1. No category

Limå Bruk, en historisk återblick
Vid Limåns utlopp i Siljan fanns fram tom 1878 en järnbruksanläggning. Av
gamla privilegiehandlingar framgår att det sedan 1805 fanns en damm, en
kvarn och en hytta på platsen. Det var Stora Kopparbergs Bergslags AB som
ägde Limå Bruk och som 1920 anlade ett vattenkraftverk för elproduktion vid
dammen. Vattenkraftverket drevs fram till år 1963.
UNDER BRUKSTIDEN bestod Limå Bruk av
tre skilda anläggningar; Limå vid Limåns
utlopp i Siljan, övre bruket beläget en
knapp kilometer söder om Limå samt Brahammar, en halvmil söder därom, utmed
Limån.
NUMMER 3:2014
Till Limå hörde ett stort jordbruk.
Detta var nödvändigt då även utpräglade
industrisamhällen var hänvisade till självhushållning. Bruket drev jordbruket i egen
regi med hjälp av anställda jordbruksarbetare. Även vissa bruksarbetare hade själva
husdjur och mindre jordlotter. Vid Limåns
utlopp i Siljan utbreder sig ett för trakten
omfattande slättområde. Detta bestod år
1800 av stora myrar som vid brukets anläggande nyodlades, sammanlagt ca 50 hektar
åkermark.
Alla kommunikationer med socknens
centralbygder skedde från början med
båtar över Siljan. Tidigt anlade dock bruket
den en mil långa vägen från nuvarande Siljansnäs kyrka och Limå. Mellan Limå och
Brahammar drogs samtidigt en ordentlig
väg. Strax efter 1826 byggdes också vägen
mellan Limå och Gesunda vilket gav Limå
Bruk ett mycket bra läge med både vägar
och hamn.
Lokaliseringen av masugnarna bestämdes i stort sett av tillgången på skog
och malm. Av transportekonomiska skäl
prioriterades skogsfaktorn. Därför anlades
ofta masugnar som sjöledes transporterade sin malm vid ett vattendrags utlopp
i sjön. Båtarna kunde segla ända fram till
masugnen.
I samband med att Domnarvets järnverk
stod färdigt 1878 lades många hyttor och
smedjor ner. Industrialismen hade fått sitt
definitiva genombrott och centralisering
och stordrift tog över bergsmännens mer
eller mindre hantverksmässiga järnhantering.
Under slutet av 70 talet träffades avtal
om att Nedansiljans Belysnings AB skulle
överta befintliga anläggningar samt fall-,
och dämningsrätter. I början av 80 talet
byggdes en ny vattenverksbyggnad och nytt
maskineri installerades. All producerad
elkraft levererades till Nedansiljans Elverk
AB vilket är nuvarande Dala Energi AB.
I Sverige finns ca 2 000 småskaliga vattenkraftverk i drift, dessa producerar ca 4,3
TWh/år, vilket motsvarar 860 000 hushålls
elförbrukning/år (ca 5 000 kWh/år).
Merparten av de småskaliga vattenkraftverken är så kallade strömkraftverk, som inte
hindrar variationer i flödet. http://svenskvattenkraft.se/
MERPARTEN AV SVERIGES VATTENDRAG
har utifrån ekologisk synvinkel påverkats
negativt av mänskliga aktiviteter. Dammar,
vattenkraftverk och vattenreglering har
skapat vandringshinder för olika arter och
bl.a. förändrat det naturliga vattenflödet.
Under senare år har arbetet med miljömålen kommit att handla mer om den
samlade biologiska mångfalden i våra vattendrag. Samtidigt har vattenkraften flera
fördelar. Det är en förnybar energikälla
som har använts under lång tid och som
leder till små klimatpåverkande utsläpp.
I Dala Energis verksamhet ingår drift
och ansvar för sju mindre vattenkraftverk,
Skeberg, Vadån, Sågkvarn, Rällsjöfors,
Nykvarn, Gimmen och Limån. Alla med
en spännande historia. Tillsammans med
kommunerna hoppas Dala Energi kunna
utreda förutsättningarna för att kunna
bidra till en förbättrad biologisk mångfald
"i samspel" med den nuvarande kraft­
produktionen.
19