TRE ÅR TILL?
OSQLEDAREN #4 2012/2013 TRE ÅR TILL? Processen för rektorsvalet är i full gång, och i sommar vet vi om Peter Gudmundson får leda KTH i tre år till. Men vad gör egentligen rektor? Osqledaren har följt med under en helt vanlig dag. sid 16–21 DESSUTOM: FRÅGA FYSIKERN-BONANZA JÓN GNARR SPEXIGT BLANDAREN 150 ÅR BAR-HYFS HUR JÄMSTÄLLT ÄR KTH? GAME OF THRONES-PEPP KALENDER PULSKLOCKETEST OL GÖR: SU/DSV BBDO EHRENSTR ÅHLE UPPDRAG: FÅ IGÅNG SVERIGES STÖRSTA VÄG. Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande. En olycka har stoppat trafiken på Essingeleden. Vägen som normalt klarar 160 000 fordon per dygn är avstängd. Din utmaning: få igång trafiken och laga bron så fort som möjligt. Scholarships for projects and internships abroad I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för. Erasmus Placement in Europe KTH can offer Erasmus placement scholarships to help finance internships or degree projects at a company or an organization in an EU/EEA/acceding country (not your home country). The scholarship covers a period from 3–12 months and all nationalities are welcome to apply. This is a good opportunity to get experience from working life as well as from a foreign country! Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb. Applications can be submitted throughout the year, as long as there are scholarships left. www.kth.se/student/utlandsstudier Field Studies in a developing country (MFS/FS) KTH students have the opportunity to gain a twomonth scholarship in order to undertake field studies in developing countries. The field studies should result in a report on Bachelor’s or Master’s level. Both Swedish and international students are welcome to apply. In 2012, approximately 50 KTH students took the chance to get this valuable experience. T2 Deadlines: 15 February, 15 April and 15 November. www.kth.se/student/utlandsstudier Your energy shapes the future. //ledare att granska är att bry sig K årobligatoriet avskaffades för snart tre år sedan. Tänk vad tiden går fort. Hursomhelst – sedan dess har THS gått igenom något av en personlighetsförändring. Man har haft en otroligt mycket större anledning att inte bara skapa ett större mervärde för sina medlemmar, utan också att kommunicera vad man gör bättre. Bland annat har man anställt en arvoderad kommunikationschef på heltid, och THS har tvingats fundera över hur man faktiskt uppfattas av gemene student – huruvida ens kommunikation är bra eller anus. Det här – mer självdistans och självreflektion – är såklart bra. Samtidigt har under den här tiden även Osqledarens roll skiftat fokus. När du själv får välja om du ska vara kårmedlem eller ej, och det är THS som har ansvaret att visa att man gör bra saker, minskar vikten i att Osqledaren har en slags Janne Josefssonsk attityd av granskningsuppdraget. Att fokus skiftat blev än mer officiellt när kårfullmäktige förra året beslutade att Osq ledarens chefredaktör ska sitta med i THS ledningsgrupp, vilket medför att man inte bara ska arbetsledas, utan även väljas av den styrelse (men inte samma ledamöter) man ska granska. Det kan lämna en småkonstig, ideologiskt betingad, bismak – men viktigt att komma ihåg i fallet är att det här är ett beslut taget av kårfullmäktige, alltså i ågon mån medlemmarna. Det har dessutom fört med sig många fördelar; kanske främst att det finns en väldig styrka i att komma närmare den centrala verksamheten, och att man får en väldigt bra insyn i hur tongångarna som lett fram till besluten varit. Men tillbaka till granskningen. Den består av att vi helt enkelt rapporterar om det kåren och KTH gör – vilka beslut orga nisationerna tar i alla, eller i den mån vi har resurser till det, instanser. Gör en bra saker blir det bra PR, gör en dåliga saker blir det dålig dito. Det viktiga i det här är att reflektera över anledningen till att vi gör detta – och det är att vi bryr oss. Vi är måna om att den organisation vi vurmar för gör bra saker och upprätthåller sitt syfte. Slutligen vill jag åter trycka på det jag tycker är viktigast av allt med Osqledaren – att det är din tidning. Vill du skriva en krönika om något du tycker verkar skevt? En artikel? Rapportera från evenemang? Och nå ut till alla studenter på KTH? Eller bara tipsa oss om något vi borde skriva om? Hör av dig. Det vore fint. INNEHÅLL OL#4 Chefredaktör och ansvarig utgivare Axel Hammarbäck Grafisk form och layout Axel Hammarbäck, Nadan Gergeo Tryck Edita Västra Aros Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera bli AAAbäst vid baren Känns det ibland som att du är AAA osynlig när du står framför baren, oavsett hur mycket du viftar ditt Visa Electron-kort? Var lugn – Vi har alla tipsen. Kontakt 08/070 790 98 70 [email protected] 28. AA. 46. AA. 31. @osqledaren /osqledaren @osqledaren Kontakta redaktionen [förnamn.efternamn]@osqledaren.se Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fem gånger per år med en upplaga på ca. 15 000 exemplar och är helt annonsfinansierad. hur AAA jämställt är kth? Gustav Amberg, vicerektor, skryter gärna om att det idag finns AAA tolv procent kvinnliga professorer gentemot sju procent år 2008. KTH har ambitioner, men är de höga nog? Vad gör THS? Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så an ges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. Omslag Sara Edin Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila [email protected] Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material. OL#5 kommer runt 6 maj, och manusstopp är 20 april. Axel Hammarbäck Chefredaktör 12/13 Från vänster: Caroline Arkenson, Elisabeth Ingvar, Hugi Ásgeirsson, Katja Rantala, Gabriella Sanchez Karlsson, Karl Bolmgren, Ingrid Kjellström, Nadan Gergeo, Martin Barksten, Niclas Ericsson, Philip Wessman, Sarah Freilich, Sara Edin, Stephen Kirk, och Kyriaki Sarampasina. Dessutom: Elham Kalhori, Shayan Effati, Carl Wilhelm Hagander, Per-Viktor Bryntesson, Sara Blomqvist, Emilia Wallin, Robin Norström, Denise Fuglesang, Göran Manneberg. 150 år av AAA bludder Få AAAsaker skriker så mycket ‘KTH’ som Blandaren. I 150 år har redaktioner bluddrat fram humortidningen – men det är nya tider, och idag kämpar man med att gå runt, och den har långt ifrån samma starka ställning idag som igår. AAA kth som varumärke Tar AAA kårföreningar sig för stora friheter när de använder «KTH» som prefix i sina namn? Hur är det med loggor som anspelar på KTH:s «krans»? Vi har snackat med kommunikatör Åsa Ankarcrona för att veta mer. Ett tecken på att A solklart A A våren är här är att det är dags för Squvalp. Föreningen har en lång och anrik historia bakom sig, men vi har frågat oss – var det bättre förr? 38. i maktens AAA korridorer Rektor Peter Gudmundson AAA och hans crew har precis flyttat in i nya lokaler på Brinellvägen 8. Men vad gör han hela dagarna? Vi har följt med honom en helt vanlig dag för att få lite mer inblick i vad en gör som rektor. 23. 16. medverkande i detta nummer FOTO: Sara Edin blött vårtecken AAA foto: scui3asteveo/flickr 5. fusk på kth AAA I Sverige ökar fusken AAAuniversitetsnivå – på främst på distansutbildningar. Men hur är det på KTH? Vad räknas som fusk, och vad händer den som blir påkommen med att fuska? Jón gnarr AAA Jón Gnarr är den OsanAAA nolike Borgmästaren. Med sitt parti «Bästa Partiet» kom han in i Reykjaviks parlament, och blev borgmästare för staden. Osqledaren har pratat med honom över en raspig telefonlina. 12. //ths utbildning TILL ATT BÖRJA MED... 9500000 598 598 möss har forskare i Japan lyckats klona från en enda. Möjliga tillämpningar är massproduktion av värdefull boskap, eller – om OL får välja – att man skapar fler sådana här: http://bit.ly/faintgoat [ källa: Dagens Nyheter ] 26- åriga Emma Olofsson är årets vin nare i FFLA, Future Female Leadership Awards; KTH:s pris för årets mest framstående kvinnliga teknolog. Emma går femte året på Industriell Ekonomi, och är även projekt ledare för Project Destination. 239 avgiftsskyldiga utländska studenter har KTH idag. Detta kan jämföras med förra året, då siffran var 67 stycken. Siffrorna kommer från Universitetskanslers ämbetets årliga analys. [ källa: http://bit.ly/ukambetet ] twitter- frågan @Osqledaren: Om du fick välja en ny rektor för KTH – vem som helst – vem skulle du välja, och varför? 4 OSQLEDAREN #4 15 Allt du vill veta om fusk – men aldrig vågat fråga arbetstimmar, eller 5000 heltidstjänster, motsvarar svenska ingenjörers övertidsarbete – enligt en enkät från Sveriges Ingenjörer. H ej igen! Okej, så de flesta på KTH behöver aldrig lära sig vad som händer om man blir anklagad för fusk – som tur är – men så här i tentatider tänkte vi att det kunde vara intressant att läsa lite om hur den processen faktiskt ser ut och hur man undviker att hamna i en sån situation. [ källa: Sveriges Ingenjörer ] 50– 3,5 60% 100 april är sista dagen att söka KTH:s program till hösten. Bara gör’t. av all statistik är påhittad. [ källa: Elisabeth Ingvar ] 40 krabbor av arten Mictyris guinotae har forskare använt för att driva en enkel dator, genom att utnyttja krabbornas naturliga svärmarbeteende för att skapa AND-, OR- och NOTgrindar. Försöket skedde för ca ett år sedan, men vi tyckte det var coolt ändå. Enligt forskarna skadades inga krabbor under «crabputer»-försöket. månader, ungefär, blev Justin Bieber’s hamster Pac innan den gick bort. Flera stora medier rapporterade om bortgången, och det tåls att fundera på om man även kan dödförklara omdömesförmågan hos mången nöjesredaktörer i världen. 150 Först och främst, vad räknas som fusk? En viktig sak att veta är att det inte är så att KTH lite godtyckligt bestämmer vad som är fusk – utan det finns bestämt i lagar och praxis som alla högskolor i Sverige lyder. Fusk på högskolor brukar vidare delas upp i fyra underkategorier, och på KTH var förra året «Otillåtet samarbete» – när studenter samarbetat på till exempel en inlämningsuppgift där samarbete inte är tillåtet eller inte redovisat samarbete när det skett – det absolut vanligaste, med femton anmälda ärenden. Detta följdes av «Plagiat och fabrikation» med fjorton ärenden, följt av «Fusklappar och andra otillåtna hjälpmedel» med tolv anmälningar, och slutligen «Förfalskning av dokument» – med ett enda ärende. Av dessa 41 disciplinärenden ledde 19 fall till avstängning och 3 till varningar. nanometer stora är de magnetiska nanodroppar forskare från KTH och Göteborgs universitet lyckats påvisa i praktiken. Detta är första gången detta skett, och genombrottet kan få tillämpningar i mobiltelefoni och trådlösa nätverk. [ källa: http://bit.ly/nanomag ] år har Blandaren funnits. Det gör den till Sveriges äldsta humortidning, och dessutom äldre än Dagens Nyheter. Läs mer om den på sid. 38. 2000000 kr är prissumman för Ingemar Croon Award, och 2013 års pris går till Mercene Labs AB, med Fredrik Carlborg från MST (Mikro- och nanosystem) på KTH som en av grundarna. [ källa: http://bit.ly/crabputer ] Av tiotusentals studenter är det alltså varje år inte särskilt många som blir anmälda. Men om nu läraren gör bedömnningen att du försökt vilseleda [ källa: http://bit.ly/mercene ] snelham @snelham Laila Abdallah, utredare i utbildnings- & forskningsfrågor, särskild inr mot innovationsprocesser mellan näringsliv och akademi. Stephen @brittiskt Den absolut mest lämpade till posten oberoende av faktorer såsom etnicitet, kön och favoritband. Förutom om denne lyssnar på Nickelback. Olle gynther zillén @ollegz Dag Hammarskjöld, jag har alltid fascinerats av FN som organisation och tror att KTH kan lära mycket därifrån (liksom FN av KTH) roger sandholm @dotRoger yes we can Mr Obama, se hur amerikanskt tänk skulle funka på KTH eller kungen = roligt! #:) lisen knafwe @knafwe KTH needs new principal? pic.twitter.com/gUMyDqdHeP Q. Arne Valén @quarnevalen Fusk drabbar alla henom? Jo, då är det lärarens plikt att anmäla det till rektor, varpå en utredning genomförs – där alla inblande kommer till tals och all bevisning sammanställs av en av KTH:s jurister. Utifrån det materialet är det sedan upp till rektor att bestämma om ärendet är allvarligt nog att lämnas över till disciplinnämnden, om det räcker med en varning eller om ingen påföljd är befogad. Om disciplinnämnden kopplas in kommer det hållas ett hörande dit alla berörda parter blir kallade. Det är viktigt att komma ihåg att under hela processen så kan du fortsätta delta i undervisning och examination; eventuell avstängning börjar från det att disciplinnämnden beslutat om den – inte tidigare. Så vad kan du göra då, om du inte känner för att behöva bli mer bekant med den här processen? Jo, några enkla saker du kan tänka på är: Dubbelkolla alltid din referenslista – det är sjukt trist att trilla dit för att du missat att lägga med sista sidan. det är ert arbete och inte någon annans. När du ska skriva en tenta, dubbelkolla så att din mobil är avstängd och inte i närheten av din skrivplats. Du kanske inte har reflekterat över hur allvarligt det är, men att skriva någon som närvarande när den inte är det kan ta dig hela vägen till disciplinnämnden. ordlista 5 Fusk – kort för det som i högskoleförordningen (10 kap.) definieras som «med otillåtna hjälp medel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas». Disciplinärende – en anmälan om fusk, stö rande av undervisning eller trakasserier så som högskoleförordningen (10 kap.) definierat dem. Disciplinnämnden – juridisk instans som beslutar om påföljder för disciplinärenden och består av två studeranderepresentanter, en lärar representant, en «lagfaren ledamot» och rektor som är ordförande. 5 Tänk på att du potentiellt är ansvarig för plagiering som en gruppkamrat gjort om ni lämnar in arbetet i bådas namn – så ta en extra koll innan ni lämnar in så att du är trygg i att Jag har plagierat den här skylten. Det är väl ett självklart... val? illustration: karl bolmgren //per–viktor bryntesson, sara OSQLEDAREN blomqvist och#4 emilia 5 wallin 1–19 – Armada gruppledarrekrytering 1 OL PÅ CAMPUS 2 viktigt om ths/kth TORSDAG FREDAG f 3 l 4 s 5 m 6 6 – klubb nymble t 7 o 8 t 9 f 10 l 11 4 5 – öppet hus studievägledning kth f 5 Träffa de centrala studievägledarna utan att beställa tid. l 6 s 7 10 – presentationspub squvalp m 8 Pub i Nymble där de medverkande bidragen i Squvalp presenteras. [ http://www.squvalp.se/ ] fortsätt med idrottandet! t 9 10,11 – kårstyrelsemöte Kemisektionens idrottsnämnd hälsar att man kan komma och idrotta med dem vid behov. Det är löpning som utgår ifrån Draget varje måndag kl. 17:15, idrott på GIH varje onsdag kl. 18, och torsdagar är det växelvis yoga och utefys. Kontaktuppgifter är [email protected] om man vill veta mer. GIHaktivititeterna (fotboll, innebandy, basket, m.m.) har självkostnadspris på 20 kr per gång eller 100 kr/termin för THS-medlemmar, och det dubbla för icke-medlemmar. o 10 t 11 Konsulatet, F META, Data 2 t Gråttan, CL+W ONSDAG t 3 PUBBAR PÅ CAMPUS Kistan, IN 1 o övrigt TISDAG o 5 – tedxsödertälje 2 färgkodning näringsliv/mässa 1 [ http://www.armada.nu/ ] t Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i O sqledarens kalender! Maila [email protected]. Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern. spex/teater m MAJ KTH:are och andra drivna själar anordnar lokalt TED-event på temat Kreativitet. På talarlistan finns b la Alexander Bard, Elisabeth Thand Ringqvist, VD för Företagarna, och Evelina Whalqvist, Kreativitetsforskare. Anmälan och mer info på [ http://www.tedxsodertalje.se/ ] What’s up? fest apr 1–19 april är ansökningarna öppna för samtliga gruppledare i Armada. Pass på! Hardox, Bergs META, Media [1] Idyllien, I oaSen, S Kistan, IN Mequa, IsT [2] [ http://bit.ly/dropinsyo ] Kårstyrelsemöten 10 och 11 april där THS ledningsgrupp 13/14 väljs. Tid: Kl. 18:00, i Nymble – lokal ej bestämd vid denna tidnings pressläggning. Öppet för THS-medlemmar. Sista Osqledaren för läsåret kommer till din dörr, likt en kär gammal vän. Vad vill du läsa om? Maila [email protected] 6–10 – project destination: connect week Connect Week med Project Destination. Intressanta lunchföreläsningar och personliga kvällsevent med syfte att skapa kontakter mellan studenter och företag och fokusera på internationella möjligheter, i Sverige och utomlands! För program och anmälan se [ http://www.projectdestination.se/ ] 11 – squvalp 12 m 13 [ http://www.squvalp.se/ ] t 14 o 15 t 16 f 17 l 18 18 – eurovision song contest s 19 m 20 Eurovision Song Contest visas på storbild och med ljud som gör Robin Stjernbergs «YOOU-OU-OUU-OUU-OOUOU-ÖÖUH»-wailande rättvisa. Väl mötta! 15 – iSpexet premiär t 21 Industriell Ekonomi har premiär för sitt spex. Mer info och ytterligare föreställningsdatum finns på deras hemsida. o 22 t 23 f 24 l 25 s 26 m 27 t 28 o 29 29/5–5/6 – omtentaperiod t 30 Sista rycket. Sedan får ni ha en bra sommar, baskemig, f 31 12 l 13 s 14 m 15 t 16 o 17 Tredagarsfestival arrangerad av KK (Kemis klubbmästeri) och TLC (Kemis trivselorgan). Detta innebär tre gasquer, och tre dagar med lekar. För mer info: håll ögonen öppna på [ http://kongligkemi.se ] t 18 13 – EHRMAGERD ERXERL Tre kusiner från Transsylvanien – Kinga Práda, klassisk flöjtist, Emese Jánky, filmmusikcellist och Zsolt Jánky, rocktrummis – bjuder på en «gränsöverskridande konsert med en härlig blanding av stilar». Fett som få, tycker Osqledaren. kl. 12:10 i Sing-Sing. [ http://bit.ly/lunchkonsert ] 11–13 – berzelii Vårens skönaste exöl! Anmälan och information på f 19 l 20 s 21 m 22 t 23 18 – KREXET premiär Krexet V, «Moderna tider - eller mänskliga huvudrättigheter» har premiär. Övriga föreställningsdatum är 19, 20 och 21 april. [ http://www.krexet.se/ ] [ http://www.exöl.se/ ] [ http://www.ispexet.se/ ] 24 Björns, IsH Draget, K Mequa, IsT Bar Nymble t 25 f 26 l 27 27 – klubb nymble s 28 29 – valborgspubrunda m 29 t 30 1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub. 2) Varannan vecka torsdag/fredag. 3) Fredag efter löning har Kistan öppet, utöver tisdagar och torsdagar. 6, 7, 8 – ol#5 s 10 – lunchkonsert f o Kistan, IN 5, 6, 7 – kårspexet omstarter Omstarter för Kårspexets föreställning «På gränsen – Eller vikten av att pricksäkert signalera sin mening». 5 maj: Bjupp. 6 maj: Gamla spexare. 7 maj: KTH-anställda. [ http://www.karspexet.se/ ] Årets Squvalp blir av den 11 maj, traditionsenligt i Rålis! Kom och bygg, eller bara se på spektaklet. T–Centralen, Flyg Smörjis, M [3] 3 – FlaskhäpHvsturnering kemisektionen Kemisektionen anordnar häphvsturnering i Draget! För mer info, maila [email protected] 20 – ths cocktailparty THS Cocktailparty för sektions- och kåraktiva. Pubrunda mellan Södertörn, KTH Kista, SU, Sophiahemmet, GIH, Vallhallavägen och MF. Priset för festligheterna är 80 kr – då ingår entre och bussar mellan pubbarna. [ https://www.facebook.com/Valborgspubrundan ] 20–25 – tentaperiod 4 //krönika vilse i bostadsrättsdjungeln? Robin Norström läser femte året på Samhällsbyggnad, sitter med i THS och SSSB:s styrelse samt arbetar med fastighetsvärdering på NAI Svefa. För OL:s räkning skriver han krönikor om bostadsfrågor. A tt bo i en studentlägenhet är inget permanent och har du pluggat på KTH är sannolikheten hög att du kommer köpa en bostadsrätt i Stockholm strax efter dina studier. Det är en situation som oftast ger upphov till mer ångest än en tentaperiod. Jag kommer nu att ge tips och ägna mig åt lite raljerande. Texten som följer kan tas med en nypa salt och mina tips är ganska långt ifrån de tips som kommer ifrån finansministrar och myndigheter. Vi kan börja med frågan om vi har en bostadsbubbla och om du kommer förlora massor med pengar när den spricker. Här är mitt svar: nej, vi har inte en bubbla som kan spricka, vilket främst beror på en obefintlig spekulation i lägenheter och ett för litet utbud i relation till efterfrågan. Det ackumulerade underskottet av lägenheter i Stockholms län de senaste fyra åren är ca 40 000. Jag hävdar inte att en prisnedgång inte kan ske men jag hävdar att den inte lär vara speciellt drastisk. Vi kanske ser en nedgång på10 till 20 procent, för att sedan se stigande priser igen. Detta är dock bara positivt för dig; du är ung och har en utbildning. Går marknaden ner så är det dags att köpa en större lägenhet helt enkelt. Dessutom slipper du vid en nedgång betala skatt på eventuell fiktiv vinst på din förra lägenhet. 9 När det är dags att hitta en lägenhet finns det egentligen bara en viktig faktor och det är att den känns som ett hem. Kan nämnas att du inte skall överanalysera saker och ting. Hur viktig är ekonomin i föreningen till exempel? Faktiskt helt irrelevant då ca fem procent (egen kvalificerad gissning) av de potentiella köparna kan analysera en årsredovisning. Det viktiga är en låg månadsavgift och att föreningen inte börjar braka ihop under tiden du bor i lägenheten. Jag brukar alltid rekommendera personer som köper en lägenhet att den förutom hemtrevligheten skall innehålla en faktor som får den att står ut. Gärna en faktor som har hämtats från Hemnets mest populära sökningar. Exempelvis terrass, kakelugn eller 4 meter i takhöjd. Det finns ofta en person som bara skall ha något och betalar vad som helst för denna funktion eller sak. Nyckeln till framgång här är att dels inte vara denna person och dels köpa en lägenhet där en sådan person inte blev exponerad för sin sak och sedan sälja lägenheten till en sådan person. Och när det är dags att lägga bud så blåser man snabbt bort ett helt studielån under fem minuter i telefon? Ja det kan man göra, dock har införandet av acceptpriser kylt ner budgivningsprocessen något. Jag brukar rekommendera att man ger förslag istället för bud till mäklaren och säljaren. Ett förslag är ett bud på en nivå där du kan tänka dig att mötas men är inte något som mäklaren kan skriva ner som bud. Därmed kan inte andra potentiella köpare informeras om vad det psykologiskt viktiga andrahandsvärdet ligger på. E n sista viktig detalj för de flesta i införskaffandet av lägenhet är ett bostadslån, det är dags att sälja din själ (eller kanske en närståendes själ?) till banken. Här har jag egentligen bara två tips. Det ena är att gnälla till dig en rabatt jämfört med listade räntan. En indikation kan vara att ca 0,5 procent rabatt kan vara gnällbart, väldigt individuellt dock. Det andra är att ge fan i att amortera. Bestäm dig istället för vad du tycker vore ett lämpligt månatligt belopp att amortera och stoppa in pengarna på något fasträntekonto eller liknande. Amortera kan du göra när du köpt ett hus och planerar att stanna där resten av livet. På en nedåtgående marknad är pengar på kontot det enda som räknas och är dina pengar för en insats bundna i ett lån kopplat till en lägenhet så lär det bli en mer komplicerad och mindre lönsam process att byta boende. Sandberg Nybrogatan 9, Stockholm 08-679 90 20, www.examensring.com mån - fred 10-18, lörd 10-15 SPÅRVÄGENS FK OCH SSIF HÄLSAR DIG VARMT VÄLKOMMEN TILL STUDENT-SM I LÖPNING DEN 23 MAJ - 10 KM RUNT DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN I SAMBAND MED MILSPÅRET! 23/5 2013 Start vid Sjöhistoriska museet kl.18.30 (5 km) & kl.19.00 (10 km) robin norström Missa inte årets löparfest i en härlig försommarmiljö på Djurgården! Tävla både individuellt och om att bli Sveriges bästa kårförening med ert sammanlagda resultat. Student-SM avgörs i 10 km loppets Studentklass. Lopp och klasser: 5 km - Motion, 10 km - Motion, Tävling och Student Anmäl dig senast den 28 april ALLA ANMÄLDA FÅR EN för att få lägsta pris! FUNKTIONSTRÖJA! För mer information och anmälan, besök: www.milsparet.se eller www.ssif.su.se Vid frågor, kontakta: SSIF 08-15 10 75, SPÅRVÄGENS FK 08-664 05 65 eller [email protected] 8 OSQLEDAREN #2 FOTO: AXEL HAMMARBÄCK ANMÄL DIG PÅ www.milsparet.se! En fråga till fysikern (med brasklapp för att detta kanske inte är fysik): Varför är det viktigt att ha mycket vatten när man kokar pasta? På alla pasta-paket står det att man ska ha si och så många liter vatten för att det ska bli bra. Ofta ska det vara extremt mycket vatten för varje spaghetti-strå. Jag kan inte förstå hur mängden vatten påverkar smaken, så länge pastan täcks av vatten. Tacksam för svar. FRÅGA: /Peter SVAR: Att förstå fysiken och kemin bakom matlagningstricks som varit kända i århundraden är ju högsta mode just nu. Béarnaise är tydligen en utmaning därvidlag. Vad gäller pasta är det ju så att en hel del stärkelse löses i vattnet under kokningen. Vattnet blir alltså ett utspätt stärkelseklister. När man häller bort vattnet stannar en del av detta vatten kvar och bidrar till att göra pastan klistrig. Ju mer vatten ju mindre klistrig och ju mindre behov av smör eller olja för att dämpa klistrigheten. Den gamla metoden att göra stuvade makaroner bygger ju på att man kokar i relativt sparsamt med mjölk som långsamt tjocknat till stuvning (eller klister, beroende på hur man ser det kulinariska värdet i denna rätt). Professor Göran Manne berg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått. Mer vatten ger alltså inte bättre smak per se, utan bara mindre klister. /Göran FRÅGA: Bäste fysiker! Jag har en minnes- FRÅGA: En månad har 30–31 dagar eft- regel för olika våglänger på ljus och dess energier. Rött ljus är bakljuset på fordon för att inte störa synen, alltså lite energi. Gult ljus används fram för att man ska se bättre, alltså mer energi i gult ljus än i rött. Och blått ljus används i sirener för att fånga uppmärksamheten, alltså högst energi i det synliga spektrat. Men som min käre sambo påpekade för att slå hål på min smarta regel; blått ljus används i hytten i t.ex. lastbilar och bakom kulisserna på teatern för att inte störa synen. Vi undrar nu hur syn och ljusspektra förhåller sig till varandra. ersom det är antalet dagar det tar för månen att åka runt jorden. Men februari har bara 28 dagar. Går månen snabbare runt jorden då eller varför har denna månad färre dagar än övriga? /TN SVAR: Det är ju som du säger så att energin per foton är lägst för rött och högst för blått i den synliga delen av spektrum. Detta har dock egentligen ingenting med synintrycket av en färg att göra. Vi har ju tre receptortyper för dagsljusseende i ögat; Röd, grön och blå. Dessa överlappar i spektral känslighet och i stor utsträckning är det överlappen som gör att vi upplever färger och nyanser. Rött är den starkaste signalfärgen och används därför i ex. stoppsignaler som ju verkligen är viktiga att se. Varför rött är signalfärg kan man spekulera över. Möjligen ska vi bli rädda för blod, och detta är ju en av de få rent röda objekten i en stenåldersmänniskas liv. Detta inses av många, exempelvis reklammakare som gärna lägger in färgen rött, som ju dessutom, ur deras synpunkt, har en romantisk association. Detta lakar ur vår respekt för den röda färgen och det är en av anledningarna till att man i Europa bytt till blått för utryckningsfordon. Lysande blått är ovanligt i naturen. (Vilka naturliga blå ljuskällor kan du räkna upp?) En helt annan sak är hur mörkerseendet reagerar på olika färger. Mörkerseendet (alltså det vi använder i rejält mörka situationer, som skogsvandring utan ljuskälla på natten) reagerar inte alls på rött ljus och störs därför inte ut av måttliga röda källor. Blått är inte alls lika bra, så upplys gärna eventuellt bekanta lastbilschaffisar om detta. /Göran Jag har förstått att jorden snurrar ett varv på ett dygn kring sin egen axel – på så sätt får vi natt och dag. Det är varmast kring ekvatorn eftersom den är närmare solen. Men när jorden snurrat ett halvt varv borde den del som tidigare var nära solen nu istället längst ifrån och därför borde det bli jättekallt där istället. Hur hänger det ihop egentligen? /Anonym SVAR: Jordens avstånd till solen har ingenting med årstiderna att göra. När solen är som närmast är det vinter på norra halvklotet och sommar på det södra, och tvärtom. Avståndsskillnaderna till solen från Arktis jämfört med från ekvatorn är helt försumbara. Årstiderna avgörs av hur länge solen är uppe per dag och i vilken vinkel, dvs hur utspridd solenergin blir när den träffar jordytan. FRÅGA: Om man har oändligt många, oändligt små element. Blir det varmt då? /Anonym SVAR: Det beror på en massa saker, och frågan känns som en drömfråga för en teoretiker. Om det är oändligt många, oändligt små element som vardera levererar en energi proportionell mot sin volym, och som finns i en avgränsad del av universum och kan stråla ut i resten av universum, så blir det varmt men inte oändligt varmt. Om de fyller ut hela universum och är ändligt många per volymsenhet och tillför ändlig energi så blir det oändligt varmt. Man kan permutera dessa villkor i det oändliga. Är det någon som sagt något om detta vid genomgång av Dirichlet-kärnor? För en tillämpad fysiker som jag känns ju frågan om strömförsörjning, kablage, material som tål oändliga temperaturer osv som en ganska begränsande faktor för tillämpligheten... /Göran En sak till: Det tar inte 30–31 dagar för månen ett varv runt jorden utan drygt 28. Att de flesta månaderna har 30–31 dagatr har bara historiska skäl. Att just februari blev vanlottad med 28 dagar beror på att den var sist i det romerska året. Först började man med en blandning av kejsare och gudomligheter (Mars, Juni, Juli (-us Ceasar) Augustus. När dessa tog slut blev det räkneord i stället sept = 7, okt = 8, nov = 9, dec = 10, som ordningstal på månader alltså. Sedan Janus med två ansikten för Januari, avslutas med Februus som är en etruskisk gud. Mångfald var ordet. Veckodagarna är mycket mer intressanta ut svensk nationalchauvinistisk synpunkt. Engelska har ju nästan rakt av våra gudar exempelvis. Onsdag = Odens dag = Wethen’s day = Wednesday, Tisdag = Tuesday = Tyrs dag, Thursday… Det är bara Lögaredagen, lördag som avslöjar våra hygienvanor på den tiden. Någon gång ska man ju tvätta händerna också. /Göran OLTV – Hur lång tid tar det att peta på solen? [ http://bit.ly/petapasolen ] Har du en fråga till manneberg? Maila till [email protected]! fler frågor och svar finns på osqledaren.se 10 OSQLEDAREN #4 illustration: karl bolmgren foto: sara edin bakgrundsfoto: fermilab visual image services “Det var en berusad man som inte tyckte om min humor. Så jag frågade: ‘Har du sett mitt material?’, varpå mannen sva rade ‘Jag har sett allt och du är skräp. Du är tråkig.’ Då sa jag till honom att jag träffade honom för tre minuter sedan, men att han ändå är den tråkigaste människa jag stött på. Och då kom smällen.” //intervju gnarr punkare, komiker – och reykjaviks borgmästare text//shayan effati illlustration//karl bolmgren Sverige har vi inte haft en borgmästare sen 1971 – förutom Linköping som in officiellt har har sin egen borgmästare, vilken egentligen är ordförande för deras kommunfullmäktige. Utomlands är det dock ganska vanligt. Jag kan ändå bara på rak arm komma på tre borgmästare: Michael Bloomberg, Rudy Giuliani och Jón Gnarr. En av dem är borgmästare för New York, en av dem har varit, men vem är den tredje? Att borgmästare inte är kända 12 pressfoto: eddi OSQLEDAREN #4 utanför sitt område kan vara förståeligt, men Jón har ändå skapat ett stort rykte om sig själv av en och annan anledning. Han har sedan valet 2010 varit borgmästare för Reykjavik, Islands småstadsaktiga huvudstad, och fick kontroversiellt nog en majoritetsröst med sitt parti Besti flokkurinn, eller på svenska Bästa partiet. Jón Gnarr, 46, kom inte upp från tomma intet, men att vara politiker är nog det sista folk skulle tro att han är, med hans minst sagt varierande CV. Hans karriär har hoppat mellan shower: radioshower, TV-shower och standupshower. Vid ett tillfälle var han även bassist i ett punkband. Enligt honom själv är han en ateist, anarkist och komiker, men ändå ställde han upp i valet till kommunfullmäktige. Under valtiden gjordes det en dokumentär om hans liv, det nystartade partiet och resan till jobbet. «Bästa partiet» startade han som en satir, men det blev redan tidigt en succé. Hans vallöften är bland att ett Disneyland i Reykjavik, gratis handdukar åt alla som badar i badhus och en isbjörn till stadens zoo. Filmen visade att han på möten var så uttråkad att han lämnade byggnaden, och på radiointervjuer pratade han om hur han skulle vinna valet genom att vara öppen med sin korruption till skillnad från andra politiker. Medan jag kollar på dokumentären inser jag att Jón Gnarr är så karismatisk att han kan få en dokumentär att bli till en komedi bara genom att medverka i den. Därför bestämde jag mig att snacka med honom. Någon vecka senare väntade de mitt samtal borta på Reykjavik-kontoret. OSQLEDAREN #4 13 //Intervju U nder 90-talet startade Jón ett radioprogram tillsammans med komikern Sigurjón Kjartansson, där de kallade sig själva för Tvíhöfði, «Tvåhövding». Det var där Jóns karriär tog fart på riktigt, vilket han själv berättar på sin isländskt präglade engelska. – Showen var en okonventionell komedishow, och vi blev väldigt populära. Men det fanns en man med mentalproblem som hela tiden ansökte om jobb på radiostationen för att vara med i vår show. Så han började stalka mig och väntade alltid utanför och frågade «Får jag vara med nu då?» Jag viftade alltid bort honom, men en dag så fick han nog och tog tag i en slägga från en byggarbetsplats precis utanför. Han började jaga mig med denna så jag sprang för mitt liv. Jag sprang genom gatorna och sprang in i en bokaffär. Men eftersom man blivit populär för att vara rolig så trodde folk att det var ett av mina skämt och att jag bara skojade runt. Så jag gömde mig i bokaffären och ringde polisen från min mobil. Medan vågen med amerikanska storfilmer blir större och större för varje år verkar Island värna om sin egna kultur. Vi i Sverige är uppväxta med att biografer består till 90 % av amerikanska storslagna filmer, som tar flera år att sätta ihop och som har en budget i klass med Kiribatis BNP. Och här är den populäraste av alla filmer en film om en kille som gör om sig själv till en blå alien och bekämpar mänskligheten. Island är lite annorlunda. Det märktes år 2009, när “Vädret har blivit mycket bättre sen den globala upp värmningen började verka” filmen Bjarnfreðarson, med Jón Gnarr i huvudrollen, släpptes. Den blev i Island mer populär än alienfilmen och har tydligen setts av över en femtedel av hela befolkningen. Och man kan nog säga att det var då, på toppen av Jóns media karriär, som denna komiker bestämde sig för att starta Bästa partiet och ansöka om ett kontorsjobb. – Jag blev attackerad en annan gång, när jag jobbade som komiker. Det var en lite berusad man som inte tyckte om min humor. Så jag frågade: «Har du sett mitt material?», varpå mannen svarade «Jag har sett allt och du är skräp. Du är tråkig.» Och då sa jag till honom att jag träffade honom för tre minuter sen men han är ändå den tråkigaste människa jag stött på. Och då kom smällen. D et hade ryktats att han kunde svenska innan vårt samtal. Den är dock tydligen så rostig att han föredrar att prata med sin knackiga engelska. Han berättar att han lärde sig svenska när han flyttade till Sverige 1989 för att hitta ett jobb. Arbetslösheten var hög på Island vid den tiden så han flyttade hit vid 24 års ålder och jobbade åt Volvo på en fabrik. Det gick knappt ett år innan det blev en kris i Sverige och han blev tillsammans med många andra varslad, och bosatte sig hos sina släktingar i Hudiksvall istället. Krisen han pratar om var den stora finanskrisen i Sverige som pågick mellan 1990 och 1994. Undertecknad var inte ens född när krisen startade men han pratar om den som om det vore förra året. I mina tankar undrar jag om Jón vet hur gammal personen han pratar med är. Men istället vill jag hellre veta varför vi i Sverige inte fick behålla denna man. – Jag ville bli svensk. Man skulle kunna säga att jag är förälskad i Sverige. Jag ville ansöka om medborgarskap, men min fru ville tillbaka till Island. Ändå har jag sen dess följt vad som händer i Sverige och jag har försökt hålla mig aktiv med min svenska. – Jag gillar att besöka Sverige och att få höra svenska. Min svenska var väldigt bra, men när man inte pratar ett språk på väldigt länge så glömmer man lätt bort det. Jag besökte en affär i Sverige för tio år sen, och så fort man börjar prata på knackig svenska så går svenskarna över till att prata engelska med en. D et han säger är faktiskt sant. Varför gör vi så? Medan jag hör Jón prata om sitt liv undrar jag lite för mig själv vad han tycker om oss teknologstudenter. Som barn hade Jón en svårare uppväxt än vad man skulle kunna tro om en borgmästare. Han har sedan barnsben haft koncentrationssvårigheter och har blivit diagnostiserad med ADHD. I tidig ålder hade han även dyslexi, och blev tidigt feldiagnostiserad med utvecklingsstörning vilket gjorde att han fick psykiatrivård. I slutändan tog han aldrig någon studentexamen, men det hindrar inte hans kärlek till utbildningen. – Utbildning är samhällets ryggrad. Jag försöker hela tiden uppmuntra folk att utbilda sig och värna om denna utbildning. Vi lever i ett informationssam- hälle nu och vi har så lätt tillgång till information. Om ni i Stockholm upptäcker något banbrytande så behöver inte Australien vänta ett halvår för att posten med information ska komma, utan de kan få det direkt. – Heja Sverige! Portionssnus var tjej snus när jag bodde i Sverige. Riktiga män använde lössnus, men nu är det bara portion överallt. Men jag är ändå glad att ni fortsätter kämpa för rätten till snus. Jóns bravader efter att ha blivit vald är fler än tidigare, och jag får en känsla av att när han nu inte tar ut sin humor på jobbet så får han mer tid att ta ut den på fritiden. Han har hittills klätt ut sig till drag queen på Prideparaden, badat i simbassäng med sin kostym och svarat på frågor på webbplatsen Reddit bara för att nämna ett fåtal. Den första dagen som borgmästare utlyste han som God dag-dagen; en årlig dag där alla ska vara extra trevliga mot varandra och säga det enkla orden «God dag». Jag blir förvånad över hur bra hans svenska egentligen är, varpå han skrattar. Jóns skratt är raspigt, högljutt och unikt. Det är smittsamt även via telefon och dyker ofta upp när man minst anar det. Med hans bakgrund kan jag lätt förstå varför han är så omtyckt som han är, och jag insåg plötsligt grejen med hans persolighet under tiden jag pratade med honom. Övergången mellan de jobb han har haft visar att man inte behöver vara ståuppkomiker för att få folk att vara glada. Folket valde inte honom för att få budgetförslag, retorik och proper klädsel. Reykjaviks invånare har snarare tröttnat på kostymnissar, som enligt befolkningens egen erfarenhet har förstört Islands ekonomi i och med finanskrisen för några år sen. Jón är istället den skrattande farbrorn, som trots sitt måttliga kändisskap ändå befinner sig med båda fötterna nere på jorden och med ansiktet ute på Reykjaviks gator. Disneylandet har inte dykt upp än, men jag tror knappast att invånarna någonsin förväntade sig det. N är jag frågar Jón om det är något han vill tillägga till de svenska läsarna så byter han från sin engelska till den gnutta svenska han minns. Ju mer han pratar om Sverige, desto mer låter det på honom som om han ångrade sig. Som om han innerst inne har någon längtan till det avlånga landet. I det läget undrar jag varför han i så fall är kvar på Island. Men han trivs kvar där, på ön med en mindre befolkning än Göteborg. – Vädret har blivit mycket bättre sen den globala uppvärmningen började verka, säger han och skrattar sitt ikoniska, värmande skratt. 14 OSQLEDAREN #4 «Slägg-incidenten» pressfoto: eddi //rektor för en dag PETER GUDMUNDSON VAD GÖR EGENTLIGEN OM DAGARNA? Peter Gudmundson valdes till rektor 2007, med mandat till 11 november 2013. Nu när mandatet snart går ut kandiderar han för ytterligare tre år. Osqledaren har följt honom under en dag för att svara på frågorna: vem är Peter Gudmundson, och vad gör han om dagarna? text//HUGI ÁSGEIRSSON foto//sara edin 16 OSQLEDAREN #4 OSQLEDAREN #4 17 //rektor för en dag N är mötet är slut är det dags för lunch på Nymble. Vi tar trapporna ner från sjätte våningen i den pampiga byggnad som förut hyste Röda Korsets Sjukhus men som nu inkvarterar KTH:s administration och ledning. Det är mindre än en månad sedan rektorns kontor flyttades hit, och Peter Gudmundson har ännu inte riktigt vant sig. – Det finns många trappor, jag har inte riktigt lärt mig huset ännu. På väg till Nymble börjar vi diskutera studietiden. Många vet att Peter Gudmundson är hockeyintresserad – han spelade för AIK i elitserien under studietiden på KTH – men fanns det någon tid för annat sektionsengagemang? – Nej, jag var ju med på fester, det var jag. Sen var jag med i spexet på fysik. Jaha, Fysikalen då alltså? – Nej, det var nollespexet under mottagningen. Vad gjorde du? – Jag spelade Newton, och Christer Fuglesang var Galileo. 12:02 Veckovis avstämning med rektorsgruppen. Från vänster: Peter Gudmundson, Björn Birgisson och Anders Lundgren. 07:50 Rektor Peter Gudmundson anländer efter Möte med Sophia Hober, fakultetens dekanus med sportlovet till jobbet för en ny arbetsvecka. ansvar för kvalitet i forskning och utbildning. I de nya luftiga lokalerna på Brinellvägen 8 träffar vi rektor Peter Gudmundson på måndag morgon. Osq ledaren ska följa honom i sitt arbete hela dagen, och förmiddagens schema är fullspäckat med avstämmningsmöten med prorektor, dekanus och vicerektorer. Arbetsdagen börjar redan klockan 07.50, men var bor rektorn och hur tar han sig till jobbet? – Jag bor i Vaxholm och åker buss varje dag. Vilken buss ska man åka för att få dricka sitt morgonkaffe med rektorn? – Buss 670, säger Peter Gudmundson och skrattar. Den går från Vaxholm och stannar på Östra station, så det är perfekt, förklarar han. 08:00 Möte med prorektor Eva Malmström Jonsson, med ansvar för utbildningens roll i samhället. Innan vi hinner prata mer om morgonbestyren kommer fakultetens dekanus Sophia Hober in på kontoret, och det är dags för morgonens nästa möte. 18 OSQLEDAREN #4 08:35 Korta avstämningsmöten avlöser varandra, och några drar ut på tiden. Medan mötet med Sophia Hober pågår möter vi vicerektor Björn Birgisson. Snart kommer rektorn ut från sitt kontor och vi frågar vilka ärenden som brukar tas upp på hans och Björns möten. – Vi diskuterar olika forskningsprojekt. Hur ska KTH jobba mot EU för att kunna hämta hem mer forskningsmedel? Sen har Björn ansvar för fem tvärvetenskapliga forskningsplattformar som skär över KTH. Möte med Björn Birgisson, vicerektor med ansvar för forskning. 09:18 Även mötet med Björn Birgisson tar längre än beräknat, och när de är klara har det blivit dags för rektorsgruppen att ha sin veckovisa avstämning. Gruppen består av KTH:s administrativa ledning, ett antal vicerektorer och THS ordförande. Idag ska de bland annat prata de nya pengar som regeringen öronmärkt till SciLifeLab – ett samarbetsprojekt mellan KTH, Karolinska Institutet och Stockholm Universitet. Osqledaren får återkomma lagom till lunch, men på vägen ut möter vi en munter kårordförande – Denise Fuglesang är på väg till mötet. Lunch i Restaurang Nymble Vad tycker du om kårrestaurangen? – Jag tycker den är jättebra! Ibland går jag på Syster O Bror, men jag tycker det är bättre här faktiskt. Vi tar våra brickor och sätter oss vid ett bord i matsalen. Samtalet går in på hur rollen som rektor har sett ut. Är det någon aspekt som Peter Gudmundson inte var beredd på när han tog jobbet? – Innan man tar ett sånt här jobb kan man egentligen inte vara beredd på allt vad det innebär, vilka olika områden och verksamheter som finns. Det är väldigt stort och brett. Det roligaste är ju att träffa dem i utbildning och forskningen. Forskare, lärare och studenter. Har du funderat på vad du skulle vilja göra när du är färdig som rektor? – Nej, det är lite oklart. Jag har ingen direkt plan. Men jag kan ju gå tillbaka till professuren. Peter Gudmundson var professor i hållfasthetslära innan han antog sig rektorsembetet. Är intresset för ämnet lika stort som tidigare? – Absolut. Det svåra är ju att man tappar kontakten med forskningen. Undervisa skulle jag säkert kunna göra omgående, men i forskning gäller det att vara med. Det skulle ta några år att komma tillbaka in i den världen. Vissa rektorer har förärats stipendier och stiftelser – till exempel Janne Carlssons stipendium för akademiskt ledarskap. OSQLEDAREN #4 19 //rektor för en dag Hur går utnämningen till? – Jag hade ingen aning om vad det var när jag fick frågan. De har någon slags diskussion runt att ta med människor från olika delar i samhället – akademien, näringslivet, militären och kulturen. Då fanns jag väl med på någon lista där. Men det är alltså kungen som beslutar och väljer vem som ska bli kammarherre. Peter Gudmundson ställer sig i vintersolen och se ut över KTH i dess vinterskrud – den skola han vill leda i åtminstone tre år till. Avstämningsmöte om fakultetsutveckling och jämställdhet Peter Gudmundson tittar på klockan, och det är dags att gå tillbaka till kontoret för nästa möte. D et första mötet på schemat efter lunch har jämställdhet på agendan och rektorn ska träffa vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet Gustav Amberg och Charlotte Holgersson som forskar på organisation och ledarskap ur ett genusperspektiv. Det handlar bland annat om att ta långsiktigt ekonomiskt ansvar för jämställdhetsarbetet på KTH, och om hur en workshop i ämnet för ledningsgruppen kan komma att se ut. Under mötets gång verkar Peter Gudmundsons roll vara att lyssna på de tankar och visioner som finns och sedan försöka förankra dem i den struktur som redan finns. Möte om besluts- och delegationsordning med 08:35. Möte med Sophia Hober, fakultetens dekanus med ansvar för kvalitet i forskning och utbildning. Om du själv fick ett stipendium, vad skulle det ges för? – Ja, det är en bra fråga!, säger Peter Gudmundson och skrattar, varpå han blir tyst och tänker en stund. – Nu får jag fundera... Finns det något du särskillt brinner för? – Internationella frågor tycker jag är väldigt viktiga, det kommer jag fortsätta jobba med. Sen har vi ju stora problem med jämställdhet, det är för få tjejer både bland studenter och lärare. Hade du haft någon kontakt med kungen tidigare? – Ja, vi bjöd in honom hit för ett par år sedan på ett hemligt besök, vi ville inte göra något stort av det. Vi visade honom runt så han fick se hur KTH ser ut idag. Som kammarherre har man väldigt speciella kläder, och så bär man en stor nyckel. Varför då? – Nyckeln har man på ryggen. Den urgamla seden var ju att kabinettskammarherren hade tillgång till kungens kammare, och därav nyckeln. Men nyckeln går inte till kungens sovrum idag? – Nej, nej! (skrattar) Inte idag! 12:30 Anders Lundgren Möte med universitetskanslersämbetet om utvecklingen av lärosätenas interna kvalitetsarbete P 13:30 14:00 å eftermiddagen följer två möten tätt inpå varandra, och vi träffar inte rektorn igen förrän klockan tre. Nu behöver han ägna sig åt pappersarbete och obesvarade email, men innan det är dags att ta avsked går vi upp till terrassen på högsta våningen för att ta några bilder. Peter Gudmundson ställer sig i vintersolen och se ut över KTH i dess vinterskrud – den skola han vill leda i åtminstone tre år till. Vi vänder diskussionen till att prata om Peter Gudmundson som privatperson. Jag har hört att han nyligen provat GIdieten och undrar om det stämmer. Han skrattar länge innan han svarar. – Ja, det stämmer. Diciplinen har blivit sämre men jag håller mig hyfsat, jag har ju gått ner tio–tolv kilo. Det är imponerande! Hur gjorde du? – Ja, jag försökte undvika kolhydrater. Sen tränar jag lite mer, ute och springer och sådär. Du är kabinettskammarherre vid hovet, vad innebär det? – Man blir inkallad för att hjälpa till vid vissa tillfällen till exempel vid statsbesök. Det finns fyra kammarherrar, och en av oss får vara värd för inkommande gäster. Värd är ju egentligen kungen, men när inte han är med är det vi. Jag har gjort ett sånt uppdrag när finska presidenten kom. Sen är man med när nya ambassadörer kommer till Sverige, för att välkomna dem. Men det är ytterst lite, statsbesök närvarar man bara vid en gång vartannat år och nya ambassadörer kommer ungefär två gånger per år. När Victoria gifte sig var kammarherrarna också med, men då var jag inte utnämnd ännu. 20 OSQLEDAREN #4 OSQLEDAREN #4 21 //spexigt KTH Spexig Mångfald text & foto//philip wessman Bild: Storrep från Krexet IV S 5 pexåret 2013 kickstartades ordentligt av Kårspexet, som den 2 mars hade premiär för årets föreställning: «På Gränsen eller vikten av att pricksäkert signalera sin mening». Kårspexet är Stockholms äldsta spex med närmare 150 år av komedi och teater bakom sig. Spexet grundades av studenter på Tekniska institutet, idag känt som KTH, och hade sin första föreställning, «Rudolf eller Blodbadet på Sicilien» år 1867. En inte så blygsam siffra som visar på hur gammal spextraditionen är. Samtidigt vittnar det om det oerhörda engagemanget från studenterna som har hållit den vid liv. Trots upp- och nedgångar under åren så har traditionerna fortsatt att växa. Idag är Kårspexet bara ett av många spex på KTH, där de yngsta knappt har funnits i ett år. Så, hur kommer det sig att spexande är så uppskattat bland teknologerna? Vad är det som drar studenterna till denna ordvitsande, men ädla konstform? «Det är väl så att om man läser en högre utbildning, framförallt en teknisk, så får man ett behov av att uttrycka sig kreativt», är det första svar jag får av Sara Björk, PR-chef för Krexet, ett 22 OSQLEDAREN #4 av spexen på Kemisektionen. Resten av Krexets chefsgrupp nickar instämmande. «Gemenskapen, alltså att det är väldigt kul att göra något annat än att bara plugga på teknisk högskola. Man har chansen att vara lite kreativ och sedan så få lite respons på det hela, vilket är väldigt utvecklande.» Krexet är Kemisektionens stora spex och står inför sin femte spexuppsättning i år. Deras vision har alltid varit att i stor mån kombinera teater och spex till det yttersta och de jobbar på sitt manus under närmare ett år. Vad man kan göra med sin spexgrupp har inga gränser menar de på, om det så innefattar att göra reklamartiklar till säljes eller hålla öppna pubar för att dra till sig publik. Man känner en viss stolthet inför sitt projekt och det är lätt att nästan lägga ner för mycket arbete och tid, nästan så pass att det blir en heltidssyssla. Vilket fall som märks det att arbetet är uppskattat och roligt att utföra, då många är veteraner och har deltagit i många spex sedan tidigare. Vissa krexare kommer till och med utifrån kemisektionen. Gemenskapen är det bindande ordet. Även om det är lätt att bli insnöad på sin egen föreställning så får man ut väldigt mycket av det mötet. Antingen som en inkörsport till nya vänner, eller bara för din egen del. Spex ger stort utrymme för att växa som människa, oberoende av storleken på ensemblen. Det är väldigt lätt att skapa ett spex. Riktlinjerna finns redan, det enda som saknas är folket, engagemanget och de dåliga ordvitsarna. «Ja men, två fulla personer under en valborgspubrunda som tänker, ‘Hörru, varför har inte Data något spex? Varför har Media inte något MÅSTE spex? Ska vi göra ett spex?’». Så föddes METAspexet, om man skall tro Tho mas Sjöholm, nuvarande producent för METAspexets andra uppsättning. Även Krexet startades i liknande banor, något som säkert många av KTH:s spex har gjort. Likt Krexet så håller Thomas och Viktor Leandersson (medproducent på METAspexet) med om att det är den kreativa delen med spexandet som är väldigt dragande. «Tar man exempelvis oss medianer, det är många som tycker att, ‘Ja, det är jättekul att fota!...’ men de får ju aldrig göra det i utbildningen. Men i METAspexet, där får de göra det!». Tonerna klingar lika även här, man får möjligheten att dela med sig av erfarenheter. Även om det så innefattar ledarskap eller tekniken inom de individuella grupperna. Så, vad säger detta om spexvärlden? Vad har den för plats inom universitetsvärlden som ska koncentrera sig på studierna och handla om din framtid? Studietiden handlar inte enbart om studierna, för du måste även överleva tiden där. Skolmiljön kan för många ofta vara svår. Intensiva kurser, mycket plugg och lite tid för att träffa och lära känna andra människor. Spexengagemang ger studenterna en bra plattform att få koppla bort från studierna, men fortfarande något som är nära skolan. En bra fritidsaktivitet som är bred på många sätt och du kopplar dig samman med många människor. Även om formatet har förändrats med tiden så är tanken fortfarande densamma. Bara som en bonus blir det ofta slutsålt under premiärkvällen. En god tradition som förgyller tiden på ditt lärosäte, ett spex och en ordvits i taget. SKYDDAS t Varje vårtermin för med sig många saker. Bland annat en vinter som stannar kvar för länge, tö och slask, bättre väder, slutspurten på läsåret, Melodifestivalen, blommor och annat fint. Fast, på universiteten och högskolorna så innebär det något särskilt. Årets spexföreställningar har sina premiärer. K anske är du en, liksom många andra studenter, som har gjort ett arbete och klistrat dit en KTH-logga på framsidan. För proffsighetens skull. Men är det verkligen okej att göra så? Hur får egentligen loggan användas – och vem får använda KTH som prefix i sitt föreningsnamn? OL har snackat med Åsa Ankarcrona, Kommunikationschef på KTH, för att reda ut vad du får och inte får göra med KTH:s varumärke. text//katja rantala foto//stephen kirk OSQLEDAREN #4 23 //varumärkesskydd D et är sen eftermiddag när jag och fotograf Stephen träffar Åsa Ankarcrona, kommunikationschef på KTH, för att prata om varumärket KTH. Vi möts upp i det nya administrationshuset och slår oss ner i «Akvariet» som de kallar det, ett kontorsrum med glasväggar mitt bland allas arbetsplatser. Man känner sig lite uttittad. Lokalerna är splitternya, knappt ens klara, de har bara suttit där sedan januari. Jag ber Åsa att berätta om KTH:s varumärke. – KTH har varumärkesregistrerat sitt namn och logotyp. Det har blivit viktigare för KTH att tydliggöra sitt varumärke eftersom vi har stora ambitioner internationellt. Och det är ju både kopplat till att vi måste ta betalt för studenter utanför Europa men också för att vi har ju ambitioner att stiga på rankningslistor och bli mer synliga. Det som man måste utgå ifrån är att en person utanför organisationen alltid kommer att koppla en förening som har prefixet «KTH» i sitt namn till KTH. Man kommer alltid att tro att det är KTH som arrangerar något, inte att det är studenterna som arrangerar själva. I sin juridiska bemärkelse kan det bli problem om studenter använder loggan eller namnet på ett felaktigt sätt. När man pratar om varumärke och en grafisk profil som ska följas måste man ta ansvar för vad som är rätt och lagligt, men vi kan ju inte heller säga att det finns en lång lista med sanktioner och att vite utgår om någon gör fel. Men uppstår det problem händer det 24 OSQLEDAREN #4 att vi måste stå till svars för någonting som KTH inte har gjort. “Det är när kårföreningar har prefixet KTH som det kan bli lite otydligt.” – Åsa Ankarcrona Händer det ofta? – Någonting som har varit väldigt populärt bland studenter är att man samlar ihop pengar för att man vill åka iväg på en resa eller göra något gemensamt. Ett sätt att finansiera det här kan vara att man arrangerar en aktivitet på KTH som man tar betalt för, till exempel att man bjuder in en representant från näringslivet som ska hålla föredrag. De tar en summa i inträde och i slutändan gör man det för att få till den här resan eller aktiviteten. Ibland kan det då landa hos rektor som ska stå till svars för varför vi tar betalt för aktiviteter som vi inte har rätt att ta betalt för som myndighet. Då kan det vara oklarheter för att studenter glatt klämt in en logotyp någonstans. Det har de inte rätt att göra, men här blir kopplingen svår för att man tycker att man går på KTH och därför har man rätt att använda namnet och loggan. Jag funderar på mig själv som student, det har ju faktiskt hänt att jag smällt in en logga på framsidan av ett och annat arbete. Är det okej? – Det är väldigt ofta så att studenter använder logotypen i större utsträckning än vad man har rätt till. Det första tillfället som du som student har rätt till att använda logotypen det är när du skriver ditt examensarbete och inte på alla projekt som du tar fram. De tre avhandlingar vi har är när du tar fram ditt exjobb och skriver din uppsats, när du skriver din licentiatavhandling och doktorsavhandling. Då finns det riktlinjer för hur man ska göra det. S tephen knäpper några bilder och det ekar högt av kameran i det lilla rummet. Men Åsa verkar inte det minsta störd av det och svarar på min fråga om hur reglerna ser ut kring användandet av prefixet KTH i föreningsnamn. – Det är något som vi och kåren behöver diskutera för att komma fram till några riktlinjer. Det är när kårföreningar har prefixet KTH som det kan bli lite otydligt. Det finns ju till exempel KTH Seglarsällskap, KTH Hockey och nybildade KTH FC, fotbollsklubben. Då är frågan, hur ska man som utomstående förstå att KTH egentligen inte har något med det här att göra utan att det är kåren och studenternas föreningar som har det här namnet? Sedan är det ju det här att KTH säger i utvecklingsplanen att vi vill vara ett internationellt uni- versitet och internationella universitet har väldigt ofta en kultur av sport och idrott och föreningsliv som hör ihop med universitetet. Det här är något som väldigt många av våra internationella studenter frågar efter och vill att det ska finnas. Där är vi med på att det kan vara en fördel att en viss typ av föreningar och aktiviteter kan ha prefixet KTH men då måste man vara klar med var gränserna går. Det kan vara viktigt att vi är med som mecenat och stöd för en organisation, men vi ska inte stå överst på information som man skickar ut för sponsring. För då är det som att KTH går ut och frågar om något och inte föreningen. Man måste försöka hitta den här balansen, där det är tydligt med vad vi tar för roll i det hela. Vi tror också att det är viktigt att hitta någon form av kriterier när det är lämpligt med prefixet KTH. I en fotbollsklubb är det väl ganska tydligt för det spelas över hela världen, det är globalt, alla kan vara med, men var går gränsen? Vi har ju väldigt ambitiösa och duktiga hockey-killar. Men hockey är en smalare sport, det spelas inte över hela världen och man kan komma in på den här mångfaldsfrågen. Vi måste gemensamt hitta, tillsammans med kåren, vad som är rimligt. Vad tror du att föreningar med prefixet KTH kommer ha för skyldigheter mot er? – Man får inte använda namnet på ett felaktigt sätt, har man gett sig in i det här och tycker att prefixet KTH är viktigt för föreningen, då måste man också bolla allt med oss – gör vi rätt nu? Ser det ut på rätt sätt? Så att man inte hittar på en extra krok på loggan, vilket man inte får göra. Det jag kan se som en riktlinje är att om man har KTH som prefix då måste man som förening vara klar över hur man får använda logotypen, när och i vilket sammanhang det ska göras synligt. Som i en verksamhet där man har lagtröjor, hur ser regelverket ut över hur vårt namn och logga överhuvudtaget får återges? Men kanske också att vi kan hjälpa till, kanske att vi lägger ut på intranätet och på studentwebbens startsida om något event. Men det blir mer institutionaliserat på en gång. Det får mig att fundera över KTH Hockey, de har KTH i namnet och loggan på sina tröjor. De gick direkt till rektor och fick okej från honom. Jag frågar om de egentligen skulle kommit till henne först? Åsa ler och kommer med ett diplomatiskt svar. – Ja, man kan ju säga så här att kreativa studenter går alltid direkt till rektor och det ska de inte sluta med. Eftersom rektor har spelat hockey förstod de att han skulle vara väldigt positiv till det här. Och då kan det vara så att man får ett ok, det är rektors rätt att säga «så här vill jag ha det». Jag pratade lite med Anders Lundgren, vår förvaltningschef som också är involverad i det här. Ett sätt att börja sätta de här riktlinjerna är att ett krav för att man ska kunna heta KTH-någonting från nu och framåt är att man ska kunna spela i ordinarie nationella serier. Det är inte okej att bara vara ett Korpen-lag utan man måste spela i någon division i seriesystemet. Och det är lite samma sak med KTH Hockey, man måste tillhöra ett seriesystem. För det kanske också bidrar till synligheten och någonting att förhålla sig till. Jag kan inte svara på om det är en regel som kommer att hålla över tid, men det är det vi säger nu. Hur kommer det att bli för befintliga föreningar med KTH i namnet, kommer krav börja ställas på dem? Jag hör med Åsa om det. – Jag tror att det skulle vara till fördel för oss och för dem att fundera över vad det betyder för dem att heta något med KTH. Sedan får man också fundera över hur långt tillbaka i tiden man vill gå. För har det hetat KTH Seglar Sällskap sedan 60-talet kan det vara knepigt att bestämma att man inte får heta det längre, bara för att man hittat på nya riktlinjer. Det kan vara svårt att gå in och strypa någonting som har fungerat och funnits länge. D en ganska långa intervjun lider mot sitt slut och Stephen ber om att få ta några bilder till på Åsa. Jag funderar på det här med varumärken, namn och loggor. Det är inte så lätt som man kanske tror och några tydliga regler är inte lätta att få fram. Kanske blir det lite enklare för kårföreningarna i alla fall om riktlinjer tas fram. OSQLEDAREN #4 25 5 //krönika //krönika Anledningar att vara hypad inför Game of Thrones D en sista mars kommer tredje säsongen av Game of Thrones, och i alla fall jag är hypad. Om du inte känner det än, eller bara vill påminnas om varför serien är så otroligt bra, kommer här de fem bästa sakerna med Game of Thrones. 9 som helst. R. R. Martin visar tidigt i första säsongen att han inte drar sig för att avrätta karaktärer. Eddard Stark är idealisten och hjälten, den rättfärdige – hade det varit klassisk fantasy hade hade han blivit kung efter första säsongen och allt hade varit bra. Nu är det dock inte klassisk fantasy, utan istället blir Stark avrättad. 3. Komplexiteten. 1. Det du tror kommer hända, kommer inte hända. Tyvärr alltså, det är inte så det fungerar. George R. R. Martin är oförutsägbar. Många fantasyförfattare skriver böcker som börjar med att trappa upp till det episka slutet, det är en lång raksträcka tills allt slutar med en smäll. R. R. Martins historia liknar mer en väg i alperna - du ser inte hur vägen går och det svänger hela tiden. Fantasy fastnar ofta i det svartavita tänkandet – det onda mot det goda. Tolkien är ett bra exempel på det – antingen är man god eller så är man ond i hans böcker. Det är en femårings syn på världen, en naiv och hoppfull generalisering av något långt mer komplext. Game of Thrones å andra sidan väljer att visa världen i sin fulla komplexitet. Det finns inga goda eller onda, det enda som skiljer dem åt är hur långt de är villiga att gå för att få igenom sin vilja. 2. Alla i Game of Thrones är död4. Karaktärerna är djupare än liga. man först tror. Det finns inga odödliga hjältar som knappt kan gå ut ur huset utan att rädda damer i nöd, utan bara en massa högst dödliga människor. Trots att karaktärerna är bland de viktiga för historien kan de dö på de mest patetiska sätt. Ingen sitter säkert, alla kan dö i vilken sekund 26 OSQLEDAREN #4 Ta till exempel Cersei Lannister som i början av serien framstår som en rent ond människa. Allteftersom serien går vidare får man dock mer information om hennes tidigare liv, och hur det format henne som människa. Hon är inte spel är arbetslivsförberedande 9 text//Martin Barksten illustration//gabriella sanchez karlsson “Man is least himself when he talks in his own person. Give him a mask, and he will tell you the truth.” - Oscar Wilde en brutal galning, hon är mycket mer än det. Hon, precis som alla karaktärer, kommer att utvecklas allteftersom striderna om tronen blir blodigare och brutalare. 5. There’s more than meets the eye. Karaktärerna och deras föräldrar fanns innan seriens tideräkning startar. Vi har inte sett hur Robert Baratheon besegrade Aerys Targaryen i kriget som utspelade sig innan serien börjar, men det har skett och relationerna mellan karaktärerna är påverkade av det. Det finns mycket mer historia än det, och även om den inte alltid nämns rakt ut påverkar den händelseförloppet. När historien går framåt, får vi också se mer av vad som skett innan. B örjar du känna dig taggad? Kanske vill du se om de tidigare säsongerna för att påminnas om alla komplexiteter i historien? Kemisektionens klubbmästeri anordnar Game of Thrones maraton den andra april, se http://on.fb.me/Z8C5wn för mer information om eventet. Martin Barksten A tt spela spel är att sätta på sig en mask, att bli en annan person. När man döljer sig bakom denna mask kan man vara ärlig mot sig själv, man kan vara den man egentligen är. Att i det tillståndet interagera med andra är mer sant. Du känner inte av konsekvenserna i lika stor utsträckning utan vågar vara dig själv. Att då aktivt tänka på vad du gör och varför, kan ge dig en ökad insikt i vem du är. Mer så än i verkligheten, just för att du är mer ärlig bakom masken som spel ger. Ett bra spel för just detta ändamål är World of Warcraft (eller WoW, kort), ett spel som tyvärr fått väldigt negativt anseende i vissa kretsar. I WoW finns det raider som i princip är utmaningar man försöker klara av i en större grupp om tio eller tjugofem spelare. På grund av svårigheten i dessa utmaningar kräver de oftast att man spelar ett flertal kvällar i veckan och i ett antal timmar åt gången, tillsammans med samma grupp människor. Tack vare detta skapas det en stark sammanhållning och gruppdynamik. Grupperna som skapas liknar dem i arbetslivet; det är en liten grupp människor som tillsammans jobbar mot ett gemensamt mål där det krävs tämligen hög kompetens och individuellt ansvar. Gruppen kommer att stöta på motgångar och misslyckanden. Hur hanterar gruppen det, och hur hanterar du det? Om du studerar det som sker kan du se varför ni lyckades gå vidare efter en större motgång, eller varför ni inte klarade det. Chansen är hög att du senare i livet kommer jobba i en grupp, och stöta på motgångar. När det sker kommer du vara förbered, du har redan sett det ske och känner till fallgropparna och hur man ska undvika dem. Skillnaden mellan att spela ett spel som WoW och att jobba är att man kan börja spela innan man kommit ut i arbetslivet «på riktigt». Spel tillåter en miljö där inkomst och framtida arbetsmöjligheter inte står på spel. Men där man ändå kan få insikter och kunskaper som kommer att vara till nytta senare i livet. Tack vare att du «ödslade» alla de där timmarna under högstadiet kommer du vara en bättre gruppmedlem i arbetslivet. //rubrik //bar-hyfs U nder de många år jag arbetat som bartender har jag ofta fått frågan: «Hur ska man göra för att få snabb service i en bar?» Det leder till en grundläggande frågeställning som jag inte tänker ta upp just nu (vad är bra service?) men jag tänker besvara hur man ska göra för att snabbt få beställa. Det finns hemliga knep. De går att lära sig. Jag presenterar: bar-vett 101 text//carl wilhelm hagander foto//kyriaki sarampasina 1. Respektera bartendern och bartenderns arbete D “Bara för att du har kommit fram till bar disken är det ingen garanti för att du snart ska få beställa. En bar är inte ett kösystem” – Carl Wilhelm Hagander 28 OSQLEDAREN #4 etta är en stor punkt, som egentligen är precis hela hemligheten. Respekterar du en bartender och kommer tillbaka till honom (eftersom jag utgår från mig själv är allt skrivet som att både gäster och bartendrar är män. Så är inte alltid fallet.) kommer bartendern komma ihåg dig positivt, och det gör det lättare för dig att få förtur nästa gång du beställer av honom. Det handlar alltså att bli ihågkommen positivt inför nästa beställning. Hur respekterar man en bartender? Ta hänsyn till tillfälle. Är du på en nattklubb och det är fullt med folk vid baren som vill beställa? Håll det enkelt. Är priset på ölen bland de lägsta i stan? Sannolikt även bartendrarnas motivation, inspiration och kunskapsnivåer. Är stället känt för sitt utbud av öl / cock- tails / whisky? Pröva med något sådant! Gå alltså inte in på en fullsmockad nattklubb och be om en Port Ellen (det är whisky. Som inte tillverkas längre. Försök inte ens.) från 1968. Lär dig något om bartenderns arbete. De flesta bartendrar älskar sprit (i någon form), och de älskar att dela med sig av sin kunskap (när det inte är fullt upp med att sälja). Genom att beställa «en god drink» (motsvarande «en stor stark» på bra ölställen, typ Akkurat eller Monks) säger du: 1. Jag bryr mig så lite om ditt arbete att jag inte ens orkar googla en drink (eller öl) som jag vill prova. 2. Jag vet så pass lite att jag inte kommer veta om det här är bra eller inte. Detta leder till att du sannolikt kommer få en svagare drink med mycket socker och citron (ser du de omärkta flaskorna i bartenderns speedrack? Den klara är inte vodka, vad bartendern än säger. Det är socker. Den gula är pressad citron). Den kommer vara syrlig och inte smaka alkohol. Du kommer få en sämre drink, och om bartendern kommer komma ihåg dig kommer det vara negativt. Om du försöker rätta bartendern genom att säga att det där inte var en hel 4:a eller 6:a kommer bartendern insistera. Är du jobbig kommer vakterna tro mer på bartendern än på dig. Om du tycker att drinken är dålig / fel / tråkig kommer bartendern hävda att det var vad du beställde. Insisterar du kommer vakterna tro mer på bartendern än på dig. I båda dessa fall kommer bartendern komma ihåg dig negativt. Det finns ett alternativ på det här. Om det INTE är fullt kan du beställa bartenderns bästa drink, något gott med «insert bassprit förutom vodka», eller be om en rekommendation (jag brukar gilla XX, YY, ZZ. Kan du ge mig något likartat / annat). Är det fullt i baren och bartendern kämpar för att hinna med är det dåliga beställningar också. OSQLEDAREN #4 29 //hur jämställt är kth? 2. Beställ där bartendern vill sälja H ur vet jag var det är? Iaktta bartendern ett tag. Finns det ett område där bartendern brukar arbeta? Finns det ett område där det görs fler beställningar? Ställ dig där. De flesta bartendrar har en del av baren där de vill sälja. De har ofta lagt dit barmattor, för att visa «här vill jag sälja». Ställ dig där (eller ställ dig i kö där). Där kommer det att gå fortast att komma fram till bardisken. Där kommer det även gå fortast när du är framme vid bardisken. Är det här hörnet av bardisken längst ut på sidan av baren ledigt? Det kanske finns en anledning till det. En bra bartender klarar av att täcka av en stor del av bardisken. En dålig bartender gör det inte. Det finns sämre bartenders, lev med det. Bara för att du har kommit fram till bardisken är ingen garanti för att du ska få beställa snart. En bar är inte ett kösystem. En bra bartender kan ta flera beställningar samtidigt, och det går inte i en kö. Låt oss vända på det: Det är antingen väldigt sent eller väldigt tidigt. Du kommer till en bardisk som är öppen, men tom på folk. Ställ dig där bartendern har sina mattor. Ställ dig inte längst bort på ena sidan. Är baren nästan tom? Ställ dig där bartendern har sina mattor. Ställ dig inte längst bort på andra sidan. Ropa för guds skull inte till bartendern «Jag kom före han som precis fick sin drink». Vilket för mig till min nästa punkt: 3. Försök inte få bartenderns uppmärksamhet S ök ögonkontakt, inte mer. Har du fått ögonkontakt, var beredd att beställa. Annars går bartendern vidare till nästa person. Luta dig inte över bardisken. Knäpp inte med fingrarna. Ropa inte på bartendern. Samtliga av dessa kommer mer ofta än inte leda till att bartendern väljer 30 OSQLEDAREN #4 att ta någon ANNAN än dig, även om bartendern inte säger det till dig (jag har en del vänner och kollegor som systematiskt säger till folk som skriker på dem att de precis hamnar sist i kön. Då tar det de gör just då längre tid och alla får vänta längre. Tjafsar gästen kommer vakterna. Gissa vem vakterna tror på? «Är du för full?» är lika omöjlig att svara på som «har du ett dryckesproblem?». Antingen erkänner du eller så är du defensiv). Om du känner bartendern vid namn, ropa inte på honom. Är ni vänner så märker bartendern dig när du är vid baren. För en bra bartender har koll. Då kommer han direkt lägga in dig som nästa person på hans mentala lista över saker att göra. Känner bartendern inte dig blir det inte bättre av att du ropar bartenderns namn. Ropar du på en bartender (en del folk gör det med namn! Folk som verkligen borde veta bättre!) MEDAN bartendern gör något annat (typ ger service till en gäst) ska du vara förvånad om du får vara kvar på stället. Om du MOT FÖRMODAN faktiskt får bartenderns uppmärksamhet var då åtminstone beredd med din betalning. Säg absolut inte något i stil med: «Fan vad länge sen det var vi sågs, vi borde prata mer, vad gör du nu för tiden?» (jag jobbar i bar.), «Jag tycker din kollega är snygg. Kan du presentera oss?» (nej, ragga på henne själv.), «Du jobbar bra. Fortsätt med det.» (jag försöker.), «Jag ville bara visa upp den här fina fågeln den här andra gästen precis vek av en sedel, som KAN FLAXA MED VINGARNA OM MAN DRAR DEN I SVANSEN!» (gå härifrån.). Än en gång: respektera bartenderns arbete. Bartendern arbetar mot ANDRA gäster just nu. 4. Funkar inget av de ovanstående? E ller har du helt enkelt inte lust att respektera bartendern, men vill fortfarande bli ihågkommen positivt? Dricksa. En bra bartender kommer ihåg folk som dricksar. Speciellt folk som dricksar mer än vanligt. En bartender kommer ge de som dricksar förtur i framtiden, i hopp om mer dricks senare. Money talks. 5. bonustips: Om du är på ett ställe för att träffa din polare som står bakom baren, så kommer han sannolikt ge dig lite sämre service än alla andra gäster får. Eftersom han inte kopplar på hela sitt sälj-kör som han gör på andra gäster. Han kan låta dig gå före i kön, se till så att ditt glas inte blir tomt, och växla några ord när bartendern inte säljer eller städar. Var beredd på att det kan ta flera minuter mellan repliker i en konversation, eftersom bartendern tar hand om andra. Han har trots allt ett jobb att sköta. JÄMSTÄLLDHET ÄR INGEN KVINNOFRÅGA November 2008: «Ingenting händer», Osqledaren publicerar ett inlägg om könsfördelningen på KTH. Av Sveriges tolv största lärosäten är KTH då näst sist på listan över jämförelse i könsfördelning på högre anställningsformer. Sedan dess har universitetet haft en vicerektor för jämställdhet. Vilket jämställdhetsarbete finns på skolan idag? text//elham kalhori foto//niclas ericsson ars 2013: Jag hör av mig till samtliga sektioner och frågar om hur jämställdhetsarbete bedrivs i vederbörande. Ett fåtal har jämlikhetsnämnder eller ansvariga som äger frågan, och endast en, Fysiksektionen, har en uttalad jämställdhetsnämnd. Ett vanligt svar blir emellertid att könsfördelningen i respektive sektion är så nära på 50/50, och att sektionen därmed inte känner behov av att lyfta jämställdhetsfrågan. Sektioner med större glapp i könsfördelning uteblir med svar. Ålder: 24 gör: pluggar ekonomi på su, vice klubbmästare emeritus i nkm. Bor: Vasastan Dricker: prohibition era Siffror på andel kvinna och man får ofta illustrera jämställdhet. I fallet KTH är det talande. Här har det aldrig funnits en kvinnlig rektor, 10 av 10 skolchefer är män, 12 % av professorerna är kvinnor. Sedan 1944 har 206 hedersdoktorat delats ut, varav 17 gått till kvinnor. Av 63 mottagare av KTH:s stora pris för uppmärksammande av vetenskapliga eller konstnärliga insatser för teknik (850 000 SEK 2008), är 6 kvinnor. I Wikipedia-artikeln «KTH» är samtliga i listan över framstående alumner, 25 stycken, män. OSQLEDAREN #4 31 //hur jämställt är kth? ställdhet ifrågasätts. Att sektionerna emellertid skakar av sig behovet av jämställdhetsarbete vid uppfattning om 50/50-läge, bekräftar att det råder konsensus om att kvantitet – i positiva utfall – duger som nulägesanalys. När frågan bedrivs i sammanhang av teknikbranschen sker dess presentation i andel kvinnor bland män; man talar om ledningsgrupper, bolagsstyrelser och chefsposter – maktpositioner som föredöme för verkligheten utanför. D ecember 2012: Jag får ett mail om evenemanget Future Female Leader Award, och karriäristen som är inbjuden att föreläsa är inte systemutvecklare eller konsult som de manliga representanterna brukar vara; hon är modeskapare. KTH: Jag vet en bra organisation som kan hitta kvinnlig kompetens i teknikbranschen. Den heter Rättviseförmedlingen. Googla det. Sara Blomqvist, utbildningsbevakare på THS epresentationen må vara proportionerlig till urvalet, men vad hjälper det när urvalet tas fram starkt bundet till norm. Jag diskuterar saken på Twitter en eftermiddag och får, vid mening om att sökkommittéerna är för snäva, frågan: «vill du ha jämställdhet eller curling?». Visst är det ohållbart att endast mäta jämställdhet kvantitativt; ett liknande antal kvinnor och män i en organisation betyder inte att denna automatiskt är jämställd. Detta blir ofta ett motargument när universitetets jäm- 32 OSQLEDAREN #4 Det är inte svårt att tänka på diversitet, mångfald, vid rekrytering idag. KTH har en vicerektor i jämställdhetsfrågor, en jämställdhetskommitté som utskott för samverkansgrupp som knyter samman fakulteten, facket och kåren i ämnet. En forskningsinstitution med namn Genus, organisation och ledning. En jämställdhetssamordnare. En sökkommitté som arbetar aktivt för att rekrytering ska ha mångfald i åtanke. Kompetenta kvinnor finns dessutom redan i fakulteten, och vid tillsättning av skolchefer finns 20–30 % kvinnliga prefekter i urvalet. Ändå blir resultatet enligt normen. På ett lärosäte med lång historia väger tradition tungt. Såväl i synsätt vid valberedning och rekrytering, som i den ton ett studentikost samhälle påbjuder. Sittningar avslutas med «som voro män av äkta halt och världens herrar lika», intressant är den tydliga skillnaden på könsfördelning hos de nyare programmen där utfallet är i princip 50 % av vardera kön. Liksom att fakulteten måste satsa på nya tillvägagångssätt till förmån för jämställdhet, står studenterna inför samma uppdrag. I kåren styrs ett nytt projekt av Sara Blomqvist, THS Chef för utbildningsinflytande. Hon, tillsammans med Linn Efsing och Emilia Wallin i THS styrelse samt ledningsgrupp, har satt igång ett jämställdhetsarbete inom THS. Att ansvaret hamnat på Sara beror främst på att hennes post i THS ledningsgrupp omfattar området. Vid överlämnandet från tidigare verksamhetsår kom uppmaningen om att det borde skrivas en policy för kårens arbete i jämställdhetsfrågan, däremot fanns detta inte med i THS verksamhetsplan. Jag frågar om hur arbetet sett ut tidigare år, och varför det inte kommit igång förrän nu. – Mycket har att göra med att ledningsgrupp och styrelse byts ut varje år, ett nyuppstartat projekt tappas lätt bort och kontinuitet är svårt att nå. Visioner har funnits, för några år sedan fanns jämställdhetsrådet som sammankallade sektionernas ombud. Rådet är i dags läget vilande. Tidigare låg ansvaret på posten Studiesocialt ansvarig, vilken har en ganska spretig funktion med varierande typer av an svar. Personärenden som kan röra diskriminering och trakasserier internt i THS hanteras av postens innehavare tillsammans med KTH. Övrigt jämställdhetsarbete föll dock från posten med tiden. Fall av diskriminering och trakasserier i utbildningssammanhang hanteras av cheferna för utbildningsinflytande tillsammans med KTH. “Nu skryter vi om att det finns 12 % kvinnliga professorer, gentemot 7 % 2008” – Gustav Amberg G enom det pågående jämställdhetsprojektet nås främst THS centrala organisation. Förhoppningsvis tillkommer även sektionerna, detta antas dock ske på längre sikt. Kårens jämställdhetsarbete har tidigare som nu tagits emot positivt, men ingen anstormning har funnits. De drivande har andra ansvarsområden i och med sina poster. Vid frågan om det skulle behövas en separat ansvarig för arbetet är svaret tveksamt; hur arbetet läggs upp beror på vad kårfullmäktige och sektionerna vill att THS ska fästa fokus vid. Kvar finns förväntan om att någon annan del av KTH ska utföra jobbet, så pass att detta har premierats med ett årligt pris utfärdat av rektorn till student som på något sätt drivit ett jämställdhetsarbete på universitetet. Jag får veta att THS utlyste tillfället under hösten, men att inga nomineringar kom in. Vilken del av KTH ska då bära frågan? «Rektorn», säger Gustav Amberg, vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet. Svaret kommer utan tvekan när jag frågar honom under en intervju. Min följdfråga blir om uppdraget uppfyllts. – Det tycker jag att han har gjort genom att utse mig. Medan rektor väljs av regeringen och prorektor av universitetsstyrelsen, utses vicerektorer av rektorn för specifika uppdrag hen finner centrala. Innan Gustav tillträdde 2008 fanns inget liknande vicerektorsuppdrag. Vi talar om vad som hänt sedan dess. – Nu skryter vi om att det finns 12 % kvinnliga professorer, gentemot 7 % 2008. Tio år sedan var även könsfördelningen på lektorsnivå 7 % kvinnor, idag ligger den på 20 %. I och med ett uppdrag till KTH från regeringen finns ett etappmål om att 20 % av de professorer som anställs de fyra närmaste åren ska vara kvinnor. Jag ser optimistiskt på detta. öppen för kvinnliga studenter. Att jämställdhetsfrågor kommer fram först i slutna kvinnonätverk är inget ovanligt på KTH. Positivt i syfte som oberoende påtryckningsgrupp, man måste dock komma ihåg att jämställdhet inte är en kvinnofråga, säger Gustav. På KTH är jämställdhetsfrågan den diskrimineringsgrund i störst behov av belysning. För att öka tillsättning av kvinnor i tjänsterna tror Gustav på att göra ett karriärsystem som är tydligare och mer begripligt för alla. Rekryteringsarbetet måste struktureras och formaliseras och framförallt: sättas i ljuset. Att åsynliggöra processen leder till krav på ärliga argument, en förutsättning för att öka antalet kvinnor. Och hedersdoktorerna? – Sökkommittéerna har i uppdrag att ta fram listor med även kvinnliga kandidater, ändå går utmärkelserna till män. Det får man gärna klaga på. Det går alltså framåt, som hävdat från olika håll på skolan. Däremot ger statistik kryphål för mindre jämställda aspekter att försvinna i. – De här siffrorna är generella för alla KTH:s skolor. Däremot kan man granska skolorna var för sig, och finna större skillnader. SCI-skolan, till exempel, har ett kvinnligt professorantal på 3 av 70. Dessutom har civilingenjörsprogrammet i farkostteknik, som tillhör skolan, cirka 1 0% kvinnliga studenter. Fakulteten är mitt huvudsakliga uppdrag, frågan är hur man får arbetet att synas på grundutbildningarna. F ebruari 2013: THS Mal vina arrangerar jämställdhetsvecka på skolan för andra året i rad. Åhörare uppmanas lämna mailadress för mer information och flera manliga studenter skriver upp sig. Men Malvina är en förening endast är Gustav Amberg OSQLEDAREN #4 33 //OL GÖR OL GÖR THE OTHERS Vi reser norrut, avundas teknikriggade föreläsningssalar och träder över gränsen till ett spellabb. Våra damer och herrar, platsen där du varken behöver läsa fysik eller matte för att plugga teknik – Institutionen för Dataoch Systemvetenskap på Stockholms Universitet. text//Sara Edin och Elisabeth Ingvar FOTO//Elisabeth Ingvar Våra tankar på den svala tunnelbanan mot Kista är att vi denna gång skulle besöka likasinnade. Där finns gissningsvis varken trapetser, musikteatrar eller uniformer. Där finns antagligen enkla stolar med kromade ben, Selecta-automater i korridorerna och kanelbullar i kafeterian, och vi funderar om vi kan få besöket att bli lika funky som ett clowndisco. Ut ur tunnelbanan och in i Kista galleria; vi sicksackar runt folkklungorna, går över en blåsig bro och runt några hörn. IT-företagsloggor pryder de flesta husväggar, och där, mitt i IT-klustret, ligger institutionen för Data-och Systemvetenskap på Stockholms Universitet. Flaggorna, varannan KTH- och varannan SU-märkt dansar i vinden. 34 OSQLEDAREN #4 A lexander Wolf Hallsten och Charlotte Wöhlecke möter upp oss i kafeterian nära entrén i Forum. Han läser tredje året av tre och hon första, båda på Data-och Systemvetenskap. Tidigare läste Wöhlecke ett år Digitala medier och fick på så vis in en fot i styrelsen för kåren. I år är hon dessutom kårordförande. Studentkåren heter DISK. Det är numera varken en förkortning eller syftar på tvätt av köksredskap. Inte heller döljer sig hårddisk, compact disc eller ens disco bakom namnet. Att ordvitsa om studentkårens namn är inte heller sättning på 200 miljoner kronor (år 2011) och 211 anställda. Detta Joakim von Anka-inspirerade faktum märks redan under dagens första moment, när vi vandrar runt i lokalerna. För en av oss känns lokalerna märkligt bekanta sedan tiden på tekniskt basår i Kista (när jaaag var ung...) eftersom DSV delar byggnad med KTH men har sina egna korridorer på insidan. Vi går upp en trappa och det första vi får se är Datorspelslabbet. En sal, likt en typisk datorsal på KTH med ändock många fler datorer och skärmar. Salen är alltså helt och fullt dedikerad till datorspelande. De science fiction-inspirerande datorburkarna ser ut att vara redo för take off när som helst. Stolarna är mjuka och gardinerna tunga och mörka. Längre bort sitter en kille som ostört spelar vidare. Salen är alltså helt och fullt dedikerad till datorspelande. «De pluggar ju spel, så det blir en del spel», säger Wolf Hallsten och visar med handen mot ett skåp fyllt till både bredd och längd med spel. «Jag tycker själv inte att vi har många nog men vi jobbar på det», fortsätter han och ler. Från spel till spel, vi går längre in i salen och hittar en bilsimulator. En två meter bred och hög metallpryl med bilsäte, ratt och enom bildskärm tornar upp sig. Våra guider pekar mot en vanligt. Jo, det är säkert - det är vi ordvitsefantaster noga med att fråga. Namnet var tidigare en förkortning av det någorlunda svåra Data- och systemvetenskapliga institutionens studentkårförening men kåren kallar sig nu alltså endast DISK, varken mer eller mindre. Ursprungsnamnet var för krångligt och enligt Wolf Hallstens utsago närmast löjlig. Kåren har funnits i 23 år och har idag ungefär 1800 medlemmar. S jälva institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) är den största på Stockholms Universitet, med en om- OSQLEDAREN #4 35 //OL GÖR dörr på ena kortsidan av rummet och förklarar att dörren byggdes för att få in metallprylen då originaldörren var för liten. Därefter mumlar de någonting om att institutionen har mycket pengar i slutet på året och behöver bli av med dem. Wöhlecke håller i en surfplatta som hon har fått långtidslåna (på vad vi misstänker obestämd tid) av skolan, som i sin tur, enligt guiderna, köpte in något hundratal stycken för en kurs. Vi sväljer vårt lätta avund och ger plats för nya frågor. V i följer vidare med in i en föreläsningssal. Den på minner mycket om föreläsningssalar en ibland ser på Youtube (tänk KHAN Academy, MiT). «Vi filmar alla föreläsningar» berättar Wolf Hallsten och pekar mot kameror, tv-skärmar och mikrofoner för att sedan inte utbrista “Hey smile! You’re on candid camera!” (något han visserligen skulle kunna ha gjort). När studenter ställer frågor under föreläsningen ska de tala in i en mikrofon som finns vid respektive plats. Kameror finns både fram och bak och har ställts in så de filmar studenten som ställer frågan för det ska bli lättare för läraren att se, höra och interagera med studenterna. Föreläsningarna läggs upp på en intern play-kanal så de kan se föreläsningarna var, när och hur som helst. Där får de dessutom tillgång till tidigare kursomgångar. Wolf 36 OSQLEDAREN #4 Hallsten bekräftar att det i vissa fall kan göra studenten lite lat. Som om inte det vore nog med det högteknologiska visar Wolf Hallsten en svart låda och förklarar att det finns ett Playstation 3 i varje föreläsningssal. Jaså! Är det för att möjliggöra praktisk genomgång av senaste Battlefield 3? … DSV är helt enkelt som en egen liten paradisö med surfplattor i mängder och fatboypuffar i datorsalarna. Vill vi gärna fråga men harklar oss och får istället fram det lite mer neutrala: «Varför då?» och får svaret «Tror det är för konsolen har blu-ray spelare…». DSV har byggt en beundrandsvärd infrastuktur vad gäller IT. Wöhlecke berättar om en incident i höstas då ca 40 tentor i kursen «Marknadsföring» skulle rättas av externa lärare på Frescati och försvann på posten. DSV har en rättningsprocedur som helt förhindrar detta; tentorna scannas in och sparas tillsammans med betyget som en digital kopia för att sedan skickas till studenterna. Nyttjandet av tekniken känns modernt, naturligt och riktigt ovant. Det sistnämnda är kanske en föga förvånande, men så är det. Vi får inte streamade föreläsningar, tentor via mail eller ha en imponerande studentplattform. Och vi läser på Kungliga Tekniska Högskolan! Hur är det möjligt att vi inte spelar i samma välriggade teknik-liga? S nart är rundturen slut och det är dags att slå oss ned i den gamla och hederliga Foo bar. Just nu är lokalen stängd men puben är öppen varje onsdag från kvart i fyra. Wolf Hallsten förklarar att «de e ba å dricka opp på en onsdag!» med en oidentifierad dialekt. Här kommer ännu en otroligt spännande nyhet. Håll i er. DSV har nämligen akademisk kvart! Fast typ inte. Eller ja, minuskvart om man säger så. Om det står 10:00 på schemat är det den tiden som gäller, och sedan har de två 45-minuterspass med en kvart där emellan. Den som är snabb på matte förstår redan nu att det således innebär att de alltid slutar kvart i heltimme. Det vill säga, om puben öppnar hel har många hunnit gå hem, och så kan man ju inte ha det. Förutom puben på onsdagar och ibland även fredagar kan de som vill prokrastinera plugget hela veckan ut med start av måndagswarhammer. På tisdagar är det en grupp lirare som gör olika aktiviteter, «allting man kan sätta -kväll efter anordnar dem», säger Wolf Hallsten och skrattar till. Wöhlecke fyller i med «... semmelkväll, brädspelskväll, filmkväll...» och vi undrar nästan telepatiskt var gränsen för en sådan kväll går. Myskväll? Kvällskväll? Tisdagskväll? Galet. P å torsdagar har DSV en slags workshop, vilket enligt vår helt objektiva åsikt är något som KTH verkligen saknar. Studenter sitter och pluggar och kursveteraner hjälper med läxor och handleder. Wolf Hallsten berättar att han assar i en programmeringskurs och att han då «springer runt som en vaddetnuheter» mellan datorer utspridda över hela byggnaden. Wolf Hallsten och Wöhlecke tycker båda att workshopen är ett jättebra koncept och verkligen en situation där alla vinner på det. De som behöver hjälp får hjälp och de som kan hjälpa får bra betalt. Vi känner att det finns behov av att reda ut lite förvirring. DSV tillhör alltså SU, även om många tror att de är KTH:are. Att det känns luddigt är förmodligen för att de pluggar IT och dessutom på samma plats som KTH. De har inte mycket koppling till studentområdet runt Frescati utan hänger med QMISK (klubbmästeriet för ingen- jörssektionen på KTH i Kista) och andra klubbmästerier på området. De berättar att de inte har mycket gemensamt med KTH heller förutom att de kan låna varandras lokaler och att klubbmästerierna har gemensamma sittningar någon gång om året. DSV är helt enkelt som en egen liten paradisö med surfplattor i mängder och fatboypuffar i datorsalarna. Wöhlecke påstår att förvirringen kanske lättar inom rimlig tid då SU och KTH ska flytta isär. SU till Nod-huset som håller på att byggas i detta nu och KTH Kista flyttar helt och hållet till Electrum, som ligger i en annan byggnad ett hundratal meter ifrån Forum där vi sitter nu. Det är tydligen oklart vad som händer med Forum när båda skolorna har flyttat därifrån. De tittar på varandra och kniper ihop både ögon och nävar och säger i kör att de hoppas på studentbostäder. S tudentlivet ligger någonstans i mitten av intensitetsskalan. Det är mindre omfattande än KTH:s men generellt sett mer än de som håller till kring Stockholms Universitet på Frescatiområdet. Hos DSV är det bara klubbmästeristerna som har overall (svart med guldrand) men å andra sidan är det 40 personer med i festgruppen. De har två välkomstveckor i början av läsåret med snälla aktiviteter och inget alkoholtvång. Vem som helst som vill vara med och välkomna de nya studenterna får lov att göra det. De har en sittning under insparken och i snitt en övrig under läsåret som kallas Ratatosk och är en finsittning. Rata... va? Torsk? Nej. Tosk, Ratatosk. Det är inte bara namnet på finsittningen utan också namnet på självaste DISK:s maskot som är densamma som i den nordiska mytologin; en liten budbärande ekorre som springer upp och ner längs världsträdet Yggadrasils stam. Tankarna dras genast till den sabeltandade ekollonbesatta ekorren i Ice Age men skingras då vi får se hur Ratatosk ser ut. Inte jättesöt. Mer anrik. V istelsen börjar lida mot sitt slut och vi ställer några sista frågor och tar några sista konstpauser, allt för att få sitta kvar en stund till. Vi trivs bra här. Inte så konstigt - en av oss sitter i en megaschysst fåtölj, den andra på en totalsoft sittpuff och vi båda i en megatotal bar, Foo bar. [Foooo:uuu] baaaar. Här borde en hänga oftare. Fast ja, det är ju ba å dricka opp på en onsdag, som en viss vis man skulle säga. Det skålar vi och tackar för. “Och då händer något. Alla vill spinna vidare på påståendet. Plötsligt infinner sig bludderandan.” Blandaren — 150 år av bludder text//Hugi Ásgeirsson foto//Sarah Freilich I en källare i Årsta, runt ett bord med kanter brända av decennier av utsläckta cigaretter, sitter en samling redaktörer och dricker rödvin. Osqledaren har bjudits in till ett traditionsenligt «bludder», den kreativa process som varje år utmynnar i ett nytt nummer av Blandaren. Världens äldsta humortidning fyller 150 år, och vi vill ha svar på vad de egentligen fått sagt. «Ingenting och samtidigt väldigt mycket» är ett sammanfattande svar. De nyaste medlemmarna i föreningen blir av tradition chefredaktörer, och är de som har sista ordet om tidningens utformande. Bakom det finns en vilja om att alltid vilja vara före sin tid, eller som redaktionsmedlem Björn Ericson uttryckte saken i en intervju 1963; «Ingen Blandare är strängt taget dålig – bara ett stycke före i sättet att vara rolig». O Under 00-talet och framåt har de flesta nya redaktionsmedlemmar varit tjejer från Arkitekturprogrammet, till skillnad från forna tiders mansdominans. Bland de kändare av forna tiders redaktörer finns bland andra Bengt Lindroos – arkitekt till Kaknästornet och Nymbles utbyggnad – känd i Blandaren under signaturen Lazy. Han kan också räknas till de mest långvariga medlemmarna, och var aktiv i föreningen från 1943 tills han gick bort 2010. sqledaren visas in i rummet av Ceridwen Roberts, före detta arkitekturstuderande på KTH, och välkomnas med varma handslag av redaktörer i alla åldrar. De yngsta, Ceridwen Roberts och Jesper Fransson är i åttiotalister och de äldsta, PO Sporrong och Magnus Westerlund är 75 år. Vid bordet sitter också Alf Högberg och Christoffer Grate. Innan jag hinner ställa några frågor kommer svaren, och en kaotisk snabbkurs i Blandarens historia ges av de unga och gamla redaktörerna runt bordet. Redan 1863 såg Blandaren dagens ljus, och om den nya kårtidningen skrevs då att «kanske kommer hennes bana att blifva lång och ej utan sitt goda inflytande i den krets, för vilken hon är ämnad; kanske ock att hon snart måste försvinna som en ’fjärt i rymden’». 38 OSQLEDAREN #4 Idag är Blandaren i kappsäck, och kvar i kårhuset finns bara ett förråd. När lokalen de tidigare bebott skulle renoveras fick de flytta till temporär lokal i Årsta. Men Blandaren och THS har en lång historia av avsked och välkomnanden, likt ett par som trots åtskilliga skilsmässor inte riktigt kan säga upp kontakten. På 50-talet disponerade Blandaren till exempel de lokaler som nu är THS Café, och om den tiden finns många historier att berätta. N är Gustav VI Adolf var på besök i kårhuset och blev tillfrågad om han ville se Blandaren så blev svaret ett nobelt «jovars», berättar de gamla redaktörerna i mun på varandra. När ekipaget kom in till kontoret, där doften av svett, rök och oxfilé låg tjock över det stökiga bordet, möttes de av några hastigt påklädda studenter. Konungen kastade en blick över herrskapet och bordet fullt av urdruckna spritflaskor och konstaterade – «så här dricker ni kaffe förstår jag». Under sina glansdagar stod Blandaren för en betydande del av kårens ekonomi. Under 50-talet drog tidningens försäljning in årligen in över 50 000 kronor, mer än en halv miljon i dagens penningvärde. – Intäkterna från Blandaren halverade kåravgiften, berättar Magnus. Blandaren uppmärksammades också utanför studentkretsarna. – Alla reklambyråer läste Blandaren förr i tiden, säger Alf Högberg och tittar upp från pappret där han ritat fyrkanter runt lösryckta meningar och namn. //reportage H an förklarar hur många vykortsfirmor, tidningar och reklamkampanjer genom åren stulit formuleringar. Under en period var Expressen flitigast med att låta sig «inspireras», och några redaktionsmedlemmar försökte utkräva en stor lyxmiddag av Bonnier som plåster på såren. – Men den planen gick i stöpet, säger Magnus Westerlund och skrattar. Det har funnits kritik mot den starka arkitekturdominansen på Blandaren. Då svarade redaktionen med att sätta upp en förslagslåda i kårhuset. Lådans botten var ursågad, och under den fanns en papperskorg. – Blandaren är ett kollektiv, det som skapas måste komma ur den gemensamma processen, annars blir det inte bra, förklarar Magnus. – Det får inte heller vara ’G’, det är det mest förbjudna, utbrister Alf Högberg. G, förklarar de, är allt som är gammalt – det som inte är påkommet i stunden. Därför förkastas alla förslag från läsarkretsen – man kan helt enkelt inte veta var de kommer ifrån. I slutet på 60-talet sålde Blandaren inte lika bra som den tidigare gjort, och var inte lika viktig för kårens ekonomi 40 som tidigare. När revolutionära stämningar började röra om bland studenterna 1968 åkte Blandaren ut från Nymble. – Vi var inte tillräckligt radikala för revolutionärerna, och inte tillräckligt konservativa för kårstyrelsen, menar Magnus Westerlund. Under några tuffa år fick föreningen flytta mellan rivningslägenheter, och för att säkra Blandarens framtid donerade en av redaktörerna hela sitt studielån till föreningen. Oxfilé, ost och druvor som tidigare varit standard på redaktionen byttes ut mot löksoppa och berg av potatismos med instuckna grillkorvar. Den sistnämnda festliga rätten kallades för igelkott. Efter några år av ökenvandring hittade Blandaren ny hemvist i Gamla stan, då en gammal redaktionsmedlem upplät en lokal för billig penning. Efter ännu en vända i Nymble är föreningen åter i temporära lokaler. Nu står maten på bordet och stämningen är god. Redogörelsen om föreningens historia har gradvis övergått i luftigare samtalsämnen. Alf Högberg tar till orda igen. – Det var en kille jag tänkte berätta om… vem tusan var det… han dog nyligen. – Det har de alltid gjort, svarar Magnus Westerlund kvickt. Kommentaren går nästan obemärkt förbi, men jag tar fasta på den som någonting betydelsefullt. Det märks nämligen under vårt samtal att Blandaren är större än sina beståndsdelar. Redaktörer i min ålder nämns i samma andetag som människor födda på 1800-talet. De har alla suttit runt bordet där jag nu dricker rödvin och äter middag – även om forna tiders oxfilé bytts ut mot indisk take-out. För dem som läst Blandaren känns stilen ögonblickligen igen. Bakom dess kaotiska uppslag, med de fragmenterade meningarna och de dadaistiska illustrationerna finns en klang som går i arv, men som varje år används för att spela en ny melodi. Gamla redaktörer återvänder för att hjälpa de nya in i det transliknande tillstånd – alltid behjälpt av rikliga mängder mat och vin – som kallas bluddret. F örfattandet har sett likadant ut sedan 30-talet. Redaktörerna, som av tradition är de nyaste medlemmarna i föreningen, bjuder in de äldre till middag och rikliga mängder dryck. På bordet läggs en bandspelare – numera en iPhone – och allt som sägs under kvällen spelas in. Förhoppningsvis smyger sig bluddret på – en lek med associa- tioner och vändningar där ingenting är för långsökt, så länge det är sprunget ur stunden. Lager på lager av associationer får bygga på varandra, och slutligen är samtalet så invecklat att det blir helt oförståeligt om man inte gripits av bluddertransen. Senare transkriberas kvällens samtal, ord för ord. Av de hundratals sidor som årets bludder ger upphov till är det bara några väl valda stycken som slutligen hamnar i tidningen. Illustrationerna görs också under middagarna, men oftast väljs teckningar till citaten som snarare står i kontrast till innehållet. Det oförutsägbara är den yttersta dygden. Klockan närmar sig nio, och på bordet står fyra flaskor whiskey, två flaskor punsch och en nyöppnad bag-in-box rödvin – kvällens andra. Alf Högberg tar tillfället i akt för att beskriva Blandarens djupsinnighet som döljer sig bakom skämten. – De grundläggande mänskliga frågorna kommer ofta fram i Blandaren, säger Alf Högberg eftertänksamt. – Får jag säga något bluddrigt, frågar Ceridwen Roberts och fortsätter sedan direkt. Är det inte konstigt, det här med 3D-skrivare? Först ska man bort från papperssamhället, och så ska man börja OSQLEDAREN #4 «1968» finns inetsat i Blandarens bord, och är årtalet då de fick flytta från Nymble. göra ettor och nollor till riktiga saker? – Jag jobbar inte med nollor, svarar Alf Högberg med en skämtsam suck. – Jag jobbar inte med ettor, replikerar PO Sporrong. – De är bättre än nollor, de har åtminstånde potential, kontrar Alf Högberg och samtalet tar ännu en vändning. “När Gustav VI Adolf var på besök i kårhuset och blev tillfrågad om han ville se Blandaren så blev svaret ett nobelt ‘jovars’” Plötsligt händer någonting. Alla vill spinna vidare på påståendet. Plötsligt infinner sig bludderandan. Huvudingrediensen är att ta en situation, vilken som helst, och vrida och vända på den tills någonting nytt skapas. Desto fler vridningar och knorrar som kan göras på samma ämne, desto bättre. – Jag har till exempel tänkt på en sak, säger Jesper Fransson med ett finurligt leende, och alla spetsar öronen. Är det inte ganska konstigt, det här med kött- bullar? Jag tycker det är fascinerande att man tar isär saker och sätter ihop dem igen innan man äter upp dem. – Ungefär som hästar och lasagne, undrar Ceridwen Roberts. – Om en hippodrom är för hästar, vad heter det motsvarande för dromedarer, frågar Christoffer Grate. Dromodrom blir konsensussvaret. Hastigt går vi vidare till frågan om triangelns katet, som i plural inte går att skilja från sjukvårdens kateter. De två samtalen pågår samtidigt, och plötsligt har hypotenusan fått en egen kapplöpningsarena som givetvis kallas hypodrom. Så fortsätter bluddret, och tiden rinner iväg lika fort som vinet ur flaskan. N är jag lämnar Blandarens källare i Årsta lyssnar jag på världen på ett egendomligt sätt. Allt jag tänker ställs på sin spets och tillåts sedan falla pladask för att visa sin egendomliga baksida. Jag är i bluddertrans, och världen är egendomligt trevlig och för en stund har jag fått höra en 150 år gammal klang vibrera i den lilla källarlokalen som ikväll fick vara dess resonanskammare. OSQLEDAREN #4 Ceridwen Roberts och Jesper Fransson Alf «Affe» Högberg 41 Christoffer Grate och PO «Speedy» Sporrong //gästspel i samband med bludderreportaget och blandarens 150-årsjubleum gav vi till detta nummer Blandaren fria händer att tillverka två sidor, efter eget tycke, smak, och omdöme. Här är resultatet. VETENSKAP OCH SPORT med ingrid kjellström(endorfinkick.com) foto, HEADER/FOOTER: stephen kirk Gillar du att tävla mot dig själv? Att skryta över dina avklarade löpdistanser på Facebook? Eller är du prylgalen? Då är en puls klocka något för dig som löptränar eller ägnar dig åt någon annan konditionsidrott. Med viss koll på dina egna pulsvärden kan du i bästa fall skaffa dig bättre kondition och uthållighet, oavsett om du ska springa din första mil eller sätta personbästa på din tionde mara. Vi är många som relaterar träningsklocka till gympalärarens tidtagarur från mellanstadiegympan, men faktum är att det skett en snabb implementering av smarta funktioner hos dagens träningsklockor. Sätt klockan på armen och ett pulsband runt bröstet och plötsligt kan du få ett kvitto på din dagsform, hur många kalorier du förbränt eller springa en mil tävla mot en virtuell kompis. Det vill säga – man kan kalla pulsklockan för en liten träningsdator och kompanjon under träningspasset. Vi har tagit pulsen på fem stycken pulsklockor som finns på marknaden, då både enklare och mer avancerade modeller. De enklare klockorna har funktioner som klarar av att mäta basala data som aktuell puls och hur långt man har sprungit, de avancerade kla- rar allt från att räkna simtag till att räkna ut vilken nivå du bör lägga dagens träning på för att få bäst resultat. Det finns många faktorer att titta på då man bedömer en pulsklocka, men vi har resonerat så att den bästa träningen är den som överhuvudtaget blir av – därför har vi främst bedömt klockorna efter deras användarvänlighet och att de ska vara lätta att använda och läsa av. Ett träningspass ska inte behöva inledas med ett programmerande av en avancerad klocka – det är det sista man behöver som stressad student. Den bästa klockan är helt enkelt den som inspirerar och motiverar till träning! Polar RCX5 Multi Polar RCX5 är en avancerad pulsklocka som framförallt är designad för multisport. Istället för inbyggd gpsmottagare har den en ett armband till som du sätter fast en enskild gps-mottagare i. Det innebär en extra pryl att hålla koll på under träningspasset, vilket gör det något bökigt. Gps:en hittar dock satelliter snabbt och när du börjat springa kan du snabbt bläddra mellan flera olika data som puls, hastighet, tid och distans. Det vill säga – nästan mer information än vad man behöver under passet, vilket inte passar in på den lilla skärmen och det blir nästan plottrigt och inte användarvänligt. PRIS GPS Vikt Betyg 1990 kr Separat 46 g 3/5 Efter dina träningspass synkar du klockan trådlöst med en usb-adapter i datorn och kan sedan avläsa mycket avancerade detaljer från Polars webbplats. Det här är alltså en klocka för dig som vill ha kontroll över varje pulsslag och data över din träning, men tyvärr innebär det en hög inlärningströskel och uppmuntrar inte till att ge dig ut på det där träningspasset som du kanske bara nästan hinner med. garmin forerunner 910xt garmin forerunner 210 Garmin Forerunner 910XT är avsedd för triathleter och är en avancerad träningsdator . Du kan själv ställa in vilka träningsdata du vill ha synliga under träningspasset och eftersom skärmen är stor är den enkel att läsa av. Knapparna är dock något svåra att manövrera under träning och väl avskalade, antagligen på grund av att klockan fungerar även vid simning (den kan räkna simtag!) och är vattentät. Klockan hittar GPS-mottagning snabbt och har dessutom en vibratorfunktion som kan ställas in på vibration efter till exempel efter varje kilometer - något som är bra för den som gillar att lyssna på musik under träning. En annan uppskattad funktion är den för intervaller – som faktiskt guidar och inspirerar såväl nybörjare som omotiverade proffs till att bränna av jobbiga pass. Efter dina träningspass laddar du över data trådlöst med en usb-adapter till Garmin Connect, som kan leverera mycket information om ditt träningspass. Garmin Connect är, till skillnad från Polars webbtjänst, enkel att använda och motiverar de flesta till att börja räkna på och analysera sin egen träning. PRIS GPS Vikt Betyg Garmin Forerunner 210 är en lillasyster till den större och mer avancerade 910:an. Vissa av 910:ans funktioner har den – som programmen för intervallträning och displayen som går att ställa in vad den visar. Klockan är dessutom mindre och fungerar bra att använda till vardags. Det går snabbt att komma igång och använda klockan, vilket också gäller de mer avancerade funktionerna – till exempel träning mot en virtuell kompis och träning i olika pulszoner. PRIS 1490 kr Klockan hittar GPS snabbt och fungerar, liksom 910:an, bra att koppla upp mot GPS Inbyggd Garmins tjänst Garmin Connect . Garmin 210 är en klocka som fungerar mycket bra Vikt 52 g som instegsmodell men som även räcker för att växa i. Betyg 4/5 2990 kr Inbyggd 80 g 5/5 nike plus sportwatch powered by tomtom Nike Sportswatch är en smidig, enkel och snygg klocka - på endast 66 gram känns den knappt när den sitter på armen! För att komma igång laddar du ner Nikes programvara, registrerar ett konto på Nikeplus.com och kopplar in klockan med usb. Efter en kort installation är klockan redo för träningsutmaningar. Under löprundan kan man välja mellan att använda den inbyggda gps:en eller den medföljande stegsensorn som läggs i skon. Gps:en är att föredra utomhus, men om du springer på ett löpband är stegsensorn praktisk. Utomhus räcker två knapptryck innan klockan hittar gps-signal på någon minut och när du börjar springa känner klockan snabbt av skillnaden i löptempo. Den stora texten på klockan gör skärmen lätt att läsa av, vilket är bra när du är otroligt andfådd eller när det är mörkt ute. Efter avklarad träning presenterar klockan en summering av träningen med en peppande kommentar och låter dig veta om du satt några nya rekord. PRIS 1295 kr GPS Inbyggd Sammanfattningsvis så är Nike Plus Sportwatch powered by Tomtom en bra träningsklocka Vikt 66 g till ett schyst pris. Klockan motiverar till att börja träna eller ta sig ut även när lusten kanske inte Betyg 4/5 finns, eftersom den är så enkel att manövrera och läsa av. Polar ft7 Polar FT7 har ett annat användningsområde än övriga klockor i testet – den har nämligen ingen GPS-funktion utan passar främst för den som vill gå ner i vikt eller hålla koll på sin energiförbrukning. Klockan visar löpande kaloriförbrukningen och om den pulszon du befinner dig i medför främst ökad fettförbränning eller förbättrad kondition. PRIS GPS Vikt Betyg 990 kr Finns ej 34 g 3/5 Klockan fungerar alltså ypperligt för dig som mest tränar inomhus, då den är lätt att läsa av och inte tillhandahåller mer information än just pulsen och förbränningen. Eftersom klockan inte har särskilt många funktioner är den enkel att lära sig använda. Designen på klockan är enkel och diskret och gör att den fungerar bra som vardagsklocka. Tyvärr är knapparna små och inte särskilt enkla att manövrera om man dryper av svett på gymmet. resultat Testets vinnare är Garmin Forerunner 910XT som uppmanar och uppmuntrar såväl nybörjaren till elit motionären att ge sig ut och bränna av intervaller. Eftersom klockan kostar mer än vad CSN räknar med att gemene student lägger på träningskostnader per år, är dock Nike Sportwatch det bästa alternativet för den student som vill komma igång och träna och då med en pulsklocka på sin arm! 44 OSQLEDAREN #4 OSQLEDAREN #4 45 Alright, THS är sjukt gammalt. KTH ännu äldre. Så vi tänkte att det måste ju finnas så otroligt mycket intressant historia mellan dessa anrika väggar. Och det gör det. I vår artikelserie «Arkivet» går vi igenom viktiga delar från en tid som flytt. Fjärde delen handlar om – Squvalp/Quarnevalen. Föregångarna är många, den första i början av 1910-talet, och arrangörerna likaså. Både SSCO och THS har varit ansvariga för Stockholms studentkarnevaler genom åren innan föreningen bildades. 1977 ändras stavningen till Quarnevalen och maskoten Q Arne Valén föds. När det ekonomiska resultaten 1977 var under förväntan föddes ännu en succé – endagsvattenkarnevalen Squvalp. Men, vad är det som är så speciellt med ett Squvalp, varför borstade över tusen personer tänderna på Borggården år 2001 och – var det bättre förr? Vem kan bättre svara på frågor likt dessa, om inte en General – ledare av Q-staben – från förr? Jag lyfte på luren, och slog en pling. av//caroline arkenson Vem är du och vad har du gjort inom Quarnevalen? – Jag heter Isak Nilsson och började på KTH och Maskinteknik 1998 (samma år som undertecknad började ettan i grundskolan). År 2000 blev jag «inlurad» i Squvalp som festchef. Det resulterade sedermera i att jag blev Q-General. Jag var Amiral för Squvalp 2001, General i Quarnevalen 2002 och Amiral i Squvalp 2003. Sen fick det vara nog. Det räckte med fyra år. Just det! Jag byggde även i Quarnevalen 1999, så jag har gjort hela resan kan man säga. Vad är ditt bästa Quarnevalsminne? – Mitt bästa Quarnevalsminne... Finns det några dåliga? Nej men. Jag har fantastiskt många bra minnen. Ett sådant nyp-sig-i-armen-minne som jag har är, ett väldigt tydligt minne. Jag ville göra något annorlunda än de tidigare Quarnevalarna under 80- och 90-talet, som under Q-nØllan (event för nØllan under Quarnevalsår) åkte runt på KTH i en Q-buss. De kastade in valfria studenter som gick på gatan, körde iväg dem för att festa med dem och göra massa tokigheter. Tanken med det var väl att de skulle bli... Quarnevalsambassadörer som skulle sprida budskapet att Q var en rolig och galen organisation som man bara måste vara med i. Vi ville i alla fall göra något annat; en bra idé. Vi ville slå ett världsrekord. Jag minns att jag står där uppe på scenen på Borggården, och ett par tusen personer nedanför står och borstar tänderna – och så står Gert Fylking bredvid mig och dreglar så att scenen blir alldeles slemmig och hal. Bilden av det minnet sitter fortfarande kvar. Och han, Gert Fylking, är både tokig och tankspridd på ett härligt sätt. Sisådär tre minuter innan vi skulle gå upp på scenen – han hade sin son med sig – säger han till Sebastian som var tåggeneral att «Du kanske kan ordna lite mat åt min son här?» «Men jag ska ju upp på scenen jag med...» “Jaha jaa... men det får bli senare då.» Vad kännetecknar, enligt dig, en Q:are? – Jag tror att... Man klarar sig inte igenom det där [ideellt engagemang i ett stort evenemang] om man inte är driven och lösningsfokuserad. Om man inte har de egenskaperna, fixar man varken Squvalp eller Quarnevalen – då orkar man inte och kraschar. Och det händer ju, att folk kraschar. Vi råkade flera år ut för folk som inte orkade hela året. Sedan tror jag att det är otroligt viktigt att alla har glimten i ögat. Det finns mycket glädje i arbetet och det är viktigt att ha kul på vägen. Det är en förutsättning, och jag tror nog att de som söker sig till föreningen Quarnevalen besitter dessa egenskaper. – Jag är sedan 10 år tillbaka företagare och driver ett bemanningsföretag specialiserat på ingenjörer. I den rollen träffar jag och mina kollegor många personer på intervjuer, och där ser vi att det finns en tydlighet att de som har engagerat sig ideellt i olika former är en speciell typ av individer – positivt sett. Man kan inte försöka engagera sig bara för att få meriten. Det är i ögonen och personligheten det lyser – man drivs av något annat. Quarnevalen är en av föreningarna där det tydligaste ljuset lyser. Det är häftigt, det där ljuset som skapas i sådana organisationer. Det är ett stort projekt att ta på sig rollen som Q-General - det är ju en tre år lång post. Hur är det att göra ett Squvalp, för att följa upp med the Big Thing Quarnevalen – för att sedan återgå till ett litet Squvalp? Tröttnar man inte inför det sista Squvalpet? – Det är som att vara långdistanslöpare tror jag, hehe. Det är ju jätteroligt och en väldigt bra merit på arbetsmarknaden. Jag hade inga tankar om det då, och jag tror inte någon förstår vad de kliver på när de accepterar den posten - det är inte direkt något man gjort tidigare. Man lägger jag-vet-inte-hur många gratis arbetstimmar på saker – men det är himla kul. Hur det är att göra sitt sista år? Jag tyckte det var bland det roligaste jag gjort i mitt liv fram tills dess. Generalen innan mig lyckades inte riktigt hitta motivationen, och det försökte jag ta lärdom av. Jag la ner ganska mycket energi på att få till en bra stab sista året, och fick dessutom mycket hjälp av min Q-stab från 2002. Med det gäng som vi fick till sista året blev även det året ett fantastiskt roligt år. Gänget som är med ens sista år som Amiral är dessutom det gänget som tar kulturen vidare. Så det är klart, man vill ju inte lämna det helt. “De befinner sig 50 mil härifrån, men de är exakt samma tokiga individer med samma ljus i ögonen.” – Isak Nilsson ang. Chalmers Cortége Committé Vad är då charmen med ett Squvalp – ett arrangemang som är mycket mindre än Quarnevalen? – Squvalp har många utmaningar som Quarnevalen inte har. Staben pluggar vid sidan av studierna [under Quarneva- len tar staben studieuppehåll] och har fler fokusområden än att genomföra en studentkarneval. Quarnevalens bygge pågår i en hel vecka, vilket innebär att man har längre tid på sig att lösa de problem som uppstår. På Squvalp är byggplatsen endast öppen 06:08-14:08 och man har bara en dag på sig att lösa alla problem. Allt material måste finnas där, alla verktyg, logistiken måste fungera, det är trångt och det är mycket som händer på kort tid – det finns mycket logistiska saker som behöver lösas som inte finns i en stor Quarneval. Sedan är Smedsuddsbadet en ganska opraktisk plats att vara på. Och det spelar ingen roll om det är 1, 500 eller 1500 byggare – man måste fortfarande lägga in ungefär samma arbetsinsats när det kommer till marknadsföring, tillstånd med mera. Om man börjar räkna ihop allt man gör så är det samma arbetsinsats trots att det är ett mycket mindre arrangemang. Stor eloge till Squvalpstaben! Quarnevalen har ju ett bra samarbete med Chalmers Cortège Committé (som föreningen Quarnevalen, fast i Göteborg). Vad känner du för det? Jag tycker det är fantastiskt! Det är synd att det inte är mer sådant, för det är jättekul och ett givande samarbete. snabbfakta quarnevalen 5 Quarnevalen och Squvalp inträffar alltid andra lördagen i maj. En gång vart tredje år är det Quarneval, och åren emellan är det Squvalp. Generalen, som bossar över Staben och hela spektaklet, sitter på posten i tre år. Under Squvalpår är titeln Amiral. Quarnevalsfärgen är turkos. Q-Staben har turkosa overaller, Squvalpstaben bär vita. Slutfesten är alltid på hemlig plats fram tills det att man anländer till lokalen. Inför Quarnevalen kan byggare finansiera sin biljett genom att sälja Quarnevalsprogrammet Bruxan visningen. Det är oerhört kul att träffa folk som gör något liknande, fast i en annan storstad. De befinner sig 50 mil härifrån, men de är exakt samma tokiga individer med samma ljus i ögonen. Det är kul att få ett bra utbyte och samarbetet hjälper båda organisationer att bli bättre! Det finns säkert liknande områden mellan KTH och Chalmers på fler punkter, så det är synd att det inte finns mer utbyten. Till den stora frågan – var det bättre förr? – Ja, jag hann även med att sitta i Kårfullmäktige något år under min kåraktiva tid, och då lyckades jag motionera för och få genomröstat att det var bättre förr. Det finns något kårfullmäktigeprotokoll från 2003 där det faktiskt står att vi röstat igenom det – så då måste det ju ha varit så. Det var riktigt fånigt, men ganska roligt! För att vara lite seriös, det är i alla fall annorlunda nu. Mycket blir förstås bättre eftersom man lär sig från år till år. Även förutsättningarna förändras genom åren. Sedan är det är alltid kul att gå tillbaka i historien, och se hur häftigt det är att mycket av det vi gör idag funnits kvar länge. Just det tokiga. På 60-talet exempelvis gavs det till stadsministern en ommålad bil under pompa och ståt, och media var förstås där! Sådant gör man inte idag, och det kanske är lite synd. Under våra år började väl en del «politiskt korrekta» vindar blåsa, och de är egentligen lite kontraproduktiva för de glada och drivande organisationerna, som Quarnevalen och Kårspexet. Men Quarnevalen och sådana föreningar representerar ändå de galna och tokiga studenterna, så som det var förr. Det tycker jag ju. Mycket är samma som förr, men ändå annorlunda. – Och det som är nu är förstås bättre nu. Det är ju nutid på något vis. Det är kul att se, och jag brukar försöka gå ner till Squvalp och Quarnevalen och hälsa på. Under Squvalpåren får studenter hem Blasquan i samband med utskick av OL #5. Q Arne Valén är Quarnevalens maskot, men har inte alltid sett ut så som han ser ut idag. Från en vit val i t-shirt och med topphatt, en till synes mycket ond Arne i A-frack till en liten bebisarne med färgpalett. Det var inte förrän 2005 Q Arne intog den skepnad han idag har, ritad av dåvarande General Ellinor. Un der Quarnevalsåren bär han turkos frack, medan han under Squvalpåren har en mer temaenlig klädsel. 5 46 OSQLEDAREN #4 Årets Q. Arne, med OSQLEDAREN superhjältetema #4 47 kth + ths = sant? I slutet av februari skickade jag in THS ansökan om status som studentkår vid KTH. Det kändes ganska stort – det är ju trots allt bara andra gången sedan kårobligatoriets avskaffande som det görs. I THS fall är det i och för sig kanske inte en särskilt kontroversiell fråga – det är snudd på en formaliaprocedur – men vi hade ju kunnat vara i ett annat läge. Hade en annan organisation utmanat oss för platsen och hävdat att vi inte representerar studenterna ordentligt hade situationen inte varit lika behaglig. och det är något som man inte byter ut utbildning av studentrepresentanhur som helst. Vi har kommit långt från ter skulle vi bidra till utvecklingen av att vara den trotsiga ansamling ungkar- lärosätet ännu mer, och det är definitivt lar som i början av nittonhundratalet ett område som vi kan sammarbeta med slogs för att bli av med pliktsystemet. KTH på. KTH tjänar mycket på att veta Vi har – tillsammans med KTH – flyttat vad sina studenter tycker, tänker och bort från Drottninggatan. Vi har byggt tror om universitetet och dess framtid ett 5000 kvm stort hus och etablerat en och är till stor del beroende av THS för organisation som klarar av att samordna att få denna inblick. Med den insikten flera tusentals medlemmar. Vi har käm- har jag sen länge slutat betrakta THS pat i frågan om kårobligatoriet, CSN och som en parasit till KTH – vi lever definiläsårsindelningen och vi har oftast gjort tivt i symbios. det i sammarbete med KTH. Faktum är att vi idag har en bra relation till offer vårt Erasmus placement scholarships to KTH can lärosäte. denise fuglesang Scholarships for projects and internships abroad Att sköta studiebevakningen vid ett lärosäte är det främsta ansvaret en sammanslutning får när den beviljas status som studentkår, men trots att det i högskolelagen står fint definierat tror jag ändå att många tycker att vår roll vid KTH är lite oklar. Sedan jag tillträde förra sommaren har jag funderat mycket kring vår ställning som kår. Vad har vi egentligen för betydelse? Vad har vi för makt? Vad förväntar sig KTH från oss? Har de ens förväntningar eller är vi bara jobbiga studenter som högskolelagen tvingar lärosätet att inkludera? Erasmus Placement in Europe help finance internships or degree projects at a ordförande ths 2012/2013 company Men borde relationen vara så? or El-an organization in an EU/EEA/acceding [email protected] country (not your home country). The scholarship ler ska vi vara uppstudsiga studenter som för krig varje gång någonting blir from 3–12 months and all nationalicovers a period fel? Vårt syfte är ju att göra KTH bätties are welcome to apply. This is a good opportunity tre. Är det inte då mer konstruktivt att get experience from working life as well as from främst verka för ett gotttosammarbete a foreign country! och vid behov välja sina strider? Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande. I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för. Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb. S Applications can be submitted throughout the year, om studeranderepresentant företräder man as THS as long there are scholarships left. i olika KTH-sammanhang och påverkar därmedwww.kth.se/student/utlandsstudier både relationen mellan de två organisationerna samt riktningen i vilken lärosätet går. Vi har stor betydelse och får utrymme, men kan det vara svårt inse. Som kårordI början jämförde jag ibland THS förande sitter t.ex. jag med i ett antal med en parasit: «Utan lärosäte skulle sammanhang för att företräda studenju inte vi finnas» tänkte jag «men KTH terna och även om posten i sig har myck skulle allt överleva.» Men efter att ha et inflytande, var det i början svårt att hur jag skulle agera. Nu känner jag suttit på have min post snart åtta månader KTH students the iopportunity to gain veta a twomigstudies klart bekväm, men det tog ett tag ha fått betydligt mer to insikt i vår his- field monthoch scholarship in order undertake toria, vårt arbetssätt och KTH:s organi- att hitta min röst. För det är ju just det in developing countries. The field studies should sation är jag lite mer tveksam. Vem är som är det kniviga med påverkan: man result in a report on Bachelor’s Master’s måsteBoth veta hur spelet funkar om man egentligen beroende av vem?orVad hade level. Swedish and international students are welcome to spela med. liksom hänt om jag inte skickat THS an- ska kunna sökan om kårstatus? apply. In 2012, approximately 50 KTH students took the chance to get this valuable experience. Genom att jobba på att förtydliga Vår relation till KTH är lika lång värdet av studentinflytande, förbättra strukturerna för engagemang och som vår historia, dvs. gammal, Deadlines: 15 February, 15 111 Aprilårand 15 November. Field Studies in a developing country (MFS/FS) www.kth.se/student/utlandsstudier OSQLEDAREN #4 48 Your energy shapes the future. Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Här står Martin och ställer om det svenska energisystemet. Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vindkraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet – och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket tid ute i naturen. Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb. Your energy shapes the future.
© Copyright 2024