Rapport - Östergötlands museum
Rapport 2012:211 Vård- och underhållsplan Lägenheten i Smedstorps dubbelgård Smedstorp 1:5 Norra Vi socken Ydre kommun Östergötlands län Marie Hagsten ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM AV D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I O C H B Y G G N A D S VÅ R D Lägenheten i Smedstorps dubbelgård Innehåll INLEDNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Fastighetsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Skyddsföreskrifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Målet med vård- och underhållsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Syftet med vård- och underhållsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Särskilda vårdkrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Kända förändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Kort historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 UTVÄNDIGT. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Växtlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Stomme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Vattbrädor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Utomhusarmaturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Tak. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Hängrännor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Köksdörr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Sockeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Vatten, avlopp och uppvärmning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 INVÄNDIGT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Förstugan B105. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Köket B104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Förstugan A101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Stora rummet A102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Köket A103. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Trappan till övervåningen och hallen A201. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Badrummet A204 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Sovrummet A202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Garderoben/kammaren A203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Vind. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Kammaren B206. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 ÖVRIGT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Medverkande firmor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 TEKNISKA UPPGIFTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 BILAGA 1. Prioriterade åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 BILAGA 2. Minnesanteckningar från energibesiktning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 BILAGA 3. Energideklaration. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Omslagsbild: A-delen av Tvillingstugan med bostadslägenheten. ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 • 581 02 Linköping • 013 - 23 03 00 • www.ostergotlandsmuseum.se 1 2 6424000 6422000 6422000 6424000 1476000 © Lantmäteriverket MS2008/06551 1476000 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 075 45, med Smedstorp markerat. Skala 1:20 000. 3 INLEDNING Vård och underhållsplanen är ett hjälpmedel för att få en mer långsiktig överblick över underhållet i bostadslägenheten till byggnad A1. Östergötlands museum har sökt och beviljats medel från Länsstyrelsen Östergötland för att bekosta arbetet med planen. Arbetena är utförda med besiktning på plats tillsammans med hyresgäst Görgen Carlsson, rörmokare, snickare, murare och elektriker samt byggnadsantikvarie. En äldre Vårdplan från 1998, framtagen av Östergötlands länsmuseum, har legat till grund för arbetet. Arbetena har sedan sammanställts av byggnadsantikvarie Marie Hagsten, Östergötlands museum. Fastighetsuppgifter Smedstorp 1:5, Norra Vi socken, Ydre kommun. Ägare: Östergötlands museum. Hyresgäst: Görgen Carlsson. Skyddsföreskrifter Smedstorp förklarades som byggnadsminne 1960-12-09. Skyddsföreskrifter 1. Byggnaderna får inte flyttas, rivas eller på annat sätt till det yttre ombyggas eller förändras utan samtycke av riksantikvarien. 2. Byggnaderna får inte till det inre ombyggas, förändras eller repareras utan samtycke från riksantikvarien. 6424400 1477000 6424400 1476800 © Lantmäteriverket MS2008/06551 1476800 1477000 Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 075 45, med bostadshuset markerat. Skala 1:5000. 4 3. Fastigheten får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt väsentligen förändras utan samtycke av riksantikvarien. 4. Ägaren skall ägna byggnaderna med tillhörande markområde erforderligt löpande underhåll. Målet med vård- och underhållsplanen Målet med vård- och underhållsplanen är att få en fastighetsteknisk och kulturhistoriskt väl fungerande byggnad. Syftet med vård- och underhållsplanen Syftet är att få ett grundläggande dokument som är ett praktiskt hjälpmedel för fastighetsägaren vid förvaltning och vård av bostadslägenheten. Syftet med planen är att få en överblick över de skador som finns på byggnaderna och att kunna prioritera åtgärderna i rätt ordning. Särskilda vårdkrav Smedstorps dubbelgård är ett välkänt besöksmål i Ydre. Östergötlands museum arrangerar sommartid guidade visningar och en aktivitetsdag med äldre sysslor, hantverk och byggnadsvård. Eftersom Smedstorp är en publik miljö och ska fungera som en förebild för besökarna ska alla byggnadsvårdsåtgärder utföras med traditionella material av hög kvalitet. Hantverkare ska ha utbildning och erfarenhet av traditionellt hantverk. Kända förändringar • Hus A1 är byggt ca 1798 eftersom timret är fällt 1796-97 och påbyggt med en våning 1811-12 då timret till övervåningen är fällt. • El drogs in 1945. • Fönstren i A-delen byttes till kopplade bågar omkring 1950. • Dörröppningen mellan de båda köken togs upp 1956. • 1963 drogs vatten och avlopp in i bostaden. • 1970-71 gjordes en del stockbyten på norr gavelväggen, troligen kom följarna till i samband med denna renovering. • 1979 väggarna i stora rummet tapetserades med den gröna tapet som sitter där i dag. • 1982-83 yttertaket lades om med masonit, ny läkt och nytt enkupigt lertegel från Vittinge. Fönstren skrapades och målades. • 1987 gjordes en stor renovering med följande åtgärder: • En trekammarbrunn grävdes. En djupborrad brunn gjordes. Köken renoverades. Nya golv lades in efter det att man hade gjort en ny blindbotten. Nya köksskåp byggdes av pärlspontpanel. Elen drogs om utom i rummet på bottenvåningen där de gamla elledningarna från 1945 är kvar. • Kammaren på övervåningen gjordes om till badrum och toalett med våtrumsmatta och en enkel takventil med ett rör ut på taket. Tvättmaskin och varmvattenberedare installerades i badrummet tillsammans med toalett och handfat. • Väggarna i sovrummet, badrummet och i köket tilläggsisolerades. I sovrummet lades linoleummatta. • Gången mellan köken breddades. 5 • 2010 modern vedspis i köket installeras, nya nockbrädor tillverkas, renovering av skorsten, renovering av fönster och dörrar. • 2011 fortsatt fönsterrenovering och målning. Kort historik Smedstorps dubbelgård består av två enkelstugor i två våningar. Bostadshusen är två separata byggnader som är byggda mycket nära varandra men som i modern tid har byggts ihop. Denna typ av tvillingstugor är ganska vanliga i södra delen av Östergötland, Kinda och Ydre kommuner men de förekommer även i norra delen av Småland. Smedstorp intar en särställning eftersom flertalet av gårdens äldre uthus, bodar och ekonomibyggnader finns bevarade i dubbel uppsättning. Byggnaderna speglar den sämjedelning som har förekommit på Smedstorp där två bröder eller andra släktingar brukat gården tillsammans. Smedstorp har ibland haft en brukare för att sedan brukas som sämjebruk. Byggnad A1 är den äldsta av de båda enkelstugorna. Båda byggnaderna är uppförda i en våning för att ca tio år senare byggas på med ytterligare en våning. Bottenvåningen har timmer som är fällt 1796-97. På övervåningen är timret fällt 1811-12. Det finns inga spår efter rödfärg eller att huset har varit klätt med panel. När tegeltaket lades om 1982-83 kunde man konstatera att det tidigare hade varit belagt med torv. En stor mängd torv ligger ännu kvar under tegelpannorna. Efter laga skifte som fastställdes 1944 när familjen i B-delen fick utflyttningsskyldighet och byggde en ny villa sydväst om nuvarande bebyggelse omvandlades bostaden till museum. A-delen har varit bebodd sedan byggnaden uppfördes i slutet av 1700-talet. UTVÄNDIGT Växtlighet På östra långsidan finns en växtplats med mästerrot som är mer än 50 cm hög och som växer mot grunden och nederdelen av timmerväggen. På västra sidan har marknivån med åren höjts så att endast en liten del av sockeln är synlig. Skador Växten bidrar till att hålla fukt i grunden och bidrar till rötskador på timret. Att marknivån går upp högt på sockeln kan medföra att grunden blir fuktig. Åtgärd Rensa bort all växtlighet närmast byggnaden. Gräv bort matjord och växtlighet ca 70 cm närmast huset och lägg ett lager singel. Växtlighet ca 1 m närmast huset ska tas bort och hållas efter så att den inte kommer tillbaka. Stomme Byggnaden är knuttimrad i två fulla våningar med en oinredd vind. Byggnaden är sammanbyggd med byggnad B16 vid de båda köken. Bottenvåningen har timmer som är fällt 1796-97. På övervåningen är timret fällt 1811-12. De båda knutkedjorna mot nordväst och nordost är inklädda med panel för att skydda de utsatta knutarna mot väder och vind. 6 Växtlighet nära grunden på den östra långsidan. Timret har många rötskador. 7 Skador Timret på utsidan buktar utåt. Invändigt i stora rummet finns tre bärande mellanbjälkar som bär upp motsvarande rum på övervåningen. Den västra stocken har pressats ner. Orsak till detta kan vara att timret pressas ut eller att det har ruttnat och sjunkit. Mellanväggen på övervåningen mellan förstugan och sovrummet buktar också vilket får effekt på murstocken. Både spisen i stora rummet och spisen i sovrummet ovanför har skador som troligen kan härledas till den buktande mellanväggen. Timret har flera små rötskador och skador efter insektsangrepp mellan stockar där ofta fukt samlas och så småningom bildas fickor i timret som över tid kan bli till större skador om de inte åtgärdas. Åtgärder På norra gaveln behöver de båda följarna pressas ihop mot timmerväggen så att de verkligen gör nytta som stöd för timmerväggen. Plocka ut karmar och fönsterbågar och göra gåtar i timret vid fönsteröppningarna för att stabilisera timret. Det är sammanlagt nio fönsteröppningar där nya gåtar behöver göras. En sådan åtgärd får till följd att det blir skador på tapeter och målning på foder. För att få en stabilitet i konstruktionen och om möjligt dra ihop mellanväggen fästes en stålvajer på vinden mellan norra väggen, mellanväggen och till södra väggen. Lagning av skador i timret genom att avlägsna rötangripet virke och lusa i med friskt material, även små skador åtgärdas. Årlig översyn. På sikt bör man ändå diskutera om inte timret mår bäst av att fasaderna skyddas genom att en brädinklädning görs, i första hand av norra och östra fasaderna. En sådan åtgärd medför även bättre inomhuskomfort för hyresgästen. Vattbrädor En enkel vattbräda är inspikad mot timret och har till uppgift att skydda sockeln. Skador Brädan har slagit sig och spikarna har lossnat samt att brädan är angripen av gröna alger. Åtgärder Brädan bytes till en ny som tillverkas efter den befintliga och som spikas eller fräses in i timret. Utomhusarmaturer På västra sidan över ingången till A finns en elektrifierad stallykta. På den östra sidan finns en armatur av gjutgods som har haft en rund vit glaskupa. Men på grund av att de moderna lamporna nu är större passar inte kupan. Åtgärder Om möjligt införskaffas äldre glödlampor så att kupan kan användas. Alternativt en ny armatur enligt samma modell som stallyktan. 8 Vattbräda som glipar och är angripen av alger. Utomhusarmatur utan kupa. 9 Tak 1982 lades taket om. På ett lager av masonit spikades ny läkt och nya enkupiga pannor med en djup kupa från Vittinge lades. 2010 tillverkades nya nockbrädor. Skador Vindskivor, skurlister och takfotsbrädor är rötskadade. Åtgärder Årlig översyn av taket och byta trasiga tegelpannor. På sikt bytes alla takpannorna mot en flackare typ av lertegel som bättre överensstämmer med ett handslaget lertegel. Byta vindskivor, skurlister och takfotsbrädor. De nya ska ha samma utförande som befintliga och vara tillverkade av kärnfuru. Hängrännor Hängrännorna består av två vinkelställda brädor som hålls uppe av enkla raka konsolupphängningar. Både hängrännorna och konsolerna är rötskadade och vatten rinner genom hängrännorna. Åtgärder Byta till liknande hängrännor och samma upphängningsanordning som den befintliga. Invändigt kläs hängrännorna med plåt för att förlänga livslängden. Köksdörr Dörren består av en påbyggd bräddörr som har panelats. Skador Dörren upplevs som dragig i nedkant. Åtgärder Dörren förses med tätningslister. Sockeln Hus A1 ligger i en sluttning där norra gaveln har en högre sockel. I samband med ett stockbyte 1971-72 murades förmodligen sockeln om vid samma tillfälle. Sockeln runt huset består till stor del av stenar sammanfogade med cementhaltigt bruk. Söder om entrén på västra sidan är grunden låg och här är lagat med kalkbruk. Det finns endast en ventil på västra sidan och ett ventilationsrör på den östra sidan. 10 Den panelinklädda köksdörren. Vindskivor, skurlister och takfotsbrädor är rötskadade. Rötskadad hängränna med upphängningsanordning. 11 Skador Cementbruket har inga synliga skador men är ogenomsläppligt och kan orsaka skador genom att bruket drar med sig naturstenarna. Kalkbruket har sprucket troligen för att det ligger direkt mot marken. Ventilationen till grunden är otillräcklig. Åtgärder Knacka bort bruket och plocka bort lösa stenar. Byggnaden står på stoppstenar. Förvissa sig om att byggnaden vilar bra på stoppstenarna. Mura upp grunden med befintlig natursten och med hydrauliskt kalkbruk som är mer genomsläppligt. Se till att inte bruket kommer i kontakt med markfukt. Nya ventilationsöppningar skapas. I samband med detta arbete undersöks grunden och fukten mäts. Bärlinor och blindbottenbrädor besiktigas. Vatten, avlopp och uppvärmning Vattenprov: tidigare har ph-värdet legat på 7,6. Nytt vattenprov är beställt. På östra sidan finns en utvändig vattenkran. Den används vid vattning i trädgården och för vandrare som går Östgötaleden och behöver dricksvatten. Under kranen finns en gjuten cementplatta vilket gör att vatten skvätter upp på timmerväggen samt att cementplattan ligger mot timret. Alla rör och ledningar är fullt funktionsdugliga enligt rörmokaren. Lägenheten värms av el och järnspis i kök B samt en vedkassett i den öppna spisen i rummet. Vedkassetten är inköpt av Görgen. Östergötlands museum köpte in vedspisen 2010. Görgen har tagit bort elradiatorerna i rummet för något år sedan då de var utslitna. Skador Timret är mjukt och påverkat av fukt. Cementplattan ligger mot timret varför skador ej kan ses men troligen är timret skadat bakom cementen. Lägenheten blir utkyld på vintern eftersom det saknas elradiatorer som håller värmen när Görgen är borta över dagen. Åtgärder Spika några panelbrädor som offerskikt för att skydda timret. Omålad panel av furu med vankant. Såga bort cementplattan närmast timret, gräv bort och fyll på med singel. Förläng kranen med en koppling så att inte vatten droppar nära byggnaden. För att ta hand om vatten som samlas runt bostadshusets östra sida och även uthusbyggnader görs en dränering. En dränering grävs ner med början vid östra väggen för att sedan följa vägen och gå över vägen till norra sidan på Loge A7 där en dränering är nedgrävd sedan tidigare. Installera elradiatorer under varje fönster i stora rummet. Alternativt installera en luftvärmepump. Tillstånd från Länsstyrelsen 12 Utvändig vattenkran och cementplatta som ligger mot timmerväggen. Natursten i grunden som är fogad med ett starkt cementhaltigt bruk. Norra gavelväggen har två bultade följare. Detalj, stenarna är fogade med cementhaltigt bruk. 13 behövs för en luftvärmepump samt att den i så fall måste byggas in så att den inte förstör byggnadens ålderdomliga intryck. Minst störande är på den östra sidan. Kontakt tas med IVT eller liknande för konsultation om detta är en effektiv lösning. Planritning, bottenvåningen. INVÄNDIGT Förstugan B105 Förstugan tillhör ursprungligen den andra enkelstugan B106 men sedan 1956 när köket i B-delen och sedan när även kammaren på övervåningen kom att utnyttjas av hyresgästen har förstugan blivit en gemensam sfär. Förstugan nyttjas även av besökare som vill se museilägenheten. Golvet består av ett obehandlat brädgolv. Ny omålad sockel. Förstugan har parytterdörrar med fyllningar och glasade rutor. Från förstugan kommer man till museet och till B-delens kök som disponeras av Görgen via en innerdörr. Båda dörrarna har halvfranska fyllningar. Väggarna är klädda med fasspontpanel som endast är grundad. Innerdörrarna är också bara grundade i en gulbrun kulör. Dörrfodren är kraftigt profilerade och har tillkommit i slutet av 1800-talet och är gråmålade. Skador Målningen på väggar, tak, foder och dörr är sliten. Åtgärd Panelen på väggar och tak målas i samma gråvita kulör som befintlig med linojefärg. Dörren till B-delens kök och foder målas i samma gulbruna respektive grå kulör med linoljefärg medan dörr och foder till museidelen endast rengöres och halvoljas. Golvlisten målas i samma kulör som i museirummet, en blandning av brunumbra och grönumbra. 14 Köket B104 Golvet består av ett obehandlat brädgolv som är inlagt i samband med renoveringen 1987. Tak och väggar är klädda med gulmålad pärlspontpanel. En spiskåpa med en inmurad modern järnspis, som köptes till lägenheten 2010, i hörnet finns en äldre snedgarderob. Köksskåp och handfat tillkom 1987 och är inklädda med en pärlspontpanel och målad i en gul kulör. Skador Spiskåpan har mindre sprickor och ytan är målad med många lager färg. Vattenledningarna till handfatet ligger omslutna i en låda med lite isolering runt. Trots detta fryser vattnet ibland. Målningen på väggar, tak och köksinredning är sliten. Golvet är belagt med ett obehandlat brädgolv. Golvet täcks nu nästan helt av gångmattor av plast och golvet är svårstädat. Åtgärder Färglagren på spisen skrapas bort och sprickorna kratsas ut och lagas med luftkalkbruk. Ytan filtas och målas med Credo matt, Engvall & Claesson, i en vit kulör. I samband med besiktningen togs innergolvet/hyllan under handfatet bort för att värmen ska kunna komma ner i grunden så att elledningen inte fryser. Panelen bättringsmålas med linoljefärg i samma ljusgula kulör som befintlig. Taket målas vitt. Golvet beläggs med en linoleummatta. Under handfatet när det övre golvet/hyllan tagits bort. 15 Förstugan A101 Golvet består av breda obehandlade brädor. Väggarna är klädda med grön fasspontpanel. Även taket är panelat och målat i en gråvit kulör. I förstugan finns två dörrar med halvfranska fyllningar och som är målade i en ljus kulör. Skador Ytterdörren har stora springor och är mycket dragig eftersom dörren har slagit sig. Åtgärder Dörren tätas med tätningslister alternativt en trälist och ett draperi som gör att draget minskar. Stora rummet A102 Golvet i stora rummet består av ett smalt grangolv från 1951. Taket har en pappspänning där de tre stockarna för mellanbjälklaget är synliga under pappspänningen. Pappen är målad med flera lager färg och har ett lager oljefärg i botten. Ytterdörren har en stor glipa i nedkant. Rummet har tre fönster. I sydöstra hörnet finns en ydrespis med en vedkassett som Görgen installerat. Väggarna är klädda med tretex och sedan tapetserade med en grön tapet som sattes upp 1979. Skador Pappspänningen har spruckit i kanten av mittenstocken och vid anslutning till norra väggen. I norra hörnet finns en glipa vid golvet som kan indikera att bjälkaget har sjunkit. Några golvbrädor i den västra sidan av rummet har plockats upp och då kunde konstateras att det fanns en blindbotten med en fyllning av sågspån. Stockändarna gick att besiktiga och dessa verkar vara friska. Ingen obehaglig lukt kom från grunden. Det var dåligt med sågspån ut mot ytterväggen. Golvbrädorna är mycket slitna och repiga. Elledningarna är från 1940-talet. Fönstren har persienner vilket ser främmande ut i den ålderdomliga miljön. Tapeterna veckar sig i hörnen. Eldstaden har sprickor i anslutning till golvet. Ett råtthål finns i nordvästra hörnet. Åtgärder Eftersom golvbrädorna är dåliga och bör bytas plockar man bort golvet och blindbotten och gör en besiktning av bärande stockar och grunden. Utrymmet där grunden är som högst fylles med singel i botten och eventuellt därefter med hårdbrända lecaculor. Golvbrädorna bytes till bredare kilsågade spåntade golvbrädor av furu, liknande golvet i rummet i B-delen. 16 Golvet linoljefernissas eller oljas. Även golvlisten bytes till en list liknande som i B-delen som sedan målas med linoljefärg. Elledningarna bytes omgående då de nuvarande medför stor brandrisk. Tapeterna i hörnen skärs upp och ojämnheter klistras ut och väggarna tapetseras med nya papperstapeter. Sprickorna i takpappen skärs upp och remsor klistras. Tvätta ner befintlig färg till oljefärgsgrunden och stryk med ny limfärg. Ersätt persienner med rullgardiner. Skadorna på spisen rensas från löst bruk och lagas i med kalkbruk. Överst t v: Ett smalt lackat grangolv ligger i stora rummet. Överst t h: Putsskador på Ydrespisen i stora rummet. Ovan: Pappspännt tak där man också kan se att en bjälke trycker ner ytterväggen. T h: Pappspänning med skador i stora rummet. 17 Köket A103 Köket A103 ligger lägre än kök B104 då de båda byggnadsdelarna är sammanbyggda och byggnad A ligger i en mindre sluttning. Golvet är belagt med ett obehandlat brädgolv. Skåpsluckorna är tillverkade av spåntade panelbrädor Väggarna består av masonitskivor och gipsskivor och är målade i samma gula kulör som köksinredningen. Skador Golvet täcks nu nästan helt av plastmattor och är svårt att städa. Elspisen står ojämt samt att det finns hål i muren där råttorna härjar. Luckorna har hängt sig och saknar på vissa ställen magnet. Målningen på väggar och köksinredning är sliten. Åtgärder Golvet beläggs med en linoleummatta. Mura upp en jämn yta med marktegel så att spisen står stadigt samt laga upp hål och ojämnheter bakom spisen med kalkbruk. Justering av köksskåpens luckor, nya lås och magneter där det saknas. Snickerier målas om med alkydfärg i samma gula kulör som tidigare. I taket ändras kulören till vitt. Trappan till övervåningen och hallen A201 I trappan upp till övervåningen är södra väggen putsad på kycklingnät. Putsen är stänkmålad i limfärgsteknik med svarta och vita stänk rosa botten. På västra väggen sitter delvis puts men här har putsen ersatts av en masonitskiva som klätts med papp och målats. Trappan är av obehandlat trä och även trappräcket är av obehandlat trä. På övervåningen finns en liten förstuga som sedan leder till badrummet och sovrummet. Dörrarna till de båda rummen har halvfranska fyllningar och är målade i en gråvit linoljefärg. Runt dörren till badrummet sitter nya dörrfoder. Golvet är ett obehandlat äldre brädgolv. Taket har vitmålad äldre spontade brädor. Här finns också en taklucka till vinden. På trappavsatsen står en pulversläckare som är inköpt 1995 och har 20 års garanti. Planritning, övervåningen. 18 Trasig puts på väggen vid uppgången till övervåningen. Skador Masoniten buktar på grund av fuktgenomslag utifrån. I timret på utsidan finns stora rötskador som orsakar fuktskadorna. Putsen släpper från underlaget och det finns sprickor och putsbortfall. I den östra delen av trappen sitter spåntad panel. Här saknas en list över panelen. Ingen service är gjord på pulversläckaren. Åtgärder Utvändigt: Laga rötskador i väggen på västra sidan med nytt virke och dreva springor. Invändigt: Knacka ner all lös puts och se över timret och laga upp där det är rötskador och springor. Putsa om med lerklining med linhalmsinblandning/kalkputs på vassmatta. Masonitskivorna plockas bort och skadat virke lusas i så att väggen blir tät innan den lerklinas. Väggen målas med limfärg och stänkmålas i de kulörer som är befintliga. En trälist tillverkas och sätts upp över panelen på östra delen av trappan. Pulversläckaren servas eller en ny brandsläckare köps in. 19 Badrummet A204 Badrummet inreddes 1987 i det som tidigare var en kammare. Det äldre spontade brädtaket finns kvar och är målat med en tjock vit färg. Väggar och golv är klädda med svetsade plastmattor. Varmvattenberedaren är från 1987. Den finns en ventil från badrummet genom ett rör som går upp genom taket. Skador Rören och ingången i väggen ligger straxt ovan golv och är utsatta för mycket vatten. Rörmokaren kunde inte konstatera några skador på rören eller i anslutning till väggen. Det finns inga skador vid golvbrunnen. I samband med att tvättmaskinen är på och vid duschning bildas mycket vattenånga i badrummet vilket på sikt inte är bra för brädtaket. Tvättstället har en spricka. Åtgärder Enligt rörmokaren är plastmattorna i bra skick men en omläggning av mattorna bör göras om ca 5 år, innan skador uppstår. Befintliga mattor tas då bort och nya svetsade mattor byggs på plats med ev. kakel. Samtidigt placeras rören upp på väggen så att de inte är lika exponerade för vatten som de nu är. Tvättställ bytes om ca 10 år. Varmvattenberedaren bytes om ca 5 år. Installera en mindre fläkt i anslutning till befintlig ventilation som gör att badrummet ventileras fortare och miljön blir mindre fuktig. Dusch med svetsad matta och golvbrunn. Rören är exponerade för vatten. Äldre takbrädor i duschen. 20 Sovrummet A202 Golvet är täckt av en melerad linoleummatta. I sydöstra hörnet står en putsad vitmålad öppen rörspis. Väggarna är tilläggsisolerade och klädda med gipsskivor som är tapetserade med en ljus medaljongtapet. På innerväggen är bröstpanelen synlig, den finns kvar under isoleringen på de andra väggarna. Panelen är målad i en brun träådring. Taket består av synliga bjälkar med panelbrädor mellan varje bjälkpar och är målat vitt. Under fönstren sitter radiatorer med direktverkande el. Skador Spisen är ej godkänd för eldning. Görgen har ett önskemål om att sätta in en vedkassett. Radiatorerna är ca 25 år gamla. En av takbjälkarna som vilar på innerväggen mot hallen har lossnat ur sitt fäste vilket tyder på en rörelse och förändring i konstruktionen. Åtgärder Provtrycka murstocken för att lokalisera skadorna. Mura om och täta rökkanalen och därefter kontakta sotare för godkännande. Ev installera en vedkassett. Här behövs samråd med murare och sotare. Nuvarande radiatorer bytes till oljefyllda radiatorer. Att på vinden dra ihop byggnaden med en vajer som förankras mellan norra ytterväggen, mellanväggen och södra ytterväggen. Sprickor på spis i sovrummet. Bjälke i sovrummet som släppt från sitt fäste. 21 Garderoben/kammaren A203 Ett mindre rum är tillskapat genom en tunn mellanvägg i anslutning till sovrummet. Rummet har ett fönster mot öster. Utrymmet används som garderob. Väggarna är klädda med skivor som buktar och som är tapetserade. Den bruna ådringsmålade bröstpanelen och mittelbandslisten finns bevarade. Taket består av ett vitmålat brädtak. Åtgärder För att utnyttja rummet bättre och för att få bättre inomhusmiljö på övervåningen kan väggarna isoleras. Man bör då vara medveten om att den fina ådringsmålade bröstpanelen försvinner. Alternativt lossas panel och lister och flyttas tillbaka efter isolering. Som isoleringsmaterial finns träfiberskivor och linmattor som inte bygger ut lika mycket som t.ex. mineralull. Om rummet ska fortsätta att användas som garderob, bör en bättre garderobsinredning anordnas med hyllor och klädstänger. Vind Vindens klimat kändes bra vid besiktningstillfället i augusti. En mindre öppning finns i norra gavelröstet. Över badrummet finns en isolering bestående av gullfiber. I övrigt är isoleringen ofullständigt utförd där delar av vinden är täckt med isolering med förhydningspapp och grå rockwoolisolering. Rullar med gullfiber ligger uppslängda. Åtgärder En ventilationsöppning tas upp på södra gavelröstet, lik den på norra sidan. Öppningarna nätas på insidan så att inte fåglar flyger in. Vinden isoleras med ett ca 20 cm tjockt lager med kutterspån på ett underlag av papp som ej är förstärkt med plast. Landgångar byggs och en sarg kring takluckan tillverkas. Kammaren B206 I södra delen av rummet finns en öppen spis där man senare har murat in en järnspis. Golvet är täckt med en melerad linoleummatta. I anslutning till golvet sitter en enkel vitmålad golvsockel. Taket är täckt med en skiva/tjock papp som är vitmålad. Väggarna är tilläggsisolerade och inklädda med tretexskivor. Väggarna är sedan tapetserade med östgötatapeten med blåklint på vit botten. Detta gjordes i början av 1990-talet. Under fönstret sitter en radiator med direktverkande el. Dörren ut till hallen har halvfranska fyllningar och är vitmålad. Skador Taket har en liten intryckt skada i takpapp/skiva. Elradiatorn är ca 25 år gammal. Åtgärder Radiatorn bytes till en oljefylld radiator. Tvätta bort färg, klistra ut pappersremsor och kompletteringsmåla. 22 ÖVRIGT Medverkande firmor Axelssons Rörservice, Österbymo. Nils Axelsson. Rydsnäs Elinstallationer HB, Österbymo. Sven T Anderssons Måleri, Tranås. Tomas Andersson och Jan Crantz. Byggnadsfirma Lars Samuelsson AB, Torpa, Tranås. Börje Samuelsson. Litteratur Suzanne Lundblad, Vårdplan Smedstorps dubbelgård. Östergötlands länsmuseum 1998. Topografiska arkivet, Östergötlands museum. 23 TEKNISKA UPPGIFTER Lokal Fastighet Socken Kommun Län och landskap Smedstorps dubbelgård Smedstorp 1:5 Norra Vi Ydre Östergötland Ekonomiska kartans blad 075 45 (7F 4f Drien) Typ av uppdrag ÖLM dnr ÖM projektnummer Vård- och underhållsplan 482/11 510624 Uppdragsgivare Östergötlands museum Bidrag Länsstyrelsen Östergötland dnr 434-9380-11 Byggnadsantikvarie Marie Hagsten Fältarbetstid - Grafisk form Lasse Norr Ev dokumentationsmaterial förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Rapport 2012:211 24 © Lantmäteriverket MS2008/06551 © Östergötlands museum BILAGA 1. Prioriterade åtgärder Akut Växtlighet runt huset borttages. Byte av hängrännor och upphängningsanordning. Köksdörr, tätning med tätningslister. Lagning av timmerskador på fasad. Nya elradiatorer/ luftvärmepump på bottenvåning. Ytterdörr A101 tätning. Ny el dras i stora rummet. En fläkt i badrummet. Serva brandsläckaren/köp in en ny brandsläckare. Omgående – inom 2 år Gräva bort jord runt huset och grusa upp. Nya gåtar till fönster på bottenvåningen. En vajer mellan ytterväggar och mellanvägg. Ta bort cementplatta närmast syllen. Laga syllen, Spika panel runt vattenkranen. Montera en förlängning av vattenkranen. Åtgärda armatur. Byte av vindskivor, skurlister och takfotsbrädor. Dränera från huset till A7. Målning i förstuga i B-delen. Halvolja äldre måleri på dörr och foder. Inom 5 år Om 10 år eller mer Ommurning av sockel, nya Brädfodra norra och östra ventiler. fasaderna. Byte av lertegel på tak. Målning ytskikt i köken. Justera luckor och lås. Ytskikt spis i B-köket. Lägga in en linoleummatta i de båda köken. Grunden grävs ut och åtgärdas. Nytt golv och golvlist. Takpappen lagas, skrapas och målas. Spisen i köket, stora rummet, skrapas, lagas och målas. Hål bakom elspisen i A-köket lagas. Persienner ersätts med rullgardiner. Putsning av vägg i trappan till övervåningen. Ny trälist över panelen i trappan. Plastmattor på golv, väggar, golvbrunn. Omdragning av rörledningar i dusch. Ny varmvattenberedare. Nytt tvättställ, ev ny toastol. Provtrycka murstock till sovrum, samråd med sotare murare om vedkassett. Nya radiatorer övervåningen. Isolering vind. Ta upp en ventilationsöppning på vinden. Isolering av väggar i A203, ev garderobsinredning. Laga skadan i taket B206. 25 BILAGA 2. Minnesanteckningar från energibesiktning 2012-06-12 Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård Energibesiktning av lägenheten på Smedstorp dubbelgård Vad: Energibesiktning När: 29 maj 2012 Var: lägenheten på Smedstorp dubbelgård. Närvarande: Björn Andersson (Fastighetsteknik Östgöta AB), Marie Ohlsén, Jonas Alvarsson, Görgen och hans mamma Samtliga informerades om vad som skulle ske och hur. Besiktningsmannen Björn gick runt i samtliga rum tillsammans med övriga närvarande. Diskussioner fördes om när vissa reparationer, byten m.m. hade skett. Uppgifter togs även på energiförbrukningen. Anteckningar fördes av Marie. Status och åtgärder: Husgrunden: Eventuellt bör innergolvet öppnas upp och jord grävas bort. Under golvet sätts en luftfuktare för att styra klimatet. Plast kan läggas mot backen för att förhindra fukt att tränga upp i golvet. Isolering: Isolera inifrån. Fönster: Energiglas inifrån. Nya lister och tätning i alla rum. Se till att det är tätt runt fönstren. Vinden: Vintertid trycks luften uppåt. Våtrum/badrum: I våtrum ska luften ut. Sätt in en fläkt i ventilationsröret (s k PAXfläkt som är fuktstyrd). Uppvärmning: En luftvärmepump rekommenderas. De element som finns bör bytas till nya oljefyllda elelement med styrning. Elementen bör vara på ca 1000 W. De befintliga i ex vis badrummet är från 1987. Convectorelement. 26 Elförbrukning: Ca 36 000 kW per år. I detta ingår allt såsom bostad, uthus, elstängsel, hötork, stall, varmvattenberedare, vattenpump m m. 15 kubik ved förbrukas varje år vilket ger ca 15 000 kW/år. Timmerkonstruktionen: • Väggen har börjat bukta på den norra sidan av huset. På 1950-talet sågade man upp för att sätta in nya fönster. Då sågades helt sonika timmerstockarna av och de tvärgående kilarna. Innanför finns murstock. Akut! • Täta väggens hål mot innergården med tex tjärat lin. Fåglar bygger bo, insekter m.m. • Kolla timmerskarven mellan museidelen och lägenheten. • Täta den före detta dörren intill köksingången. Eldstäderna: Eldstäder kan vara en källa till att fukt bildas i golv och väggar runt dem. Kalken i konstruktionen gillas av hussvamp. Se upp! Dörrarna: Vintertid bör de dörrar som inte används täckas på insidan med något form av vind/köld/ isoleringsskydd tex kraftig textilhänge. Eventuellt isolera innerdörren på övervåningen i sovrummet. (?) Trapphuset: Putsen är från 1987. Den är lös och buktar kraftigt. Kommer att rasa. Kallförråd på övervåning: OK. Vinden: Förbättra isoleringen likt den som redan är i sovrumsdelen. Annars bra. Vattenledningar: Vattnet kan frysa vintertid. Ingen isolering år 1987 av golvdelen i groventrén intill köket. Kammaren i museidelen (tillhör lägenheten): Byt elementet. Titta över fönstrens tätning. Övrigt: • Kranen i köket läcker. BYT! Högre kran. • Spisen kommer att behöva bytas. • Kylskåpen kommer att behöva bytas, är ca 10-12 år. • Vissa elledningar från 1945. 27 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 474199 BILAGA 3. Energideklaration Byggnaden - Identifikation Län Kommun Östergötland Ydre O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen. Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Egen beteckning Vi-Smedstorp 1:5 Husnummer Prefix byggnadsid Byggnadsid Orsak till avvikelse 1 1 2429344 Adressuppgifter är fel/saknas Adress Postnummer Postort Vi-Smedstorp 57062 Huvudadress Österbymo Byggnaden - Egenskaper Typkod Byggnadskategori 220 - Småhusenhet, helårsbostad för en/två familjer Byggnadens komplexitet Enkel Byggnadstyp Atemp (exkl. Avarmgarage) Finns installerad eleffekt >10 W/m2 för uppvärmning och varmvattenproduktion Ja Nej m 2 En- och tvåbostadshus Nybyggnadsår Gavel Komplex Mätt värde 116 1797 Verksamhet Fördela enligt nedan: Procent av Atemp (exkl. Avarmgarage) Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare) Övrig verksamhet - ange vad Summa 28 100 100 Energianvändning Verklig förbrukning Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM) Beräknad förbrukning Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej - 1203 1104 Hur mycket energi har använts för värme och kyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)? Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade Mätt Fördelat Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts: värde värde Eldningsolja 10 000 kWh/m3 Fjärrvärme (1) kWh Eldningsolja (2) kWh Flis/pellets/briketter (5) kWh Övrigt biobränsle (6) kWh El (vattenburen) (7) kWh kWh El (luftburen) (9) kWh Markvärmepump (el) (10) kWh Fastighetsel (15) Värmepump-frånluft (el) (11) kWh Hushållsel (16) Värmepump-luft/luft (el) (12) kWh Värmepump-luft/ vatten (el) (13) kWh 21600 Summa 1-13 (Σ1) 36060 kWh Varav energi till varmvattenberedning 2460 kWh kWh Finns solvärme? Ja Nej m Ja 2 kWh kWh Verksamhetsel4 (17) kWh El för komfortkyla (18) kWh 3 4170 Tillägg komfortkyla 5 (19) 0 kWh Summa 7-13,15-19 6 (Σ2) 25770 kWh Summa 1-15,18-19 (Σ3) 7 36060 kWh 8 21600 kWh Summa 7-13,15,18-19 (Σ4) m2 Normalårskorrigerat värde (graddagar) 43422 Energiprestanda Ort (Energi-Index) kWh …varav el 356 kWh/m2,år 9 Mätt Fördelat värde värde 2 Malexander A 8 Övrig el (ange mätt värde om möjligt) Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade Ange solcellsarea Nej Ort (graddagar) 7 3 Källa: Energimyndigheten För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt. Ange solfångararea Finns solcellssystem? 6 4 500-5 000 kWh/ton, beroende av träslag och fukthalt Fjärrkyla (14) 5 Pellets kWh 14460 1 4 4 600 kWh/1 000 m El (direktverkande) (8) 3 Stadsgas Ved (4) 2 11 000 kWh/1 000 m3 (effektivt värmevärde) kWh Naturgas, stadsgas (3) 1 Naturgas Malexander Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) 215 kWh/m2,år Normalårskorrigerat värde 9 (Energi-Index) 55 kWh/m2,år 41241 kWh Referensvärde 2 (statistiskt intervall) 136 - 167 kWh/m2,år Energi för uppvärmning och varmvatten Den el som ingår i fastighetsenergin Den el som ingår i hushållsenergin Den el som ingår i verksamhetsenergin Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20) El totalt Värme, kyla och fastighetsel El exklusive hushållsel och verksamhetsel Underlag för energiprestanda 29 Uppgifter om ventilationskontroll Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden? Ja Nej Uppgifter om luftkonditioneringssystem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW? Uppgifter om radon Är radonhalten mätt? 30 Ja Nej Ja Nej Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Åtgärdsförslag (Dekl.id:474199 ) Byggnadsteknisk Styr- och reglerteknisk Installationsteknisk Värme Varmvattenbesparande åtgärder Byte/installation av energieffektivare värmekälla Byte/komplettering av ventilationssystem Nya radiatorventiler Rengöring och/eller luftning av värmesystem Maxbegränsning av innetemperatur Injustering av värmesystem Tids-/behovsstyrning av värmesystem Ny inomhusgivare Byte/installation av tryckstyrda pumpar Annan åtgärd Energieffektiv belysning Isolering av rör och ventilationskanaler Byte/installation av värmepump Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar Komplettering fönster/fönsterdörrar med innerruta Tätning fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar Återvinning av ventilationsvärme Annan åtgärd Tilläggsisolering väggar Tilläggsisolering källare/mark Annan åtgärd Ventilation Injustering av ventilationssystem Tidsstyrning av ventilationssystem Behovsstyrning av ventilationssystem Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar Annan åtgärd Belysning, kylning m.m. Tids-/behovsstyrning av belysning Tids-/behovsstyrning av kyla Annan åtgärd Minskad energianvändning Kostnad per sparad kWh 11300 1,39 kWh/år Minskat utsläpp av CO kr/kWh 1,13 2 ton/år Beskrivning av åtgärden Göra en tilläggsisolering på vinden och tilläggsisolera ytterväggarna.Byta innerruta till lågenergiglas. Installera styr-och reglersystem för direktel. Installera en luft/luft värmepump. 31 Övrigt Har byggnaden deklarerats tidigare? Detaljinformation avseende innehållet i energideklarationen går att finna hos Byggnadsägare Ja Nej Har byggnaden besiktigats på plats? Kommentar Torpheimer Service platsbesiktar samtliga byggnader. Ja Nej Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Ackrediterat företag Organisationsnummer Ackrediteringsnummer Torpheimer Service AB 556682-3505 5787 Förnamn Efternamn E-postadress Andreas Engström [email protected] Expert Förnamn Efternamn Björn Andersson Datum för godkännande E-postadress 2012-05-30 [email protected] 32 Saker att tänka på … att informera köpare om energideklarationen När du som villaägare har gjort din energideklaration ska du kunna visa den för intresserade köpare vid försäljningstillfället. Köparen kan då få ta del av de eventuella åtgärdsförslag som presenterats. Det är frivilligt att utföra åtgärderna, men genom att göra det kan man förbättra husets driftekonomi, kanske få en bättre inomhusmiljö samtidigt som byggnadens miljöbelastning minskar. att åtgärderna utförs på lämpligt sätt Ju fler åtgärder du gör för att minska energianvändningen desto bättre energiprestanda får huset. Men, det är också viktigt att tänka på att åtgärderna du gör för att minska energianvändningen inte försämrar inomhusmiljön eller påverkar andra viktiga egenskaper hos huset. På Boverkets och Energimyndighetens gemensamma webbplats www.energiaktiv.se finns information om olika åtgärdsförslag. Där kan du också få mer allmän information om till exempel radon och inomhusmiljö. att deklarera så ofta du vill Energideklarationen gäller i 10 år. Det går bra att göra energideklaration oftare, till exempel då man utfört åtgärder som minskar byggnadens energianvändning. 33 Dekl.id: 474199 Husets energianvändning Liten Stor Energideklaration för Vi-Smedstorp , Österbymo Detta hus använder 356 kWh/m² och år, varav el 215 kWh/m². Liknande hus 136 – 167 kWh/m² och år, nya hus 55 kWh/m². Radonmätning är inte utförd. Ventilationskontroll behövs ej. Detaljinformation finns hos byggnadsägaren. Se även: www.boverket.se/energideklaration Energideklaration utförd 2012-05-30 av: Björn Andersson , Torpheimer Service AB Åtgärdsförslag som förbättrar byggnadens energiprestanda har lämnats. 34 Rapport 2012:211
© Copyright 2024