1. No category

Bromsten
– Gravfältet RAÄ Spånga 193, Uppland
Arkeologisk förundersökning
Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2386
Johan Runer
Omslagsbilden: Schakt 1041 under utgrävning. I bakgrunden Ulvsundavägen och Bankhus 90.
Foto från NNV.
Kartor ur allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0555.
Bromsten
- Gravfältet RAÄ Spånga 193, Uppland
Arkeologisk förundersökning
Johan Runer
Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2386
Arkeologikonsult
Optimusvägen 12 B
194 34 Upplands Väsby
Tel 08-590 840 41
Fax 08-590 721 41
www.arkeologikonsult.se
Sammanfattning
Inför förestående exploatering i form av utbyggnad av trafikplats
Rissne/E18 har Arkeologikonsult AB genomfört en arkeologisk
förundersökning (FU) av gravfältet RAÄ Spånga 193, Stockholms kommun.
Vid FU identifierades ca 30 gravar. Efter FU uppskattas gravfältet RAÄ Spånga 193 totalt kunna hysa ca 45 gravar. Av dessa bör
den absoluta majoriteten utgöra skelettgravar med en datering
till yngre vikingatid.
Tre fynd tillvaratogs.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning..........................................................................4
Bakgrund..................................................................................... 7
Gravfältet RAÄ Spånga 193........................................................ 7
Undersökningen 1969.................................................................9
Den aktuella förundersökningens genomförande...................... 11
Resultat.....................................................................................12
Inför slutundersökning av gravfältet..........................................14
Litteratur och arkiv.....................................................................15
Administrativa och tekniska uppgifter........................................15
Anläggningsförteckning............................................................. 17
Schaktförteckning......................................................................28
Fyndförteckning.........................................................................30
Norrtälje !
(
(
!
Märsta
Upplands
(
!
Väsby
Sollentuna !
(
(
RAÄ Spånga 193 !
Södertälje
(
!
(
!
Vallentuna
(
!
( Täby
!
(
!
Åkersberga
! Lidingö
(
( Stockholm
!
Tumba
( Nynäshamn
!
5
±
0
1
2 Km
Figur 1. Belägenheten för gravfältet RAÄ Spånga 193. Översiktskarta. Underlag: Terrängkartan. Skala 1:50 000.
6
Bakgrund
Arkeologikonsult AB har genomfört en arkeologisk förundersökning (FU) av gravfältet RAÄ Spånga 193 beläget i Stockholms
kommun.
FU skedde mot bakgrund av Vägverkets pågående om- och utbyggnad av väg E18 sträckan Hjulsta-Kista. När trafikplats Rissne ska byggas ut kommer gravfältet Raä-nr Spånga 193 att beröras. En del av gravfältet undersöktes och togs bort 1969 (RAÄ
Spånga 193:2). Vägverket har nu ansökt om tillstånd att få ta
bort resterande del av fornlämningen (RAÄ Spånga 193:1) för
att kunna fullfölja den planerade utbyggnaden. Länsstyrelsens
bedömning är att fornlämningen måste dokumenteras innan
den får tas bort.
Syftet med FU är att skapa ett underlag inför den särskilda arkeologisk undersökningen av gravfältet.
Gravfältet RAÄ Spånga 193
Det nu aktuella gravfältet RAÄ Spånga 193 ligger inom det område som hört till Rissne by, ca 250 m NO om läget för den
historiska byn. Rissne (”Risne”) omnämns redan på ett runstensfragment från Mariakyrkan i Sigtuna (U382). Inom byns område finns ytterligare två gravfält (RAÄ Spånga 191, 192) och
fyra mindre gravlokaler (RAÄ Sundbyberg 7, 8 och 9 samt RAÄ
Spånga 194) (Biuw 1992, s 198f m anf litt).
Gravfältets östra del är belägen inom ett något mer höglänt område med morän i form av större och mindre stenar och silt. Dess
västra och centrala del är beläget i ett något mer låglänt område
med silt och enstaka moränstenar. I sydväst gränsar gravfältet
mot ett något högre beläget område med berg i dagen. Gravfältets höjd över havet spänner mellan ca 10 och 20 meter.
Bortsett från de nu påträffade låga stensättningarna inom gravfältets centrala och västra del (se nedan), så har de flesta gravar
(inklusive de som undersöktes 1969, se nedan) ett läge i eller i
anslutning till områdets ursprungliga sluttning, exponerade ut
mot den lägre liggande marken i SÖ. På de historiska kartorna
används marken här som åker, och en bäck rinner i NO riktning
nedanför gravfältet. Området kallas på Ekonomiska kartan från
1951 för ”Västerdalen”.
7
Sundbyberg 17:1
Spånga 184:2
Spånga 184:1
Sundbyberg 27:1
Spånga 194:1
!
!!
Sundbyberg 18:1-2
Sundbyberg 44:1
±
Sundbyberg 43:1
" "
" Spånga 194:2
"
Spånga 192:1
Spånga 193:1
Spånga 193:2
Spånga 191:1
Sundbyberg 16:1 !
! ! ! Sundbyberg 16:1
!! !
Sundbyberg 16:1
Sundbyberg 9:2
Sundbyberg 9:1
!
D
)
G
"
"
Fast fornlämning
"
)
Bevakningsobjekt
!
Övrig kulturhist.k lämning
)
G
Undersökt och borttagen
!
D
Ej kulturhistorisk lämning
" Sundbyberg 26:1
"
! Sundbyberg 7:1
"
) Sundbyberg 20:1
! Spånga
!
189:1
Sundbyberg 21:1
Fast fornlämning
Sundbyberg 8:1 "
"
Övrig kulturhist. lämning
0
400 Meter
Figur 2. Fornlämningsbilden kring gravfältet RAÄ Spånga 193. Underlag: Fastighetskartan. Skala 1:10 000.
±
Sundbyberg 17:1
" Spånga 184:1
"
Spånga 184:2
Sundbyberg 44:1
Sundbyberg 27:1 !
!!
!
!
Sundbyberg 18:1-2
Spånga 194:1
Sundbyberg 43:1
" Spånga 194:2
" "
"
Spånga 192:1
Spånga 193:1
Spånga 193:2
Spånga 191:1
Sundbyberg 16:1
! Sundbyberg 16:1
! ! !
!! !
!
Sundbyberg 16:1
"
"
Fast fornlämning
"
)
Bevakningsobjekt
!
Övrig kulturhist.k lämning
)
G
Undersökt och borttagen
!
D
Ej kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Sundbyberg 9:2
Sundbyberg 9:1
!
D
)
G
" Sundbyberg 26:1
"
! Sundbyberg 7:1
!
"
) Sundbyberg 20:1
! Spånga 189:1
Övrig kulturhist. lämning
Figur 3. Gravfältet RAÄ 193 ställt mot Häradsekonomiska kartan. Skala 1:10 000.
Sundbyberg 8:1
0
400 Meter
Sundbyberg 21:1
Senare kom gravfältet RAÄ 193 att ligga inom militärt område
tillhörande försvarets tygskola. Under området drogs tunnelbanan mot Akalla. Några tiotal meter nordost om gravfältet finns
en överbyggd tunnelmynning. I samband med detta bygge
förordnades 1968 att ett staket med fornlämningskyltar skulle
uppsättas ca 5 m framför (Ö om) gravfältsgränsen eftersom man
släntade i samband med tunnelbygget. Redan året efter, 1969,
blev gravfältet delvis undersökt i samband med tunnelbanebygget och att Ulvsundavägen kom att anläggas invid gravfältets SÖ
del. Sex anläggningar grävdes ut (se nedan). I samband med detta har uppenbarligen också skyddsstaketet rivits. Vid FU påträffades över hela gravfältet spridda spår av ett järnstängsel i form av
ett antal liggande staketstolpar med små påfästa sönderrostade
skyltar. Troligen utgör detta rester av det nedrivna staketet.
Vid fornminnesinventeringen 1951 registerades ca 20 fornlämningar på gravfältet. Idag beskrivs gravfältet i FMIS som ett gravfält bestående av ca fem fornlämningar i form av fyllda, runda
stensättningar.
Undersökningen 1969
Inför byggnationen av E18/Ulvsundaleden genomfördes en utgrävning på gravfältet RAÄ 193 under perioden 9/6-30/7 1969.
Grävningen genomfördes av Stockholms stadsmuseum. En rapport skrevs, som inlämnades till Vitterhetsakademien 15/12 1970,
(förvaras på ATA, mappen för Sundbybergs stad, dnr 7501/70).
Vid tillfället undersöktes sex gravar. Dessa utgjorde fem stensättningar och en hög. Utöver dessa karterades ytterligare sju möjliga gravar, varav en förefaller ha avförts efter sökschaktning (A17)
och ytterligare en förefaller ha ansetts som osäker eftersom dess
begränsning streckats (A7).
Av de utgrävda gravarna visade sig fem vara skelettgravar (A4, A6,
A8, A16 och högen A15) medan en grav kan misstänkas ha hyst
en skelettgrav (A2). Bortsett från grav A2 påträffades järnspikar
i alla gravnedgrävningar, vilket visar på kistbegravningar. I tre av
gravarna påträffades obrända ben (A6, A8 och A15).
Under stensättningen A2 påträffades något kol utan brända ben
och en järnnubb. I grav A4 påträffades ett sammanhållet sotlager,
ca 2 x 1 m stort, med innehåll av kol. Sotlagret var beläget S
invid själva gravnedgrävningen.
9
±
A1
Spånga 193:1
A3
A2
A5
A7 (osäker)
A4
A6
A8
Spånga 193:2
A13
A14
A15
A16
Karterad grav 1969
A17 osäker
0
50 Meter
Undersökt grav 1969
Grav 2010
Röjningsröse 2010
Odlingsröse 1969
Figur 4. De gravar som iakttogs 1969 ställda mot de gravar som iakttogs i samband
med den nu aktuella FU. Skala 1:1 000.
I fyllningen till högen A15 påträffades i S och SÖ delen brända
ben, kol och bränd lera. I NV delen av fyllningen framkom en
järnring med miniatyrskäror av järn. I själva gravnedgrävningen
framkom en fragmentarisk järnring, järnfragment och trärester.
Vid rensning av grav A16 påträffades keramik och lerklining
samt en möjlig knacksten. I gravnedgrävningen påträffades ytterligare keramik.
I gravnedgrävningen för grav A8 påträffades en kniv av järn.
Rimligen var samtliga de gravar som undersöktes 1969 från sen
vikingatid. Fynden i fyllningen till högen A15 antyder dock att
det på platsen finns/har funnits ett äldre skikt gravar med brandlager.
10
Figur 5. Anläggning A8. Plan
från grävningen 1969.
Den aktuella förundersökningens genomförande
Undersökningen inleddes med inventering av platsen under vårvintern 2010 och besök på ATA.
I ATA påträffades initialt ingen dokumentation om gravfältet.
Först vid ett andra besök under april 2010, i samband med att
fältarbetet redan pågick, kunde information angående gravfältet lokaliseras. Detta berodde på att området växlat tillhörighet.
Gravfältet tillhör idag Stockholm men tillhörde initialt Sundbyberg. Informationen i ATA angående gravfältet visade sig finnas
i mappen för Sundbyberg.
Vid inventeringen låg snön djup och endast de två största stensättningarna kunde iakttas (anläggning 1 och 2). Gravfältet visade sig vara tätt beväxt med skog. Enligt överenskommelse skulle
11
denna skog nedtas för hand och bortforslas med fyrhjuling under vintern medan tjälen fortfarande låg. Detta för att minimera
skadorna på gravfältet.
Avverkningen kom emellertid inte att ske under vintern, utan
företogs istället parallellt med förundersökningens schaktning
i april 2010. Detta innebar att den arkeologiska schaktningen
kom att sinkas med ca två dagar.
Upptagna schakt och påträffade anläggningar fotograferades och
beskrevs i text samt mättes in med GPS med precisionsRTK. I de
allra flesta fall var felmarginalen under 0,1 m. I vissa fall stördes
inmätningarna av ej nedtagna träd, och noggrannheten blev då
sämre. Detta kompenserades då genom att fler inmätningspunkter togs. Genomgående torde felmarginalen på inmätningarna
vara under 1 m, i de allra flesta fall under 0,1 m.
Resultat
Under FU:s gång stod det klart att den avgränsning av gravfältet
som finns i FMIS hade stora brister. Särskilt gäller detta för gränsen mellan RAÄ 193:1 (den icke-utgrävda delen av gravfältet)
och RAÄ 193:2 (den tidigare utgrävda delen av gravfältet). Därmed kom det område som förundersöktes att utvidgas betydligt,
från de ca 1500 m2 som FU-området uppskattades till i undersökningsplanen till ett område som totalt omfattade ca 5000 m².
Från undersökningsplanens uppskattade totala schaktyta på 330
m2 kom i praktiken ca 600 m2 schakt att upptas. Större delen av
de gravar som påträffades vid FU ligger enligt avgränsningen i
FMIS inom RAÄ193:2.
Initialt vid schaktningen påträffades en handfull mindre stensättningar (anläggning 3-7) i det Ö området invid de två större stensättningar som var synliga redan före schaktningen (anläggning 1
och 2). Där påträffades också den runda graven anläggning 8.
En brukningsväg/traktorstig har uppenbart gått över och skadat
den västra delen av stensättningen anläggning 2. Ett tiotal större
stenar, ca 0,4-0,9 m i diameter, har samlats till ett mindre röse
mellan anläggning 1 och 2 (anläggning 10001). Dessa stenar
härrör antagligen främst från stenar som röjts ur anläggning 2
för vägens skull.
Längst i Ö påträffades ett ca 15 m långt stensträngsliknande
stråk bestående av större markfasta stenar (ca 0,5-1 m i diameter) med enstaka påförda/tillmakade större stenar (ca 0,5 m i
diameter) (Anläggning 10000). Möjligen har detta utgjort en
gräns för gravfältet.
12
Längst i SV påträffades ett mindre röse som bedömdes som ett
odlingsröse (anläggning 9).
Anläggning 9 låg invid ett betydligt större område med tätt lagd
röjningssten av olika storlek, ca 0,3-1 m i diameter (Anläggning
10002). Ett avlångt stråk med röjsten karterades här redan i samband med de arkeologiska undersökningarna 1969, men området med röjsten har efter det växt betydligt mot S. Antagligen har
sten påförts här i samband med bygget av Ulvsundavägen.
I gravfältets sydvästra begränsning påträffades en stensättning
som karterades redan 1969 (anläggning 16). Invid denna iakttogs ett röjningsröse som möjligen anlagts ovanpå en äldre grav
(anläggning 30).
Vid övriga provschaktningar inom det sydvästligaste området
framkom inget av intresse (schakt 1030-1038). På en stor del av
denna yta går berget i dagen, och på flera andra platser iakttogs
endast ett tunt jordtäcke över berget.
Efter lunch den sista schaktdagen hade turen kommit till den
yta som avverkades sist, dvs ytan centralt inom gravfältsområdet.
Denna yta var den lägst belägna inom området. Det visade sig
direkt att det här fanns ett större sammanhängande område (område 10003) med tätt lagda stensättningar (inom schakt 1041).
Vid FU påträffades ca 20 gravar inom detta område (anläggning
11-29, även anläggning 16 och 30 räknas hit). Sökschakt upptogs så att området skulle vara möjligt att avgränsa (schakt 10401043). Genom rektifiering av gravfältskartan från 1969 framgick
att det då iakttogs två ytterligare möjliga gravar som ej iakttogs
vid FU (A7 och A13). Över dessa möjliga gravar har den traktorstig gått som även berört anläggning 2 och anläggning 28, så det
är antagligt att gravarnas överbyggnad blivit skadad. De möjliga
gravarna har infogats i det sammanhängande området (område
10003).
Direkt Ö om schakt 1026 fanns en nyligen anlagd/nedgrävd
cementbrunn varifrån ett provisoriskt uppbyggt dräneringsrör
ledde åt SV, parallellt med Ulvsundavägen. P g a röret kunde
området mellan detta rör och Ulvsundavägen ej avverkas eller
undersökas med grävmaskin. Det kom därför endast att undersökas medelst inventering och viss avtorvning för hand. Inga säkra
gravar iakttogs här (jfr anläggning 31). De gravar som funnits
här bör ha undersökts 1969 (då kallade anläggning A6 och A8,
se fig 4). Området bör efter detta vara förstört genom att det
släntats i samband med vägbygget. De jordmassor som nu iakttogs i samband med avtorvning för hand hade en påförd karaktär
(heterogena lerblandadade jordmassor).
13
Sammanfattningsvis kan konstateras att ca 30 möjliga gravar har
identifierats. Inom område 10003 kan ytterligare 15 gravar finnas. Gravfältet RAÄ Spånga 193 bör således totalt kunna hysa ca
45 ogrävda gravar. Av dessa bör en absolut majoritet utgöras av
skelettgravar från yngre vikingatid.
Inför slutundersökning av gravfältet
Totalt uppskattas gravfältet kunna hysa kring 45 gravar i form av
större och mindre stensättningar. Av dessa utgörs den absoluta
majoriteten av skelettgravar.
Alla schakt återfylldes efter avslutad FU. Samtliga möjliga gravar
som framkom har markerats med markduk. På de flesta anläggningar har endast ytterkanterna markerats.
Avtorvningen av gravfältet måste ske med stor försiktighet eftersom flera av stensättningarna ligger mycket ytligt och består av
löst lagda stenar. Vid slutundersökningen bör därför en mindre
banddriven grävmaskin (under 10 ton) med rototilt och planskopa användas. Helst bör maskinen vara försedd med gummiband.
Utöver påträffade relevanta anläggningar bör även område 10003
avtorvas. Eftersom det här ofta rör sig om låga och små stensättningar som är osynliga före avtorvning bör ett något större område än det nu markerade område 10003 avtorvas.
En mindre kompletterande avverkning av träd och sly kommer
att bli aktuell. Det gäller ett antal mindre träd på och i anslutning till anläggning 10. Det finns även träd och sly som behöver
nedtagas i området på och kring anläggning 16 och 30. Vidare
behöver ett antal träd, varav en handfull är fullvuxna granar, tas
ned i området på och kring anläggning 25 och 26. Ytterligare enstaka träd kan behöva tas bort. Avverkningen och bortforslingen
av virket måste ske med stor försiktighet så att inte intilliggande/
underliggande anläggningar skadas.
Figur 7. Vy över en del av stensättningarna
inom område 10003. Foto taget sent på kvällen sista fältdagen 19/4-2010. I bakgrunden
mäter Peter Sillén in stensättningar med
GPS, bortom honom anas Ulvsundavägen
och bankhus 90. Foto från N.
14
Litteratur och arkiv
ATA = Antikvarisk-topografisk arkivet. Arkiv för svensk kulturminnesvård och antikvarisk forskning, Riksantikvarieämbetet &
Statens historiska museer, Storgatan 41, Stockholm.
Biuw, A. 1992. Norra Spånga. Bebyggelse och samhälle under järnåldern. Diss. Stockholms universitet.
FMIS = Riksantikvarieämbetets fornsök: http://www.fmis.raa.se
Administrativa och tekniska uppgifter
Länsstyrelsens dnr: Arkeologikonsult projektnr: Beställare:
431-09-68640
2386
Vägverket
Typ av undersökning:
Utförandetid, fältarbete:
Arkeologisk förundersökning
April 2010
Län:
Landskap:
Kommun:
Socken:
Fastighet: Stockholm
Uppland
Stockholm
Spånga
Bromsten 9:2
Koordinatsystem:
Höjdsystem:
RT 90 2,5 gon V
RH 00
Berörd fornlämning:
Spånga 193:1-2
Projektledare:
Fältarkeologer:
Grävmaskinist:
Rapportansvarig:
Johan Runer
Johan Runer, Peter Sillén
Danny Tidhult Norin
Johan Runer
Planer och layout:
Kvalitetssäkring:
Medea Huuva
Peter Sillén
Undersökningsområdets
storlek:
Schaktyta:
ca 5 000 m2
ca 600 m2
Fynd: Tre fynd har tillvaratagits.
15
±
AK 10000
AK 7
AK 3
Spånga 193:1
AK 10001
AK 1
AK 4
AK 6
AK 2
AK 5
AK 10
AK 8
AK 26
AK 27
AK 25
AK 24
AK 21
AK 20
AK 19
AK 10003
AK 31
AK 11
AK 23
AK 13
AK 18
AK 17 AK 22
Spånga 193:2
AK 12
AK 28
AK 14
AK 29
AK 15
AK 30
AK 16
AK 10002
AK 9
Grav
0
10
20 Meter
Röjningsröse
Övrig anläggning
Figur 6. Gravfältet Spånga RAÄ 193. Plan upprättad efter förundersökningen.Skala 1:600.
16
Anläggningsförteckning
Anläggning 1
Rund stor stensättning. Ca 9,5-10,5 m i diameter. Tydlig kantkedja bestående av stora stenar, ca 0,5-1,5 m i diameter. Tre stenar norr om anläggningen bedömdes har fallit ur kantkedjan och
inmättes separat. Invändig övertorvad stenfyllning, relativt flack/
jämn. Ca 0,4-1 m hög.
Bedömning: Grav. Troligen yngre vikingatid. Osäkert om det är
en skelettgrav eller brandgrav.
Figur 8. Anläggning 1. Foto från SO.
Anläggning 2
Rund stor stensättning. Ca 11 m i diameter. Tydlig kantkedja
bestående av stora stenar, ca 0,5-1,5 m i diameter. Invändig övertorvad stenfyllning, relativt flack/jämn.
Anläggningens NV del är delvis skadad genom att en äldre SVNÖ skogskörväg förefaller att ha gått häröver. Avröjda större stenar som troligen främst härrör från anläggning 2 har samlats i
ett mindre röse Ö om denna körväg, mellan anläggning 1 och 2
(anläggning 10001).
Ca 0,3-0,5 m hög.
Bedömning: Grav. Troligen yngre vikingatid. Osäkert om det är
en skelettgrav eller brandgrav.
Anläggning 3
Oregelbunden, närmast tresidig liten stensättning. Sidorna ca
3-3,5 m långa. Består av ca 15 stenar, ca 0,3-0,8 m i diameter.
17
Figur 9. Längst till vänster anas västra delen av anläggning 1. Höger därom
ligger det moderna röset med avröjda stenar som troligen främst härrör från
anläggning 2 (anläggning 10001). Bakom röset, syns anläggning 2, med körvägen längst åt höger i bild. Foto från N.
Upp till 0,5 m hög. Har anlagts invid graven anläggning 1.
Bedömning: Troligen brandgrav.
Anläggning 4
Oregelbunden, närmast oval liten stensättning, ca 1-1,5 m i diameter. Består av ett 10-tal stenar, ca 0,35-0,7 m i diameter. Upp
till 0,4 m hög. Har anlagts invid graven anläggning 1.
Bedömning: Troligen brandgrav.
Anläggning 5
Tveksam stensättning, ca 1,3 X 1 m stor. En ansamling av 7-8
stenar, ca 0,3-0,5 m i diameter.
Bedömning: Möjligen rest av kraftigt störd/förstörd mindre grav.
Anläggning 6
Liten stensättning/röse. Närmst runt/ovalt, 2-3 m i diameter.
Sten i upptill 2 skift. Blandad stenstorlek, ca 0,15-0,4 m i diameter. Flera stenar på toppen är skarpkantade/skärviga. Upp till
0,4 m hög.
Bedömning: Möjligen skelettgrav.
Anläggning 7
18
Mindre stensättning/röse. Oformligt/avlångt, ca 2 X 3 m stort.
På vissa ställen 2 skift sten. Stenar med ca 0,25-0,7 m i diameter. Delvis skarpkantade/skärviga. Anläggningen delvis ”skramlig”
Figur 10. Anläggning 6. Foto från N.
med ytlig sten som påförts/rubbats i sen tid. En sten ca 0,5 m hög,
i övrigt ca 0,2-0,4 m högt. Ligger invid graven anläggning 1.
Bedömning: Möjligen mindre grav.
Anläggning 8
Cirkelformig anläggning, ca 4-4,5 m i diameter. Består endast
av kantkedja. Stenstorlek ca 0,15-1 m i diameter. Upp till 0,3
m hög.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 9
Röse. Oregelbundet/närmst ovalt, ca 2,3-2,9 m i diameter. Stenare
i upp till 3 skift. Stenstorlek ca 0,1-0,8 m i diameter, de flesta 0,4-
Figur 11. Anläggning 8. Foto från VNV.
19
0,6 m i diameter. Upp till 0,7 m högt. Ligger i äldre åkerkant.
Bedömning: Troligen röjningsröse.
Anläggning 10
I de här upptagna schakten (schakt 1003, 1039) iakttogs en
samling av drygt 10 större stenar, ca 0,4-1 m i diameter.
Vid FU rensades endast en mindre yta. Den möjliga anläggningen kan vara större.
Bedömning: Troligen rest av den grav som vid undersökningen
1969 benämndes A5. Utifrån de fotografier som då togs kan graven bedömas ha utgjort en övertorvad stensättning med markerad kantkedja och lägre fyllning.
Anläggning 11
En cirkelformig anläggning med en uppskattad diameter på ca
6 m. Utgörs av en kantkedja av stenar som är ca 0,2-0,5 m diameter. Inuti anläggningen, i södra delen av stencirkeln, finns en
stenpackning som är minst 1 X 1,5 m.
Vid FU rensades endast en del av anläggningen fram.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 12
En närmast rektangulär stenpackning. Uppskattad storlek ca 2,5
X 4 m. Förefaller ligga i N-S riktning. Består av stenar med en
storlek om ca 0,3-0,5 m diameter.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 13
En närmast oval/rektangulär stensättning. Uppskattad storlek ca
3 X 1,5 m. Förefaller ligga i Ö-V riktning. Större sten, ca 0,8 m
i diameter, i öster. Annars stenar med 0,3-0,5 m diameter.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 14
Toppig stensättning eller röse. Närmst rund/oval, ca 3-4 m i dia20
meter. Stenar i upp till 2 skift. Stenstorlek ca 0,25-0,4 m i diameter. Upp till 0,5 hög.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 15
Figur 12. Anläggning 14. Foto från Ö.
Närmst oval stensättning. Synlig storlek ca 2 X 3 m. Förefaller
ligga i Ö-V riktning. Stenar övervägande med ca 0,3-0,4 m i
diameter. Enstaka mindre.
Vid framrensning av anläggningen påträffades ett mindre objekt
av kopparhaltig plåt (Fnr 15:784/1).
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 16
Stensättning, troligen närmast rund/oval? Ca 6-8 m i diameter enligt inmätning 1969. Består av stenar ca 0,05-0,25 m i diameter.
På anläggningen påträffades ett fragment av en vridkvarn (Fnr
16:783/1).
Anläggning 16 motsvarar den grav som vid undersökningen
1969 benämndes A14. Utifrån ett fotografi som då togs framgå
21
att graven kan ha haft en sporadisk kantkedja bestående av något
större stenar.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav eller brandgrav.
Anläggning 17
Mindre stensättning som i öster ansluter till ett större markfast
block (ca 1,5 m i diameter), ca 1,5 m i diameter. Närmast formad som en halv oval. Består av en gles kantkedja med stenar om
ca 0,3-0,7 m diameter. Gles fyllning bestående av stenar med ca
0,15-0,3 m diameter. Upp till 0,3 m hög. Delar kantkedja i norr
med anläggning 18.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav. Möjligen barngrav.
Anläggning 18
Anläggningen saknar till synes fyllning och utgörs endast av en
rektangulär kantkedja, ca 3 X 1,5 m stor. Anläggningen är orienterad i Ö-V riktning. Kantkedjans stenar är ca 0,25-0,4 m i diameter. I söder delar anläggningen kantkedja med anläggning 17.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 19
Liten närmast oval stensättning. Ca 1-1,2 m i diameter. Består
av kantkedja och enstaka fyllningsstenar. Stenar ca 0,15-0,3 m
i diameter.
Bedömning: Skelettgrav. Troligen barngrav.
Anläggning 20
Närmast oval gles stensättning. Ca 1 X 2 m stor. Består av stenar
ca 0,4-0,6 m i diameter. Ligger i Ö-V riktning
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 21
Närmast rektangulär fylld stensättning, ca 1,5 X 2,5 m stor.
22
Figur 13. Anläggning 19. Foto från NO.
Orienterad i Ö-V riktning. Stenar med ca 0,3-0,5 m diameter.
Upp till 0,4 m hög.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 22
Möjlig uppallad sten. Består av en större sten (ca 1 m l, ca 0,6 m
br, ca 0,3-0,4 m h) som vilar på minst 5 st mindre stenar med en
storlek på ca 0,3-0,6 m i diameter.
Vid framrensning av anläggningen påträffades en skärva AIVgods (Fnr 22:836/1).
Bedömning: Grav?
Anläggning 23
Troligen cirkelformig anläggning som endast består av en kantkedja. Minst 2 m i diameter. Sex stenar i kantkedjan var synliga.
Dessa hade en storlek om ca 0,4-0,6 m diameter.
Vid FU rensades endast en mindre del av anläggningen fram.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 24
23
Närmast oval mindre stensättning. Ca 1,5 X 2 m stor. Orienterad i närmast N-S riktning. Består av stenar med ca 0,3-0,6 m
diameter. Upp till 0,3 m hög.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 25
Liten, kompakt stensättning. Närmast oval. Ca 1,5 X 0,7 m stor.
Orienterad i Ö-V riktning. Stenar med ca 0,2-0,4 m diameter.
Ca 0,3 m hög.
Bedömning: Skelettgrav. Troligen barngrav.
Anläggning 26
Närmast rektangulär stensättning, ca 3 X 2,5 m stor. Orienterad
i Ö-V riktning. Kantkedja bestående av ca 0,2-0,5 m stora stenar,
fyllning bestående av stenar med en storlek på ca 0,1-0,25 m diameter. Fyllningen är ej kompakt, och i nordväst är anläggningen
nästan helt ofylld.
Bedömning: Skelettgrav.
Figur 14. Anläggning 26. Foto från VNV.
Anläggning 27
Cirkelformig anläggning, ca 4 m i diameter. Består av en kantkedja som i nordöst ansluter till två större markfasta stenar/block
(det östra ca 1 m i diameter, det västra upp till 1,4 m i diameter).
Stenar med ca 0,5-0,7 m diameter.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
24
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 28
Cirkelformig anläggning, uppskattningsvis ca 4 m i diameter.
Består av en kantkedja som ansluter till ett markfast block i öster
(ca 1,5 m i diameter). Stenar med ca 0,3-0,6 m diameter.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav.
Anläggning 29
Oregelbunden stensättning, ca 3-4 m i diameter. Består av stenar ca 0,2-0,5 m i diameter. Delvis tätt/kompakt lagda stenar.
Många är skapkantade.
Samma arbetsväg/traktorstig som skadat anläggning 2 har troligen även gått över anläggning 29, vilket lett till att stensättningen
skadats och att många av de ingående stenarna sammanpressats
och spräckts/blivit skarpkantade.
Vid FU rensades anläggningen endast delvis fram.
Bedömning: Skelettgrav?
Anläggning 30
Större, relativt lågt röse liggande i den flacka sydöstliga slänten.
Oregelbunden form, ca 3-5 m i diameter. Består av stenar med
en diameter på mellan ca 0,2 till 1 m. Delvis jordfyllt.
Vid FU handrensades ett mindre parti av anläggningen.
Bedömning: Odlingsröse som kan vara anlagt på äldre grav.
Anläggning 31
Förhöjning bestånde av sten och lerblandad jord. Oval/rund? Ca
4-6 m diameter. Synliga stenar ca 0,2-0,4 m stora.
Vid FU handrensades ett mindre parti av anläggningen. Genom
att anläggningen var belägen på utsidan om det provisoriska dräneringsrör som här anlagts parallellt med Ulvsundaleden kunde
den inte undersökas/avtorvas med hjälp av grävmaskinen.
Vid rektifiering av gravfältskartan från grävningen 1969 visade
det sig att läget för anläggning 31 bör motsvara platsen för den
då utgrävda graven A8.
Bedömning: Dumphög från 1969?
25
Anläggning 10000.
Ett stensträngsliknande stråk. Går i N-S riktning. Ca 15 m långt,
ca 1 m brett och upp till 0,4 m högt. Består av större markfasta
stenar (ca 0,5-1 m i diameter) med enstaka påförda/tillmakade
större stenar (ca 0,5 m i diameter). Möjligen har detta utgjort en
gräns för gravfältet.
Anläggning 10001
Ett mindre, oregelbundet röse, ca 5 X 2 m, upp till 0,7 m högt.
Röset ligger ytligt och består av ett tiotal större stenar, ca 0,4-0,9
m i diameter. Stenarna härrör antagligen främst från stenar som
röjts ur anläggning 2 för en traktorstigs skull.
Anläggning 10002
Ett område med sammanhängande, tätt lagd röjsten i ett skift.
Området är närmast tresidigt och ca 25 X 30 X 35 m stort. Övermossat. De ingående stenarna är ca 0,3-1 m i diameter. Vissa av
stenarna har spår av borrhål.
Ett avlångt Ö-V stråk med röjsten karterades här redan i samband med de arkeologiska undersökningarna 1969, men området med röjsten har efter det växt betydligt mot S. Antagligen har
sten påförts här i samband med bygget av Ulvsundavägen.
Anläggning 10003
Ett oregelbundet område, ca 750 m² stort. Inom området finns
tätt med anläggningar i form av större och mindre stensättningar
av olika slag. Inom området har ca 20 anläggningar som kan
utgöra gravar identifierats. En kvalificerad uppskattning ger att
området totalt kan hysa ca 35 anläggningar.
Figur 15. Centrala delen av området anläggning 10003. Foto från NNV.
26
Figur 16. Plan över schakten från förundersökningen.Skala 1:600.
27
1029
1031
1030
1032
1035
1036
1033
1037
1038
1041
1028
Spånga 193:2
1034
1044
1042
1027
1005
1008
1040
1043
0
1009
1012
1025
1006
1007
10
1013
1001
1021
1020
20 Meter
1022
1023
1000
1024
±
Övrig anläggning
Röjningsröse
Grav
Schakt utan indikation
Schakt med indikation
Spånga 193:1
1002
1014
1039
1017
1026
1016
1015
1011
1010
1018
1019
Schaktförteckning
28
Schaktnr
Beskrivning
1000
Humös silt med inslag av morän i S delen. I schaktet framkom anläggning 2 och 4.
1001
Humös, siltig lera med en hel del sten. I schaktet framkom anläggning 5.
1002
Humös lerinblandad silt med två stora stenar och trolig moränsten under silten.
1003
Humös silt över lera med inblandning av moränsten. Ett par större stenar ingår i anläggning 10.
1004
Utgår.
1005
Humös silt med enstaka lösa stenar i moränsand.
1006
Sandig rödgulaktig silt med inslag av större sten (0,2-0,5 m i diameter).
1007
Sandig rödaktig silt med inslag av större sten (0,2-0,4 m i diameter).
1008
Sandig rödaktig silt med inslag av stenar (ca 0,2-0,3 m i diameter).
1009
Huvudsakligen handupptaget schakt kring anläggning 6. Humös silt som underlagras av steril silt med stenar (ca 0,10,3 m i diameter).
1010
Sandig rödaktig silt med inslag av stenar (ca 0,2-0,3 m i diameter).
1011
Sandig rödaktig silt med inslag av stenar (ca 0,2-0,3 m i diameter).
1012
Sandig rödaktig silt med inslag av stenar (ca 0,2-0,3 m i diameter).
1013
Tunt jordlager (ca 0,05 m). Under detta morän med enstaka stenar och brunaktig silt. I schaktets NV del framkom en
del av en markfast större sten eller berg i dagen. I schaktets N del fanns spår av brand i form av kol direkt under markytan. I brandlagret fanns modernt buteljglas.
1014
Tunt jordlager (ca 0,05 m). Under detta morän med enstaka stenar och brunaktig silt.
1015
Sandig rödaktig silt med inslag av sten (0,2-0,4 m i diameter). Två större stenar (ca 0,8 respektive 1,2 m i diameter).
1016
Tunt jordlager (ca 0,05 m). Under detta morän bestående av brunaktig silt med relativt tätt med sten. Enstaka större
stenar (upp till 0,8 m i diameter).
1017
Tunt jordlager (ca 0,05 m). Under detta morän bestående av brunaktig silt med relativt tätt med sten. Enstaka större
stenar.
1018
Tätt med sten (ca 0,15-0,6 m i diameter), vissa liggande på moränen (troligen pga mindre rasbrant), de flesta dock i
moränen som i övrigt betsår av brunröd silt.
1019
Tunt jordlager (ca 0,05 m). Under detta morän med enstaka stenar och brunaktig silt.
1020
Överst en ytlig större sten (ca 0,5-0,6 m i diameter). Låg på ett tunt jordlager (ca 0,03 m). Under jordlagret steril i form
av morän bestående av brungul silt och enstaka stenar (0,15-0,25 m i diameter). I sterilen sitter två större stenar (ca
0,7-0,8 m i diameter).
1021
Tunt jordlager (ca 0,03 m). Under jordlagret steril i form av morän bestående av brungul silt och enstaka stenar (0,150,25 m i diameter). I schaktet ligger anläggning 7.
1022
Lera med inblandning av småsten. Berg i dagen i SO.
1023
Tunt jordlager (ca 0,03-0,05 m). Under detta silt med sten (ca 0,1-0,4 m i diameter).
1024
Tunt jordlager (ca 0,03-0,05 m). Under detta silt med enstaka stenar (ca 0,1-0,4 m i diameter).
1025
Tunt jordlager (ca 0,03-0,05 m). Under detta silt med sten (ca 0,1-0,4 m i diameter).
1026
Lera med inslag av större stenar (ca 0,5-07 m i diameter). Löst. Fynd av modernt tegelrörsfragment. Fyllnadsmassor
från modern tid, åtminstone ställvis minst 0,3 m djupa.
1027
Tunt jordlager (ca 0,03-0,05 m tjockt). Under detta brungulaktig silt. I schaktet ligger anläggning 8.
1028
Tunt jordlager (ca 0,03-0,05 m). Under detta rödgulbrun silt med enstaka stenar (0,15-0,2 m i diameter). Ett fåtal större
stenar (0,3-0,4 m i diameter).
1029
Tjockare jordlager i sluttning (ca 0,2-0,35 m), består av siltig matjord. Under detta steril rödbrun silt. Enstaka mindre
stenar. I schaktet ligger anläggning 9.
1030
Lös humös silt med större inslag av mindre stenar (ca 0,1 m i diameter), ca 0,2 m tjock. Vissa av stenarna verkade
skörbrända. Dock utan struktur, utan fynd. Stenarna var ej så många att de utgjorde ett sammanhängande lager. Under kom steril silt och berg i dagen. Inom schaktet fanns enstaka merkfasta stenar/block (ca 1 m i diameter).
1031
Humös silt (ca 0,1-0,2 m). Under kom steril silt varpå låg enstaka stenar (0,15-0,25 m i diameter). Stenarna antagligen
röjsten i åkerkant.
1032
Silt mellan markfasta stenar (ca 0,4-0,7 m i diameter).
Schaktnr
Beskrivning
1033
Mossa och humös silt (ca 0,03 m). Under berg i dagen.
1034
Schaktet upptogs i NÖ kanten av en mindre förhöjning. Denna visade sig utgöras av ett mycket löst packat jordblandat röse med stenar (ca 0,1-0,3 m i diameter). Förhöjningen tolkas som uppkast från gravgrävningen 1969 (anläggning
A15 låg direkt söder om förhöjningen).
1035
Brun humös silt (ca 0,05-0,1 m). Under denna ett glest lager med stenar (ca 0,05-0,3 m stora). Under detta kom berget.
1036
Mindre ansamling sten, ca 1,5 X 3 m stor (stenarna ca 0,3-0,5 m i diameter). Utan struktur. Ligger invid berg i dagen,
delvis täckt av svartbrun humös silt (ca 0,1 m tjock). Stenarna ligger på rödbrun steri silt (ca 0,05 m tjock), sedan kommer berget. Stenarna utgör troligen naturlig morän.
1037
Ett tunt lager brunaktig matjord med grässvål (ca 0,05-0,1 m tjockt). Under detta berget.
1038
Brunaktig skogsmo (ca 0,1 m). Under detta steril gråbrungul silt.
1039
Påförd lerblandad jord med småsten/grus (ca 0,1-0,25 m tjockt). Under detta större stenar (ca 0,4-1 m i diameter). Stenarna tolkas som ingående i/rester av den stensättning som iakttogs 1969 (anläggning 10).
1040
Tunt jordtäcke (ca 0,02 m). Under lerblandad, ev påförd, jord med inslag av mindre stenar (ca 0,15 m tjockt), under detta steril silt.
1041
Matjod/Humös silt (upp till 0,3 m tjockt). Därunder ett stort antal stensättningar (anläggning 11-15, 17-28). Undergrunden förefaller övervägande bestå av steril silt.
1042
Mörkbrun humös silt (ca 0,1 m). Under steril brungul silt.
1043
Mörkbrun humös silt (ca 0,1 m). Under steril brungul silt.
1044
Handgrävt schakt över anläggning 16.
29
Fyndförteckning
30
Fyndnr
Beskrivning
Fnr 16:783/1
Mindre spräckt sten, ca 0,13 X 0,08 X 0,03 m stor. Med rester av ett borrat och
slipat hål. Troligen del av mitten på en vridkvarn. Påträffad liggande direkt på
stensättningen anläggning 16.
Fnr 15:784
Liten tunn (ca 0,5 mm tjock) ojämnt rund (delvis avbruten) plåt av cu-legering,
upp till 18 mm i diameter. Väger 0,78 gram. Påträffad vid framrensning av anläggning 15.
Fnr 22:836/1
Bukskärva av AIV-keramik, väger 17 gram. Påträffad vid framrensning av anläggning 22.
Arkeologikonsult
Optimusvägen 12 B
194 34 Upplands Väsby
Tel 08-590 840 41
Fax 08-590 725 41
www.arkeologikonsult.se
Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2386