1. No category

Koncept och adaption/ concept and adaptation Franck Chartier
Assistenter vid iscensättning/ staging assistants Pedro Goucha Gomes, Fernando Melo,
Mattias Suneson
Baserat på föreställningen 32 rue Vandenbranden kreerad av Peeping Tom / based on 32 rue
Vandenbranden created by Peeping Tom
Koncept och regi/ concept and direction Franck Chartier, Gabriela Carizzo
Kostymdesign/ costume design Diane Fourdrignier, Hyo Jung Jag.
Dramaturgi/dramaturgy Nico Leunen,
Hildegard de Vuyst Musikdesign/ music design Juan Carlos Tolosa, Glenn Vervliet
Scenografi/ scenography Peeping Tom, Nele Dirckx, Yves Leirs, Frederik Liekens
Ljusdesign/ lighting design Filip Timmerman, Yves Leirs
Med-kreation/ co-creation Jos Baker, Eurudike de Beul, Marie Gyselbrecht, Hun-Mok Jung, Sabine
Molenaar, SeolJin Kim
Medverkande/ performed by GöteborgsOperans Danskompani
Handlingen äger rum under en vidöppen himmel i ett fjällandskap med
endast skrangliga husvagnar till skydd. Istället för intimitet, ett tema
som utforskades i Peeping Toms föregående danstrilogi, vänder sig rue
Vandenbranden mot extimitet, det yttre, (det av filosofen Jaques Lacan
från ordet intimitet myntade begreppet ’extimité’). Vi befinner oss i ett litet
isolerat samhälle där invånarna konfronteras med sin ensamhet. Fokuset
ligger på de inre krafter som bestämmer vilken riktning varje karaktär
kommer att ta; deras motiv exponeras, frilagda från deras medvetande.
Genom mångfaldigandet av dansare för varje karaktär i denna nya version
av rue Vandenbranden, utforskas konsekvenserna av olika beslut och riktningar som man kan ta i livet. Gränsen suddas ut mellan det som händer
i verkligheten och det de tror försiggår. De förlorar sig i rädsla och förblir
The action takes place under a wide-open sky in a mountain landscape with only
rickety caravans for shelter. Instead of intimacy, a theme that was explored in Peeping Toms earlier trilogy, rue Vandenbranden turns towards extimacy, the outside,
(referring to Jaques Lacan’s term ‘extimité’, derived from intimacy). We find ourselves in a small isolated community where the inhabitants are confronted with their
loneliness. Focus lies on the internal forces that determine which turn the characters
will take; their motives are being exposed and stripped of their consciousness. The
multiplication of dancers in each role in this new version of rue Vandenbranden, explore the consequenses of the different decisions and directions one can take in ones
life. The borders between reality and imagined reality become blurred. They loose
themselves in fear and remain trapped in their isolation. Gabriela Carrizo and Franck
Chartier wanted to dig into all the physiological burdens that can prevent people even those who appear to be at total liberty to do what they want - from ever really
escaping their roots, their family or their culture.
fångade i sin isolation. Gabriela Carrizos och Franck Chartiers intention var
att tränga in i alla fysiologiska bördor som kan hindra människor – även de
som verkar vara helt fria att göra vad de vill – från att någonsin verkligen
undslippa sina rötter, sin familj eller sin kultur.
Om musiken
I det filmiska, vindpinade musikaliska landskapet designat av Juan Carlos
Tolosa och Glenn Vervliet hörs bland annat delar ur arian Casta Diva av
Vincenzo Bellini, fragment och motiv ur Agnus Dei i Bachs h-mollmässa,
den koreanska folkmelodin Salpuri, karaoke på Forbidden Love av Seung
Beom Yu, And I am Telling You I am not Going av H. Krieger/T.Eyen, Shine
on You Crazy Diamond av Pink Floyd.
About the music
In the cinematic windy landscape designed by Juan Carlos Tolosa, Glenn Vervliet we
hears parts from the aria Casta Diva by Vicenzo Bellini, and fragments and motives of
Agnus Dei in Bachs B-minor mass, the corean folksong Salpuri, a karaoke on Forbidden Love by Seung Beom Yu, And I am Telling You I am not Going av H. Krieger/T.
Eyen and Shine on You Crazy Diamond by Pink Floyd.
GöteborgsOperan Christina Nilssons Gata 411 04 Göteborg
Tel: 031-10 80 00 Biljettkassa & Restaurang: 031-13 13 00
www.opera.se/danskompani facebook.com/GOdanskompani
Säsongen
2012/2013
Hemland och
Riskzoner.
Franck Chartier
och hans team
Deras första verk Caravana (1999) – som framfördes i en husvagn – skapades tillsammans med artister i det belgiska danskompaniet Les Ballets C de la B. 2000 grundades
Peeping Tom och de kreerade
trilogin Le Jardin, Le Salon och Le
Sous Sol, som gick på turné runt
hela världen. Deras nästa verk var
32 rue Vandenbranden som kvällens föreställning 33, rue Vandenbranden är baserad på. Fem dansare från originalverket har besökt
GöteborgsOperans Danskompani
för att lära ut koreografi.
Kärnan i Peeping Toms konstnärliga projekt handlar om
människans levnadsvillkor, vilka
undersöks genom att bland annat
iscensätta parallella världar och
diskontinuerliga universum i vilka
gängse logik kring tid, rum och
atmosfär bryts upp.
The first performance by Franck and Gabriela, Caravana (1999) - a performance
in a caravan - was created together with artists of Les Ballets C de la B. 2000
Peeping Tom was founded and they created the trilogy Le Jardin, Le Salon, Le
Sous Sol which went on tour in the whole world. Their next performance was
32 rue Vandenbranden upon which this evening’s performance, 33, rue Vandenbranden is based. Five dancers in the original version came to GöteborgsOperans Danskompani to teach the choreography.
The human condition is at the core of Peeping Tom’s artistic project. The productions involve the staging of parallel worlds, discontinuous universes, in which
the customary logic of time, space and atmosphere is disrupted.
Franck Chartier started his career as a dancer at Maurice Béjart’s Ballet du
20ème Siècle followed by three years working with with choreographer Angelin
Preljocaj. In 1994 he danced with the dance company Rosas and choreographer Anne
Teresa De Keersmaeker. He also participates in Tristeza Complice, Iets op Bach and
Wolf in the dance company Les Ballets C de la B and choreographer Alain Platel.
Franck Chartier började sin karriär som dansare i Maurice Béjarts Ballet du 20ème Siècle i Bryssel, följt av tre års arbete med koreografen
Angelin Preljocaj. 1994 dansade han med danskompaniet Rosas och
koreografen Anne Teresa De Keersmaeker. Han deltog också i La Tristeza Complice, Iets op Bach och Wolf med danskompaniet Les Ballets
C de la B och koreografen Alain Platel.
Gabriela Carrizo skapade sina första koreografier för Ballet de
l’Université i Córdoba, Argentina. Hon flyttade till Bryssel för att arbeta
med Caroline Marcadé. Under de följande fyra åren var hon engagerad
i olika projekt i Paris och Bryssel. Hon kreerade solot et tutto sara
d’ombra et di caline, dansade med Les Ballets C de la B i La Tristeza
Complice och Iets op Bach, samt med Koen Augustijnen i Portrait intérieur. Med Needcompany deltog hon i Images of Affection och tillsammans med Alain Platel koreograferade hon operan Wolf (2002).
Eurudike De Beul började sin karriär som sopran inom klassisk musik
och gick sedan över till samtida sång- och scenkonst. Idag turnerar
hon världen runt med dans- och teaterkompanier som Peeping
Tom, Les Ballets C de la B, Theatre Cryptic och Theatercompagnie
Amsterdam. Hon är artist in residence vid Belgian Walpurgis Contemporary Opera & Music Theatre och arbetar med multimedia och
experimentell användning av rösten i sitt kompani KoudVuur. De Beul
träffade Chartier och Carrizo i en föreställning av Alain Platel.
Gabriela Carrizo created her first choreographies with the Ballet de l’Université
in Córdoba. She then moved to Brussels to work with Caroline Marcadé. The
next four years she engaged in different projects between Paris and Brussels.
She created the solo et tutto sara d’ombra et di caline, dances with Les Ballets
C de la B in La Tristeza Complice, and Iets op Bach, and with Koen Augustijnen
in Portrait intérieur. With Needcompany she participates in Images of Affection
and with Alain Platel she creates the choreography for the opera Wolf (2002).
Eurudike De Beul started her career as a soprano within classical music, then
turned towards the contemporary scene and is today touring around the world
with companies like Peeping Tom, Les Ballets C de la B, Theatre Cryptic, Theater-compagnie Amsterdam. She is artist in residence at the Belgian Walpurgis
Contemporary Opera & Music Theatre and works with multimedia and experimental use of the voice with her company KoudVuur. De Beul met Chartier and
Carrizo when they all were working together with Alain Platel.
GöteborgsOperan Christina Nilssons Gata 411 04 Göteborg
Tel: 031-10 80 00 Biljettkassa & Restaurang: 031-13 13 00
www.opera.se/danskompani facebook.com/GOdanskompani
Säsongen
2012/2013
Hemland och
Riskzoner.
Koncept och adaption/ concept and adaptation Franck Chartier
Assistenter vid iscensättning/ staging assistants Pedro Goucha Gomes, Fernando Melo,
Mattias Suneson
Baserat på föreställningen 32 rue Vandenbranden kreerad av Peeping Tom / based on 32 rue
Vandenbranden created by Peeping Tom
Koncept och regi/ concept and direction Franck Chartier, Gabriela Carizzo
Kostymdesign/ costume design Diane Fourdrignier, Hyo Jung Jag.
Dramaturgi/dramaturgy Nico Leunen,
Hildegard de Vuyst Musikdesign/ music design Juan Carlos Tolosa, Glenn Vervliet
Scenografi/ scenography Peeping Tom, Nele Dirckx, Yves Leirs, Frederik Liekens
Ljusdesign/ lighting design Filip Timmerman, Yves Leirs
Med-kreation/ co-creation Jos Baker, Eurudike de Beul, Marie Gyselbrecht, Hun-Mok Jung, Sabine
Molenaar, SeolJin Kim
Medverkande/ performed by GöteborgsOperans Danskompani
Handlingen äger rum under en vidöppen himmel i ett fjällandskap med
endast skrangliga husvagnar till skydd. Istället för intimitet, ett tema
som utforskades i Peeping Toms föregående danstrilogi, vänder sig rue
Vandenbranden mot extimitet, det yttre, (det av filosofen Jaques Lacan
från ordet intimitet myntade begreppet ’extimité’). Vi befinner oss i ett litet
isolerat samhälle där invånarna konfronteras med sin ensamhet. Fokuset
ligger på de inre krafter som bestämmer vilken riktning varje karaktär
kommer att ta; deras motiv exponeras, frilagda från deras medvetande.
Genom mångfaldigandet av dansare för varje karaktär i denna nya version
av rue Vandenbranden, utforskas konsekvenserna av olika beslut och riktningar som man kan ta i livet. Gränsen suddas ut mellan det som händer
i verkligheten och det de tror försiggår. De förlorar sig i rädsla och förblir
fångade i sin isolation. Gabriela Carrizos och Franck Chartiers intention var
att tränga in i alla fysiologiska bördor som kan hindra människor – även de
som verkar vara helt fria att göra vad de vill – från att någonsin verkligen
undslippa sina rötter, sin familj eller sin kultur.
The action takes place under a wide-open sky in a mountain landscape with only
rickety caravans for shelter. Instead of intimacy, a theme that was explored in Peeping Toms earlier trilogy, rue Vandenbranden turns towards extimacy, the outside,
(referring to Jaques Lacan’s term ‘extimité’, derived from intimacy). We find ourselves in a small isolated community where the inhabitants are confronted with their
loneliness. Focus lies on the internal forces that determine which turn the characters
will take; their motives are being exposed and stripped of their consciousness. The
multiplication of dancers in each role in this new version of rue Vandenbranden, explore the consequenses of the different decisions and directions one can take in ones
life. The borders between reality and imagined reality become blurred. They loose
themselves in fear and remain trapped in their isolation. Gabriela Carrizo and Franck
Chartier wanted to dig into all the physiological burdens that can prevent people even those who appear to be at total liberty to do what they want - from ever really
escaping their roots, their family or their culture.
About the music
In the cinematic windy landscape designed by Juan Carlos Tolosa, Glenn Vervliet we
hears parts from the aria Casta Diva by Vicenzo Bellini, and fragments and motives of
Agnus Dei in Bachs B-minor mass, the corean folksong Salpuri, a karaoke on Forbidden Love by Seung Beom Yu, And I am Telling You I am not Going av H. Krieger/T.
Eyen and Shine on You Crazy Diamond by Pink Floyd.
Om musiken
I det filmiska, vindpinade musikaliska landskapet designat av Juan Carlos
Tolosa och Glenn Vervliet hörs bland annat delar ur arian Casta Diva av
Vincenzo Bellini, fragment och motiv ur Agnus Dei i Bachs h-mollmässa,
den koreanska folkmelodin Salpuri, karaoke på Forbidden Love av Seung
Beom Yu, And I am Telling You I am not Going av H. Krieger/T.Eyen, Shine
on You Crazy Diamond av Pink Floyd.
Franck Chartier
och hans team
Deras första verk Caravana (1999) – som framfördes i en husvagn – skapades tillsammans med artister i det belgiska danskompaniet Les Ballets C de la B. 2000 grundades
Peeping Tom och de kreerade
trilogin Le Jardin, Le Salon och Le
Sous Sol, som gick på turné runt
hela världen. Deras nästa verk var
32 rue Vandenbranden som kvällens föreställning 33, rue Vandenbranden är baserad på. Fem dansare från originalverket har besökt
GöteborgsOperans Danskompani
för att lära ut koreografi.
Kärnan i Peeping Toms konstnärliga projekt handlar om
människans levnadsvillkor, vilka
undersöks genom att bland annat
iscensätta parallella världar och
diskontinuerliga universum i vilka
gängse logik kring tid, rum och
atmosfär bryts upp.
The first performance by Franck and Gabriela, Caravana (1999) - a performance
in a caravan - was created together with artists of Les Ballets C de la B. 2000
Peeping Tom was founded and they created the trilogy Le Jardin, Le Salon, Le
Sous Sol which went on tour in the whole world. Their next performance was
32 rue Vandenbranden upon which this evening’s performance, 33, rue Vandenbranden is based. Five dancers in the original version came to GöteborgsOperans Danskompani to teach the choreography.
The human condition is at the core of Peeping Tom’s artistic project. The productions involve the staging of parallel worlds, discontinuous universes, in which
the customary logic of time, space and atmosphere is disrupted.
Franck Chartier started his career as a dancer at Maurice Béjart’s Ballet du
20ème Siècle followed by three years working with with choreographer Angelin
Preljocaj. In 1994 he danced with the dance company Rosas and choreographer Anne
Teresa De Keersmaeker. He also participates in Tristeza Complice, Iets op Bach and
Wolf in the dance company Les Ballets C de la B and choreographer Alain Platel.
Franck Chartier började sin karriär som dansare i Maurice Béjarts Ballet du 20ème Siècle i Bryssel, följt av tre års arbete med koreografen
Angelin Preljocaj. 1994 dansade han med danskompaniet Rosas och
koreografen Anne Teresa De Keersmaeker. Han deltog också i La Tristeza Complice, Iets op Bach och Wolf med danskompaniet Les Ballets
C de la B och koreografen Alain Platel.
Gabriela Carrizo skapade sina första koreografier för Ballet de
l’Université i Córdoba, Argentina. Hon flyttade till Bryssel för att arbeta
med Caroline Marcadé. Under de följande fyra åren var hon engagerad
i olika projekt i Paris och Bryssel. Hon kreerade solot et tutto sara
d’ombra et di caline, dansade med Les Ballets C de la B i La Tristeza
Complice och Iets op Bach, samt med Koen Augustijnen i Portrait intérieur. Med Needcompany deltog hon i Images of Affection och tillsammans med Alain Platel koreograferade hon operan Wolf (2002).
Eurudike De Beul började sin karriär som sopran inom klassisk musik
och gick sedan över till samtida sång- och scenkonst. Idag turnerar
hon världen runt med dans- och teaterkompanier som Peeping
Tom, Les Ballets C de la B, Theatre Cryptic och Theatercompagnie
Amsterdam. Hon är artist in residence vid Belgian Walpurgis Contemporary Opera & Music Theatre och arbetar med multimedia och
experimentell användning av rösten i sitt kompani KoudVuur. De Beul
träffade Chartier och Carrizo i en föreställning av Alain Platel.
Gabriela Carrizo created her first choreographies with the Ballet de l’Université
in Córdoba. She then moved to Brussels to work with Caroline Marcadé. The
next four years she engaged in different projects between Paris and Brussels.
She created the solo et tutto sara d’ombra et di caline, dances with Les Ballets
C de la B in La Tristeza Complice, and Iets op Bach, and with Koen Augustijnen
in Portrait intérieur. With Needcompany she participates in Images of Affection
and with Alain Platel she creates the choreography for the opera Wolf (2002).
Eurudike De Beul started her career as a soprano within classical music, then
turned towards the contemporary scene and is today touring around the world
with companies like Peeping Tom, Les Ballets C de la B, Theatre Cryptic, Theater-compagnie Amsterdam. She is artist in residence at the Belgian Walpurgis
Contemporary Opera & Music Theatre and works with multimedia and experimental use of the voice with her company KoudVuur. De Beul met Chartier and
Carrizo when they all were working together with Alain Platel.
GöteborgsOperan Christina Nilssons Gata 411 04 Göteborg
Tel: 031-10 80 00 Biljettkassa & Restaurang: 031-13 13 00
www.opera.se/danskompani facebook.com/GOdanskompani
Säsongen
2012/2013
Hemland och
Riskzoner.
Koncept och adaption/ concept and adaptation Franck Chartier
Assistenter vid iscensättning/ staging assistants Pedro Goucha Gomes, Fernando Melo,
Mattias Suneson
Baserat på föreställningen 32 rue Vandenbranden kreerad av Peeping Tom / based on 32 rue
Vandenbranden created by Peeping Tom
Koncept och regi/ concept and direction Franck Chartier, Gabriela Carizzo
Kostymdesign/ costume design Diane Fourdrignier, Hyo Jung Jag.
Dramaturgi/dramaturgy Nico Leunen,
Hildegard de Vuyst Musikdesign/ music design Juan Carlos Tolosa, Glenn Vervliet
Scenografi/ scenography Peeping Tom, Nele Dirckx, Yves Leirs, Frederik Liekens
Ljusdesign/ lighting design Filip Timmerman, Yves Leirs
Med-kreation/ co-creation Jos Baker, Eurudike de Beul, Marie Gyselbrecht, Hun-Mok Jung, Sabine
Molenaar, SeolJin Kim
Medverkande/ performed by GöteborgsOperans Danskompani
Handlingen äger rum under en vidöppen himmel i ett fjällandskap med
endast skrangliga husvagnar till skydd. Istället för intimitet, ett tema
som utforskades i Peeping Toms föregående danstrilogi, vänder sig rue
Vandenbranden mot extimitet, det yttre, (det av filosofen Jaques Lacan
från ordet intimitet myntade begreppet ’extimité’). Vi befinner oss i ett litet
isolerat samhälle där invånarna konfronteras med sin ensamhet. Fokuset
ligger på de inre krafter som bestämmer vilken riktning varje karaktär
kommer att ta; deras motiv exponeras, frilagda från deras medvetande.
Genom mångfaldigandet av dansare för varje karaktär i denna nya version
av rue Vandenbranden, utforskas konsekvenserna av olika beslut och riktningar som man kan ta i livet. Gränsen suddas ut mellan det som händer
i verkligheten och det de tror försiggår. De förlorar sig i rädsla och förblir
fångade i sin isolation. Gabriela Carrizos och Franck Chartiers intention var
att tränga in i alla fysiologiska bördor som kan hindra människor – även de
som verkar vara helt fria att göra vad de vill – från att någonsin verkligen
undslippa sina rötter, sin familj eller sin kultur.
The action takes place under a wide-open sky in a mountain landscape with only
rickety caravans for shelter. Instead of intimacy, a theme that was explored in Peeping Toms earlier trilogy, rue Vandenbranden turns towards extimacy, the outside,
(referring to Jaques Lacan’s term ‘extimité’, derived from intimacy). We find ourselves in a small isolated community where the inhabitants are confronted with their
loneliness. Focus lies on the internal forces that determine which turn the characters
will take; their motives are being exposed and stripped of their consciousness. The
multiplication of dancers in each role in this new version of rue Vandenbranden, explore the consequenses of the different decisions and directions one can take in ones
life. The borders between reality and imagined reality become blurred. They loose
themselves in fear and remain trapped in their isolation. Gabriela Carrizo and Franck
Chartier wanted to dig into all the physiological burdens that can prevent people even those who appear to be at total liberty to do what they want - from ever really
escaping their roots, their family or their culture.
About the music
In the cinematic windy landscape designed by Juan Carlos Tolosa, Glenn Vervliet we
hears parts from the aria Casta Diva by Vicenzo Bellini, and fragments and motives of
Agnus Dei in Bachs B-minor mass, the corean folksong Salpuri, a karaoke on Forbidden Love by Seung Beom Yu, And I am Telling You I am not Going av H. Krieger/T.
Eyen and Shine on You Crazy Diamond by Pink Floyd.
Om musiken
I det filmiska, vindpinade musikaliska landskapet designat av Juan Carlos
Tolosa och Glenn Vervliet hörs bland annat delar ur arian Casta Diva av
Vincenzo Bellini, fragment och motiv ur Agnus Dei i Bachs h-mollmässa,
den koreanska folkmelodin Salpuri, karaoke på Forbidden Love av Seung
Beom Yu, And I am Telling You I am not Going av H. Krieger/T.Eyen, Shine
on You Crazy Diamond av Pink Floyd.
Franck Chartier
och hans team
Deras första verk Caravana (1999) – som framfördes i en husvagn – skapades tillsammans med artister i det belgiska danskompaniet Les Ballets C de la B. 2000 grundades
Peeping Tom och de kreerade
trilogin Le Jardin, Le Salon och Le
Sous Sol, som gick på turné runt
hela världen. Deras nästa verk var
32 rue Vandenbranden som kvällens föreställning 33, rue Vandenbranden är baserad på. Fem dansare från originalverket har besökt
GöteborgsOperans Danskompani
för att lära ut koreografi.
Kärnan i Peeping Toms konstnärliga projekt handlar om
människans levnadsvillkor, vilka
undersöks genom att bland annat
iscensätta parallella världar och
diskontinuerliga universum i vilka
gängse logik kring tid, rum och
atmosfär bryts upp.
The first performance by Franck and Gabriela, Caravana (1999) - a performance
in a caravan - was created together with artists of Les Ballets C de la B. 2000
Peeping Tom was founded and they created the trilogy Le Jardin, Le Salon, Le
Sous Sol which went on tour in the whole world. Their next performance was
32 rue Vandenbranden upon which this evening’s performance, 33, rue Vandenbranden is based. Five dancers in the original version came to GöteborgsOperans Danskompani to teach the choreography.
The human condition is at the core of Peeping Tom’s artistic project. The productions involve the staging of parallel worlds, discontinuous universes, in which
the customary logic of time, space and atmosphere is disrupted.
Franck Chartier started his career as a dancer at Maurice Béjart’s Ballet du
20ème Siècle followed by three years working with with choreographer Angelin
Preljocaj. In 1994 he danced with the dance company Rosas and choreographer Anne
Teresa De Keersmaeker. He also participates in Tristeza Complice, Iets op Bach and
Wolf in the dance company Les Ballets C de la B and choreographer Alain Platel.
Franck Chartier började sin karriär som dansare i Maurice Béjarts Ballet du 20ème Siècle i Bryssel, följt av tre års arbete med koreografen
Angelin Preljocaj. 1994 dansade han med danskompaniet Rosas och
koreografen Anne Teresa De Keersmaeker. Han deltog också i La Tristeza Complice, Iets op Bach och Wolf med danskompaniet Les Ballets
C de la B och koreografen Alain Platel.
Gabriela Carrizo skapade sina första koreografier för Ballet de
l’Université i Córdoba, Argentina. Hon flyttade till Bryssel för att arbeta
med Caroline Marcadé. Under de följande fyra åren var hon engagerad
i olika projekt i Paris och Bryssel. Hon kreerade solot et tutto sara
d’ombra et di caline, dansade med Les Ballets C de la B i La Tristeza
Complice och Iets op Bach, samt med Koen Augustijnen i Portrait intérieur. Med Needcompany deltog hon i Images of Affection och tillsammans med Alain Platel koreograferade hon operan Wolf (2002).
Eurudike De Beul började sin karriär som sopran inom klassisk musik
och gick sedan över till samtida sång- och scenkonst. Idag turnerar
hon världen runt med dans- och teaterkompanier som Peeping
Tom, Les Ballets C de la B, Theatre Cryptic och Theatercompagnie
Amsterdam. Hon är artist in residence vid Belgian Walpurgis Contemporary Opera & Music Theatre och arbetar med multimedia och
experimentell användning av rösten i sitt kompani KoudVuur. De Beul
träffade Chartier och Carrizo i en föreställning av Alain Platel.
Gabriela Carrizo created her first choreographies with the Ballet de l’Université
in Córdoba. She then moved to Brussels to work with Caroline Marcadé. The
next four years she engaged in different projects between Paris and Brussels.
She created the solo et tutto sara d’ombra et di caline, dances with Les Ballets
C de la B in La Tristeza Complice, and Iets op Bach, and with Koen Augustijnen
in Portrait intérieur. With Needcompany she participates in Images of Affection
and with Alain Platel she creates the choreography for the opera Wolf (2002).
Eurudike De Beul started her career as a soprano within classical music, then
turned towards the contemporary scene and is today touring around the world
with companies like Peeping Tom, Les Ballets C de la B, Theatre Cryptic, Theater-compagnie Amsterdam. She is artist in residence at the Belgian Walpurgis
Contemporary Opera & Music Theatre and works with multimedia and experimental use of the voice with her company KoudVuur. De Beul met Chartier and
Carrizo when they all were working together with Alain Platel.
Medverkande/
Performers
På premiären dansar
Marie
Anna Altés
Delphine Boutet
Hildur Óttarsdòtttir
Mezzosopran
Eurudike de Beul
Statister
Anna Dalentoft, Anders Rimpi,
My Ring, Ingrid Thiele
Sabine
Jenna Fakhoury
Rebecca Hytting
Janine Koertge
Maria Chiara Mezzadri
Danielle de Vries
Joss
Jubal Battisti
Matthew Foley
Moritz Ostruschnjak
David Wilde
Hun-Mok
Toby Kassell
Fan Luo
Kyoko Matsumoto
Lotem Regev
Harumi Terayama
Seol Jin
Nigel Campbell
Roderick George
Chiaki Horita
Satoko Takahashi
Tom Weinberger
Kärnan i Peeping Toms konstnärliga projekt handlar om människans levnadsvillkor, vilka undersöks genom att bland annat
gestalta parallella världar och
diskontinuerliga universum i vilka
gängse logik kring tid, rum och
atmosfär bryts upp.
VD Peter Hansson Konstnärlig ledare GöteborgsOperans Danskompani Adolphe Binder.
PRODUKTIONSANSVARIGA Repetitionsledare Pedro Goucha Gomes, Fernando Melo, Mattias Suneson Scenmästare Fredrik Engler Scentekniker Magnus Fredler Belysningsmästare Niklas Ankarhem Bitr. belysningsmästare Johan Alm Ljusprogrammering David Stokholm Ljudtekniker Joachim Bohäll Rekvisita Lotti Almqvist Specialeffekter Lennart Hessle,
Maskör Anna Carlberg, Lise-Lotte Wendt, Påklädare Camilla Börjesson, Ami Norda Herrkostym Marianne Brydewall Damkostym Sara di Benedetto Modist Therese Schimmelsohn Patinering Tatiana Bjarne Lädermakeri Karin Johansson, Johanna Broberg Måleri Ylva Thorén, Hillevi Carlsson Snickeri Mark von Werther Smedja Roger Antfolk Tapetseri Leif Holdnes,
Marknadskoordinator Sandra Nordstöm, Projektledare Anna Hallgren PROGRAM Grafisk form Camilla SImonson Föreställningsbilder Tilo Stengel Tryck Billes Tryckeri
Koncept och adaption/ concept and adaptation Franck Chartier
Assistenter vid iscensättning/ staging assistants Pedro Goucha Gomes, Fernando Melo,
Mattias Suneson
Baserat på föreställningen 32 rue Vandenbranden kreerad av Peeping Tom / based on 32 rue
Vandenbranden created by Peeping Tom
Koncept och regi/ concept and direction Franck Chartier, Gabriela Carizzo
Kostymdesign/ costume design Diane Fourdrignier, Hyo Jung Jag.
Dramaturgi/dramaturgy Nico Leunen,
Hildegard de Vuyst Musikdesign/ music design Juan Carlos Tolosa, Glenn Vervliet
Scenografi/ scenography Peeping Tom, Nele Dirckx, Yves Leirs, Frederik Liekens
Ljusdesign/ lighting design Filip Timmerman, Yves Leirs
Med-kreation/ co-creation Jos Baker, Eurudike de Beul, Marie Gyselbrecht, Hun-Mok Jung, Sabine
Molenaar, SeolJin Kim
Medverkande/ performed by GöteborgsOperans Danskompani
Handlingen äger rum under en vidöppen himmel i ett fjällandskap med
endast skrangliga husvagnar till skydd. Istället för intimitet, ett tema
som utforskades i Peeping Toms föregående danstrilogi, vänder sig rue
Vandenbranden mot extimitet, det yttre, (det av filosofen Jaques Lacan
från ordet intimitet myntade begreppet ’extimité’). Vi befinner oss i ett litet
isolerat samhälle där invånarna konfronteras med sin ensamhet. Fokuset
ligger på de inre krafter som bestämmer vilken riktning varje karaktär
kommer att ta; deras motiv exponeras, frilagda från deras medvetande.
Genom mångfaldigandet av dansare för varje karaktär i denna nya version
av rue Vandenbranden, utforskas konsekvenserna av olika beslut och riktningar som man kan ta i livet. Gränsen suddas ut mellan det som händer
i verkligheten och det de tror försiggår. De förlorar sig i rädsla och förblir
The action takes place under a wide-open sky in a mountain landscape with only
rickety caravans for shelter. Instead of intimacy, a theme that was explored in Peeping Toms earlier trilogy, rue Vandenbranden turns towards extimacy, the outside,
(referring to Jaques Lacan’s term ‘extimité’, derived from intimacy). We find ourselves in a small isolated community where the inhabitants are confronted with their
loneliness. Focus lies on the internal forces that determine which turn the characters
will take; their motives are being exposed and stripped of their consciousness. The
multiplication of dancers in each role in this new version of rue Vandenbranden, explore the consequenses of the different decisions and directions one can take in ones
life. The borders between reality and imagined reality become blurred. They loose
themselves in fear and remain trapped in their isolation. Gabriela Carrizo and Franck
Chartier wanted to dig into all the physiological burdens that can prevent people even those who appear to be at total liberty to do what they want - from ever really
escaping their roots, their family or their culture.
fångade i sin isolation. Gabriela Carrizos och Franck Chartiers intention var
att tränga in i alla fysiologiska bördor som kan hindra människor – även de
som verkar vara helt fria att göra vad de vill – från att någonsin verkligen
undslippa sina rötter, sin familj eller sin kultur.
Om musiken
I det filmiska, vindpinade musikaliska landskapet designat av Juan Carlos
Tolosa och Glenn Vervliet hörs bland annat delar ur arian Casta Diva av
Vincenzo Bellini, fragment och motiv ur Agnus Dei i Bachs h-mollmässa,
den koreanska folkmelodin Salpuri, karaoke på Forbidden Love av Seung
Beom Yu, And I am Telling You I am not Going av H. Krieger/T.Eyen, Shine
on You Crazy Diamond av Pink Floyd.
About the music
In the cinematic windy landscape designed by Juan Carlos Tolosa, Glenn Vervliet we
hears parts from the aria Casta Diva by Vicenzo Bellini, and fragments and motives of
Agnus Dei in Bachs B-minor mass, the corean folksong Salpuri, a karaoke on Forbidden Love by Seung Beom Yu, And I am Telling You I am not Going av H. Krieger/T.
Eyen and Shine on You Crazy Diamond by Pink Floyd.
GöteborgsOperan Christina Nilssons Gata 411 04 Göteborg
Tel: 031-10 80 00 Biljettkassa & Restaurang: 031-13 13 00
www.opera.se/danskompani facebook.com/GOdanskompani
Säsongen
2012/2013
Hemland och
Riskzoner.
Franck Chartier
och hans team
Deras första verk Caravana (1999) – som framfördes i en husvagn – skapades tillsammans med artister i det belgiska danskompaniet Les Ballets C de la B. 2000 grundades
Peeping Tom och de kreerade
trilogin Le Jardin, Le Salon och Le
Sous Sol, som gick på turné runt
hela världen. Deras nästa verk var
32 rue Vandenbranden som kvällens föreställning 33, rue Vandenbranden är baserad på. Fem dansare från originalverket har besökt
GöteborgsOperans Danskompani
för att lära ut koreografi.
Kärnan i Peeping Toms konstnärliga projekt handlar om
människans levnadsvillkor, vilka
undersöks genom att bland annat
iscensätta parallella världar och
diskontinuerliga universum i vilka
gängse logik kring tid, rum och
atmosfär bryts upp.
The first performance by Franck and Gabriela, Caravana (1999) - a performance
in a caravan - was created together with artists of Les Ballets C de la B. 2000
Peeping Tom was founded and they created the trilogy Le Jardin, Le Salon, Le
Sous Sol which went on tour in the whole world. Their next performance was
32 rue Vandenbranden upon which this evening’s performance, 33, rue Vandenbranden is based. Five dancers in the original version came to GöteborgsOperans Danskompani to teach the choreography.
The human condition is at the core of Peeping Tom’s artistic project. The productions involve the staging of parallel worlds, discontinuous universes, in which
the customary logic of time, space and atmosphere is disrupted.
Franck Chartier started his career as a dancer at Maurice Béjart’s Ballet du
20ème Siècle followed by three years working with with choreographer Angelin
Preljocaj. In 1994 he danced with the dance company Rosas and choreographer Anne
Teresa De Keersmaeker. He also participates in Tristeza Complice, Iets op Bach and
Wolf in the dance company Les Ballets C de la B and choreographer Alain Platel.
Franck Chartier började sin karriär som dansare i Maurice Béjarts Ballet du 20ème Siècle i Bryssel, följt av tre års arbete med koreografen
Angelin Preljocaj. 1994 dansade han med danskompaniet Rosas och
koreografen Anne Teresa De Keersmaeker. Han deltog också i La Tristeza Complice, Iets op Bach och Wolf med danskompaniet Les Ballets
C de la B och koreografen Alain Platel.
Gabriela Carrizo skapade sina första koreografier för Ballet de
l’Université i Córdoba, Argentina. Hon flyttade till Bryssel för att arbeta
med Caroline Marcadé. Under de följande fyra åren var hon engagerad
i olika projekt i Paris och Bryssel. Hon kreerade solot et tutto sara
d’ombra et di caline, dansade med Les Ballets C de la B i La Tristeza
Complice och Iets op Bach, samt med Koen Augustijnen i Portrait intérieur. Med Needcompany deltog hon i Images of Affection och tillsammans med Alain Platel koreograferade hon operan Wolf (2002).
Eurudike De Beul började sin karriär som sopran inom klassisk musik
och gick sedan över till samtida sång- och scenkonst. Idag turnerar
hon världen runt med dans- och teaterkompanier som Peeping
Tom, Les Ballets C de la B, Theatre Cryptic och Theatercompagnie
Amsterdam. Hon är artist in residence vid Belgian Walpurgis Contemporary Opera & Music Theatre och arbetar med multimedia och
experimentell användning av rösten i sitt kompani KoudVuur. De Beul
träffade Chartier och Carrizo i en föreställning av Alain Platel.
Gabriela Carrizo created her first choreographies with the Ballet de l’Université
in Córdoba. She then moved to Brussels to work with Caroline Marcadé. The
next four years she engaged in different projects between Paris and Brussels.
She created the solo et tutto sara d’ombra et di caline, dances with Les Ballets
C de la B in La Tristeza Complice, and Iets op Bach, and with Koen Augustijnen
in Portrait intérieur. With Needcompany she participates in Images of Affection
and with Alain Platel she creates the choreography for the opera Wolf (2002).
Eurudike De Beul started her career as a soprano within classical music, then
turned towards the contemporary scene and is today touring around the world
with companies like Peeping Tom, Les Ballets C de la B, Theatre Cryptic, Theater-compagnie Amsterdam. She is artist in residence at the Belgian Walpurgis
Contemporary Opera & Music Theatre and works with multimedia and experimental use of the voice with her company KoudVuur. De Beul met Chartier and
Carrizo when they all were working together with Alain Platel.