1. No category

5/11/10
Olika typer av artrogryfos
Målet för behandling
–  Amyoplasi
–  Skada på framhornscellerna (motorneuronen) I ryggmärgen under
fostertiden – pga kärlkatastrof?
–  Distal artrogryfos
–  Olika typer
–  Mutationer av muskelproteiner
–  Att i vuxenlivet kunna fungera så optimalt som möjligt i vardagslivet, med största
möjliga självständighet i livets alla aktiviteter
–  Ben:
–  Optimalt
–  Gående
–  Stående
–  Sittande
–  Armar:
–  Optimal
–  Finmotorisk funktion
–  Ätande
–  Personlig hygien
–  Datoranvändning
–  Förflyttning
–  Underlätta omvårdnad
–  Förbättra utseende om önskan så finns
–  Att som vuxen ha så lite ont som möjligt
Ribera 1642
Artrogryfos
Modern behandling av felställningar i armar och ben
Eva Pontén Överläkare, Med Dr, Specialist i ortopedi och handkirurgi
Verksamheten för Barnortopedi
Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset
Stockholm
Eftersom det finns olika typer av artrogryfos, passar olika
behandling olika barn. - men gemensamt för alla barn gäller
att
–  Bindväven är som mest eftergivlig precis efter födelsen
–  Som nyfödd är skelettet inte förbenat.
–  Ett felaktigt format skelett kan plastiskt omformas genom seriella
gipsningar/redressioner ffa, men också I viss mån genom
rörelseträning och ortos behandling
–  Fötter fungerar bäst då de har plantigrad belastning, dvs pekar
rakt fram och står I 90°.
–  Gången blir mer stabil och säker om höfterna är i led. Risk för
framtida smärta I höfterna minskar sannolikt också.
–  En knäflexionskontraktur på >20° försämrar gångförmågan
påtagligt
–  Volarflekterade händer kan skymma vad man håller i handen
–  För att kunna äta själv underlättar förmågan att nå munnen
–  För den personliga hygienen är det viktigt att kunna hålla en arm
sträckt
4
–  Eftersom det finns olika typer av artrogryfos, passar olika behandling
olika barn. - men gemensamt för alla barn gäller att
–  Mycket tidig behandling ger bättre resultat på ledfelställningar
–  Passiva redressioner parat med några få kirurgiska ingrepp ger
bäst rörlighet.
2
Eva Pontén
3
Tidigare studier på behandling som ofta citeras
Hur når vi målet?
–  Använda de fönster för behandling som finns för de olika sorterna av
artrogryfos
–  Bindväven är som mest eftergivlig/elastisk under de första veckorna
–  Egentligen de första dagarna
–  Skelettet kring lederna är som mest plastiskt under de första veckorna
–  Muskulaturen behöver aktiveras tidigt för att få optimal styrka.
–  Alltså- en mycket, mycket tidig töjning på lederna med hjälp av
sjukgymnast/arbetsterapeut + ortoser gör att ledband och leder får en
normaliserad form.
–  Ibland räcker ej detta, utan man måste seriegipsa med omgipsning
minst en gång per vecka för att få ut ledrörligheten.
Eva Pontén
–  PALMER, MACEWEN, BOWEN, AI Dupont Hospital, Wilmington,
Delaware, USA 1985
–  Jämförde behandling 1940-1964 (n=32) med behandling
1965-1981 (n=63)
–  Före 1965 gjordes inte passiva redressioner eller ortoser.
–  Felställningar korrigerades operativt= 5,6 operationer/barn
–  F om 1965 behandlades barnen med passiva redressioner 30
minuter fyra gånger dagligen kombinerat med ortoser som
anpassades till ett ökat rörelseomfång.
–  Antalet operationer per barn minskades till 2,7
–  Ponsetitekniken var dock inte införd. Klumpfötter behandlades med
tejpning vilket ger en betydligt sämre korrektion.
–  SARWARK et al 1990 samma sjukhus
–  “Early exercises are valuable, and casts should be avoided”
–  MEN – Inga data angavs som stöd för tesen!
–  Och- detta var före Ponseti-teknikens införande!
5
6
Långtidsuppföljning Carlson, Wenger et al 1984 Scottish Rite
Hospital Texas
Arthrogryposis multiplex congenita. Long-term follow-up
from birth until skeletal maturity. Fassier et al 2009
Nyare artiklar om ortopedisk/handkirurgisk behandling av
artrogryfos
–  Uppföljninga vid > 16 års ålder av de som behandlats som barn mellan
1935 och 1965. Medelålder 27 år, spann 17-42 år
–  34 av 52 gick att lokalisera, och intevjuades. 15 undersöktes.
–  Självständighet och möjlighet att försörja sig själv berodde inte på
funktionellt handikapp, utan snarare på mental förmåga
–  Ensidigt luxerad höft bör sättas på plats
–  Dubbelsidig höftluxation behöver inte alltid opereras
–  Händer får bättre funktion efter ffa proximal karpalradsektomi utan
fusion
–  Gången underlättas om benen och fötterna har bra “alignment”
–står i lod – kirurgi krävs ofta
–  Frankrike: 36 barn med amyoplasi behandlades mellan 1975 till 1986,
varav 11 följdes från födelsen till avslutad tillväxt.
–  Fyra barn behandlades med intensiv funktionell sjukgymnastik
under de första levnadsveckorna=fransk metod för klumpfot bl a.
Alla barn genomick stor kirurgi, 11 barn opererades en ytterligare
gång.
–  Förflyttningsförmåga vid avslutad tillväxt var inte korrelerad till hur
grava kontrakturerna var vid födelsen.
–  6 gå av 7 som kunde förflytta sig självständigt då de var färdigvuxna,
var gångare vid 2,5 års ålder
–  Viktiga prognostiska faktorer var aktiva höfter och knän,
höftkontrakturer <20°, knäkontraktrurer <15° och ingen allvarlig
skolios.
–  Författarna föreslår tidig aggresiv behandling (sjukgymnastik+
arbetsterapi + kirurgi) för barn med grav artrogryfos.
–  Bevan, Hall, Staheli 2007
7
8
–  Kontrakturer associerade med artrogryfos är störst vid födelsen
–  Viss spontan förbättring kan förväntas, men seriegipsning under en
begränsad tid och ortosanvändning för att bibehålla positionen är
användbart.
–  Manipulation av kontrakturerna mycket snart efter födelsen kan
förbättra rörelseomfånget, bevara och förbättra tillväxten av muskulaturen,
och kan minska behovet av kirurgi.
–  Muskelstyrka har visats påverka funktionen mer än ledkontrakturer, så
fokus måste vara på att bibehålla muskulatur. (Kroksmark, Kimber et
al 2006)
–  Operation för att förbättra armbågsflexion - dorsal release – är bra.
(Van Heest et al 2008)
9
1
5/11/10
Williams -85: Råd om behandling av arm och hand
Skuldran
Armar
– 
– 
– 
– 
– 
– 
Bra finmotoriskt grepp
Finger- och handledsposition som ger styrka biomekaniskt
Stabilitet för finmotoriken
Möjlighet att nå munnen
Sköta personlig hygien
Möjlighet att använda kryckor/rollator/rullstol
Eva Pontén
–  Om skulderabduktion är starkare än skulder adduktion, så är så är det
korsade greppet funktionellt bättre.
–  Men, inåtrotationen i skuldran kan göra det svårt eller omöjligt att
använda kryckor eller rollator.
–  Det kan också försvåra toaletthygien.
–  Kan behandlas med derotationsosteotomi antingen i övre eller nedre
1/3delen av humerus, fixerat med en platta.
–  Hänsyn måste tas till kraften hos abduktorer och adduktorer i axlarna +
funktion i fingrar och tumme
–  Upprätande osteotomier av handlederna kan behöva göras samtidigt.
10
Handled
–  Kil-osteotomi av karpus
–  Marybeth Ezaki et al 2004
–  Texas Scottish Rite Hospital for
Children, Dallas, TX, USA
–  42 handleder hos 24 patienter,
Medelålder 7,5 år, spann 1-18 år
–  Viloposition förbättrades från knappt
60° flexion till 10°.
–  Yngre barn hade lättare postoperativt
förlopp och behöll positionen bättre
än äldre barn
11
12
Lösning av triceps och dorsala armbågsledkapseln för att
passivt kunna böja i armbågen (Ann Van Heest 2008)
Bästa åldern för kirurgi är ca 3 år
13
14
Distal artrogryfos
Tumvecksplastik, inläggande
av fullhud (här från ljumsken)
och z-plastiker för att kunna
sträcka på fingrarna. Ökar
öppningsgreppet.
Marybeth Ezaki et al 2004
Eva Pontén
15
Armar
–  Svaga
–  Vänster arm sämre
Fullhud från
armbågsvecket=
samma färg
Eva Pontén
16
Eva Pontén
17
2
5/11/10
Amyoplasi:
även huden är påverkad av att musklerna inte fungerar
Detta är en Y-till-V-plastik för uträtning av armbågen,
som under 6 månader efter den primära läkningen återgått
från att vara ett V till att åter vara ett Y
Möjligheter i framtiden
–  Ev förflyttning av en sena som böjer handleden så att den istället
fungerar som en handleds-sträckare
–  Bör ligga i led, om inte - öppen reposition ad modum Ludloff. Förbättrar
gåendet
–  6 veckors gipstid
–  Höftflexionskontraktur kan försvåra gåendet - resulterar i en grav
svank. Behandlas med ffa sjukgymnastik. Om det inte är tillräckligt
löses rectus femoris, sartorius och främre höftledskapseln
–  Höften bör också kunna böjas för ett bra sittande - sjukgymnastik
20
Knän --- Pojke med bilateral knäledsluxation behandlad med
redressioner och skenor som formades om allteftersom rörligheten
ökade. Ingen kirurgi krävdes.
Höfter
Flicka med kongenital bilateral knäledsluxation som, trots
intensiva försök i en månad, inte gick att redressera så att
tibiaplatån kunde glida runt femurkondylen. Rtg i sista gipset
visade att tibia stod fortfarande omlott, ventralt om femurkondylen.
Eva Pontén
21
1) Delade på quadricepssenan ovan patella
2) Friade lateralt och medialt om patella
3) Delade hela anteriora kapseln – först då gick
det att rubba knät från det extenderade läget så
att 90° flexion var möjlig
Max flexion
23
24
Knäkontrakur pga pterygiumsyndrom
Operation av pterygium med borttagande av bindvävssträng,
hälseneförlängning, dorsal kapsulotomi och Y-V-plastiker
Knän – flexionskontraktur.
>15° ger försvårad gång
–  Guided Growth for Fixed Knee Flexion
Deformity
–  Klatt and Stevens 2008
–  18 barn varav en
–  9 år gammal pojke med artrogryfos
–  Flexionskontraktur i bägge knän 20°
–  Två 8-plattor ventralt bägge knän
–  Efter 1 år var bägge knän raka, och plattorna
togs ut.
–  Ingen risk för nerv eller kärlpåverkan vilket
annars är mycket vanligt vid
extensionsosteotomier I distala femur
–  Fötterna hamnar också I bättre position
25
26
27
3
5/11/10
RESULTS OF THE PONSETI
METHOD IN PATIENTS WITH
CLUBFOOT ASSOCIATED WITH
ARTHROGRYPOSIS
Morcuende 2008
Infött kombinerat med spetsfot och häl i varus
= Pes ekvinoVarus adductus congenita= PEVA= klumpfot= vridfot
Fötter
–  Redressioner och seriegipsning ad modum Ponseti under
ca 3 månader
–  Perkutan hälseneavskärning när inföttheten är hävd, ny gips
–  Positionen bibehålls med nattortoser till 4 års ålder
–  Vid återfall
–  Nya redressioner och gipsningar +
–  ev transferering av tibialis anteriorsenans fäste till os
cuneiforme 2
–  Obehandlad klumpfot kan behandlas med modifierad
Ponseti-teknik
–  Lloyd-Roberts and Lettin 1970: The object in treating the clubfoot in
AMC “is to convert a deformed rigid foot into a plantigrade
platform.”
–  Tidigare senarelades klumpfotskirurgi tills behandling av större leder
såsom knäna var avslutade - - dvs efter ca 1 år
–  ¾ av fötterna som opererats omfattande för klumpfot fick tidigt återfall
(Drummond och Cruess)
28
Eva Pontén, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska
–  All artrogryfos? Både
amyoplasi och distal
artrogryfos?
–  n=16. 15 primärt OK med
Ponseti, i medeltal 7
gipsar (spann 5-12)
gipsar, med omgipsning
var 5e-7e dag.
–  25% återfall.
–  3 omfattande
klumpfotsoperation, 2
tibialis anterior transfer
–  Slutsats: redressioner ska
påbörjas så fort som
möjligt.
29
30
Management of Clubfoot
Deformity in Amyoplasia
Niki, Staheli et al 1997, Seattle,
Wash., USA
Morcuende 2008
–  Återfall är vanliga (25%) och inte alltid relaterade till non-compliance av
ortosen, utant till styvheten
–  Återfall kan behandlas med seriegipsning och Achillestenotomi
–  Hos äldre barn (>3 år), om foten är rörlig, kan en tibialis anterior
transfer hjälpa till att balansera foten.
–  Inget barn har behövt en talektomi.
–  Ponsetimetoden kan korrigera klumpfotsfelställning vid artrogryfos, eller
minska omfattningen av den framtida kirurgin.
– 
– 
– 
– 
– 
– 
31
32
Management
of
Clubfoot
Deformity
in
Amyoplasia.
Niki,
Hisateru;
Staheli,
Lynn;
Mosca,
Vincent
Journal
of
Pediatric
Orthopaedics.
17(6):803‐807,
November/
December
1997.
Correction of Arthrogrypotic Clubfoot
With a Modified Ponseti Technique
n=10, none with distal arthrogryposis
Harold J. P. van Bosse 2009
–  Man hade erfarenhet av att Ponseti-tekniken vid icke-distal artrogryfos
inte fungerade, eftersom den kraftiga spetsfotställningen hindrade
hälen att rotera under talus
–  Skulle en modifierad Ponsetimetod, där hälsenan delades innan
abduktion av foten uppnåtts
–  (1) korrigera an artrogrypotisk klumpfot?
–  (2) resultera i en plantigrad fot?
–  (3) undvika stor kirurgi under de första åren trots återfall?
–  (4) tillåta gång och belastning?
©
Lippinco)‐Raven
Publishers.
Published
by
Lippinco)
Williams
&
Wilkins,
Inc.
Redressioner och seriegipsning ska ske så fort som möjligt efter födelsen.
Vid behov gjordes omfattande klumpfotsoperation före gångdebut.
Nattortoser användes under hela uppväxten.
Seriegipsning bör påbörjas så fort första tecknen på återfall ses.
I enstaka fall måste en förnyad klumpfotsoperation göras.
Ev framtida användande av Ilizarov externfixationsram för långsam redression av
återfall ger ytterligare skäl till att talus inte bör bortopereras.
33
Correction of Arthrogrypotic Clubfoot
With a Modified Ponseti Technique
van Bosse 2009
–  Ponseti-tekniken modifierades genom att en initial perkutan
Achillestenotomi gjordes innan gipsningen påbörjades. Detta “låste
upp” hälen från bakre delen av tibia och tillät foten att svara på
Ponseti-redressioner
–  Gipsarna byttes varje vecka tills framfots-adduktionen/supinationen och
hälens varusställning var hävda.
–  Hälften av fötterna behövde en andra perkutan Achillestenotomi
–  Ju tidigare fötterna kan behandlas, desto eftergivligare och
mjukare är de och lättare att korrigera.
4
35
36
4
5/11/10
(A–C) before treatment and (D–F) after the removal of the last cast of the initial
series (seven casts and second tenotomy) of a 16.5- month-old girl
Modified Ponseti method
–  “Lås upp” calcaneus från dorsala tibia
genom en perkutan Achillestenotomi
på första mottagningsbesöket.
–  Ponseti-redressioner
–  När hälen är I valgus, och framfoten
fullt abducerad (ca 60°) och inte längre
supinerad, dorsalextenderas foten.
–  Om foten inte kan dorsalextenderas
över 0°, utförs en andra
Achillestenotomi.
Correction of Arthrogrypotic Clubfoot With a Modified Ponseti Technique
37
van Bosse 2009
Early Results of the PonsetiMethod for the Treatment
of Clubfoot in Distal Arthrogryposis
Correction of Arthrogrypotic Clubfoot With a Modified Ponseti Technique
van Bosse 2009
38
Freeman-Sheldon distal artrogryfos som behandlats ad
modum Ponseti. Nu relaps (återfall) =>nya redressioner +
perkutan achilletenotomi + transferering av hela tibialis
anterior senan till os cuneiforme, fästes med knapp I fotsulan
39
Flicka, nu 8 år gammal
Stephanie Boehm, Hamburg, Tyskland 2008
–  12 barn med distal artrogryfos
–  Korrektion uppnåddes I samtliga fötter med 7 ± 2 gipsar, jämfört med 5
± 1 gipsar vid idiopatisk klumpfot.
–  6 fötter hos 3 barn återfick felställningen
–  Alla återfall var relaterade till bristande användning av ortoser
–  4 av dessa fötter svarade bra på förnyade gipsar och/eller
Achillestenotomi
–  Ett barn genomgick omfattande klumpfotsoperation av bägge fötter
–  Bägge fötter i klumpfots-ställning
–  Omedelbar töjning och gips (EJ Ponseti) följt
av skenor
–  Dubbelsidig hälsene-delning
–  På bägge sidor omfattande klumpfotskirurgi vid
1 års ålder
–  Vänster fot vred sig inåt
–  Spiral-ortos
–  Rotationsvajer
–  Ingen förbättring
–  Ny kirurgi av vänster fot
–  Fotens småben rätades upp
–  Gånganalys efter operation visade
förbättrad och effektivare gång
–  Fortsatt ortosanvändning
40
Patientfall
–  Pojke med Larsens syndrom
–  Bilaterala klumpfötter
–  Mjukdelsbehandling först, men detta var före Ponseti-metodens
införande!
–  Operation planerades, och gjordes när andningsfunktionen tillät
41
Röntgen av fötter och höfter
Opererades med primär talectomi
+ senförlängningar och kapsellösningar
5
5/11/10
Men bara ena foten opererades pga
anestesikomplikationer. 3 månader efter
operation av höger fot – fin position
Båda fötter korrigerade kirurgiskt med bilaterala
talektomier + omfattande mjukdelslösningar
7 år senare
–  God position på fötterna
–  Men….
Nådde inte till full korrektion.
Vi gick då över till att
använda avtagbara ortoser,
som kan tas av för
rörelseträning, men är på i
stort sett dygnet runt.
Några år senare kommer fötterna alltmer i calcaneusställning.
Mycket svårt att behandla!!!
Pojke född med bilateral klumpfot, stela handleder och fingrar
Behandlas ad modum
Ponseti med
seriegipsning och tidig
hälseneavskärning.
Trots det återkom
felställningen - ny operation.
Talektomi skall alltså
aldrig göras primärt!
Bara som sista utpost
“salvage procedure”
49
Eva Pontén
50
Omfattande
klumpfotsoperation
på bägge fötter
krävdes för att få
fötter att gå normalt
på. Efter
senförlängninar
och kapsulotomier
stiftas fötterna i
gott läge. Stiften
dras efter 6 veckor.
Som vanligt är vid artrogryfos, återkom klumpfotsfelställningen
ännu en gång. Det var svårt att få ortoser att passa, felställningen
ökade hela tiden.
Eva Pontén
52
Eva Pontén
Eva Pontén
53
51
Barn och föräldrar har genomgång med hela artrogryfosteamet,
ortopedingenjör, arbetsterapeuter, sjukgymnaster från både habilitering
och ALB, ortoped, handkirurg, barnneurolog.
Eva Pontén
54
6
5/11/10
Early Results of a New Method of Treatment for
Idiopathic Congenital Vertical Talus
Surgical Technique
Early Results of a New Method of Treatment for
Idiopathic Congenital Vertical Talus
Surgical Technique
Tibialis
anteriorsenans
fäste transfereras
från naviculare till
dorsala delen av
collum talii
Dobbs Morcuende et al 2007
–  För kongenital vertikal talus hos barn minst upp till 4 års
ålder, oavsett grunddiagnos.
Dobbs Morcuende et al 2007
Operation, fortsättning
–  Om plantarflexionen är <25°
–  Förlängning av extensor digitorum communis och tibialis anterior i
övergången muskel/sena genom ett separat snitt på nedre främre
delen av underbenet
–  Om framfotsadduktionen är <10°
–  Förlängning av peroneus brevis i övergången muskel/sena
Efterbehandling
–  Dennis-Browne-skena: Skorna pekar rakt fram
–  Vid varje blöjbyte töjer föräldrarna fötterna i plantarflexion och inversion
40 gånger Rörligheten och flexibiliteten i fötterna bibehålls lättare
– 
55
Uppföljning: Sedan sista gipset tagits bort ses barnet
–  var 3:e månad upp till 2 års ålder,
–  var 6:e månad upp till 7 års ålder, och
–  vartannat år tills skelettmognad skett.
56
57
Redressioner under nyföddhetsperioden
Early Results of a New Method of Treatment for
Idiopathic Congenital Vertical Talus
Surgical Technique
PreOp 2 års ålder
lateralt
Dobbs Morcuende et al 2007
Ett par dagar gammal pojke född med artrogryfos: Höger:
hyperextenderat knä, höften extremt utåtböjd (abducerad),
spetsfot och vertikal talus. Vänster: abducerad höft,
knäkontraktur, klumpfot.
Handlederna böjda. Fingrarna båkåtböjda
Plattfothet, rigid
–  Vertikal talus
–  Plattfot även när barnet står på tå
–  Navikulare låser talus i plantarflexion
–  Strax efter födelsen, omvänd klumpfotsredression. När foten är
redresserad fixeras talushuvudet mot naviculare med ett stift.
–  Senare omfattande vertikal talusoperation, senförlängningar,
kapsulotomier, uppstiftning av talus mot naviculare
–  Undersök barnets alla leder - inskränkt rörelseomfång i övriga
leder?
–  Artrogryfos = stela leder.
–  Ett tillstånd, inte eg en diagnos
–  Flera hundra olika orsaker finns
–  Vård underlättas av speciella team
PostOp efter multipla kapsulotomier, talus-upprätning,
sentransfereringar =>hålfot
58
Eva Pontén, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska
Hyperextensionen i
knät vä och
flexions
-kontrakturen i
höger knä +
fotfelställningarna
gick inte att
åtgärda enbart
med redressioner
och skenor.
Serigipsning
krävdes.
Handleder och
fingrar
behandlades med
avtagbara ortoser.
Eva Pontén
61
PreOp 2 års ålder
hålfot
59
Eva Pontén
60
Så småningom fick vi höger knä att böja sig åt rätt håll,
vänster knä rakt. Höfterna ej lika abducerade
För att se att höfterna
var i led gjorde vi en
kontrastundersökning i
narkos. Passade på
att gipsa
Eva Pontén
62
Eva Pontén
63
7
5/11/10
Högerknät maximalt redresserat, ortosbehandlat. Böjer inte 90°
Eva Pontén
64
Eva Pontén
Hö: Tidigare
vertikal talus. Nu
hålfot i fot med
plantigrad
belastning
Lårmuskeln
ordentligt
förlängd.
Ledband delade
i knät
Vä: Tidigare klumpfot: nu
normal inriktning av talus
mot naviculare. Ingen
adductus, spets eller varus
Exensions osteotomi i
distala femur->rakt knä
Eva Pontén
67
Dennis-Browne skena
nattetid för att
motverka
klumpfotsfelställning
och samtidigt tillåta
knästräckning/böjning,
Ledad KAFO höger
med resår för töjning.
Böjde till slut inte i
knäleden utan gav
kraften på skelettet i
stället. -> OP
Höger knä:
V-Y plastik av quadriceps räckte ej 
fick förstärka med fascia lata 90° flexion
65
66
Inför gångdebut
Sammanfattning
–  Hela foten i marken – fortsatt behandling enligt Ponseti
–  Redressioner + hälseneavskärning + transferering av tibialis
anterior senan till os cuneiforme 3. Bibehåller flexibilitet i foten
–  Om detta inte går
–  Omfattande klumpfotsoperation= hälseneförlängning, tibialis
posterior förlängning, multipla kapsulotomier, delning av
abductor hallucis.
–  Knät ska ha <20° extensionsdefekt för optimalt gående
–  Seriegipsning
–  8-plattor, kirurgisk bakre lösning, Ilizarov-ex-fix-ram
–  Knät ska kunna böjas 90° för ett optimalt sittande
–  Serigipsning
–  Kirurgi, V-Y förlänging av quadricepssenan, Ilizarov
–  Höfter i led
–  Hela uppväxten fortsatt användning av ortoser dag och ffa natt!
–  Barn med artrogryfos behöver både styrka och ben och fötter I funktionell
ställning för att kunna fungera optimalt
–  De nya behandlingsmetoderna med mycket tidig töjning och gipsning
parat med små kirurgiska ingrepp I form av perkutana senförlängningar
och uppstiftning innebär
–  Tidig gångträning
–  Bevarad muskelstyrka
–  Ökad rörlighet och flexibilitet (svikt)
–  Tidig töjning och gipsning för knäluxationer kan eliminera behovet av
kirurgi
–  Styrd tillväxt med hjälp av 8-plattor minimerar behovet av större ingrepp
för att t ex räta ut knäna
–  I vissa fall behövs fortfarande större kirurgi
–  Ortoser behövs under hela uppväxten
Eva Pontén
68
69
Tack!
Eva Pontén
70
8