Hästen i fokus s. 10-14
Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 2 /2010 Träffa oss på Länsstyrelsen den 4-6 juni s. 4 Besök landsbygdsenheten på nätet s. 31 Hästen i fokus s. 10-14 Ledaren Tiden går fort när man har roligt! Tänk vad tiden går fort när man har roligt på jobbet. Nu är det sex år sedan jag blev erbjuden ett av landets finaste jobb inom den gröna sektorn, som landsbygdsdirektör i Västra Götalands län. Efter dessa både trevliga, intressanta och mycket lärorika år på Länsstyrelsen är det dags för mig att anta nya utmaningar. Jag har haft förmånen att lära känna många spännande personer, såväl politiker, myndighetspersoner, förtroendevalda, men framför allt ett fantastiskt gäng lantbrukare och landsbygdsboende. Att jag trots det väljer att sluta beror på en inre övertygelse att man som chef inte skall sitta mer än 5-7 år på en och samma tjänst. Det man inte tillfört som chef under denna tid blir förmodligen inte gjort. Att hitta ett lika ärofullt jobb som landsbygdsdirektör i Västra Götalands län är inte lätt. Jobben som LRF-ordförande, jordbruksminister, landshövding och generaldirektör på Jordbruksverket är ju faktiskt upptagna... Det är inte heller helt enkelt för en landsbygdsorienterad bondson med faiblesse för kor och hästar att flytta till stan. När jag fick erbjudandet att bli vd för Hjordnära i Hjo, affärsområdesansvarig för Skånemejerier i Finland och Norge samt ledamot i koncernledningsgruppen för Skånemejerier, så kändes det som ett bra alternativ. Att åter få möjlighet att göra affärer nationellt och internationellt, på ett jordnära sätt leda Hjordnära mejeri samt att tillhöra offensiva och bondevänliga Skånemejeriers strategiska ledning innebär att få smaka på det bästa av tre världar. Det är åtminstone nästan lika fint som att vara landsbygdsdirektör i bôgda som är Svea rikes vagga! Det har varit en otroligt händelserik tid för oss på landsbygdsenheten och dig som lantbrukare. Vi införde gårdsstödssystemet 2005, avslutade det gamla landsbygdsprogrammet 2006 och startade det nya under 2007. Drabbades av en ny betesmarksdefinition 2008, för att året därpå införa ytterligare en betesmarksdefinition och ett minst sagt osannolikt blockredigeringsprojekt. Finns det någon som kan säga att livet som byråkrat, bonde och landsbygdsbo är händelsefattigt? Jag vill passa på att än en gång slå ett slag för alla de pengar Länsstyrelsen har till investeringar och projekt inom biogas, bredband, landsbygdsutveckling, livsmedel och inte minst lantbruksrelaterade investeringar inom bland annat nöt-, mjölk- och grisproduktion. Därmed är det dags att avrunda och tacka för mig. Jag vänder nu blickarna mot ett mer hjordnära och direkt företagande i mejerisektorn. Lycka till med årets skörd oavsett om det är spannmål, kött, mjölk eller annan landsbygdsverksamhet. Hoppas vi ses på festivalen På Landet den 4-6 juni på Axevalla, det blir ett fantastiskt evenemang för oss som bor på landsbygden! Jordbitens redaktion Malin Lennartsson 031-60 59 88 Nina Goos 0501-60 58 34 Gunnel Holmberg 0521-60 56 57 Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, 532 23 Skara Ansvarig utgivare Ove Konradsson Tryck Rydins Tryckeri AB, Nossebro Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO14001:2004. Cert.no. GBG0002754 Tryckt på återvinningsbart MultiArt Silk Utgivningsplan 2010 Nr 1 – 4 mars Nr 2 – 12 maj Nr 3 – 23 september Nr 4 –9 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till [email protected] eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Johanna Larsson Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Ove Konradsson landsbygdsdirektör 2 Jordbiten 2/2010 Nomineringar till årets Ull-baggar Länsstyrelsen i Västra Götalands län har till årets utdelning av utmärkelsen Ull-baggen nominerat företag och projekt i fyra av de klasser som kommer att få en Ull-bagge vid Landsbygdsgalan i november 2010. Årets landsbygdsföretagare – Kvarnens Pensionat i Hyssna Catharina och Hans Johansson, framgångsrika entreprenörer. Kvarnen i Hyssna, med nysatsningen Kvarnens Pensionat, har utvecklats av Catharina och Hans Johansson, två mycket engagerade entreprenörer. Från att ha varit ett sågverk har Kvarnen blivit en turistanläggning med många verksamheter, hög miljöprofil och stor betydelse för bygden. Årets landsbygdsprojekt – Hållö Kapell utanför Smögen Ett spännande och oväntat projekt som samlat bygden för att skapa ett unikt ekumeniskt kapell i underskön miljö och därigenom få en byggnad för reflektion, andakt och upplevelse som gynnar såväl företag som samhälle. Årets miljösatsning – Våtmark Vena i Melleruds kommun Vatten från cirka 500 hektar jordbruksmark fångas upp i denna våtmark, som därmed utgör en mycket bra kväve- och fosforfälla samt ger en biologisk mångfald. Utloppet är utfört i järnspont med en stensatt fisktrappa nedströms för att fisken ska kunna vandra. Sven-Gunnar Hultmark vikarierar Landsbygdsdirektör Ove Konradsson lämnar sin tjänst i maj. Vem som ska efterträda honom är i skrivande stund inte klart. Klart är däremot att Sven-Gunnar Hultmark går in som tillförordnad landsbygdsdirektör, med Lennart Hedén som tillförordnad biträdande landsbygdsdirektör. Lennart Hedén kommer att ansvara för kontakterna med den gröna sektorn. Jordbiten 2/2010 Ulf Nilsson vid våtmark Vena. Foto: Bo Larsson Årets ungdomssatsning – Sixten, ett LEADER-Sjuhärad projekt Sixten hjälper unga på landsbygden att förverkliga sina idéer. Stöd ges för att planera, genomföra och avsluta projekt. Ungas eget görande står i centrum. Projektet skapar stolta unga landsbygdsbor och idén har spridits till andra delar av landet. De företag som nominerats har sökt och fått stöd från landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsens vision är En levande landsbygd i hela länet. Genom landsbygdsprogrammet, som pågår 2007-2013, kan stöd ges till företag, projekt och miljöinvesteringar på landsbygden. Läs mer om stöden på www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/Landsbygd. Eva Olsson Borås 3 Besök oss ... Den 4-6 juni går festivalen På Landet av stapeln på Axevalla Travbana i Skaraborg. Där får du smaka på länets läckerheter, se fantastiska djur, lyssna till intressanta föreläsare och träffa oss på Länsstyrelsen. På Landet är en festival och ett framtidsforum för alla som lever och verkar på landsbygden. Djur, mat, motorsport, upplevelser och barnartister tillsammans med många utställare är några av många underhållande programpunkter under dagarna på Axevalla. Gammal tradition På Landet återupplivar en gammal tradition med anor från 1930-talet med en mässa och festival på Axevalla i samarbete med Hushållningssällskapet. Då vände sig mässan bara till lantbruket, i år bjuds alla in som på något vis har en koppling till landsbygden. Målet är att mer än 20 000 personer kommer och besöker festivalen under de tre dagarna. Olika världar Festivalområdet är indelat i olika världar. Alla utställningsvärldar erbjuder en intressant och underhållande blandning av utställare och aktiviteter. I varje värld finns en scen för underhållning, föreläsningar och andra aktiviteter. Länsstyrelsen ställer ut Länsstyrelsen finns med som utställare under hela festivalen. Vi delar en stor monter tillsammans med Jordbruksverket. Vi hoppas att vi ska få möjlighet att träffa dig som lever och verkar på landsbygden och visa vad Länsstyrelsen har att erbjuda för att bidra till en levande landsbygd i hela länet. Fem utmaningar I vår monter lyfter vi särskilt fram fem viktiga och aktuella områden som vi har möjlighet att stötta extra just nu med bidrag och kompetensutveckling. Områdena är turism, och då framför allt natur- och kulturturism, hästen, bredband, klimat och förnybar energi samt mat med fokus på livsmedelshygien. Kom och prata med oss Vi finns i vår monter för att prata och diskutera våra fem prioriterade områden men även andra viktiga och roliga frågor du som besökare vill ta upp med oss. Besök oss och låt oss visa dig vilka möjligheter vi har för att bidra till att göra landsbygden levande. Läs mer om festivalen på www.palandetfestival.se Foto: Stefan Svensson 4 Evelina Svaninger Borås Jordbiten 2/2010 På Landet Framtidsforum är en del av folkfesten Landsbygden erbjuder lösningar för den moderna människan. Men vilka är lösningarna på de utmaningar som landsbygden står inför? På Landet Framtidsforum söker svaren! Jordbruksministern deltar, liksom LRF-basen och Jordbruksverkets generaldirektör. Därtill kommer en lång rad andra kända namn som Marit Paulsen, Peter Eriksson, Åsa Torstensson och Lotta Gröning. Många forskare och utredare deltar också, Sveriges tyngsta namn på området i 17 olika seminarier, debatter och föredrag. Upplagt för spännande diskussioner med andra ord. Seminarierna hålls ihop av välkända debattledare som KG Bergström. Billigare biljetter till På Landet! Köp 10 endagsbiljetter till På Landet, à 50 kronor exkl. moms (Ordinariepris vuxen 100 kronor/dag). Skicka e-post till [email protected] Inträde till På landet innebär tillgång till både festivalen och travbanan. Det är fri parkering. Hela programmet hittar du på www.framtidensland.se/forum Bygg bredband med projektstöd Nu är rätta tiden att samla folket i bygden. Landsbygdsprogrammet har förstärkts med mer pengar till bredbandsutbyggnad. Om ni inte redan kommit igång så börja med att samla intresserade i bygden och bilda en förening. Föreningen kan sedan söka stöd för bland annat material, grävning och installation. Hur mycket stöd En förening kan få upp till 60 procent i stöd. En förutsättning för att få stödet är dock att man har kommunen med. Det krävs att en del av kostnaden täcks av bidrag från kommunen (medfiansiering). sieringen är det därför viktigt att de får veta era planer i ett tidigt skede. Flera kommuner i länet har planering på gång kring bredbandsutbyggnad, men inte alla. Föreningen får själv föra diskussionen med sin kommun. Helena Ingvarsson Skara Kontakta kommunen För att kommunen ska ha en möjlighet att ställa upp med medfinan- Projektstöd Mer information och ansökningsblanketter finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/Landsbygd. Det går även bra att kontakta Evelina Svaninger, 031-60 56 15 eller Helena Ingvarsson, 0501-60 56 59. Ansökan kan göras från och med nu! Sök innan ni börjar bygga. Foto: Mårslycke ek. förening Jordbiten 2/2010 5 Behöver du ändra i årets SAM-ansökan? Foto: Arne Lysell Behöver du ändra en eller flera uppgifter i din redan inlämnade SAMansökan? Det finns möjlighet att göra ändringar fram till sista ändringsdatum den 15 juni. Du har möjlighet att göra vissa ändringar och kompletteringar i din inlämnade SAM-ansökan, fram till och med den 15 juni. Du kan ändra uppgifter om gröda och arealuppgifter på dina skiften eller lägga till/ta bort enskilda block och skiften. Tänk på att din ändringsanmälan ska vara en skrivelse i original, vara undertecknad och inkommen till Länsstyrelsen senast den 15 juni. Skogsbete Skogsbete berättigar från och med 2009 inte till Gårdsstöd. Arealen berättigar däremot till Kompensationsbidrag om den ingår i ett åtagande för Miljöersättning för betesmarker. För att skogsbetet ska ge ersättning i kompensationsbidrag ska skiftet redovisas i SAM 2010. Skicka in en komplettering om du missade detta i din ansökan. 6 Stödrätter som inte användes 2009 Om du vill att Jordbruksverket ska ändra ordningen för användning av dina stödrätter, kan du komplettera med krysset på sidan 2 i SAMblanketten eller under fliken Övriga uppgifter i SAM Internet. Då kommer de stödrätter du inte använde 2009, att användas först. Produktionsplatsnummer Har du kontrollerat att du fått med ditt produktionsplatsnummer för nötkreatur eller slaktsvin samt eventuell markering för ekologisk produktion, om du ska redovisa ett sådant? Vissa skiften ska inte vara med i SAM Det är mycket viktigt att inte redovisa skiften på betesmarker som inte ger ersättning i Gårdsstödet. De arealer som trots det redovisas kommer att underkännas, vilket leder till arealfel med risk för sanktion. Detsamma gäller för ansökan om allmänna värden i åtagande för betesmarker. Sammanställningen 2010 är inte komplett angående uppgifter om dessa block. Det kan olyckligtvis finnas sådana block i den tabell som visar block som berättigar till Gårdsstöd. Är uppgifterna fel ska du ha fått ett kompletterande brev från Jordbruksverket om detta. Uppgiften om att blocket är berättigat till Gårdsstöd finns även i utskicket du fick under hösten/vintern efter blockinventeringen. Är du osäker på om du redovisat skiften på betesmarker som inte ger rätt till Gårdsstöd, gå igenom din ansökan igen. Skicka in en ändring omgående om du vill stryka skiften från din ansökan. Om du åtgärdat underkänd areal Om du valt att ta ner ett visst antal träd för att uppfylla kraven för Gårdsstöd på betesmarker, så är det viktigt att du samtidigt som du söker på arealen begär en redigering av din blockkarta. Detta gäller oavsett om du ställt i ordning mer mark i direkt anslutning till en redan godkänd betesmark eller åtgärdat mark på block som underkändes i inventeringen. Du som inte begärt redigering Jordbiten 2/2010 kan skicka in den i efterhand. Tänk på att du tydligt ska motivera varför du vill att arealen ska godkännas för Gårdsstöd. Din kommentar och gränsritning på kartan gör att du kan få en korrekt utbetalning från början. Åtagandeblanketten Även de uppgifter du redan lämnat för en eller flera stödformer i blanketten Åtagande 2010 kan behöva kompletteras eller ändras. Det kan till exempel gälla uppgifter i ansökan om Certifierad ekologisk produktion eller Kretsloppsinriktad produktion, Skyddszoner eller Betesmarker och slåtterängar. Övertagande Du kan också överta hela, eller delar av, jordbruksföretag. Det kan gälla skiften som redan finns redovisade i en annan lantbrukares SAMansökan, men som du övertar. Om du tar över del av ett annat företag måste du ha lämnat in en egen SAM-ansökan senast den 22 april för att få gårdsstöd för den areal som du tar över. minska arealer på skiften i din ansökan. Vänta inte för länge med att göra din ändringsanmälan, skicka den så snart som möjligt. Du kan fortfarande överta hela jordbruksföretag. Dock måste övertagandet göras innan Länsstyrelsen fattar beslut om utbetalning. Om du blir uttagen till kontroll Ett antal företag blir uttagna för kontroll varje år. Om och när Länsstyrelsen meddelar dig att en kontroll ska genomföras på just ditt företag kan du inte längre göra ändringar i din ansökan. Fram till och med 30 juni För dig som odlar hampa är 30 juni sista dagen för att lämna in etiketterna från utsädessäckarna och en sådeklaration. Sådeklarationen ska innehålla uppgifter om utsädessort och utsädesmängd för vart och ett av dina hampaskiften. Du som redan har ett miljöstödsåtagande med startår 2007-2009 måste ange om du vill ha de nya ersättningsnivåerna. Komplettera på sidan 3 i SAMblanketten eller under fliken Övriga uppgifter i SAM Internet. Om du väljer den nya högre ersättningen godkänner du också att din ersättning kan komma att ändras under din åtagandeperiod. Du måste göra ditt val i år, du kan inte vänta till 2011. Om du har missat att ange att du vill ha de nya ersättningsnivåerna i din ansökan kan du komplettera med det fram till den 15 juni. Överföring av stödrätter Stig Karlsson Skara Efter den 15 juni När 15 juni har passerat kan du endast minska din ansökan genom att dra tillbaka block och skiften eller Ändrade ersättningsnivåer i miljöstöden Ann-Sofie Josefsson Borås Du kan ansöka om överföring av stödrätter, förutsatt att den som ska överta stödrätterna redan hade minst fyra stödrätter den 22 april. Ansök på blanketten Överföring av stödrätter 2010 senast den 15 juni. Om du har mindre än fyra hektar mark och överför stödrätter till en annan brukare, tänk på att även överlåta eventuella åtagande för miljöersättningar. Två brukare kan inte få stöd för samma mark även om det är olika stödformer. Blanketten Övertagande 2010 måste vara inlämnad till Läns styrelsen senast den 15 juni. Kom ihåg att söka utbetalning för dina åtaganden! Foto: Nina Goos Jordbiten 2/2010 7 Spännande utveckling på la – Kurserna som Länsstyrelsen ordnat har varit väldigt bra. Ibland känns det som om ni har någon spejare med vid vårt frukostbord, utbrister Hjalmar. Som egen företagare är det viktigt att ha någon att bolla sina tankar och idéer med. Till gården hör även 2 hektar mark och växthus, där Hjalmar och Rut odlar grönsaker och snittblommor som säljs på torget. – Nästa vecka kommer vår första gäst för säsongen, säger Hjalmar. Stora Haketorp kan även erbjuda Bed & Breakfast. Dala Handelsträdgård Surdegsbröd i väntan på att gräddas. Följ med på besök till två av länets företagare, Hjalmar Björling och Gisela Wass, båda med företag i utveckling. Surdegsbröd från Stora Haketorp Kavringarna är redan klara och det doftar gott när jag kliver över tröskeln till det nyinredda bageriet i källaren. Hjalmar har varit igång sedan kvart i fem på morgonen. Väggarna är vita och den gamla vedeldade bakugnen vittnar om att det funnits en bagarstuga på platsen sedan tidigare. – Det var jordgolv här när vi kom hit för tre år sedan, säger Hjalmar, samtidigt som han delar den stora degen i exakt lika stora delar. Han kontrollväger varje bit, innan han varsamt formar dem till limpor. – Ingen bagare vill ha en degslatt kvar på slutet, säger Hjalmar med ett leende, där han står i sin röda bagarskjorta. Han ser ut att trivas och har full kontroll på de olika momenten. Idag är det storbak på gång. Normalt bakar Hjalmar närmare 100 stycken KRAV-godkända lim8 – Såg du skylten, säger Gisela när vi möts. Den kom upp igår! Gisela har alltid drömt om att ha ett eget företag, men att det just skulle bli ett trädgårdsföretag visste hon inte från början. Gisela är uppväxt på en mjölkgård, där de även odlat lite grönsa- por varje torsdag, som sedan säljs på torget i Falköping på fredagar och hos den lokala ICA-handlaren. Den kommande helgen är det vårmarknad vid Hornborgasjön så därför blir det extra många limpor. Hjalmar är med i Falbygdens Mat och Kultur, en ekonomisk förening som skapar många viktiga säljtillfällen för medlemmarna. Vårmarknaden är ett. Hjalmar visar mig surdegar och jäskorg ar som ska mjölas. Den nya bakugnen inhandlades vid ett besök på en mässa i Österrike i våras, som arrangerades av Länsstyrelsen. Alla 16 limpor, som degen räcker till, går att grädda Hjalmar Björling, Stora Haketorp. samtidigt. Jordbiten 2/2010 andsbygden Senaste nytt om livsmedelslagstiftningen Är du livsmedelsföretagare inom primärproduktionen ska du registrera din verksamhet. Blanketten hittar du på www.slv.se Välj Livsmedelsföretag, Primärproduktion och sedan Trycksaker/ Blanketter. Primärproduktion omfattar hela råvaruproduktionen, det vill säga odling, skörd, tvättning av grönsaker, kryddor, frukt och bär, jakt av frilevande vilt, biodling och äggproduktion. Som primärproducent ansvarar du för livsmedelssäkerheten. Företagare som hanterar livsmedel Gisela Wass, Dala Handelsträdgård. ker. Det är de senaste 12-15 åren som hon sysslat med trädgård efter sin trädgårdsutbildning. För mindre än ett år sedan fick hon höra att Dala Handelsträdgård skulle byta ägare. – Det var inte alls meningen att jag skulle ta över, småler Gisela. Jag ville bara se hur det såg ut och svängde förbi en kväll. Ja, och sedan var jag fast. Sedan årsskiftet arrenderar hon handelsträdgården av Dala Säteri, som ligger ett stenkast därifrån. Platsen är fylld av historia. Gisela berättar att säteriets huvudbyggnad står på en grund från 1300-talet. De första växthusen med tillhörande arbetslokal byggdes 1938. Ytterligare växthus med butiksdel har byggts till senare. I växthusen spirar vårens frösådder och utanför har drivbänkar dykt upp ur snön, som en glad överraskning. De är nu fyllda med perenner. Jordbiten 2/2010 Förutom trädgårdstillbehör har Gisela även en avdelning med ekologiska varor, många från små lokala producenter. Sortimentet presenteras på hemsidan under ”Veckans Eko”. – Jag ser bara möjligheter med det här stället. Jag vill bevara den gamla delen, eftersom den har atmosfär och med fördel kan användas vid olika utställningar och sammankomster. Jag har ingen brist på idéer, utan det är tid och pengar som får visa hur företaget kommer att utvecklas framöver. Jag känner att nu har jag hamnat rätt. Läs mer på www.storahaketorp. se och www.matokultur.se och www.dalahandelstradgard.se Från och med 1 december 2009 har det skett regelförenklingar om godkännande och registrering för livsmedelsföretagare. Förändringarna innebär att du anmäler till kontrollmyndigheten att du ska starta ett livsmedelsföretag. Blankett hittar du på din kommuns hemsida. Verksamheten får påbörjas 14 dagar efter det att anmälan kommit in till kontrollmyndigheten. Först efter det att du har startat din verksamhet gör kontrollmyndigheten besök på plats. Det är viktigt att visa myndigheten att du har ett system för livsmedelssäkerhet. Verksamheter som omfattas av registreringen är butiker, charkföretag, caféer, gårdsrestauranger och catering. Godkännande krävs för anläggningar som omfattas av animalielagstiftningen, till exempel slakterier, styckningsanläggningar, mejerier och äggproducenter. Christina Kobel Ulrika Elfström Uddevalla 9 Hästen på bete Åkermarksbeten med kraftig tillväxt och högt energiinnehåll passar bäst till unghästar och fölston. Foto: Bengt Ekberg, SVA Hästar är flockdjur och har under många miljoner år levt ett frilevande stäppliv. Att tillgodose deras behov av bete och rörelse i den moderna hästhållningen kan vara en utmaning. välgödslad åkermark är stor. Olika hästar har olika näringsbehov och därmed behov av olika betesmarker eller olika lång ättid. Till ett fölsto och en shetlandsvallack måste du ha olika betesstrategier. Hästar gillar blåsiga lägen för att minska på flug- och knottplågan. De vill också ha utsikt över öppna marker för att kunna övervaka omgivningarna. Släpp dina hästar på bete och låt dem vara hästar men fortsätt motionera de hästar som behöver det. Föl och unghästar däremot behöver kunna få vila och ha sällskap av hästar i liknande ålder. Rätt antal hästar till betesmarkens storlek är viktigt. Få hästar på en betesmark kan få för mycket att äta och har du för många hästar på en liten areal påverkas markerna negativt genom trampskador och stora gödselmängder. Dessutom varierar gräsets tillväxt stort under säsongen. Gräset har en kraftig tillväxt under försommaren för att avstanna mitt på sommaren och sedan återkomma med en tillväxttopp under sensommaren. Djurantalet eller arealen behöver därför justeras under säsongen. Hästar som får bete sig naturligt födosöker sällan mindre än 14 timmar per dygn och ofta ända upp till 18 timmar. Till 95 procent betar de olika sorters gräs och halvgräs men undviker örterna. Många hästraser är utmärkta att använda som betesdjur på marker som ska restaureras eftersom de inte behöver idissla. Olika typer av betesmarker innehåller olika mycket näring. Skillnaden mellan en torräng och en 10 Giftiga växter bör du inte ha på betesmarken. En hel del arter som växer i trädgården och parker är giftiga, till exempel idegran, fingerborgsblomma och tibast. Sprängört, odört och skelört är vildlevande arter som kan ställa till problem. I betesmarker får du inte sprida bekämpningsmedel och behöver du gräva upp en giftig planta kan du behöva skydda huden och använda handskar. Ta hjälp av en flora eller en botaniskt kunnig person om du tror att du har en giftig växt i betesmarken, närbesläktade arter kan ibland vara mycket lika. Träna gärna på att bedöma hästens hull. Fettansättning på halsens ovansida och runt svansrot är varningstecken på att din häst är för fet och därmed riskerar följdsjukdomar. Äldre hästar och de som är lägst i rang kan istället bli magra. Anpassa betestillgången så att hästen mår bra. Marina Bengtsson Borås Hästbeteskurser i sommar Vid tre tillfällen kommer Länsstyrelsen att ha hästkurser sommaren 2010. Då kommer vi att fördjupa oss i ämnet häst på betesmarker. Välkommen! Jordbiten 2/2010 Hästar och parasitproblem Nästan alla hästar har parasiter i någon omfattning. Vuxna hästar som är friska och utfodras väl har inga problem med de parasiter de bär på. Föl och unghästar samt äldre och sjuka hästar ska man ha mer uppsikt över. Ta träckprov på våren/försommaren när maskarna är mer aktiva. Avmaska inte rutinmässigt, det finns problem med parasiter som utvecklar resistens mot avmaskningsmedlen. Både små blodmaskar och spolmask har vi idag inte samma möjlighet att behandla. Avmaska inte i onödan så har vi verkningsfulla medel även i framtiden. Dessutom gör du en insats för miljön genom att undvika avmaskningsmedel. Hästar som måste avmaskas kan hållas i små hagar eller i paddock. Ta hand om träcken och lägg den på deponi eller i blomsterlandet. På så sätt undviker man att avmaskningsmedlet hamnar på betesmarken. I en gödselhög kan det finnas flera hundra arter och en del tål inte avmaskningsmedlet. Avmaska helst två veckor innan betessläpp om du använder makrocykliska laktoner (till exempel ivermektin). Nya hästar hålls precis som avmaskade hästar i små hagar eller i paddock. Ta träckprov och avmaska vid behov. I stall där omsättningen på hästar är hög är det extra viktigt att ha speciella hagar för de hästar som är på tillfälligt besök. Tips från en markägare som tar emot sommarhästar är att kräva träckprov innan nya hästar får komma till betet. Som kompensation betalar de avmaskningsmedel om träckprovet visar att det behövs. På så sätt släpper de inga infekterade hästar bland övriga hästar och samtidigt undviker de att avmaskningsmedlet hamnar på betet. Jordbiten 2/2010 mocka rasthagar en gång i veckan, det är en bra åtgärd för att minska parasittrycket. För större stall finns det motordrivna redskap för mockning. Förebyggande strategier är ett mycket bättre verktyg än avmaskningsmedel i kampen mot parasiter. Genom olika åtgärder kan du bryta maskarnas livscykel från ägg till vuxen individ och därmed undvika att hästarna smittas: • Skilj på vinter- och sommarhagar. • Plöj och så om åkermark. Livscykeln för parasiterna bryts och betet blir helt fritt från parasiter. • Bete vartannat år på markerna, då minskar parasittrycket. • Sambete eller växelbete med annat djurslag är en bra åtgärd. Eftersom varken får eller kor smittar hästar med sina parasiter så minskar parasittrycket. Dessutom utnyttjas marken mer • • • effektivt då de olika djurslagen födosöker på olika sätt. Växla mellan de beteshagar som utnyttjas först på säsongen. Genom att ha en betesmark som djuren tas ifrån på hösten och som sedan inte betas förrän i juli minskar parasittrycket. När du putsar betet eller sprider gödseln i ratorna så finfördelas den och sprids till ett större område. Många masklarver dör i sol och värme, därför ska man putsa vid varmt och torrt väder. Vid putsning i fuktig väderlek hjälper du istället maskarna att sprida sig. Mark som betats sedan vår-/ försommar kan få en explosion av larver i hagen en varm fuktig dag på högsommaren. Flytta hästarna till betesmark som inte betats tidigare under säsongen vid denna tidpunkt. Marina Bengtsson Borås Betesstrategier är viktiga för att minska smitta från parasiter på betet. Foto: Bengt Ekberg, SVA 11 Skatteregler för hästföretagare och biodlare Redovisning av hobby Informationskvällen om skatteregler för hästföretagare var välbesökt. Foto: Marina Bengtsson Bedriver du näringsverksamhet eller hobby? Din verksamhet, oavsett om det är hobby eller näringsverksamhet, ska beskattas antingen som kapital, näringsverksamhet eller tjänst. Under våren har Länsstyrelsen i samarbete med Skatteverket anordnat informationskvällar med syfte att tydliggöra gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet. Krav på vinstsyfte För att Skatteverket ska se din verksamhet som en näringsverksamhet krävs att den bedrivs med varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Näringsverksamhet innebär en varaktig verksamhet med affärsplan, ekonomisk kalkyl, marknadsföringsåtgärder, eventuella tillstånd, lokal för verksamheten och att inköp och investeringar gjorts som är typiska för näringsverksamheten. Hobby brukar beskrivas som att verksamheten visserligen bedrivs varaktigt och självständigt, men att egentligt vinstsyfte saknas. 12 Regler för biodlare För dig som är biodlare anser Skatteverket att upp till 15 bisamhällen räknas som hobby. Från och med det 16:e bisamhället bör verksamheten utgöra näringsverksamhet. För biodlare som innehar en jordbruksfastighet ingår bisamhällena i näringsverksamheten, även om antalet understiger 16. Svår bedömning för hästverksamhet För hästverksamheter är gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet svår. Eftersom hästar är dyra i inköp och innebär stora årliga utgifter krävs det relativt höga inkomster innan verksamheten går med vinst. Det är endast du som driver en jordbruksfastighet med brukshästar för användning i jord- och skogsbruk vars företag automatiskt räknas som näringsverksamhet. För övriga hästraser och anknuten verksamhet gäller det att visa att du har eller kommer att få ett överskott i din verksamhet. Du som har en hobbyverksamhet som går med överskott ska beskattas. På överskottet ska du betala egenavgifter. Har verksamheten tidigare gått med underskott kan du kvitta överskottet mot dessa, men endast fem år tillbaka. Det är därför viktigt att spara dokumentation från alla år, även de som går med underskott. Anteckningskrav och arkivering gäller för hobbyverksamhet. För näringsverksamhet får underskott sparas hur länge som helst för att kvittas mot framtida överskott. Underskott de fem första åren av en nystartad näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag och således kvittas mot övriga förvärvsinkomster. Beskattning av näringsverksamhet Bedriver du näringsverksamhet är du bokföringsskyldig. I Bokföringslagen finns strikta bestämmelser om att alla affärshändelser ska bokföras löpande och att verifikationer ska bevaras på särskilt sätt. Du som avser att bedriva näringsverksamhet bör skaffa dig information direkt från Skatteverket. Delta gärna på någon av de nyföretagarträffar som anordnas. Registrering hos Skatteverket ska också ske om du avser att bedriva näringsverksamhet. Läs mer på www.skatteverket.se eller ring 0771-567 567. Marina Bengtsson Borås Maja-Lena Främling Uddevalla Jordbiten 2/2010 Kontroll av betessläpp Det är angeläget att djur har en dräglig tillvaro och att de så långt det är rimligt kan få en del av sina naturliga behov tillgodosedda. Enligt lagstiftning ska nötkreatur i Västra Götalands län få möjlighet till utevistelse minst tre sammanhängande månader under perioden 1 maj-15 oktober. För mjölkkor gäller att varje djur ska komma ut på bete varje dygn och att de ska ha tillgång till betesmark under minst sex timmar per dag. Övriga nötkreatur, förutom kalvar, tjurar eller djur i karantän, ska under sommartiden hållas ute dygnet runt. Observera att det inte räcker med att hålla djuren i en rastfålla utan det ska finnas ett växttäcke på minst 80 procent av arealen i den aktuella betesmarken. Djuren ska ha daglig tillsyn samt tillgång till vatten. Sjuka eller skadade djur samt högdräktiga djur ska ses till oftare. Betesprojekt Undantagsvis är det tillåtet att hålla djuren inomhus hela eller delar av dygnet, till exempel i samband med sjukdom eller kalvning. Då krävs noggrann dokumentation, till exempel i stalljournalen, där det ska framgå vilket djur som hållits inne, när detta skett samt skälet till att djuret inte gått på bete. Om det finns särskilda skäl för att hålla djuren inomhus kan du söka dispens från Jordbruksverket. Innan dispensen godkänns måste djuren hållas på bete enligt gällande lagstiftning. Under betesperioden 2010 kommer Länsstyrelsen att genomföra ett djurskyddsprojekt med inriktning på kontroll av att nötkreatur verkligen har släppts på bete under den perioden när detta krävs. Camilla Dahlberg Utevistelse och betesgång för hästar Betessäsongen närmar sig och för dig som har häst är det några saker som kan vara bra att känna till. Inte tillåtet med taggtråd Betesmarker, rasthagar och drivningsvägar ska vara fria från föremål som din häst kan skada sig på. Du ska se till att stängsel är väl uppsatta och underhållna. Stängslen ska vara utformade så att hästen inte löper en risk att skada sig på dem. Stängseltrådar och stängselnät ska vara väl sträckta och synliga för hästen. Sedan årsskiftet är det inte längre tillåtet att ha taggtrådsstängsel till dina hästar. Möjlighet att röra sig fritt Du bör ge din häst möjlighet att röra sig fritt i rasthage eller motsvarande varje dag. När du håller din häst på bete får hästens rörelsefrihet inte begränsas genom att du binder upp den eller fäster ett främmande föremål vid den. Enligt en ny regel som gäller från och med 1 augusti 2010, ska du se till att din häst dagligen har möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Det är tillåtet att binda hästen i en spilta, men då ska du använda löpande grimskaft och grimma eller halsrem. Din häst måste kunna vila med hu- Foto: Marina Bengtsson vudet mot underlaget då den ligger ned. Från och med 1 augusti 2010 får du inte hålla din häst bunden i spilta mer än 16 timmar per dygn. Jan-Olof Sannö Skara Undvik tjuvbetäckning Ett problem som har uppmärksammats vid samtal mellan Länsstyrelsen och lantbruksnäringen är att kvigor och tjurar inte skiljs åt tillräckligt tidigt. För tidig betäckning av en ung kviga innebär en stor risk för lidande både för kvigan och också kalven vid förlossningen. Enligt djurskyddslagstiftningen ska kvigor, innan första brunstperioden startar och fram till dess att de uppnått en ålder av 13 månader, hållas så att risken för betäckning minimeras. Rekommendationen är att de från fem månaders ålder bör hållas separat från tjurarna. Vid Länsstyrelsens djurskyddskontroll kontrolleras detta och en avvikelse på denna kontrollpunkt kan leda till tvärvillkorsavvikelse och därmed avdrag på jordbrukarstödet. Jan-Olof Sannö Jordbiten 2/2010 13 Foto: Karin Olsson Skötsel av historiska marker med dagens förutsättningar Att utnyttja naturliga fodermarker optimalt för försörjning och bevarande av arter är inte någon nymodighet. I Sverige har vi varit djurhållare i cirka 6 000 år. Vi har påverkat naturen genom att röja skogar för att få slåtter-, betes- och åkermarker. De skapade markerna är värdefulla, men på grund av upphörd skötsel håller många på att försvinna. Det nymodiga i att sköta dessa naturliga fodermarker idag ligger i att göra det med dagens förutsättningar och i enlighet med miljöersättningar. Miljöersättningarna har tagits fram just för att bevara arter och göra det mer lönsamt att sköta marker som annars skulle ligga i ohävd. Betesplanering med fingertoppskänsla Nyttjandet av en betesmark kan sägas vara optimalt när djurens behov och betesmarkens avkastning är i balans. Att uppnå denna balans kräver fingertoppskänsla. Under betessäsongen växer djuren och foderbehovet ökar. Under normala år går betestillväxten åt motsatt håll och är som störst på försommaren för att sedan gradvis minska. Detta betyder att för att uppnå optimal balans kan en given areal inte betas med samma djurantal under hela betessäsongen. 14 Rotation ger balans Rotationsbete är ett system som kan underlätta att uppnå rätt balans. Det innebär att hela besättningen eller grupper av djur flyttas mellan olika fållor efter tillgången på bete. Betestillväxten på försommaren tas då tillvara genom en snabbare rotation än på sensommaren. Det är mycket fördelaktigt att ha någon vallfålla i sitt rotationssystem. Torra somrar kan du växla mellan naturbetesfållor och vallfållor medan du under normala/regniga somrar kan ta en eller kanske flera vallskördar och låta betesdjuren rotera på naturbetesmarken. Vid restaurering är det extra viktigt att ha tillgång till en åkermarksfålla i systemet då den restaurerade marken kan kräva kortare intensiva avbetningar av sly, för att sedan få vila så att gräs och örter kan hinna etablera sig. Sambete för ökad avkastning Olika slags betesdjur kompletterar varandras betesvanor. Därmed kan sambete, det vill säga bete med olika djurslag, ge en bättre avkastning. Antalet rator minskar och den individuella tillväxten ökar. Nötkreatur sliter av gräset vid betning och lämnar rester som får gärna tuggar i sig. Får är finsmakare och Jordbiten 2/2010 betar mycket selektivt, späda örter betas först och de undviker grövre högt gräs som i sin tur kan lämnas till nöt eller häst. Näringsämnen sprids istället för att koncentreras till gödselrator. Med fler än ett djurslag minskar också risken för alltför hårt bete, vilket gynnar artrikedomen. Bättre djurhälsa Får, häst och nöt har få gemensamma betesparasiter vilket gör att sambete minskar parasittrycket och i längden kan förbättra djurens hälsa. Det ena djurslaget sanerar när det äter larver som endast överlever i ett annat värddjur. Har du problem med att ett djurslag jagar ett annat, vilket kan vara fallet med hästar, kan du med fördel växelbeta och låta det ena djurslaget beta före ett annat i ett slags rotationsbete. Bete och naturvård Genom rotationsbete kan du variera betestrycket i olika fållor och vid betessläppet se till att inte släppa på betesdjuren i samma fålla varje år. Denna variation gynnar de växter som formats under ängsbruket, en skötselmetod som nästan helt har försvunnit. Exempel på slåttergynnade växter är svinrot, kattfot, gullviva, slåttergubbe, slåtterblomma, ängsskallra och höskallra. För att de växterna ska hinna sätta frö och på så sätt säkra sin fortlevnad kan det vara bra att inte släppa på djuren i fållor med slåttergynnade växter förrän i andra halvan av juli eller senare. Vill du veta mer om hur du sköter en slåtteräng på traditionellt vis? Läs mer i På gång på sidan 30. Betesfritt år och bränning Om du har en betesmark med särskilda värden kan du få ett särskilt skötselvillkor i form av ett betesfritt år i din åtagandeplan, just för att gynna de slåtterpräglade växterna i området. Denna insats innebär att du under ett år i femårsperioden låter bli att släppa på djuren i området men behåller din miljöersättning. Villkoret kan innebära att du får röja ohävdsarter och sly som kan tänkas komma upp på grund av att marken inte betas. Om du praktiserar sent betespåsläpp eller ett betesfritt år kan det vara en god idé att komplettera med insatsen Bränning av betesmark följande år. Då bränns det fjolårsgräs som annars kan ligga kvar och skugga ut marken när den nya växtligheten ska sätta fart. Insatsen innebär att du bränner av en viss yta en gång under femårsperioden. Bränning sker på våren, från mitten av mars till mitten av april. Insatsen bränning ingår i Utvald miljö och är inte något rättighetsstöd. Modern slåtter Den traditionella slåtterängen sköt- tes genom fagning på våren, slåtter och höbärgning under andra halvan av sommaren, hamling och efterbete under sensommaren och röjning vid behov. Idag behöver denna traditionella skötsel inte nödvändigtvis ske med manuella metoder. Om underlaget tillåter kan maskinslåtter med skärande slåtterbalk ersätta lieslåtter och höbärgningen med självlastare, om effekten blir densamma. Den rika ängen Strandängar och sidvallsängar som inte är stenbundna och ojämna kan mycket väl lämpa sig för slåtter med moderna metoder. Strandängarna är mycket artrika och produktiva miljöer. Genom att hävda dem med bete eller slåtter blir de värdefulla fågellokaler. Med kontinuerlig och intensiv hävd av strandängarna kan en hög och jämn produktion av foder bevaras och samtidigt gynna ett rikt växt- och djurliv. Ersättningen för slåtteräng med särskilda värden ligger på 4 200-5 400 kronor per hektar och år beroende på om marken berättigar till Gårdsstöd eller inte. Har du tillgång till djur som kan efterbeta ängen kan du söka ersättningen för efterbete. Har du inte betesdjur kan det vara en god idé att bränna ängen på våren och då söka ersättningen för bränning. Vill du veta mer om miljöersättningar och ersättningarna i Utvald miljö? Läs mer på www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/ Landsbygd och sedan Stöd och bidrag. Bohuskullorna Klara och Birger sambetar med gårdens får. Foto: Sara Eitrem Jordbiten 2/2010 Katrin McCann Uddevalla 15 Lammproduktion på andra sidan Landskapet i Nya Zeeland bjuder på välbetad och kuperad terräng. Foto: Jesper Eggertsen Förutsättningarna för betesbaserad lammproduktion i Nya Zeeland jämfört med Sverige är i många stycken annorlunda. Den längre växtperioden och det mildare klimatet är de mest påtagliga skillnaderna. Vid lammproduktionen i Nya Zeeland saknas ofta ekonomibyggnader. Lamning sker utomhus och fåren vistas ute året om. De fasta anläggningar som man har är dels ett relativt enkelt hus som används vid klippning, så kallat wool shead, samt permanenta, omfattande och gedigna stängsel för fållindelning. Hanteringsanläggningar behövs System för dricksvatten med vattentankar är placerade på höjderna, dit man som regel pumpar vatten och varifrån vattnet genom självtryck fördelas ut till olika fållor. En eller flera fasta hanteringsanläggningar är placerade på strategiska ställen på gården. De används när man skiljer på tackor och lamm, vid kupering av svansar, avmaskning 16 och avvänjning samt vid sortering till slakt eller livförsäljning. Lammproduktionen i Nya Zeeland binder därför avsevärt mindre kapital än svensk lammproduktion. Låga produktionskostnader En fårägare i Nya Zeeland har istället sitt kapital bundet i fastigheten, djuren, stängslen och vattenanläggningarna. Maskinparken är i regel begränsad till, i de flesta fall, en pickup, en eller flera fyrhjuliga motorcyklar, en traktor, utrustning för att slå ner stolpar och en kultivator. Vid behov av övriga maskiner hyrs dessa in. De dominerande rörliga kostnaderna i lammproduktionen utgörs av arbetskostnader, hantering av djuren, underhåll av staket, underhåll och omläggning av beten samt kostnader för handelsgödsel. Vikande lönsamhet En genomsnittlig slaktintäkt år 2008 för ett lamm med 17 kg slaktvikt var cirka 500 svenska kronor. Genomsnittsbesättningen består av cirka 3 000 tackor. Varje tacka får i genomsnitt 1,3 lamm. De enskilda lammproducenterna har gett uttryck för att lönsamheten är vikande. Det avspeglas också i att antalet tackor har minskat med mer än 20 procent sedan 1994, nu är antalet nere i 35 miljoner tackor. En annan väsentlig skillnad mot svenska förhållanden är att man inte har några subventioner, vilket upplevs positivt av producenterna. Merparten av produktionen, 95 procent, går på export. Omfattande livdjurshandel Betet är den överlägset viktigaste resursen i Nya Zeeländsk lammproduktion. Näst intill undantagslöst ger man inget tillskott av kraftfoder, vare sig till tackor eller till lamm. Tillgången på bete och marknadspriset styr planeringen av lammproduktionen på den enskilda gården. En omfattande handel med levande djur har därför utvecklats: Jordbiten 2/2010 • • • • Om lammproducenter bedömer att man inte klarar att få lamm slaktmogna innan priset faller på hösten, så säljer man grupper av lamm. Köpare är då ”slättjordbrukare” som har vall som extragröda, vilken används för slutgödning av lamm. Bedömer man att betestillgången inte kommer att räcka under vår och sommar på grund av exempelvis låg nederbörd, så säljer man av grupper av djur. Köpare är då lantbrukare i andra delar av landet med omvända förhållanden. Har man till exempel förlorat ett stort antal lamm på grund av ogynnsamma förhållanden i samband med lamning, så kan man köpa in nya lamm för att utnyttja betet. Äldre tackor (> 5 år) från kuperade områden säljs till producenter i mindre kuperade områden för vidareproduktion under ytterligare 2-3 år. lite rator i betena och den goda beteskvaliteten åstadkommer man genom att: • • • • • • God beteskvalitet avgörande Djurägarna ger intrycket av att vara mycket noga med att skapa god kvalitet på betet. Det finns påfallande • Hålla rätt längd på gräset. Man försöker hålla sig inom 5 - 20 cm höjd på gräset. Minska parasitbelastningen. Vissa anser att man åstadkommer det genom att undvika betning under 5 cm. Använda nötkreatur för att beta ner förvuxet gräs, längre än 20 cm. Variera antalet djur per hektar beroende på bland annat betesmängd, beteskvalitet, årstid, slutgödning av lamm och antal tackor utan lamm. Sam- eller växelbeta med nöt och får där nötkreaturen är till för att skapa bra betesförutsättningar för fåren. Förnya betesvallarna genom chemical och mechanical topping. Chemical topping innebär att man med en låg dos Roundup (0,5-1,0 liter per hektar) dämpar grästillväxten till förmån för klöver. Komplettera betestillgången med betesgrödor som rovor, • fodermärgkål och foderraps där topografin tillåter. En omfattande fållindelning med permanenta och gedigna stängsel. Det ger möjlighet att hålla många djur på liten yta under kort tid. Svenskt eller Nya Zeeländskt lammkött? Hur hävdar vi då svenskt lammkött i konkurrens med lammkött importerat från Nya Zeeland? Att hävda svenskt lammkött på ”bulkmarknaden” torde inte vara framgångsrikt. En 30-procentig marknadsandel ger oss möjlighet att inrikta oss på en ”exklusivare” del av marknaden där konsumenter är beredda att betala ett högre pris för ett färskt och närproducerat lammkött. Svenska lammproducenter måste lyfta fram värdet på det svenska lammköttet genom en intensivare marknadsföring av det färska, närproducerade lammköttet som har format det svenska landskapet. För att åstadkomma detta behövs en översyn av regelverket för att fullt ut kunna komma in på en närmarknad samt marknadsföring där det svenska lammköttets fördelar framhålls, ”Endast svenska får betar svenska landskap”. Jesper Eggertsen Skara Thord Nordstedt Lammproducent Skara Lennart Pettersson Lammproducent Undenäs Många djur säljs vid återkommande auktioner. Foto: Jesper Eggertsen Jordbiten 2/2010 17 Pollinering och växtskyddsmedel – går det ihop? Lukta inte fel – för då…! Om ett bi luktar misstänkt vid hemkomsten kan det råka illa ut! Om bin eller humlor dör på grund av växtskyddsmedel är det alltid den som besprutat som är ersättningsskyldig. Samtidigt är både pollinering och växtskydd viktigt. Vad kan man göra för att minska riskerna? rekommenderad dos. Om dosen minskas förlorar man den avskräckande effekten på pollinatörerna som är ett villkor för att en behandling i blommande fält ska kunna ske utan skador på bin och humlor. Att man inte får spruta med bekämpningsmedel som är direkt dödande för bin och humlor när dessa finns i fältet är självklart. Inom produktgruppen pyretroider finns det flest sådana bekämpningsmedel, men de finns även inom andra grupper. Titta efter varningstexten ”Giftig eller mycket giftig för pollinerande insekter” på etiketten eller i produktdatabladet. Neonikotinoider – inte giftiga eller? Pyretroider – garanterat giftiga Några få pyretroider får användas under blomningen i oljeväxter, ärter och jordgubbar. Dock enbart på natten och om pollinatörerna lämnat fältet. Det måste man kolla upp under ljusa och varma nätter. Det är också viktigt att alltid använda 18 Även produktgruppen neonikotinoider ifrågasätts, trots att de inte är klassade som giftiga för pollinerande insekter. En del växter kan utsöndra vatten genom bladen, så kallad guttation. I dessa droppar koncentreras neonikotinoider på behandlade plantor. Ett laboratorieexperiment i Italien har visat att bin dör om de tvingas dricka dessa droppar. Där emot finns det inga undersökningar som visar att bin i naturen frivilligt dricker guttationsdroppar med växtskyddsmedel. Det är klokt att ge pollinatörerna rent dricksvatten nära bona. Det är även en fördel för pollineringen eftersom insekterna då inte behöver spilla tid på att leta efter vatten. Även andra medel kan bli ödesdigra. Om bin eller humlor luktar ”fel”, till exempel av växtskyddsmedel, kan de bli dödade av vaktbina när de kommer hem till boet. Därför putsar pollinatörerna sig noggrant om de fått på sig medel. De pollinerar inte heller under den tiden. Risken för skada på pollinatörena är inte över bara för att det inte finns blommor där man vill bekämpa. Även bin och humlor på väg över fältet kan skadas av bekämpningsmedel. Bin och humlor kan flyga upp till 6 km efter bra drag, även om 1-3 km är vanligare. Ett bi kan ”berätta” för övriga bin i kupan var det hittat bra drag. Då kommer även de övriga bina att dra dit. Humlorna kan inte ”skvallra”, men en humla som hittat bra drag kommer att flyga dit igen och kan locka med sig andra humlor. Om man vill bekämpa på ett fält som ligger mellan till exempel en bigård och ett fält med bra drag måste man fortfarande bekämpa på tider när bin och humlor inte är ute. Goda råd Placera kupor eller bon utom räckhåll för växtskyddsmedel och avdrift. Spruta aldrig medel som är giftiga för humlor och bin när dessa är i eller på väg över fältet. Spruta om möjligt även andra medel när insekterna inte är ute. Se till att rent vatten finns nära bona. Kirsten Jensen Skara Jordbiten 2/2010 Bröd och bomull i stationshuset I Hällekis gamla stationshus var det länge sedan det såldes några tågbiljetter. Här samsas numera ett bageri, café, textiltryckeri och en klädbutik, allt ekologiskt och rättvisemärkt. När stationsbyggnaderna längs Kinnekullebanan auktionerades ut köpte Ylva Lindström stationshuset i Hällekis som inreddes till textiltryckeri. Ylva med sitt företag Tryckvåg är pionjär på ekologisk rättvisemärkt bomull och miljövänliga vattenbaserade tryckfärger i Sverige. Hon säljer bland annat screentryckta T-tröjor till företag runt om i landet. Stora kunder är Svenska Naturskyddsföreningen och Greenpeace. Roligare tillsammans Susanne Wångdal bakade tidigare bröd i bageriet i Falkängens hantverksby i Hällekis och efterfrågan var stor på det ekologiska brödet. I maj 2009 öppnade Ylva och Susanne tillsammans företaget Naturligtvis i stationshuset, inte minst Till Hällekis stationshus reser du miljövänligt med Kinnekullebanan. för att det är mycket roligare att arbeta tillsammans än var och en för sig. I undervåningen bakar Susanne Kinnekullebröd i det lilla bageriet. Här finns också café och butik med ekologiska och rättvisemärkta tyger och kläder av bomull, linne, ull, hampa och bambufibrer. På övervåningen har Ylva sitt tryckeri. Temadag om textil Susanne Wångdal och Ylva Lindström visar ekologiska kläder i stationshusets butik. Jordbiten 2/2010 Den 9 mars arrangerade Länsstyrelsen en temadag om textil hos Ylva och Susanne på stationshuset i Hällekis. Berit Thorburn, redaktör för tidskriften Tillhanda och frilansjournalist inom hantverk och slöjd, gav oss en spännande inblick i det textila kulturarvet. Berit hade tagit med sig en mängd textilier ur sin egen samling. Hans Thomsson, med vävateljé i Myrbackens mejeri mellan Mariestad och Götene, berättade om hur han väver unika linnetextilier i damastteknik till bland annat kyrkor. Även Hans hade med sig flera exemplar från sin imponerande produktion. Lin nästa gång? Under dagen demonstrerade Ylva hur hon gör textiltryck i silkscreenteknik, från det att tryckschablonen framställs till de färdiga plaggen. Susanne berättade med stor inlevelse hur hon bakar dinkelbräck, surdegsbröd med frön och frukt, solrosbaguetter, kinnebatta (med Kinnekulletomater) och rabarberbullar. Vi fick även möjlighet att smaka på Susannes goda bröd. Gensvaret från deltagarna på temadagen var mycket bra och alla fick tillfälle att berätta om sin egen verksamhet och sitt intresse för textil. Kanske blir temat lin och linneprodukter vid en kommande temadag. Läs mer på www.naturligtvishallekis.se Anders Ryberg Uddevalla 19 Klimat och energi i tankarna • • Att börja sortera ut vad som är stort och smått ger en bra start för att börja göra allt mer rätt. En hjälp i detta arbete är en energikartläggning på gården. Energimyndigheten introducerar nu energikartläggningscheckar som en morot i detta arbete. Jordbruket är en spännande bransch och många av de stora utmaningar som samhället står inför har kopplingar till jordbruket och landsbygden. Energi- och klimatperspektiv genomsyrar det mesta nu för tiden. Ett exempel är de energi- och klimatstrategier som länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram. Detta arbete kommer förhoppningsvis att resultera i en tydligare koppling mellan samhällets energibehov och de energiresurser som landsbygden kan bistå med. Gemensamt för utmaningarna är att vi behöver agera utan att ha full kännedom om allt. Att börja med att göra det som vi med säkerhet vet är rätt, även om vi inte vet hur rätt det är, är en god början. I de heta diskussioner som blossar upp när det gäller klimat- och energifrågor är det lätt att det goda blir det bästas fiende och att man blundar för det man är överens om. En sådan sak som alltid är rätt är att utnyttja resurser effektivt. 20 Klimat i rätt skala När mänsklig klimatpåverkan diskuteras är ofta olika parter osams beroende på att de diskuterar olika saker eller på olika skalnivåer. För att kunna jämföra länder och följa upp klimatåtaganden har man tagit fram en gemensam beräkningsmetodik. Den är schabloniserad men medför att alla räknar på samma sätt och att alla gör lika fel/rätt. På en övergripande nivå tar en del av över- och underskattningarna ut varandra. Ökad kunskap som resultat av all den forskning som pågår kommer naturligtvis att ge nya riktlinjer och schabloner framöver. En rimlig jämförelse mellan enskilda gårdar kräver att man, tillsammans med schabloner, väger in lokala förutsättningar, som jord arter, driftsinriktning, växtföljd och djurras för att komma sanningen närmre. Struktur i tankarna Följande punkter kan vara till hjälp för att sortera och få förståelse för de budskap som rapporteras om i bland annat media: • Rör diskussionen energi eller klimat? Till skillnad från övriga samhällssektorer är det inte användningen av fossil energi som är huvudkällan till jordbrukets • bidrag till klimatbelastningen. Det är fram för allt metan- och lustgasavgång samt bortodling av mull som bidrar från jordbruket. Rör diskussionen siffror baserade på nationella och sektorsvisa bedömningar eller jämförs enstaka gårdar eller olika produktionsinriktningar? Vilka systemgränser används? Belastar utsläpp från foderproduktion i andra länder animalieproduktionen här? Inkluderas även eventuell avskogning som kan vara en direkt/indirekt effekt av sojaodling? Är syftet med studien att visa vad som är mest energi- eller klimateffektivt eller försöker man väga in andra aspekter som till exempel biologisk mångfald och landsbygdsutveckling? Energieffektivisering Även om energianvändningen i sig inte står för den stora klimatpåverkan från jordbruket är energieffektivisering och produktion av biobränsle viktiga. Inte minst för ekonomin på det enskilda företaget. I ett samarbetsprojekt mellan Energigården och Odling i balans har ett verktyg tagits fram för energikartläggning på gården. Syftet med verktyget är att beskriva energiflöden på gården men också för att se på potentialer i form av till exempel halm och stallgödsel. Verktyget har nu testats på drygt 40 lantbruk i länet. I första hand är verktyget en hjälp för det enskilda företaget men för att ha en möjlighet att jämföra olika gårdar togs ett antal nyckeltal fram. Några exempel finns i diagrammen. Ett annat nyckeltal är att se på möjligheterna att använda förnybar energi i form av el, drivmedel och uppvärmning. På de analyserade gårdarna används i dagsläget cirka 20 procent förnybar energi men verktyget visar på Jordbiten 2/2010 att denna nivå skulle kunna öka till drygt 60 procent utan större svårigheter. Hållbara sanningar När det gäller energi- och klimatarbetet i jordbruket handlar det dels om att hitta bra effektiva åtgärder men också att klä gamla sanningar i energi- och klimatkläder. Ett exempel är kväveanvändningen. Att hantera kvävet på ett effektivt sätt är viktigt för hav, klimat och plånbok. En viktig faktor i detta är att stallgödseln utnyttjas på bästa sätt. Samarbete kan vara en viktig väg mot ökad effektivitet. Kanske kan grannsamverkan möjliggöra att stallgödseln i er trakt kan utnyttjas bättre? Gå till www.energigarden.se för mer information Drivmedel När det gäller drivmedel skiljer sig olika företag åt beroende på växtföljd, jordart och arrondering. Oavsett dessa skillnader finns det besparingspotential, till exempel genom att tillämpa sparsam körning eller att arbeta med logistikfrågor. Stöd för energikartläggning Energimyndigheten har introducerat energikartläggningscheckar. Stödet riktar sig till företag med en energianvändning på mer än 500 MWh per år, men även till lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter. För större växtodlingsföretag kan 500 MWh per år ungefär motsvara 400-500 hektar. Stödet är 50 procent av kostnaderna, dock högst 30 000 kronor. Lantbrukarens nedlagda tid beräknas till 600 kronor per timme och den får ingå i kostnaderna. Det är lantbrukaren som skickar in ansökan med underlag från nuvarande energiförbrukning till Energimyndigheten. När stödet beviljats kan lantbrukaren beställa en kartläggning hos en konsult. Utbildning av konsulter pågår under våren. Lantbrukaren ansvarar för att energiplanen lämnas in till Energimyndigheten tillsammans med ansökan om utbetalning och redovisning av kostnader. Efter 2-3 år gör Energimyndigheten en uppföljning över vilka åtgärder som genomförts utifrån kartläggningen. Läs mer på www.energimyndigheten.se Nettoskörd av energi En jämförelse mellan insatt energi i växtodlingen och utvunnen energiskörd visar att de flesta gårdar har en energiskörd som är 6-10 gånger större än insatsen. Genom att skapa långsiktiga förutsättningar för höga skördar möjliggörs ett bra energinetto. Jordbiten 2/2010 Fredrik Fredrikson Borås 21 Kulturlandskapet som företagsidé Som hemma hos mormor... På vandrarhemmet Kulturgården Björkekulla i Bråtadal träffade vi entreprenören och livsfilosofen Eva Rynefors. Hon tog oss med på en vandring i ett naturreservat som sköts som ett museijordbruk från 1940-talet. Det som vi särskilt minns är berättelserna om syskonskaran som blev de sista som levde här, deras levnadsöde och de spår som bondens arbete lämnade i landskapet. Evas vandrarhem har gjort sig känt för sin ekologiska frukost och mat, som tillagas i ett KRAV-certifierat kök, med många råvaror från Björkekulla. Bo Ljungberg, byaguide berättar. Naturlig laddning i Sörby Intresset är stort för att utveckla gårdsturism, boende, lokala mattraditioner, öppet landskap och grön hälsa. Ofta kan dessa ”produkter” bli ett viktigt komplement i ett företagande och skapa mervärde och unika upplevelse för gästen eller kunden. Elva företagare följde med på Länsstyrelsens höstinspirationsresa till Halland. Temat var kultur, natur, byggnadsvård, grön hälsa, Slow Food och storytelling. Under två dagar besökte vi olika småföretagare och intresseföreningar som ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen. Genom besök, aktiviteter, utbyte av erfarenheter, frågor och diskussioner med andra företagare fick deltagarna ny inspiration. Vid många av studiebesöken berättade småföretagare om hur de använder kulturarvet och naturen som turistupplevelser. Fyndplats blir besöksmål Genom Pär Connelid, kulturgeograf, fick vi upptäcka vad som kan döljas i skogen förutom träd, bär, svamp och djur. Pär visade oss på spår från förhistorisk och medeltida odling och boende i det som idag är Åkullas vackra bokskogar. Kan man sälja allt med bra reklam och en bra historia? Troligen, nu utvecklar man varumärket ”Bockstensmannen”, bland annat inom ett Leader-projekt, som ett nytt besöksmål. Till och med platsen, en skylt i en lerig mosse är på väg att bli ett viktigt besöksmål. Bussen tog oss vidare till Sörby naturhälsogård och Liselott och Vagn Abel. De har ett litet ekologiskt lantbruk och driver sitt företag i en hallandslänga. De ser sig som gröna entreprenörer och arbetar med Slow Food, friskvård, växthus, rehabilitering, konsultationer och utbildningar. Sörby är en liten by med många engagerade invånare och tillsammans har man anlagt en kulturstig i landskapet. Bo Ljungberg, byaguide, berättade personligt och entusiastiskt om landskapet och sin by genom tiderna. Vill erbjuda unik gårdsupplevelse På Öströö fårfarm berättade Jeanette Carlsson om familjens utveckling till att bli ”Sveriges mesta fårfarm”. Idag finns här, förutom en ekologisk uppfödning av 500 tackor av rasen gotlandsfår, även gårdsslakteri, gårdsbutik, konferensmöjligheter, hantverksstuga, café och lammsafari. 22 God mat med hög kvalitet, tyckte deltagarna om lunchen på Öströö fårfarm. Jordbiten 2/2010 Klematis lockar kunder Resan avslutades hos Ing-Britt och Lasse Andersson på Derome Kryddor & Perenner. Ing-Britt erbjuder ett stort sortiment av perenner och kryddväxter, särskilt klematis med cirka 100 olika sorter, ett kännetecken för företaget. De driver café, gårdsbutik samt en visningsträdgård och tycker om att ha personlig kontakt med sina kunder. Läs mer om nästa inspirationsresa i På gång på sidan 30. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Borås Bockstensmosse, här är fyndplatsen. Bidragskalkyler 2010 Tycker du om gamla träd? Nu finns bidragskalkyler 2010 för konventionell och ekologisk produktion att läsa på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/Landsbygd och sedan Ditt företags ekonomi i vänsterspalten. Vill du ha bidragskalkylerna i tryckt form kostar de 100 kr per styck inkl. moms. Kontakta IngMarie Berggren, 0501-60 58 03 eller [email protected] Per-Erik Larsson och Camilla Svensson Vintern skördade växthus Foto: Erika Eriksson På Internet kan du hitta information om var det finns gamla träd i din närhet. Där kan du se vilka skyddsvärda träd som finns i området. Särskilt skyddsvärda är jätteträd som är grövre än en meter i diameter och mycket gamla träd som är äldre än 200 år samt grova hålträd med hål i stammen. Länsstyrelsen har inventerat skyddsvärda träd i delar av länet, men mycket återstår och en hel del Jordbiten 2/2010 har missats. Dessutom har nästan inga träd registrerats på tomtmark. Nu har du möjlighet att registrera träd som du känner till på Trädpor talen. Varför inte skriva in vårdträdet på gårdsplanen, den stora eken i hagen eller lönnen vid sommarstugan? Gå in på Trädportalen och leta fram din gård, by eller kommun, www.tradportalen.se. Anna Stenström Den långa och ovanligt snörika vintern har tyvärr medfört att många växthus har rasat eller blivit skadade. Det är både stora glasväxthus och mindre båghus med plasttäckning som har rasat och många har dessutom varit oförsäkrade. En del av växthusen kommer att ersättas med nya och det kan vara brådskande för de trädgårdsmästare som behöver stor yta för till exempel sommarblommorna. Alla växthus kommer troligtvis inte att byggas upp igen vilket medför att växthusarealen minskar. Anders Ryberg 23 Tålamod, tålamod, tålamod… De flesta lantbrukare i länet lyckas hålla flyghavren i schack mycket tack vare en stor portion tålamod och uthållighet. Flyghavren kräver ständig uppsikt vilket innebär olika insatser och åtgärder varje år utifrån förutsättningarna på fältet. Tyvärr är inte ens flera års lyckad bekämpning någon garanti för att fältet är fritt från flyghavre. Nyckeln till en framgångsrik bekämpning är framförallt en kombination av en varierad växtföljd med ökad andel höstsådda grödor, vall, potatis och oljeväxter, regelbunden fältkontroll, behovsanpassad kemisk bekämpning samt en stor portion tålamod och uthållighet. Fältkontroll – var och när? Flyghavren förekommer främst i vårsådda grödor men kan även gro på våren i glesa höstgrödor som harvats eller vältats på våren. Den växer ofta under ledningar, utmed vattendrag, gamla skiftesgränser och igenlagda diken. Fälten behöver hållas under uppsikt från vårsädens axgång, då ofta även flyghavren börjat gå i vippa, och fram till skörd. Börja med de fält där du av erfarenhet vet att det funnits flyghavre. Roten måste med Vid plockning är det är viktigt att du inte bryter av plantan utan rycker upp den med roten för att förhindra att den skjuter nya skott. Ring för råd och tips Kontakta gärna Karin Almgren, 0501-60 58 25 eller Kajsa Lycke, 0521-60 56 78 för råd och tips om flyghavrebekämpning. Läs mer om flyghavre och Hushållningssällskapets plockningspatruller på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/Landsbygd och sedan Tillsyn, Kontroll och Flyghavre. Läs mer om behandlingstidpunkter och blandning med andra preparat på www. jordbruksverket.se Sökord: ogräsdatabas. Kemisk bekämpning Kostnaden för en kemisk bekämpning är cirka 215-670 kronor per hektar beroende på preparatval och dos. Observera att det inte finns preparat till havre. Kom ihåg fältkontrollen för inga preparat har 100 procents effekt. Karin Almgren Skara x x x x x x 60 Attribut + 375 120 Hussar + vätmedel 60 MKH Power SG + 375 120 Chekker + vätmedel 1,0 + superolja 425 x x1) 1) ej timotej x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Titus + vätmedel Läs alltid etiketten och produktinformationen för respektive preparat! 24 Lök Morötter Jordgubbar x Potatis Ärter Majs Åkerbönor Klöverfrövall x Höstoljeväxter Våroljeväxter Lin Vårvete Korn Insådd Attribut Twin + vätmedel Chekker Power + vätmedel Event Super + superolja Dubbelbehandling Monitor + vätmedel Astrum Focus Ultra Select + Renol Dubbelbehandling Titus + vätmedel Höstvete Höstråg Rågvete Exempel på flyghavrepreparat med normalt mer än 95 procent effekt i olika grödor. Preparat Gröda Dos i gram, liter, kg eller Kostnad tabletter per hektar kr/ha mars 2010 x x x 12,5 + vätmedel vid varje behandlingstillfälle 1,0 - 2,0 x x x 1,5 - 2,0 x x 0,3 - 0,35 + 0,3 - 0,35 30 + 0,1 vätmedel per 100 l vatten 20 + 0,1 vätmedel per 100 l vatten 425 335 - 670 270 - 360 215 - 250 540 Källa: Jordbruksverket, Kemisk ogräsbekämpning, 2010 Jordbiten 2/2010 Packa mindre Inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen tas markpackningsproblematiken upp i en särskild rådgivningsmodul. Du som lantbrukare har alltså möjlighet att få ett besök av en rådgivare och då diskutera aktuella markpackningsfrågor på din gård. Den långsiktiga bördigheten för vår åkermark blir en allt viktigare fråga och en faktor som i stor grad påverkar bördigheten är markpackning. Jordbruksmaskinerna blir allt större och tyngre, vilket gör att belastningen på jorden ökar. Tyngden – ett problem Ett ämne som man ofta återkommer till i markpackningssammanhang är den stora tyngden hos dagens maskiner. Vid hjullaster över 3 ton per hjul ökar risken för skadlig markpackning. Idag är det mer regel än undantag att denna hjullast överskrids. Det finns dock flera tydliga fördelar med större maskiner, till exempel bättre kapacitet, vilket gör att det är svårt att förhindra utvecklingen. Därför blir rådgivningen ofta inriktad på att minimera skadorna med dagens maskinpark. Anpassa ringtrycket En relativt enkel åtgärd för att minska risken för markpackning är att anpassa däckens ringtryck efter aktuella däck, hjullast och användning. Konstaterar du att det är svårt att komma ner under 100 kPa (1,0 ”kg”) vid vanliga fältarbeten kanske du ska fundera på om du ska skaffa större däck till traktorn. Se till så att du har ringtryckstabeller för de däck du har på gården. Tabeller finns hos däcktillverkaren alternativt återförsäljaren. Ställ krav på inhyrda maskintjänster att entreprenören anpassar ringtrycken. Använd dubbelmontage Användning av dubbelmontage fördelar traktorns tyngd på en större Jordbiten 2/2010 Risken för markpackning är stor vid gödselkörning. yta, vilket leder till att packningen i framför allt matjorden minskar. Optimera fältkörning Undvik all onödig körning i fält. Detta gäller framför allt de moment där risken för markpackning är som störst, det vill säga vid tröskning, körning med spannmålskärror och stallgödselkörning. Planera körningen så att du inte kör i fält mer än nödvändigt. Bearbeta tjänligt Försök så långt som möjligt att bearbeta jorden när den inte är allt för fuktig. All slirning ger upphov till skador och markskadorna går djupare vid körning i fuktiga förhållanden. Underhåll dränering En väldränerad jord torkar upp fortare än en dåligt dränerad. En bra dränerad jord leder till högre skördar och att man i större utsträckning undviker körningar i fuktiga förhållanden. Börja med att se över befintlig dränering på gården, till exempel genom att rensa brunnar som är mer eller mindre igenslammade. Kompletteringsdika eller nydika vid behov. Är CTF lösningen? Något som diskuteras allt mer inom jordbruket är CTF – Controlled Traffic Farming. På svenska brukar man kalla systemet ”fasta körspår” och det innebär kortfattat att man med hjälp av anpassade maskinbredder och noggranna GPS-system alltid kör i samma spår. På så vis tar man i princip bort den skadliga packningen mellan spåren. Systemet kräver stora och breda maskiner för att ge full effekt, vilket i sin tur kräver stora maskininvesteringar. Systemet, helt eller bara delvis utnyttjat, kan säkert minska markpackningsskadorna i framtiden men det är en mycket lång väg dit. Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg 25 Ogräsbehandling Systemiska bladherbicider Kvävetillsats ger snabbare effekt För att påskynda upptaget och fördelningen av ogräsmedlet i plantan kan man tillsätta lite kvävegödsel till medlet. Genom att tillsätta 0,5-1 kg urea eller annan kväverik bladgödsel per hektar kommer medlet både snabbare in i plantan och längre ut i rotsystemet. Detta gäller om man vill döda alla plantor på fältet, så kallad totalbekämpning, till exempel med glyfosat. Selektiva ogräsmedel Avdrift från en glyfosatbesprutning på senhösten visar sig ofta först när växten sätter igång att växa igen på våren. Systemiska bladherbicider tränger visserligen in i plantan genom bladen, men för att få effekt på flerårigt ogräs måste medlet ner i rotsystemet. För att få bästa möjliga effekt gäller det att behandla vid rätt utvecklingsfas hos ogräset. Eftersom ogräsmedlet transporteras med växtsaften är det viktigt att saftströmmen rör sig neråt i plantorna vid behandlingstillfället. När skall man behandla? I början på växtstadiet rör sig saftströmmen alltid uppåt, både på fröplantor och rotskott. På fröplantor behöver plantan i regel utveckla minst 3-4 blad innan bladen börjar producera ett överskott på socker, som skickas ner till rotsystemet. Hos rotogräs vänder saftströmmen i regel först i 4-6-bladstadiet. Då är det rätt tid att spruta med ogräsmedel. Nerår, alltid neråt Saftströmmen rör sig neråt mot rötterna ända fram tills blomknoppar 26 börjar bildas. I teorin får man alltså effekt av sin systemiska bladherbicid ända fram till dess, men däremellan har bladen hunnit skicka ny energi till rotsystemet som därmed blivit starkare och bättre står pall mot ogräsmedlet. Därför ger det bättre effekt att spruta tidigare i plantans utveckling. Om blomknoppar har börjat visa sig innan man hunnit spruta är det bättre att toppa ogräset och därefter vänta någon vecka (eller ännu bättre, tills det börjat komma nya blad på ogräset), innan man behandlar med den systemiska bladherbiciden. Spruta efter nattfrost På hösten förbereder de fleråriga ogräsplantorna sig inför vintern genom att dra ut näringen ur bladen och lagra den i rotsystemet. Ivrigast suger de åt sig näring dagen efter första nattfrosten då de blivit påminda om att vintern är på väg. Just då kan man få mycket bra effekt av selektiva bladherbicider på flerårigt ogräs. Det finns också selektiva systemiska ogräsmedel med bladupptag, till exempel Matrigon/Cliophar, Focus Ultra och Select, som skonar grödan men dödar eller försvagar vissa typer av ogräs. Selektiviteten innebär ofta en kombination av att medlet verkar mindre tufft mot vissa funktioner i grödan än i ogräset och att den rekommenderade dosen påverkar grödan mindre än ogräset. Dosen är inte anpassad för tillsättning av kväve vilket får grödan att ta upp mer av ogräsmedlet. Därför ska man inte tillsätta bladgödsel vid behandling med selektiva ogräsmedel. När är det inte lönt att spruta? En förutsättning för besprutning är att det finns en saftström i plantan. Det gör det inte om jorden är mycket torr. Då stänger plantorna klyvöppningarna för att hålla kvar vattnet och slutar producera socker. Bevattning någon vecka innan behandling är en förutsättning för att lyckas med systemiska ogräsmedel under torra perioder. Även kyla kan få saftströmmen att stanna av, därför ser man ibland skador av en sen höstbehandling först på våren. Kirsten Jensen Skara Jordbiten 2/2010 Nyttodjur Guldögonsländor Guldögonsländornas larver är så glupska att de kallas bladluslejon. Varje larv äter 200-500 bladlöss eller motsvarande, gärna även sina egna artfränder. Därför lägger guldögonsländorna sina ägg på en lång stjälk så att andra hungriga larver inte ser de näringsrika äggen över sina huvuden och därmed låter dem vara. Det kan bli 400-800 ägg per säsong och hona och 1-3 generationer per år. Larven är oftast 4-5 mm lång och brunspräcklig med starka ben och stora lieformade käkar. Puppan ser ut som en liten bomullsboll på 3-4 mm, ofta spunnen under den inrullade kanten på ett blad. Äggen läggs slumpvis i odlingen oberoende av tillgången på föda. Det innebär att larverna kan finnas på plats redan när de första skadedjuren angriper en odling. Guldögonsländan från ägg till vuxen. Stora äggsamlingar är ovanliga, risken är stor att larverna äter upp sina syskon om de träffas på nära håll. Vuxna guldögonsländor är florlätta varelser som lever på nektar och pollen. På hösten söker de sig ofta inomhus, där de tyvärr i regel torkar bort på grund av det torra inomhusklimatet. Mycket bättre för dem är halmbalar eller halvfyllda behållare med hål för inflygning och tak, som skydd mot regn, utlagda i eller runt odlingen. Tegelröd färg verkar locka till sig dem extra bra. Kirsten Jensen Skara Ohävdsarter Veketåg Veketåg trivs när den gamla åkerns diken har blivit igensatta. Veketåg tillhör familjen tågväxter och har fått sitt namn efter att man förr använde växtens porösa märg till att göra ljusvekar av. Växten har Jordbiten 2/2010 använts till en hel del nyttigheter såsom stoppning i sadlar och flytetyg eller till flätning av korgar, mattor och stolssitsar. Idag känner vi veketåg som den värsta tuvbildaren i våra betesmarker och åkrar. Veketåg gynnas av försumpning och sprids snabbt när diken blir igensatta. Efter några blöta somrar har den fått ett starkt grepp om stora arealer betesmark i vårt län. Man skulle kunna säga att veketåg gynnas av bete eftersom den har ett stort kiselinnehåll, vilket gör den osmaklig och besvärlig för betesdjuren. Nöt och häst kan beta av växten tidigt på säsongen medan får inte betar den alls. För att få bukt med veketåg är det upprepade åtgärder som gäller. Växer veketåg på vall kan du se efter dräneringen, rensa diken och lägga om vallen. Växer den på stenfri betesmark kan du putsa av växten med betesputsen. Slå helst av veketåg innan den har gått i frö och låt djuren efterbeta direkt efter slåttern. Områden som inte kan tas med slåtterbalk eller betesputs kan med fördel röjas med röjsåg försedd med slyklinga. Upprepar du åtgärderna under två till tre års tid har du snart tuktat det envisa tåget! Katrin McCann Uddevalla 27 God hävd även utan miljöersättning Länsstyrelsens naturvårdsenhet har under 2009 genomfört ett projekt med syfte att följa upp hur stor andel som saknar hävd av de ängsoch betesmarker som inte har miljöersättning och som på åttiotalet klassades som nationellt värdefulla ängs- och betesmarker. Fältbesök i 50 områden Foto: Sofia Åström En majoritet av slumpvis utvalda värdefulla ängs- och betesmarker som av olika anledningar inte har miljöersättning sköts ändå och har god hävd. Detta glädjande faktum är resultatet av ett nyligen genomfört miljömålsprojekt. Uppföljning av delmålet Skötsel av ängs- och betesmarker har hittills enbart baserats på de arealer som har miljöersättning. Däremot har det inte funnits någon uppgift om hur det är ställt med de arealer som av olika skäl inte har miljöersättning. Genom GIS-analys och fältbesök i 50 slumpvis utvalda områden som står utanför miljöersättningssystemet, har projektet undersökt hur mycket värdefull ängs- och betesmark som inte har miljöersättning och därmed missats i miljömålsuppföljningen. Fler insatser behövs Resultatet visar att över 60 procent av den totala arealen som besökts i länet har klassats som välhävdad. I Skaraborg fanns flest områden medan det i västra delen av länet och Sjuhärad kan behövas fler insatser för att bevara naturvärden. Vissa värdefulla ängs- och betesmarker som saknar hävd kan bli aktuella för naturvårdsavtal. Av de 50 utvalda områdena som besöktes i fält fanns 19 i Skaraborg, 15 i Sjuhärad och 16 i västra delen av länet. Hävd av något slag konstaterades i 38 av områdena. Av de helt ohävdade områdena återfanns sex i västra delen, fyra i Sju härad och endast två i Skaraborg. Hela rapporten finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer och Rapporter. Helena Irenesson Naturvårdsenheten Göteborg Logården, Grästorp HS Jordbrukardag 23 juni 2010 Möt rådgivare och kollegor i fält! Träffa branschens ledande företag! Foku växt s på o Väst dling i sveri ge! Det mest aktuella för dagens växtodlare! 28 Jordbiten 2/2010 På gång Kompetens utveckling inom landsbygdsprogrammet 2010 Anmälan på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj verksamhetsområde Lantbruk/Landsbygd och därefter Kurskalender samt sök på den angivna aktivitetskoden. Fyller du i din e-postadress i anmälningsformuläret får du automatiskt en bekräftelse på din anmälan. Anger du dessutom ditt mobilnummer får du en påminnelse via SMS 48 timmar innan kursstart. J Vad göms i skogen? Fältvandring Innan skogsplanteringar tog över ängar, torpmiljöer, åkrar och betesmarker fanns ett öppet odlingslandskap. Vi kan fortfarande hitta spåren efter bondens och torparens arbete genom hävdgynnade växter, grova träd, och landskapselement. Vill du lära dig att upptäcka dessa spår och veta hur du kan bevara och sköta dessa natur- och kulturmiljövärden? Plats & tid Kulla, Upphärad, Trollhättans kommun den 19 maj kl 18-21 Anmälan senast den 17 maj (kod 9914) Mer information och vägbeskrivning skickas ut inför kursen. Kursavgift Kursen är kostnadsfri. Fika till självkostnadspris serveras i Backstugan Kulla. Frågor Ann-Charlott Hajdu-Rafis, 031-60 59 90 Plats & tid Kursen kommer att hållas den 25 maj i eller i närheten av Uddevalla kommun (plats meddelas senare). Hela dagen tillbingas i fält och vi startar med fika kl 9.30 Kursen kostar inget, men du tar själv med fika och lunch så att du står dig över dagen. Kläder efter väder! Anmälan senast den 20 maj (kod 9807) Frågor Katrin McCann, 0521-60 56 40 Fika två gånger ingår men du måste ta med egen lunchmat. Ta med oömma kläder, handskar och gärna eget spett. Mer information och vägbeskrivning skickas ut inför kursen. Frågor Ann-Charlott Hajdu-Rafis, 031-60 59 90 Hästen och betesmarken Fältkurs Restaurering och underhåll av stenmurar Praktisk kurs Stenmurarna ger karaktär åt vårt kulturlandskap och berättar om bondens arbete. Vill du också kunna restaurera och underhålla stenmurar? Länsstyrelsen vill genom temat ”Traditionella skötseltekniker och hantverk” bidra till att kunskapen om hur man underhåller och restaurerar gärdsgårdar fortfarande lever kvar. Hästarna hjälper till att forma framtidens landskap. Denna fältkurs har som syfte att öka hästarnas antal i naturbetesmarkerna och att skötseln av betesmarker blir så bra som möjligt. Den vänder sig till såväl hästägare som markägare och andra intresserade. Medtag fika och lämpliga kläder för vi kommer att vara ute. Plats & tid Wiebo Ridstall, Floda den 14 juni kl 13-17 Anmälan senast den 10 juni (kod 9927) Stängsel Kurs Plats & tid Restaurering och underhåll av stenmurar av dubbelmurstyp Norra Rådane, Färgelanda den 15 juni kl 13-17 Anmälan senast den 10 juni (kod 9929) Välkommen till en heldag om stängsel som innehåller både teori och praktik. Saltkällan, Munkedals kommun den 28 maj kl 9.30-16.30 Anmälan senast den 25 maj (kod 9910) Ryasjö Hästgård, Svenljunga den 21 juni kl 13-17 Anmälan senast den 16 juni (kod 9930) Vi lär oss vikten av ett bra stängsel, vilket stängsel som passar på just din gård samt att sätta stängsel med moderna stängselverktyg tillsammans med professionell stängselentreprenör. Restaurering och underhåll av bohuslänska gärdsgårdar Kursavgift Kursen är kostnadsfri. Naturreservatet Toftenäs, Tjörn den 2 juni kl 9-16.30 Anmälan senast den 31 maj (kod 9912) Frågor Marina Bengtsson, 031-60 59 91, 070-660 84 91 eller [email protected] Jordbiten 2/2010 Kursavgift 300 kr 29 På gång Natur- och kulturvandring i en slåtteräng Dessutom berättar vi om slåtterängens historia, flora och fauna. Max 20 deltagare. Kursen vänder sig till alla med intresse av slåtterängsskötsel. Ta med en egen lie, gärna med eggskydd och vispesticka. Medtag även fika och lunch så du står dig hela dagen. Kläder efter väder. Vandringen sker helt i fält. Ta med egen fikakorg! Kursen anordnas i samarbete med Värmlands län. Max 30 deltagare. Plats & tid Samling vid Edsleskogs kyrka, Åmåls kommun den 22 juni kl 18 (slut ca 21) Anmälan senast den 16 juni (kod 10012) Plats & tid Skackerud, Edsleskog, Åmåls kommun den 16 juni kl 9.30-16.00 Anmälan senast den 9 juni (kod 10010) Frågor Katrin McCann, 0521-60 56 40 Ödenäs, Alingsås den 24 juli kl 9-13 Anmälan senast den 7 juli (kod 9905) Fältvandring Fältvandring i traditionellt skötta ängar. Vi pratar om ängens historia, natur- och kulturvärden. Lieslipning Praktisk kurs Vi går igenom grunderna i lieslipning. Kursen vänder sig till de som vill gå lieslåtterkursen i Edsleskog. Plats & tid Skackerud, Edsleskog, Åmåls kommun den 15 juni kl 17.30-ca 21.00 Anmälan senast den 9 juni (kod 10011) Frågor Katrin McCann, 0521-60 56 40 Lieslåtter Praktisk kurs Vi går igenom inställningen av din lie samt grunderna i slåtterteknik. Instruktör: Lennart Johnsson, Ödenäs Lieservice. Kl 14 är du välkommen att delta i Hembygdsföreningens slåtter av Bryngelsgärde i Ödenäs. Kursavgift Kursen är kostnadsfri. Frågor Karin Olsson, 031-60 59 81 eller Katrin McCann, 0521-60 56 40 Vill du delta i höstens studieresa till Halland? Studieresa, 2 dagar Inspirationsresa med temat kultur, natur, byggnadsvård, grön hälsa, Slow Food och story telling. Plats & tid Samling vid Nils Ericssonplatsen, Göteborg den 7 oktober kl 9.45 Vi beräknar vara tillbaka cirka kl 17 den 8 oktober. Anmälan senast den 1 oktober (kod 9916) Kursavgift 1 200 kr exkl moms men inkl luncher och tvårätters middag. Boende och frukost på vandrarhem betalar du själv. Övernattning sker i dubbelrum. Frågor Ann-Charlott Hajdu-Rafis, 031-60 59 90 eller [email protected] Kultur- och naturturism Intresseanmälan Är du intresserad av att levandegöra och marknadsföra ditt företags eller din gårds kultur- och naturvärden? Vi erbjuder dig kostnadsfri rådgivning. Frågor Ann-Charlott Hajdu-Rafis, 031-60 59 90 eller Karin Carlsson, 0501-60 71 29 Saknar du någon aktivitet? Länsstyrelsen har ett omfattande utbud av aktiviteter i form av kurser, studieresor, fältvandringar med mera. Saknar du någon aktivitet? Ge oss tips om detta genom att skicka ett mail till: [email protected] Marknaden efterfrågar – kom och besök ekologiska gårdar! Du får träffa kollegor och vi pratar om hur man lägger om till ekologisk produktion, om marknad och ekonomi. Vi tittar på grödor, ogräsreglering och näringstillförsel. Representanter från certifieringsföretagen svarar på frågor. Spannmålsodling och grisproduktion Hans-Ola Olsson, Säm Västergård, Tanumshede. Tisdag 15 juni kl 19 Åkerbönor, ärter, havre, vårvete, korn, helsäd och vall. Visning av den nya ogrässkäraren. EU-ekologisk grisproduktion, integrerat. Lantmännen medverkar. Spannmålsodling Anderz Erlandson, Sörgården 5, Larv. Onsdag 16 juni kl 19 Havre, råg, åkerbönor, ärter och vall. Varaslättens Lagerhus medverkar. Rickard Johansson, Västergården, Mellerud. Torsdag den 17 juni kl 19 Vårvete, åkerböna, havre, frövall. 30 Visning av systemet Cameleon och den nya ogrässkäraren. Lantmännen medverkar. Mattias Eklund, Slättäng 2, Tidavad. Måndag 21 juni kl 19 Havre, höstvete, vårvete, vall och klöverfrövall. Svenska Foder medverkar. Johan Hjelm, Korsberga, Hjo. Måndag 28 juni kl 19 Höstvete, höstraps, korn och åkerbönor. Lantmännen medverkar. Vi har fler fält- och gårdsvandringar på gång i länet senare i sommar tillsammans med Ugglarps, Scan och Dalsjöfors slakterier. Håll utkik efter inbjudan. Har du frågor? Ring Jan Hill, 0501-60 58 24 Välkommen! Nötköttsproduktion Fredrik Posse, Vretens egendom, Skövde. Tisdag 8 juni kl 18.30 Nybyggt dikostall. Skövde slakteri medverkar. Jordbiten 2/2010 Besök landsbygdsenheten på nätet Just nu pågår arbetet med att uppdatera landsbygdsenhetens hemsida. Samtliga sidor ses över och nytt och fräscht material kommer att läggas ut kontinuerligt. Tanken är att du som besökare lättare och snabbare ska hitta just den information som du söker. som fått en helrenovering. Direkt under rubriken kan du numera se vilka stöd som är aktuella för just dig och sedan klicka dig vidare för mer information. Du kan läsa mer om de olika stöden samt följa länkar till andra sidor som är relevanta för respektive stöd. Vår hemsida är en viktig informationskanal och här samlar vi alla de ämnesområden som landsbygdsenheten arbetar med. Här kan du bland annat läsa mer om landsbygds- och lantbruksfrågor, behörighetsutbildningar, biodling, flyghavre, bidragskalkyler, djurhållning, växtskyddsmedel och stallgödselregler. Du hittar även ansökningsblanketter och mer information om olika stöd och bidrag. På hemsidan kan du anmäla dig direkt till våra kurser i Kurskalendern och läsa Jordbiten, nyhetsbrev och annat informationsmaterial som vi skickar ut. Här finns också telefonnummer till alla medarbetare samt en beskrivning av vad vi arbetar med. Har du en fråga? Finn svaren på hemsidan Stöd och bidrag Stöd och bidrag är en av de sidor Jordbiten 2/2010 På startsidan lägger vi kontinuerligt ut nyheter, telefontider och annan viktig information som är aktuell just nu. Genom att besöka vår hemsida håller du dig uppdaterad på vad som händer hos oss på landsbygdsenheten. Ta även för vana att kika in på vår hemsida när du funderar över något. Framöver kommer mycket ny information att publiceras. Vi håller även på att samla in de vanligaste frågorna som våra handläggare får. Dessa kommer att besvaras, sammanställas och publiceras på hemsidan. Kanske finner du svaret där på något som just du undrar över. I slutet av året kommer hela Länsstyrelsens hemsida att ses över och på sikt kommer sidorna att se lite annorlunda ut. Om du saknar något eller har funderingar kring vår hemsida är du välkommen att höra av dig. www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland Välj sedan verksamhet Lantbruk/Landsbygd Erika Eriksson Uddevalla Rovdju i Västra Nyhetsbrev Fler nyhetsbrev om länets rovdjur r Götaland s län från Länssty relsen i Västra Götalan ds län Nr 1 /201 0 Örnen har landa Foto: Per-Arne t Emanuels son Länsstyrelsens nyhetsbrev Rovdjur i Västra Götalands län får tätare utgivning. I år ges fem nummer ut, och från och med årsskiftet vankas sex nummer. Nyhetsbrevet finns enbart i digital form. Kontakta Robert Andersson, robert.andersson@ lansstyrelsen.se, om du vill ha brevet skickat till din e-post. Nu höjer Örnen har landat. Foto: Martin vi ambit Fransson ionen Framför dig har du det av fem första det ska komma här året. Sen är nyhetsbrevet modern tanken att vi tid. Jakten som önskar med sex numme samhet har getts r per år. i media oss någon få brevet via med både stor uppmärke-post kan Du vårt län rad så ska kan ris det i fortsättn skicka vi se till löpte utan vi dock konstate och ros. För att du ingen. En ra att den några större besöka annan väg får Länssty avproblem Från och relsens är att vet finns . med i år webbpla som en nämnde finns ts där brelänk. n och rovdjurs inte längre Det händer mycket ningen inom rovdjurs och förvaltår för första ingen har kunnat undgå att gången haft vargjakt vi i i Sverige i Brist på snö vår inventer som brukar vara problem ingsverk den här et för samhet vintern. har inte Snarare gjort det har mängde gällt svårt viltvårds sätts istället lande rovdjurs att genomf n snö gruppen . Dessa som kommerav en viltförva inventer öra en tillfredss ergenomf ing. Vi ltningsd öra att ha beslutan kunde dock tälelegatio kommer ring i delar en yttäckande n att vara derätt. område av länet. ett Den arbetet sinvente hundrat Den kom med rovdjursstöd för Länsstyr als viltförva elsen i - och övrig och vi vill jägare och andra att engagera ltning. härmed intresse till alla framföra rade som på vårt stora olika sätt hjälpt till tack rapporte med rovdjurs rat och här vintern inventer ingen den Jan Mogol 31 Posttidning B Länsstyrelsen Västra Götalands län Box 224, 532 23 Skara ADRESSUPPDATERING 410 267 803 Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress sänds försändelsen till nya adressen. Rapportkort med nya adressen sänds till Postkontoret 532 20 SKARA Titta på fjärilar i sommar! Många fjärilsarter verkar minska i antal, medan andra sprider sig norrut. Tvärtemot vad många kanske tror är vår kunskap om fjärilar fortfarande ganska dålig och därför startar nu projektet Svensk dagfjärilsövervakning. Här kan alla vara med och räkna fjärilar, du behöver inte vara expert, det räcker med att du tycker om och är intresserad av fjärilar. Du som vill delta i projektet ska räkna antalet fjärilar vid några tillfällen i sommar, antingen på en avgränsad plats, till exempel hemma i trädgården, eller längs en promenadrunda. Vill du räkna fjärilar och hjälpa till att ta reda på vad som händer med våra fjärilar? Läs mer på www.lu.se/butterfly Anna Stenström Foto: Lars Johansson Kamp mot antibiotikaresistenta bakterier Antibiotikaresistenta mikroorganismer är ett tilltagande problem över hela världen och även hos oss i Sverige. Den ökande antibiotikaresistensen beskrivs som en tickande bomb eller ett av framtidens störta hot mot folkhälsan. Vi för en ständig kapplöpning mot bakterierna som resulterar i allt mer komplicerade och dyrare antibiotika. Även hos våra djur ökar resistensproblematiken. Till exempel ökar antalet resistenta bakterier hos hundar och fler lantbrukare efterfrågar ”starkare mediciner” till sina djur. För att förebygga trenden och informera om farorna har Länsstyrelsen utlyst året 2010 som Länsstyrelsens år mot antibiotikaresistens. Under året kommer Länsstyrelsen att genomföra riktade tillsynsbesök hos djurägare och veterinärer för att kolla läkemedelsanvändningen samt anordna utbildningsdagar för djurhälsopersonal om den nya tillsynslagstiftningen. Nästa nummer av Jordbiten kommer ut den 23 september. Ulf Lövdahl Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten www.lansstyrelsen.se/vastragotaland e-post: landsbygd.vastragotaland@ lansstyrelsen.se Expeditionstider: 9.00 –15.00 Växeln är öppen: 8.00 –16.00 Borås Västerlånggatan 17 Box 496 503 13 Borås Tel: 031-60 50 00 Fax: 031-60 59 68 Göteborg Södra Hamngatan 3 403 40 Göteborg Tel: 031-60 50 00 Fax: 031-60 52 78 Skara Klostergatan 13 Box 224 532 23 Skara Tel: 0501-60 50 00 Fax: 0501-60 58 20 Uddevalla Skansgatan 3 Box 767 451 26 Uddevalla Tel: 0521-60 50 00 Fax: 0521-60 56 89
© Copyright 2024