Galleri eller stadens minsta konsthall? ‐ en rapport


2012
december
13
Galleri
eller
stadens
minsta
konsthall?
‐
en
rapport
om
Frilagrets
nya
utställningsrum
Projektgrupp:
Hanna
Hymna
Caroline
Högrud
Anna
Thomasson
Johanna
Brandels
Kajsa
Åhlander
Persson
Uppdragsgivare:
Frilagret
0
Innehållsförteckning
1. Inledning
sid. 1
2. Bakgrund
sid. 1
3. Syfte och mål
sid. 2
3.1 Syfte
sid. 2
3.2 Mål
sid. 2
4. Metod & Avgränsningar
sid. 2
5. Kommunikationsprocess
sid. 3
5.1 Inledning
sid. 3
5.2 Vem är konstnär och vad är konst?
sid. 3
5.3 Urval och representation
sid. 4
5.4 Hur kan Frilagret marknadsföra rummet
sid. 5
5.5 Vilka önskningar och idéer finns om rummet?
sid. 6
5.6 Galleri, konsthall eller vad är det här egentligen?
sid. 7
6. Utvärdering av de två första utställningarna baserat på
sid. 8
utställarnas upplevelse
6.1 Före utställning
sid. 8
6.1.1 Kontakten med Frilagret
sid. 8
6.1.2 Handledning & Ansvarsfördelning
sid. 9
6.1.3 Marknadsföring av utställningarna
sid. 10
6.1.4 Utställarnas förväntningar
sid. 11
6.2 Vernissage
sid. 11
6.3 Efter utställning
sid. 12
6.3.1 Besökarnas reaktioner på utställningarna
sid. 14
7. Analys
sid. 15
7.1 Vad är konst och vem är konstnär?
sid. 15
7.2 Behovet av denna utställningsplats
sid. 15
7.3 Ska utställningsrummet vara fristående eller en del av den
sid. 15
ordinarie verksamheten?
7.4 Galleri, konsthall eller vad är det här egentligen?
sid. 16
7.5 Vilka är utställningsplatsen till för och hur når man dem?
sid. 17
Vad är kvalité?
7.6 Utställningarna - projektgruppens slutsatser
sid. 18
7.7 Övriga frågor att arbeta vidare med
sid. 20
8. Sammanfattning
sid. 20
1. Inledning
På uppdrag från Frilagret har vi, fem studenter från Kulturverkstans utbildning till
internationell kulturprojektledare, under hösten 2012 arbetat med att följa Frilagrets process
kring att etablera ett nytt rum för utställningar. Vi valde att arbeta med projektet eftersom vi
tyckte att det var intressant att följa uppstarten av en ny verksamhet för unga inom
konstområdet. Vi har genomfört intervjuer, samtalat med utställare och besökare för att
samla information om vad utställningsrummet kan vara och skulle kunna bli. Ska det vara ett
rum för konst? Vad är i så fall konst och vem är konstnär? Dessa är några av frågorna som vi
har ställt. Här har vi samlat de tankar och reflektioner som vi har fått fram i vår
kommunikationsprocess och det insamlade materialet har förutom denna rapport även
resulterat i en inspirationsfilm och förslag till en folder med information för potentiella
utställare.
Denna rapport är uppbyggd i tre delar. Där den första delen berör hur vår
kommunikationsprocess har sett ut och vad som framkommit ur den. Vidare följer en
utvärdering baserat på utställarnas upplevelse av de två utställningarna vi har följt.
Rapporten avslutas med en analysdel där vi lyfter fram våra tankar om processen.
2. Bakgrund
Frilagret är ett kulturhus som erbjuder en arena för ung kultur och är till för alla från 13 år och
uppåt. Under 2010 - 2011 förde Frilagret en dialog med unga i Göteborg för att få reda på
vad de hade för idéer och önskemål kring verksamheten eftersom det är de ungas egna
initiativ och förslag som ska styra dess form och innehåll. Under dialogprocessen framkom
det att det fanns en efterfrågan om en utställningsplats för konst, där alla som vill kan ställa
ut, oavsett ålder och tidigare erfarenhet - eftersom det finns en brist på liknande platser i
Göteborg. Inom Frilagrets lokaler fanns ett kontorsrum som gjordes om till en provisorisk
lösning för de utställningar som skulle genomföras under hösten. En arbetsgrupp från
Frilagret har haft ansvar för att ordningsställa lokalen, föra en ständig dialog med utställarna,
erbjuda handledning och stöd, och tillsammans med dem genomföra utställningarna Vår roll
som projektgrupp har varit att följa deras arbete under de två första utställningarna och
parallellt med detta föra en egen kommunikationsprocess, för att undersöka ett möjligt
koncept för verksamheten.
1
3. Syfte och Mål
3.1 Syfte
Syftet med projektet har varit att bidra till att Frilagret efterlever samma kärnvärden i
utställningsverksamheten som i all övrig verksamhet: delaktighet, medbestämmande och ett
inkluderande av unga oavsett deras förkunskap och bakgrund. Vi har genom vår
kommunikationsprocess identifierat åsikter, idéer, tankar och önskemål kring
utställningsverksamheten för att främja en mötesplats för kreativitet och inspiration.
3.2 Mål
Målet med projektet har varit att identifiera och presentera åsikter, idéer, tankar och
önskemål kring vad utställningsverksamheten är och skulle kunna bli. För att denna
information ska bli så tillgänglig som möjligt för Frilagret presenteras materialet på följande
sätt:
•
En film som ger en presentation av utställningsplasten med inspiration, information
och tips från de två första utställningarna.
•
Ett förslag till en folder med information riktad till den som är intresserad av att ställa
ut.
•
Denna rapport. Målet med rapporten är att ge en bild av hur de två första
utställningarna har fungerat, vilka andra åsikter, idéer, tankar och önskemål som
hörts i de samtal vi fört om vad Frilagrets utställningsverksamhet kan vara. Slutligen
vill vi ge en bild av våra egna slutsatser kring projektet.
4. Metod & Avgränsningar
Under projektets gång har vi arbetat mot ett antal frågeställningar (Bilaga 1). För att
undersöka dessa frågor har vi fört en kommunikationsprocess där insamlandet av material
skett genom längre intervjuer med konstutövare, gallerister, konstpedagoger, personer som
arbetar med olika typer av barn- och ungdomsverksamhet, studenter från en förberedande
konstskola och i samband med den första vernissagen bjöd vi även in till ett samtal. Via
mejlutskick, ett officiellt facebookevent samt ett pressmeddelande försökte vi bjuda in
människor från så många olika bakgrunder och med så många olika kompetenser som
möjligt. Samtalet syftade till att att fånga upp besökarnas tankar och idéer om vad
utställningsplatsen kan vara och skulle kunna bli.
Vi har även arbetat med att kartlägga vilka liknande verksamheter som finns i Göteborg. Vi
gick runt till ett flertal gallerier och ställde frågor kring deras arbete.
Under hela arbetet har vi fört en kontinuerlig dialog med dem som ställt ut under vår
2
projektarbetsperiod för att kartlägga deras tankar före, under och efter utställningen.
I följande rapport kommer vi att lyfta citat från kommunikationsprocessen, där framgår det i
vilket sammanhang repliken har sagts dock är personerna bakom citaten anonyma.
Eftersom Frilagret jobbar mot en bred målgrupp där alla ungdomar ska kunna ta del av
verksamhetens möjligheter har vi via telefon och mejl kontaktat samtliga högstadieskolor,
gymnasieskolor, fritidsgårdar, kulturskolor och folkhögskolor i Göteborg. Vår förhoppning är
att detta ska medvetengöra så många som möjligt om utställningsplatsen och bidra till en
stor geografisk spridning på framtida besökare och utställare. Utifrån detta har vi skapat en
kontaktlista som Frilagret kan använda vid framtida utskick om utställningarna (Bilaga 2).
5. Kommunikationsprocessen
5.1 Inledning
Kommunikationsprocessen har varit vårt sätt att samla in tankar, idéer, önskemål och förslag
om hur rummet fysiskt skulle kunna se ut och praktiskt kunna nyttjas och hur verksamheten
skulle kunna fungera. Vårt insamlande bygger dels på de ovannämnda intervjuer som vi
genomfört med aktiva inom konstområdet och på de samtal som förts med besökare under
den första vernissagen. Samtalens längd varierade, några var av längre karaktär medan
andra besökare drog en lapp och besvarade en fråga. Via uppsatta blädderblock kunde även
besökarna lämna namnförslag och reflektera kring frågan “vad är konst?”. Det var ett bra
flöde av besökare till samtalen, några besökare kom enbart för samtalet, vilket även
genererade en del personer till vernissagen och vice versa. I samband med utställningarna
har det också funnits en gästbok och en enkät.
5.2 Vem är konstnär och vad är konst?
Frilagrets övergripande verksamhet bygger på att ungdomar själva utifrån sin egen
referensram får definiera vad som är kultur. Verksamheten drivs inte utifrån någon fast
definition av kulturbegreppet och på samma sätt har vi i processen med utställningsrummet
valt att inte arbeta utifrån någon fast definition om vad som är konst och vem som får kalla
sig konstnär.
Allteftersom processen fortskridit har dessa frågeställningar tagit allt större plats och vi har
kunnat se ett stort behov av att få diskutera detta.
Den vanligaste uppfattningen hos dem vi har pratat med är att vem som helst kan kalla sig
för konstnär om den personen själv anser att den är det och att om den känner att det den
gör är konst så är det konst. En person tyckte till exempel att alla som kommunicerar något
genom en konstform, såsom en tanke eller känsla är konstnär.
3
- De flesta kan kalla sig för konstnärer, konst kan vara så mycket, jag skulle inte vilja ta
det ordet från någon.
- Så länge man själv anser sig vara konstnär så är man det. Men det är kanske
annorlunda om det handlar om att vara konstnär till yrket, jag vet inte om jag skulle
kalla mig själv konstnär.
Ju mer dessa frågor har växt desto mer har vi fått upp ögonen för deras komplexitet. Även
om majoriteten av de vi har pratat med har haft en förhållandevis öppen inställning till
frågorna, så har vi upplevt att det ofta finns en snävare definition inom den etablerade
konstscenen. Där är det vanligt att man lyfter fram kontexten som avgörande för vad som är
konst och vikten av att ha studerat på en konstskola.
- Man får titulera sig konstnär först när man har genomgått en konstutbildning på en
väletablerad institution. Därefter, för att verken ska få kallas konst måste de ställas ut
på ett väletablerat ställe samt erkännas av personer som kan bedöma vad som är
konst.
Svar på frågan ”Vad är konst?” från blädderblocket och samtal under vernissagen
26/10:
”5 i rad”
”Något unikt”
”Samhällsdebatt”
”Ett tänkvärt föremål/bild”
”Något som väcker känslor”
”Ifrågasätta”
”Vad som helst”
”Något som får mig att tänka nytt”
5.3 Urval och representation
Dem vi har samtalat med har betonat att urvalet av utställare ska grunda sig på en bred
representation av de som ställer ut och innehållet som ska visas. Det flesta har poängterat
att det främst är de oetablerade konstutövarna som bör lyftas fram och få chansen att ställa
ut.
- Försök att hitta de som är grönast och som har en idé.
4
- Det är viktigt att unga och erfarna får en chans, vilket kan leda till att man kan få se
något som man inte kan få se någon annanstans.
- Alla ska kunna ställa ut! Det spelar ingen roll vad du har. Om det är något du vill ställa
ut så ska du kunna göra det.
Andra har också nämnt betydelsen av att sprida bilder från utställningsplatsen för att locka dit
en bredare publik.
- Sprid bilder från utställningen som visar att det är olika slags folk som besöker
utställningen, inte bara personer i svart polo.
- Det beror mycket på de andra besökarna om man känner att man passar in, om alla är
“fina” medelålders personer och man själv kommer med ryggsäck och trasiga
sneakers kanske man inte känner att en hör dit.
5.4 Hur kan Frilagret marknadsföra rummet?
I vår kommunikationsprocess har vi även samtalat om hur Frilagret bäst kan nå ut till
personer runt om i hela Göteborg för att få en så bred geografisk spridning som möjligt. En
återkommande åsikt är att det är viktigt att komma ut och möta människor i olika delar av
staden för att nå personer som inte känner sig berörda av Frilagrets ordinarie
marknadsföring och som vanligtvis inte rör sig i innerstaden.
- Det är genom att träffa människor öga mot öga man bäst fångar deras intresse, för att
få dem att känna att det handlar om något som berör även dem.
- Bästa sättet att få folk att känna till rummet är genom folkmun.
Under vår intervju med Sofia Åhrman, projektledare på Konstepedemin, poängterade hon
vikten av att inom den egna verksamheten våga erkänna de brister som finns i arbetet med
att nå en mångfald i målgruppen. För att kunna se luckorna och jobba för att fylla i dem
måste man vara medveten om sina tillkortakommanden.
När vi i kommunikationsprocessen ställt frågan om hur Frilagret effektivt kan sprida
information om utställningsrummet och den övriga verksamheten så har reklamtavlorna på
spårvagnen varit ett återkommande förslag.
- Synliggör utställningsplatsen på så många ställen som möjligt så att man inte
behöver leta efter information utan snarare ramla över den.
5
Ett önskemål som varit frekvent återkommande bland både utställare, vernissagebesökare
och andra vi talat med, är att det finns ett behov av tydligare skyltning till både Frilagret och
specifikt för utställningsrummet.
Under arbetets gång har vi tagit kontakt med alla högstadie- och gymnasieskolor i Göteborgs
stad samt alla fritidsgårdar och kulturskolor för att informera om utställningsplatsen. Detta har
varit ett sätt för oss att undersöka kännedomen om Frilagret. Syftet har även varit att
marknadsföra utställningsrummet. Kännedomen om Frilagret varierade oerhört mycket bland
de vi pratade med, och något vi upplevde var ett motstånd i viljan att föra informationen
vidare. Några menade på att deras elever inte är intresserade av någon kreativ verksamhet.
Baserat på dessa samtal har vi som tidigare nämnts (bilaga 2) skapat en kontaktlista som
Frilagret kan använda sig av vid framtida utskick.
5.5 Vilka önskningar och idéer finns kring rummet?
Den ständigt återkommande önskningen om utställningsrummet har varit att det ska vara en
öppen, inkluderande, avslappnad miljö, där alla känner sig välkomna och där alla kan känna
att de passar in. Många tycker att bakgrundsmusik bidrar till detta.
Majoriteten av de vi har pratat med har varit överens om att det är viktigt att bli hälsad
välkommen och att det syns att man kommit till rätt plats. Därefter så vill en del bli guidade
runt och ha möjlighet att ställa frågor medan andra vill bli lämnade ifred för att titta och tänka
själva.
- Bemötandet är viktigt! Och att det finns någon trevlig och tillmötesgående person som
man kan fråga om konsten om man vill veta något. Men det är samtidigt bra att man kan
få insupa konsten i lugn och ro själv om man vill.
En av frågorna som vi ställde var om besökarna var intresserade av att ta del av workshops i
samband med aktuell utställning och vad dessa i så fall skulle kunna innehålla. Nästan alla
som fick frågan var positiva till detta.
- Jag vill absolut ta del av en workshop, eftersom det kan möjliggöra att man går
djupare in i det som ställts ut.
- Jag vill få testa på själv. Man borde koppla utställningen till görande, och man skulle
kunna få tolka utställningen genom att skapa något själv. Detta skulle vara ett sätt att
öppna upp för samtal.
- En workshop låter kul! Leka lekar, trycka potatistryck eller rita. Vad som helst
egentligen.
6
- Man skulle kunna ha en grundläggande minikurs i olika konststilar, som ett smakprov
för de som själva inte gått konstskola. Man kan ha en heldag där man får testa på att
hålla på med konst, ha bilder som deltagarna får tolka och diskutera.
- Jag tycker att man ska få uppleva genom skapande och tolka den aktuella
utställningen genom att själv få testa på. Jag kan tänka mig att själv hålla i en
workshop: matcha din hatt med dina kläder.
Vi har även sett att det finns ett intresse av interaktiva utställningar. Exempelvis där besökare
och konstnärer skapar konsten på plats och låter utställningen växa fram tillsammans.
Många menar att detta kan vara ett sätt att få fler personer att intressera sig för konst.
- Jag gillar verkligen interaktiva utställningar! Man skulle också kunna ha en eller flera
personer som improviserar livemusik utifrån inspirationen som de får från den aktuella
utställningen. Det är kul om man kan integrera olika typer av konstformer.
- Jag skulle vilja se en utställning där rummet var helt klätt i papper och där det fanns
en mängd saker och en stor hink med lim. Besökare och konstnärer skulle gemensamt
låta utställningen växa fram genom att bygga den. “Väggarna” skulle sedan delas upp
och säljas, vinsten ska gå till de som deltagit och till ett välgörande ändamål.
- Interaktiv konst är ett sätt där man lär sig av varandra och samtidigt minskar
“tröskeln” till konsten. Det blir lättare för de som inte håller på med konst att prova på.
- En idé kan ju vara att bistå konstutövare med material och resurser. Man kan ha en
stor delad ateljé där det finns tillgång till papper, pennor, nål och tråd och allt möjligt
som man kan behöva. På så sätt så kan man skapa en kreativ plats.
5.6 Galleri, konsthall eller vad är det här egentligen?
I början av detta projekt benämnde vi utställningsrummet som ett galleri. Under arbetets
gång har det funnits ett behov av att ifrågasätta denna definition, då det har visat sig finnas
tydliga föreställningar om vad ett galleri är och inte är. Vi har undersökt detta genom att be
personer att definiera begreppen galleri och konsthall för att vidare diskutera skillnaderna
mellan dessa. Bland de vi pratat med är det en övergripande åsikt att ett galleri är till ytan
mindre än en konsthall. Därefter är det svårt att urskilja någon vedertagen definitionen av
begreppen, då vissa anser att en konsthall är mer ordnad och påkostad, medan andra anser
detsamma om ett galleri. Det har även lyfts tankar om att både ett galleri och en konsthall är
platser för kreativa processer men att ett galleri ses som en verksamhet vars syfte är att sälja
konst vilket personerna inte anser gäller för en konsthall i samma utsträckning. Vi har också
stött på dem som tycker det är okej att det finns olika definitioner och att det är helt okej att
7
välja själv.
- Det är okej att kalla det vad man vill. Om detta är ett galleri enligt Frilagrets definition så kan
de kalla det för det.
Som ett vidare led i diskussionen om vad utställningsrummet är har vi även fått in följande
namnförslag: Köket, Galleri12, Stadens minsta konsthall, Frirummet, Finrummet,
Mikroblobben, Frilagrets container, Galler, 18 kvm, Minilagret, Frigalleriet, Gallerifri,
Gallerfri, Det minsta galleriet i staden.
6. Utvärdering av de två första utställningarna baserat på
utställarnas upplevelse
Under den tid som vårt projekt pågick genomfördes de två första utställningarna i det nya
utställningsrummet. Den första hade vernissage 26 oktober 2012 och pågick under två
veckor. Utställning nummer två öppnade 17 november samma år och pågick även den under
två veckors tid. I denna punk redogör vi för den utvärdering vi gjort av arbetet med dessa
utställningar baserat på de åsikter utställningsgrupperna framfört och våra egna iakttagelser.
6.1 Före utställning
6.1.1 Kontakten med Frilagret
Utställning 1
Utställarna tog kontakt med Frilagret våren 2011 och berättade om sin utställningsidé. När
Frilagret började planera för en utställningsplats hörde de av sig till utställarna ungefär en
månad innan utställningen ägde rum. Utställarna upplevde att det hade varit bättre att få mer
tid att förbereda sig på då de inte var helt klara med sina verk.
- Vi satte exakt datum för utställningen i september. Men egentligen tycker jag
att man bör veta minst 2 månader innan man ska ställa ut.
Utställarna och Frilagret träffades för ett möte en gång och resten av kommunikationen
fördes via mejl och telefon. Kommunikationen mellan utställarna och Frilagret hade kunnat
underlättas genom mer regelbundna möten och snabbare svar, enligt utställarna.
8
- Frilagret har varit svåt att nå på mejl. Det hade varit bra att ha fler möten. De kanske
kan ha fler kontaktpersoner på Frilagret.
Utställning 2
Utställarna tog kontakt med Frilagret i samband med Kulturkalaset i Göteborg 2012. Frilagret
hörde sedan av sig och tillsammans satte de ett mer specifikt datum ungefär en månad innan
utställningen skulle äga rum. Detta tyckte utställarna var lagom långt innan. Utställarna är
väldigt nöjda över kontakten med Frilagret.
- Det har fungerat jättebra och allt har flutit på!
6.1.2 Handledning & Ansvarsfördelning
Utställning 1
Vid det första mötet med Frilagret fick utställarna frågor rörande deras behov av praktisk
hjälp exempelvis gällande material, eventuella kostnader och om de behövde något till
rummet. Det beslutades på utställarnas initiativ att de själva skulle formge en affisch.
Utställarna ansvarade för att lämna in en text om utställningen och en deadline för detta
gjordes upp tillsammans med Frilagret. Utställarna uppskattade att de gavs fria händer och
Frilagret uppmuntrade dem till att ta egna initiativ.
- Eftersom vi själva tog initiativet till att ställa ut, så förväntade vi oss inte speciellt
mycket handledning.
Utställarna kom överens med Frilagret om vilka öppettider som skulle gälla och att de själva
skulle ansvara för att hålla utställningen öppen.
Utställningsgruppen erbjöds även konstnärlig och praktisk handledning inför hängningen av
utställningen vilket de tackade ja till. Några dagar innan vernissagen hade utställarna ett
möte med den konstnärliga handledaren Anna Petters, som arbetar på Göteborgs
konstmuseum, för att samtala kring hängningen och utformningen av rummet. Detta är något
som alla i utställningsgruppen lovordat och betonat att de verkligen uppskattade.
- Den konstnärliga handledaren kom med väldigt bra tips.
- Vi fick bestämma när i processen som vi ville träffa den konstnärliga handledaren. Vi
valde att träffa henne när vi byggde och hon var jättebra. Hon påverkade verkligen
slutresultatet. Det var värdefullt.
- Det hade varit en kul idé om Anna Petters kunde hålla i en workshop eller ha ett
konstsamtal där unga konstnärer kan komma, ta med sig ett verk och få handledning.
9
Utställning 2
Utställarna upplever att de fått all den handledning och hjälp som de önskat av Frilagret,
både innan utställningen och i samband med hängningen av verken. De känner att de har
haft stor möjlighet att påverka beslutsfattandet och att de fått göra allt de velat.
- Vi har fått all den hjälp och handledning som vi har velat ha från Frilagret.
Även dessa utställare erbjöds konstnärlig handledning av Anna Petters, vilket resulterade i
två möten med henne. Vid det första mötet närvarade båda utställarna och de diskuterade
hur rummet såg ut och det bollades idéer kring hur utställningen skulle utformas. Det andra
mötet skedde samma vecka som utställningen, då närvarade endast den ena av de två
utställarna och en person från Frilagret var med. Under det andra mötet fortsatte arbetet med
utformningen av utställningen, samt det löstes en rad praktiska och tekniska frågor.
Utställningsgruppen uppskattade mötet med den konstnärliga handledaren och tyckte att de
fick många bra och konkreta tips. De ser gärna att Frilagret fortsätter att erbjuda den typen
av handledning till framtida utställare.
- Det var jättebra att hon var med, väldigt informativt, ingen av oss hade ju så mycket
erfarenhet av hur sånt här fungerar.
6.1.3 Marknadsföring av utställningarna
Utställning 1
Som tidigare nämnts så ville utställarna göra affischen och vernissagens facebookevent
själva. Frilagret stod för utskrifterna och utställarna ansvarade för affischeringen. Utställarna
och Frilagret kom tillsammans överens om att utställarna skulle skicka en text till Frilagret
som de sedan kunde använda i ett pressmeddelande.
Utställning 2
Utställarna och Frilagret kom tidigt överens om att utställarna själva skulle bestämma bild
samt text till affischen. Därefter var det tänkt att Frilagret skulle göra klart layouten, skriva ut
den och sedan skulle utställarna själva sätta upp affischerna. Detta föll av någon anledning
mellan stolarna vilket resulterade i att affischen sattes upp först dagen innan vernissage och
enbart på Frilagret. Utställarna skapade själva ett facebookevent där de bjöd in till
vernissage, men när de inte kunde göra detta event offentligt fick de hjälp av Frilagret att
ordna det.
10
6.1.4 Utställarnas förväntningar
Utställning 1
Utställarna tyckte att det har varit roligt och spännande att få vara de första som ställde ut
just här. De hoppas även vara med och bidra till att platsen utformas och etableras på ett
positivt sätt för kommande utställare.
- Det känns jätteroligt att det här är igång! Nu är bollen i rullning!
De uttryckte också en förhoppning om att det skulle komma mycket folk till deras utställning
och att besökarna skulle representera en bra blandning av personer de kände och inte
kände.
- Vi vill att alla ska komma, både kulturtanter och yngre personer!
- Vi hoppas att besökarna ska uppfatta den röda tråden i utställningen och
att det finns en koppling mellan konstverken.
Utställning 2
Utställarna såg det som en stor möjlighet att få ställa ut här och hoppades på att det skulle
komma en engagerad publik som skulle vara nyfikna på deras fotografier.
- Det hade varit roligt om Jan Jörmark och andra högt uppsatta inom fotovärlden kom.
Vi gick på Jans utställning i Kungsbacka och pratade med honom och fick tips på de
platser som vi fotat på.
Deras orosmoment var att det bara skulle komma vänner och bekanta på utställningen då
det inte affischerats något runt om i staden. I övrigt var de oroliga att något viktigt skulle gå
sönder tätt inpå eller under utställningen.
6.2 Vernissage
Vernissage 1
Utställarna var oerhört nöjda med vernissagen, de tyckte att det var jättebra stämning och
uppskattade även det parallella samtalstillfället som vi i projektgruppen arrangerade.
- Det var superkul att det kom så mycket folk och att det inte bara var personer vi kände!
- Bara att det kommer folk är ju fantastiskt. En plats där folk möts. Det har varit en good
feeling.
11
- Det har varit bra och trevlig stämning. Vi har fått väldigt positiva reaktioner.
- Jag har stått och ritat, sedan när jag vände mig om så såg jag att det var jättemycket
folk. Utställningen verkar vara omtyckt och de har sagt att det ser proffisigt ut. Det är
tack vare hjälpen från den konstnärliga handledaren.
- Vi uppskattade mycket att det fanns ett evenemang samtidigt i Frilagrets övriga lokal!
Vernissage 2
Den andra vernissagen var enbart förlagd till utställningslokalen. Vid detta tillfälle var det ett
fristående evenemang i Frilagrets övriga lokaler som delvis pågick samtidigt som
vernissagen. Det resulterade i att många som skulle på det andra evenemanget också gick
och kollade på utställningen då de gick in genom samma entré. Utställarna var supernöjda
med vernissagen och tyckte att det var roligt att det kom så mycket folk.
- Det kändes väldigt bra. Det kom ju väldigt mycket folk och vi fick mycket positiva
kommentarer. Det känns kul att så många kom och att så många uppskattade vad vi
gjort.
- Det var jätteroligt och det gick jättebra att snacka med alla som var där. Kul att få så
mycket uppmärksamhet. Det kändes som att det var ens födelsedag!
6.3 Efter utställning
Utställning 1
Utställarna är överlag nöjda med utställningen och tyckte att det gick bra.
- Det har varit en jätterolig och lärorik upplevelse att ställa ut i det här sammanhanget.
De tyckte att de mesta fungerade bra och att de har fått god hjälp av Frilagret under
utställningsperioden.
- Om något behövde fixas, till exempel pennor till mitt pågående konstverk, så har de
hämtat det.
Utställarna hade vid några tillfällen problem med att ta sig in i utställningslokalen med den
nyckel de fått låna. De upplevde även, då de var en grupp som ställde ut, att det hade
underlättat om de hade haft mer än en nyckel att dela på. Utställarna tog även upp att det
varit ett problem att ytterdörren låses 18.00 när utställningen pågått till 20.00. Det har
12
försvårat för besökare att komma in i lokalen på ett inbjudande sätt. Utställarna uttrycker att
det hade varit bra med en större tydlighet kring ansvarsfördelningen och vilka resurser
Frilagret har. De fick exempelvis intrycket att Frilagret kunde hjälpa till att vakta utställningen.
Hade de vetat att de skulle vakta hela tiden själva hade de kanske varit mer tveksamma till
att ställa ut men de är glada att de gjorde det i alla fall. De lyfte även fram att det hade varit
bra att veta från början att det finns en träverkstad på Frilagret, något som de upplever som
en stor tillgång.
- Felix var en jättebra hjälp när vi hängde utställningen. Och det var väldigt bra att de
kunde sänka en av skärmväggarna så snabbt.
Avslutningen av utställningsperioden upplevde utställarna som lite otydlig, då det varken
avtalats tid för utvärdering eller kommunicerats med Frilagret när och vem som skulle plocka
ned utställningen eller när och till vem de skulle lämna tillbaka nyckeln.
De upplevde att det var svårt att synliggöra rummet under andra pågående evenemang på
Frilagret. De upplevde att det var mycket besökare under helgerna men att det var sämre på
vardagarna. De ansåg även att det var bra blandning av besökare, då det inte bara var folk
de kände som kom dit.
Utställarna tycker att det hade varit bra om Frilagret hade hjälpt till med marknadsföringen av
utställningen efter vernissagen, exempelvis genom att föra in det i deras kalender på
hemsidan och lägga ut mer information på deras Facebook-sida. Detta gjordes inför
vernissagen men inte under utställningen (som pågick i ytterligare två veckor därefter).
De önskar också att de hade fått hjälp med affischering på stan. Utställarna föreslog också
att en borde synliggöra utställningsrummet mer utifrån, exempelvis genom att tända
marschaller.
Utställning 2
Utställarna har uttryckt att de är oerhört nöjda med utställningen. De tycker att kontakten
med Frilagret under utställningsperioden har varit väldigt bra.
-Vi har inte känt oss bortglömda utan haft regelbunden kontakt via mejl och
telefon.
-De har ställt upp med resurser, vi har inte känt oss begränsade över huvudtaget.
En sak som inte har fungerat har varit att få i gång monitorerna till de bildspel som ingick i
utställningen. Det har varit ett problem varje gång som utställarna skulle öppna
utställningslokalen.
13
Utställarna har överlag varit väldigt nöjda och har uttryckt att utställningen varit en fantastisk
erfarenhet. De har berättat att de är glada över att få lära sig hur en gör en utställning och
träffa så mycket folk. De har även varit mycket positiva till fördelningen av öppettiderna och
att de fått hjälp av Frilagret med att hålla öppet.
- Det känns bra med öppettiderna. Det är ju vår utställning, så jag tycker att det är
självklart att vi tog hand om den.
- Det blev lite tajt med skolan men det går bra och på torsdagar kunde ingen av oss, då
hade Frilagret öppet åt oss istället. Annars tog vi några dagar var i veckan.
Vid nertagning av utställningen hjälpte Frilagret till med att ta ner ett större konstverk medan
utställarna själva plockade ner resten av utställningen. Utställarna upplevde att det kommit
många besökare på utställningen som de inte kände sen tidigare.
6.3.1 Besökarnas reaktioner på utställningarna
Kommentarer från gästbok och Facebook:
”Häftigt med samarbetet – det ger extra liv åt utställningen”
”Grym första utställning! Nu har ni satt ribban”
“Jättefina foton! Bra jobbat och lycka till!”
“Lycka till tjejer, måla på och sluta aldrig, aldrig, aldrig att leka.”
“Häftigt med samarbetet - det ger extra liv åt utställningen”
“Verkligt fina foto! Komposition, färg, suggestion ger både tillfälle för reflektion och
estetisk upplevelse. Vi ser fram emot nya utställningar. Lycka till Oscar! Härligt
bildspel, Primus! Lycka till i framtiden”
“Succé! Bravo!”
“Kul att se så mycket folk på Primus och Oscars vernissage. Ta er tid och besök en
skön utställning. Sjunk ner en stund och försvinn in Primus i musiksatta digitala
fotoresa genom ett förgånget Sverige, dröj er kvar i Oscars ögonblicksbilder från
samenhang som inte längre är. Fantastiska bilder av två killar med ett öga för det
fotografiska. Well done!”
14
“Tack för en jättebra utställning!”
7. Analys
7.1 Vad är konst och vem är konstnär?
I början av denna process valde vi att inte arbeta utifrån någon fast definition gällande vad
som är konst och vem som får kalla sig konstnär. Allteftersom processen fortskred började
dock dessa frågeställningar ta en allt större plats och vi har kunnat urskilja ett stort behov av
att få diskutera detta bland de personer som vi har träffat. Vi tycker att det är viktigt att dessa
frågor får förbli öppna och att Frilagret inte strävar efter att hitta fasta definitioner att arbeta
utifrån. Istället ser vi det som en stor möjlighet att skapa ett forum där dessa frågeställningar
kan få utrymme att diskuteras.
7.2 Behovet av denna utställningsplats
Varför ska denna utställningsmöjlighet finnas på Frilagret? Det enkla svaret på den frågan är
att det har efterfrågats, men under projektet har vi sett att frågan är mycket större än så. Vi
vill utifrån vår kommunikationsprocess och utifrån våra egna erfarenheter och åsikter lyfta
fram andra viktiga aspekter.
De utställningsmöjligheter som ges på Frilagret är unika i sitt slag i Göteborg. De resurser
som Frilagret har möjlighet att lägga på material, tekniska lösningar, konstnärlig och
pedagogisk handledning gör att unga och oetablerade konstutövare får chansen att göra en
välarbetad och seriös utställning oavsett tidigare erfarenhet. Vi tänker att
utställningsverksamheten på så sätt har chans att påverka både ungas förhållande till konst
och konstscenens syn på unga konstutövare. Genom att kombinera med samtal och
workshops kan möjligheten till ett större konstnärligt sammanhang skapas för unga
konstutövare och konstintresserade. Dessutom finns det stora fördelar med att
utställningsplatsen ligger centralt i staden och finns i direkt anslutning till Frilagrets övriga
lokaler. Det gör att utställningsverksamheten lätt kan samarbeta med andra kulturella uttryck
och därmed minska avståndet mellan de olika uttrycken. Det kan i sin tur vidga synen på
inom vilka områden som unga kan ta plats i samhället.
7.3 Ska utställningsrummet vara fristående eller en del av den ordinarie
verksamheten?
När vi diskuterat det här ämnet har vi sett att det finns flera sidor av frågan. Att se
utställningsrummet som en del av verksamheten är det förhållningssätt som bäst
överensstämmer med Frilagrets verksamhetsplan, genom att låta initiativ utifrån styra dess
fortlevnad. Vi ser att det här synsättet på rummet har stora fördelar då det uppfyller de
15
kärnvärden som Frilagret arbetar efter; medbestämmande, delaktighet och inkluderande av
unga. Något som vi tycker är viktigt att upprätthålla.
Det som å andra sidan talar starkt för att låta utställningsrummet bli en fristående och mer
permanent del, är att vi tycker det är viktigt att beskydda den här unika möjligheten för unga i
Göteborg. Eftersom Frilagrets övriga verksamhet är under ständig förändring skulle det
kunna vara ett ställningstagande från Frilagrets sida att låta utställningsplatsen vara
fristående för att på så sätt bevara och garantera de ungas rätt till denna möjlighet. Ett annat
argument för att utställningsrummet bör bli en etablerad och varaktig del av den ordinarie
verksamheten är att det skulle vara svårt att hålla intresset för rummet och de utställningar
som förs där levande om detta endast inträffar sporadiskt, speciellt om intresset utifrån
minskar i perioder. För att kunna marknadsföra utställningsplatsen tror vi att det är viktigt att
den här delen av verksamheten hålls levande och kan därför behöva en given plats i lokalen.
Oavsett om Frilagret väljer att se rummet som en del av verksamheten eller som en
fristående del, specifikt för utställningar, så tror vi det är viktigt att ett val görs. Dels för att
veta hur rummet ska marknadsföras och dels för att kunna ta ställning i frågor som rör
rummet. Oavsett vilket synsätt som Frilagret väljer så anser vi att det är viktigt att rummet
iordningställs med alla de förutsättningar som behövs för att vara ett utställningsrum. Det
hindrar ju inte att även annan form av aktivitet tar plats i rummet, men då garanteras ändå
utställningsmöjligheten.
7.4 Galleri, konsthall eller vad är det här egentligen?
Ett viktigt led i den ovanstående diskussionen om rummet bör eller inte bör vara en del av
Frilagrets ordinarie verksamhet, är frågan kring hur utställningsplatsen kan och bör
marknadsföras och bli profilerad. Som vi ser det så finns det främst två alternativ. Antingen
kallar man rummet för ett galleri/konsthall eller ger det ett neutralt namn. Gällande det
förstnämnda alternativet tänker vi att det kan finnas en fördel med ett namn som både
innehåller galleri och konsthall, som ett sätt att öppna för en diskussion kring begreppen. Ett
exempel på ett sådant namn är: “Frigalleriet - Stadens minsta konsthall”
En stor fördel med att kalla rummet för ett galleri/konsthall är att namnet i sig signalerar att
det är en lokal där det visas konst. Att använda sådana etablerade begrepp kan även bidra
till att ge en tyngd till det som ställs ut och bidra till ett erkännande av dem som ställer ut.
En risk med ett sådant namn är ett utestängande av de som inte känner att de kan identifiera
sig med bilden av ett galleri. Vi har genom vår kommunikationsprocess och baserat på egna
iakttagelser upptäckt att det ibland finns föreställningar bland mer oerfarna konstutövare att
den etablerade konstvärlden inte är till för dem. Att då ha ett namn som innehåller ett
begrepp som “galleri” eller “konsthall” skulle kunna verka avskräckande för dessa personer.
16
Ett sätt att ta sig förbi den ovannämnda problematiken är att kalla rummet för något mer
neutralt och eventuellt något som ger en direkt indikation på att rummet är en del av
Frilagret. Exempelvis Whiteboxen, Frirummet eller 18kvm (om det är rummets storlek).
En nackdel med ett neutralt namn är att syftet med rummet riskerar att bli mindre tydligt. Vi
anser också att det är problematiskt att välja ett neutralt namn om det grundas i ett försök att
fånga upp den målgrupp som inte känner att ett galleri är till för dem. Det skulle kunna bidra
till att cementera den negativa självbilden och även bilden av konstscenen som något
otillgängligt. Vi skulle hellre se att Frilagret arbetar för att fånga upp den här målgruppen på
ett annat sätt och motarbetar föreställningen om att konstvärlden inte är till för alla.
Vilken typ av namn som än väljs så tror vi att det är av vikt att Frilagret ser till att det
kontinuerligt pågår någonting i rummet. Vi tror att det är viktigt att i början lägga mycket kraft
på att etablera utställningsrummet för att det sedan ska kunna bli en mer självgående
verksamhet i framtiden.
Vi tror att det är en viktig del i marknadsföringen av rummet att ha uppdaterad information av
vad som pågår, både på hemsidan och i anknytning till själva rummet exempelvis genom en
plansch på dörren.
7.5 Vilka är utställningsplatsen till för och hur når man dem? Vad är kvalité?
Eftersom Frilagret arbetar mot en oerhört stor målgrupp, 13 år och uppåt, har en viktig
frågeställning under arbetets gång varit hur Frilagret ska kunna medvetengöra så många
som möjligt om verksamheten och utställningsplatsen. I vilka sammanhang rör sig
målgruppen?
Här tänker vi att ett effektivt sätt att nå ut med information är att skapa nätverk med skolor
och fritidsgårdar runt om i Göteborg. Av denna anledning bestämde vi oss under arbetets
gång för att via mejl och telefon ta kontakt med samtliga högstadieskolor, gymnasieskolor,
fritidsgårdar, kulturskolor och folkhögskolor i Göteborg, för att sammanställa en mejllista med
dessa kontaktpersoner. Till samtliga av de vi pratade med i telefon inledde vi med frågan om
de kände till Frilagret för att vidare berätta om att det har öppnats ett utställningsrum inom
verksamheten och fråga om de skulle vara intresserade av att ta del av mer information kring
detta. Kännedomen om Frilagret varierade oerhört mycket bland de vi pratade med och
något som vi upplevde ibland var ett motstånd i viljan att föra informationen vidare. Några
menade på att deras elever inte är intresserade av någon kreativ verksamhet. Detta ser vi
som oerhört problematiskt då informationen i dessa fall riskerar att gå väldigt många
ungdomar förbi. Att skapa mejllistor och använda sig av dessa är på alla sätt bra men det är
också viktigt att man inte enbart förlitar sig på detta. Därför tror vi att det hade varit oerhört
värdefullt för Frilagret att identifiera nyckelpersoner inom skolvärlden som kan hjälpa dem
17
med att sprida information och skapa ett intresse. Vidare tror vi att det är viktigt att arbeta för
att skapa möjligheter till personliga möten med ungdomar och på så sätt skapa medvetenhet
kring verksamheten, öppna upp för samtal och ta del av de ungas idéer. Även som ett sätt att
försöka fånga upp de ungdomar som faller utanför skolsystemet.
Diskussionen kring att nå ut till en bred målgrupp har även resulterat i frågor som: hur skapar
en mångfald och bredd i utställningsverksamheten och vad som är kvalité? Angående
mångfald och bredd tycker vi att det är viktigt att Frilagret strävar efter att få bra spridning
bland de som ställer ut baserat på kön, ålder, erfarenhet, etnicitet, bostadsområde med
mera, men också att olika konstuttryck blir representerade.
Angående kvalitetsbegreppet tycker inte vi att det är intressant att bedöma vad som anses
vara bra eller dålig konst i detta sammanhang, utan snarare arbeta för att representera just
mångfald och bredd. Denna syn på kvalitet har även framkommit i de samtal vi fört. Detta
tänker vi även kan vara något att falla tillbaka på om man hamnar i en situation där man
måste göra ett urval mellan olika utställare.
7.6 Utställningarna - projektgruppens slutsatser
För att undersöka hur Frilagret har arbetat med de två första utställningarna har vi har gjort
en utvärdering baserat på utställningsgruppernas upplevelse av att ställa ut. Om man ställer
de två första utställningsgrupperna mot varandra så har vi kunnat urskilja en del skillnader.
Exempelvis har de första utställarna bestått av fyra personer som inte har haft ett stort behov
av handledning. Detta har resulterat i att den första gruppen haft större ansvar att sköta
utställningen själva. Den första gruppen har framfört klagomål över att de inte fått hjälp av
Frilagret med att hålla utställningen öppen. Vi har upplevt att detta varit en smula överdrivet
då gruppen bestått av fyra personer som haft en möjlighet att fördela ansvaret på flera. Vi vill
dock framhålla att det är viktigt att ha tydliga överenskommelser om vad som gäller vid
ansvarsfördelningen och att utställarna förstår vad överenskommelsen innebär i praktiken.
Den andra utställningsgruppen har varit mycket nöjda med öppettiderna och har känt sig
mycket sedda och bekräftade, speciellt som de fått hjälp av Frilagret att hålla öppet när de
inte har kunnat. Utställningsgrupp 2 påpekade att det kommit fem olika personer en kväll till
galleriet, något som de värderade som “lite besökare”. Vi tycker att det är viktigt att Frilagret
förbereder utställarna på vad som är “normalt” för ett galleri eller en utställningsplats och att
fem besökare faktiskt kan vara mycket i sammanhanget. I framtiden kan det vara en bra idé
att man refererar tillbaka till tidigare genomförda utställningar och berätta om hur det kan
vara att hålla öppet, vilka resurser Frilagret har, vilket bemötande en del besökare vill ha (se
punkt 5.6) och åter igen mycket tydlighet kring deadlines. Vi tror att det är viktigt att man för
en ständig diskussion angående gränsdragningen mellan handledning och ansvarsfrihet och
att det dessutom kan vara väldigt individuellt från utställare till utställare.
18
Båda utställningsgrupperna har poängterat att tillgången till den konstnärliga pedagogen har
varit väldigt bra och detta har även vi noterat. Vi hoppas att Frilagret kommer att fortsätta att
erbjuda denna typ av handledning även i framtiden.
Vi vill också lyfta att vi tycker att är viktigt att Frilagret har som rutin att ha utvärdering med
utställarna för att kunna utveckla verksamheten vidare.
Med utgångspunkt i de samtal som vi förde med besökarna under evenemanget vi
anordnade i samband med första vernissagen drar vi slutsatsen att det finns ett behov av att
diskutera de frågor som vi samtalade om där (se bilaga 1). Även om de tillfrågade först inte
trodde sig ha något att säga i frågan upplevde vi att många efter en stund gärna pratade
länge och ingående om sin syn på de ämnen som togs upp.
På den andra vernissagen var vår roll att endast iaktta. Detta då vi inte ansåg att det fanns
utrymme för att göra någonting liknande det vi arrangerade under första vernissagen
eftersom det pågick ett annat evenemang i Frilagrets övriga lokaler. En annan orsak till att vi
valde att endast iaktta var att vi inte ville att vårt projekt skulle ta över utställarnas
vernissage. I efterhand ser vi att vi kunde ha undersökt möjligheten till att på något sätt
interagera med besökarna exempelvis med att låta dem svara på några enkla frågor med
hjälp av digitala hjälpmedel, som en ipad/surfplatta men det finns en risk att även detta skulle
ha tagit för mycket fokus från utställarna och den pågående vernissagen.
Vi tycker de metoder vi använt oss av i projektet har fungerat väl till största del. Ett undantag
är den enkät vi utformade där vi bara fått enstaka svar. En orsak till detta kan vara att vi inte
gjort enkäten tillräckligt tydlig genom att exempelvis skapa en låda att lägga ifyllda enkäter i,
eller att ha bett utställarna/den som vaktat utställningen att be besökarna fylla i blanketten.
En annan orsak kan vara det som tidigare togs upp, att många kanske upplever att de först
inte har något att säga i de frågor vi har ställt och att de därför kan vara lättare att besvara
muntligt än i en skriftlig enkät. Vi gjorde också ett misstag med att gästboken inte fanns på
plats under andra vernissagen, bara under den första. Dock fanns den på plats under båda
utställningsperioderna. Vi anser även att vårt arbete med att ringa runt skicka mejl för att
informera om Frilagret och utställningsplatsen borde ha skett innan den första vernissagen.
Det hade möjliggjort för fler att komma till vernissagen och delta i vårt evengemang.
Utöver att skriva denna rapport för att föra vidare våra erfarenheter till Frilagret valde vi att
göra en film och ett förslag till folder. Detta i förhoppning om att Frilagret på detta sätt får
möjlighet att ta till vara de kunskaper vi skaffat oss under projektets gång i kommunikationen
med utställningsverksamhetens målgrupp.
19
7.7 Öviga frågor att arbeta vidare med
Hur förhåller sig Frilagret till försäljning och försäkring av konsten? Hur ska utställarna bli
informerade om detta?
8. Sammanfattning
Utifrån detta projekt har vi kunnat identifierat en rad olika behov, tendenser, tankar och idéer
kring utställningsplatsens funktion. Baserat på dessa har vi bland annat gjort följande
slutsatser:
•
De utställningsmöjligheter som ges på Frilagret är unika i sitt slag i Göteborg.
Verksamhetens möjlighet att lägga resurser på konstnärlig och pedagogisk
handledning material och tekniska lösningar i kombination med att verksamheten
baseras på utställarnas egna initiativ gör att unga och oetablerade konstutövare får
chansen att göra en välarbetad och seriös utställning oavsett tidigare erfarenhet. Vi
tror att utställningsverksamheten på grund av detta har chans att påverka både ungas
förhållande till konst och konstscenens syn på unga konstutövare.
•
Frågan om utställningsrummet ska vara en del av Frilagrets ordinarie verksamhet
eller en fristående del har många sidor. Att låta rummet vara en del av verksamheten
är det förhållningssätt som bäst överensstämmer med Frilagrets kärnvärden. Att
istället låta utställningsrummet bli en fristående och mer permanent del skulle kunna
vara ett viktigt ställningstagande för att beskydda den här unika möjligheten för unga i
Göteborg. Det här är en viktig frågeställning för att kunna arbeta vidare med
marknadsföring och profilering av rummet.
•
Bland de vi har pratat med under denna process har vi kunnat konstatera att det finns
ett stort behov av att få diskutera komplexa frågor såsom ”vad är konst” och ”vem är
konstnär”. Vi ser det som en stor och viktig möjlighet för Frilagret att med hjälp av
denna utställningsplats skapa forum där dessa frågeställningar kan få utrymme att
diskuteras.
•
Gällande kommunikationen mellan Frilagret och utställare tycker vi att det är viktigt att
Frilagret hittar rutiner för hur man förhåller sig till gränsdragningen mellan
handledning och ansvarsfrihet. Vidare ser vi också ett behov av att utforma ett
arbetssätt för hur man informerar utställare om processen att ställa ut exempelvis
gällande öppettider och besökantal.
20
Gemensamt för de här punkterna och andra frågeställningar vi tar upp i vår analys är vikten
av att Frilagret aktivt tar beslut kring hur verksamheten ska se ut och fungera, exempelvis för
att kunna profilera och marknadsföra sig på ett effektivt sätt.
21
Källförteckning
Långa Intervjuer
Andersson-Boe, Daniel
Konstnär
Intervjuad 2012-10-05
Friberg, Marie
Student KV konstskola
Intervjuad 2012-10-08
Nilsson, Ulrika
Verksamhetsledare, Arena 29
Intervjuad 2012-10-08
Ann-Sofi Roxhage
Konstkonsulent, kulturförvaltningen Göteborg
Intervjuad 2012-10-08
Wigh, Johan
Student, KV konstskola
Intervjuad 2012-10-08
Åhrman, Sofia
Projektledare De Ungas Vinterakademi (Konstepedemin)
Intervjuad 2012-10-05
Utställare
Utställningsperiod 1: 2012.10.26 - 2012.11.10
Hanna Gustavsson
Karin Martinsson
Moa Svedén
Liv Törnqvist
Utställningsperiod 2: 2012.11.17 - 2012.11.30
Oscar Gärdehed
Primus Strömbom
Bilaga 1
•
Hur kan man få en stor bredd på utställningarna, innehållsmässigt?
•
Hur kan utställningsverksamheten bli tillgängligt för så många som möjligt?
•
Hur kan man se att utställningsverksamheten inte missar grupper i samhället?
•
Efterlever Frilagret sina riktlinjer i utställningsverksamheten?
•
Vad är konst?
•
Vem får kalla sig konstnär?
•
Vilka drömmar och förhoppningar finns kring utställningsverksamheten?
•
Hur kan en profilera utställningsverksamheten?
•
Vilken känsla ska utställningsverksamheten ska ha?
•
Namnförslag?
•
Vad är skillnaden på ett galleri och en konsthall?
•
Vad tänker du att en kan göra för att alla ska känna sig välkomna här?
•
Vilka öppettider? Och vem har ansvaret för utställningarna?
•
Vilken typ av handledning vill utställarna ha?
•
Vad kan Frilagret erbjuda för handledning?
•
Hur ska man göra ett urval?
•
Hur ska man ansöka?
•
Hur kan det fysiska rummet utformas och förändras snabbt?
•
Vilka rutiner kan Frilagret ha i kontakten med utställare?
•
Vilka rutiner kan Frilagret ha under förberedelserna och efterarbetet med
vernissagerna?
•
Vilka nätverkskontakter vill vi förmedla till utställarna?
•
Finns det en efterfrågan av workshops och vilka ämnen ska i så fall tas upp? Hur kan
man sammankoppla workshops på Frilagret med utställningsverksamheten?
•
Hur kan Frilagret marknadsföra utställningsverksamheten?
•
Hur ska Frilagret gå till väga vid försäljning av konst?
•
Hur fungerar det med försäkring av konsten?
Bilaga 2
Gymnasieskolor
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Kulturskolor
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Folkhögskolor
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Fritidsgårdar
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Kultursammordnare Göteborgs staddelar
[email protected]
[email protected]
bodil.sö[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
mathias.strö[email protected]
pieter.sö[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
victoria.dellgå[email protected]
Högstadieskolor
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]