Trafikverkets bullerutredning för landsvägar
2012 Trafikverkets bullerutredning för landsvägar BULLERUTREDNING ENLIGT EU:S MILJÖBULLERDIREKTIV (2002/49/EY) Trafikverkets bullerutredning för landsvägar Bullerutredning enligt EU:s miljöbullerdirektiv (2002/49/EG) Trafikverket Helsingfors 2012 Omslagsbild: Sito Oy Nätpublikation pdf (www.liikennevirasto.fi) ISBN 978-952-255-140-5 Trafikverket PB 33 00521 HELSINGFORS Telefon 020 637 373 3 Trafikverkets bullerutredning för landsvägar. Trafikverket, trafiksystem. Helsingfors 2012. 53 sidor och 1 bilaga. ISBN 978-952-255-140-5. Nyckelord: buller, bullerstörning, bullerbekämpning, direktiv, vägtrafik, miljöpåverkan, påverkan Sammanfattning Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller (miljöbullerdirektivet) trädde i kraft 18.7.2002. Målet med direktivet är att fastställa en gemensam handlingsmodell för gemenskapen med vars hjälp man kan förhindra, förebygga eller minska skadliga effekter på grund av exponering för omgivningsbuller. Direktivet har verkställts genom bullerutredningar i två skeden. I det första skedet som blev klart år 2007 gjorde man bullutredningar för befolkningskoncentrationer med över 250 000 invånare, för landsvägar med en trafikvolym på över sex miljoner fordon per år, för järnvägar med en trafikvolym på över 60 000 tåg per år samt för flygplatser som årligen har över 50 000 starter eller landningar. Efter att utredningarna var klara utarbetade man handlingsplaner för bullerbekämpning för områdena. I det andra skedet, som blev klart år 2012, var befolkningskoncentrationer med över 100 000 invånare, huvudtrafikleder samt stora flygplatser utredningsskyldiga. Huvudtrafikleder för vägtrafik är enligt direktivet vägar som har en trafik på över tre miljoner fordon årligen. Till järnvägstrafiken huvudtrafikleder räknas leder som årligen trafikeras av över 30 000 tåg. Med stora flygplatser avses, liksom i första skedet, flygplatser som har över 50 000 starter eller landningar per år. Denna utredning omfattar de statliga landsvägarna direktivet gäller, utanför utredningsskyldiga städer och utanför Norra Österbottens och Kajanalands område. Buller från landsvägstrafik har utretts i de utredningsskyldiga städerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Åbo, Tammerfors, Lahtis och Uleåborg samt i Norra Österbottens och i Kajanalands område och rapporterats i utredningar som beställts av städerna och Norra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral. I detta arbete har man utrett antalet invånare år 2011 som utsätts för vägtrafikbuller från ovannämnda landsvägar i enlighet med bullervärdena Lden och Lnatt som miljöbullerdirektivet förutsätter. Bullerspridningen presenteras också med hjälp av bullerområdeskartor över det utredda området. Det utredda området omfattar cirka 1 800 kilometer landsvägsnät som underhålls av staten. Sammanlagt 140 700 invånare utsätts för buller som överskrider 55 dB (Lden) från delandsvägar som enligt utredningen hör till områdena som direktivet avser. Enligt direktivet fortsätter arbetet med en handlingsplan för bullerbekämpning på utredningsområdet. Handlingsplanen blir klar den 18 juni 2013. 4 Liikenneviraston maanteiden meluselvitys. Liikennevirasto, Liikennejärjestelmätoimiala. Helsinki 2012. 53 sivua ja 1 liite. ISBN 978-952-255-140-5. Avainsanat: Melu, meluhaitta, meluntorjunta, direktiivi, tieliikenne, ympäristövaikutukset, vaikutukset Tiivistelmä Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2002/49/EY ympäristömelun arvioinnista ja hallinnasta (ympäristömeludirektiivi) tuli voimaan 18.7.2002. Direktiivin tavoitteena on määritellä yhteisölle yhteinen toimintamalli, jonka avulla voidaan välttää, ehkäistä tai vähentää ympäristömelulle altistumisen haittoja. Direktiiviä on toimeenpantu meluselvityksin kahdessa vaiheessa. Ensimmäisessä, 2007 valmistuneessa vaiheessa, meluselvitykset tuotettiin yli 250 000 asukkaan väestökeskittymistä, maanteistä joiden liikennemäärä on vuodessa yli kuusi miljoonaa ajoneuvoa, rautateistä joiden liikennemäärä on yli 60 000 junaa vuodessa sekä lentoasemista joilla on vuosittain yli 50 000 nousua tai laskua. Selvitysten laatimisen jälkeen alueille laadittiin meluntorjunnan toimintasuunnitelmat. Toisessa, 2012 valmistuneessa vaiheessa, selvitysvelvollisia olivat yli 100 000 asukkaan väestökeskittymät, pääliikenneväylät sekä suuret lentoasemat. Tieliikenteen pääväyliä ovat direktiivin mukaan tiet, joilla liikennöi vuosittain yli 3 miljoonaa ajoneuvoa. Rautatieliikenteessä pääväyliä ovat ne, joilla liikkuu vuosittain yli 30 000 junaa. Suurilla lentoasemilla tarkoitetaan ensimmäisen vaiheen mukaisesti lentoasemia, joilla on vuosittain yli 50 000 nousua tai laskua. Tämä selvitys kattaa direktiivin mukaiset valtion hallinnoimat maantiet selvitysvelvollisten kaupunkien sekä Pohjois-Pohjanmaan ja Kainuun alueen ulkopuolella. Selvitysvelvollisten kaupunkien Helsingin, Espoon, Vantaan, Kauniaisen, Turun, Tampereen, Lahden ja Oulun sekä Pohjois-Pohjanmaan ja Kainuun alueen maantieliikenteen melu on selvitetty ja raportoitu kaupunkien sekä Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen teettämissä selvityksissä. Tässä työssä on selvitetty edellä mainittujen maanteiden tieliikenteen melulle altistuvien asukkaiden määrä vuonna 2011 ympäristömeludirektiivin edellyttämillä melusuureilla Lden ja Lyö. Melun leviäminen on esitetty myös selvitysalueesta tuotetuissa meluvyöhykekartoissa. Selvitysalue kattaa noin 1800 kilometriä valtion ylläpitämää maantieverkkoa. Tähän selvitykseen kuuluvilla alueilla direktiivin tarkoittamien maanteiden yli 55 dB melulle (Lden) altistuu yhteensä 140 700. Direktiivin mukaisesti työ jatkuu selvitysalueelle tuotettavalla, vuoden 2013 heinäkuun 18. mennessä valmistuvalla, meluntorjunnan toimintasuunnitelmalla. 5 Road-traffic Noise Assessment of the Finnish Transport Agency. Finnish Transport Agency, Transport System. Helsinki 2012. 53 pages and 1 appendix. ISBN 978-952-255-140-5. Keywords: noise, noise annoyance, noise disturbance, directive, road traffic, environmental impact, effect Summary Directive 2002/49/EC of the European Parliament and of the Council of 25 June 2002 relating to the assessment and management of environmental noise (the Environmental Noise Directive) came into force on 18 July 2002. The objective of the directive is to specify a common operations model for the community for avoiding, preventing or reducing annoyance and disturbance from exposure to environmental noise. The directive has been implemented with noise assessments in two stages. At the first stage, completed in 2007, noise assessments were made of agglomerations with more than 250,000 inhabitants, roads with a vehicle passage exceeding six million passages a year, railways which have more than 60,000 train passages a year and airports with more than 50,000 ascents or descents a year. After making the assessments, action plans for noise abatement in the areas were drawn up. At the second stage, completed in 2012, agglomerations with more than 100,000 inhabitants, major traffic routes and major airports were assessed. In accordance with the directive, major roads have more than three million vehicle passages a year. The major railways have more than 30,000 train passages a year. As at the first stage, large airports are those with over 50,000 ascents or descents a year. This assessment covers major roads administered by the State that are outside the agglomerations and the region of Northern Ostrobothnia and Kainuu. Highway traffic noise in the cities of Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen, Turku, Tampere, Lahti and Oulu as well as in the region of Northern Ostrobothnia and Kainuu has been assessed and reported by the cities and the Centre for Economic Development, Transport and the Environment of Northern Ostrobothnia. In this work, the total number of inhabitants subjected to road traffic noise caused by the above-mentioned highways in 2011 was assessed by applying the noise indicators Lden and Lnight required by the environmental noise directive. Also the strategic noise maps were produced. The assessment area covers approximately 1,800 kilometres of State-maintained roads. In the assessed areas a total of 140,700 inhabitants are exposed to over 55 dB of noise (Lden) from major roads. In accordance with the directive, the work will be continued by making action plans for noise abatement, which will be drawn up by 18 July 2013. 6 Förord Efter att EU:s miljöbullerdirektiv (2992/49/EG) trädde i kraft genomförde man i Finland under åren 2007–2008 det första skedets bullerutredningar jämte handlingsplaner för bullerbekämpning. I det första skedet gjordes bullerutredningar för befolkningskoncentrationer med över 250 000 invånare, för de livligast trafikerade landsvägarna och järnvägarna samt för flygplatserna Helsingfors-Vanda och HelsingforsMalm. Av städerna vara det bara Helsingfors stad som var utredningsskyldig i första omgången. I andra omgångens bullerutredningar under åren 2010–2012 ingick befolkningskoncentrationer med över 100 000 invånare, landsvägar med en trafikvolym på över tre miljoner fordon per år, järnvägar med en trafikvolym på över 30 000 tåg per år samt flygplatser med över 50 000 operationer per år. I denna Trafikverkets bullerutredning enligt EU:s miljöbullerdirektiv för landsvägar har objekten varit vägavsnitt vars trafikvolym är över tre miljoner fordon per år och där staten är väghållare, vars vägmyndighet är staten. Resultatet av bullerutredningarna för landsvägar inom de utredningsskyldiga städerna samt i Norra Österbottens och i Kajanalands område har rapporterats i separata bullerutredningsrapporter. Utredningen inleddes i februari 2011 och blev färdig i maj 2012. Trafikverket har informerat invånare och andra berörda om utredningens inledning samt om utredningens resultat på sin webbplats. Därtill har resultaten från utredningen presenterats i juni 2012 i samband med en presskonferens. Arbetet har gjorts i ett samarbete mellan Trafikverket och regionala närings-, trafikoch miljöcentraler (ELY-centraler). Hos Trafikverket har överinspektör Anders HH Jansson och överinspektör Erkki Poikolainen ansvarat för utarbetandet av utredningen. Miljöansvarige Arto Kärkkäinen från Nylands ELY-central och väghållningsexpert Jussi Sääskilahti från Norra Österbottens ELY-central har deltagit som sakkunniga i arbetet. Utredningsarbetet har gjorts av Sito Oy där följande personer har ansvarat för arbetet: projektchef Anne Määttä, projektsekreterare Tuomo Pynnönen (till 8.6.2011) och Siru Parviainen (från 9.6.2011), bullerexpert Jarno Kokkonen, Olli Kontkanen och Tuomas Pärnänen som gjort bullermodeller, terrängmodellexpert Kyösti Laamanen, terrängmodellsutarbetare Olli Hänninen, Teemu Aaltio, Tuula Lallukka, Outi Nyman och Sami Ruuskanen, geodataexpert Antero Keskinen, trafikexpert Tuomo Lapp samt kvalitetssäkrare Timo Huhtinen. Helsingfors i juni 2012 Trafikverket Trafiksystem 7 Innehållsförteckning 1 1.1 1.2 1.3 1.4 INLEDNING .....................................................................................................................8 Miljöbullerdirektivets centrala innehåll .....................................................................8 Nationella regelverk .......................................................................................................9 Nationellt verkställande av miljöbullerdirektivet ...................................................10 Miljöbullerdirektivsenliga nyckeltal för buller samt beräkningshöjd .................10 2 2.1 2.2 2.3 UTREDNINGSOMRÅDE ............................................................................................... 13 Allmän beskrivning och undersökt vägnät .............................................................. 13 Första skedets bullerutredning och bullerbekämpningsprogram ....................... 15 Övriga program och åtgärder för bullerbekämpning ............................................. 15 3 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 UTGÅNGSDATA............................................................................................................16 Trafikuppgifter ..............................................................................................................16 Terrängmodell ............................................................................................................... 17 Bullerhinder ................................................................................................................... 17 Bullermodell .................................................................................................................. 18 Uppgifter om invånarantal och invånarberäkningar .............................................. 18 4 4.1 4.2 4.3 VÄRDERINGSMETODER .............................................................................................19 Modeller, program och metoder för beräkning .......................................................19 Beräkningsinställningar ..............................................................................................19 Beräkningsutförande ...................................................................................................19 5 5.1 RESULTAT...................................................................................................................... 21 Bullerområden, antal invånare som utsätts för buller och känsliga platser i bullerområdena ............................................................................................................. 21 Resultatvärdering ......................................................................................................... 51 Bedömning av osäkerhetsfaktorer ............................................................................52 5.2 5.3 KÄLLOR ...................................................................................................................................... 53 BILAGOR Bilaga 1 Bullerområdeskartor 8 1 Inledning 1.1 Miljöbullerdirektivets centrala innehåll Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller (miljöbullerdirektivet) trädde i kraft 18.7.2002 (1). Målet med direktivet är att fastställa en gemensam handlingsmodell för gemenskapen, med vars hjälp man kan förhindra, förebygga eller minska skadliga effekter på grund av exponering för omgivningsbuller. Till dessa hör även hur störande bullret är. Målet med direktivet är att få jämförbara uppgifter om bullernivåer i medlemsländerna. Direktivet gäller befolkningskoncentrationer med över 100 000 invånare, huvudtrafikleder och stora flygplatser. Huvudleder för vägtrafik är enligt direktivet vägar där det årligen trafikerar över tre miljoner fordon. Beträffande järnvägarna är huvudlederna de, på vilka det årligen trafikerar över 30 000 tåg. Stora flygplatser är civilflygplatser som årligen har över 50 000 strater eller landningar. Direktivet förpliktar att samla in, jämföra och informera om miljöbullerdata. För att målet med direktivet ska uppnås: görs bullerutredningar om utsatthet för miljöbuller, låter man göra upp handlingsplaner för att förhindra och minska buller samt informeras medborgarna om miljöbuller och dess påverkan. I det första skedet, i slutet av juni 2007, gjordes utredningar om befolkningskoncentrationer med över 250 000 invånare, om landsvägar med en trafikvolym på över sex miljoner fordon per år, om järnvägar med en trafikvolym på över 60 000 tåg per år samt om flygplatser med fler än 50 000 lyftningar eller landningar i året. Bullerutredningen utarbetades utifrån 2006 års trafik- och invånaruppgifter och levererades för registrering i miljöskyddsdatabasen. I det andra skedet, i slutet av juni 2012, görs utredningar om alla direktivsenliga befolkningskoncentrationer, huvudleder och flygplatser. Utredningarna utarbetas utifrån 2011 års trafik- och invånaruppgifter och levereras, i likhet med första skedets utredning, för registrering i miljöskyddsdatabasen. Europeiska gemenskapen tar i bruk gemensamma nyckeltal för buller, dag-kvällsnattbullernivå (vägd medelljudnivå), det vill säga dygnsbullernivå Lden och nattbullernivå Lnatt. Dessa är långtidsmedelljudnivåer och fastställs utifrån ett års dag-, kvällsoch nattetider samt väderförhållanden, som baserar sig på ett genomsnittsår. Bullerområden enligt gemensamma nyckeltal för buller beräknas med gemensamma beräknings- och mätningsförfaranden. Efter att bullerutredningarna utarbetats, utarbetar man i båda skedena handlingsplaner för bullerbekämpning. I en handlingsplan presenteras bland annat kort- och långsiktiga planer för bullerbekämpning och dess uppskattade inverkan på antalet invånare som utsätts för buller. Därtill behandlas finansiering och växelverkan som åtgärderna kräver. 9 I handlingsplanen för bullerbekämpning kan ingå verksamhet som hänför sig till trafikplanering, planering av markanvändning, tekniska åtgärder vid bullerkällan, val av tystare bullerkällor, begränsning av bullerspridning enligt tid eller område samt andra begränsningsmetoder, såsom ekonomisk styrning. Första skedets handlingsplan för bullerbekämpning utarbetades och levererades för registrering i miljöskyddsdatabasen den 18 juli 2008. Handlingsplanerna för bullerbekämpning i andra skedet skall färdigställas den 18 juli 2012. Efter andra skedet ska bullerutredningarna och handlingsplanerna för bullerbekämpning granskas vart femte år för alla direktivsenliga befolkningskoncentrationer, huvudleder och flygplatser. 1.2 Nationella regelverk För nationellt verkställande av miljöbullerdirektivet har miljöskyddslagen (86/2000) kompletterats med en ändring (459/2004) enligt i Europeiska gemenskapens stipulerade bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning (2). I ändringen lade man till paragraferna 25a § och 25b § till lagen. I Statsrådets förordning om bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning som Europeiska gemenskapen förutsätter (801/2004) regleras nyckeltal för buller som används i dessa, detaljinnehåll för bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning samt tidtabeller för utarbetande av dessa (3). Förordningen innehåller också bestämmelser om skyldigheter att leverera information till kommissionen. I förordningens paragraf 1 konstateras att förordningen endast tillämpas på utredningar som avses i lagen om verkställande av miljöbullerdirektivet. Förordningen tillämpas således inte på övriga bullerutredningar som görs i Finland. Med omgivningsbuller avses enligt förordningens paragraf 2 oönskat eller skadligt utomhusljud som orsakas av mänsklig verksamhet, såsom buller från fortskaffningsmedel, vägtrafik, järnvägstrafik och flygtrafik samt från industriområden. Med skador avses negativa effekter på människors hälsa och med störningar avses negativa upplevelser orsakade av buller. Ett tyst område i en befolkningskoncentration avser ett område där ingen medelljudnivå från någon bullerkälla dagtid (kl. 07:00–22:00) överstiger 50 dB och nattetid (kl. 22:00–07:00) inte överstiger 45 dB. Bullerutredningar används för att utarbeta handlingsplaner för bullerbekämpning, som informationskälla för medborgare samt för att skaffa fram uppgifter som levereras till EU:s kommission. I förordningen bestäms att en bullerutredning, förutom resultat, ska innehålla uppgifter om utredningsområdet och tidigare bullerbekämpningsverksamhet, uppgifter om vem som utarbetat utredningen samt vilka metoder som använts. I bullerutredningen ska bullersituationen bedömas enligt dag-kvälls-nattbuller Lden i enlighet med miljöskyddslagens § 25 a, moment 1, separat för vägtrafik, järnvägstrafik, flygtrafik och industri och bullerområden ska anges enligt bullrets decibelnivå: 55–59, 60–64, 65–69, 70–74 och ≥ 75 dB. I bullerutredningen görs också en bedömning av nattbullernivån Lnatt separat för vägtrafik, järnvägstrafik, flygtrafik och industri 10 och bullerområden anges enligt bullrets decibelnivå: 50–54, 55–59, 60–64, 65–69 och ≥ 70 dB. I bullerutredningen anges antal invånare i byggnader på ovannämnda områden. Därtill anges hur många av invånarna som bor i byggnader med särskild ljudisolering mot omgivningsbuller och hur många som bor i byggnader med tyst fasad. I bullerutredningen anges också en uppskattning av antalet bostadsbyggnader samt vård- och utbildningsinrättningar. 1.3 Nationellt verkställande av miljöbullerdirektivet Av befolkningskoncentrationerna deltog endast Helsingfors i första skedet (2007). Antalet utredningspliktiga direktivsenliga landsvägar uppgick till cirka 750 kilometer och järnvägar till cirka 96 kilometer. Av flygplatserna ingick Helsingfors-Vanda flygplats. I Helsingfors stads utredning ingick därtill Helsingfors-Malm flygplats. För dessa områden utarbetades handlingsplaner för bullerbekämpning. Av befolkningskoncentrationerna var huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla), Åbo, Tammerfors, Lahtis och Uleåborg med i det andra skedet (2012). Landsvägar som bör utredas utanför ovannämnda städer uppgår till cirka 1 800 kilometer och järnvägar till cirka 170 kilometer. Gällande flygplatserna görs en separat utredning för Helsingfors-Vanda, och Helsingfors-Malm ingår i Helsingfors stads bullerutredning. I denna Trafikverkets bullerutredning om landsvägar har målet varit att beräkna omgivningsbuller som landsvägstrafiken, som avses i miljöbullerdirektivet, ger upphov till genom att utarbeta bullerområdeskartor och genom att beräkna antalet invånare som utsätts för buller inom områdena. Utredningen beskriver 2011 års bullersituation och den har gjorts genom att man beräknat bullernivåerna som trafiken ger upphov till med hjälp av beräkningsmodeller för omgivningsbuller. 1.4 Miljöbullerdirektivsenliga nyckeltal för buller samt beräkningshöjd Med nyckeltal för buller avses storheter som används för att beskriva fysikalisk bullerstyrka. Nyckeltal används för att uppskatta störningar eller övriga olägenheter som beror på buller. I bullerutredningar enligt miljöbullerdirektivet ska man som nyckeltal baserat på dygnets tidpunkt använda den vägda dag-kvälls-nattbullernivån eller dygnsbullernivån Lden och för nattetid den ovägda medelljudnivån eller nattbullernivån Lnatt för att beskriva allmän störning orsakad av buller. Delfaktorer, tider och viktningar för dag-kvälls-nattbullernivån Lden visas i tabell 1. 11 Tabell 1 Dag-kvälls-nattbullernivå Lden, bidragande faktorer, tider och vikt. Tid på dygnet och nivå tid, kl. längd, h tryck, dB dag Ld 7-19 12 0 kväll Le 19-22 3 +5 natt Ln 22-7 9 +10 Matematiskt definieras dag-kvälls-nattbullernivån enligt följande: där Ld, Le och Ln är långtidsmedelljudnivåer under olika tider på dygnet. Värdena i tabell 1 är medelljudnivåer som förekommer under dygnets olika tider, Ld på dagen, Le på kvällen och Ln på natten. Samtliga ljudnivåer har A-viktning. Delfaktorerna i bullernivån Lden för dag-kvälls-nattbullernivån är som bullernivåstorheter i sig samma som numera i Finland använda medelljudnivåer eller de ekvivalenta ljudnivåerna LAeq med A-viktning. En viktig tilläggsdefinition är att medelljudnivåerna berör ett dygns tid med dag, kväll och natt under ett helt års tid. De definieras utifrån alla dagar, kvällar och nätter under hela året. Förutom att man definierar den tidsmässiga variationen som bullerkällorna ger upphov till är målet att definiera dags-, kvälls- och nattbullernivåerna med beaktande av vädret som förekommer i medeltal under ett år. Dag-kvälls-nattbullernivån Lden har inte använts i Finland förutom i direktivsenliga bullerutredningar. Den nya bullernivåstorheten får olika värden än den i Finland använda medelljudnivån LAeq(7–22) för dagtid, vilket innebär att resultaten från denna utredning inte är direkt jämförbara med resultaten från andra utredningar. I Finland stadgas miljöbuller med stöd av riktvärden i statsrådets beslut (993/92) (4). Riktvärdena gäller för medelljudnivåerna LAeq för dag och natt, sålunda kan resultaten av de beräknade bullerstorheterna Lden och Lnatt i denna utredning inte direkt jämföras med bullernivåns riktvärden. I en fri omgivning utan hinder ger dygnets viktningar för dag-kvälls-nattbullernivån ett aningen större värde än den i Finland använda dagtidsmedelljudnivån LAeq(7-22). Denna inverkan är i praktiken varierande: buller från vägtrafik har en ganska liten inverkan; skillnaden är ungefär 1–3 dB, om det förekommer en betydande nattlig (frakt)trafik i järnvägstrafiken kan det förekomma aningen större skillnader jämfört med föregående en kontinuerlig industriverksamhet ger upphov till den största skillnaden, nästan upp till 7 dB Dag-kvälls-nattbullernivån Lden och nattbullernivån Lnatt i denna utredning avviker jämfört med nuvarande praxis i Finland också i förhållande till beräkningshöjden. För 12 dessa storheter granskas bullernivåerna på en höjd av fyra meter från markytan, då man i Finland normalt använder sig av en beräkningshöjd på två meter. En beräkningshöjd på fyra meter inverkar på två olika sätt jämfört med en beräkningshöjd på två meter: akustiskt är den mjuka markytans jorddämpning mindre och på samma sätt är också dämpningen som uppstår av ett hinder mindre. Bägge faktorerna gör värdet på dag-kvälls-nattbullernivån Lden större jämfört med en beräkning eller mätning av värdet på dagtidsmedelljudnivån LAeq(7–22) utförd på två meters höjd. Den sammanlagda inverkan av dygnsviktningen och den högre beräkningshöjden är att dag-kvälls-nattbullernivån Lden, beroende på bullerkällan och terrängen, får ett ungefär 2–5 dB större värde än dagtidsmedelljudnivån LAeq (7–22). (5) Bullernivån Lnatt som är beräknad på fyra meters höjd skiljer sig från nattetidsmedelljudnivån LAeq (22–7) som numera används i Finland i fråga om granskningshöjd. Dessutom beskriver den medeltalet på nattbullernivån under hela året. Sålunda inverkar endast dämpning från marken och från hinder på skillnaderna dem emellan. För nattbullernivån Lnatt fås i medeltal 1–2 dB större värden än för nattetidsmedelljudnivån LAeq(22–7) som normalt används. 13 2 Utredningsområde 2.1 Allmän beskrivning och undersökt vägnät Finlands totala areal är 390 903 km2, varav landyta 303 892 km2. Landets invånarantal var 5 375 276 i början av år 2011. Landets genomsnittliga befolkningstäthet är nästan 19 invånare per kvadratkilometer. Tätorterna har betydligt större befolkningstäthet, till exempel har Helsingfors stads område en befolkningstäthet på strax under 2 800 invånare per kvadratkilometer. Utredningsområdet i detta arbete täckte omkring 1 800 kilometer landsvägsnät som underhålls av staten underhåller runt omkring i Finland. De geografiskt största utredningsområdena utgjordes av riksvägarna. I utredningen ingick exempelvis betydande delar av riksvägarna 1, 2, 3, 4 och 7 och av det övriga vägnätet betydande delar av stamvägarna 40, 51 och 52 samt delar av landsvägarna 167, 213 och 486. Bullerspridningen från landsvägar som avses i direktivet och som ligger inom de största befolkningskoncentrationerna, alltså Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda, Tammerfors, Lahtis, Uleåborg och Åbo, har utretts i samband med ifrågavarande städers bullerutredningar och ingår i deras rapporter. Landsvägar som avses i direktivet och som ligger inom Norra Österbottens och Kajanalands område med undantag av Uleåbord har rapporterats i utredningen som beställts av Norra Österbottens närings, trafik- och miljöcentral. I Bild 1 visas vägnätet som ingår i området för den direktivsenliga bullerutredningen. Vägar som behandlas i denna utredning anges med rött och landsvägar som beskrivs i samband med städernas utredningar med grönt. På bilden anges också områdesgränser för Närings-, trafik- och miljöcentralernas trafik- och infrastruktursansvarsområden med mörkgrått. Utredningens resultat presenteras i denna rapport enligt beräkningsområden (varje sammanhängande vägområde) samt enligt ELY-centralernas områden. 14 Bild 1 Vägnät som ingår i denna utredning (med rött), övriga landsvägar som direktivet avser (med grönt) och ELY-centralernas (trafik- och infrastruktursansvarsområden) gränser (med grått). 15 2.2 Första skedets bullerutredning och bullerbekämpningsprogram Under åren 2006–2007 utarbetades de första bullerutredningarna om landsvägar enligt direktivet. I dessa ingick landsvägar med en trafikvolym på över 6 000 000 fordon per år. Direktivsenligt buller från landsvägar utreddes på uppdrag av den dåvarande Vägförvaltningen i en utredning som täckte hela landet (6). Buller från landsvägar inom Helsingfors område utreddes å sin sida som en del av Helsingfors bullerutredning (5). Enligt 2007 års utredningar utsattes 182 800 invånare i hela landet för landsvägsbuller på över 55 dB (Lden), av vilka 40 400 invånare utsattes för landsvägsbuller på över 55 dB (Lden) inom Helsingfors område. I handlingsplanen för bullerbekämpning (7) som förutsätts enligt miljöbullerdirektivet och som blev färdig år 2008 utsågs 44 brådskande områden för bullerbekämpning. De valda bekämpningsområdena ingick också i Kommunikationsministeriets temapaket för bullerbekämpning och tiderna för deras verkställande i temapaketet planerades till åren 2008–2012 (8). Av områdena i handlingsplanen för bekämpning av landsvägsbuller var 33 områden i huvudstadsregionen; 14 i Helsingfors, 8 i Esbo, 2 i Grankulla och 9 i Vanda. Resten av områdena finns längs andra delar av vägnätet i Finland. 2.3 Övriga program och åtgärder för bullerbekämpning I tidigare bullerutredningar, som utarbetats före första skedets bullerutredning och handlingsplan för bullerbekämpning, har bullerbekämpningsområden som framkommit samlats i Temapaketet för bullerbekämpning (8), som publicerades 31.5.2007 på uppdrag av en arbetsgrupp som tillsattes av Kommunikationsministeriet. I temapaketet ingår platser både på väg- och på järnvägsområden. Syftet med temapaketet är att stöda den nationella handlingsplanen för bullerbekämpning som blev färdig i april 2004 samt förverkligandet av målsättningarna och syftena som ställs upp i statsrådets principbeslut som gavs i maj 2006 och som utgår ifrån handlingsplanen. 16 3 Utgångsdata 3.1 Trafikuppgifter I utredningen ingick landsvägar med en trafikvolym på minst 3 000 000 fordon per år utanför befolkningskoncentrationer med över 100 000 invånare. I genomsnittlig dygnstrafik (GDT) motsvarar detta 8 219 fordon per dygn. Uppgifterna om trafikvolym som användes i utredningen baserar sig på vägregistrets uppgifter från år 2010. Dessa ändrades till trafikvolym för 2011 genom att multiplicera registrets uppgifter med talet 1,02. I beräkningarna har man som hastighetsdata huvudsakligen använt högsta tillåtna körhastigheter. Uppgifterna om rådande hastighetsbegränsningar kommer från vägregistret. För vägar med avvikande hastighetsbegränsning vintertid har man gjort en hastighetskorrigering utifrån vinterhastighetsbegränsningens årliga varaktighet. Som högsta möjliga hastighet för tung trafik har man använt 87 km/h. Hastigheterna för planskilda korsningars avfarter har graderats och för cirkulationsplatser har man strävat efter att uppskatta den verkliga körhastigheten. Som ursprungsmaterial för dygnsfördelningen och den tunga trafiken har man använt LAM-punkternas uppgifter om trafikvolym från år 2010. I utredningen inkluderades de LAM-punkter som finns vid vägavsnitten som skulle utredas eller i närheten av vägavsnitten, så att man kunde anta att fördelningen av trafiken var likadan som i det egentliga utredningsområdet. Med hjälp av data från LAM-punkterna beräknades den procentuella fördelningen av all fordonstrafik för dagtid (kl. 7–19), kvällstid (kl. 19–22) och nattetid (kl. 22–7). Av den totala trafikvolymen för tung trafik beräknade man för tiderna till det närmaste hela talets avrundade procentandelar. Utifrån resulterade fördelningar indelades vägarna som skulle utredas i avsnitt där trafikfördelningen var likadan eller förändringsmarginalen var relativt liten. På nästan alla vägar som skulle utredas följde trafiken fördelningen 78/11/11 (dagtid/kvällstid/nattetid) eller föll inom en marginal på två procentenheter från detta. I fördelningen av tung trafik var variationen större, eftersom den större totala trafikvolymen i tätorterna vanligtvis sänker andelen till ungefär hälften av motsvarande andel för vägar utanför tätorter. Volymen av tung trafik har även stora regionala skillnader. Till exempel i Sydöstra Finland är andelen tung trafik betydligt större än i övriga Finland, på grund av transitotrafiken och övrig godstrafik till Ryssland. Flera planskilda korsningars avfarter saknade trafikvolymdata. Saknade uppgifter angavs som expertuppskattningar baserade på huvudvägarnas trafikvolym och tillfogades manuellt i terrängmodellen. 17 3.2 Terrängmodell I vägars närområde, en halv kilometer från utredda vägar, skapades terrängmodellen huvudsakligen utifrån Lantmäteriverkets laserskanningsmaterial. Terrängmodellen kompletterades med terrängdatabasen för områden utanför den noggranna laserskanningen samt för områden för vilka det inte fanns skanningsmaterial att tillgå. Terrängmodellen sträcker sig i alla områden 1,5 kilometer från vägen som utreds. I terrängdata som skapats av laserskanningsmaterialet och i terrängdatabasen ingår terrängens höjduppgifter, vägarnas kanter och väglinjer, byggnader och vattenområden. Byggnadernas höjd definierades enligt medeltalet av takpunkterna inom byggnaden. För byggnader vars höjd man till exempel på grund av växtligheten inte kunde fastställa med säkerhet definierades höjduppgifterna utifrån byggnadstypen. I områden som saknade aktuellt laserskanningsmaterial bestämdes vägens mittlinje med stereokartläggning på basen av flygfotografier och i övrigt utformades terrängmodellen utifrån material från Lantmäteriverkets terrängdatabas. Sammanslagningen av den mera exakta stereokartläggningen och terrängdatabasen gjordes delvis manuellt. I vissa delar korrigerades vägens närområde manuellt med stöd av vägfotografier för att bättre motsvara den verkliga situationen. I laserskannade områden i terrängen är höjdkurvornas kurvintervall 1 meter och i områden som avbildats utifrån terrängdatabasen 2,5 meter. Vägnätet i utredningsområdet överensstämmer med situationen år 2011. I några delar av utredningsområdet pågick vägbyggen under bullerutredningens gång. För dessa platsers del bör man i bullerbekämpningens verksamhetsplan beakta möjliga ändringar i väglinjen. Till exempel hade stamväg 51 i Kyrkslätt ett avsnitt som byggdes under utredningens gång. I vissa fall kartlades vägen som hölls på att byggas utifrån ritningarna. Till exempel kartlades riksväg 6, som färdigställdes 2011 i Villmanstrand, enligt den nya väglinjedragningen. Det fanns ingen aktuell laserskanning eller flygbilder av området, så väglinjen togs från vägritningens uppgifter och infördes i utredningen. Aktuellt laserskanningsmaterial saknades även för området kring riksväg 4 i Kemi. För detta område användes stadens grundkarta, som hade uppdaterats år 2011. I projektet har man använt ETRS-TM35-nivåkoordinatsystemet och det senaste riksomfattande N2000-höjdsystemet i överensstämmelse med INSPIRE-direktivet och den offentliga förvaltningens rekommendation JHS154. 3.3 Bullerhinder Bullerhinder infördes i terrängmodellen huvudsakligen från laserskanningsmaterialet. Hinder som inte syntes i skanningsmaterialet eller inte avbildades rätt i materialet mättes i terrängen. På vägavsnittet Villmanstrand–Imatra på riksväg 6 införde man nya bullerhinder i terrängmodellen från uppgifterna i ritningarna. För att identifiera bullerhinder som saknades i terrängmodellen användes webbaserade avgiftsfria bildtjänster, till exempel Google Street View-tjänsten och Trafikverkets Vägbildstjänst. 18 3.4 Bullermodell I bullermodellen i bullerberäkningsprogrammet inmatades väsentliga uppgifter för bullerspridningen, såom avbildade vägars och broars bredd, akustiska egenskaper hos bullerhinder, byggnader och markyta samt trafikdata. Till bullermodellens grundläggande element hör uppgifter om markytans akustiska mjukhet eller dess absorptionsförmåga. Absorptionsförmågan definierades med hjälp av flygbilder. Vattenområden, gator, vägar och utbredda stenbelagda eller asfalterade områden definierades som hårda områden. Under byggnader avbildades också hårda områden. 3.5 Uppgifter om invånarantal och invånarberäkningar Uppgifterna om invånarantal och känsliga platser (vård- och utbildningsinrättningar) hämtades från Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsregisters BLR:s material som publicerades år 2011. Materialet bestod av positionsdata i form av punkter. I denna utredning förenades BLR-punkternas egenskapsdata med terrängmodellens byggnader med hjälp av positionsdataprogrammets analysverktyg. Egenskapsdata för en punkt förenades med byggnaden på vars område den fanns eller till vilken dess avstånd var högst fem meter. Sedan kontrollerades föreningens resultat och ifall en betydande del av punkterna förblev oförenade utfördes föreningen på nytt med tio meters avstånd. Det fanns markanta skillnader i hur noggrant materialet förenades mellan de olika områdena. Ställvis fick man i praktiken alla punkter förenade med rätta byggnader, medan man i andra fall endast fick en del punkter förenade. En del av föreningen skedde med fel byggnader, till exempel placerades invånarna i garaget i stället för i bostäderna. Skillnaderna uppstod på grund av BLR-materialets varierande noggrannhet för de olika orterna. (12) Uppskattningen av antalet invånare som utsätts för buller gjordes med CadnaAbullerberäkningsprogrammet från Datakustik och baserades på fasadernas bullernivåberäkningar. Invånarna bestämdes tillhöra det område där fasaden hade det största uträknade värdet. Dessutom fastställdes antalet invånare som bodde i byggnader med tyst fasad. I sådana byggnader skall skillnaden mellan fasadernas högsta och lägsta bullernivå vara minst 20 dB. Antalet vård- och utbildningsinrättningar som utsätts för buller beräknades med positionsdataprogrammet utifrån bullerområdena. 19 4 Värderingsmetoder 4.1 Modeller, program och metoder för beräkning För att ta reda på utredningsområdets bullernivåer och antalet invånare och objekt som utsätts för buller beräknade man bullerområdena. Beräkningen av bullerområden utfördes med bullerstorheterna som förutsätts av miljödirektivet: dag-kvällsnattbullernivå Lden och nattbullernivå Lnatt på fyra meters höjd. I beräkningen användes den samnordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller 1996 (13). Bullerberäkningarna gjordes med Datakustik CadnaA 4.1 XL 64bitprogrammet (9). Programmet innehåller ovannämnda beräkningsmodell. Också antalet invånare som utsätts för buller beräknade man med detta program. Positionsdataanalyserna samt beräkningen av antalet känsliga platser (bostadshus samt vård- och utbildningsinrättningar) som utsätts för buller utfördes med positionsdataprogrammet ESRI ArcGIS 10 (10). 4.2 Beräkningsinställningar De viktigaste beräkningsinställningarna i bullerberäkningen var följande: Beräkningsrutfältets storlek är 10x10 meter. Varje ruta räknad utan att rutorna interpoleras I fasadberäkningen är punktavståndet 1–5 meter. Varierar mellan fasader beroende på byggnadens form och storlek Beräkningsradien är 2 000–2 500 meter Med i beräkningen är första ordningens reflektioner Varje bullerkälla som enskild emissionskälla Största tillåtna avvikelse i fastställningen av reflektionsnivån är 1 meter Korrigering för väder användes inte Korrigering för dubbdäck användes inte I bakgrundsinformationsrapporten om bullerberäkningarna för första fasen i Helsingfors (11) kontrollerades inverkan av väderkorrigering. Korrigeringens värde varierade på relevanta avstånd mellan intervallet -0,2 … -0,5 dB. I denna utredning kom man med kontrollen till motsvarande storleksordning, vilket vittnade om väderkorrigeringens låga inverkan på buller. Förutom väderkorrigeringens låga inverkan på buller bör man notera att ett inkluderande av korrigeringen skulle förlänga beräkningsperioden betydligt. 4.3 Beräkningsutförande Utredningens testberäkningar utfördes till slutet av februari 2012. Med hjälp av testberäkningarna studerades terrängmodellens och beräkningsmodellernas funktions- 20 duglighet. De fastställda beräkningsinställningarna kontrollerades utgående från testberäkningar på uppdrag av VTT:s specialforskare Raimo Eurasto. Beräkningsinställningarna optimerades inte utgående från områdena utan utgångspunkten var att de justerade inställningarna i varje fall skulle vara tillärckliga. På flera punkter kunde beräkningsinställningarna ha varit betydligt mindre noggranna. Vid uppskattningen av beräkningsresultaten bör man notera att rådande bullermodeller inte är tillämpade för beräkningsavstånd på över 1 000 m. Beroende på lokala omständigheter är beräkningsmodellens resultat på stora beräkningsavstånd troligen för stor. Även om tillförlitligheten för beräknade bullerområden minskar på större avstånd kan man trots detta med hjälp av bullerområdena uppskatta var det finns möjliga tysta områden. Bullerberäkningarna utfördes med en för bullerberäkningar speciellt anskaffad, effektiv arbetsstation med två kraftfulla, sexkärniga processorer (Xeon x5680). De egentliga, slutgiltiga bullerberäkningarna gjordes i januari-april 2012. Efter att beräkningarna utförts infördes bullerområdena i positionsdataprogrammet. Där definierades ett bostadshus eller en känslig plats som tillhörande bullerområdet som sammanföll med byggnadens område och vars värde var störst. 21 5 Resultat 5.1 Bullerområden, antal invånare som utsätts för buller och känsliga platser i bullerområdena Bullerberäkningarna gjordes med de direktivsenliga bullerstorheterna Lden och Lnatt på fyra meters beräkningshöjd. I tabellerna i detta kapitel har bullerområdena enligt direktivet presenterats i decibel. Invånare som utsätts för direktivsenligt buller från landsvägarna i områdena med de största befolkningskoncentrationerna, det vill säga Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda, Tammerfors, Lahtis, Uleåborg och Åbo samt Norra Österbotten och Kajanaland, har inte inkluderats i resultatet i denna rapport, utan har rapporterats i samband med bullerutredningar som utförts av städerna i fråga samt Norra Österbottens ELYcentral. I tabellerna 2–5 presenteras antalet invånare som utsätts för buller i bullerområdena enligt beräkningsområden (tabellerna 2 och 4) samt enligt närings-, trafik- och miljöcentralernas (ELY-centralernas) ansvarsområden för trafik och infrastruktur (tabellerna 3 och 5). I tabellerna 3 och 5 presenteras dessutom det sammanräknade antalet invånare som utsätts för buller på över 55 dB (Lden och Lnatt) i hela utredningsområdet. Beräkningsområdena som presenteras i tabellen placeras i ELY-centralernas ansvarsområde för trafik och infrastruktur enligt följande: 1–12 området för ELY-centralen i Nyland 13–22 området för ELY-centralen i Egentliga Finland 23–27 området för ELY-centralen i Sydöstra Finland 28–29 området för ELY-centralen i Birkaland 30–31 området för ELY-centralen i Mellersta Finland 32–38 området för ELY-centralen i Norra Savolax 39–42 området för ELY-centralen i Södra Österbotten 43–45 området för ELY-centralen i Lappland. Område nummer 3 (rv 1 Kyrkslätt-S:t Karins) finns i området för Nylands och Egentliga Finlands ELY-centraler och nummer 4 (rv 3 Nurmijärvi-Ikalis) finns i områdena för Nylands och Birkalands ELY-centraler. I tabellerna 6–9 presenteras invånarantalen i byggnader med tyst fasad enligt bullerområde. I tabellerna 10–13 presenteras antalet bostadshus i bullerområdena, i tabellerna 14–17 antalet vårdinrättningar i bullerområdena och i tabellerna 18–21 antalet utbildningsinrättningar i bullerområdena. I tabell 22 presenteras den sammanräknade ytan av utredningsområdets alla bullerområden. Talen i tabellerna har avrundats till närmaste tiotal. Tal under 50 har dock inte har avrundats. 22 Tabell 2 Beteckning Invånare som utsätts för buller enligt beräkningsområde, dag-kvällnattbullernivå Lden. 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB totalt ≥ 55 dB 870 260 100 0 0 1230 1230 490 49 4 0 1770 8240 3190 1040 210 18 12700 11540 4380 1550 160 8 17640 9490 4580 1260 160 2 15490 Lovisa 2210 1130 210 90 10 3650 7 Rv 10 Forssa 0 6 0 0 0 6 8 Lv 167 Orimattila 540 200 0 0 0 740 9 Rv 12 Nastola 790 500 46 5 0 1340 10 Rv 12 Hollola 490 290 0 0 0 780 11 Rv 24 Mukkula 230 170 90 17 0 510 12 Rv 4 Heinola 650 250 46 5 0 950 13 Rv 8 och sv 40 Reso 4000 1640 570 29 0 6240 14 Rv 9 Aura 320 140 19 3 0 480 15 Sv 52 Somero 60 33 13 1 0 110 16 Lv 213 Loimaa 80 40 1 0 0 120 17 Sv 43 Nystad 600 110 3 0 0 710 18 Sv 43 Letala 17 10 2 0 0 29 19 Rv 8 Raumo 1170 640 120 60 0 1990 20 Rv 2 Huittinen 0 6 0 0 0 6 21 Rv 2 och rv 8 2660 940 200 32 6 3840 22 18 0 0 0 40 4900 1620 850 300 6 7680 10 5 0 0 0 15 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 23 25 Rv 12 Itis 190 160 120 9 0 480 26 Rv 6 Kouvola 1250 600 450 3 0 2300 27 Rv 6 Luumäki- 4980 1850 440 60 3 7330 ala 1300 610 21 0 0 1930 29 Rv 9 Orivesi 210 100 18 2 0 330 30 Rv 23 Keuru 50 60 7 0 0 120 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 9890 5080 1470 260 30 16730 32 Rv 5 S:t Michel 2810 550 260 80 0 3700 33 Rv 5 Kitee 9 2 0 0 0 11 34 Rv 14 Nyslott 800 220 90 0 0 1110 35 Lv 486 Kides 250 330 29 0 0 610 36 Rv 5 Varkaus 1040 660 120 10 0 1830 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 2200 550 43 3 0 2800 38 Rv 5 Kuopio 5690 2440 1240 120 5 9500 39 Rv 3 Jalasjärvi 7 20 15 10 0 50 40 Rv 19 och sv 67 2060 640 230 50 0 2980 Vasa 2700 1120 660 10 0 4490 42 Rv 8 Karleby 490 160 90 19 0 760 43 Rv 4 Kemi 1970 520 80 7 0 2580 44 Rv 4 Rovaniemi 1680 700 440 180 0 3000 45 Rv 5 Kemijärvi 50 24 36 0 0 110 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 24 Tabell 3 Invånare som utsätts för buller enligt ELY-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, dag-kvälls-nattbullernivå Lden. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB totalt ≥ 55 Nylands ELY 27330 11620 3210 520 32 42710 Egentliga Finlands ELY 12870 5430 1620 200 6 20130 Sydöstra Finlands ELY 11320 4230 1850 370 9 17780 Birkalands ELY 6500 2660 520 49 6 9740 Mellersta Finlands ELY 9940 5140 1480 260 30 16850 Norra Savolax ELY 12790 4750 1790 210 5 19550 Södra Österbottens ELY 5250 1930 990 90 0 8260 Lapplands ELY 3700 1250 560 190 0 5700 Hela utredningsområdet 89700 37010 12020 1890 90 140700 25 Tabell 4 Beteckning Invånare som utsätts för buller enligt beräkningsområde, nattbullernivå Lnatt. 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 460 170 10 0 0 640 800 90 20 0 0 910 4280 1420 330 47 2 6080 5770 2090 460 14 0 8330 6000 2190 320 7 0 8520 Lovisa 1430 270 120 29 0 1850 7 Rv 10 Forssa 6 0 0 0 0 6 8 Lv 167 Orimattila 240 160 0 0 0 400 9 Rv 12 Nastola 750 130 19 0 0 900 10 Rv 12 Hollola 200 150 0 0 0 350 11 Rv 24 Mukkula 190 90 32 1 0 310 12 Rv 4 Heinola 360 100 7 0 0 470 13 Rv 8 och sv 40 Reso 2000 760 80 2 0 2840 14 Rv 9 Aura 200 39 13 0 0 250 15 Sv 52 Somero 37 29 1 0 0 70 16 Lv 213 Loimaa 50 4 0 0 0 50 17 Sv 43 Nystad 250 6 3 0 0 260 18 Sv 43 Letala 8 8 0 0 0 16 19 Rv 8 Raumo 840 130 110 0 0 1080 20 Rv 2 Huittinen 6 0 0 0 0 6 21 Rv 2 och rv 8 1380 350 80 6 0 1820 9 10 0 0 0 19 2460 910 490 80 0 3940 2 5 0 0 0 7 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 26 25 Rv 12 Itis 160 160 26 4 0 350 26 Rv 6 Kouvola 640 690 6 0 0 1340 27 Rv 6 Luumäki- 2860 890 120 7 0 3880 ala 1340 730 24 0 0 2090 29 Rv 9 Orivesi 130 35 7 0 0 170 30 Rv 23 Keuru 70 10 0 0 0 80 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 6660 2420 440 46 0 9570 32 Rv 5 S:t Michel 1070 260 210 7 0 1550 33 Rv 5 Kitee 3 2 0 0 0 5 34 Rv 14 Nyslott 400 160 0 0 0 560 35 Lv 486 Kides 380 45 0 0 0 430 36 Rv 5 Varkaus 720 320 10 0 0 1050 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 1000 110 20 0 0 1130 38 Rv 5 Kuopio 3120 1530 280 9 0 4940 39 Rv 3 Jalasjärvi 17 21 2 8 0 48 40 Rv 19 och sv 67 1260 290 110 8 0 1670 Vasa 1700 680 70 0 0 2450 42 Rv 8 Karleby 230 100 48 0 0 380 43 Rv 4 Kemi 800 160 26 0 0 990 44 Rv 4 Rovaniemi 950 510 230 0 0 1690 45 Rv 5 Kemijärvi 14 60 0 0 0 70 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 27 Tabell 5 Invånare som utsätts för buller enligt ELY-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, nattbullernivå Lnatt. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 15870 5130 1080 90 2 22170 Egentliga Finlands ELY 6970 2290 450 8 0 9720 Sydöstra Finlands ELY 6110 2650 640 90 0 9490 Birkalands ELY 3910 1530 100 12 0 5550 Mellersta Finlands ELY 6730 2430 440 46 0 9650 Norra Savolax ELY 6700 2430 520 16 0 9670 Södra Österbottens ELY 3220 1100 230 16 0 4570 Lapplands ELY 1770 730 250 0 0 2750 Hela utredningsområdet 51280 18290 3710 280 2 73560 28 Tabell 6 Beteckning Invånare som utsätts för buller i byggnader med tyst fasad enligt beräkningsområde, dag-kvälls-nattbullernivå Lden. 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB totalt ≥ 55 dB 90 80 37 0 0 210 34 80 0 0 0 110 300 80 90 19 0 490 410 560 690 130 2 1790 0 530 100 60 2 690 Lovisa 0 250 1 1 0 250 7 Rv 10 Forssa 0 0 0 0 0 0 8 Lv 167 Orimattila 200 150 0 0 0 350 9 Rv 12 Nastola 0 0 0 0 0 0 10 Rv 12 Hollola 0 220 0 0 0 220 11 Rv 24 Mukkula 0 0 0 0 0 0 12 Rv 4 Heinola 2 4 4 0 0 10 13 Rv 8 och sv 40 Reso 140 190 130 0 0 460 14 Rv 9 Aura 0 0 0 0 0 0 15 Sv 52 Somero 0 0 0 0 0 0 16 Lv 213 Loimaa 26 0 0 0 0 26 17 Sv 43 Nystad 33 0 0 0 0 33 18 Sv 43 Letala 0 0 0 0 0 0 19 Rv 8 Raumo 0 70 0 3 0 70 20 Rv 2 Huittinen 0 0 0 0 0 0 21 Rv 2 och rv 8 36 50 0 1 0 90 0 0 0 0 0 0 130 0 360 150 1 640 0 0 0 0 0 0 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 29 25 Rv 12 Itis 0 2 29 4 0 35 26 Rv 6 Kouvola 42 260 330 0 0 630 27 Rv 6 Luumäki- 41 250 70 3 0 360 ala 24 31 0 0 0 60 29 Rv 9 Orivesi 0 0 0 0 0 0 30 Rv 23 Keuru 0 0 0 0 0 0 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 350 240 380 24 19 1010 32 Rv 5 S:t Michel 11 0 32 15 0 60 33 Rv 5 Kitee 0 0 0 0 0 0 34 Rv 14 Nyslott 150 70 70 0 0 290 35 Lv 486 Kides 0 37 2 0 0 39 36 Rv 5 Varkaus 0 360 60 0 0 420 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 0 5 0 0 0 5 38 Rv 5 Kuopio 80 330 940 0 0 1350 39 Rv 3 Jalasjärvi 0 0 0 0 0 0 40 Rv 19 och sv 67 0 0 1 14 0 15 Vasa 25 130 270 0 0 430 42 Rv 8 Karleby 0 0 0 0 0 0 43 Rv 4 Kemi 60 38 0 0 0 100 44 Rv 4 Rovaniemi 0 120 180 160 0 460 45 Rv 5 Kemijärvi 0 24 24 0 0 48 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 30 Tabell 7 Invånare som utsätts för buller i byggnader med tyst fasad enligt ELYcentralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, dag-kvällsnattbullernivå Lden. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB 700 1650 740 170 4 totalt ≥ 55 dB 3260 Egentliga Finlands ELY 310 310 210 23 0 850 Sydöstra Finlands ELY 210 510 780 160 1 1660 Birkalands ELY 280 320 90 17 0 710 Mellersta Finlands ELY 350 240 380 24 19 1010 Norra Savolax ELY 240 800 1100 15 0 2160 Södra Österbottens ELY 25 130 270 14 0 440 Lapplands ELY 60 180 200 160 0 600 Hela utredningsområdet 2180 4140 3770 580 24 10690 31 Tabell 8 Invånare som utsätts för buller i byggnader med tyst fasad enligt beräkningsområde, nattbullernivå Lnatt. 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 120 80 6 0 0 210 110 0 0 0 0 110 150 70 36 0 0 260 450 630 350 2 0 1430 190 430 60 2 0 680 Lovisa 250 1 1 0 0 250 7 Rv 10 Forssa 0 0 0 0 0 0 8 Lv 167 Orimattila 47 150 0 0 0 180 9 Rv 12 Nastola 0 0 0 0 0 0 10 Rv 12 Hollola 70 150 0 0 0 220 11 Rv 24 Mukkula 0 0 0 0 0 0 12 Rv 4 Heinola 4 4 0 0 0 8 13 Rv 8 och sv 40 Reso 160 170 0 0 0 330 14 Rv 9 Aura 0 0 0 0 0 0 15 Sv 52 Somero 0 0 0 0 0 0 16 Lv 213 Loimaa 0 0 0 0 0 0 17 Sv 43 Nystad 0 0 0 0 0 0 18 Sv 43 Letala 0 0 0 0 0 0 19 Rv 8 Raumo 70 0 3 0 0 70 20 Rv 2 Huittinen 0 0 0 0 0 0 21 Rv 2 och rv 8 36 50 1 0 0 90 0 0 0 0 0 0 130 180 290 40 0 640 0 0 0 0 0 0 Beteckning 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 32 25 Rv 12 Itis 2 29 0 4 0 35 26 Rv 6 Kouvola 130 490 2 0 0 620 27 Rv 6 Luumäki150 210 3 0 0 360 ala 24 31 0 0 0 60 29 Rv 9 Orivesi 0 0 0 0 0 0 30 Rv 23 Keuru 0 0 0 0 0 0 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 380 410 80 19 0 890 32 Rv 5 S:t Michel 11 32 15 0 0 60 33 Rv 5 Kitee 0 0 0 0 0 0 34 Rv 14 Nyslott 170 110 0 0 0 280 35 Lv 486 Kides 37 2 0 0 0 39 36 Rv 5 Varkaus 220 200 0 0 0 420 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 5 0 0 0 0 5 38 Rv 5 Kuopio 230 920 110 0 0 1260 39 Rv 3 Jalasjärvi 0 0 0 0 0 0 40 Rv 19 och sv 67 0 0 12 3 0 15 Vasa 140 290 0 0 0 430 42 Rv 8 Karleby 0 0 0 0 0 0 43 Rv 4 Kemi 100 1 0 0 0 100 44 Rv 4 Rovaniemi 120 160 180 0 0 460 45 Rv 5 Kemijärvi 0 48 0 0 0 48 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 33 Tabell 9 Invånare som utsätts för buller i byggnader med tyst fasad enligt ELYcentralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, nattbullernivå Lnatt. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 1080 1360 390 4 0 2830 Egentliga Finlands ELY 270 300 39 0 0 610 Sydöstra Finlands ELY 410 910 290 44 0 1650 Birkalands ELY 330 120 29 0 0 480 Mellersta Finlands ELY 380 410 80 19 0 890 Norra Savolax ELY 680 1260 130 0 0 2070 Södra Österbottens ELY 140 290 12 3 0 450 Lapplands ELY 220 200 180 0 0 600 Hela utredningsområdet 3510 4850 1150 70 0 9580 34 Tabell 10 Beteckning Bostadshus i bullerområdena enligt beräkningsområde, dag-kvällsnattbullernivå Lden. Områdets namn Rv 25 Raseborg 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB totalt ≥ 55 dB 192 49 16 0 0 257 2 Sv 51 Kyrkslätt 236 84 22 6 0 348 3 Rv 1 Kyrkslätt - 2069 845 366 101 12 3393 3337 1330 464 76 6 5213 2182 890 345 46 3 3466 Lovisa 662 221 84 42 8 1017 7 Rv 10 Forssa 0 1 0 0 0 1 8 Lv 167 Orimattila 21 5 5 0 0 31 9 Rv 12 Nastola 232 144 14 6 0 396 10 Rv 12 Hollola 48 14 1 0 0 63 11 Rv 24 Mukkula 83 62 33 11 0 189 12 Rv 4 Heinola 220 95 26 3 0 344 13 Rv 8 och sv 40 Reso 738 358 98 17 0 1211 14 Rv 9 Aura 97 63 11 3 0 174 15 Sv 52 Somero 9 7 7 1 0 24 16 Lv 213 Loimaa 25 15 1 0 0 41 17 Sv 43 Nystad 46 16 1 0 0 63 18 Sv 43 Letala 6 3 2 0 0 11 19 Rv 8 Raumo 330 154 56 25 0 565 20 Rv 2 Huittinen 0 1 0 0 0 1 21 Rv 2 och rv 8 630 238 78 19 2 967 9 5 0 0 0 14 1288 516 152 46 13 2015 9 1 1 0 0 11 1 S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 35 25 Rv 12 Itis 51 38 43 6 0 138 26 Rv 6 Kouvola 271 94 36 4 0 405 27 Rv 6 Luumäki- 1601 502 135 30 4 2272 ala 435 232 102 7 0 776 29 Rv 9 Orivesi 104 54 12 1 0 171 30 Rv 23 Keuru 10 8 5 0 0 23 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 1604 831 288 87 8 2818 32 Rv 5 S:t Michel 521 178 60 15 2 776 33 Rv 5 Kitee 5 2 1 0 0 8 34 Rv 14 Nyslott 91 45 0 0 0 136 35 Lv 486 Kides 34 31 14 0 0 79 36 Rv 5 Varkaus 199 67 14 3 0 283 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 503 115 18 4 0 640 38 Rv 5 Kuopio 824 352 90 25 3 1294 39 Rv 3 Jalasjärvi 5 5 7 3 1 21 40 Rv 19 och sv 67 537 197 61 25 2 822 Vasa 475 228 116 12 0 831 42 Rv 8 Karleby 141 54 32 14 0 241 43 Rv 4 Kemi 637 162 44 11 0 854 44 Rv 4 Rovaniemi 149 45 15 8 0 217 45 Rv 5 Kemijärvi 13 1 4 0 0 18 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 36 Tabell 11 Bostadshus i bullerområdena enligt ELY-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, dag-kvälls-nattbullernivå Lden. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB 6740 2613 914 217 24 totalt ≥ 55 dB 10508 Egentliga Finlands ELY 2938 1388 496 105 2 4929 Sydöstra Finlands ELY 3220 1151 367 86 17 4841 Birkalands ELY 2033 885 334 42 5 3299 Mellersta Finlands ELY 1614 839 293 87 8 2841 Norra Savolax ELY 2177 790 197 47 5 3216 Södra Österbottens ELY 1158 484 216 54 3 1915 Lapplands ELY 799 208 63 19 0 1089 Hela utredningsområdet 20679 8358 2880 657 64 32638 37 Tabell 12 Bostadshus i bullerområdena enligt beräkningsområde, nattbullernivå Lnatt. 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 84 18 5 0 0 107 136 33 10 0 0 179 1100 467 147 20 2 1736 1833 654 140 15 0 2642 1257 515 102 11 0 1885 Lovisa 295 127 50 16 1 489 7 Rv 10 Forssa 1 0 0 0 0 1 8 Lv 167 Orimattila 14 6 0 0 0 20 9 Rv 12 Nastola 215 34 9 0 0 258 10 Rv 12 Hollola 15 4 0 0 0 19 11 Rv 24 Mukkula 77 35 17 1 0 130 12 Rv 4 Heinola 122 46 3 1 0 172 13 Rv 8 och sv 40 Reso 454 144 28 2 0 628 14 Rv 9 Aura 78 21 5 0 0 104 15 Sv 52 Somero 9 9 1 0 0 19 16 Lv 213 Loimaa 18 5 0 0 0 23 17 Sv 43 Nystad 25 3 1 0 0 29 18 Sv 43 Letala 3 4 0 0 0 7 19 Rv 8 Raumo 212 70 44 3 0 329 20 Rv 2 Huittinen 0 1 0 0 0 1 21 Rv 2 och rv 8 348 94 44 3 0 489 8 0 0 0 0 8 724 241 66 19 0 1050 1 2 0 0 0 3 Beteckning 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 38 25 Rv 12 Itis 40 43 16 2 0 101 26 Rv 6 Kouvola 156 56 10 0 0 222 27 Rv 6 Luumäki- 840 223 68 8 0 1139 ala 267 161 19 0 0 447 29 Rv 9 Orivesi 71 19 5 0 0 95 30 Rv 23 Keuru 5 10 0 0 0 15 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 1051 456 132 17 0 1656 32 Rv 5 S:t Michel 287 90 30 4 0 411 33 Rv 5 Kitee 2 3 0 0 0 5 34 Rv 14 Nyslott 33 22 0 0 0 55 35 Lv 486 Kides 25 23 1 0 0 49 36 Rv 5 Varkaus 103 26 9 0 0 138 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 195 38 7 0 0 240 38 Rv 5 Kuopio 516 128 43 5 0 692 39 Rv 3 Jalasjärvi 6 7 2 3 0 18 40 Rv 19 och sv 67 293 98 40 6 0 437 Vasa 298 132 28 1 0 459 42 Rv 8 Karleby 65 38 23 1 0 127 43 Rv 4 Kemi 220 77 18 0 0 315 44 Rv 4 Rovaniemi 54 18 11 1 0 84 45 Rv 5 Kemijärvi 3 4 1 0 0 8 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 39 Tabell 13 Bostadshus i bullerområdena enligt ELY-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, nattbullernivå Lnatt. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 3728 1332 344 53 3 5460 Egentliga Finlands ELY 1762 656 197 8 0 2623 Sydöstra Finlands ELY 1761 565 160 29 0 2515 Birkalands ELY 1152 482 89 11 0 1734 Mellersta Finlands ELY 1056 466 132 17 0 1671 Norra Savolax ELY 1161 330 90 9 0 1590 Södra Österbottens ELY 662 275 93 11 0 1041 Lapplands ELY 277 99 30 1 0 407 Hela utredningsområdet 11559 4205 1135 139 3 17041 40 Tabell 14 Vårdinrättningar i bullerområdena enligt beräkningsområde, dag-kvällsnattbullernivå Lden. 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB totalt ≥ 55 dB 1 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 1 14 4 0 0 0 18 27 16 2 0 0 45 27 6 0 0 0 33 Lovisa 1 1 0 0 0 2 7 Rv 10 Forssa 0 0 0 0 0 0 8 Lv 167 Orimattila 0 0 0 0 0 0 9 Rv 12 Nastola 1 1 0 0 0 2 10 Rv 12 Hollola 0 0 0 0 0 0 11 Rv 24 Mukkula 0 1 0 0 0 1 12 Rv 4 Heinola 6 4 0 0 0 10 13 Rv 8 och sv 40 Reso 7 2 2 0 0 11 14 Rv 9 Aura 1 0 0 0 0 1 15 Sv 52 Somero 0 0 0 0 0 0 16 Lv 213 Loimaa 2 0 0 0 0 2 17 Sv 43 Nystad 0 0 0 0 0 0 18 Sv 43 Letala 0 0 0 0 0 0 19 Rv 8 Raumo 1 0 0 0 0 1 20 Rv 2 Huittinen 0 0 0 0 0 0 21 Rv 2 och rv 8 6 1 1 0 0 8 0 0 0 0 0 0 13 4 1 2 0 20 0 0 0 0 0 0 Beteckning 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 41 25 Rv 12 Itis 0 0 0 0 0 0 26 Rv 6 Kouvola 1 0 1 0 0 2 27 Rv 6 Luumäki- 4 2 0 0 0 6 ala 6 1 0 0 0 7 29 Rv 9 Orivesi 0 0 0 0 0 0 30 Rv 23 Keuru 0 1 0 0 0 1 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 16 5 0 0 0 21 32 Rv 5 S:t Michel 4 1 0 1 0 6 33 Rv 5 Kitee 1 0 0 0 0 1 34 Rv 14 Nyslott 0 0 0 0 0 0 35 Lv 486 Kides 2 0 0 0 0 2 36 Rv 5 Varkaus 3 2 0 0 0 5 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 4 1 0 0 0 5 38 Rv 5 Kuopio 6 1 1 0 0 8 39 Rv 3 Jalasjärvi 0 0 0 0 0 0 40 Rv 19 och sv 67 3 0 0 0 0 3 Vasa 5 1 0 0 0 6 42 Rv 8 Karleby 0 0 0 0 0 0 43 Rv 4 Kemi 3 2 0 0 0 5 44 Rv 4 Rovaniemi 2 0 0 0 0 2 45 Rv 5 Kemijärvi 0 0 0 0 0 0 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 42 Tabell 15 Vårdinrättningar i bullerområdena enligt ELY-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, dag-kvälls-nattbullernivå Lden. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB totalt ≥ 55 dB 56 20 1 0 0 77 Egentliga Finlands ELY 29 6 3 0 0 38 Sydöstra Finlands ELY 18 6 2 2 0 28 Birkalands ELY 16 11 1 0 0 28 Mellersta Finlands ELY 16 6 0 0 0 22 Norra Savolax ELY 20 5 1 1 0 27 Södra Österbottens ELY 8 1 0 0 0 9 Lapplands ELY 5 2 0 0 0 7 Hela utredningsområdet 168 57 8 3 0 236 43 Tabell 16 Beteckning Vårdinrättningar i bullerområdena enligt beräkningsområde, nattbullernivå Lnatt. 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0 0 0 0 7 22 3 1 0 0 26 7 1 0 0 0 8 Lovisa 2 0 0 0 0 2 7 Rv 10 Forssa 0 0 0 0 0 0 8 Lv 167 Orimattila 0 0 0 0 0 0 9 Rv 12 Nastola 1 0 0 0 0 1 10 Rv 12 Hollola 0 0 0 0 0 0 11 Rv 24 Mukkula 1 0 0 0 0 1 12 Rv 4 Heinola 6 1 0 0 0 7 13 Rv 8 och sv 40 Reso 2 1 1 0 0 4 14 Rv 9 Aura 1 0 0 0 0 1 15 Sv 52 Somero 0 0 0 0 0 0 16 Lv 213 Loimaa 0 0 0 0 0 0 17 Sv 43 Nystad 0 0 0 0 0 0 18 Sv 43 Letala 0 0 0 0 0 0 19 Rv 8 Raumo 1 0 0 0 0 1 20 Rv 2 Huittinen 0 0 0 0 0 0 21 Rv 2 och rv 8 2 1 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 5 1 2 0 0 8 0 0 0 0 0 0 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 44 25 Rv 12 Itis 0 0 0 0 0 0 26 Rv 6 Kouvola 0 1 0 0 0 1 27 Rv 6 Luumäki- 5 0 0 0 0 5 ala 1 0 0 0 0 1 29 Rv 9 Orivesi 0 0 0 0 0 0 30 Rv 23 Keuru 1 0 0 0 0 1 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 8 0 0 0 0 8 32 Rv 5 S:t Michel 2 0 1 0 0 3 33 Rv 5 Kitee 0 0 0 0 0 0 34 Rv 14 Nyslott 0 0 0 0 0 0 35 Lv 486 Kides 0 0 0 0 0 0 36 Rv 5 Varkaus 2 0 0 0 0 2 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 1 1 0 0 0 2 38 Rv 5 Kuopio 1 0 1 0 0 2 39 Rv 3 Jalasjärvi 0 0 0 0 0 0 40 Rv 19 och sv 67 0 0 0 0 0 0 Vasa 4 0 0 0 0 4 42 Rv 8 Karleby 0 0 0 0 0 0 43 Rv 4 Kemi 1 2 0 0 0 3 44 Rv 4 Rovaniemi 1 0 0 0 0 1 45 Rv 5 Kemijärvi 0 0 0 0 0 0 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 45 Tabell 17 Vårdinrättningar i bullerområdena enligt ELY-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, nattbullernivå Lnatt. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 28 3 1 0 0 32 Egentliga Finlands ELY 12 2 1 0 0 15 Sydöstra Finlands ELY 10 2 2 0 0 14 Birkalands ELY 13 2 0 0 0 15 Mellersta Finlands ELY 9 0 0 0 0 9 Norra Savolax ELY 6 1 2 0 0 9 Södra Österbottens ELY 4 0 0 0 0 4 Lapplands ELY 2 2 0 0 0 4 Hela utredningsområdet 84 12 6 0 0 102 46 Tabell 18 Utbildningsinrättningar i bullerområdena enligt beräkningsområde, dag-kvälls-nattbullernivå Lden. 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB totalt ≥ 55 dB 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 2 6 10 0 0 0 16 27 12 1 1 0 41 11 2 2 0 0 15 Lovisa 2 3 0 0 0 5 7 Rv 10 Forssa 0 0 0 0 0 0 8 Lv 167 Orimattila 0 0 0 0 0 0 9 Rv 12 Nastola 2 3 0 0 0 5 10 Rv 12 Hollola 0 0 0 0 0 0 11 Rv 24 Mukkula 0 0 0 0 0 0 12 Rv 4 Heinola 1 0 0 0 0 1 13 Rv 8 och sv 40 Reso 3 3 0 0 0 6 14 Rv 9 Aura 0 0 0 0 0 0 15 Sv 52 Somero 0 0 0 0 0 0 16 Lv 213 Loimaa 0 0 0 0 0 0 17 Sv 43 Nystad 0 0 0 0 0 0 18 Sv 43 Letala 0 0 0 0 0 0 19 Rv 8 Raumo 1 0 0 0 0 1 20 Rv 2 Huittinen 0 0 0 0 0 0 21 Rv 2 och rv 8 6 0 1 0 0 7 0 0 0 0 0 0 5 1 1 0 0 7 0 0 0 0 0 0 Beteckning 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 47 25 Rv 12 Itis 1 0 0 0 0 1 26 Rv 6 Kouvola 1 0 0 0 0 1 27 Rv 6 Luumäki- 3 1 1 0 0 5 ala 0 1 0 0 0 1 29 Rv 9 Orivesi 3 1 0 0 0 4 30 Rv 23 Keuru 0 0 0 0 0 0 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 12 8 1 0 0 21 32 Rv 5 S:t Michel 8 4 1 0 0 13 33 Rv 5 Kitee 0 0 0 0 0 0 34 Rv 14 Nyslott 0 1 0 0 0 1 35 Lv 486 Kides 2 1 0 0 0 3 36 Rv 5 Varkaus 2 3 0 0 0 5 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 7 1 0 0 0 8 38 Rv 5 Kuopio 8 1 3 0 0 12 39 Rv 3 Jalasjärvi 0 0 0 0 0 0 40 Rv 19 och sv 67 2 0 1 0 0 3 Vasa 8 0 1 0 0 9 42 Rv 8 Karleby 4 0 0 0 0 4 43 Rv 4 Kemi 0 0 1 0 0 1 44 Rv 4 Rovaniemi 2 0 0 0 0 2 45 Rv 5 Kemijärvi 1 0 1 0 0 2 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 48 Tabell 19 Utbildningsinrättningar i bullerområdena enligt ELY-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, dag-kvälls-nattbullernivå Lden. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB 70–74 dB ≥ 75 dB totalt ≥ 55 dB 38 23 2 0 0 63 Egentliga Finlands ELY 15 8 1 0 0 24 Sydöstra Finlands ELY 10 2 2 0 0 14 Birkalands ELY 10 5 1 1 0 17 Mellersta Finlands ELY 12 8 1 0 0 21 Norra Savolax ELY 27 11 4 0 0 42 Södra Österbottens ELY 14 0 2 0 0 16 Lapplands ELY 3 0 2 0 0 5 Hela utredningsområdet 129 57 15 1 0 202 49 Tabell 20 Utbildningsinrättningar i bullerområdena enligt beräkningsområde, nattbullernivå Lnatt. 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 2 10 1 0 0 0 11 17 4 1 0 0 22 4 2 1 0 0 7 Lovisa 4 0 0 0 0 4 7 Rv 10 Forssa 0 0 0 0 0 0 8 Lv 167 Orimattila 0 0 0 0 0 0 9 Rv 12 Nastola 3 2 0 0 0 5 10 Rv 12 Hollola 0 0 0 0 0 0 11 Rv 24 Mukkula 0 0 0 0 0 0 12 Rv 4 Heinola 1 0 0 0 0 1 13 Rv 8 och sv 40 Reso 3 0 0 0 0 3 14 Rv 9 Aura 0 0 0 0 0 0 15 Sv 52 Somero 0 0 0 0 0 0 16 Lv 213 Loimaa 0 0 0 0 0 0 17 Sv 43 Nystad 0 0 0 0 0 0 18 Sv 43 Letala 0 0 0 0 0 0 19 Rv 8 Raumo 1 0 0 0 0 1 20 Rv 2 Huittinen 0 0 0 0 0 0 21 Rv 2 och rv 8 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 2 0 0 0 0 0 0 Beteckning 1 Områdets namn Rv 25 Raseborg 2 Sv 51 Kyrkslätt 3 Rv 1 Kyrkslätt S:t Karins 4 Rv 3 Nurmijärvi -Ikalis 5 Rv 4 KervoHollola 6 Rv 7 Sibbo- Björneborg 22 Sv 44 Kankaanpää 23 Rv 7 PyttisFredrikshamn 24 Rv 15 Myllykoski 50 25 Rv 12 Itis 1 0 0 0 0 1 26 Rv 6 Kouvola 0 0 0 0 0 0 27 Rv 6 Luumäki2 2 0 0 0 4 ala 0 1 0 0 0 1 29 Rv 9 Orivesi 1 0 0 0 0 1 30 Rv 23 Keuru 0 0 0 0 0 0 31 Rv 4, rv 9 och Jyväskylä 8 3 0 0 0 11 32 Rv 5 S:t Michel 6 2 0 0 0 8 33 Rv 5 Kitee 0 0 0 0 0 0 34 Rv 14 Nyslott 1 0 0 0 0 1 35 Lv 486 Kides 1 0 0 0 0 1 36 Rv 5 Varkaus 2 1 0 0 0 3 37 Rv 6 och rv 17 Joensuu 0 1 0 0 0 1 38 Rv 5 Kuopio 2 3 0 0 0 5 39 Rv 3 Jalasjärvi 0 0 0 0 0 0 40 Rv 19 och sv 67 0 0 1 0 0 1 Vasa 0 1 0 0 0 1 42 Rv 8 Karleby 1 0 0 0 0 1 43 Rv 4 Kemi 0 1 0 0 0 1 44 Rv 4 Rovaniemi 0 0 0 0 0 0 45 Rv 5 Kemijärvi 0 0 1 0 0 1 Imatra 28 Rv 12 Kangas- rv 13 Seinäjoki 41 Rv 3 och rv 8 51 Tabell 21 Utbildningsinrättningar i bullerområdena enligt ELY-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur, nattbullernivå Lnatt. ELY-central, trafik- och infrastruktursansvarsområde Nylands ELY 50–54 dB 55–59 dB 60–64 dB 65–69 dB ≥ 70 dB totalt ≥ 50 dB 30 8 1 0 0 39 Egentliga Finlands ELY 10 1 0 0 0 11 Sydöstra Finlands ELY 4 2 1 0 0 7 Birkalands ELY 6 2 1 0 0 9 Mellersta Finlands ELY 8 3 0 0 0 11 Norra Savolax ELY 12 7 0 0 0 19 Södra Österbottens ELY 1 1 1 0 0 3 Lapplands ELY 0 1 1 0 0 2 Hela utredningsområdet 71 25 5 0 0 101 Tabell 22 Den sammanräknade ytan av utredningsområdets alla bullerområden i kvadratkilometer. Dag-kvälls-natt- Bullerområdets bullernivå Lden areal km2 55-59 dB 495,5 50-54 dB 335,4 60-64 dB 273,2 55-59 dB 177,6 65-69 dB 143,6 60-64 dB 94,2 70-74 dB 76,6 65-69 dB 51,5 ≥ 75 dB 60,8 ≥ 70 dB 32,0 sammanlagt ≥ 55 dB 1 049,7 sammanlagt ≥ 50 dB 690,7 Nattbullernivå Lnatt Bullerområdets areal km2 5.2 Resultatvärdering Sammanlagt 140 700 invånare utsätts för buller över 55 dB (Lden) från landsvägar som definieras i direktivet. På grund av olika avgränsningar i utredningsområdena kan resultaten från denna utredning i praktiken inte jämföras med resultaten från första skedets utredning. I den första omgången var beräkningsområdet betydligt mindre och upptog en tredjedel av det nu utredda området. Å andra sidan ingick landsvägar från sådana städers (Esbo, Grankulla, Vanda, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg) områden, som i andra skedet utreddes separat. Befolkningstätheten i dessa landsvägars närområden är större än genomsnittet. Således var antalet invånare som utsätts för buller i utredningen från första skedet en aning större än i denna utredning trots det mindre beräkningsområ- 52 det. Enligt utredningen från första omgången utsattes 142 400 invånare för buller över 55 dB (Lden) från direktivlandsvägar. 5.3 Bedömning av osäkerhetsfaktorer Man har strävat att utföra utredningens beräkningar direktivsenligt inom fastställda gränser och enligt tillgängliga utgångsdata. Den största osäkerhetsfaktorn som inverkar på resultatet av bullerspridningsberäkningen är de använda hastigheterna. De högsta tillåtna körhastigheterna har till största del använts som hastighetsuppgifter i beräkningarna. Som högsta möjliga körhastighet för tung trafik har man använt 87 km/h. Hastigheterna för planskilda korsningars avfarter har graderats och angående cirkulationsplatser har man strävat efter att uppskatta den verkliga körhastigheten. I övriga fall baserar sig hastighetsuppgifterna på hastighetsbegränsningarna. Felet som orsakas av hastighetsbegränsningen kompenseras av att fordonet i beräkningsmodellens utgångsbullernivå antas köra med konstant hastighet på rak väg, vilket inte motsvarar till exempel situationen vid en korsning (acceleration, inbromsning). Den näststörsta osäkerhetsfaktorn kan anses vara att inverkan av vägens skick inte beaktats. Beläggningsreparationer eller vinteromständigheter beaktades inte i utredningen. I beräkningarna har man använt den nordiska vägbullermodellens referens, en beläggning som är asfaltbetong med största grynstorlek 12–16 mm (ålder 1–20 år). Beräkningsmodellens bulleremission mättes på sommaren på torr väg. På grund av osäkerhetsfaktorerna kan man anta att beräkningsnoggrannheten för vägtrafikens buller på relevanta avstånd (under 500 m) är ± 2 dB. Nu beräknade bullernivåer långt ifrån bullerkällan är högst antagligen för stora snarare än för små i jämförelse med de verkliga bullernivåerna. Den största osäkerhetsfaktorn beträffande invånarberäkningar hänger samman med hur aktuella uppgifterna om invånarnas antal är jämfört med deras placering i byggnader. Invånarna registreras som utsatta enligt det kraftigaste bullerområdet som riktar sig mot byggnaden, vilket ställvis betydligt ökar antalet utsatta. Denna utrednings bullermodell kan i framtiden preciseras till exempel för detaljplaneringens nivåer eller för bullerutredning för handlingsplan för bullerbekämpning bland annat genom följande åtgärder: beaktande av andra vägar än direktivsenliga vägar som bullerkällor (andra vägar eller gator kan med tanke på buller t.o.m. vara av större vikt) noggrannare hastighetsdata (möjliga hastighetsmätningar) precisering av terrängmodeller (t.ex. vid behov definiera bergsskärningar som reflekterande hinder) kontroll/precisering av byggnaders och hinders akustiska egenskaper precisering av beräkningsinställningarna: andra ordningens reflektioner, mindre största möjliga avvikelse (t.ex. 0,5 m) i definitionen av reflektionsnivån, mindre beräkningsrutfält (t.ex. 5 x 5 m) precisering av invånare/platser som utsätts för buller (ljudisoleringskrav/inomhusbullernivåer, bullersituationen i vistelseområden och på balkonger, invånarnas fördelning i byggnaden/bostäders bottenlösningar o.s.v.) 53 Källor 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. EUT L 189, 18.7.2002. 2 Lag om ändring av miljöskyddslagen (459/2004). Helsingfors 2004. 3 Statsrådets förordning om bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning som Europeiska gemenskapen förutsätter (801/2004). Helsingfors 2004. 4 Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/92). Helsingfors 1992. 5 Helsingfors stads bullerutredning 2007. Helsingfors stads miljöcentrals publikationer 6/2007. Helsingfors 2007. 6 Maanteiden meluselvitys 2007. Vägförvaltningens utredningar 34/2007. Helsingfors 2007. 7 Maanteiden meluntorjunnan toimintasuunnitelma 2008–2012. Vägförvaltningen. Helsingfors 2008. 8 Temapaketet för bullerbekämpningen inom väg- och järnvägstrafiken 2008–2012. Kommunikationsministeriets publikationer 28/2007. Helsingfors 2007. 9 http://www.datakustik.com/en/products/cadnaa 10 http://www.esri.com/software/arcgis/index.html 11 Helsingin kaupungin meluselvitys 2007, Taustatietoja. Insinööritoimisto Akukon Oy. Helsingfors 2007. 12 EU-meluselvitys: Maasto- ja väestötietojen hankinta, Esiselvitys. Vägförvaltningens utredningar 25/2009. Helsingfors 2009. 13 Road traffic noise. Nordic prediction method. TemaNord 1996:525, Nordic Council of Ministers, Köpenhamn, 1996. Bilaga 1 /1 (3) Bullerområdeskartorna Bilaga 1. Rv 25 Raseborg Bilaga 24. Rv 15 Myllykoski Bilaga 2. Sv 51 Kyrkslätt Bilaga 25. Rv 12 Itis Bilaga 3. Rv 1 Kyrkslätt–S:t Karins Bilaga 26. Rv 6 Kouvola Bilaga 4. Rv 3 Nurmijärvi–Ikalis Bilaga 27. Rv 6 Luumäki–Imatra Bilaga 5. Rv 4 Kervo–Hollola Bilaga 28. Rv 12 Kangasala Bilaga 6. Rv 7 Sibbo–Lovisa Bilaga 29. Rv 9 Orivesi Bilaga 7. Rv 10 Forssa Bilaga 30. Rv 23 Keuru Bilaga 8. Lv 167 Orimattila Bilaga 31. Rv 4, rv 9 och rv 13 Jyväskylä Bilaga 9. Rv 12 Nastola Bilaga 32. Rv 5 S:t Michel Bilaga 10. Rv 12 Hollola Bilaga 33. Rv 5 Kitee Bilaga 11. Rv 24 Mukkula Bilaga 34. Rv 14 Nyslott Bilaga 12. Rv 4 Heinola Bilaga 35. Lv 486 Kides Bilaga 13. Rv 8 och sv 40 Reso Bilaga 36. Rv 5 Varkaus Bilaga 14. Rv 9 Aura Bilaga 37. Rv 6 och rv 17 Joensuu Bilaga 15. Sv 52 Somero Bilaga 38. Rv 5 Kuopio Bilaga 16. Lv 213 Loimaa Bilaga 39. Rv 3 Jalasjärvi Bilaga 17. Sv 43 Nystad Bilaga 40. Rv 19 och sv 67 Seinäjoki Bilaga 18. Sv 43 Letala Bilaga 41. Rv 3 och rv 8 Vasa Bilaga 19. Rv 8 Raumo Bilaga 42. Rv 8 Karleby Bilaga 20. Rv 2 Huittinen Bilaga 43. Rv 4 Kemi Bilaga 21. Rv 2 och rv 8 Björneborg Bilaga 44. Rv 4 Rovaniemi Bilaga 22. Sv 44 Kankaanpää Bilaga 45. Rv 5 Kemijärvi Bilaga 23. Rv 7 Pyttis–Fredrikshamn Bullerområdeskartorna skrivs ut i A3-storlek med undantag av de små beräkningsområdena. De mindre beräkningsområdena skrivs ut på kartan i A4-storlek. Beräkningsområdena som inte passar i ett kartblad, är uppdelade i flera kartor. Kartbladsdelningen har presenterats längst ned på kartorna i karta index. Alla kartor skrivs ut på en skala 1:25 000. Därtill visas måttstock och norrpil på kartorna. Kartorna är inte placerade i nord-sydlig riktning. Norrpil pekar på väderstrecken. Appendixnummer, namnet av beräkningsområde och beräkningssituation presenteras på kartorna. Numreringen av kartor är tregraderad: Första numret hänvisar till beräkningsområdet, andra numret hänvisar till den beräknade situationen och tredje numret är ordningsnummer av kartan i beräkningsområden. Namnet och numreringen av beräkningsområdena presenteras ovan. Beräknade situationer är dag-kvälls-nattbullernivå Lden (1), nattbullernivå Lyö (2), medelljudnivån LAeq (7–22) för dagtid (3) och medelljudnivån LAeq (22-7) för nattetid (4). Beräkningssituationerna är numrerade enligt ovan från nummer ett till fyra. Ordningsnumret av kartan visar ett indexeringsenlig kartbladsnummer. Om området passar i ett kartblad, är kartas nummer 1. I de stora beräkningsområdena, som i området Jyväskylä, finns det 13 stycken kartor i varje beräkningssituation. Bilaga 1 / 2 (3) Utredningens terrängmodell används som baskarta i bullerområdena. Därtill är kartorna kompletterade med ortnamn fått utifrån material från Lantmäteriverkets terrängdatabas. Betydelse av byggnadernas färger presenteras i förklaringen. Färgkodningen är förenlig med klassificering av terrängdatabas. Bullernivåer presenteras i 5 decibelområdena. Betydelse av bullerområdenas färger presenteras också i förklaringen. I förklaringen presenteras också bullerhinders symboler. Va lk Ve hk as os e nm äk i Ka rik k ng MI KK Le hm EL us ky I lä o as Ro k ka la ilta Ka u Ki rja Pi tkä jär Pe it ko la Or av la Sa vi Ka ttil an La itu e nm äk aja ha rju ks al a Lä he mä k sil ta Ur po inm äk i i La u nia la la Ra uh Ka sa ri Pu rsi a an Tu pp iem ural a i la i Mo isi o LIITE 32.1.2 Maanteiden meluselvitys 2012 Vt 5 Mikkeli Tu u Vt 5 Mikkeli kk Päivä-ilta-yömelutaso Lden ala (laskentakorkeus: 4 m) Huuhanaho 4 Asila Rahula Huusharju Visulahti Oravinmäki Peitsari Rokkala Tusku Launiala Lähemäki MIKKELI Lehmuskylä Saksala Kaukola Karikko 22 Tuppurala Kirjala Rauhaniemi Urpola Valkosenmäki Pitkäjärvi Kattilansilta Pursiala Vehkasilta Laajaharju 1 Tikkala Lokanpelto Hämäläisenmäki Otava Hermanninkaupunki Kaituenmäki Moisio Tuukkala 3 Norola Kalevankangas Siekkilä Sairila > 40 dB > 45 dB > 50 dB > 55 dB > 60 dB > 65 dB > 70 dB > 75 dB Asuinrakennus Liike- tai julkinen rakennus Lomarakennus Teollinen rakennus Kirkollinen rakennus Muu rakennus meluaita/ -kaide meluvalli/maaston muoto Mittakaava: Päivämäärä 1:25000 (A3) 31.5.2012 © MML, 2011 ISBN 978-952-255-140-5 www.liikennevirasto.fi
© Copyright 2025