Om Hund&Katt nr 2 2013

om
hund&katt
Tidskriften för veterinärmedicin och smådjurskunskap
Nummer 2 2013
Evidensbaserad kunskap
Faxrecept vs e-recept
Valpens utveckling del 1
Öronskabb - ett kattproblem
Bozita Feline Funktion™
Naturligt är bäst.
Det vet varenda katt.
Tidningarna
Equilibris.se
Om hund&katt.se
En svensk superpremium kattmat
med mycket färskt kött och alla
naturliga nyttigheter din katt
behöver - i både vått och torrt.
Tipsa dina vänner eller ge
bort en prenumeration på
papperstidning. Du kan nu
registrera dig för att läsa
om hund&katt
gratis på nätet.
www.equilibris.se
www.omhundokatt.se
INNEHÅLL
2/13
„„ Ledare3
6
Fototävling läs mer på
www.omhundokatt.se
Det finns mer att läsa på vår hemsida
www.omhundokatt.se
Har du registrerat dig eller köpt pappersprenumeration, kan du läsa lite extra
bonusmaterial. Logga in på mina sidor så
kan du läsa mera.
Vill du ha hjälp att registrera dig - maila
så hjälper vi dig.
[email protected]
OM HUND&KATT
10
4
Faxrecept vs e-recept
5
Valpens utveckling del 1
6
Öronskabb - ett kattproblem10
LEDARE
Så var då äntligen nummer två av om
hund&katt klar. Det tog lite extra tid än planerat men innehållet känns
späckat och kul att presentera. Läkemedel
som lämnas ut av veterinär som jourdos eller
expedieras på apotek regleras enligt svensk
lag. Den har ändrats sista åren och förutom
förändringen med fler apotek på marknaden
finns nu tillgång på e-recept även för veterinärer och djurägare. Efterlängtat av vissa och
fortfarande okänt för många.
Att vi veterinärer inte bara förlitar oss på
behandlingar med registrerade läkemedel är
nog allmänt känt. Otaliga fodertillskott utöver receptbelagda medel rekommenderas vid
olika sjukdomstillstånd. Veterinärens medicinska och kirurgiska behandlingar borde i
alla lägen motiveras med evidensbaserade
studier men dessa saknas många gånger. Läs
Torkel Falks intressanta inlägg om evidensbaserad kunskap inom veterinärmedicinen.
Öronskabb är ett djurskyddsproblem hävdar
undertecknad. Mycket smittsamt, symtom
som kan vara lindriga trots att skadan i hörselgången får allvarliga följder för vissa individer. Kanske lite som när lössen sprider sig
på dagis, lite skamligt att be grannen att behandla även sin katt? En saker är säker i alla
fall, det är till största delen ett kattproblem
om hund&katt
Adress Torbjörntorp Hälsingsgården 2, 521 96 Falköping
Hemsida www.omhundokatt.se
Evidensbaserad kunskap
och man kan hoppas att med ökande status
för våra katter så kan information och utbildning av nya kattägare minska dessa problem.
Som den första i en planerad serie har vi
en artikel skriven av en av branschorganisationen IMMIs medlemmar. Valpens utveckling under den första viktiga perioden i livet
från foster till åtta veckor är en intressant
läsning. Även för den som hållit på ett tag
med uppfödning så finns det klokheter att
ta till sig i Elisabeth Flenninger Jacobssons
artikel. IMMI står för Individanpassade Metoder Motiverande Instruktörer och garanterar att deras medlemmar har en gedigen och
modern utbildning som hundpsykologer/instruktörer. Det är inte någon ny organisation
utan har funnits i hela 30 år, vilket firas under
2013. om hund&katt är mycket
glada att vi får förmedla IMMIs medlemmars
gedigna kunskap och ser fram emot kommande artiklar under året.
Sommaren är redan här när dessa rader
skrivs. En riktigt skön sommar önskas våra
läsare och husdjur!
Anne Haglund
[email protected]
Lena Myrenius
Lena Myrenius
[email protected]
REDAKTION Chefredaktör Anne Haglund , [email protected]. Ansvarig utgivare Lena Myrenius, tel 070-678 79 79, [email protected] Prenumerationsärenden Lena Myrenius, prenumerera@
omhundokatt.se. Prenumeration Pris helår 2012 (4 nr), 200 kr (inkl.moms 6%). Läses på webben utan kostnad som pdf efter registrering, www.omhundokatt.se.
Marknad och annons: Lena Myrenius, [email protected].
Annonsmaterial [email protected]
© om hund&katt ISSN 2001-5070. Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping. Eftertryck av text och reproduktion av bilder kan göras efter medgivande av redaktionen. För obeställt
material ansvaras ej. Framsidesfoto: Alice Ågren
om hund&katt 2/2013
3
DIALOG
Evidensbaserad
kunskap
Möjligheterna till att behandla
djur och människor har ökat med
förbättrade ekonomiska resurser
men hur bedöms en behandlingmetods effektivitet och säkerhet?
Veterinär Torkel Falk redogör här
för vad evidensbaserad kunskap
innebär.
Vad är evidens?
Evidens inom sjukvård, veterinär- eller annat
område innebär en uppskattning av den grad
av bevis vi har för att en viss behandling (ett
läkemedel, en operationsmetod, en fysioterapeutisk behandling, etc, etc) har en terapeutisk effekt. Denna evidens bör även ge ett
svar på vari denna terapeutiska effekt består:
alltså, minskad dödlighet eller sjuklighet,
ökad livskvalité eller andra terapeutiska effekter, och ger oss även ett mått på detta; tex
medelöverlevnadstiden ökar med 40 % med
behandling X jämfört med behandling Y.
Varför är evidens viktigt?
Därför att andra sätt att uppskatta behandlingseffekter är minst sagt problematiska.
För det första finns bland alla människor
naturligt en övertro på orsakssamband. Annonser för hälsokostpreparat brukar skylta
med påståenden som ” jag åt preparat X och
blev bra..” utan någon kritisk reflektion angående om det hade med preparatet att göra
(de flesta tillstånd självläker) eller var det en
placeboeffekt.
Denna övertro på orsakssamband finns
även bland många veterinärer. Jag har noterat
något bland kollegor som jag brukar kalla
trefallsempiri, och jag har även kommit på
mig själv att falla för detta. Det innebär att
när man sett tre fall som haft en viss utgång
kommer slutledningen att det gäller generellt för denna sjukdom. Därmed inte sagt
att erfarenhet inte är viktigt, men den måste
kombineras med kritiskt tänkande.
När man sysslar med forskning inser man
hur svårt det är att säkerställa orsakssamband
egentligen. Man kan sitta med ett stort kli-
4
niskt material och gissa på vilka samband
som egentligen finns, dvs man har hundra
fall framför sig och inte tre som ovan. Ofta
när man gissar på vilka samband som finns i
materialet visar det sig att man har fel, man
måste ha en statistisk metod för att utröna
vad som är slumpmässigt och inte. Med hjälp
av den statistiska metoden har man ändå som
regel bara en 95%-ig sannolikhet att den hypotes man testar stämmer eller inte . Det är
djupt mänskligt att generalisera och tro på
orsakssamband, på något sätt gör det livet
mer gripbart och mindre osäkert. Men tyvärr
står det i ett motsatsförhållande till kritiskt
tänkande.
Det är också märkligt att notera hur många
människor som är fullständigt övertygande
om ett visst läkemedels effekt utan att det
finns evidens. Detta gäller, naturligt nog, inte
minst vid sjukdomstillstånd som i grunden är
obotliga, tex kroniska ledförändringar som
osteoartros. Tron på denna typ av preparat
verkar också variera över tiden. När jag var
ny veterinär såldes stora mängder C-vitamin
till hundar med osteoartros, jag är osäker på
när detta försvann men den behandlingen hör
man inte talas om idag. Häromveckan diskuterade jag med en djurägare om behandling
med glukosaminer, som har en minst sagt
tveksam evidens. Vi räknade ut att hon lagt
ner över 10000 kronor på en behandling till
sin hund som aldrig visat symtom och som
vi inte vet säkert vilken effekt den har. Det
kan ifrågasättas hur kostnadseffektivt det är.
Placeboeffekter är också viktiga att överväga även för oss veterinärer. När jag sysslade med en behandlingsstudie för 20 år sedan
blev jag chockad över hur stor djurägarplacebon egentligen är. Vi gav en behandling till
hund som var tänkt att förebygga ett sjukdomssymtom (inte bota det), och ett antal
djurägare hävdade bestämt att de märkte att
hunden blev bättre av preparatet (utan att de
hade klagat på sjukdomssymtom tidigare!).
En djurägare var så övertygad om effekt att
hon krävde att få mer preparat då studien
avslutades. När koden bröts visade det sig
att hennes hund varit i placebogruppen och
alltså fått sockerpiller. Slutligen kan också
sägas att studiens slutsats var att aktuell behandling inte hade profylaktisk effekt..
Hur mäts evidens?
Det finns flera sätt att kategorisera begreppet,
men ett som jag tycker är ganska lättfattligt
är att klassificera bevisen för effekt i fyra
klasser.
Klass 1 innebär att det föreligger välkonstruerade (randomiserade, prospektiva,
blindade osv) studier av läkemedlets effekt
på djurslaget som behandlas och med den
sjukdom som avses.
Klass 2 är bevis från motsvarande studier
men utförda på försöksdjur.
Klass 3 är bevis från mindre väl konstruerade (exempelvis retrospektiva, inte blindade
osv) studier och
Klass 4 är övrig bevisföring, tex utlåtande
från expertgrupper om att den behandlingen
kan rekommenderas eller att det finns en
övertygande fysiologisk mekanism, tex om
man hämmar ett enzymsystem som är aktiverat vid en viss sjukdom så borde det ha
en positiv effekt på sjukdomsutvecklingen.
Tyvärr är det så att bra evidens saknas inom
veterinärmedicinen på väldigt många preparat och behandlingsmetoder. Det har flera
olika orsaker
Kostnader. Det är dyrt att göra bra studier,
inte minst om många patienter ska inkluderas. På veterinärsidan är en behandlingsstudie omfattande om den innefattar 2-300
djur, på humansidan görs ibland studier som
innefattar tiotusentals personer. Det i sig kan
dock medföra vissa problem, har man ett jättematerial får man möjlighet att påvisa och
statistiskt säkerställa mycket svaga samband,
typ att den här patientgruppen lever statistiskt säkerställt en vecka längre, och då kommer frågan om hur kliniskt relevant detta är
Gamla läkemedel är inte automatiskt dåliga,
tvärtom använder vi ett stort antal läkemedel flitigt som hängt med i 50 år eller mer,
t ex kortison och loopdiuretika (en typ av
om hund&katt 2/2013
DIALOG
vätskedrivande). Dessa preparat har aldrig
evidensprövats, men via beprövad erfarenhet vet vi att de fungerar och skulle aldrig
avråda från användning av dem. I en framtid
vore det önskvärt att få en evidensprövning
även av äldre läkemedel, men då kommer
frågan om vem som skulle bekosta det. Patenten på läkemedlen är sen länge utgångna
så tillverkarna har i konkurrensen med andra
bolag helt enkelt inte råd med prövningar.
Man skulle ju kunna lagstifta fram det, men
samtidigt finns ju lagstiftning som håller nere
läkemedelskostnader.
Svårigheter att göra studier. För det första
kan det vara svårt för en forskare att samla
tillräckligt många fall för att utvärdera en
behandling med ett statistiskt säkerställt resultat. Det brukar man lösa med multicenteroch metastudier där ett större antal forskares
resultat sammanslås, men det är också kostsamt att administrera. För det andra krävs
omfattande kunskaper för att rätt utföra och
utvärdera en studie. Som regel är en enklare
studie svagare, tex blir retrospektiva studier
där data sammanställs i efterhand aldrig lika
bra som prospektiva, helt enkelt för att data
inte är insamlat på ett metodiskt sätt. För det
tredje kan det finnas särintressen som vill
påverka studierna. Även om det som regel
förnekas så finns en risk att ett läkemedelsföretag tex ändrar en statistisk metod eller
materialets samansättning så att ett samband
framkommer som egentligen har tveksam
klinisk relevans.
kel marknadsföring, och alltid tänka i termer
av cost-benefit, dvs uppväger nyttan med
denna behandling dess kostnader och risker.
Bara genom att tänka på evidens tror jag att
man kommit en bit på väg.
Torkel Falk
Leg.vet. Vet.med.dr.
Din veterinär i Helsingborg
Vårt ansvar
Ett stort problem är givetvis att i slutändan
är det upp till oss alla att utvärdera evidensen, och det är inte heller lätt utan omfattande kunskaper. Vi har också särintressen,
inte minst i form av läkemedelsrepresentanter som har till uppgift att få veterinärer
att sälja läkemedel åt dem via förskrivning
eller OTC-försäljning. LIF (läkemedelsbolagens industriförening) garanterar en viss
utbildning av sina representanter. Men alla
försäljare av OTC produkter har inte denna
utbildning. Än svårare blir det för dig som
djurägare att värdera olika argument för eller emot till exempel ett kosttillskott som
säljs i dagligvaruhandeln. Ett billigare humant preparat kan locka som alternativ till
det som säljs uteslutande för djur men är det
likvärdigt?
Ordlista
Blindad studie Innebär att såväl försöksperson/patient som forskare/försöksledare
är ovetande om vilka försökspersoner som
får den ena eller andra behandlingen.
Placebo Medicinsk behandling som går ut på
att patienten får en verkningslös behandling
men luras att tro att den kan vara effektiv.
mot patientens eller djurets sjukdom.
Randomiserat Slumpmässigt utvalt.
Prospektiva Framåtblickande studie som
används för att undersöka olika riskfaktorer
och en viss sjukdom
Retrospektiva Studie där man i efterhand
tittar tillbaka på det som redan skett. Andvänds för att jämföra till exempel två behandlingar.
Det som är mitt budskap är att vi måste OTC produkter Produkter som säljs utan
vara kritiskt tänkande, inte svälja alltför en- förskrivning på recept, "Over the counter".
Faxrecept vs e-recept
I
Sverige har det funnits apotek sedan 1500
talet. En period från 1970 till 2009 var
apoteksverksamheten i Sverige ett monopol i form av det statliga Apoteket AB. Efter avregleringen och omregleringen av de
svenska apoteken 2009 finns det ett flertal
apotek som helt eller delvis har nischat sig
mot veterinärmedicinen.
och den efterföljande behandlingen ska förskrivas via ett recept vid besöket eller efter
provsvar. När beslut om den uppföljande
medicinska behandlingen tas efter provsvar
per telefon har recepten tidigare ringts in
till det aktuella apoteket av veterinären eller faxats.
Distanshandel
Ett faxrecept har den begränsningen att
det endast får gälla för ett uttag och måste
upprepas vid nästa uttag om behandlingen
är kontinuerlig så flera uttag per år behövs.
Nu finns även möjligheten till e-recept för
djur sedan några år tillbaka. Först ut med en
teknisk lösning gentemot apoteken var den
statliga Distriktsveterinärorganisationen.
Nu finns möjligheten i nästan alla de större
journalföringssystemen eller via några av
apotekens datasystem på webben.
Många veterinärer, djurkliniker och djursjukhus väljer att beställa och skicka ut medicinerna direkt från dessa apotek till djurägarna,
kallat distanshandel. Någon kedja av apotek
har valt att ha fysiska apotek i anslutning till
några större djursjukhus. Alla apotek måste
förutom djurläkemedel även tillhandahålla
ett visst sortiment av humana läkemedel.
Apoteksmarknaden för veterinärläkemedel har alltså inom några år förändrats på
flera sätt. Prissättningen är fri och priserna
kan därför skilja en hel del mellan olika apotek. Veterinären får enligt lag inte sälja mer
än jourdoser av medicin direkt från kliniken
om hund&katt 2/2013
Fax eller digitalöverföring
Ett pappersrecept i handen vid besöket
har sina fördelar då det går att hålla ordning
på rent fysiskt och för den som vill jämföra
priset på flera apotek har man som djuräga-
re alla uppgifterna själv framför sig. Skulle
pappersreceptet tappas bort är det den förskrivande veterinären eller kliniken som kan
förnya receptet. E-recepten är synliga för alla
apotek via digital uppkoppling och överföring som förhoppningsvis ska fungera i alla
lägen. Apoteket som djurägaren vill hämta
medicinen på kan ”plocka fram ” underlaget
när kunden vill bli expedierad och receptet
kan gälla för flera uttag under ett år.
För den som tycker att pappersreceptet är
svårt att hålla ordning på är e-recept till
husdjuren efterlängtat. De flesta av oss har
provat e-recept till oss själva och därför har
efterfrågan från djurägare att få samma service funnits i flera år. Det underlättar också
oerhört för receptionspersonalen hos veterinären att ett e-recept blir tillgängligt för alla
apotek. När antalet apotek ökat är det svårare
framför allt i storstadsregionerna att att hålla
telefonlistor med faxnummer uppdaterade.
E-recepten underlättar för alla och förbättrar
servicen till djurägaren helt enkelt!
Lena Myrenius
5
BETEENDE
Valpens utveckling
-del ett från livmodern till åtta veckor
Äntligen kommer valpen hem till
dig, åtta veckor gammal och mogen att börja sitt nya liv. Men har
du funderat på vilken betydelse
tiden hos uppfödaren har haft
och vilken betydelse ditt förhållningssätt till valpen under den
närmsta tiden kommer att ha?
Alla upplevelser valpen får, såväl
positiva som negativa fram tills
den blir tolv veckor gammal kommer att ha mycket stor påverkan
på resten av hundens liv.
Valpens tidiga uteckling
Denna artikel vill belysa hur viktigt det är för
uppfödare men också för alla valpköpare, att
ha kunskap om valpens utveckling och vilken betydelse hanteringen av såväl tik som
valpar har på den enskilda hundens framtida
liv. Förhoppningsvis får SKK-anslutna uppfödare denna information via sin organisation och rasklubb men det är viktigt att det
tas upp till diskussion med jämna mellanrum
för saker glöms bort.
Dessutom finns alla uppfödare av blandraskullar, hur mycket vet de? Då gäller det
att vi som valpköpare utövar vår konsumentmakt genom att ställa frågor. Du som köpare
tar ansvar för en levande individ och ni ska
förhoppningsvis dela liv i 10-15 år, är det
då inte viktigt att ha kunskap om denna individs start i livet och vad det kan innebära
för framtiden?
Arv och miljö
Hur just din valp kommer att utvecklas beror
naturligtvis mycket på dess arv och gener.
Men den utvecklingen kan förstärkas, dämpas eller förbli relativt oförändrad beroende
på vad valpen utsätts för under sin tidiga
utveckling.
Olika raser har olika genetiskt bestämda
förutsättningar, eller egenskaper för att t.ex.
skälla, bära saker, vara vaksamma eller rädda. Men hur beteendena tar sig i uttryck är
mycket konservativa. Centrala nervsystemet
Foto: Elisabeth Flenninger Jacobsson
6
om hund&katt 2/2013
BETEENDE
skickar samma signaler till örats muskler att
dra ihop sig för att rikta öronen framåt oavsett om det är en schäfer med upprättstående
öron eller en cocker spaniel med hängande
öron. Men hos cocker spanieln ser vi bara
svagt att öronmusklerna rycker lite eftersom
örats form och storlek gör det omöjligt att
rikta det framåt som hos schäfern.
Skillnaden mellan olika raser är snarare
hur lätt eller svårt det är att utlösa de olika
beteendena. Det är lättare att få en retriever
att bära ett föremål än att få en bulldogg
att göra det. Däremot finns det individuella
skillnader även inom raserna. En retriever
blir inte automatiskt en bra fågelapportör
bara för att den tillhör en sådan ras. I det
fallet spelar arvet en stor roll, chansen till
en bra apportör ökar om föräldrar och förfäderna har varit duktiga fågelhundar. Men om
valpen får sämre förutsättningar under sin tidiga utveckling finns risken att denna individ
ändå inte platsar i jaktlaget. Om hunden både
får en sämre start och dessutom inte får utöva
sina genetiska beteenden är risken mycket
stor att vi får en ”problemhund”.
Valpens olika perioder
Även om vi delar in hundarnas första tid i
livet i olika perioder är det viktigt att komma
ihåg att det är kontinuerliga processer som
sker hela tiden. Precis som hos människor
kan en valp vara lite tidigare eller lite senare
än övriga syskon i sin utveckling men i stort
följer valpen dessa perioder.
I denna första artikel kommer vi att ta upp
valpens utveckling redan från fosterstadiet
tills det att valpen flyttar till sin nya familj
vid åtta veckors ålder. I nästa nummer av Om
hund & katt fortsätter vi med utvecklingen
från åtta veckor till könsmognaden. Då har
också oftast ansvaret för hunden flyttats från
uppfödaren till den nya ägaren.
Prenatala perioden
Vi börjar med att beskriva tiden innan valpen föds, den s.k. Prenatala perioden (prenatal= före födelsen). Senare års forskning
har förstärkt de tidigare teorierna att valpen
påverkas av sin mamma redan i fosterstadiet.
Experiment har gjorts där en grupp tikar fick
vaniljextrakt i sin mat från 20:e dräktighetsdagen och deras valpar valde sedan att söka
sig till den pinne som var doppad i vaniljextrakt då de var 23 timmar gamla.
Det som påverkar valpen mest under den
prenatala perioden är troligen den mängd
stress- och könshormoner som tiken utsöndrar via blodet. Om den dräktiga tiken upplever stress reagerar hon med frisättning av
om hund&katt 2/2013
kortisol, som passerar genom moderkakan
och in i fostren. Varje obehaglig händelse
som drabbar tiken ger fostren en dusch av
stresshormon. Det får till följd att valpens
hjärna och organ förbereds på en viss stressnivå, så när valpen föds är den redan förberedd på att reagera på ett visst sätt i en
stressituation. Prenatal stress kan ge långtgående konsekvenser, såsom att individen
blir mindre undersökande och nyfiken som
vuxen, får en sämre inlärningsförmåga, är
aggressivare och/eller får ett förändrat sexuellt beteende.
Än återstår mycket forskning kring den
prenatala perioden, men en dräktig tik bör få
leva som vanligt och inte utsättas för varken
ett överdrivet omhuldande, frustration eller
osäkra sociala relationer. Just relationer kan
vara oerhört starka stressorer och här är fodertikar en klar riskgrupp. Under en mycket
känslig period ska hon byta miljö och flytta
tillbaka till uppfödaren. Är hon dessutom van
vid ett aktivt liv bör hon få fortsätta med det
så länge hon orkar och det kan inte alltid en
uppfödare tillgodose som ofta har flera hundar att ta hand om.
Neonatalperioden (0-12 dagar)
Detta är valpens två första levnadsveckor
och de går i princip bara ut på att överleva.
Den nyfödda valpen kan långsamt kravla
runt med hjälp av frambenen och huvudet
svänger från sida till sida. Även om det kan
se klumpigt ut finns det en mening med valpens rörelsemönster. I det vilda gräver tiken
en lya som är svagt skålformad och med
valpens cirklande rörelser kommer valparna
att hamna tillsammans i botten av lyan. De
kan på så sätt lättare behålla kroppsvärmen
eftersom de ännu inte kan reglera kroppstemperaturen på egen hand. Frambenen är också
bättre utvecklade än bakbenen eftersom valpen behöver ”mjölktrampa” intill tikens spene för att stimulera hennes mjölkproduktion.
Hjärnan och nervsystemet är outvecklade
vid födseln men under de närmsta dagarna
sker en snabb utveckling. Kontakter mellan
olika nervceller sker, vilket leder till hjärnans
förmåga att samordna och styra individens
reaktioner. Fram till sjunde levnadsveckan
ökar antalet synapser (kopplingar mellan två
nervceller i hjärnan) från ett par hundra till
12 000 hos en enskild nervcell.
Valpens ögonlock är slutna och synnerven
är inte tillräckligt utvecklad så den ser ingenting. Det behöver den inte heller i ett vilt
tillstånd, då lyan oftast finns på ett par meters
djup och valpen inte lämnar den före ca tre
veckors ålder. Även hörselgångarna är slutna
så valpen hör varken sina syskon eller sin
mamma, däremot gnäller, bjäbbar och piper
valpen. Det är nödvändigt för att tiken ska
veta om hon råkar lägga sig på någon valp.
Det för den vuxna hunden så viktiga luktsinnet, är inte heller speciellt utvecklat och valpen känner inte doften av sin mamma. Den
kan dock känna doften av några ingredienser
i mjölken men de delar av hjärnan som har
kontakt med luktnerverna är ännu inte speciellt utvecklade.
Smaksinnet fungerar däremot mycket bra,
valpen suger intensivt på en stav doppad i
mjölk eller köttsaft men drar bort huvudet
om det smakar beskt eller surt. Valpen kan
känna kyla och värme och flyttar sig instinktivt närmare sina syskon om den blir för kall.
Under denna första period sover valpen
mycket, den aktiva perioden är mellan 2-15
% av dygnet och den huvudsakliga sysselsättningen är då att dia. Valpen bör få sköta
diandet själv, att leta efter mat är en del av
den naturliga utvecklingen och bör inte störas.Tiken slickar sina valpar, både för att
massera och tvätta dem men även för att
stimulera dem att avge urin och avföring.
Detta klarar inte valpen själv under de första
två veckorna och det är livsviktigt att tiken
sköter det.
En uppfödare som underlättar för tiken
och valparna under denna period ser till att
valplådan står t.ex. under ett bord med en
filt över så både tiken och valparna får den
mörka och trygga miljö de behöver. Valplådan skall stå på en dragfri plats och det
måste finnas möjlighet för valpen att kravla
sig undan om det blir för varmt. Valparna
ska under denna tid inte heller lyftas upp annat än vid vägning eftersom balanssinnet är
relativt väl utvecklat men krockar med den
outvecklade synen. Upplevelsen av att åka
berg-och-dalbana i mörker kan leda till ökad
stressbenägenhet i framtiden. Däremot har
lite smekningar en trolig positiv effekt på den
neuro-hormonella utvecklingen.
Övergångsperoden (13-21 dagar)
Övergångsperioden varar bara under en
vecka men nu sker dramatiska förändringar
i valpens liv. Ögonen öppnas men valpen ser
ännu inte lika bra som en vuxen hund. Synen
blir bättre ju mer pupillreflexen, muskulaturen i ögat, synnerv och syncentrum i hjärnan
utvecklas. Pupillens sammandragning vid
starkt ljus fungerar efter ett par dagar och
valpen försöker då följa rörliga objekt. Troligen ser den ljus och skugga men det är dock
tveksamt om den kan se några detaljer ännu.
I slutet av övergångsperioden börjar hörseln fungera och valpen reagerar på höga
ljud. Vi vet dock ännu inte när valparna bör-
7
BETEENDE
jar höra olika höga, låga, svaga och kraftiga
toner på samma sätt som den vuxna hunden.
Nu börjar också bakkroppens motoriska utveckling att komma ikapp och valpen kan stå
och gå även om det är lite stapplande till en
början. Valpen börjar också kunna kontrollera sin svans och kan vifta på den i olika
sociala situationer.
Hörntänderna i överkäken bryter fram
och valpen kan därför lära sig att börja tugga
maten och bita på föremål i omgivningen.
Om valplådan är så utformad att valpen kan
lämna den kommer den nu att gå iväg för att
uträtta sina behov och behöver inte längre
tikens slickningar för att stimulera tömningen. Valparna börjar också leka med varandra
även om rörelserna ännu är väldigt klumpiga.
Nu visar valpen också de första rädslereaktionerna och om den blir skrämd vid plötsliga ljud och synintryck drar den sig undan.
Under tredje levnadsveckan börjar valpen
kunna koppla ihop en viss retning med en
reaktion, s.k. associativ inlärning. Försök
har gjorts med att ge valpar en svag stöt mot
bakbenet, vilket fick dem att rycka till. När
de sedan fick höra en visselsignal kopplades
snart visslingen ihop med stöten och valparna ryckte till även om ingen stöt gavs efter
signalen. Fram t.o.m. tredje levnadsveckan
bör valparna lämnas i fred med sin mamma
så mycket som möjligt. Endast uppfödaren
bör regelbundet kontrollera dem och hålla
rent i valplådan. Vissa tikar kan bli stressade
av att valparna flyttas runt då lådan städas,
uppfödaren bör då passa på att göra detta när
tiken är ute och gör sina behov.
Bilder till höger. Engelska setter tiken Gry
med sin första valpkull. Foto: Åsa Vilson.
www.drbaddaky.com
8
om hund&katt 2/2013
BETEENDE
Vid tre veckors ålder är valpens sinnen öppna
och den har mognat så pass att den kan röra
sig utanför lyan eller valplådan. Samtidigt
öppnas ett ”fönster” i nervsystemets hantering av information och valpen blir extremt
mottaglig för sociala stimuli och kan forma
nya bindningar till olika individer. Denna
förmåga till socialisering är dock kortvarig,
när valpen passerar åtta- nio veckor försämras den hastigt och vid 12-14 veckor är fönstret nästan helt stängt.
Valpen är under dessa veckor känslig för
olika stimuli och det beror på att den associativa inlärningen utvecklas markant under
denna period. Det har gjorts ett flertal experiment med vad som händer valpar som
under socialiseringsperioden får växa upp
under olika förhållanden. Det har visat sig att
denna tid starkt kommer att påverka hundens
övriga utveckling. T.ex. blir valpar som inte
har haft kontakt med människor under sina
första 14 veckor mycket svåra att handskas
med och de går inte att dressera med någon
större framgång. Denna periods stora betydelse för hundens beteenden brukar också
visa sig för oss hundinstruktörer och -psykologer då vi jobbar med ”problemhundar”.
Valpen leker nu intensivt, i genomsnitt
mer än hälften av sin vakna tid, med sina syskon och övriga flockmedlemmar. Tiken lämnar sina valpar ensamma under allt längre
perioder och hon påbörjar avvänjningen med
diandet. I en vargflock får tiken nu mycket
hjälp av sina övriga flockmedlemmar att ta
hand om valparna men våra hundar har inte
alltid den möjligheten. Det gör att arbetsbördan för många tikar kan bli för stor och de
blir istället irriterade på valparna. Finns det
inga andra vuxna hundar som kan hjälpa till
bör uppfödaren regelbundet underlätta för
sin tik att komma ifrån sina valpar en stund.
Avvänjningen
Avvänjningen är normalt en mycket lugn
process där aggressivt beteende är sällsynt.
Vid 5-6 veckors ålder äter valpen nästan
som en vuxen hund, den kan dock ha svårt
att tugga alltför hård mat med sina spetsiga
valptänder. Valpen börjar också försvara föremål och mat, när någon närmar sig morrar
den och lägger tassen över föremålet. Leksaken skakas också på samma sätt som en
vuxen hund skakar sitt byte. Olika rangordningar brukar nu uppträda bland syskonen
men dessa förändras konstant under valpens
utveckling.
Nu har också uppfödaren ett mycket stort
ansvar att flera gånger i veckan låta varje
valp vara med i familjelivet utan stödet av
sina syskon. Valpen måste innan rädslereaktionerna är fullt utvecklade på allvar, få
exponeras för andra hundar, människor och
ljud. Så från fjärde till femte levnadsveckan
är det därför viktigt att uppfödaren successivt låter valparna öka kontakterna med människor. Uppfödaren måste ta sig tid att leka,
smeka, lyfta upp och ta ut varje hund på egen
hand. Detta ska ske flera gånger per vecka
vilket säger sig självt att det kan bli stressigt
för en uppfödare med många valpar.
Valpens fortsatta utveckling och vikten av
social träning presenterar vi mer av i nästa
nummer
Elisabeth Flenninger Jacobsson
IMMI-behörig hundinstruktör
ägare av hundföretaget Glanna
www.glanna.se
Referenser:
Beteendeboken, om valpens tidiga utveckling av Lars Fält 2003
Hundens språk och tankar av Per Jensen
2011
Dog behaviour, evolution and cognition av
Ádám Miklósi 2007
för hundpsykologer och instruktörer
www.immi.nu
Valpen börjar under denna tid bli nyfiken
och undersöker gärna sin omgivning ofta
med hjälp av munnen. Till en början biter
valpen så hårt att det gör ont och syskonen
skriker till av smärta. Det är nu valpen lär
sig hur hårt den kan bita utan att leken avbryts, den s.k. bithämningen. Valpen lär sig
också hundarnas signalsystem och hur man
ska umgås med varandra. Finns det andra
vuxna hundar i hemmet brukar de också vara
delaktiga i valpens utveckling av de sociala
signalerna.
Ett enkelt sätt att hålla öronen rena
Foto: Åsa Vilson
Socialiseringsperioden (21 dagar- 12 veckor)
NY
HE
T!
Vaxol Vet är en öronspray som på ett naturligt sätt håller öronen rena. Används
vid tillfällig klåda och irritation i hörselgången eller i förebyggande syfte. Vid
användning fördelas Vaxol jämnt över ytan i hörselgången och mjukar upp
torkat öronvax och smuts. Den unika doseringspumpen gör det enkelt att
dosera rätt mängd i örat. Vaxol Vet innehåller 10 ml = 200 doser.
Finns att köpa på apotek.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 ASKIM • Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • www.abigo.se
om hund&katt 2/2013
9
INFEKTION
Öronskabb - ett
kattproblem
Öronskabb är framför allt ett
bekymmer för utekatter men
förekommer även hos innekatter
samt hundar. Den unga katten
drabbas oftare av den mycket
smittsamma parasiten Otodectes
synotis.
Vanlig smitta hos svenska katter
Foto: Lena Myrenius
I en svensk studie undersöktes 107 tamkatter
som besökte veterinär i Stockholm eller Göteborg för att kastreras. Av dessa hade cirka
10% av katterna öronskabb vid mikroskopering av öronsekret. Otodectes synotis är ett
skabbdjur som är upp till 0,4 mm i storlek
utan ben och parasiten kan identifieras utan
förstoring. Äggen däremot är hälften så stora
och ses enbart med hjälp av förstoring som
lupp eller mikroskop.
10
om hund&katt 2/2013
INFEKTION
Livscykel och miljö
Hela livscykeln sker på värddjuret, huvudsakligen i hörselgången men ibland på huden
utanför öronen, t ex på huvudet, ryggen eller svansen. Utvecklingen från ägg till larv
via nymfstadier till vuxen tar cirka 3 veckor.
Vuxna honor lägger ca ett ägg om dagen som
fäster på värddjurets hud och ger upphov till
15-20 nya skabbdjur vardera om de utecklas
hela vägen till vuxet skabbdjur.
Smittsamhet till andra djurslag
Förutom katt drabbas även hund, iller, rödräv och ett antal andra mindre däggdjur. En
mycket vanlig fråga till smådjurspraktiserande veterinärer när öronskabb diagnosticeras,
är om människa kan smittas. Dessbättre är
det extremt ovanligt men enligt litteraturen
kan det förekomma.
Hundar smittas oftast av en katt som finns
i det nära umgänget inom familjen. Det är
viktigt att veta att även hunden ska undersökas för att utesluta öronskabb om katten
drabbats. Om bara katterna behandlas kan
hunden, om den är symtomlös bärare vara
en källa till återsmitta.
Symtom
Kattens symtom varierar från symtomlösa
bärare till kraftiga inflammationer i hörselgångarna som kan leda till allvarliga kroniska tillstånd. Skabbdjuren lever på hudytan
i hörselgången och livnär sig på hudceller
och sekret. Det mest typiska tecknet på
öronskabb är ett svart, torrt kornigt sekret i
ytteröronen. Katter kan ha rikligt med sekret
i sina ytteröron men lindriga klådsymtom.
Ofta uppmärksammar djurägaren smittan
först när klådan leder till sår runt öron och
huvudet. Skabbdjuren kan vandra utanför i
öronen, till huvudregionen samt huden runt
om nacke och rygg. Utanför hörselgångarna
orsakar skabbdjuren sällan kliniska symtom
på huden men är en källa till återsmitta om
endast lokalbehandling av örat utförs.
Vildkatter, övergivna eller bortsprungna
katter som under lång tid bär på obehandlad öronskabb kan få kroniskt ärrade och
trånga hörselgångar som kvarstår även efter
att parasiterna är borta. Enligt min mening
är oupptäckt eller obehandlad öronskabb ett
djurskyddsproblem. Med ökad status för katten i samhället är det viktigt att nya ovana
kattägare informeras och utbildas om öronskabben som i obehandlad form kan förkorta
kattens liv och påverka livskvalitén mycket
negativt.
Alla unga katter bör vaccineras, kastreras/steriliseras, idmärkas och kontrolleras i
sin öron regelbundet om de är utekatter. En
om hund&katt 2/2013
Otodectes synotis schematisk bild. I mikroskop kan även ägg i parasiten framträda.
Öronskabbdjuren rör sig mera av värmen
under mikroskoplampan. Bild Lena Myrenius.
kattunge som föds av en smittad katthona
kan bära på smittan trots att den aldrig blir
någon utekatt.
Smittade hundar har kraftigare klåda runt
öronen än katter. Hundars öronsekret vid
öronskabbsmitta kan ofta vara mindre torrt,
mera smetigt och likna vilken öroninflammation som helst.
Öronsekretet hos en hund smittad med
öronskabb har inte så torrt krustigt sekret
som katterna. Sekretet liknar i många fall en
vanlig öroninflammation och parasiterna
upptäcks då oftast först vid mikroskopering.
Foto Lena Myrenius.
kattägare och veterinärer behöver vara uppmärksamma på. Ta för vana att be din veterinär undersöka öronen med otoskop vid
misstanke om smitta och som förebyggande
vid varje vaccination!
Lena Myrenius
Steg I specialist i hundens och kattens sjukdomar
leg vet
Diagnos
Även om diagnosen kan ställas med ögat vid
riklig smitta så kan smittan inte uteslutas
helt utan att öronsekret inspekteras under
förstoring i mikroskop eller med lupp. Efter
behandling kan kvarvarande ägg ses under
en period. Dessa tyder inte på någon aktiv
smitta om levande parasiter inte påträffas.
Öronskabb korsreagerar på allergitester med
dammkvalster. En infestation med öronskabb
kan därmed orsaka positiva resultat vid en
utredning av allergi och ge en felaktig diagnos.
Behandling
Flera lämpliga spot on preparat finns registrerade för behandling av öronskabb. För katt
räcker det i de flesta fall att behandla med en
omgång spot on preparat som har en duration på 4 veckor. Alltså längre verkningstid
än öronskabbens livscykel på 2-3 veckor.
Äggen som inte påverkas av behandlingen
kläcks inom det verksamma tidsintervallet.
Hos hund bör man dock undersöka om
kvarstående ( levande skabbdjur) finns kvar
efter 4 veckor då oftast en längre behandlingsperiod krävs hos hund. Ingen särskild
rengöring behövs för den omgivande miljön
då skabbdjuren lever på djuret ej i miljön.
Obehandlad öronskabb hos katt orsakar
mycket lidande och är ett problem som både
11
Avs
Tidningen Om Hund&Katt
EquiLibris HB
Torbjörntorp Hälsingsgården 2
521 96 Falköping
Pr
em
Sverigepremiär
iär
för
20
13
om hund&katt
Vi spanar in veterinärmedicinska
nyheter för hund & katt åt dig!
Registrera dig och läs gratis på nätet.
www.omhundokatt.se
eller prenumerera på papperstidningen.
Fototävling i sommar!
För dig som läser
om hund&katt
&
Equilibris
mera info
www.equilibris.se
www.omhundokatt.se