F as ti g h et e n N i l s H o l g e rs s o n s underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2010 Bild: H ans Thoursie FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Sättet som de produceras på inverkar på de boendes komfort och på miljön i stort. Dessutom utgör kostnaden för dem i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för dessa nyttigheter uppgår till mellan 40 och 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts med hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnaderna gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. Också det faktum att många av verksamheterna bedrivs i kommunala eller enskilda monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna. Sedan femton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och har varit till stor fördel för att på ett smidigt sätt skaffa fram korrekta fakta. Samarbetet har också bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och analys. Också i årets rapport kan konstateras att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Avgiftsgruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket förhoppningsvis ska leda till sänkta priser för kunderna. Nils Holgersson-gruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport. Stockholm den 28 oktober 2010 Nils Holgersson-gruppen Rapport – Avgiftsstudie 2010 2 (44) Bild: H ans Thoursie Innehållsförteckning FÖRORD ......................................................................................................................... 2 1. SAMMANFATTNING.................................................................................................... 4 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................ 4 1.2 ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER ..................................................................................... 4 1.3 RESULTAT ................................................................................................................... 5 2. AVFALL..................................................................................................................... 10 2.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 10 2.2 RESULTAT ................................................................................................................. 11 2.3 BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING ..................................................................... 12 2.4 FRAMTIDA KRAV INOM AVFALLSOMRÅDET .............................................................................. 14 3. VATTEN OCH AVLOPP............................................................................................... 16 3.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 16 3.2 RESULTAT ................................................................................................................. 16 4. EL............................................................................................................................. 19 4.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 19 4.2 NÄTAVGIFTER ............................................................................................................. 20 4.3 ELPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL) .................................................................................. 22 4.3 SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER ................................................................... 25 5. FJÄRRVÄRME ........................................................................................................... 28 5.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 28 5.2 RESULTAT ................................................................................................................. 29 5.3 ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME ................................................................... 34 6. TOTALKOSTNAD ....................................................................................................... 36 7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA ............................................................................. 38 7.1 AVFALL .................................................................................................................... 38 7.2 VATTEN & AVLOPP ....................................................................................................... 39 7.3 EL – ELNÄT ............................................................................................................... 40 7.4 FJÄRRVÄRME .............................................................................................................. 42 7.5 TOTALT ................................................................................................................. 44 Bilaga 1 och 2 finns också i Excel-format med filnamn ”NH2010bilaga1o2.xls”. Denna rapport (version 22 oktober 2010) tillsammans med mer material finns att hämta hem på www.nilsholgersson.nu. Omslag Foto: Johnér Images / Central Illustration: Hans Thoursie Rapport – Avgiftsstudie 2010 3 (44) Bild: H ans Thoursie 1 . S A M M A N FATT N I N G 1.1 Förutsättningar Som metod för undersökningen har valts att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. När det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärmen är det dominerande uppvärmningsalternativet. I övriga kommuner redovisas en kostnad för alternativ uppvärmning enligt beskrivning i kapitel 5.3 ”Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme”. Förutsättningar för fastigheten: Area Antal lägenheter 1 000 kvm 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh) Årsförbrukning Elenergi Fastighetsel (35A) Hushållsel (16A) Fjärrvärme Energibehov Flöde Olja Avfall Vatten och avlopp 15 000 kWh 34 500 kWh 193 000 kWh 3 860 m3 25 m3 3 st 370 liters kärl/vecka 2 000 m3 Tidigare genomförda undersökningar har visat på en relativt liten skillnad i kronor per kvadratmeter mellan det relativt lilla flerbostadshuset och större fastigheter, varför vi har valt att endast studera en fastighet. Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i Sverige. Detta har uppnåtts till 100 %. Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor eller motsvarande för avfall och VAtaxor samt från energi- eller elföretag för fjärrvärme och elpriser. Enbart förbrukningsavgifter har beräknats. Kostnadsuppgifter för alternativet till fjärrvärme (biobränslepelletspanna och bergvärmepump) har hämtats från bl a Energimarknadsinspektionen. Uppgifter om befolkning, skatter mm har hämtats från SCB:s statistik. Alla nyttigheter utom VA-verksamheten finansierar verksamheten fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är i dominerande grad taxefinansierad. 1.2 Att jämföra taxor och avgifter Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen, men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset. Rapport – Avgiftsstudie 2010 4 (44) Bild: H ans Thoursie 1.3 Resultat Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden för de studerade nyttigheterna (212 kr/kvm inkl moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (369 kr/kvm inkl moms). Försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är således 72 % högre i Munkedal än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1185 kr/månad i Luleå och 2060 kr/månad i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är således hela 875 kr/månad. I absoluta tal så har skillnaden åter igen ökat mellan kommunerna med lägsta respektive högsta kostnaden. Förra årets minskning visade sig vara ett undantag. Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst spridning finner man bland avfallsoch VA- taxorna. Den största utgiftsposten gäller uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen varierar mellan 83 och 184 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan fjärrvärme baseras på medelvärden av pellets - och värmepumpbaserad uppvärmning, 108 kr/kvm inkl moms (104 kr/kvm år 2009). Kr/kvm inkl moms AltUppv 2010 400 FV 2010 El 2010 VA 2010 Avfall 2010 350 301,7 300 265,7 250 200 150 100 50 Munkedal Eda Munkfors Jokkmokk Storfors Ödeshög Hammarö Tanum Kil Torsås Medel AltU kommuner Medel FV kommuner Köping Östersund Båstad Skövde Boden Västerås Borlänge Lidköping Piteå Luleå 0 Figur 1 Kommuner med högst och lägst totalkostnad Variationerna för exempelvis sophämtningen beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige. Generellt har kostnaderna för samtliga nyttigheter ökat med 0,4 % mellan 2009 och 2010 vilket är mindre än inflationen som varit 1,2 % (marsvärden för KPI). Rapport – Avgiftsstudie 2010 5 (44) Bild: H ans Thoursie Nils Holgersson 2010 Totalkostnad 301,7 kr/kvm inkl moms Avfall; 19,3; 6% Fjärrvärme; 144,1; 48% VA; 53,7; 18% El; 84,5; 28% I figur 2 redovisas hur de olika nyttigheterna fördelar sig för en medelkommun. Knappt hälften av kostnaden (48 %) är relaterad till värme medan knappt 30 % avser el (ca 10 respektive 20 procentenheter är fastighetsel respektive boendes elkostnad). Resterande knappa ¼-del utgörs av kostnad för avfallshantering (6 %) och av VA-kostnad (18 %). En låg totalkostnad är oftast förknippad med en låg fjärrvärmekostnad. En Figur 2 De studerade nyttigheternas andel av annan viktig iakttagelse är skillnaden i total kostnad (medeltal) för 2010 års studie. totalkostnad mellan staden och glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner kan uppgå till 44 kr/kvm. Denna skillnad har visat sig allt jämt öka över åren. Det är således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer. Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Skillnader i årliga driftkostnader mellan olika uppvärmningsformer utgör ett viktigt beslutsunderlag för att övergå till en annan uppvärmningsform. Det som avgör valet är dock nästan alltid investerarens bedömning av hur investeringen ska förräntas. Andra viktiga bedömningsfaktorer för en fastighetsägare är miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav. Rapport – Avgiftsstudie 2010 6 (44) Bild: H ans Thoursie I det följande diagrammet visas utvecklingen för de undersökta nyttigheterna och för konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och 2010. 180 Index (1996=100) 170 El (Total) Avfall (vol 1200l/v) 160 TOTALT 150 VA 140 Avfall (vol 1900l/v) Fjärrvärme 130 120 KPI 110 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Figur 3 Utvecklingen av undersökta nyttigheter och KPI Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i ett förvaltningsskede. I figuren nedan redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade tidsperioden 1995-2010. Både den korta och långa räntan är på historiskt låga nivåer. [%] 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 10år Statsobligationer (Månadsmedel) 3mån Statsskuldväxlar (Månadsmedel) Figur 4 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank) Rapport – Avgiftsstudie 2010 7 (44) Bild: H ans Thoursie Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend för de undersökta nyttigheterna. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för samtliga nyttigheter fortfarande ökar. Ökningstakten för VA, avfall och fjärrvärme dock minskat. Ökningstakt för VA och fjärrvärme var ca 3 % medan avfall ökade med 0,3 % vilket är lägre än KPI. Elpriserna har i sin helhet sjunkit sedan 2009. I studien används i år ett rörligt elhandelspris vilket förstärker den redovisade nedgången (i tidigare studier har tillsvidarepriser för el använts). Elnätspriset har även i årets studie ökat kraftigt, 8,5 %. Även 2009 var ökningen hög 7,2 % (och dess för innan 5,2 %). Det bör påpekas att det i Nils Holgersson-studien används kommunmedelvärde. Utvecklingen av elnätspriset är oroväckande ur ett kundperspektiv. Årets ökning har skett samtidigt som Energimarknadsinspektionen (EMI) övergivit sitt verktyg för övervakning (nätnyttomodellen) i väntan på en ny form av övervakning. Det är uppenbart att tiden mellan två verktyg för övervakning har inneburit en möjlighet för många elnätsägare att höja sina priser. Detta tillsammans med ett annat fenomen, som också påpekades i förra årets studie, utjämningen av elnätspriser i de större aktörernas nät. Detta genomförs av E.ON, Vattenfall och Fortum med stöd av ellagen. Det ger enklare prislistor inom respektive företags geografiska område men innebär samtidigt stora prisskillnader mellan enskilda Figur 5 Elnätskostnadens utveckling för Nils städer/kommuner med Holgersson-fastigheten i Norrköping och Linköping liknande förutsättningar. I mellan åren 2003 till 2010 figuren redovisas ett exempel där elnätskostnaden i E.ON-ägda i Norrköping mer än fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär samma utgångspunkt år 2003 och har haft en helt annan utveckling. Denna utveckling är inte rimlig ur ett kundperspektiv. Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer är i stort sett oförändrad. Energimarknadsinspektionen gör bedömningen att ”Den enskilde kunden har en svag ställning gentemot det lokala fjärrvärmeföretaget. Det beror på att fjärrvärmeverksamheten har karaktären av ett naturligt monopol…”. Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 26 % mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 226 kr/kvm, och den som har högst kostnad, Norrköping med 288 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgerssonfastigheten blir alltså nästan 62 000 kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet med drygt 4100 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 297 kr/kvm om kommunen använder i huvudsak fjärrvärme som uppvärmningsform). Rapport – Avgiftsstudie 2010 8 (44) Bild: H ans Thoursie Avfall VA El -totalt Fjärrvärme Totalt En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar stora och svårförklarliga skillnader (se figur 6 nedan). Medel-Riket Västerås (Lägst-10) Medel-10 Norrköping (Högst-10) Medel-Riket Västerås (Lägst-10) Medel-10 Stockholm (Högst-10) Medel-Riket Linköping (Lägst-10) Medel-10 Malmö 1) (Högst-10) Medel-Riket Stockholm (Lägst-10) Medel-10 Norrköping (Högst-10) Medel-Riket Stockholm (Lägst-10) Medel-10 Jönköping (Högst-10) 0 50 1) Även Norrköping och Örebro har samma nivå. 100 150 200 250 300 kr/kvm inkl moms Figur 6 Jämförelse av kostnader för olika nyttigheter i landets 10 största kommuner - Urval lägst/medel/högsta – Medel för riket Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta (Stockholm) och lägsta (Västerås) är knappt 51 kr/kvm, ca 51 300 kr och år eller ca 290 kr/månad för en lägenhet. I procentuella värden är största skillnaden för avfall mellan högsta (Jönköping) och lägsta (Stockholm), drygt 140 %. Rapport – Avgiftsstudie 2010 9 (44) Bild: H ans Thoursie 2 . AV FA L L 2.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för avfall har varit måttlig mellan 2009 och 2010. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för avfall på 108 kr/månad. Det är nästan dubbelt så dyrt i kommunen med det högsta priset (204 kr/mån). I landets billigaste kommun, Lidköping, är priset knappt hälften (46 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande: En låg ökning jämfört med föregående år och lägre än inflationen vilket är ett trendbrott. Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande. Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvarande ca 1200 lite/vecka. Om frågan istället ställs öppet till kommunerna har 55 % besvarat frågan. Resultatet är då att insamlingsvolymen minskar till i medeltal ca 1100 liter/vecka och medelkostnaden sjunker med 8,5 %. I Nils Holgersson efterfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har blivit vanligare att även returmaterial i form av olika förpackningar, tidningar mm samlas in fastighetsnära. I en kompletterande studie har detta studerats i ett 20-tal kommuner som erbjuder detta via särskild prislista. Som utgångspunkt för studien har rikets medelvärde för insamling av olika returmaterial i landets kommuner använts. Den beräknade volymen som använts är ca 540 liter/vecka och medelkostnaden för detta är beräknad till i medeltal 3430 kr/år för Nils Holgersson-fastigheten eller ca 20 kr/månad för en lägenhet i samma fastighet. Att det uppstår en kostnad för insamling av detta material för fastigheten är inte helt okontroversiellt då vi som konsumenter redan betalt för detta via en avgift på förpackningar. Andelen kommuner med fasta kostnader har ökat över tiden. Mer än hälften av kommunerna (52 %) tillämpar idag lägenhetsavgifter. För fem år sedan var andel 42 %. I medeltal motsvarar den avgiften en tredjedel av den totala kostnaden för hämtning av hushållsavfall. Vid minskade volymer av hushållsavfall så innebär det att den icke påverkbara avgiften kommer att öka sin andel. Rapport – Avgiftsstudie 2010 10 (44) Bild: H ans Thoursie 2.2 Resultat Kr/kvm inkl moms 40,0 AV2009 Jämförelse vid avfallsvolymen 1200 l/v AV2010 30,0 19,3 19,3 20,0 10,0 Rättvik Arjeplog Älvdalen Pajala Färgelanda Munkfors Mora Ljusnarsberg Berg Gnesta Medel Nacka Sundsvall Karlskoga Burlöv Malmö Bollnäs Vellinge Lomma Stockholm Lidköping 0,0 Figur 7 Kommuner med högsta och lägsta avfallskostnader Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst avfallskostnader samt medel för undersökningen, vilket var knappt 19,3 kr/kvm år 2009 och drygt 19,3 kr/kvm år 2010. I förra årets undersökning var förändringen 3,2 %. Årets undersökning visar på 0,3 % jämfört med föregående år vilket är ett trendbrott jämfört tidigare års underökningar. Den lägsta kostnaden för avfall finns numera i Lidköping, sedan något år tillbaks, med 8,2 kr/kvm. Stockholm har tidigare haft det lägsta priset. Rättvik har den högsta avfallskostnaden, 36,5 kr/kvm. För en lägenhet innebär detta en variation mellan 46 och 204 kr/månad. Skillnaden är med andra ord 158 kr/månad för en lägenhetsinnehavare. De kommuner som har höga avfallstaxor är mindre kommuner och finns i hög grad i glesbygd. En annan faktor som påverkar avfallskostnaden är hur fördelningen av kostnaderna för insamling av avfall som tillhör producentansvaret sker. Studier som gjorts, på uppdrag av flertalet av aktörerna inom Avgiftsgruppen och Avfall Sverige, visar att de boende i hög utsträckning belastas med även dessa kostnader. Hur och om de påverkar de olika kommunernas avfallstaxa ser sannolikt väldigt olika ut. I årets studie har detta studerats i några kommuner som även erbjuder fastighetsnära insamling av det avfall som lyder under producentansvar. På frågan om den faktiska kostnaden och volymen hushållsavfall har drygt hälften av kommunerna svarat, 55 %, d v s omkring 160 kommuner. Den alternativa kostnaden har oftast varit relaterad till mindre insamlad volym. Kostnaden minskar med i medeltal 15 % i dessa kommuner. Rapport – Avgiftsstudie 2010 11 (44) Bild: H ans Thoursie Kr/kvm inkl moms 40,0 Jämförelse vid alternativ avfallsvolym ca 1100 l/v (medelvolym - de som ej svarat har samma volym & pris som vid 1200 l/v) AV2010 AV2010Alt 30,0 19,3 20,0 17,6 10,0 Arjeplog Älvdalen Pajala Munkfors Färgelanda Mora Ljusnarsberg Bjurholm Aneby Övertorneå Medel Lidköping Gullspång Skövde Töreboda Tibro Karlsborg Hjo Sundsvall Tidaholm Mölndal 0,0 Figur 8 Avfallskostnad 2010 vid efterfrågad hushållsavfallsvolym (1200 l/v) och faktiskt alternativ (beräknat till ca 1100 l/v) Om hänsyn tas till det redovisade resultat utifrån faktisk kostnad och volym (för kommuner som inte svarat används ordinarie uppgift) fås ett medelpris som är 8,5 % lägre, d v s 17,7 istället för 19,3 kr/kvm inkl moms. Volymen minskar från ca 1200 till 1100 l/v. Några enstaka kommuner har endast lämnat uppgifter om alternativa kostnader och volymer. Dessa kommuner finns redovisade med sina alternativa kostnader i redovisningen i Figur 7 ovan. Deras insamlade avfallsvolym (medelvärde) är drygt 2/3-delar av den efterfrågade. I Bilaga 2 redovisas den alternativa kostnaden som kommunerna redovisat. Här kan t ex konstateras att Rättvik inte längre är dyrast (den faktiska avfallskostnaden i Rättvik bedöms till 75 % av den som gäller vid 1200 l/v, d v s 27,4 kr/kvm). 2.3 Bakgrund och fastighetens förutsättning Liksom tidigare års redovisningar är variationen i kostnad stor mellan kommunerna för att ta hand om avfall. Variationen för avfallskostnaden är fortfarande större än för övriga studerade kostnadsslag. Kommunernas olika lösningar varierar mycket varför det är svårt att få en entydig och enkel redovisning. Nästan alla kommuner har infört kärlhantering och allt fler kommuner jämfört med tidigare undersökning delar upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del. Förpackningsåtervinning är väl utbyggd i kommunerna. Detta i kombination med kompostering gör att avfallsmängden att frakta bort från bostaden minskar. Avfallsflödena för hushållsavfall till olika behandlingsformer har förändrats stort över tiden, se Figur 9. Sedan 1998 har förbränning och materialåtervinning vunnit mark på framför allt deponeringens bekostnad. En minskning har dock skett mellan 2008 och 2009. Den biologiska behandlingsformen har däremot utvecklats långsammare. Noterbart är att det finns ett visst trendbrott för mängden återvunnet material. Mängden behandlat avfall har minskat mellan 2008 och 2009 (-5,2 %) vilket är trolig följ av lågkonjunkturen. Rapport – Avgiftsstudie 2010 12 (44) Bild: H ans Thoursie Figur 9 Avfallstrend (källa: Svensk Avfallshantering 2010; Avfall Sverige) Kommunerna/renhållningsverken har börjat med rutiner för att ta hand om sorterat och miljöfarligt avfall som elektronikskrot och liknande med ökade kostnader som följd. Kommunernas olika sätt att hantera den nya situationen avspeglas i taxorna som ofta ändras kraftigt antingen uppåt eller nedåt. Allt avfall samlas inte heller in vid källan utan fordrar i hög grad hushållens eller fastighetsägarens medverkan. För fastigheten i undersökningen gäller följande: o En fastighet med 15 lägenheter, 1000 kvm boyta och motsvarande 5 st 240 liters säckar (för kärl: 3 st 370 liters kärl eller 2 st 660 liters kärl) med hämtning en gång i veckan. o Hämtningspoäng mellan 30-50, hämtavstånd 9 m. Inga trappor/dörrar i hämtningsväg. o Kärlhyra och grovsophämtning ska ingå i avgiften. o Ingen komprimering. o Kommuner med uppdelning av avfall i brännbart och organiskt har själva redovisat uppdelningen. Det som använts som "normal"-uppdelning vid beräkning är ca 1000 liter brännbart och resterande komposterbart, d v s ca 200 liter. Rapport – Avgiftsstudie 2010 13 (44) Bild: H ans Thoursie I de flesta kommuner finns något taxealternativ som stämmer överens med de givna förutsättningarna. För de kommuner som har 14-dagarshämtning räknas med dubbla säck- eller kärlmängden, 6 st 370-literskärl eller 10 st 240 liters säckar. Vid avgift i kr/kg har fastighetens avfallsvikt varit normerad till ca 4 987 kg/år. Underlaget för beräkning av avfallsvikten är hämtad från plockanalyser som genomförts av REFORSK. Allt fler kommuner tillämpar källsortering med uppdelning i vått och torrt avfall och/eller någon form av kompostering. För att jämföra sådana taxor krävs nya och betydligt mer detaljerade antaganden för att jämföra fastighetens kostnader. I praktiken är detta mycket svårt då kommunerna har så totalt skilda taxekonstruktioner och insamlingsmetoder. Insamlingsverktyget har i denna undersökning dock anpassats för att kunna lämna mer detaljerade svar. En komponent som det visat sig svårt att i praktiken få med i kostnadsbeskrivningen är grovsopshämtningen, då den hos många kommuner inte längre erbjuds. Detta visa också svårigheten att få med de olika servicenivåer som faktiskt erbjuds fastighetsägaren beroende på vilken kommun som studeras. 2.4 Framtida krav inom avfallsområdet Det övergripande målet med avfallshanteringen är att uppfylla miljömålen som syftar till god hälsa och miljö samt resurshushållning. Målet för avfallshanteringen konkretiseras i de nationella miljömålen och innebär dels en strävan att minska avfallsmängden (i synnerhet den deponerade mängden) dels minska avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen. För att åstadkomma detta har ett antal styrmedel beslutats: 2010 o Skatt på förbränning av hushållsavfall tas bort den 1 oktober 2010. o Reviderad definition av biogas som ska möjliggöra att deponigas omfattas av definitionen. Skattebefrielse för biogas som levereras i rörledning. Skattefriheten ska kunna följa gasen till kunden enligt avtal. o Nationellt mål att 35 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska behandlas genom biologisk återvinning. o Nationellt mål att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. o Nationellt mål att allt lämpligt matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera ska återvinnas genom biologisk behandling. o EU s reviderade ramdirektiv för avfall ska vara infört senast 10 december. 2013 o Enligt avfallsdirektivet ska EU s medlemsstater senast den 12 december 2013 ta fram nationella program för att minska avfallsmängderna och samtidigt göra avfallet mindre farligt. Programmen ska antingen ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i andra miljöpolitiska program. Kraven återfinns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall. Rapport – Avgiftsstudie 2010 14 (44) Bild: H ans Thoursie 2015 o Nationellt mål att minst 60 av fosforföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. o Senast år 2015 skall EU s medlemsstater ha anordnat separat insamling för åtminstone papper, metall och glas förutsatt att det är tekniskt, miljömässig och ekonomiskt genomförbart. Kraven återfinns i ramdirektivet för avfall. 2020 o EU har satt upp som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020, jämfört med år 1990. Riksdagen har beslutat att Sveriges utsläpp ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det övergripande målet är 20 procent förnybar energi totalt i EU och minst 10 procent av fordonsbränslena ska ha förnybart ursprung. o Ramdirektivet för avfall innebär nya återvinningsmål för medlemsstaterna. Till 2020 ska 50 procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 procent. Rapport – Avgiftsstudie 2010 15 (44) Bild: H ans Thoursie 3 . VATT E N O C H AV L O P P 3.1 Slutsatser & Iakttagelser Takten för prisutvecklingen för VA har minskat mellan 2009 och 2010 men ligger fortfarande en bra bit över KPI. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för VA på 300 kr/månad. Det är drygt 70 % så dyrt i kommunen med det högsta priset (515 kr/mån). I landets billigaste kommuner, Stockholm och Huddinge, är priset drygt 60 % lägre (115 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande: VA-avgiften har under den tid som Nils Holgersson-undersökningen, d v s sedan 1996, genomförts stigit med 45 % medan KPI under samma period ökat med 18 %. VA-branschen, som är kapitalintensiv, har samtidigt under denna period fått fördelen av att referensräntorna sjunkit från en nivå på omkring 9 % till mellan 1-2 % (se Figur 4). Det finns skillnader i tekniska förutsättningar för att bedriva VA-verksamhet vid en jämförelse mellan olika kommuner men det förklarar inte de stora skillnader som resultaten visar. En minskad vattenåtgång är en viktig prisdrivande parameter. 3.2 Resultat Taxorna för vatten och avlopp förändras inte i sin uppbyggnad på samma sätt som avfallstaxorna. VA-systemet är inte lika lätt att förändra och ger en stabilare struktur. Taxornas konstruktion skiljer sig något från kommun till kommun. I stort sett alla kommuner har en fast avgift och en avgift per kubikmeter förbrukat vatten. Till detta kommer i en del fall lägenhetsavgift och/eller mätaravgift. En del kommuner har en dominerande fast del medan de flesta har en låg fast del och en hög rörlig avgift. Vissa kommuner tar också ut en avgift baserad på tomtarea. Rapport – Avgiftsstudie 2010 16 (44) Bild: H ans Thoursie Kr/kvm inkl moms 100,0 VA2009 90,0 VA2010 80,0 70,0 60,0 52,2 53,7 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Jokkmokk Nordanstig Lessebo Torsås Strömsund Färgelanda Kramfors Munkedal Tjörn Årjäng Medel Skövde Lidingö Östersund Solna Lund Kristianstad Lidköping Västerås Huddinge Stockholm 0,0 Figur 10 Kommuner med högsta och lägsta VA-taxa Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst VA- taxor samt medel för undersökningen vilket var 52,2 kr/kvm år 2009 och 53,7 kr/kvm år 2010. Medelvärdet har stigit med 2,8 % mellan åren 2009 och 2010, vilket är en något större ökning jämfört med föregående undersökning (4,2 % mellan 2008 och 2009). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. Den lägsta VA-kostnaden finns i Stockholm och Huddinge (20,5 kr/kvm) och den högsta i Jokkmokk (92,3 kr/kvm), vilket motsvarar en lägenhetskostnad på mellan 115 och 515 kr/månad. Lägenhetskostnaden kan alltså vara 400 kr/månad lägre i Stockholm och Huddinge jämfört med Jokkmokk till följd av VA-taxans nivå. Dessa ytterligheter är de samma som föregående års studie. Ingen hänsyn har tagits till anläggningsavgifterna. VA-verksamheten är i helt dominerande grad avgiftsfinansierad. Vissa kommuner kan dock ha ett tillskott via skattesedeln. Uppgifter för detta saknas. Räknat för samma vattenvolymer så har höjningen av den genomsnittliga VA-kostnaden ökat något mer än konsumentindex över de studerade åren. Samtidigt visar förbrukningsstatistik över vattenåtgång att vattenkonsumtionen minskat över åren, vilket även för med sig minskade absoluta kostnader för VA. Den kommunala vattentjänstbranschen är ett naturligt monopol som inte har avreglerats, i motsats till t ex elbranschen. Enligt lagstiftningen måste VA-verksamheterna bedrivas utifrån självkostnadspris och får heller inte ge vinst. Rapport – Avgiftsstudie 2010 17 (44) Bild: H ans Thoursie En prisjämförelse med geografiskt relativt närliggande kommuner med skiftande förutsättningar redovisas i tabellen och figuren ovan. Uppgifter från omkring år 2000 visade på att inte alla kommuner hade full kostnadstäckning för sin VA-verksamhet via taxan (Nordanstig hade 85 % och Timrå hade 95 % kostnadstäckning). Sannolikt bedrivs verksamheterna idag med full kostnadstäckning via VA-taxan. Spridningen i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är mycket stor för de studerade kommunerna. Nordanstig med sämst förutsättningar hamnar bland de högsta i landet medan Gävle under en period varit bland de lägsta (kostnaden i Gävle har ökat kraftigt de senaste åren men är ända långt under medel). Förutsättningarna i Gävle är också relativt sett gynnsamma. Mer intressant är det att jämföra Hudiksvalls utveckling med övriga kommuner (undantaget Nordanstig) där VA-verksamheten lyckats med en betydligt måttfullare prisutveckling med tekniska förutsättningar som åtminstone i tabellen ovan inte är tydligt till någon fördel. Rapport – Avgiftsstudie 2010 18 (44) Bild: H ans Thoursie 4. E L 4.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har minskat mellan 2009 och 2010 med 5 %. Detta förklaras framför allt av ett lägre elhandelspris. I Nils Holgerssonundersökningen har dessutom en växling från en redovisning med tillsvidareavtal till att istället använda rörligt prisavtal gjorts. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 472 kr/månad. Det är 20 % dyrare i kommunen med det högsta priset (566 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset drygt 22 % lägre (368 kr/mån). Det som skiljer kommunerna åt är nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner). De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande: Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt inneburit ökade priser sedan år 2000. Enligt bedömare inom branschen kommer den närmsta 10-årsperioden innebära ett kraftigt överskott av elproduktion tillföljd av bl a utbyggnaden av vindkraften. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte hela kapaciteten kan exporteras. I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använt istället för tillsvidarepris vilket fått konsekvensen att elkostnaden totalt har sjunkit. Skälet till det ändrade synsättet är att rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. Om tillsvidarepriset använts så hade El (total) i tabellen ovan ökat till 98,3 kr/kvm inkl moms. En ökning med 10,5%. Elnätsavgifter fortsätter att öka kraftigt (se kommentarer under elnät), vilket är minst sagt bekymmersamt från ett konsumentperspektiv. Elskatten är sänkt jämfört med 2009 vilket beror av kopplingen till inflationen (KPI). Rapport – Avgiftsstudie 2010 19 (44) Bild: H ans Thoursie 4.2 Nätavgifter För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 183 kr/månad. Det är drygt 50 % dyrare i kommunen med det högsta priset (277 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 42 % lägre (107 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande: Årets studier visar på en kraftig höjning av elnätavgiften med i medeltal 8,5 %, redovisat som ett kommunmedel. Även förra årets studie visade på stora ökningar (7,2 %). Detta bekräftas också av SCB:s statistik över elnätsavgifter som faktiskt visar på en klart högre ökningstakt för elnätsavgiften jämfört med tidigare år . Det faktum att elnätsföretagen befinner sig ”mellan” två regleringsmodeller gör att tanken infinner sig om möjligheten att höja intäkten. Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där driftoch underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver. På motsvarande sätt som för elpriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts uppgifterna för 35 A jordbruk, eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och underlättar den årsvisa jämförelsen. Endast där det saknas uppgifter för 35 A jordbruk har vi använt uppgifter för ett ”vanligt” abonnemang. När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig parameter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribution). Stormarna ”Gudrun” och ”Per” innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid avbrott. De ”fysiska förutsättningarna” är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt stora prisskillnaden mellan nätägarna. Rapport – Avgiftsstudie 2010 20 (44) Bild: H ans Thoursie Nätföretag2009 Nätföretag2010 70 60 44,5 50 40 47,7 Ekfors Kraft AB brutet räkenskår Kreab Öst AB Fortum Distribution AB Västra Svealand-Västergötland+Nor-… Härjeåns Nät AB Kreab Energi AB Ale Elförening ek för Nynäshamn Energi AB Medel Umeå Energi Elnät AB Sundsvall Elnät AB Trelleborgs Kommun Ljungby Energinät AB Utsikt Nät AB Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB Bromölla Energi AB AB Borlänge Energi Elnät AB Luleå Energi Elnät AB Skövde kommun 10 0 E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord 30 20 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_9_Västbo E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd &… öre/kWh exkl moms 90 80 Figur 11 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna. Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på under 30 öre/kWh medan Ekfors Kraftnät AB för sin distribution fakturerar ca 80 öre/kWh, eller en prisnivå som är ca 2,6 ggr så hög. Energimarknadsinspektionen (EMI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till 30 %). Från och 2012 kommer istället en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av myndigheterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Tiden fram till dess kan uppfattas som osäker ur ett kundperspektiv. De prisstudier som gjorts i rapporten visar på en väldigt hög ökningstakt för elnätspriserna. Det förestående bytet av övervakningsmetod och det fönster som finns fram till dess kan innebär en osäkerhet för konsumenterna avseende ytterligare prishöjningar. Denna iakttagelse gjordes även förra året (2009) och misstanken att elnätsföretagen utnyttjar den uppkomna situationen har stärkts. Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma elnätskunderna tillgodo. Det gäller inte minst i en period där övervakande myndighet är fokuserad på att byta övervakningsmetod. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en oskälighet konstaterats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo. Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska vara Rapport – Avgiftsstudie 2010 21 (44) Bild: H ans Thoursie skälig. Hur de aktuella elnätstarifferna sätts mellan olika kundkategorier är upp till elnätsföretagen att själva bestämma. öre/kWh exkl moms Den pågående utjämning av elnätspriser som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall och Fortum genomför med stöd av ellagen får märkliga konsekvenser. Utjämningen ger enklare prislistor inom respektive företags geografiska område innebär stora prisskillnader mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar. I figuren redovisas ett exempel där elkostnaden i E.ON-ägda elnätet i Norrköping nästan fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär samma utgångspunkt år 2003 och har haft 70 en helt annan 60 Norrköping utveckling. Denna utveckling måste 50 starkt ifrågasättas ur 40 ett kundperspektiv. Ligger denna 30 Linköping utveckling verkligen i 20 linje med lagstiftarnas 10 intentioner? Varför 0 skall just E.ON.s kunder i Norrköping 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Figur 12 Elnätskostnadens utveckling för Nils Holgerssonfastigheten i Norrköping och Linköping mellan åren 2003 till 2010 bidra till att utjämna elnätstariffer mellan stad och landsbygd? Eftersom undersökningen avser ett flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts då flera nätföretag förekommer. Fastighetens elförbrukning delas upp i fastighetsel och hushållsel. Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket oftast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar och övriga förutsättningar framgår av avsnittet "Förutsättningar" i början av rapporten. 4.3 Elpriser (konkurrensutsatt del) Sammanställningen som avser elhandelspris för både hushållsel och fastighetsel tillsammans med månadsmedelvärde för marknadspriset för el (NordPools spotmarknad – prisområde Sverige), visas i nedanstående figur: Rapport – Avgiftsstudie 2010 22 (44) Bild: H ans Thoursie 100 90 öre/kWh exkl skatter 80 70 60 Tillsv avtal; 79,4 Avtal (1 år); 73,80 Tillsv avtal; 68,4 Tillsv avtal; 62,1 Avtal (1 år); 65,1 Avtal (1 år); 61,0 Rörl avtal; 57,1 50 40 30 Undersökningstidpunkter för Nils Holgersson 2008 och 2009 20 10 Undersökningstidpunkter för Nils Holgersson 2009 och 2010 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug 0 2008 2009 2010 Figur 13 Tillsvidarepriser och avtalspriser (1 år) samt rörligt avtal (endast 2010) för elhandelsföretag vid halvårsskiftet år 2008-2010 för typfastigheten jämfört med månadsmedelvärden av spotpriser på Nordpool Medelvärdet av tillsvidarepriserna för de tio största företagen juni år 2010 var 79,4 öre/kWh exkl. elskatt och moms. Motsvarande medelvärden för år 2009 var 68,4 öre/kWh, dvs. en ökning med ca 16 %. Medelpriset för 1-årsavtal vid halvårsskiftet 2010 var 65,1 öre/kWh exkl. elskatt och moms. Motsvarande avtalspris för år 2009 var 61,0 öre/kWh, dvs. avtalspriserna har i medeltal ökat med ca 7 %. Skillnaden mellan avtalspriserna på ett år och tillsvidarepriserna kan bland annat förklaras med hur pristrenden ser ut för spotpriser vilket påverkar avtalspriset direkt medan de trögrörliga tillsvidarepriserna ligger kvar längre på tidigare prisnivåer. Prisutvecklingen på marknadsplatsen NordPool och undersökningstillfällena för Nils Holgersson redovisas också i figuren. Det rörliga avtalspriset, som numera är vanligare än tillsvidarepriser (figuren nedan), följer spotpriserna på ett mer följsamt sätt. Där är det viktigt att kontrollera villkoren och vilka marginaler som används av de olika elhandelsföretagen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga avtalsformer 3-årsavtal 2-årsavtal 1-årsavtal Avtal om rörligt pris jul-2010 jan-2010 jan-2009 jan-2008 jan-2007 jan-2006 jan-2005 jan-2004 jan-2003 jan-2002 jan-2001 Tillsvidareavtal Figur 14 Avtalsformer för slutkunder 2001-10 (källa: SCB) Rapport – Avgiftsstudie 2010 23 (44) Bild: H ans Thoursie SCB har statistik för hur avtalsformerna fördelas i antal elkunder per avtalsform. I nedanstående diagram finns en utveckling från år 2001 till och med juli 2009. Mätningarna visar att allt fler kunder överger tillsvidarepriserna och gör aktiva val. Traditionellt har en majoritet av lägenhetskunderna i Sverige haft tillsvidareavtal som kontraktsform. Vi kan utgå ifrån att villakunderna är ett mer aktivt kundsegment vad avser byte av elleverantör, jämfört med lägenhetskunderna. Det finns ett företag, Jämtkraft, som mycket tydligt premierar sina trogna hemmakunder (lägenhetskunder som inte byter). Månadsmedelvärden av spotpriser (STOSEK) t o m aug-10 Terminspriser NordPool (EUR=9,31 SEK) 07-sep-10 800 700 SEK/MWh 600 500 400 300 200 100 jul-15 jul-14 jan-15 jul-13 jan-14 jul-12 jan-13 jul-11 jan-12 jul-10 jan-11 jul-09 jan-10 jul-08 jan-09 jul-07 jan-08 jul-06 jan-07 jul-05 jan-06 jul-04 jan-05 jul-03 jan-04 jul-02 jan-03 jul-01 jan-02 jul-00 jan-01 jul-99 jan-00 jul-98 jan-99 jul-97 jan-98 jul-96 jan-97 jan-96 0 Figur 15 Månadsmedelpriser på NordPools spotmarknad tom aug 2010 samt terminspriser (framtida leveranser) för perioden 2010 – 2015 (källa: NordPool) Historiken på Nordpool visar på kraftiga variationer för elpriset men med en uppåtgående trend sedan 2000. Utvecklingen av elpriset framåt i tiden, så som den bedöms av marknaden i början av september, visar på en relativ försiktig utveckling av kraftpriserna. Detta bör också få ett genomslag även för konsumenter med tillsvidareavtal. Bättre följsamhet är det naturligtvis för avtalskunder och då i synnerhet för rörlig avtalsform. Med en spotmarknad och ett fastprisavtal som ibland justeras varje månad har vi i likhet med tidigare år valt att beskriva elmarknaden och elpriset för de största aktörerna vid halvårsskiftet år 2010 (Vattenfall, E.ON, Fortum, Skellefteå Kraft, Lunds Energi, Mälarenergi, Östkraft, Öresundskraft och Jämtkraft AB). De flesta elleverantörerna erbjuder 1-, 2 resp. 3-åriga avtalspriser. Priserna är rullande månadsvis, vilket innebär att ett 1-årigt elavtal i princip kan byta prisnivå varje månad under hela året. För att få en jämförelse med de största företagen har vi studerat några av de elhandelsbolag som gjort sig kända som konkurrenskraftiga ”outsiders”. I jämförelsen har tagits med ett exempel på ”outsider” i form av Storuman Energi AB. De tio största elhandelsbolagen som studerats, svarar för en helt dominerande del av den svenska elförsäljningen. Samtliga elpriser har inhämtats via företagens hemsidor under juni/juli månad 2010. För att få en rättvisande bild avser sammanställningen nedan prisläget halvårsskiftet år 2010 för samtliga redovisade elhandelsföretag. Undersökningen har valt att studera de elhandelspriser som gäller privatkunder för typhuset enligt följande: Rapport – Avgiftsstudie 2010 24 (44) Bild: H ans Thoursie 1. Elpriset för ”avtalslös” kund (tillsvidarepris), dvs. de kunder som inte aktivt valt annan avtalsform med befintlig elleverantör eller inte har bytt elleverantör, faktureras ett pris som elleverantören med iakttagande av varseltider kan ändra när som helst under leveransåret. Elleveranser med tillsvidarepriser är inte längre ensamt den vanligaste affärsuppgörelsen mellan elleverantörer och svenska elkunder utan har fått konkurrens av rörligt avtal. Lägenhetskunderna är sannolikt fortfarande överrepresenterade inom avtalsformen tillsvidarepris 2. Elpriset för ett 1- årigt avtal tecknat i juni månad 2009. Det finns både 2-åriga och 3-åriga avtalserbjudande men vi har valt att fokusera på 1-årsavtalet. 3. Rörligt elpris. 4.3 Sammanlagda elkostnader inklusive skatter I det följande redovisar vi både elpriser för de tio största elhandelsföretagen och nätavgifter för samtliga kommuner och därmed förknippade nätföretag. Den totala elkostnaden inklusive moms redovisas kommunvis och uttrycks i kronor per kvadratmeter. De flesta av landets kommuner hade under första halvåret 2010 en punktskatt (konsumtionsskatt) på 28,0 öre/kWh exkl. moms. Vissa norrlandskommuner har en punktskatt på 18,5. Nivån år 2009 var på 28,2 respektive 18,6 öre/kWh. På alla avgiftselement, alltså även på punktskatten, tillkommer moms med 25 %. Nytt för 2010 års undersökning är att det använda elpriset avser rörligt avtalspris till skillnad mot tidigare år då det inlagda elpriset utgjorde medelpriset av tillsvidarepriset för landets största elhandelsbolag vid aktuellt halvårsskiftet. De största elhandelsbolagen är, som tidigare nämnts, elleverantörer till en mycket stor andel av landets elkunder. 110 EL2009 EL2010 100 89,0 90 84,6 Kr/kvm inkl moms 80 70 60 50 40 30 20 10 Torsås Övertorneå Sunne Vansbro Ljusnarsberg Storfors Mun kfors Laxå Kil Hällefors Medel Linköping Eskilstuna Örnsköldsvik Bromölla Borlänge Malung Skövde Piteå Umeå Luleå 0 Figur 16 Totala elkostnaden kommunvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Rapport – Avgiftsstudie 2010 25 (44) Bild: H ans Thoursie Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för undersökningen, vilket var 84,6 kr/kvm år 2010 jämfört med 89,0 kr/kvm för år 2009. Det innebär en sänkning med 5 % sedan år 2009. Det bör också påpekas att ytterligare sex kommuner har samma totalkostnad som Hällefors nämligen Eda, Forshaga, Grums, Gullspång, Hagfors och Hammarö, eftersom dessa kommuner har samma elnätsföretag i form av Fortum. Det kan också noteras att flera norrlandskommuner av tradition har låga elpriser. Dessutom betalar kunderna i flera norrlandskommuner en lägre punktskatt på el. Luleå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (66,0 kr/kvm) och Torsås den högsta (101,3 kr/kvm). Översatt till en lägenhetsrelaterad kostnad så innebär det 368 respektive 566 kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 198 kr/månad och lägenhet. Den totala kostnaden innehåller flera faktorer som haft olika utveckling mellan åren enligt följande: o Sänkt elhandelspriser beroende på en övergång till att använda rörligt elprisavtal istället för tillsvidareavtal mellan åren 2010 till 2009 (juni resp. år, se Figur 13) o En kraftig ökning av elnätsavgifterna sett som ett kommunmedelvärde o Något sänkta elskatter Utvecklingen mellan åren 2009 – 2010 för de olika kostnadselementen har åskådliggjorts i följande diagram, där de procentuella avvikelserna avser kommunmedelvärdet: År 2009 År 2010 100 -5,0% 90 SEK per m2 inkl. moms 80 70 60 50 -16,4% 40 8,5% 30 -0,7% 20 10 0 Elnät Elhandel+certifikat Punktskatt SUMMA Figur 17 Utvecklingen av totala elkostnaden fördelat per kostnadselement mellan åren 2009-10 Den totala elkostnaden som redovisas i studien består av tre olika komponenter: nätavgift, elpris och skatter. Lägenheten i studien har en årsförbrukning på 2 300 kWh. Vi har vidare förutsatt att elpriset handlats upp i konkurrens genom att teckna rörligt elhandelavtal med befintlig elleverantör Rapport – Avgiftsstudie 2010 26 (44) Bild: H ans Thoursie eller genom att byta elleverantör. Baserat på år 2010 års medelvärden i studien blir förhållanden mellan olika priskomponenter enligt Figur 18. Elhandel inkl. elcertifikat och utsläppsrätter 34% Skatt 35% I årets studie är skatter tillsammans med elhandelsavgiften inkl. elcertifikat och påverkan av utsläppsrätter den största kostnadsposten i det totala elpriset för de flesta hushållen. Elnät 31% Skatten utgörs av punktskatten på el (konsumtionsskatt) samt moms på alla kostnadselement. Figur 18 Procentuell fördelning mellan priskomponenterna för en lägenhet i typhuset 24,9 kr/m2 (29 %) 15 lägenheter Fastighetsabonnemang 59,6 kr/m2 (71 %) Figur 19 Fördelning av den totala elkostnaden mellan de 15 lägenheterna och fastighetsabonnemanget för medelvärdet i undersökningen I figuren 20 kan konstateras att det för el (total) istället skulle innebära en ökning med drygt 10% om tillsvidareavtalet användes, vilket skall jämföras med en 5% minskning. Det väsentliga är att nivån är korrekt. När det gäller fördelningen av elkostnaden i typfastigheten illustreras det av följande figur 19 som återspeglar medelvärdets fördelning. År 2009 År 2010 120 10,3% 100 SEK per m2 inkl. moms En viktig förändring i redovisningen av elhandeln är, som tidigare nämnts, övergången till rörligt elhandelsavtal istället för tillsvidareavtal. Vissa norrlandskommuner har, som nämnts ovan lägre punktskatt. Elnätets andel fortsätter och ökar och har också ökat jämfört med 2009. Elnätsavgiftens andel börjar närma sig de övriga komponenternas andel. 80 60 16,2% 8,5% 40 -0,7% 20 0 Elnät Elhandel (Tillsv.avtal)+certifikat Punktskatt SUMMA Figur 20 El (total) redovisat med förändringar på elnät, elhandel (tillsvidareavtal) och skatt Rapport – Avgiftsstudie 2010 27 (44) Bild: H ans Thoursie 5 . FJ ÄR R V Ä R M E 5.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 2,9 % har ökat mellan 2009 och 2010. Detta är en minskning jämfört med förra årets redovisning men allt jämt betydligt över KPI. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på 805 kr/månad. Det är 28 % dyrare i kommunen med det högsta priset (1029 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 % lägre (461 kr/mån). Det är hela 2,2 gånger dyrare i Hammarö jämfört med Luleå vilket måste betecknas som anmärkningsvärt. De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande: Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något men ligger stadigt på mellan 2,5 till 5,2 % sedan år 2000. Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med över 40 % i medeltal ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat med 16 %. Prissättningen av fjärrvärmen är relativt sätt komplicerad. Prismodeller med upp till 7 olika priskomponenter gör det svårt för konsumenten att förstå konsekvensen av t ex en energieffektiviseringsåtgärd på förhand. Ett nytt EU-direktiv med begreppet ”Nära-Noll-Energibyggnader” är något som kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen. För närvarande arbetar Energimyndigheten med den svenska tolkningen av direktivet. Resultatet skall redovisas under oktober 2010. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme. Rapport – Avgiftsstudie 2010 28 (44) Bild: H ans Thoursie 5.2 Resultat Fjärrvärmen har byggts ut kraftigt under den studerade tidsperioden och är den dominerande uppvärmningsformen i flera tätorter. I årets undersökning är det 253 kommuner av totalt 290, d v s 87 % av kommunerna, där fjärrvärme har ansetts utgöra den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten. I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst fjärrvärmekostnad och medel för undersökningen vilket var 144,1 kr/kvm år 2010 jämfört med 140,09 kr/kvm för år 2009, dvs. en ökning av priset med 2,9 %, vilket är en minskning i relation till föregående års undersökning. Dock ligger ökningstakten allt jämt en bra bit över KPI. I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. I bilaga 2 finns siffrorna omräknade till kr/MWh inkl moms. Kr/kvm inkl moms FV2009 FV2010 200 140,0 150 144,1 100 50 Hammarö Falkenberg Eda Munkedal Bräcke Ödeshög Tanum Degerfors Kil Mullsjö Medel Tranås Borlänge Krokom Östersund Piteå Västerås Ljungby Boden Köping Luleå 0 Figur 21 Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnaden Den lägsta fjärrvärmekostnaden finns i Luleå (82,7 kr/kvm) medan den högsta återfinns i Hammarös kommun (184,2 kr/kvm). För en lägenhetsinnehavare påverkar fjärrvärmekostnaden hyran med 461 kr/månad i Luleå och 1029 kr/månad i Hammarö. Skillnaden beroende på om lägenheten finns i Luleå eller Hammarö blir då 567 kr/månad. Undersökningen visar även i år stora skillnader i fjärrvärmekostnader. De lägsta kostnaderna finns allt jämt i de etablerade ”fjärrvärmestäder” som byggt ut sina nät under lång tid samt i några yngre företag med låga produktionskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns oftast i mindre kommuner som byggt ut fjärrvärme under de senaste 10-15 åren. I dessa senare kommuner har ibland fjärrvärmenäten en begränsad omfattning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representativ endast för vissa flerbostadshus i tätorten. Rapport – Avgiftsstudie 2010 29 (44) Bild: H ans Thoursie Kr/MWh inkl moms FV2009 FV2010 1100 1000 900 800 725,5 746,8 700 600 500 400 300 200 100 0 Figur 22 Företag med högsta och lägsta fjärrvärmepriser Rapport – Avgiftsstudie 2010 30 (44) Bild: H ans Thoursie I Kr/MWh inkl moms FV2009 FV2010 1100 1000 900 800 725,5 746,8 700 600 500 400 300 200 100 0 Figur 22 har istället fokus satts på fjärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har åskådliggjorts de tio med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de tio företag som uppvisar de högsta fjärrvärmepriserna. Bland de tio lägsta är förändringarna små jämfört med 2009. Bland de tio högsta har det dock skett större förändringar mellan de två åren. I Figur 23 redovisas de kommuner/företag som genomfört prishöjningar på över 30 % under den senaste rullande femårsperioden, för årets studie avses perioden 2005-2010. Rapport – Avgiftsstudie 2010 31 (44) Bild: H ans Thoursie Prishöjning [kr/MWh inkl moms] 1000 900 800 700 600 500 400 300 Prishöjning 05-10 [kr/MWh] 200 Pris 2005 Prisöjning 05-10 [%] 100 Tibro (Neova AB (Tibro)) 0 Ljusdal (Ljusdal Energi AB (Ljusdal)) Vetlanda (Vetlanda Energi & Teknik AB … Sunne (Rindi Energi AB (Sunne)) Lekeberg (Lekeberg Bioenergi AB … Vilhelmina (E.ON Nord (Vilhelmina)) Eskilstun a (EskilstunaEnergi&MiljöAB… Grums (AB Fortum värme samägt med … Örnsköldsvik (Övik Energi AB (Örnsköldsvik)) Bräcke (Bräcke kommun (Bräcke)) Smedjebacken (Smedjebacken Energi AB … Hjo (HjoEnergiAB (Hjo)) Gällivare (GällivareVärmeverkAB (Gällivare)) Malå (Skellefteå Kraft AB (Malå)) Lycksele (Skellefteå Kraft AB (Lycksele)) Skellefteå (Skellefteå Kraft AB (Skellefteå)) Umeå (Umeå Energi AB (Umeå)) Älvsbyn (Älvsbyns Fjärrvärme (Älvsbyn)) Hagfors (Hagfors Bioenergi AB (Hagfors) … Emmaboda (Emmaboda Energi AB … Bjurholm (Umeå EnergiAB (Bjurholm)) Storfors (Rindi Energi AB (Storfors)) Norsjö (Skellefteå Kraft AB (Norsjö)) Vindeln (Skellefteå Kraft AB (Vindeln)) Berg (BTEA (Berg)) Munkfors (Munkfors Värmeverk AB… Trelleborg (Trelleborgs Fjärrvärme AB … Medelpris för riket 2010 Hammarö (HammaröEnergiAB (Hammarö)) 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Figur 23 Fjärrvärmeföretag/ kommuner med minst 30 % höjning under perioden 2005-10 I förra årets redovisning var det hela 30 fjärrvärmeföretag som hade höjt priset med över 30 % över den studerade perioden (2004-2009). I årets undersökning är antalet minskat till 28 fjärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 30 %. De flesta av dessa företag, 17 av 28 företag, har ett fjärrvärmepris som är högre än medelvärdet för riket. Det är allt jämt anmärkningsvärt att man i drygt 10 % av landets fjärrvärmekommuner har höjt fjärrvärmepriserna med minst 30 % under den senaste femårsperioden. Prishöjning är i medeltal 208 kr/MWh inkl moms (40 kr/kvm eller motsvarande ca 225 kr/månad för en lägenhet på 67 kvm). Medelpriset i denna studie är baserat på antalet deltagande kommuner och inte vägt med energiomsättningen för respektive rörelse. Det har hela tiden varit avsikten att spegla skillnader för ett specifikt typhus och därmed för en specifik fastighetsägare och dennes hyresgäster. Medelvärdet ska således inte uppfattas som något "Sverigesnitt" för fjärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora fjärrvärmerörelser att få en större vikt. Ett något större typhus skulle också ha gett ett något lägre genomsnittligt pris. Tidigare års rapporter har visat att den relativa skillnaden mellan fjärrvärmeföretagen generellt kvarstår. Det ska också noteras att fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leveransåtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driver fjärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar serviceåtaganden. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt samt sättet att återbetala lånen både inom ett företag och mellan företagen. Det gör att en helt rätt- Rapport – Avgiftsstudie 2010 32 (44) Bild: H ans Thoursie visande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift. Genom det kompletta underlag som finns i årets undersökning finns dock ett mycket bra källmaterial för att lokalt föra en diskussion om prissättningen av värme. I vår studie har inhämtats officiella priser, som inrapporteras av fjärrvärmeföretagen. Det finns många fjärrvärmeföretag med ett stort inslag av individuella kontrakt även för mindre fastigheter som vårt typhus. Rent generellt kan konstateras att priskonstruktionerna för fjärrvärme fortfarande i många fall är alltför komplicerade. Det finns fortfarande många exempel på priskonstruktioner som innehåller ett flertal index och är mycket svårtillgängliga för att inte säga omöjliga att kontrollera för en normalkund. Flera av de kommuner som tidigare har haft endast ett rörligt pris har övergått till en priskonstruktion med rörligt och fast del (den fasta delen är relaterad till historisk förbrukning som årvis uppdateras). Den tekniska utvecklingen som möjliggör att både mäta noggrannare och fram för allt samla in och bearbeta mätvärden har gett möjligheten att också prissätta utifrån faktiska mätvärden och då särkilt de högsta timmedelenergivärdena (effekt). Detta innebär inte med nödvändighet att det blir lättare ur ett kundperspektiv avseende prissättning. Det kan också med nuvarande sätt att definiera Nils Holgersson-fastigheten vara svårt att beskriva prisnivån korrekt. Det som är angeläget ur ett kundperspektiv är att det ska vara möjligt att enkelt kunna beräkna effekten av en energieffektiviseringsåtgärd. Vid sökande efter prisinformation samt kvalitetssäkring av inlämnade prisstatistik kan konstateras att det fortfarande kan vara svårt att finna en relevant prislista för fjärrvärmen på företagens hemsidor. Detta gäller även företag som är anslutna till REKO där ett av kraven är att ”En publik prislista ska finnas”. Det är viktigt att denna typ av kvalitetssäkring faktiskt efterlevs vad det gäller en publik och förståelig prislista. Energimarknadsinspektionen ställer numera samma krav via sina föreskrifter. REKO är fjärrvärmebranschens frivilliga system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Fjärrvärmen står för ca hälften av typhusets totala kostnader för de studerade nyttigheterna. Speciellt sedan sekelskiftet har både prishöjningarna och i vissa fall prisnivåerna legat på nivåer, som tyder på att leverantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställning på ett sätt som i vart fall inte gynnar de stora kundkategorierna på bostads – och lokalmarknaden. Denna utveckling riskerar kundernas långsiktiga förtroende för fjärrvärmen, vilket är beklagligt eftersom de flesta fjärrvärmesystem har en utmärkt miljöprofil. Vi ser allt jämt inga tydliga tecken på att särredovisning av fjärrvärmeverksamhet och det s.k. REKO-systemet har haft någon återhållande effekt i prissättningen. Ett nytt EU-direktiv med begreppet ”Nära-Noll-Energibyggnader” är något som kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen. Målet är att alla hus som byggs eller genomgår en omfattande renovering från 2020 skall leva upp de nya kraven. Direktivets krav har tre huvuddelar: Ett mycket energieffektivt klimatskal. Mycket energieffektiva installationer. En stor andel av energin ska vara egen- eller lokaltillverkad förnybar energi. För närvarande arbetar Energimyndigheten med den svenska tolkningen av direktivet. Resultatet skall redovisas under oktober 2010. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme. Rapport – Avgiftsstudie 2010 33 (44) Bild: H ans Thoursie 5.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme Huvudalternativen till fjärrvärme för uppvärmning är idag panncentraler för eldning med biobränslepellets eller användning av bergvärmepumpar. Oljeeldade panncentraler är inte längre något uppvärmningsalternativ till fjärrvärme. Pellets och Värmepump I Svensk Fjärrvärmes värmemarknadspolicy är utgångspunkten att ”Fjärrvärmeverksamhet i Sverige ska enligt lag drivas på affärsmässiga grunder. Konkurrenssituationen säkerställs genom att kunden är fri att välja det uppvärmningsalternativ som uppfyller de krav kunden ställer.” En förenklad jämförelse som baseras på en konkurrenssituation med alternativa uppvärmningsformer finns redovisad nedan. Underlaget kommer från de beräkningar som redovisas i rapporten ”Uppvärmning i Sverige år 2008”, Energimarknadsinspektionen (EMI). För åren 2009 och 2010 har översiktliga beräkningar gjorts i denna studie utifrån redovisningar om prisutveckling för el och pellets i EMI:s rapporter ”Uppvärmning i Sverige år 2009” och ”Uppvärmning i Sverige år 2010” samt underlagsinformation från ÄFAB. Värmekostnaden, inkl moms, för pellets och värmepump har beräknats både som löpande (rörlig) kostnad och som totalkostnad, d v s inkl kapitalkostnader (se tabell nedan). Uppskattade Uppgifter för 2009 Rörlig kostnad (kr) Värmepump Bio/Pellets Medelvärde Alternativ uppv. 99 175 108 615 103 895 Rörlig kostnad (kr/kvm) 99,2 108,6 103,9 Rörlig kostnad (kr/MWh) 514 563 538 153 914 136 177 145 046 153,9 136,2 145,0 797 706 752 Total kostnad (kr) Total kostnad (kr/kvm) Total kostnad (kr/MWh) (Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 4 % i enlighet med EMI:s redovisning av el- och pelletsprisutvecklingen mellan åren 2008 och 2009. Fasta kostnader är oförändrade.) Vilken kostnad för alternativ uppvärmning som ska användas beror på i vilken situation fastighetsägaren är. I redovisningen av total kostnad för denna undersökning används medelvärdet av den rörliga alternativa uppvärmningskostnaden i de kommuner där fjärrvärme inte finns tillgänglig då det förutsätts att fastighetsägaren redan gjort ett ekonomiskt rationellt val. Den totala kostnaden kan användas som en indikation på om fjärrvärmepriset är konkurrenskraftigt eller inte, då det innehåller samtliga kostnader vid en konvertering från fjärrvärme. Uppskattade Uppgifter för 2010 Rörlig kostnad (kr) Rörlig kostnad (kr/kvm) Rörlig kostnad (kr/MWh) Total kostnad (kr) Total kostnad (kr/kvm) Total kostnad (kr/MWh) Värmepump Bio/Pellets Medelvärde Alternativ uppv. 103 142 112 959 108 051 103,1 113,0 108,1 534 585 560 157 881 140 522 149 202 157,9 140,5 149,2 818 728 773 (Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 4 % mellan åren 2009 och 2010. Detta är ca en procentenhet högre än ÄFAB:s redovisning. Fasta kostnader är oförändrade.) Området mellan 30 % och 60 % är relativt flackt avseende fjärrvärmepriser vilket bidrar till att förändringarna i årets studie är stora. Rapport – Avgiftsstudie 2010 34 (44) Bild: H ans Thoursie kr/MWh inkl moms 1000 Jämförelse - Fjärrvärme & Alternativ uppvärmning År 2009 900 800 700 600 500 400 300 Fjärrvärmepris 2009 [kr/MWh] 200 Alt. Uppv. Rörlig kostnad 2009 [kr/MWh] 100 Alt. Uppv. Total kostnad 2009 [kr/MWh] 0 Figur 24 Fjärrvärmepriserna år 2009 i jämförelse med alternativ uppvärmning kr/MWh inkl moms Jämförelse - Fjärrvärme & Alternativ uppvärmning År 2010 1 000 900 800 700 600 500 400 300 Fjärrvärmepris 2010 [kr/MWh] 200 Alt. Uppv. Rörlig kostnad 2010 [kr/MWh] 100 Alt. Uppv. Total kostnad 2010 [kr/MWh] 0 Figur 25 Fjärrvärmepriserna år 2010 i jämförelse med alternativ uppvärmning Vid jämförelse mellan de 2009 och 2010 enligt Figur 24 och Figur 25 ovan, visa sig konkurrenssituationen för fjärrvärmen i stort sett oförändrad. Figur 25, som avser år 2010, indikerar att det skulle kunna vara lönsamt i knappt 40 % av fjärrvärmekommunerna att byta till alternativ uppvärmningsform (jämför den gula linjen för alternativa uppvärmningsformers totalkostnad med fjärrvärmekommunernas årliga specifika värmepris (blå tunna staplar). Energimarknadsinspektionen redovisar inte någon konkurrensjämförelse i sina rapporter som avser att följa värmemarknaden vilket är beklagligt. Trots att förhållandena är skiftande i landets kommuner är det angeläget att det finns en väl underbyggd jämförelse som ger underlag för att bra samtal om priset för uppvärmning. Rapport – Avgiftsstudie 2010 35 (44) Bild: H ans Thoursie 6 . T OTA L K OS T N A D Kostnadsökningen för Nils Holgersson-fastigheten är +0,4 % jämfört med 2009. Detta är relativt måttfullt och förklaras framför allt av ett lägre elhandelspris och lägre prisförändringar för övriga nyttigheter. Det stora undantaget är elnätsavgiften med en ökning på 8,5 %. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det ett medelvärde för totalkostnaden på 1 685 kr/månad. Det är 22 % dyrare i kommunen med det högsta priset (2 059 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 30 % lägre (1 183 kr/mån). Medelvärde för en kommun med fjärrvärme är nästan 302 kr/kvm år 2010 jämfört med drygt 300 kr/kvm för år 2009. Kr/kvm inkl moms AltUppv 2010 400 FV 2010 El 2010 VA 2010 Avfall 2010 350 301,7 300 265,7 250 200 150 100 50 Munkedal Eda Munkfors Jokkmokk Storfors Ödeshög Hammarö Tanum Kil Torsås Medel AltU kommuner Medel FV kommuner Köping Östersund Båstad Skövde Boden Västerås Borlänge Lidköping Piteå Luleå 0 Figur 26 Kommuner med högsta och lägsta totalkostnad Rapport – Avgiftsstudie 2010 36 (44) Bild: H ans Thoursie De tio kommuner som har lägst totalkostnad får den positionen framförallt genom att ha låga fjärrvärmekostnader (undantaget Båstad). De flesta av dessa kommuner är dessutom relativt stora kommuner. De tio kommuner som har den högsta totalkostnaden ligger där på grund av en kombination av höga VA-taxor, höga avfallskostnader, höga nätavgifter för el samt en hög kostnad för uppvärmning i form av fjärrvärme. Dessa kommuner har genomgående relativt låga invånarantal. Ovanstående korta analys leder till att undersöka kommunstorlekens betydelse för totalkostnaden. Detta åskådliggörs i följande figur, där totala antalet kommuner i Sverige har delats in nio klasser med ursprungligen ca 30 kommuner i varje klass. Det som hänt över åren är att antalet mindre kommuner successivt har ökat. Kostnadsförändringen jämfört med 2009 har varit större i de små kommunerna jämfört med de stora kommunerna. Detta gäller både i absoluta tal, och i procentuell ökning jämfört med år 2009. Kr/kvm inkl moms FV2010 El2010 VA2010 Av2010 Antal kommuner Totalt 2009 350 Medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner 300 250 200 150 100 35 - 60 29 21 29 28 36 10 - 12,5 12,5 - 15 15 - 20 20 - 25 25 - 35 0 46 28 < 7,5 34 7,5 - 10 34 > 60 50 tusen innevånare i kommunen Figur 27 Medelvärdet av totalkostnad som funktion av kommunstorlek år 2010 (fjärrvärmda kommuner) Bilden är sig dock lik, d v s att de mindre kommunerna i glesbygd alltjämt har höga kostnader för sin tekniska service. Det är också ett av skälen till att vi tycker att det är mest intressant att försöka jämföra kommuner av liknande storlek med varandra. Materialet medger en uppdelning på alla dessa nio storleksklasser av kommuner. Skillnaden mellan mindre och större kommuner ökar svagt i årets undersökning. Skillnaden mellan medelvärdet i gruppen med kommuner över 60 000 innevånare och gruppen med kommuner under 7 500 innevånare är 44 kr/kvm inkl moms. För en lägenhet motsvara detta ca 245 kr/lgh och månad. Rapport – Avgiftsstudie 2010 37 (44) Bild: H ans Thoursie 7. D E T I O S T Ö R S TA KO M M U N E R N A 7.1 Avfall 25 Avfall - 10 största Stockholm Göteborg Kr/kvm inkl moms 20 Malmö Uppsala 15 Linköping Västerås 10 Örebro 5 Norrköping 0 Jönköping Helsingborg Medel Avfall År Figur 28 Avfallspriset för de 10 största kommunerna 2000-2010 Avfallet är även för de tio största kommunerna den nyttighet som har den största prisspridningen. Billigast är det i Stockholm och dyrast i Jönköping. Kostnaden för att omhänderta avfall från denna typ av fastighet är 2,4 ggr så dyrt i Jönköping jämfört med Stockholm. Utvecklingen för de tio största kommunerna följer i stor utvecklingen för landets om helhet om man jämför med utfallet Medel Avfall, i figur 26 ovan. Göteborg har justerat sin sammansättning av avfall i årets studie vilket påverkat priset nedåt. Det är tre av de tio kommunerna, Västerås, Norrköping och Jönköping, som ligger över medelpriset för avfall i landet. Den sänkning av avfallskostnaden som redovisas mellan åren 2000 och 2001 beror på att avfallskostnaden tidigare beräknades på ca 1 900 l avfall/vecka jämfört med ca 1 200 l/vecka från och med 2001 års undersökning. Rapport – Avgiftsstudie 2010 38 (44) Bild: H ans Thoursie 7.2 Vatten & Avlopp 60 VA - 10 största Stockholm Kr/kvm inkl moms 50 Göteborg Malmö 40 Uppsala Linköping 30 Västerås 20 Örebro Norrköping 10 Helsingborg 0 Jönköping Medel VA År Figur 29 VA-priset i de tio största kommunerna 2000-2010 På VA-sidan uppvisar de tio största kommunerna ett relativt lågt pris. Skillnaden mellan lägsta, Stockholm, och högsta, Norrköping, är dock stor. VA-kostnaden är mer än dubbelt så hög (2,2 ggr) för samma typ av fastighet i Norrköping jämfört med Stockholm. Den mest anmärkningsvärda utvecklingen har Stockholm haft med en prissänkning på 24 % jämfört med år 2000. I övriga kommuner så har man i stort sett följt samma utveckling som för landet men med olika tempo över den studerade tiden. Rapport – Avgiftsstudie 2010 39 (44) Bild: H ans Thoursie OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms 7.3 El – Elnät 100 El total - 10 största Stockholm 90 Göteborg Malmö 80 Uppsala Linköping 70 Västerås 60 Örebro Norrköping 50 Helsingborg 40 Jönköping Medel El År Figur 30 Det totala elpriset för landets tio största kommuner 2000-2010 Figur 29 visar utvecklingen för de tio största kommunerna avseende totalpriset för el så som det redovisas i Nils Holgerssonrapporten. Utvecklingen av priset för el sedan år 2000 är kraftig, i medeltal ca 71 %. Spridningen mellan kommuner är dock inte lika stor som för de övriga nyttigheterna. Skillnaden består endast i elnätsavgifter, d v s kostnaden för att distribuera elen. Sedan 2006 är det tre kommuner som sticker ut, Malmö, Örebro och Norrköping. I samtliga kommuner är E.ON elnätsägare. I övriga kommuner har man legat i nivå med eller tydligt under medelvärdet för landets kommuner. Den kommun som tangerar utvecklingen för landet sedan 2005 är Uppsala där Vattenfall är elnäts ägare. Sedan 2001 har spridningen i det totala elpriset ökat, egentligen elnät i detta fall, vilket kan tyckas anmärkningsvärt. Spridningen är idag större än tidigare (19 kr/kvm inkl moms) vilket motsvara 108 kr/mån för en lägenhet. Det relativa mått är det 26 % högre total elkostnad i Norrköping än i grannkommunen Linköping med liknande förutsättningar. Alltsedan Jubileumsrapporten (10 år med Nils Holgersson-studien) år 2005 har en analys av elnätsavgifter i de 10 största kommunerna gjorts. Bilden för innevarande år ser ut på följande sätt: Rapport – Avgiftsstudie 2010 40 (44) Bild: H ans Thoursie 70 60 öre/kWh exkl moms 50 Elnätspris 2004 (1:a halvåret) Elnätspris 2005 (1:a halvåret) Elnätspris 2006 (1:a halvåret) Elnätspris 2007 (1:a halvåret) Elnätspris 2008 (1:a halvåret) Elnätspris 2009 (1:a halvåret) Elnätspris 2010 (1:a halvåret) Medel 2010, kommunägda Medel 2010, privat- och statligt ägda 40 30 20 10 Uppsala(Vattenf all Eldistribution AB Södra & Mellersta) Norrköping(E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta) Örebro(E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta) Malmö(E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta) Stockholm(Fortum Distribution AB Storstockholm_1_Stoc kholm) Jönköping(Jönköping Energinät AB) Helsingborg(Öresunds kraft AB) Västerås(Mälarenergi Elnät AB) Linköping(Utsikt Nät AB) Göteborg(Göteborg Energi Nät AB) 0 Figur 31 Elnätspriser i landets tio största kommuner De representerade elnätsföretagen har olika typer av ägande. De fem första i figuren har ett 100procentigt kommunalt ägande. De övriga har antingen privata eller statliga ägare. Som synes skiljer sig medelvärdet mellan dessa två kategorier kraftigt åt, främst beroende på elnätsavgifterna i Norrköping, Malmö och Örebro är höga i förhållande till andra städer. Övervakningen och prövningen av elnätstariffer enligt nuvarande lagstiftning sker inte uppdelat på kundkategorier utan som en helhetsprövning av skäligheten av ett nätföretags totala eltariffer. Inför en ny prövningsmetod är det angeläget för inte minst Avgiftsgruppen att bevaka att flerfamiljshusen får skäliga nättariffer. Sett i ett femårsperspektiv framgår höjningarna procentuellt av figur 31. Den heldragna blå linjen visar en höjning motsvarande inflationen för den aktuella tidsperioden. Ingen av kommunerna är i närheten av denna nivå. Närmast är Linköping och Stockholm med mer än den dubbla höjningen. Ökning 2003-2010 av elnätstariffer i landets 10 stora kommuner 120% 105% Ökning 2003-2010 100% 79% KPI-f örändring mars 2003-mars 2010 (8%) 80% 60% 64% 62% 57% 36% 40% 36% 36% 23% 22% 20% Uppsala(Vattenf all Eldistribution AB Södra & Mellersta) Norrköping(E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta) Örebro(E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta) Malmö(E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta) Stockholm(Fortum Distribution AB Storstockholm_1_Stockholm) Jönköping(Jönköping Energinät AB) Helsingborg(Öresundskraf t AB) Västerås(Mälarenergi Elnät AB) Linköping(Utsikt Nät AB) Göteborg(Göteborg Energi Nät AB) 0% Figur 32: Elnätspriser i landets tio största kommuner, procentuell höjning under perioden 2003-2010 Rapport – Avgiftsstudie 2010 41 (44) Bild: H ans Thoursie OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms 7.4 Fjärrvärme 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 Stockholm Fjärrvärme - 10 största Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Medel Fjv År Figur 33 Fjärrvärmepriser i landets tio största kommuner över perioden 20002010. Fjärrvärmeprisets utveckling sedan sekelskiftet för landets tio största kommuner ser minst sagt olika ut. År 2000 hade alla dessa kommuner ett fjärrvärmepris som låg lägre än medelpriset för landets fjärrvärmekommuner och spridningen var ca 19 kr/kvm mellan lägsta och högsta. Tio år senare så är spridningen ca 51 kr/kvm (förra året 67 kr/kvm). Spridningen har där med minskat vilket mest beror på att Västerås ökat sitt pris med 5,6 %. Det är egentligen två kommuner som står för denna spridning, Stockholm med en ökning på knappt 60 % och Västerås med en ökning på 26 %. Utvecklingen av KPI under samma period (mätt som värdet från mars månad för respektive år) är 16 %. Det är tre kommuner som har höjt sitt fjärrvärmepris mer än i Stockholm, nämligen Uppsala (67 %), Linköping (63 %) och Helsingborg (60 %). Höjningen har emellertid skett från en lägre utgångsnivå jämfört med Stockholm vilket resulterat i ett fjärrvärmepris som är lägre än Stockholms. Fjärrvärmepriset i Stockholm är även sett över landet högt med sina 157,6 kr/kvm. De tio dyraste fjärrvärmekommunerna i landet har ett snitt på 175,7 kr/kvm. Fjärrvärmepriset i Stockholm är också det enda av de tio största städerna som ligger på en nivå över medelpriset i landet. Spridningen för de övriga åtta kommunerna har snarare minskat och ligger i nivå med eller strax under medelvärdet för landets fjärrvärmekommuner. Rapport – Avgiftsstudie 2010 42 (44) Bild: H ans Thoursie kr/MWh inkl moms Fjärrvärmepriser i de 10 största kommunerna 1 000 900 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Medel 10 Kommunalt ägda Medel 10 Privat/Statligt ägda 800 700 600 500 400 300 200 100 Göteborg Energi AB Tekniska Verken i Linköping AB Mälarenergi AB ÖresundskraftAB Jönköping Energi AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad E.ON Malmö E.ON Örebro E.ON Norrköping Vattenfall AB 0 Göteborg Linköping Västerås Helsin gborg Jönköpin g Stockholm Malmö Örebro Norrköping Uppsala Figur 34 Fjärrvärmepriser i landets tio största kommuner under perioden 2005-2010. I Figur 34 redovisas fjärrvärmprisets utveckling den senate femårsperioden. I figuren är kommunerna också indelade efter ägarkategorier. De fem vänstra är kommunalt ägda medan de fem till höger är privat och statligt ägda. Skillnaden mellan dessa grupper är ca 82 kr/MWh (eller knappt 16 kr/kvm), samtliga priser inkl moms. Skillnaden beror inte av skillnaden mellan grupper utan snarare på skillnaden som tidigare beskrivits mellan Västerås och Stockholm som sannolikt har olika bevekelsegrunder för sin prissättning. I detta lilla urval av kommuner så finns det ingen signifikans för att ägarförhållandet skulle vara någon grund för olika nivåer på priser. Fjärrvärmens konkurrenskraft finns på den lokala marknaden som kan se något olika ut beroende på en mängd olika faktorer. Stockholm med det högsta fjärrvärmepriset ligger över den gräns som redovisas under kapitlet ”Alterntiva uppvärmningsformer” då det kan vara intressant att faktiskt studera möjligheterna till alternativ till fjärrvärme. Denna uppskattning är grov och endast indikativ. Rapport – Avgiftsstudie 2010 43 (44) Bild: H ans Thoursie OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms 7.5 TOTALT 300 290 280 270 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 Stockholm TOTALT - 10 största Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Medel TOTAL 20002001200220032004200520062007200820092010 År Figur 35 Utvecklingen 2000-2010 avseende kostnader för samtliga nyttigheter i landets tio största kommuner Sammantaget visar granskningen av landets tio största kommuner en relativt samlad bild där denna storstadsgrupp har en prisnivå som ligger klart under medelnivån i riket. Avståndet till medelnivån har emellertid krympt över tiden. Från att vid sekelskiftet varit i medeltal 40 kr/kvm så är det i år, 2009, drygt 30 kr/kvm. De senaste åren visar dock på en ökad spridning igen. Kr/kvm inkl moms Undantaget från denna utveckling av priser i gruppen storstadskommuner är Västerås som ligger ca 70 kr/kvm under landets medelnivå. En bestående fråga mot bakgrund av denna studie är hur det trots allt kan skilja så 350 mycket mellan kommuner FV2010 av samma storleksordning. 300 Om man översätter detta 250 El2010 till vad som är hyres200 kostnadspåverkande för en 150 VA2010 lägenhet i Nils 100 Holgerssonhuset så motsvarar de 70 kr/kvm 50 Av2010 som redovisats ovan nästan 0 390 kr/mån. MEDEL 2010 301,7 kr/kvm Kommuner Figur 36 Sammansättningen av totala nyttigheter och dess kostnader för landets tio största kommuner Rapport – Avgiftsstudie 2010 44 (44) Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall 2009 VA 2010 2009 El 2010 2009 2010 Fjärrvärme 2009 2010 Alt.uppv. 2009 2010 Total Län Kommun Stockholms län Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn 17,53 17,23 16,87 21,28 15,69 18,25 12,76 12,76 12,76 12,76 24,16 18,26 21,52 15,84 19,12 18,94 8,85 21,52 11,02 12,79 11,46 17,87 22,17 17,95 18,35 12,76 17,33 17,24 16,87 21,28 15,69 19,49 11,84 11,84 11,84 11,84 24,16 18,26 21,52 15,01 23,48 18,94 9,21 21,52 11,02 13,73 11,46 21,76 21,35 17,95 18,35 11,84 26,84 61,24 53,57 69,63 29,28 33,57 20,54 22,76 42,14 42,51 41,88 35,60 55,51 46,02 50,10 36,50 20,54 35,37 42,67 29,90 29,29 26,57 53,94 68,43 32,12 64,74 30,95 61,24 52,44 71,82 32,78 33,57 20,54 31,10 42,14 42,22 50,25 35,60 55,51 42,02 50,10 36,50 20,54 35,37 46,52 32,89 29,29 30,01 53,94 68,43 32,12 64,74 87,37 83,65 87,37 89,49 87,37 84,71 89,49 89,49 89,49 89,49 89,49 87,37 87,03 80,97 87,37 83,53 84,12 87,03 85,71 89,49 89,49 84,37 87,37 82,94 89,49 94,43 83,73 78,21 83,73 86,66 83,73 77,65 86,66 86,66 86,66 86,66 86,66 83,73 81,46 75,98 83,73 79,16 78,39 81,46 81,41 86,66 86,66 78,60 83,73 77,93 86,66 89,92 158,34 143,55 143,55 153,44 143,55 0,00 129,50 129,50 129,50 151,75 151,75 146,48 152,47 0,00 143,71 135,73 158,34 152,47 151,75 143,71 143,71 158,34 143,55 148,07 158,34 160,01 157,62 148,06 148,06 159,23 148,06 0,00 132,73 132,73 132,73 156,81 156,81 148,06 154,83 0,00 148,65 141,66 157,62 154,83 157,62 148,65 148,65 157,62 148,06 150,88 157,62 159,78 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 290,08 305,67 301,36 333,84 275,89 240,44 252,30 254,52 273,90 296,51 307,28 287,72 316,53 246,74 300,30 274,70 271,85 296,39 291,14 275,89 273,95 287,14 307,04 317,39 298,30 331,93 289,63 304,75 301,10 338,99 280,26 238,81 251,78 262,34 273,38 297,53 317,89 285,65 313,32 241,12 305,96 276,27 265,76 293,18 296,57 281,93 276,06 287,99 307,08 315,20 294,75 326,29 Uppsala län Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar 23,98 18,10 17,77 18,18 13,24 13,48 11,44 23,98 19,10 17,77 18,18 13,24 12,40 11,44 36,13 42,53 57,19 54,55 37,31 43,73 45,64 42,65 64,53 57,19 54,55 37,31 44,61 45,64 87,37 89,49 89,49 89,49 89,49 87,37 89,49 83,73 86,66 86,66 86,66 86,66 83,73 86,66 146,48 97,89 140,41 142,11 140,41 133,26 152,20 148,06 119,09 144,15 148,91 144,15 137,61 154,95 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 293,97 248,01 304,86 304,33 280,45 277,84 298,77 298,42 289,38 305,77 308,30 281,36 278,35 298,68 Södermanlands län Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund 16,21 30,49 18,15 18,74 16,93 28,54 15,08 20,30 59,72 41,57 42,85 44,95 59,72 41,57 44,85 45,35 89,49 89,49 89,49 83,39 86,66 86,66 86,66 78,61 141,79 154,64 144,27 107,31 148,97 150,86 147,16 114,19 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 307,21 316,19 294,76 254,39 312,28 307,63 293,75 258,44 Bilaga 1 - Sida 1 (8) 2009 2010 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall Län Kommun Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Östergötlands län VA 2009 2010 57,17 58,94 55,13 55,13 45,38 45,38 60,13 75,15 52,54 50,25 El 2009 2010 89,49 86,66 91,70 85,00 80,30 73,31 88,75 85,03 89,49 86,66 Fjärrvärme 2009 2010 139,93 133,04 143,39 147,13 127,02 129,47 148,16 149,86 139,30 145,14 Alt.uppv. 2009 2010 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Total 2009 2010 305,43 296,82 314,34 303,15 271,40 269,98 319,74 333,08 306,08 306,23 2009 18,84 24,13 18,71 22,70 24,75 2010 18,18 15,90 21,83 23,04 24,18 Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby 25,20 16,08 17,32 18,07 16,01 16,65 16,30 18,23 20,79 16,67 16,89 16,89 27,00 25,20 16,08 16,82 18,07 16,35 16,65 16,30 18,23 20,79 17,17 16,16 16,16 27,00 54,97 56,51 46,41 50,62 64,88 52,72 69,14 36,32 43,31 58,02 36,79 51,94 41,33 61,57 56,51 45,81 55,62 64,78 54,27 69,72 37,32 44,33 57,92 39,84 54,59 40,98 89,49 97,16 97,16 89,49 97,16 89,49 97,16 79,62 97,16 97,16 89,49 89,49 84,11 86,66 93,20 93,20 86,66 93,20 86,66 93,20 73,80 93,20 93,20 86,66 86,66 81,61 171,29 0,00 150,78 135,67 139,44 139,76 145,47 128,08 123,98 139,30 155,85 139,93 129,36 176,11 0,00 151,14 139,87 133,17 148,75 149,82 131,26 129,77 140,67 160,67 136,37 132,25 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 340,95 273,65 311,67 293,86 317,49 298,62 328,07 262,25 285,24 311,15 299,02 298,25 281,80 349,54 273,89 306,97 300,23 307,49 306,33 329,04 260,61 288,09 308,96 303,33 293,78 281,84 Jönköpings län Aneby Gnosjö Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Mullsjö Habo 25,86 17,55 16,33 26,94 22,26 21,01 17,21 24,75 20,55 26,08 21,70 18,96 24,94 27,69 17,55 15,04 25,75 22,26 18,54 12,28 24,01 21,58 27,16 22,94 18,96 25,38 60,73 48,13 49,14 54,99 32,06 52,86 58,93 64,25 53,61 52,39 48,97 36,19 49,05 60,73 48,13 49,14 54,99 34,56 55,40 58,93 68,18 55,79 50,87 49,17 36,19 46,68 97,16 94,72 91,41 91,55 84,13 85,29 89,44 91,19 86,64 85,78 90,72 89,49 87,59 93,20 92,41 86,24 86,07 78,32 78,78 83,36 85,48 82,31 78,72 84,58 86,66 80,53 160,67 0,00 0,00 128,26 131,19 117,17 130,36 141,56 146,79 114,47 108,25 162,12 150,54 160,92 0,00 0,00 134,29 135,05 128,02 135,18 147,59 146,79 125,89 114,04 164,67 155,36 0,00 103,90 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 344,42 264,29 260,77 301,73 269,64 276,33 295,94 321,75 307,59 278,72 269,64 306,76 312,12 342,54 266,18 258,52 301,09 270,20 280,74 289,75 325,26 306,47 282,64 270,73 306,48 307,95 Kronobergs län Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd 25,08 16,50 24,89 16,98 16,13 18,16 25,08 16,88 22,12 16,98 16,84 18,16 64,16 82,70 69,89 58,15 66,77 51,69 64,26 82,70 61,57 63,17 62,13 51,69 97,16 97,16 97,16 91,88 97,16 97,16 93,20 93,20 93,20 88,29 93,20 93,20 0,00 0,00 0,00 124,24 135,67 0,00 0,00 0,00 0,00 124,24 139,87 0,00 103,90 103,90 103,90 0,00 0,00 103,90 108,10 108,10 108,10 0,00 0,00 108,10 290,30 300,26 295,84 291,26 315,73 270,91 290,64 300,88 284,99 292,68 312,04 271,14 Bilaga 1 - Sida 2 (8) Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall Län Kommun Växjö Ljungby VA 2009 2010 73,62 76,10 46,08 47,43 El 2009 2010 83,69 78,25 78,51 74,15 Fjärrvärme 2009 2010 115,86 125,34 104,30 104,26 Alt.uppv. 2009 2010 0,00 0,00 0,00 0,00 Total 2009 2010 291,86 298,38 241,12 238,06 2009 18,69 12,23 2010 18,69 12,23 Kalmar & Gotlands län Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Gotland 23,38 22,46 22,46 20,53 17,53 19,82 22,46 22,46 20,42 21,62 17,91 22,84 25,08 24,82 23,33 23,33 20,34 17,53 20,81 23,33 23,33 21,04 21,62 18,59 22,84 25,08 73,27 79,55 68,18 51,18 52,85 58,61 56,35 52,61 51,00 45,92 62,88 71,75 71,21 75,56 81,55 75,37 48,11 55,49 61,54 60,32 52,61 53,99 45,92 62,88 76,55 71,21 97,16 103,83 97,16 97,16 97,16 89,71 84,22 85,97 91,16 86,57 87,03 88,03 89,07 93,20 101,33 93,20 93,20 93,20 86,49 80,08 80,72 86,03 80,97 82,49 83,02 83,93 0,00 139,93 0,00 154,88 142,52 144,75 128,30 138,97 140,43 123,31 129,88 139,00 147,89 0,00 139,93 0,00 159,71 150,20 156,81 132,38 141,99 145,52 133,86 133,74 149,38 153,69 103,90 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 297,71 345,76 291,70 323,75 310,05 312,89 291,33 300,00 303,01 277,41 297,69 321,63 333,24 301,68 346,13 300,00 321,35 316,42 325,65 296,12 298,65 306,58 282,38 297,70 331,80 333,90 Blekinge län Olofström Karlshamn Ronneby Karlskrona Sölvesborg 20,84 17,07 14,36 17,79 23,65 17,29 17,68 14,36 17,77 15,51 53,00 43,98 46,94 71,01 45,78 55,62 43,98 50,69 72,50 46,69 94,38 85,35 85,57 90,29 88,09 89,37 79,47 79,65 85,42 84,35 139,79 117,24 142,10 152,17 147,16 149,17 119,88 151,99 155,04 147,16 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 308,00 263,64 288,97 331,25 304,68 311,45 261,01 296,69 330,73 293,71 Skåne län Östra Göinge Örkelljunga Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge 14,02 21,67 14,59 22,06 14,02 22,86 22,86 18,74 14,69 24,58 14,59 11,76 11,26 18,70 18,50 10,50 10,03 15,38 22,86 14,94 28,19 15,38 22,86 22,86 18,74 15,02 24,58 14,94 11,76 12,63 16,57 18,50 10,46 10,03 74,81 61,41 36,75 58,99 46,38 67,82 42,04 49,25 32,18 29,24 45,14 43,97 46,98 60,44 45,51 37,48 44,23 73,73 63,34 50,00 59,21 48,08 67,82 42,00 49,25 31,87 28,77 46,00 43,97 46,98 65,16 45,51 37,48 57,18 91,98 97,16 97,16 79,14 97,16 97,16 93,19 93,19 86,26 86,64 84,19 84,55 97,16 97,16 85,18 97,16 97,16 87,06 93,20 93,20 72,70 93,20 93,20 91,19 91,19 81,30 82,72 77,12 78,93 93,20 93,20 78,11 93,20 93,20 0,00 142,36 149,58 130,28 121,54 123,83 155,68 0,00 0,00 127,95 142,34 127,89 133,77 134,70 140,33 137,24 0,00 0,00 147,91 143,04 139,93 127,79 127,49 155,41 153,19 0,00 133,05 154,40 127,89 140,06 139,87 141,87 140,72 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 103,90 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 103,90 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 284,71 322,60 298,07 290,47 279,09 311,67 313,76 265,08 237,03 268,40 286,25 268,17 289,17 311,00 289,52 282,37 255,31 284,28 327,30 301,17 300,02 284,44 311,37 311,46 312,37 236,29 269,12 292,46 262,54 292,86 314,80 283,99 281,85 268,50 Bilaga 1 - Sida 3 (8) Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall VA 2009 2010 39,26 39,26 42,25 42,25 59,26 59,26 46,05 46,05 46,63 61,32 37,21 41,43 63,48 63,48 51,04 56,36 33,16 33,16 28,28 28,88 46,49 47,88 29,98 32,50 39,66 39,72 47,27 45,93 45,20 47,05 45,17 45,17 El 2009 2010 91,86 87,17 91,92 86,62 88,30 85,52 97,16 93,20 87,77 84,83 89,28 84,60 94,41 89,67 84,16 77,09 97,16 93,20 88,30 85,52 82,30 78,07 85,81 79,20 87,55 80,49 94,41 89,67 91,37 84,90 78,93 74,51 Fjärrvärme 2009 2010 157,30 163,33 0,00 0,00 158,02 155,41 0,00 0,00 148,86 156,09 149,58 145,04 149,58 146,29 149,58 145,04 137,24 140,72 158,02 155,41 124,68 126,99 134,33 137,69 117,97 130,96 154,91 155,41 146,46 153,70 143,20 143,20 Alt.uppv. 2009 2010 0,00 0,00 103,90 108,10 0,00 0,00 103,90 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Total 2009 2010 307,15 308,50 251,15 250,05 317,08 310,06 261,85 263,62 299,27 319,38 288,22 283,34 324,92 317,10 302,24 296,16 278,06 277,54 294,88 291,06 272,16 269,51 265,12 264,57 258,78 266,45 314,05 308,68 298,01 300,63 286,03 281,62 Län Kommun Bjuv Kävlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg 2009 18,74 13,08 11,49 14,74 16,01 12,15 17,46 17,46 10,50 20,28 18,70 15,00 13,60 17,46 14,97 18,74 2010 18,74 13,08 9,87 16,27 17,14 12,28 17,67 17,67 10,46 21,26 16,57 15,18 15,28 17,67 14,97 18,74 Hallands län Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka 14,38 20,17 14,55 19,93 18,31 15,42 16,04 22,30 15,00 22,24 19,66 15,92 65,13 28,40 48,70 44,93 40,99 58,23 65,13 30,40 48,70 46,46 44,85 57,06 97,16 82,81 85,61 83,36 85,70 87,87 93,20 77,07 79,68 77,09 80,32 88,02 0,00 133,28 0,00 173,38 136,34 133,02 0,00 135,58 0,00 183,98 140,15 140,31 103,90 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 280,56 264,66 252,76 321,59 281,33 294,53 282,46 265,36 251,48 329,77 284,98 301,31 Västra Götalands län Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Sotenäs Munkedal Tanum Göteborg Mölndal Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Dals Ed 18,68 15,34 19,60 17,16 16,82 17,69 24,90 21,99 18,72 16,98 13,00 17,61 20,00 15,55 18,02 26,56 18,68 15,57 19,60 17,16 15,71 18,22 23,02 21,99 18,72 14,65 13,67 17,61 24,00 16,64 18,02 27,10 53,66 45,20 60,90 43,75 71,84 51,52 67,67 80,30 70,87 33,49 37,85 46,60 76,50 57,68 72,46 59,19 53,66 45,20 60,90 44,13 79,08 53,05 67,67 79,50 70,87 34,13 37,85 46,60 63,75 61,55 72,46 60,29 90,39 81,17 94,85 89,49 94,85 94,38 94,85 94,85 94,85 80,98 81,20 87,01 89,29 87,31 94,85 89,49 86,21 77,17 88,33 86,66 88,33 89,50 88,33 88,33 88,33 76,94 75,68 81,87 84,36 82,07 88,33 86,66 0,00 125,45 0,00 121,11 0,00 0,00 0,00 177,69 165,98 125,45 149,51 142,61 144,75 128,31 0,00 145,46 0,00 126,56 0,00 121,82 0,00 0,00 0,00 179,03 168,39 126,56 152,11 151,29 151,99 131,86 0,00 146,21 103,90 0,00 103,90 0,00 103,90 103,90 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 103,90 0,00 108,10 0,00 108,10 0,00 108,10 108,10 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 266,63 267,16 279,24 271,51 287,41 267,49 291,32 374,83 350,41 256,90 281,56 293,83 330,54 288,85 289,22 320,70 266,65 264,50 276,92 269,77 291,22 268,87 287,12 368,85 346,31 252,28 279,30 297,38 324,09 292,13 286,90 320,26 Bilaga 1 - Sida 4 (8) Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall Län Kommun Färgelanda Ale Lerum Vårgårda Bollebygd Tranemo Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Mark Svenljunga Herrljunga Vänersborg Trollhättan Alingsås Borås Ulricehamn Åmål Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Värmlands län Kil Eda Torsby Storfors Hammarö 2009 30,02 18,07 16,25 26,60 18,15 23,18 25,88 26,04 14,78 21,45 15,58 31,12 15,08 16,74 24,63 25,48 20,59 22,65 24,41 12,96 17,76 18,75 14,60 24,38 17,76 17,76 14,31 8,15 14,12 17,76 17,76 22,29 22,36 2010 31,53 18,07 16,95 26,60 18,69 24,76 26,64 26,04 15,52 21,82 16,05 22,35 15,34 16,57 24,69 25,48 22,28 23,21 25,63 12,08 17,76 18,75 14,32 24,38 17,76 17,76 15,83 8,23 14,12 17,76 17,76 22,29 22,36 21,52 21,23 20,46 22,56 18,94 21,52 23,99 20,46 22,56 19,94 VA 2009 2010 81,61 80,29 50,68 51,28 61,18 64,84 60,70 60,70 55,68 59,35 64,49 64,71 63,78 65,71 58,41 58,41 61,90 64,19 51,86 51,80 59,43 59,74 50,63 50,63 39,87 39,87 35,89 36,35 43,71 46,33 42,32 44,44 50,78 54,81 59,14 59,56 52,56 55,22 56,01 57,49 59,03 50,78 55,83 64,37 58,94 58,94 43,60 43,80 31,56 31,56 59,34 54,96 44,91 44,91 25,86 26,31 40,24 41,84 32,76 30,21 44,60 47,85 40,65 40,65 39,48 40,33 61,95 65,54 70,37 72,46 48,28 62,52 65,54 72,05 72,46 51,89 El 2009 2010 89,49 86,66 96,51 90,58 83,72 78,15 89,49 86,66 89,49 86,66 89,49 86,66 88,45 82,44 89,49 86,66 89,49 86,66 89,49 86,66 89,49 86,66 88,62 82,91 89,49 86,66 82,29 76,04 83,40 79,32 83,96 78,13 89,74 83,03 89,49 86,66 91,88 86,44 92,82 88,84 89,09 86,92 100,00 94,72 87,59 85,31 88,27 82,40 84,64 81,69 84,39 80,04 84,39 80,04 80,50 75,55 81,18 76,96 77,99 70,92 82,09 76,64 85,12 80,70 87,67 82,79 Fjärrvärme 2009 2010 0,00 0,00 137,42 126,56 156,36 156,36 147,16 149,58 0,00 0,00 0,00 0,00 120,63 161,64 0,00 0,00 151,99 156,65 161,66 161,66 143,98 143,98 154,39 158,41 148,61 154,16 137,20 141,30 162,18 161,64 131,95 135,96 146,29 147,78 144,46 149,96 156,33 163,46 0,00 0,00 146,48 147,90 0,00 0,00 131,48 132,21 130,99 140,64 132,93 136,79 131,05 131,05 118,43 126,01 110,98 116,25 129,07 129,07 114,71 114,71 132,69 137,03 143,92 151,15 129,69 134,88 Alt.uppv. 2009 2010 103,90 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 103,90 108,10 103,90 108,10 0,00 0,00 103,90 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 103,90 108,10 0,00 0,00 103,90 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 100,00 100,00 94,06 100,00 100,00 159,21 0,00 154,23 156,81 175,56 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 Bilaga 1 - Sida 5 (8) 94,72 94,72 88,84 94,72 94,72 167,47 182,10 154,95 164,05 184,25 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Total 2009 2010 305,02 306,59 302,68 286,49 317,50 316,30 323,95 323,53 267,22 272,80 281,07 284,23 298,74 336,42 277,84 279,21 318,17 323,02 324,46 321,94 308,48 306,43 324,75 314,30 293,05 296,03 272,12 270,27 313,92 311,97 283,72 284,01 307,40 307,90 315,75 319,39 325,18 330,75 265,69 266,50 312,36 303,35 278,48 285,94 292,61 290,77 287,24 291,21 266,89 267,80 292,53 283,81 262,03 266,79 225,50 226,34 264,61 262,00 243,22 233,60 277,14 279,28 291,98 294,79 279,19 280,35 342,68 290,66 339,11 351,83 342,78 346,22 366,34 336,30 353,79 350,79 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall VA 2009 2010 72,90 75,56 71,67 71,67 60,36 63,66 75,50 77,82 66,76 68,28 47,32 39,71 49,63 50,89 68,50 68,89 52,59 53,89 52,04 53,64 59,99 59,99 El 2009 2010 100,00 94,72 100,00 94,72 100,00 94,72 89,49 86,66 100,00 94,72 81,53 77,19 88,87 85,05 89,74 83,30 100,00 94,72 87,01 81,38 89,49 86,66 Fjärrvärme 2009 2010 163,86 163,86 158,94 163,10 148,42 151,45 154,88 162,60 148,61 150,77 141,35 147,22 162,51 162,51 140,41 147,65 148,61 154,40 149,67 151,33 156,64 156,64 Alt.uppv. 2009 2010 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Total 2009 2010 366,37 363,75 344,97 343,86 326,10 327,34 337,60 344,81 344,25 340,01 286,83 278,46 319,21 316,27 314,04 315,22 323,40 325,21 309,21 307,48 321,98 319,18 Län Kommun Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle 2009 29,62 14,37 17,33 17,72 28,88 16,63 18,20 15,39 22,20 20,50 15,86 2010 29,62 14,37 17,51 17,72 26,25 14,35 17,83 15,39 22,20 21,12 15,89 Örebro län Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg 11,72 16,30 21,52 13,80 25,73 27,22 15,45 16,41 16,11 10,95 24,48 24,34 11,72 16,90 21,52 13,80 25,73 28,86 15,45 16,41 16,11 10,95 18,42 18,01 67,10 50,38 55,36 50,00 56,28 55,07 29,86 42,50 49,55 41,05 45,69 40,20 67,10 53,38 55,36 50,00 56,28 55,07 30,90 42,50 51,30 41,53 45,69 40,20 97,16 100,00 97,16 88,19 100,00 100,00 97,16 97,16 97,16 89,33 97,16 88,14 93,20 94,72 93,20 82,86 94,72 94,72 93,20 93,20 93,20 84,39 93,20 82,02 137,23 152,02 143,02 153,35 146,47 152,21 143,02 143,02 155,85 138,50 140,01 132,61 137,22 160,47 143,28 167,83 149,37 0,00 143,28 143,28 160,67 146,95 143,62 138,53 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 313,21 318,69 317,06 305,34 328,48 334,50 285,49 299,09 318,67 279,83 307,33 285,29 309,24 325,46 313,35 314,49 326,09 286,75 282,83 295,39 321,28 283,81 300,93 278,75 Västmanlands län Skinnskatteberg Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga 18,93 25,96 13,66 20,52 13,81 17,29 21,26 15,85 13,82 20,52 20,52 18,93 25,96 14,21 17,72 15,14 17,29 21,26 16,23 14,48 17,72 17,72 67,71 44,31 57,76 56,36 43,05 68,68 21,88 44,60 49,31 41,50 49,49 69,73 44,53 60,06 56,36 44,12 70,24 22,98 44,60 51,25 43,16 50,94 89,49 89,49 89,18 82,19 82,19 89,49 82,19 89,18 88,03 82,19 82,19 86,66 86,66 83,59 75,98 75,98 86,66 75,98 83,59 83,14 75,98 75,98 0,00 154,40 133,77 142,10 128,71 145,86 100,66 131,12 141,04 88,03 149,34 0,00 154,42 145,72 147,61 134,46 152,95 106,32 143,06 148,03 100,70 152,10 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 280,03 314,17 294,37 301,16 267,75 321,33 225,99 280,75 292,19 232,24 301,54 283,42 311,57 303,57 297,68 269,70 327,15 226,55 287,48 296,90 237,56 296,75 Dalarna län Vansbro Malung Gagnef 22,24 24,88 19,78 22,24 25,85 21,43 62,43 61,61 55,10 62,43 66,63 57,86 100,00 78,30 85,29 94,72 71,29 82,14 129,07 132,69 0,00 129,07 134,00 0,00 0,00 0,00 103,90 0,00 0,00 108,10 313,73 297,48 264,07 308,46 297,77 269,53 Bilaga 1 - Sida 6 (8) Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall Län Kommun Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika Gävleborgs län VA 2009 2010 60,26 55,44 63,31 64,89 67,70 72,72 76,85 75,72 68,83 71,95 39,72 39,72 51,10 54,53 32,61 34,19 58,43 58,43 52,71 56,94 35,26 35,75 56,37 56,37 El 2009 2010 85,90 82,14 85,90 82,14 82,73 77,53 82,73 77,53 86,72 80,90 82,73 77,53 86,73 80,31 78,59 72,27 90,70 85,14 86,77 77,88 89,49 86,66 88,03 83,14 Fjärrvärme 2009 2010 151,99 157,79 148,03 129,31 126,42 139,92 0,00 0,00 151,58 150,90 135,29 139,92 139,71 139,71 111,51 111,51 158,22 163,55 133,09 140,31 144,92 147,89 150,35 157,65 Alt.uppv. 2009 2010 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 103,90 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Total 2009 2010 317,97 315,67 333,04 312,89 297,06 315,98 295,60 294,01 326,64 325,08 286,97 286,40 294,20 291,20 235,87 231,13 326,33 326,10 298,68 301,23 283,92 285,13 310,95 314,99 2009 19,82 35,80 20,22 32,13 19,52 29,23 16,66 13,16 18,98 26,11 14,24 16,21 2010 20,29 36,54 25,81 32,66 21,33 29,23 16,66 13,16 18,98 26,11 14,82 17,83 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall 18,10 18,10 11,59 17,58 17,18 18,10 18,10 15,99 10,44 14,92 19,10 19,10 11,59 18,46 17,70 19,10 19,10 15,06 10,44 14,92 60,85 52,69 54,71 84,96 58,87 32,50 54,91 57,04 52,25 48,55 67,03 77,16 54,71 84,96 62,62 42,00 60,19 58,58 56,20 48,55 93,15 91,71 88,43 98,82 79,28 86,23 85,72 84,45 93,15 93,15 86,08 86,22 82,41 94,53 73,95 80,78 82,19 77,63 86,08 86,08 129,99 114,97 136,78 0,00 132,92 112,01 131,59 130,76 131,53 152,44 133,53 122,77 141,26 0,00 138,28 120,28 139,35 139,33 138,77 153,65 0,00 0,00 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 302,08 277,47 291,50 305,26 288,25 248,85 290,32 288,24 287,37 309,06 305,74 305,26 289,97 306,05 292,54 262,17 300,83 290,60 291,49 303,20 Västernorrlands län Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 20,17 14,35 19,03 11,50 21,46 19,71 33,32 20,17 14,35 19,03 11,09 21,46 20,30 22,68 63,23 65,10 55,71 59,90 79,63 75,11 67,26 63,23 68,15 57,89 63,40 79,63 77,36 68,02 91,39 98,82 87,39 80,84 85,84 92,88 79,71 86,49 94,53 80,65 74,51 79,79 88,65 73,48 149,34 136,85 137,81 125,42 149,58 143,81 130,77 149,34 141,16 138,97 129,26 154,06 148,06 138,08 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 324,12 315,11 299,95 277,66 336,50 331,51 311,06 319,23 318,19 296,53 278,26 334,95 334,36 302,26 Jämtlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund 25,10 21,15 26,18 22,96 27,14 28,79 24,81 20,94 25,10 22,60 26,62 25,25 27,14 28,24 25,41 20,94 56,66 49,77 68,13 78,58 74,54 63,15 58,50 29,42 56,66 49,77 68,13 81,99 74,54 65,96 70,13 29,42 92,88 91,39 78,05 92,88 78,05 80,89 91,39 78,05 88,65 86,49 74,80 88,65 74,80 83,83 86,49 74,80 0,00 176,11 103,60 143,38 128,33 146,84 129,73 103,60 0,00 177,56 111,16 143,38 141,51 118,98 134,55 111,16 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 278,54 338,42 275,95 337,79 308,06 319,67 304,43 232,01 278,51 336,42 280,70 339,27 317,99 297,01 316,58 236,31 Bilaga 1 - Sida 7 (8) Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall 2009 VA 2010 2009 El 2010 2009 2010 Fjärrvärme 2009 2010 Alt.uppv. 2009 2010 Total Län Kommun Västerbottens län Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå 26,01 26,64 15,85 18,99 20,40 23,17 19,88 21,03 13,52 18,69 21,48 25,88 14,39 23,13 22,46 25,79 27,83 15,85 18,99 21,02 23,17 20,99 21,76 15,72 19,12 22,47 25,88 14,39 23,13 22,14 60,07 49,64 64,08 54,39 70,29 49,47 56,60 33,81 65,98 40,85 59,14 62,16 40,49 37,58 52,03 49,82 48,81 66,76 54,39 71,71 49,47 56,60 35,53 72,59 40,85 64,99 62,16 42,80 37,58 52,02 85,41 85,41 83,87 85,41 83,87 83,87 85,41 85,41 92,88 85,41 85,41 87,48 74,32 83,87 83,87 82,66 82,66 78,41 82,66 78,41 78,41 82,66 82,66 88,65 82,66 82,66 80,90 68,81 78,41 78,41 134,53 129,92 152,12 152,12 152,12 148,12 152,15 131,24 129,13 136,20 137,42 132,69 128,83 152,15 148,12 138,58 137,84 154,54 154,54 154,54 150,53 154,57 142,82 134,55 138,58 136,38 132,69 134,91 154,57 150,53 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 306,02 291,62 315,93 310,92 326,69 304,63 314,05 271,49 301,51 281,15 303,45 308,21 258,03 296,73 306,48 296,85 297,14 315,56 310,58 325,68 301,58 314,82 282,77 311,51 281,21 306,50 301,63 260,92 293,69 303,11 Norrbottens län Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna 25,43 34,90 15,87 14,79 27,10 28,22 32,53 16,86 22,90 22,14 14,82 19,37 16,96 18,43 25,43 35,70 15,85 15,80 26,13 27,80 32,53 19,48 22,90 20,12 14,82 19,37 18,94 18,44 47,48 63,04 92,30 45,41 67,26 37,45 42,49 55,01 38,83 42,91 33,75 39,50 59,28 62,59 50,35 64,95 92,30 57,25 69,02 37,45 50,44 57,77 41,55 43,12 33,75 39,50 62,83 65,71 85,41 85,41 85,41 85,41 85,41 103,23 85,41 85,41 85,41 71,89 77,79 78,37 85,41 85,41 82,66 82,66 82,66 82,66 82,66 96,23 82,66 82,66 82,66 65,96 70,78 75,11 82,66 82,66 152,58 0,00 163,31 145,23 149,09 148,61 121,59 153,32 134,81 80,63 106,63 98,79 133,89 151,70 152,58 0,00 163,31 154,64 158,02 156,09 130,51 152,67 139,04 82,65 106,63 98,79 143,79 156,28 0,00 103,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 310,90 287,25 356,90 290,84 328,86 317,51 282,02 310,61 281,95 217,56 232,98 236,02 295,54 318,13 311,02 291,41 354,13 310,35 335,83 317,56 296,14 312,59 286,15 211,85 225,98 232,77 308,22 323,10 Bilaga 1 - Sida 8 (8) 2009 2010 Bilaga 2 Kommun Kommunalskatt år 2010 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20091231 31,28 31,08 31,33 32,38 30,73 31,33 32,05 32,23 32,00 32,18 31,58 31,68 32,05 29,73 29,30 30,30 29,58 32,23 30,36 31,13 29,22 30,96 31,98 32,22 32,08 31,93 32,20 33,05 31,77 31,45 31,70 31,35 32,55 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätspris öre per kWh exkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 38 641 29 361 39 173 37 756 65 295 25 095 95 798 81 195 15 313 76 237 42 602 23 202 9 227 63 014 31 150 63 347 829 417 85 270 88 085 37 722 66 909 43 445 11 001 55 927 39 219 25 781 17,33 17,24 16,87 21,28 15,69 19,49 11,84 11,84 11,84 11,84 24,16 18,26 21,52 15,01 23,48 18,94 9,21 21,52 11,02 13,73 11,46 21,76 21,35 17,95 18,35 11,84 17,33 13,76 22,85 15,69 16,93 15,01 16,83 12,70 11,46 21,76 21,35 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad E.ON Nord E.ON Nord Vattenfall AB E.ON Nord Södertörn Fjärrvärme AB (Huddinge) Södertörns Fjärrvärme AB Södertörns Fjärrvärme AB Vattenfall AB Vattenfall AB E.ON Nord Telge Nät AB Norrenergi AB SollentunaEnergiAB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad Telge Nät AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad NorrenergiAB Norrenergi AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad E.ON Nord Norrtälje Energi AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 817 767 767 825 767 688 688 688 813 813 767 802 770 734 817 802 817 770 770 817 767 782 817 828 E.ON Elnät Stockholm AB Elverket Vallentuna AB E.ON Elnät Stockholm AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 E.ON Elnät Stockholm AB Ekerö Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 E.ON Elnät Stockholm AB Telge Nät AB Fortum Distribution AB Storstockholm_3_Täby E.ON Elnät Stockholm AB Sollentuna Energi AB Fortum Distribution AB Storstockholm_1_Stockholm Telge Nät AB Nacka Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Fortum Distribution AB Storstockholm_2_Lidingö E.ON Elnät Stockholm AB Norrtälje Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Nynäshamn Energi AB 50,2 41,3 50,2 55,0 50,2 40,4 55,0 55,0 55,0 55,0 55,0 50,2 46,5 37,7 50,2 42,8 41,6 46,5 46,5 55,0 55,0 41,9 50,2 40,8 55,0 60,2 19 452 9 068 14 477 20 044 194 751 39 360 21 391 23,98 19,10 17,77 18,18 13,24 12,40 11,44 16,09 14,55 11,41 12,40 11,44 E.ON Nord Bionär Vattenfall AB Tierps Fjärrvärme AB Vattenfall AB EnaEnergiAB Neova AB 767 617 747 772 747 713 803 E.ON Elnät Stockholm AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 E.ON Elnät Stockholm AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 50,2 55,0 55,0 55,0 55,0 50,2 55,0 Fjärrvärmeföretag Elnätföretag Stockholms län Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Uppsala län Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Bilaga 2 - Sida 1 (9) Bilaga 2 Kommunalskatt Kommun år 2010 exkl. kyrkoavgift Södermanlands län Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Folkmängd 20091231 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms Fjärrvärmeföretag Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätföretag Elnätspris öre per kWh exkl moms 32,90 32,35 31,65 32,45 31,75 32,35 32,35 31,90 31,63 8 911 10 318 51 209 11 126 16 139 32 303 95 577 32 024 11 446 16,93 28,54 15,08 20,30 18,18 15,90 21,83 23,04 24,18 19,03 - Rindi EnergiAB Rindi Energi AB Vattenfall AB Oxelö Energi AB Rindi Energi AB Tekniska Verken i Linköping AB EskilstunaEnergi&MiljöAB Strängnäs Energi AB Statkraft Värme AB 772 782 763 592 689 762 671 776 752 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Oxelö Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Utsikt Katrineholm Elnät AB Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB Sevab Nät AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 55,0 55,0 41,9 55,0 52,3 33,4 52,3 55,0 31,65 30,75 31,00 32,19 32,00 31,55 31,50 30,25 31,30 31,20 31,25 31,10 31,00 5 314 3 672 9 811 5 248 11 498 20 733 7 811 144 690 129 254 14 042 41 843 7 420 25 770 25,20 16,08 16,82 18,07 16,35 16,65 16,30 18,23 20,79 17,17 16,16 16,16 27,00 12,60 18,07 15,47 16,65 17,23 9,19 16,16 16,16 14,49 Lantmännen Agrovärme AB Tekniska Verken i Linköping AB E.ON Syd Tekniska Verken i Linköping AB FinspångsTekniskaVerkAB Neova AB Tekniska Verken i Linköping AB E.ON Norrköping E.ON Syd Vattenfall AB Rindi Energi AB Mjölby-Svartådalen Energi AB 913 783 725 690 771 776 680 672 729 833 707 685 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Utsikt Nät AB 34,2 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 Mjölby Kraftnät AB 46,8 32,50 32,80 32,25 31,50 32,15 32,45 31,75 32,25 32,37 32,57 32,22 32,65 32,33 6 446 9 536 29 212 12 959 126 331 29 489 32 753 10 871 26 350 16 353 18 043 7 027 10 674 27,69 17,55 15,04 25,75 22,26 18,54 12,28 24,01 21,58 27,16 22,94 18,96 25,38 23,40 23,12 20,71 12,28 24,01 18,96 24,24 Aneby Miljö & Vatten AB (Aneby) Vaggeryds Energi AB Jönköping Energi AB Nässjö Affärsverk AB Värnamo Energi AB Sävsjö Energi AB Vetlanda Energi & Teknik AB Eksjö Energi AB Tranås Energi AB Mullsjö Energi & MIljö AB HaboEnergiAB 834 696 700 663 700 765 761 722 591 853 805 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_9_Västbo 64,2 Gislaved Energi AB 54,3 Vaggeryd Kommuns Elverk 54,0 Jönköping Energinät AB 41,5 Nässjö Affärsverk Elnät AB 42,2 Värnamo Elnät AB 49,6 Sävsjö Energi AB 53,0 Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab 47,9 Eksjö Elnät AB 42,1 Tranås Energi AB 51,6 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 Habo Kraft AB 45,0 Östergötlands län Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Jönköpings län Aneby Gnosjö Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Mullsjö Habo Kronobergs län Bilaga 2 - Sida 2 (9) Bilaga 2 Kommun Kommunalskatt år 2010 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20091231 32,65 32,36 32,11 32,76 31,25 31,65 31,41 31,61 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätspris öre per kWh exkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 9 320 8 165 12 358 18 757 15 570 9 559 82 023 27 410 25,08 33,34 22,12 16,98 16,84 18,16 18,69 12,23 25,08 12,02 14,84 18,16 14,38 12,23 Alvesta EnergiAB E.ON Syd E.ON Syd Växjö Energi AB LjungbyEnergiAB 644 725 649 540 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Alvesta Elnät AB 57,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Växjö Energi Elnät AB 41,4 Ljungby Energinät AB 34,7 32,33 32,05 32,03 32,53 32,03 31,83 32,43 32,45 32,13 31,78 32,48 32,20 33,10 5 873 7 044 13 834 13 855 12 980 9 223 62 388 19 576 26 232 36 290 15 538 10 806 57 221 24,82 23,33 23,33 20,34 17,53 20,81 23,33 23,33 21,04 21,62 18,59 22,84 25,08 20,34 20,42 17,84 - Torsås Fjärrvärme AB (Torsås) Neova AB E.ON Syd Emmaboda Energi AB (Emmaboda) Kalmar Energi Värme AB Nybro Energi AB Oskarshamn Energi AB Västervi kMiljö & Energi AB Vimmerby Energi AB Borgholm Energi AB (Borgholm) Gotlands Energi AB 725 828 778 813 686 736 754 694 693 774 796 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Kreab Öst AB 78,7 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Emmaboda Elnät AB 54,7 Kalmar Energi Elnät AB 44,3 Nybro Elnät AB 45,4 Oskarshamn Energi Nät AB 53,9 Västerviks Kraft Elnät AB 45,8 Vimmerby Energi AB 48,2 Borgholm Energi Elnät AB 49,1 GEAB 50,5 32,55 32,60 32,75 31,90 32,66 13 102 30 918 28 416 63 342 16 813 17,29 17,68 14,36 17,77 15,51 10,98 - Olotröms Kraft AB Karlshamn Energi AB Ronneby Miljö och Teknik AB Affärsverken Karlskrona AB Sölvesborgs Energi och Vatten AB (Sölvesborg) 773 621 788 803 763 Olofströms Kraft Nät AB Karlshamn Energi AB Ronneby Miljö och Teknik AB Affärsverken Karlskrona AB Sölvesborgs Energi & Vatten AB Fjärrvärmeföretag Elnätföretag Kalmar & Gotlands län Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Gotland Blekinge län Olofström Karlshamn Ronneby Karlskrona Sölvesborg Bilaga 2 - Sida 3 (9) 59,3 43,3 43,6 52,9 51,2 Bilaga 2 Kommun Kommunalskatt år 2010 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20091231 31,50 29,15 31,00 32,15 31,65 30,95 30,40 30,68 30,62 31,25 30,90 29,43 31,00 30,88 29,28 30,48 28,89 31,28 28,90 29,63 30,63 30,47 30,81 30,17 30,97 31,23 31,23 30,63 30,60 30,12 30,13 30,50 30,75 13 526 9 639 12 936 12 285 12 656 6 983 16 382 14 667 14 269 78 788 19 328 39 083 50 036 13 290 21 949 16 509 33 162 14 813 28 638 21 065 19 625 14 867 18 153 14 762 15 261 293 909 109 147 41 226 128 359 24 480 31 269 28 109 41 891 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 15,38 22,86 14,94 28,19 15,38 22,86 22,86 18,74 15,02 24,58 14,94 11,76 12,63 16,57 18,50 10,46 10,03 18,74 13,08 9,87 16,27 17,14 12,28 17,67 17,67 10,46 21,26 16,57 15,18 15,28 17,67 14,97 18,74 13,11 11,97 19,41 13,11 11,97 10,53 18,50 10,44 13,08 10,56 17,19 17,19 10,44 11,32 17,19 14,97 14,71 Fjärrvärmeföretag Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätföretag Elnätspris öre per kWh exkl moms Skåne län Östra Göinge Örkelljunga Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge Bjuv Kävlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB Rindi Energi AB Bromölla fjärrvärme AB Fjärrvärme i Osby AB Perstorps Fjärrvärme AB LundsEnergikoncernAB(publ) Åstorps Bioenergi AB C4EnergiAB ÖsterlensKraftAB Öresundskraft AB Hässleholm Miljö AB Svalövs kommun E.ON Malmö E. ON Malmö Neova AB LundsEnergikoncernAB(publ) Skurups Fjärrvärme AB Rindi Energi AB Rindi Energi AB Rindi Energi AB E.ON Malmö LundsEnergikoncernAB(publ) Landskronakommun ÖresundskraftAB Höganäs FjärrvärmeAB LundsEnergikoncernAB(publ) Ystad Energi AB Trelleborgs Fjärrvärme AB Bilaga 2 - Sida 4 (9) 766 741 725 662 661 805 794 689 800 663 726 725 735 729 846 805 809 751 758 751 729 805 658 713 679 805 796 742 Brittedals Elnät Ek för. 55,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Bromölla Energi AB 32,4 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Kreab Energi AB 62,3 Kreab Energi AB 62,3 Bjäre Kraft ek för 46,3 C4 Elnät AB 48,6 Österlens Kraft AB 39,5 Öresundskraft Ängelholm AB 42,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Staffanstorps Energi AB 41,1 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 55,8 Skånska Energi Nät AB 54,9 Lunds Energi AB 53,1 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Skurups kommun 52,0 Sjöbo Elnät AB 51,6 Ringsjö Energi AB 59,8 Höörs Energiverk 39,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Lunds Energi AB 53,1 Landskrona kommun Teknik- & stadsbyggnadsförvaltn 41,1 Öresundskraft AB 42,9 Höganäs Energi AB 45,0 Ringsjö Energi AB 59,8 Ystad Energi AB 52,1 Trelleborgs Kommun 35,3 Bilaga 2 Kommun Kommunalskatt år 2010 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20091231 31,17 30,50 30,50 31,02 30,25 31,25 31,50 30,94 31,64 32,52 32,09 32,84 32,19 33,21 32,44 32,00 31,29 32,32 32,94 32,54 32,79 34,09 32,14 32,75 31,53 32,09 31,94 31,45 33,24 33,14 33,25 32,09 32,15 32,74 33,09 31,84 32,24 31,94 31,43 32,99 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 10 277 91 087 23 345 40 739 57 439 73 938 16,04 22,30 15,00 22,24 19,66 15,92 12,20 11,25 15,00 18,99 - HalmstadsEnergiochMiljöAB Falkenberg Energi AB Varberg Energi AB Statkraft Värme AB 34 007 34 382 12 292 23 983 14 961 15 308 9 112 10 246 12 253 507 330 60 381 40 727 14 535 51 518 11 690 4 729 6 691 27 394 38 301 10 967 8 253 11 622 9 841 9 261 12 773 33 821 10 291 9 348 36 871 54 873 37 515 102 458 22 753 12 434 18,68 15,57 19,60 17,16 15,71 18,22 23,02 21,99 18,72 14,65 13,67 17,61 24,00 16,64 18,02 27,10 31,53 18,07 16,95 26,60 18,69 24,76 26,64 26,04 15,52 21,82 16,05 22,35 15,34 16,57 24,69 25,48 22,28 23,21 15,57 15,82 17,69 18,72 12,99 4,64 12,19 16,33 17,23 27,11 31,53 16,42 14,76 16,69 18,15 11,18 15,34 24,69 24,44 - Göteborg Energi AB 656 Stenungsunds Energi och Miljö AB (Stenungsund)631 Uddevalla Energi AB 928 Neova AB 873 Göteborg Energi AB 656 Mölndal Energi AB 788 KungälvEnergiAB 784 LEVA i Lysekil AB 788 Uddevalla Energi AB 683 Farmarenergi i Ed AB 758 Göteborg EnergiAB 656 LerumFjärrvärmeAB 810 Rind i EnergiAB 775 BengtsforsEnergi 838 LillaEdetsFjärrvärmeAB 812 Marks Värme AB 838 Svenljunga Energi AB 746 Herrljunga Energi AB (Herrljunga) 821 Vattenfall AB 799 Trollhättan Energi AB 732 Alingsås Energi Nät AB 837 Borås Energi och Miljö AB 704 Ulricehamns Energi AB 766 Statkraft Värme AB 777 Fjärrvärmeföretag Elnätföretag Elnätspris öre per kWh exkl moms Hallands län Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka 703 953 726 727 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Halmstads Energi & Miljö Nät AB 39,5 Södra Hallands Kraft ek för 43,7 Falkenberg Energi AB 39,5 Varberg Energi AB 44,7 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_8_Kungsbacka 57,1 Västra Götalands län Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Sotenäs Munkedal Tanum Göteborg Mölndal Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Dals-Ed Färgelanda Ale Lerum Vårgårda Bollebygd Tranemo Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Mark Svenljunga Herrljunga Vänersborg Trollhättan Alingsås Borås Ulricehamn Åmål Bilaga 2 - Sida 5 (9) Härryda Energi AB Partille Energi Nät AB Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten Västra Orusts Energitjänst ek för Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten Göteborg Energi Nät AB Mölndal Energi Nät AB Kungälv Energi AB LEVA i Lysekil AB Uddevalla Energi Elnät AB Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Ale Elförening ek för Lerum Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Bengtsfors Energi Nät AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Herrljunga Elektriska AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Trollhättan Energi Elnät AB Alingsås Energi Nät AB Borås Elnät AB Ulricehamns Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 54,2 39,6 57,6 55,0 57,6 59,5 57,6 57,6 57,6 39,2 37,2 47,2 51,2 47,5 57,6 55,0 55,0 61,3 41,2 55,0 55,0 55,0 48,1 55,0 55,0 55,0 55,0 48,9 55,0 37,8 43,1 41,2 49,1 55,0 Bilaga 2 Kommun Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Kommunalskatt år 2010 exkl. kyrkoavgift 32,20 32,45 31,95 33,37 31,65 32,35 31,59 31,85 32,14 31,84 31,45 31,44 32,45 32,20 32,05 Folkmängd 20091231 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) Fjärrvärmeföretag Fjärrvärme kr per MWh inkl moms 847 766 685 729 709 679 653 602 669 594 710 783 699 Elnätspris öre per kWh exkl moms Grästorps Energi Ek för 54,6 Nossebroortens Energi ek för 58,5 Karlsborgs Energi AB 55,4 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Varabygdens Energi ek för 52,8 Götene Elförening ek för 48,1 Tibro Energi AB 46,9 Mariestad Töreboda Energi AB 44,3 Mariestad Töreboda Energi AB 44,3 Lidköpings kommun 37,0 Skara Energi AB 39,3 Skövde kommun 29,5 Hjo Energi AB 38,8 Tidaholms Elnät AB 45,3 Falbygdens Energi Nät AB 48,7 Elnätföretag kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 5 857 5 601 6 784 5 335 15 771 13 186 10 611 9 255 23 799 37 989 18 455 50 984 8 859 12 632 31 419 25,63 12,08 17,76 18,75 14,32 24,38 17,76 17,76 15,83 8,23 14,12 17,76 17,76 22,29 22,36 15,45 8,14 8,60 24,38 8,14 8,14 15,83 8,14 8,14 8,08 10,61 Grästorps Fjärrvärme AB Rindi Energi AB Vara Värme AB Götene Vatten & Värme AB Neova AB Mariestad-TörebodaEnergi AB Mariestad-TörebodaEnergi AB LidköpingsVärmeverkAB SkaraEnergiAB SkövdeVärmeverkAB HjoEnergiAB TidaholmsEnergiAB FalbygdensEnergiAB 33,15 33,00 33,25 33,25 32,85 33,25 33,10 33,15 32,70 32,55 32,50 33,20 32,75 33,25 31,65 32,75 11 717 8 577 12 508 4 363 14 833 3 793 11 401 9 142 9 915 13 345 84 736 23 963 10 626 12 636 26 100 15 602 21,52 23,99 20,46 22,56 19,94 29,62 14,37 17,51 17,72 26,25 14,35 17,83 15,39 22,20 21,12 15,89 21,52 11,61 22,56 19,34 29,62 14,37 34,54 10,56 26,25 12,22 15,39 17,45 - Kils Energi AB EDA Energi AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad Rindi Energi AB HammaröEnergiAB Munkfors Värmeverk AB Forshaga Energi AB (Forshaga) AB Fortum värme samägt med Stockholms stad Neova AB Rindi Energi AB Karlstads Energi AB Kristinehamns Fjärrvärme AB Rindi Energi AB Hagfors Bioenergi AB (Hagfors) AB Fortum värme samägt med Stockholms stad AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 868 944 803 850 955 849 845 785 843 781 763 842 765 800 784 812 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Karlstads Elnät AB 39,6 Kristinehamns Elnät AB 52,3 Filipstad Energinät AB 49,5 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Arvika Elnät AB 46,4 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 32,48 33,23 32,10 32,85 33,10 32,10 31,90 31,10 7 123 5 786 15 235 9 709 7 333 5 055 134 006 20 214 11,72 16,90 21,52 13,80 25,73 28,86 15,45 16,41 13,80 25,73 28,86 12,20 16,41 Lekeberg Bioenergi AB (Lekeberg) LaxåVärmeAktiebolag E.ON Örebro Degerfors Energi AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad E.ON Örebro E.ON Örebro 711 831 742 870 774 742 742 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Degerfors Energi AB 48,8 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Värmlands län Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Örebro län Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Bilaga 2 - Sida 6 (9) Bilaga 2 Kommun Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Kommunalskatt år 2010 exkl. kyrkoavgift 32,40 32,10 32,80 32,35 Folkmängd 20091231 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) Fjärrvärmeföretag Fjärrvärme kr per MWh inkl moms 833 761 744 718 Elnätspris öre per kWh exkl moms E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Karlskoga Elnät AB 51,3 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 65,5 Linde Energi AB 47,5 Elnätföretag kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 11 307 29 742 10 343 23 029 16,11 10,95 18,42 18,01 18,42 18,01 Vattenfall AB Karlskoga Energi & Miljö AB E.ON Nord Linde Energi AB 32,89 32,69 32,87 32,41 32,19 33,04 30,74 32,69 32,49 32,54 32,24 4 567 9 980 13 355 8 116 15 127 5 730 135 936 21 499 12 249 24 847 13 302 18,93 25,96 14,21 17,72 15,14 17,29 21,26 16,23 14,48 17,72 17,72 18,93 15,78 11,36 17,29 21,26 21,82 11,36 17,72 E.ON Nord Surahammars Kommunal TeknikAB Sala-Heby Energi AB MälarenergiAB MälarenergiAB VästerbergslagensEnergiAB Mälarenergi AB Sala-Heby Energi AB VästerbergslagensEnergiAB Köpingskommun Arboga EnergiAB 800 755 765 697 793 551 741 767 522 788 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Sala-Heby Energi Elnät AB Mälarenergi Elnät AB Mälarenergi Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Mälarenergi Elnät AB Sala-Heby Energi Elnät AB Västerbergslagens Elnät AB Mälarenergi Elnät AB Mälarenergi Elnät AB 33,43 33,20 33,38 32,95 32,95 33,55 33,45 33,59 33,57 33,20 33,55 33,45 33,30 33,10 33,20 6 876 10 408 10 071 15 303 10 797 6 934 7 288 10 758 20 146 55 685 48 681 10 900 15 195 21 762 25 650 22,24 25,85 21,43 20,29 36,54 25,81 32,66 21,33 29,23 16,66 13,16 18,98 26,11 14,82 17,83 20,29 27,41 20,93 16,66 22,71 14,82 - Rindi Energi AB Malung-SälenskommunVärmeverket Dala Energi Rättviks Teknik AB E.ON Nord Smedjebacken Energi AB E.ON Nord FaluEnergi&VattenAB Borlänge Energi .AB Hedemora Energi AB HedemoraEnergiAB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad VästerbergslagensEnergiAB 669 694 818 670 725 782 725 724 578 847 727 766 817 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland 68,0 Malungs Elnät AB 39,6 Gagnefs Elnät AB 47,7 Leksand-Rättvik Elnät AB 47,7 Leksand-Rättvik Elnät AB 47,7 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7 Smedjebacken Energi Nät AB 45,6 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7 Falu Elnät AB 44,7 AB Borlänge Energi Elnät AB 31,7 Dala Elnät AB 52,5 Hedemora Energi AB 40,8 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0 Västerbergslagens Elnät AB 49,3 33,97 33,82 33,07 33,57 33,57 32,72 5 982 9 873 11 530 9 646 19 077 94 352 19,10 19,10 11,59 18,46 17,70 19,10 14,55 14,55 11,59 14,55 Bionär AB Fortum värme samägt med Stockholms stad Elektra Värme AB Ljusdal Energi AB GävleEnergiAB 692 636 732 716 623 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland Hofors Elverk AB Elektra Nät AB Edsbyn E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord Ljusdal Elnät AB Gävle Energi AB Västmanlands län Skinnskatteberg Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga 55,0 55,0 50,0 37,7 37,7 55,0 37,7 50,0 49,3 37,7 37,7 Dalarna län Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika Gävleborgs län Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Bilaga 2 - Sida 7 (9) 54,0 54,2 48,1 67,7 43,9 45,5 Bilaga 2 Kommun Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 36 978 25 759 26 175 36 848 19,10 15,06 10,44 14,92 14,55 11,57 10,43 11,31 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms SandvikenEnergiAB 722 Söderhamn Energi AB 722 Bollnäs Energi AB 719 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 796 34,02 33,33 34,03 33,28 33,83 34,08 32,78 10 148 17 902 24 675 95 533 19 214 20 442 55 128 20,17 14,35 19,03 11,09 21,46 20,30 22,68 17,88 8,13 17,32 9,89 Ånge Energi AB E.ON Nord Härnösand Energi & Miljö AB Sundsvall Energi AB Neova AB E.ON Nord Övik Energi AB 774 731 720 670 798 767 715 Härjeåns Nät AB _3 E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord Härnösand Elnät AB Sundsvall Elnät AB AB Kramfors Energiverk E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord Övik Energi Nät AB 64,2 67,7 45,2 35,3 43,9 67,7 43,2 34,17 33,92 33,12 33,67 33,17 33,47 33,42 32,97 5 609 6 865 14 460 12 286 10 278 7 447 10 585 59 136 25,10 22,60 26,62 25,25 27,14 28,24 25,41 20,94 18,90 24,36 23,03 15,33 Bräcke kommun Jämtkraft AB Jämtlandsvärme AB (Strömsund) Jämtkraft AB BTEA E.ON Nord Jämtkraft AB 920 576 743 733 617 697 576 E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord Härjeåns Nät AB _3 Jämtkraft Elnät AB E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord Jämtkraft Elnät AB Bergs Tingslags Elektriska AB Härjeåns Nät AB _3 Jämtkraft Elnät AB 67,7 64,2 45,3 67,7 45,3 59,9 64,2 45,3 33,55 33,40 33,40 32,90 33,65 33,65 33,40 33,40 33,40 33,40 33,70 33,40 33,10 33,35 32,90 7 205 2 500 5 519 6 880 4 361 3 295 6 227 2 743 2 900 8 357 7 156 3 133 114 075 12 427 71 770 25,79 27,83 15,85 18,99 21,02 23,17 20,99 21,76 15,72 19,12 22,47 25,88 14,39 23,13 22,14 21,02 15,05 10,09 17,11 21,01 11,06 23,13 19,19 E.ON Nord Umeå EnergiAB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Sorsele kommun (Sorsele) E.ON Nord E.ON Nord E.ON Nord Åsele Energi AB (Åsele) Umeå Energi AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB 718 714 801 801 801 780 801 740 697 718 707 688 699 801 780 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Skellefteå Kraft Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Skellefteå Kraft Elnät AB Skellefteå Kraft Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Åkab Nät & Skog AB Umeå Energi Elnät AB Skellefteå Kraft Elnät AB Skellefteå Kraft Elnät AB 58,0 58,0 51,1 58,0 51,1 51,1 58,0 58,0 67,7 58,0 58,0 55,1 35,6 51,1 51,1 Kommunalskatt år 2010 exkl. kyrkoavgift 32,82 32,87 32,07 32,82 Folkmängd 20091231 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) Fjärrvärmeföretag Elnätspris öre per kWh exkl moms Sandviken Energi Elnät AB 47,7 Söderhamn Elnät AB 40,4 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland 54,0 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland 54,0 Elnätföretag Västernorrlands län Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Jämtlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Västerbottens län Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Norrbottens län Bilaga 2 - Sida 8 (9) Bilaga 2 Kommun Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Kommunalskatt år 2010 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20091231 32,48 32,68 32,63 32,98 32,73 31,93 32,88 32,73 32,63 32,68 32,43 32,53 32,68 33,23 6 622 3 143 5 210 3 670 16 926 4 920 6 309 18 533 8 387 73 950 40 860 27 408 10 112 22 969 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 25,43 35,70 15,85 15,80 26,13 27,80 32,53 19,48 22,90 20,12 14,82 19,37 18,94 18,44 14,95 13,21 15,33 16,67 18,94 18,44 Fjärrvärmeföretag Arvidsjaurs Energi AB Jokkmokks Värmeverk AB Vattenfall AB . Norrlandsbolagen Vattenfall AB.Norrlandsbolagen Vattenfall AB. Norrlandsbolagen Pajala Värmeverk AB (Pajala) GällivareVärmeverkAB Älvsbyns Fjärrvärme LuleåEnergiAB Pite Energi AB BodensEnergiAB Vattenfall AB.Norrlandsbolagen Tekniska Verken i Kiruna AB Bilaga 2 - Sida 9 (9) Fjärrvärme kr per MWh inkl moms 791 846 801 819 809 676 791 720 428 552 512 745 810 Elnätföretag Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Ekfors Kraft AB brutet räkenskår Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Luleå Energi Elnät AB AB PiteEnergi Bodens Energi Nät AB Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Elnätspris öre per kWh exkl moms 58,0 58,0 58,0 58,0 58,0 79,9 58,0 58,0 58,0 31,0 38,8 45,8 58,0 58,0
© Copyright 2025