Nils Holgersson 2010.pdf

F as ti g h et e n N i l s H o l g e rs s o n s
underbara resa genom Sverige
-
en avgiftsstudie för 2010
Bild: H ans Thoursie
FÖRORD
Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla
bostadshus. Sättet som de produceras på inverkar på de boendes komfort och på miljön i stort.
Dessutom utgör kostnaden för dem i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden
för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för dessa nyttigheter uppgår till mellan 40 och 50
miljarder kronor varje år för hus som upplåts med hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnaderna gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster.
Också det faktum att många av verksamheterna bedrivs i kommunala eller enskilda monopol
innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna.
Sedan femton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB Riksförbund,
Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, årligen ut
rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Här redovisas fakta bland
annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner.
Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit
med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och
har varit till stor fördel för att på ett smidigt sätt skaffa fram korrekta fakta. Samarbetet har också
bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i
Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och
analys.
Också i årets rapport kan konstateras att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan
leverantörerna. Avgiftsgruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket
förhoppningsvis ska leda till sänkta priser för kunderna.
Nils Holgersson-gruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och
myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport.
Stockholm den 28 oktober 2010
Nils Holgersson-gruppen
Rapport – Avgiftsstudie 2010
2 (44)
Bild: H ans Thoursie
Innehållsförteckning
FÖRORD ......................................................................................................................... 2
1. SAMMANFATTNING.................................................................................................... 4
1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................ 4
1.2 ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER ..................................................................................... 4
1.3 RESULTAT ................................................................................................................... 5
2. AVFALL..................................................................................................................... 10
2.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 10
2.2 RESULTAT ................................................................................................................. 11
2.3 BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING ..................................................................... 12
2.4 FRAMTIDA KRAV INOM AVFALLSOMRÅDET .............................................................................. 14
3. VATTEN OCH AVLOPP............................................................................................... 16
3.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 16
3.2 RESULTAT ................................................................................................................. 16
4. EL............................................................................................................................. 19
4.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 19
4.2 NÄTAVGIFTER ............................................................................................................. 20
4.3 ELPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL) .................................................................................. 22
4.3 SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER ................................................................... 25
5. FJÄRRVÄRME ........................................................................................................... 28
5.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 28
5.2 RESULTAT ................................................................................................................. 29
5.3 ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME ................................................................... 34
6. TOTALKOSTNAD ....................................................................................................... 36
7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA ............................................................................. 38
7.1 AVFALL .................................................................................................................... 38
7.2 VATTEN & AVLOPP ....................................................................................................... 39
7.3 EL – ELNÄT ............................................................................................................... 40
7.4 FJÄRRVÄRME .............................................................................................................. 42
7.5 TOTALT ................................................................................................................. 44
Bilaga 1 och 2 finns också i Excel-format med filnamn ”NH2010bilaga1o2.xls”.
Denna rapport (version 22 oktober 2010) tillsammans med mer material finns att hämta hem på
www.nilsholgersson.nu.
Omslag
Foto: Johnér Images / Central
Illustration: Hans Thoursie
Rapport – Avgiftsstudie 2010
3 (44)
Bild: H ans Thoursie
1 . S A M M A N FATT N I N G
1.1 Förutsättningar
Som metod för undersökningen har valts att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla
kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. När
det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärmen är det
dominerande uppvärmningsalternativet. I övriga kommuner redovisas en kostnad för alternativ
uppvärmning enligt beskrivning i kapitel 5.3 ”Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme”.
Förutsättningar för fastigheten:
Area
Antal lägenheter
1 000 kvm
15
(i medeltal ca 67 kvm/lgh)
Årsförbrukning
Elenergi
Fastighetsel (35A)
Hushållsel (16A)
Fjärrvärme
Energibehov
Flöde
Olja
Avfall
Vatten och avlopp
15 000 kWh
34 500 kWh
193 000 kWh
3 860 m3
25 m3
3 st 370 liters kärl/vecka
2 000 m3
Tidigare genomförda undersökningar har visat på en relativt liten skillnad i kronor per kvadratmeter
mellan det relativt lilla flerbostadshuset och större fastigheter, varför vi har valt att endast studera
en fastighet. Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i
Sverige. Detta har uppnåtts till 100 %.
Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor eller motsvarande för avfall och VAtaxor samt från energi- eller elföretag för fjärrvärme och elpriser. Enbart förbrukningsavgifter har
beräknats. Kostnadsuppgifter för alternativet till fjärrvärme (biobränslepelletspanna och bergvärmepump) har hämtats från bl a Energimarknadsinspektionen. Uppgifter om befolkning, skatter mm
har hämtats från SCB:s statistik. Alla nyttigheter utom VA-verksamheten finansierar verksamheten
fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är i dominerande grad taxefinansierad.
1.2 Att jämföra taxor och avgifter
Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om
förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen,
men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av
varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns
i bestämningen av priset.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
4 (44)
Bild: H ans Thoursie
1.3 Resultat
Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden för de studerade nyttigheterna (212
kr/kvm inkl moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (369 kr/kvm inkl moms).
Försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är således 72 % högre i
Munkedal än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1185 kr/månad i Luleå och 2060
kr/månad i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är således hela
875 kr/månad. I absoluta tal så har skillnaden åter igen ökat mellan kommunerna med lägsta
respektive högsta kostnaden. Förra årets minskning visade sig vara ett undantag.
Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst spridning finner man bland avfallsoch VA- taxorna. Den största utgiftsposten gäller uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen
varierar mellan 83 och 184 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan
fjärrvärme baseras på medelvärden av pellets - och värmepumpbaserad uppvärmning, 108 kr/kvm
inkl moms (104 kr/kvm år 2009).
Kr/kvm inkl moms
AltUppv 2010
400
FV 2010
El 2010
VA 2010
Avfall 2010
350
301,7
300
265,7
250
200
150
100
50
Munkedal
Eda
Munkfors
Jokkmokk
Storfors
Ödeshög
Hammarö
Tanum
Kil
Torsås
Medel AltU kommuner
Medel FV kommuner
Köping
Östersund
Båstad
Skövde
Boden
Västerås
Borlänge
Lidköping
Piteå
Luleå
0
Figur 1 Kommuner med högst och lägst totalkostnad
Variationerna för exempelvis sophämtningen beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är
och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den
totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger
direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man
investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan
länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är
det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt
fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige.
Generellt har kostnaderna för samtliga nyttigheter ökat med 0,4 % mellan 2009 och 2010 vilket är
mindre än inflationen som varit 1,2 % (marsvärden för KPI).
Rapport – Avgiftsstudie 2010
5 (44)
Bild: H ans Thoursie
Nils Holgersson 2010
Totalkostnad 301,7 kr/kvm inkl moms
Avfall; 19,3;
6%
Fjärrvärme;
144,1; 48%
VA; 53,7;
18%
El; 84,5; 28%
I figur 2 redovisas hur de olika
nyttigheterna fördelar sig för en
medelkommun. Knappt hälften av
kostnaden (48 %) är relaterad till
värme medan knappt 30 % avser el
(ca 10 respektive 20 procentenheter
är fastighetsel respektive boendes
elkostnad). Resterande knappa ¼-del
utgörs av kostnad för avfallshantering
(6 %) och av VA-kostnad (18 %).
En låg totalkostnad är oftast förknippad med en låg fjärrvärmekostnad. En
Figur 2 De studerade nyttigheternas andel av
annan viktig iakttagelse är skillnaden i
total kostnad (medeltal) för 2010 års studie.
totalkostnad mellan staden och
glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda
kommuner kan uppgå till 44 kr/kvm. Denna skillnad har visat sig allt jämt öka över åren. Det är
således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer.
Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den
här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Skillnader i årliga driftkostnader mellan
olika uppvärmningsformer utgör ett viktigt beslutsunderlag för att övergå till en annan uppvärmningsform. Det som avgör valet är dock nästan alltid investerarens bedömning av hur investeringen
ska förräntas. Andra viktiga bedömningsfaktorer för en fastighetsägare är miljöegenskaper,
bekvämlighet och utrymmeskrav.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
6 (44)
Bild: H ans Thoursie
I det följande diagrammet visas utvecklingen för de undersökta nyttigheterna och för konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och 2010.
180
Index (1996=100)
170
El (Total)
Avfall (vol 1200l/v)
160
TOTALT
150
VA
140
Avfall (vol 1900l/v)
Fjärrvärme
130
120
KPI
110
100
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År
Figur 3 Utvecklingen av undersökta nyttigheter och KPI
Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har
mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner
sig i ett förvaltningsskede. I figuren nedan redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan
över den studerade tidsperioden 1995-2010. Både den korta och långa räntan är på historiskt låga
nivåer.
[%]
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
10år Statsobligationer (Månadsmedel)
3mån Statsskuldväxlar (Månadsmedel)
Figur 4 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank)
Rapport – Avgiftsstudie 2010
7 (44)
Bild: H ans Thoursie
Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend
för de undersökta nyttigheterna. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för
samtliga nyttigheter fortfarande ökar. Ökningstakten för VA, avfall och fjärrvärme dock minskat.
Ökningstakt för VA och fjärrvärme var ca 3 % medan avfall ökade med 0,3 % vilket är lägre än
KPI. Elpriserna har i sin helhet sjunkit sedan 2009. I studien används i år ett rörligt elhandelspris
vilket förstärker den redovisade nedgången (i tidigare studier har tillsvidarepriser för el använts).
Elnätspriset har även i årets studie ökat kraftigt, 8,5 %. Även 2009 var ökningen hög 7,2 % (och
dess för innan 5,2 %). Det bör påpekas att det i Nils Holgersson-studien används kommunmedelvärde. Utvecklingen av elnätspriset är oroväckande ur ett kundperspektiv. Årets ökning har skett
samtidigt som Energimarknadsinspektionen (EMI) övergivit sitt verktyg för övervakning
(nätnyttomodellen) i väntan på en ny form av övervakning. Det är uppenbart att tiden mellan två
verktyg för övervakning har inneburit en möjlighet för många elnätsägare att höja sina priser.
Detta tillsammans med ett
annat fenomen, som också
påpekades i förra årets
studie, utjämningen av
elnätspriser i de större
aktörernas nät. Detta
genomförs av E.ON,
Vattenfall och Fortum med
stöd av ellagen. Det ger
enklare prislistor inom
respektive företags
geografiska område men
innebär samtidigt stora prisskillnader mellan enskilda
Figur 5 Elnätskostnadens utveckling för Nils
städer/kommuner med
Holgersson-fastigheten i Norrköping och Linköping
liknande förutsättningar. I
mellan åren 2003 till 2010
figuren redovisas ett
exempel där elnätskostnaden i E.ON-ägda i Norrköping mer än fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade
ungefär samma utgångspunkt år 2003 och har haft en helt annan utveckling. Denna utveckling är
inte rimlig ur ett kundperspektiv.
Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer är i stort sett oförändrad. Energimarknadsinspektionen gör bedömningen att ”Den enskilde kunden har en svag ställning
gentemot det lokala fjärrvärmeföretaget. Det beror på att fjärrvärmeverksamheten har karaktären
av ett naturligt monopol…”.
Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen
återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 26 %
mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 226 kr/kvm, och den som
har högst kostnad, Norrköping med 288 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils
Holgerssonfastigheten blir alltså nästan 62 000 kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per
lägenhet med drygt 4100 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än
medelkommunen i landet (ca 297 kr/kvm om kommunen använder i huvudsak fjärrvärme som
uppvärmningsform).
Rapport – Avgiftsstudie 2010
8 (44)
Bild: H ans Thoursie
Avfall
VA
El -totalt
Fjärrvärme
Totalt
En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar stora och
svårförklarliga skillnader (se figur 6 nedan).
Medel-Riket
Västerås (Lägst-10)
Medel-10
Norrköping (Högst-10)
Medel-Riket
Västerås (Lägst-10)
Medel-10
Stockholm (Högst-10)
Medel-Riket
Linköping (Lägst-10)
Medel-10
Malmö 1) (Högst-10)
Medel-Riket
Stockholm (Lägst-10)
Medel-10
Norrköping (Högst-10)
Medel-Riket
Stockholm (Lägst-10)
Medel-10
Jönköping (Högst-10)
0
50
1) Även Norrköping och Örebro har samma nivå.
100
150
200
250
300
kr/kvm inkl moms
Figur 6 Jämförelse av kostnader för olika nyttigheter i landets 10 största
kommuner - Urval lägst/medel/högsta – Medel för riket
Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta
(Stockholm) och lägsta (Västerås) är knappt 51 kr/kvm, ca 51 300 kr och år eller ca 290 kr/månad
för en lägenhet. I procentuella värden är största skillnaden för avfall mellan högsta (Jönköping) och
lägsta (Stockholm), drygt 140 %.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
9 (44)
Bild: H ans Thoursie
2 . AV FA L L
2.1 Slutsatser & Iakttagelser
Prisutvecklingen för avfall har varit måttlig mellan 2009 och 2010.
För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för avfall på 108
kr/månad. Det är nästan dubbelt så dyrt i kommunen med det högsta priset (204 kr/mån). I
landets billigaste kommun, Lidköping, är priset knappt hälften (46 kr/mån).
De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande:
En låg ökning jämfört med föregående år och lägre än inflationen vilket är ett trendbrott.
Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande.
Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvarande ca 1200 lite/vecka. Om frågan istället ställs öppet till kommunerna har 55 % besvarat
frågan. Resultatet är då att insamlingsvolymen minskar till i medeltal ca 1100 liter/vecka
och medelkostnaden sjunker med 8,5 %.
I Nils Holgersson efterfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har
blivit vanligare att även returmaterial i form av olika förpackningar, tidningar mm samlas
in fastighetsnära. I en kompletterande studie har detta studerats i ett 20-tal kommuner
som erbjuder detta via särskild prislista. Som utgångspunkt för studien har rikets medelvärde för insamling av olika returmaterial i landets kommuner använts. Den beräknade
volymen som använts är ca 540 liter/vecka och medelkostnaden för detta är beräknad till i
medeltal 3430 kr/år för Nils Holgersson-fastigheten eller ca 20 kr/månad för en lägenhet i
samma fastighet. Att det uppstår en kostnad för insamling av detta material för fastigheten är inte helt okontroversiellt då vi som konsumenter redan betalt för detta via en avgift
på förpackningar.
Andelen kommuner med fasta kostnader har ökat över tiden. Mer än hälften av kommunerna (52 %) tillämpar idag lägenhetsavgifter. För fem år sedan var andel 42 %. I medeltal motsvarar den avgiften en tredjedel av den totala kostnaden för hämtning av hushållsavfall. Vid minskade volymer av hushållsavfall så innebär det att den icke påverkbara
avgiften kommer att öka sin andel.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
10 (44)
Bild: H ans Thoursie
2.2 Resultat
Kr/kvm inkl moms
40,0
AV2009
Jämförelse vid avfallsvolymen 1200 l/v
AV2010
30,0
19,3 19,3
20,0
10,0
Rättvik
Arjeplog
Älvdalen
Pajala
Färgelanda
Munkfors
Mora
Ljusnarsberg
Berg
Gnesta
Medel
Nacka
Sundsvall
Karlskoga
Burlöv
Malmö
Bollnäs
Vellinge
Lomma
Stockholm
Lidköping
0,0
Figur 7 Kommuner med högsta och lägsta avfallskostnader
Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst avfallskostnader samt medel för undersökningen, vilket var knappt 19,3 kr/kvm år 2009 och drygt 19,3 kr/kvm år 2010. I förra årets
undersökning var förändringen 3,2 %. Årets undersökning visar på 0,3 % jämfört med föregående
år vilket är ett trendbrott jämfört tidigare års underökningar.
Den lägsta kostnaden för avfall finns numera i Lidköping, sedan något år tillbaks, med 8,2 kr/kvm.
Stockholm har tidigare haft det lägsta priset. Rättvik har den högsta avfallskostnaden, 36,5 kr/kvm.
För en lägenhet innebär detta en variation mellan 46 och 204 kr/månad. Skillnaden är med andra
ord 158 kr/månad för en lägenhetsinnehavare. De kommuner som har höga avfallstaxor är mindre
kommuner och finns i hög grad i glesbygd.
En annan faktor som påverkar avfallskostnaden är hur fördelningen av kostnaderna för insamling
av avfall som tillhör producentansvaret sker. Studier som gjorts, på uppdrag av flertalet av
aktörerna inom Avgiftsgruppen och Avfall Sverige, visar att de boende i hög utsträckning belastas
med även dessa kostnader. Hur och om de påverkar de olika kommunernas avfallstaxa ser
sannolikt väldigt olika ut. I årets studie har detta studerats i några kommuner som även erbjuder
fastighetsnära insamling av det avfall som lyder under producentansvar. På frågan om den faktiska
kostnaden och volymen hushållsavfall har drygt hälften av kommunerna svarat, 55 %, d v s
omkring 160 kommuner. Den alternativa kostnaden har oftast varit relaterad till mindre insamlad
volym. Kostnaden minskar med i medeltal 15 % i dessa kommuner.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
11 (44)
Bild: H ans Thoursie
Kr/kvm inkl moms
40,0
Jämförelse vid alternativ avfallsvolym ca 1100 l/v
(medelvolym - de som ej svarat har samma volym
& pris som vid 1200 l/v)
AV2010
AV2010Alt
30,0
19,3
20,0
17,6
10,0
Arjeplog
Älvdalen
Pajala
Munkfors
Färgelanda
Mora
Ljusnarsberg
Bjurholm
Aneby
Övertorneå
Medel
Lidköping
Gullspång
Skövde
Töreboda
Tibro
Karlsborg
Hjo
Sundsvall
Tidaholm
Mölndal
0,0
Figur 8 Avfallskostnad 2010 vid efterfrågad hushållsavfallsvolym (1200 l/v)
och faktiskt alternativ (beräknat till ca 1100 l/v)
Om hänsyn tas till det redovisade resultat utifrån faktisk kostnad och volym (för kommuner som
inte svarat används ordinarie uppgift) fås ett medelpris som är 8,5 % lägre, d v s 17,7 istället för
19,3 kr/kvm inkl moms. Volymen minskar från ca 1200 till 1100 l/v. Några enstaka kommuner har
endast lämnat uppgifter om alternativa kostnader och volymer. Dessa kommuner finns redovisade
med sina alternativa kostnader i redovisningen i Figur 7 ovan. Deras insamlade avfallsvolym
(medelvärde) är drygt 2/3-delar av den efterfrågade. I Bilaga 2 redovisas den alternativa kostnaden
som kommunerna redovisat. Här kan t ex konstateras att Rättvik inte längre är dyrast (den faktiska
avfallskostnaden i Rättvik bedöms till 75 % av den som gäller vid 1200 l/v, d v s 27,4 kr/kvm).
2.3 Bakgrund och fastighetens förutsättning
Liksom tidigare års redovisningar är variationen i kostnad stor mellan kommunerna för att ta hand
om avfall. Variationen för avfallskostnaden är fortfarande större än för övriga studerade kostnadsslag. Kommunernas olika lösningar varierar mycket varför det är svårt att få en entydig och enkel
redovisning. Nästan alla kommuner har infört kärlhantering och allt fler kommuner jämfört med
tidigare undersökning delar upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del. Förpackningsåtervinning är väl utbyggd i kommunerna. Detta i kombination med kompostering gör att avfallsmängden att frakta bort från bostaden minskar. Avfallsflödena för hushållsavfall till olika behandlingsformer har förändrats stort över tiden, se Figur 9. Sedan 1998 har förbränning och materialåtervinning vunnit mark på framför allt deponeringens bekostnad. En minskning har dock skett
mellan 2008 och 2009. Den biologiska behandlingsformen har däremot utvecklats långsammare.
Noterbart är att det finns ett visst trendbrott för mängden återvunnet material. Mängden behandlat
avfall har minskat mellan 2008 och 2009 (-5,2 %) vilket är trolig följ av lågkonjunkturen.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
12 (44)
Bild: H ans Thoursie
Figur 9 Avfallstrend (källa: Svensk Avfallshantering 2010; Avfall Sverige)
Kommunerna/renhållningsverken har börjat
med rutiner för att ta hand om sorterat och
miljöfarligt avfall som elektronikskrot och
liknande med ökade kostnader som följd.
Kommunernas olika sätt att hantera den nya
situationen avspeglas i taxorna som ofta
ändras kraftigt antingen uppåt eller nedåt. Allt
avfall samlas inte heller in vid källan utan
fordrar i hög grad hushållens eller fastighetsägarens medverkan.
För fastigheten i undersökningen gäller
följande:
o En fastighet med 15 lägenheter, 1000 kvm boyta och motsvarande 5 st 240 liters säckar (för
kärl: 3 st 370 liters kärl eller 2 st 660 liters kärl) med hämtning en gång i veckan.
o Hämtningspoäng mellan 30-50, hämtavstånd 9 m. Inga trappor/dörrar i hämtningsväg.
o Kärlhyra och grovsophämtning ska ingå i avgiften.
o Ingen komprimering.
o Kommuner med uppdelning av avfall i brännbart och organiskt har själva redovisat
uppdelningen. Det som använts som "normal"-uppdelning vid beräkning är ca 1000 liter
brännbart och resterande komposterbart, d v s ca 200 liter.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
13 (44)
Bild: H ans Thoursie
I de flesta kommuner finns något taxealternativ som stämmer överens med de givna förutsättningarna. För de kommuner som har 14-dagarshämtning räknas med dubbla säck- eller
kärlmängden, 6 st 370-literskärl eller 10 st 240 liters säckar. Vid avgift i kr/kg har fastighetens
avfallsvikt varit normerad till ca 4 987 kg/år. Underlaget för beräkning av avfallsvikten är hämtad
från plockanalyser som genomförts av REFORSK.
Allt fler kommuner tillämpar källsortering med uppdelning i vått och torrt avfall och/eller någon
form av kompostering. För att jämföra sådana taxor krävs nya och betydligt mer detaljerade
antaganden för att jämföra fastighetens kostnader. I praktiken är detta mycket svårt då
kommunerna har så totalt skilda taxekonstruktioner och insamlingsmetoder. Insamlingsverktyget
har i denna undersökning dock anpassats för att kunna lämna mer detaljerade svar.
En komponent som det visat sig svårt att i praktiken få med i kostnadsbeskrivningen är
grovsopshämtningen, då den hos många kommuner inte längre erbjuds. Detta visa också
svårigheten att få med de olika servicenivåer som faktiskt erbjuds fastighetsägaren beroende på
vilken kommun som studeras.
2.4 Framtida krav inom avfallsområdet
Det övergripande målet med avfallshanteringen är att uppfylla miljömålen som syftar till god hälsa
och miljö samt resurshushållning. Målet för avfallshanteringen konkretiseras i de nationella miljömålen och innebär dels en strävan att minska avfallsmängden (i synnerhet den deponerade
mängden) dels minska avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen.
För att åstadkomma detta har ett antal styrmedel beslutats:
2010
o Skatt på förbränning av hushållsavfall tas bort den 1 oktober 2010.
o Reviderad definition av biogas som ska möjliggöra att deponigas omfattas av definitionen.
Skattebefrielse för biogas som levereras i rörledning. Skattefriheten ska kunna följa gasen till
kunden enligt avtal.
o Nationellt mål att 35 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska
behandlas genom biologisk återvinning.
o Nationellt mål att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom
materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.
o Nationellt mål att allt lämpligt matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier
med mera ska återvinnas genom biologisk behandling.
o EU s reviderade ramdirektiv för avfall ska vara infört senast 10 december.
2013
o Enligt avfallsdirektivet ska EU s medlemsstater senast den 12 december 2013 ta fram
nationella program för att minska avfallsmängderna och samtidigt göra avfallet mindre farligt.
Programmen ska antingen ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i andra miljöpolitiska
program. Kraven återfinns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
14 (44)
Bild: H ans Thoursie
2015
o Nationellt mål att minst 60 av fosforföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark,
varav minst hälften bör återföras till åkermark.
o Senast år 2015 skall EU s medlemsstater ha anordnat separat insamling för åtminstone papper,
metall och glas förutsatt att det är tekniskt, miljömässig och ekonomiskt genomförbart. Kraven
återfinns i ramdirektivet för avfall.
2020
o EU har satt upp som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år
2020, jämfört med år 1990. Riksdagen har beslutat att Sveriges utsläpp ska vara 40 procent
lägre än utsläppen 1990. Det övergripande målet är 20 procent förnybar energi totalt i EU och
minst 10 procent av fordonsbränslena ska ha förnybart ursprung.
o Ramdirektivet för avfall innebär nya återvinningsmål för medlemsstaterna. Till 2020 ska 50
procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall
återanvändas eller återvinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 procent.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
15 (44)
Bild: H ans Thoursie
3 . VATT E N O C H AV L O P P
3.1 Slutsatser & Iakttagelser
Takten för prisutvecklingen för VA har minskat mellan 2009 och 2010 men ligger fortfarande en bra
bit över KPI.
För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för VA på 300
kr/månad. Det är drygt 70 % så dyrt i kommunen med det högsta priset (515 kr/mån). I landets
billigaste kommuner, Stockholm och Huddinge, är priset drygt 60 % lägre (115 kr/mån).
De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande:
VA-avgiften har under den tid som Nils Holgersson-undersökningen, d v s sedan 1996,
genomförts stigit med 45 % medan KPI under samma period ökat med 18 %.
VA-branschen, som är kapitalintensiv, har samtidigt under denna period fått fördelen av
att referensräntorna sjunkit från en nivå på omkring 9 % till mellan 1-2 % (se Figur 4).
Det finns skillnader i tekniska förutsättningar för att bedriva VA-verksamhet vid en
jämförelse mellan olika kommuner men det förklarar inte de stora skillnader som
resultaten visar.
En minskad vattenåtgång är en viktig prisdrivande parameter.
3.2 Resultat
Taxorna för vatten och avlopp förändras inte i sin uppbyggnad på samma sätt som avfallstaxorna.
VA-systemet är inte lika lätt att förändra och ger en stabilare struktur. Taxornas konstruktion skiljer
sig något från kommun till kommun. I stort sett alla kommuner har en fast avgift och en avgift per
kubikmeter förbrukat vatten. Till detta kommer i en del fall lägenhetsavgift och/eller mätaravgift.
En del kommuner har en dominerande fast del medan de flesta har en låg fast del och en hög
rörlig avgift. Vissa kommuner tar också ut en avgift baserad på tomtarea.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
16 (44)
Bild: H ans Thoursie
Kr/kvm inkl moms
100,0
VA2009
90,0
VA2010
80,0
70,0
60,0
52,2 53,7
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
Jokkmokk
Nordanstig
Lessebo
Torsås
Strömsund
Färgelanda
Kramfors
Munkedal
Tjörn
Årjäng
Medel
Skövde
Lidingö
Östersund
Solna
Lund
Kristianstad
Lidköping
Västerås
Huddinge
Stockholm
0,0
Figur 10 Kommuner med högsta och lägsta VA-taxa
Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst VA- taxor samt medel för undersökningen
vilket var 52,2 kr/kvm år 2009 och 53,7 kr/kvm år 2010. Medelvärdet har stigit med 2,8 % mellan
åren 2009 och 2010, vilket är en något större ökning jämfört med föregående undersökning (4,2 %
mellan 2008 och 2009). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. Den lägsta VA-kostnaden
finns i Stockholm och Huddinge (20,5 kr/kvm) och den högsta i Jokkmokk (92,3 kr/kvm), vilket
motsvarar en lägenhetskostnad på mellan 115 och 515 kr/månad. Lägenhetskostnaden kan alltså
vara 400 kr/månad lägre i Stockholm och Huddinge jämfört med Jokkmokk till följd av VA-taxans
nivå. Dessa ytterligheter är de samma som föregående års studie.
Ingen hänsyn har tagits till anläggningsavgifterna. VA-verksamheten är i helt dominerande grad
avgiftsfinansierad. Vissa kommuner kan dock ha ett tillskott via skattesedeln. Uppgifter för detta
saknas.
Räknat för samma vattenvolymer så har höjningen av den genomsnittliga VA-kostnaden ökat något
mer än konsumentindex över de studerade åren. Samtidigt visar förbrukningsstatistik över vattenåtgång att vattenkonsumtionen minskat över åren, vilket även för med sig minskade absoluta kostnader för VA. Den kommunala vattentjänstbranschen är ett naturligt monopol som inte har avreglerats, i motsats till t ex elbranschen. Enligt lagstiftningen måste VA-verksamheterna bedrivas
utifrån självkostnadspris och får heller inte ge vinst.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
17 (44)
Bild: H ans Thoursie
En prisjämförelse med geografiskt relativt närliggande kommuner med skiftande förutsättningar
redovisas i tabellen och figuren ovan. Uppgifter från omkring år 2000 visade på att inte alla
kommuner hade full kostnadstäckning för sin VA-verksamhet via taxan (Nordanstig hade 85 % och
Timrå hade 95 % kostnadstäckning). Sannolikt bedrivs verksamheterna idag med full kostnadstäckning via VA-taxan. Spridningen i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är mycket stor för de
studerade kommunerna. Nordanstig med sämst förutsättningar hamnar bland de högsta i landet
medan Gävle under en period varit bland de lägsta (kostnaden i Gävle har ökat kraftigt de senaste
åren men är ända långt under medel). Förutsättningarna i Gävle är också relativt sett gynnsamma.
Mer intressant är det att jämföra Hudiksvalls utveckling med övriga kommuner (undantaget
Nordanstig) där VA-verksamheten lyckats med en betydligt måttfullare prisutveckling med tekniska
förutsättningar som åtminstone i tabellen ovan inte är tydligt till någon fördel.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
18 (44)
Bild: H ans Thoursie
4. E L
4.1 Slutsatser & Iakttagelser
Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har minskat mellan
2009 och 2010 med 5 %. Detta förklaras framför allt av ett lägre elhandelspris. I Nils Holgerssonundersökningen har dessutom en växling från en redovisning med tillsvidareavtal till att istället
använda rörligt prisavtal gjorts. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen.
För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 472
kr/månad. Det är 20 % dyrare i kommunen med det högsta priset (566 kr/mån). I landets billigaste
kommun, Luleå, är priset drygt 22 % lägre (368 kr/mån). Det som skiljer kommunerna åt är
nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner).
De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande:
Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt
inneburit ökade priser sedan år 2000. Enligt bedömare inom branschen kommer den
närmsta 10-årsperioden innebära ett kraftigt överskott av elproduktion tillföljd av bl a
utbyggnaden av vindkraften. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte
hela kapaciteten kan exporteras.
I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använt istället för tillsvidarepris vilket fått
konsekvensen att elkostnaden totalt har sjunkit. Skälet till det ändrade synsättet är att
rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden.
Om tillsvidarepriset använts så hade El (total) i tabellen ovan ökat till 98,3 kr/kvm inkl
moms. En ökning med 10,5%.
Elnätsavgifter fortsätter att öka kraftigt (se kommentarer under elnät), vilket är minst sagt
bekymmersamt från ett konsumentperspektiv.
Elskatten är sänkt jämfört med 2009 vilket beror av kopplingen till inflationen (KPI).
Rapport – Avgiftsstudie 2010
19 (44)
Bild: H ans Thoursie
4.2 Nätavgifter
För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 183
kr/månad. Det är drygt 50 % dyrare i kommunen med det högsta priset (277 kr/mån). I landets
billigaste kommun, Luleå, är priset 42 % lägre (107 kr/mån).
De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande:
Årets studier visar på en kraftig höjning av elnätavgiften med i medeltal 8,5 %, redovisat
som ett kommunmedel. Även förra årets studie visade på stora ökningar (7,2 %). Detta
bekräftas också av SCB:s statistik över elnätsavgifter som faktiskt visar på en klart högre
ökningstakt för elnätsavgiften jämfört med tidigare år .
Det faktum att elnätsföretagen befinner sig ”mellan” två regleringsmodeller gör att tanken
infinner sig om möjligheten att höja intäkten.
Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare.
Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa
investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där driftoch underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre
kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver.
På motsvarande sätt som för elpriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag
som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform
gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts
uppgifterna för 35 A jordbruk, eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och underlättar den årsvisa jämförelsen. Endast där det saknas uppgifter för 35 A jordbruk har vi använt
uppgifter för ett ”vanligt” abonnemang.
När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig parameter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har
en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribution). Stormarna ”Gudrun” och ”Per” innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i
södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid
avbrott. De ”fysiska förutsättningarna” är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt
stora prisskillnaden mellan nätägarna.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
20 (44)
Bild: H ans Thoursie
Nätföretag2009
Nätföretag2010
70
60
44,5
50
40
47,7
Ekfors Kraft AB brutet räkenskår
Kreab Öst AB
Fortum Distribution AB Västra
Svealand-Västergötland+Nor-…
Härjeåns Nät AB
Kreab Energi AB
Ale Elförening ek för
Nynäshamn Energi AB
Medel
Umeå Energi Elnät AB
Sundsvall Elnät AB
Trelleborgs Kommun
Ljungby Energinät AB
Utsikt Nät AB
Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB
Bromölla Energi AB
AB Borlänge Energi Elnät AB
Luleå Energi Elnät AB
Skövde kommun
10
0
E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord
30
20
E.ON Elnät Sverige AB Inkl.
Kungsbacka & Västbo_9_Västbo
E.ON Elnät Sverige AB Inkl.
Kungsbacka & Västbo_10_Syd &…
öre/kWh exkl moms
90
80
Figur 11 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta)
Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och
nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna.
Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren
ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på under 30 öre/kWh medan Ekfors Kraftnät AB
för sin distribution fakturerar ca 80 öre/kWh, eller en prisnivå som är ca 2,6 ggr så hög.
Energimarknadsinspektionen (EMI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin
granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog
sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en
normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press
på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till
30 %).
Från och 2012 kommer istället en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av
myndigheterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Tiden fram till dess kan uppfattas
som osäker ur ett kundperspektiv. De prisstudier som gjorts i rapporten visar på en väldigt hög
ökningstakt för elnätspriserna. Det förestående bytet av övervakningsmetod och det fönster som
finns fram till dess kan innebär en osäkerhet för konsumenterna avseende ytterligare prishöjningar.
Denna iakttagelse gjordes även förra året (2009) och misstanken att elnätsföretagen utnyttjar den
uppkomna situationen har stärkts.
Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur
elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma
elnätskunderna tillgodo. Det gäller inte minst i en period där övervakande myndighet är fokuserad
på att byta övervakningsmetod. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en
oskälighet konstaterats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo.
Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska vara
Rapport – Avgiftsstudie 2010
21 (44)
Bild: H ans Thoursie
skälig. Hur de aktuella elnätstarifferna sätts mellan olika kundkategorier är upp till elnätsföretagen
att själva bestämma.
öre/kWh exkl moms
Den pågående utjämning av elnätspriser som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall
och Fortum genomför med stöd av ellagen får märkliga konsekvenser. Utjämningen ger enklare
prislistor inom respektive företags geografiska område innebär stora prisskillnader mellan enskilda
städer/kommuner med liknande förutsättningar. I figuren redovisas ett exempel där elkostnaden i
E.ON-ägda elnätet i Norrköping nästan fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna
påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär
samma utgångspunkt
år 2003 och har haft
70
en helt annan
60
Norrköping utveckling. Denna
utveckling måste
50
starkt ifrågasättas ur
40
ett kundperspektiv.
Ligger denna
30
Linköping
utveckling verkligen i
20
linje med
lagstiftarnas
10
intentioner? Varför
0
skall just E.ON.s
kunder i Norrköping
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År
Figur 12 Elnätskostnadens utveckling för Nils Holgerssonfastigheten i Norrköping och Linköping mellan åren 2003
till 2010
bidra till att utjämna
elnätstariffer mellan
stad och landsbygd?
Eftersom undersökningen avser ett flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts
då flera nätföretag förekommer. Fastighetens elförbrukning delas upp i fastighetsel och hushållsel.
Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket oftast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar
och övriga förutsättningar framgår av avsnittet "Förutsättningar" i början av rapporten.
4.3 Elpriser (konkurrensutsatt del)
Sammanställningen som avser elhandelspris för både hushållsel och fastighetsel tillsammans med
månadsmedelvärde för marknadspriset för el (NordPools spotmarknad – prisområde Sverige), visas
i nedanstående figur:
Rapport – Avgiftsstudie 2010
22 (44)
Bild: H ans Thoursie
100
90
öre/kWh exkl skatter
80
70
60
Tillsv avtal; 79,4
Avtal (1 år); 73,80
Tillsv avtal; 68,4
Tillsv avtal; 62,1
Avtal (1 år); 65,1
Avtal (1 år); 61,0
Rörl avtal; 57,1
50
40
30
Undersökningstidpunkter för
Nils Holgersson
2008 och 2009
20
10
Undersökningstidpunkter för
Nils Holgersson
2009 och 2010
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
0
2008
2009
2010
Figur 13 Tillsvidarepriser och avtalspriser (1 år) samt rörligt avtal (endast
2010) för elhandelsföretag vid halvårsskiftet år 2008-2010 för typfastigheten
jämfört med månadsmedelvärden av spotpriser på Nordpool
Medelvärdet av tillsvidarepriserna för de tio största företagen juni år 2010 var 79,4 öre/kWh exkl.
elskatt och moms. Motsvarande medelvärden för år 2009 var 68,4 öre/kWh, dvs. en ökning med ca
16 %. Medelpriset för 1-årsavtal vid halvårsskiftet 2010 var 65,1 öre/kWh exkl. elskatt och moms.
Motsvarande avtalspris för år 2009 var 61,0 öre/kWh, dvs. avtalspriserna har i medeltal ökat med
ca 7 %. Skillnaden mellan avtalspriserna på ett år och tillsvidarepriserna kan bland annat förklaras
med hur pristrenden ser ut för spotpriser vilket påverkar avtalspriset direkt medan de trögrörliga
tillsvidarepriserna ligger kvar längre på tidigare prisnivåer. Prisutvecklingen på marknadsplatsen
NordPool och undersökningstillfällena för Nils Holgersson redovisas också i figuren. Det rörliga
avtalspriset, som numera är vanligare än tillsvidarepriser (figuren nedan), följer spotpriserna på ett
mer följsamt sätt. Där är det viktigt att kontrollera villkoren och vilka marginaler som används av
de olika elhandelsföretagen.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Övriga avtalsformer
3-årsavtal
2-årsavtal
1-årsavtal
Avtal om rörligt pris
jul-2010
jan-2010
jan-2009
jan-2008
jan-2007
jan-2006
jan-2005
jan-2004
jan-2003
jan-2002
jan-2001
Tillsvidareavtal
Figur 14 Avtalsformer för slutkunder 2001-10 (källa: SCB)
Rapport – Avgiftsstudie 2010
23 (44)
Bild: H ans Thoursie
SCB har statistik för hur avtalsformerna fördelas i antal elkunder per avtalsform. I nedanstående
diagram finns en utveckling från år 2001 till och med juli 2009. Mätningarna visar att allt fler
kunder överger tillsvidarepriserna och gör aktiva val. Traditionellt har en majoritet av lägenhetskunderna i Sverige haft tillsvidareavtal som kontraktsform. Vi kan utgå ifrån att villakunderna är ett
mer aktivt kundsegment vad avser byte av elleverantör, jämfört med lägenhetskunderna. Det finns
ett företag, Jämtkraft, som mycket tydligt premierar sina trogna hemmakunder (lägenhetskunder
som inte byter).
Månadsmedelvärden av spotpriser (STOSEK) t o m aug-10
Terminspriser NordPool (EUR=9,31 SEK) 07-sep-10
800
700
SEK/MWh
600
500
400
300
200
100
jul-15
jul-14
jan-15
jul-13
jan-14
jul-12
jan-13
jul-11
jan-12
jul-10
jan-11
jul-09
jan-10
jul-08
jan-09
jul-07
jan-08
jul-06
jan-07
jul-05
jan-06
jul-04
jan-05
jul-03
jan-04
jul-02
jan-03
jul-01
jan-02
jul-00
jan-01
jul-99
jan-00
jul-98
jan-99
jul-97
jan-98
jul-96
jan-97
jan-96
0
Figur 15 Månadsmedelpriser på NordPools spotmarknad tom aug 2010 samt
terminspriser (framtida leveranser) för perioden 2010 – 2015 (källa: NordPool)
Historiken på Nordpool visar på kraftiga variationer för elpriset men med en uppåtgående trend
sedan 2000. Utvecklingen av elpriset framåt i tiden, så som den bedöms av marknaden i början av
september, visar på en relativ försiktig utveckling av kraftpriserna. Detta bör också få ett genomslag även för konsumenter med tillsvidareavtal. Bättre följsamhet är det naturligtvis för avtalskunder och då i synnerhet för rörlig avtalsform.
Med en spotmarknad och ett fastprisavtal som ibland justeras varje månad har vi i likhet med
tidigare år valt att beskriva elmarknaden och elpriset för de största aktörerna vid halvårsskiftet år
2010 (Vattenfall, E.ON, Fortum, Skellefteå Kraft, Lunds Energi, Mälarenergi, Östkraft, Öresundskraft
och Jämtkraft AB). De flesta elleverantörerna erbjuder 1-, 2 resp. 3-åriga avtalspriser. Priserna är
rullande månadsvis, vilket innebär att ett 1-årigt elavtal i princip kan byta prisnivå varje månad
under hela året. För att få en jämförelse med de största företagen har vi studerat några av de
elhandelsbolag som gjort sig kända som konkurrenskraftiga ”outsiders”. I jämförelsen har tagits
med ett exempel på ”outsider” i form av Storuman Energi AB.
De tio största elhandelsbolagen som studerats, svarar för en helt dominerande del av den svenska
elförsäljningen. Samtliga elpriser har inhämtats via företagens hemsidor under juni/juli månad
2010. För att få en rättvisande bild avser sammanställningen nedan prisläget halvårsskiftet år 2010
för samtliga redovisade elhandelsföretag. Undersökningen har valt att studera de elhandelspriser
som gäller privatkunder för typhuset enligt följande:
Rapport – Avgiftsstudie 2010
24 (44)
Bild: H ans Thoursie
1.
Elpriset för ”avtalslös” kund (tillsvidarepris), dvs. de kunder som inte aktivt valt annan
avtalsform med befintlig elleverantör eller inte har bytt elleverantör, faktureras ett pris som
elleverantören med iakttagande av varseltider kan ändra när som helst under leveransåret.
Elleveranser med tillsvidarepriser är inte längre ensamt den vanligaste affärsuppgörelsen
mellan elleverantörer och svenska elkunder utan har fått konkurrens av rörligt avtal.
Lägenhetskunderna är sannolikt fortfarande överrepresenterade inom avtalsformen
tillsvidarepris
2.
Elpriset för ett 1- årigt avtal tecknat i juni månad 2009. Det finns både 2-åriga och 3-åriga
avtalserbjudande men vi har valt att fokusera på 1-årsavtalet.
3.
Rörligt elpris.
4.3 Sammanlagda elkostnader inklusive skatter
I det följande redovisar vi både elpriser för de tio största elhandelsföretagen och nätavgifter för
samtliga kommuner och därmed förknippade nätföretag. Den totala elkostnaden inklusive moms
redovisas kommunvis och uttrycks i kronor per kvadratmeter.
De flesta av landets kommuner hade under första halvåret 2010 en punktskatt (konsumtionsskatt)
på 28,0 öre/kWh exkl. moms. Vissa norrlandskommuner har en punktskatt på 18,5. Nivån år 2009
var på 28,2 respektive 18,6 öre/kWh. På alla avgiftselement, alltså även på punktskatten,
tillkommer moms med 25 %.
Nytt för 2010 års undersökning är att det använda elpriset avser rörligt avtalspris till skillnad mot
tidigare år då det inlagda elpriset utgjorde medelpriset av tillsvidarepriset för landets största
elhandelsbolag vid aktuellt halvårsskiftet. De största elhandelsbolagen är, som tidigare nämnts,
elleverantörer till en mycket stor andel av landets elkunder.
110
EL2009
EL2010
100
89,0
90
84,6
Kr/kvm inkl moms
80
70
60
50
40
30
20
10
Torsås
Övertorneå
Sunne
Vansbro
Ljusnarsberg
Storfors
Mun kfors
Laxå
Kil
Hällefors
Medel
Linköping
Eskilstuna
Örnsköldsvik
Bromölla
Borlänge
Malung
Skövde
Piteå
Umeå
Luleå
0
Figur 16 Totala elkostnaden kommunvis (10 lägsta, medel, 10 högsta)
Rapport – Avgiftsstudie 2010
25 (44)
Bild: H ans Thoursie
Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för undersökningen, vilket var 84,6 kr/kvm år 2010 jämfört med 89,0 kr/kvm för år 2009. Det innebär en
sänkning med 5 % sedan år 2009. Det bör också påpekas att ytterligare sex kommuner har samma
totalkostnad som Hällefors nämligen Eda, Forshaga, Grums, Gullspång, Hagfors och Hammarö,
eftersom dessa kommuner har samma elnätsföretag i form av Fortum. Det kan också noteras att
flera norrlandskommuner av tradition har låga elpriser. Dessutom betalar kunderna i flera
norrlandskommuner en lägre punktskatt på el.
Luleå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (66,0 kr/kvm) och Torsås den högsta
(101,3 kr/kvm). Översatt till en lägenhetsrelaterad kostnad så innebär det 368 respektive 566
kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 198 kr/månad och lägenhet.
Den totala kostnaden innehåller flera faktorer som haft olika utveckling mellan åren enligt följande:
o Sänkt elhandelspriser beroende på en övergång till att använda rörligt elprisavtal istället för
tillsvidareavtal mellan åren 2010 till 2009 (juni resp. år, se Figur 13)
o En kraftig ökning av elnätsavgifterna sett som ett kommunmedelvärde
o Något sänkta elskatter
Utvecklingen mellan åren 2009 – 2010 för de olika kostnadselementen har åskådliggjorts i följande
diagram, där de procentuella avvikelserna avser kommunmedelvärdet:
År 2009
År 2010
100
-5,0%
90
SEK per m2 inkl. moms
80
70
60
50
-16,4%
40
8,5%
30
-0,7%
20
10
0
Elnät
Elhandel+certifikat
Punktskatt
SUMMA
Figur 17 Utvecklingen av totala elkostnaden fördelat per kostnadselement
mellan åren 2009-10
Den totala elkostnaden som redovisas i studien består av tre olika komponenter: nätavgift, elpris
och skatter. Lägenheten i studien har en årsförbrukning på 2 300 kWh. Vi har vidare förutsatt att
elpriset handlats upp i konkurrens genom att teckna rörligt elhandelavtal med befintlig elleverantör
Rapport – Avgiftsstudie 2010
26 (44)
Bild: H ans Thoursie
eller genom att byta elleverantör.
Baserat på år 2010 års medelvärden i studien blir förhållanden
mellan olika priskomponenter
enligt Figur 18.
Elhandel inkl.
elcertifikat och
utsläppsrätter
34%
Skatt
35%
I årets studie är skatter tillsammans med elhandelsavgiften
inkl. elcertifikat och påverkan av
utsläppsrätter den största
kostnadsposten i det totala
elpriset för de flesta hushållen.
Elnät
31%
Skatten utgörs av punktskatten
på el (konsumtionsskatt) samt
moms på alla kostnadselement.
Figur 18 Procentuell fördelning mellan
priskomponenterna för en lägenhet i typhuset
24,9
kr/m2
(29 %)
15 lägenheter
Fastighetsabonnemang
59,6
kr/m2
(71 %)
Figur 19 Fördelning av den totala elkostnaden
mellan de 15 lägenheterna och fastighetsabonnemanget för medelvärdet i undersökningen
I figuren 20 kan konstateras att
det för el (total) istället skulle
innebära en ökning med drygt
10% om tillsvidareavtalet användes, vilket skall jämföras med
en 5% minskning. Det väsentliga
är att nivån är korrekt.
När det gäller fördelningen av
elkostnaden i typfastigheten
illustreras det av följande figur 19
som återspeglar medelvärdets
fördelning.
År 2009
År 2010
120
10,3%
100
SEK per m2 inkl. moms
En viktig förändring i redovisningen av elhandeln är, som
tidigare nämnts, övergången till
rörligt elhandelsavtal istället för
tillsvidareavtal.
Vissa norrlandskommuner har,
som nämnts ovan lägre punktskatt. Elnätets andel fortsätter
och ökar och har också ökat
jämfört med 2009.
Elnätsavgiftens andel börjar
närma sig de övriga komponenternas andel.
80
60
16,2%
8,5%
40
-0,7%
20
0
Elnät
Elhandel
(Tillsv.avtal)+certifikat
Punktskatt
SUMMA
Figur 20 El (total) redovisat med förändringar på
elnät, elhandel (tillsvidareavtal) och skatt
Rapport – Avgiftsstudie 2010
27 (44)
Bild: H ans Thoursie
5 . FJ ÄR R V Ä R M E
5.1 Slutsatser & Iakttagelser
Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 2,9 % har ökat mellan 2009 och 2010. Detta är en
minskning jämfört med förra årets redovisning men allt jämt betydligt över KPI.
För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på
805 kr/månad. Det är 28 % dyrare i kommunen med det högsta priset (1029 kr/mån). I landets
billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 % lägre (461 kr/mån). Det är hela 2,2 gånger dyrare i
Hammarö jämfört med Luleå vilket måste betecknas som anmärkningsvärt.
De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande:
Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något men ligger stadigt på mellan 2,5 till
5,2 % sedan år 2000. Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med över 40 % i medeltal
ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat
med 16 %.
Prissättningen av fjärrvärmen är relativt sätt komplicerad. Prismodeller med upp till 7 olika
priskomponenter gör det svårt för konsumenten att förstå konsekvensen av t ex en
energieffektiviseringsåtgärd på förhand.
Ett nytt EU-direktiv med begreppet ”Nära-Noll-Energibyggnader” är något som kommer att
påverka den framtida byggnadsutvecklingen. För närvarande arbetar Energimyndigheten
med den svenska tolkningen av direktivet. Resultatet skall redovisas under oktober 2010.
Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både
fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den
framtida prissättningen av fjärrvärme.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
28 (44)
Bild: H ans Thoursie
5.2 Resultat
Fjärrvärmen har byggts ut kraftigt under den studerade tidsperioden och är den dominerande
uppvärmningsformen i flera tätorter. I årets undersökning är det 253 kommuner av totalt 290, d v
s 87 % av kommunerna, där fjärrvärme har ansetts utgöra den dominerande uppvärmningsformen
för flerbostadshus i centralorten.
I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst fjärrvärmekostnad och medel för
undersökningen vilket var 144,1 kr/kvm år 2010 jämfört med 140,09 kr/kvm för år 2009, dvs. en
ökning av priset med 2,9 %, vilket är en minskning i relation till föregående års undersökning. Dock
ligger ökningstakten allt jämt en bra bit över KPI.
I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. I bilaga 2 finns siffrorna omräknade till kr/MWh inkl
moms.
Kr/kvm inkl moms
FV2009
FV2010
200
140,0
150
144,1
100
50
Hammarö
Falkenberg
Eda
Munkedal
Bräcke
Ödeshög
Tanum
Degerfors
Kil
Mullsjö
Medel
Tranås
Borlänge
Krokom
Östersund
Piteå
Västerås
Ljungby
Boden
Köping
Luleå
0
Figur 21 Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnaden
Den lägsta fjärrvärmekostnaden finns i Luleå (82,7 kr/kvm) medan den högsta återfinns i
Hammarös kommun (184,2 kr/kvm). För en lägenhetsinnehavare påverkar fjärrvärmekostnaden
hyran med 461 kr/månad i Luleå och 1029 kr/månad i Hammarö. Skillnaden beroende på om
lägenheten finns i Luleå eller Hammarö blir då 567 kr/månad.
Undersökningen visar även i år stora skillnader i fjärrvärmekostnader. De lägsta kostnaderna finns
allt jämt i de etablerade ”fjärrvärmestäder” som byggt ut sina nät under lång tid samt i några yngre
företag med låga produktionskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört
med mindre orter. De högsta kostnaderna finns oftast i mindre kommuner som byggt ut fjärrvärme
under de senaste 10-15 åren. I dessa senare kommuner har ibland fjärrvärmenäten en begränsad
omfattning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representativ endast för vissa
flerbostadshus i tätorten.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
29 (44)
Bild: H ans Thoursie
Kr/MWh inkl moms
FV2009
FV2010
1100
1000
900
800
725,5
746,8
700
600
500
400
300
200
100
0
Figur 22 Företag med högsta och lägsta fjärrvärmepriser
Rapport – Avgiftsstudie 2010
30 (44)
Bild: H ans Thoursie
I
Kr/MWh inkl moms
FV2009
FV2010
1100
1000
900
800
725,5
746,8
700
600
500
400
300
200
100
0
Figur 22 har istället fokus satts på fjärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har åskådliggjorts
de tio med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de tio företag som uppvisar de högsta
fjärrvärmepriserna. Bland de tio lägsta är förändringarna små jämfört med 2009. Bland de tio
högsta har det dock skett större förändringar mellan de två åren.
I Figur 23 redovisas de kommuner/företag som genomfört prishöjningar på över 30 % under den
senaste rullande femårsperioden, för årets studie avses perioden 2005-2010.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
31 (44)
Bild: H ans Thoursie
Prishöjning
[kr/MWh inkl moms]
1000
900
800
700
600
500
400
300
Prishöjning 05-10 [kr/MWh]
200
Pris 2005
Prisöjning 05-10 [%]
100
Tibro (Neova AB (Tibro))
0
Ljusdal (Ljusdal Energi AB (Ljusdal))
Vetlanda (Vetlanda Energi & Teknik AB …
Sunne (Rindi Energi AB (Sunne))
Lekeberg (Lekeberg Bioenergi AB …
Vilhelmina (E.ON Nord (Vilhelmina))
Eskilstun a (EskilstunaEnergi&MiljöAB…
Grums (AB Fortum värme samägt med …
Örnsköldsvik (Övik Energi AB (Örnsköldsvik))
Bräcke (Bräcke kommun (Bräcke))
Smedjebacken (Smedjebacken Energi AB …
Hjo (HjoEnergiAB (Hjo))
Gällivare (GällivareVärmeverkAB (Gällivare))
Malå (Skellefteå Kraft AB (Malå))
Lycksele (Skellefteå Kraft AB (Lycksele))
Skellefteå (Skellefteå Kraft AB (Skellefteå))
Umeå (Umeå Energi AB (Umeå))
Älvsbyn (Älvsbyns Fjärrvärme (Älvsbyn))
Hagfors (Hagfors Bioenergi AB (Hagfors) …
Emmaboda (Emmaboda Energi AB …
Bjurholm (Umeå EnergiAB (Bjurholm))
Storfors (Rindi Energi AB (Storfors))
Norsjö (Skellefteå Kraft AB (Norsjö))
Vindeln (Skellefteå Kraft AB (Vindeln))
Berg (BTEA (Berg))
Munkfors (Munkfors Värmeverk AB…
Trelleborg (Trelleborgs Fjärrvärme AB …
Medelpris för riket 2010
Hammarö (HammaröEnergiAB (Hammarö))
100%
95%
90%
85%
80%
75%
70%
65%
60%
55%
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Figur 23 Fjärrvärmeföretag/ kommuner med minst 30 % höjning under
perioden 2005-10
I förra årets redovisning var det hela 30 fjärrvärmeföretag som hade höjt priset med över 30 %
över den studerade perioden (2004-2009). I årets undersökning är antalet minskat till 28
fjärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 30 %.
De flesta av dessa företag, 17 av 28 företag, har ett fjärrvärmepris som är högre än medelvärdet
för riket. Det är allt jämt anmärkningsvärt att man i drygt 10 % av landets fjärrvärmekommuner
har höjt fjärrvärmepriserna med minst 30 % under den senaste femårsperioden. Prishöjning är i
medeltal 208 kr/MWh inkl moms (40 kr/kvm eller motsvarande ca 225 kr/månad för en lägenhet på
67 kvm).
Medelpriset i denna studie är baserat på antalet deltagande kommuner och inte vägt med
energiomsättningen för respektive rörelse.
Det har hela tiden varit avsikten att spegla skillnader för ett specifikt typhus och därmed för en
specifik fastighetsägare och dennes hyresgäster. Medelvärdet ska således inte uppfattas som något
"Sverigesnitt" för fjärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora fjärrvärmerörelser att få en
större vikt. Ett något större typhus skulle också ha gett ett något lägre genomsnittligt pris. Tidigare
års rapporter har visat att den relativa skillnaden mellan fjärrvärmeföretagen generellt kvarstår.
Det ska också noteras att fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leveransåtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driver fjärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar
serviceåtaganden. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt samt
sättet att återbetala lånen både inom ett företag och mellan företagen. Det gör att en helt rätt-
Rapport – Avgiftsstudie 2010
32 (44)
Bild: H ans Thoursie
visande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift. Genom det kompletta underlag som finns i årets undersökning finns dock ett mycket bra källmaterial för att lokalt föra en
diskussion om prissättningen av värme. I vår studie har inhämtats officiella priser, som inrapporteras av fjärrvärmeföretagen. Det finns många fjärrvärmeföretag med ett stort inslag av individuella
kontrakt även för mindre fastigheter som vårt typhus.
Rent generellt kan konstateras att priskonstruktionerna för fjärrvärme fortfarande i många fall är
alltför komplicerade. Det finns fortfarande många exempel på priskonstruktioner som innehåller ett
flertal index och är mycket svårtillgängliga för att inte säga omöjliga att kontrollera för en normalkund. Flera av de kommuner som tidigare har haft endast ett rörligt pris har övergått till en
priskonstruktion med rörligt och fast del (den fasta delen är relaterad till historisk förbrukning som
årvis uppdateras).
Den tekniska utvecklingen som möjliggör att både mäta noggrannare och fram för allt samla in och
bearbeta mätvärden har gett möjligheten att också prissätta utifrån faktiska mätvärden och då
särkilt de högsta timmedelenergivärdena (effekt). Detta innebär inte med nödvändighet att det blir
lättare ur ett kundperspektiv avseende prissättning. Det kan också med nuvarande sätt att definiera Nils Holgersson-fastigheten vara svårt att beskriva prisnivån korrekt. Det som är angeläget ur ett
kundperspektiv är att det ska vara möjligt att enkelt kunna beräkna effekten av en energieffektiviseringsåtgärd.
Vid sökande efter prisinformation samt kvalitetssäkring av inlämnade prisstatistik kan konstateras
att det fortfarande kan vara svårt att finna en relevant prislista för fjärrvärmen på företagens
hemsidor. Detta gäller även företag som är anslutna till REKO där ett av kraven är att ”En publik
prislista ska finnas”. Det är viktigt att denna typ av kvalitetssäkring faktiskt efterlevs vad det gäller
en publik och förståelig prislista. Energimarknadsinspektionen ställer numera samma krav via sina
föreskrifter. REKO är fjärrvärmebranschens frivilliga system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.
Fjärrvärmen står för ca hälften av typhusets totala kostnader för de studerade nyttigheterna.
Speciellt sedan sekelskiftet har både prishöjningarna och i vissa fall prisnivåerna legat på nivåer,
som tyder på att leverantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställning på ett sätt som
i vart fall inte gynnar de stora kundkategorierna på bostads – och lokalmarknaden. Denna
utveckling riskerar kundernas långsiktiga förtroende för fjärrvärmen, vilket är beklagligt eftersom
de flesta fjärrvärmesystem har en utmärkt miljöprofil. Vi ser allt jämt inga tydliga tecken på att
särredovisning av fjärrvärmeverksamhet och det s.k. REKO-systemet har haft någon återhållande
effekt i prissättningen.
Ett nytt EU-direktiv med begreppet ”Nära-Noll-Energibyggnader” är något som kommer att påverka
den framtida byggnadsutvecklingen. Målet är att alla hus som byggs eller genomgår en omfattande
renovering från 2020 skall leva upp de nya kraven. Direktivets krav har tre huvuddelar:
Ett mycket energieffektivt klimatskal.
Mycket energieffektiva installationer.
En stor andel av energin ska vara egen- eller lokaltillverkad förnybar energi.
För närvarande arbetar Energimyndigheten med den svenska tolkningen av direktivet. Resultatet
skall redovisas under oktober 2010. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet
är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att
påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
33 (44)
Bild: H ans Thoursie
5.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme
Huvudalternativen till fjärrvärme för uppvärmning är idag panncentraler för eldning med biobränslepellets eller användning av bergvärmepumpar. Oljeeldade panncentraler är inte längre
något uppvärmningsalternativ till fjärrvärme.
Pellets och Värmepump
I Svensk Fjärrvärmes värmemarknadspolicy är utgångspunkten att ”Fjärrvärmeverksamhet i Sverige
ska enligt lag drivas på affärsmässiga grunder. Konkurrenssituationen säkerställs genom att kunden
är fri att välja det uppvärmningsalternativ som uppfyller de krav kunden ställer.” En förenklad
jämförelse som baseras på en konkurrenssituation med alternativa uppvärmningsformer finns
redovisad nedan. Underlaget kommer från de beräkningar som redovisas i rapporten ”Uppvärmning
i Sverige år 2008”, Energimarknadsinspektionen (EMI). För åren 2009 och 2010 har översiktliga
beräkningar gjorts i denna studie utifrån redovisningar om prisutveckling för el och pellets i EMI:s
rapporter ”Uppvärmning i Sverige år 2009” och ”Uppvärmning i Sverige år 2010” samt
underlagsinformation från ÄFAB. Värmekostnaden, inkl moms, för pellets och värmepump har
beräknats både som löpande (rörlig) kostnad och som totalkostnad, d v s inkl kapitalkostnader (se
tabell nedan).
Uppskattade
Uppgifter för 2009
Rörlig kostnad (kr)
Värmepump
Bio/Pellets
Medelvärde
Alternativ uppv.
99 175
108 615
103 895
Rörlig kostnad (kr/kvm)
99,2
108,6
103,9
Rörlig kostnad (kr/MWh)
514
563
538
153 914
136 177
145 046
153,9
136,2
145,0
797
706
752
Total kostnad (kr)
Total kostnad (kr/kvm)
Total kostnad (kr/MWh)
(Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 4 % i
enlighet med EMI:s redovisning av el- och pelletsprisutvecklingen mellan åren 2008 och 2009. Fasta kostnader är oförändrade.)
Vilken kostnad för alternativ uppvärmning som ska användas beror på i vilken situation fastighetsägaren är. I redovisningen av total kostnad för denna undersökning används medelvärdet av den
rörliga alternativa uppvärmningskostnaden i de kommuner där fjärrvärme inte finns tillgänglig då
det förutsätts att fastighetsägaren redan gjort ett ekonomiskt rationellt val. Den totala kostnaden
kan användas som en indikation på om fjärrvärmepriset är konkurrenskraftigt eller inte, då det
innehåller samtliga kostnader vid en konvertering från fjärrvärme.
Uppskattade
Uppgifter för 2010
Rörlig kostnad (kr)
Rörlig kostnad (kr/kvm)
Rörlig kostnad (kr/MWh)
Total kostnad (kr)
Total kostnad (kr/kvm)
Total kostnad (kr/MWh)
Värmepump
Bio/Pellets
Medelvärde
Alternativ uppv.
103 142
112 959
108 051
103,1
113,0
108,1
534
585
560
157 881
140 522
149 202
157,9
140,5
149,2
818
728
773
(Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 4 %
mellan åren 2009 och 2010. Detta är ca en procentenhet högre än ÄFAB:s redovisning. Fasta kostnader är oförändrade.)
Området mellan 30 % och 60 % är relativt flackt avseende fjärrvärmepriser vilket bidrar till att
förändringarna i årets studie är stora.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
34 (44)
Bild: H ans Thoursie
kr/MWh inkl moms
1000
Jämförelse - Fjärrvärme & Alternativ uppvärmning År 2009
900
800
700
600
500
400
300
Fjärrvärmepris 2009 [kr/MWh]
200
Alt. Uppv. Rörlig kostnad 2009 [kr/MWh]
100
Alt. Uppv. Total kostnad 2009 [kr/MWh]
0
Figur 24 Fjärrvärmepriserna år 2009 i jämförelse med alternativ uppvärmning
kr/MWh inkl moms
Jämförelse - Fjärrvärme & Alternativ uppvärmning År 2010
1 000
900
800
700
600
500
400
300
Fjärrvärmepris 2010 [kr/MWh]
200
Alt. Uppv. Rörlig kostnad 2010 [kr/MWh]
100
Alt. Uppv. Total kostnad 2010 [kr/MWh]
0
Figur 25 Fjärrvärmepriserna år 2010 i jämförelse med alternativ uppvärmning
Vid jämförelse mellan de 2009 och 2010 enligt Figur 24 och Figur 25 ovan, visa sig konkurrenssituationen för fjärrvärmen i stort sett oförändrad. Figur 25, som avser år 2010, indikerar att det
skulle kunna vara lönsamt i knappt 40 % av fjärrvärmekommunerna att byta till alternativ
uppvärmningsform (jämför den gula linjen för alternativa uppvärmningsformers totalkostnad med
fjärrvärmekommunernas årliga specifika värmepris (blå tunna staplar).
Energimarknadsinspektionen redovisar inte någon konkurrensjämförelse i sina rapporter som avser
att följa värmemarknaden vilket är beklagligt. Trots att förhållandena är skiftande i landets
kommuner är det angeläget att det finns en väl underbyggd jämförelse som ger underlag för att
bra samtal om priset för uppvärmning.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
35 (44)
Bild: H ans Thoursie
6 . T OTA L K OS T N A D
Kostnadsökningen för Nils Holgersson-fastigheten är +0,4 % jämfört med 2009. Detta är relativt
måttfullt och förklaras framför allt av ett lägre elhandelspris och lägre prisförändringar för övriga
nyttigheter. Det stora undantaget är elnätsavgiften med en ökning på 8,5 %.
För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det ett medelvärde för totalkostnaden på
1 685 kr/månad. Det är 22 % dyrare i kommunen med det högsta priset (2 059 kr/mån). I landets
billigaste kommun, Luleå, är priset 30 % lägre (1 183 kr/mån). Medelvärde för en kommun med
fjärrvärme är nästan 302 kr/kvm år 2010 jämfört med drygt 300 kr/kvm för år 2009.
Kr/kvm inkl moms
AltUppv 2010
400
FV 2010
El 2010
VA 2010
Avfall 2010
350
301,7
300
265,7
250
200
150
100
50
Munkedal
Eda
Munkfors
Jokkmokk
Storfors
Ödeshög
Hammarö
Tanum
Kil
Torsås
Medel AltU kommuner
Medel FV kommuner
Köping
Östersund
Båstad
Skövde
Boden
Västerås
Borlänge
Lidköping
Piteå
Luleå
0
Figur 26 Kommuner med högsta och lägsta totalkostnad
Rapport – Avgiftsstudie 2010
36 (44)
Bild: H ans Thoursie
De tio kommuner som har lägst totalkostnad får den positionen framförallt genom att ha låga
fjärrvärmekostnader (undantaget Båstad). De flesta av dessa kommuner är dessutom relativt stora
kommuner.
De tio kommuner som har den högsta totalkostnaden ligger där på grund av en kombination av
höga VA-taxor, höga avfallskostnader, höga nätavgifter för el samt en hög kostnad för uppvärmning i form av fjärrvärme. Dessa kommuner har genomgående relativt låga invånarantal.
Ovanstående korta analys leder till att undersöka kommunstorlekens betydelse för totalkostnaden.
Detta åskådliggörs i följande figur, där totala antalet kommuner i Sverige har delats in nio klasser
med ursprungligen ca 30 kommuner i varje klass. Det som hänt över åren är att antalet mindre
kommuner successivt har ökat. Kostnadsförändringen jämfört med 2009 har varit större i de små
kommunerna jämfört med de stora kommunerna. Detta gäller både i absoluta tal, och i procentuell
ökning jämfört med år 2009.
Kr/kvm inkl moms
FV2010
El2010
VA2010
Av2010
Antal kommuner
Totalt 2009
350
Medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner
300
250
200
150
100
35 - 60
29
21
29
28
36
10 - 12,5
12,5 - 15
15 - 20
20 - 25
25 - 35
0
46
28
< 7,5
34
7,5 - 10
34
> 60
50
tusen innevånare i kommunen
Figur 27 Medelvärdet av totalkostnad som funktion av kommunstorlek år 2010
(fjärrvärmda kommuner)
Bilden är sig dock lik, d v s att de mindre kommunerna i glesbygd alltjämt har höga kostnader för
sin tekniska service. Det är också ett av skälen till att vi tycker att det är mest intressant att försöka
jämföra kommuner av liknande storlek med varandra. Materialet medger en uppdelning på alla
dessa nio storleksklasser av kommuner. Skillnaden mellan mindre och större kommuner ökar svagt
i årets undersökning. Skillnaden mellan medelvärdet i gruppen med kommuner över 60 000
innevånare och gruppen med kommuner under 7 500 innevånare är 44 kr/kvm inkl moms. För en
lägenhet motsvara detta ca 245 kr/lgh och månad.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
37 (44)
Bild: H ans Thoursie
7. D E T I O S T Ö R S TA KO M M U N E R N A
7.1 Avfall
25
Avfall - 10 största
Stockholm
Göteborg
Kr/kvm inkl moms
20
Malmö
Uppsala
15
Linköping
Västerås
10
Örebro
5
Norrköping
0
Jönköping
Helsingborg
Medel Avfall
År
Figur 28 Avfallspriset för de 10 största kommunerna 2000-2010
Avfallet är även för de tio största kommunerna den nyttighet som har den största prisspridningen.
Billigast är det i Stockholm och dyrast i Jönköping. Kostnaden för att omhänderta avfall från denna
typ av fastighet är 2,4 ggr så dyrt i Jönköping jämfört med Stockholm.
Utvecklingen för de tio största kommunerna följer i stor utvecklingen för landets om helhet om man
jämför med utfallet Medel Avfall, i figur 26 ovan. Göteborg har justerat sin sammansättning av
avfall i årets studie vilket påverkat priset nedåt.
Det är tre av de tio kommunerna, Västerås, Norrköping och Jönköping, som ligger över medelpriset
för avfall i landet.
Den sänkning av avfallskostnaden som redovisas mellan åren 2000 och 2001 beror på att avfallskostnaden tidigare beräknades på ca 1 900 l avfall/vecka jämfört med ca 1 200 l/vecka från och
med 2001 års undersökning.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
38 (44)
Bild: H ans Thoursie
7.2 Vatten & Avlopp
60
VA - 10 största
Stockholm
Kr/kvm inkl moms
50
Göteborg
Malmö
40
Uppsala
Linköping
30
Västerås
20
Örebro
Norrköping
10
Helsingborg
0
Jönköping
Medel VA
År
Figur 29 VA-priset i de tio största kommunerna 2000-2010
På VA-sidan uppvisar de tio största kommunerna ett relativt lågt pris. Skillnaden mellan lägsta,
Stockholm, och högsta, Norrköping, är dock stor. VA-kostnaden är mer än dubbelt så hög (2,2 ggr)
för samma typ av fastighet i Norrköping jämfört med Stockholm.
Den mest anmärkningsvärda utvecklingen har Stockholm haft med en prissänkning på 24 %
jämfört med år 2000. I övriga kommuner så har man i stort sett följt samma utveckling som för
landet men med olika tempo över den studerade tiden.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
39 (44)
Bild: H ans Thoursie
OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms
7.3 El – Elnät
100
El total - 10 största
Stockholm
90
Göteborg
Malmö
80
Uppsala
Linköping
70
Västerås
60
Örebro
Norrköping
50
Helsingborg
40
Jönköping
Medel El
År
Figur 30 Det totala elpriset för landets tio största kommuner 2000-2010
Figur 29 visar utvecklingen för de tio största kommunerna avseende totalpriset för el så som det
redovisas i Nils Holgerssonrapporten. Utvecklingen av priset för el sedan år 2000 är kraftig, i
medeltal ca 71 %. Spridningen mellan kommuner är dock inte lika stor som för de övriga
nyttigheterna. Skillnaden består endast i elnätsavgifter, d v s kostnaden för att distribuera elen.
Sedan 2006 är det tre kommuner som sticker ut, Malmö, Örebro och Norrköping. I samtliga
kommuner är E.ON elnätsägare. I övriga kommuner har man legat i nivå med eller tydligt under
medelvärdet för landets kommuner. Den kommun som tangerar utvecklingen för landet sedan 2005
är Uppsala där Vattenfall är elnäts ägare.
Sedan 2001 har spridningen i det totala elpriset ökat, egentligen elnät i detta fall, vilket kan tyckas
anmärkningsvärt. Spridningen är idag större än tidigare (19 kr/kvm inkl moms) vilket motsvara 108
kr/mån för en lägenhet. Det relativa mått är det 26 % högre total elkostnad i Norrköping än i
grannkommunen Linköping med liknande förutsättningar.
Alltsedan Jubileumsrapporten (10 år med Nils Holgersson-studien) år 2005 har en analys av
elnätsavgifter i de 10 största kommunerna gjorts. Bilden för innevarande år ser ut på följande sätt:
Rapport – Avgiftsstudie 2010
40 (44)
Bild: H ans Thoursie
70
60
öre/kWh exkl moms
50
Elnätspris 2004 (1:a halvåret)
Elnätspris 2005 (1:a halvåret)
Elnätspris 2006 (1:a halvåret)
Elnätspris 2007 (1:a halvåret)
Elnätspris 2008 (1:a halvåret)
Elnätspris 2009 (1:a halvåret)
Elnätspris 2010 (1:a halvåret)
Medel 2010, kommunägda
Medel 2010, privat- och statligt ägda
40
30
20
10
Uppsala(Vattenf all
Eldistribution AB
Södra & Mellersta)
Norrköping(E.ON
Elnät Sverige AB Inkl.
Kungsbacka &
Västbo_10_Syd &
Mellersta)
Örebro(E.ON Elnät
Sverige AB Inkl.
Kungsbacka &
Västbo_10_Syd &
Mellersta)
Malmö(E.ON Elnät
Sverige AB Inkl.
Kungsbacka &
Västbo_10_Syd &
Mellersta)
Stockholm(Fortum
Distribution AB
Storstockholm_1_Stoc
kholm)
Jönköping(Jönköping
Energinät AB)
Helsingborg(Öresunds
kraft AB)
Västerås(Mälarenergi
Elnät AB)
Linköping(Utsikt Nät
AB)
Göteborg(Göteborg
Energi Nät AB)
0
Figur 31 Elnätspriser i landets tio största kommuner
De representerade elnätsföretagen har olika typer av ägande. De fem första i figuren har ett 100procentigt kommunalt ägande. De övriga har antingen privata eller statliga ägare. Som synes skiljer
sig medelvärdet mellan dessa två kategorier kraftigt åt, främst beroende på elnätsavgifterna i Norrköping, Malmö och Örebro är höga i förhållande till andra städer. Övervakningen och prövningen av
elnätstariffer enligt nuvarande lagstiftning sker inte uppdelat på kundkategorier utan som en helhetsprövning av skäligheten av ett nätföretags totala eltariffer. Inför en ny prövningsmetod är det
angeläget för inte minst Avgiftsgruppen att bevaka att flerfamiljshusen får skäliga nättariffer. Sett i
ett femårsperspektiv framgår höjningarna procentuellt av figur 31. Den heldragna blå linjen visar
en höjning motsvarande inflationen för den aktuella tidsperioden. Ingen av kommunerna är i
närheten av denna nivå. Närmast är Linköping och Stockholm med mer än den dubbla höjningen.
Ökning 2003-2010 av elnätstariffer i landets 10 stora kommuner
120%
105%
Ökning 2003-2010
100%
79%
KPI-f örändring mars 2003-mars 2010 (8%)
80%
60%
64%
62%
57%
36%
40%
36%
36%
23%
22%
20%
Uppsala(Vattenf all Eldistribution AB
Södra & Mellersta)
Norrköping(E.ON Elnät Sverige AB Inkl.
Kungsbacka & Västbo_10_Syd &
Mellersta)
Örebro(E.ON Elnät Sverige AB Inkl.
Kungsbacka & Västbo_10_Syd &
Mellersta)
Malmö(E.ON Elnät Sverige AB Inkl.
Kungsbacka & Västbo_10_Syd &
Mellersta)
Stockholm(Fortum Distribution AB
Storstockholm_1_Stockholm)
Jönköping(Jönköping Energinät AB)
Helsingborg(Öresundskraf t AB)
Västerås(Mälarenergi Elnät AB)
Linköping(Utsikt Nät AB)
Göteborg(Göteborg Energi Nät AB)
0%
Figur 32: Elnätspriser i landets tio största kommuner, procentuell höjning
under perioden 2003-2010
Rapport – Avgiftsstudie 2010
41 (44)
Bild: H ans Thoursie
OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms
7.4 Fjärrvärme
170
160
150
140
130
120
110
100
90
80
Stockholm
Fjärrvärme - 10 största
Göteborg
Malmö
Uppsala
Linköping
Västerås
Örebro
Norrköping
Helsingborg
Jönköping
Medel Fjv
År
Figur 33 Fjärrvärmepriser i landets tio största kommuner över perioden 20002010.
Fjärrvärmeprisets utveckling sedan sekelskiftet för landets tio största kommuner ser minst sagt
olika ut. År 2000 hade alla dessa kommuner ett fjärrvärmepris som låg lägre än medelpriset för
landets fjärrvärmekommuner och spridningen var ca 19 kr/kvm mellan lägsta och högsta. Tio år
senare så är spridningen ca 51 kr/kvm (förra året 67 kr/kvm). Spridningen har där med minskat
vilket mest beror på att Västerås ökat sitt pris med 5,6 %.
Det är egentligen två kommuner som står för denna spridning, Stockholm med en ökning på
knappt 60 % och Västerås med en ökning på 26 %. Utvecklingen av KPI under samma period
(mätt som värdet från mars månad för respektive år) är 16 %.
Det är tre kommuner som har höjt sitt fjärrvärmepris mer än i Stockholm, nämligen Uppsala (67
%), Linköping (63 %) och Helsingborg (60 %). Höjningen har emellertid skett från en lägre
utgångsnivå jämfört med Stockholm vilket resulterat i ett fjärrvärmepris som är lägre än
Stockholms. Fjärrvärmepriset i Stockholm är även sett över landet högt med sina 157,6 kr/kvm. De
tio dyraste fjärrvärmekommunerna i landet har ett snitt på 175,7 kr/kvm. Fjärrvärmepriset i
Stockholm är också det enda av de tio största städerna som ligger på en nivå över medelpriset i
landet.
Spridningen för de övriga åtta kommunerna har snarare minskat och ligger i nivå med eller strax
under medelvärdet för landets fjärrvärmekommuner.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
42 (44)
Bild: H ans Thoursie
kr/MWh inkl moms
Fjärrvärmepriser i de 10 största kommunerna
1 000
900
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Medel 10 Kommunalt ägda
Medel 10 Privat/Statligt ägda
800
700
600
500
400
300
200
100
Göteborg Energi AB
Tekniska Verken i Linköping AB
Mälarenergi AB
ÖresundskraftAB
Jönköping Energi AB
AB Fortum värme samägt med
Stockholms stad
E.ON Malmö
E.ON Örebro
E.ON Norrköping
Vattenfall AB
0
Göteborg
Linköping
Västerås
Helsin gborg
Jönköpin g
Stockholm
Malmö
Örebro
Norrköping
Uppsala
Figur 34 Fjärrvärmepriser i landets tio största kommuner under perioden
2005-2010.
I Figur 34 redovisas fjärrvärmprisets utveckling den senate femårsperioden. I figuren är
kommunerna också indelade efter ägarkategorier. De fem vänstra är kommunalt ägda medan de
fem till höger är privat och statligt ägda.
Skillnaden mellan dessa grupper är ca 82 kr/MWh (eller knappt 16 kr/kvm), samtliga priser inkl
moms. Skillnaden beror inte av skillnaden mellan grupper utan snarare på skillnaden som tidigare
beskrivits mellan Västerås och Stockholm som sannolikt har olika bevekelsegrunder för sin
prissättning. I detta lilla urval av kommuner så finns det ingen signifikans för att ägarförhållandet
skulle vara någon grund för olika nivåer på priser.
Fjärrvärmens konkurrenskraft finns på den lokala marknaden som kan se något olika ut beroende
på en mängd olika faktorer. Stockholm med det högsta fjärrvärmepriset ligger över den gräns som
redovisas under kapitlet ”Alterntiva uppvärmningsformer” då det kan vara intressant att faktiskt
studera möjligheterna till alternativ till fjärrvärme. Denna uppskattning är grov och endast indikativ.
Rapport – Avgiftsstudie 2010
43 (44)
Bild: H ans Thoursie
OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms
7.5 TOTALT
300
290
280
270
260
250
240
230
220
210
200
190
180
170
160
150
Stockholm
TOTALT - 10 största
Göteborg
Malmö
Uppsala
Linköping
Västerås
Örebro
Norrköping
Helsingborg
Jönköping
Medel TOTAL
20002001200220032004200520062007200820092010
År
Figur 35 Utvecklingen 2000-2010 avseende kostnader för samtliga nyttigheter
i landets tio största kommuner
Sammantaget visar granskningen av landets tio största kommuner en relativt samlad bild där
denna storstadsgrupp har en prisnivå som ligger klart under medelnivån i riket. Avståndet till
medelnivån har emellertid krympt över tiden. Från att vid sekelskiftet varit i medeltal 40 kr/kvm så
är det i år, 2009, drygt 30 kr/kvm. De senaste åren visar dock på en ökad spridning igen.
Kr/kvm inkl moms
Undantaget från denna utveckling av priser i gruppen storstadskommuner är Västerås som ligger
ca 70 kr/kvm under landets medelnivå. En bestående fråga mot bakgrund av denna studie är hur
det trots allt kan skilja så
350
mycket mellan kommuner
FV2010
av samma storleksordning.
300
Om man översätter detta
250
El2010
till vad som är hyres200
kostnadspåverkande för en
150
VA2010
lägenhet i Nils
100
Holgerssonhuset så
motsvarar de 70 kr/kvm
50
Av2010
som redovisats ovan nästan
0
390 kr/mån.
MEDEL 2010
301,7 kr/kvm
Kommuner
Figur 36 Sammansättningen av totala nyttigheter och
dess kostnader för landets tio största kommuner
Rapport – Avgiftsstudie 2010
44 (44)
Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms
Avfall
2009
VA
2010
2009
El
2010
2009
2010
Fjärrvärme
2009
2010
Alt.uppv.
2009
2010
Total
Län
Kommun
Stockholms län
Upplands Väsby
Vallentuna
Österåker
Värmdö
Järfälla
Ekerö
Huddinge
Botkyrka
Salem
Haninge
Tyresö
Upplands Bro
Nykvarn
Täby
Danderyd
Sollentuna
Stockholm
Södertälje
Nacka
Sundbyberg
Solna
Lidingö
Vaxholm
Norrtälje
Sigtuna
Nynäshamn
17,53
17,23
16,87
21,28
15,69
18,25
12,76
12,76
12,76
12,76
24,16
18,26
21,52
15,84
19,12
18,94
8,85
21,52
11,02
12,79
11,46
17,87
22,17
17,95
18,35
12,76
17,33
17,24
16,87
21,28
15,69
19,49
11,84
11,84
11,84
11,84
24,16
18,26
21,52
15,01
23,48
18,94
9,21
21,52
11,02
13,73
11,46
21,76
21,35
17,95
18,35
11,84
26,84
61,24
53,57
69,63
29,28
33,57
20,54
22,76
42,14
42,51
41,88
35,60
55,51
46,02
50,10
36,50
20,54
35,37
42,67
29,90
29,29
26,57
53,94
68,43
32,12
64,74
30,95
61,24
52,44
71,82
32,78
33,57
20,54
31,10
42,14
42,22
50,25
35,60
55,51
42,02
50,10
36,50
20,54
35,37
46,52
32,89
29,29
30,01
53,94
68,43
32,12
64,74
87,37
83,65
87,37
89,49
87,37
84,71
89,49
89,49
89,49
89,49
89,49
87,37
87,03
80,97
87,37
83,53
84,12
87,03
85,71
89,49
89,49
84,37
87,37
82,94
89,49
94,43
83,73
78,21
83,73
86,66
83,73
77,65
86,66
86,66
86,66
86,66
86,66
83,73
81,46
75,98
83,73
79,16
78,39
81,46
81,41
86,66
86,66
78,60
83,73
77,93
86,66
89,92
158,34
143,55
143,55
153,44
143,55
0,00
129,50
129,50
129,50
151,75
151,75
146,48
152,47
0,00
143,71
135,73
158,34
152,47
151,75
143,71
143,71
158,34
143,55
148,07
158,34
160,01
157,62
148,06
148,06
159,23
148,06
0,00
132,73
132,73
132,73
156,81
156,81
148,06
154,83
0,00
148,65
141,66
157,62
154,83
157,62
148,65
148,65
157,62
148,06
150,88
157,62
159,78
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
290,08
305,67
301,36
333,84
275,89
240,44
252,30
254,52
273,90
296,51
307,28
287,72
316,53
246,74
300,30
274,70
271,85
296,39
291,14
275,89
273,95
287,14
307,04
317,39
298,30
331,93
289,63
304,75
301,10
338,99
280,26
238,81
251,78
262,34
273,38
297,53
317,89
285,65
313,32
241,12
305,96
276,27
265,76
293,18
296,57
281,93
276,06
287,99
307,08
315,20
294,75
326,29
Uppsala län
Håbo
Älvkarleby
Knivsta
Tierp
Uppsala
Enköping
Östhammar
23,98
18,10
17,77
18,18
13,24
13,48
11,44
23,98
19,10
17,77
18,18
13,24
12,40
11,44
36,13
42,53
57,19
54,55
37,31
43,73
45,64
42,65
64,53
57,19
54,55
37,31
44,61
45,64
87,37
89,49
89,49
89,49
89,49
87,37
89,49
83,73
86,66
86,66
86,66
86,66
83,73
86,66
146,48
97,89
140,41
142,11
140,41
133,26
152,20
148,06
119,09
144,15
148,91
144,15
137,61
154,95
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
293,97
248,01
304,86
304,33
280,45
277,84
298,77
298,42
289,38
305,77
308,30
281,36
278,35
298,68
Södermanlands län
Vingåker
Gnesta
Nyköping
Oxelösund
16,21
30,49
18,15
18,74
16,93
28,54
15,08
20,30
59,72
41,57
42,85
44,95
59,72
41,57
44,85
45,35
89,49
89,49
89,49
83,39
86,66
86,66
86,66
78,61
141,79
154,64
144,27
107,31
148,97
150,86
147,16
114,19
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
307,21
316,19
294,76
254,39
312,28
307,63
293,75
258,44
Bilaga 1 - Sida 1 (8)
2009
2010
Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms
Avfall
Län
Kommun
Flen
Katrineholm
Eskilstuna
Strängnäs
Trosa
Östergötlands län
VA
2009
2010
57,17
58,94
55,13
55,13
45,38
45,38
60,13
75,15
52,54
50,25
El
2009
2010
89,49
86,66
91,70
85,00
80,30
73,31
88,75
85,03
89,49
86,66
Fjärrvärme
2009
2010
139,93
133,04
143,39
147,13
127,02
129,47
148,16
149,86
139,30
145,14
Alt.uppv.
2009
2010
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Total
2009
2010
305,43
296,82
314,34
303,15
271,40
269,98
319,74
333,08
306,08
306,23
2009
18,84
24,13
18,71
22,70
24,75
2010
18,18
15,90
21,83
23,04
24,18
Ödeshög
Ydre
Kinda
Boxholm
Åtvidaberg
Finspång
Valdemarsvik
Linköping
Norrköping
Söderköping
Motala
Vadstena
Mjölby
25,20
16,08
17,32
18,07
16,01
16,65
16,30
18,23
20,79
16,67
16,89
16,89
27,00
25,20
16,08
16,82
18,07
16,35
16,65
16,30
18,23
20,79
17,17
16,16
16,16
27,00
54,97
56,51
46,41
50,62
64,88
52,72
69,14
36,32
43,31
58,02
36,79
51,94
41,33
61,57
56,51
45,81
55,62
64,78
54,27
69,72
37,32
44,33
57,92
39,84
54,59
40,98
89,49
97,16
97,16
89,49
97,16
89,49
97,16
79,62
97,16
97,16
89,49
89,49
84,11
86,66
93,20
93,20
86,66
93,20
86,66
93,20
73,80
93,20
93,20
86,66
86,66
81,61
171,29
0,00
150,78
135,67
139,44
139,76
145,47
128,08
123,98
139,30
155,85
139,93
129,36
176,11
0,00
151,14
139,87
133,17
148,75
149,82
131,26
129,77
140,67
160,67
136,37
132,25
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
340,95
273,65
311,67
293,86
317,49
298,62
328,07
262,25
285,24
311,15
299,02
298,25
281,80
349,54
273,89
306,97
300,23
307,49
306,33
329,04
260,61
288,09
308,96
303,33
293,78
281,84
Jönköpings län
Aneby
Gnosjö
Gislaved
Vaggeryd
Jönköping
Nässjö
Värnamo
Sävsjö
Vetlanda
Eksjö
Tranås
Mullsjö
Habo
25,86
17,55
16,33
26,94
22,26
21,01
17,21
24,75
20,55
26,08
21,70
18,96
24,94
27,69
17,55
15,04
25,75
22,26
18,54
12,28
24,01
21,58
27,16
22,94
18,96
25,38
60,73
48,13
49,14
54,99
32,06
52,86
58,93
64,25
53,61
52,39
48,97
36,19
49,05
60,73
48,13
49,14
54,99
34,56
55,40
58,93
68,18
55,79
50,87
49,17
36,19
46,68
97,16
94,72
91,41
91,55
84,13
85,29
89,44
91,19
86,64
85,78
90,72
89,49
87,59
93,20
92,41
86,24
86,07
78,32
78,78
83,36
85,48
82,31
78,72
84,58
86,66
80,53
160,67
0,00
0,00
128,26
131,19
117,17
130,36
141,56
146,79
114,47
108,25
162,12
150,54
160,92
0,00
0,00
134,29
135,05
128,02
135,18
147,59
146,79
125,89
114,04
164,67
155,36
0,00
103,90
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
344,42
264,29
260,77
301,73
269,64
276,33
295,94
321,75
307,59
278,72
269,64
306,76
312,12
342,54
266,18
258,52
301,09
270,20
280,74
289,75
325,26
306,47
282,64
270,73
306,48
307,95
Kronobergs län
Uppvidinge
Lessebo
Tingsryd
Alvesta
Älmhult
Markaryd
25,08
16,50
24,89
16,98
16,13
18,16
25,08
16,88
22,12
16,98
16,84
18,16
64,16
82,70
69,89
58,15
66,77
51,69
64,26
82,70
61,57
63,17
62,13
51,69
97,16
97,16
97,16
91,88
97,16
97,16
93,20
93,20
93,20
88,29
93,20
93,20
0,00
0,00
0,00
124,24
135,67
0,00
0,00
0,00
0,00
124,24
139,87
0,00
103,90
103,90
103,90
0,00
0,00
103,90
108,10
108,10
108,10
0,00
0,00
108,10
290,30
300,26
295,84
291,26
315,73
270,91
290,64
300,88
284,99
292,68
312,04
271,14
Bilaga 1 - Sida 2 (8)
Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms
Avfall
Län
Kommun
Växjö
Ljungby
VA
2009
2010
73,62
76,10
46,08
47,43
El
2009
2010
83,69
78,25
78,51
74,15
Fjärrvärme
2009
2010
115,86
125,34
104,30
104,26
Alt.uppv.
2009
2010
0,00
0,00
0,00
0,00
Total
2009
2010
291,86
298,38
241,12
238,06
2009
18,69
12,23
2010
18,69
12,23
Kalmar & Gotlands län Högsby
Torsås
Mörbylånga
Hultsfred
Mönsterås
Emmaboda
Kalmar
Nybro
Oskarshamn
Västervik
Vimmerby
Borgholm
Gotland
23,38
22,46
22,46
20,53
17,53
19,82
22,46
22,46
20,42
21,62
17,91
22,84
25,08
24,82
23,33
23,33
20,34
17,53
20,81
23,33
23,33
21,04
21,62
18,59
22,84
25,08
73,27
79,55
68,18
51,18
52,85
58,61
56,35
52,61
51,00
45,92
62,88
71,75
71,21
75,56
81,55
75,37
48,11
55,49
61,54
60,32
52,61
53,99
45,92
62,88
76,55
71,21
97,16
103,83
97,16
97,16
97,16
89,71
84,22
85,97
91,16
86,57
87,03
88,03
89,07
93,20
101,33
93,20
93,20
93,20
86,49
80,08
80,72
86,03
80,97
82,49
83,02
83,93
0,00
139,93
0,00
154,88
142,52
144,75
128,30
138,97
140,43
123,31
129,88
139,00
147,89
0,00
139,93
0,00
159,71
150,20
156,81
132,38
141,99
145,52
133,86
133,74
149,38
153,69
103,90
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
297,71
345,76
291,70
323,75
310,05
312,89
291,33
300,00
303,01
277,41
297,69
321,63
333,24
301,68
346,13
300,00
321,35
316,42
325,65
296,12
298,65
306,58
282,38
297,70
331,80
333,90
Blekinge län
Olofström
Karlshamn
Ronneby
Karlskrona
Sölvesborg
20,84
17,07
14,36
17,79
23,65
17,29
17,68
14,36
17,77
15,51
53,00
43,98
46,94
71,01
45,78
55,62
43,98
50,69
72,50
46,69
94,38
85,35
85,57
90,29
88,09
89,37
79,47
79,65
85,42
84,35
139,79
117,24
142,10
152,17
147,16
149,17
119,88
151,99
155,04
147,16
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
308,00
263,64
288,97
331,25
304,68
311,45
261,01
296,69
330,73
293,71
Skåne län
Östra Göinge
Örkelljunga
Tomelilla
Bromölla
Osby
Perstorp
Klippan
Åstorp
Båstad
Kristianstad
Simrishamn
Ängelholm
Hässleholm
Svalöv
Staffanstorp
Burlöv
Vellinge
14,02
21,67
14,59
22,06
14,02
22,86
22,86
18,74
14,69
24,58
14,59
11,76
11,26
18,70
18,50
10,50
10,03
15,38
22,86
14,94
28,19
15,38
22,86
22,86
18,74
15,02
24,58
14,94
11,76
12,63
16,57
18,50
10,46
10,03
74,81
61,41
36,75
58,99
46,38
67,82
42,04
49,25
32,18
29,24
45,14
43,97
46,98
60,44
45,51
37,48
44,23
73,73
63,34
50,00
59,21
48,08
67,82
42,00
49,25
31,87
28,77
46,00
43,97
46,98
65,16
45,51
37,48
57,18
91,98
97,16
97,16
79,14
97,16
97,16
93,19
93,19
86,26
86,64
84,19
84,55
97,16
97,16
85,18
97,16
97,16
87,06
93,20
93,20
72,70
93,20
93,20
91,19
91,19
81,30
82,72
77,12
78,93
93,20
93,20
78,11
93,20
93,20
0,00
142,36
149,58
130,28
121,54
123,83
155,68
0,00
0,00
127,95
142,34
127,89
133,77
134,70
140,33
137,24
0,00
0,00
147,91
143,04
139,93
127,79
127,49
155,41
153,19
0,00
133,05
154,40
127,89
140,06
139,87
141,87
140,72
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
103,90
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
103,90
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
284,71
322,60
298,07
290,47
279,09
311,67
313,76
265,08
237,03
268,40
286,25
268,17
289,17
311,00
289,52
282,37
255,31
284,28
327,30
301,17
300,02
284,44
311,37
311,46
312,37
236,29
269,12
292,46
262,54
292,86
314,80
283,99
281,85
268,50
Bilaga 1 - Sida 3 (8)
Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms
Avfall
VA
2009
2010
39,26
39,26
42,25
42,25
59,26
59,26
46,05
46,05
46,63
61,32
37,21
41,43
63,48
63,48
51,04
56,36
33,16
33,16
28,28
28,88
46,49
47,88
29,98
32,50
39,66
39,72
47,27
45,93
45,20
47,05
45,17
45,17
El
2009
2010
91,86
87,17
91,92
86,62
88,30
85,52
97,16
93,20
87,77
84,83
89,28
84,60
94,41
89,67
84,16
77,09
97,16
93,20
88,30
85,52
82,30
78,07
85,81
79,20
87,55
80,49
94,41
89,67
91,37
84,90
78,93
74,51
Fjärrvärme
2009
2010
157,30
163,33
0,00
0,00
158,02
155,41
0,00
0,00
148,86
156,09
149,58
145,04
149,58
146,29
149,58
145,04
137,24
140,72
158,02
155,41
124,68
126,99
134,33
137,69
117,97
130,96
154,91
155,41
146,46
153,70
143,20
143,20
Alt.uppv.
2009
2010
0,00
0,00
103,90
108,10
0,00
0,00
103,90
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Total
2009
2010
307,15
308,50
251,15
250,05
317,08
310,06
261,85
263,62
299,27
319,38
288,22
283,34
324,92
317,10
302,24
296,16
278,06
277,54
294,88
291,06
272,16
269,51
265,12
264,57
258,78
266,45
314,05
308,68
298,01
300,63
286,03
281,62
Län
Kommun
Bjuv
Kävlinge
Lomma
Svedala
Skurup
Sjöbo
Hörby
Höör
Malmö
Lund
Landskrona
Helsingborg
Höganäs
Eslöv
Ystad
Trelleborg
2009
18,74
13,08
11,49
14,74
16,01
12,15
17,46
17,46
10,50
20,28
18,70
15,00
13,60
17,46
14,97
18,74
2010
18,74
13,08
9,87
16,27
17,14
12,28
17,67
17,67
10,46
21,26
16,57
15,18
15,28
17,67
14,97
18,74
Hallands län
Hylte
Halmstad
Laholm
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
14,38
20,17
14,55
19,93
18,31
15,42
16,04
22,30
15,00
22,24
19,66
15,92
65,13
28,40
48,70
44,93
40,99
58,23
65,13
30,40
48,70
46,46
44,85
57,06
97,16
82,81
85,61
83,36
85,70
87,87
93,20
77,07
79,68
77,09
80,32
88,02
0,00
133,28
0,00
173,38
136,34
133,02
0,00
135,58
0,00
183,98
140,15
140,31
103,90
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
280,56
264,66
252,76
321,59
281,33
294,53
282,46
265,36
251,48
329,77
284,98
301,31
Västra Götalands län
Härryda
Partille
Öckerö
Stenungsund
Tjörn
Orust
Sotenäs
Munkedal
Tanum
Göteborg
Mölndal
Kungälv
Lysekil
Uddevalla
Strömstad
Dals Ed
18,68
15,34
19,60
17,16
16,82
17,69
24,90
21,99
18,72
16,98
13,00
17,61
20,00
15,55
18,02
26,56
18,68
15,57
19,60
17,16
15,71
18,22
23,02
21,99
18,72
14,65
13,67
17,61
24,00
16,64
18,02
27,10
53,66
45,20
60,90
43,75
71,84
51,52
67,67
80,30
70,87
33,49
37,85
46,60
76,50
57,68
72,46
59,19
53,66
45,20
60,90
44,13
79,08
53,05
67,67
79,50
70,87
34,13
37,85
46,60
63,75
61,55
72,46
60,29
90,39
81,17
94,85
89,49
94,85
94,38
94,85
94,85
94,85
80,98
81,20
87,01
89,29
87,31
94,85
89,49
86,21
77,17
88,33
86,66
88,33
89,50
88,33
88,33
88,33
76,94
75,68
81,87
84,36
82,07
88,33
86,66
0,00
125,45
0,00
121,11
0,00
0,00
0,00
177,69
165,98
125,45
149,51
142,61
144,75
128,31
0,00
145,46
0,00
126,56
0,00
121,82
0,00
0,00
0,00
179,03
168,39
126,56
152,11
151,29
151,99
131,86
0,00
146,21
103,90
0,00
103,90
0,00
103,90
103,90
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
103,90
0,00
108,10
0,00
108,10
0,00
108,10
108,10
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
266,63
267,16
279,24
271,51
287,41
267,49
291,32
374,83
350,41
256,90
281,56
293,83
330,54
288,85
289,22
320,70
266,65
264,50
276,92
269,77
291,22
268,87
287,12
368,85
346,31
252,28
279,30
297,38
324,09
292,13
286,90
320,26
Bilaga 1 - Sida 4 (8)
Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms
Avfall
Län
Kommun
Färgelanda
Ale
Lerum
Vårgårda
Bollebygd
Tranemo
Bengtsfors
Mellerud
Lilla Edet
Mark
Svenljunga
Herrljunga
Vänersborg
Trollhättan
Alingsås
Borås
Ulricehamn
Åmål
Grästorp
Essunga
Karlsborg
Gullspång
Vara
Götene
Tibro
Töreboda
Mariestad
Lidköping
Skara
Skövde
Hjo
Tidaholm
Falköping
Värmlands län
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
2009
30,02
18,07
16,25
26,60
18,15
23,18
25,88
26,04
14,78
21,45
15,58
31,12
15,08
16,74
24,63
25,48
20,59
22,65
24,41
12,96
17,76
18,75
14,60
24,38
17,76
17,76
14,31
8,15
14,12
17,76
17,76
22,29
22,36
2010
31,53
18,07
16,95
26,60
18,69
24,76
26,64
26,04
15,52
21,82
16,05
22,35
15,34
16,57
24,69
25,48
22,28
23,21
25,63
12,08
17,76
18,75
14,32
24,38
17,76
17,76
15,83
8,23
14,12
17,76
17,76
22,29
22,36
21,52
21,23
20,46
22,56
18,94
21,52
23,99
20,46
22,56
19,94
VA
2009
2010
81,61
80,29
50,68
51,28
61,18
64,84
60,70
60,70
55,68
59,35
64,49
64,71
63,78
65,71
58,41
58,41
61,90
64,19
51,86
51,80
59,43
59,74
50,63
50,63
39,87
39,87
35,89
36,35
43,71
46,33
42,32
44,44
50,78
54,81
59,14
59,56
52,56
55,22
56,01
57,49
59,03
50,78
55,83
64,37
58,94
58,94
43,60
43,80
31,56
31,56
59,34
54,96
44,91
44,91
25,86
26,31
40,24
41,84
32,76
30,21
44,60
47,85
40,65
40,65
39,48
40,33
61,95
65,54
70,37
72,46
48,28
62,52
65,54
72,05
72,46
51,89
El
2009
2010
89,49
86,66
96,51
90,58
83,72
78,15
89,49
86,66
89,49
86,66
89,49
86,66
88,45
82,44
89,49
86,66
89,49
86,66
89,49
86,66
89,49
86,66
88,62
82,91
89,49
86,66
82,29
76,04
83,40
79,32
83,96
78,13
89,74
83,03
89,49
86,66
91,88
86,44
92,82
88,84
89,09
86,92
100,00
94,72
87,59
85,31
88,27
82,40
84,64
81,69
84,39
80,04
84,39
80,04
80,50
75,55
81,18
76,96
77,99
70,92
82,09
76,64
85,12
80,70
87,67
82,79
Fjärrvärme
2009
2010
0,00
0,00
137,42
126,56
156,36
156,36
147,16
149,58
0,00
0,00
0,00
0,00
120,63
161,64
0,00
0,00
151,99
156,65
161,66
161,66
143,98
143,98
154,39
158,41
148,61
154,16
137,20
141,30
162,18
161,64
131,95
135,96
146,29
147,78
144,46
149,96
156,33
163,46
0,00
0,00
146,48
147,90
0,00
0,00
131,48
132,21
130,99
140,64
132,93
136,79
131,05
131,05
118,43
126,01
110,98
116,25
129,07
129,07
114,71
114,71
132,69
137,03
143,92
151,15
129,69
134,88
Alt.uppv.
2009
2010
103,90
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
103,90
108,10
103,90
108,10
0,00
0,00
103,90
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
103,90
108,10
0,00
0,00
103,90
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
100,00
100,00
94,06
100,00
100,00
159,21
0,00
154,23
156,81
175,56
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
Bilaga 1 - Sida 5 (8)
94,72
94,72
88,84
94,72
94,72
167,47
182,10
154,95
164,05
184,25
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Total
2009
2010
305,02
306,59
302,68
286,49
317,50
316,30
323,95
323,53
267,22
272,80
281,07
284,23
298,74
336,42
277,84
279,21
318,17
323,02
324,46
321,94
308,48
306,43
324,75
314,30
293,05
296,03
272,12
270,27
313,92
311,97
283,72
284,01
307,40
307,90
315,75
319,39
325,18
330,75
265,69
266,50
312,36
303,35
278,48
285,94
292,61
290,77
287,24
291,21
266,89
267,80
292,53
283,81
262,03
266,79
225,50
226,34
264,61
262,00
243,22
233,60
277,14
279,28
291,98
294,79
279,19
280,35
342,68
290,66
339,11
351,83
342,78
346,22
366,34
336,30
353,79
350,79
Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms
Avfall
VA
2009
2010
72,90
75,56
71,67
71,67
60,36
63,66
75,50
77,82
66,76
68,28
47,32
39,71
49,63
50,89
68,50
68,89
52,59
53,89
52,04
53,64
59,99
59,99
El
2009
2010
100,00
94,72
100,00
94,72
100,00
94,72
89,49
86,66
100,00
94,72
81,53
77,19
88,87
85,05
89,74
83,30
100,00
94,72
87,01
81,38
89,49
86,66
Fjärrvärme
2009
2010
163,86
163,86
158,94
163,10
148,42
151,45
154,88
162,60
148,61
150,77
141,35
147,22
162,51
162,51
140,41
147,65
148,61
154,40
149,67
151,33
156,64
156,64
Alt.uppv.
2009
2010
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Total
2009
2010
366,37
363,75
344,97
343,86
326,10
327,34
337,60
344,81
344,25
340,01
286,83
278,46
319,21
316,27
314,04
315,22
323,40
325,21
309,21
307,48
321,98
319,18
Län
Kommun
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
2009
29,62
14,37
17,33
17,72
28,88
16,63
18,20
15,39
22,20
20,50
15,86
2010
29,62
14,37
17,51
17,72
26,25
14,35
17,83
15,39
22,20
21,12
15,89
Örebro län
Lekeberg
Laxå
Hallsberg
Degerfors
Hällefors
Ljusnarsberg
Örebro
Kumla
Askersund
Karlskoga
Nora
Lindesberg
11,72
16,30
21,52
13,80
25,73
27,22
15,45
16,41
16,11
10,95
24,48
24,34
11,72
16,90
21,52
13,80
25,73
28,86
15,45
16,41
16,11
10,95
18,42
18,01
67,10
50,38
55,36
50,00
56,28
55,07
29,86
42,50
49,55
41,05
45,69
40,20
67,10
53,38
55,36
50,00
56,28
55,07
30,90
42,50
51,30
41,53
45,69
40,20
97,16
100,00
97,16
88,19
100,00
100,00
97,16
97,16
97,16
89,33
97,16
88,14
93,20
94,72
93,20
82,86
94,72
94,72
93,20
93,20
93,20
84,39
93,20
82,02
137,23
152,02
143,02
153,35
146,47
152,21
143,02
143,02
155,85
138,50
140,01
132,61
137,22
160,47
143,28
167,83
149,37
0,00
143,28
143,28
160,67
146,95
143,62
138,53
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
313,21
318,69
317,06
305,34
328,48
334,50
285,49
299,09
318,67
279,83
307,33
285,29
309,24
325,46
313,35
314,49
326,09
286,75
282,83
295,39
321,28
283,81
300,93
278,75
Västmanlands län
Skinnskatteberg
Surahammar
Heby
Kungsör
Hallstahammar
Norberg
Västerås
Sala
Fagersta
Köping
Arboga
18,93
25,96
13,66
20,52
13,81
17,29
21,26
15,85
13,82
20,52
20,52
18,93
25,96
14,21
17,72
15,14
17,29
21,26
16,23
14,48
17,72
17,72
67,71
44,31
57,76
56,36
43,05
68,68
21,88
44,60
49,31
41,50
49,49
69,73
44,53
60,06
56,36
44,12
70,24
22,98
44,60
51,25
43,16
50,94
89,49
89,49
89,18
82,19
82,19
89,49
82,19
89,18
88,03
82,19
82,19
86,66
86,66
83,59
75,98
75,98
86,66
75,98
83,59
83,14
75,98
75,98
0,00
154,40
133,77
142,10
128,71
145,86
100,66
131,12
141,04
88,03
149,34
0,00
154,42
145,72
147,61
134,46
152,95
106,32
143,06
148,03
100,70
152,10
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
280,03
314,17
294,37
301,16
267,75
321,33
225,99
280,75
292,19
232,24
301,54
283,42
311,57
303,57
297,68
269,70
327,15
226,55
287,48
296,90
237,56
296,75
Dalarna län
Vansbro
Malung
Gagnef
22,24
24,88
19,78
22,24
25,85
21,43
62,43
61,61
55,10
62,43
66,63
57,86
100,00
78,30
85,29
94,72
71,29
82,14
129,07
132,69
0,00
129,07
134,00
0,00
0,00
0,00
103,90
0,00
0,00
108,10
313,73
297,48
264,07
308,46
297,77
269,53
Bilaga 1 - Sida 6 (8)
Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms
Avfall
Län
Kommun
Leksand
Rättvik
Orsa
Älvdalen
Smedjebacken
Mora
Falun
Borlänge
Säter
Hedemora
Avesta
Ludvika
Gävleborgs län
VA
2009
2010
60,26
55,44
63,31
64,89
67,70
72,72
76,85
75,72
68,83
71,95
39,72
39,72
51,10
54,53
32,61
34,19
58,43
58,43
52,71
56,94
35,26
35,75
56,37
56,37
El
2009
2010
85,90
82,14
85,90
82,14
82,73
77,53
82,73
77,53
86,72
80,90
82,73
77,53
86,73
80,31
78,59
72,27
90,70
85,14
86,77
77,88
89,49
86,66
88,03
83,14
Fjärrvärme
2009
2010
151,99
157,79
148,03
129,31
126,42
139,92
0,00
0,00
151,58
150,90
135,29
139,92
139,71
139,71
111,51
111,51
158,22
163,55
133,09
140,31
144,92
147,89
150,35
157,65
Alt.uppv.
2009
2010
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
103,90
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Total
2009
2010
317,97
315,67
333,04
312,89
297,06
315,98
295,60
294,01
326,64
325,08
286,97
286,40
294,20
291,20
235,87
231,13
326,33
326,10
298,68
301,23
283,92
285,13
310,95
314,99
2009
19,82
35,80
20,22
32,13
19,52
29,23
16,66
13,16
18,98
26,11
14,24
16,21
2010
20,29
36,54
25,81
32,66
21,33
29,23
16,66
13,16
18,98
26,11
14,82
17,83
Ockelbo
Hofors
Ovanåker
Nordanstig
Ljusdal
Gävle
Sandviken
Söderhamn
Bollnäs
Hudiksvall
18,10
18,10
11,59
17,58
17,18
18,10
18,10
15,99
10,44
14,92
19,10
19,10
11,59
18,46
17,70
19,10
19,10
15,06
10,44
14,92
60,85
52,69
54,71
84,96
58,87
32,50
54,91
57,04
52,25
48,55
67,03
77,16
54,71
84,96
62,62
42,00
60,19
58,58
56,20
48,55
93,15
91,71
88,43
98,82
79,28
86,23
85,72
84,45
93,15
93,15
86,08
86,22
82,41
94,53
73,95
80,78
82,19
77,63
86,08
86,08
129,99
114,97
136,78
0,00
132,92
112,01
131,59
130,76
131,53
152,44
133,53
122,77
141,26
0,00
138,28
120,28
139,35
139,33
138,77
153,65
0,00
0,00
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
302,08
277,47
291,50
305,26
288,25
248,85
290,32
288,24
287,37
309,06
305,74
305,26
289,97
306,05
292,54
262,17
300,83
290,60
291,49
303,20
Västernorrlands län
Ånge
Timrå
Härnösand
Sundsvall
Kramfors
Sollefteå
Örnsköldsvik
20,17
14,35
19,03
11,50
21,46
19,71
33,32
20,17
14,35
19,03
11,09
21,46
20,30
22,68
63,23
65,10
55,71
59,90
79,63
75,11
67,26
63,23
68,15
57,89
63,40
79,63
77,36
68,02
91,39
98,82
87,39
80,84
85,84
92,88
79,71
86,49
94,53
80,65
74,51
79,79
88,65
73,48
149,34
136,85
137,81
125,42
149,58
143,81
130,77
149,34
141,16
138,97
129,26
154,06
148,06
138,08
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
324,12
315,11
299,95
277,66
336,50
331,51
311,06
319,23
318,19
296,53
278,26
334,95
334,36
302,26
Jämtlands län
Ragunda
Bräcke
Krokom
Strömsund
Åre
Berg
Härjedalen
Östersund
25,10
21,15
26,18
22,96
27,14
28,79
24,81
20,94
25,10
22,60
26,62
25,25
27,14
28,24
25,41
20,94
56,66
49,77
68,13
78,58
74,54
63,15
58,50
29,42
56,66
49,77
68,13
81,99
74,54
65,96
70,13
29,42
92,88
91,39
78,05
92,88
78,05
80,89
91,39
78,05
88,65
86,49
74,80
88,65
74,80
83,83
86,49
74,80
0,00
176,11
103,60
143,38
128,33
146,84
129,73
103,60
0,00
177,56
111,16
143,38
141,51
118,98
134,55
111,16
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
278,54
338,42
275,95
337,79
308,06
319,67
304,43
232,01
278,51
336,42
280,70
339,27
317,99
297,01
316,58
236,31
Bilaga 1 - Sida 7 (8)
Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms
Avfall
2009
VA
2010
2009
El
2010
2009
2010
Fjärrvärme
2009
2010
Alt.uppv.
2009
2010
Total
Län
Kommun
Västerbottens län
Nordmaling
Bjurholm
Vindeln
Robertsfors
Norsjö
Malå
Storuman
Sorsele
Dorotea
Vännäs
Vilhelmina
Åsele
Umeå
Lycksele
Skellefteå
26,01
26,64
15,85
18,99
20,40
23,17
19,88
21,03
13,52
18,69
21,48
25,88
14,39
23,13
22,46
25,79
27,83
15,85
18,99
21,02
23,17
20,99
21,76
15,72
19,12
22,47
25,88
14,39
23,13
22,14
60,07
49,64
64,08
54,39
70,29
49,47
56,60
33,81
65,98
40,85
59,14
62,16
40,49
37,58
52,03
49,82
48,81
66,76
54,39
71,71
49,47
56,60
35,53
72,59
40,85
64,99
62,16
42,80
37,58
52,02
85,41
85,41
83,87
85,41
83,87
83,87
85,41
85,41
92,88
85,41
85,41
87,48
74,32
83,87
83,87
82,66
82,66
78,41
82,66
78,41
78,41
82,66
82,66
88,65
82,66
82,66
80,90
68,81
78,41
78,41
134,53
129,92
152,12
152,12
152,12
148,12
152,15
131,24
129,13
136,20
137,42
132,69
128,83
152,15
148,12
138,58
137,84
154,54
154,54
154,54
150,53
154,57
142,82
134,55
138,58
136,38
132,69
134,91
154,57
150,53
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
306,02
291,62
315,93
310,92
326,69
304,63
314,05
271,49
301,51
281,15
303,45
308,21
258,03
296,73
306,48
296,85
297,14
315,56
310,58
325,68
301,58
314,82
282,77
311,51
281,21
306,50
301,63
260,92
293,69
303,11
Norrbottens län
Arvidsjaur
Arjeplog
Jokkmokk
Överkalix
Kalix
Övertorneå
Pajala
Gällivare
Älvsbyn
Luleå
Piteå
Boden
Haparanda
Kiruna
25,43
34,90
15,87
14,79
27,10
28,22
32,53
16,86
22,90
22,14
14,82
19,37
16,96
18,43
25,43
35,70
15,85
15,80
26,13
27,80
32,53
19,48
22,90
20,12
14,82
19,37
18,94
18,44
47,48
63,04
92,30
45,41
67,26
37,45
42,49
55,01
38,83
42,91
33,75
39,50
59,28
62,59
50,35
64,95
92,30
57,25
69,02
37,45
50,44
57,77
41,55
43,12
33,75
39,50
62,83
65,71
85,41
85,41
85,41
85,41
85,41
103,23
85,41
85,41
85,41
71,89
77,79
78,37
85,41
85,41
82,66
82,66
82,66
82,66
82,66
96,23
82,66
82,66
82,66
65,96
70,78
75,11
82,66
82,66
152,58
0,00
163,31
145,23
149,09
148,61
121,59
153,32
134,81
80,63
106,63
98,79
133,89
151,70
152,58
0,00
163,31
154,64
158,02
156,09
130,51
152,67
139,04
82,65
106,63
98,79
143,79
156,28
0,00
103,90
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
108,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
310,90
287,25
356,90
290,84
328,86
317,51
282,02
310,61
281,95
217,56
232,98
236,02
295,54
318,13
311,02
291,41
354,13
310,35
335,83
317,56
296,14
312,59
286,15
211,85
225,98
232,77
308,22
323,10
Bilaga 1 - Sida 8 (8)
2009
2010
Bilaga 2
Kommun
Kommunalskatt
år 2010
exkl. kyrkoavgift
Folkmängd
20091231
31,28
31,08
31,33
32,38
30,73
31,33
32,05
32,23
32,00
32,18
31,58
31,68
32,05
29,73
29,30
30,30
29,58
32,23
30,36
31,13
29,22
30,96
31,98
32,22
32,08
31,93
32,20
33,05
31,77
31,45
31,70
31,35
32,55
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
38 641
29 361
39 173
37 756
65 295
25 095
95 798
81 195
15 313
76 237
42 602
23 202
9 227
63 014
31 150
63 347
829 417
85 270
88 085
37 722
66 909
43 445
11 001
55 927
39 219
25 781
17,33
17,24
16,87
21,28
15,69
19,49
11,84
11,84
11,84
11,84
24,16
18,26
21,52
15,01
23,48
18,94
9,21
21,52
11,02
13,73
11,46
21,76
21,35
17,95
18,35
11,84
17,33
13,76
22,85
15,69
16,93
15,01
16,83
12,70
11,46
21,76
21,35
-
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
E.ON Nord
E.ON Nord
Vattenfall AB
E.ON Nord
Södertörn Fjärrvärme AB (Huddinge)
Södertörns Fjärrvärme AB
Södertörns Fjärrvärme AB
Vattenfall AB
Vattenfall AB
E.ON Nord
Telge Nät AB
Norrenergi AB
SollentunaEnergiAB
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
Telge Nät AB
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
NorrenergiAB
Norrenergi AB
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
E.ON Nord
Norrtälje Energi AB
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
817
767
767
825
767
688
688
688
813
813
767
802
770
734
817
802
817
770
770
817
767
782
817
828
E.ON Elnät Stockholm AB
Elverket Vallentuna AB
E.ON Elnät Stockholm AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
E.ON Elnät Stockholm AB
Ekerö Energi AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
E.ON Elnät Stockholm AB
Telge Nät AB
Fortum Distribution AB Storstockholm_3_Täby
E.ON Elnät Stockholm AB
Sollentuna Energi AB
Fortum Distribution AB Storstockholm_1_Stockholm
Telge Nät AB
Nacka Energi AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Fortum Distribution AB Storstockholm_2_Lidingö
E.ON Elnät Stockholm AB
Norrtälje Energi AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Nynäshamn Energi AB
50,2
41,3
50,2
55,0
50,2
40,4
55,0
55,0
55,0
55,0
55,0
50,2
46,5
37,7
50,2
42,8
41,6
46,5
46,5
55,0
55,0
41,9
50,2
40,8
55,0
60,2
19 452
9 068
14 477
20 044
194 751
39 360
21 391
23,98
19,10
17,77
18,18
13,24
12,40
11,44
16,09
14,55
11,41
12,40
11,44
E.ON Nord
Bionär
Vattenfall AB
Tierps Fjärrvärme AB
Vattenfall AB
EnaEnergiAB
Neova AB
767
617
747
772
747
713
803
E.ON Elnät Stockholm AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
E.ON Elnät Stockholm AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
50,2
55,0
55,0
55,0
55,0
50,2
55,0
Fjärrvärmeföretag
Elnätföretag
Stockholms län
Upplands Väsby
Vallentuna
Österåker
Värmdö
Järfälla
Ekerö
Huddinge
Botkyrka
Salem
Haninge
Tyresö
Upplands-Bro
Nykvarn
Täby
Danderyd
Sollentuna
Stockholm
Södertälje
Nacka
Sundbyberg
Solna
Lidingö
Vaxholm
Norrtälje
Sigtuna
Nynäshamn
Uppsala län
Håbo
Älvkarleby
Knivsta
Tierp
Uppsala
Enköping
Östhammar
Bilaga 2 - Sida 1 (9)
Bilaga 2
Kommunalskatt
Kommun
år 2010
exkl. kyrkoavgift
Södermanlands län
Vingåker
Gnesta
Nyköping
Oxelösund
Flen
Katrineholm
Eskilstuna
Strängnäs
Trosa
Folkmängd
20091231
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
Fjärrvärmeföretag
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
Elnätföretag
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
32,90
32,35
31,65
32,45
31,75
32,35
32,35
31,90
31,63
8 911
10 318
51 209
11 126
16 139
32 303
95 577
32 024
11 446
16,93
28,54
15,08
20,30
18,18
15,90
21,83
23,04
24,18
19,03
-
Rindi EnergiAB
Rindi Energi AB
Vattenfall AB
Oxelö Energi AB
Rindi Energi AB
Tekniska Verken i Linköping AB
EskilstunaEnergi&MiljöAB
Strängnäs Energi AB
Statkraft Värme AB
772
782
763
592
689
762
671
776
752
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Oxelö Energi AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Utsikt Katrineholm Elnät AB
Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB
Sevab Nät AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
55,0
55,0
41,9
55,0
52,3
33,4
52,3
55,0
31,65
30,75
31,00
32,19
32,00
31,55
31,50
30,25
31,30
31,20
31,25
31,10
31,00
5 314
3 672
9 811
5 248
11 498
20 733
7 811
144 690
129 254
14 042
41 843
7 420
25 770
25,20
16,08
16,82
18,07
16,35
16,65
16,30
18,23
20,79
17,17
16,16
16,16
27,00
12,60
18,07
15,47
16,65
17,23
9,19
16,16
16,16
14,49
Lantmännen Agrovärme AB
Tekniska Verken i Linköping AB
E.ON Syd
Tekniska Verken i Linköping AB
FinspångsTekniskaVerkAB
Neova AB
Tekniska Verken i Linköping AB
E.ON Norrköping
E.ON Syd
Vattenfall AB
Rindi Energi AB
Mjölby-Svartådalen Energi AB
913
783
725
690
771
776
680
672
729
833
707
685
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Utsikt Nät AB
34,2
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
Mjölby Kraftnät AB
46,8
32,50
32,80
32,25
31,50
32,15
32,45
31,75
32,25
32,37
32,57
32,22
32,65
32,33
6 446
9 536
29 212
12 959
126 331
29 489
32 753
10 871
26 350
16 353
18 043
7 027
10 674
27,69
17,55
15,04
25,75
22,26
18,54
12,28
24,01
21,58
27,16
22,94
18,96
25,38
23,40
23,12
20,71
12,28
24,01
18,96
24,24
Aneby Miljö & Vatten AB (Aneby)
Vaggeryds Energi AB
Jönköping Energi AB
Nässjö Affärsverk AB
Värnamo Energi AB
Sävsjö Energi AB
Vetlanda Energi & Teknik AB
Eksjö Energi AB
Tranås Energi AB
Mullsjö Energi & MIljö AB
HaboEnergiAB
834
696
700
663
700
765
761
722
591
853
805
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_9_Västbo
64,2
Gislaved Energi AB
54,3
Vaggeryd Kommuns Elverk
54,0
Jönköping Energinät AB
41,5
Nässjö Affärsverk Elnät AB
42,2
Värnamo Elnät AB
49,6
Sävsjö Energi AB
53,0
Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab
47,9
Eksjö Elnät AB
42,1
Tranås Energi AB
51,6
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
Habo Kraft AB
45,0
Östergötlands län
Ödeshög
Ydre
Kinda
Boxholm
Åtvidaberg
Finspång
Valdemarsvik
Linköping
Norrköping
Söderköping
Motala
Vadstena
Mjölby
Jönköpings län
Aneby
Gnosjö
Gislaved
Vaggeryd
Jönköping
Nässjö
Värnamo
Sävsjö
Vetlanda
Eksjö
Tranås
Mullsjö
Habo
Kronobergs län
Bilaga 2 - Sida 2 (9)
Bilaga 2
Kommun
Kommunalskatt
år 2010
exkl. kyrkoavgift
Folkmängd
20091231
32,65
32,36
32,11
32,76
31,25
31,65
31,41
31,61
Uppvidinge
Lessebo
Tingsryd
Alvesta
Älmhult
Markaryd
Växjö
Ljungby
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
9 320
8 165
12 358
18 757
15 570
9 559
82 023
27 410
25,08
33,34
22,12
16,98
16,84
18,16
18,69
12,23
25,08
12,02
14,84
18,16
14,38
12,23
Alvesta EnergiAB
E.ON Syd
E.ON Syd
Växjö Energi AB
LjungbyEnergiAB
644
725
649
540
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Alvesta Elnät AB
57,6
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Växjö Energi Elnät AB
41,4
Ljungby Energinät AB
34,7
32,33
32,05
32,03
32,53
32,03
31,83
32,43
32,45
32,13
31,78
32,48
32,20
33,10
5 873
7 044
13 834
13 855
12 980
9 223
62 388
19 576
26 232
36 290
15 538
10 806
57 221
24,82
23,33
23,33
20,34
17,53
20,81
23,33
23,33
21,04
21,62
18,59
22,84
25,08
20,34
20,42
17,84
-
Torsås Fjärrvärme AB (Torsås)
Neova AB
E.ON Syd
Emmaboda Energi AB (Emmaboda)
Kalmar Energi Värme AB
Nybro Energi AB
Oskarshamn Energi AB
Västervi kMiljö & Energi AB
Vimmerby Energi AB
Borgholm Energi AB (Borgholm)
Gotlands Energi AB
725
828
778
813
686
736
754
694
693
774
796
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Kreab Öst AB
78,7
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Emmaboda Elnät AB
54,7
Kalmar Energi Elnät AB
44,3
Nybro Elnät AB
45,4
Oskarshamn Energi Nät AB
53,9
Västerviks Kraft Elnät AB
45,8
Vimmerby Energi AB
48,2
Borgholm Energi Elnät AB
49,1
GEAB
50,5
32,55
32,60
32,75
31,90
32,66
13 102
30 918
28 416
63 342
16 813
17,29
17,68
14,36
17,77
15,51
10,98
-
Olotröms Kraft AB
Karlshamn Energi AB
Ronneby Miljö och Teknik AB
Affärsverken Karlskrona AB
Sölvesborgs Energi och Vatten AB (Sölvesborg)
773
621
788
803
763
Olofströms Kraft Nät AB
Karlshamn Energi AB
Ronneby Miljö och Teknik AB
Affärsverken Karlskrona AB
Sölvesborgs Energi & Vatten AB
Fjärrvärmeföretag
Elnätföretag
Kalmar & Gotlands län
Högsby
Torsås
Mörbylånga
Hultsfred
Mönsterås
Emmaboda
Kalmar
Nybro
Oskarshamn
Västervik
Vimmerby
Borgholm
Gotland
Blekinge län
Olofström
Karlshamn
Ronneby
Karlskrona
Sölvesborg
Bilaga 2 - Sida 3 (9)
59,3
43,3
43,6
52,9
51,2
Bilaga 2
Kommun
Kommunalskatt
år 2010
exkl. kyrkoavgift
Folkmängd
20091231
31,50
29,15
31,00
32,15
31,65
30,95
30,40
30,68
30,62
31,25
30,90
29,43
31,00
30,88
29,28
30,48
28,89
31,28
28,90
29,63
30,63
30,47
30,81
30,17
30,97
31,23
31,23
30,63
30,60
30,12
30,13
30,50
30,75
13 526
9 639
12 936
12 285
12 656
6 983
16 382
14 667
14 269
78 788
19 328
39 083
50 036
13 290
21 949
16 509
33 162
14 813
28 638
21 065
19 625
14 867
18 153
14 762
15 261
293 909
109 147
41 226
128 359
24 480
31 269
28 109
41 891
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
15,38
22,86
14,94
28,19
15,38
22,86
22,86
18,74
15,02
24,58
14,94
11,76
12,63
16,57
18,50
10,46
10,03
18,74
13,08
9,87
16,27
17,14
12,28
17,67
17,67
10,46
21,26
16,57
15,18
15,28
17,67
14,97
18,74
13,11
11,97
19,41
13,11
11,97
10,53
18,50
10,44
13,08
10,56
17,19
17,19
10,44
11,32
17,19
14,97
14,71
Fjärrvärmeföretag
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
Elnätföretag
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
Skåne län
Östra Göinge
Örkelljunga
Tomelilla
Bromölla
Osby
Perstorp
Klippan
Åstorp
Båstad
Kristianstad
Simrishamn
Ängelholm
Hässleholm
Svalöv
Staffanstorp
Burlöv
Vellinge
Bjuv
Kävlinge
Lomma
Svedala
Skurup
Sjöbo
Hörby
Höör
Malmö
Lund
Landskrona
Helsingborg
Höganäs
Eslöv
Ystad
Trelleborg
Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB
Rindi Energi AB
Bromölla fjärrvärme AB
Fjärrvärme i Osby AB
Perstorps Fjärrvärme AB
LundsEnergikoncernAB(publ)
Åstorps Bioenergi AB
C4EnergiAB
ÖsterlensKraftAB
Öresundskraft AB
Hässleholm Miljö AB
Svalövs kommun
E.ON Malmö
E. ON Malmö
Neova AB
LundsEnergikoncernAB(publ)
Skurups Fjärrvärme AB
Rindi Energi AB
Rindi Energi AB
Rindi Energi AB
E.ON Malmö
LundsEnergikoncernAB(publ)
Landskronakommun
ÖresundskraftAB
Höganäs FjärrvärmeAB
LundsEnergikoncernAB(publ)
Ystad Energi AB
Trelleborgs Fjärrvärme AB
Bilaga 2 - Sida 4 (9)
766
741
725
662
661
805
794
689
800
663
726
725
735
729
846
805
809
751
758
751
729
805
658
713
679
805
796
742
Brittedals Elnät Ek för.
55,6
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Bromölla Energi AB
32,4
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Kreab Energi AB
62,3
Kreab Energi AB
62,3
Bjäre Kraft ek för
46,3
C4 Elnät AB
48,6
Österlens Kraft AB
39,5
Öresundskraft Ängelholm AB
42,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Staffanstorps Energi AB
41,1
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Öresundskraft Nordvästra Skåne AB
55,8
Skånska Energi Nät AB
54,9
Lunds Energi AB
53,1
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Skurups kommun
52,0
Sjöbo Elnät AB
51,6
Ringsjö Energi AB
59,8
Höörs Energiverk
39,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Lunds Energi AB
53,1
Landskrona kommun Teknik- & stadsbyggnadsförvaltn
41,1
Öresundskraft AB
42,9
Höganäs Energi AB
45,0
Ringsjö Energi AB
59,8
Ystad Energi AB
52,1
Trelleborgs Kommun
35,3
Bilaga 2
Kommun
Kommunalskatt
år 2010
exkl. kyrkoavgift
Folkmängd
20091231
31,17
30,50
30,50
31,02
30,25
31,25
31,50
30,94
31,64
32,52
32,09
32,84
32,19
33,21
32,44
32,00
31,29
32,32
32,94
32,54
32,79
34,09
32,14
32,75
31,53
32,09
31,94
31,45
33,24
33,14
33,25
32,09
32,15
32,74
33,09
31,84
32,24
31,94
31,43
32,99
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
10 277
91 087
23 345
40 739
57 439
73 938
16,04
22,30
15,00
22,24
19,66
15,92
12,20
11,25
15,00
18,99
-
HalmstadsEnergiochMiljöAB
Falkenberg Energi AB
Varberg Energi AB
Statkraft Värme AB
34 007
34 382
12 292
23 983
14 961
15 308
9 112
10 246
12 253
507 330
60 381
40 727
14 535
51 518
11 690
4 729
6 691
27 394
38 301
10 967
8 253
11 622
9 841
9 261
12 773
33 821
10 291
9 348
36 871
54 873
37 515
102 458
22 753
12 434
18,68
15,57
19,60
17,16
15,71
18,22
23,02
21,99
18,72
14,65
13,67
17,61
24,00
16,64
18,02
27,10
31,53
18,07
16,95
26,60
18,69
24,76
26,64
26,04
15,52
21,82
16,05
22,35
15,34
16,57
24,69
25,48
22,28
23,21
15,57
15,82
17,69
18,72
12,99
4,64
12,19
16,33
17,23
27,11
31,53
16,42
14,76
16,69
18,15
11,18
15,34
24,69
24,44
-
Göteborg Energi AB
656
Stenungsunds Energi och Miljö AB (Stenungsund)631
Uddevalla Energi AB
928
Neova AB
873
Göteborg Energi AB
656
Mölndal Energi AB
788
KungälvEnergiAB
784
LEVA i Lysekil AB
788
Uddevalla Energi AB
683
Farmarenergi i Ed AB
758
Göteborg EnergiAB
656
LerumFjärrvärmeAB
810
Rind i EnergiAB
775
BengtsforsEnergi
838
LillaEdetsFjärrvärmeAB
812
Marks Värme AB
838
Svenljunga Energi AB
746
Herrljunga Energi AB (Herrljunga)
821
Vattenfall AB
799
Trollhättan Energi AB
732
Alingsås Energi Nät AB
837
Borås Energi och Miljö AB
704
Ulricehamns Energi AB
766
Statkraft Värme AB
777
Fjärrvärmeföretag
Elnätföretag
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
Hallands län
Hylte
Halmstad
Laholm
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
703
953
726
727
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Halmstads Energi & Miljö Nät AB
39,5
Södra Hallands Kraft ek för
43,7
Falkenberg Energi AB
39,5
Varberg Energi AB
44,7
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_8_Kungsbacka 57,1
Västra Götalands län
Härryda
Partille
Öckerö
Stenungsund
Tjörn
Orust
Sotenäs
Munkedal
Tanum
Göteborg
Mölndal
Kungälv
Lysekil
Uddevalla
Strömstad
Dals-Ed
Färgelanda
Ale
Lerum
Vårgårda
Bollebygd
Tranemo
Bengtsfors
Mellerud
Lilla Edet
Mark
Svenljunga
Herrljunga
Vänersborg
Trollhättan
Alingsås
Borås
Ulricehamn
Åmål
Bilaga 2 - Sida 5 (9)
Härryda Energi AB
Partille Energi Nät AB
Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten
Västra Orusts Energitjänst ek för
Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten
Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten
Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten
Göteborg Energi Nät AB
Mölndal Energi Nät AB
Kungälv Energi AB
LEVA i Lysekil AB
Uddevalla Energi Elnät AB
Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Ale Elförening ek för
Lerum Energi AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Bengtsfors Energi Nät AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Herrljunga Elektriska AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Trollhättan Energi Elnät AB
Alingsås Energi Nät AB
Borås Elnät AB
Ulricehamns Energi AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
54,2
39,6
57,6
55,0
57,6
59,5
57,6
57,6
57,6
39,2
37,2
47,2
51,2
47,5
57,6
55,0
55,0
61,3
41,2
55,0
55,0
55,0
48,1
55,0
55,0
55,0
55,0
48,9
55,0
37,8
43,1
41,2
49,1
55,0
Bilaga 2
Kommun
Grästorp
Essunga
Karlsborg
Gullspång
Vara
Götene
Tibro
Töreboda
Mariestad
Lidköping
Skara
Skövde
Hjo
Tidaholm
Falköping
Kommunalskatt
år 2010
exkl. kyrkoavgift
32,20
32,45
31,95
33,37
31,65
32,35
31,59
31,85
32,14
31,84
31,45
31,44
32,45
32,20
32,05
Folkmängd
20091231
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
Fjärrvärmeföretag
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
847
766
685
729
709
679
653
602
669
594
710
783
699
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
Grästorps Energi Ek för
54,6
Nossebroortens Energi ek för
58,5
Karlsborgs Energi AB
55,4
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Varabygdens Energi ek för
52,8
Götene Elförening ek för
48,1
Tibro Energi AB
46,9
Mariestad Töreboda Energi AB
44,3
Mariestad Töreboda Energi AB
44,3
Lidköpings kommun
37,0
Skara Energi AB
39,3
Skövde kommun
29,5
Hjo Energi AB
38,8
Tidaholms Elnät AB
45,3
Falbygdens Energi Nät AB
48,7
Elnätföretag
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
5 857
5 601
6 784
5 335
15 771
13 186
10 611
9 255
23 799
37 989
18 455
50 984
8 859
12 632
31 419
25,63
12,08
17,76
18,75
14,32
24,38
17,76
17,76
15,83
8,23
14,12
17,76
17,76
22,29
22,36
15,45
8,14
8,60
24,38
8,14
8,14
15,83
8,14
8,14
8,08
10,61
Grästorps Fjärrvärme AB
Rindi Energi AB
Vara Värme AB
Götene Vatten & Värme AB
Neova AB
Mariestad-TörebodaEnergi AB
Mariestad-TörebodaEnergi AB
LidköpingsVärmeverkAB
SkaraEnergiAB
SkövdeVärmeverkAB
HjoEnergiAB
TidaholmsEnergiAB
FalbygdensEnergiAB
33,15
33,00
33,25
33,25
32,85
33,25
33,10
33,15
32,70
32,55
32,50
33,20
32,75
33,25
31,65
32,75
11 717
8 577
12 508
4 363
14 833
3 793
11 401
9 142
9 915
13 345
84 736
23 963
10 626
12 636
26 100
15 602
21,52
23,99
20,46
22,56
19,94
29,62
14,37
17,51
17,72
26,25
14,35
17,83
15,39
22,20
21,12
15,89
21,52
11,61
22,56
19,34
29,62
14,37
34,54
10,56
26,25
12,22
15,39
17,45
-
Kils Energi AB
EDA Energi AB
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
Rindi Energi AB
HammaröEnergiAB
Munkfors Värmeverk AB
Forshaga Energi AB (Forshaga)
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
Neova AB
Rindi Energi AB
Karlstads Energi AB
Kristinehamns Fjärrvärme AB
Rindi Energi AB
Hagfors Bioenergi AB (Hagfors)
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
868
944
803
850
955
849
845
785
843
781
763
842
765
800
784
812
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Karlstads Elnät AB
39,6
Kristinehamns Elnät AB
52,3
Filipstad Energinät AB
49,5
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Arvika Elnät AB
46,4
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
32,48
33,23
32,10
32,85
33,10
32,10
31,90
31,10
7 123
5 786
15 235
9 709
7 333
5 055
134 006
20 214
11,72
16,90
21,52
13,80
25,73
28,86
15,45
16,41
13,80
25,73
28,86
12,20
16,41
Lekeberg Bioenergi AB (Lekeberg)
LaxåVärmeAktiebolag
E.ON Örebro
Degerfors Energi AB
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
E.ON Örebro
E.ON Örebro
711
831
742
870
774
742
742
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Degerfors Energi AB
48,8
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Värmlands län
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
Örebro län
Lekeberg
Laxå
Hallsberg
Degerfors
Hällefors
Ljusnarsberg
Örebro
Kumla
Bilaga 2 - Sida 6 (9)
Bilaga 2
Kommun
Askersund
Karlskoga
Nora
Lindesberg
Kommunalskatt
år 2010
exkl. kyrkoavgift
32,40
32,10
32,80
32,35
Folkmängd
20091231
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
Fjärrvärmeföretag
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
833
761
744
718
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Karlskoga Elnät AB
51,3
E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta
65,5
Linde Energi AB
47,5
Elnätföretag
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
11 307
29 742
10 343
23 029
16,11
10,95
18,42
18,01
18,42
18,01
Vattenfall AB
Karlskoga Energi & Miljö AB
E.ON Nord
Linde Energi AB
32,89
32,69
32,87
32,41
32,19
33,04
30,74
32,69
32,49
32,54
32,24
4 567
9 980
13 355
8 116
15 127
5 730
135 936
21 499
12 249
24 847
13 302
18,93
25,96
14,21
17,72
15,14
17,29
21,26
16,23
14,48
17,72
17,72
18,93
15,78
11,36
17,29
21,26
21,82
11,36
17,72
E.ON Nord
Surahammars Kommunal TeknikAB
Sala-Heby Energi AB
MälarenergiAB
MälarenergiAB
VästerbergslagensEnergiAB
Mälarenergi AB
Sala-Heby Energi AB
VästerbergslagensEnergiAB
Köpingskommun
Arboga EnergiAB
800
755
765
697
793
551
741
767
522
788
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Sala-Heby Energi Elnät AB
Mälarenergi Elnät AB
Mälarenergi Elnät AB
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
Mälarenergi Elnät AB
Sala-Heby Energi Elnät AB
Västerbergslagens Elnät AB
Mälarenergi Elnät AB
Mälarenergi Elnät AB
33,43
33,20
33,38
32,95
32,95
33,55
33,45
33,59
33,57
33,20
33,55
33,45
33,30
33,10
33,20
6 876
10 408
10 071
15 303
10 797
6 934
7 288
10 758
20 146
55 685
48 681
10 900
15 195
21 762
25 650
22,24
25,85
21,43
20,29
36,54
25,81
32,66
21,33
29,23
16,66
13,16
18,98
26,11
14,82
17,83
20,29
27,41
20,93
16,66
22,71
14,82
-
Rindi Energi AB
Malung-SälenskommunVärmeverket
Dala Energi
Rättviks Teknik AB
E.ON Nord
Smedjebacken Energi AB
E.ON Nord
FaluEnergi&VattenAB
Borlänge Energi .AB
Hedemora Energi AB
HedemoraEnergiAB
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
VästerbergslagensEnergiAB
669
694
818
670
725
782
725
724
578
847
727
766
817
Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland
68,0
Malungs Elnät AB
39,6
Gagnefs Elnät AB
47,7
Leksand-Rättvik Elnät AB
47,7
Leksand-Rättvik Elnät AB
47,7
Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7
Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7
Smedjebacken Energi Nät AB
45,6
Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7
Falu Elnät AB
44,7
AB Borlänge Energi Elnät AB
31,7
Dala Elnät AB
52,5
Hedemora Energi AB
40,8
Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40
55,0
Västerbergslagens Elnät AB
49,3
33,97
33,82
33,07
33,57
33,57
32,72
5 982
9 873
11 530
9 646
19 077
94 352
19,10
19,10
11,59
18,46
17,70
19,10
14,55
14,55
11,59
14,55
Bionär
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
Elektra Värme AB
Ljusdal Energi AB
GävleEnergiAB
692
636
732
716
623
Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland
Hofors Elverk AB
Elektra Nät AB Edsbyn
E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord
Ljusdal Elnät AB
Gävle Energi AB
Västmanlands län
Skinnskatteberg
Surahammar
Heby
Kungsör
Hallstahammar
Norberg
Västerås
Sala
Fagersta
Köping
Arboga
55,0
55,0
50,0
37,7
37,7
55,0
37,7
50,0
49,3
37,7
37,7
Dalarna län
Vansbro
Malung-Sälen
Gagnef
Leksand
Rättvik
Orsa
Älvdalen
Smedjebacken
Mora
Falun
Borlänge
Säter
Hedemora
Avesta
Ludvika
Gävleborgs län
Ockelbo
Hofors
Ovanåker
Nordanstig
Ljusdal
Gävle
Bilaga 2 - Sida 7 (9)
54,0
54,2
48,1
67,7
43,9
45,5
Bilaga 2
Kommun
Sandviken
Söderhamn
Bollnäs
Hudiksvall
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
36 978
25 759
26 175
36 848
19,10
15,06
10,44
14,92
14,55
11,57
10,43
11,31
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
SandvikenEnergiAB
722
Söderhamn Energi AB
722
Bollnäs Energi AB
719
AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 796
34,02
33,33
34,03
33,28
33,83
34,08
32,78
10 148
17 902
24 675
95 533
19 214
20 442
55 128
20,17
14,35
19,03
11,09
21,46
20,30
22,68
17,88
8,13
17,32
9,89
Ånge Energi AB
E.ON Nord
Härnösand Energi & Miljö AB
Sundsvall Energi AB
Neova AB
E.ON Nord
Övik Energi AB
774
731
720
670
798
767
715
Härjeåns Nät AB _3
E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord
Härnösand Elnät AB
Sundsvall Elnät AB
AB Kramfors Energiverk
E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord
Övik Energi Nät AB
64,2
67,7
45,2
35,3
43,9
67,7
43,2
34,17
33,92
33,12
33,67
33,17
33,47
33,42
32,97
5 609
6 865
14 460
12 286
10 278
7 447
10 585
59 136
25,10
22,60
26,62
25,25
27,14
28,24
25,41
20,94
18,90
24,36
23,03
15,33
Bräcke kommun
Jämtkraft AB
Jämtlandsvärme AB (Strömsund)
Jämtkraft AB
BTEA
E.ON Nord
Jämtkraft AB
920
576
743
733
617
697
576
E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord
Härjeåns Nät AB _3
Jämtkraft Elnät AB
E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord
Jämtkraft Elnät AB
Bergs Tingslags Elektriska AB
Härjeåns Nät AB _3
Jämtkraft Elnät AB
67,7
64,2
45,3
67,7
45,3
59,9
64,2
45,3
33,55
33,40
33,40
32,90
33,65
33,65
33,40
33,40
33,40
33,40
33,70
33,40
33,10
33,35
32,90
7 205
2 500
5 519
6 880
4 361
3 295
6 227
2 743
2 900
8 357
7 156
3 133
114 075
12 427
71 770
25,79
27,83
15,85
18,99
21,02
23,17
20,99
21,76
15,72
19,12
22,47
25,88
14,39
23,13
22,14
21,02
15,05
10,09
17,11
21,01
11,06
23,13
19,19
E.ON Nord
Umeå EnergiAB
Skellefteå Kraft AB
Skellefteå Kraft AB
Skellefteå Kraft AB
Skellefteå Kraft AB
Skellefteå Kraft AB
Sorsele kommun (Sorsele)
E.ON Nord
E.ON Nord
E.ON Nord
Åsele Energi AB (Åsele)
Umeå Energi AB
Skellefteå Kraft AB
Skellefteå Kraft AB
718
714
801
801
801
780
801
740
697
718
707
688
699
801
780
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Skellefteå Kraft Elnät AB
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Skellefteå Kraft Elnät AB
Skellefteå Kraft Elnät AB
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Åkab Nät & Skog AB
Umeå Energi Elnät AB
Skellefteå Kraft Elnät AB
Skellefteå Kraft Elnät AB
58,0
58,0
51,1
58,0
51,1
51,1
58,0
58,0
67,7
58,0
58,0
55,1
35,6
51,1
51,1
Kommunalskatt
år 2010
exkl. kyrkoavgift
32,82
32,87
32,07
32,82
Folkmängd
20091231
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
Fjärrvärmeföretag
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
Sandviken Energi Elnät AB
47,7
Söderhamn Elnät AB
40,4
Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland 54,0
Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland 54,0
Elnätföretag
Västernorrlands län
Ånge
Timrå
Härnösand
Sundsvall
Kramfors
Sollefteå
Örnsköldsvik
Jämtlands län
Ragunda
Bräcke
Krokom
Strömsund
Åre
Berg
Härjedalen
Östersund
Västerbottens län
Nordmaling
Bjurholm
Vindeln
Robertsfors
Norsjö
Malå
Storuman
Sorsele
Dorotea
Vännäs
Vilhelmina
Åsele
Umeå
Lycksele
Skellefteå
Norrbottens län
Bilaga 2 - Sida 8 (9)
Bilaga 2
Kommun
Arvidsjaur
Arjeplog
Jokkmokk
Överkalix
Kalix
Övertorneå
Pajala
Gällivare
Älvsbyn
Luleå
Piteå
Boden
Haparanda
Kiruna
Kommunalskatt
år 2010
exkl. kyrkoavgift
Folkmängd
20091231
32,48
32,68
32,63
32,98
32,73
31,93
32,88
32,73
32,63
32,68
32,43
32,53
32,68
33,23
6 622
3 143
5 210
3 670
16 926
4 920
6 309
18 533
8 387
73 950
40 860
27 408
10 112
22 969
Avfallskostn
(vid 1200 l/v)
Avfallskostn
(alt. volym)
kr/m2 inkl moms
kr/m2 inkl moms
25,43
35,70
15,85
15,80
26,13
27,80
32,53
19,48
22,90
20,12
14,82
19,37
18,94
18,44
14,95
13,21
15,33
16,67
18,94
18,44
Fjärrvärmeföretag
Arvidsjaurs Energi AB
Jokkmokks Värmeverk AB
Vattenfall AB . Norrlandsbolagen
Vattenfall AB.Norrlandsbolagen
Vattenfall AB. Norrlandsbolagen
Pajala Värmeverk AB (Pajala)
GällivareVärmeverkAB
Älvsbyns Fjärrvärme
LuleåEnergiAB
Pite Energi AB
BodensEnergiAB
Vattenfall AB.Norrlandsbolagen
Tekniska Verken i Kiruna AB
Bilaga 2 - Sida 9 (9)
Fjärrvärme
kr per MWh
inkl moms
791
846
801
819
809
676
791
720
428
552
512
745
810
Elnätföretag
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Ekfors Kraft AB brutet räkenskår
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Luleå Energi Elnät AB
AB PiteEnergi
Bodens Energi Nät AB
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Vattenfall Eldistribution AB Norrnät
Elnätspris
öre per kWh
exkl moms
58,0
58,0
58,0
58,0
58,0
79,9
58,0
58,0
58,0
31,0
38,8
45,8
58,0
58,0