Här finns rapporten (version 2011-10-31).
F as ti g h et e n N i l s H o l g e rs s o n s underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2011 Bild: Ha ns Thoursie FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Sättet som de produceras på inverkar på de boendes komfort och på miljön i stort. Dessutom utgör kostnaden för dem i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för dessa nyttigheter uppgår till drygt 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts som hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnaderna gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. Också det faktum att många av verksamheterna bedrivs i kommunala eller enskilda monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna. Sedan sexton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan Sveriges kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och har varit till stor fördel för att ta fram kvalitetssäkrade uppgifter. Samarbetet har också bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och analys. Årets rapport konstaterar att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Nils Holgerssongruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket förhoppningsvis ska leda till sänkta priser för kunderna. Nils Holgersson-gruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport. Stockholm den 31 oktober 2011 Nils Holgersson-gruppen Per Holm, SABO, samt ordförande i Nils Holgerssongruppen Rudolf Antoni, Fastighetsägarna Roland Jonsson, HSB Karin Lindeberg, Hyresgästföreningen Charlotta Szczepanowski, Riksbyggen Rapport – Avgiftsstudie 2011 2 (39) Bild: Ha ns Thoursie Innehållsförteckning FÖRORD ......................................................................................................................... 2 1. SAMMANFATTNING.................................................................................................... 4 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................ 4 1.2 ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER ..................................................................................... 4 1.3 RESULTAT ................................................................................................................... 5 2. FJÄRRVÄRME ........................................................................................................... 10 2.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 10 2.2 RESULTAT ................................................................................................................. 10 2.3 ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME ................................................................... 16 3. EL............................................................................................................................. 18 3.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 18 3.2 NÄTAVGIFTER ............................................................................................................. 19 3.3 ELPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL) .................................................................................. 23 3.3 SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER ................................................................... 25 4. VATTEN OCH AVLOPP............................................................................................... 27 4.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 27 4.2 RESULTAT ................................................................................................................. 27 5. AVFALL..................................................................................................................... 29 5.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 29 5.2 RESULTAT ................................................................................................................. 30 5.3 BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING ..................................................................... 31 6. TOTALKOSTNAD ....................................................................................................... 33 7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA ............................................................................. 35 7.1 FJÄRRVÄRME .............................................................................................................. 35 7.2 EL (ELHANDEL+ELNÄT) .................................................................................................. 36 7.3 VATTEN & AVLOPP ....................................................................................................... 37 7.4 AVFALL .................................................................................................................... 38 7.5 TOTALT ................................................................................................................. 39 Bilaga 1 och 2 finns också i Excel-format med filnamn ”NH2011bilaga1o2v111031.xls”. Denna rapport tillsammans med mer material finns att hämta hem på www.nilsholgersson.nu. Omslag Foto: Eskilstuna, Naturbild/Hasse Schröder Illustration: Hans Thoursie Rapport – Avgiftsstudie 2011 3 (39) Bild: Ha ns Thoursie 1 . S A M M A N FATT N I N G 1.1 Förutsättningar Som metod för undersökningen har valts att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. När det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärmen är det dominerande uppvärmningsalternativet. I övriga kommuner redovisas en kostnad för alternativ uppvärmning enligt beskrivning i kapitel 5.3 ”Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme”. Förutsättningar för fastigheten: Area Antal lägenheter 1 000 kvm 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh) Årsförbrukning Elenergi Fastighetsel (35A) Hushållsel (16A) Fjärrvärme Energibehov Flöde Olja Avfall Vatten och avlopp 15 000 kWh 34 500 kWh 193 000 kWh 3 860 m3 25 m3 3 st 370 liters kärl/vecka 2 000 m3 Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i Sverige. Detta har även i år uppnåtts till 100 procent. Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor eller motsvarande för avfall och VAtaxor samt från energi- och/eller elföretag för fjärrvärme och elpriser. Enbart förbrukningsavgifter har beräknats. Kostnadsuppgifter för alternativet till fjärrvärme (biobränslepelletspanna och bergvärmepump) har hämtats från bl a Energimarknadsinspektionen. Uppgifter om befolkning, skatter mm har hämtats från SCB:s statistik. Alla nyttigheter utom VA-verksamheten finansierar verksamheten fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är dock främst taxefinansierad. 1.2 Att jämföra taxor och avgifter Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen, men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset. OBS! Det är viktigt att notera att alla priser som redovisas i avgiftsstudien är löpande priser. Priserna jämförs i förekommande fall med inflationen (redovisat i form av mars månads värde för KPI för aktuella år). Rapport – Avgiftsstudie 2011 4 (39) Bild: Ha ns Thoursie 1.3 Resultat Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden för de studerade nyttigheterna (221 kr/kvm inkl moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (378 kr/kvm inkl moms). Försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är 71 procent högre i Munkedal än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1235 kr/månad (14 820 kr/år & lgh) i Luleå och 2110 kr/månad (25 320 kr/år & lgh) i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är hela 875 kr/månad. I absoluta tal så är skillnaden densamma i år som förra året mellan kommunerna med lägsta respektive högsta kostnaden. Figur 1 Jämförelse mellan Luleå och Munkedals kommun kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst spridning finner man bland avfallsoch VA- taxorna. Den största utgiftsposten gäller uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen varierar mellan 85 och 189 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan fjärrvärme baseras på medelvärden av pellets - och värmepumpbaserad uppvärmning, 112 kr/kvm inkl moms (108 kr/kvm år 2010). För kommuner med alternativ uppvärmning till fjärrvärme, se Figur 2 redovisas också en beräknad kapitalkostnad för att spegla en nödvändig kostnad att byta från fjärrvärme till alternativ uppvärmning (se kapitel 2.3 för mer info). Figur 2 Kommuner med högst och lägst totalkostnad Variationerna för exempelvis sophämtningen beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man Rapport – Avgiftsstudie 2011 5 (39) Bild: Ha ns Thoursie investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige. Generellt har kostnaderna för samtliga nyttigheter ökat med 3,4 procent mellan 2010 och 2011 vilket är något mer än inflationen som varit 2,6 procent (marsvärden för KPI). I Figur 3 redovisas hur de olika nyttigheterna fördelar sig för en medelkommun. Knappt hälften av kostnaden (48 procent) är relaterad till värme medan knappt 30 procent avser el (ca 10 respektive 20 procentenheter är fastighetsel respektive boendes elkostnad). Figur 3 De studerade nyttigheternas andel Resterande knappa ¼-del utgörs av kostnad för avfallshantering (6 procent) av total kostnad för 2011 års studie. och av VA-kostnad (18 procent). En låg totalkostnad är oftast förknippad med en låg fjärrvärmekostnad. En annan viktig iakttagelse är skillnaden i totalkostnad mellan staden och glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner kan uppgå till 45 kr/kvm. I årets studie är ökningen relativt jämt fördelad mellan olika kommunstorlekar. Det är således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer. Rapport – Avgiftsstudie 2011 6 (39) Bild: Ha ns Thoursie Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Skillnader i årliga driftkostnader mellan olika uppvärmningsformer utgör ett viktigt beslutsunderlag för att övergå till en annan uppvärmningsform. Det som avgör valet är dock nästan alltid investerarens bedömning av hur investeringen ska förräntas. Andra viktiga bedömningsfaktorer för en fastighetsägare är miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav. I det följande diagrammet visas utvecklingen för de undersökta nyttigheterna och för konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och 2011. Figur 4 Utvecklingen av undersökta nyttigheter och KPI Figur 5 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank) Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i ett förvaltningsskede. I Figur 5 redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade tidsperioden 19952011. Både den korta och långa räntan är allt jämt på historiskt låga nivåer. Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend för de undersökta nyttigheterna. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för samtliga nyttigheter fortfarande ökar. Ökningstakten för VA, avfall och fjärrvärme dock minskat. Rapport – Avgiftsstudie 2011 7 (39) Bild: Ha ns Thoursie Ökningstakt för VA och fjärrvärme var ca 3 procent medan avfall ökade med 0,2 procent vilket är lägre än KPI. Elpriserna har i år ökat mest. I studien används även i år ett rörligt elhandelspris som ökat med hela 7,5 procent. Elnätspriset har även i årets studie ökat (dock lägre än tidigare), 4,7 procent. 2010 var ökningen hela 8,5 procent (och året dess för innan 7,2 procent). Det bör påpekas att det i Nils Holgersson-studien används kommunmedelvärde. Utvecklingen av elnätspriset är allt jämt oroväckande ur ett kundperspektiv. Noterbart är att elkostnaden har ökat mest sedan 1996 (över 75 procent). Införandet av fyra elområde i Sverige fr o m 1 november i år innebär en ökad spridning av elhandelspriset. Den pågående utjämning av elnätspriser som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall och Fortum genomför med stöd av ellagen får märkliga konsekvenser. Utjämningen ger enklare prislistor inom respektive företags geografiska område innebär stora prisskillnader mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar. I Figur 6 redovisas Figur 6 Elnätskostnadens utveckling för Nils ett exempel där elkostnaden Holgersson-fastigheten i Norrköping och Linköping i E.ON-ägda elnätet i mellan åren 2003 till 2011 Norrköping nästan fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär samma utgångspunkt år 2003 och har haft en helt annan utveckling. Denna utveckling måste starkt ifrågasättas ur ett kundperspektiv. Ligger denna utveckling verkligen i linje med lagstiftarnas intentioner? Varför skall just E.ON:s kunder i Norrköping bidra till att utjämna elnätstariffer mellan stad och landsbygd? Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer är i stort sett oförändrad. Energimarknadsinspektionen gör bedömningen att ”Fjärrvärmekunden befinner sig i en svag position gentemot fjärrvärmeföretagen”. Priser för elnät och fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus. För elnät är det uppenbart att E.ON och för fjärrvärmen är det Fortum Värme i Stockholm som varit prisledande i den studerade gruppen av kommuner. Det finns förutom Vattenfall också ett antal kommunala aktörer som också kraftigt har höjt sina priser, t. ex. Lund, Skellefteå och Södertälje. Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 24 procent mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 240 kr/kvm, och den som har högst kostnad, Norrköping med 297 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgerssonfastigheten blir alltså nästan 57 000 kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet Rapport – Avgiftsstudie 2011 8 (39) Bild: Ha ns Thoursie med knappt 3800 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 312 kr/kvm för fjärrvärmekommuner). En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar allt jämt stora och svårförklarliga skillnader (se Figur 7 nedan). Figur 7 Jämförelse av kostnader för olika nyttigheter i landets 10 största kommuner - Urval lägst/medel/högsta – Medel för riket Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är fortfarande för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta (Stockholm) och lägsta (Västerås) är drygt 46 kr/kvm, ca 46 300 kr och år eller ca 257 kr/månad för en lägenhet. I procentuella värden är största skillnaden för avfall mellan högsta (Västerås) och lägsta (Malmö), ca 134 procent. Rapport – Avgiftsstudie 2011 9 (39) Bild: Ha ns Thoursie 2 . FJ ÄR R V Ä R M E 2.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 3,0 procent har ökat mellan 2010 och 2011. Detta är samma nivå jämfört med förra årets redovisning och endast något över KPI. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på 830 kr/månad. Det är 27 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (1056 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 procent lägre (475 kr/mån). Det är hela 2,2 gånger dyrare i Hammarö jämfört med Luleå vilket måste betecknas som anmärkningsvärt. De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande: Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något men ligger stadigt på mellan 2,5 till 5,2 procent sedan år 2000. Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med ca 46 procent i medeltal ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat med 19 procent. Prissättningen av fjärrvärmen är relativt sätt komplicerad. Upp till fem priskomponenter kan ingå i fjärrvärmepriset och utöver det kan det även finnas säsongsbaserad prissättning. Det gör det svårt för konsumenten att förstå konsekvensen av t ex en energieffektiviseringsåtgärd på förhand. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme. ”Nära-Noll-Energibyggnader” är något som sannolikt kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen i hög grad. 2.2 Resultat Fjärrvärmen har byggts ut kraftigt under den studerade tidsperioden och är den dominerande uppvärmningsformen i flera tätorter. I årets undersökning är det 255 kommuner av totalt 290, d v Rapport – Avgiftsstudie 2011 10 (39) Bild: Ha ns Thoursie s 88 procent av kommunerna, där fjärrvärme har ansetts utgöra den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten. I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst fjärrvärmekostnad och medel för undersökningen vilket var 148,7 kr/kvm år 2011 jämfört med 144,4 kr/kvm för år 2010, dvs. en ökning av priset med 3,0 procent, vilket är en minskning i relation till föregående års undersökning. Ökningstakten är endast något över KPI (2,6 procent). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. I bilaga 2 finns siffrorna omräknade till kr/MWh inkl moms. Figur 8 Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnaden Den lägsta fjärrvärmekostnaden finns i Luleå (85,1 kr/kvm) medan den högsta återfinns i Falkenbergs kommun (189,2 kr/kvm). För en lägenhetsinnehavare påverkar fjärrvärmekostnaden hyran med 475 kr/månad i Luleå och 1056 kr/månad i Falkenberg. Skillnaden beroende på om lägenheten finns i Luleå eller Falkenberg blir då 581 kr/månad. Undersökningen visar även i år stora skillnader i fjärrvärmekostnader. De lägsta kostnaderna finns allt jämt i de etablerade ”fjärrvärmestäder” som byggt ut sina nät under lång tid samt i några yngre företag med låga produktionskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns oftast i mindre kommuner som byggt ut fjärrvärme under de senaste 10-15 åren. I dessa senare kommuner har ibland fjärrvärmenäten en begränsad omfattning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representativ endast för vissa flerbostadshus i tätorten. Rapport – Avgiftsstudie 2011 11 (39) Bild: Ha ns Thoursie Figur 9 Företag med högsta och lägsta fjärrvärmepriser I Figur 9 har istället fokus satts på fjärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har åskådliggjorts de tio med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de tio företag som uppvisar de högsta fjärrvärmepriserna. Bland de tio lägsta är förändringarna små jämfört med 2010. I Figur 10 redovisas de kommuner/företag som genomfört prishöjningar på över 30 procent under den senaste rullande femårsperioden, för årets studie avses perioden 2006-2011. Rapport – Avgiftsstudie 2011 12 (39) Bild: Ha ns Thoursie Figur 10 Fjärrvärmeföretag/kommuner med minst 30 procent höjning under perioden 2006-11 (Den röda och gröna linjen läses av på den vänstra skalan som visar prishöjning i procent. Staplar och den svarta linjen läses av på den högra skalan som visar prishöjning i kr/MWh.) I årets undersökning är det 34 fjärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 30 procent sett över perioden 2006-2011. Ca hälften av företagen har ett fjärrvärmepris som är högre än medelvärdet för riket. Det är anmärkningsvärt att man i drygt 13 procent av landets fjärrvärmekommuner har höjt fjärrvärmepriserna med minst 30 procent under den senaste femårsperioden. Prishöjning är i medeltal 208 kr/MWh inkl moms (40 kr/kvm eller motsvarande ca 225 kr/månad för en lägenhet på 67 kvm). Medelpriset i denna studie är ett medeltal för landets kommuner och inte ett viktat medeltal baserat på såld värme. Det är vår avsikt att visa skillnaderna för ett specifikt typhus mellan landets kommuner och därmed kunna möjliggöra för fastighetsägare, hyresgäster och bostadsrättsföreningar att jämföra sig med andra kommuner. Medelvärdet ska således inte uppfattas som något "Sverigesnitt" för fjärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora fjärrvärmerörelser att få en större vikt. Ett något större typhus skulle också ha gett ett något lägre genomsnittligt pris. Det ska också noteras att fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leveransåtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driftar fjärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar Rapport – Avgiftsstudie 2011 13 (39) Bild: Ha ns Thoursie serviceåtaganden. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt samt sättet att återbetala lånen både inom ett företag och mellan företagen. Det gör att en helt rättvisande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift. Genom det kompletta underlag som finns i årets undersökning finns dock ett mycket bra källmaterial för att lokalt föra en diskussion om prissättningen av värme. I vår studie har inhämtats officiella priser, som inrapporteras av fjärrvärmeföretagen. Det finns många fjärrvärmeföretag med ett stort inslag av individuella kontrakt även för mindre fastigheter som vårt typhus. Rent generellt kan konstateras att priskonstruktionerna för fjärrvärme fortfarande i många fall är alltför komplicerade. Det finns fortfarande många exempel på priskonstruktioner som innehåller ett flertal index och är mycket svårtillgängliga för att inte säga omöjliga att kontrollera för en normalkund. Flera av de kommuner som tidigare har haft endast ett rörligt pris har övergått till en priskonstruktion med rörligt och fast del (den fasta delen är relaterad till historisk förbrukning som årvis uppdateras). Den tekniska utvecklingen som möjliggör att både mäta noggrannare och fram för allt samla in och bearbeta mätvärden har gett möjligheten att också prissätta utifrån faktiska mätvärden och då särskilt de högsta timmedelenergivärdena (effekt). Detta innebär inte med nödvändighet att det blir lättare ur ett kundperspektiv avseende prissättning. Det kan också med nuvarande sätt att definiera Nils Holgersson-fastigheten vara svårt att beskriva prisnivån korrekt. Det som är angeläget ur ett kundperspektiv är att det ska vara möjligt att enkelt kunna beräkna effekten av en energieffektiviseringsåtgärd. Vid sökande efter prisinformation samt kvalitetssäkring av inlämnade prisstatistik kan konstateras att det i vissa fall fortfarande kan vara svårt att finna en relevant prislista för fjärrvärmen på företagens hemsidor. Detta gäller även företag som är anslutna till REKO där ett av kraven är att ”En publik prislista ska finnas”. Det är viktigt att denna typ av kvalitetssäkring faktiskt efterlevs vad det gäller en publik och förståelig prislista. Energimarknadsinspektionen ställer numera samma krav via sina föreskrifter. REKO är fjärrvärmebranschens frivilliga system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Fjärrvärmen står för ca hälften av typhusets totala kostnader för de studerade nyttigheterna. Sedan sekelskiftet har både prishöjningarna och i vissa fall prisnivåerna legat på nivåer, som tyder på att leverantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställning på ett sätt som inte gynnar kunderna. Denna utveckling har försämrat förtroendet för fjärrvärmen, vilket är beklagligt eftersom de flesta fjärrvärmesystem har en utmärkt miljöprofil. Vi ser allt jämt inga tydliga tecken på att särredovisning av fjärrvärmeverksamhet och det s.k. REKO-systemet har haft någon återhållande effekt i prissättningen. Priser för fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se nedan och definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus i Tabell 1 nedan. För fjärrvärmen har Fortum Värme i Stockholm varit prisledande i den studerade gruppen av kommuner. Det finns dessutom ett antal kommunala aktörer som har höjt priset kraftigt, som t.ex. Örnsköldsvik, Södertälje och Lund. Rapport – Avgiftsstudie 2011 14 (39) Bild: Ha ns Thoursie Tabell 1 Fjärrvärmeprisutveckling i Stora och Större städer + Gotland Rapport – Avgiftsstudie 2011 15 (39) Bild: Ha ns Thoursie 2.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme Huvudalternativen till fjärrvärme för uppvärmning är idag panncentraler för eldning med biobränslepellets eller användning av bergvärmepumpar. Oljeeldade panncentraler är inte längre något uppvärmningsalternativ till fjärrvärme. Pellets och Värmepump I Svensk Fjärrvärmes värmemarknadspolicy är utgångspunkten att ”Fjärrvärmeverksamhet i Sverige ska enligt lag drivas på affärsmässiga grunder. Konkurrenssituationen säkerställs genom att kunden är fri att välja det uppvärmningsalternativ som uppfyller de krav kunden ställer.” En förenklad jämförelse som baseras på en konkurrenssituation med alternativa uppvärmningsformer finns redovisad nedan. Underlaget kommer från de beräkningar som redovisas i rapporten ”Uppvärmning i Sverige år 2008”, Energimarknadsinspektionen (EI). För åren 2008 till 2011 har översiktliga beräkningar gjorts i denna studie utifrån redovisningar om prisutveckling för el och pellets i EI:s rapporter ”Uppvärmning i Sverige år 2009” och ”Uppvärmning i Sverige år 2010” samt underlagsinformation från ÄFAB. Värmekostnaden, inkl moms, för pellets och värmepump har beräknats både som löpande (rörlig) kostnad och som totalkostnad, d v s inkl kapitalkostnader (se tabell nedan). Uppskattade Uppgifter för 2010 Rörlig kostnad (kr) Rörlig kostnad (kr/kvm) Värmepump Total kostnad (kr/kvm) Medelvärde Alternativ uppv. 103 142 112 959 108 051 103,1 113,0 108,1 534 585 560 157 881 140 522 149 202 157,9 140,5 149,2 818 728 773 Rörlig kostnad (kr/MWh) Total kostnad (kr) Bio/Pellets Total kostnad (kr/MWh) (Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 8 procent i enlighet med EMI:s redovisning av el- och pelletsprisutvecklingen mellan åren 2008 och 2010. Fasta kostnader är oförändrade.) Vilken kostnad för alternativ uppvärmning som ska användas beror på i vilken situation fastighetsägaren är. I redovisningen av total kostnad för denna undersökning används medelvärdet av den rörliga alternativa uppvärmningskostnaden i de kommuner där fjärrvärme inte finns tillgänglig då det förutsätts att fastighetsägaren redan gjort ett ekonomiskt rationellt val. Den totala kostnaden kan användas som en indikation på om fjärrvärmepriset är konkurrenskraftigt eller inte, då det innehåller samtliga kostnader vid en konvertering från fjärrvärme. Uppskattade Uppgifter för 2011 Rörlig kostnad (kr) Rörlig kostnad (kr/kvm) Rörlig kostnad (kr/MWh) Total kostnad (kr) Total kostnad (kr/kvm) Total kostnad (kr/MWh) Värmepump Bio/Pellets Medelvärde Alternativ uppv. 107 268 117 478 112 373 107,3 117,5 112,4 556 609 582 162 007 145 040 153 524 162,0 145,0 153,5 839 752 795 (Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 12 procent mellan åren 2008 och 2011. Detta är ca en procentenhet högre än ÄFAB:s redovisning. Fasta kostnader är oförändrade.) Området mellan 30 procent och 60 procent är relativt flackt avseende fjärrvärmepriser vilket bidrar till att förändringarna i årets studie är stora. Rapport – Avgiftsstudie 2011 16 (39) Bild: Ha ns Thoursie kr/MWh inkl moms Jämförelse - Fjärrvärme & Alternativ uppvärmning År 2010 1 000 900 800 700 600 500 400 300 Fjärrvärmepris 2010 [kr/MWh] 200 Alt. Uppv. Rörlig kostnad 2010 [kr/MWh] 100 Alt. Uppv. Total kostnad 2010 [kr/MWh] 0 Figur 11 Fjärrvärmepriserna år 2010 i jämförelse med alternativ uppvärmning Figur 12 Fjärrvärmepriserna år 2011 i jämförelse med alternativ uppvärmning Vid jämförelse mellan de 2010 och 2011 enligt Figur 11 och Figur 12 ovan, visa sig konkurrenssituationen för fjärrvärmen i stort sett oförändrad. Figur 12, som avser år 2011, indikerar att det skulle kunna vara lönsamt i knappt 40 procent av fjärrvärmekommunerna att byta till alternativ uppvärmningsform (jämför den gula linjen för alternativa uppvärmningsformers totalkostnad med fjärrvärmekommunernas årliga specifika värmepris (blå tunna staplar). Energimarknadsinspektionen redovisar inte någon konkurrensjämförelse i sina rapporter som avser att följa värmemarknaden vilket är beklagligt. Trots att förhållandena är skiftande i landets kommuner är det angeläget att det finns en väl underbyggd jämförelse som ger underlag för att bra samtal om priset för uppvärmning. Rapport – Avgiftsstudie 2011 17 (39) Bild: Ha ns Thoursie 3. EL 3.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har ökat mellan år 2010 och år 2011 med ca 5 procent. Liksom förra året har använts rörliga prisavtal för elhandelspriset. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen. För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 496 kr/månad. Det är 17 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (582 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 22 procent lägre (390 kr/mån). Det som skiljer kommunerna åt är nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner). Den totala elanvändningen i fastigheten består dels av ett fastighetsabonnemang och 15 lägenhetsabonnemang. Ungefär 30 procent av den totala elanvändningen är fastighetsel, vilket påverkar fastighetsägaren kostnader och läggs in i hyran. De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande: Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt inneburit ökade priser sedan år 2000. Enligt bedömare inom branschen kommer den närmsta 10-årsperioden innebära ett kraftigt överskott av elproduktion i det nordiska systemet. Det är främst utbyggnad av vindkraft, men även ny kärnkraft i Finland samt uppgradering av den svenska kärnkraften som står för utökningen av elproduktionen. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte hela överkapaciteten kan exporteras. I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använts. Skälet till det ändrade synsättet, som applicerades redan år 2010, är att rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. Elnätsavgifter fortsätter att öka kraftigt (se kommentarer under elnät), vilket är minst sagt bekymmersamt från ett konsumentperspektiv. Elskatten är höjd jämfört med 2010 med 1,1 procent (normal elskatt är nu 28,3 öre/kWh exkl. moms). Rapport – Avgiftsstudie 2011 18 (39) Bild: Ha ns Thoursie Den 1 november 2011 införs fyra elområden i Sverige. Det kommer att innebära att elpriset i Sverige framöver kommer att variera beroende på i vilket elområde konsumtionen sker. Redan i årets jämförelse har det betydelse för nivåerna på det fasta priset uttryckt som 1 – års avtal. Mer om detta under avsnittet om elpriser. 3.2 Nätavgifter För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 192 kr/månad. Det är 44 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (277 kr/mån). I landets billigaste kommun, Skövde, är priset 44 procent lägre (108 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande: Årets studier visar återigen en relativt kraftig höjning av elnätavgiften med i medeltal 4,7 procent, redovisat som ett kommunmedel. Förra årets studie visade på stora ökningar (8,5 procent). Under de tre senaste åren har elnätsavgifterna i studien höjts med över 20 procent, vilket är anmärkningsvärt! Det faktum att elnätsföretagen befinner sig mellan två regleringsmodeller har inneburrit en svagare tillsyn från Energimarknadsinspektionen (EI). Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där driftoch underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver. På motsvarande sätt som för elpriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts uppgifterna för 35 A jordbruk, eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och underlättar den årsvisa jämförelsen. Endast där det saknas uppgifter för 35 A jordbruk har vi använt uppgifter för ett ”vanligt” abonnemang. När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig parameter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribution). Stormarna ”Gudrun” och ”Per” innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid avbrott. De ”fysiska förutsättningarna” är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt stora prisskillnaden mellan nätägarna. Rapport – Avgiftsstudie 2011 19 (39) Bild: Ha ns Thoursie Nätföretag2010 Nätföretag2011 70 60 47,8 50,2 50 40 Ekfors Kraft AB brutet räkenskår Kreab Öst AB Härjeåns Nät AB Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-… E.ON Elnät Sverige AB Nord_5_Nord Bergs Tingslags Elektriska AB E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_9_Västbo E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd &… Lunds Energi AB Ringsjö Energi AB Medel Lidköpings kommun Sundsvall Elnät AB Utsikt Nät AB Ljungby Energinät AB Umeå Energi Elnät AB Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB Bromölla Energi AB AB Borlänge Energi Elnät 0 Luleå En ergi Elnät AB 30 20 10 Skövde kommun öre/kWh exkl moms 90 80 Figur 13 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna. Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på drygt 30 öre/kWh medan Ekfors Kraftnät AB för sin distribution fakturerar ca 80 öre/kWh, eller en prisnivå som är ca 2,5 ggr så hög. Energimarknadsinspektionen (EI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till 30 procent). Från och 2012 kommer istället en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av avgifterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Tiden fram till dess har uppfattas som osäker ur ett kundperspektiv. De prisstudier som gjorts i rapporten visar på en fortsatt hög ökningstakt för elnätspriserna. Det förestående bytet av övervakningsmetod och det fönster som finns fram till dess kan innebär en osäkerhet för konsumenterna avseende ytterligare prishöjningar. Denna iakttagelse gjordes även förra året (2010) och misstanken att elnätsföretagen utnyttjar den uppkomna situationen har stärkts. Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma elnätskunderna tillgodo. Det gäller inte minst i en period där övervakande myndighet är fokuserad på att byta övervakningsmetod. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en oskälighet konstaterats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo. Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska vara Rapport – Avgiftsstudie 2011 20 (39) Bild: Ha ns Thoursie skälig. Hur de aktuella elnätstarifferna sätts mellan olika kundkategorier är upp till elnätsföretagen att själva bestämma. Den pågående utjämning av 60 elnätspriser som framför allt de större 50 aktörerna som E.ON, Linköping; 40 Vattenfall och Fortum 37,9 genomför med stöd av 30 ellagen får märkliga 20 konsekvenser. Utjämningen ger 10 enklare prislistor inom 0 respektive företags 200320042005200620072008200920102011 År geografiska område Figur 14 Elnätskostnadens utveckling för Nils Holgersson- innebär stora prisskillfastigheten i Norrköping och Linköping mellan åren 2003 nader mellan enskilda städer/kommuner med till 2011 liknande förutsättningar. I figuren redovisas ett exempel där elkostnaden i E.ON-ägda elnätet i Norrköping nästan fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär samma utgångspunkt år 2003 och har haft en helt annan utveckling. Denna utveckling måste starkt ifrågasättas ur ett kundperspektiv. Ligger denna utveckling verkligen i linje med lagstiftarnas intentioner? Varför skall just E.ON:s kunder i Norrköping bidra till att utjämna elnätstariffer mellan stad och landsbygd? öre/kWh exkl moms 70 65,26 Norrköping Eftersom undersökningen avser ett flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts då flera nätföretag förekommer. Fastighetens elförbrukning delas upp i fastighetsel och hushållsel. Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket oftast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar och övriga förutsättningar framgår av avsnittet "Förutsättningar" i början av rapporten. Priser för elnät har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se nedan och definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus i Tabell 2 nedan. För elnät är det uppenbart att E.ON har varit prisledande i den studerade gruppen av kommuner. Förutom kommuner med Vattenfall som eldistributör finns det också ett antal kommunala aktörer som följt efter, som t ex Lund och Skellefteå. Rapport – Avgiftsstudie 2011 21 (39) Bild: Ha ns Thoursie Tabell 2 Elnätsprisutveckling för Stora och Större kommuner + Gotland Rapport – Avgiftsstudie 2011 22 (39) Bild: Ha ns Thoursie 3.3 Elpriser (konkurrensutsatt del) Sammanställningen som avser elhandelspris för både hushållsel och fastighetsel tillsammans med månadsmedelvärde för marknadspriset för el (NordPools spotmarknad – prisområde Sverige), visas i nedanstående figur: 100 90 öre/kWh exkl skatter 80 Tillsv avtal; 68,4 70 60 Tillsv avtal; 86,0 Tillsv avtal; 79,4 Avtal (1 år); 73,80 Tillsv avtal; 62,1 Avtal (1 år); 61,0 Avtal (1 år); 65,1 Avtal (1 år); 64,2 Rörl avtal; 61,4 Rörl avtal; 57,1 50 40 30 Undersökningstidpunkter för Nils Holgersson 2008 och 2009 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug 10 Undersökningstidpunkter för Nils Holgersson 2010 och 2011 2008 2009 2010 2011 Figur 15 Tillsvidarepriser och avtalspriser (1 år) samt rörligt avtal (endast 2010) för elhandelsföretag vid halvårsskiftet år 2008-2010 för typfastigheten jämfört med månadsmedelvärden av spotpriser på Nordpool Medelvärdet av tillsvidarepriserna för de tio största företagen juni år 2011 var 86,0 öre/kWh exkl. elskatt och moms. Motsvarande medelvärden för år 2010 var 79,4 öre/kWh, dvs. en ökning med ca 8 procent. Medelpriset för 1-årsavtal vid halvårsskiftet 2011 var 64,2 öre/kWh exkl. elskatt och moms. Motsvarande avtalspris för år 2010 var 65,1 öre/kWh, dvs. avtalspriserna har i medeltal minskat med ökat med drygt 1 procent. Skillnaden mellan avtalspriserna på ett år och tillsvidarepriserna kan bland annat förklaras med att de trögrörliga tillsvidarepriserna ligger kvar längre på tidigare prisnivåer. Det finns också en tendens, som förstärkts under senaste åren att skillnaden mellan tillsvidarepris och avtalspris ökar. I regeringens prop. 2010/2011:153 från juni 2011 sägs: ”För de elkonsumenter som i dag är minst aktiva på elmarknaden gör regeringen bedömningen att en omotiverat högre prisnivå i avtal för kunder som anvisats en elleverantör jämfört med avtal för kunder som gjort ett aktivt val inte bör få förekomma på elmarknaden och att frågan därför bör utredas”. Prisutvecklingen på marknadsplatsen NordPool och undersökningstillfällena för Nils Holgersson redovisas också i figuren. Det rörliga avtalspriset, som numera är vanligare än tillsvidarepriser (figuren nedan), följer spotpriserna på ett mer följsamt sätt. Där är det viktigt att kontrollera villkoren och vilka marginaler som används av de olika elhandelsföretagen. SCB har statistik för hur avtalsformerna fördelas i antal elkunder per avtalsform. I nedanstående diagram finns en utveckling från år 2001 till och med augusti 2011. Mätningarna visar att allt fler kunder överger tillsvidarepriserna och gör aktiva val. Traditionellt har en majoritet av lägenhetskunderna i Sverige haft tillsvidareavtal som kontraktsform. Vi kan utgå ifrån att villakunderna är ett mer aktivt kundsegment vad avser byte av elleverantör, jämfört med lägenhetskunderna. Det finns ett företag, Jämtkraft, som mycket tydligt premierar sina trogna hemmakunder (lägenhetskunder som inte byter). Rapport – Avgiftsstudie 2011 23 (39) Bild: Ha ns Thoursie 100% Övriga avtalsformer 90% 80% 3-årsavtal 70% 60% 2-årsavtal 50% 1-årsavtal 40% 30% 20% Avtal om rörligt pris 10% Tillsvidareavtal 0% Figur 16 Avtalsformer för slutkunder 2001-10 (källa: SCB) Införandet av fyra elområden i Sverige Från den 1 november 2011 kommer Sverige att indelas i fyra elområden. Det kommer framöver kunna bli fyra olika elpriser beroende på var i landet elkonsumtionen sker. I vår redovisning ovan av 1–årsavtal har vi förutsatt att konsumtionen skett i område 3 (Elområde Stockholm, SE3). Indelningen framgår av kartan nedan. Svensk Energi förklarar enligt följande: ”Gränserna mellan elområdena går i trånga sektorer där det råder begränsad förmåga att föra över el i näten, så kallade flaskhalsar. Varje område har sina förutsättningar för balans mellan tillgång och efterfrågan på el. Under timmar med stora elflöden genom Sverige räcker inte alltid överföringskapaciteten i näten för att möta efterfrågan. Då kan olika priser uppstå i områdena.” Det kommer således inte att finnas något enhetligt ”Sverigepris” framöver varken på rörliga eller fasta avtal. Det kan också bli relativt stora skillnader. Erbjudanden om 1–årsavtal idag indikerar prisskillnader på över 10 öre/kWh mellan SE1 och SE4! Framtida elkunder behöver alltså vara ännu mer medvetna, observanta och aktiva för att kunna minimera sina elkostnader. Ett stort ansvar vilar också på branschen och på Konkurrensverket i att få fram tydliga erbjudanden. Figur 17 Avtalsformer för slutkunder 2001-10 (källa: Svensk Energi) Rapport – Avgiftsstudie 2011 24 (39) Bild: Ha ns Thoursie 3.3 Sammanlagda elkostnader inklusive skatter I det följande redovisar vi både det totala elpriset i form av medelvärdet av det rörliga elhandelspriset för de tio största elhandelsföretagen och nätavgifter för samtliga kommuner och därmed förknippade nätföretag. Den totala elkostnaden inklusive moms redovisas kommunvis och uttrycks i kronor per kvadratmeter. De flesta av landets kommuner hade under första halvåret 2011 en punktskatt (konsumtionsskatt) på 28,3 öre/kWh exkl. moms. Vissa norrlandskommuner har en punktskatt på 18,7. Nivån år 2010 var på 28,0 respektive 18,5 öre/kWh. På alla avgiftselement, alltså även på punktskatten, tillkommer moms med 25 procent. 110 EL2010 100 EL2011 88,9 90 84,5 Kr/kvm inkl moms 80 70 60 50 40 30 20 Torsås Van sbro Su nne Lju snarsberg Storfors Munkfors Laxå Kil Hällefors Hammarö Medel Ljungby Ljusdal Eskilstuna Bromölla Borlänge Piteå Skövde Umeå Malung 0 Luleå 10 Figur 18 Totala elkostnaden kommunvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för undersökningen, vilket var 88,9 kr/kvm år 2011 jämfört med 84,5 kr/kvm för år 2010. Det innebär en ökning med drygt 5 procent sedan år 2010. Det bör också påpekas att ytterligare sex kommuner har samma totalkostnad som Hällefors nämligen Eda, Forshaga, Grums, Gullspång, Hagfors och Hammarö, eftersom dessa kommuner har Fortum som elnätsföretag. Det kan också noteras att flera norrlandskommuner av tradition har låga elnätspriser. Dessutom betalar kunderna i flera norrlandskommuner en lägre punktskatt på el. Luleå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (69,8 kr/kvm) och Torsås den högsta (104,2 kr/kvm). Översatt till en lägenhetsrelaterad kostnad så innebär det 388 respektive 579 kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 191 kr/månad och lägenhet. Utvecklingen mellan åren 2010 – 2011 för de olika kostnadselementen har åskådliggjorts i följande diagram, där de procentuella avvikelserna avser kommunmedelvärdet: Rapport – Avgiftsstudie 2011 25 (39) Bild: Ha ns Thoursie År 2010 År 2011 100 5,2% 90 SEK per m2 inkl. moms 80 70 60 50 40 7,5% 4,7% 30 1,1% 20 10 0 Elnät Elhandel (rörligt prisavtal)+certifikat Punktskatt SUMMA Figur 19 Totala elkostnaden fördelat per kostnadselement åren 2010-11 Skatt 35% Elhandel inkl. elcertifikat och utsläppsrätter 35% Elnät 30% Figur 20 Procentuell fördelning mellan priskomponenterna för en lägenhet i typhuset 26,3 kr/m2 (29 %) 15 lägenheter Fastighetsabonnemang 62,6 kr/m2 (71 %) Figur 21 Fördelning av den totala elkostnaden mellan de 15 lägenheterna och fastighetsabonnemanget för medelvärdet i undersökningen Rapport – Avgiftsstudie 2011 Den totala elkostnaden som redovisas i studien består av tre olika komponenter: nätavgift, elpris och skatter. Lägenheten i studien har en årsförbrukning på 2 300 kWh. Vi har vidare förutsatt att elpriset handlats upp i konkurrens genom att teckna rörligt elhandelsavtal med befintlig elleverantör eller genom att byta elleverantör. Baserat på år 2011 års medelvärden i studien blir förhållanden mellan olika priskomponenter enligt Figur 20. I årets studie är skatter tillsammans med elhandelsavgiften inkl. elcertifikat och påverkan av utsläppsrätter den största kostnadsposten i det totala elpriset för de flesta hushållen. Skatten utgörs av punktskatten på el (konsumtionsskatt) samt moms på alla kostnadselement. Vissa norrlandskommuner har, som nämnts ovan lägre punktskatt. När det gäller fördelningen av elkostnaden i typfastigheten illustreras det av följande Figur 21 som återspeglar medelvärdets fördelning. 26 (39) Bild: Ha ns Thoursie 4 . VATT E N O C H AV L O P P 4.1 Slutsatser & Iakttagelser Takten för prisutvecklingen för VA är 2,9 procent mellan 2010 och 2011 och ligger i år i paritet med KPI. För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för VA på nästan 310 kr/månad. Det är nästan 70 procent dyrare än i kommunen med det högsta priset (515 kr/mån). I landets billigaste kommuner, Stockholm och Huddinge, är priset drygt 60 procent lägre (115 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende VA-priserna är sammanfattningsvis följande: VA-avgiften har under den tid som Nils Holgersson-undersökningen, d v s sedan 1996, genomförts stigit med nästan 50 procent medan KPI under samma period ökat med drygt 20 procent. VA-branschen, som är kapitalintensiv, har samtidigt under denna period fått fördelen av att referensräntorna sjunkit från en nivå på omkring 9 procent till mellan 1-2 procent (se Figur 5). Det finns skillnader i tekniska förutsättningar för att bedriva VA-verksamhet vid en jämförelse mellan olika kommuner men det förklarar inte de stora skillnader som resultaten visar. En minskad vattenåtgång är en viktig prisdrivande parameter. 4.2 Resultat Taxorna för vatten och avlopp förändras inte i sin uppbyggnad på samma sätt som avfallstaxorna. VA-systemet är inte lika lätt att förändra och ger en stabilare struktur. Taxornas konstruktion skiljer sig något från kommun till kommun. I stort sett alla kommuner har en fast avgift och en avgift per kubikmeter förbrukat vatten. Till detta kommer i en del fall lägenhetsavgift och/eller mätaravgift. En del kommuner har en dominerande fast del medan de flesta har en låg fast del och en hög rörlig avgift. Vissa kommuner tar också ut en avgift baserad på tomtarea. Rapport – Avgiftsstudie 2011 27 (39) Bild: Ha ns Thoursie Figur 22 Kommuner med högsta och lägsta VA-taxa Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst VA- taxor samt medel för undersökningen vilket var 53,7 kr/kvm år 2010 och 55,2 kr/kvm år 2011. Medelvärdet har stigit med 2,9 procent mellan åren 2010 och 2011, vilket är i paritet med ökningen föregående undersökning (2,8 procent mellan 2009 och 2010). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. Den lägsta VA-kostnaden finns i Stockholm och Huddinge (20,5 kr/kvm) och den högsta i Jokkmokk (92,3 kr/kvm), vilket motsvarar en lägenhetskostnad på mellan 115 och 515 kr/månad. Lägenhetskostnaden kan alltså vara 400 kr/månad lägre i Stockholm och Huddinge jämfört med Jokkmokk till följd av VA-taxans nivå. Dessa ytterligheter är allt jämt de samma som vid föregående års studie. Ingen hänsyn har tagits till anläggningsavgifterna. VA-verksamheten är i helt dominerande grad avgiftsfinansierad. Vissa kommuner kan dock ha ett tillskott via skattesedeln. Uppgifter för detta saknas. Räknat för samma vattenvolymer så har höjningen av den genomsnittliga VA-kostnaden ökat något mer än konsumentindex över de studerade åren. Samtidigt visar förbrukningsstatistik över vattenåtgång att vattenkonsumtionen minskat över åren, vilket även för med sig minskade absoluta kostnader för VA. Den kommunala vattentjänstbranschen är ett naturligt monopol som inte har avreglerats, i motsats till t ex elbranschen. Enligt lagstiftningen måste VA-verksamheterna bedrivas utifrån självkostnadspris och får heller inte ge vinst. Rapport – Avgiftsstudie 2011 28 (39) Bild: Ha ns Thoursie 5 . AV FA L L 5.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för avfall har varit högst måttlig mellan 2010 och 2011. För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för avfall ligger kvar på 108 kr/månad. Det är nästan dubbelt så dyrt i kommunen med det högsta priset (204 kr/mån). I landets billigaste kommun, Solna, är priset mer än hälften (43 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande: Närmast oförändrat jämfört med föregående år och lägre än inflationen vilket är andra året i rad. Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande. I året studie syns det även i utfallet bland de 10 högsta och lägsta kommunerna. Flera kommuner har ändrat sin prismodell och samtidigt t ex skapat incitament för kunden att välja insamling av komposterbart avfall i separata kärl. Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvarande ca 1200 liter/vecka. Om frågan istället ställs öppet till kommunerna har ca 60 procent besvarat frågan (55 procent förra året). Resultatet är då att insamlingsvolymen minskar till i medeltal ca 1100 liter/vecka och medelkostnaden sjunker med 8,5 procent. I Nils Holgersson efterfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har blivit vanligare att även returmaterial i form av olika förpackningar, tidningar mm samlas in fastighetsnära. Att det uppstår en kostnad för insamling av detta material för fastigheten är inte helt okontroversiellt då vi som konsumenter redan betalt för detta via en avgift på förpackningar. Andelen kommuner med fasta kostnader har ökat över tiden. Mer än hälften (56 procent) av kommunerna tillämpar idag lägenhetsavgifter. I medeltal motsvarar den avgiften en tredjedel av den totala kostnaden för hämtning av hushållsavfall. Vid minskade volymer av hushållsavfall så innebär det att den icke påverkbara avgiften kommer att öka sin andel. Rapport – Avgiftsstudie 2011 29 (39) Bild: Ha ns Thoursie 5.2 Resultat Figur 23 Kommuner med högsta och lägsta avfallskostnader Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst avfallskostnader samt medel för undersökningen, vilket var knappt 19,3 kr/kvm år 2010 och drygt 19,3 kr/kvm år 2011. Även i förra årets undersökning var priset i stort sett oförändrat (+ 0,3 procent). Årets undersökning visar på 0,2 procent jämfört med föregående år. Den lägsta kostnaden för avfall finns numera i Solna med 7,6 kr/kvm. Lidköping har tidigare haft det lägsta priset. Arjeplog har den högsta avfallskostnaden, 36,5 kr/kvm. För en lägenhet innebär detta en variation mellan 43 och 204 kr/månad. Skillnaden är med andra ord 161 kr/månad för en lägenhetsinnehavare. De kommuner som har höga avfallstaxor är oftast mindre kommuner och finns i hög grad i glesbygd. En annan faktor som påverkar avfallskostnaden är hur fördelningen av kostnaderna för insamling av avfall som tillhör producentansvaret sker. Studier som gjorts, på uppdrag av flertalet av aktörerna inom Avgiftsgruppen och Avfall Sverige, visar att de boende i hög utsträckning belastas även med dessa kostnader. Om och i så fall hur det påverkar de olika kommunernas avfallstaxa ärr sannolikt olika från kommun till kommun. Rapport – Avgiftsstudie 2011 30 (39) Bild: Ha ns Thoursie Figur 24 Avfallskostnad 2011 vid efterfrågad hushållsavfallsvolym (ca 1200 l/v – medel 1180 l/v) och faktiskt alternativ (beräknat till ca 1080 l/v) Om hänsyn tas till det redovisade resultat utifrån faktisk kostnad och volym (för kommuner som inte svarat används ordinarie uppgift) fås ett medelpris som är 8,5 procent lägre, d v s 18,1 istället för 19,3 kr/kvm inkl moms. Förra året redovisades 17,7 kr/kvm. Volymen minskar från ca 1200 till 1100 l/v. I Bilaga 2 redovisas den alternativa kostnaden som kommunerna redovisat. 5.3 Bakgrund och fastighetens förutsättning Liksom tidigare års redovisningar är variationen i kostnad stor mellan kommunerna för att ta hand om avfall. Variationen för avfallskostnaden är fortfarande större än för övriga studerade kostnadsslag. Kommunernas olika lösningar varierar mycket varför det är svårt att få en entydig och enkel redovisning. Nästan alla kommuner har infört kärlhantering och allt fler kommuner jämfört med tidigare undersökning delar upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del. Förpackningsåtervinning är väl utbyggd i kommunerna. Detta i kombination med kompostering gör att avfallsmängden som fraktas bort från bostaden minskar. Det finns vid skrivandet av denna rapport ingen sammanhängande redovisning avfallsflödena i Sverige. Det som dock redovisats är att mängden behandlat hushållsavfall fortsätter att minska. Minskningen är 2,7 procent mellan åren 2010 och 2009. Det är dock för tidigt att dra några långsiktiga slutsatser av de senaste två årens nedgång i avfallsmängd enligt Avfall Sverige. Rapport – Avgiftsstudie 2011 31 (39) Bild: Ha ns Thoursie För fastigheten i undersökningen gäller följande: o En fastighet med 15 lägenheter, 1000 kvm boyta och motsvarande 5 st 240 liters säckar (för kärl: 3 st 370 liters kärl eller 2 st 660 liters kärl) med hämtning en gång i veckan. o Hämtningspoäng mellan 30-50, hämtavstånd 9 m. Inga trappor/dörrar i hämtningsväg. o Kärlhyra och grovsophämtning ska ingå i avgiften. o Ingen komprimering. o Kommuner med uppdelning av avfall i brännbart och organiskt har själva redovisat uppdelningen. Det som använts som "normal"-uppdelning vid beräkning är ca 1000 liter brännbart och resterande komposterbart, d v s ca 200 liter. I de flesta kommuner finns något taxealternativ som stämmer överens med de givna förutsättningarna. För de kommuner som har 14-dagarshämtning räknas med dubbla säck- eller kärlmängden, 6 st 370-literskärl eller 10 st 240 liters säckar. Vid avgift i kr/kg har fastighetens avfallsvikt varit normerad till ca 4 987 kg/år. Underlaget för beräkning av avfallsvikten är hämtad från plockanalyser som genomförts av REFORSK. Allt fler kommuner tillämpar källsortering med uppdelning i vått och torrt avfall och/eller någon form av kompostering. För att jämföra sådana taxor krävs nya och betydligt mer detaljerade antaganden för att jämföra fastighetens kostnader. I praktiken är detta mycket svårt då kommunerna har så totalt skilda taxekonstruktioner och insamlingsmetoder. Insamlingsverktyget har i denna undersökning dock anpassats för att kunna lämna mer detaljerade svar. Grovsophämtningen har visat sig svår att i praktiken få med i kostnadsbeskrivningen, då den hos många kommuner inte längre erbjuds. Detta visar också svårigheten att få med de olika servicenivåer som faktiskt erbjuds fastighetsägaren beroende på vilken kommun som studeras. En ytterligare komponent som kan vara svår att göra en rättvis betraktelse av är hämtavståndet 9 m. Kommunerna tillämpar mycket olika praxis och prismodeller för detta. Prisskillnaden kan i många fall vara stor så att i praktiken inte blir helt missvisande. I dessa kommuner är det också på det sättet att fastighetsägarna anpassat lösningarna för att korta ner hämtningsavståndet för att få ner sina kostnader. Det ger oftast också en bättre total arbetsmiljö. Rapport – Avgiftsstudie 2011 32 (39) Bild: Ha ns Thoursie 6 . TOTA L KO S T NA D Kostnadsökningen för Nils Holgersson-fastigheten är +3,4 procent jämfört med 2009. Detta är något över KPI. Det är framför allt elpriset med betydande höjningar för elhandelspris och elnät som drar upp nivån. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det ett medelvärde för totalkostnaden på 1 743 kr/månad. Det är 21 procent dyrare i Munkedal, kommunen med det högsta priset (2 111 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 29 procent lägre (1 235 kr/mån). Medelvärde för en kommun med fjärrvärme är nästan 312 kr/kvm år 2011 jämfört med drygt 302 kr/kvm för år 2010. Figur 25 Kommuner med högsta och lägsta totalkostnad Rapport – Avgiftsstudie 2011 33 (39) Bild: Ha ns Thoursie De tio kommuner som har lägst totalkostnad får den positionen framförallt genom att ha låga fjärrvärmekostnader (undantaget Båstad och Täby). De flesta av dessa kommuner är dessutom medelstora kommuner. För kommuner med alternativ uppvärmning till fjärrvärme redovisas också en beräknad kapitalkostnad för att spegla en nödvändig kostnad att byta från fjärrvärme till alternativ uppvärmning (se kapitel 2.3 för mer info). De tio kommuner som har den högsta totalkostnaden ligger där på grund av en kombination av höga VA-taxor, höga avfallskostnader, höga nätavgifter för el samt en hög kostnad för uppvärmning i form av fjärrvärme. Dessa kommuner har genomgående relativt låga invånarantal. Det är därför intressant att undersöka om det finns ett samband mellan kommunstorlekens betydelse för totalkostnaden. Detta åskådliggörs i följande figur, där totala antalet kommuner i Sverige har delats in nio klasser med ursprungligen ca 30 kommuner i varje klass. Det som hänt över åren är att antalet mindre kommuner successivt har ökat. Kostnadsförändringen jämfört med tidigare år har varit större i de små kommunerna jämfört med de stora kommunerna. För 2011 jämfört med år 2010 kan konstateras att kostnadsförändringen med avseende på kommunstorlek har blivit mer utjämnad. Det finns ingen tydlig skillnad i absolut höjning mellan de små och stora kommunerna. Figur 26 Medelvärdet av totalkostnad som funktion av kommunstorlek år 2011 (fjärrvärmda kommuner) Bilden är sig samtidigt lik mellan åren med avseende på att de mindre kommunerna i glesbygd alltjämt har höga kostnader för sin tekniska service. Det är också ett av skälen till att vi tycker att det är mest intressant att försöka jämföra kommuner av liknande storlek med varandra. Materialet medger en uppdelning på alla dessa nio storleksklasser av kommuner. Skillnaden mellan medelvärdet i gruppen med kommuner över 60 000 innevånare och gruppen med kommuner under 7 500 innevånare är 45 kr/kvm inkl moms. För en lägenhet motsvara detta ca 250 kr/månad och lägenhet. Denna skillnad har ökat något. Rapport – Avgiftsstudie 2011 34 (39) Bild: Ha ns Thoursie 7. D E T I O S T Ö R S TA KO M M U N E R N A I de senaste Nils Holgersson-rapporterna har ett särskilt fokus lagts på de tio största kommunerna i Sverige och hur priset på fjärrvärme, el, VA och avfallshämtning utvecklats där. Tillsammans utgör det tio kommunerna drygt ¼-del (28 procent) av Sveriges befolkning. 7.1 Fjärrvärme Figur 27 Fjärrvärmepriser i landets tio största kommuner över perioden 20002010. Fjärrvärmeprisets utveckling sedan år 2001 för landets tio största kommuner ser minst sagt olika ut. År 2001 hade alla dessa kommuner ett fjärrvärmepris som låg lägre än medelpriset för landets fjärrvärmekommuner och spridningen var ca 28 kr/kvm mellan lägsta och högsta. Tio år senare så är spridningen ca 46 kr/kvm (förra året 51 kr/kvm). Spridningen har där med minskat vilket mest beror på att Västerås ökar sitt pris påtaglig år från år (9 procent i år och förra året 5,6 procent). Västerås tillhör fortfarande en av de kommuner i landet som har lägst fjärrvärmepris trots allt. Det är egentligen två kommuner som står för denna spridning, Stockholm med en ökning på ca 44 procent och Västerås med en ökning på 37 procent. Utvecklingen av KPI under samma period (mätt som värdet från mars månad för respektive år) är 17 procent. Fjärrvärmepriset i Stockholm är även sett över landet högt med sina 162,2 kr/kvm. Fjärrvärmepriset i Stockholm är det enda av de tio största städerna som ligger på en nivå över medelpriset i landet. Rapport – Avgiftsstudie 2011 35 (39) Bild: Ha ns Thoursie 7.2 El (elhandel+elnät) Figur 28 Det totala elpriset för landets tio största kommuner 2001-2011 Figur 28 visar utvecklingen för de tio största kommunerna avseende totalpriset för el så som det redovisas i Nils Holgerssonrapporten. Utvecklingen av priset för el sedan år 2001 är kraftig, i medeltal ca 74 procent. Spridningen mellan kommuner är dock inte lika stor som för de övriga nyttigheterna. Skillnaden består endast i elnätsavgifter, d v s kostnaden för att distribuera elen. Vissa kommuner, främst Norrland, har även en lägre elskatt (ej aktuellt för de tio största kommunerna). Sedan 2006 är det tre kommuner som sticker ut, Malmö, Örebro och Norrköping. I samtliga kommuner är E.ON elnätsägare. Ytterligare en kommun ser ut att vara på väg till samma nivå, Uppsala som är ägt av statliga Vattenfall. I övriga kommuner har man legat i nivå med eller tydligt under medelvärdet för landets kommuner. Sedan 2001 har spridningen i det totala elpriset ökat, egentligen elnät i detta fall, vilket kan tyckas anmärkningsvärt. Spridningen är idag på ungefär samma nivå som tidigare (17 kr/kvm inkl moms) vilket motsvara knappt 100 kr/mån för en lägenhet. Det relativa mått är det 21 procent högre total elkostnad i Norrköping än i grannkommunen Linköping med liknande förutsättningar. Rapport – Avgiftsstudie 2011 36 (39) Bild: Ha ns Thoursie 7.3 Vatten & Avlopp Figur 29 VA-priset i de tio största kommunerna 2001-2011 På VA-sidan uppvisar de tio största kommunerna allt jämt ett relativt lågt pris. Skillnaden mellan lägsta, Stockholm, och högsta, Norrköping, är dock stor. VA-kostnaden är mer än dubbelt så hög (2,3 ggr) för samma typ av fastighet i Norrköping jämfört med Stockholm. Den mest anmärkningsvärda utvecklingen har Stockholm haft med en prissänkning på 23 procent jämfört med år 2001. I övriga kommuner så har man i stort sett följt samma utveckling som för landet men med olika tempo över den studerade tiden. Undantaget Uppsala som har haft samma pris sedan år 2007. Rapport – Avgiftsstudie 2011 37 (39) Bild: Ha ns Thoursie 7.4 Avfall Figur 30 Avfallspriset för de 10 största kommunerna 2001-2011 Avfallet är även för de tio största kommunerna den nyttighet som har den största prisspridningen. Billigast är det i Malmö och dyrast i Västerås. Kostnaden för att omhänderta avfall från denna typ av fastighet är 2,3 ggr så dyrt i Västerås jämfört med Malmö. Utvecklingen för de tio största kommunerna följer i stor utvecklingen för landets om helhet om man jämför med utfallet Medel Avfall, i Figur 30 ovan. Malmö, Norrköping och Jönköping har justerat sin sammansättning av avfall i årets studie vilket påverkat priset nedåt. Det är tre av de tio kommunerna, Västerås, Norrköping och Jönköping, som ligger över medelpriset för avfall i landet. Rapport – Avgiftsstudie 2011 38 (39) Bild: Ha ns Thoursie 7.5 TOTALT Figur 31 Utvecklingen 2000-2010 avseende kostnader för samtliga nyttigheter i landets tio största kommuner Figur 32 Sammansättningen av totala nyttigheter och dess kostnader för landets tio största kommuner Sammantaget visar granskningen av landets tio största kommuner en relativt samlad bild där denna storstadsgrupp har en prisnivå som ligger klart under medelnivån i riket. Avståndet till medelnivån har emellertid krympt över tiden. Från att år 2001 varit i medeltal 40 kr/kvm så är det i år, 2010, drygt 30 kr/kvm. De senaste åren visar dock på en ökad spridning igen. Undantaget från denna utveckling av priser i gruppen storstadskommuner är Västerås som ligger knappt 70 kr/kvm under landets medelnivå. En bestående fråga mot bakgrund av denna studie är hur det trots allt kan skilja så mycket mellan kommuner av samma storleksordning. Om man översätter detta till vad som är hyreskostnadspåverkande för en lägenhet i Nils Holgerssonhuset så motsvarar de 70 kr/kvm som redovisats ovan nästan 390 kr/mån. Rapport – Avgiftsstudie 2011 39 (39) Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall 2010 VA 2011 2010 El 2011 Fjärrvärme 2010 2011 Alt.uppv. 2010 2011 86,56 85,22 86,56 91,88 86,56 80,41 91,88 91,88 91,88 91,88 91,88 86,56 85,44 81,80 86,56 81,50 83,63 85,44 85,24 91,88 91,88 83,19 86,56 84,29 91,88 92,76 157,62 148,06 148,06 159,23 148,06 0,00 132,73 132,73 132,73 156,81 156,81 148,06 154,83 0,00 148,65 141,66 157,62 154,83 157,62 148,65 148,65 157,62 148,06 150,88 157,62 159,78 162,17 151,24 151,24 162,60 151,24 0,00 135,38 135,39 135,39 158,26 158,26 151,23 161,16 0,00 152,74 146,58 162,17 161,16 162,17 152,74 152,74 162,17 151,24 152,28 162,17 164,11 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 289,63 304,75 301,10 338,99 280,26 238,81 251,78 262,34 273,38 297,53 317,89 285,65 313,32 241,12 299,96 276,27 265,76 293,18 296,57 281,93 276,06 287,99 307,08 315,20 294,75 326,29 297,02 314,98 309,75 348,91 286,27 257,51 260,22 270,79 288,29 305,11 324,55 291,66 324,10 247,58 306,89 283,52 275,71 303,49 306,19 299,18 278,05 297,13 315,04 318,41 305,33 334,02 83,73 86,66 86,66 86,66 86,66 83,73 86,66 86,56 91,88 91,88 91,88 91,88 86,56 91,88 148,06 119,09 144,15 148,91 144,15 137,61 154,95 151,23 123,91 147,16 151,33 147,16 148,52 160,34 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 298,42 289,38 305,77 308,30 281,36 278,35 298,68 306,80 299,24 313,24 321,52 289,59 296,19 316,12 86,66 86,66 86,66 78,61 91,88 91,88 91,88 81,44 156,27 156,87 147,16 114,19 162,29 162,94 150,30 114,19 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 319,58 313,64 293,75 258,44 338,84 324,93 304,53 263,12 Län Kommun 2010 Stockholms län Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn 17,33 17,24 16,87 21,28 15,69 19,49 11,84 11,84 11,84 11,84 24,16 18,26 21,52 15,01 17,48 18,94 9,21 21,52 11,02 13,73 11,46 21,76 21,35 17,95 18,35 11,84 17,33 17,24 16,87 21,28 15,69 26,00 12,42 12,42 12,42 12,42 24,16 18,26 21,99 14,76 17,48 18,94 9,38 21,52 12,26 17,06 7,64 21,76 20,66 13,40 18,15 12,42 30,95 61,24 52,44 71,82 32,78 33,57 20,54 31,10 42,14 42,22 50,25 35,60 55,51 42,02 50,10 36,50 20,54 35,37 46,52 32,89 29,29 30,01 53,94 68,43 32,12 64,74 30,95 61,28 55,08 73,15 32,78 38,69 20,54 31,10 48,60 42,55 50,25 35,60 55,51 38,63 50,10 36,50 20,54 35,37 46,52 37,50 25,79 30,01 56,58 68,43 33,13 64,74 83,73 78,21 83,73 86,66 83,73 77,65 86,66 86,66 86,66 86,66 86,66 83,73 81,46 75,98 83,73 79,16 78,39 81,46 81,41 86,66 86,66 78,60 83,73 77,93 86,66 89,92 Uppsala län Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar 23,98 19,10 17,77 18,18 13,24 12,40 11,44 23,98 19,10 18,97 18,18 13,24 12,92 11,44 42,65 64,53 57,19 54,55 37,31 44,61 45,64 45,03 64,35 55,23 60,14 37,31 48,19 52,46 Södermanlands län Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund 16,93 28,54 15,08 20,30 16,93 28,54 15,08 20,30 59,72 41,57 44,85 45,35 67,74 41,57 47,27 47,19 2011 Bilaga 1 - Sida 1 (8) Total 2010 2011 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall Län Kommun Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Östergötlands län VA 2010 2011 58,94 58,94 55,13 60,16 45,38 45,38 75,15 75,15 50,25 50,25 El 2010 2011 86,66 91,88 85,00 89,20 73,31 77,70 85,03 91,92 86,66 91,88 Fjärrvärme 2010 2011 138,17 143,94 147,13 150,61 129,47 130,62 149,86 160,84 147,41 152,90 Alt.uppv. 2010 2011 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 91,88 95,87 95,87 91,88 95,87 91,88 95,87 78,95 95,87 95,87 91,88 91,88 85,96 176,11 0,00 154,77 139,87 133,17 159,23 149,82 131,26 129,77 140,67 160,67 141,78 132,25 176,11 0,00 158,63 145,17 136,55 159,23 157,30 136,75 134,90 143,85 163,09 147,71 136,51 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 349,54 273,89 310,59 300,23 307,49 316,81 329,04 260,61 288,09 308,96 303,33 299,19 281,84 354,75 280,86 318,64 309,34 315,14 323,59 339,91 272,26 297,08 313,34 311,83 312,19 290,45 93,20 92,41 86,24 86,07 78,32 78,78 83,36 85,48 82,31 78,72 84,58 86,66 80,53 95,87 95,41 91,09 91,59 81,45 82,42 87,77 90,62 85,14 81,55 87,96 91,88 86,02 160,92 0,00 0,00 134,29 135,05 128,02 135,18 147,59 146,79 125,89 114,04 164,67 155,36 168,63 0,00 0,00 139,13 138,58 135,48 140,01 153,85 146,79 127,59 117,17 164,67 162,53 0,00 108,10 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 342,54 266,18 258,52 301,09 270,20 284,64 289,75 325,26 306,47 282,64 270,73 306,48 307,95 352,92 273,48 268,87 312,80 279,85 298,57 300,24 339,46 309,30 288,27 277,46 315,44 325,84 93,20 93,20 93,20 88,29 93,20 93,20 95,87 95,87 95,87 91,12 95,87 95,87 0,00 0,00 0,00 124,24 139,87 0,00 0,00 0,00 0,00 135,29 145,17 153,83 108,10 108,10 108,10 0,00 0,00 108,10 112,40 112,40 112,40 0,00 0,00 0,00 290,64 300,88 284,99 292,68 312,04 271,14 292,54 308,91 293,59 306,56 323,13 321,39 2010 18,18 15,90 21,83 23,04 24,18 2011 18,66 15,90 23,15 24,28 24,82 Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby 25,20 16,08 16,82 18,07 16,35 16,65 16,30 18,23 20,79 17,17 16,16 16,16 27,00 25,20 16,08 16,82 16,66 16,52 16,65 17,02 18,23 19,71 17,17 16,16 16,16 27,00 61,57 56,51 45,81 55,62 64,78 54,27 69,72 37,32 44,33 57,92 39,84 54,59 40,98 61,56 56,51 47,32 55,62 66,20 55,83 69,72 38,32 46,60 56,45 40,71 56,45 40,98 86,66 93,20 93,20 86,66 93,20 86,66 93,20 73,80 93,20 93,20 86,66 86,66 81,61 Jönköpings län Aneby Gnosjö Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Mullsjö Habo 27,69 17,55 15,04 25,75 22,26 22,44 12,28 24,01 21,58 27,16 22,94 18,96 25,38 27,69 17,55 15,82 25,75 20,47 22,44 12,89 24,01 21,58 27,76 23,06 18,96 26,00 60,73 48,13 49,14 54,99 34,56 55,40 58,93 68,18 55,79 50,87 49,17 36,19 46,68 60,73 48,13 49,56 56,33 39,35 58,22 59,57 70,98 55,79 51,37 49,27 39,93 51,29 Kronobergs län Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd 25,08 16,88 22,12 16,98 16,84 18,16 19,40 16,88 22,32 16,98 16,84 18,16 64,26 82,70 61,57 63,17 62,13 51,69 64,87 83,76 63,00 63,17 65,24 53,53 Bilaga 1 - Sida 2 (8) Total 2010 301,95 303,15 269,98 333,08 308,51 2011 313,42 315,86 276,85 352,19 319,85 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall Län Kommun Växjö Ljungby VA 2010 2011 76,10 76,10 47,43 53,66 El 2010 2011 78,25 82,53 74,15 77,91 Fjärrvärme 2010 2011 125,34 133,41 104,26 109,53 Alt.uppv. 2010 2011 0,00 0,00 0,00 0,00 78,43 81,55 76,49 50,24 58,27 64,60 62,67 54,44 57,23 45,92 56,39 80,32 76,73 93,20 101,33 93,20 93,20 93,20 86,49 80,08 80,72 86,03 80,97 82,49 83,02 83,93 95,87 104,16 95,87 95,87 95,87 91,95 85,84 85,11 90,46 84,24 86,17 87,66 89,08 0,00 139,93 0,00 159,71 150,20 156,81 132,38 141,99 145,52 133,86 133,74 149,38 153,69 0,00 149,58 0,00 154,71 153,83 156,81 134,34 146,53 152,11 134,47 139,07 155,16 159,48 108,10 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 301,68 346,13 300,00 321,35 316,42 325,65 296,12 298,65 306,58 282,38 297,70 331,80 333,90 310,78 358,79 308,28 321,47 325,50 334,17 306,36 309,59 322,08 286,25 300,21 345,98 351,76 55,62 43,98 50,69 72,50 46,69 58,40 43,98 53,74 73,93 47,64 89,37 79,47 79,65 85,42 84,35 93,15 82,85 82,48 88,24 87,05 149,17 119,88 151,99 155,04 147,16 149,17 121,08 160,43 157,20 151,99 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 311,45 261,01 296,69 330,73 293,71 318,01 265,59 311,01 338,46 303,47 73,73 63,34 50,00 59,21 48,08 67,82 42,00 49,25 31,87 28,77 46,00 43,97 46,98 65,16 45,51 37,48 57,18 74,97 63,34 50,00 59,23 52,44 67,82 42,00 53,71 32,55 29,24 46,08 43,97 47,68 71,07 45,51 41,49 57,18 87,06 93,20 93,20 72,70 93,20 93,20 91,19 91,19 81,30 82,72 77,12 78,93 93,20 93,20 78,11 93,20 93,20 94,20 95,87 95,87 76,15 95,87 95,87 92,95 92,95 86,54 87,56 86,88 83,56 95,87 95,87 82,66 95,87 95,87 0,00 147,91 143,04 139,93 127,79 127,49 155,41 153,19 0,00 133,05 154,40 127,89 140,06 139,87 141,87 140,72 0,00 0,00 157,56 152,74 142,34 130,11 132,71 158,74 162,32 0,00 137,24 154,40 143,26 144,62 143,66 145,91 144,75 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 284,28 327,30 301,17 300,02 284,44 311,37 311,46 312,37 236,29 269,12 292,46 262,54 292,86 314,80 283,99 281,85 268,50 297,35 339,63 313,95 305,90 294,20 319,26 316,55 331,80 247,76 278,62 302,69 282,68 301,15 327,17 292,58 291,11 275,48 2010 18,69 12,23 2011 18,40 12,23 Kalmar & Gotlands län Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Gotland 24,82 23,33 23,33 20,34 17,53 20,81 23,33 23,33 21,04 21,62 18,59 22,84 25,08 24,07 23,51 23,51 20,65 17,53 20,81 23,51 23,51 22,29 21,62 18,59 22,84 26,48 75,56 81,55 75,37 48,11 55,49 61,54 60,32 52,61 53,99 45,92 62,88 76,55 71,21 Blekinge län Olofström Karlshamn Ronneby Karlskrona Sölvesborg 17,29 17,68 14,36 17,77 15,51 17,29 17,68 14,36 19,08 16,79 Skåne län Östra Göinge Örkelljunga Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge 15,38 22,86 14,94 28,19 15,38 22,86 22,86 18,74 15,02 24,58 14,94 11,76 12,63 16,57 18,50 10,46 10,03 15,78 22,86 15,34 28,19 15,78 22,86 22,86 22,82 16,27 24,58 15,34 11,89 12,98 16,57 18,50 9,00 10,03 Bilaga 1 - Sida 3 (8) Total 2010 298,38 238,06 2011 310,44 253,32 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall VA 2010 2011 39,26 55,21 42,25 42,25 59,26 59,26 46,05 43,40 61,32 61,32 41,43 44,52 63,48 61,97 56,36 57,47 33,16 34,84 28,88 28,88 47,88 49,33 32,50 32,74 39,72 39,84 45,93 49,37 47,05 47,43 45,17 46,36 El 2010 2011 87,17 92,40 86,62 91,37 85,52 95,19 93,20 95,87 84,83 87,04 84,60 90,63 89,67 95,17 77,09 80,11 93,20 95,87 85,52 95,19 78,07 84,32 79,20 83,87 80,49 83,69 89,67 95,17 84,90 88,28 74,51 79,56 Län Kommun Bjuv Kävlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg 2010 18,74 13,08 9,87 16,27 17,14 12,28 17,67 17,67 10,46 21,26 16,57 15,18 15,28 17,67 14,97 18,74 2011 22,82 13,08 12,60 17,60 17,21 13,02 18,37 18,37 9,00 21,87 16,57 15,18 15,28 18,37 15,00 18,74 Hallands län Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka 16,04 22,30 15,00 22,24 19,66 15,92 16,19 20,87 15,00 22,22 19,00 10,56 65,13 30,40 48,70 46,46 44,85 57,06 65,13 34,70 51,25 47,97 45,77 58,21 93,20 77,07 79,68 77,09 80,32 88,02 Västra Götalands län Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Sotenäs Munkedal Tanum Göteborg Mölndal Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Dals Ed 18,68 15,57 19,60 17,16 15,71 18,22 23,02 21,99 18,72 14,65 13,67 17,61 24,00 16,64 18,02 27,10 19,67 15,57 19,60 17,16 16,06 18,75 23,02 21,99 18,72 14,65 13,67 17,61 24,00 16,64 18,02 27,69 53,66 45,20 60,90 44,13 79,08 53,05 67,67 79,50 70,87 34,13 37,85 46,60 63,75 61,55 72,46 60,29 54,72 47,76 72,50 44,13 86,80 58,36 71,16 80,30 70,87 36,27 38,08 46,60 66,68 72,11 72,50 61,61 86,21 77,17 88,33 86,66 88,33 89,50 88,33 88,33 88,33 76,94 75,68 81,87 84,36 82,07 88,33 86,66 Bilaga 1 - Sida 4 (8) Fjärrvärme 2010 2011 163,33 168,63 0,00 0,00 155,41 158,74 0,00 0,00 156,09 156,09 145,04 153,74 146,29 153,74 145,04 153,74 140,72 144,74 155,41 158,74 136,93 136,93 137,69 142,17 130,96 139,09 155,41 158,74 153,70 153,70 143,20 145,61 Alt.uppv. 2010 2011 0,00 0,00 108,10 112,40 0,00 0,00 108,10 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Total 2010 308,50 250,05 310,06 263,62 319,38 283,34 317,10 296,16 277,54 291,06 279,45 264,57 266,45 308,68 300,63 281,62 95,87 80,38 83,91 79,93 84,62 93,23 0,00 135,58 0,00 183,98 140,15 142,43 0,00 138,96 0,00 189,19 145,27 147,84 108,10 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 282,46 265,36 251,48 329,77 284,98 303,43 289,59 274,91 262,55 339,30 294,66 309,83 90,78 84,36 93,02 91,88 93,02 95,16 93,02 93,02 93,02 81,47 79,86 85,33 89,28 86,58 93,02 91,88 0,00 126,56 0,00 121,82 0,00 0,00 0,00 179,03 168,39 126,56 152,11 151,29 151,99 131,86 0,00 146,21 0,00 128,81 0,00 121,83 0,00 0,00 0,00 182,80 171,77 128,81 154,04 153,82 151,99 138,59 0,00 153,19 108,10 0,00 108,10 0,00 108,10 108,10 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 112,40 0,00 112,40 0,00 112,40 112,40 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 266,65 264,50 276,92 269,77 291,22 268,87 287,12 368,85 346,31 252,28 279,30 297,38 324,09 292,13 286,90 320,26 277,57 276,50 297,52 274,99 308,28 284,68 299,60 378,11 354,37 261,20 285,65 303,36 331,95 313,92 295,94 334,37 2011 339,06 259,10 325,79 269,27 321,66 301,91 329,25 309,68 284,46 304,67 287,15 273,95 277,90 321,65 304,41 290,27 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall Län Kommun Färgelanda Ale Lerum Vårgårda Bollebygd Tranemo Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Mark Svenljunga Herrljunga Vänersborg Trollhättan Alingsås Borås Ulricehamn Åmål Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Värmlands län Kil Eda Torsby Storfors Hammarö 2010 31,53 18,07 16,95 26,60 18,69 24,76 26,64 26,04 15,52 21,82 16,05 22,35 15,34 16,57 24,69 25,48 22,28 23,21 25,63 12,08 17,76 18,75 14,32 24,38 17,76 17,76 15,83 8,23 14,12 17,76 17,76 22,29 22,36 2011 32,47 18,07 16,95 26,60 18,69 26,01 26,64 26,04 16,29 21,82 16,05 22,34 15,34 15,92 24,69 24,38 22,28 24,42 25,63 12,56 15,27 19,20 14,93 24,38 15,27 17,20 15,50 8,61 14,12 15,27 15,27 22,29 16,62 21,52 23,99 20,46 22,56 19,94 21,52 23,99 18,90 23,24 19,34 VA 2010 2011 80,29 81,09 51,28 53,98 64,84 65,73 60,70 62,52 59,35 59,35 64,71 66,79 65,71 67,83 58,41 58,41 64,19 66,50 51,80 56,32 59,74 60,22 50,63 50,63 39,87 39,87 36,35 34,51 46,33 48,64 44,44 46,66 54,81 56,76 59,56 63,28 55,22 55,22 57,49 59,75 50,78 53,61 64,37 60,41 58,94 61,20 43,80 44,28 31,56 34,43 54,96 54,96 44,91 47,00 26,31 28,68 41,84 44,91 30,21 30,16 47,85 47,85 40,65 40,65 40,33 41,15 62,52 65,54 72,05 72,46 51,89 69,28 67,16 75,54 73,53 59,70 El 2010 2011 86,66 91,88 90,58 93,85 78,15 82,59 86,66 91,88 86,66 91,88 86,66 91,88 82,44 87,54 86,66 91,88 86,66 91,88 86,66 91,88 86,66 91,88 82,91 86,37 86,66 91,88 76,04 79,68 79,32 83,08 78,13 82,69 83,03 86,75 86,66 91,88 86,44 91,90 88,84 93,53 86,92 92,35 94,72 100,33 85,31 88,73 82,40 86,96 81,69 85,68 80,04 83,44 80,04 83,44 75,55 79,28 76,96 80,94 70,92 74,82 76,64 80,86 80,70 85,31 82,79 86,87 94,72 94,72 88,84 94,72 94,72 Bilaga 1 - Sida 5 (8) 100,33 100,33 94,39 100,33 100,33 Fjärrvärme 2010 2011 0,00 0,00 126,56 128,81 156,36 159,01 149,58 153,19 0,00 0,00 0,00 0,00 162,12 165,98 0,00 0,00 156,65 156,65 161,66 166,48 143,98 143,98 158,41 165,65 154,16 158,26 141,30 144,42 161,64 168,29 135,96 140,16 147,78 152,19 152,28 157,97 163,46 163,46 0,00 0,00 147,90 149,34 0,00 0,00 132,21 137,92 140,64 144,50 136,79 140,65 131,05 131,16 126,01 126,15 116,25 127,12 129,07 129,07 114,71 114,71 137,03 140,89 151,15 153,56 134,88 136,62 167,47 182,10 154,95 164,05 184,25 166,44 182,10 157,85 172,25 187,35 Alt.uppv. 2010 2011 108,10 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 112,40 108,10 112,40 0,00 0,00 108,10 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 112,40 0,00 0,00 108,10 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Total 2010 306,59 286,49 316,30 323,53 272,80 284,23 336,91 279,21 323,02 321,94 306,43 314,30 296,03 270,27 311,97 284,01 307,90 321,71 330,75 266,50 303,35 285,94 290,77 291,21 267,80 283,81 266,79 226,34 262,00 233,60 279,28 294,79 280,35 346,22 366,34 336,30 353,79 350,79 2011 317,84 294,70 324,27 334,19 282,32 297,08 347,99 288,73 331,32 336,50 312,13 324,98 305,35 274,52 324,70 293,88 317,98 337,55 336,21 278,24 310,58 292,34 302,78 300,12 276,03 286,76 272,08 243,69 269,03 234,96 284,87 301,80 281,26 357,57 373,58 346,68 369,36 366,71 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall VA 2010 2011 75,56 75,56 71,67 74,24 63,66 69,20 77,82 77,82 68,28 69,80 39,71 42,88 50,89 50,89 68,89 70,57 53,89 54,95 53,64 56,50 59,99 63,28 El 2010 2011 94,72 100,33 94,72 100,33 94,72 100,33 86,66 91,88 94,72 100,33 77,19 83,70 85,05 87,41 83,30 86,83 94,72 100,33 81,38 85,84 86,66 91,88 Fjärrvärme 2010 2011 163,86 163,86 163,10 169,85 151,45 155,07 162,60 170,81 150,77 156,92 147,22 150,87 162,51 167,91 147,65 155,85 154,40 159,82 151,33 154,96 156,64 160,15 Alt.uppv. 2010 2011 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 95,87 100,33 95,87 87,69 100,33 100,33 95,87 95,87 95,87 88,13 95,87 86,67 137,22 160,47 143,28 165,69 149,37 0,00 143,28 143,28 160,67 146,95 143,62 138,53 144,93 160,47 147,30 165,70 153,71 0,00 147,30 147,30 163,09 150,81 149,28 145,73 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 309,24 325,46 313,35 312,35 326,09 286,75 282,83 295,39 321,28 283,81 300,93 278,75 317,57 334,47 333,32 312,46 337,64 297,25 289,52 302,08 326,37 292,59 307,21 291,63 86,66 86,66 83,59 75,98 75,98 86,66 75,98 83,59 83,14 75,98 75,98 91,88 91,88 86,67 80,09 80,09 91,88 80,09 86,67 87,72 80,09 80,09 0,00 154,42 145,72 147,61 134,46 152,95 106,32 143,06 148,03 100,70 152,10 0,00 158,26 143,06 153,62 131,27 158,12 115,84 143,06 154,28 106,13 153,64 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 283,42 311,57 303,57 297,68 269,70 327,15 226,55 287,48 296,90 237,56 296,75 295,74 323,24 307,44 307,76 271,24 338,66 240,46 289,50 309,85 248,96 306,38 94,72 71,29 82,14 100,33 74,68 87,30 129,07 134,00 0,00 144,20 138,81 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 112,40 308,46 297,77 269,53 334,18 307,93 282,22 Län Kommun Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle 2010 29,62 14,37 17,51 17,72 26,25 14,35 17,83 15,39 22,20 21,12 15,89 2011 29,62 14,37 17,51 17,72 24,87 13,56 16,89 15,39 23,10 21,54 17,31 Örebro län Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg 11,72 16,90 21,52 13,80 25,73 28,86 15,45 16,41 16,11 10,95 18,42 18,01 9,67 17,30 22,32 13,80 25,73 29,52 15,45 16,41 16,11 10,95 18,42 18,01 67,10 53,38 55,36 50,00 56,28 55,07 30,90 42,50 51,30 41,53 45,69 40,20 67,10 56,38 67,83 45,27 57,87 55,00 30,90 42,50 51,30 42,71 43,65 41,22 93,20 94,72 93,20 82,86 94,72 94,72 93,20 93,20 93,20 84,39 93,20 82,02 Västmanlands län Skinnskatteberg Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga 18,93 25,96 14,21 17,72 15,14 17,29 21,26 16,23 14,48 17,72 17,72 18,93 28,30 14,64 17,70 15,14 17,29 21,09 15,17 15,91 17,70 17,70 69,73 44,53 60,06 56,36 44,12 70,24 22,98 44,60 51,25 43,16 50,94 72,53 44,80 63,07 56,36 44,75 71,38 23,45 44,60 51,94 45,05 54,96 Dalarna län Vansbro Malung Gagnef 22,24 25,85 21,43 26,31 25,85 23,20 62,43 66,63 57,86 63,34 68,59 59,32 Bilaga 1 - Sida 6 (8) Total 2010 363,75 343,86 327,34 344,81 340,01 278,46 316,27 315,22 325,21 307,48 319,18 2011 369,37 358,79 342,11 358,23 351,92 291,01 323,10 328,64 338,20 318,84 332,62 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall Län Kommun Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika Gävleborgs län VA 2010 2011 55,44 53,58 64,89 61,99 72,72 73,49 75,72 76,85 71,95 74,49 39,72 39,72 54,53 57,03 34,19 36,03 58,43 59,61 56,94 58,12 35,75 35,76 56,37 60,59 El 2010 2011 82,14 87,30 82,14 87,30 77,53 82,07 77,53 82,07 80,90 84,76 77,53 82,07 80,31 84,24 72,27 75,72 85,14 89,03 77,88 83,26 86,66 91,88 83,14 87,72 Fjärrvärme 2010 2011 157,79 169,54 129,31 172,17 139,92 144,00 0,00 151,99 150,90 153,31 139,92 144,00 139,71 141,68 111,51 115,84 163,55 166,86 140,31 143,00 147,89 152,78 157,65 157,09 Alt.uppv. 2010 2011 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 90,55 89,06 86,36 97,36 76,72 84,36 86,79 82,25 90,55 90,55 133,53 122,77 141,26 0,00 138,28 120,41 139,35 139,33 140,52 153,65 142,96 127,32 146,22 0,00 142,97 122,65 146,03 143,31 145,34 156,06 0,00 0,00 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 305,74 305,26 289,97 306,05 292,54 262,30 300,83 290,60 293,25 303,20 334,87 323,11 300,85 318,09 305,80 268,12 321,30 300,75 304,88 310,08 86,49 94,53 80,65 74,51 79,79 88,65 73,48 91,56 97,36 84,16 79,22 84,77 91,42 78,14 149,34 141,16 138,97 129,26 154,06 148,06 138,08 157,26 142,32 141,38 135,58 154,06 150,28 144,26 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 319,23 318,19 296,53 278,26 334,95 334,36 302,26 332,22 324,00 303,83 291,92 341,65 341,01 315,24 88,65 86,49 74,80 88,65 74,80 83,83 86,49 74,80 91,42 91,56 78,97 91,42 78,97 89,32 91,56 78,97 0,00 177,56 111,16 143,38 141,51 118,98 134,55 111,16 0,00 182,14 122,37 150,62 163,56 118,98 140,72 122,37 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 278,51 336,42 280,70 339,27 317,99 297,01 316,58 236,31 286,20 348,87 296,08 349,33 342,66 307,47 331,49 251,85 2010 20,29 36,54 25,81 32,66 21,33 29,23 16,66 13,16 18,98 26,11 14,82 17,83 2011 23,79 28,68 23,73 33,58 21,33 23,20 16,66 13,16 18,98 24,30 14,82 19,06 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall 19,10 19,10 11,59 18,46 17,70 19,10 19,10 15,06 10,44 14,92 19,10 19,10 11,87 18,46 18,58 19,10 19,10 15,34 10,68 14,92 67,03 77,16 54,71 84,96 62,62 42,00 60,19 58,58 56,20 48,55 82,26 87,64 56,40 89,87 67,54 42,00 69,38 59,85 58,31 48,55 86,08 86,22 82,41 94,53 73,95 80,78 82,19 77,63 86,08 86,08 Västernorrlands län Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 20,17 14,35 19,03 11,09 21,46 20,30 22,68 20,17 14,82 18,46 10,05 20,91 20,71 24,06 63,23 68,15 57,89 63,40 79,63 77,36 68,02 63,23 69,50 59,83 67,08 81,90 78,60 68,78 Jämtlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund 25,10 22,60 26,62 25,25 27,14 28,24 25,41 20,94 25,72 25,40 26,62 25,30 27,14 28,50 28,34 21,10 56,66 49,77 68,13 81,99 74,54 65,96 70,13 29,42 56,66 49,77 68,13 81,99 72,98 70,67 70,88 29,42 Bilaga 1 - Sida 7 (8) Total 2010 315,67 312,89 315,98 294,01 325,08 286,40 291,20 231,13 326,10 301,23 285,13 314,99 2011 334,21 350,14 323,28 344,48 333,89 288,98 299,61 240,75 334,47 308,67 295,24 324,46 Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl moms Avfall 2010 VA 2011 2010 El 2011 2010 2011 Fjärrvärme 2010 2011 Alt.uppv. 2010 2011 Total Län Kommun Västerbottens län Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå 25,79 27,83 15,85 18,99 21,02 23,17 20,99 21,76 15,72 19,12 22,47 25,88 14,39 23,13 22,14 25,79 27,83 15,85 18,99 21,64 23,17 22,19 22,88 16,50 18,54 16,08 25,88 15,83 23,13 22,08 49,82 48,81 66,76 54,39 71,71 49,47 56,60 35,53 72,59 40,85 64,99 62,16 42,80 37,58 52,02 50,59 54,14 66,76 54,39 73,87 49,97 60,48 37,34 64,66 40,26 65,98 62,16 43,62 37,58 52,02 82,66 82,66 78,41 82,66 78,41 78,41 82,66 82,66 88,65 82,66 82,66 80,90 68,81 78,41 78,41 88,04 88,04 83,43 88,04 83,43 83,43 88,04 88,04 91,42 88,04 88,04 86,20 71,90 83,43 83,43 138,58 137,84 154,54 154,54 154,54 150,53 154,57 142,82 134,55 138,58 136,38 147,16 134,91 154,57 150,53 144,49 144,02 154,54 154,54 154,54 150,53 154,57 148,61 140,73 144,49 137,65 152,47 141,03 154,57 150,53 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 296,85 297,14 315,56 310,58 325,68 301,58 314,82 282,77 311,51 281,21 306,50 316,10 260,92 293,69 303,11 308,91 314,03 320,58 315,96 333,48 307,10 325,27 296,87 313,31 291,32 307,75 326,72 272,37 298,71 308,07 Norrbottens län Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna 25,43 35,70 15,85 15,80 26,13 27,80 32,53 19,48 22,90 20,12 14,82 19,37 18,94 18,44 25,43 36,77 15,85 15,80 26,71 27,80 32,53 19,48 22,90 19,34 14,82 19,37 18,94 18,82 50,35 64,95 92,30 57,25 69,02 37,45 50,44 57,77 41,55 43,12 33,75 39,50 62,83 65,71 51,15 64,95 92,30 57,25 70,16 34,64 50,44 60,64 41,55 47,00 37,12 39,50 62,89 67,69 82,66 82,66 82,66 82,66 82,66 96,23 82,66 82,66 82,66 65,96 70,78 75,11 82,66 82,66 88,04 88,04 88,04 88,04 88,04 99,11 88,04 88,04 88,04 69,78 75,25 79,27 88,04 88,04 152,58 0,00 163,31 154,64 158,02 156,09 130,51 152,67 139,04 82,65 106,63 98,79 143,79 156,28 152,58 0,00 162,83 159,23 160,91 161,64 132,75 155,83 151,02 85,06 107,79 101,21 149,09 156,29 0,00 108,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 112,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 311,02 291,41 354,13 310,35 335,83 317,56 296,14 312,59 286,15 211,85 225,98 232,77 308,22 323,10 317,19 302,16 359,02 320,31 345,82 323,18 303,75 323,99 303,51 221,19 234,99 239,36 318,96 330,84 Bilaga 1 - Sida 8 (8) 2010 2011 Bilaga 2 Kommun KG* enl SCB Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20101231 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 4 2 2 2 1 3 2 2 2 2 2 6 5 2 31,28 31,08 31,00 32,38 30,73 31,33 32,05 32,23 32,00 31,88 31,58 31,68 32,05 29,73 29,30 30,30 29,58 32,23 30,36 31,13 29,22 30,72 31,88 32,22 32,08 31,93 2 4 4 7 3 9 6 32,20 33,05 31,77 31,45 31,81 31,35 32,55 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätspris öre per kWh inkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 39 289 30 114 39 521 38 301 66 211 25 410 97 453 82 608 15 391 77 054 42 947 23 676 9 331 63 789 31 330 64 630 847 073 86 246 90 108 38 633 68 144 44 017 10 965 56 080 39 990 26 032 17,33 17,24 16,87 21,28 15,69 26,00 12,42 12,42 12,42 12,42 24,16 18,26 21,99 14,76 17,48 18,94 9,38 21,52 12,26 17,06 7,64 21,76 20,66 13,40 18,15 12,42 17,33 22,85 15,69 17,40 14,77 16,83 12,70 18,27 7,64 21,76 20,66 17,86 18,15 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad E. ON Värme Sverige E. ON Värme Sverige Vattenfall AB E. ON Värme Sverige Södertörns Fjärrvärme AB Södertörns Fjärrvärme AB Södertörns Fjärrvärme AB Vattenfall AB Vattenfall AB E. ON Värme Sverige Telge Nät AB Norrenergi AB SollentunaEnergiAB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad Telge Nät AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad NorrenergiAB Norrenergi AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad E. ON Värme Sverige Norrtälje Energi AB AB Fortum värme samägt med Stockholms stad Värmevärden Nynäshamn 840 784 784 843 784 701 702 702 820 820 784 835 791 759 840 835 840 791 791 840 784 789 840 850 E.ON Elnät Stockholm AB Elverket Vallentuna AB E.ON Elnät Stockholm AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta E.ON Elnät Stockholm AB Ekerö Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta E.ON Elnät Stockholm AB Telge Nät AB Fortum Distribution AB Storstockholm_3_Täby E.ON Elnät Stockholm AB Sollentuna Energi AB Fortum Distribution AB Storstockholm_1_Stockholm Telge Nät AB Nacka Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Fortum Distribution AB Storstockholm_2_Lidingö E.ON Elnät Stockholm AB Norrtälje Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Nynäshamn Energi AB 62,8 60,1 62,8 73,5 62,8 50,3 73,5 73,5 73,5 73,5 73,5 62,8 60,5 53,1 62,8 52,5 56,8 60,5 60,1 73,5 73,5 56,0 62,8 58,2 73,5 75,3 19 629 9 103 14 724 20 125 197 787 39 759 21 373 23,98 19,10 18,97 18,18 13,24 12,92 11,44 16,09 16,57 6,24 17,02 11,44 E. ON Värme Sverige Bionär Vattenfall AB Tierps Fjärrvärme AB Vattenfall AB EnaEnergiAB Neova AB 784 642 762 784 762 770 831 E.ON Elnät Stockholm AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta E.ON Elnät Stockholm AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 62,8 73,5 73,5 73,5 73,5 62,8 73,5 Fjärrvärmeföretag Elnätföretag Stockholms län Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Uppsala län Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Bilaga 2 - Sida 1 (9) Bilaga 2 KG* Kommun enl SCB Södermanlands län Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20101231 5 4 3 7 9 9 3 5 4 32,90 32,35 31,65 32,45 31,75 32,35 32,35 31,90 31,63 5 5 9 5 5 7 6 3 3 4 9 5 9 5 7 7 7 3 9 7 7 7 9 7 5 4 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätspris öre per kWh inkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 8 893 10 360 51 644 11 193 16 028 32 428 96 311 32 419 11 462 16,93 28,54 15,08 20,30 18,66 15,90 23,15 24,28 24,82 9,28 18,07 - Rindi Energi AB Rindi Energi AB Vattenfall AB Oxelö Energi AB Rindi Energi AB Tekniska Verken i Linköping AB EskilstunaEnergi&MiljöAB Strängnäs Energi AB Statkraft Värme AB 841 844 779 592 746 780 677 833 792 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Oxelö Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Utsikt Katrineholm Elnät AB Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB Sevab Nät AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 31,65 30,75 31,00 31,84 32,00 31,55 32,00 30,25 31,30 31,20 31,25 31,10 31,00 5 284 3 672 9 762 5 221 11 504 20 747 7 760 146 416 130 050 14 024 41 955 7 391 25 856 25,20 16,08 16,82 16,66 16,52 16,65 17,02 18,23 19,71 17,17 16,16 16,16 27,00 12,60 15,63 16,65 17,23 8,08 16,16 16,16 16,74 Lantmännen Agrovärme AB Tekniska Verken i Linköping AB E. ON Värme Sverige Tekniska Verken i Linköping AB FinspångsTekniskaVerkAB Neova AB Tekniska Verken i Linköping AB E. ON Värme Sverige E. ON Värme Sverige Vattenfall AB Rindi Energi AB Mjölby-Svartådalen Energi AB 913 822 752 708 825 815 709 699 745 845 765 707 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Utsikt Nät AB 47,4 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Mjölby Kraftnät AB 61,6 32,90 32,80 32,75 31,50 32,15 32,45 31,75 32,25 32,17 32,57 32,22 32,65 32,33 6 393 9 546 29 111 12 991 127 382 29 339 32 833 10 830 26 304 16 244 18 119 7 033 10 741 27,69 17,55 15,82 25,75 20,47 22,44 12,89 24,01 21,58 27,76 23,06 18,96 26,00 17,00 23,41 9,53 19,99 14,40 12,53 12,89 24,01 19,46 - Aneby Miljö & Vatten AB (Aneby) Vaggeryds Energi AB Jönköping Energi AB Nässjö Affärsverk AB Värnamo Energi AB Sävsjö Energi AB Vetlanda Energi & Teknik AB Eksjö Energi AB Tranås Energi AB Mullsjö Energi & MIljö AB HaboEnergiAB 874 721 718 702 725 797 761 661 607 853 842 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_9_Västbo 80,6 Gislaved Energi AB 71,9 Vaggeryd Kommuns Elverk 72,9 Jönköping Energinät AB 52,4 Nässjö Affärsverk Elnät AB 54,4 Värnamo Elnät AB 65,2 Sävsjö Energi AB 71,0 Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab 59,9 Eksjö Elnät AB 52,6 Tranås Energi AB 65,6 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Habo Kraft AB 61,7 Fjärrvärmeföretag Elnätföretag 73,5 73,5 73,5 52,4 73,5 68,1 44,9 73,6 73,5 Östergötlands län Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Jönköpings län Aneby Gnosjö Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Mullsjö Habo Bilaga 2 - Sida 2 (9) Bilaga 2 Kommun KG* enl SCB Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20101231 7 5 7 5 9 7 3 7 32,65 32,85 32,11 32,76 31,25 31,65 31,41 31,61 5 7 4 7 7 7 3 7 7 9 7 6 6 7 9 9 3 9 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätspris öre per kWh inkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 9 244 8 139 12 231 18 802 15 603 9 619 83 005 27 297 19,40 16,88 22,32 16,98 16,84 18,16 18,40 12,23 19,40 28,13 12,02 9,08 14,15 12,23 Alvesta EnergiAB E. ON Värme Sverige E. ON Värme Sverige Växjö Energi AB LjungbyEnergiAB 701 752 797 691 567 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Alvesta Elnät AB 72,0 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Växjö Energi Elnät AB 54,6 Ljungby Energinät AB 45,3 32,33 32,05 32,03 32,53 32,03 31,83 32,21 32,45 32,13 31,78 32,48 32,20 33,10 5 777 6 962 14 021 13 696 12 909 9 187 62 815 19 651 26 163 36 206 15 473 10 676 57 269 24,07 23,51 23,51 20,65 17,53 20,81 23,51 23,51 22,29 21,62 18,59 22,84 26,48 20,65 17,84 - Torsås Fjärrvärme AB (Torsås) Neova AB E. ON Värme Sverige Emmaboda Energi AB (Emmaboda) Kalmar Energi Värme AB Nybro Energi AB Oskarshamn Energi AB Västervi kMiljö & Energi AB Vimmerby Energi AB Borgholm Energi AB (Borgholm) Gotlands Energi AB 775 802 797 813 696 759 788 697 721 804 826 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Kreab Öst AB 98,3 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Emmaboda Elnät AB 73,7 Kalmar Energi Elnät AB 61,3 Nybro Elnät AB 59,8 Oskarshamn Energi Nät AB 70,6 Västerviks Kraft Elnät AB 58,1 Vimmerby Energi & Mljö AB 62,0 Borgholm Energi Elnät AB 65,0 Gotlands Energi AB 67,8 32,55 32,60 32,75 31,90 32,66 12 988 31 143 28 254 64 032 16 810 17,29 17,68 14,36 19,08 16,79 10,98 - Olotröms Kraft AB Karlshamn Energi AB Ronneby Miljö och Teknik AB Affärsverken Karlskrona AB Sölvesborgs Energi och Vatten AB (Sölvesborg) 773 627 831 815 788 Olofströms Kraft Nät AB Karlshamn Energi AB Ronneby Miljö och Teknik AB Affärsverken Karlskrona AB Sölvesborgs Energi & Vatten AB Fjärrvärmeföretag Elnätföretag Kronobergs län Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kalmar & Gotlands län Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Gotland Blekinge län Olofström Karlshamn Ronneby Karlskrona Sölvesborg Bilaga 2 - Sida 3 (9) 76,1 55,3 54,5 66,2 63,7 Bilaga 2 Kommun KG* enl SCB Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20101231 5 7 5 5 5 7 5 4 6 3 9 5 3 5 2 2 2 4 4 2 2 2 4 4 4 1 3 9 3 5 4 9 5 31,50 29,15 31,00 32,15 31,65 30,95 30,40 30,68 30,62 31,25 30,90 29,43 31,00 30,88 29,18 30,48 28,89 31,28 28,90 29,63 30,63 30,44 30,81 30,37 31,32 31,23 31,23 30,63 30,60 30,12 30,13 30,50 30,75 7 3 9 9 3 2 31,17 30,50 30,50 31,02 30,25 31,25 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätspris öre per kWh inkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 13 590 9 631 12 914 12 272 12 724 7 061 16 515 14 737 14 278 79 543 19 297 39 394 50 107 13 242 22 259 16 701 33 303 14 841 29 013 21 559 19 822 14 981 18 112 14 840 15 460 298 963 110 488 41 724 129 177 24 637 31 587 28 338 42 219 15,78 22,86 15,34 28,19 15,78 22,86 22,86 22,82 16,27 24,58 15,34 11,89 12,98 16,57 18,50 9,00 10,03 22,82 13,08 12,60 17,60 17,21 13,02 18,37 18,37 9,00 21,87 16,57 15,18 15,28 18,37 15,00 18,74 12,56 11,18 26,71 12,56 20,68 20,68 18,01 11,18 13,00 9,84 18,50 9,00 10,03 13,08 20,64 20,64 9,00 11,32 20,64 15,00 14,71 Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB Rindi Energi AB Bromölla fjärrvärme AB Fjärrvärme i Osby AB Perstorps Fjärrvärme AB LundsEnergikoncernAB(publ) Åstorps Bioenergi AB C4EnergiAB ÖsterlensKraftAB Öresundskraft AB Hässleholm Miljö AB Svalövs kommun E. ON Värme Sverige E. ON Värme Sverige Neova AB LundsEnergikoncernAB(publ) Skurups Fjärrvärme AB Rindi Energi AB Rindi Energi AB Rindi Energi AB E. ON Värme Sverige LundsEnergikoncernAB(publ) Landskrona Energi Öresundskraft AB Höganäs FjärrvärmeAB LundsEnergikoncernAB(publ) Ystad Energi AB Trelleborgs Fjärrvärme AB 816 791 738 674 688 823 841 711 800 742 749 744 756 750 874 823 809 797 797 797 750 823 710 737 721 822 796 754 Brittedals Elnät Ek för. 78,2 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Bromölla Energi AB 41,7 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Kraftringen Nät AB _2_Kreab Energi 75,7 Kraftringen Nät AB _2_Kreab Energi 75,7 Bjäre Kraft ek för 62,7 C4 Elnät AB 64,8 Österlens Kraft AB 63,4 Öresundskraft Ängelholm AB 56,7 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Staffanstorps Energi AB 54,9 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 74,6 Skånska Energi Nät AB 72,5 Lunds Energi AB 80,2 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Skurups kommun 63,7 Sjöbo Elnät AB 71,0 Ringsjö Energi AB 80,2 Kraftringen Nät AB _1_Höörs kommun 49,7 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Lunds Energi AB 80,2 Landskrona stad 58,2 Öresundskraft AB 57,3 Höganäs Energi AB 57,0 Ringsjö Energi AB 80,2 Ystad Energi AB 66,2 Trelleborgs Kommun 48,6 10 177 91 800 23 390 41 008 58 084 75 025 16,19 20,87 15,00 22,22 19,00 10,56 20,87 20,00 15,69 17,52 15,92 HalmstadsEnergiochMiljöAB Falkenberg Energi AB Varberg Energi AB Statkraft Värme AB 720 980 753 766 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Halmstads Energi och Miljö Nät AB 50,3 Södra Hallands Kraft ek för 57,4 Falkenberg Energi AB 49,4 Varberg Energi AB 58,8 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_8_Kungsbacka 76,2 Fjärrvärmeföretag Elnätföretag Skåne län Östra Göinge Örkelljunga Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge Bjuv Kävlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg Hallands län Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Bilaga 2 - Sida 4 (9) Bilaga 2 KG* Kommun enl SCB Västra Götalands län Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Sotenäs Munkedal Tanum Göteborg Mölndal Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Dals-Ed Färgelanda Ale Lerum Vårgårda Bollebygd Tranemo Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Mark Svenljunga Herrljunga Vänersborg Trollhättan Alingsås Borås Ulricehamn Åmål Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad 2 2 2 5 5 5 6 5 6 1 2 2 6 3 6 8 5 2 2 5 2 7 7 9 2 9 9 7 5 3 5 3 9 9 4 5 9 7 7 7 5 7 9 Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20101231 31,50 30,84 31,64 32,52 32,09 32,84 32,19 33,21 32,44 32,00 31,14 32,32 32,94 32,54 32,79 34,09 33,64 32,75 31,53 32,09 31,94 31,45 33,24 33,14 33,25 32,09 32,15 32,74 33,09 31,84 32,24 31,94 31,43 33,34 32,45 32,45 31,95 33,37 31,65 32,35 31,59 31,85 32,14 34 463 35 084 12 449 24 292 14 955 15 221 9 052 10 181 12 370 513 751 60 973 41 241 14 521 51 868 11 808 4 692 6 654 27 442 38 580 10 943 8 375 11 587 9 791 9 179 12 578 33 845 10 288 9 314 36 857 55 248 37 796 103 294 22 838 12 295 5 776 5 564 6 752 5 291 15 762 13 223 10 560 9 113 23 741 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 19,67 15,57 19,60 17,16 16,06 18,75 23,02 21,99 18,72 14,65 13,67 17,61 24,00 16,64 18,02 27,69 32,47 18,07 16,95 26,60 18,69 26,01 26,64 26,04 16,29 21,82 16,05 22,34 15,34 15,92 24,69 24,38 22,28 24,42 25,63 12,56 15,27 19,20 14,93 24,38 15,27 17,20 15,50 21,05 19,60 18,72 24,00 16,33 18,02 27,69 32,47 15,81 22,14 16,69 18,15 21,83 15,89 16,76 15,35 10,75 22,70 23,37 21,42 12,82 14,96 19,20 24,38 13,17 14,96 15,83 Fjärrvärmeföretag Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Göteborg Energi AB Stenungsunds Energi och Miljö AB (Stenungsund) Uddevalla Energi AB Neova AB Göteborg Energi AB Mölndal Energi AB Kungälv EnergiAB LEVA i Lysekil AB Uddevalla Energi AB Farmarenergi i Ed AB Göteborg EnergiAB LerumFjärrvärmeAB Vårgårda Ångfabrik AB BengtsforsEnergi LillaEdetsFjärrvärmeAB Marks Värme AB Svenljunga Energi AB Herrljunga Energi AB (Herrljunga) Vattenfall AB Trollhättan Energi AB Alingsås Energi Nät AB Borås Energi och Miljö AB Ulricehamns Energi AB Statkraft Värme AB Grästorps Fjärrvärme AB Karlsborgs Energi AB Vara Värme AB Götene Vatten & Värme AB Neova AB Mariestad-TörebodaEnergi AB Mariestad-TörebodaEnergi AB Bilaga 2 - Sida 5 (9) 667 631 947 890 667 798 797 788 718 794 667 824 794 860 812 863 746 858 820 748 872 726 789 818 847 774 715 749 729 680 654 Elnätföretag Elnätspris öre per kWh inkl moms Härryda Energi AB 71,3 Partille Energi Nät AB 58,3 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 75,8 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 75,8 Västra Orusts Energitjänst ek för 80,1 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 75,8 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 75,8 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 75,8 Göteborg Energi Nät AB 52,5 Mölndal Energi Nät AB 49,2 Kungälv Energi AB 60,3 LEVA i Lysekil AB 68,3 Uddevalla Energi Elnät AB 62,8 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 75,8 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Ale Elförening ek för 77,5 Lerum Energi AB 54,7 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Bengtsfors Energi Nät AB 64,7 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Herrljunga Elektriska AB 62,4 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Trollhättan Energi Elnät AB 48,9 Alingsås Energi Nät AB 55,7 Borås Elnät AB 54,9 Ulricehamns Energi AB 63,1 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Grästorps Energi Ek för 73,6 Nossebroortens Energi ek för 76,8 Karlsborgs Energi AB 74,5 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Varabygdens Energi ek för 67,2 Götene Elförening ek för 63,6 Tibro Energi AB 61,0 Mariestad Töreboda Energi AB _2_Mariestad 56,5 Mariestad Töreboda Energi AB _2_Mariestad 56,5 Bilaga 2 Kommun Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping KG* enl SCB 9 9 3 5 7 9 Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift 31,74 31,45 31,44 32,45 32,20 32,05 4 10 8 5 4 7 4 7 8 10 3 9 7 7 7 9 4 7 5 5 9 7 3 4 7 7 5 7 Folkmängd 20101231 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) Fjärrvärmeföretag Fjärrvärme kr per MWh inkl moms 659 669 594 730 796 708 Elnätföretag Elnätspris öre per kWh inkl moms 48,1 51,4 39,0 51,2 60,2 63,4 kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 38 048 18 314 51 402 8 841 12 572 31 513 8,61 14,12 15,27 15,27 22,29 16,62 7,67 14,12 13,17 13,17 14,96 LidköpingsVärmeverkAB SkaraEnergiAB SkövdeVärmeverkAB HjoEnergiAB TidaholmsEnergiAB FalbygdensEnergiAB 33,15 33,00 33,25 33,25 32,85 33,25 33,10 33,15 32,70 32,55 32,50 33,20 32,75 33,25 31,65 32,75 11 706 8 524 12 414 4 273 14 926 3 771 11 266 9 091 9 855 13 255 85 753 23 808 10 562 12 480 26 034 15 547 21,52 23,99 18,90 23,24 19,34 29,62 14,37 17,51 17,72 24,87 13,56 16,89 15,39 23,10 21,54 17,31 21,52 14,98 18,90 23,24 17,56 29,62 14,37 19,16 10,56 24,87 11,57 15,39 18,85 - Kils Energi AB EDA Energi AB Värmevärden Rindi Energi AB HammaröEnergiAB Munkfors Energi AB Forshaga Energi AB (Forshaga) Värmevärden Neova AB Rindi Energi AB Karlstads Energi AB Kristinehamns Fjärrvärme AB Rindi Energi AB Hagfors Bioenergi AB (Hagfors) Arvika Fjärrvärme AB Säffle Fjärrvärme AB 862 944 818 893 971 849 880 803 885 813 782 870 808 828 803 830 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Karlstads Elnät AB 57,0 Kristinehamns Elnät AB 64,5 Filipstad Energinät AB 63,3 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Arvika Teknik AB 61,3 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 32,48 33,23 32,10 32,85 33,10 32,10 32,07 31,10 32,40 32,10 32,80 32,35 7 134 5 686 15 275 9 641 7 220 4 931 135 460 20 456 11 278 29 668 10 447 23 034 9,67 17,30 22,32 13,80 25,73 29,52 15,45 16,41 16,11 10,95 18,42 18,01 7,90 13,80 25,73 29,52 12,20 16,41 16,11 18,42 18,01 Lekeberg Bioenergi AB (Lekeberg) LaxåVärmeAktiebolag E. ON Värme Sverige Degerfors Energi AB Hällefors Värme AB E. ON Värme Sverige E. ON Värme Sverige Vattenfall AB Karlskoga Energi & Miljö AB E. ON Värme Sverige Linde Energi AB 751 831 763 859 796 763 763 845 781 773 755 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Degerfors Energi AB 65,0 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Karlskoga Elnät AB 65,9 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta 81,6 Linde Energi AB 63,0 Lidköpings kommun Skara Energi AB Skövde kommun Hjo Energi AB Tidaholms Elnät AB Falbygdens Energi Nät AB Värmlands län Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Örebro län Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Bilaga 2 - Sida 6 (9) Bilaga 2 KG* Kommun enl SCB Västmanlands län Skinnskatteberg Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20101231 5 5 5 5 5 5 3 9 7 7 7 32,89 32,69 32,87 32,41 32,19 33,04 30,74 32,69 32,49 32,54 32,24 8 6 5 9 6 5 6 5 10 3 9 5 9 7 7 5 7 7 8 8 3 7 10 10 10 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätspris öre per kWh inkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 4 445 9 949 13 382 8 089 15 175 5 723 137 207 21 535 12 443 24 905 13 285 18,93 28,30 14,64 17,70 15,14 17,29 21,09 15,17 15,91 17,70 17,70 18,93 16,15 17,70 17,29 21,09 15,91 17,53 17,53 Surahammars Kommunal TeknikAB Sala-Heby Energi AB Mälarenergi AB MälarenergiAB VästerbergslagensEnergiAB Mälarenergi AB Sala-Heby Energi AB VästerbergslagensEnergiAB Köpings kommun Arboga EnergiAB 820 741 796 680 819 600 741 799 550 796 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Sala-Heby Energi Elnät AB Mälarenergi Elnät AB Mälarenergi Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta Mälarenergi Elnät AB Sala-Heby Energi Elnät AB Västerbergslagens Elnät AB Mälarenergi Elnät AB Mälarenergi Elnät AB 33,43 33,20 33,38 32,95 32,95 33,55 33,45 33,59 33,47 33,20 33,55 33,45 33,30 33,10 33,20 6 805 10 356 10 097 15 289 10 811 6 922 7 207 10 715 20 153 56 044 49 251 10 840 15 164 21 583 25 810 26,31 25,85 23,20 23,79 28,68 23,73 33,58 21,33 23,20 16,66 13,16 18,98 24,30 14,82 19,06 19,65 24,11 16,66 13,17 17,52 19,70 14,82 16,75 Rindi Energi AB Malung-SälenskommunVärmeverket Dala Energi Rättviks Teknik AB E. ON Värme Sverige Rindi Energi AB Smedjebacken Energi AB E. ON Värme Sverige FaluEnergi&VattenAB Borlänge Energi .AB Hedemora Energi AB HedemoraEnergiAB Värmevärden VästerbergslagensEnergiAB 747 719 878 892 746 788 794 746 734 600 865 741 792 814 Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand-Västergötland 90,6 Malungs Elnät AB 50,8 Dala Energi Elnät AB _1_Gagnef Elnät AB 64,2 Dala Energi Elnät AB _2_Dala Energi Elnät AB 64,2 Dala Energi Elnät AB _2_Dala Energi Elnät AB 64,2 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna 65,7 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna 65,7 Smedjebacken Energi Nät AB 59,1 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna 65,7 Falu Elnät AB 58,1 AB Borlänge Energi Elnät 40,9 Dala Elnät AB 67,7 Hedemora Energi AB 56,1 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_41_Södra & Mellersta 73,5 Västerbergslagens Elnät AB 65,1 33,97 33,82 33,07 33,57 33,57 32,72 32,82 32,87 32,07 32,82 5 936 9 741 11 440 9 611 19 065 95 055 36 916 25 647 26 248 36 849 19,10 19,10 11,87 18,46 18,58 19,10 19,10 15,34 10,68 14,92 16,57 16,57 11,87 16,57 16,57 11,46 10,68 11,31 Bionär Värmevärden Elektra Värme AB Ljusdal Energi AB GävleEnergiAB SandvikenEnergiAB Söderhamn Energi AB Bollnäs Energi AB Värmevärden 741 660 758 741 636 757 743 753 809 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_4_S.Norrland Hofors Elverk AB Elektra Nät AB Edsbyn E.ON Elnät Sverige AB Nord_5_Nord Ljusdal Elnät AB Gävle Energi AB Sandviken Energi Elnät AB Söderhamn Elnät AB Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_4_S.Norrland Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_4_S.Norrland Fjärrvärmeföretag Elnätföretag 73,5 73,5 63,0 49,7 49,7 73,5 49,7 63,0 65,1 49,7 49,7 Dalarna län Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika Gävleborgs län Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Bilaga 2 - Sida 7 (9) 70,8 67,8 62,4 84,6 54,9 58,3 63,2 54,1 70,8 70,8 Bilaga 2 KG* Kommun enl SCB Västernorrlands län Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20101231 8 4 10 3 10 8 3 34,02 33,33 34,03 33,28 33,83 34,08 32,78 8 8 5 8 6 6 6 3 8 5 8 8 7 7 6 8 6 5 8 8 3 10 3 Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätspris öre per kWh inkl moms Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 10 053 17 990 24 611 95 732 18 911 20 255 55 073 20,17 14,82 18,46 10,05 20,91 20,71 24,06 13,09 17,35 8,13 16,27 14,61 Ånge Energi AB E. ON Värme Sverige Härnösand Energi & Miljö AB Sundsvall Energi AB Neova AB E. ON Värme Sverige Övik Energi AB 815 737 733 703 798 779 747 Härjeåns Nät AB E.ON Elnät Sverige AB Nord_5_Nord Härnösand Elnät AB Sundsvall Elnät AB AB Kramfors Energiverk E.ON Elnät Sverige AB Nord_5_Nord Övik Energi Nät AB 84,9 84,6 57,9 47,9 59,2 84,6 57,8 34,17 33,92 33,12 33,67 33,17 33,47 33,42 32,97 5 590 6 885 14 535 12 185 10 274 7 352 10 454 59 416 25,72 25,40 26,62 25,30 27,14 28,50 28,34 21,10 18,90 24,36 22,67 24,37 15,48 Bräcke kommun Jämtkraft AB Jämtlandsvärme AB (Strömsund) Jämtkraft AB BTEA E. ON Värme Sverige Jämtkraft AB 944 634 780 847 617 729 634 E.ON Elnät Sverige AB Nord_5_Nord Härjeåns Nät AB Jämtkraft Elnät AB E.ON Elnät Sverige AB Nord_5_Nord Jämtkraft Elnät AB Bergs Tingslags Elektriska AB Härjeåns Nät AB Jämtkraft Elnät AB 84,6 84,9 59,4 84,6 59,4 80,3 84,9 59,4 33,55 33,40 33,40 32,90 33,65 33,65 33,40 33,40 33,40 33,40 33,70 33,40 33,10 33,35 32,90 7 098 2 460 5 507 6 831 4 304 3 274 6 120 2 736 2 878 8 414 7 135 3 039 115 473 12 376 71 641 25,79 27,83 15,85 18,99 21,64 23,17 22,19 22,88 16,50 18,54 16,08 25,88 15,83 23,13 22,08 22,51 21,65 14,38 13,67 21,01 14,26 23,13 19,15 E. ON Värme Sverige Umeå EnergiAB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Sorsele kommun (Sorsele) E. ON Värme Sverige E. ON Värme Sverige E. ON Värme Sverige Åsele Energi AB (Åsele) Umeå Energi AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB 749 746 801 801 801 780 801 770 729 749 713 790 731 801 780 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Skellefteå Kraft Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Skellefteå Kraft Elnät AB Skellefteå Kraft Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät E.ON Elnät Sverige AB Nord_5_Nord Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Åkab Nät & Skog AB Umeå Energi Elnät AB Skellefteå Kraft Elnät AB Skellefteå Kraft Elnät AB 77,8 77,8 68,4 77,8 68,4 68,4 77,8 77,8 84,6 77,8 77,8 74,0 45,1 68,4 68,4 Fjärrvärmeföretag Elnätföretag Jämtlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Västerbottens län Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Bilaga 2 - Sida 8 (9) Bilaga 2 Kommun KG* enl SCB Kommunalskatt år 2011 exkl. kyrkoavgift Folkmängd 20101231 10 6 6 8 10 8 8 7 10 3 10 10 10 10 32,48 32,68 32,63 32,98 32,73 31,93 32,88 32,73 32,63 32,68 32,43 32,53 32,68 33,23 6 529 3 161 5 170 3 611 16 740 4 812 6 282 18 425 8 335 74 178 40 892 27 471 10 059 22 944 Avfallskostn (vid 1200 l/v) Avfallskostn (alt. volym) kr/m2 inkl moms kr/m2 inkl moms 25,43 36,77 15,85 15,80 26,71 27,80 32,53 19,48 22,90 19,34 14,82 19,37 18,94 18,82 14,95 12,58 15,33 16,67 - Fjärrvärmeföretag Fjärrvärme kr per MWh inkl moms Elnätföretag Elnätspris öre per kWh inkl moms Norrbottens län Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Arvidsjaurs Energi AB Jokkmokks Värmeverk AB Vattenfall AB . Norrlandsbolagen Vattenfall AB.Norrlandsbolagen Vattenfall AB. Norrlandsbolagen Pajala Värmeverk AB (Pajala) GällivareVärmeverkAB Älvsbyns Fjärrvärme LuleåEnergiAB Pite Energi AB BodensEnergiAB Vattenfall AB.Norrlandsbolagen Tekniska Verken i Kiruna AB 791 844 825 834 838 688 807 783 441 559 524 773 810 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Ekfors Kraft AB brutet räkenskår Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Luleå Energi Elnät AB AB PiteEnergi Bodens Energi Nät AB Vattenfall Eldistribution AB Norrnät Vattenfall Eldistribution AB Norrnät * KG - Kommungrupper enligt Sveriges Kommuner och Landstings indelning fr.o.m. 2011. [Källa: SCB] Kommungrupper Storstäder Förortskom. till storstäder Större städer Förortskom. till större städer Pendlingskommuner Turism- o besöksnäringskom. Varuproducerande kom. Glesbygdskommuner Kom. i tätbefolkad region Kom. i glesbefolkad region TOTALT Särskild analys av Fjärrvärme & Elnät: Kommungrupp 1 & 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Folkmängd Andel av 20101231 folkmängd 1 659 787 17,6% 1 510 087 16,0% 2 807 731 29,8% 321 610 3,4% 696 207 7,4% 288 970 3,1% 799 402 8,5% 164 461 1,7% 847 771 9,0% 319 544 3,4% 9 415 570 100,0% 4 467 518 47,4% Förklaring till indelningsgrund 1. Storstäder (3 st). Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2. Förortskommuner till storstäder (38 st). Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (31 st). Kommuner med 50 000 - 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Förortskommuner till större städer (22 st). Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5. Pendlingskommuner (51 st). Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 st). Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 nätter per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 fritidshus per invånare. 7. Varuproducerande kommuner (54 st). Kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI2007). 8. Glesbygdskommuner (20 st). Kommuner med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 st). Kommuner med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km. 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 st). Kommuner med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km. Bilaga 2 - Sida 9 (9) 77,8 77,8 77,8 77,8 77,8 100,1 77,8 77,8 77,8 40,9 51,9 60,0 77,8 77,8
© Copyright 2025