1. No category

Kiselalgsundersökning i
Holjeån och Skräbeån 2013
INNEHÅLL
Inledning
sid. 2
Metodik
sid. 2
Resultat och diskussion
sid. 5
Referenser
sid. 7
Artlistor
sid. 8
Kort rapport för varje provtagningslokal
sid. 12
Framsidans foton visar Holjeån vid Humletorkan/Näsumleden (överst) och Skräbeån vid utloppet från Ivösjön (foto: Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne)
1
INLEDNING
Föreliggande undersökning har bekostats av Ivösjökommittén, som är en arbetsgrupp inom
Skräbeåns vattenråd.
Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på
eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter).
Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I
Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende
på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.).
METODIK
Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne, samt Anna Grönlund och Öjvind Hatt, Skräbeåns vattenråd, den 24 september 2013 i Holjeån vid Humletorkan/Näsumleden samt i Skräbeån vid utloppet från Ivösjön. Provtagningen utfördes enligt
metod SS-EN 13946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning,
undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009). Prov
togs från stenar och fixerades med etanol. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen
Skåne samt skickas till datavärd.
Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN
14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009).
IPS och statusklassning
Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice
de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna
%PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/).
IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa
påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet
bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka &
Marvan (1961):
∑AjIjVj/ ∑AjVj
där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3,
där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en
stark indikator) och Ij är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en
hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20
(enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.
2
Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Diatom Index, och
%PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot
näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa index är avsedda att
fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI,
Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att
känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög
känslighet. Observera att vi i Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. %PT, Pollution
Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998).
Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 1 (Naturvårdsverket 2007).
Tabell 1. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges
nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).
Klass
Status
IPS-värde
Referensvärde
EK-värde
19,6
%PT
TDI
-
-
1
Hög
≥ 17,5
≥ 0,89
< 10
< 40
2
God
≥ 14,5 och < 17,5
≥ 0,74 och < 0,89
< 10
40-80
3
Måttlig
≥ 11 och < 14
≥ 0,56 och < 0,74
< 20
40-80
4
Otillfredsställande
≥ 8 och < 11
≥ 0,41 och < 0,56
20-40
> 80
5
Dålig
<8
< 0,41
> 40
> 80
ACID och surhetsklassning
För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for
Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av
människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten
i vattendrag med pH lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt
ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +
[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]
*En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges
den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10.
Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet
Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam
et al. (1994):
•
•
•
•
•
acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5
acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7
circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7
alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7
alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7
3
Klassningen har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4 (kap. 4.2.2 sid. 66) vilket
medför att både alkaliskt och nära neutralt visas med blå färg (tabell 2). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd.
Tabell 2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH.
Surhetsklass
Surhetsindex
ACID
Alkaliskt
Motsvarar medel-pH
(medelvärde för 12 mån.
före provtagning)
Motsvarar pHminimum
≥ 7,5
≥ 7,3
Nära neutralt
5,8-7,5
6,5-7,3
Måttligt surt
4,2-5,8
5,9-6,5
< 6,4
Surt
2,2-4,2
5,5-5,9
< 5,6
< 2,2
< 5,5
< 4,8
Mycket
surt
En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för
ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7.
Artantal och diversitet
Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena
på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; < 1,50) kan det bero på någon form
av störning på lokalen.
Deformerade kiselalgsskal
I denna undersökning beräknades även förekomsten av deformerade, dvs. missbildade kiselalgsskal. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman
2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt
material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen.
Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Sverige för att testa om missbildningar på kiselalger kan
fungera som en miljögiftsindikator (Kahlert 2012), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersökts. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget
inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över
1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (tabell 3). Skalen kan ha olika typer och grader av deformationer (tabell 3). Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att
en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna.
4
Tabell 3. Preliminär indelning av olika deformationstyper och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult
AB och Medins Biologi AB).
Preliminär påverkansgrad
<1 %
ingen eller obetydlig
1-5 %
svag-tydlig
5-10 %
tydlig-stark
>10 %
stark-mycket stark
Typ av deformering
Onormal form
Omfattar: asymmetri, inbuktning,
utbuktning, böjd, övrigt
Onormalt mönster
Deformeringsgrad
svag
tydlig
Omfattar: avvikande striering,
avvikande raf, övrigt
RESULTAT OCH DISKUSSION
Beräknade indexvärden för IPS, %PT, TDI och surhetsindexet ACID samt andelen deformerade kiselalgsskal finns i tabell 4. Artlistor samt resultaten för varje lokal för sig finns sist i
denna rapport.
Statusklassningen av lokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden
av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Både Holjeån och
Skräbeån hade IPS-värden som motsvarar klass 1, hög status (tabell 4), men indexvärdena
låg relativt nära respektive mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Stödparametern %PT
(andelen föroreningstoleranta former) var svagt förhöjd på båda lokalerna och TDI (mängden
näringskrävande kiselalger) var svagt förhöjd i Skräbeån. Detta innebär att framför allt Skräbeån, men även Holjeån, ligger i riskzonen för att hamna i klass 2, god status.
Uppströms lokalen i Skräbeån utförs för närvarande gjutning av brofundament samt sanering
av mark (Marie Eriksson, muntl. medd.).
% PT
% PT-klass
TDI (0-100)
TDI-klass
Statusklass
STATUS
18,0
1
4,7
1-2
26,7
1
1
Hög
7,08 Nära neutral
0,7
Skräbeån Si100M
81
4,61
17,5
1
3,0
1-2
36,5
1
1
Hög
7,98
1,4
5
Alkalisk
Deformerade skal
IPS-klass
3,46
Surhetsklass
IPS
49
ACID
Diversitet
Holjeån Si99M
(1-20)
Lokal
Antal räknade arter
(%)
Tabell 4. Antal räknade arter, diversitet, kiselalgsindexen IPS, %PT, TDI och ACID, med status- och
surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), samt andel deformerade kiselalgsskal i Holjeån vid
Humletorkan/Näsumleden (Si99M) och Skräbeån nedströms Ivösjöns utlopp (Si100M), 2013-09-24.
Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden i Skräbeån (tabell 4), vilket innebär att
årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3. Holjeån hade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH ligger mellan 6,5-7,3.
Andelen deformerade kiselalgsskal var mycket liten (0,7 %) i Holjeån, vilket tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Skräbeån påträffades
1,4 % deformerade skal, vilket kan innebära en svag påverkan.
I Skräbeån räknades många olika arter, varav en del hittills sällan påträffats i svenska vatten,
t.ex. Aneumastus balticus, Encyonema obscurum var. alpina, Hippodonta costulatiformis och
Nitzschia denticula (figur 1).
Figur 1. Aneumastus balticus, Encyonema obscurum var. alpina, Hippodonta costulatiformis och Nitzschia denticula noterades i Skräbeån nedströms Ivösjöns utlopp 2013 (Foton: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).
6
REFERENSER
Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental
and Applied Limnology 173(3):237-253.
Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qualité
des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p.
Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - statusklassning
samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5.
Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Diatom teratological forms and
environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, 1-35.
Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism groups – major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113.
Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rinnande vatten. Rapport
2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län.
Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242.
Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas
upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets-publikationer.html)
Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” Version 3:1, 2009-03-13.
(https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-ochmiljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-inomprogramomrade-sotvatten.html)
SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, ”Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers”.
SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, ”Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters”.
van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values
of freshwater diatoms from The Netherlands. 28(1): 117-133.
Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174.
7
ARTLISTOR
Förklaringar:
Det. = person som utfört artbestämning och räkning
S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5
betyder föroreningskänslighet
V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator
pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan)
cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen
Index och hjälpparametrar:
IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique
TDI = Trophic Diatom Index
% PT = % Pollution Tolerante valves
ACID = ACidity Index for Diatoms
Följande parametrar används för att räkna ut ACID:
ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum
EUNO (%) = släktet Eunotia
Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5
Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7
Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7
Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7
Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7
Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum
8
Si99M. HOLJEÅN, Humletorkan/Näsumleden
2013-09-24
Lokalkoordinater: 6226964 / 1416934
Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Det. Amelie Jarlman
Arter
Kod
Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector
Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8!m)
Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector
Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen
Aulacoseira sp.
Brachysira neoexilis Lange-Bertalot
Cyclotella sp.
Encyonema minutiforme Krammer
Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot
Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot
Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles
Eunotia formica Ehrenberg
Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles
Eunotia minor (Kützing) Grunow
Fragilaria capucina Desmazieres s.l.
Fragilaria gracilis Østrup
Fragilaria nanoides Lange-Bertalot
Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot
Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson
Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot
Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer
Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l.
Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox
Gomphonema sp.
Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski
Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal
Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova
Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot
Navicula cryptocephala Kützing
Navicula heimansioides Lange-Bertalot
Navicula rhynchocephala Kützing
Navicula schmassmannii Hustedt
Navicula tenelloides Hustedt
Navicula sp.
Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18
Naviculadicta sp.
Nitzschia adamata Hustedt
Nitzschia clausii Hantzsch
Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow
Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo
Pinnularia sp.
Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round
Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round
Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova
Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round
Staurosira pinnata Ehrenberg s.l.
Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller
Surirella angusta Kützing
Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing
ADHE
ADMI
ADSO
AAMB
AULS
BNEO
CYLS
ENMF
EULA
EBOT
EETE
EFOR
EIMP
EMIN
FCAPsl
FGRA
FNNO
FODD
FRUM
FTEN
FERI
GEXLsl
GVRD
GOMS
HISU
KOBG
KASU
MAAT
NCRY
NHMD
NRHY
NSMM
NTEN
NASP
NVD1
NDSP
NZAD
NCLA
NPAD
NIPM
PINS
PABD
PVEN
RPUS
SEXG
SRPIsl
SSVE
SANG
TFLO
S
V
pH
5,0
5,0
5,0
4,0
3,8
5,0
3,7
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,6
4,5
4,8
5,0
4,5
4,0
4,0
5,0
5,0
5,0
3,6
4,0
4,5
4,5
2,2
3,5
5,0
4,0
5,0
3,0
3,4
5,0
3,4
2,8
2,8
3,0
4,5
4,7
5,0
5,0
5,0
5,0
4,0
4,0
4,0
5,0
2
1
1
1
1
1
2
1
2
1
1
1
2
1
1
1
2
2
1
2
2
1
1
2
1
1
1
1
2
2
3
1
2
2
1
2
2
3
1
1
2
1
1
3
2
1
1
1
1
4
3
2
4
0
2
0
0
3
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
2
3
3
0
0
3
3
4
3
2
4
3
4
0
0
0
0
4
3
4
0
3
2
3
3
4
4
4
2
Antal
skal
1
166
4
1
2
7
1
3
6
2
2
2
4
3
2
2
2
3
1
1
1
2
1
2
1
63
7
1
3
1
1
6
1
7
45
1
1
14
2
1
2
13
2
2
3
1
2
1
5
SUMMA (antal skal):
407
SUMMA (antal taxa):
49
Antal
Relativ
cf.
frekvens (%)
0,2
40,8
1,0
0,2
0,5
1,7
0,2
0,7
1,5
0,5
0,5
0,5
1,0
0,7
0,5
0,5
0,5
0,7
0,2
0,2
0,2
0,5
1
0,2
0,5
0,2
15,5
1,7
0,2
0,7
0,2
0,2
1,5
0,2
1,7
11,1
0,2
0,2
3,4
0,5
0,2
0,5
3,2
0,5
0,5
0,7
0,2
2
0,5
0,2
1,2
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
49
26,7
ADMI (%):
40,8
Acidofil (‰):
Alkalibiont (‰):
0
Medelbredd
Diversitet:
3,46
TDI (0-100):
% PT:
4,7
EUNO (%):
3,2
Circumneutral (‰): 700
Odefinierad (‰):
160
ADMI (µm):
IPS (1-20):
18,0
ACID:
7,08
Alkalifil (‰):
Deformerade (%):
0,7
2,68
Acidobiont (‰): 0
9
81
59
Si100M. SKRÄBEÅN, vid utloppet från Ivösjön
2013-09-24
Lokalkoordinater: 6216582 / 1416476
Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Det. Amelie Jarlman
Arter
Kod
Achnanthes sp.
Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund
Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector
Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8!m)
Adlafia langebertalotii Monnier & Ector
Amphipleura kriegeriana (Krasske) Hustedt
Amphora oligotraphenta Lange-Bertalot
Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l.
Amphora sp.
Aneumastus balticus Lange-Bertalot
Asterionella formosa Hassall
Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth
Brachysira neoexilis Lange-Bertalot
Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser
Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski
Cavinula cocconeiformis (Gregory ex Greville) Mann & Stickle
Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle
Cocconeis neothumensis Krammer
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties
Cyclostephanos dubius (Fricke) Round
Cyclotella kuetzingiana Thwaites
Cyclotella ocellata Pantocsek
Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann
Cyclotella sp.
Cymbella laevis Naegeli var. laevis
Cymbopleura frequens Krammer var. frequens
Denticula tenuis Kützing
Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee
Encyonema brevicapitatum Krammer
Encyonema minutum (Hilse) Mann
Encyonema obscurum (Krasske) Mann var. alpina Krammer
Encyonema reichardtii (Krammer) Mann
Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer var. geitleri Krammer
Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer
Encyonopsis microcephala (Grunow) Krammer
Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt
Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot
Fragilaria capucina Desmazieres s.l.
Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot
Fragilaria crotonensis Kitton
Fragilaria delicatissima (W. Smith) Lange-Bertalot
Fragilaria gracilis Østrup
Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot
Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot
Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin
Geissleria scaniae Van de Vijver, Ector & Jarlman
Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot
Gomphonema olivaceoides Hustedt
Hippodonta costulatiformis Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski
Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova
Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova
Navicula gottlandica Grunow
Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot
Navicula subalpina Reichardt
Navicula wygaschii Lange-Bertalot
Navicula sp.
Nitzschia abbreviata Hustedt
Nitzschia denticula Grunow
Nitzschia fonticola Grunow
Nitzschia lacuum Lange-Bertalot
Nitzschia media Hantzsch
Nitzschia subacicularis Hustedt
Nitzschia sp.
Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot
Planothidium oestrupii (Cleve-Euler) Round & Bukhtiyarova
Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot
Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round
Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round
Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki
Pseudostaurosira elliptica (Schumann) Edlund, Morales & Spaulding
Rossithidium petersenii (Hustedt) Round & Bukhtiyarova
Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova
ACHS
ABRT
ADDA
ADMI
ALBL
AKRI
AOLG
APEDsl
AMPS
ABLT
AFOR
AUSU
BNEO
BPRO
CLCT
CCOC
CJAR
CNTH
CPLA
CDUB
CKUT
COCE
CRAD
CYLS
CLAE
CBFQ
DTEN
DPST
EBVC
ENMI
EOAL
ENRE
ECGE
EDES
ENCM
ESUM
EULA
FCAPsl
FCDI
FCRO
FDEL
FGRA
FODD
FPEM
GACC
GSCN
GLAT
GOLD
HCOF
KCLE
KALA
NGOT
NIRN
NSBN
NWYG
NASP
NZAB
NDEN
NFON
NILA
NIME
NSUA
NZSS
PLFR
PTOE
PTCO
PABD
PDID
PLVD
PSSE
RPET
RPUS
10
S
V
pH
4,8
5,0
4,5
5,0
4,5
5,0
5,0
4,0
2,6
0,0
4,0
4,0
5,0
5,0
4,0
5,0
5,0
3,0
4,0
3,0
3,0
3,0
4,0
3,7
5,0
0,0
5,0
4,0
5,0
4,0
5,0
4,5
5,0
5,0
4,0
5,0
5,0
4,5
4,8
4,0
4,0
4,8
4,5
4,0
4,5
4,0
5,0
5,0
4,0
4,0
4,5
5,0
4,0
4,5
0,0
3,4
2,0
4,0
3,5
5,0
4,0
3,0
1,0
3,4
4,8
4,0
5,0
5,0
4,0
3,0
5,0
5,0
2
1
1
1
1
3
2
1
2
0
1
1
1
1
2
2
2
1
1
2
1
1
1
2
3
0
1
1
2
2
3
1
2
2
2
1
2
1
2
1
1
1
2
1
1
1
3
1
2
2
1
2
1
1
0
2
1
2
1
2
3
3
2
1
3
1
1
1
1
1
2
3
0
3
3
3
3
2
0
4
0
0
4
3
2
2
4
3
2
5
4
5
4
4
4
0
3
0
4
3
0
3
0
3
3
0
4
3
3
3
0
4
3
3
3
3
0
4
4
3
0
4
3
0
4
4
0
0
4
4
4
4
4
4
0
4
3
3
3
3
3
4
3
3
Antal
skal
1
1
6
154
2
1
1
12
1
1
1
3
10
1
2
1
1
5
15
2
4
1
1
13
1
2
8
1
1
2
2
6
1
1
1
14
4
13
2
2
4
4
3
5
2
2
8
2
1
1
1
1
3
1
1
6
1
3
2
4
1
1
3
3
4
1
5
1
12
1
1
2
Antal
Relativ
cf.
frekvens (%)
0,2
0,2
1,4
35,8
0,5
0,2
0,2
2,8
0,2
0,2
0,2
0,7
2,3
0,2
2
0,5
0,2
0,2
1,2
3,5
0,5
4
0,9
0,2
1
0,2
3,0
0,2
0,5
1,9
0,2
1
0,2
0,5
0,5
1,4
0,2
0,2
0,2
3,3
0,9
3,0
0,5
0,5
4
0,9
0,9
0,7
1,2
0,5
0,5
1,9
0,5
0,2
0,2
0,2
0,2
0,7
0,2
1
0,2
1,4
0,2
0,7
1
0,5
0,9
0,2
0,2
0,7
0,7
0,9
0,2
1,2
0,2
2,8
0,2
1
0,2
0,5
forts.
Si100M. SKRÄBEÅN, vid utloppet från Ivösjön
2013-09-24
Lokalkoordinater: 6216582 / 1416476
Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Det. Amelie Jarlman
Arter
Kod
Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky
Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann
Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round
Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow
Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton
Staurosira construens Ehrenberg
Staurosira pinnata Ehrenberg s.l.
Staurosira robusta (Fusey) Lange-Bertalot
Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing
SPUP
SSTM
SEXG
SBRV
SCBI
SCON
SRPIsl
SRBU
TFLO
S
V
pH
2,6
5,0
5,0
3,0
4,0
4,0
4,0
0,0
5,0
2
1
2
1
1
1
1
0
1
3
4
3
4
4
4
4
0
2
Antal
skal
1
2
6
8
2
8
10
1
1
SUMMA (antal skal):
430
SUMMA (antal taxa):
81
Antal
Relativ
cf.
frekvens (%)
0,2
0,5
1,4
1,9
0,5
1,9
2,3
0,2
0,2
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
81
36,5
ADMI (%):
35,8
Acidofil (‰):
Alkalibiont (‰):
16
Medelbredd
Diversitet:
4,61
TDI (0-100):
% PT:
3,0
EUNO (%):
0,0
Circumneutral (‰): 607
Odefinierad (‰):
93
ADMI (µm):
IPS (1-20):
17,5
ACID:
7,98
Alkalifil (‰):
Deformerade (%):
1,4
2,74
Acidobiont (‰): 0
11
33
251
Si99M. HOLJEÅN, Humletorkan/Näsumleden
Län: 12 Skåne
Beskuggning: 5-50 %
Kommun: Bromölla
Koordinater: 6226964/1416934
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: stilla
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Grumlighet: klart
Provtagning: Marie Eriksson/Öjvind Hatt
Vattenfärg: klart
Organisation: Lst/Skräbeåns vattenråd
Vattentemperatur: 12,4°C
Analysmetodik: SS-EN 14407
Prov taget från: sten
Artanalys: Amelie Jarlman
Antal borstade stenar: 5
2013-09-24
Provplats: nedströms träbro
Resultat index och klassning
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Antal räknade skal: 407
IPS: 18,0 (klass 1)
Antal räknade taxa: 49
TDI: 26,7 (klass 1)
Diversitet: 3,46
% PT: 4,7 (klass 1 - 2)
EK (IPS): 0,92 (klass 1)
ACID: 7,08 (klass 2)
HÖG STATUS
Statusklassning (surhet)
NÄRA NEUTRALT
Kommentar
Holjeån hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av
klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var
svagt förhöjd. Kiselalgssamhället dominerades av Achnanthidium minutissimum group II, som är vanlig i näringsfattiga till
måttligt näringsrika vatten.
Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH är 6,5-7,3.
Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller
liknande).
Si100M. SKRÄBEÅN, vid utloppet från Ivösjön
Län: 12 Skåne
Beskuggning: >50 %
Kommun: Bromölla
Koordinater: 6216582/1416476
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: lugnt
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Grumlighet: grumligt
2013-09-24
Provtagning: Marie Eriksson/Anna Grönlund Vattenfärg: klart
Organisation: Lst/Skräbeåns vattenråd
Vattentemperatur: 14,8°C
Analysmetodik: SS-EN 14407
Prov taget från: sten
Artanalys: Amelie Jarlman
Antal borstade stenar: 5
Provplats: uppströms betongbro
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 430
IPS: 17,5 (klass 1)
Antal räknade taxa: 81
TDI: 36,5 (klass 1)
Diversitet: 4,61
% PT: 3,0 (klass 1 - 2)
EK (IPS): 0,89 (klass 1)
ACID: 7,98 (klass 1)
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
HÖG STATUS
Statusklassning (surhet)
ALKALISKT
Kommentar
IPS-indexet i Skräbeån nedströms Ivösjöns utlopp motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet ligger mycket nära
gränsen mot klass 2, god status. Eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd (nära gräsen
mot klass 2-3 för TDI) kan lokalen sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Antalet räknade arter var mycket
högt och diversiteten var hög.
Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.
Andelen deformerade kiselalgsskal var 1,4 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller
liknande.
12