1. No category

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016
Statusbedömning av miljötillståndet
Länsstyrelsen – en samlande kraft
Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en
landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både
förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala
förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk
mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen,
riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan.
Titel: Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016
Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län
Författare: Iréne Sundberg, Medins Havs och Vattenkonsulter AB
Kontaktperson: Pelle Grahn
Publikationsnummer: 2016:44
Bilder: Allt bildmaterial i rapporten omfattas av © Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges.
Rapportens framsida, karta och foton från vattendrag, Länsstyrelen i Örebro län.
Förord
I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av kiselalger i tio
vattendrag i Örebro län. Provtagningarna utfördes mellan 31 augusti och 28
september 2016 av Mikael Nyberg, Länsstyrelsen i Örebro län och
genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Projektledare har varit Pelle Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län.
Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har
använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska
status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.
Författare respektive medverkande av rapporten är Iréne Sundberg och Ylva
Meissner, båda Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (Projektnummer: 3187).
Örebro i december 2016
Peder Eriksson
Chef för Vatten och naturmiljöenheten
Innehåll
Förord ........................................................................................................ 2
Sammanfattning ......................................................................................... 6
Inledning .................................................................................................... 6
Metodik ...................................................................................................... 8
Provtagning ...................................................................................................... 8
Analys .............................................................................................................. 8
Utvärdering .................................................................................................... 10
ACID och surhetsklassning....................................................................................... 12
Resultat och diskussion ........................................................................... 13
IPS och statusklassning ................................................................................. 13
ACID och surhetsklassning ............................................................................ 15
Jämförelser med tidigare undersökningar ...................................................... 18
Arter och diversitet ......................................................................................... 19
Referenser ............................................................................................... 21
Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger ............................................................. 23
Bilaga 2. Artlistor ...................................................................................... 34
Bilaga 3. Tabeller ..................................................................................... 45
Bilaga 4. Kemidata 2016 .......................................................................... 48
Bilaga 5. Lokalbeskrivningar .................................................................... 49
5
Sammanfattning
I Örebro län undersöktes år 2016 kiselalger på 10 lokaler. Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes
med hjälp av kiselalgsin-dexet IPS. Som stöd till detta index har även
mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.
1 Bosån, 3 Grytsjöbäcken, 4 Holmsjöbäcken, 6 Norens utlopp och 10 Sågsnårsälven hamnade i klass 1, hög status. Grytsjöbäcken bedömdes dock som
mycket sur och Bosån låg mycket nära gränsen mot klass 2, god status.
På två lokaler – 9 Stenebäcken och 2 Äverstaån – visade IPS-indexet klass 2,
god status. IPS-indexet i Äverstaån hamnade dock nära gränsen mot klass 3
och kan sägas ligga dock i riskzonen för att hamna i måttlig status.
Måttlig status konstaterades i 7 Näsbygraven och 8 Ralaån. Ralaån låg relativt nära gränsen mot god status, men bedömningen styrks av att mängden
näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former
(%PT) var relativt stor.
5 Klockarbäcken hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Andelen
föroreningstoleranta former (%PT) var mycket stor, vilket styrker klassningen.
Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget
framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.
De flesta lokalerna (7 st.) bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH
över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden, d.v.s. ingen surhetspåverkan föreligger. Dessa är 2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken, 6 Norens utlopp, 7 Näsbygraven, 8 Ralaån, 9 Stenebäcken (expertbedömning) och 10 Sågsnårsälven. Norens utlopp hamnade dock nära gränsen
mot måttligt sura förhållanden.
Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden i 1 Bosån och 4 Holmsjöbäcken, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller ett
pH-minimum under 6,4. Båda ligger dock mer eller mindre nära gränsen mot
nära neutrala förhållanden.
I 3 Grytsjöbäcken motsvarar ACID mycket sura förhållanden, vilket tyder på
ett årsmedelvärde för pH under 5,5 och/eller ett pH-minimum under 4,8.
Inledning
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i
Örebro att utföra kiselalgsanalyser på 10 vattendragslokaler år 2016. Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning. Syftet är att
6
resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för
statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersökningsoch åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen
”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ” Ett rikt växt- och djurliv”.
Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i
många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som
bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras
på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller
preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar
organisk förorening, surhet mm.).
Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har
goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den
största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva
artbestämningen (Kahlert et al. 2007).
Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka
sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet
(t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly
undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra
ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka
sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett
tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid,
upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger
mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar.
Figur 1. 2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken och 9 Stenebäcken 2016 (Foto: Länsstyrelsen i Örebro).
7
Metodik
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet
med ISO 17025 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001 certifierat av SP
(certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt
ISO 14001 (certifieringsnummer 4609 M).
Provtagning
Kiselalgsprovtagningen utfördes på 10 lokaler (Tabell 1, Figur 3) mellan 31
augusti och 28 september 2016 av Länsstyrelsen i Örebro enligt metod SS-EN
13946 (SIS 2014a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp
”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns
i Bilaga 5.
Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av
med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i
en behållare. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på
bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet
och beskuggning. Proven fixeras med etanol.
Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns
stenar tas prov från vattenväxter.
Analys
Kiselalgsanalys i ljusmikroskop (Figur 2) utfördes av Iréne Sundberg och Ylva
Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN 14407
(SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ” Påväxt
i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och Vattenmyndigheten 2016).
Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i
Bilaga 2.
Figur 2. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med
oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra
tekniker.
8
Figur 3. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro län 2016.
9
Tabell 1. Statusbedömning. Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och
Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är
Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom
parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst.
Nr Vatten/lokal
Stations EU-id
(enligt VISS)
Koordinater
Datum
Kommun
(rt90 2,5 gon v)
N
E
1
Bosån
SE653686-148270
2016-08-31 Hallsberg
6531973
1484134
2
Äverstaån
SE657592-147595
2016-09-28 Örebro
6576115
1475923
3
Grytsjöbäcken, 5 norr
SE657082-141504
2016-09-07 Degerfors
6571596
1415490
4
Holmsjöbäcken, Stn 2
SE656848-143102
2016-09-12 Degerfors
6569665
1428574
5
Klockarbäcken
SE659491-146664
2016-09-07 Örebro
6591001
1467857
6
Norens utlopp
SE657378-143743
2016-09-08 Karlskoga
6574061
1438308
7
Näsbygraven
SE655330-147073
2016-09-05 Kumla
6560019
1470908
8
Ralaån
SE654908-146027
2016-09-05 Kumla
6554442
1463426
9
Stenebäcken
SE655777-145994
2016-09-05 Kumla
6561183
1460288
10 Sågnärsälven
SE658691-144233
2016-09-07 Nora
6588536
1441618
Utvärdering
Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten
2013).
IPS och statusklassning
Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT
och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt programvaran Omnidia
5.3 (http://omnidia.free.fr/) och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 2.
IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är
utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk
förorening i ett vattendrag eller i en sjö.
Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa
index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet
ligger nära en klassgräns.
%PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade
som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998).
10
IPS-indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp
av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961):
∑AjSjVj/ ∑AjVj
där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde
betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är
en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till
skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet
för bästa vattenkvalitet.
Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och
TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk
kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).
Klass Status
Referensvärde
IPS-värde
EK-värde
%PT
TDI
19,6
1
Hög
≥ 17,5
≥ 0,89
< 10
< 40
2
God
≥ 14,5 och < 17,5
≥ 0,74 och < 0,89
< 10
40-80
3
Måttlig
≥ 11 och < 14,5
≥ 0,56 och < 0,74
< 20
40-80
4
Otillfredsställande
≥ 8 och < 11
≥ 0,41 och < 0,56
20-40
> 80
5
Dålig
<8
< 0,41
> 40
> 80
TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som
IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den
inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.
År 2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter
genomförts av SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havsoch Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. Eventuella förändringar som skett vid
omräkningar har kommenterats på respektive resultatsida i Bilaga 1.
En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras
när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass.
11
ACID och surhetsklassning
För att visa vilken pH-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity
Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte
mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är
framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med pH under 7.
Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av
resultaten enligt Tabell 3.
ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5]+
[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+
2,5]
En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks
som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams
grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10.
Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av
artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet
Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):
•
•
•
•
•
acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5
acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7
circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7
alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7
alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7
Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om
kisel-algssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter (dvs. de
som i huvudsak förekommer vid respektive enbart vid pH > 7), eftersom
indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH
lägre än 7.
12
Tabell 3. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om
eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass
anges motsvarande medel- och minimum-pH. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kap. 4.2.2, sid 66.).
Motsvarar medel-pH
Motsvarar pH-minimum
(medelvärde av 12 mån. före
provtagning)
(12 mån. före provtagning)
≥ 7,3
≥ 7,3
-
Nära neutralt
5,8-7,5
6,5-7,3
-
Måttligt surt
4,2-5,8
5,9-6,5
< 6,4
Surt
2,2-4,2
5,5-5,9
< 5,6
< 2,2
< 5,5
< 4,8
Surhetsklasser
Alkaliskt
Mycket surt
Surhetsindex
ACID
Resultat och diskussion
Under provtagningsperioden var vattennivån låg till medelhög på lokalerna.
Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i Tabell 4 och Tabell 5, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. Tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i
Bilaga 3. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig. För vissa tidigare
år har indexvärden räknats om eftersom några arters indexvärden har ändrats
sedan dess. Om omräkningen endast inneburit en liten skillnad har det inte
kommenterat i denna rapport. Artlistor med beräknade index finns i Bilaga 2. I
Bilaga 4 finns en tabell med vattenkemiska värden från provtagningslokalerna
2016.
IPS och statusklassning
Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar
organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta
kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande former) beaktas vid
klassningen, framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns.
I fallande IPS-ordning visade 3 Grytsjöbäcken, 6 Norens utlopp, 10 Sågsnårsälven, 4 Holmsjöbäcken och 1 Bosån klass 1, hög status (Tabell 4). De fyra
förstnämnda hade mycket höga IPS-index, men av dessa bedömdes Grytsjöbäcken som mycket sur (Tabell 5). I 1 Bosån hamnade IPS-indexet mycket nära
gränsen mot klass 2, god status (Figur 4). Mängden näringskrävande arter
(TDI) var något förhöjd, men kiselalgsamhället bestod övervägande av mer
eller mindre näringsskyende och måttligt näringskrävande arter. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten.
13
I 9 Stenebäcken och 2 Äverstaån visade IPS-indexet klass 2, god status (Tabell
4). Äverstaån låg emellertid nära gränsen mot klass 3 (Figur 4) och kan sägas
ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Näringskrävande arter
dominerade, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var endast svagt
förhöjd.
Indexvärden som motsvarar klass 3, måttlig status hade 8 Ralaån och 7 Näsbygraven (Tabell 4). Ralaån låg relativt nära gränsen mot god status (Figur 4),
men eftersom mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) relativt stor styrker det klassningen måttlig
status.
Sämst resultat visade 5 Klockarbäcken som hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Klassningen styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger
(%PT) var mycket stor (Tabell 4).
IPS (1-20)
20
Hög
God
15
Måttlig
10
Otillf.
Dålig
5
Figur 4. Kiselalgsindexet IPS, som visar påverkan av näringsämnen/organisk
förorening, i vattendrag i Örebro län 2016. (Otillfr. = Otillfredsställande).
14
Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län 2016. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde.
Grå rad markerar klassgräns. (Otillfreds. = otillfredsställande).
Antal räknade arter
Diversitet
IPS (1-20)
IPS-klass
TDI (0-100)
TDI-klass
%PT
% PT-klass
Klass
2016
Status
3
Grytsjöbäcken, 5 norr
20
1,78
19,9
1
0,3
1
0,0
1-2
1
Hög
6
Norens utlopp
43
2,75
19,8
1
12,8
1
0,0
1-2
1
Hög
10 Sågsnårsälven
39
2,36
19,8
1
20,6
1
0,0
1-2
1
Hög
4
Holmsjöbäcken, Stn 2
43
3,34
19,7
1
14,0
1
0,0
1-2
1
Hög
1
Bosån
68
4,60
17,6
1
41,2
2-3
1,4
1-2
1
Hög
9
Stenebäcken
10
0,68
15,5
2
70,8
2-3
0,0
1-2
2
God
2
Äverstaån
23
2,23
14,8
2
69,1
2-3
5,7
1-2
2
God
8
Ralaån
47
4,19
14,0
3
82,1
4-5 19,7
3
3
Måttlig
7
Näsbygraven
35
2,71
13,9
3
90,1
4-5 15,9
3
3
Måttlig
5
Klockarbäcken
51
4,01
8,8
4
80,4
4-5 50,2
5
4
Otillfreds.
Nr Vattendrag/lokal
ACID och surhetsklassning
Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten
med pH under 7. Vid höga pH ger indexet inte fullt lika starka klassningar som
vid lägre pH (Andrén & Jarlman 2008).
Fyra lokaler i Örebro län 2016 – 5 Klockarbäcken, 8 Ralaån, 7 Näsbygraven
och 2 Äverstaån – klassades som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör
ligga över 7,3 (Tabell 5).
10 Sågsnårsälven, 6 Norens utlopp och 9 Stenebäcken bedömdes som nära
neutrala (Tabell 5), vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan
6,5-7,3. Norens utlopp hamnade dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. I Stenebäcken visade visserligen surhetsindexet ACID måttligt sura
förhållanden, men eftersom 90 % av kiselalgssamhället utgjordes av alkalifila
arter (de som i huvudsak förekommer vid högre pH än 7) visar det att inga surhetsproblem föreligger och lokalen expertbedömdes tillhöra nära neutrala för-
15
hållanden. Norens utlopp däremot ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.
Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden i 1 Bosån och 4
Holmsjöbäcken (Tabell 5), vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga
mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. De ligger dock
mycket nära respektive nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.
3 Grytsjöbäcken hade ett lågt surhetsindex som motsvarar mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH under 5,5 och/eller ett pHminimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 88 % av kiselalgssamhället. Vanligast var Eunotia rhomboidea
och Eunotia incisa var. incisa (Figur 5) som är bra indikatorer på surhet.
Figur 5. Eunotia incisa och Eunotia rhomboidea är surhetsindikerande arter och
var vanliga i 3 Grytsjöbäcken i Örebro län 2016, som klassades som mycket sur.
16
Nr Vattendrag/lokal
ADMI (%)
EUNO (%)
acidobiont (‰)
acidofil (‰)
circumneutral (‰)
alkalifil (‰)
alkalibiont (‰)
odefinierad (‰)
Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket
(2007) i vattendrag i Örebro län 2016. I tabellen redovisas också de parametrar som
ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACIDvärde. Grå rad markerar klassgräns.
5
Klockarbäcken
3,6
0,2
0
2
123
739
0
136
8,78
Alkaliskt
8
Ralaån
8,0
0,7
0
7
194
766
0
33
8,19
Alkaliskt
7
Näsbygraven
4,3
0,0
0
5
94
894
0
7
7,95
Alkaliskt
2
Äverstaån
57,6
3,1
0
33
664
291
0
12
7,73
Alkaliskt
10 Sågsnårsälven
62,2
2,1
0
113
704
167
0
16
7,36
Nära neutralt
6
Norens utlopp
45,9
5,9
0
466
512
15
0
7
5,95
Nära neutralt
9
Stenebäcken
0,2
8,5
0
85
12
900
0
2
4,52
Nära neutralt*
1
Bosån
11,4 11,2
2
148
583
212
2
52
5,74
Måttligt surt
4
Holmsjöbäcken, Stn 2
44,0 11,2
2
440
528
7
0
22
5,68
Måttligt surt
3
Grytsjöbäcken, 5 norr
0,0
17
962
5
17
0
0
1,55
Mycket surt
2016
88,0
ACID Surhetsklass
Figur 6. 3 Grytsjöbäcken i Örebro län bedömdes som mycket sur 2016
(Foto: Länsstyrelsen i Örebro län).
17
Jämförelser med tidigare undersökningar
2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken, 7 Näsbygraven, 8 Ralaån och 9 Stenebäcken har
undersökts två eller tre eller gånger tidigare (Bilaga 1; Sundberg & Jarlman
2009, Sundberg 2010 & 2011).
7 Näsbygraven, 8 Ralaån har visat måttlig status varje år (Tabell 6). Treårsmedelvärden hamnar relativt nära gränsen mot god status för båda lokalerna, men
mängden näringskrävande arter (TDI) har hela tiden varit mycket stor i Näsbygraven och andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT) relativt stor eller stor
i Ralaån, vilket styrker klassningen måttlig status.
I 2 Äverstaån och 9 Stenebäcken har bedömningen ändrats från måttlig status
2010 till god status 2016 (Tabell 6). Äverstaån låg dock nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var betydligt lägre
2016 än 2010, vilket indikerar en minskad påverkan av lättnedbrytbar organisk
förorening. Provtagningen skedde dock relativt sent på året 2016, vilket kan ha
påverkat resultatet. Skillnaden mellan åren var större i Stenebäcken som hade
ett betydligt lägre IPS-index 2010 än 2016 och föroreningstoleranta kiselalger
saknades 2016. Kiselalgssamhället var enformigt 2016 och dominerades helt av
den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula (Figur 7), vilket kan ha
påverkat resultatet. Statusklassning baserat på ett fåtal arter, kan vara osäker.
5 Klockarbäcken visade måttlig status 2009, men hamnade i otillfredsställande
status 2016 (Tabell 6). Lokalen låg dock nära gränsen mot otillfredsställande
status 2009 och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket stor
även då.
acidobiont (‰)
acidofil (‰)
circumneutral (‰)
alkalifil (‰)
alkalibiont (‰)
715
215
0
2
God
57,6
3,1
0
33
664
291
0
12 7,73
Alkaliskt
3
Måttlig
5,1
1,2
0
12
292
626
0
70 7,54
Alkaliskt
0
2
123
739
0 136 8,78
Alkaliskt
0
0
73
920
0
7 6,67
Alkaliskt*
10
13,7
76,0
20,3
3
16
14,8
69,1
5,7
5 Klockarbäcken
09
11,3
80,9
47,7
16
8,8
80,4
50,2
4
Otillfreds.
3,6
0,2
7 Näsbygraven
08
13,8
93,1
16,0
3
Måttlig
0,5
0,0
8 Ralaån
9 Stenebäcken
*=expertbedömning
odefinierad (‰)
EUNO (%)
50
Klass
0
%PT
5,0
År
TDI (0-100)
63,0
Lokal
2 Äverstaån
IPS (1-20)
Status
Måttlig
ADMI (%)
Tabell 6. Kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet
ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID, samt status- och
surhetsklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag som undersöktes
tidigare i Örebro län 2016.
ACID Surhetsklass
Nära neutralt
21 7,38
11
14,3
91,1
8,8
3
Måttlig
1,4
0,0
0
2
52
929
0
17 7,77
Alkaliskt
16
13,9
90,1
15,9
3
Måttlig
4,3
0,0
0
5
94
894
0
7 7,95
Alkaliskt
08
13,9
61,7
16,5
3
Måttlig
39,2
0,7
0
17
458
506
0
19 8,49
Alkaliskt
10
14,3
64,3
24,6
3
Måttlig
23,9
0,2
0
7
499
448
0
46 9,11
Alkaliskt
16
14,0
82,1
19,7
3
Måttlig
8,0
0,7
0
7
194
766
0
33 8,19
Alkaliskt
93 5,86
Nära neutralt
10
13,4
72,7
13,9
3
Måttlig
1,5
3,4 32
20
210
645
0
16
15,5
70,8
0,0
2
God
0,2
8,5
85
12
900
0
Otillfreds.=Otillfredsställande
18
0
2 4,52 Nära neutralt*
Figur 7. De näringskrävande kiselalgerna Cocconeis placentula och
Rhoicosphenia abbreviata.
Arter och diversitet
Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma
förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15/(< 1,5) kan det bero
på någon form av störning.
Antalet räknade arter var högt (> 60) och diversiteten hög (> 4,5) 1 Bosån
(Tabell 4).
9 Stenebäcken hade mycket lågt antal räknade arter och mycket låg diversitet,
vilket berodde på att den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula
dominerade kiselalgssamhället (Figur 7). Den förekommer företrädesvis på
växter (men även på stenar) och kan vara vanlig i näringsrika miljöer. I 3 Grytsjöbäcken var antal räknade arter lågt, liksom diversiteten, vilket inte är ovanligt i mycket sura vatten.
Exempel på arter som trivs i näringsfattiga vatten och som förekom i undersökningen är Brachysira brebissonii (Figur 8), Brachysira neoexilis (Figur 8),
Chamaepinnularia soehrensis (Figur 8), Gomphonema lateripunctatum,
Psammothidium abundans (Figur 8) och Tabellaria flocculosa. Vissa av dessa,
t.ex. Brachysira är även surhetståliga. Ett annat surhetsindikerande släkte är
Eunotia, som dominerade kiselalgssamhället i 3 Grytsjöbäcken (Figur 5).
19
Figur 8. Kiselalgerna Brachysira brebissonii, Brachysira neoexilis, Chamaepinnularia soehrensis och Psammothidium abundans trivs i näringsfattiga vatten.
Typiska för näringsrika vatten och som förekom de lokalerna med lägre IPSindex är Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora
pediculus, Cocconeis placentula (Figur 7), Navicula cryptotenella, Navicula
escambia (Figur 9), Navicula germainii, Navicula lanceolata, Nitz-schia
dissipata och Rhoicosphenia abbreviata (Figur 7).
Figur 9. Den näringskrävande kiselalgen Navicula escambia.
Till näringståliga arter som dessutom är indikatorer på förekomst av lättnedbrytbart organiska förorening hör Eolimna minima (Figur 10), Gomphonema
parvulum (Figur 10), Navicula gregaria, Nitzschia parvula, Nitzschia supralitorea och Tryblionella debilis (Figur 10). Störst andel föroreningstoleranta
kiselalger hade 5 Klockarbäcken. Av föroreningstoleranta kiselalger dominerade Eolimna minima, Navicula gregaria, Nitzschia supralitorea och
Tryblionella debilis i kiselalgssamhället där.
20
Figur 10. De föroreningstoleranta kiselalgerna Eolimna minima, Gomphonema
parvulum och Tryblionella debilis.
Referenser
Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in
streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253.
Cemagref. 1982. Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative
de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-MéditeranéeCorse: 218 p.
Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens
författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19.
(https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-forvattenforvaltning.html)
Havs- och vattenmyndigheten 2016. Handledning för miljöövervakning:
Programområde Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag –
kiselalgsanalys” Version 3:2, 2016-01-20.
(https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovrigavagledningar/undersokningstyper-for-miljoovervakning.html)
Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. 2006. Linking organism groups –
major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109113.
Kahlert, M. & Andrén, C. 2005. Benthic diatoms as valuable indicators of
acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: 635-639.
Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., 2007. Bakgrundsrapport för
revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt – kiselalger i vattendrag.
Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet.)
21
Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in
rivers. Water Research 32: 236-242.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och
vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 4913.
Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag,
kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i
ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1
december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.
(https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-forvattenforvaltning.html)
SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for
the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes.
SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality – Guidance for
the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and
lakes.
Sundberg, I. & Jarlman, A. 2009. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra
Östersjöns vattendistrikt 2008. Medins Biologi AB.
Sundberg, I. 2010. Kiselalger i Örebro län 2009. Medins Biologi AB.
Sundberg, I. 2011. Kiselalger i Örebro län 2011 (en undersökning av 20
lokaler). Medins Biologi AB.
van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. 1994. A coded checklist and
ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands.
Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): 117-133.
Zelinka, M. & Marwan, P. 1961. Zur Präzisierung der biologischen
Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159174.
22
Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger
Förklaring till resultatsidor – kiselalger
Lokaluppgifter
I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i
ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket
substrat som proven är tagna från
Index och hjälpparametrar:
IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique
TDI = Trophic Diatom Index
% PT = % Pollution Tolerante valves
ACID = ACidity Index for Diatoms
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening):
1. Hög status
2. God status
3. Måttlig status
4. Otillfredsställande status
5. Dålig status
Statusklassning (surhet):
1. Alkaliskt
2. Nära neutralt
3. Måttligt surt
4. Surt
5. Mycket surt
Lokalfoton i bilagan är tagna av Länsstyrelsen i Örebro län
23
1. Bosån
2016-08-31
Stations EU-id: SE653686-148270
Län: 18 Örebro
Kommun: Hallsberg
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: sten
Antal borstade stenar: 5
Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Ylva Meissner
Koordinater: 6531973/1484134 (RT90_25gonV)
Vattendragsbredd: 5,3 m
Medeldjup provyta: 0,35 m
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: lugnt
Grumlighet: grumligt
Vattenfärg: färgat
Vattentemperatur: 17,3°C
Beskuggning: 5-50 %
Provplats: nedströms bro
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 420
IPS: 17,6 (klass 1)
mycket nära god status
HÖG STATUS
Antal räknade taxa: 68
TDI: 41,2 (klass 2 - 3)
Statusklassning (surhet)
Diversitet: 4,60
% PT: 1,4 (klass 1 - 2)
Missbildningar (%): ACID: 5,74
mycket nära nära neutralt
MÅTTLIGT SURT
EK (IPS): 0,90 (klass 1)
Kommentar
I Bosån motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot klass 2, god status.
Mängden näringskrävande (TDI) arter var något förhöjd, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket liten.
Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Dominerade (ca 26 %) gjorde Navicula schmassmannii, som inte
brukar utgöra någon större andel i kiselalgssamhällen och har därför dåligt känd ekologi. Samhället i övrigt bestod av en
blandning av mer eller mindre näringskänsliga och näringståliga arter. Övervägande var dock mer eller mindre
näringsskyende till måttligt näringskrävande arter.
Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller
ett pH-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde
för pH 6,5-7,3).
Vattenkemiprovtagning utfördes fyra gånger under 2016 (jan, mars, juni, augusti) och visade inga anmärkningsvärt höga
totalfosfor-, eller totalkvävehalter. Totalfosfor var dock förhöjt i augusti. Inga låga pH-värden uppmättes.
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
24
2. Äverstaån
2016-09-28
Stations EU-id: SE657592-147595
Koordinater: 6576115/1475923 (RT90_25gonV)
Län: 18 Örebro
Kommun: Örebro
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: växt
Antal borstade stenar: Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Iréne Sundberg
Vattendragsbredd: 8,5 m
Medeldjup provyta: 1,5 m
Vattennivå: medel
Vattenhastighet: lugnt
Grumlighet: klart
Vattenfärg: klart
Vattentemperatur: 13,7°C
Beskuggning: saknas
Provplats: 300 m nedströms E20
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Resultat index och klassning
IPS: 14,8 (klass 2)
Antal räknade skal: 422
nära måttlig status
GOD STATUS
Antal räknade taxa: 23
TDI: 69,1 (klass 2 - 3)
Statusklassning (surhet)
Diversitet: 2,23
% PT: 5,7 (klass 1 - 2)
ACID: 7,73
Missbildningar (%): ALKALISKT
EK (IPS): 0,75 (klass 2)
Kommentar årets undersökning
IPS-indexet i Äverstaån visade klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 3, måttlig status.
Mängden näringskrävande arter (TDI) var relativt stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) svagt förhöjd.
Antalet räknade arter var förhållandevis lågt, liksom diversiteten, vilket beror på att kiselalgssamhället dominerades av
den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) och den mer eller mindre
näringskrävande Fragilaria mesolepta.
Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3. Värdet
ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3).
Vattenkemiprovtagning utfördes vid fyra tillfällen 2016 (jan, mars, maj, sept) och visade högt totalkväve de tre första
månaderna och mycket högt i september. Totalfosoforhalten var hög i januari och maj, samt mycket hög i september.
Jämförelse med tidigare undersökningar
År
IPS Klass TDI
2010
13,7
3
76,0
2016
14,8
2
69,1
Tvåårsmedelvärden
10/16
14,3
72,6
3
År
ACID
2010
7,38
2016
7,73
Tvåårsmedelvärden
10/16
7,55
Klass
2-3
2-3
%PT
20,3
5,7
Klass
4
1-2
2-3
13,0
3
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Måttlig status
God status
nära måttlig status
Måttlig status
mycket nära god status
Statusklassning (surhet)
Nära neutralt
Alkaliskt
Alkaliskt
Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar
Lokalen undersöktes även 2010 och indexen har räknats om, eftersom vissa arters indexvärden ändrats sedan dess.
Omräkningen innebar ingen ändring av IPS, %PT eller ACID, men TDI ökade något.
Lokalen i Äverstaån visade ett sämre resultat 2010 och hamnade i klass 3, måttlig status. IPS-indexet var något lägre än
2016 och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor. Antalet räknade arter, liksom diversiteten var relativt låg även
2010. Främst dominerade den allmänt förekommande Achnanthidium minutissimum, men också den föroreningstoleranta
Eolimna minima var vanlig. Eolimna minima noterades inte 2016. En möjlig förklaring till skillnaderna mellan åren skulle
kunna vara förbättrat näringstillstånd, vilket motsägs av kemiresultaten. Proverna togs dock inte riktigt vid samma tidpunkt
(slutet av augusti 2010, men slutet av september 2016), vilket kan ha påverkat resultatet.
Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden 2010, men i alkaliska förhållanden 2016. Indexvärdena ligger
dock relativt när gränsen mellan dessa klasser båda åren.
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
25
3. Grytsjöbäcken, 5 norr
Stations EU-id: SE657082-141504
Län: 18 Örebro
Kommun: Degerfors
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: sten
Antal borstade stenar: 5
Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Iréne Sundberg
2016-09-07
Koordinater: 6571596/1415490 (RT90_25gonV)
Vattendragsbredd: 0,6 m
Medeldjup provyta: 0,08 m
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: strömt
Grumlighet: klart
Vattenfärg: färgat
Vattentemperatur: 13,9°C
Beskuggning: >50 %
Provplats: i skogen
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 424
IPS: 19,9 (klass 1)
Antal räknade taxa: 20
TDI: 0,3 (klass 1)
Diversitet: 1,78
% PT: 0,0 (klass 1 - 2)
Missbildningar (%): ACID: 1,55
EK (IPS): 1,01 (klass 1)
Kommentar
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
HÖG STATUS
Statusklassning (surhet)
MYCKET SURT
I Grytsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status, men ACID-indexet visade mycket sura
förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH under 5,5 och/eller ett pH-minimum under 4,8. Antalet räknade arter
var lågt, liksom diversiteten, vilket är vanligt i mycket sura vatten. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura
vattendrag, utgjorde 88% av kiselalgssamhället. Eunotia rhomboidea och Eunotia incisa var. incisa som är bra
indikatorer på surhet var de dominerande arterna.
Kemiprov har endast tagits vid två tillfällen 2016 (maj och september). Båda visade låga värden på pH och alkalinitet.
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
26
4. Holmsjöbäcken, Stn 2
Stations EU-id: SE656848-143102
Län: 18 Örebro
Kommun: Degerfors
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: sten
Antal borstade stenar: 5
Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Ylva Meissner
2016-09-12
Koordinater: 6569665/1428574 (RT90_25gonV)
Vattendragsbredd: 3,7 m
Medeldjup provyta: 0,14 m
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: lugnt
Grumlighet: klart
Vattenfärg: klart
Vattentemperatur: 14,7°C
Beskuggning: <5 %
Provplats: nedströms gångbro
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 411
IPS: 19,7 (klass 1)
HÖG STATUS
Antal räknade taxa: 43
TDI: 14,0 (klass 1)
Statusklassning (surhet)
Diversitet: 3,34
% PT: 0,0 (klass 1 - 2)
Missbildningar (%): ACID: 5,68
nära nära neutralt
MÅTTLIGT SURT
EK (IPS): 1,00 (klass 1)
Kommentar
I Holmsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former
(TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades.
Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller
ett pH-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH
6,5-7,3).
Vattenkemiprover togs endast vid två tillfällen 2016, maj och september. Näringsämneshalterna var låga, men en något
svag alkalinitet uppmättes i maj.
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
27
5. Klockarbäcken
2016-09-07
Stations EU-id: SE659491-146664
Koordinater: 6591001/1467857 (RT90_25gonV)
Län: 18 Örebro
Kommun: Örebro
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: sten
Antal borstade stenar: 5
Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Iréne Sundberg
Vattendragsbredd: 2,4 m
Medeldjup provyta: 0,14 m
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: lugnt
Grumlighet: grumligt
Vattenfärg: färgat
Vattentemperatur: 15,2°C
Beskuggning: 5-50 %
Provplats: nedanför villatomt
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 440
IPS: 8,8 (klass 4)
Antal räknade taxa: 51
TDI: 80,4 (klass 4 - 5)
% PT: 50,2 (klass 5)
Diversitet: 4,01
ACID: 8,78
Missbildningar (%): EK (IPS): 0,45 (klass 4)
Kommentar årets undersökning
OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS
Statusklassning (surhet)
ALKALISKT
Klockarbäcken hade ett IPS-index som motsvarade klass 4, otillfredsställande status. Detta styrks av att andelen
föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor.
Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.
Vattenkemiprov togs på lokalen vid fem tillfällen under 2016 (feb, april, juni, september, oktober). Totalkvävehalten var
hög de flesta gångerna och totalfosofor hög eller mycket hög vid samtliga tillfällen.
Jämförelse med tidigare undersökningar
År
IPS Klass TDI
2009
11,3
3
80,9
2016
8,8
80,4
4
Tvåårsmedelvärden
09/16
10,0
80,7
4
År
ACID
2009
7,54
2016
8,78
Tvåårsmedelvärden
09/16
8,16
Klass
4-5
4-5
%PT
47,7
50,2
Klass
5
5
4-5
48,9
5
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Måttlig status
Otillfredsställande status
Otillfredsställande status
Statusklassning (surhet)
Alkaliskt
Alkaliskt
Alkaliskt
Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar
Lokalen undersöktes även 2009 och hamnade då klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg dock nära gränsen mot klass 4,
otillfredsställande status, som 2016 visade. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor även 2009 och
lokalen ansågs ligga på gränsen till otillfredsställande status.
Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden både 2009 och 2016.
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
28
6. Norens utlopp
2016-09-08
Stations EU-id: SE657378-143743
Län: 18 Örebro
Kommun: Karlskoga
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: sten
Antal borstade stenar: 5
Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Ylva Meissner
Koordinater: 6574061/1438308 (RT90_25gonV)
Vattendragsbredd: 11 m
Medeldjup provyta: 0,34 m
Vattennivå: medel
Vattenhastighet: strömt
Grumlighet: klart
Vattenfärg: färgat
Vattentemperatur: 17,4°C
Beskuggning: 5-50 %
Provplats: 20 m nedströms damm
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 410
IPS: 19,8 (klass 1)
HÖG STATUS
Antal räknade taxa: 43
TDI: 12,8 (klass 1)
Statusklassning (surhet)
Diversitet: 2,75
% PT: 0,0 (klass 1 - 2)
Missbildningar (%): ACID: 5,95
nära måttlligt surt
NÄRA NEUTRALT
EK (IPS): 1,01 (klass 1)
Kommentar
I Norens utlopp var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI)
var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades.
Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3. Värdet
ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).
Vattenkemiprov togs endast vid två tillfällen 2016, juni och september. Näringsämneshalterna var låga och inga riktigt låga
pH- eller alkalinitetsvärden uppmättes
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
29
7. Näsbygraven
2016-09-05
Koordinater: 6560019/1470908 (RT90_25gonV)
Stations EU-id: SE655330-147073
Län: 18 Örebro
Kommun: Kumla
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: sten
Antal borstade stenar: 5
Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Iréne Sundberg
Vattendragsbredd: 2 m
Medeldjup provyta: 0,2 m
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: lugnt
Grumlighet: klart
Vattenfärg: klart
Vattentemperatur: 12,1°C
Beskuggning: 5-50 %
Provplats: 0 - 10 m uppströms vägbro
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Resultat index och klassning
IPS: 13,9 (klass 3)
Antal räknade skal: 416
MÅTTLIG STATUS
TDI: 90,1 (klass 4 - 5)
Antal räknade taxa: 35
Statusklassning (surhet)
Diversitet: 2,71
% PT: 15,9 (klass 3)
ACID: 7,95
Missbildningar (%): ALKALISKT
EK (IPS): 0,71 (klass 3)
Kommentar årets undersökning
I Näsbygraven motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor,
vilket styrker klassningen måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. Kiselalgssamhället
dominerades av den näringskrävande Rhoicosphenia abbreviata.
Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.
Vattenkemiprover har tagits fyra gånger under 2016 (feb, april, juni, sept). Totalfosforhalten har varierat och var mycket
hög i februari, men betydligt lägre övriga månader. Totalkvävehalterna var höga och vattnet hade även hög kalcium- och
kloridhalt vissa månader.
Jämförelse med tidigare undersökningar
År
IPS Klass TDI
2008
13,8
3
93,1
2011
14,3
3
91,1
3
2016
13,9
90,1
Treårsmedelvärden
08/11/16 14,0
3
91,5
År
ACID
2008
6,67
2011
7,77
2016
7,95
Treårsmedelvärde
08/11/16 7,46
Klass
4-5
4-5
4-5
%PT
16,0
8,8
15,9
Klass
3
1-2
3
4-5
13,5
3
Statusklassning (surhet)
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Måttlig status
Måttlig status
Måttlig status
nära god status
Måttlig status
Expertbedömning
Alkaliskt
Nära neutralt
Alkaliskt
Alkaliskt
Nära neutralt
Alkaliskt
Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar
Lokalen undersöktes även 2008 och 2011 och visade då samma resultat som 2016, dvs. måttlig status. Mängden
näringskrävande arter (TDI) har varje år varit mycket stor, medan andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) inte varit
lika anmärkningsvärd. IPS-indexet har för 2008 räknats om från ursprungliga 14,0 till 13,8.
Samhället har varje år till största delen utgjorts av alkalifila kiselalger (dvs. arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7),
därför har ACID expertbedömts till alkaliskt för 2008 och för treårsmedelvärdet (2008/11/16).
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
30
8. Ralaån
2016-09-05
Stations EU-id: SE654908-146027
Koordinater: 6554442/1463426 (RT90_25gonV)
Län: 18 Örebro
Kommun: Kumla
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: sten
Antal borstade stenar: 5
Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Ylva Meissner
Vattendragsbredd: 4 m
Medeldjup provyta: 0,25 m
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: strömt
Grumlighet: klart
Vattenfärg: klart
Vattentemperatur: 14,6°C
Beskuggning: 5-50 %
Provplats: uppströms vägbro
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 427
IPS: 14,0 (klass 3)
Antal räknade taxa: 47
TDI: 82,1 (klass 4 - 5)
% PT: 19,7 (klass 3)
Diversitet: 4,19
ACID: 8,19
Missbildningar (%): EK (IPS): 0,71 (klass 3)
Kommentar årets undersökning
MÅTTLIG STATUS
Statusklassning (surhet)
ALKALISKT
Ralaån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot klass 2, god
status. Bedömningen stöds dock av att mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och att andelen föroreningstoleranta
former (%PT) var relativt stor.
Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.
Vattenkemi togs vid fyra tillfällen 2016 (feb, april, juni, sept) och visade hög totalkvävehalt varje tillfälle och hög
totalfosforhalt de flesta månaderna.
Jämförelse med tidigare undersökningar
År
IPS Klass TDI
2008
13,9
3
61,7
2010
14,3
64,3
3
2016
14,0
3
82,1
Treårsmedelvärden
08/10/16 14,0
3
69,4
År
ACID
2008
8,49
2010
9,11
2016
8,19
Treårsmedelvärde
08/10/16 8,60
Klass
2-3
2-3
4-5
%PT
16,5
24,6
19,7
Klass
3
4
3
2-3
20,2
4
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Måttlig status
Måttlig status
Måttlig status
nära god status
nära god status
Måttlig status
Statusklassning (surhet)
Alkaliskt
Alkaliskt
Alkaliskt
Alkaliskt
Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar
Lokalen är tidigare undersökt år 2008 och 2010 och IPS-indexet har räknats om beroende på att ett vissa arters
indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar inga större förändringar. IPS-indexet visade måttlig status och
artsammansättningen var liknande alla år. Treårsmedelvärdet (08/10/16) hamnar relativt nära gränsen mot god status,
men de förhöjda värden på både TDI (andelen näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningståliga former) visar
att klassningen bör stämma.
Surhetsindexet ACID visade alkalika förhållanden alla tre åren.
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
31
9. Stenebäcken
2016-09-05
Stations EU-id: SE655777-145994
Koordinater: 6561183/1460288 (RT90_25gonV)
Län: 18 Örebro
Kommun: Kumla
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: växt
Antal borstade stenar: Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Iréne Sundberg
Vattendragsbredd: 4,1 m
Medeldjup provyta: 0,24 m
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: lugnt
Grumlighet: klart
Vattenfärg: klart
Vattentemperatur: 14,2°C
Beskuggning: <5 %
Provplats: 25 m nedströms bro
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 422
IPS: 15,5 (klass 2)
GOD STATUS
Antal räknade taxa: 10
TDI: 70,8 (klass 2 - 3)
Statusklassning (surhet)
Expertbedömning
Diversitet: 0,68
% PT: 0,0 (klass 1 - 2)
ACID: 4,52
Missbildningar (%): (MÅTTLIGT SURT)
NÄRA NEUTRALT
EK (IPS): 0,79 (klass 2)
Kommentar årets undersökning
IPS-indexet visade klass 2, god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, men inga föroreningstoleranta
former (%PT) noterades. Antalet räknade arter var mycket lågt, liksom diversiteten, vilket beror på att den
näringskrävande artegruppen Cocconeis placentula helt dominerade i kiselalgssamhället (89 %).
ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4), men eftersom 90
% av kiselalgssamhället utgjordes av alkalifila arter (de som i huvudsak förekommer vid högre pH än 7) bedöms lokalen
åtminstone tillhöra klassen nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3).
Vattenkemiprov togs vid fyra tillfällen 2016 (feb, april, juni, sept) och visade hög eller mycket hög totalfosforhalt varje
tillfälle och hög totalkvävehalt de flesta månaderna. Inga låg pH- eller alkalinitetsvärden har uppmätts.
Jämförelse med tidigare undersökningar
År
IPS Klass TDI
2010
13,4
3
72,7
2016
15,5
70,8
2
Tvåårsmedelvärden
10/16
14,5
3
71,8
År
ACID
2010
5,86
2016
4,52
Tvåårsmedelvärden
10/16
5,19
Klass
2-3
2-3
%PT
13,9
0,0
Klass
3
1-2
2-3
7,0
1-2
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
Måttlig status
God status
Måttlig status
Statusklassning (surhet)
Expertbedömning
Nära neutralt
Måttligt surt
Nära neutralt
Måttligt surt
Nära neutralt
Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar
Lokalen undersöktes även 2010 och indexen för det året har räknats om, eftersom en del arter ändrat indexvärden sedan
dess. Omräkningen innebar en marginell minskaning av IPS från 13,5 till 13,4, men TDI (mängden näringskrävande arter )
ökade från 58,4 till 72,7.
Lokalen visade måttlig status 2010. IPS-indexet var betydligt lägre än 2016 och andelen föroreningstoleranta arter var
något förhöjd. Kiselalgsamhället var mer varierat och antalet räknade arter större än 2016. Det är möjligt att den ensidig
dominansen av Cocconeis placentula 2016 är tecken på någon form av störning i samhället, som också påverkat
resultatet. Bedömningar baserade på få arter kan vara osäkra.
ACID-indexet visade nära neutrala förhållanden 2010. På grund av det relativt låga ACID-värdet 2016, hamnade även
tvåårsmedelvärdet i måttligt surt. Därför görs, liksom 2016, en expertbedömning till nära neutralt. Kiselalgssamhället
dominerades båda åren av alkalifila arter.
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
32
10. Sågsnårsälven
2016-09-07
Stations EU-id: SE658691-144233
Koordinater: 6588536/1441618 (RT90_25gonV)
Län: 18 Örebro
Kommun: Nora
Provtagningsmetodik: SS-EN 13946
Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län
Prov taget från: sten
Antal borstade stenar: 5
Analysmetodik: SS-EN 14407
Artanalys: Iréne Sundberg
Vattendragsbredd: 3,1 m
Medeldjup provyta: 0,11 m
Vattennivå: låg
Vattenhastighet: strömt
Grumlighet: klart
Vattenfärg: färgat
Vattentemperatur: 13,9°C
Beskuggning: 5-50 %
Provplats: nedan där bäcken rinner över en häll
Resultat index och klassning
Antal räknade skal: 426
IPS: 19,8 (klass 1)
Antal räknade taxa: 39
TDI: 20,6 (klass 1)
Diversitet: 2,36
% PT: 0,0 (klass 1 - 2)
Missbildningar (%): ACID: 7,36
EK (IPS): 1,01 (klass 1)
Kommentar
Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)
HÖG STATUS
Statusklassning (surhet)
NÄRA NEUTRALT
I Sågsnårsälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI)
var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades.
Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3.
Vattenkemi prov togs i juni och september 2016. Inga förhöjda värden på varken totalfosfor eller totalkväve uppmättes och
inga låga pH- eller alkalinitetsvärden.
Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646
33
Bilaga 2. Artlistor
Förklaring till artlistor för kiselalger
Det. = person som utfört artbestämning och räkning
S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och
5 betyder föroreningskänslighet
V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator
pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 =
alkalibiont (se förklaring nedan)
cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen
Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf.
Index och hjälpparametrar:
IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique
TDI = Trophic Diatom Index
% PT = % Pollution Tolerante valves
ACID = ACidity Index for Diatoms
Följande parametrar används för att räkna ut ACID:
ADMI group I-II (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum
EUNO (%) = släktet Eunotia
Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5.
Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7.
Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7.
Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7.
Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7.
Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum
Deformerade (%)= andel missbildade skal (beräknades inte i denna undersökning)
Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av 10-20 individer av artgruppen Achnanthidium
minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i
provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller
ADM3 (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket 2009. ADM1 brukar förekomma i mycket
näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt
näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten.
34
1. Bosån
2016-08-31
Lokalkoordinater: 6531973/1484134 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot
Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund
Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm)
Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector
Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat.
Asterionella formosa Hassall
Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript)
Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen
Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth
Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen
Aulacoseira sp.
Caloneis silicula (Ehrenberg) Cleve
Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties
Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann
Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis
Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee
Encyonema neogracile Krammer
Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot
Epithemia adnata (Kützing) Brébisson
Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot
Eunotia biconstricta (Grunow) Lange-Bertalot
Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat.
Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot
Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel
Eunotia curtagrunowii Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot
Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot
Eunotia formicina Lange-Bertalot
Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles
Eunotia incisa Gregory var. incisa
Eunotia meisterioides Lange-Bertalot
Eunotia metamonodon Lange-Bertalot
Eunotia minor (Kützing) Grunow
Fragilaria virescens Ralfs
Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer
Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer
Gomphonema micropus Kützing var. micropus
Gomphonema sp.
Gomphosphenia sp.
Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas
Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski
Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova
Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova
Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot
Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck
Navicula cryptocephala Kützing
Navicula rhynchocephala Kützing
Navicula schmassmannii Hustedt
Navicula sp.
Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 28:21-23
Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot
Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum
Pinnularia silvatica Petersen
Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot
Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot
Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round
Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round
Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova
Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova
Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky
Stauroneis kriegeri Patrick
Stauroneis thermicola (Petersen) Lund
Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow
Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton
Staurosira construens Ehrenberg
Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat.
Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller
Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing
ALFF
ABRT
ADM2
ADSO
ACOPsl
AFOR
AUPD
AAMB
AUSU
AUTL
AULS
CSIL
CHSH
CPLA
CRAD
CBNA
DSTE
ENNG
EOMI
EADN
EULA
EBCS
EBIL
EBOT
ECIR
ECTG
EEXS
EFOM
EIMP
EINC
EMEO
EMMO
EMIN
FVIR
FCRS
FERI
GMIC
GOMS
GPPS
GPSM
HCAP
KALA
KASU
MAPE
MCCO
NCRY
NRHY
NSMM
NASP
NVD3
NACD
NIFR
PSIL
PLFR
PTLA
PABD
PVEN
RANA
RPUS
SPUP
STKR
STHE
SBRV
SCBI
SCON
SRPIsl
SSVE
TFLO
S
3,4
5,0
5,0
5,0
4,0
4,0
4,7
4,0
4,0
4,8
3,8
4,5
5,0
4,0
4,0
3,8
4,2
5,0
2,2
4,0
5,0
4,8
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,6
5,0
5,0
5,0
3,0
3,6
2,2
0,0
4,0
4,5
4,5
2,3
4,5
3,5
4,0
4,5
3,4
5,0
5,0
2,0
5,0
3,4
4,6
5,0
5,0
5,0
5,0
2,6
4,8
5,0
3,0
4,0
4,0
4,0
4,0
5,0
V pH
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
2
1
3
2
1
2
1
3
2
3
1
2
1
1
1
1
2
2
2
1
2
2
0
1
1
1
1
1
2
3
1
2
1
1
1
3
1
1
1
1
1
3
2
2
1
1
1
1
1
1
1
4
3
3
2
4
4
3
4
3
2
0
4
2
4
4
3
0
2
4
5
3
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3
1
2
4
0
0
4
4
3
3
4
4
3
4
3
0
0
3
4
2
4
4
3
2
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
2
Antal
skal
1
1
48
3
2
4
1
8
1
2
2
1
3
2
2
2
2
1
3
1
5
2
7
4
2
1
8
5
6
1
1
1
9
1
1
1
1
4
4
3
1
14
28
1
2
3
3
108
3
7
1
2
2
1
1
17
1
6
5
1
2
1
2
4
19
3
23
2
SUMMA (antal skal):
420
SUMMA (antal taxa):
68
Antal
Relativ
Missbildcf. frekvens (%) ade skal
0,2
0,2
11,4
0,7
0,5
1,0
0,2
1,9
0,2
0,5
0,5
1
0,2
0,7
0,5
0,5
0,5
0,5
0,2
0,7
0,2
1,2
0,5
1,7
1,0
0,5
0,2
1,9
1,2
1,4
0,2
0,2
0,2
2,1
0,2
0,2
0,2
0,2
1,0
1,0
0,7
0,2
3,3
6,7
0,2
0,5
0,7
0,7
25,7
0,7
1,7
0,2
0,5
0,5
0,2
0,2
4,0
0,2
1,4
1,2
0,2
0,5
0,2
0,5
1,0
4,5
0,7
5,5
0,5
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
68
41,2
ADMI (%):
11,4
Acidofil (‰):
Diversitet:
4,60
TDI (0-100):
% PT:
1,4
EUNO (%):
11,2
Circumneutral (‰): 583
Odefinierad (‰): 52
IPS (1-20):
17,6
ACID:
5,74
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
Acidobiont (‰): 2
35
148
212
Alkalibiont (‰):
2
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
2,44
2. Äverstaån
2016-09-28
Lokalkoordinater: 6576115/1475923 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm)
Brachysira brebissonii Ross in Hartley
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties
Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow
Eunotia formicina Lange-Bertalot
Eunotia metamonodon Lange-Bertalot
Eunotia minor (Kützing) Grunow
Fragilaria mesolepta Rabenhorst
Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson
Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot
Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst
Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing
Gomphonema sp.
Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson
Melosira varians Agardh
Navicula cryptocephala Kützing
Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot
Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot
Nitzschia palea (Kützing) W. Smith
Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow
Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow
Nitzschia sp.
Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère
ADM3
BBRE
CPLA
ENVE
EFOM
EMMO
EMIN
FMES
FRUM
FTEN
GANG
GPAR
GOMS
LHUN
MVAR
NCRY
NGCA
NACD
NPAL
NPAD
NIPU
NZSS
UULN
S
4,0
5,0
4,0
4,0
5,0
5,0
4,6
4,5
4,0
4,0
3,0
2,0
3,6
2,0
4,0
3,5
3,0
5,0
1,0
3,0
2,0
1,0
3,0
V pH
1
2
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
3
1
2
1
1
3
1
3
2
1
3
2
4
3
2
2
2
4
3
3
3
3
0
4
4
3
0
3
3
3
3
0
4
Antal
skal
243
1
36
2
5
5
3
75
3
1
4
18
3
2
9
1
1
1
2
3
2
1
1
SUMMA (antal skal):
422
SUMMA (antal taxa):
23
MissbildAntal
Relativ
cf. frekvens (%) ade skal
57,6
0,2
8,5
0,5
1,2
1,2
0,7
17,8
3
0,7
0,2
4
0,9
4,3
0,7
0,5
2,1
0,2
0,2
0,2
0,5
0,7
0,5
0,2
0,2
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
23
69,1
ADMI (%):
57,6
Acidofil (‰):
Diversitet:
2,23
% PT:
TDI (0-100):
5,7
EUNO (%):
3,1
Circumneutral (‰): 664
Odefinierad (‰): 12
IPS (1-20):
14,8
ACID:
7,73
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
Acidobiont (‰): 0
33
291
Alkalibiont (‰):
0
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
36
2,93
3. Grytsjöbäcken, 5 norr
2016-09-07
Lokalkoordinater: 6571596/1415490 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector
Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot
Chamaepinnularia soehrensis (Krasske) Lange-Bertalot & Krammer
Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot
Eunotia incisa Gregory var. incisa
Eunotia meisteri Hustedt
Eunotia meisteri Hustedt s.lat
Eunotia microcephala Krasske
Eunotia neocompacta var. vixcompacta Lange-Bertalot
Eunotia paludosa Grunow var. paludosa
Eunotia pectinalis var. pectinalis (Kützing) Rabenhorst
Eunotia rhomboidea Hustedt
Eunotia subarcuatoides Alles, Nörpel & Lange-Bertalot
Eunotia tenella (Grunow) Hustedt
Eunotia trinacria Krasske
Eunotia sp.
Fragilaria virescens Ralfs
Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox
Nitzschia paleaeformis Hustedt
Pinnularia perirrorata Krammer
ADHE
CHME
CHSO
CHSH
EINC
EMEIss
EMEI
EMIC
ENVI
EUPA
EPEC
ERHO
ESUB
ETEN
ETNC
EUNS
FVIR
GVRD
NIPF
PPRI
S
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,8
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
3,0
5,0
V pH
2
2
1
1
1
3
3
1
1
1
1
1
2
1
2
1
2
1
2
2
4
2
2
2
2
2
2
2
2
1
2
2
1
2
1
2
3
3
1
2
Antal
skal
7
2
28
1
56
5
4
2
1
1
1
293
2
4
1
3
1
1
3
8
SUMMA (antal skal):
424
SUMMA (antal taxa):
20
Antal
Relativ
Missbildcf. frekvens (%) ade skal
1,7
0,5
6,6
0,2
13,2
1,2
0,9
0,5
0,2
0,2
0,2
69,1
0,5
0,9
0,2
0,7
0,2
0,2
0,7
8
1,9
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
20
TDI (0-100):
0,3
ADMI (%):
0,0
Acidofil (‰):
Diversitet:
1,78
% PT:
0,0
EUNO (%):
88,0
Circumneutral (‰):
IPS (1-20):
19,9
ACID:
1,55
Acidobiont (‰): 17
Alkalifil (‰):
962
Alkalibiont (‰):
0
5
Odefinierad (‰): 0
17
Missbildade (%): -
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
37
-
4. Holmsjöbäcken, Stn 2
2016-09-12
Lokalkoordinater: 6569665/1428574 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm)
Aulacoseira "tenuistriata" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript)
Brachysira brebissonii Ross in Hartley
Brachysira neoexilis Lange-Bertalot
Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser
Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot
Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot
Encyonema neogracile Krammer
Encyonema pankowii Lange-Bertalot & Krammer
Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi
Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat.
Eunotia elegans Østrup
Eunotia faba Ehrenberg
Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles
Eunotia incisa Gregory var. incisa
Eunotia meisteri Hustedt s.lat
Eunotia minor (Kützing) Grunow
Eunotia mucophila (Lange-Bertalot, Nörpel Schempp & Alles) Lange-Bertalot
Eunotia myrmica Lange-Bertalot
Eunotia rhomboidea Hustedt
Eunotia sp.
Fragilaria gracilis Østrup
Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot
Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer
Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer
Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat.
Gomphonema truncatum Ehrenberg
Gomphonema sp.
Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin
Navicula angusta Grunow
Navicula heimansioides Lange-Bertalot
Navicula sp.
Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot
Pinnularia sp.
Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova
Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round
Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round
Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova
Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky
Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round
Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller
Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing
Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing
ADM2
AUTT
BBRE
BNEO
BPRO
CHME
CHSH
ENNG
EPKW
EAMB
EBIL
EELE
EFAB
EIMP
EINC
EMEI
EMIN
EMUC
EMYR
ERHO
EUNS
FGRA
FTEN
FCRS
FERI
GEXLsl
GTRU
GOMS
MMAC
NAAN
NHMD
NASP
NACD
PINS
PALT
PDID
PSCT
RANA
SPUP
SEXG
SSVE
TFEN
TFLO
S
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,6
5,0
5,0
5,0
5,0
4,8
4,0
5,0
5,0
5,0
4,0
3,6
5,0
5,0
5,0
3,4
5,0
4,7
5,0
5,0
5,0
5,0
2,6
5,0
4,0
5,0
5,0
V pH
1
1
2
1
1
2
1
2
1
1
2
1
3
2
1
3
1
2
1
1
1
1
2
2
2
1
1
2
1
3
2
2
1
2
2
1
1
1
2
2
1
2
1
3
0
2
2
2
2
2
2
0
3
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
1
2
3
4
0
2
2
2
0
3
0
2
3
2
3
3
3
4
3
2
Antal
skal
181
1
34
61
1
3
4
2
1
3
5
1
1
9
10
2
2
4
2
3
4
4
2
1
1
10
1
3
2
4
1
3
2
1
2
3
5
6
1
4
2
1
18
SUMMA (antal skal):
411
SUMMA (antal taxa):
43
Antal
Relativ
Missbildcf. frekvens (%) ade skal
44,0
0,2
1
8,3
14,8
0,2
0,7
1,0
0,5
0,2
1
0,7
1,2
0,2
0,2
2,2
2,4
0,5
0,5
1,0
0,5
0,7
1,0
1,0
0,5
0,2
0,2
2,4
0,2
0,7
0,5
1,0
0,2
0,7
0,5
0,2
0,5
0,7
1,2
1,5
0,2
1,0
0,5
0,2
4,4
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
43
14,0
ADMI (%):
44,0
Acidofil (‰):
3,34
% PT:
0,0
EUNO (%):
11,2
Circumneutral (‰): 528
Odefinierad (‰): 22
IPS (1-20):
19,7
ACID:
5,68
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
TDI (0-100):
Acidobiont (‰): 2
440
7
Alkalibiont (‰):
0
Antal taxa:
Diversitet:
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
38
2,50
5. Klockarbäcken
2016-09-07
Lokalkoordinater: 6591001/1467857 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova
Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm)
Chamaepinnularia evanida (Hustedt) Lange-Bertalot
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties
Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt
Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot
Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow
Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot
Eunotia formicina Lange-Bertalot
Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot
Fragilaria gracilis Østrup
Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing
Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat.
Gomphonema sp.
Gomphosphenia sp.
Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski
Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova
Mayamaea agrestis (Hustedt) Lange-Bertalot
Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot
Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot
Melosira varians Agardh
Navicula cryptocephala Kützing
Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot
Navicula germainii Wallace
Navicula gregaria Donkin
Navicula harderi Hustedt
Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot
Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg
Navicula rhynchocephala Kützing
Navicula vandamii Schoeman & Archibald var. vandamii
Navicula sp.
Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot
Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot
Nitzschia adamata Hustedt
Nitzschia agnita Hustedt
Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata
Nitzschia frequens Hustedt
Nitzschia homburgiensis Lange-Bertalot
Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow
Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow
Nitzschia parvula W.M.Smith
Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow
Nitzschia recta Hantzsch
Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot
Pinnularia marchica Ilka Schönfelder
Pinnularia sp.
Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot
Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot
Stauroneis kriegeri Patrick
Stauroneis thermicola (Petersen) Lund
Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara
ADKR
ADM2
CHEV
CPLA
CRDI
CMLF
ENVE
EOMI
EFOM
FCVA
FGRA
GPAR
GPUMsl
GOMS
GPPS
HCAP
KALA
MAGR
MAAT
MAPE
MVAR
NCRY
NESC
NGER
NGRE
NHRD
NIRN
NLAN
NRHY
NVDA
NASP
NGCA
NACD
NZAD
NAGN
NDIS
NIFQ
NHOM
NPAD
NPAT
NPAR
NIPU
NREC
NZSU
PMCH
PINS
PLFR
PTLA
STKR
STHE
TDEB
S
4,5
5,0
4,6
4,0
0,0
2,0
4,0
2,2
5,0
3,4
4,8
2,0
4,5
3,6
2,2
4,0
4,5
3,0
2,2
2,3
4,0
3,5
2,8
3,0
3,4
3,1
4,0
3,8
4,0
3,0
3,4
3,0
5,0
2,8
3,2
4,0
1,0
5,0
3,0
1,0
2,8
2,0
3,0
1,5
4,0
4,7
3,4
4,6
4,8
5,0
2,0
V pH
1
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
1
1
1
1
1
1
2
2
2
1
1
1
1
3
1
2
1
1
2
1
3
3
1
1
3
1
3
2
2
1
2
1
1
2
1
2
3
3
3
4
0
4
3
4
2
4
3
3
4
0
0
4
3
3
4
4
4
3
4
4
4
0
4
4
4
4
0
0
3
4
4
4
4
3
3
3
4
3
4
3
3
0
4
4
3
3
4
Antal
skal
1
16
1
2
1
2
1
103
1
1
1
1
3
1
49
1
4
1
1
3
4
1
60
27
10
1
12
9
4
3
4
3
1
2
8
1
1
1
3
1
7
3
1
15
1
1
7
1
1
1
52
SUMMA (antal skal):
440
SUMMA (antal taxa):
51
Antal
Relativ
Missbildcf. frekvens (%) ade skal
0,2
3,6
1
0,2
0,5
0,2
0,5
0,2
23,4
0,2
0,2
0,2
0,2
0,7
0,2
11,1
0,2
0,9
0,2
0,2
0,7
0,9
0,2
13,6
6,1
2,3
1
0,2
3
2,7
2,0
0,9
0,7
0,9
0,7
0,2
0,5
1,8
0,2
0,2
0,2
0,7
0,2
7
1,6
0,7
0,2
12
3,4
0,2
0,2
1,6
0,2
0,2
0,2
11,8
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
51
TDI (0-100):
80,4
ADMI (%):
3,6
Acidofil (‰):
Diversitet:
4,01
% PT:
50,2
EUNO (%):
0,2
Circumneutral (‰): 123
Odefinierad (‰): 136
8,8
ACID:
8,78
Acidobiont (‰): 0
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
IPS (1-20):
2
739
Alkalibiont (‰):
0
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
39
2,77
6. Norens utlopp
2016-09-08
Lokalkoordinater: 6574061/1438308 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm)
Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript)
Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen
Brachysira brebissonii Ross in Hartley
Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot
Brachysira neoexilis Lange-Bertalot
Caloneis sp.
Cavinula mollicula (Hustedt) Lange-Bertalot
Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot
Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann
Cyclotella rossii Håkansson
Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee
Encyonema neogracile Krammer
Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat.
Eunotia faba Ehrenberg
Eunotia iatriaensis Foged
Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles
Eunotia incisa Gregory var. incisa
Eunotia metamonodon Lange-Bertalot
Eunotia minor (Kützing) Grunow
Eunotia myrmica Lange-Bertalot
Eunotia rhomboidea Hustedt
Eunotia rhynchocephala Hustedt var. rhynchocephala
Eunotia tenella (Grunow) Hustedt
Eunotia sp.
Fragilaria capucina Desmazieres s.lat.
Fragilaria gracilis Østrup
Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot
Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat.
Navicula angusta Grunow
Navicula heimansioides Lange-Bertalot
Navicula leptostriata Jørgensen
Navicula notha Wallace
Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross
Pinnularia tirolensis (Metzeltin & Krammer) Krammer var. julma Krammer
Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round
Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova
Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round
Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round
Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat.
Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing
Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing
Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova
ADM2
AUPD
AUTL
BBRE
BINT
BNEO
CALS
CVMO
CHME
CRAD
CROS
DSTE
ENNG
EBIL
EFAB
EIAT
EIMP
EINC
EMMO
EMIN
EMYR
ERHO
ERHY
ETEN
EUNS
FCAPsl
FGRA
FTEN
GEXLsl
NAAN
NHMD
NLST
NNOT
PFIB
PTJU
PABD
PALT
PSCT
SEXG
SRPIsl
TFEN
TFLO
UDAN
S
5,0
4,7
4,8
5,0
5,0
5,0
4,0
5,0
5,0
4,0
4,0
4,2
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,6
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,5
4,8
4,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,8
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,0
5,0
5,0
4,0
V pH
1
1
1
2
1
1
2
1
2
1
1
1
2
2
3
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
3
2
2
1
3
2
1
2
1
2
1
2
1
1
3
3
2
2
2
2
4
0
2
4
3
0
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
0
2
2
3
3
3
3
2
2
2
2
2
2
3
2
2
3
4
3
2
4
Antal
skal
188
7
28
111
6
2
1
1
4
3
2
1
2
3
1
1
1
2
9
1
2
1
1
1
1
2
1
2
2
1
4
1
1
1
1
1
1
1
4
1
1
4
1
SUMMA (antal skal):
410
SUMMA (antal taxa):
43
Antal
Relativ
Missbildcf. frekvens (%) ade skal
45,9
1,7
6,8
27,1
1,5
0,5
0,2
0,2
1,0
0,7
0,5
0,2
0,5
0,7
0,2
0,2
0,2
0,5
2,2
0,2
0,5
0,2
0,2
0,2
0,2
0,5
0,2
0,5
0,5
0,2
1,0
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
1,0
0,2
0,2
1,0
0,2
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
43
12,8
ADMI (%):
45,9
Acidofil (‰):
2,75
% PT:
0,0
EUNO (%):
5,9
Circumneutral (‰): 512
Odefinierad (‰): 7
IPS (1-20):
19,8
ACID:
5,95
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
TDI (0-100):
Acidobiont (‰): 0
466
15
Alkalibiont (‰):
0
Antal taxa:
Diversitet:
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
40
2,57
7. Näsbygraven
2016-09-05
Lokalkoordinater: 6560019/1470908 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm)
Amphora pediculus (Kützing) Grunow
Brachysira brebissonii Ross in Hartley
Chamaepinnularia submuscicola (Krasske) Lange-Bertalot
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties
Cyclotella meneghiniana Kützing
Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann
Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni
Gomphonema acuminatum Ehrenberg
Gomphonema micropus Kützing var. micropus
Gomphonema minutum (Agardh) Agardh
Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing
Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat.
Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski
Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot
Navicula antonii Lange-Bertalot
Navicula gregaria Donkin
Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg
Navicula rhynchotella Lange-Bertalot
Navicula vandamii Schoeman & Archibald var. vandamii
Nitzschia dubia W. Smith
Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum
Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis
Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt
Nitzschia parvula W.M.Smith
Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot
Nitzschia sp.
Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot
Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer
Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot
Sellaphora hustedtii (Krasske) Lange-Bertalot & Werum
Staurosira leptostauron Ehrenberg
Tabularia fasciculata (Agardh) Williams & Round
Tryblionella apiculata Gregory
Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara
ADM3
APED
BBRE
CSMU
CPLA
CMEN
ESLE
FVUL
GACU
GMIC
GMIN
GPAR
GPUMsl
HCAP
MAPE
NANT
NGRE
NLAN
NRHT
NVDA
NDUB
NIFR
NLIN
NLSU
NPAR
NZSU
NZSS
PLFR
RSIN
RABB
SHUS
SSLE
TFAS
TAPI
TDEB
S
4,0
4,0
5,0
4,0
4,0
2,0
5,0
4,0
4,0
3,0
4,0
2,0
4,5
4,0
2,3
4,0
3,4
3,8
3,0
3,0
2,0
2,0
3,0
3,0
2,8
1,5
1,0
3,4
4,5
4,0
3,0
4,0
2,0
2,4
2,0
V pH
1
1
2
3
1
1
2
3
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
3
1
2
3
1
2
2
1
1
1
1
1
3
2
2
3
4
2
0
4
4
3
4
4
4
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
3
4
4
0
4
3
0
4
3
4
2
4
4
4
4
Antal
skal
18
26
1
1
3
1
4
1
1
1
1
4
11
1
1
1
5
4
1
14
2
1
17
1
26
1
1
5
9
241
1
6
1
1
3
SUMMA (antal skal):
416
SUMMA (antal taxa):
35
Antal
Relativ
Missbildcf. frekvens (%) ade skal
4,3
6,3
0,2
0,2
0,7
0,2
1,0
0,2
0,2
0,2
1
0,2
1,0
2,6
0,2
0,2
0,2
1,2
1,0
0,2
3,4
2
0,5
0,2
4,1
0,2
6,3
0,2
0,2
1,2
2,2
57,9
0,2
5
1,4
0,2
0,2
0,7
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
35
TDI (0-100):
90,1
ADMI (%):
4,3
Acidofil (‰):
Diversitet:
2,71
% PT:
15,9
EUNO (%):
0,0
Circumneutral (‰): 94
5
Odefinierad (‰): 7
IPS (1-20):
13,9
ACID:
7,95
Acidobiont (‰): 0
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
894
Alkalibiont (‰):
0
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
41
3,14
8. Ralaån
2016-09-05
Lokalkoordinater: 6554442/1463426 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova
Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm)
Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat.
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties
Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot
Cyclotella meneghiniana Kützing
Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann
Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot
Eunotia incisa Gregory var. incisa
Eunotia minor (Kützing) Grunow
Fragilaria gracilis Østrup
Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson
Gomphonema capitatum Ehrenberg
Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat.
Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing
Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat.
Gomphonema sp.
Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski
Hippodonta coxiae Lange-Bertalot
Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson
Navicula antonii Lange-Bertalot
Navicula cryptocephala Kützing
Navicula cryptotenella Lange-Bertalot
Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot
Navicula germainii Wallace
Navicula gregaria Donkin
Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg
Navicula rhynchocephala Kützing
Navicula schmassmannii Hustedt
Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater
Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot
Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia
Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata
Nitzschia frequens Hustedt
Nitzschia media Hantzsch
Nitzschia parvula W.M.Smith
Nitzschia recta Hantzsch
Placoneis sp.
Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot
Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer
Sellaphora seminulum (Grunow) Mann
Stauroneis smithii Grunow
Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow
Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat.
Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller
Tryblionella apiculata Gregory
Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara
ADKR
ADM3
APEDsl
CPLA
CMLF
CMEN
ESLE
EOMI
EINC
EMIN
FGRA
FRUM
GCAP
GGRAsl
GPAR
GPUMsl
GOMS
HCAP
HCOX
LHUN
NANT
NCRY
NCTE
NESC
NGER
NGRE
NLAN
NRHY
NSMM
NVIP
NACD
NAMP
NDIS
NIFQ
NIME
NPAR
NREC
PLAS
PLFR
RSIN
SSEM
SSMI
SBRV
SRPIsl
SSVE
TAPI
TDEB
S
4,5
4,0
4,0
4,0
2,0
2,0
5,0
2,2
5,0
4,6
4,8
4,0
4,0
4,2
2,0
4,5
3,6
4,0
4,3
2,0
4,0
3,5
4,0
2,8
3,0
3,4
3,8
4,0
4,5
2,9
5,0
2,0
4,0
1,0
4,0
2,8
3,0
4,3
3,4
4,5
1,5
4,0
3,0
4,0
4,0
2,4
2,0
V pH
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
3
1
2
1
2
2
1
1
3
1
1
1
2
3
3
3
1
2
2
1
1
2
1
1
1
1
2
2
3
3
4
4
4
4
3
4
2
2
3
3
0
3
3
4
0
4
4
4
4
3
4
4
4
4
4
4
3
0
3
4
4
4
4
4
4
0
4
3
3
4
4
4
4
4
4
Antal
skal
8
34
24
75
1
2
1
32
1
2
1
2
4
1
11
58
8
2
1
1
4
8
18
1
2
6
7
1
1
1
6
1
56
1
2
12
4
1
4
2
8
1
2
6
1
1
1
SUMMA (antal skal):
427
SUMMA (antal taxa):
47
MissbildAntal
Relativ
cf. frekvens (%) ade skal
1,9
8,0
5,6
17,6
0,2
0,5
0,2
7,5
0,2
0,5
0,2
0,5
0,9
0,2
2,6
13,6
1,9
0,5
0,2
0,2
0,9
1,9
4,2
0,2
0,5
1,4
1,6
0,2
0,2
0,2
1,4
0,2
13,1
0,2
0,5
12
2,8
0,9
0,2
0,9
0,5
1,9
0,2
0,5
1,4
0,2
0,2
0,2
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
47
TDI (0-100):
82,1
ADMI (%):
8,0
Acidofil (‰):
Diversitet:
4,19
% PT:
19,7
EUNO (%):
0,7
Circumneutral (‰): 194
7
Odefinierad (‰): 33
IPS (1-20):
14,0
ACID:
8,19
Acidobiont (‰): 0
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
766
Alkalibiont (‰):
0
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
42
2,83
9. Stenebäcken
2016-09-05
Lokalkoordinater: 6561183/1460288 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm)
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties
Eunotia minor (Kützing) Grunow
Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst
Gomphonema clavatum Ehrenberg
Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat.
Navicula schmassmannii Hustedt
Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot
Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot
Staurosira martyi (Heribaud) Lange-Bertalot
ADM3
CPLA
EMIN
GANG
GCLA
GPUMsl
NSMM
PLFR
PTLA
SRMA
S
4,0
4,0
4,6
3,0
5,0
4,5
4,5
3,4
4,6
4,0
V pH
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
4
2
3
3
4
3
4
4
0
Antal
skal
1
374
36
1
1
3
2
1
2
1
SUMMA (antal skal):
422
SUMMA (antal taxa):
10
Antal
Relativ
Missbildcf. frekvens (%) ade skal
0,2
88,6
36
8,5
1
0,2
0,2
0,7
0,5
0,2
0,5
0,2
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
10
70,8
ADMI (%):
0,2
Acidofil (‰):
Diversitet:
0,68
TDI (0-100):
% PT:
0,0
EUNO (%):
8,5
Circumneutral (‰): 12
Odefinierad (‰): 2
IPS (1-20):
15,5
ACID:
4,52
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
Acidobiont (‰): 0
85
900
Alkalibiont (‰):
0
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
43
2,85
10. Sågsnårsälven
2016-09-07
Lokalkoordinater: 6588536/1441618 (RT90_25gonV)
RAPPORT
Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
Arter
Kod
Achnanthes sp.
Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector
Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm)
Amphipleura kriegeriana (Krasske) Hustedt
Brachysira brebissonii Ross in Hartley
Brachysira neoexilis Lange-Bertalot
Caloneis tenuis (Gregory) Krammer
Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties
Cymbella cymbiformis Agardh
Encyonema minutiforme Krammer
Encyonema vulgare Krammer var. vulgare
Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer
Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt
Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus
Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt
Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles
Eunotia minor (Kützing) Grunow
Eunotia sp.
Fragilaria capucina Desmazieres s.lat.
Fragilaria gracilis Østrup
Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot
Fragilaria sp.
Gomphonema acuminatum Ehrenberg
Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt
Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot
Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin
Navicula angusta Grunow
Navicula cryptotenella Lange-Bertalot
Navicula heimansioides Lange-Bertalot
Navicula radiosa Kützing
Navicula rhynchocephala Kützing
Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot
Nitzschia sp. Iconogr. 2. Taf. 70:21a-b
Psammothidium perpusillum (Oestrup) Lange-Bertalot
Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round
Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann
Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat.
Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing
ACHS
ADHE
ADM2
AKRI
BBRE
BNEO
CATE
CHSH
CPLA
CCYM
ENMF
EVUL
EDES
ESUM
EARC
EBLU
EIMP
EMIN
EUNS
FCAPsl
FGRA
FTEN
FRAS
GACU
GEXL
GLAT
MMAC
NAAN
NCTE
NHMD
NRAD
NRHY
NVDI
NZS1
PPEP
PSCT
SSTM
SRPIsl
TFLO
S
4,8
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,0
4,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,6
5,0
4,5
4,8
4,0
4,0
4,0
5,0
5,0
5,0
5,0
4,0
5,0
5,0
4,0
5,0
4,0
5,0
5,0
5,0
4,0
5,0
V pH
2
2
1
3
2
1
2
1
1
3
1
3
2
1
3
2
2
1
1
1
1
2
1
2
1
3
1
3
1
2
1
3
1
1
1
1
1
1
1
0
4
3
2
2
2
3
2
4
3
0
4
0
3
3
2
2
2
2
3
3
3
0
4
3
4
2
2
4
2
3
4
0
3
3
2
4
4
2
Antal
skal
1
1
265
1
1
26
1
3
1
1
3
1
1
2
1
1
4
1
2
2
10
3
1
3
7
58
1
1
1
1
1
1
1
1
6
1
4
1
5
SUMMA (antal skal):
426
SUMMA (antal taxa):
39
Antal
Relativ
Missbildcf. frekvens (%) ade skal
0,2
0,2
62,2
0,2
0,2
6,1
0,2
0,7
0,2
0,2
0,7
1
0,2
0,2
0,5
0,2
0,2
0,9
0,2
0,5
0,5
2,3
0,7
0,2
0,7
1,6
14
13,6
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
1,4
0,2
0,9
0,2
1,2
-
Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):
Antal taxa:
39
20,6
ADMI (%):
62,2
Acidofil (‰):
Diversitet:
2,36
TDI (0-100):
% PT:
0,0
EUNO (%):
2,1
Circumneutral (‰): 704
Odefinierad (‰): 16
IPS (1-20):
19,8
ACID:
7,36
Alkalifil (‰):
Missbildade (%): -
Acidobiont (‰): 0
113
167
Alkalibiont (‰):
0
Medelbredd
ADMI (μm):
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna
uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
44
2,58
Bilaga 3. Tabeller
Lokalerna ordnade i nummerordning
Index och hjälpparametrar:
IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique
TDI = Trophic Diatom Index
% PT = % Pollution Tolerante valves
ACID = ACidity Index for Diatoms
Följande parametrar används för att räkna ut ACID:
ADMI group I-III (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum
EUNO (%) = släktet Eunotia
Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5.
Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7.
Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7.
Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7.
Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7.
Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum
45
Nr Vattendrag/lokal
Antal räknade arter
Divers-itet
IPS (1-20)
IPS-klass
TDI (0-100)
TDI-klass
%PT
% PT-klass
Klass
Tabell 1. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI
och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län
2016.
2016
Status
1
Bosån
68
4,60
17,6
1
41,2
2-3
1,4
1-2
1
Hög
2
Äverstaån
23
2,23
14,8
2
69,1
2-3
5,7
1-2
2
God
3
Grytsjöbäcken, 5 norr
20
1,78
19,9
1
0,3
1
0,0
1-2
1
Hög
4
Holmsjöbäcken, Stn 2
43
3,34
19,7
1
14,0
1
0,0
1-2
1
Hög
5
Klockarbäcken
51
4,01
8,8
4
80,4
4-5
50,2
5
4
Otillfreds.
6
Norens utlopp
43
2,75
19,8
1
12,8
1
0,0
1-2
1
Hög
7
Näsbygraven
35
2,71
13,9
3
90,1
4-5
15,9
3
3
Måttlig
8
Ralaån
47
4,19
14,0
3
82,1
4-5
19,7
3
3
Måttlig
9
Stenebäcken
10
0,68
15,5
2
70,8
2-3
0,0
1-2
2
God
39
2,36
19,8
1
20,6
1
0,0
1-2
1
Hög
10 Sågsnårsälven
46
acidofil (‰)
circumneutral (‰)
alkalifil (‰)
alkalibiont (‰)
odefinierad (‰)
1
Bosån
11,4 11,2
2
148
583
212
2
52
5,74
Måttligt surt
2
Äverstaån
57,6
3,1
0
33
664
291
0
12
7,73
Alkaliskt
3
Grytsjöbäcken, 5 norr
0,0
88,0
17
962
5
17
0
0
1,55
Mycket surt
4
Holmsjöbäcken, Stn 2
44,0 11,2
2
440
528
7
0
22
5,68
Måttligt surt
5
Klockarbäcken
3,6
0,2
0
2
123
739
0
136
8,78
Alkaliskt
6
Norens utlopp
45,9
5,9
0
466
512
15
0
7
5,95
Nära neutralt
7
Näsbygraven
4,3
0,0
0
5
94
894
0
7
7,95
Alkaliskt
8
Ralaån
8,0
0,7
0
7
194
766
0
33
8,19
Alkaliskt
9
Stenebäcken
0,2
8,5
0
85
12
900
0
2
4,52
Nära neutralt*
62,2
2,1
0
113
704
167
0
16
7,36
Nära neutralt
10 Sågsnårsälven
EUNO (%)
ACID
Nr Vattendrag/lokal
ADMI (%)
acidobiont (‰)
Tabell 2. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i
vattendrag i Örebro län 2016. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i
uträkningen av ACID.
2016
* = expertbedömning
47
Surhetsklass
Bilaga 4. Kemidata 2016
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN, Örebro län
Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4
Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5
Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913, 1999).
Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde.
När det gäller pH och Alkalinitet är dock betydelsen den omvända.
Bedömningarna av N-tot och P-tot i rinnande vatten baseras på tillståndsgränserna för sjöar.
Temp.
Ca
Mg
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
7,0
<5
4,8
19
1100
12,0
1,3
7,2
<5
4,3
15
670
9,4
1,1
0,51
7,5
<5
4,9
23
660
13,0
1,3
0,220
0,66
6,9
34,0
6,0
68
1100
13,0
1,6
7,6
0,720
0,03
5,8
<5
5,0
24
660
3,4
0,8
13,9
0,610
0,06
5,8
<5
8,8
25
740
3,7
1,0
10,3
0,220
0,05
6,5
<5
3,1
9
320
2,5
0,5
2016-09-12
14,7
0,150
0,10
6,7
<5
3,1
10
360
3,1
0,5
Klockarbäcken-Ervalla 2016-02-04
-0,9
0,620
0,34
7,0
23,0
6,1
88
2700
9,5
3,9
Klockarbäcken-Ervalla 2016-04-04
6,5
0,460
0,44
7,3
17,0
6,5
130
1200
9,0
4,0
Klockarbäcken-Ervalla 2016-06-07
15,7
0,450
1,20
7,6
21,0
11,0
100
2000
19,0
8,0
Klockarbäcken-Ervalla 2016-09-07
15,8
0,320
1,20
7,6
6,8
12,0
120
3200
21,0
7,4
Klockarbäcken-Ervalla 2016-10-04
7,2
0,250
1,80
7,9
<5
22,0
120
1300
24,0
9,2
°C
Abs F
Alk.
Station
Datum
Bosån
2016-01-18
-0,9
0,470
0,41
Bosån
2016-03-02
0,7
0,440
0,28
Bosån
2016-06-01
19,0
0,270
Bosån
2016-08-31
17,3
Grytsjöbäcken5 norr
2016-05-16
Grytsjöbäcken5 norr
2016-09-07
Holmsjöbäcken Stn 2
2016-05-16
Holmsjöbäcken Stn 2
pH
420/5 mekv/l
Susp.
Cl Fosfor total, P Kväve total, N
Noren utlo
2016-06-07
19,8
0,230
0,08
6,6
<5
3,6
<5.0
390
3,0
0,6
Noren utlo
2016-09-08
17,4
0,170
0,12
7,0
<5
3,0
<5.0
350
3,7
0,7
Näsbygraven 334
2016-02-03
1,1
0,430
1,60
7,8
19,0
23,0
130
3700
60,0
4,5
Näsbygraven 334
2016-04-26
8,5
0,170
2,30
8,0
13,0
43,0
42
2400
150,0
12,0
Näsbygraven 334
2016-06-01
15,0
0,150
2,60
8,2
10,0
72,0
38
2000
190,0
17,0
Näsbygraven 334
2016-09-05
12,2
0,022
2,50
8,0
<5
93,0
18
960
330,0
32,0
Ralaån 337
2016-02-04
0,6
0,480
1,10
7,5
7,4
14,0
55
3000
33,0
4,8
Ralaån 337
2016-04-26
8,4
0,170
1,80
8,0
6,7
22,0
58
3600
50,0
5,6
Ralaån 337
2016-06-01
18,0
0,220
2,00
7,9
9,2
22,0
82
3600
45,0
5,1
Ralaån 337
2016-09-05
14,6
0,083
2,10
7,9
6,3
39,0
50
4800
48,0
4,7
Stenebäcken norr
2016-02-04
-0,2
0,600
0,95
7,4
12,0
23,0
110
2100
30,0
5,5
Stenebäcken norr
2016-04-06
6,5
0,370
0,86
7,1
110,0
25,0
530
3800
23,0
4,2
Stenebäcken norr
2016-06-01
15,9
0,580
1,50
7,7
14,0
22,0
97
3100
34,0
5,8
Stenebäcken norr
2016-09-05
14,3
0,150
1,40
7,9
<5
25,0
97
650
28,0
3,5
Sågsnårsälven
2016-06-07
18,3
0,310
0,36
7,3
<5
2,1
<5.0
410
6,4
2,1
Sågsnårsälven
2016-09-07
13,9
0,170
0,52
7,6
<5
2,6
6
410
8,1
2,7
Äverstaån
2016-01-19
-0,6
0,410
1,20
7,0
17,0
15,0
90
2300
25,0
8,9
Äverstaån
2016-03-02
0,2
0,350
1,00
7,6
8,6
14,0
49
1700
23,0
7,6
Äverstaån
2016-05-11
17,6
0,370
1,10
7,5
24,0
13,0
82
2300
24,0
8,3
Äverstaån
2016-09-28
13,7
0,150
2,00
7,5
6,5
37,0
120
6500
34,0
12,0
Susp. Är inte tillståndsklassat
48
Bilaga 5. Lokalbeskrivningar
49
1. Bosån
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
67 Motala ström
18 Örebro
Hallsberg
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE653686-148270
6531973/1484134
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
lugnt (< 0,2 m/s)
låg
grumligt
färgat
17,3°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-08-31
Mikael Nyberg, Christiane Kaiser
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
10 m
1m
5,3 m
mätt
0,35 m
0,5 m
Märkning av lokal:
nedströms bro
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
finsediment
fin sten
grov sten
>50%
saknas
<5%
5-50%
5-50%
<5%
saknas
saknas
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
mossor
-
saknas
saknas
saknas
saknas
<5 %
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
5-50%
5-50%
<5%
<5%
artificiell
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
lövskog
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
gräs/halvgräs/vass
buskar
träd
5-50 %
Typ:
-
Dom. art:
Al
Sub.dom. art:
Björk
Styrka:
-
Övrigt
-
50
2. Äverstaån
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
61 Norrström
18 Örebro
Örebro
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE657592-147595
6576115/1475923
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
lugnt (< 0,2 m/s)
medel
klart
klart
13,7°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-28
Mikael Nyberg, Christiane Kaiser
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
10 m
1m
8,5 m
uppskattad
1,5 m
>2 m
Märkning av lokal:
300 m nedströms E20
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
finsediment
-
>50%
saknas
saknas
saknas
saknas
saknas
saknas
saknas
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
flytbladsväxter
övervattensväxter
-
<5 %
5-50%
saknas
saknas
saknas
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
5-50%
saknas
saknas
saknas
-
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
åker
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
gräs/halvgräs/vass
saknas
Typ:
Jordbruk
Kanal
-
Dom. art:
Vass
-
Sub.dom. art:
-
Styrka:
mycket stark
mycket stark
-
Övrigt
Svårt att hitta vegetation som inte börjat brytas ned.
51
3. Grytsjöbäcken, 5 norr
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
108 Göta älv
18 Örebro
Degerfors
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE657082-141504
6571596/1415490
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
strömt (0,2 - 0,7 m/s)
låg
klart
färgat
13,9°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-07
Mikael Nyberg, Christiane Kaiser
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
10 m
0,6 m
0,6 m
mätt
0,08 m
0,17 m
Märkning av lokal:
i skogen
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
saknas
saknas
5-50%
<5%
5-50%
5-50%
<5%
saknas
fina block
grus
grov sten
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
mossor
-
saknas
saknas
saknas
saknas
> 50%
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
saknas
<5%
<5%
saknas
-
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
barrskog
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
träd
gräs/halvgräs/vass
annan vegetation
>50 %
Typ:
Försurning
-
Dom. art:
Gran
Blåbär
Ormbunke
Sub.dom. art:
-
Styrka:
stark
-
Övrigt
-
52
4. Holmsjöbäcken, Stn 2
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
61 Norrström
18 Örebro
Degerfors
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE656848-143102
6569665/1428574
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
lugnt (< 0,2 m/s)
låg
klart
klart
14,7°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-12
Mikael Nyberg, Friedrike Ermold
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
10 m
3,7 m
3,7 m
mätt
0,14 m
0,21 m
Märkning av lokal:
nedströms gångbro
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
<5%
<5%
<5%
5-50%
5-50%
5-50%
<5%
saknas
grov sten
fin sten
fina block
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
mossor
flytbladsväxter
-
saknas
<5 %
saknas
saknas
> 50%
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
<5%
<5%
<5%
<5%
artificiell
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
lövskog
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
buskar
gräs/halvgräs/vass
träd
<5 %
Typ:
Försurning
-
Dom. art:
Björk
Sub.dom. art:
-
Styrka:
måttlig
-
Övrigt
-
53
5. Klockarbäcken
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
61 Norrström
18 Örebro
Örebro
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE659491-146664
6591001/1467857
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
lugnt (< 0,2 m/s)
låg
grumligt
färgat
15,2°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-07
Mikael Nyberg, Friedrike Ermold
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
8m
2,4 m
2,4 m
mätt
0,14 m
0,24 m
Märkning av lokal:
nedanför villatomt
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
fin sten
grus
grov sten
5-50%
saknas
5-50%
5-50%
<5%
<5%
saknas
saknas
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
mossor
övervattensväxter
flytbladsväxter
<5 %
<5 %
saknas
saknas
5-50%
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
<5%
<5%
saknas
saknas
lövskog
Dominerande 3:
artificiell
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
åker
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
gräs/halvgräs/vass
träd
5-50 %
Typ:
Jordbruk
Kanal
-
Dom. art:
-
Sub.dom. art:
-
Styrka:
stark
måttlig
-
Övrigt
-
54
6. Norens utlopp
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
108 Göta älv
18 Örebro
Karlskoga
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE657378-143743
6574061/1438308
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
strömt (0,2 - 0,7 m/s)
medel
klart
färgat
17,4°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-08
Mikael Nyberg, Cristiane Kaiser
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
7m
5m
11 m
mätt
0,34 m
0,58 m
Märkning av lokal:
20 m nedströms damm
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
<5%
saknas
5-50%
>50%
5-50%
<5%
<5%
saknas
fin sten
grov sten
grus
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
långskottsväxter
övervattensväxter
-
saknas
<5 %
<5 %
saknas
saknas
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
<5%
5-50%
<5%
<5%
artificiell
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
blandskog
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
träd
annan vegetation
5-50 %
Typ:
Försurning
-
Dom. art:
Gran
Ormbunke
-
Sub.dom. art:
Al
-
Styrka:
måttlig
-
Övrigt
-
55
7. Näsbygraven
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
61 Norrström
18 Örebro
Kumla
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE655330-147073
6560019/1470908
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
lugnt (< 0,2 m/s)
låg
klart
klart
12,1°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-05
Mikael Nyberg, Friedrike Ermold
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
10 m
2m
2m
mätt
0,2 m
0,25 m
Märkning av lokal:
0 - 10 m uppströms vägbro
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
fin sten
grus
grov sten
<5%
<5%
5-50%
5-50%
5-50%
<5%
saknas
saknas
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
-
saknas
saknas
saknas
saknas
saknas
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
<5%
saknas
<5%
saknas
lövskog
Dominerande 3:
artificiell
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
åker
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
träd
gräs/halvgräs/vass
5-50 %
Typ:
Jordbruk
Kanal
-
Dom. art:
Lönn
-
Sub.dom. art:
Ask
-
Styrka:
mycket stark
stark
-
Övrigt
-
56
8. Ralaån
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
61 Norrström
18 Örebro
Kumla
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE654908-146027
6554442/1463426
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
strömt (0,2 - 0,7 m/s)
låg
klart
klart
14,6°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-05
Mikael Nyberg, Friedrike Ermold
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
7m
4m
4m
mätt
0,25 m
0,52 m
Märkning av lokal:
uppströms vägbro
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
fin sten
grus
grov sten
<5%
<5%
5-50%
>50%
5-50%
<5%
saknas
saknas
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
flytbladsväxter
-
saknas
<5 %
saknas
saknas
saknas
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
<5%
<5%
saknas
saknas
-
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
åker
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
annan vegetation
träd
5-50 %
Typ:
Jordbruk
Kanal
-
Dom. art:
Brännäslor
Klibbal
-
Sub.dom. art:
-
Styrka:
mycket stark
stark
-
Övrigt
-
57
9. Stenebäcken
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
61 Norrström
18 Örebro
Kumla
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE655777-145994
6561183/1460288
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
lugnt (< 0,2 m/s)
låg
klart
klart
14,2°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-05
Mikael Nyberg, Friedrike Ermold
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
10 m
4,1 m
4,1 m
mätt
0,24 m
0,38 m
Märkning av lokal:
25 m nedströms bro
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
finsediment
grus
fin sten
>50%
saknas
<5%
<5%
<5%
saknas
saknas
saknas
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
övervattensväxter
flytbladsväxter
-
> 50%
<5 %
saknas
saknas
saknas
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
5-50%
<5%
saknas
saknas
artificiell
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
åker
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
träd
gräs/halvgräs/vass
<5 %
Typ:
Jordbruk
Kanal
-
Dom. art:
Al
-
Sub.dom. art:
-
Styrka:
mycket stark
mycket stark
-
Övrigt
-
58
10. Sågsnårsälven
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde:
Län:
Kommun:
61 Norrström
18 Örebro
Nora
Stations EU-id:
Lokalkoordinater:
Koordinatsystem:
SE658691-144233
6588536/1441618
RT90_25gonV
Metodik:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 13946
ja
Vattenhastighet:
Vattennivå:
Grumlighet:
Vattenfärg:
Vattentemperatur:
strömt (0,2 - 0,7 m/s)
låg
klart
färgat
13,9°C
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2016-09-07
Mikael Nyberg, Cristiane Kaiser
Länsstyrelsen Örebro län
regional miljöövervakning
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
Bredd (mätt/uppskattad)
Lokalens medeldjup:
Lokalens maxdjup:
10 m
3,1 m
3,1 m
mätt
0,11 m
0,34 m
Märkning av lokal:
nedan där bäcken rinner över en häll
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand (<0,2 cm):
Grus (0,2-2 cm):
Fin sten (2-10 cm):
Grov sten (10-20 cm):
Fina block (20-40 cm):
Grova block (> 2 m):
Häll:
grov sten
fin sten
fina block
saknas
saknas
<5%
5-50%
5-50%
5-50%
<5%
saknas
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
Mossor:
Påväxtalger:
mossor
-
saknas
saknas
saknas
saknas
<5 %
saknas
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
<5%
<5%
<5%
<5%
-
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
barrskog
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
gräs/halvgräs/vass
buskar
träd
5-50 %
Typ:
Kanal
-
Dom. art:
Gran
Sub.dom. art:
Tall
Styrka:
måttlig
-
Övrigt
-
59
Länsstyrelsen i Örebro län
Stortorget 22, 701 86 Örebro
010-224 80 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/orebro