Energieffektiva byggnader

Objektsredovisning
Energieffektiva byggnader
– Kretsloppsrådets översikt
En presentation av byggsektorns energieffektiva byggnader
Bilaga 2 – lokaler
1
Innehåll
Nybyggnadsprojekt Lokaler ...................................................................................................................... 3
Hagaporten III ........................................................................................................................................... 3
Kaggen ...................................................................................................................................................... 5
Västerport ................................................................................................................................................. 7
Vargbroskolan ........................................................................................................................................... 9
Ombyggnadsprojekt Lokaler................................................................................................................... 11
Simhallen i Gällivare ................................................................................................................................ 11
2
Nybyggnadsprojekt Lokaler
Hagaporten III
Skanska Fastigheter Stockholm AB har 2008 uppfört ett kontorshus med 28 000 m2 lokalyta i Solna norr
om Stockholm. Det finns tre ljusgårdar i byggnaden varav två är inbyggda. Garage finns i de tre nedersta
våningarna.
Byggnaden vetter mot en av landets hårdast trafikerade motorvägar och har mot söder och väster
fönster med ett yttre ventilerat solskyddsglas som bullerskydd och för att ventilera bort värmestrålning.
Fönstrens U-värde är 1,4 W/m2K. Ytterväggarnas U-värde är 0,32 W/m2K. Byggnaden har en
prefabricerad stomme av stål och betong. Skanskas krav på luftläckning var 0,5 l/s och m2BTA. Den
uppmätta luftläckningen var 0,28 l/s och m2 BTA, vilket för byggnaden motsvarar 0,5 l/s och m2
omslutningsarea vid 50 Pa.
Ventilationssystemet är uppbyggt kring principen med stora aggregat, stora ventilationskanaler med
stora luftflöden och låga lufthastigheter och flexibilitet i hur luften används i byggnaden. Byggnaden
nyttjar frikyla via uteluft till ventilation och av den anledningen har ventilationsaggregatet ett separat
förvärmningsbatteri anslutet till kylbaffelsystemet. Garagen ventileras via frånluft från kontor.
Byggnaden värms med radiatorer och är ansluten till fjärrvärme och fjärrkyla. Hissar har låg
energianvändning och energisnål belysning med närvarostyrning är installerat i mindre använda
utrymmen.
Energi- och miljöavtal har ingåtts med hyresgästen, ÅF, med incitament baserat på hyresgästens
beteende. ÅF får årsvis hälften av den bedömda besparingen på den byggnadsrelaterade
energianvändningen, som kan hänföras till ändrat beteende. Parallellt med detta försöker ÅF påverka sitt
egen beteende avseende verksamhetsel.
3
Energianvändning
I värme ingår ej markvärme (ca 2 kWh/m2) och i kyla ingår
ej processkyla (ca 12 kWh/m2). Normaliserad energianvändning, 12 månaders sammanhängande drift, är 79
kWh/m2. Beräknad energianvändning är 85 kWh/m2.
Projektstyrning
I samband med projektstart ställs rutinmässigt krav på
energianvändningen enligt Skanskas miljöledningssystem.
Separata energiberäkningar har genomförts och indata är
kontrollerade mot verkligheten.
Ambitionen var att klara kraven för GreenBuilding, varför
man bland annat har arbetat med arkitekturen och
placering av verksamhet inom byggnaden. Framför allt är
det storlek och placering av glasytor som är viktigt för att
inte få in eller släppa ut för mycket värme men ändå
tillgodose behovet av dagsljus.
LCC-upphandling användes för luftbehandlingsaggregatet
och där var kravet en maxhastighet på 1,6 m/s och värmeåtervinningsgrad på 69%.
Driftserfarenheter
Driften övervakas med tre parallella metoder: Egeninitierad webbpilot via Norrenergi med energilarm via
e-post, Webess via driftorganisationen och PIA via
byggorganisationen. Driftorganisationen har ett verktyg
för feldiagnoser, Maximo.
Byggnadsbeskrivning
Byggnadsår
Area LOA, m2
Area Atemp, m2
Antal huskroppar
Hustyp
Antal våningar
Ventilation
2008
28 000
33 265
1
kontorshus
7
CAV
Uppvärmning
Fjärrvärme
Kyla
Frikyla
U-värde
Golvkonstruktion
W/m²K
-
Ytterväggar
0,324
Tak
0,128 - 0,153
Fönster
1,4
Energianvändning
kWh/(m2år)
Uppmätta värden:
Värme
43
Komfortkyla
18
Driftsel
17
Verksamhetsel
53
Energiprestanda:
Ekonomi
Systemval för att upprätthålla inomhusklimatet bygger på
såväl LCC som LCA. Luftbehandlingsaggregaten har upphandlats utifrån LCC-beräkningar med branschverktyget
ENEU.
Förutsättningar och erfarenheter
I huset har man använt sig av beprövad teknik ”till 90%”.
Den inifrån manövrerade solavskärmningen, placerad
utanför klimatskärmen men innanför ett fasadglas, var
nytt. Byggnaden är inget experimenthus utan resultatet av
en rationell process med kända återkommande krav från
tidigare projekt. Skanskas mål är att 2010 ska snittet för
alla nyutvecklade fastigheter ligga minst 25 procent under
gällande regler för energianvändning.
4
Uppmätt
79
Beräknad
85
Vatten
m3
Kallvatten
5236
Varmvatten
1026
Fastighetsägare
Skanska
Fastigheter
Stockholm AB
Källa
Fastighetsägaren
Kaggen
2008 färdigställde NCC kontorshuset Kaggen. Fastigheten utvecklades av NCC Property Development
AB och ägs nu av Alecta. Husets sex våningar med en sammanlagd lokalyta på 8 500 m2 och ett centralt
atrium. Gångbroar länkar samman de öppna våningsplanen och för in dagsljus i den kompakta
byggnadsgeometrin. Interiört är den bärande betongen exponerad.
Tre av fasaderna är uppbyggda av betongelement och den fjärde entrésidan har delvis en öppen
glasfasad. U-medelvärdet för väggarna är 0,31 W/m2K och fönstren har ett U-värde på 1,3 W/m2K. Glasen
har transmittans upp till 31 %. Lufttätheten är inte uppmätt.
Installationsutrymmena är placerade i bottenplan. Ventilationsaggregat har roterande värmeväxlare
med ca 85 % verkningsgrad och är dimensionerad så att ventilationen inte behöver något
eftervärmningsbatteri. Vintertid höjs tilluftstemperaturen maximalt. På så sätt utnyttjas den roterande
växlaren maximalt innan radiatorerna går in och ger värmetillskott. Fläktarna i ventilationsaggregaten är
försedda med varvtalsreglering som styrs via tryck och tidscheman. Årsmedelvärde för specifik
fläkteffekt är max 2,0 kW/(m³/s). Tilluftsdonen är motoriserade. Termostater och närvarogivare styr
regleringen av tilluftsföde i respektive zon och cellkontor. I konferensrum och övriga utrymmen där ingen
vistas under längre tid minskas flödena till minflöde 0,35 l/(s,m²).
Kaggen har ingen central tappvarmvattenförsörjning för kontorsytorna. I kontoren finns elektriska
varmvattenberedare i anslutning till varje hyresgästs grupp med våtenheter. Dessa förses med enbart
kallvatten och därför behövs ingen separat ledning för tappvarmvatten eller varmvattencirkulation för
plan 2-6.
Ventilationsluften fungerar som köldbärare och systemet har inga kylbafflar. Byggnadens behov av kyla
uppstår, beroende på solinstrålningen, någon gång då utetemperaturen är mellan +5°C och +10 °C. Upp
till +15 °C är kylan i utomhusluften tillräcklig för att möta kylbehovet. De roterande växlarna utnyttjas för
kylåtervinning och ventilationsaggregaten är inställda för att utnyttja nattkylan maximalt. Alla tilluftsdon
har möjlighet att öppna till fullflöde nattetid. I sista hand startas ett kylbatteri anslutet till
fjärrkylaväxlaren.
5
Fastigheten är ansluten till fjärrvärme- respektive
fjärrkylnätet inom Malmö Stad. Elenergi till byggnaden
kommer i huvudsak från vindkraftverk i Norra Hamnen.
Byggnadsbeskrivning
Byggnadsår
Area LOA, m2
Area Atemp, m2
Antal huskroppar
Hustyp
Antal våningar
Ventilation
Uppvärmning
Kyla
2008
8 500
9 367
1
Kontorsbyggnad
5
FTX, VAV
Fjärrvärme
Fjärrkyla
U-värde
Golvkonstruktion
Ytterväggar
Tak
Fönster (medelvärde)
W/m²K
0,11
0,31
0,18
1,3
Drift
Byggnaden har ett web-baserat styr- och övervakningssystem med integrerat larmsystem för installationer.
Energianvändning för värme, kyla och kallvatten registreras och kan läsas av via leverantören.
Energianvändningen följs upp och jämförs med beräknad
energianvändning.
Energianvändning
Uppmätta värden:
Värme
Komfortkyla
Driftsel
Verksamhetsel
kWh/(m2år)
Ekonomi
Energiberäkning avseende värme-, kyl- och elanvändning
har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärder. Fastighetens produktionskostnad har hållits låg
enligt NCC s plattformstänkande.
Energiprestanda:
Uppmätt
Beräknad
65
67
Vatten
Kallvatten
Varmvatten
m3
1791
ingen uppgift
I allmänna utrymmen och även vid arbetsplatserna är
belysningen styrd av närvarogivare. För att öka medvetenheten hos hyresgästerna har de egna elabonnemang.
Energianvändning
Kaggen är en av NCC´s första GreenBuilding-märkta
byggnader. Green Buildings krav var 120 kWh/(m2,år).
Serverkylan är 12,4 kWh/m2 och belastar fjärrkylan.
Projektstyrning
Eftersom den största risken för inneklimatet är
övertemperaturer har en noggrann klimatberäkning
avseende sommarfallet utförts.
Förutsättningar och erfarenheter
NCC är stolta över sitt miljöarbete med nya initiativ och
fortsätter utvärdera nya lösningar, såsom geoenergi,
solenergi, vindkraft mm. NCC har också tagit fram en
utbildning för framtida ägare och brukare av deras
fastigheter. Syftet är att förbättra kunskapen om hur man
ska leva och verka i ett "grönt hus" för att skapa önskade
effekter.
6
Fastighetsägare
Alecta
Källa
NCC, www.ncc.se
38
13
14
60
(prognos)
Västerport
Västerport ligger på Kungsholmen i Stockholm. NCC var klara med fastigheten 2008. Ljusgårdar och
flyglar hjälper till att få dagsljus till de cirka 20 000 m2 kontorsyta som byggnaden rymmer. De två nedre
planen rymmer bland annat garage.
Stommen består av prefabricerade betongelement. Taken är isolerade med 200 mm och har ett U-värde
på 0,18 W/m2K. Väggarna har ett U-värde på 0,23 W/m2K. Fönstren är treglas med solskydd och har ett
U-värde på 1,1 W/m2K. För att minska behovet av kyla används persienner som avskärmar
solinstrålningen. I energiberäkningen har man antagit att köldbryggorna utgör ca 20 % av byggnadens
transmissionsförluster.
Börvärden för inomhustemperaturen ligger i intervallet mellan 20 och 26 °C.
Västerport har ett luftburet system för att transportera ut både värme och kyla till byggnaden.
Byggnaden har inte ett stort aggregat för hela byggnaden utan ett för varje våningsplan. För att minska
behovet av köpt kyla och värme används stommen för att lagra värme- och kylöverskott. Eftersom
byggnaden saknar radiatorer för uppvärmning har risken att värma och kyla samtidigt uteslutits.
Ventilationsaggregaten har valts med en verkningsgrad på 80 % i värmeväxlaren och låg specifik
fläkteffekt. Driften optimeras för varje hyresgäst. VAV-systemet styr på närvaro, koldioxid och
temperatur. Systemet har möjlighet att blåsa in en temperatur på 31°C, vilket används vintertid då låga
internlaster förekommer. Tappvarmvatten bereds lokalt på kontorsplanen med el för att eliminera
distributionsförluster. För gymverksamheten bereds tappvarmvatten i fjärrvärmecentralen.
Fjärrvärme och fjärrkyla är kopplat till byggnaden. I det första kontraktet med elleverantör har avtalats
att elenergin i sin helhet ska komma från förnyelsebar elenergi.
Belysning är utformad enligt GreenLight, ett EU-projekt som i Sverige leds av Energimyndigheten.
Belysningen står för ca 30% av elanvändningen i kommersiella lokaler. Deltagandet i GreenLight innebär
belysningsåtgärder i 50%av de egna lokalerna, eller reducera den totala energianvändningen för belysning med minst 30%. Samtliga kontorslokaler har närvarostyrd belysning.
7
Energianvändning
Den beräknade energianvändningen är ca 90 kWh/m2. IDA
klimat och Energi har använts för att simulera byggnadens
energianvändning.
Byggnaden befinner sig under intrimning och en del
justeringar har nyligen utförts varför redovisade siffror är
något osäkra. En prognos för 2010 baserad på utfall och
utförda åtgärder exklusive processenergi pekar på 45
kWh/m2 för värme (graddagskorrigerat), 17 kWh/m2 för
kyla och ca 25 kWh/m2 för fastighetsel. Hyresgästelen
uppgår totalt till 75 kWh/m2 varav ca 10 kWh/m2 är
processrelaterat.
Kallvattenförbrukning exklusive gymverksamhet är 4200
m3 per år.
Projektstyrning
Västerport är projekterat bland annat för att klara kraven
enligt GreenBuilding och var också ett av de första att få
utmärkelsen. Projektstyrningen har haft stort fokus på
energifrågan.
Täthetsprovning har inte utförts.
Driftserfarenheter
Byggnaden har ett web-baserat styr- och övervakningssystem med integrerat larmsystem för installationer.
Energianvändning för värme, kyla, kall- och varmvatten
registreras och kan läsas av i övervakningsanläggningen.
Ekonomi
Energiberäkning avseende värme-, kyl- och elanvändning
har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärder.
Förutsättningar och erfarenheter
NCC är stolta över sitt miljöarbete med nya initiativ och
fortsätter utvärdera nya lösningar, såsom geoenergi,
solenergi, vindkraft mm. NCC har också tagit fram en
utbildning för framtida ägare och brukare av deras
fastigheter. Syftet är att förbättra kunskapen om hur man
ska leva och verka i ett "grönt hus" för att skapa önskade
effekter.
8
Byggnadsbeskrivning
Byggnadsår
Area LOA, m2
Area Atemp, m2
Antal huskroppar
Hustyp
Antal våningar
Ventilation
Uppvärmning
Kyla
2008
20 000
24 000
4
7
FTX
Fjärrvärme
Fjärrkyla
U-värde
Golvkonstruktion
Ytterväggar
Tak
Fönster
W/m²K
0,21
0,23
0,18
1,2
Energianvändning,
Uppmätta värden:
Värme
Komfortkyla
Driftsel
Verksamhetsel
kWh/(m2år)
45
17
25
75
Energiprestanda:
Uppmätt
Beräknad
87
90
Vatten
Kallvatten
Varmvatten
m3
4200
-
Fastighetsägare
Credit Suisse Asset
Management
Källa
NCC, www.ncc.se
Vargbroskolan
Storfors kommun i östra Värmland har låtit uppföra en skola med NCC som generalentreprenör.
Byggnaden på 4 030 m2 LOA stod klar 2008. Byggnaden har tre plan där källarplanet rymmer
ventilationskulvertar och teknikutrymmen.
Konstruktioner under mark är helt i betong liksom bjälklag och bärande mellanväggar. Ytterväggar har
en träregelkonstruktion med fasadtegel. Taken är isolerade med 545 mm och har ett U-värde på 0,08
W/m2K. Väggarna har 365 mm isolering i tre skikt och ett U-värde på 0,11 W/m2K. Bottenbjälklaget är
isolerat med 300 mm och har ett U-värde på 0,12 W/m2K. Fönstren har ett U-värde på 1,1 W/m2K.
Luftläckningen är uppmätt till mindre än 0,3 l/s, m2 vid 50 Pa.
Byggnaden har ett hybridventilationssystem som är näst intill ljudlöst. Det består av mekanisk tilluft via
kulvertkanal i mark och källare. Frånluft sker via självdrag genom takhuvar samt mekanisk frånluft från
toaletter mm. Ventilationssystemet saknar traditionellt luftfilter och värmeåtervinning. För att minska
partikelkoncentrationen finns luftrenare med cirkulerande rumsluft i slöjdsalarna. Tilluftstemperaturen
varierar under året mellan ca +5 °C och ca +18 °C. Tilluftsfläktarna ger ett svagt övertryck i
tilluftssystemet. Rumsregleringen sker med avseende på rumstemperatur. Ett traditionellt
radiatorsystem sörjer för värmedistributionen. Tappvarmvatten värms i elektriska varmvattenberedare,
utplacerade i närheten av tappställen.
På skolan finns en mindre utbildningsanläggning med 130 m2 solceller, vindkraftverk mm där eleverna
kan studera solenergi och vindkraft. Överskott av elenergi från solcellerna används i intilliggande
byggnader och behöver inte köpas eller säljas via eldistributör. Skolan är utrustad med energieffektiva
belysningssystem med närvarostyrning och dagsljuskompensering i vissa rum. När ingen rör sig i
lokalerna går belysningen ner till 10 % av maxlasten. Detta har visat sig kostsamt eftersom driftstiden
bara är 5 till 10 % av årets timmar.
Energianvändning
Byggnadens energianvändning och drift har kartlagts under två år av Karlstads Universitet. Solcellerna
har bidragit med 3,8 kWh/m2 vilket motsvarar ca 16 % av totala elbehovet.
9
I energianvändningen för värme ingår fjärrvärme med 35
kWh/m2 och el med 0,2 kWh/m2 för tappvarmvatten.
Driftsel är uppmätt till 0,2 kWh/m2 efter avdrag för
motorvärmare, utvändig belysning och uppvärmning av
”Gröna rummet”. Skillnaden mellan beräknad och uppmätt
energianvändning kan förklaras med att verkliga U-värden
är 10 till 20 % bättre än beräknat. Verklig verksamhetsel är
19 kWh/m2 mot beräknade 17 kWh/m2 (inkl. all belysning).
Projektstyrning
Målet var att bygga en lufttät byggnad. Särskild omsorg
har lagts vid projektering och utförande av plastfilmtätskiktet, speciellt i anslutningar mellan byggdetaljer och
vid genomföringar. Skarvar mellan plastfolier har
genomgående tejpats. Provtryckning har skett efterhand
som byggnaden färdigställts.
Driftserfarenheter
Det finns förbättringsmöjligheter i reglersystemet och nu
pågår arbeten för att åstadkomma en mjukare reglering
med mindre risk för upplevelse av drag. I dagsläget regleras
systemet hårt med en konstant innetemperatur. Det
innebär att ställdonen reagerar alltför kraftigt med en
onödigt stor forcering av luftflödet och med stort slitage på
ställdon.Arbete sker även med flödesreglering genom CO2givare eftersom totala medelflödet vintertid är ca 11-12 l/s
och person, men är endast 4-6 l/s, pers i vissa persontäta
klassrum där överstiger koldioxidhalten regelbundet 1000
ppm.
Ekonomi
Storfors kommun har fått 7,2 miljoner kronor i ett så kallat
Klimpbidrag och bidrag för mätning och utvärdering under
två år. Solcellsanläggningen har finansierats till 70% med
det statliga Offrotbidraget. Totala byggkostnaden inklusive projektering och byggkreditiv är ca 70 miljoner kr, vilket
motsvarar ca 17 400 kr/m2. Beräknad livslängd ca 35 år.
Förutsättningar och erfarenheter
Den expertgrupp som granskat resultaten av utvärderingen
föreslår att systemet i framtida projekt skulle kompletteras
med frånluftsfläktar för att undvika övertryck inomhus då
detta medför en risk för skador på byggnaden. De rekommenderar även att välja en annan belysningsstyrning.
10
Byggnadsbeskrivning
Byggnadsår
Area LOA, m2
Area Atemp, m2
Antal huskroppar
Antal våningar
Ventilation
Uppvärmning
Kyla
2008
4 030 m2
1
2
Hybrid självdrag
Fjärrvärme
Solceller
U-värde
Golvkonstruktion
Ytterväggar
Tak
Fönster
W/m²K
0,12
0,11
0,08
1,1
Energianvändning
Uppmätta värden:
Värme
Komfortkyla
Driftsel
Solceller
Verksamhetsel
kWh/(m2år)
35+0,2
0,2
3,8
19
Energiprestanda:
Uppmätt
Beräknad
35,4
50-60
Vatten
Kallvatten
Varmvatten
m3
-
Fastighetsägare
Storfors kommun
Källa
www.storfors.se
”Drifterfarenheter från en energieffektiv
skola”
Jens Beiron, Karlstads Universitet
Ombyggnadsprojekt Lokaler
Simhallen i Gällivare
Gällivares badhus har en yta på 2 600 m2. Inomhustemperaturen varierar mellan 20 till 30 °C.
2008 var första gången som någon tagit ett
helhetsgrepp på installationerna i byggnaden
sedan nybyggnadsåret 1961.
Största ingreppet var ett byte av flera mindre
ventilationsaggregat till ett aggregat med roterande återvinning. Ny värmeundercentral där
både växlare, ventiler och shuntgrupper bytts ut.
Värmesystemet har injusterats och fått nya
eftervärmare. Belysningen är delvis utbytt.
Styr, regler och mätning - Drift
Byggnaden har fått nya styr- och övervakningssystem. Bland annat har energianvändningen till
bastun åskådliggjorts för personal för att skapa
ett medvetande om energianvändningen och få
den att minska.
Energianvändning
Separat mätning saknas på verksamhetselen då
kommunen står för både fastigheten och verksamheten. Finns historiskt ingen mätning av
varmvattenanvändningen utan då antogs att
varmvattnet är 40% av kallvattnet.
Projektstyrning
Projektet genomfördes av Siemens med PFC.
PFC är en förkortning för Performance Contracting som innebär att Siemens garanterar en
avtalad energibesparing.
Driftserfarenheter
Ekonomi
Projektets syfte har varit att minska energianvändningen med 34-43%, vilket också lyckats.
11
Byggnadsbeskrivning
Före/Efter
Byggnadsår
LOA, m2
Area Atemp, m2
Antal huskroppar
Antal våningar
Ventilation
Uppvärmning
1961/2008
Energianvändning
Uppmätta värden:
Värme
Driftsel, inkl verksamhetsel
Verksamhetselsel
kWh/(m2år)
2606
1
2
FTX
Fjärrvärme
621/289
243/173
-
Energiprestanda:
Uppmätt
Beräknad
864/462
-/491
Vatten
Kallvatten
Varmvatten
m3
9647/8071
3739/-
Fastighetsägare
Gällivare Kommun
Källa
www.siemens.se