Energieffektiva byggnader
Objektsredovisning Energieffektiva byggnader – Kretsloppsrådets översikt En presentation av byggsektorns energieffektiva byggnader Bilaga 1 - Bostadshus 1 Innehåll Nybyggnadsprojekt bostadshus....................................................................................................3 Garnsviken ................................................................................................................................3 Oxtorget .................................................................................................................................. 5 Järinge ......................................................................................................................................7 Sandgrind................................................................................................................................. 9 Seglet ...................................................................................................................................... 11 Hamnhuset ............................................................................................................................. 13 Kommendörkaptenen ............................................................................................................. 15 Ombyggnadsprojekt bostadshus ................................................................................................19 Orrholmen ..............................................................................................................................19 Locus – studentboende ...........................................................................................................21 2 Nybyggnadsprojekt Bostadshus Garnsviken Kv Garnsviken, byggt 2005, ligger i Sigtuna strax norr om Stockholm och är det äldsta objektet i denna sammanställning. De 15 husen är byggda i souterräng och varje hus har 4 eller 6 lägenheter. Husen står på platta på mark och har en lätt stomme med bjälklag av trä, skivmaterial och isolering. Väggarna har 335 mm isolering och ett U-värde på 0,13 W/m2K. Fönstren har ett U-värde på 1,0 W/m2K. Taken har ett U-värde på 0,1 W/m2K och Golvens U-värden varierar från 0,11 till 0,21 W/m2K beroende på avstånd till yttervägg. Fasaden är putsad på mineralull. Varje hus har ett teknikrum med ett FTX-aggregat med roterade växlare, verkningsgrad ca 80 % (ej uppmätt). Värme- och varmvatten produceras centralt av tre bergvärmepumpar som står i en friliggande undercentral. Värmen distribueras i kulvertar ut till bostadshusen. För att minska distributionsförlusterna har man lagt särskild vikt vid isolering av kulvertarna och rören ligger i lådor av cellplast. För att klara tappvarmvattenproduktionen är värmepumparna försedda med hetgasväxlare. Eftersom värmebehovet på sommaren är så litet att värmeväxlaren inte klarar av att producera hetgas används då el som spetsvärme. Driftsteknikerna anser att det redan nu, efter 5 år, går att förbättra energiprestandan i området genom att byta ut bergvärmepumparna. För att de boende själva ska kunna påverka sin energianvändning har hushållen individuell mätning av tappvarmvatten och el. Energianvändning Redovisad energianvändning är uppmätt 2007 och normalårskorrigerad. FTX-aggregaten och övrig fastighetsel använder 16 kWh/m2, spetsvärmen uppgår till 7,5 kWh/m2 och 22,5 kWh/m2 används för driften av värmepumparna. Uppmätt årsvärmefaktor för värmepumparna är 3,2. Uppgifter för hushållsel saknas. 3 Projektstyrning Dåvarande tekniska chefen för Sigtunahem, Dahn Gidstedt, var drivande i frågan om energieffektivt byggande. Projektet handlades upp på totalentreprenad. Den höga isolergraden och täthetskraven innebar krav på större noggrannhet än vanligt. Framförallt var elinstallatörerna inte vana att tejpa de hål som uppkommit vid montering. Lägenheterna är provtryckta med resultatet under 0,4 l/s m2 efter färdigställandet. Driftserfarenheter Enligt Bertil Wiik, driftstekniker på Garnsviken, är det ingen skillnad i underhållsarbete för denna anläggning jämfört med andra i Sigtunahems fastighetsbestånd. Filterbyten gjordes till en början två gånger per år. Nu är FTX-aggregaten uppkopplade till larmsystemet och filterbyten sker istället då tryckfallet över filtren blir för högt. Nya rutiner kring filterbyten har sparat 300 000 kr per år. Sigtunahem har ett övervakningssystem för alla sina 379 fastigheter. Mätarställningarna avläses fortfarande manuellt. Driftsteknikerna tycker att det är ett bra tillfälle att se över anläggningarna. Ekonomi För att avgöra vilka investeringar i energieffektiviserande åtgärder som är lönsamma har man använt LCC-beräkningar. När projektet befann sig i ett upphandlingsskede deltog man i ett forskningsprojekt där olika konstruktioner för klimatskärmar undersöktes och jämfördes. Realräntan var satt till 3 % med en kalkylhorisont på 60 år. Förutsättningar och erfarenheter När Sigtunahem byggde Garnsviken var deras miljömål kopplade till Boverkets förslag från 1999 för god bebyggd miljö där nya byggnader ska förbruka max 90 kWh/m2 och år. De har sedan framför allt utvecklat sitt arbete med bergvärmepumpar. Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning 2005 68 5 689 15 Radhus 3 FTX Berg-VP U-värde Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster W/m²K 0,11-0,21 0,13 0,1 1,0 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel kWh/(m2år) Energiprestanda: Uppmätt Beräknad 46 66 Vatten, Kallvatten Varmvatten m3/lgh - Fastighetsägare Sigtunahem Källa Fastighetsägaren www.sigtunahem.se 4 46 - Oxtorget I Värnamo har Finnvedsbostäder byggt radhusområdet Oxtorget med passivhusstandard. Området som stod klart 2006 består av fem huslängor med 8 lägenheter vardera. Uteplatser, balkonger och solfångare är orienterade åt söder för att släppa in solljuset. Ett takutsprång skyddar mot högt stående sommarsol. Kallförråd och installationsutrymmen är placerade oisolerat i anslutning till entrén och fungerar som vindfång. Husen är välisolerade, lufttäta och en speciell ytterdörr med U-värde 0,6 har tagits fram. Fasaderna är putsade och ytterväggarna har en dubbel trästomme med ett helt skikt skalmursskiva emellan för att bryta köldbryggorna. Balkongerna har en egen fristående stomme. Slutresultat av täthetsprovningen för alla husen blev <0,2 l/s, m2 vid 50 Pa. Varje lägenhet har ett FTX-aggregat, med temperaturverkningsgrad på 87 % och köksfläktar med separata avluftskanaler. Konventionellt värmesystem saknas men tilluften kan värmas med ett eftervärmningsbatteri. Solfångare, 24 m2 på varje hus, har projekterats för att klara 50 % av tappvarmvattenbehovet och vindkraftsel köps in för resterande del. Solfångarna har ett eget styr- och övervakningssystem. Varje hus har egen undercentral och ackumulatortank. För att de boende ska kunna styra sin energianvändning mäts och debiteras el- och varmvattenanvändning till hyran endast som rörlig del. Avgifter för fasta kostnader som abonnemang är inräknade i den rörliga kostnaden. Innetemperaturen styrs av de boende genom att ställa in börvärdet på FTX-aggregatet och med strömbrytare för tillskottsvärme. Energianvändning Energianvändningen är uppmätt 2008. Värdena är ej graddagskorrigerade. Den energi som köpts till värme är el till tappvarmvatten 15,9 kWh/m2,år och el till värmetillskott 7,7 kWh/m2,år. Det extra värmetillskottet på tilluften är beräknat utifrån mätvärden på 4 lägenheter och med det borträknat är hushållselen 42,8 kWh/m2,år. Driftselen uppgår till 4,7 kWh/m2,år och solfångarna bidrar med 12,3 kWh/m2,år till tappvarmvattnet. Energianvändningen för värme beräknades till mellan 5-25 kWh/m2,år beroende på bostadens läge och orientering. 5 Projektstyrning Projektet handlades upp som en styrd totalentreprenad och det resulterade i en form av partnering med NCC. Området har projekterats utifrån följande kriterier: Installerad värmeeffekt fick vara max 10 W/m2 (exkl. varmvatten). Luftläckage fick inte överstiga 0,2 l/s, m2. U-värde för fönster och dörrar fick uppgå till max 0,9 W/m²K. FTX-aggregat med en temperaturverkningsgrad på minst 85%. Utbildning har ägt rum i projektets alla faser. Driftserfarenheter Mätinsamlingssystemet kommunicerar via Finnvedsbostäders lokala nätverk. Det är möjligt att minska mätintervallet till ett par minuter vid utredningar. Problemen har dels legat i styr- och övervakningssystemen och dels i arbetet med injusteringen. De boende har haft problem att sköta styrningen av ventilationsaggregaten själva trots att användningen förenklats. Strömbrytare för tillskottsvärme har monterats och tydliga instruktioner har tagits fram. Vissa av solfångarnas temperaturgivare har fått bytas. Det har varit stora problem att hålla trycket isolvärmekretsen och på 2 år har 4 vätskeläckage inträffat. Under en inneklimatstudie år 2007, uppmättes medeltemperaturen till 22,6°. Ekonomi Produktionskostnaden, inklusive tomt och byggherrekostnader, uppgick till 17 300 kr/m2. Ändringar behövdes för att klara målet med ett hyrestak men dessa ändringar tilläts inte påverka energieffektiviteten. Finnvedsbostäder bedömer att merkostnaden för passivhusen på Oxtorget är ca 15 %. Den första byggnaden tog väsentligt längre tid att producera jämfört med övriga. Förutsättningar och erfarenheter Det krävdes en övertalningsprocess från Finnvedsbostäders VD för att driva igenom Oxtorget som ett passivhusprojekt. Finnvedsbostäder kommer fortsätta att producera flerfamiljshus i passivhusstandard. 6 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning 2006 40 3 120 5 Radhus 2 och 2,5 FTX Sol och el U-värde, Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster (medelvärde) W/m²K 0,09 0,095 0,07 0,94 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Solvärme Hushållsel kWh/m2, år 24 5 12 43 Energiprestanda: Uppmätt Beräknad 28 5 till 25, värme Vatten Kallvatten Varmvatten m3/lgh 82 28 Fastighetsägare Finnvedsbostäder Källa Finnvedsbostäders slutrapport www.finnvedsbostäder.se. Jansson, U. Passive houses in Sweden. Experiences from design and construction phase. Report EBD-T-08/9 Järinge Utanför Stockholm har JM låtit uppföra två radhuslängor med äganderätt. Radhusen med totalt 16 lägenheter stod klara 2007. Syftet med husen var att testa olika energieffektiva lösningar för att sedan utvärdera och implementera dessa i den ordinarie produktionen. Anledningen till att fasaderna är släta är att minska köldbryggorna. Stor vikt lades på att åstadkomma täta hus med få köldbryggor vilket innebar att isolertjocklekar ökades jämfört med tidigare produktion. Väggarna byggdes upp i flera skikt och har ett U-värde på 0,15 W/m2K. Fönstren har ett U-värde på 1,0 W/m2K. Tak och golv har 0,08 respektive 0,18 W/m2K. För att husen skulle bli lufttäta värmeförseglades plastfilmsskarvarna. Provtryckningen användes för att finna fel och brister som sedan kunde åtgärdas. Slutresultatet av provtryckningen blev 0,6 l/s, m2 vid 50 Pa. JM har valt att inte fortsätta med metoden att värmeförsegla plastfilmsskarvar. Värmedistribution sker med hjälp av ett traditionellt radiatorsystem. Radiatorer är endast installerade på nedervåningen. Fjärrvärme fanns tillgänglig men eftersom JM ville utvärdera teknik som skulle kunna komma att användas i hela landet installerades två olika frånluftsvärmepumpar. Hälften av husen, A, har ett FTVP-system, mekanisk tilluft och frånluft med värmepump som återvinner värme från frånluften till tilluften, radiatorkretsen och varmvattnet. Resten av husen, B, har FTXVP. Ett FTX-system som värmer huset med tilluften i första hand och därefter med radiatorer. Årsvärmefaktorn har skattats genom att beräkna den resulterande årsvärmefaktorn som kvoten mellan skattad energi för uppvärmning, ventilation och varmvatten dividerat med mätt totalel exklusive hushållsel. Årsvärmefaktorn är 2,45 för B-hus och 1,83 för A-hus. Solfångare, till en yta på 3 m2 har installerats på två av B-husen, vilka producerar 8,3 kWh/m2Atemp för dessa två hus. Med en optimerad placering och förbättrad teknik borde en installation av solfångare ge mer i dag. Statsplanen påverkade placeringen av solfångarna. För att de boende själva ska kunna styra sin energianvändning har husen individuell mätning på el och vatten. Med en knapptryckning kan de boende dra ner ventilationen till 30 l/s när de lämnar huset. Frånluftsvärmepumpen behöver 30 l/s för att fungera. I hallen sitter även en effektmätare som visar hur mycket el som åtgår för att medvetandegöra de boendes elanvändning. Energieffektiva vitvaror har valts. 7 Energianvändning Husen har varit i drift sedan 2007 och det finns detaljerade mätvärden för varje hushåll i en mätstudie utförd av Lunds Tekniska Högskola. De värden som är angivna här är från 2008. Den beräknade energianvändningen var 80 till 85 kWh/m2 och år. För de två hus som har solfångare så har de bidragit med 8,3 kWh/m2. Skillnaden i köpt energi mellan A- och B-hus är 25 kWh/m2, vilket till en del kan förklaras med olika frånluftstemperatur, olika boendegrad, fasadyta, fönsterorientering, varmvattenförbrukning och att två Bhus har solvärmesystem. Projektstyrning Målet för produktionen var att den verkliga energianvändningen inte skulle överstiga det beräknade värdet, 110 kWh/m2. Experter involverades i utformandet av väggar och installationer. JM arbetar med olika driftsinstruktioner och sätt att förtydliga installationernas larmfunktioner för brukarna. Driftserfarenheter Idrifttagningen har i stort fungerat bra men utredning av vissa problem med rörentreprenaden har lett till upptäckt av fel i injustering, montering och även i dimensioneringen. Ekonomi JM´s intäkter kommer från en enda affär och det gör att de inte har samma förutsättningar att använda LCC-beräkningar som ett bostadsbolag som hyr ut sina bostäder. De ökade investeringar som energieffektiviseringen lett till i detta projekt har tagits för att utforma energieffektiva lösningar för fortsatt produktion. Förutsättningar och erfarenheter När husen projekterades fanns ännu inga BBR-krav på maximal energianvändning men man ville visa att det går att bygga energieffektiva hus med bibehållen komfort till en rimlig kostnad. JM´s arbete med att ta fram en energieffektiv produkt har varit en del i ett arbete att standardisera deras process. 8 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning 2007 16 2336 2 Radhus 2 FTX FTVP Sol U-värde Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster (medelvärde) W/m²K 0,18 0,155 0,082 1,0 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel kWh/(m2år) 70 (A), 44 (B) 36 (A och B) Energiprestanda: Uppmätt Beräknad 70 (A), 44 (B) 80-85 Vatten, m3 Kallvatten Varmvatten 30 kWh Fastighetsägare Enskilda privata ägare Källa JM AB, www.jm.se L. Jensen, Energikloka hus i Järinge - mätperiod 2008, Rapport TVIT--09/7035 Sandgrind Sandgrind uppfördes 2008 och ligger i Kungsängen norr om Stockholm. Området består av 15 friliggande 2våningshus. I skrivande stund (2010) är 6 hus klara. Husen har en stark miljöprofil och där ingår bland annat en energieffektiv drift. Fönsterareorna är dimensionerade för att tillgodogöra sig solvärme utan att riskera övertemperaturer. Väggar och tak är tillverkade på fabrik vilket minskar risken för inbyggd fukt. Väggarna har 240 mm isolering, golven har 300 mm isolering och taken har 445 mm isolering och är belagda med Sedum. Luftläckningen är uppmätt men ej redovisad. Husen har traditionell mekanisk frånluftsventilation med tilluft via ventiler under fönstren. Anledningen är att man såg fler fördelar i ett enkelt, tyst system med lägre investeringskostnad och utan skötsel för kunden eftersom man bedömde att ett FTX-system skulle ge en relativt liten driftskostnadsbesparing. Värmedistributionssystemet är även det traditionellt med radiatorer. Behovet av tappvarmvatten och värme tillgodoses av den bergvärmepump som installerats i varje hus. Bergvärmeanläggningen något överdimensionerad pumpen. Det ger ett bra COP-värde, upp till 5,0, och storleken på elpatronen kan hållas nere. Husen har även braskaminer. För att minska hushållsel och tappvarmvatten är alla vattenarmaturer snålspolande, vitvarorna är A-klassade och energieffektiv belysning har installerats. Eftersom varje hus är fristående har de boende individuell mätning av sin elanvändning. Bergvärmepumpen har separat elmätare och separat vattenmätare finns för varmvattenförbrukningen. 9 Energianvändning Skanska begär avlästa värden från kund 2 ggr/år. Dessa avser el till bergvärmepump respektive vatten. Numera begär man även total elanvändning. Uppgifterna på verklig energianvändning kommer från tre hushåll. Två har liknande energianvändning och ett tredje har lägre. Det hus som har lägre energianvändning uppges använda braskamin mer än andra. Uppgifterna på hushållsel kommer endast från ett hushåll och användningen där var 38 kWh/m2. Då det är ett litet underlag för energianvändningen får det ses som en indikering på hur energianvändningen i husen kan se ut. Uppmätt elanvändning till värmepumpen är 35 kWh/m2 och av det kan 12 kWh/m2 beräknas åtgå för varmvatten. När Skanska normalårskorrigerat uppgår energianvändningen till 40 kWh/m2 och år. Projektstyrning Man har tillämpat Skanska Nya Hems interna miljökrav för det här projektet. För att hålla en hög lufttäthet fanns krav på provtryckning. Skarvar mellan volymer ägnades särskild omsorg för att nå en ökad lufttäthet. Trots detta visar senare täthetsprovning att gränsvärdet överskridits, och kompletterande tätning ska utföras. Energiåtgången bör därmed sjunka ytterligare, dock marginellt. Driftserfarenheter I två av husen har bergvärmeentreprenören fyllt på köldmedia då luftfickor uppstått. Instruktioner finns och genomgång av BVP har gjorts i flera omgångar av bergvärmeentreprenör, som i samarbete med tillverkaren NIBE svarar för service- och jourverksamheten. Ekonomi Projektet har inte hållit sin budget. Anledningarna är bland annat ett lägre marknadspris än förväntat i kombination med höga byggkostnader för insprängda garage och ledningsschakt. Förutsättningar och erfarenheter Sandgrind är en kombination av traditionella lösningar och ny teknik. Skanska vill visa att det går att skapa energieffektiva hus genom att använda konventionell teknologi och enkla lösningar. Förutom att välja lösningar som ger energieffektiv drift så har stort fokus legat på miljö när det gäller produktion och materialval. 10 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning 2008 15 15 Villa 2 F VP U-värde Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster (medelvärde) W/m²K 0,07 0,18 0,12 1,2 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel (kWh/m2år) 40 38 Energiprestanda: Uppmätt Beräknad 40 47 Vatten Kallvatten Varmvatten m3/lgh - Fastighetsägare Enskilda privata ägare Källa Skanska, www.skanska.se/nya hem Seglet Karlstads bostadsbolag, KBAB, har byggt ett höghus som ett förtätningsprojekt inom gångavstånd till centrala Karlstad. Det 12 våningar höga huset med sina 44 lägenheter är byggt ovanpå ett befintligt parkeringsdäck. Bärande väggar och pelare är av betong respektive stål. Bjälklagen består av plattbärlag. Ytterväggarna består av inhängda prefabricerade lättregelväggar med skivmaterial ytterst och av lättregelvägg med vinklade fönsternischer innerst. Däremellan står de bärande stålpelarna med mellanliggande isolering. Ytterväggar har 450 mm isolering och ett U-värde på 0,11 W/m2K. Fönstren har ett U-värde på 1,0 W/m2K och solskyddsfilm för att undvika övertemperaturer inomhus. Golv och tak har U-värden på 0,13 respektive 0,063 W/m2K. För att få ett lufttätt hus har man bland annat använt stålreglar med gummilist för att täta mellan yttervägg och bjälklag. Av samma anledning är all el dragen utanpå sockel. Tryckprovningsresultatet för alla lägenheter blev till slut 0,30 l/s, m² lägenhetsyta, vilket omräknat till omslutningsarea motsvarar 0,13 l/sm2 (enligt utvärdering, inklusive invändiga läckor). För att minska köldbryggor hänger balkongerna i utanpåliggande stålpelare och bjälklagskanterna är indragna. Varje lägenhet har ett separat FTX-system. Det är en förenkling av ett traditionellt FTX-system på så sätt att det endast finns en frånluftsfläkt. Frånluftsfläkten skapar ett undertryck i lägenheten och tilluft sugs in via en plattvärmeväxlare. All tilluft går inte genom växlaren utan en del tillförs via en borstlist över sovrummens fönster. Systemet med undertryck bygger på lufttäta lägenheter. Köksfläktarna saknar grundflöde och har separata kanaler. Värmen distribueras genom en golvvärmeslinga som är förlagd i hallen och ut mot ytterväggar i varje lägenhet. Som värmekälla har man använt fjärrvärmereturen, ca 35 grader, från det intilliggande bostadsområdet Orrholmen. Spillfjärrvärme används även till uppvärmning av varmvatten med hjälp av en värmepump. COP är uppmätt och varierar mellan 3,1 och 3,4 beroende på fjärrvärmereturens temperatur. Elåtgången till varmvattnet är ca 5,6 kWh/(m2Atemp år), 6,4 kWh/(m2 BOA, år). Som ett incitament för de boende att spara mer, mäts varmvatten och el individuellt och debiteras med en taxa baserad på förbrukning istället för fast avgift. 11 Energianvändning KBAB har uppgett att graddagskorrigerad energianvändning för 2008 är totalt 61 kWh/m2 BOA vilket är omräknat till 53 kWh/m2 Atemp enligt schablon BOA*1,15 då uppgifter på Atemp saknas. Projektstyrning 2004 slöts ett partneringavtal mellan KBAB och Skanska och inom ramen för detta ingår Seglet som ett av flera projekt. En inspirationsdag för de som var inblandade i projekteringen resulterade i en samsyn om att bygga energisnålt. För att säkerställa ett bra slutresultat arbetade man i ett bygglab med utformning av kritiska detaljer under byggprocessen. På så sätt konstruktionslösningarna genomarbetade med byggpersonal innan huset detaljritades. Partneringupplägget har påverkat kvalitetsuppföljningen på bygget eftersom alla parter tjänar på förbättringar. ”Det blir en egenkontroll där vi hjälper varandra att göra rätt utan tanke på vem som är ansvarig för felen.” Både provtryckning och termografering utfördes löpande under byggtiden. Det har skett vidareutbildning av byggnadsarbetarna under arbetstid och samarbetsklimatet uppges ha varit mycket bra. Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning 2007 44 3040 1 Punkthus 12 FTX Fjärrvärmeretur U-värde Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster W/m²K 0,13 0,11 0,063 1,0 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel kWh/(m2år) 37 16 24 Driftserfarenheter KBAB har driftspersonal som ansvarar för olika områden inom förvaltningen. Med anledning av detta genomförs den samordnade provningen i egen regi där KBAB testar anläggningen och entreprenörerna bistår. Det sker ingen manuell hantering av mätresultaten utan förbrukningen debiteras på hyresavin via husets bredband. Energiprestanda: Uppmätt Beräknad 53 -- Vatten Kallvatten Varmvatten m3/lgh 60 - Ekonomi För att övertyga KBAB´s styrelse om att satsa de extra pengar som krävdes för att bygga ett energieffektivt hus användes LCCberäkningar. Seglet kostade, inkl. moms och byggherrekostnad, 51,8 mkr eller 19 600 kr/m2 BOA. Fastighetsägare KBAB Förutsättningar och erfarenheter Ambitionen var att använda enkla bygg- och installationstekniska lösningar som även ger betydande energibesparingar. Vid nästa nybyggnadsprojekt kommer parterna att ta med sig erfarenheterna från Seglet. 12 Källa Fastighetsägaren, www.kbab.se KBAB, 2008, Seglet, att bygga ett energisnålt höghus. J. Beiron m.fl., 2007, Lågenergihus med 44 lägenheter. Hamnhuset Kvarteret Hamnhuset stod klart 2008 i Sannegårdshamnen i Göteborg. Kvarteret med sina 115 lägenheter utgörs av två huskroppar som bildar en gård med garageplatser i källarplanet. Bjälklagen består av plattbärlag pågjutna med betong. De bärande väggarna och pelarna är av betong respektive stål. Ytterväggarna har 315 mm isolering och ett U-värde på 0,17 W/m2K. Fönstren är 3-glas med ett U-värde på 1,1 W/m2K. Taken har mellan 300 och 500 mm isolering och ett genomsnittligt U-värde på 0,087 W/m2K. För att minska köldbryggorna är bjälklagskanterna indragna. Provtryckning visar att 61 % av lägenheterna har en luftläckning under 0,4 l/sm2, 35 % ligger mellan 0,4 och 0,6 l/sm2 och 3 % har över 0,6 l/sm2 Huset har tre centrala FTX-aggregat med roterande växlare med 79 procents verkningsgrad. Fjärrvärme används för att hålla en tilluftstemperatur på 21 °C. Hyresgästerna har själva möjlighet att höja tilluftstemperaturen vilket sker med elvärmare i tilluftskanalen och debiteras på elräkningen. Denna elanvändning bör inräknas i uppvärmningsenergin, men inga mätvärden för detta har funnits att tillgå. Enligt en brukarenkät uppger nästan 70% att de aldrig använder extravärmen och ca 17% uppger att de använder den längre perioder under vintern. Kökskåporna har försetts med kolfilterfläktar, främst på grund av energisparskäl, men även för att enklare kunna lösa brandspridningsproblematiken. Solfångare på taket bidrar till uppvärmning av tappvatten. För att tillgodose hela behovet av tappvarmvatten köps 13 kWh/m2 fjärrvärme. De varmvattenanslutna tvättmaskinerna i tvättstugorna är inkopplade på solfångar/ fjärrvärmeanläggningen. För att minska hushållsel och vattenanvändning är varje lägenhet utrustad med energisnåla vitvaror, snålspolande kranar och system för individuell mätning och debitering av varm- och kallvatten. Energianvändning Den beräknade energianvändningen för Hamnhuset är 60 kWh/m2, år. Efter första året är uppmätt fjärrvärme 52 kWh/m2,år (varav varmvatten 16) och uppmätt el är 24,5 kWh/m2,år. Totalt 76,5 kWh/m2,årAnläggningen börjar nu trimmas in och har förutsättningar för att uppnå beräknade värden. Prognosen för andra året är 63 kWh/m2 och år. Solfångaranläggningen beräknas ge 11 kWh/m2 och år. 13 Projektstyrning genomfördes med NCC som totalentreprenör med inslag av partneringsamverkan. Tekniska experter har granskat konstruktioner och detaljer. Kontrollen av utförandet har utökats och uppföljning och mätningar har utförts under garantitiden, till exempel genom inbyggda fuktgivare i ytterväggar. Driftserfarenheter Flera fel har upptäckts och åtgärdats under första årets drift. En orsak till den högre värmeanvändningen är en felprogrammering av solfångarna. En annan är garaget som är dimensionerat för att hålla minimum på 7-8 grader men hade temperaturer på upp till 20 grader. Det har också varit problem med ett ventilationsaggregat men efter noggranna mätningar har felen hittats och lösts. Fokuseringen på förvaltningen har ökat och uppföljning genom hela processen har blivit viktigare. Beställaren ansvarar från övertagandet som driftoperatör och redovisar driftserfarenheter till totalentreprenören, som under den femåriga garantitiden har rollen som beställare av garantiförvaltning. Ett uppföljningsprojekt med syfte att studera inomhusmiljö och energianvändning genomförs. Projektet delfinansieras av SBUF samt Västra Götalandsregionen. Ekonomi Den extra investeringen för alla energibesparande åtgärder landar på 4 procent av den totala investeringen eller cirka 8 miljoner kronor. Älvstranden har använt en LCC-kalkyl för att motivera den högre investeringskostnad som en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer inneburit. Deras energiberäkning visar att skillnaden i värmeenergi (exkl. varmvatten) är 35-40% mellan ett normhus med F respektive FTX-system. Om man sedan lägger till en klimatskärm motsvarande passivhusstandard sjunker energianvändningen ytterligare. Passivhuset använder bara 17 % av den värme ett normhus kräver. Förutsättningar och erfarenheter Älvstranden har tidigare genomfört två bostadsprojekt med energieffektiva förtecken. Hamnhusets klimatskärm är mycket lik det föregående bostadsprojektets och när det gäller ventilationsaggregaten har Älvstranden erfarenhet från sina kontorshus. 14 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning 2008 115 11 616 2 Lamellhus 4 och 5 FTX Fjärrvärme solfångare U-värde, Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster W/m²K 0,7 0,17 0,087 1,1 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel kWh/(m2år) Energiprestanda: Uppmätt Beräknad energiprestanda Vatten, Kallvatten Varmvatten 52 24,5 28 76,5 60 m3/lgh Fastighetsägare Älvstranden Källa Fastighetsägaren. Projektrapport och LCC-beräkningar finns på: www.alvstranden.se. Kommendörkaptenen I västra hamnen i Malmö har ByggVesta låtit uppföra området Kommendörkaptenen. Flerbostadshusen är fyra våningar höga och stod klara 2008. I ett av sju hus har man valt att genomföra ytterligare energisparåtgärder. Huset har en prefabricerad betongstomme med håldäcksbjälklag. Trapphusväggar, lägenhetsskiljande väggar samt ytterväggar är uppbyggda av massiva prefabricerade betongskivor. Taket har en träkonstruktion med tätskikt av papp och är belagt med Sedum. För att minska köldbryggorna är väggarna utvändigt isolerade med 225 mm cellplast. Luftläckningen är 0,4 l/sm2 vid 50 Pa. Pilotprojektet i Kommendörkaptenen är ett hus utan konventionellt värmesystem som golvvärme och radiatorer. Distributionssystemet är uppbyggt med luft som värmebärare och tilluftskanaler är dragna till varje lägenhet. Värme återvinns ur frånluften genom ett centralt FTX-aggregat placerat på vinden. Även luften från kökens spiskåpor återvinns. Uteluften värms först i värmeväxlaren för att sedan eftervärmas med fjärrvärme för att uppnå en innetemperatur på 20°C. De boende har sedan möjlighet att via ett värmebatteri med fjärrvärme höja temperaturen till sin egen lägenhet ytterligare. Systemet är utformat för att det ska vara möjligt att ansluta solfångare. För att de boende ska kunna påverka energianvändningen har lägenheterna individuell mätning av varmvatten och tillskottsvärme styrs och debiteras individuellt. Huset har också utrustats med energieffektiv belysning och energisnåla vitvaror. 15 Energianvändning Den beräknade energiprestandan var 66 kWh/m2,år. Efter ett år i drift var den uppmätta energiprestandan 78 kWh/m2. Inga uppgifter har erhållits om hur energianvändningen mäts och följs upp. Inte heller uppgifter om vad man tror är orsak till att uppmätt energianvändning är högre än beräknad. Projektstyrning I projekteringsskedet ställdes krav på energianvändningen och en energikonsult har använts. Kraven var att installera FTX-ventilation, ha låga U-värden och en lufttät konstruktion. Kraven följdes upp och samordnades mellan bygg- och installationsteknik. Det har lagts fokus främst på isoleringsarbeten och lufttäthet. Täthetsprov är utfört i 2 av 11 lägenheter. Driftserfarenheter Efter injustering och montage av en egen shuntgrupp har huset fungerat bra. FTX-aggregatet servas en gång per år och filterbyte sker en till två gånger per år. Huset har de luftomsättningar och temperaturer som det projekterades för. Ekonomi Projektet har hållit sin budget. Merkostnaden för hela fastigheten med elva lägenheter är cirka 600 000 kronor jämfört med de som producerats i samma kvarter men utan energisparåtgärder. Hyresnivån i kvarteret ligger kring 1400 kronor per kvadratmeter och år, och i egenvärmehuset är den lite lägre eftersom hyresgästerna betalar för varmvattnet. Förutsättningar och erfarenheter Ett av ByggVestas mål har varit att visa att det går att bygga och förvalta bostäder som folk har råd att bo i. ByggVesta planerar att bygga 2 200 lägenheter i klimatsmarta Egenvärmehus de närmsta 3-4 åren. Ambitionen var att bygga ett renodlat, enkelt hus utan konstigheter. Erfarenheterna implementeras och vidareutvecklas i fortsatt produktion. Senast färdigställda bostadsprojekt ligger i Hammarby Sjöstad och där förväntas en energianvändning på 55 kWh/m2 och år. 16 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning 2008 11 913 1 Lamellhus 4 FTX Fjärrvärme U-värde Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster W/m²K 0,2 0,18 0,1 1,0 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel kWh/(m2år) 72 6 30 Energiprestanda: Uppmätt Beräknad 78 66 Vatten, Kallvatten Varmvatten m3/lgh 96 13,4 Fastighetsägare ByggVesta Källa Fastighetsägaren www.byggvesta.se Concordia I centrala Malmö har Riksbyggen låtit uppföra ett flerbostadshus med 129 lägenheter och 237 m2 lokalyta som var inflyttningsklart 2006. Fastigheten består av tre huskroppar och har 6 våningar med förhöjd bottenvåning och indragen takvåning. På innergården står ett punkthus med 27 lägenheter. Husen är uppförda på en saneringstomt och tomtens utformning har påverkat utformningen av byggnaden som har djupa lägenheter. Detta ger förhållandevis lite ytterväggar. Stommen är av betong och ytterväggarna är uppbyggda av betong med isolering av cellplast och putsad. Balkongerna har bruten köldbrygga. Väggarna har ett U-värde på 0,15 W/m2K. Fönstren är 3-glas med ett U-värde på 1,0 W/m2K. Taken har ett U-värde på 0,1 W/m2K. U-medelvärdet för hela konstruktionen är 0,225 W/m2K. Luftläckningen är uppmätt till 0,3 l/s, m2 vid 50 Pa. Concordia har tre centralt placerade FTXaggregat. Temperaturverkningsgraden är 60 till 65 %. Aggregaten har ett värmebatteri som är kopplat till fjärrvärmen. För att lösa köksventilationen har Riksbyggen valt ett system med en hjälpfläkt till ventilationssystemet. Hjälpfläkten är mindre än köksfläkten i en villa och det finns ingen risk för övertryck och att matos ska spridas till andra lägenheter. Värmen distribueras med radiatorer. Eldriven golvvärme i badrum var ett möjligt tillval vilket alla hyresgäster valde. Debitering till hyresgästen sker via hushållselen. Elanvändningen för golven ska ingå i uppvärmningsenergin. Börvärdet för inomhustemperaturen är 21°C. Byggnaden är ansluten till fjärrvärmenätet och en gemensam undercentral förser alla huskroppar med värme via en kulvert. Concordiahusen är inte utrustade med individuell mätning för värme eller tappvarmvatten. 17 Energianvändning Vid upphandlingen ställdes krav på energianvändning och VVSkonsulten har gjort energiberäkningarna. BOA är uppmätt till 11 384 m2 och Atemp är beräknat med schablonen BOA *1,25. Redovisad värmeanvändning och fastighetsel är uppmätt 2008. En schablon för tvättstuga på 320 kWh/år och lägenhet har räknats bort från driftselen men ej debiterats på hushållselen, vilket motsvarar 2,8 kWh/(m2år), vilket indikerats i tabellen bredvid. Golvvärmekorrektion är ej genomförd. Projektstyrning Krav på provtryckning och termografering ställdes. När det gäller klimatskärmen har man framförallt ställt krav på lufttätheten. Entreprenörerna var vid anbudslämnandet informerade om vilka kontroller och krav som ställdes på utförandet. Byggnadsarbetarna har fått instruktioner om vikten av utförande av värmeisolering och lufttätning. Riksbyggens affärsområde förvaltning var med tidigt i processen för att uppnå bästa möjliga långsiktiga förvaltning. Arbeten med bygg och installationer har samordnats. Driftserfarenheter Idrifttagningen har fungerat bra. Installationer, isoler- och lufttäthetsarbeten har utförts väl. Projekterade värden för luftomsättning och inomhustemperaturer har uppnåtts. Energiuppföljning och energistatistik sköts i ett webbaserat system. Ekonomi Riksbyggens ambition har varit att bygga ett stilfullt, prisvärt och hållbart bostadshus. Projektet har hållit sin budget så när som på en merkostad på uppskattningsvis några procent. ”Det kostar nog mer att bygga ett dåligt hus.” I jämförelse med tidigare projekt har det varit mer projektstyrning och viktigare att få duktiga hantverkare. Förutsättningar och erfarenheter Alla bostäder Riksbyggen producerar ska förbruka 30 procent mindre energi än gällande norm. Erfarenheter från Concordia har legat till grund för det som i dag är Riksbyggens nyproduktionsstandard. Totalt omfattar Riksbyggens kravspecifikation 250 olika krav som tar hänsyn både till boendes önskemål och samhällets krav. 18 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning 2006 129 14 526 3 Lamellhus 6-7 FTX Fjärrvärme U-värde Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster W/m²K 0,1 0,15 0,1 1,0 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel kWh/(m2år) 58 22 26 + 3 Energiprestanda: Uppmätt Beräknad 80 82 Vatten Kallvatten Varmvatten m3/lgh 132 55 Fastighetsägare Riksbyggen Källa Fastighetsägaren www.riksbyggen.se byggabodialogen.se Ombyggnadsprojekt bostadshus Orrholmen I Karlstad ligger miljonprogramsområdet Orrholmen. Området har haft ett stort behov av upprustning och KBAB påbörjade arbetet 2004 och var färdiga 2009. Orrholmen består av 10 skivhus med sju våningar. Fastighetens undermåliga klimatskärm och ett överdimensionerat värme- och ventilationssystem för biytor har varit orsak till stora energikostnader. I anslutningar mellan olika byggelement hade vatten trängt in och bitvis orsakat stora skador. Ett dåligt inneklimat med drag kompenserades med mer värme. Energibesparingen kan förklaras med två åtgärder. Onödiga installationer plockades bort och klimatskärmen förbättrades. Förutom att förbättra fasaden genom tilläggsisolering och nya fönster har man lagt stor vikt på att täta alla fogar och anslutningar. Den gamla fasaden består av fasadelement och den ursprungliga fogen med PCB-rester har sanerats. Ett isocyanatfritt skum har använts att täta fogar, sprickor i fasaden, genomföringar och fönsteranslutningar. Fasaden tilläggsisolerades med 70 mm cellplastskivor som både limmades och skruvades fast. Cellplastskivan har fått ta upp ojämnheter mellan fasadelementen och gett en slätare och därmed mer fuktsäker fasad. Fasaden är putsad. Ytterväggens nya U-värde är 0,2 W/m2K. De nya fönstren har ett U-värde på 1,2 W/m2K och är infästa med ett speciellt beslag så att de kommer ut och livar med den nya fasaden. Skum används för att täta mot den befintliga betongväggen och mot cellplastskivan som också lappar 10 mm in på det nya fönstret. På vindsbjälklaget har man tilläggsisolerat med 25 cm lösull, lagt ett nytt tätskikt och höjt taksargen för att skapa en bättre avrinning. Balkongernas tak har också fått nya tätskikt och en brantare lutning. Takens nya U-värde är 0,11 W/m2K. Ventilationssystemets kanaldragning har förenklats. Tio fläktar och värmesystem som försörjde garaget rationaliserades ner till 3 fläktar utan värme. Området försörjs med fjärrvärme. 19 Åtgärden att ta bort onödig ventilation och uppvärmning resulterade i en minskning på 80 kWh/m2 BOA och år. Även trapphus och tvättstugor var uppvärmda och även här har man tagit bort den förvärmda luften. Energianvändning Redovisad energianvändning och vattenanvändning är ett normalårskorrigerat medelvärde för samtliga hus mellan 2000 till 2002 respektive 2008. Tappvarmvattnet mäts ej. Energianvändningen var 134 kWh/m2 Atemp och år efter att garageuppvärmningen plockats bort. Projektstyrning Det krävs stor noggrannhet då man arbetar med en befintlig fastighet. Byggelement måste måttanpassas, till exempel foder och tätningslister vid montering av fönster. Drift Frånluften styrs på utetemperaturen för att minska energiförlusterna när det är kallt ute. KBABs driftsorganisation sköter anläggningen. Efter fasadrenoveringen har värmekurvorna sänkts. Ekonomi Kostnaden för fasadrenovering med fönsterbyte, tilläggsisolering av yttertak inklusive ny takpapp och utbytta entrépartier uppgick till 87,2 miljoner kr för alla 10 huskropparna. Förutsättningar och erfarenheter När detta projekt startade fanns det inte så stora energisparambitioner hos projektgruppen. Husen hade ett eftersatt underhåll och det regnade och blåste rakt in i lägenheterna. Vissa lägenheter var omöjliga att hyra ut. Fogarna behövde PCB-saneras. KBAB och Skanska kommer att fortsätta sitt samarbete när de börjar sitt arbete med renoveringen av området Rud och Kronoparken och då tar man med sig erfarenheterna från Orrholmen. 20 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning Före/Efter 1967/2004-2009 630 48 906 10 Skivhus 7 F Fjärrvärme U-värde Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster W/m²K 0,33/0,33 0,32/0,2 0,27/0,11 2,8/1,2 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel kWh/(m2år) 115/74 18/12 -/24 Energiprestanda: Uppmätt Beräknad 134/86 - Vatten Kallvatten Varmvatten m3/lgh 95/72 - Fastighetsägare KBAB Källa Fastighetsägaren www.kbab.se Locus – studentboende I Borlänge har Tunabyggen låtit bygga om två fristående byggnader från 1970-talet till en sammanhängande byggnad med studentlägenheter och gemensamhetsutrymmen. Ombyggnaden var klar 2005. Byggnaden har betongstomme med utfackningsväggar. De två tvåvåningshusen länkades samman med en tredje tvåvåningsbyggnad. I anslutningen mellan de gamla och den nya huskroppen uppförde man två nya trapphus med hiss. På så sätt har man förbättrat tillgängligheten i fastigheten. De ursprungliga husen byggdes på en våning vilket innebär att alla tak är nybyggda. De gamla balkongerna är demonterade. Husen är invändigt tilläggsisolerade och den nya våningen har ett avbrytande fasadmaterial. Klimatskalets U-medelvärde har förbättras från 0,53 till 0,27 W/m2K. Befintliga ytterväggar är invändig tilläggsisolerade med 75 mm och ytterväggens U-värde har förbättras till 0,24 W/m2K. Ventilationssystemet var från början ett frånluftssystem men har byggts om till ett FTX-system. Att installera ett FTX-system påverkade utformningen av byggnaden och det påverkade även storleken på värmesystemet. FTX-aggregatet är placerat på den nybyggda delens vind. OVK-protokoll saknas och man har inga uppgifter på vilken luftläckning byggnaden har. Energianvändning Tidigare mätvärden är för de två tvåvåningshusen som tillsammans med ytterligare två hus försörjdes av två undercentraler. Projektstyrning Synen på partneringavtalet var att det skulle löpa under hela byggtiden och sedan fortsätta under den treåriga garantitiden. I samband med systemval gjorde man kalkyler för att beräkna energianvändningen. Både K och VVS utförde beräkningar på energianvändningen. Kravet var att man skulle komma under 100 kWh/m2 Atemp. I projekteringen av installationssystem och klimatskärm var det viktigt att få en anläggning med låga driftskostnader. 21 LCC-beräkningar användes för att skapa ett beslutsunderlag för vilka energieffektiviserande åtgärder som skulle utföras. Då fann man lönsamhet i byte av fönster, invändig isolering av befintliga ytterväggar och FTX-system. Efter färdigställandet genomfördes termografering och Tunabyggen var nöjda med resultaten. De har inte haft någon speciell information eller utbildning till byggnadsarbetare när det gäller utförande av tätnings- och isoleringsarbeten. Tempverkningsgraden var upphandlad till ett värde om 85%. Vid prestandamätningen nåddes 81%. Det eleffektivitetskrav som ställdes uppfylldes så väl att Tunabyggen beslutade att inte bråka om den missade värmeåtervinningsgraden som totalt motsvarade 2-3 kWh/kvm. Den bättre eleffektiviteten efter driftår 3 ligger 4 kWh/kvm under kalkylerade (- 33%). Driftserfarenheter För idrifttagning har man en fastlagd rutin under garantitiden. Tunabyggen har ett datoriserat fjärravläst uppföljningssystem. Efter slutbesiktningen låg energianvändningen på 110 men genom aktivt samarbete / driftande och testande kom de ner till 97 kWh/m2. Ekonomi Projektet har hållit sin budget. LCC-beräkningar användes för att skapa ett beslutsunderlag för vilka energieffektiviserande åtgärder som skulle utföras. LCC- kalkylen utfördes i tre steg. Först som underlag för projekteringen, sedan vid upphandling och slutligen vid uppföljning. Förutsättningar och erfarenheter Befintliga hyresgäster hade rivningskontrakt så när behoven av studentbostäder uppstod gick det relativt snabbt att påbörja projektet. Studentboendet Locus är Tunabyggens jungfruresa när det gäller partnering. De energieffektiviseringsåtgärder som följde har arbetats fram gemensamt i partneringgruppen. Tunabyggen har valt att jobba vidare med partneringkonceptet och har som ambition att vidareutveckla användandet av LCCanalyser. 22 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår Antal lägenheter Area Atemp, m2 Antal huskroppar Hustyp Antal våningar Ventilation Uppvärmning Före/Efter 1970/2005 -/101 -/4213 2/1 Lamellhus 3 FTX Fjärrvärme U-värde Golvkonstruktion Ytterväggar Tak Fönster W/m²K 0,164/0,164 -/0,22-0,24 0,271/0,11 3,0/1,3 Energianvändning Uppmätta värden: Värme Driftsel Hushållsel kWh/(m2år) Energiprestanda: Uppmätt Beräknad Vatten Kallvatten Varmvatten Fastighetsägare Tunabyggen Källa Fastighetsägaren -/89 -/8 /53 210/97 <100 m3/lgh
© Copyright 2024