1. No category

1
l
I
~\~
D AiwA®
silverserie
Öppna haspelrullar i nytt utförande. Försedda
_ med "utanpåliggande" helt öppen aluminiumspole som möjliggör extra känslig bromsning
med ett finger. Förlängd fläns hindrar linan
från att leta sig in i mekanismen.
Samtliga modeller har hög utväxling, kullager
av rostfritt stål och precisionstillverkade drev.
Veven är lätt omskiftbar för vänster hand. Bygeln kan fällas ned manuellt utan invevning.
Korrosionsbeständig finish.
\
Mod. 2500
9
Mod. 1500 C
.,..-------------------,
I
mig utan kostnad Daiwa nya färg- I
S~nd
I
II
I
katalog'
Namn
I Adress
II Postnr/Adress
I
Mod. SS nr. 1
extralä~t
I
I
L
II
I
I
:.... I
FJ 2/76
Il:
~.
I
PAUL BERGHAUS & Ca AB
I
Fack 1512, 40110 Göteborg 1
Tel. 031-17 05 25
I
I
·_.
J
Nästa nummer Kommer den 27 februari
I detta nummer:
Fiskens roll i en sjö........
Öringhopp ..................
Varförfiskarvi?
Sportfiske i Japan
Gladafestivaldagar .:
Vinterfluga .... .. .. .. .. .
Gäddfiske i Bohuslän
Midvinterfiske vid
Polcirkeln
Varmblodiga fiskar finns det?
Lax i jättegrytor
Strategi på isen
Gamla böcker blir
som nya
10
13
16
20
25
28
30
34
44
47·
49
Fis~e
Journ'flt{m
Chefredaktör och
ansvarig utgivare:
Olof Johansson
Redaktör: Jan Olsson
Med spö och Kanot genom Kanadas
vildmark. Fisketuren vi alla drömmer om att
få göra. lord och färg.
53
Stående rubriker
För och emot
Marknadsnytt
Flugbindaren
Fiskebåten
Visst Visste Ni
Notiser
Månadens fisk
... ...
Fångstjournalen
FrågaFJ
, Läsarnas marknad
Barometern
På tafsen
Ur innehållet bland annat:
4
18
32
38
43
54
56
60
61
62
63
66
Två sommarlaxar. Det stormar kring:
sommarfisket efter lax i Mörrum. En del
ifrågasätter att det alls går att ta fisk på
hederligt vis under högsommaren. Att
svårigheterna inte skall överdrivas visas i en
artikel aven framgångsrik sommarlaxfiskare.
Fångster med Kamera. Fjs mästerfotograf
avslöjar ett och annat om sin teknik och
yisar hur du också kan ta fiskebilder med sug
l.
Dom disponerar 40 kvadratmil för sitt fiske
och jakt. Läs om Nordens största Jakt- och
fiskeförening.
Fj startar en ny serie i färg "Känner Du
Igen Firren?" och inleder med de svåra
karpfiskarna. Ett nytt avsnitt om berömda
spöbyggare beskriver Everett Oarrison. Det
blir lite fakta om den stundande havskattsäsongen. Pimpelfiske på Norrlandsis. Flugbindaren. Fiskebåten. Och mycket annat!
Prenumerationstjänst
Mån-Fredag mellan
kl. 08.00-16.00
Telefon: 0300/166 06
Prenumeration, Sverige
Sv. Kr. 55:- helår.
Postgiro 887910-8
Bankgiro 158-8607
Grafisk form: Ulf Ryding
Prenumeration, Norge
N. Kr. 65:.
N. Postgiro 99252
Postadress:
Box 2053
44302 LERUM
Prenumeration, Finland
F. M. 40:F. Postgiro 112008-6
Tryckt av
Elanders Boktryckeri AB,
Kungsbacka
Fiskejournalen utkommer varje
månad och u'tges av Nordiska
Förlags AB, Kungsbacka
För insända icke beställda manuskript ansvaras icke.
Tel. redaktionen 0302/155 40
Tel. annonskontoret:
031/40 13 00 eller 40 25 00
Mångfaldigande av innehållet i
denna tidning, helt eller delvis är
enligt lag om upphovsrätt förbjudet.
Omslagsbild: Jens Ploug Hansen
3
PÖ, och Emot Pö, och Emot
Om lachs och
avföringsmedel
D D När Thore B. vädrar sin
avsky angående nedfallande lax (S.
39 nr 11/12), är andemeningen
intressant och riktig. Ordtolkningen däremot är mer än relaxerad.
I botten på vår ordstam, i de
djupaste språkliga rötter vi överhuvud känner, återfinner vi våra två
äldsta ord: Björk och hör och
häpna: Lachs! Ordet lachs i
betydelse fisken salmo salar kan
således härledas tillbaka till tiden
förre slaviska, germanska och
latinska språken överhuvud hade
uppstått. Lachs är så gammalt, att
ordet kan spåras till en indoeuropeisk folkspillra ända ut i torra
GobiÖknen. Ordets innebörd har
där förskjutits till att allmänt
betyda torkad fisk, en nog så fast
och hård vara. När de ariska
ryttarskarorna c:a 2000 år före
Kristus trängde in i och erövrade
Indien, så släpade dc: med sig ordet
lachs för fisk i allmänhet.
Ordet lax kommer från latinska
"laxare", som betyder göra slapp
eller lös, öppna och relaxera. Ordet
förekommer i sådana sammanhang
som vagina laxa känt från "Gudfadern" och laxera - laxativ. Stora
mängder förtärd rökt lachs kan
också få laxerande inverkan, här
slutar alla samband.
För att laxera möjliga känslor
hos Thore, vill jag helt och hållet
hålla med om besornas betydelse i
det gamla kosthållet. Lachs över
lekbottnar i dålig kondition och
senare besor var lätta att fånga.
Dåligt saltade många månader
därefter måste lachs ha smakat mer
än vedervärdigt.
Relaxad hälsning från
vännen Charlie Gentz
det gärna en komplettering av
bilden, som förhoppningsvis understryker vad Du sagt.
Du talar om ekolodet.
De (läs han) som marknadsför
ekolodet säger alt:
- Av vår semester kan vi bara
anpassa en mindre tid för fiske om
vi också måste ta hänsyn till familj
el. dy. Därför vill vi de korta dagar
som står till buds, snabbt hitta
fisken. Det gör vi med ekolod.
Detta är blåögt i kubik. Och det är
enbart marknadsföring, aven för
sportfisket tvivelaktig produkt.
Inget annat!
De många människorna som till
varje pris vill ha fisk utnyttjar
ekolodets informationer på så sätt
att de sätter ut effektivare redskap
än spöna, när de hittat t ex gäddor i
insjöar ...
Dessvärre fungerar i allt för
stor utsträckning moralbegreppen
på så sätt i landet. Trots vår
välfärd, där vi inte nödvändigtvis
behöver tjuvfiska eller tjuvjaga,
som för 30 år sedan för att kunna
fylla buken, har vi kvar en relief
från folkhushållnings dagar, i
synnerhet vad beträffar fisket: En
fisketur utan fisk är misslyckad.
Du liksom jag tycker ej så.
Den mening som jag vill avvika
från Din uppfattning, gäller det
sportmässiga havsfisket. Havsmetarna har skaffat sig kunskaper om
på vilka bottnar vissa arter lever.
Men att hitta arterna utan att till
förfogande ha tekniska hjälpmedel
skulle vara nästan omöjligt. I varje
fall i högsta grad turbetonat.
Sedan gäller det att med val av
rätt agn och fi"skemetod få dessa
fiskar att hugga.
I sådana fall vidarebefordras
inte spänningarna enbart till batteriet. Som elektriska stötar vidarebefordras kraften i de marina
kraftverken via fiskelinan. Och så
är nödvändigt i en fiskemiljö där
ofta runtomhorisonten är det enda
synfältet.
lan Forssander
Vad är
Sportfiske?
För mycket
lax och öring
D D Sylve Melcherson
jag
gillar Dig. Ditt inlägg i FJ nr 11{12
visar att Du fattat de där med
sportfiske. Du har hederliga, etiska
regler och moralbegrepp när Du
fiskar. Och Din avslutning var
magnifik. Vilken femetta! Tack för
den!
Dock vill jag i ett avseende
lämna ~n avvikande mening. Kalla
D D Jag är en av era prenumeranter på Fiskejournalen. Anledningen till att jag skriver till er är att
jag kände mig tvingad till alt göra
det. Er tidning är på väg mot
samma håll som de andra fisketidskrifterna i Sverige.
Er grundtyngd i tidningen ligger
på flug och ädelfisket!
Varför kan ni inte ha lika stor
bredd på "vanligt fiske" i er
tidning. Med vanligt fiske menar
jag berättelser och artiklar om
torsk-, gädd-, gös-, abborre-fiske
o s. v. Jag är övertygad om att
mesta delen av svenska folket vill
läsa om de fiskar de vanligast
känner till.
Den senaste undersökningen
om svenska folkets fiskevanor
pekar tydligt på att största delen av
svenska folket sysslar just med
"vanligt fiske".
Varför då inte satsa på artiklar
om det "vanliga fisket"? (I varje
fall lika mycket av "vanligt fiske
som flugfiske.) För övrigt anser jag
att ni har intressanta artiklar i
Fiskejournalen.
Jag skulle som avslutning pa
mitt brev vilja ge några förslag om
artiklar i er tidning.
I. Låt folk skicka in berättelser
om en märklig fångst eller
fiskeresa.
2. Sätt gärna in artiklar om vobblers och fakta om dessa, från
olika länder t ex USA och skriv
gärna om var man kan skaffa
dessa.
3. Dito fast om spinnare, skeddrag, spön och fisketillbehör.
4. En stående artikel om fiskarnas
vanor och ståndplatser vid olika
årstider (gärna med ritade
bilder).
Med dessa förslag och påpekande hoppas jag att ni på redaktionen tänker över situationen.
PS. Jag vill passa på att ge
tidningen en eloge för fylligt och
intressant innehåll (i stort).
KLinell
Tack för Dina konstruktiva synpunkter på Fl! Nu har Du fel i att
tonvikten ligger på fluga och
ädelfisk. Om Du ser till innehållet
under en längre period finner Du
nog att vi försöker hålla en balans i
Fl så att alla kategorier av
sportfiskare får sitt favoritfiske
behandlat.
J. Självklart är alla välkomna med
korta skildringar och bilder av
intressanta fiskehändelser. En
hel del av det Du läser i Fl
bygger på sådant material.
2. 3. Vi har redan haft ett antal
Varspecialare om t ex
bergsdraget, balanspirken, Rapalavobblern, Mer kommer!
4. lust detta illustrerar Nils
Wernström i sin bildserie Visst
Visste Ni. Men vill Du ha
fylligare biologiskt material så
kommer Du att finna också det
under våren!
O. l.
Ryckfisket
Djurplågeri?
D D Skulle vilja göra några inlägg
angående Djurplågeri eller ej. Då
det gäller lax eller öring som är
felkrokad. Eller som en del anser
RYCKT.
För det första. Mask som
används för mete träds på kroken!
Djurplågeri? Agnfisken då? Djurplågeri? AlIlf!x och öring som sätts
ut ovanför Alvkarleby kraftverk.
Hur skall den klara.sig med livet i
behåll när den skall ut i havet igen?
Genom alla turbiner med vingarnas
slag mot kroppen. Eller fastna i
gallren framför kraftverken. Det är
en hel del kraftverk som skall
passeras innan havet! Vad som
händer på vägen till havet med
laxen och öringen vågar man inte
tänka på. Djurplågeri? Eller ej?
Eller ställer de om livsrytmen
så de blir kvar i Älven mellan
kraftverken? Och börjar äta? Så de \
överlever. Och inte har en tanke på
att vandra till havs igen. Och äter
de ej - ja, då går de väl en långsam
död till mötes eller hur?Djurplågeri? Skillnad förr då ej kraftverken
fanns!
Men sådant jag nu nämnt är det
väl ingen som tänker på när de ser
en fisk "felkrokad" . Utan då är
avundsjukan framme och tycker
att nu är det frågan om djurplågeri.
U ndrar vad en fiskare som har
det till att felkrokad fisk är
djurplågeri skulle göra om han
själv fick en fisk "felkrokad"???
Tycka att det var för jävligt eller
olycksfall i arbetet så att säga?
Eller tycka synd om fisken och
släppa tillbaka fisken efter det att
fisken varit "felkrokad" och fått
genomgå det s k djurplågeriet.
Så inte tycker jag att det är mer
djurplågeri när fisken är "feIkrokad" eller när den fått huggreflexen retad och huggit på betet man
har.
Karl-Gustaf FinelI
Kommentar till
Gunnar Ekman
i nr 11/12
D D Vad har havsfiskaren att lära
av pimpelfiskaren? Absolut ingenting. Det finns inte någon som helst
skillnad i alt ta upp sjöns tusenbröder i hundratal och ta upp havets
tusenbröder (pigghajen) i tiotal.
Tävlingsfiskare är jag inte men för
den skull kan jag ändå ställa upp i
Pö, och Emot Pö, och Emot
,
Pö, och Emot Pö, och Emot
ex KM, DM och SM med risk för
stor fångst. Det finns helt andra
upplevelser att ta vara på, sådant
som att få träffa likasinnade från
andra klubbar, få diskutera tackel
och annat. Nog betyder detta
oerhört mycket för ens eget fiske
under andra former än tävling. Låt
oss sluta debattera denna fråga
med sådana här argument. Vad
pigghajen beträffar - för det är
endast den det gäller - så är den i
dag havets tusenbroder och behöver fiskas hårt för att andra kanske
mera intressanta arter ska få
livsrum.
Göran Anskär
Havsfiskare har ingenting att lära
a v pimpelfiskare hävdar Göran
Anskär i sitt inlägg. Bilden från
invägningen efter en pimpeltävling.
Anders Björkström och
metereglerna
oo
Du borde läsa om, och
försöka förstå både bakgrund,
syfte och mening med min inlaga.
Du anger mycket riktigt att var och
en har rätt att ha sin egen mening
om metets ide; därifrån är steget
ändå mycket långt till anklagelsen
,mot min person om bristande
hänsyn.
För den som till äventyrs inte
läste min inlaga om metereglerna,
vill jag helt kort framhålla att jag
inte hävdar att "rullemete" är det
allena saliggörande i tävlingssammanhang, men att jag anser de
nuvarande reglerna med toppknuten lina utan längdbegränsning
vara a) orättvisa, b) inkonsekventa
och c) ålderdomliga.
Trots att jag klart har betonat
att
jag
inte
förespråkar
antingen/eller, tolkar Du min artikel som ett klart ställningstagande
åt ett håll. Vidare hävdar Du att jag
inte önskar rättvisa regler. vilket
för var och en som läst mitt inlägg,
måste framstå som en i allt
förvanskad översättning av mitt
meddelande. (Se passusen i min
text om ekonomiska och fysiska
problem). Jag måste ifrågasätta om
Du överhuvudtaget har läst hela
min artikel, eller fått delar av den
relaterade med den "rätta vinklingel1.
På lika villkor bedrivet mete var
det ju, men Du lämnar tyvärr ingen
förklaring till vad Du anser vara
orättvist vid en metartävling där
rulle är tillåtet. Motsatsen är
däremot ganska lätt för mig att
bevisa; jag har deltagit i DM där
åtskilliga
lottplatser
innehöll
10-15 m djupa vassbänkar, omöjliga att nå varken med långspö eller
vadning. Inga regler i världen kan
göra en dylik lottplats rättvis.
Jag medger att liknelsen med
stavhopparen, ehuru logisk, inte
var den allra roligaste, men detta
jämnas ju ut av Din lustighet med
7-m-linan. Emellertid vill jag betona att det faktiskt är tillåtet med
rulle vid pimpeltävlingar. Varför?
F ö vill jag gärna hänvisa till
Arne Bromans utmärkta reportage
från VM-metet i Polen. Arne
Broman är väl den som offentligt
gett uttryck åt de mest sansade
bedömningarna av metereglerna.
Det finns ännu ett skäl till att läsa
hans artikel: Den gröna rutan med
de internationella reglerna och
uttalandena om att båda stilarna
behövs. Detta senare har jagansett
så självklart att jag faktiskt inte
iddes betona det mera i min förra
inlaga.
.
Mitt förmenta "missbruk" av
långspö vill jag kommentera så här:
U nder vissa givna förutsättningar
använder jag helst långspö därför
att detta ger effektivare och
snabbare (tävlfiske) krokning av
fisken och jag tycker att jag har
bättre närkontakt med betet. Då
jag metar utanför tävlingsramen.
är nog mitt redskapsval SO/50, men
jag går aldrig ut halvklädd. Jag kan
t ex inte meta grov braxen på
halvdistans med långspö utan rulle,
eller hur?
Avslutningsvis vill jag påpeka
att anslutningen vid de s k fria
tävlingarna pekar mot den av Dig
efterlysta klassindelningen, såvitt
inte de nuvarande reglerna modifieras.
H Hansson
Garnredskap och
Handredskap
o o Utanför västkustens lax-och
öringförande floder och smååar
bedrivs ett tidvis mycket intensivt
lösgarnsfiske, som faktiskt kan
vara ett allvarligt hot mot åarnas
bestånd av vandringsfisk. Nästan
undantagslöst
bedrivs
detta
"sportfiske" - ett mycket missbrukat ord - av människor med
vanliga civila jobb, som tycker att
detta är ett roligt och trevligt sätt
att skaffa sig extrainkomster.
Tyvärr är det hela lagligt.
På västkusten är nämligen allt
fiske med rörliga redskap fritt för
alla svenska medborgare. Och
drivgarn eller lösgarn räknas som
rörligt redskap.
När de 'nuvarande stadgarna
skrevs hade lösgarnsfisket utanför
flodmynningarna inte sådana proportioner som nu. Först med
tillkomsten av de relativt billiga
och lättskötta men mycket effektiva garnen av nylon eller liknande
konstfiber blev lösgarnsfisket en
lokal plåga och ett farligt hot mot
vandringsfisken. Ger man sig ut
med motorbåt i de laxförande
åarnas mynningsområden hittar
man mängder med lösgarn.
F n kan man kanske inte göra så
mycket åt saken. Men snart
kommer en ny fiskestadga för riket
och kanske' också lokala stadgor
och då finns det väl en möjlighet att
komma till rätta med oskicket. Det
behövs kanske bara en ändring i
stadgornas terminologi. I stället för
att tala om fasta och rörliga
redskap kan man använda sig av
termerna garnredskap och handredskap. Ett förbud mot alla
former av garnfiske i mynningsområdena för laxförande åar skulle
glädja både sportfiskare och yrkesfiskare. Och dessutom rädda en hel
dellekfisk.
Vad säger Fiskeristyrelsen?
Tore Berglund
Forts på sid 65
Australisk fiskepress:
Flera editioner!
av Jan Forssander
o O Australien är ett land med 14 milj.
innevånare som till 80% bor längs
kusterna. De flesta australiensare tycks
fiska eller vara intresserade av fiske. Det
kan vara en förklaring till de stora upplagor
som fiskepressen .har.
Den största månatliga är Modern
Fishing, som trycks i fyrfärg i en upplaga
av 125.000 ex. i traditionellt format.
Tidningen har en rad columnister på
specialområden: Mete, havsfiske, flugfiske m m. Dessa är tydligen hårt styrda av
redaktionen. Kolumnerna är mycket korta, men spänstiga och varje ord är en
information.
Fishing News är en daglig tidning som
ges ut i fem editioner i Australien.
Upplagan är drygt 325 000 per dag!
Tidningen gör's om så att den skall
kunna passa varje publik. Det innebär att
tidningen är ganska likartad i det stora
innehållet. Men i Queensland får man
specialrepoitage om havsfisket efter tonfisk och Marlin utanför barriärrevet. I
staten Victoria ligger tyngdpunkten på
sötvattensfisket och båtfisket nära kusten,
Havsbraxen årlig gäst
under senhösten
O o Som vanligt under senhösten dök
under november-december div'erse sydliga fiskar upp längs västkusten. Havsbraxe~ är en sådan fisk som vi numera tydligen
kan räkna som årlig gäst i våra vatten.
Exemplaret på bilden fastnade i ett sillgarn
i Kungsbackafjorden. Ända ifrån Skälderviken i syd till långt upp efter norska
västkusten har vi fått rapporter om
havsbraxen. I skrivande stund är dock
fortfarande Göran Malmkvist, Svenska
Havsfiskeklubben, ensam om att ha fångat
en havsbraxen på spö. Han gjorde sin
fångst den 30 november 1974 vid "Tyska
vraken" utanför Stora Pölsan.
•
6
liksom " Beach-Casting" . I nya Syd Wales
anfaller man den nyligen avsatte ordf. i
labourpartiet. Man välkomnar en ny
fiskeriminister samticligt som han får
skäppan full med allehanda tidigare
åsidosatta arbetsuppgifter.
Fishing News publiceras i tabloidfo,rmat. Som mest innehåller den 16 sidor.
I Australien läser man fiskepress. Men
är inte medlemmar i förbundet! Man säljer
drygt 2 miljoner fiskelicenser , som i olika
stater varierar mellan 2-8 Aus $ (dollarn
är knappt 6:-). Men sportfiskareförbundet
har bara 70.000 medlemmar, d v s förbundet är i storlek med det svenska, i ett land
vars befolkning i det närmaste är dubbelt
så stor. Förbundet har en tidning som "är
en katastrof". Den ser ut som ett svenskt
fackföreningsblad .
Detta kan vara en förklaring till den
kommersiella fiskepressens enorma upplagor, som räknat per tusen innevånare
tangerar och kanske överskrider upplagorna hos de amerikanska jättarna Field and
Stream och Outdoor Life m fl.
•
Tips för metare
D O En sak skickliga metare tränat in till
fulländning är att kasta med precision. Det
är inte mycket glädje med att ha samlat ett
stim framför sig och hålla ihop det med
hjälp av mäskning om man sedan inte
förmår att exakt placera tacklet över
stimmet.
En "fuskmetod" som likafullt varit oss
till hjälp många gånger är att fixera
linlängden. När man gjort ett kast till
önskat ställe, lägger man ett gummiband
över ·linan på spolen. Vid invevningen
lindas linan' över bandet. När man gör
nästa kast löper linan ut endast så långt
som den skall.
•
I
Fynd vid vintervatten
D D Då och då under vinterns lopp gör
jag en runda längs den lilla hallandsån. Det
är svårt att helt släppa kontakten med den
under de tre, fyra månader som går mellan
höstens sista gädd- och abborrfiske och
vårens första motionerande av tärda,
lekhärjade laxbesor och öringar.
En fisk som sällan syns i premiärdagarnas fångster är utlekta laxhanar. De flesta
har dukat under långt tidigare. Under mina
vandringar hittar jag dem i början av året.
De ligger sjunkna i bakvatten, fastpressade mot kvarndämmen eller uppkastade av
högvatten på land. Det är svårt att i det
utmärglade, svampbevuxna fiskvraket
med sina grinande käftar känna igen den
välformade, kraftfulla torped som året
innan navigerade sig in mot sitt hemmavatten efter gödningskuren i Nordatlanten.
Rundan längs ån brukar också avslöja
kvarlevor efter andra varelser som dukat
under för de hårda tiderna. Bland de mer
tacksamma fynden jag regelbundet gör är
döda hägrar.
Jag har svårt att känna någon nedstämdhet inför det faktum att sommarens
överproduktion av häger slås ut. I
synnerhet när priset på hägerhackel nått en
nivå som är löjlig. Senaste notering jag sett
var fem kronor per hackelfjäder. Men
hägerhacklet är bra och oumbärligt för
stora laxflugor. Jag tar alltså för mig och
lämnar den stela hägerskrotten ännu mer
utmärglad än jag fann den.
De utslagna individerna av svan och
änder brukar också ge välkomna bidrag till
vinterns flugbindning.
Även då vandringen inte gett något
synbart resultat alls har i varje fall det
strömmande vattnet och dess ljud och
dofter gett fiskelusten en ny inspiration.
O. J.
Hitta FISKEN under ISEN utan HALH!
Sportfiskarens Spårhund Nr 1 - LEF FISH SPOTTER - är lika användbar under vinter
som sommar. Den sparar Dig en massa arbete och ger större nöje vid isfisket genom att
leta upp de stora fiskarna åt Dig. Utan att behöva borra några hål i isen ger den Dig under
goda förhållanden möjlighet att se genom isen och lokalisera fisken inom en 30° vid
kon. När hålet är borrat, då kan Du med hjälp av specialhållaren pejla in fisken i alla
vinklar under isen. På FISH SPOTTERNS meterg~aderade instrumentskalor kan Du
ögonblickligen se allt under isen fiskstim ... ensamma fiskar ner till en löjas storlek ...
var de är ... hur djupt ... hur många och deras ungefärliga storlek. Till FISH SPOTTERN
medföljer en mycket utförlig handbok om ekolodets skötsel och användningsområden
samt VAR, NÄR och HUR Du finner och lockar fisken till hugg.
-------------------l~-
o
Jag beställer ... st LEF FISH SPOTTER il 1.750:- inkl. moms. fraktfritt. I p;iset ingår sugkoppsfäste för
transduktorn samt två 6-volts inmonterade batterier.
IJ Jag beställer ... st LEF TRANSDUCER BRACKET. justerbar special hållare för ek·olodets känselkropp il 176:- inkl.
moms. lraktfrltt.
10 dagars returrätt -
2 års garanti och 2 års fri service.
O Jag önskar ytterligare informalion om samtliga LEF-produkter. Vi säljer gärna på avbe.lalning.
Aterförsäljare välkomna
Namn:
_
Allress:
_
Postadress:
_
<L.q:>
FJ 2/76
LEF-produkter
O~~~1~94
Tel.
21
190 60 BALSTA
7
Kolfiberspön över hela
linjen.
D D 1975 var det år då
kolfiberspön på allvar blev
tillgängliga för ett större antal
fiskare. Det är inte att överdriva att säga att introduktionen
blivit succeartad. Kastexperter
och fiskare med tillräcklig
kastskicklighet att skilja ett
gott spö från ett dåligt har
genomgående hälsat koIfiberspöna som ett av de viktigaste
framsteg som någonsin ägt rum
i den redskapstekniska utvecklingen. Man är överens om att
kastegenskaperna på ett mycket fördelaktigt sätt skiljer sig
från glasspöt. Kolfiberspöts
utomordentliga känslighet noteras också överlag, liksom
dess ringa diameter och vikt.
Tony Fordham hos engelska företaget Modern Arms
Comp säger att rrian under 1975
sålde 500 kolfiberspön under
en sexveckorsperiod. Han förutspår att alla specialister på
sjöflugfiske kommer att använda kolfiberspön denna säsong.
Brian Harris, redaktör för
Angling skriver att kolfiber bör
väljas som material till alla
spön som hanteras under längre perioder t ex spön för
flugfiske, spinn- och kustfiske.
Det bör också vara självklart
material i tävlingspön för mete.
Bättre spinnspön
Helt klart är att vi snart
kommer att se massQr av
kolfiberspön också f{)r mete
och spinn. Många anser att det
är just för dessa fiskeformer
kolfiberns känslighet bäst utnyttjas. Spi'nnfiskaren och
ibland metaren är helt beroende av signalerna i spöt för att
känna nappande fisk och veta
när mothugg skall ske. Med ett
känsligt spö, som inte alls är
detsamma som ett vekt spö,
ökar hans möjlighet att kroka
fisken väsentligt.
Kolfiberspöts förmåga att
prestera med olika belastning
är en annan egenskap som
utlovats i reklamen och bekräf-
8
tats av kastare och fiskare.
Flugspöna kan ta linor med
breda marginaler. Ett lO fots
spö Fl provat arbetade fint
med linor från klass 6-9.
Spinnspön av kolfiber lär av
samma skäl kunna hantera ett
betydligt bredare register av
kastvikter än tidigare spön.
Död år frökenspöt
En intressant följd av koIfiberåldern blir kanhända att den
innebär slutet för kulten av
miniflugspöt. I synnerhet amerikanarna 'har drivit den till ett
tramsande med frökenspön
som inte duger till riktigt fiske.
Ledstjärnan har varit en jakt på
vikt. Nu är det plötsligt möjligt
att tillverka mycket lätta spön i
rejäla längder och spöfabrikanterna har snabbt utnyttjat
chansen. Under året kommer
vi att se flera prov på flugspön i
10--10 1/2 fot. Det blir spön
där kolfiberns spänst kan utnyttjas på ett betydligt effektivare sätt än i de korta spöna.
Problem
Kolfiberns två nackdelar har
också klarlagts. Den ena är en
känslighet för slag och skrapningar som är större än för
glasfiberns beroende på koIfiberklingans tunnare väggar.
Ett märke som når halvvägs in i
glasfiberväggen tränger nästan
igenom kolfiberväggen. Det är
därför viktigt att kolfiberspöt
transporteras i sitt fodral och
skyddas för slag. Den andra
nackdelen är kolfiberns större
styvhet. Ett glasflugspö kan
böjas till hårnålsform utan att
ta skada. Det kan man inte göra
med ett kolfiberspö som i detta
avseende har egenskaper lika
splitcanespöts.
Ett problem konstruktörer
arbetar med är svårigheten att
göra toppen hos kolfiberspöt
tillräckligt tunn eller vek. Vid
den vanliga tillverkningsmetoden, där en väv lindas kring
en stav och sedan under tryck
och värme formas till en klinga,
måste man använda minst fyra
lager väv, Används kolfiber av
bästa kvalite blir emellertid
även den tunnaste topp som
,kan tillverkas enligt denna
metod alldeles för styv för att
passa normala flug- och spinnspön.
Amerikanska tillverkare har
hittills löst problemet genom
att använda kolfiber av lägre
kvalite med mindre styvhet
eller en blandning av kolfiber
och glasfiber. Fenwicks HMG,
"High Modulus Graphite", är i
själva verket low modulus
, graphite.
Experiment pågår att utnyttja den enorma spänsten
hos kolfiber av högsta kvalite
genom att spänna fibrerna
längs en sexkantig träkärna.
Men det är för tidigt att säga om
den metoden kommer att bli
praktiskt användbar. Den skulle i varje fall lösa problemet
med konstruktion av tunna
toppar och fordra mindre
mängder av kolfiber.
Priset
Många presumtiva köpare har
avvaktat i hopp om att koIfiberspön skulle komma ner i pris.
Så förefaller inte ske. Priset på
kolfiber har i stället ökat och
det lär inte undgå att påverka
också priset på färdiga spön.
Dessutom återstår mycket utvecklingsarbete innan man
funnit bästa metoden att använda det nya materialet och
sådant arbete kostar betydande
belopp.
0.1.
Evinrude elmotorer nu i
Sverige
D D Intresset bland sportfiskare har under senaste åren
tänt ordentligt för den tysta och
smidiga eldrivna utombordsmotorn. Den nästan ljudlösa
gången och de perfekta låg-
fartsegenskaperna gör dem till
idealiska motorer för trolling
eller för kontrollerad drifting
längs vassar och grundkanter.
Hittills har Lef-produkter
varit praktiskt taget ensamma
på marknaden med sina Minnkota motorer. Nu kommer
emellertid Evinrude-agenten
Huzells i Karlstad med en
eldriven Evinrude, Scout 24.
Motorn kan köras i tre olika
hastigheter vid uttag från 12 V
eller 24 V. Den är byggd för att
tåla användning i saltvatten.
Med hjälp av justerskruvar kan
motorn ställas in i praktiskt
taget vilket läge som helst. •
Fortsatt f1ugproduktion
i Kenya.
o o En stor del av de engelska flugor som under de
senaste 10 åren funnits på
marknaden i Europa har som
bekant sitt ursprung i Kenya.
Bolaget startades en gång i
tiden i den ljusblå förhoppningen att den billiga arbetskraften
skulle medge en produktion av
flugor till konkurrenskraftiga
priser.
Av flera orsaker fick Kenya
Fishing Flies aldrig ordentlig
fart på affärerna. Bland orsakerna har nämnts en i början
usel kvalite som gav flugorna
ett dåligt rykte som det sedan
var svårt att bli kvitt trots att
·Ny elektronisk myggskrämma
o o Mitt· i vintern presenteras en ny elektronisk apparat
för att jaga mygg på flykten.
Det lär alltså dröja innan vi får
möjlighet att konstatera hur
effektiv den är mot våra små
plågoandar. Tidigare försök i
den här vägen har ju inte varit
helt lyckade.
Finska drag och pirkar
o o
Kuusamon Uistin från
Finland har öppnat försäljningskontor i Sverige och kommer
under våren att lansera sina
produkter. Sortimentet omfattar drag, pirkar och fiske- och
standarden förbättrades betydligt. För en tid sedan meddelades att företaget skulle läggas
ned. Den världsvida bristen på
kvalitetsflugor skulle i stället
täckas genom en bättre organiserad produktion i ett annat
låglöneområde, Skottland.
Nu ser det trots allt ut som
om de afrikanska bindarna
skulle få fortsatt bruk för den
flugbindningsskicklighet
de
under många år tillägnat sig.
Cheshire Homes, en välgörenhetsorganisation som driver
hem för handikappade i Kenya, har lovat bindarna fortsatt
anställning inom ett nybildat
företag Kenya Trout and Salmon Flies Ltd. Produktionen
sägs redan vara igång.
•
Den nya myggskrämman
kallas Myggbort och är föga
större än en tändsticksask. Den
drivs av ett 9 V batteri som
uppges räcka i 100 tim. Apparaten sänder ut ljudvågor med en
frekvens av omkring 20.000 Hz
som lär få mygghonor att
dunsta av utan att ha utdelat ett
enda stick.
Priset för Myggbort är strax
under 80kr.
•
jaktknivar. Fl har sett prov på
en del av Kuusamons pirkar.
Som ofta är fallet med finska
pirkar hade de en smyckelik
finish och skönhet. Om de
också är fångstgivande har vi
inte haft tillfälle undersöka
ännu.
•
9
fiskens rall i 'en sjö
Av Björn Ekblom
. .
o o
Vår värld har bestått i åtskilliga
hundra miljoner år. Under denna tid har en
underbar balans rått mellan de organismer
som har befolkat den. Visserligen har
katastrofer utrotat enskilda arter och t o m
hela grupper av djur och växter, men trots
allt har jorden med dess natur bestått.
Balansen har alltid funnits där och finns än
i dag. Rubbad är den p g a människans
ingrepp men i det stora hela fungerar den i
alla typer av livsrum från det oöverskådliga världshavet till den lilla sommarängen.
En relativt ny vetenskap inom den
biologiska kunskaps sfären studerar just de
fenomen som rör denna, för många
gudomliga, jämvikt. Denna vetenskap
heter Ekologi, ordagrant översatt: "Läran
om huset". Detta ·"hus" är alltså lika med
det livsrum (ekosystem) som man vill
studera. För att få en bättre översättning
på ordet bör vi 'bör säga: "Läran om
samspelet i naturen". I den här artikeln
skall jag presentera hur ekologin kan
tiJJämpas på en sjö. Jag hoppas därmed
kunna väcka ett visst intresse för fiskens
och därmed fiskarens roll i det ekosystem
som en sjö representerar.
Jack London har en gång formulerat
vildmarkens lag: "Äta eller ätas, döda eller
dödas". Med mänskliga mått mätt kan det
tyckas vara en grym lag. En sanning att slå
fast är att naturen inte kan ta någon hänsyn
tiJJ den enskilde individen. Artens bästa är i
alla fall det viktigaste. Grymhet med
mänskliga mått existerar inte utan endast
begrepp som energiflöde , byte, rovdjur
Gädda
Löja
Kräftdjur
o s v.
Näringskedja
I ett ekosystem som t ex en sjö, äter
organismerna varandra enligt ett visst
mönster. De gröna växterna, många är
mikroskopiska alger, kan binda solenergi
genom att bilda socker. Denna energi skall
sedan föras vidare från organism till
organism genom att de äter upp varandra.
Enkel näringskedja. Varje steg i en sådan
kedja kallas för trofisk nivå. Representanterna för en trofisk nivå är alltså
avsedda att ätas upp av representanterna
för den närmast över liggande nivån.
10
Alger
,
Hur en sådan kedja av organismer som äter
varandra kan te sig illustreras i fig I. En
sådan serie kallas en näringskedja.
Oftast fungerar det dock inte så enkelt.
Många djur äter vitt skilda organismer och
kan på så sätt komma in på olika ställen i
kedjan. En mört t ex kan ju äta både
djurplankton, växtdelar och t o m fisk.
Bästa överblicken får man om man sätter
upp alla arter eller större grupper i sjön på
ett papper och prickar in alla förekommande näringskedjor med linjer. Dessa
kommer då att korsa varandra och bilda en
s k närings väv. En förenklad sådan
näringsväv ser man i fig 2. Betraktar man
varje steg, trofisk nivå, i en näringskedja
så finner man att varje ovanför liggande
steg endast .är l/lO så stort som det
underliggande. Eller för att uttrycka det
lite mer biologiskt: Endast 10% av den
energi eller massa som ligger j en trofisk
nivå kan föras vidare till nästa. Detta
förhållande brukar man åskådliggöra i en
s k näringspyramid. En enkel sådan ser
man i fig 3. Längden av varje trofisk nivå
motsvarar den totala vikten av alla i sjön
levande representanter för just den nivån.
Näringsyäv. Ett mindre antal organismgrupper i en sjö har här sammanförts och
de olika offer-predator-förhållandena har
markerats med pilar. En näringsväv kan
alltså sägas bestå av flera enkla näringskedjor.
Växtplankton
Rovfisk
I
T.ex gäddor
Planktonätande fisk
T.ex siklöjor
Djurplankton
T.ex små' kräftdjur
Vä xtplankton
T.ex små alger
,
Preaator
Nästan alla i naturen levande varelser har
naturliga fiender. Den som äter ett annat
djur säges vara predator på sitt offer.
Gäddan och abborren är alltså predatorer
på mört medan gäddan är predator även på
abborren' och sina egna ungar. Begreppen
predator och byte kan alltså inte tillämpas
förrän man vet vem som äter vem i just den
, aktuella situationen.
Paradoxalt nog kan man säga att
predatorn är viktig för att dess offer skall
tvecklas . ordentligt. Låt mig ta ett
exempel. Alla har väl någon gång sett små
skogssjöar där gäddan inte lever. Abborren kan dock ofta klara sig bättre och lever
där alltså utan predator. Resultatet blir att
abborrstammen får växa sig för stor och
endast svälten hindrar abborren från att
växa över sjöns bräddar. Resultatet aven
sådan överetablering ser sportfiskaren
lätt. Ett förhatligt bestånd av simmande
nålbrev i decimeterklass benämnda tusenbröder.
Det normala skall alltså vara att varje
bestånd hålls nere aven eller flera
predatorer på ett sådant sätt att varje
vuxen hona under sitt liv endast tillåts ge
upphov till två individer som får fortplanta
sig. Resten av alla ungar hon producerar
skall vara mat. Finns det ingen lämplig
predator växer stammen tills dess svälten
sätter in. Ökar sedan taket genom att mer
mat förs in i ekosystemet kommer
Näringspyramid. I en sådan låter man
varje trotisk representeras i ett ekosystem
av ett band. Bandets längd är direkt
proportionell mot nivåns' storlek. Denna
kan mätas i tiJJ exempel totalvikt (ör hela
nivån = Biomassa.
stammen bara att öka tills dess maten ånyo
tar slut med svält som resultat.
Stabilt system
Normalt sett har varje fiskart ganska vida
toleransramar då det gäller populationens
storlek. En beskattning på 10 el 15% har
ingen större betydelse för ekosystemet. En
enstaka sportfiskare kan därför svårligen
ställa till med några större störningar
genom att ta bort några toppredatorer.
Gäddbestånden exempelvis reparerar
ju inom en snar framtid sig själva genom
att gäddan är sin egen predator. En
uppfiskad gädda innebär ju teoretisk chans
för ett antal gäddungar att överleva längre.
Risken för överfiskning om man
använder sig av sportfiskeredskap är inte
precis överhängande vid normalfiske. Det
är klart att en maximal spöinsats under en
relativt kort period kan störa sjön på ett
sådant sätt att det kan ta år innan
jämvikten ställer in sig igen men i de flesta
fallen så är annan miljöpåverkan ett
betydligt större hot.
Inget ekosystem kan dock klara en
sådan överfiskning som förekommer i våra
små put-and-take-vatten. Där underhåller
man ju fiskpopulationen med regelbundna
utsättningar. Det riktiga är nog att betrakta
en sådan sjö som den fiskdamm den
egentligen är och inte som ett fungerande
ekosystem. Alla jämvikter är där alldeles
-
-
'-
för manipulerade av mänsklig verksamhet
för att vi skall kunna tala om sjön som
frisk, Den ligger i ett slags "fiskutsättningsrespirator" om man kan dra en sådan
liknelse,
Denna artikel är b'ara ett försök att
väcka intresset för samspelet i naturen.
Ekologiskt intresse bör finnas hos varje
sann naturmänniska och en sådan är ju
varje sportfiskare. Eller hur?
För den som vill läsa lite mer om dessa
problem vill jag ge lite tips om lämpliga
böcker. Till att börja med föreslår jag att
man läser någon gymnasiebok i biologi
som avfattar detta kapitel. Det finns en hel
del att välja på så jag föredrar att inte
nämna någon före en annan. Gå in på en
bokhandel och fråga er fram! Var inte rädd
för att ta någon bok avsedd för naturvetenskaplig linje. De är ofta både innehållsrikare och klarare i framställningen.
Svärdson- Nilsson: "Fiskebiologi" är
en trevlig bok för folk med lite grundkunskaper. Som ytterligare påbyggnad vill
jag rekomendera Eugene P. Odum:
"Samspelet i Naturen". Givetvis kan man
själv leta i bokhandeln och säkert finna
andra minst lika goda titlar som de jag
nämnt här. Leta och lär och försök att bli
en av de sportfiskare som nalkas sin hobby
med respekt och aktning för naturen och
som därigenom kan driva samhället i en för
människan och naturen vettig riktning. •
11
BallNYl1
·
Natt Ved Bjönnstokkvatnet
•
av Thorbjörn Tufte, Gröndahls förlag.
o O En god fiskeskildrare är aldrig mer värda att uppmärksamma också av svens-
•
FULLSTIINDIGT SORTIMENT
•
F I S K ERES o R
•
•
FLUGFISKEKURSER
REPARATIONER och RENOVERINGAR
uppskattad är under det långa vintermörkret när sportfiskaren tvingas hålla sig vid
själsligt liv på fiskeböckernas och tidningarnas ersättningsnäring. En berättare som
under de senaste åren givit mig många
inspirerande och glada stunder är norrmannen Thorbjörn Tufte. Han har producerat en rad böcker, en del rena
fiskeböcker, andra med blandat innehåll
av jakt och fiske. Alla har de gemensamt
en trivsam och underhållande berättarteknik som dock aldrig lättar från verkligheten. Tvärtom, i de fall jag själv haft
erfarenhet från ett vatten eller område har
jag kunnat konstatera att Tuftes skildringar fint kombinerar ett livfullt berättande
med ett nyktert registrerande.
Till Thorbjörn Tuftes tidigare böcker
ka sportfiskare hör Disse Store fisker
(Gyldendahl, 72), Villmarkskysten (GröndahI 74) och så förstås hans senaste Natt
ved Bjönnstokkvatnet.
I denna får vi följa med på en kanotfärd
i ett för de flesta av oss okänt
fjordIandskap vid Helgelandskusten med
strandhugg vid små säregna laxälvar .
Vidare till berömda vatten som Vosso,
Etne och StjördaJ. I förbifarten presenteras vi för fascinerande fiskepersonligheter.
STORST I S P L I T C A N E
ALLT FRÅN 6 FOT ULTRA TILL 2·HANDS LAX
Fo S T ER
TILL NYA VAnEN
AV ALLA FLUGSPON
•
POSTORDER OVER HELA
SKANDINAVIEN
•
SVARAR PÅ ALLA FRÅGOR
RING, SKRIV ELLER BESOK:
Ii'LUGFISKE
PRODUCTER
KJELL von OELREICH
Order o. UIBlällnlng:
SKIIRSIITRA TORG
181 60
L1DINGO, SWEDEN
TEL. 08176623 70
Som god medicin mot fiskarens säsongsbetingade tvinsot har den alla de ingredienser som redan gjort författaren till ett
populärt namn bland fiske- och jaktfolk.
O.J.
EFTER KL. 18.00,
76647 74
Domänverket satsar på Fiskeinformation
o o Domänverket kommer under året att satsa hårdare
SAMLARPÄRM
för Fiskejournalen
Il!
Mörkblå med specialinsättning som ej skadar tidningarna.
Självhäftande årtal medföljer.
Pris 20:- inkl. moms
Skriv och beställ. Porto tillkommer.
Fiskejournalen
Box 238, 434 01 Kungsbacka
Sänd mig ...... st. samlarpärm tör kr. 20:- inkl.
moms.
Format 74-75 D
För nya formatet D
Namn
.
12
Adress
.
Postadress
..
på
infOrmation om sina många fiskevatten. Bland annat avser man att
utge en fiskevattenförteckning. Främsta skälet är förstås att
Fritidsfiskarna upphört med sin årsbok med uppgifter över
kortfiskevattnen .
En annan nyhet från Domänverket under 76 blir ett
turistfiskekort som medger fiskemöjligheter över hela landet. •
Danskarna
stortorsken
först
till
Början av nu pågående stortorsksäsong i Sundet inleddes
traditionellt med danska stor. fångster.
Fram till den 2 januari hade
bara fångats enstaka torskar
över 10 kilo. Den största var på
16 kilo och drogs av dansken
Verner Petersen. Från svensk
sida fanns noterat ett par
exemplar på 14 kilo.
Den 2 januari. upplevde
danska båtar som fiskade
utanför Sofiero nord om Hel.singborg en dag som sent skall
glömmas. Del var hell enkelt
den perfekta inledningen till
årets stortorskfiske som ju
försiggår lite sydligare vid Ven.
Dansken Arly Thlllgersen tog
den dagen utanför Sofiero en
torsk på 26,5 kilo! Ombord på
den danska båten Håbet halades dessutom en fisk på 22 kilo
och tio mellan 10 och 20 kilo!
Det rasande väder som
rådde kring årsskiftet satte
ordentlig fart på vattenmassorna. Inte på flera år har så stark
inströmning av Kattegattvatten noterats i Sundet. Förhoppningsvis drar det med sig de
verkligt stora torsksvärmarna
till- de traditionella scenerna
kring Ven.
•
Vilrfär fiskilr ui?
Foto: Jens Ploug Hansen
Av Harry Forsman
Inte bara för att få fisk även om det är det primära. Det
finns kring fisket så mycket annat som bidrar till
helhetsupplevelsen. Alltid händer det något under
fisket.
16
D D Varför fiskar vi egentligen, du och
jag och bortåt tre miljoner andra av båda
könen och i alla åldrar enbart i detta land?
Ja, vi fiskar för att vi tycker det är en
trivsam sysselsättning.
Nå ja! Detta är en alltför lättsam
definition.
Vi fiskar förmodligen också därför, att
vi bär på något av urmänniskans Iivs-
"
Allt sammantaget skapar fiskets helhet
och gör att man längtar ut. Ger sej ut. Så är
man och förblir en fritidsfiskare.
Fiske och natur hör ihop. I fiske har
man goda möjligheter till naturstudier av växter, djur, väder och vind - av stora
och små ting. Man har aldrig bråttom då
man fiskar och därför god tid för
iakttagelser.
Sällan kommer vi livet i vattnet så nära
som just vid ett fiskevatten. Och mitt i
fiskandet upplever vi kan hända en
blommas skönhet - näckrosens fulländade renhet. En vanlig enkel blomma men
oändligt skön, så vi ger oss tid att se den.
För ett par somrar sedan fiskade jag en
hel dag i Vindelälven. Det blev en h.elblank
dag, inte ett napp. Men dagen förgylldes i
stället av botanisk skönhet, av fjällväxter
och blommor som bara Vindelälvens
stränder kan bjuda. En kaskad av färger.
Dagen hade ändå gett något av värde,
tycket jag, en upplevelse att lägga på
minnet.
Plötsligt händer det. Fiskaren får
sällskap vid vattnet. Det händer någonting
i luften ovanför - eller i skogsbrynet. Det
enahanda får ett avbrott, av susande
vingslag, av kvistar som bryts. En
fiskgjuse slår ner, en älg skymtar förbi.
Man upplever ett stycke natur, påtagligt
och nära.
En julidag
villkor, att fånga, att samla. Vi bär inom
oss en fångstinstinkt. Vi vill få fisk.
Men vi ska inte glömma en sak. Även
om själva fisket och fångsten är det
primära för många, så finns runt denna
kärna en del annat.
Jag har stundom hört fiskare säga, det
är så roligt att få komma ut, det är så
vackert här. I fisket finns en drift att få
komma bort från det vardagliga, från det
trista och gråa och invanda. Sällan är väl
ett fiskevatten så hägrande, så vackert och
fiskeligt som från ett verkstadsgolv, från
en arbetsstol !
Fiske & Natur
I fisket finns naturupplevelsen, medvetet
eller omedvetet. och inte precis som
någonting oväsentligt. Det är kanske bara
det att man ibland inte tänker så mycket på
det, just i själva upplevelsen. Men naturen
finns, långt efteråt finns den i minnet
bevarad.
Jag minns en regnig julidag. En regntung
sommardag är annars just ingenting att
lägga på minnet. Ändå finns den där dagen,
projicerad på minnets näthinnor.
Ett envist, strilande regn. Vinden
ostlig. Borde vara bra fiskeväder! tänker
jag. Högtrycket och sommarvärmen har
fått ge vika. I stället har ett lågtryck gjort
sin inmarsch. Just sådana omslag kan ge
fiskelycka.
Utanför den andra udden och stengrundet som jag passerar där händer det.
Linan stramar till. Tungt .och fast. Min
. första tanke är att det är fråga om
bottennapp. Men det tunga lever plötsligt i
linan som sträcks, i spöspetsen som böjs
och snuddar vid en fräsande vågtopp.
Regnet strilar. Söker sej ner innanför
regnrockens krage, rinner nerför ryggen.
Jag märker det knappast. Båten guppar.
Driver närmare land där gråsvarta stentroll
reser sej ur vattnet. Stumma betraktar de
båten och fiskaren.
Ett moment i fisket har börjat. Ett
ovisst moment.
Jag ger mera lina. Vi ger och tar. Ännu
är det inte avgjort vem av oss som ska ge
med sej.
17
Vid skogstjärnen
Till slut har jag gäddan i båten. Har
landat den första. Den första blir inte den
sista för dagen. Jag kämpar vidare, märker
inte regnet, känner inte ensamheten. Bryr
mej inte om blåsten som dunkar vågorna
mot stranden.
Plötsligt driver ett rop genom tystnaden. Ångestmättat och kvalfyllt låter
det. Jag rycker till. Låter som det skulle
komma från en människa i nöd. Ropet
stiger från andra sidan sjön.
Storlommen ropar. Gång på gång
lyssnar jag till ropen som rullar över
vågtopparna. I själva ropen finns något av
det som karaktäriserar denne ensling till
fågel.
En sjö i Lappland som den bara kan bli
en regnig, vresig julidag. Ödslig. Mäktig.
Storvulen.
Jag glömmer själva fiskandet. För
stunden är det någonting annat som fyller
mej.
Storlommen. Någonstans häckar han,
förmodligen på en stenig holme i sjön.
Eller kanske i någon enslig' skogstjärn. Är
bara här på besök. Hur som helst - det
känns befriande veta att han finns.
Två. Tre. Fyra. Sex. Åtta gäddor. Nu
får det räcka. Jag ror hemåt. Då och då
sprätter det till i gäddhögen. De rycker till,
resignerat inför det oundvikliga, inför
obetänksamheten att med hull och hår ha
svalt Kalevaskedens silverglans. Sköna är
de att skåda där de ligger i botten av båten.
En trevlig fiskedag har det varit. Nu
efteråt är det inte bara för gäddorna som
jag minns den. Jag minns också det som
fanns runt omkring.
Storlommen minns jag. Den ödsliga
naturupplevelsen, den finns där långt
efteråt.
18
Renlaven och den brunbrända mossan
knastrar under fötterna. Någonstans vid
sidan om trummar en hackspett, som på
ackord. Sommardagen är stilla. Kvalmig.
Pösig. Dåsar inför någonting som skulle
kunna rensa luften.
Tallheden känns ändlös att vandra
över, stigen nästan igenvuxen.
Då ser jag.
Bortom åsen öppnar sej skogen och
mitt i den ljusa öppningen skogstjärnen.
Den ligger trolsk och spegelblank. Näckrosor, vita och gula vilar så stilla.
Jag går runt tjärnen. Men blir bortmotad från den sida jag först tänkte börja
fiska från.
Rödbenan kommer fäktande. Flänger
ända fram emot mej. Sätter sej på en
myrtalls topp. Därifrån talar hon högt och
ljudligt om att jag inkräktat på hennes
revir.
Här har jag byggt bo, här har jag mina
små, vill hon säja. Jag böjer mej inför fakta
och vandrar vidare. På motsatta sidan av
tjärnen hittar jag en liten. udde. Mossan
gungar da jag går och jag tar ytterst
försiktiga kliv, medveten om att varje steg
fortplantas i vågor ner mot tjärnens djup.
Varnar. Den första lockbiten i silvrad
metall viner genom luften. En nyinköpt
spinnare för öring, röding. Plopp där den
slår ner.
Just då. Den kompakta tystnaden bryts
itu. Mullret stiger och sjunker, dånar fram
över bergens högvälvda hjässor.
I tystnaden efteråt hör jag hur en fisk
sörplar inne i en näckrosdunge. En korp
ropar. Hackspetten trummar på. Livet går
sin gilla gång, trots den första, hårda
åskknallen. Aldrig och ingenstans är ett
begynnande åskväder så mäktigt, så
imponerande som i ensamheten, vid- ett
fjärran vatten. Ens egen litenhet aldrig så
liten.
Blixtarna skär. Knallarna avlöser varandra. Regnet trummar. Smattrar. De
tunga dropparna smäller.
Slutfiskat. Ingen ork stå kvar. Ibland
sätter vädrets makter en gräns, en
storslagen gräns.
En annan gång. Samma plats. Men det
är afton nu. Genom kvällningen hör jag en
silverklar, klockren ton. Jag får för mej att
rödhaken bara sjunger för mej. Hans
lågmälda, rena stämma famnar skogens
kådiga friskhet.
Kvällen lider. Skuggorna kommer. Det
tisslar och tasslar. Skogen lever på ett
alldeles särskilt sätt.
Nu hör jag det tydligt. Visst är det
någon som går över myrmark. Det klafsar.
Vä~tar att få se någon komma.
Men jag ser bara skuggan som glider
förbi över tallåsen där torrakorna står som
gråa silhuetter mot himlens ljusschakt.
Älgen försvinner, snabbt och nästan
ljudlöst sen han kommit på torrare mark.
Efteråt minns jag i lika delar synen av
älgen och känslan då den första hakade på,
försiktigt först och sen med ryckig
envishet. Så hade man då inte gått
förgäves.
Tro och hopp
Fiske kan vara strapatser. Ibland. Fiske
kan vara lång,a vandringar, blöta vandringar, av svett, av regn. Men inom
fiskaren finns tron. Också hoppet.
Vid nästa ställe. Inte ge upp än. Man
står ut, känner inte regnet. inte kylan som
vill tränga på.
Kanske är det en fiskgjuse som för
några svindlande ögonblick ger liv åt en
annars livlös tavla. Plötsligt hänger han i
luften, på utsträckta ståtliga vingar. Visar
hur den suveräne går till väga.
Och någonstans långt bortifrån, från ett
myrlands vilda ödslighet ljuder en tranas
trumpetstötar. Då glömmer man, tar nya
tag. Fiskar en stund. Hugger kanske några
ordentliga stycken ur en tjärvedsstubbe.
Snart flammar elden.
Den sotsvarta kompisen fräser och
spottar. Vräker ur sej att nu kan du smaka,
nu kan du smaka.
Himmelsk gudadryck ur sotig kopp.
Inget konditori någonstans i denna världen
kan servera det kaffet, få den smaken,
skänka den avkopplingen.
Alltid händer någonting under fiske.
Blir det i övrigt en blank dag, ur
fångstsynpunkt, så har det ändå funnits
någonting som man kan ta till vara,
minnas.
Så allvarligt behöver man heller inte ta
själva fisket jämt. Och man behöver å
andra sidan inte göra som den turist som
tillbringade sin semester i en lapplandsby.
Han drog iväg varje morgon, med metspö
och mask. Varje kväll kom han tillbaka till
byn. Utan fisk. Dag efter dag. Att få fisk,
det spelade ingen roll. Att sitta vid vattnet,
meditera, det var det viktigaste.
Nej! Lagom blandade proportioner är
bäst. Och naturupplevelsen bör också
finnas med i denna syssla med mångfalden
av skiftningar som fisket är. Då behöver
man heller inte grämas alltför mycket om
man blir utan fisk. Att få fisk har inte varit
allt. Bara en del i det hela.
Och - man kan inte få allt, varje
gång.'
•
•
•
Geoffrey Bucknalls
kvalitetsspön och byggsatser nu
ännu bättre.
VM!:'
Sundridge Tackle Ltd., London, som tillverkar Geoffrey Bucknalls berömda spön, har flyttat in i stora nya fabriker med avancerade
specialmaskiner programmerade för exakt tillverkning av varje specialdesignad spöklinga. Detta innebär en efterlängtad fördubblad
kapacitet och en ännu bättre produkt.
EM-TE lagerför 13 olika flugspön samt 2 surfcastingspön av Geoffrey Bucknalls design. Samtliga spön finns dessutom som
byggsatser. Begär spöbroschyr.
Förutom spön har Geoffrey Bucknall designat special krokar för varje gren, och varje fiskart, inom sportfisket. Franska V.M.C.-som
är den näst största krokfabriken i Europa - står för tillverkningen.
EM-TE lagerför torr och våtflugekrok, streamerkrok, trekrok, kort och långskaftad specimenkrok för mete och förnickiad claw-point krok
för havsmete.
Nyhetl!! Inom kort kommer EM-TE att erbjuda norska och svenska sportmetare samma avancerade met-tackle som kontinentala och
engelska tävlingsmetare använder.
Representant i Sverige och Norge för Sundridge Tackle Ltd: EM-TE, Box 70, S-310 58 Vessigebro, Sverige. Tel 0346/20425. Månd.-fred.
kl 9.00-16.00. Vissa återförsäljningsdistrikt lediga för sportaffärer.
P.S. För EM-TE's omfattande sortiment av högklassigt flugbindningsmaterial begär material-katalog.
Spapllislle i JilpilD
o o
I en norsk jakt och fisketidskrift i
november 1975 har den norske skribenten
förbluffats över vilka goda redskap,
speciellt flugspön, japanerna gör: "då de
ju saknar erfarenheter av sötvattensfiske
(faerskvandsfiske)" Redaktionen för Jakt
Fiske och Friluftsliv borde omedelbart ge
vännen Knut Oppi möjligheter att på ort
och ställe få beskåda det japanska
sötvattenfisket! Sannolikt blev han lika
förvånad och förbluffad som jag blev!
Det japanska sötvattenfisket är mycket
stort. Det bedrivs i sjöar och floder, bäckar
och åar. Våren 1975 hade jag förmånen att i
stort sett få se hela Japan, från Fukuoka i
söder till Sapporo på nordön Hokkaido.
Genom bil och tågfönster (det skulle
förvåna mig om SJ varit i Japan och
studerat säkra, blixtsnabbt tågkommunikationer ...) kunde man se att vid
praktiskt taget varje pöl med vatten i,
fanns fiskare. Kring flodstränderna stod
de stundom som vid en Mörrumspremiär.
Mest mete
•
Det mesta fiske som bedrivs i Japan är
mete, och då mestadels med toppknuten
lina. Senare år har dock haspelrullen gjort
'sitt segertåg även bland metare. De
japanska metspöna torde ha få motsvarigheter i världen, när det gäller elegans och
lätthet i handen. Det känns som om man
förde en fjäderpenna av svan över
metplatsen!
Efter kriget har japanerna vaknat upp
för fiske med spinnare, drag och fluga. De
japanska fackhandlarna - som inte ser ut
som några andra fackhandlare i världen är välförsedda med spinnare och drag,
även från Skandinavien och övriga Europa. Populära svenska beten i Japan är
Paul Johanssons Toni och Panterspinnare.
Jämtlandsdraget i BGL-färg, Droppen och
Toby från ABU. Där finns norska
Sölvkroken och naturligtvis Aglia från
Frankrike. Det finns mängder av japanska
kopior.
Hank Takada är en vittberest japan.
Han är i Japan en person för vilken
japanska sportfiskare bugar med en extra
krökning av ryggen. Hank är född i Japan
men uppvuxen i USA och Canada. Han är
f d husägare och hus mäklare i Tokyo.,
Numera journalist i dagliga japanska
nyhetstidningar om fiske (uppl. 650.000
ex) liksom i japanska månadsorganet
"Fishing" (upplaga c:a 350.000):
"Hjälp på traven
- Sportfisket i Japan är nytt traditionellt
sett. Vi har ingen sportfisketradition. Vi är
nyfikna fångstmän, ofta en smula brutala
mot fisken. Efter kriget har det japanska
sportfisket utvecklats explosionsartat.
Redskapen beklagligtvis nog, säger Hank
Takade med en glimt i ögonvrån, ej utan
hjälp utifrån.
Den hjälpen har vi fått utan att be våra
hjälpare om lov ...
- Personligen tror jag att den japanska
kopieringsperioden är slut. Vi har lärt oss
själva och mycket billigt. Men i dag får vi
inte lov att exportera varor från Japan som
ej är unikt japanska. Vad gäller rullar och
spön har vi startat ett nytänkande.
Betessidan tror jag inte det finns något att
göra åt. Världen över kopieras gångbara
beten nationellt och internationellt.
Det säger Hank Takada, som också
berättar att det torde finnas c:a II milj.
sportfiskare i Japan som är ganska aktiva.
Japan har ett flertal sportfiskeorganisationer, men inget överhuvud. Man har
splittrat sina organisationer i sammanslutningar som var för sig omfattar enbart
spinnfiskare, havsfiskare, kustfiskare,
metare, flugfiskare m fl. Varje organisation är suverän och först under 70-talet har
det gjorts trevare för att åstadkomma ett
samarbete vars mål skulle var att få, skall
vi kalla det, Japanska sportfiskareförbundet.
Big-game-fiske
Japanska vatten, speciellt i de sydligt
liggande saltvattensområdena, har ett stort
och livligt frekventerat "big-game-fiske",
med tonfiskarter, Black och Blue Marlin,
Kingfish, diverse mycket grova hajarter
m fl.
På nordön Hokkaido - som geografiskt påminner förbluffande mycket om
Sverige - fiskar man havskatt, mängder
av torskarter, på kustavsnitten.
r sötvatten regnbåge, laxöring och
havslaxöring. I en del floder på Hokkaido,
bedriver man mete med levande agn efter
Huchen (DonauIax). Många japaner har
också med framgång provat att fånga
denna fisk med drag och t o m med fluga.
- De Huchen som fångas på fluga är
mindre exemplar under 10 kilo, berättar
Hank Takada.
I Sverige talar vi gärna om sportfiskeexplosionen. Jämfört med det japanska
intresset för spöfiske är det svenska som
stiljte en varm sommardag!
Fiskearmador
Från Tokyo går det i helgerna - och på
vardagarna - ut armador med båtar som
befolkningsmässigt har vida större trängsel än Löfströms båtar i Landskrona. Man
använder kraftiga spön, stora torskfiskerullar , typ Penn och Ambassadeur 9000
och 10.000. Man fiskar med 400gramspirkar. Och fisken man fångar är
enbart i undantagsfall större än - pirken!
Men glädjen över fångsten går ej att ta
fel på.
Så är det dock ingalunda överallt. På
Hokkaido t ex fångar båtfisket torsk i
25-30-kilosklassen!
Flughysteri
Intresset för flugfiske i Japan är nästan
hysteriskt. Jag har under de senaste fem
åren, sammanlagt ej sett så många dyrbara
flugfiskeredskap, som jag under fyra
veckor kunde se i Japan. T ex dussinvis
med kompletta Orvisutrustningar, som i
Japan torde betinga ett pris av c:a 3000 sv.
kronor. De flesta var i händerna på
ungdomar!
Det är framförallt regnbågen som
flugfiskas !TIest i Japan. De japanska
floderna - där de flesta har ett vatten som
är klarare än gin - har alla gott om
laxfiskar som öring, regnbåge, och på
Hokkaido harr och röding.
Intressant är att merparten av deras
sötvatten "ej är mätbart förorenade".
Däremot är de mycket näringsfattiga.
Stora exemplar av vilda laxfiskar är gamla
fiskar.
21
Utanför Tokyo ligger en armada a v
sp6rtfiskebåtar.
Däremot kan saltvattnet utanför de
stora städerna se ut som spenatsoppa!
1000 Fiskeeamper
Japanerna är inte särskilt aktningsvärda
'l mot naturen. Vill man göra en fiskecamp
skyr man inga medel. I Japan finns c:a 1000
fiskecamper. Upplevelsen av ett par av
dem var kanske det som förbluffade mest
under den japanska resan.
När vi i en av' de mycket eleganta,
kvalitativt högtstående, men ack så trånga,
japanska limousinerna närmade oss
campen Himeji Harima, såg denna från
bergvägen ut som en - fiskodling.
Floden kommer från bergen, c:a ISO km
nordväst om Osaka. Vid källsjöns utlopp
har man byggt ett kraftverk. Några
kilometer nedanför kraftverket börjar
campen. Med otroliga mängder av sten har
man byggt 180 pooler. Man har med sten
delat floden på mitten. På bägge sidor om
denna vattendelare har man byggt fiskepooler c:a 25xl5 meter stora. Floden
rinner igenom poolerna på bägge sidor och
liknar en lågprofilerad fisktrappa!
Kring dessa pooler trängs fiskare sida
vid sida. Det är metare, flugfiskare och
spinnfiskare i en enda salig röra. Varenda
fisk som är i poolen kan klart iakttagas.
Idiotförbud på lax
För sportfiskaren i Japan är laxen
totalförbjuden. Den finns i Japan,
speciellt på Hokkaido, Stilla havslax.
Den fisken är enbart föremål för
yrkesfiske. Sportfiskare blir bötfällda
och får i vissa fall sitta i fängelse om
de fångar lax!
- Förbudet
Ken Inganiaki.
lax beståndet i
delar är i dag en
är idiotiskt berättar
Det tidigare goda
Japans nordligare
spillra. Även hos oss
är laxen föremål för stödodling.
Numera får vi i Japan importera
ögonpunktad rom från bl a Sovjet.
Ansträngningar från japanska
sportfiskesammanslutningar att rädda laxen åt japanerna genom införande av förbjudstider och fredningsområden har ännu så länge mötts
med kalla handen av myndigheterna.
Detta anses delvis vara en följd av
de intressemässigt mycket spi ittrade
japanska sportfiskeorganisationerna.
•
23
När man fiskat ut poolens innehäll, viftar
man med armarna och strax kommer tvä
smä japaner bärande på ett ämbar, pytsar
ut ny fisk och fisket kan starta igen!
I Sverige fnyser många ät put-and-takefiske. Den japanska motsvarigheten mäste
beskrivas i kubik och kvadrat. Den mest
inbitne kom-och-ta-mig-fiskare i Sverige
skulle sannolikt inte acceptera detta fiske.
Det kostar mellan 25-50 sv kr att fä fiska.
Det finns ocksä familjekort och speciella
ungdomskort för ungdomar mellan 10-16
är. Limiten ligger pä 12 fiskar/kort.
Snittvikten ligger kring halvkilot.
- Vi ser genom fingrarna om nägra
fängar för mycket. Vi kan inte kontrollera
det. Tänk pä att det ibland är 2000 fiskare
kring de 180 poolerna, säger campchefen i
Harima, Tatsuo Okumura.
- I Harima omsätter man c:a 1,5 milj.
sv. kronor. Campen har ett överskott kring
c:a 450.000 kronor, berättar Hank Takada.
- Som jag tidigare sa, saknar japanen i
gemen sportfisketradition. Därför är sä
mänga japaner sä väldsamt intresserade,
när det kommer en gäst frän ett europeiskt
land med goda spqrtfisketraditioner (Hm,
tänkte jag).
Japanen skall till varje pris ha fisk. Han
betraktar sig som en mycket duktig fiskare
om han kan ta mer än. kamraten vid sidan
om. För japanen är fisk föda. Betalar man
för att fä fiska föda gäller det att få valuta
för pengarna! Men de japanska sportfiskarena har en uppriktig vilja att lära sig om de
krav pä normer, etik och sportfiskemoral,
som finns i Europa och USA, berättar
Hank Takada.
Fritt fiske i havet
I Japan är allt sportfiske i havet, även frän
strand fritt. I sötvatten mäste man betala
avgift. En normal avgift för fiske i Japan
ligger kring 5-15 sv. kronor/dag. I de
japanska bergen finns mänga floder som
päminner mycket om svenska fjällälvar.
Man har inte gjort nägra ingrepp och
fiskekorten är ej sammankopplade med
nägon fängstbegränsning. Fisken är där
ofta liten, men det finns mycket stora
exemplar av laxfiskar. Där kan man fiska i
ensamhet, om man vill!
- Japanen i allmänhet har ingen
längtan efter att fiska ensam. Japanen trivs
bäst ju mera folk han har omkring sig,
säger Hank Takada.
I Japan fiskar kanske en miljon
ungdomar, med ett liknande tillskott varje
är. Fiskar gör ocksä förbluffande mänga
kvinnor.
För en nordbo är mycket i det japanska
fisket främmande. Det hindrar inte att en
skandinavisk fisketurist i Japan kan ha
utomordentligt trevligt och även finna
mängder med platser som mera tillfredsställer hans krav!
•
BliIdiI
festiuilldilgilP
Reportage: Jens Ploug Hansen
o
tJ Stornoway på Hebriderna, Lerwick
på Shetland och Stromness på Orkney har
en underskön klang, när det gäller brittiskt
havsfiske i toppklass. Vart år arrangeras
stora fiskefestivaler i dessa byar, Jens
Ploug Hansen har varit med när de brakat
loss. Här är hans referat från augustis och
septembers glada festivaldagar på öarna.
Hebriderna
Torsdag den 14 och fredag den 15 augusti
hålls "The Western Isles Sea Angling
Championship" på Hebriderna. Utgångspunkten är Stornoway. Vädret är bästa
tänkbara, hög sol, stilla sjö, ingen ström,
då de sju båtarna lastade med 89
havsfiskare går ut på Broad Bay och
Shiants Bank. Olyckligtvis för rockafisket
är de flesta av deltagarna utrustade med
svaga grejor. De lokala fiskarna satsar mer
på att dra upp mycket fisk än att gå efter
stor fisk, och när storfisken äntligen
hugger, räcker grejorna inte till. Om det är
fem eller sju rockor, som går bort på två
dagar, minns jag inte. Men allt stort
stannar därnere! B.uskigt!
Ett nytt brittiskt rekord blir det: en
blåkäft på 1404 gram, Det skall ju vara
exakt. En enastående dubble till John
26
Macleod och sonen A!astair. De tar av 'en
händelse senior och juniormästerskap.
Största single-fångsten är 90,5 kg och
största fisk är bara en torsk på 10,8 kg. En
röd havsruda väcker uppmärksamhet.
Liksom frånvaron a'v den' dåvarande
skotske sea angling champion Murdo C
Maxleod och John Johnson, sista årets
vinnare i o-mästerskapet. Bägge två ingår i
det skotska A-teamet i Norge.
Shetland
På Shetland hålls i början av september
både Shetland Skate Championship, Scottish Open Boat Championship och Viking
Sea-Angling Festival. Alla tre festivalerna
på fyra dagar, varav två är avsedda för
rockorna.
l:a dagen
Vädret är fint, soligt, något blåsigt.
Långorna är rikliga, med det är inte för
dem utlänningarna har kommit. Det är
rockorna och hälleflundrorna. Dagen
förlöper utan ett enda .ordentligt hugg.
2:a dagen
Båtarna går upp till berömda och strömfyllda Dury Voe, där det 1974 togs över 60
ton-up rockor. Festivalen har dessvärre
placerats under perioden med springflod,
vilket betyder sänken på 1,2-2 kg och
ineffektivt fiske. Bara få rockor kommer
upp under dagens lopp. En av hemmafiskare tar tre rockor.
3:e dagen
Dagen är avsatt för vanligt havsfiske med
chans till hälleflundror. Timme efter
timme går utan någon överraskning och
som gäst kan man bara använda tiden till
att lära och absorbera de shetländska
havsfiskemetoderna, som visar sig fantastiskt effektiva för långa.
4:e dagen
Fjärde' dagen skall ge Storbrittaniens
tredje största hälleflundra. Återigen är
platsen Dury Voe. Vädret är solrikt, men
mera blåst. Några rockor på upp till 80 kg
kommer ombord på båtarna. Klockan är
12.30 på "Scotch Queen", då giganten
krokas. Hugget sker på väg ned - i \
mellersta vattenlagret. Kampen startar,
hälleflundran går mot botten. Efter ett par
minuters svett ger fisken sig och kommer
lätt upp i vattnet. Fisken går ner igen. Blir
därnere Fem minuter går. Svetten ström-
Storbrittaniens tredje största hälleflundra
drogs under Orkneydagarna av W Sinclair
från Shetland,
Första och andra dagen av Orkneyfestivalen kämpade man mot hårt väder.
mar från fiskaren. Flund.ran kommer upp
igen - för andra gången. Långsamt, tills
tafsen brister. Pang! Klockan är 12.55. I
samma ögonblick firar den 67-årige
shetländske Captain W Sinclair ned sin
markrill. Halvt nere (tro det om du vill)
hugger återigen storfisk. Och samma fisk!
, ) Klockan är 13.05, alltså redan 10
minuter efter, är den vid relingen på
Scotch Queen och gaffas. I fiskens käftja faktiskt - där sitter grannens tafs.!
Hälleflundran vaknar upp på däcket,
bankar och slår med sin väldiga stjärt. Tre
man sätter sig på den mörka sidan av
giganten. Den faller åter till ro. Då tackel
och krok skäres ut rivs en stor blodåder av
och fisken tappar ett par kilo blod.
Klockan 16.20 är fisken vid kaj i Lerwick
och väges: 85,8 kg, d v s få pund från den
näst största brittiska hälleflundran, men
ett gott stycke från den senaste sensationen från Scrabster: Alf Hewitt's 95,3 kg
hälleflundra, Storbrittaniens största.
i4 rockor över 100 Ib drogs upp på däck,
vägdes och sattes ut, bortsett från två
"ton-up" rockor, de skulle registreras.
Det blev tillsammans taget nästan 2270 kg
fisk. 89 havsfiskare deltog.
refiske. Många hälleflundror har tagits och tappats - på dessa två platser.
Inte heller denna gång förlöpte festivalen på Orkney utan dramtik vid Old man of
Hay.
l:a dagen
Hårt väder möter oss allaredan på
morgonen och vi är tvungen till att gå
söderut genom Scapa Flow. Men på vägen
ut viker en av båtarna av och går mellan
Hoy och Mailand - direkt ut på det barska
Atlanthavet. På denna båt finns Colin
Aitken som dagen innan tillsammans med
mig och ett par andra danskar har haft ett
sensationellt gott fiske vid Old man of
Hoy. Colins framstående övertalningsförmåga resulterar i att skepparen tar kursen
ut i Atlanten till Old man of Hoy. Kosta
vad det vill!
Colin Aitken har på Shetland absorberat alla de lokala finesserna och tar hem
dagens största fångst.
Men hela dagen har Bo Andersson,
känd svensk rocketämjare på Orkney, sett
och lärt av .Colins ."nya" fiske metoder.
2:a dagen
Orkney
Old man of Hoy och Marwick Head har en
ganska speciell klang i Orkneys hälleflund,
På grund aven enda båts goda fångst under
gårdagens fiske går alla båtarna ut vid Old
man of Hoy. Havet är våldsamt, inte alla
klarar av det. Festivalen verkar till att bli
en överraskande uppgörelse mellan danskarna och svenskarna. Bo och Colin
tävlar sida vid sida i samma båt - med
shetländska läckerbitar på tacklen. Efter 3
timmars fiske bryter· Colins fiskerulle
samman och han måste från 80 Ib går ned
till 50 Ih. Och därmed blir han 15G-200 kg
hälleflundra fattigare I 10 minuter senare
krokar han en gigantisk hälleflundra. Och
två timmars kamp börjar - och slutar med
en smäll. Skepparen uppskattar efter att
länge ha sett kampen dess vikt till 4-500
lb. Mera om den en annan gång!
3:e dagen
Enda dramtiken den dagen blir uppgörelsen Bo Andersson - Colin Aitken samt
dansken Munk Jensen's uppgörelse med
en säl, som har tagit hans 41b långa på väg
upp! Sälen befriar sig lyckligtvis.
Bo Andersson har lärt och sett och
förstått Colins finesser. Samtidigt med att
Björn tar festivalens största långa på 9,5
kg, tar 90 dagens största fångst, så
resultatet blir att de två vinner festivalen.
Bo med samlad vikt på 85,3 kg. Svensken
vinner alltid! Men sådant är havsfisket!
Tillsammans togs det på festivalen
1.722 kg fisk av 63 deltagare och Orkney
fick åter sitt rykte som havsfiskets
centrum bekräftat.
•
27
Vinterllugil
Av Ake Lindau/N
D D Om någon annan fiskare sett oss just
då, när vi vandrade den sista biten ned mot
dammen, så inte skulle han ha trott att vi
var på väg att blöta våra flugor! Det snöade
nämligen. Stora, blöta sjok föll ljudlöst
mot marken och försvann efter några
sekunder, upplösta till vattendroppar i det
sura gräset. Bokskogen intill vattnet dröp
av fukt, det tisslade och tasslade där inne
när träden gav ifrån sig en jämn ström av
droppar som träffade mattan av bruna
fjolårslöv på marken.
Säga vad man vill om den sydsvenska
vintern - inte är den hälsosam precis. Och
knappast heller inspirerande! Barmarksmörker med måna'der av sjuklig dimma
hängande över landskapet, ett väder som
kan få även annars oförbätterliga optimister att småningom sälla 'sig till depparnas
skara.
Jag träffade en gång en norrlänning på
tillfälligt besök här nere och han hade
givetvis inte mycket till övers· för den
skånska vintern. Sportfiskare som han var
framhöll han. samtidigt Norrlands alla
förtjänster, inte minst det givande pimpelfisket under den här årstiden. Det var först
sedan jag nämnt något om fluga mitt i
vintern som han fick en viss tveksamhet i
blicken. Jag hade upptäckt en blotta i den
annars så vältäckande garden. Trots allt
fanns det någon fördel med den sura,
sydsvenska vintern!
Vinterfluga är ett fiske efter regnbåge
och bäckröding, båda dessa arter kan vara
förvånansvärt aktiva vintertid, det känner
alla de till som fångat dem på pimpel från
is, samtidigt måste man komma ihåg att
fiskens födobehov är litet under vintern.
Ämnesomsättningen är på grund av den
låga vattentemperaturen nedsatt. Den kan
helt enkelt inte smälta samman kvantiteter
som under perioder med mera normala
temperaturbetingelser .
U nder den kalla årstiden påträffas
regnbågen säkrast i den del av sjön eller
dammen där vattentemperaturen aven
eller annan anledning är som högst. Aldrig
där kalla bäckar eller rännilar faller ut som
fallet är med bäckrödingen. Jag har själv
med hjälp av Thermo Spotter kunnat
28
konstatera att regnbågen genast reagerar
för så pass små differenser som + 1°C. Det
betyder att den på vintern gärna söker sig
till läsidor där solen kommer åt att värma
en liten smula. På högsommaren däremot
skyr den solstekta ställen och söker sig till
platser där friskt, kyligt vatten faller ut, om
det så bara är en enkel rörledning.
Stora, spretiga "borstar" av typ Water
Cricket, gärna bund~a på köl krok så att de
kan släpas fram på botten, har visat sig var
säkra nummer för vinterns regnbågar och
bäckrödingar. Men under denna tid finns
det mer än någonsin anledning att prova
det okonventionella, överraskande, att
plocka fram de kusar som annars mest
brukar fungera som utfyllnad i flugasken.
Rådet att sakta fiska betet ändanere vid
bottnen när vattnet är nedkylt bygger ju på
vetskapen att fisken är trögare då än
annars. Men jag har sett hur det rakt
motsatta, en extremt snabb intagning ända
uppe vid ytan, har givit fisk på fisk. Då har
man fått en hälsosam påminnelse om -hur
omöjligt det egentligen är att fastställa
generella regler när det gäller fiske. Fluga
på vintern, det är ett fiske för d.en ihärdige,
experimentlystne. Han som inte sällan får \
den grå vinterdagen förvandlad till ett
kraftigt utropstecken!
•
&äddfisllei Bohuslän
Text & Foto: Jörgen Lindquist
o
·0 Mitt årliga störgäddemöte gick som
vanligt av stapeln i norra Bohuslän. Vilket
har blivit en tradition. Förra året inträffade
det i mitten av oktober.
Som du vet fiskas det i Norge
uteslutande lax om det finns tillgång till
det. Runt dessa älvar glömmer norrmännen lätt sina fina öringvatten . Detsamma gäller för Bohuslän. Skillnaden är bara
den att det är saltvattenfisk kontra
sötvattenfisk. Detta fick vi erfara när vi en
höst råkade dra upp ett par gäddor för
mycket. Vi knackade därför på i de
närmaste husen, bockade och frågade om
det kanske fick smaka med ett par
nyfångade gäddor. De tittade lömskt på
kompisen och mig, skakade på huvudet
och drog igen dörren.
Mannen vi får låna båten av, kan inte
heller riktigt förstå hur intresset kan vara
så stort för dessa dyfiskar.
Som vanligt kom vi inte ut på sjön allt
för tidigt denna dag, vilket jag inte tror
spelar så stor roll när vattnet inte har högre
temperatur än 8-tO°. För övrigt var
vädret på ett strålande humör. Dessutom
låg ett öskar i båten som tur var.
Efter några årtag utmed vasskanten
förstod vi att gäddorna stod djupt (Vi fick
ju inga).
Jag beslöt mig för att tackla om till en
Rapala Magnum fluorescerande röd och en
Husky Cisko Cid röd/vit, båda blyade.
Vi tog en genväg över en vik för att
komma till dom verkligt bra hålorna. Vi
fastnade på halva vägen för resten av
dagen. Där var nämligen dagens gäddhåla.
På knappt två timmar fick vi upp mer än
väl vad vi behövde. "Smågäddorna" på
upp till 3-4 kg gick bra att borda med
"ögongreppet". Men när jag skulle gå på
en av bamsarna med samma grepp, blev
det liv i den gamle. I en ursinnig rusning
gick gamlingen rakt ner under båten, tills
det blev bom stopp. Varpå den åter så
småningom kom till ytan, fast då med
åtskilliga mängder dy på käften och den
stackars vobblern. Han hade kanske blivit
blind på kuppen o.ch inte sett botten, inte
vet jag.
Nästa försök gick bättre. Tumme och
pekfinger in, gäddan och vobblern upp. Jag
grenslade henne, fram med bollträt och
klippte till. Nästa vända tappade jag en
kopia av föregående gädda. Ja, så höll vj.på
tills samvetet sa stopp.
Det som förbryllade oss var att en så
liten djuphåla kunde hålla ett så fint
bestånd av grovkalibrig gädda. Hålan kan
inte ha varit större än 200 m2 och ur denna
plockade vi förutom ett antal gäddor under
3 kg,3 stpå3 kg, l stpå4,8, 100ch II kilo.
Nu får hålan vila till nästa år.
31
Allt fler båtägare upptäcker havsfiskets tjusning och
allt fler havsfiskare upptäcker tjusningen att fiska från
egen båt. Olof Johansson diskuterar här havsfiskarens ·båt med tonvikt på säkerheten.
Båt för· havsfiske
En vanlig fråga till Fl om marint fiske låter
så här:
- Jag tänker köpa båt och undrar om
en Gungadin på X meter är stor nog för
havsfiske?
..
Frågan understryker vad vi redan
kunnat notera ute på fiskegrunden,
nämligen ett allt större intresse för
havsfiske från egen båt. Hängivna fiskare
har upptäckt att det där ute över de
västligaste grunden finns ett oändligt
förråd fiskeäventyr som egentligen endast
kan nås av målmedvetna fiskare i
småbåtar.
En orsakt till detta är att dessa
.fiskeplatser ofta har så ringa utsträckning
och ligger så djupt att de fordrar en
precisionsankring som de stora turbåtarna
inte har tid med för en osäker chans att ta
några: enstaka lubbar, jättelångor eller
annat spän~ande. För turbåtskepparen
gäller det att se till att så många som möjligt
ombord får en hygglig fångst. Det innebär
att han måste· satsa på torsk eller makrill
tillfälligtvis havskatt eller pigghaj.
Havsfiskaren med sin lilla båt kan ankra
exakt över grundet. Han är också
motiverad nog att sitta där under de långa
timmar som oftast går meflan hugg från
storfisk. Han upplever det riktade fisket
efter de stora och sällsynta som havsfiskets verkliga krydda. Matfisken kan han
alltid ta inne över de grundare klipptopparna.
Trolling, flugfiske, mäskning och nattfiske är andra varianter som fodrar en liten
båt för att fungera bra.
Ett skäl till att så många blir sing egen
fiskeskeppare är förstås också friheten att
självständigt få välja fiskeplats, tid,
fångstobjekt, kamrater et~. Med egen båt
kontrollerar man de faktorer som är
viktigast för ett lustfyllt och skönt
havsfiske.
Dessutom ökas förstås fiskeupplevelsens kvalitet av de saker som är allt båtlivs
glädjeämnen. Nöjet att reda sig själv till
havs att navigera och att uppleva vind,
vågor och ström på det annorlunda sätt
som man gör i en liten båt.
Stor båt nödvändig?
Den inledande frågan avslöjar en vanlig
föreställning, nämligen att havsfiske förutsätter stora båtar. Ibland formuleras
frågan:
- Hur långt ut vågar jag gå med min
Gungadin på X meter?
I grunden ligger den i 6ch för sig
förnuftiga tanken att havsfiske fordrar
särskilt sjösäkra båtar och att sjösäkerheten är direkt relativ till båtens längd. Så är
naturligtvis inte fallet. Robert Manry
krossade Atlanten'j sin 4,5 meters segelbåt
, Tinkerbelle. Hans båt var tät, stark,
självrätande och mycket säkrare än de
flesta betydligt större båtar. En fem meters
kanadensare är föga sjövärdig trots sin
längd och har för länge sedan kantrat i
väder som får en lika lång men bred snipa
eller eka att på sin höjd verka blöt och
obeJ<väm.
Talar man om sjövärdighet får man
förstås också göra klart för sig vilken slags
sjö båten väntas bli värdig. 'Ingen
havsfiskare ger sig ut i oväder och ingen
stannar ute när vind och sjö börjar bli
hotfulla. För de flesta hyfsade båttyper
gäller att fisket blir svårt och otrivsamt
långt innan vädret nått det stadium då det
utgör ett hot mot säkerheten. Fiskaren ger
upp före båten.
Kjell Schröder, en av västkustens
erfarnaste havsfiskare som med sin
niometers högsjöbåt Freja kajkat runt hela
Skagerrak och Kattegatt säger att han
aldrig går ut till fiskeplatserna på öppna
havet när det blåser över 7 meter i
sekunden från väst. Inte för att det skulle,
vara någon som helst fara, Freja är byggd
att klara mycket hårt väder, utan därför att
rullningarna och stampningarna när båten
ligger för ankar gör fisket tröttsamt. Jan
Olsson som fiskar från en snabb, öppen 5
meters säkerhetsbåt har också väst 7 m i
sekunden som sin stoppnotering. Redan
den vinden ger tillräcklig sjö för att färden
skall bli en blöt, skakig upplevelse och
fiske tröttande guppigt.
Det kan också påpekas att en verkligt
sjövärdig båt oftast är en rätt hopplös
fiskebåt. I princip bör en motorbåt för
säker färd på öppet hav ha en form och
konstruktion som påminner om seglande
havskryssare, en liten självlänsande sittbrunn, små starka fönster, låg överbyggnad, djup tung 'köl och två av varandra
oberoende framdrivningsmetoder. Det är
omöjligt att förena de egenskaperna med
fiskarens krav på rymlig obelamrad arbetsyta, rimliga fartresurser , användbarhet också på grunda öring- och näbbgäddebottnar samt inte minst en överkomlig
prisnivå. Vi behöver inte heller den båten
för fisket över de vanliga nära bankarna j
gott väder. Vår idealbåt är en som
kombinerar nödvändiga krav på sjövärdighet med fiskets fodringar.
Ingen båt är perfekt för fiske redan från
början. På denna Polar 22 har röjts bort en
tvärgående soffa med mjuka dynor i aktern
och ett pentryskåp och stol på babordsidan. Resultatet är. en öppen cockpit med
gott om plats för tre fiskare plus redskap
och fångst/ådor. Till höger skymtar ett
spöräcke som håller fyra tacklade spön på
plats. För bad och familjeturer används
hopfällbara trädgårdsstolar i sittbrun~en.
Också fråga om utrustning
Men sjösäkerhet är inte bara en fråga om
båtens sjövärdighet. I hög grad gäller det
också att ha rätta utrustningen ombord och
att veta hur olika situationer bäst tacklas.
Det är när allt kommer omkring de som går
ut med alltför många ombord eller med
alltför lite bränsle eller utan någon
säkerhetsutrustning som råkar illa ut.
Den försiktige fiskaren vet att han ofta
kommer att röra sig på andra vattenområden än majoriteten av sommarens båtsvärmar. Ofta är han ute under årstider då
havet är tämligen ensligt. Han räknar
därför med att klara sig själv och utrustar
sig därefter. Han går helt enkelt inte ut
utan en reservdunk med bränsle, bloss och
fallskärmsljus, flytvästar, verktyg och
reservdelar för motorn, eldsläckare, ficklampa, reservkompass, länspump och
spann.
Han har massor med lina, kätting och
ett par draggar ombord, för han vet att om
motorn slocknar är ankaret det enda som
kan hindra att han driver iväg mot okänd
position.
Han undersöker möjligheten att driva
båten med reservkraft. Kanske kan en
liten extra utombordare klara saken.
Kanske går det att rigga ett enkelt segel.
En PR radio kan vara en investering
som betalar sig i en kritisk situation.
Moderna skrovformer innebär att också
små båtar kan ges en beiryggande stabilitet
i sidled. Båten är en Fisherman O 17, längd
5,7 m. En utmärkt fiskebåt utan onödig och
ömtålig inredning eller utrustning.
En internationellt accepterad båttyp för
fiske långt från land är denna sportfiskekryssare med fly-bridge, dubbla dieslar
och halvplanade rundbottnat skrov. Friborden akteröver är låga - ett offer för
fiskets krav på bekostnad av sjösäkerheten. Å andra sidan är cockpiten grund d v s
rymmer inte så mycket vatten - samt
självlänsande. Båten på bilden är ett 30
fots holländskt stålbygge och används för
storviltfiske på Lanzarote.
39
Christian Wedebrant och Stig Carlsson har
radion att tacka för lyckad hemfärd från
Lubbegrund en aprildag när en inrullande
dimbank reducerade sikten till noll. Via
radion fick man kontakt med lotsen i
Marstrand, som såg deras lilla båt på
radarn och kunde ge kursanvisning som
förde dem säkra ända in i hamnen.
Tre klasser
Man kan göra en grov uppdelning av
havsfiskarens båtaiternativ i tre storleksklasser.
En klass för sig utgör de små öppna
båtarna på omkring fem meter. Det har
bärighet och gott om plats för ett par man
med utrustning. Deras moderna skrovform, ofta med trimaranbotten är synnerligen stabil. Goda exempel är Ockelbo BI6
och Uttern 510.
-En fördel med dessa båtar är låga
driftskostnader. Man har alltså råd att
köra fort.och därmed öker användbarheten
enormt. Man hinner med korta kvälls turer
efter arbetsdagen och man hinner söka fisk
över stora områden'. Utombordare på
35-70 hk är som regel lagom. Det är bättre
att ta till den kraftigaste rekommenderade motorn och köra den på delgas än en
för svag motor som med ett par tungt
utrustade fiskare ombord i\lte orkar varva
ut ordentligt och därför slits ned i förtid:,
Nackdelen med de små öppna båtarn'a
är givetvis att de inte ger något skydd för
regn, stänk och kyla. Det är inte heller
lämpligt att bli överraskad av oväder i en
sådan båt långt från skyddade vatten. Det
är gott och väl att man kan plana in till
skyddade vatten på en kvart eller'
halvtimma, men det gäller då också att
starta hemåt innan sjön blivit så snårig att
man tvingas slå av på farten alltför mycket.
6-7 meters båt ger mer skydd'
Nästa grupp av bra havsfiskebåtar är något,
större. fr-7,5 metersbåtar som kan ha ett
skyddat ruffuirymme och ändå gott om
öppen plats för fiske. Hardtopbåtar och
day-cruisertypen har mycket som talar för
sig.
Tyvärr är få båtar från början ägnade
den fiskande köparen. Just i denna klass av
mellanstora båtar är de särskilt sällsynta.
Det fordras som regel att man röjer ut
soffor, mattor och skåp för att få det
svängrum fisket kraver. Den rådande
trenden i båtdesign går ut på att stoppa in
så många bäddplatser som möjligt. Löjliga
överdrifter är vanliga. Ofta finns det fler
liggplatser än vad sittbrunnen har sittplat-
40
ser. Ur fiskesynpunl<t är sådana båtar
hopplösa. Utrymmet 'i aktern är heligt på
en fiskebåt och skall ,vara stort och rent.
Båtar i den här klassen kan fortfarande
köras snabbt och utan ruinerande kostnad,
men väljer man en sniptyp med liten diesel
har man en båt med oslagbar driftekonomi.
Det skyddade utrymmet med sina två
soffor gör klassen användbar för nattfiske
och veckoslutsturer och livet uthärdligt
även under ruskdagarna.
Men några båtar för långa expeditioner
över öppet hav är inte heller dessa
mellanstora. Har de vettigt formade skrov,
starka fönster och en pålitlig motor klarar
Havet är stort, lynnigt och farligt. Här
kämpar sig några havsfiskare hem genom
en gropig sjö.
de visserligen, förvånadsvärt tuffa passager. Fortfarande är man dock begränsad
att söka sin fisk inom synhåll från kusten.
Inom nästa grupp, finner vi de båtar
som öppnar vägen till mer fjärran
fiskeplatser. Kummel och rockabankarna
nordväst Skagen , hälleflundreplatser i
Skagerrak och laxområden i Östersjön
kräver båtar som kan göra långa passager
över öppet hav och ligga ute i dygn. Här
blir sjövärdigheten en synnerligen väsentlig faktor eftersom man får räkan med att
inte alltid hinna i hamn när oväder nalkas
utan 'att det blir fråga om att rida ut
eländet.
•
t
Det är märkligt men det finns faktiskt fiskare i Sverige som inte kommit i kontakt med Fiskejournalen, Berätta för Dina
fiskekamrater om Fiskejournalen, Då blir det inte svårt att värva prenumeranter. När Du fått ihop det antal
prenumeranter Du önskar för att förvärva en av fiskegrejorna på bilden, fyller Du i talongen'härintill och skickar in den
till Fiskejournalen, Prenumerantvärvningen, Box 238, 434 01 Kungsbacka. OBS! Förutsättningen för att Du skall få vara
med är att Du själv är prenumerant.
Så fort Du sänt in talongen eller brev skickar vi en tidning samt inbetalningskort till den värvade, där vi anger vem som
har anmält henne eller honom som prenumerant. Om den värvade prenumeranten ej betalt efter ytterligare en
påminnelse, avslutar vi Din talong och skickar då en av de fiskegrejor som delas ut för färre antal värvade
prenumeranter,
Ombud:
Jag önskar anmäla följande som prenumeranter:
Namn
N'-=a:..:.m:..:.n'--
Namn
Adress
Adress
o
Adress
Postadress
Postadress
Ut
II
••
Postadress
Namn
Namn
"....
Adress
Adress
Jag önskar all FJ skickar mig
Postadress
Postadress
Namn
Namn
Adress
Adress
Postadress
Postadress
O
!
rD...
-...
FJ 2/76
~
Presentboken
VILT och FISK
kokboken
av Christina Möller
Den härligaste måltiden blir den som ärtillagad'av självfångad fisk eller vilt från egna
marker.
Boken innehåller styckningsschema, infrysningsråd, tillredning med tillbehör från
skogen. Recept på älg, rådjur, hare, fågel, sötvattens- och saltvattensfisk.
En special bok för jakt- och fiskeintresserade med färgbilderoch kökståligt omslag.
----------------1------------------Fiskejournalen
frankeras ej
FJskejournalen
belalorporlol.
Förlagsaktiebolaget Västra Sverige,
Box 238, 43401 Kungsbacka, tfn. 0300/11570
Sänd mot postförskott
... ex av Vilt och fiskkokboken inb. 39:- inkl. moms och frakt.
Svarsförsändelse
Kontonummer 2216
Namn
:
S-43401 KUNGSBACKA
Adress
SVERIGE
Postadress
.
.
.
FJ 2/76
--
~-----------------T--Frankeras ej
Fiskejournalen
betalar portot.
Fiskejournalen
Svarsförsändelse
Kontonummer 2216
S-43401 KUNGSBACKA
SVERIGE
Prenumerera på:
Helårsprenumeration
55:- inkl. moms D
6 nr, halvår 28:- inkl. moms D
Namn
Adress
Postadress
. FJ 2/76
VISS I
VISS-I E
NI
Ruti lus ruti lus
MöRTEN ÄR EN AV DE VANLIGASTE OCH TALRIKASTE FISKARNA I SJÖAR OCH L~NGSAMT RINNANDE
VATTEN. DEN BLIR INTE SÄRSKILT STORVUXEN, I ALLMÄNHET 20-25 CM L~NG. DET FINNS DOCK
KÄNDA EXEMPLAR P~ ÖVER 40 CM OCH EN VIKT UPPEMOT 1 KG. MÖRTEN SPELAR EN VIKTIG ROLL
SOM FÖDA ~T VÄRDEFULLARE FISK S~SOM GÄDDA, GÖS, ABBORRE. DEN ÄR UTMÄRKT SOM AGNFISK.
DEN KÄNNS IGENP~ SINA RÖDA ÖGON OCH BUKFENORNA
, ÄR FÄSTADE UNDER RYGGFENENS FRAMKANT. BUKKANTEN
MELLAN BUKFENORNA OCH ANALÖPPNINGEN ÄR INTE
SKARPT KÖLAD SOM HOS SARV.
MÖRTENS FÖDA BEST~R DELS AV INSEKTSLARVER
OCH KRÄFTDJUR, DELS AV HALVRUTTNA VÄXTDELAR, BLAD AV VATTENPEST, ANDMAT OCH KRANSALGER .
I
LEKEN INTRÄFFAR UNDER APRIL-JUNI, NÄR VATTEN- SOM SPORTFISK ÄR DEN VÄL INTE SÄRSKILT UPPTEMPERATUREN HAR N~TTMINST 10·C. DEN ÄGER
SKATTAD. DET FINNS DOCK METARENTUSlASTER
RUM P~ GRUNT VATTEN NÄRA STRANDEN, P~ STENSOM G~TT IN FöR STORMÖRTMETE. RESULTATET
HAR BLIVIT FLERA MÖRTAR KRING 0,5 KG.
BOTTEN ELLER BLAND VATTENVÄXTER.
VilPmblodigil
liskilPlinns dam?
Av Charlie Gentz
I skolan fick vi lära oss att
fiskarna håller omgivningens temperatur. Men
det finns undantag; läs
här om fiskar som kan
hålla högre kroppstemperatur än vi själva.
/
D D Olof hade just landat en 65 kg tung
Yellow Fin Tuna efter drygt -40 minuters
fight. Fisken hade kämpat hårt liksom
även fiskaren. Så snart fisken låg på däck
skar jag själv ett snitt med en spetsig kniv
och införde en medhavd specialtermometer drygt l dm in imuskelvävnaden. 42
registrerades vid upprepade kontroller.
Vattentemperaturen var endast 21 strax
under ytan.
Tidigare temperaturmätningar på kallblodiga fiskar som gädda, torsk och
laxöring kring våra egna kuster har aldrig
visat någon större tempskillnad än 0,5
mellan vattentemperaturer och fisktemperatur .
0
0
0
Charlie Gentz närmast kameran tar
tempen på nyfångad guldfenad tonfisk.
Trots fiskefebern höll vid tillfället de
fiskande lägre kroppstemperatur än den
fiskade.
I
~
Rubrikfrågan är alltså klart besvarad.
Det finns varmblodiga ryggradsfiskar och
även hajar. Redan på 1830-talet företog en
engelsk skeppsläkare temperaturmätningar på små tonfiskar kring ekvatorbältet.
Fiskarna var av den typ som vissa tider
förekommer rikligt kring Kanarieöarna
och där kallas Bonito. Skeppsläkaren fann
att småtunornas kroppstemperatur regelbundet överskred vattentemperaturen
med 8° till 10°.
Hajar tillhörande makrillhajsläktet som
Mako- och sillhajar liksom även den
fruktade vithajen, den s k White Killer
Shark, är varmblodiga. Trots att naturen
har arbetat efter olika grundförutsättningar, så har såväl tonfiskar som svärdfiskar,
Wahoo och hajar löst problemet med att
hålla hög kroppstemperatur på ett likartat
sätt.
Kallblodig fisk
Hjärta
Gälar
Stora hålvenen
Kroppspulsådern
-
----I ~
Rest av kroppspulsåder
Värmeväxlare
..
Principen är densamma som vi själva
använder vid t ex återvinnande av värmeenergi vid luftkonditionering, den s k
motströmsprincipen. Denna går väsentligen ut på att den utgående varma
luftströmmen succesivt får möta den
inkommande kalla luftströmmen genom en
s k värmeväxlare. Tonfiskarna och hajarna har ordnat sin blodförsörjning på
principiellt samma sätt.
Vanliga kallblodiga fiskar som gädda
och torsk har en central kroppspulsåder,
där det mesta blodet passerar utmed
ryggraden och fördelas. Självfallet nedky'les allt blod, som passerar 'gälarna
praktiskt taget till vattnets egen temperatur. Dessa fiskar har därför en blod- och
kroppstemperatur, som nära motsvarar
det omgivande vattnets.
Hos såväl hajarna som de varmblodiga
ton- och svärdfiskarna löper de stora
pulsådrorna ut med sidan, ytligt, strax
under sidolinjen och den sedvanliga inre
pulsådern är mycket liten. Från sidopulsådrorna förgrenar sig mindre pulsådror
segmentvis in i muskelvävnaderna. Detta
sker genom miljontals fina parallella
blodkärl, ett "rete mirabile". Här kommer
det syrerika kalla blodet att rinna mot det
utgående varma syrefattiga venösa blodet,
som är på väg tillbaka till gälarna. Det kalla
och varma blodet är åtskilt genom ett
mycket tunnt membran, som bildas av de
parallella kärlväggarna. På så sätt uppvärms undan för undan det kalla blodet till
dess det uppnår praktiskt tager det
utgående blodets temperatur, först då
tränger det syrerika blodet in i vävnaderna
och musklerna.
Tonfisk=varmblodig fisk
~
Rest av hålven
ytlig ven
ytlig huvudpulsåder
Kretsloppet hos en kallblodig och en varm-/blodig-/fisk är mycket olika. Hos kallblodiga fiskar som
t.ex. torsken går huvudkärlen utmed ryggraden och fördelar sig segmentvis ut i muskulaturen. Hos
varma fiskar är dessa centrala blodkärl små och blodet flyter i stället i pariga pulsådror strax under
huden alldeles i närheten av sidolinjeorganen. Blodet från de varma musklerna och värmeväxlarna
flyter åter till hjärtat parallellt med pulsådrorna under huden.
...•..::....
:: ~::.
';'
.
..
45
I själva musklerna bildas hela tiden, som
fisken simmar ny energi. Ett sinnrikt
system av ventiler skickar, om temperaturen stiger för mycket, färskt kallt blod
direkt in i muskeln för att kyla ned denna.
På så sätt kan fisken reglera sin temperatur
mycket effektivt. '
Den blåfenade tunan har och behöver
det mest effektiva systemet, då den
förekommer långt upp i kallare hav. Tunor
höjer utan svårighet sin kroppstemperatur
mer än 20° ovan vattnets.
»"t'II~(r------*' Kmppspulsåder
_=,.,,-?~~~~~~~;c=--4-hålvenen
Stora
Vinsten är snabbhet och uthållighet
Fördelarna med ett varmblodigt system är
större energiutveckling ur en begränsad
muskelvävnad. Det utmärkande för de
varmblodiga fiskarna är, att de blivit
havets snabbaste, starkaste och i många
avseenden uthålligaste fiskar, Det pris,
som tonfisk och svärdfisk fått betala, är att
dessa fiskar förbrukar betydligt mera föda
och aldrig kan gå utan föda en längre tid.
Energiförbrukningen måste hela tiden i
högt tempo ersättas med förbränning av ny
föda. Samtidigt ökar möjligheterna att jaga
upp föda på grund av snabbheten.
Mörk
, bladrik
muskel
ytlig ven
Man vet nu att skräcködlorna för
hundra miljoner år sedan i själva verket
var relativt varmblodiga med en temperatur över' 30°. Utan den effektökning, som
den höga konstanta temperaturen gav
ödlorna, så skulle dessa aldrig orkat röra
sig eller ens kunnat resa sig. Varmblodigheten var en förutsättning för deras
enorma storlek. Och innebär liksom hos
tonfiskarna ungefär 3 till 5 gånger
effektivare utnyttjande av muskelmassan
än hos kallblodiga djur*.
Som en följd av likheten i temperatur
och funktion med de varmblodiga däggdjuren kan t. ex. det vara svårt att skilja
mellan kalv- och sillhajkött. Det typiska
högröda blodiga delarna av tonfiskköttet
utgöres till stor del av rete mirabile och de
bäst genomblödda och starkaste simmusklerna.
När Olof Johansson hösten -74 kämpade med ,sin 450 kg tunga blå Marlin, så
kämpade Olof med ett varmblodigt djur.
Därför orkade denna stora fisk gång på
gång kasta sig med hela kroppen enbart
rusande på stjärten över vattnet 30 till 50
meter långt och strax därefter dyka 600
meter djupt på några sekund·er. Hade Olof
haft en kallblodig lika stor fisk på kroken
så hade det blivit ett segdragande som
( närmast liknat kampen med en slö, råstark
håkäring eller stor rocka.
•
46
Den blåfenade tunans muskler försörjs huvudsakligen genom 4 par blodkärl strax under huden.
Dessa kärl delar upp sig i kvastformigt i miljontals små parallella kärl, det så kallade rete mirabile,
där blodet uppvärms och fortsätter in i den mörka och ljusa muskelvävnaden. Den lilla blodmängd
som passerar genom den förkrymta centrala kroppspulsådern under ryggraden fortsätter
ouppvärmd in i vissa ljusa, ej så belastade,' muskler.
D D Driva är en av Norges allra bästa
laxälvar, tillika en av dess skönaste. Det är
en lång, vattenrik lilv som bitvis rinner
genom raviner med tung djup ström där
räka och spinn är naturligt redskapsval.
Bitvis flyter den ut i glittrande, breda
pooler där det är en fröjd att länga en
fluglina.
Fisket är en blandning av strikt privata
sträckor och kortvatten. Några av älvens
bästa laxpooler är sålunda tillgängliga för
kortfiske.
Ett föga känt men intressant och ibland
också utmärkt givande kortvatten är det
som ligger vid Lönset i älvens övre del.
Bitvis rinner älven där genom djupa
jättegrytor, under branta klipputsprång
och genom trånga klyftor. På ett ställe
trängs älven ihop så att man kan tvära den
med ett hopp.
Ishol kallas sträckan som är flera
kilometer lång. Kortet kostar ,endast 25
kr/dag.
Någon nystigen fisk kan man naturligtvis inte räkna med. Avståndet till havet
är fem mil. Av samma skäl brukar det inte
vara något fiske där förrän i juli. Då först
når den lax fram som gick in i
älvmynningen i början av maj. Senare
stigande lax marscherar emellertid fortare
och kan nå upp till Ishol på ett p'ar vekor. •
48
dM
Här och
breddar fg ä/~kan o
plats [ör snabba f1ugpöOler.
•
•
er •
Några goda råd och tips till tävlingspimplaren förmedlade av
Björn Borg, medlem i framgångsrika tävlingsklubben Firren,
Linköping.
o o
Det råder ingen tvekan om att
intresset för pimpeltävlingar är stort i
landet. Antalet deltagare på DM och SM
bevisar detta i allra högsta grad. SM samlar
varje år c:a 700 tävlande från hela landet,
som kvalificerat sig på distriktens mästerskap. Och andra tävlingstillfällen saknas,
sannerligen inte. På en vintersäsong med
god istillgång kan du deltaga i 25-talet
tävlingar om du vill fiska alla lördagar· och
söndagar.
Nåja - det finns väl gränser för hur
mycket man orkar och är villig att offra,
men faktum är att du har goda möjligheter
att själv välja trevliga fiskesjöar genom det
rikliga utbudet på tävlingar. Eller kanske
välja en sjötyp, som passar dig och ger dig
viss favör j' tävlingen. Här följer några
goda råd till dig, som vill börja tävla i
pimpel. Kanske kan jag även så några frön
hos redan aktiva tävlingspimplare.
49
Wr~~
Jsdu6bar (/hMM-)
61?!'rdbttrr go -1/0/AU{
I
( Vauoo~ /l~~)
/_ ..h J.
'---Y'!h/a;r;r t'J1Uef fiidr1~t{~
--I-i---r-O--j-;".. J--)
bo!atr rld.- j/euri/fii'-W
Utrustningen
Kom alltid väl förberedd till tävlingen.
Kontrollera ditt kroksortiment. Se till att
du har färdigbetade 3-krok i storlekarna
18, 16 och 14 med dig. Varje krokstorlek
bör vara betad med olika färger och
färgkombinationer. För. detta ändamål kan
du använda små plastbitar eller färgade
limmer, som appliceras direkt på kroken.
Prova också röd brodyrtråd. Ett gammalt
och fortfarande utmärkt bete!
Knyt om alla pirkar och kapa samtidigt
bort sargade lindelar. En relativt ny lina på
den svenska. marknaden är Berkleys
Trilene XL, som har visat sig vara en
ypperlig pimpellina med bästa knuthållfasthet och en behaglig smidighet även i
mycket kallt väder. Den sträcker ut fint i
vattnet och ger snabb och fin kontakt med
pirken. Använd tjocklekarna 0,15-0,20
mm på dina spön, och med din favoritpirk i
olika storlekar och tyngder kan du sedan
fiska på djup från ett par dm till 15-20
meter. Märk dina spön på utsidan, så vet
du för vilket djup eller vilken typ av fiske
dom är avsedda för. Då är du väl förberedd
och kan snabbt byta vid olika fiskeförhållanden. .
50
Använd alltid samma typ av pimpelspö
och pirk när du tävlingsfiskar. Det är enda
sättet att bli riktigt van vid utrustningen
och öva upp maximal känslighet. Givetvis
måste du i allra första början experimentera fram den i ditt tycke bästa utrustningen,
men gör inte det under någon tävling.
Tävlingsområdet
Skaffa om möjligt en karta över aktuell
tävlingssjö i förväg. Studera noga tillflöden och sjöns strandkonturer. Vid startplatsen brukar arrangörerna sätta upp en
karta över tävlingsområdet. Lär den noga
med alla vattendjup och konturer. Ta reda
på bottenförhållanden samt eventuella
grund och gräsbottnar. Där samlas gärna
stim av näringssökande abborrar. Lägg så
mycket som möjligt av dessa grundfakta
Exempel på
färdigbetad 3-krok
Övre bilden:
Brodyrtråd.
Nedre bilden:
Tnfärgad limmer.
•
r
I
Exempel på tävlingsspön tacklade för olika fiskedjup
Spö nr 1. Lina O, 15 mm. Pirk 30mm lång.
För lätt fiske på mycket grunt
vatten 0,5-2 meter.
Spö nr 2. Lina O, 18 mm. Pirk 37 mm lång.
För normalt fiske på 1-10
meters djup.
SpönrJ. LinaO,18mm. Pirk 37mm lång.
Reserv till spö nr2. Knutar och
brott på linan kan uppstå!
Spö nr 4. Lina 0,20 mm. Pirk 40 mm lång.
För fiske på djupt vatten 7-20
meter.
på minnet. Jämför dina förberedelser med
slalomåkarens. Han lär in allt om aktuell
tävlingsbana i förväg och åker sin bana i
tarkarna före tävlingsstart. Port för port.
Starten
Du har som regel 30 minuters gångtid före
tävlingens start. Under den tiden ska du gå
ut på isen och till den plats inom
tävlingsområdet du anser vara den bästa,
och där invänta startskott. Det är givetvis
bättre att förflytta sig under gångtiden, än
att göra det under tävlingstid. Under
tävlingstiden gäller det att fiska så mycket
som möjligt - inte att gå! Utnyttja om det
så behövs hela halvtimmen. Om underlaget är bra kan du på den tiden gå c:a 3 km.
En icke oväsentlig synpunkt i samband
med detta är att ju längre från startplatsen
du kommer desto färre medtävlare får du
omkring dig. Din rörelsefrihet på isen blir
större.
När du är på okända vatten kan det vara
fördel att hålla utkik efter startande
ortsbefolkning. Dom missar som regel inte
de säkra fiskeplatserna. Framförallt när
det gäller att hitta ett grund mitt ute i sjön,
kan det vara skönt och tidsbesparande att
få lite hjälp. Många tycker kanske att
"Följa John" -taktiken är ovärdigt en
tävlingsfiskare, men faktum är att många
av våra bästa pimplare idag utnyttjar
hemmafiskarens lokalkännedom på det
här sättet. Och det är vedertaget. Du spar
av den dyrbara tävlingstiden och undgår
att springa bort dig allt för mycket. Det är
när startskottet har gått som tävlingen
börjar och dina kunskaper sätts på prov.
Tävlingen
Håll ögonen på dina medtävlare! Åtminstone i början av tävlingen. Får dom fisk
före dig så försök att uppskatta det djup
dom fiskar på. Det kan ge dig en
fingervisning om på vilket djup abborren
står just då. Men lita inte helt på dessa
intryck, i nästa vik kan abborren
befinna sig på helt annan nivå. Från att i en
vik fiskat små tusenbröder på 8-10 meters
djup kanske du i nästa vik hittar stora
matabborrar på 1 meters djup. Abborren
står där näringen finns!
Om abborren jagar småfisk, t.ex. nors,
kan du få hugg var som helst och på vilket
djup som helst i sjön. Ta därför alltid för
vana att prova på olika djup när du borr"at
nytt hål. Stanna upp pirken på olika nivåer
och känn efter. Om du får hugg på
mellan vattnet ska du givetvis fortsätta att
fiska på samma djup. Så länge det finns
abborrar där. Abborren hugger oftast
direkt när du har hittat dom. I alla fall ger
dom sig tillkänna genom lätta vibrationer i
pimpelspöet. Dom kan simma emot reven
eller avbryta en attack mot betet och i
vändögonblicket slå till pirken med
stjärten. Antingen kan dom sakna huggvil-
51
ja just då, pga orsaker jag återkommer till
senare, eller också har du fel bete på
kroken. Utgå alltid från att det är betet,
som förorsakar abborrarnas ovilja till
hugg. Byt genast krok och prova också en
annan krokstorlek. Experimentera dig
fram till en beteskombination, 'som för
tillfället verkar vara den bästa.
Borra nya hål
Stanna högst ett par minuter vid ett hål,
som inte givit någonting. På en tävling har
du inte tid att vänta på att abborren ska
komma till dig; utan det är du som ska söka
upp abborren!
Bland det svåraste vid tävlingsfiske på
is är att i rätt tid flytta från en fiskeplats,
som normalt brukar ge goda fångster, men
som av någon anledning inte ger någonting.
Särskilt om du känner abborren men inte
får dom att hugga. Eller om du fick ett par
granna firrar när du först kom till platsen.
Just i detta viktiga beslutsögonblick skiljer
sig den rutinerade fiskaren från nybörjaren. Han vet att inte vänta för länge utan
söker nya fiskeplatser. Förflyttningen
kanske inte är så lång, ibland rör det sig
bara om ett 20-tal meter, men det viktigaste
är att han har beslutat sig för att lämna
platsen och att försöka hitta abborrarna på
nytt.
Om du också vill. nå framgång på
pimpeltävlingar, måste du fiska på samma
sätt. Ibland lite chansartade beslut men i
grunden med aktivt sökande och full
koncentration på ditt fiske.
Abborrens huggvillighet
Huggtabeller i all ära, men någon nytta av
dem i tävlingssammanhang har du inte. Det
gäller att under tävlingen få tyngsta
fångsten - oavsett vilka yttre betingelser
som råder. Du får fiska antingen efter
huggvilliga abborrar eller helt ointresserade d:o, men sammå sak gäller ju även för
övriga tävlingsdeltagare.
Årstiden och månens gång inverkar
säkert på fiskens huggvillighet men det är
en mängd andra faktorer som också spelar
in. T.ex. lufttemperatur, lufttryck samt
rådande ljusförhållanden som betingas av
molnsituationen, isens och snötäckets
tjocklek, vattnets egenfärg och det djup du
fiskar på. Bilden är så komplicerad att
bedömningar i förväg av abborrens
huggvillighet oftast slår fel. Gå därför
alltid ut till en tävling med den föreställningen, att abborren hugger bra - bara du
finner dom! Underförstått kommer du med
den inställningen att nå goda resultat. Du
kommer att fiska målmedvetet.
52
Att få igång dom
Ja ska försöka illustrera ett mycket bra och
beprövat sätt att hålla kontakten med ett
abborrstim och aktivera till hugg. Eller
som man ibland säger - att få igång dom.
Börja alltid att fiska vid botten (1). När
du fått ett par abborrar höjer du pirken
några dm genom att linda upp linan på
spöet (2). Abborrarna är av naturen
nyfikna och följer efter. Några fångade
abborrar senare höjer du pirken på nytt
och fortsätter att fiska på den nya nivån
(3). Den här proceduren kan ibland
fortsätta tills du har hela stimmet straxt
under isen. Om du förlorar kontakten med
dem ska du släppa ut lite lina och etappvis
fiska mot botten igen. Precis som förut
men i andra riktningen. Hittar du abborren
igen ska du pånytt försöka höja stimmet till
isen. Denna teknik att åka hiss med
abborrarna kan ibland ge överraskande
resultat och är möjlig tack vare individens
nyfikenhet och avundsjuka i stim. Jag får
ibland en känsla av att dom riktigt slåss om
betet och att även pirken uppfattas som en
konkurrent och rival!
Döda fisken
Lär dig redan från början att avliva fisken
meddetsamma. Gör det direkt efter fångst
medan pirken sjunker mot botten. Med lite
träning går det snabbt så du förlorar
absolut inget i tid. Det är faktiskt vå;
skyldighet att när vi äntligen lurat en fisk
på kroken så ska vi förkorta dess lidande så
mycket som möjligt.
.
G.e aldrig upp
Gör ditt allra bästa under hela tävlingstiden
genom att söka abborren och helt
koncentrera dig på fisket. Experimentera
med olika beten och prova olika fiskedjup.
Titta då och då på dina medtävlare. Kolla
vilket djup dom får fisk på. Ha alltid den
inställningen att någonstans på sjön finns
det huggvilliga abborrar. Om du hittar dom
-:- oc~ har rätt bete på kroken, kan det J
mnebara segerfångsten för dig. Tänk rå
det. Och lycka till!
•
Nils Färnsträm:
Gamla böcker blir som nya
o o Man har sagt att jägare läser mera
om sin sysselsättning än fiskare. Ändå
finns det många flera böcker om sportfiske
och fiske över huvud taget. Gamla
fiskeböcker har åter kommit till heders så
till vida att man nu gör nytryck av dammiga
klassiker som emellertid inte är så
dammiga vilket man kanske upptäcker om
man läser dem noga. Mycket av det som i
dag utbasuneras som nytt och epokgörande fanns redan för hundra år sedan eller
längre tillbaka även om formerna växlat
och redskapen förändrats.
Ett nytryck i lyxklass är "The
Restigouche and its Salmon Fishing" av
Dean Sage. Det är en oerhört sällsynt
amerikansk fiskebok som nypresenteras i
folioformat med handmålade flugor signerade av artisten Charles Defeo och tryckt
på ett speciellt fint papper samt inbunden i
helt skinnband med guldtryck. Beställaren
av denna bok kan få sitt namn tryckt på
bokkartongen. Upplagan är 250 exemplar
av vilka 240 säljs. Sedan boken trycktes
har tryckplåtarna förstörts så att det kan
inte bli någon ny upplaga. Givetvis är det
inte något billigt nytryck. Priset i USA är
500 dollar.
Men för fiskare som inte vill eller har
råd att förvärva dessa dyrgripar finns det
väsentligt billigare nytryck av välkända
klassiska verk som i dag betingar höga
priser i den· mån man kan komma över
dem.
Dit hör t ex två nyutgåvor av Halfords
två bästa böcker nämligen "Floating Flies
and how to dress thern" samt "Dry-Fly
Fishing in Theory. and Practice". Dessa
båda nytryck kostar c:a 5 pund och det är
ju rimligt. Första upplagan av "Floating
Flies ... " brukar på antikvariat marknaden
kosta c:a 75 pund.
Ett annat intressant nytryck är av John
Waller Hill's bok "A History of Fly
Fishing for Trout" . Det är en relativt
modern bok utgiven år 1921 men numera
ytterligt svår ~tt få tag i. Nyutgåvan kostar
c:a tre pund.
De gamla engelska fiskeböckerna med
stålgra vyrer eller träsnitt, handmålade
flugor i färg etc har ett obestridligt
skönhetsvärde. Att göra nytryck av sådant
måste bli dyrbart och en modern utgåva får
kanske inte samma attraktiva utförande.
T. F. Salters "The Angler 's Guide" tryckt
1833 har flera tjusiga illustrationer - 88
träsnitt. Den borde snart vara mogen för
nytryck då det inte är så svårt att göra eri
nyutgåva och få en fin återgivning av
träsnitten.
G. E. M, Skues böcker i originalutgåvor
hör inte till de sällsyntaste på den
antikvariska bokmarknaden i England men
för den som enbart är intresserad av
innehållet i hans mest kända verk så finns
nu en dubbelbok i nyutgåva nämligen
"Nymph Fishing for Chalk Stream Trout"
samt' 'Minor Tactics of the Chalk Stream"
i ett band till det facila priset av tre pund.
Vidare hans "The Way of a Trout with a
Fly and some further 'studies in minor
tactics" som i nytryck kostar två pund.
Man kan ju fråga sig varför skall man
köpa en originalupplaga aven sådan bok
när man kan få den väsentligt billigare i
nytryck. Men då kommer det bibliofila samlarintresset -in i bilden. Det är ju
alltid roligast att ha första upplagan som
också som regel är värdefullast. Sedan blir
ju tryck etc ofta av helt annan karaktär i en
modern utgåva. Bildåtergivningen får
kanske inte samma fullödiga utseende som
i originalverket. I den mån man har med
bilderna.
På jakt- och fiskeutställningen Elmia i
Jönköping i maj 1975 visade ett engelskt
antikvariat - John and Judith Head från
Salishury - en hel del äldre fiskelitteratur.
Där var en sak förmodligen aldrig skådad
här tidigare, en mycket speciell utgåva av
Halford "Floating Flies..." med samtliga
hans torrflugor inmonterade i ett band.
Priset för detta bokverk med flugor torde
emellertid ha avskräckt de flesta flugfiskare. Det var nämligen 6000 kronor. En
liknande historia d v s Ronaids "The
Fly-Fishers Entomology" med'inmonterade flugor var till salu för 3000 kr.
Men även moderna böcker kan bli
"collectors items" , d v s värdefulla för
samlare. På 50-talet köpte jag den då
nyutkomna Vincent Marinaros "A Modern Dry-Fly Code". Den kostade då 23
kr. Nu uppger man hos The Museum of
American Fly-Fishing att marknadsvärde
av denna bok i dag är 75 dollar.
En mycket rar svensk fiskebok av
förhållandevis sent datum är Södra
Sveriges Sportfiskeklubbs Festskrift år
1932. Den trycktes bara i 200 exemplar och
är högst charmerande med sina skildringar
av det sagolika storöringsfisket i Bolmån
vid Skeen illustrerad med bl a roliga
teckningar.
•
1-6 En flugplansch ur Salters bok
The
J1~j.6]~a.;la.
1E.r1iJ.tkm..
oS
1I~%b lok t/ltt/.tVN~\· n(.rt (;"'l7rhiJJl.\· (/./11'/ Jlrkliltim.\',
..z.f).,~~O,JJ~
JPl::B;U[~~ElF.D
J3'y ;rU1[}\' ·Wll{'.ES~~.J).
:n.Old COlllptouStreet.SollO SqUilI"C.
...~Wl.kl'hl&d ~Lull,l
1833A
'Ho:s:-..l.· ,x::'.~·.L:.:l
53
I isens grepp
Härförleden diskuterade en god vän och
jag fördelar och nackdelar med att ha filt
under sulorna på vadarna. Jag har alltid
hävdat att filt är det enda som ger fullgott
fäste. Faktiskt har. jag inte funnit någon
nackdel alls med filt. Men si det hade han.
En gång. Och det var när han fiskade i
Älvkarleby en vinterdag från isen. Stod
länge på samma ställe och kastade. Fick ett
bra hugg och började drilla efter konstens
alla regler. Ville så småningom förflytta sig
till ett något bättre ställe och upptäckte då
till sin fasa att filtsulorna frusit fast i isen.
Och inte nog med det. Fisken ville också
uppsöka andra platser i älven. Goda råd
var dyra. Han fick min själ bryta sig loss
med all kraft och störtade därifrån efter
fisken kvarlämnande filtsulorna som
tvenne små stubbar på isen. Men han fick
fisken. Så jag tror ändå att jag vidhållerfilt under sulorna är bäst.
Tag plats
,
Det var fullt i sovvagnen på tåget och en
man och en kvinna hade inte fått någon
plats och dom hade väntat bra länge. Men
när konduktören till slut kom så sade han:
- Jag tror jag ska kunna ordna en kupe
åt er.
- Ja, sade mannen, men vi kan ju inte
gärna sova tillsammans. Jag känner ju inte
damen.
- Äh, sade damen, vi är väl vuxna
människor. Vi ska ju bara resa, inte sant?
Det är väl inte så: farligt om vi delar den
där kUl?en för en natt?
- Äkej då, sade mannen. Om ni inte
tar illa upp så inte mig emot. När
konduktören visade in dom i kupen sade
mannen hövligt:
- Ni får välja plats, ni som är dam, Vill
ni ha överbädden eller underbädden?
- Det gör mig detsamma, sade damen.
Bara jag får ligga innerst.
Det där med tåg.
Är ju alltid ett' kärt ställe att förelägga
allehanda skämt till. Men faktum är att det
händer en hel del på tåg. Och dessutom så
tycker jag att resa med tåg verkligen är att
resa - eller kanske snarare var. Jag minns
de allra första fiskeresorna min far och jag
gjorde till Lappland för många år sedan.
Vi kom med kvällståget till Hallsberg
där vi bytte till norrgående nattåget.
Sovvagn. Överslaf. Mycket spännande.
Jag minns att jag vaknade tidigt och smög
mig försiktigt till fotändan av sängen,
gluttade försiktigt på rullgardinen och låg
sedan och kikade ut på det förbiilande
landskapet. Det var skog, skog och åter
skog. En och annan bred älv, några gårdar
här och var och så skog igen.
Frukost tidigt i restaurangvagnen.
~ Bacon och ägg. På vit duk. Alltmedan den
stora vildmarken passerade förbi utanför.
Och så blev det byte i Jörn. Med rälsbuss
tiII Arvidsjaur. Andra människor enklare, starkare, riktigare. Landskapet
började ändra karaktär. Skogen blev inte
så hög, det började bli ordentligt kuperat.
Och man kunde se långt.
Arvidsjaur. Lunch innan vi tog postbussen till Arjeplog. Dags för mina
åksjukepiller - jag har alltid varit duktig
på att må illa i bil och buss. Satt långt fram
- det skulle hjälpa. Den gamle satt längre
bak. Då och då växlade vi ett ögonkast i
hemligt samförstånd. Han var lika spänd
inför äventyret som jag. Det var en dryg
tur till Arjeplog. Jag mådde illa, men
spydde inte.
I Arjeplog bytte vi ånyo. Till "en
Fingals" buss, som skulle ta oss till
Jäckvik. Sent omsider kom vi fram. Åt
middag och törnade in, Nästa dag skulle vi
komma fram - efter ytterligare turer med
buss, båt och vandring över mårkan Det
var att resa det. För att nå fiskevattnen
långt inne i fjällen.
Det tar sig, sa kärringen när det brann i
håret. Det både Ijuser och värmer.
På apoteket
För att få små, fina knutar när man fäster
tafsen vid fluglinan kan ett litet fint rör
vara till stor hjälp. Jag har en god vän som
alltid använder sig av ett sådant rör och jag
beslöt att införskaffa ett dylikt.
- Det bästa är en kanyl. sade han.
Kanyl, tänkte jag, det har dom väl på
apoteket. Därför stegade jag in på stadens
apotek en solig sommardag och ställde mig
i kö.
Så småningom blev det min tur och en
vänlig dam log mot mig och frågade:
- Och vad skall det vara här då?
- En kanyl, sade jag och log så vänligt
tillbaka.
- En kanyl, sa hon med uppspärrade
ögon.
- Ja, en kanyl. sacle jag och för att
förtydliga mig så tillade jag.
- Att sätta på en injektionsspruta.
- En kanyl till en injektionsspruta,
viskade hon alltmedan hon långsamt drog
sig baklänges. Herregud, tänkte jag, vad är
nu detta? Har jag glömt att knäppa jylfen
eller har brallorna spruckit i ändan. Eller
har jag fått näsblod. Eller har jag fätt sot i
ansiktet. Eller heter det inte kanyl. Heter
det kanel. pendyl eller något annat. Jag
blev litet orolig och ropade efter henne.
- Kanyl, en vanlig kanyl att sticka
med!!
Hon smet undan. Jag såg hur hon fick
tag i apotekaren bort i ett hörn. Försiktigt
pekade hon på mig och förde en viskande
konversation med honom. Så tog han mod
till sig, stegade fram till mig och sade med
myndig röst.
- Ni tror väl inte att jag är knarkare
va, sade jag.
- Njaä, sade apotekaren och log
skevt, men vi är alltid misstänksamma när
det gäller sådana grejor:
Och för att rättfärdiga mig så tog jag
fram mitt legitimationskort och sade art det
gick bra att ringa min läkare och
kontrollera vilken filur jag var. Nu
behövdes inte det, men någon kanyl gick
inte att få. Så jag gick tvärs över gatan till
min vän järnhandlaren och berättade min
nöd. Och gick därifrån med ett litet rör som
egentligen var avsett som bränsleledning
till en flygplansmodell.
Men det var nära ögat att jag blev
"Kalle Kanyl" på apoteket. Ack ja, vad
får inte en flugfiskare stå ut med!!
Tipset
Vassa krokspetsar är en nödvändighet.
Det vet alla. Likafullt syndas det friskt.
Mången gott hugg har aldrig blivit mera än
ett gott hugg just därför att krokspetsen
var slö.
Bästa redskapet för att vässa kroks petsarna är en vanlig enkel magnetfil. Bra
därför att den är liten. bra därför att man
kommer åt ordentligt runt om, bra därför
att det räcker med några drag för att få en
sylvass spets. Finns att inhandla hos
järnhandlarna.
Till slut
- Var det. här det gällde en kanyl?
- Jaha, sade jag, en kanyl till en
injektionsspruta.
- Och vad ska ni ha den till då, frågade
apotekaren med myndig röst.
- Jag ska ha den när jag fäster tafsen
vid fluglinan, sade jag. Och tyckte det lät
urfånigt.
- Jaha, sade apotekaren och såg
lömsk ut.
- Ja, sade jag, det blir så fina knutar
då.
- Javisst, sade apotekaren förbindligt. Det är klart att det blir. Men vi säljer
inte kanyler.
- Nähä. sade jag, då får jag väl
försöka någon annanstans.
- Det går nog inte. sade apotekaren,
om ni inte är läkare eller veterinär. Då
förstod jag med ens.
Just nu är det sen afton. Med en rykande
snöstorm därute. De ljumma fiskekvällarna verkar vara otroligt långt borta. Man
får ägna sig åt att minnas och att smida
planer. Och det är inte det sämsta. Ett gott
minne så här års är den afton förra
sommaren då Lauritz Mikkelsen och jag
vandrade ner med spöna till den lilla ån
som flyter strax intill hans hem. Det var en
sådan där verkligt rofylld kväll som följer
på en lång het sommardag. Vi gick en stund
längs ån, hittade en skön plats och satte
oss. Så småningom låg vi i gräset och bara
njöt. Spöna stod tacklade mot ett träd.
Vi vaknade när skymningen fallit.
Plockade ihop våra pinaler och gick hem.
Och tyckte båda vi hade haft en sällsynt
trevlig fiskeafton.
Det är, min Iiv och kniv, fiske när det är
som bäst.
Stapplande i snöstormen, iförd hög
rock och vinteröverhatt hälsar jag Er.
Carl Teuterström
·
Månadens fisk
Novemberbäst - långa på 16,2 kg - 95,3
För första gången har en månadsetapp i
FJ's tävling "Månadens Fisk" vunnits av
en havsfisk. Inte oväntat är det återigen
Lubbegrund som släppt till en av sina
fullväxta innevånare. Frågan är om det
finns någon fiskeplats som under
senaste åren producerat så många
storfiskar.
Fångstman är Rolf Andersson, Göteborg, som fiskade från privat båt den 2
november. Rolf använde ett Arjon
båtspö, en Penn 6/0 och 0,70 lina. Så här
berättar han om fångsten:
Jag började fiska vid Lubbegrund k/9.30
och fick förutom den stora långan även
en mindre på 3,6 kg, pigghaj, torsk och
b/eka högg på den makri/lagnade
kroken 4/0. Den största b/ekan vägde
dryga 6 kilo.
•
Alla kan vara med
FJ's tävling om Månadens fisk
omfattar fler arter och större fiskeområde än någon liknande tävling. Den är öppen för fisk fångad i
Danmark, Finland, Norge och Sverige. Oavsett om Din fiskemetod är
fh.jgfiske, mete, insjöspinn ellerfiske
i havet har Du en chans i tävlingen
om Månadens fisk.
%
Som vinnare kan Du välja mellan
fina, utrustningsdetaljer. Du som
efter 12 månader har fisken med
högsta poäng vinner en drömfiskeresa!
Följande fiskarter och klasser
finns. - Anmäld fisk bedöms efter
hur många procent dess vikt utgör
avartens jämförtal. Skriv till FJ efter
regler och anmälningsformulär!
,-,
Kust- och havsfiske (spinn, pilk, mete, fluga)
Art SV,
Torsk
Bleka
Gråsej
Pigghaj
Långa
Havskatt
Rödspotta
Skrubba
Havsöring
Slätrocka
Gråhaj
Berggylta
D.
torsk
lubbe
sej
pigghaj
lange
havkat
rödspätte
skrubbe
havörred
skade
graahaj
berggylt
Jämförvikt
N.
28 kg
torsk
7
lyr
11
sei
10
pigg hå
17
lange
8
steinbit
gukkflyndre
3.1
skrubb
1:2
13 kg
sjöörret
55
glatskate
20
graahai
2
berggylt
Sötvatten inkl. Östersjön (spinn, pimpel, mete, fluga)
2,2
aborre
abbor
Abborre
20
gedde
gjedde
Gädda
9
sandart
gjörs
Gös
sjöörret
havörred
Havsöring
12
10
Insjööring
örred
örret
Lax
28
laks
laks
Röding
6
fjeldörred
röi
56
Flugfiske
Lax
Insjööring
Havsöring
Harr
Röding
Bleka
Näbbgädda
laks
örred
havörred
stalling
fjeldörred
lubbe
hornfisk
laks
örret
sjöörret
harr
röie
lyr
horngjel
20
Mete
Braxen
Id
Mört
Sutare
Al
Karp
brasen
rimte
skalle
suder
ål
karpe
brase
vederbuk
mort
tuter
ål
karpe
3,8
2,7
1,2
3
2,5
4
11
1,6
2,5
4
1,2
9
Älvkarleby-premiären
som lovade
god fortsättning
-
Arets premiär i Älvkarleby (den inträffar traditionellt 1 januari)
blev något ovanlig - ovanlig därför att det var så ovanligt bra
fiskeväder, ovanlig också därför att vattenståndet inte var
speciellt fiskevänligt (det släpptes bara ,130 kbm/minuten
genom kraftverket och det är alldeles för litet för att man skall
kunna påstå att det är lämpligt vattenstånd för fiske. Då skall
det vara 300-350 kbm, påstår de som fiskat framgångsrikt
många, många år).
D D Tio
fiskekortsinnehavare
fick
"fullt" - d v s fyra fiskar var. De tio:
Ture Lindkvist, Gävle, Ale Mattsson,
Karlholmsbruk, Hans Ädel, Valbo, Stig
Johansson, Bomhus, Stefan Feltskog,
Uppsala, Kjell Lundin, Tierp, Bo Rohdin,
Skultuna, Kenno Bohman, Stockholm, K
Iisakka, Nacka, och sist men inte minst
Lennart Zetterlöf, Stockholm, som representerade Fritidsfiskarna.
Vid premiären var det även i övrigt
många fiskarkändisar. Simon Andersson,
Täby, var där och fiskade i vanlig ordning
upp några öringar på fluga nedanför
Sandstugan.. Ulf Wallström, Täby, sågs
där med hustru för att flugfiska men
föredrog att vänta till nya årets andra dag
rrt'ed att vada ut på favoritstället Fia.
En riktigt grann öring tog Lennart
Wigren från Järfälla ganska tidigt på
dagen. På silverblänkande Toby-drag
ungefär vid rälsen på Sand-siden. Lars
Zaar, Gimo, hade upp en 3,9 kilosbit på
motsatta sidan, en bit uppströms Klarvik.
Klarvik ja, där fanns idel kända
anleten. Och fisk blev det, även om
storleken inte var mycket att skryta över.
Notabelt: Elmer Granlund från Hofors
lyckades i år bättre än sin hustru med
fisket. Det var si och så med den saken vid
förra premiären ...
Wille Utter, känd för att tillhandahålla
bra flugfiskeprylar på Kommendörsgatan
II i Stockholm, var man för en 5,5kilosöring vid förra premiären. Men trots
Populärt stäJJe hela säsongen i Älvkarleby
- Notöns övre spets och översidan på
insuget till binaIen. Det landades många
fina öringar även den här premiären ...
Högst upp till vänster syns Carl XIV:s bro
över älven.
Glad ung fiskare med premiärens största.
Namn: Hans Ädel, Valbo. Fiskarna: Den i
luften vägde 5,8 kg, den på isen 3,5. Båda
fångade på AB U-märkta KriJJ (ett drag
som mest liknar en pirk och visats sig vara
mycket användbart i Älvkarleby) inom
loppet aven halvtimma på eftermiddagen.
att han "nötte" premiärdagen lång på
Sandsidan den här gången så blev det dålig
utdelning. Men naturligtvis "klarade han
namnet". Det blev en öri~g på eftermiddagen ...
Största fisk den här premiären noterades istället för Hans Ädel, Valbo. Han tog
förresten två stora inom loppet aven
halvtimma. Det var på eftermiddagen
något ovanför Klarvik. 5,8 kg vägde
största öringen, den andra 3,7 och sen blev
det två i kilosformat också ...
- Märkligt det här, tyckte Hans. För
det första tog de inom så kort tidsrymd, för
det andra på ett drag som jag betraktar som
pirk. Det var ett sådant där tungt långsmalt
drag från ABU som kallas. för Krill. Inte
stort men tungt nog att "kamma botten"
ganska bra.
Av allt att döma blir Älvkarlebyfisket
lika givande under våren i år som det var
förra året.
Och det var Januaris första dagar
mycket lätt att fiska från stränderna.
Nästan ingen snö och i det närmaste isfritt.
Men februari brukar kunna bjuda på
snö och kyla, så den som planerar att fiska
bör noga kontrollera hur läget är innan han
åker. Ja, jag menar så att han eller hon klär
sig rätt och tar med riktigaste utrustningen.
GÖRGEN WALLIN
57
Georg Wångne, tar all sin fisk med
vänsterhanden och brukar inte tappa
greppet. Men så har han också .en vanlig
arbetsvante av bomull på vänsterhanden.
Det ger ett tillräckligt fast grepp för att
klara i varje fall fiskar på bortåt 10 kilo.
Det här var bara några vardagsknep
men det finns säkert många fler. Låt oss
lära av varandra. Jag tror att FJ upplåter'
textutrymme för ändamålet.
Tore Berglund.
Flugfisketips
Flugfiskarens vardag kan i bland fyllas aven del obehagliga
trivialiteter. Men inte sällan kan några enkla knep vara en bra
hjälp. Här är exempel på några, som jag lärt mej av medlemmar
i de två sportfiskeklubbar, som jag tillhör.
D D I bland är det nödvändigt att skjuta
ganska mycket lina för att nå ut till de
ställen, där man tror att fisken håller till.
Håller man linan i vänster hand blir det lätt
litet lintrassel medan man blindkastar. När
man sedan släpper linan fastnar gärna
bukterna i nedersta ringen. Låter man å
andra sidan linan ligga i vattnet bromsas
kastet markant, särskilt om strömmen är
något så när stark. Den kan också fastna j
vadarstaven om det vill sej illa.
Ett bra knep att komma till rätta med
dessa i och för. sig obetydliga men
obehagliga problem lärde mej en av
Hallands Sportfiskeklubbs skickligaste
flugkastare, den erfarne laxfiskaren Arne
Wadsten. Han köpte helt enkelt en vanlig
självhäftande handdukshållare av plast
och placerade den på vadarna, högst upp
och något till vänster om mitten. Hänger
man upp några bukter av löslinan på denna
plastkrok slipper man allt besvär med
lintrassel eller med att strömmen tar
löslinan och man kan skjuta ett par meter
till.
Att "patentet" fungerar bra har jag
själv haft tillfälle att konstatera i sommar.
Jag har emellertid tappat några krokar
därför att "foten" varit för liten och därför
fäst dåligt vid vadarna. Men det kan
avhjälpas om man köper hållare med större
"fot", d v s bottenplatta, eller genom att
använda ett lim. På nylonvadare måste
kroken alltid fästas med lämpligt Jim. Jag
skulle tro att fiskare, som inte använder
vadare, kan limma fast en sådan här I
hjälpreda på lämpligt ställe på fiskejackan.
Håbrand
D Det är åtskilliga stora och intressanta fiskar fångade i norska kustvatten som
passerat revy i FJ under det gågna året.
Visserligen har inte dessa fiskar fångats på
krok och spö. Tillsammans med vad vi hört
från norska havsfiskekamrater och vad vi
själva upplevt i norska vatten, stärker ~e
oss ändå i vår övertygelse om att delar av
norska kusten har bland det bästa och mest'
variationsrika havsfisket i Europa.
Ett ytterligare prov på vad som kan
simma i skyddade norska skärgårdsvatten
utgör denna håbrand. Med en vikt av 150
kg och längd av nära två meter hade den
utgjort ett värdigt byte i vilket som helst av
världens centra för storviltfiske.
Anders Aksnes i Vågbö, strax norr om
Sunndalsöra, gjorde sin storfångst i ett
Jånggarn satt på 150 meters djup i innersta
delen av Halsafjorden. Det är ingalunda
den första håbrand Aksnes fiskat men
överlägset den största.
Vem blir den första att dra en håbrand
på spö i nordiska vatten?
•
[J
Torka vadarna med dammsugaren
En del av oss brukar ibland vada litet mera
vårdslöst än som är lämpligt och följden
blir oftast ett ofrivilligt bad. De vanliga
kläderna torkar man ju relativt lätt men det
kan vara svårt att få vadarna torra till nästa
dags användning. Falkenbergs Sportfiskeklubbs fine flugfiskare Bengt Svensson
rådde mej att ta till dammsugaren. Koppla
dammsugarslangen till utblåsningen och
blås ner i vadarna. Det behövs inte många
minuter förrän vadarna' är fuktfria och
behagliga igen.
Landa laxen utan huggkrok:
Vid laxfiske kan man inte alltid låta fisken
stranda vid åkanten . En huggkrok är ett
vederstyggligt redskap och en tailer kan
vara litet besvärlig att ha hängande laddad
under vadningen. Det är bättre och mera
sportmässigt att ta fisken med hand, men
den metoden kräver både träning och en
viss skicklighet. Laxen är hal och kan
slinta ur greppet. En av de äldre
flugfiskarna i Hallands Sportfiskeklubb,
i
.'-
Skånska öringar på
bröllopsresa
efter traktor.
Text o. foto: Stieg Eldh
o o Det lyser en svag grådager in genom
sovrumsfönstret.
Snö i stora blöta flingor piskas av
västanvinden mot glaset. Så kommer den
då äntligen, nederbörden man väntat på i
snart I år. I sängen bredvid snusar hon jag
delat lokaltidningen med i mer än ett
kvartsekel. Jag smyger mig försiktigt upp
och får på kaffehurran. Hade det varit för
tio år sedan, hade jag varit igång ute vid
kusten på jakt efter en julöring, men åren
tar ut sin rätt.
Snön, den efterlängtade, blaskar ner i
tjocka lager. Kanske ska den hjälpa.
Torrsomrarna 74/75 har nu börjat visa sina
olägenheter. I de skånska åarna är
vattenståndet mer än lågt. Havsöringen på
lekvandring har svårt att ta sig upp.
Det bekymret väntade man sig redan i
74, men först hösten -75 kunde de riktiga
verkningarna skönjas. I åarna med stor
produktion av havsöring, Nybroån, Tommarpsån och Verkeån, har fisken haft
stora besvärligheter. Främst är det dämmena vid gamla kvarnar och där gårdsägarna tidigare dämt upp för att få vatten till
sina ålkistor, som det -blivit stopp för
lekvandringen. Vattnet räcker inte till för
itt fisken av egen kraft, ska kunna ta sig
förbi och upp till de lekplatser, som ligger
högre upp i vattensystemen.
Detta är så mycket mera beklagligt,
hösten 1975 sett ut att bli ett verkligt bra år
för fiskevårdarna, som jobbar för att hålla
produktionen igång och rädda vad som
räddas kan av det förr mycket stora
beståndet av havsvandrande öring i' södra
Östersjön.
U ppgången i lekvattnen har, trots
avsaknandet av lockande regnvatten, varit
stor. Utfiskningen med nät i hav~t under
sommaren blev inte vad nätfiskarna
hoppades på. Värmen i kustvattnen var
hög långt in på senhösten, öringen
. föredrog att hålla sig ute till sjöss. Först
när lekmognaden nått långt och öringen
tvingades av romansvällningen in till
kusten, började nätfisket ge utbyte, men
då hade de missat nära ett halvårs säsong.
Resultatet kunde hösten 75 avläsas i
noteringarna från fiskevårdarnas kontrollfällor.
som skåningarna benämner "sitt högsta
vattenfall". Egentligen finns betydligt
flera lekbottnar uppströms Hallamölla ,
men eftersom forsen under sekler satt ett
effektivt naturligt stopp för vidare uppMen bristen på vatten sätter ett vandring, vill man behålla detta orörda
effektivt stopp för en -givande lek. I bestånd intakt, om inget annat så för
Tommarpsån har kontroll med elfiske givit studiesyfte. Det finns få platser i landet,
vid handen, att fiskeri inte ens kunnat ta sig där man har ett garanterat rent bestånd
förbi de hinder, som ligger bara några- stationär öring, som under så lång tid varit
kilometer uppströms. De fina lekområden, avstängd för kontakt med det havsvandsom finns någon mil inåt den Österlenska rande beståndet i samma vattendrag.
Snöfallet efter jul var .efterlängtat.
landsbygden, nås inte av fisken. Samma
besvär har fiskevårdarna i Christinehof- Vattnet ökade tidvis av snöfallet och
Verkeåns Fiskevårdsförening som jobbar eftersom uppgången av leköring fortsatte
en bra bit in i januari, finns det fortfarande
med Verkeån.
chans, att vintern 75-/76 ska bli den mest
Där har man j höst taget det radikala
givande för de arbetsamma skånska
greppet, att sätta de 450 år gamla
fiskevårdarna. Kunde sedan de sittande
"öradekaren", hoppfällor för fångst av
fiskeriutredningen ge dessa idealister ett
uppgångsöring, i bruk och fraktat öringen i
handtag och sätta ett stopp för vidare
tankar upp till åns övre delar.
rovfiske skulle möjligheten till en fortsatt
Jobbet har skötts av föreningens förbättring av havsöringsbeståndet i Östillsynsman, Erik Persson, som med hjälp tersjön öka väsentligt.
kunnat transportera en stor mängd grov
Men jultomten kan man väl inte tro
öring ända upp till Hallamölla, den fors ~?
•
I Tommarpsån t ex gav höstens uppgång det största antal och den grövsta
medelvikten, som nåtts under de merän 20
år, föreningen jobbat med restaureringen
av öringbeståndet där.
59
Har ni gjort en intressant fångst? Fångat
många fiskar, stor fisk eller ovanlig fisk? Hör i
så fall av er till "Fångstjournalen, Box 2035,
44302 LERUM. Att utan skryt få berätta om sin
fiskelycka tillhör fiskets många glädjeämnen.
Vi hjälper er genom att publicera foto och
korta fakta kring fångsten.
I
Pampigt sutarfiske
o o "Att utan skryt få berätta". Inte behöver man ändå vara så
blygsam att man inte sätter ut namn! Det är i varje fall vad den
stolte fiskaren på bilden ovan gjort. Så här skriver vår okände
korrespondent.
"Den 12.7.1975 tog jag och min bror 3 sutare i vikt från
1,6-2,2 kg. Vi använde bambuspön med pennflötet och krok nr
10. En vecka senare fick vi 5 sutare i vikt från 0,7-1,6 kg.
Fångstplatsen är ett litet tjärn som mynnar ut i Göta Älv söder om
Lilla Edet. "
•
Från f d svartlistat vatten
o o Rolf Bejner, Täby, är odiskutabelt en skicklig och
framgångsrik fiskare. Här är några åv hans fångster från förra
säsongen. Fyra gäddor överfem kilo, största 10,5 och tre abborrar
över kilot.
Storgäddan på bilden är förstås fisken på 10,5. Rolf fick den på
haspel och 0,25 lina. Platsen var Stora Värtan, ett vatten som efter
åtskilliga års svartlistning och badförbud håller på att bli rent
igen.
•
Lubbegrund, Igen!
Storöring
o o
O O ~n och en halv timme
höll Mikael Tjärnlund 14 år på
med sin jätteöring. Den högg
en stor vobbler efter båt på
Bergvattensjön i Frostviken.
Vare sig håv eller huggkrok
fanns med ombord. Bert Tjärnlund, Mikaels pappa, klippte
till den uttröttade öringen med
en åra. Det höll på att kosta
dem bytet, för linan brast.
Innan fisken hann få fart hade
man erltellertid fått grepp och
lyft ombord den.
•
Lubbegrund har sedan
sin upptäckt för ett par år sedan
förmodligen levererat fler märkesfiskar än någon annan
fiskeplats. Fotot visar ytterligare en. Blekan som väger 6
kilo drogs den 2/11 aV Rolf
Andersson, Göteborg.
•
60
Alla läsare av Fiskejournalen är hjärtligt
välkomna med frågor rörande fiske, spön,
rullar, fiskevatten osv. Ettteam avexperterstår
till Fiskejournalens förfogande. Frågor av
allmänt intresse införes i tidningen. I övriga fall
försöker vi ge direkt svar.
Adressen är' är: FJ" FISKEJOURNALEN,
Box 2053, 44302 Lerum.
Teuterström svarar
Strömmen av frågor till den här
sidan är strid. Många är
omöjliga att svara på därför att
de saknar avsändare.
Andra frågor är omöjliga att
besvara därför att de är omöjliga. I hopp om att ändå
klara dessa senare har redaktionen anlitat mångsidige fiskeexperten Carl Teuterström.
Här följer hans sammanfattande svar till några av de
vanligare signaturerna.
Svar till "Fiskarhustru"
Troligtvis inte. Men det är
~anska vanligt. Särskilt när
man vaknar.
Svar till "Förlovad"
Nej, det var säkerligen inget
spö han visade er häromnatten.
Svar till "Frågvis"
Jamen det är ju självklart.
Ovanligt dumt frågat!
Svar till "Bakom flötet"
Du ställde sex frågor - här är
svaren: Ja, nej, nej, ibland,
under vattnet, troligen.
Svar till "Lisa 8 år"
Tack ska du ha för ditt vänliga
brev. Ja, FJ är onekligen en
mycket trevlig tidning. Så till
din fråga - ja, vi planerar att
fortsätta utgivningen.
Svar till "Ryckfiskare X"
Du har så rätt. Det är verkligen
ingen stil på flugfiskarna. Dom
borde helt förbjudas i Mörrum.
Tränga sig in bland sportfiskare så där. Men trots allt - Sten
Dahlqvist gör ju vad han kan.
Svar till "I Fiskarnas tecken"
Ja, alla tecken tyder på det.
Nej, det vet man aldrig. Ackja.
Att handtaila en lax
Fråga:
Jag har haft dispyter med flera
av mina fiskekompisar om
rätta sättet att lyfta en lax i
stjärten. Jag menar att man
skall ta om stjärtspolen så att
tumme och pekfinger är närmast stjärten. Fel säger nu en
del och menar att man skall,
fatta laxen tvärtom d v s med
/illfingret (handens bakkant)
närmast stjärten. Vilken är
egentligen rätta fattningen?
Laxfiskare
Svar:
Den fråga Du tar upp är
urgammal. Redan våra asadyrkande förfäder noterade att
laxens stjärtspole var åtnupen
och greppriktig till skillnad mot
öringens. Alldeles säkert greppade laxfiskare sin fångst på
samma sätt på den tiden som de
gör i dag. Det greppet, ledsen
att säga, är inte det som Du
försvarat i Dina diskussioner.
Ä ven om Du i litteraturen
kan finna något enstaka stöd
för Ditt grepp med pekfinger
och tumme närmast stjärtfenan, är det ändå det andra
greppet som alla auktoriteter
rekommenderar och som Du
också ser laxfiskare, fiskhandlare och fiskmästare använda.
Lite träning på en död men
nyfångad och våt lax kommer
nog snart att klargöra att det är
säkrast att ha lillfingret närmast stjärten när Du försöker
handtaila en trött lax.
Spinnspön i kolfiber
Fråga:
Jag är intresserad av kolfibern
som spömaterial och undrar
varför man inte hör talas om
några spinnspön av det materialet. Eller finns det sådana fast
jag inte hört talas därom?
Gunnar Ekman
Svar:
Jo, det finns spinn- och haspelspön av kolfiber av amerikansk
tillverkning. Varför vi ännu
inte sett några på svenska
marknaden vet vi inte men
förmodligen har importörerna
trott att endast flugfiskare
skulle vara beredda att betala
de relativt höga priserna för
kolspön.
Säkert är dock att kolspön
för spinnfiske kommer hit. I
själva verket har spinnfiskaren
minst lika stora fördelar av att
använda kolfiberspön som
flugfiskaren. Alla vet vid det
här laget att kolfiberns större
styvhet ger mycket känsliga
spön. Detta är en egenskap
som spinnfiskare behöver
mycket mer än- flugfiskare.
Den senare litar till synen eller
känseln i linan för att notera
napp. Spinnfiskare är däremot
beroende av den information
spöt förmedlar. I synnerhet vid
fiske med tunn lina och mjuka
spön kan det vara svårt att
känna det lätta nafsandet från
en öring eller abborre. För
detta fiske bör ett kolfiberspö
ge betydligt bättre känslighet
och färre missade tillslag än det
elastiska glasfiberspöt.
Lake på spö
Fråga:
Finns det någon metod att
sportfiska lake? Jag har försökt
pimpla lake men bara fått en
enda fisk.
Bosse Johansson
Svar:
Laken är nog lite försummad
som sportfisk. I varje fall är det
sällan vi hör talas om ett riktat
lakfiske. Att laken inte är
ointressant för sportfiske känner vi till från Tyskland där
laken på många håll är en
populär metfisk i synnerhet
under vintern.
Att laken är försummad
sammanhänger nog med att
den är en nattfisk. Själva har vi
upplevt trevliga lakkvällar just
kring åmynningen i sjöarna i
närheten. Laken söker sig
under december-januari in i
åmynningarna och ett glidande
bottentackel 'agnat med ett
stycke fisk eller stor daggmask
har lurat åtskilliga färggranna
lakar.
Vi använder två spön som
, får vila i klykor och fäster en
bjällra i toppen som nappindikator. De flesta nappen har vi
fått nära land på 1,5-2 meters
djup. Som regel mäskar vi med
små fiskbitar.
61
lä/alnal malknad
Fri radannonsering för FISKEJOURNALENS prenumeranter, Ni får
gratis införa en ny annons om 7 rad~r varje månad. För icke
prenumeranter 8 kr (35 nedslag) per rad. Aven bilder till samma pris.
Firmaannonsering 8:- mm. Skriftligt manus måste vara oss tillhanda'
den 1:e i månaden före utgivningsmånaden.
Sverigemärket stor succe.
Ater inkommet. Broderat i relief
i sex underbara sol- och
tvättäkta färger, att monteras
på Din ryggsäck eller jacka.
Storl 90 a 74 mm och format
som en sköld. Priset är 6:-/st,
10:-/2 st, förskottslikvid portofritt. Sverigemärket, Box
3034, 722 31 Västerås 3. Vi
levererar samma dag vi mottagit Er beställning.
Havsfiskare
Gör ett besök hos EL-GE sportfiske. Kyrkbytorget 2, Göteborg.
Tel: 031/220570. Specialisten på
havsfiskeutrustn'ing.
FLUEBINDING
af
Preben Torp Jacobsen
Bogen udgives privat i 1 000
nummererede e:ks. 250 sider incl.
80 sider tegninger + 2 farveplancher. Pris 105 d. kr. incl.
opkralvning og forsendelse. Bestiller du bogen skriftligt inden l'
febr. vii du modtage den signeret
umiddelbarl efter udgivelsedagen ca. l' februar. Adresse:
"Flyleaves" .
Sendermarksvej
116. Hvilsom. OK 9500 Hobro Danmark.
Laxfiske I Surna! Advokatenretten är en av de bästa laxretterna i
Surna. För fiske på detta toppvald, hänvändelse till Jan Johansson, Trollhättevägen 15,442
00 Kungälv. Tel. 0303/14908.
Flugbindningsmateriai till lägsta
pris. Katalog. G Ahden, Box 121,
92060 Storuman.
ABU Cardinal 66 Mycket välvårdad haspelrulle. Cardinal 66 (2
år) säljes. Till rullen hör 2 spolar
med 200 m 0.35 resp. 200 m 0.25,
oljeflaska, spec.nyckel och orginalkartong. Pris 150:- eller
bytes mot Mitchell 300 i samma
skick. 08/50 94 20 Anders.
Säljes Cardinal77 m. 200 m. 0,35
+
Suecia
322.175:090/11 31 61
62
Stuga I Arjeplogs Fjällvärd.
Belägen i Adolfström vid Laisälven. Eluppvärmd, öppen spis,
fyra sängplatser. Nära till fiskevatten och fjäll. Skön natur,
sandstränder och riklig flora.
Vandringsleder,
Kungsleden.
Endast röding och laxöring. Ring
Jan
Thorfve,
tel
096123017/23041.
Fiskeflyg-Arjeplogfjällen. Bo i
stugor i Adolfström som är fullt
köksutrustade med kylskåp och
elvärme, gillestuga med TV o
öppen spis. Flyg med Cessna 185
till olika lappvatten o fiska i sjöar
o jokkar. röding o laxöring.
Taxiflyg
Kjell
Johansson
0961/23040.
KANINPROBLEM????? Ritning
finns till 1000 kaninfälla. Mycket
lite materialåtgång samt enkel
att bygga. Passar alla som är lite
händiga och som vill stoppa
kaninernas skadegörel.se. Pris
10:- + postförskott. Aven ritni.f1g till.DANSKA SK~TF!\LLAN,
VARMLANDSKA
RAVFALLAN
samt NORSKA KRAKFÄLLAN
finns för 10:- st. H Elmroth,
Skördevägen 5, 222 38 LUND.
GRATIS RÖKNING av din AL och
MAKRILL gör du själv i en
beprövad
trärök.
Yttermått
98x70x60. Ingen större byggnadskonst erfodras och materialet är ringa. Ritning till "ABBEKAs" röken finns för endast
10:- + postförskott (Även färdigbyggd rök kan säljas för
kronor 325:- + frakt, exkl
rökgång, eldstad, termometer).
Beställning göres hos skeppare
L Olsson, N Vallösa 16, 27012
Rydsgård.
Kan någon hjälpa mig? Jag
söker "Torr flugfiske" av
Preben Torp Jakobsen. Bertil
Zetterstrand, Kanalg 76, 291 41
Kristianstad, tel 044/11 7096.
Komplett fiskeutrustning, Ambassadeur 6000 + spö Atlantic
403 S, obetydligt beg. Nypris
435:-, säljes för 300:- samt 2 st
havsfiskespön: Elbe Helgoland,
7 fot rörbyggt, Igfa klass 30 IBS;
60:-. Elbe båtspö, massivt, 6 fot,
30:-. Svar till tel 031/51 01 23.
UPPHÄNGARFLUGOR för havsfiske. Bra för makrill, horngädda,
torsk etc. 25 st Kr 40:-. Leif
Ejnefjäll, Amiralitetsgatan 29,
41462
Göteborg,
tel
031/43 1698.
Flugflskarel Välbundna flugor
säljes. March Brown Silver,
Heckham and Red, Coachman,
Royal Coachman, Cardinal, Hardys Favourite, Admiral och
"Bagge". Pris: 1:50/st + porto
mot
postförskott.
Ring
0910/13171 efter kl 16.00.
Flugor säljesl Hackellösa flugor,
flymfer, nymfer, sedgepuppor
och även vanliga standard mönster. Tel. 08/278048 eft. kl 17.00.
Beg. rullar och spön, även
defekta, köpes. Även äldre modeller. Kenneth Nilsson, Paradisgränd 4, 151 36 Södertälje,
Tel. 0755/60853.
Ambassadeur 8000 Till salu. Pris
175:-. Tel 0521/11780, Roland
Carlsson.
FISKEBAT. Polar 22 perfekta
båten för havsfiske. Furuno
skrivlod,
PR-radio,
sumlog.
MD2B diesel. Säljes pga köp av
större båt. Svar till FJs redaktion.
Önskas köpa. "The truth about
bamboo fly rod construction" av
Walton Powell önskas köpa. Tel
0370/841 53.
Komplett
havsfiskeutrustning
700:-.
Tel
säljes
för
031/884750.
Fiskekompis sökes för fiske i
Norge i juli i två veckor. Tjej eller
I<ill" T"I n~71/?nA dA r.hri!;ter.
Flugfiskare
Lauritz Mikkelsen flu'glinor. Falcon splitcanespön . L & M Lewisflugor. EL-GE sportfiske, Kyrkbytorget 2, Göteborg. Tel: 031/22
05 70. Repr. för Scandinavian
Sportsmen.
Thorbiörn Tuftes senaste böcker
"Vildmarksliv med Per fra Lappoluobbal" samt "VilImarkskysten" Inbundna originalböcker på
norska. Priser 51:- resp. 46:kr. Plus porto Skriv till:
Postorderservice, Box 8 290 72
ASARUM p-giro 668074-8.
'
Pi/kcbalomctclft
Det starka är det sköna
.0 o Den
formfulländade
skönheten är en Blue Marlin
med idealvikten 216 kilo. Den
drogs den 15 augusti vid
Hawaii och slog tidigare rekord
i IGFA klass 50 Ib för damer'.
Den likaledes fulländade
fiskarsystern heter Nancy Bovee och hör hemma på Kona,
Hawaii. Dessvärre fick skön
Nancy inte glädja sig så länge
åt sitt rekord. En månad senare
dokumenterade en annan av
Konas fiskande damer sin
förmåga ge.nom att fånga en
blue marlin på 256 kilo.
•
Turfiske Nord i ny
tappning
o o Domänverkets fiskesatsJ:ting i norr, Turfiske Nord,
kommer förmodligen att få ett
nytt utseende framdeles. Liksom tidigare år blir det fråga
om ett familjekort med fiske
för föräldrar och barn upp till
16 år och med giltighet i tre
veckor under tiden 15 juni - 15
augusti.
.
Det nya blir att det blir ett
fiskekort som kommer att
omfatta hela övre Norrland
med U meälven som sydgräns
och sedan upp genom hela
Väster- och Norrbotten. Enligt
planerna skall också rotenonvatten innefattas i kortet. Just
det förhållandet att man tidiga. re varit tvungen att köpa
särskilda kort till rotenonvatten har vållat en del gny bland
fiskarna. Det 'vill man nu få
bort.
Enligt det nya fiskekortet
skulle hart när obegränsade
fiskemöjligheter erbjudas på
ett och samma kort, till ett pris
av 50 kr. Undantagna blir
endast en del put-and-take
vatten, men de är inte många.
Vid dessa säljs korttidskort.
Då man köper det nya kortet
får man en beskrivning över
hela området och en karta över
det område där man tänker
63
fiska. Sedan kan man visa upp
kortet och få nya fiskekartor då
man kommer till nya områden.
Det kan också påpekas att
logimöjligheter kommer att
finnas på de flesta platser. Ett
steg i. rätt riktning för ett
förenklat turistfiske på Domänverkets vatten. Det blir
förmodligen att· återkomma i
anslutning till sommarens aktu•
ella semesterfiske.
Göteborgs Havsfiskeklubb utmanar håkäringen
I senaste numret av Göteborgs
Havsfiskeklubbs. klubbtidning
kallas medlemmarna till håkäringfiske. Kontakter med yrkesfiskare har avslöjat lokaler
där det säsongsvis kan vara
tämligen tätt mellan dessa
mystiska jättehajar.
Det berättas att håkäring
ibland gått till så rikligt att den
varit till stort besvär för
trålfisket efter räka. Vid ett
tillfälle fick 15 trålare av 20
samtidigt håkäring i trålarna.
Storleken har oftast legat runt
100 kg. Man kan kanske
förmoda att de större exemplaren brutit igenom trålarna.
Någon tidpunkt för håkäringsförsöken kan inte fastställas i förväg. De intresserade får
vara beredda att omgående
ställa upp påen tvådagarstur så
snart vidtalade fiskeskeppare
meddelar att håkäringen är
inne. .
Göteborgs Havsfiskeklubb
har tidigare gjort riktade fiskeförsök efter storfisk ex Operation Rocka och Operation
Hälleflundra. I och med håkäringen tar man emellertid steget fullt ut och går in för att
tackla den största rovfisk vi har
i våra vatten. Var maxvikten
ligger vet väl ingen. Dock över
1000 kg. 'Tight Line. säger vi på
FJ
•
64
Älvkarleby sportfiskeklubb bildad
by som inte känner honom han
. har rnycket att lära än. Knut
Hården skulle kunna lära ut
massor. Han har slutat räkna
hur många han tagit ...) Edvin
Dahlberg, Älvkarleby, (Lugn
och säker. Vet var laxarna
står).
Fiske-Journalen säger ...
Lycka till!
högst 100 man fiska varje dag.
Skriftlig ansökan om dessa
kort måste ske och vem som
skall få fiska avgörs sedan
genom lottning. Premiärkorten
gäller för fiske mellan kl 08 och
18 och kostar per dag 25:-.
Fiske från båt förbjuds
under mars månad.
•
D D Nu är det klart Älvkarlebys laxfiskare har bildat egen klubb. Det har de
tänkt göra i många herrans år,
men det har inte blivit av förrän
nu.
Klubbens namn: Älvkarleby sportfiskeklubb. Nuvarande medlemsantal: 56. Upp- _----------~Inspiration för storviltgift: Befrämja fisket på alla sätt
fiskare
och vis. Framför allt söka Begränsad premiär
D D I mitten av. november
komma åt ryckfiskare och Rönneå
andra som fiskar på ohederligt D D De två senaste premiä- gick denna skapliga håbrand fel
och hamnade i. ett sillgarn .
sätt. Med t ex nät. Viktig rerna vid Rönneå har präglats
Björn Österling från Arild fann
uppgift är också att hålla av trängsel. Förra året var
besten när han vittjade garnen.
kontakten med Vattenfall och förhållandena med ett par
75 kg vägde hajen som onekandra vattenrättsägare. Och hundra fiskande helt omöjliga.
För att få bättre trivsel i ligen skulle gjort sig i ändan aV\
inte minst viktigt anser klubben
det vara att tänka på säkerhe- fisket har Ängelholms Sport en 50 Ib havsfiskeutrustning.
ten. Användning av flytväst och Fiskevårdsförening beslu:
Håbranden kör med förhöjd
kroppstemperatur . och kan
vid vadning bör vara en lika tat en del begränsningsåtgärder
prestera massor av dragkraft
självklar sak som att båtfiskare inför årets premiär.
U nder den 1 och 2/3 får
(ni vet, de som ror s k harIing)
även i vintersvala vatten.
•
använder flytväst.
t-;;=:~;;::::;;;:;--_....I
Det finns så mycket klubben vill och kan göra. Man kan
bara hoppas att den lyckas i
sina strävanden. Och nog är
möjligheterna mycket goda när
man får veta att den styrelse
som valdes i slutet av november består av följande personer; alla garvade sportfiskare i
Älvkarleby: Ordf Howard Andersson, Gävle (laxfiskar ofta
både i Älvkarleby o.ch norska
vatten), Ulf Stråk, Älvkarleby
(intresserad av allt slags fiske,
mest det i Älvkarleby), kassör
Ulf Wallström, Täby, (av
många kjillad Älvkarlebys meste vadare, inte minst för att han
helst vadar när inte andra göt
det - alltså vintertid) Bertil
Hasselquist, Gävle (rutinerad
trots att han inte tillhört
"laxfiskeeliten" så länge. Har
först på senare tid gjort verkligt
fina framträdanden i Älvkarleby), Simon Andersson,
Täby, (känd för att använda sig
av helt "vansinniga" flugor vid
laxfisket både i Sverige och
NOI'ge. Men fisk får han. Och
stora ...) Knut Hården, Skutskär, (Ja, den fiskare i Älvkarle-
Fem års avstängning
från nedskräpning.
o o Inte alla av våra sportfiskarkolleger visar den försiktighet och aktsamhet av naturen som ändå för de flesta av
oss är en självklarhet. Problemet är detsamma vid fiskevatten överallt. I synnerhet är det
bortkastade härvor av nylonlinor som ställer till skada.
Fåglar trasslar in sig i dem och
boskap sväljer dem och kvävs.
I England har en rad fiskeklubbar beslutat att söka bromsa nedskräpningen. Man har
infört automatisk avstängning
på fem år av medlemmar som
lämnar efter sig linor, plastpå. sar och annat skräp vid stranden som kan skada djurlivet.
En sådan avstängning är desto
kännbarare som fiskemöjligheterna i många områden i
England helt är avhängiga av
medlemskap i klubb.
•
Stor kvicksilverspridning med luften
o o Minst fem sjöar måste
svartlistas i nordvästra delarna
av Värmland. Det står klart·
efter undersökning av fisk från
ett 30-tal sjöar. Som bov i
dramat framstår SkoghalIsverken. Det finns nämligen ett
klart samband mellan den
förhärskande vindriktningen
från Skoghallsverken och de
sjöar som har de högsta
halterna av kvicksilver i undersökt fisk.
Därmed har Uddeholmsbolaget fått en ny kvicksilverde. batt på halsen. Den förra
handlade som bekant om utsläpp i Vänern och slutade med
regeringens beslut att Skoghallsverken måste införa en
kvicksilverfri process före
1980. Därmed kommer också
kvicksilverutsläppen i luften
a'tt upphöra.
I dag släpper Skoghall ut 900
kg kvicksilver i luften om året.
Tidigare har den siffran varit
betydligt högre.
Det nya kvicksilverlarmet
gick i och med att Naturvårdsverket som utfört undersökningen i de 30 sjöarna informerade statens livsmedelsverk. I
rapporten visas hur man funnit
en topp i föroreningen på 7-8
mils avstånd från föroreningskällan. Påverkan noteras på
15-16 mils avstånd.
Naturvårdsverket valde för
sin undersökning medvetet
sjöar som inte förorenas av
utsläpp. De flesta ligger långt
från bebyggelse och har litet
nederbördsområde.
Högsta kvicksilverhalterna
2,7 mg/kg har man funnit i
gädda från Bålen nära Filipstad. Höga värden, - över
Livsmedelsverkets gränsvärde
på l mg/kg - har man funnit i
fisk från Trumkemstjärn, Nättjärn, Orsen, Bolhyttesjön och
Bredsjön.
•
...-------------t.
Årlig IGFA-tävlan
o o Årligen görs många anmärkningsvärda
sportfiskefångster som ej kommer till
synes i rekordböckerna. Med
avsikt att uppmärksamma dessa fångster kommer IGFA från
1976 att arrangera en årlig
fisketävlan. Denna är öppen
för alla individuella IGFAmedlemmar.
Alla marina sportfiskar
kommer att inräknas i tävlan.
Erkännande kommer årligen
att ges de tre största fiskarna
inom respektive art.
Information om fångsterna
kommer att tillställas forskare
samt utgöra underlag när nya
arter ska upptag i IGFA's
världsrekordlista.
Utförligare information i
nästa nr av Fl.
•
PöfochEmot
Forts från sid 5
NÄT-ELLER
KROKFISKE
(Inlägg av Hans Runnström, kanslichef på FRITIDSFISKARNA
och
expert
i fiskevattensutredningen .)
D D I senaste
numret av
Fiskejournalen* tar Olof Johansson upp frågan om nätfisket efter
kusterna. Utgångspunkten för inlägget är ett uttalande av ordförande i Fiskevattensutredningen,
riksdagsman Åke Wictorsson vid
FRITIDSFISKARNAs kongress i
maj 1975.
Åke Wictorsson pekade då på
möjligheten aven inskränkning av
nätfisket på fritt och allmänt vatten
genom att endast tillåta ett visst
antal nät - förslagsvis 5 per
fiskande som ej är yrkesfiskare.
Olof Johansson ställer sig negativ
till dessa synpunkter och anser att
ett totalt nätfiskeförbud för andra
än yrkesfiskare är enda lösningen .
Han efterlyser också FRITIDSFISKARNAs inställning.
Åke Wictorssons föredrag var
ett personligt inlägg som säkerligen
hade syftet att få till stånd en
debatt vilket han onekligen lyckades med. Man kan givetvis ha olika
uppfattningar om hur nätfisket
efter kusterna och i insjöarna med
allmänt vatten skall kunna begränsas och antagligen är en inskränkning i antalet nät per fiskande en av
de sämre metoderna. Andemeningen i Wictorssons uttalande är
emellertid positiv. Man skall i
sammanhanget ha klart för sig att
utredningens direktiv är att komma
till rätta med deltidsfisket d v s de
som fiskar med ett stort antal
effektiva redskap och försäljer
fångsten trots att vederbörande har
sin inkomst av annat arbete. Detta
hindrar emellertid inte utredningen
att ur andra synpunkter - t ex
fiskevårdande - gå längre i sina
förslag. I enlighet med gällande
bestämmelser får innehållet i ett
betänkande ej offentliggöras innan
detta överlämnats till regeringen.
Olof Johansson får därför ge sig till
tåls ytterligare ca ett år innan
utredningens uppfattning kan redovisas.
När det gäller FRITIDSFISKARNAs inställning så är denna
betydligt enklare att deklarera.
Förbundet kommer självklart slå
vakt om handredskapsfisket. Detta
innebär att då nät och andra
effektiva redskap använda av
andra än yrkesfiskare är till
nackdel för handredskapsfisket ,
dessa måste ge vika. Ja, i vissa fall
kan detta vara aktuellt även vid
yrkesmässigt fiske. Ett bra exempel på denna uppfattning är den
skrivelse som förbundets distrikt i
Skåne, Halland samt Göteborg och
Bohuslän nyligen ingav till utredningen.
I skrivelsen begärs totalt nätfiskeförbud vid syd- och västkusten
för andra än yrkesfiskare. Alternativt yrkas särskilda skyddsområden som skall reserveras för enbart
krokfiske samt yrkesfiske i begränsad omfattning.
De aktuella distrikten ställer sig
bakom en allmän fiskevårdsavgift
endast om kraftfulla åtgärder
vidtages mot nätfisket vid den
aktuella kuststräckan.
Det finns ingen anledning för
förbundet eller dess representant i
utredningen att ha en annan
målsättning.
Till slut: Tyvärr. gäller det inte
bara att utredningen kommer med
för fritidsfisket vettiga förslag (det
är ju dess uppgift). Det gäller som
bekant också att få regering och
riksdag att anta dessa. Inte minst i
detta sammanhang är en stark
opinion framförd genom en stark
fritidsfiskeorganisation viktig.
Det är glädjande att konstatera att
fritidsfiskarnas e'xpert i Fiskevattensutredningen så klart prioriterar
krokfisket. Jag hoppas att den syn
på konflikten nät-krokfiske som
kommer tilJ uttryck i skrivelsen
från förbundets distrikt i Skåne,
Halland och Bohuslän och som
Hasse Runnström tydligen delar,
också skall accepteras av utredningens ledamöter. I arbetet på att
skapa opinion för verkningsfulla
restriktioner i deltids- och fritidsfisket med nät och andra proffsredskap kan förbundet räkna med stöd
också från landets enda oberoende
fisketidning.
O.J.
(* nr 1/76 s. 66)
65
På tafsen
Bättre fiskejournalistik.
Av Jan Olsson
D D För ca tre månader sedan bänkade - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - sig åtskilliga av landets ca tre miljoner
fritidsfiskare framför TV-apparaterna.
Vårt folkbildande medium numro I skulle
via en engelsk TV-film lära oss livets form
och rytm'utmedoch i en engelsk flod under
ett år.
Filmen innehöll för sportfiskaren
många intressanta sekvenser. Och nog
ryckte det i kastarmen på många när man
visade granna öringar kalasande på sländor
i olika utvecklingsstadier. Man hoppas
bara att merparten av tittarna slog dövörat
till inför översättarens behandling av fiskoch insektsterminologin.
Översättningen var bedrövlig. Granna
storfläckiga öringar fick gång på gång heta
foreller. Den sköna dagsländan Ephemera
danica kallades i subimago-stadiet för
grönfluga och som fullt utvecklad slända, d
v s imago, för gråfluga.
Tyvärr utgör ovanstående exempel
inget undantag när det gäller översättning
av "fiskespråk" i TV's filmer. Den
vårdslösast behandlade fisken är förmodligen dolphin, d v s guldmakrillen. Utan
eftertanke översätts ordet nästan ständigt
med delfin. Man gör med andra ord en fisk
till ett däggdjur i det media som annars kan
använda en halvtimma åt att förklara
innebörden av tre ord. Granskas inte
fackorden med normal redaktionsrutin på
Sveriges Radio?
Tråkigt nog är det inte bara inom
Sveriges Radio som kommunikationerna
med sportfiskaren är dåliga. Med några få
Här är ett enkelt kn<1p att göra tvärandet
undantag så behandlas sportfisket journalistiskt dåligt i pressen. Och man tycks D D Till fiskeklädernas, vadarnas och över stängslen säkrare. Dela ett 60 cm
stövlarnas värsta fiender måste man räkna långt plaströr med 5-7 cm diameter på
egendomligt nog i medierna på de flesta
taggtråd. De flesta av oss har väl någon längden. Ena halvan stoppar vi i fiskeväshåll ha råd att hålla sig med experter inom
sportgrenar där antalet utövare är betydligt gång fått en reva i vadarbyxorna under kan för att ha till hands som skydd vid
passerandet av taggtrådstängseI.
kommande passager av taggtrådshinder.•
färre än inom sportfisket.
yadarskydd
66
Trelleborg
Ystad
Simrishamn
Kristianstad
Karlskrona
Sydkust:
Strömstad
Göteborg
Varberg
Halmstad
Helsingborg
Malmö
Västkust:
-
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
7min
5min
4min
4min
3min
15min
12min
10min
9min
9min
8min
Haparanda
Luleå
Skellefteå
Umeå
Örnsköldsvik
Härnösand
Gävle
Elmsta
Stockholm
Nyköping
Valdemarsvik
Kalmar
Öland,
- 7Gotland - 13-
Ostkust:
-
Korrektionstabeller:
36 min
28min
24 min
22min
15min
11 min
9min
16min
12 min
8 min
7 min
6 min
16min
18min
Tabellerna angiver sol-månetiderna för den 15:e
längdgraden genom Sverige. Genom att använda
korrektionstabellerna kan man med tillräcklig noggrannhet finna tiderna för såväl insjövatten som för
kustlandet.
Ytterst till vänster finns en datumkolumn. De fyra
andra kolumnerna rymmer sol-månetiderna och
läses från vänster mot höger. De korta perioderna
varar från 45 min till 1 tim och 30 min. De långa från 2
till 2 tim och 30 min.
Så här använder
ni tabellerna
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Datum
Midnatttill middag
Korta
Långa
6.27
0.05
0.35
6.57
7.21
0.52
1.39
8.00
2.33
8.43
2.55
9.11
9.41
3.20
10.40
4.38
11.43
6.02
0.29
6.49
1.19
7.43
2.22
8.41
3.27
9.43
4.37
10.45
6.14
7.32
0.33
2.21
8.57
10.01
3.34
4.41
11.03
0.05
5.44
1.02
6.33
7.21
1.47
2.31
8.09
3.11
8.53
9.35
3.47
4.18
10.12
5.02
10.47
5.27
11.20
6.01
0.12
Middag till midnatt
Långa
Korta
16.27
12.50
13.20
18.57
13.50
19.21
14.22
20.00
14.54
20.43
21.11
15.27
21.41
16.03
22.40
16.42
17.24
23.43
18.09
12.29
13.19
18.56
14.22
20.04
15.27
21.11
22.30
16.37
12.39
17.32
14.32
20.57
15.33
16.29
22.01
17.26
23.03
12.05
18.26
13.02
19.31
13.47
20.14
13.31
20.53
15.11
21.29
15.47
22.00
22.24
16.18
17.02
23.18
17.27
23.34
18.01
11.51
Beräknat av W Sylvester Thomsen
SOL - MANETIDER
Februari 1976
-
Mitchell-rullen spinner som en katt, är smidig som en katt octi har 9 liv.
Det spinnande' ljudet kommer från de kraftiga dreven, som är så slitstarkB att vår serviceavdelning
ännu inte behövt byta ut något - det betyder säkerhet. Smidigheten är Mitchell-rullens
adelsmärke. Det är därför så många tävlingskastare använder den. Mitchell-rullen är
praktiskt taget outslitlig. Genom att endast högklassigt material används och varje detalj
är tillverkad med urmakarprecision har rullen 9 liv:
Miljoner fiskare världen över använder Mitchell - med nöje.
Skulle inte också Du vilja ha det nöjet?!
...-o::::==;=;=~,--
fllr mJuk
En titt inuti Mltchell 300. 0 Byge' I en del med polerad IInlörare a. h6rdmelall. 00 SYI'em med. ku
g6ng. Spolhulel roIerar p6 högkla..lg II6Ia.el. © Tryckknapp-byle a. lpolen. Perfekl lInuppliggning likrar I6nga kall.
_ _ _--r-___ lID SlIrbroms p6 'ellonskl.a med Illder a. rOlllrll1 1161 ger god .arlallon a. bromlkranen.
[Il Sjll.lmörJlnde lager minikar smage a. rörliga delar.
hos fackhandeln från
Nor~rnar"
Box 88, 78200 Malung. Telefon 0280/12565 växel