(Neo)-‐liberaliseringen av vuxenutbildningen Andreas Fejes Professor i Vuxenpedagogik Linköpings universitet Vuxenutbildningens förändrade landskap Antal komvuxdeltagare samt omräknat till heltid •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  93/94: 185000 94/95: 195900 95/96: 211000 96/97: 237100 97/98: 316700 98/99: 342100 99/00: 332000 00/01: 317200 01/02: 287600 02/03: 244000 03/04: 226900 2004: 246900 2005: 246900 2006: 237000 2007: 198700 2008: 177000 2009: 187000 2010: 195300 2011: 198200 2012: 189600 •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  97/98: 198000 98/99: 221200 99/00: 202200 00/01: 195000 01/02: 192100 02/03: 155300 03/04: 146300 2004: 106400 2005: 107800 2006: 99600 2007: 82400 2008: 73700 (ny beräkning) 2009: 81000 2010: 86500 2011: 88300 2012: 83900 Andel av befolkningen i Komvux (20-‐64 år) •  •  •  •  •  •  •  •  •  93/94: 3,5 94/95: 3,8 95/96: 4,1 96/96: 4,6 97/98: 6,1 98/99: 6,6 99/00: 6,0 00/01: 5,9 01/02: 5,3 •  •  •  •  •  •  02/03: 4,3 03/04: 4,0 04/05: 4,0 05/06: 3,9 2006: 4,4 2007: 4,2 •  •  •  •  •  2008: 3,5 2009: 3,1 2010: 3,4 2011: 3,5 2012: 3,3 Andel utomlands födda samt deltagande i SFI •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  99/00: 23,9% 00/01: 24,4% 01/02: 23,9% 02/03: 29,4% 03/04: 32,4% 2004: 32,3% 2005: 33,8% 2006: 36,1% 2007: 39% 2008: 40,4% 2009: 39,8% 2010: 40,1% 2011: 40,1% 2012: 41,6% •  •  •  •  2009: 56000 2010: 59200 2011: 61700 2012: 66600 Andel kursdeltagare som går hos icke-‐ kommunal utförare •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  97/98: 14,4 98/99: 19,3 99/00: 21,4 00/01: 23,8 01/02: 24,3 02/03: 21 03/04: 20,6 04/05: 23,8 05/06: 26,6 06/07: 27,4 2007: 27,5 2008: 29,8 2009: 33 2010: 37,1 2011: 41,9 2012: 37,3 •  Inom gymnasieskolan gick 25% av alla elever 2012/13 på en fristående skola Nytt landskap, nya frågor •  Nya grupper av deltagare •  Större andel födda utomlands •  Lägre kunskapsnivåer hos eleverna? •  Marknadisering av vuxenutbildningen •  KonWnuitet? (Korta kontrakt) •  Lärarkompetens? •  Kvalitet i undervisningen (standardisering) Komvux utreds •  Två nya utredningar som berör komvux •  SOU 2013:20 – Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå: en översyn för ökad individanpassning och eﬀekWvitet •  SOU 2013:76 – Svenska för invandrare: valfrihet, ﬂexibilitet och individanpassning •  Centrala ord som används, o_a Wllsammans, är: •  EﬀekWvitet •  Flexibilitet •  Individanpassning Effektivitet och Jlexibilitet •  Utredningen bedömer aa kommuner som genomför åtgärder i enlighet med de bedömningar som redovisas kan eﬀek0visera utbildningen och sänka sina kostnader. (SOU 2013:20, s. 25) •  Det är utredningens uppfaaning aa kommunernas möjlighet aa dimensionera komvux bidrar Wll en ﬂexibilitet som gör det möjligt aa hantera eventuella Wllfälliga kostnadsökningar. (SOU 2013:76, s. 498) Flexibilitet och individanpassning •  Elever har olika förutsäaningar aa nå kunskapskraven i utbildningen. Utredningen fäster stor vikt vid ﬂexibilitet och individanpassning som faktor för framgångsrika studier. Med en individuell planering för varje elev som utgår från elevens erfarenheter, behov, intressen, livssituaWon, allsidiga kunskaper och långsikWga mål byggs varje elevs unika studieomfaaning upp vilken också ska dokumenteras i den individuella studieplanen. (SOU 2013:76, s. 362) Flexibilitet och individanpassning •  Det är vikWgt aa utbildningen inom komvux på grundläggande nivå organiseras på ea säa som möjliggör individanpassning och ﬂexibilitet i förhållande Wll de önskemål och behov som studerande eller blivande studerande har. Kommunens organisering får inte lägga hinder i vägen för en eﬀek0v och ändamålsenlig verksamhet. (SOU 2013: 20, s. 119) Personlig utveckling? •  Ea sy_e med vuxenutbildningen är aa bidra Wll den enskildes personliga utveckling. Ingen av utredningarna diskuterar deaa annat än då de refererar vuxenutbildningens styrdokument. Att forma medborgare •  2010-‐tal: Den (o)fria medborgaren •  1950-‐tal: Den (o)begåvade medborgaren •  1920-‐tal: Den (o)kunnige medborgare Den (o)fria medborgaren •  Den ökade valfriheten för den enskilde säkerställer eI friI val bland ea antal varianter av samma utbildning, och ea antal olika former för utbildningen. En ökad valfrihet leder inte bara Wll förbäarade möjligheter för den enskilde eleven aa hiIa räI kurs hos räa anordnare, utan också Wll aa elevens engagemang i utbildningen ökar. (SOU 2013:76, s. 421) Marknadisering som medicin •  En naWonell utbildningsmarknad där enskilda utbildningsanordnare själva kan ueorma sina verksamheter för aa aarahera elever kommer sannolikt aa leda Wll en kvalitetshöjning av verksamheten. Ea valfrihetssystem tydliggör för utbildningsanordnarna aa fokus på utveckling och lyhördhet inför elevernas önskemål och behov blir vikWgt för möjligheten aa aarahera elever. (SOU 2013:76, s. 421) Den (o)kunnige medborgaren •  Vid sidan om den direkta betydelsen studiecirklarna ha_ för medlemmarnas kunskapsWllägnande ha de även varit värdefulla ur den synpunkten aa de bidragit Wll aa skapa ea sunt och förädlande sällskaps-‐ och nöjesliv….Det är otvivelakWgt aa dessa enkla underhållningsa_nar varit av mycket stor betydelse, framför allt på landsbygden, som motvikt mot det okul0verade och andefaMga nöjesliv som där tyvärr o_a varit det enda som bjudits allmänheten. (SOU 1924:5: 128) Den (o)begåvade medborgaren •  Inte bara individerna utan också socialklasserna är olika varandra i fråga om begåvning, och även i deaa fall beror olikheterna mindre på miljön än på begåvningsanlagen. Det måste ju också logiskt förhålla sig så. I århundranden har högre begåvade människor sWgit uppåt från de lägre socialklasserna Wll de högre, och om begåvningsanlaget är är_ligt, måste ju en stor del av dessa högre begåvade barn ha fåa en högre begåvning. Det har alltså i de högre socialklasserna blivit en anhopning av högre begåvningar, medan de i lägre klasserna har blivit allt faggare på sådana begåvningar. (Brandell 1957 s. 49f) Den Jlexibla, anpassningsbara medborgaren •  Medborgaren idag skall bland annat ha följande egenskaper: •  Flexibel, Mobil, Anpassningsbar, Förändringsbenägen, AkWv, Självgående •  Dubbelhet i order ﬂexibilitet •  Vuxenutbildningens organisaWon skall vara ﬂexibel •  Men även den enskilde deltagarna skall vara ﬂexibel •  Dubbelhet i ordet individanpassning •  Vuxenutbildningen skall anpassa utbildningen Wll den enskilde •  Den enskilde skall göra ea akWvt val, annars” icke åtråvärd” •  Styrning sker idag genom den enskildes ”valfrihet” •  Valfrihet både som utgångspunkt för och eﬀekt av styrningen Marknadiseringen av vuxenutbildningen och dess konsekvenser Vuxenutbildningens mål och medel •  Vuxenutbildningens olika uppdrag (andra chans) •  kompensatoriska, demokraWska, medborgerliga och arbetsmarknadsmässiga •  Ski_ar över Wd: idag fokus på arbetsmarknad/anställningsbarhet (Fejes, 2006; 2010) •  Målgrupp •  Gymnasieungdomar utan kompleaa betyg (29% 2012/13) •  Andra vuxna som ej har betyg eller motsvarande från svensk grund/gymnasieskola •  I och med Kunskapsly_et: Vuxenutbildningen konkurrensutsäas där kommunen avgör om så skall ske (snarare än genom fria skolval) •  Skapa marknad genom upphandlingssystem •  Beställare-‐ueöraresystem där kommunen har all vuxenutbildning i egen regi •  En blandform av dessa två •  Kommuner upphandlar på olika säa (kurser, poäng) Andel kursdeltagare som går hos icke-‐ kommunal utförare •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  •  97/98: 14,4 98/99: 19,3 99/00: 21,4 00/01: 23,8 01/02: 24,3 02/03: 21 03/04: 20,6 04/05: 23,8 05/06: 26,6 06/07: 27,4 2007: 27,5 2008: 29,8 2009: 33 2010: 37,1 2011: 41,9 2012: 37,3 •  Inom gymnasieskolan gick 25% av alla elever 2012/13 på en fristående skola Konkurrensutsättning •  Konkurrensutsäaning bygger på föreställningen aa vuxenutbildningen, genom aa ändra sin organisatoriska form också förändrar sia inre arbete och därmed uppnår bäare måluppfyllelse •  Konkurrensutsäaningen introducerar en rad nya begrepp och tekniker i verksamheten: •  •  •  •  •  Anbudsförfarande indikatorssystem för mätning av kvalitet och uppföljningssystem introdukWon av nya former av utbildningsdesign prestaWonsindikatorer för lärare anställningsvillkor anpassade Wll korta avtalsperioder Marknadisering •  Vuxenutbildningen har med andra ord, under de senaste två decennierna konkurrensutsaas varigenom nya tekniker och begrepp introducerats, och nya organisaWonsformer uppståa. Vi kan här tala om aa vuxenutbildningen har marknadiserats. •  Extern marknadisering kan innebära aa oﬀentlig verksamhet öppnar upp för konkurrens om uppdrag. •  Intern marknadisering handlar också om aa verksamheter inför företagsliknande styrformer •  Dessa två former av marknadisering får konsekvenser för hur verksamheter organiseras, och för dem som där är verksamma •  Då vuxenutbildningen står under statlig/kommunal kontroll, och då priset inte regleras fria på en marknad, skapas en så kallad kvasi-‐ marknad (snarare än en marknad i dess strikta betydelse) Marknadiseringens konsekvenser •  Några konsekvenser som idenWﬁeras i relaWon Wll det fria skolvalet i svensk skola är: •  Social och kulturell segregering (Bunar, 2010; Trumberg, 2011) •  Mindre likvärdighet/prestaWonsskillnader (Östh m.ﬂ., 2013) •  BetygsinﬂaWon (Vlachos, 2010; Wikström & Wikström, 2005) •  Förändrade arbetsuppgi_er för lärare och rektorer (Holm & Lundström, 2011; Fredriksson, 2009) •  Nya maktrelaWoner mellan elev och lärare (Holm, 2013) Konsekvenser inom vuxenutbildningen •  Studier av konsekvenser av marknadisering inom vuxenutbildningen är begränsad både internaWonellt och naWonellt. Några konsekvenser som har idenWﬁerats är: •  Styrningstekniker som formar ansvariggjorda och självstyrande lärande vuxna, varigenom de ”oönskade” exkluderas (Fejes, 2006) •  Upphandlingssystem och sammanhängande kontrollsystem förändrar lärares arbete (Beach & Carlsson, 2004) •  Standardisering, som kvalitetsuppföljning, påverkar hur pedagogiska arrangemang ueormas, lärares arbete och deltagarnas deltagande (Wärvik, 2013) •  Körplan, leverantör, försäljning, aﬀärsmässighet, kund •  Nya organisaWonsformer (Lumsden Wass, 2004) •  Fokus på mätbara resultat snarare än kvalitén i processen (Rees m.ﬂ., 1999) •  Fokus på vinstdrivande kurser, snarare än kurser som bidrar Wll emancipatoriskt kriWskt lärande (Daley m.ﬂ. 2000; Grummell, 2007; Liu, 2007) •  De-‐professionalisering av läraryrket Studiens syfte •  Sy_et med projektet är aa idenWﬁera och analysera marknadiseringens konsekvenser inom komvux och spegla dessa mot de konsekvenser som annan forskning har idenWﬁerat inom ungdomsskolan. •  Fokus hamnar på hur verksamma inom komvux möter och förhåller sig Wll tekniker och begrepp som text, och hur dessa texter, när de används av de verksamma, bidrar Wll aa forma och möjliggöra insWtuWonella arrangemang och Wll aa ”haka tag i”, etablera och stabilisera relaWoner mellan olika insWtuWonella arrangemang (jmf. Kemmis & Grootenboer, 2008). •  TeoreWsk utgångspunkt i insWtuWonella etnograﬁ (Smith, 2005). Här förstås text som tal, skri_ och bilder som kan hämtas upp och kopieras från andra Wder och platser, och den kan koordinera (men inte bestämma) personers medvetande och göranden (Smith, 2005). Frågeställningar •  Vilka texter som knyts Wll marknadisering produceras och används av de verksamma inom komvux? Vilken betydelse Wllskrivs dessa texter och vilka olika insWtuWonella arrangemang formas genom dem? •  Vilka olika styrningsrelaWoner formas inom komvux genom de texter som där produceras och används, hur länkas de samman och i vilka sammanhang? Vilka konsekvenser har dessa styrningsrelaWoner för komvux ueormande och inre arbete? •  Vilka likheter och skillnader vad gäller formandet av olika insWtuWonella arrangemang och dess konsekvenser för dem som där är verksamma, kan idenWﬁeras då vi jämför komvux och ungdomsskolan? Hur kan likheter och skillnader förklaras? Metod och genomförande •  InsWtuWonell etnograﬁ (Smith, 2005) •  Studie av fem kommuner med olika storlek •  olika socioekonomiska förutsäaningar •  olika former av organisering av vuxenutbildning. •  Totalt nio ueörare studeras inom kommunerna •  Kommunala ueörare •  Privata ueörare •  Folkhögskola/Studieförbund •  ObservaWoner, informella samtal, intervjuer, dokument Frågor •  Vad innebär användningen av upphandlingssystem för er som är verksamma som skolledare och lärare? •  Har ert arbete förändrats? •  Har relaWoner mellan lärare, skolledare och deltagare förändrats? •  Om, hur? •  På vilket säa har användningen av upphandling inverkat på deltagarna? •  Nya förhållningssäa? •  Skillnad i moWvaWon? •  Nya möjligheter och begränsningar? •  Vad ser ni som posiWvt och negaWvt med aa vuxenutbildning har blivit en marknad? Fejes, A. (red.) (2013) Lärandets mångfald: Om vuxenpedagogik och folkbildning. Lund: Studentliaeratur 32