2012 - InPress

Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
Dagens tema från:
ANNONS
Hyresgästföreningen
NR 6/6
En tidning omae
eos pora quam
Dagens tema
qasser itifrån:
r iti
Karolinska aesto volupid cir
iti aesto volupid
Universitetssjukhuset
ciaesto volupid
cias andus.
NR 3/6 Om sjukhusets
arbete för en säkrare vård
2012
2012
ALMEDALSVECKAN
ALMEDALSVECKAN
1–8
juli. Sveriges största
1–8 juli.mötesSveriges
politiska
ochstörsta
debattplats.
politiska mötes- och debattplats.
v
i
l
a
k
r
e
v
å
p
t
t
a
v
Drivs a
ukhuset,
forskare på Karolinska Universitetssj
ter SID 8–9
AN NA MARTLING, kolorektalkirurg och
ger högre livskvalitet för cancerpatien
som
er
tod
me
nya
lar
eck
utv
och
d
är me
Foto: Samuel Unéus
LIVSVIKTIGT
FLÖDESARBETE
Rätt sak på rätt plats
i rätt tid. Avdelningen
för servicetjänster och
Logistik på Karolinska
prisas för sitt kvalitetsarbete.
Alla vinnare
Fyra av fem akuta patienter opereras numera inom 24 timmar på
Ortopedakuten tack vare ett effektiviserat flödesschema. 89-åriga
Tora fick snabb hjälp.
SID 10–11
På hjärtintensiven i Solna samlas
olika kompetenser kring patienten.
SID
”Med simulering kan vi
vässa samarbetsförmågan – och rädda liv”
Petter Westfelt, Simulatorcentrum
SID 4
SID 14
2
Distribueras med Dagens Nyheter 2012.07.02.
Snabbare svar från labben tack
vare nya rutiner på Karolinska.
6
SID
Nya arbetssätt har mer än halverat
väntetiderna på ortopedakuten.
SID
15
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
På hjärtintensiven
2012
Text: Johan Holmström Foto: Karolinska & Samuel Unéus
●
kort om
Patienten
alltid först
På Hjärtintensiven,
HIA, övervakas och
behandlas patienter
med akuta hjärtsjukdomar som
hjärtinfarkt, instabil
kärlkramp, hjärtsvikt
och arytmier.
Flertalet av patienterna kommer till
avdelningarna via
akutmottagningarna,
men även via
direktintag från
ambulans eller från
andra avdelningar.
På Karolinska
vårdas 1 500 hjärtinfarktspatienter
per år, vilket är fler
än på något annat
svenskt sjukhus.
Hjärtinfarkt är den
vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Kortare väntetider, ökad
patientsäkerhet och en effektivare sjukvård. På Karolinska
Universitetssjukhuset pågår
ett omfattande förbättringsarbete. Ambitionen är att med
hjälp av ett flödesorienterat
arbetssätt skapa en ännu
bättre och mer tillgänglig
vård, där sjukvård, forskning,
utveckling och utbildning
går hand i hand.
Genom att hela tiden
utgå från vad som är bäst för
patienten, skapas en sammanhållen vårdkedja där riskerna
för onödiga väntetider och
misstag minimeras.
Under 2011 mer än halverades kötiderna på Karolinska
Universitetssjukhuset samtidigt som arbetsmiljön förbättrades påtagligt. Nu fortsätter
vi arbetet med att möta framtidens stora utmaning:
att erbjuda en växande och
åldrande befolkning en
effektiv och säker vård. Med
ständiga förbättringar bygger
vi framtidens sjukvård.
Varsågod, här får du en
hel tidning om det spännande arbetet på Karolinska
Universitetssjukhuset just nu!
INTENSIVT SAMARBETE MELLAN PROFESSIONERNA
För hjärtats skull
NYA ARBETSSÄTT OCH uppföljningsrutiner har på kort tid gett stora vinster på
Hjärtintensiven vid Karolinska Universitetssjukhuset. Patienten får nu besök av alla
personalgrupper samtidigt.
H
järtintensiven vid Karolinska
Universitetssjukhuset, HIA, är
en vårdavdelning där varje liten detalj kan vara skillnaden
mellan liv och död. 2009 påbörjades ett förbättringsarbete på HIA och sedan dess har effektiviteten på avdelningen ökat
med bibehållen patientsäkerhet. Överläkaren
och sektionschefen Christina Jarnert leder arbetet.
– Förbättringsarbetet handlar i grunden
om att göra vården bättre för patienterna genom att ta bort onödiga rutiner som inte bidrar till verksamheten, säger hon.
EN AV DE STÖRSTA förändringarna är det
En bilaga från:
Vid frågor om innehållet, kontakta
informationsdirektör
Margareta Hamark,
[email protected]
www.karolinska.se
nya rondsystem som införts. Tidigare besökte
undersköterska, sjuksköterska, läkare och specialist patienten var för sig. Nu görs ett gemensamt förstabesök. Vinsterna är flera.
– Nu gör vi all planering runt patienten direkt
i salen. Vi skriver remisser och beställer de prover som ska göras direkt i en dator vi har med
oss. Det gör att patienten kommer till ultraljud
Intelligent kommunikation sedan 1984.
2
INFÖR förbättringsarbetet på Hjärtintensiven började vintern 2008–2009. En förbättringsgrupp, där
Christina Jarnert ingick tillsammans med chefssjuksköterskan, sjuksköterskor och undersköterskor, gjorde en nulägesanalys. Arbetsflödena – från det att en patient läggs in på
avdelningen till dess patienten skrivs ut –
kartlades och ”tidslöseri och buggar i systemet” identifierades. Sedan formulerades en
idealbild om hur arbetet skulle kunna se ut.
– Utifrån idealbilden skissade vi nya arbetssätt och testade dem under korta perioder. När vi upptäckte att vissa saker inte
fungerade, skruvade vi om. Till slut kom vi
fram till vägar vi tyckte fungerade bra. Då
satte vi oss ner och skrev en standard.
–Med nya rondsystem där alla personalgrupper samlas kring patienten löper arbetet
på Hjärtintensiven smidigare, säger Christina
Jarnert, överläkare och sektionschef på HIA.
En specifik fråga tas varje gång upp för att sedan testas i arbetet. Tre eftermiddagar i veckan
träffas alla som arbetat på avdelningen under
dagen för en 15–20 minuters reflektion.
– Det här gör att vi ständigt förbättrar arbetet. Men det är viktigt att vara medveten
om att ett förändringsarbete tar tid och att vi
aldrig någonsin kommer att bli helt färdiga.
FÖRBEREDELSERNA
ETT KONKRET MÅL ÄR att patienter ska få
Producerad av:
Projektledare: Mikael Ring,
Lars Jakobsson Texter: Sven-E
Lindberg Grafisk formgivare:
Sara Norkvist Korrektur: Solveig
Enblom Repro: InPress
Tryck: Bold Printing Group AB. För
information om intelligent kommunikation, kontakta
Lars Jakobsson, 018-68 30 10.
www.inpress.com
eller kranskärlröntgen snabbare, till exempel.
Dessutom får alla personalgrupperna information på en gång, kommunikationen i vårdteamen
blir bättre, säger Christina Jarnert.
Även uppföljningsronder görs gemensamt.
– Då kan vi berätta ur alla perspektiv hur
det gått och vad som planeras härnäst.
lämna avdelningen så tidigt som möjligt den
dagen de ska åka hem, en av tre redan före
lunch, även på helger. Genom att sängar frigörs minskar vårdkön och patienter från akuten kan tas emot så snabbt som möjligt.
– Det fungerar utmärkt vissa veckor, andra
veckor inte alls. Det kan bero på en anstormning
av nya patienter, eller att en eller flera patienter behöver mer hjälp och större vårdinsatser.
Det finns fortfarande många små detaljer
som kan finslipas. Förbättringsgruppen finns
kvar och ses för korta möten en gång i veckan.
Mindre stress
med nytt system
Redan på
morgonen samlas
undersköterskor,
sjuksköterskor, specialister och läkare
för ett möte där en
patientprioritering
görs. Sjuksköterskan
Fauzia Moalin menar
att det nya rondsystemet har gjort
att tiden utnyttjas effektivare.
– Till exempel besöks de som
ska hem så tidigt som möjligt. Det
är bra både för patienten som ska
iväg och för den som står på tur att
komma till avdelningen.
Planeringsmötet gör också att
stressen minskar för personalen.
– Jag vet bättre hur dagen kommer att se ut och då är det lättare
att fokusera på rätt saker.
– Det tar tid att etablera nya
vanor. Men genom reflektionsmöten
och utbildningsdagar har vi kommit
fram till vad som fungerar bra och
vad som är dåligt.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
Nytt koncept skapar harmoni pa barnrontgen
Astrid Lindgrens
Barnsjukhus i Solna
har fått ett helt nytt
koncept för att skapa en en harmonisk
miljö för barn som
ska undersökas
med MR-kamera.
ATT GENOMGÅ en undersökning med MR-
kamera kan kännas stressande. Philips har
därför utvecklat Ambient Experience, som
är en programmerad ljussättning av hela
undersökningsmiljön med olika färgnyanser,
ljud, ljussättning och animerade figurer som
på ett pedagogiskt sätt visar vad som ska
ske och får barnet att slappna av.
När barnets intresse dras mot de kreativa
inslagen i rummet, minskar fokus på själva
undersökningen. Barnet blir delaktigt och
kan lättare följa eventuella instruktioner.
En del av Ambient Experience är en liten
miniatyrröntgen, Kitten scanner, för dockan
eller mjukisdjuret. I det förberedande rummet kan barnet på ett lekfullt sätt lära sig
hur en röntgenundersökning går till.
Ambient Experience bidrar till att avdramatisera själva undersökningen. När patienten är lugn minskar också rörelserna vilket
kan bidra till kortare undersökningstider och
öka genomströmningen av patienter.
Ambient Experience på Astrid Lindgrens
Barnradiologiska klinik invigdes den 20 juni.
Ökad säkerhet
– för både patienter och personal
Innovativ medicinteknik med
manniskan i fokus
– Hälso- och sjukvård handlar
om människor, och vår mission är att förbättra människors liv genom meningsfulla
innovationer, säger Christer
Byfors, Sverigechef för Philips
Healthcare.
– GRUNDLÄGGANDE forskning är
Kärlröntgen, angiografi, hör till läkarens viktigaste verktyg för diagnos
och behandling av stroke. Ett problem har dock varit att patienter och personal
har utsatts för höga doser röntgenstrålning. Tack vare ett samarbete mellan Philips
Healthcare och Karolinska Universitetssjukhuset har nästa generations kärlröntgen – upp till 75 procent lägre stråldos och bättre bildkvalitet – sett dagens ljus.
A
lluraClarity, som den nya röntgentekniken heter, kommer
att betyda enormt mycket för
personalens arbetsmiljö och
för patientsäkerheten. Det är ett resultat
av vårt samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, som är ett av världens ledande centra inom strokebehandling och därför en lämplig samarbetspartner för oss, berättar Johan Sangell,
produktspecialist vid Philips Healthcare.
Stroke är en vanlig orsak till dödsfall och invaliditet, med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vid en stroke
vill man snabbt konstatera om det rör sig
om en propp eller en blödning. Det görs
med en skiktröntgen (datortomografi)
eller magnetkamera (MR). Kärlröntgen
används sedan vid behandlingen av patienten.
Många blir helt återställda
Tunna slangar förs från ljumsken via
blodkärlen upp till hjärnan. Kontrastvätska sprutas in i blodkärlet och man
kan då se förträngningar som kan vidgas eller proppar som kan tas ut. Om
patienten behandlas i tid blir resultatet
ofta mycket bra; många blir helt återställda. På Neuroradiologiska kliniken
vid Karolinska Universitetssjukhuset utförs varje år cirka 550 diagnostiska
kärlröntgenundersökningar och 300 behandlingar, varav cirka 100 är patienter
med stroke.
– Vid behandlingar står personalen
nödvändig när man utvecklar innovationer. I Norden har vi en lokal
grupp av forskare inom klinisk
forskning som samarbetar nära
Philips internationella nätverk av
medicinsk forskning. Vi samarbetar med universitetssjukhusen i
hela Norden. För oss är det viktigt
att akademin, industrin och vården samarbetar, fortsätter
Christer Byfors.
Det nordiska huvudkontoret
ligger i Kista. Utöver ny teknologi
utvecklar företaget hela hälso- och
sjukvårdssystem.
– Vi kan göra dessa mer effektiva genom att analysera processer,
utveckla bättre flöden för personalen och minska väntetider för
patienter. Vi tittar hur alla samverkar: politiker, primärvård, ambulanssjukvård, sjukhus och hemsjukvård
med mera, säger Gerald Poetzsch,
försäljnings- och marknadschef
vid Philips Healthcare Nordic.
PHILIPS SATSAR MYCKET på tidig
Michael Söderman (mitten) är överläkare på Neuroradiologiska kliniken. Den nya lågdosröntgen är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Philips Healthcare.
inne i röntgenrummet och utsätts för
strålning hela tiden. Ibland kan behandlingen ta flera timmar och den sammanlagda stråldosen kan bli hög. Men den nya
lågdosröntgen minskar stråldoserna med
73 procent, berättar Michael Söderman,
överläkare på Neuroradiologiska kliniken
på Karolinska Universitetssjukhuset, som
har haft ansvaret för den kliniska sidan
av forskningsprojektet.
– Tidigare har lägre dos av röntgenstrålning automatiskt betytt sämre bildkvalitet, men nu har vi lyckats att kom-
binera låg strålning med bra bildkvalitet, förklarar Johan Sangell.
– Inför den här studien var vi villiga
att acceptera sämre bildkvalitet bara vi
kunde minska stråldoserna. Men i dag
har vi mycket bra bildkvalitet och ändå
väldigt låga stråldoser, konstaterar
Michael Söderman.
Under sommaren förväntas AlluraClarity bli CE-märkt och introduceras
internationellt. Andra områden där den
nya lågdosröntgen kan komma att användas är hjärtröntgen.
diagnostisering och behandling av
hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
Teknik, åtgärder och informationsutbyte mellan olika vårdinstanser
utvecklas för förbättrad patienthälsa och minskade kostnader.
– Det finns enorma möjligheter
att lösa problemen om vi börjar
nu. Norden är ett föregångsområde inom hälso- och sjukvård, och
det som händer här kan föras ut
till resten av världen, säger
Gerald Poetzsch.
Gerald Poetzsch och
h Ch
Christer
i t B
Byfors.
f rs
Fakta P hili ps
• Grundat 1891 med huvudkontor i Amsterdam, Holland.
• En av världens största privata forskningsorganisationer.
• Mer än 1 000 anställda i Norden inom forskning, försäljning, service och tillverkning.
• Har skapat mer än 130 000 patent (total FoU).
• Philips återinvesterar drygt 8 procent av sin omsättning
tillbaka i FoU.
www.philips.se
3
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Simulatorcentrum
2012
Text: Sven-E Lindberg Foto: Karolinska & Colourbox
●
kort om
På CAMST har ett av
världens största projekt för
fullskalig patientsimulering
genomförts. Drygt 300
personer från intensivvårdsavdelningarna på Karolinska
Universitetssjukhuset fick
möjlighet att under en
heldag i mindre grupper
genomföra 4–5 olika träningspass med uppföljning
och diskussion om hur teamen agerade i pressade
situationer.
I SKARPT LÄGE
gäller det att alla i
operationssalen vet
exakt vad som sker,
vem som gör vad och
i vilken ordning. Det
är inte helt olikt de
krav som ställs på
flygpersonal. På
Karolinskas simulatorcentrum finslipas
samspelet för att
kommunikationen
och samarbetet
ska fungera i akutsituationer.
Patientsimulatorerna är
modeller i naturlig storlek
med verklighetstrogna
funktioner för andning och
cirkulation. Här kan personal och studenter tränas i
systematiskt samarbete
samtidigt som det finns
möjlighet att träna individuellt i exempelvis kirurgisk
teknik, gastroskopi och
laparoskopi.
Regelbunden träning och simulering för personalen inom akut- och intensivvården kan göra stor skillnad i akutsituationer.
Simulatorträning i
samarbete räddar liv
B
ra kommunikation är direkt
livsavgörande i en akut situation och där kan vi lära mycket av flygets högsäkerhetskultur för att finslipa samspelet, säger Petter Westfelt, biträdande överläkare och instruktör på Karolinskas Simulatorcentrum.
Simulatorcentrum, eller Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning
(CAMST) som det egentligen heter, erbjuder unika möjligheter för såväl enskild simulatorträning av tekniska färdigheter som
träning i systematiskt samarbete med hjälp
av avancerade patientsimulatorer.
– SIMULERINGARNA KAN GÖRAS an-
tingen här eller flyttas ut i den kliniska miljön för att de ska bli så autentiska som möjligt – och att få arbeta med det riktiga arbetslaget i den egna miljön är ofta en fördel,
säger Petter Westfelt, ansvarig för avance-
– Det går att
simulera väldigt
komplexa situationer
och hela idén är
att deltagarna får
samverka för att lösa
problemet, säger
Petter Westfelt på
CAMST.
4
rad patientsimulering på CAMST.
Petter Westfelt är narkosläkare och har de
senaste åtta åren delat sin tid mellan
Centraloperation i Solna och CAMST.
– Det är väldigt stimulerande att på det
här sättet få möjlighet att knyta ihop erfarenheterna från den kliniska vardagen med
ett mer långsiktigt arbete, för att med hjälp
av simulatorträning minska risken för misstag inom sjukvården, säger Petter Westfelt.
– Min erfarenhet är att när det går fel inom sjukvården handlar det oftast inte om
brist på traditionell medicinsk kompetens
hos de inblandade, utan vanligen om att
kommunikationen och samspelet fallerar.
Där kan vi med simulering och träning vässa våra förmågor att samarbeta och kommunicera och på så vis bidra till att öka patientsäkerheten.
PÅ CAMST SAMVERKAR specialistläkare
och sjuksköterskor från Karolinska Universitetssjukhuset som tränare/instruktörer för
att skapa en högsäkerhetskultur av samma
slag som råder inom exempelvis flyget och
kärnkraftsindustrin. Dessutom pågår sex
doktorandprojekt där instruktörer från
CAMST undersöker effekterna av simulatorträningen med syfte att presentera detta i
sina doktorsavhandlingar.
– Vi arbetar multidisciplinärt med patientens bästa för ögonen och det är egentligen
ingen större skillnad på de krav som ställs
inom akutsjukvården jämfört med flyget.
Det handlar i båda fallen om att sträva efter
en högsäkerhetskultur, där vi på ett syste-
empel på erfarenheter från flyget som införs
i sjukvården och det finns en stor potential
för användning av checklistor även inom
andra patientområden.
”Genom avancerad
simulering kan vi
skapa en bättre kommunikationskultur
inom sjukvården.”
UPPLÄGGET PÅ CAMST bygger i hög
Petter Westfelt, CAMST
matiskt sätt lär av våra misstag och där vi
hela tiden arbetar med att utveckla ledarskap, kommunikation och koordination.
YTTERST HANDLAR träningarna och si-
muleringarna om att se till att saker och ting
blir gjorda i rätt ordning på rätt sätt, och att
man kommunicerar för att undvika missförstånd och misstag.
Viktiga hjälpmedel är, förutom autentiska
och mycket avancerade patientsimulatorer, även olika typer av
checklistor som tillämpas i
simuleringarna.
– På de flesta sjukhus i Sverige är
WHO:s checklista för säker kirurgi införd och på Karolinska i Solna arbetar vi
med en ny checklista för traumateamet,
som nu är implementerad. Detta är ett ex-
grad på erfarenheter från träning och simulering inom flyget och kärnkraftsindustrin,
där man arbetar kontinuerligt med Crowd
Resource Management, CRM.
– Vi har kommit långt när det gäller att
arbeta med att skapa metoder och simulatorer som kan bidra till att skapa en bättre
kommunikationskultur inom sjukvården,
säger Petter Westfelt.
– Den stora utmaningen är att få träning
och simulering att bli ett självklart och återkommande inslag i både grundutbildning
och vidareutbildning inom vården. Nu gör
vi stora och ofta väldigt bra punktinsatser,
men vi skulle kunna nå ännu längre med regelbunden träning och simulering för exempelvis personalen inom akut- och intensivvården.
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Exempel pa medicinteknik
Strålkniven
MINSKAR KOSTNADER OCH LIDANDE
Respiratorer
Strålkniven har revolutionerat
hjärnkirurgin t ex vid hjärntumörer.
Vinst: Risken för infektioner minskar
och man får en större exakthet och
slipper skador i omkringliggande delar.
ANNONS
som
följer kroppens impulser i
stället för mekanisk respirator.
Vinst: Den mer naturliga
respiratorn påskyndar tillfrisknandeprocessen.
Ny kula
Fjärrövervakning av till exempel
pacemaker-patienter
och kontinuerlig uppdatering av hjärtats
tillstånd på distans.
Vinst: Patienten kan
vårdas hemma och
slipper onödiga besök.
Proteser för höftledsoperationer.
Vinst: Högre livskvalitet och minskad smärta.
Bild: UCLA
Foto: Medtronic
e
r
a
r
o
g
ig
l
j
o
m
0
0
500 0
Mer vård för pengarna
Sjukvården har något av ett ”mission impossible”: Vi kan bota allt fler, samtidigt som vi
kräver att få vara friskare och att få leva längre. Resurserna ökar däremot inte i takt med kraven och
förväntningarna. Men det finns möjliggörare, menar Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech.
M
edicintekniska lösningar
skapar nya möjligheter
till en effektivare vård
och omsorg, säger Anna
Lefevre Skjöldebrand.
Sverige är historiskt starkt inom
medicinteknik. Vi har många innovativa
produkter ”Made in Sweden” som räddat och förbättrat livet för många människor, till exempel pacemakern, strålkniven, dialysen, Brånemarks titanskruv,
Permobilen, kuvösen och ultraljud för
medicinsk tillämpning.
– Förmodligen hänger det ihop
med vår starka ingenjörstradition, men
också med att vården i Sverige varit
väldigt tillgänglig för samarbete med
industrin.
Effektiv och hållbar vård
Men samarbetet är ingen självklarhet, i
synnerhet när vården får en starkare inriktning på produktion. Anna Lefevre
Skjöldebrand menar att vården riskerar att tappa den enorma potential
som medicintekniska innovationer
kan ge om samarbetet minskar, på
grund av tidsbrist i vården.
– Att skapa effektiv och hållbar vård
handlar mycket om att teknikutvecklare
och vården har en närhet till varandras
verkligheter för att effektiva metoder
och modeller ska kunna utvecklas.
Utmaningen är att kunna se totalnyttan
och -vinsten i stället för engångskostnaden för den investering en medicinteknisk innovation ofta är.
Anna Lefevre Skjöldebrand ger ett
exempel: liggsår är både svårläkta och
smärtsamma för patienten. Och resurskrävande att sköta. Många gånger måste liggsår läggas om flera gånger per
dag. En sköterska kan med andra ord
få åka ut till en patient flera gånger per
dag. Den vanliga produkten som används kostar några öre per styck. Nu
finns ett högavancerat sårläkningsmaterial som i inköp kostar mycket mer
än det traditionella plåstret. Men den (i
inköp) dyrare varianten kan sitta på såret flera dagar och skapar en bra miljö
för läkning som minskar smärtan för
patienten. Läkningstiden går snabbt.
Det är inte svårt att räkna ut i vilket fall
den totala samhällskostnaden blir lägre.
– Problemet är att det inte finns några
modeller för att vid upphandlingar beräkna totalnyttan. Och det andra problemet är att sjuksköterskornas tid inte värdesätts när kostnaden räknas ut.
Konkurrensfördel för Sverige
Enligt Anna Lefevre Skjöldebrand är
det många krafter inom landstingen
som ser potentialen i att investera i
medicinteknik.
– Om inte tekniken utvecklas i samarbete med vården, har vi inte råd med
hållbar vård och omsorg. Men jag är
optimistisk. Det finns en god vilja hos
vård, akademi och industri att samar-
”
beta. Vår tradition av samverkan kan
bli Sveriges stora konkurrensfördel.
Individuell vård
Stora besparingar inom vården, både
ekonomiskt och när det gäller lidande,
finns också i tidiga diagnoser och i individanpassad vård, något som medicinteknik möjliggör. Det finns exempelvis
medicintekniska tester som avslöjar om
man genetiskt svarar på ett visst läkemedel. För vissa mediciner svarar bara
30 procent på behandlingen, alltså tar
70 procent medicinen i onödan.
– Här finns enormt stora möjligheter att effektivisera vården. Det blir
dessutom alltmer angeläget att använda människor där människor verkligen behövs och medicinteknik där
medicinteknik gör störst nytta för att
minska lidandet.
Fakta
SWEDISH MEDTECH har 170
medlemsföretag. Man räknar med
att det finns 500 000 medicintekniska produkter som kan jämföras med 5 000 aktiva substanser
i läkemedel. Alla produkter för
diagnos, bot och behandling av
sjukdom, handikapp och skada
som inte är läkemedel, är medicintekniska produkter. Från kanyler
och kompresser till avancerade
strålknivar, hjälpmedel och fysiska
preventivmedel.
Medicinteknik står för 5 procent
av den totala sjukvårdsbudgeten.
Branschen är innovationsintensiv och sysselsätter cirka 20 000
personer i Sverige. Den har stor
exportpotential.
Det är otroligt tillfredsställande att jobba i en
bransch som kan göra
så stor skillnad.”
Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech
www.swedishmedtech.se
5
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Nya labbrutiner
2012
Text: Maija Axelsson Foto: Emil Nordin
●
Ser individen
efter intensivvården
Hur mår patienten efter att ha
intensivvårdats i
samband med ett
svårt olycksfall eller
sjukdom? På
Intensivvårdsmottagningen på Karolinska
Universitetssjukhuset i Solna har man bildat multidisciplinära team för att på bästa
möjliga sätt stötta varje enskild patient
som har vårdats på mottagningen. Ett
arbete som nu belönas med Stockholms
läns landstings Bemötandepris.
Lean
* Lean innebär att
Visste du att ...
... 9 av 10 studenter vid
Karolinska Institutet
har sin praktik förlagd
till Karolinska
Universitetssjukhuset?
Handbok för
demensvård
Hur hanterar vi patienter med demenssjukdom inom sjukvården? Margareta
Skoog, vårdutvecklingssamordnare och
med dr i neurovetenskap vid Karolinska
Universitetssjukhuset i Huddinge samt rektor vid Silviahemmet, har skrivit boken ”Råd
till dig som möter patienter med demenssjukdom”. Margareta Skoog belönas med
Gyllene äpplet av Stockholms läns landsting för att hon bidragit till att sprida och
ut
utveckla
viktig kompete inom vården.
tens
som
Råd till dig
med
J
Just
nu planeras en
möter patienter
demenssjukdom
fo
fortsättning,
Bättre
d
demensvård,
som fokus
serar
på hur idéer om
e bättre demensvård
en
kan omvandlas till klinisk verklighet.
Margareta Skog
1
Mikrokirurgi
öppnar nya vägar
Tråden är 0,5 millimeter tjock och
nålen bara 2 millimeter lång. När plastikkirurgen Ann-Charlott Docherty
Skogh på Karolinska ska koppla samman små lymfkärl med minimala vener,
är det finast tänkbara material och
verktyg som gäller. För att genomföra
ingreppet behövs mikroskop med
30-40 gångers förstoring. Karolinska
kan som enda sjukhus i Sverige
erbjuda mikrokirurgi för exempelvis
patienter som har genomgått stora
ingrepp vid gyncancer eller andra
tumörsjukdomar i bäckenet. Då
ymfkärl och vener
behöver ofta små lymfkärl
kerställa en normal
sys ihop för att säkerställa
arna i ljumskarna.
funktion i lymfkörtlarna
okirurgin med
Den förfinade mikrokirurgin
ch minimala
ultratunna trådar och
kså nya
verktyg öppnar också
heter inom
behandlingsmöjligheter
andra områden.
6
– Vi har åstadkommit en positiv arbetsmiljö, ett gott samarbete och fin sammanhållning på avdelningen.
Dessutom har stressnivån sjunkit samtidigt som patienten får sitt svar både snabbare och säkrare, säger Annie
Hsieh, laboratorieingenjör.
arbeta med ständiga förbättringar, att
identifiera och eliminera slöseri. Det
handlar inte nödvändigtvis om att
arbeta snabbare,
utan om att arbeta
smartare. Det
handlar också om
att lära sig vad som
faktiskt skapar
mervärden för
kunden.
Snabbare och
säkrare i labbet
PÅ KLINISKT MIKROBIOLOGISKA laboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är det full
aktivitet. Här analyseras 150 000 virus- och bakterieprover årligen. Och när epidemier hotar, kan intensiteten öka
dramatiskt. Det kräver ett välsmort maskineri och god flexibilitet bland de anställda.
A
nnie Hsieh är laboratorieingenjör
och tycker att jobbet är spännande. Inte minst för att det ger en
bild av hur människor och samhälle faktiskt mår.
– På vintern ser vi direkt när kräksjuka
och influensa slår till. Efter lov och ledigheter ökar antalet klamydiaprov från ungdomsmottagningar. För att inte tala om
svininfluensan för några år sedan. Då var
läget extremt.
Men just det där, när det hettar till och
blir extra mycket att göra, det gillar Annie
som drar paralleller till hur hon tidigare
jobbat i föräldrarnas restaurang och på
Stadshuset. Att ge kunderna service, klara
högt tempo och möta högt ställda förväntningar, det tycker hon är roligt och utmanande.
– HÄR ÄR DET ÄNNU viktigare att möta
kundens behov och hålla hög standard när
sjukvården beställer
beställe våra analystjänster av
patientprov. Vi fyll
fyller en central funktion.
Det kan vara avgöra
avgörande för en patient att vi
snabbt levererar ko
korrekta provsvar som sedan ligger till grund för att rätt behandling
ska kunna sättas in.
När Annie Hsieh för några år sedan bör-
jade på molekylärdiagnostiken, var man mitt
uppe i ett omvälvande flödes- och förbättringsarbete. År 2008 slogs två sektioner
ihop till en. Olika arbetssätt skulle samsas
och fler analyser utföras på mindre yta.
–TIDIGARE FÖLJDE EN och samma per-
son en analys från början till slut. Men eftersom vi testar för så många virus och bakterier, var det ett tidsödande arbetssätt.
Varken personal eller teknisk utrustning
räckte till. Det var trångt och det blev mycket spring, vilket skapade långa väntetider
och en hel del irritation, minns koordinator
Åsa Airell.
– Vi valde att i stället skapa separata stationer med tydligt avgränsade uppgifter. I
dag kör vi analyser tätare efter strikt schema. Nu får vi ut långt fler analyssvar på avsevärt kortare tid.
TILL SIN HJÄLP HAR man tagit Leantänkandet* som blivit standard inom stora
delar av industrin. Genom att minska antalet verktyg, ta bort onödiga moment och
skapa ett effektivt flöde möter man i dag
bättre uppdragsgivarens önskemål. Och tack
vare regelbundna träffar i förbättringsgrupper bidrar hela personalen i dag till utvecklingen av rutiner och arbetssätt, både i stort
och smått. Varje förändring utvärderas också
noggrant.
Arbetsmiljö, effektivitet och säkerhet har
förbättrats radikalt. Och tack vare streckko-
”Jag gillar omväxlingen i
arbetet och att man bidrar
till kedjan av patientvård.
För oss kommer patientens
bästa alltid först.”
Annie Hsieh, laboratorieingenjör
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
Hela personalen möts två
gånger per dag vid Pulstavlan
för att gå igenom arbetssituationen, eventuella avvikelser
och aktuell bemanning.
– Tavlan hjälper oss att tidigt
identifiera eventuella störningar i verksamheten, berättar
koordinator Åsa Airell.
Här tillsammans med flödesledare Susanna FalklindJerkérus och laboratorieingenjör Annie Hsieh.
der på samtliga prover, i stället för handskrivna etiketter, har hanteringen blivit säkrare.
– Som personal blir vi lyssnade på och
det är också tydligt att våra idéer tas tillvara, säger Annie Hsieh, som menar att både
anställda och patienter är vinnare i den ordning som nu råder.
– Ett bra flöde är färskvara och arbetet
med ständiga förbättringar kan inte skjutas
upp till senare. Inte om vi vill bibehålla de
framgångar vi redan uppnått.
– VI HAR ÅSTADKOMMIT en positiv ar-
På Sektionen för molekylärdiagnostik analyseras över 150 000
prover om året för ett stort antal
virus och bakterier. Förutom hivtester och avancerade analyser
på transplantationspatienter görs
också bland annat noro, influensaprover och prover på sexuellt överförbara sjukdomar, såsom klamydia
och herpes. Enbart klamydian står
för 50 000 prover årligen och kräver
snabba analyssvar för att eventuell
spridning ska kunna förhindras.
betsmiljö, ett gott samarbete och fin sammanhållning på avdelningen. Dessutom har
stressnivån sjunkit samtidigt som patienten
får sitt svar både snabbare och säkrare.
Visst finns det fortfarande utmaningar på
molekylärdiagnostiken. Allt är inte problemfritt.
– I vissa tider är personalomsättningen
hög, som när flera föräldraledigheter sammanfaller och ny personal behöver läras upp.
Då krävs extra fokus för att hålla fart i förbättringsarbetet, säger Åsa Airell som inte
vill ha flödesarbetet ogjort.
Kort om
7
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Profilen: Anna Martling
2012
Text: Sven-E Lindberg Foto: Samuel Unéus
●
KIRURGEN OCH FORSKAREN DRIVS AV
möten i vården
– DEN STORA UTMANINGEN i dag är att skapa en vårdkedja med patienten i
fokus, där forskning, utveckling och utbildning ingår som en naturlig och integrerad
del. Vi får inte glömma, att utan forskning blir det ingen utveckling.
A
nna Martling har sedan hon 2003
disputerade med en avhandling
om ändtarmscancer varit med
och drivit på utvecklingen av
bättre behandlingsmetoder för
patienter med tjock- och ändtarmscancer.
Dels i egenskap av kolorektalkirurg vid
Gastrocentrum Kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset, dels som forskare och
ledare för en forskargrupp med 15 seniora
forskare och lika många doktorander vid
Karolinska Institutet.
– Det har hänt väldigt mycket när det gäller
behandling av patienter med kolorektal cancer
det senaste decenniet, säger Anna Martling.
– De kirurgiska metoderna har finslipats,
men framför allt har vi utvecklat metoder där
strålning och kirurgi kombineras på olika sätt.
många intressanta forskningsprojekt som
drastiskt kan komma att förbättra både
överlevnad och livskvalitet hos den här patientgruppen, säger Anna Martling.
PROGNOSEN FÖR DEN som drabbas av
kolorektal cancer har förbättrats väsentligt,
men mycket återstår att göra.
– Kolorektal cancer är en cancerform
som det inte talas så mycket om, trots att
den är så vanlig, säger Anna Martling. Men
det håller på att vända och i dag pågår
Anna Martling, kolorektalkirurg
Kolorektal cancer
Kolorektal cancer är ett samlings
namn för cancer i tjocktarmen och
ändtarmen. Behandlingen av ändtarmscancer består vanligen av
kirurgi i kombination med strålning
samt vid behov cellgiftsbehandling.
Drygt 5 500 personer drabbas varje
år av kolorektal cancer och det är
därmed den vanligaste cancerformen efter prostata- och bröstcancer.
8
HENNES FORSKARGRUPP har varit med
och tagit fram en svensk behandlingsmodell med högre stråldoser under kortare tid
före operation, än den gängse internationella metoden med 25 dagars strålning och
operation efter 4–8 veckor.
”Jag drivs av mötet
med patienterna och
av möjligheten att
göra skillnad.”
– Nu går vi vidare för att undersöka hur vi
kan skapa en optimal kombination av strålning och kirurgi, som är en kombination av de
två vanligaste metoderna som används i dag.
I dag behandlas kolorektal cancer inte
som en kirurgisk sjukdom, utan som en sjukdom där behandlingen skräddarsys för varje
enskild patient i samverkan mellan många
olika discipliner.
– Och det är ur det multidisciplinära tänkandet de stora framstegen har gjorts.
SAMARBETET MELLAN specialister och
kompetenser från olika discipliner är en viktig framgångsfaktor, integreringen av forskning och utveckling i den kliniska vardagen
en annan, menar Anna Martling.
– Forskning, utveckling och utbildning
måste vara en naturlig del av vårdkedjan.
Det gör att forskningen lättare kan fånga
upp angelägna frågeställningar från vården,
samtidigt som vi får en direkt återkoppling
av forskningsresultaten till vården.
Det multidisciplinära arbetssättet genomsyrar också den kliniska verksamheten på
Gastrocentrum Kirurgi.
– Det handlar i grunden om ett helhetstänkande där man bygger en vårdkedja utifrån varje enskild patient, och där vi i samverkan med alla berörda discipliner kontinuerligt utvärderar och analyserar våra resultat
för att bli ännu bättre.
Anna Martling beskrivs av sina kollegor
som en engagerad, starkt pådrivande kraft
för att utveckla och förbättra vården och
vässa den kliniska forskningen. Men Anna
påpekar att det är många som är med och
drar ett tungt lass.
– Min kollega Torbjörn Holm är den som
driver på när det gäller utvecklingen av den
kirurgiska tekniken, medan jag är drivande
på forskningssidan. Samtidigt finns det en
rad andra engagerade medarbetare, såväl
unga som seniora, som är besjälade av att
utveckla och förfina metoder som kan lindra och bota kolorektal cancer.
ANNA TRIVS UTMÄRKT med att stå med
ena benet ”i såret” som kolorektalkirurg och
med det andra i den kliniska forskningen.
– Det passar min personlighet. Jag är otålig, men kan också, om det behövs, vara uthållig och långsiktig. Men det som framförallt driver mig är mötet med patienterna
och möjligheten att göra skillnad.
Resultatet av forskningen går inte att se
lika direkt.
– Det kan vara frustrerande att man
egentligen aldrig blir färdig, eftersom det
handlar om en ständig förbättringsprocess.
Men har man varit med ett tag inser man att
excellent vård kräver excellent forskning
och för att nå de stora framstegen måste
man ta många små, små steg.
Anna Martling är kolorektalkirurg och står
metoder för behandling av ändtarmscancer.
”Skruvkork”
fångar proppen
Säkrare behandling av flimmer
Konstgjord luftstrupe
räddade livet på 36-åring
Närmare 30 000 personer drabbas av stroke varje år i Sverige –
och antalet strokefall väntas öka. På
den neurologiska akutvårdsenheten
i neurologhuset på Karolinska Universitetssjukhuset i
Solna har man utvecklat en unik metod för att avlägsna allvarliga blodproppar i hjärnan. Det görs via en
kateter utrustad med en mikroskopisk ”korkskruv”
som fångar upp proppen och för bort den.
Karolinska Universitetssjukhuset är
först med att använda en ny metod för
behandling av förmaksflimmer och hjärtarytmier. Läkaren kan med hjälp av stora magneter som placeras utanför patientens kropp
via en joystick styra katetrar till de områden
i hjärtat som behöver behandlas. Därmed
blir behandlingen av svårare arytmier och
hjärtflimmer både enklare och säkrare.
På Karolinska Universitetssjukhuset och
Karolinska Institutet har ett forskarteam lyckats
utveckla en konstgjord luftstrupe av nanofiber som
behandlas med patientens egna stamceller för att
minska risken för avstötning. I den medicinska tidskiften The Lancet beskrivs ett fall från Karolinska,
där en 36-årig man med svår cancer fick en konstgjord luftstrupe inopererad. Mannen lever nu ett
normalt liv med en konstgjord luftstrupe.
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
Studenterna som läser sista terminen på Röda Korsets Högskola är redo att börja
arbetet antingen i internationell miljö eller inom den svenska vården. Mitt i vimlet står
skolans rektor Tommy Löfgren och utbildningsstrateg Ann-Charlotte Egmar.
Anna
Martling
Ålder: 43.
Familj: Make, två
barn, tre bonusbarn.
Fritid: Engagerad
lagledare för sönernas basketlag. Har
själv spelat basket.
Verksam som:
Överläkare och
kolorektalkirurg vid
Gastrocentrum
Kirurgi, Karolinska
Universitetssjukhuset. Ledare
för forskargrupp för
kolorektal kirurgi
vid Karolinska
Institutet.
Drivs av:
Engagemang och
en vilja att göra
skillnad tillsammans med andra
kunniga och engagerade människor.
Stolt över: Att vi
på Karolinska
genom våra multidisciplinära arbetssätt kan erbjuda
behandling i världsklass för patienter
med kolorektal
cancer.
med det ena benet i sjukvården, det andra i forskningen. Hon både opererar och utvecklar nya
Röda Korsets Högskola:
Internationell,
unik och
eftertraktad
Sveriges äldsta sjuksköterskeutbildning finns i
Röda Korsets Högskola i
Stockholm. Den höga
utbildningsstandarden och
den internationella profilen
gör att det går fem sökande
på en utbildningsplats.
H
umanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet – de är nyckelorden
i Röda Korsets verksamhet, liksom i all
utbildning som Röda Korsets Högskola
erbjuder. Värdegrunden och den internationella profilen bidrar till att göra skolan unik, och får många att söka sig hit.
– Våra studenter får beredskap att arbeta både i en internationell miljö och
inom den svenska vården. Det finns en
möjlighet att lägga sin långa praktik utomlands, berättar Tommy Löfgren, rektor på Röda Korset Högskola.
Skolan ligger centralt i Stockholm, vil-
Leverceller i stället
för ny lever
Crigler-Najjars sjukdom är en allvarlig form av gulsot
som endast har kunnat behandlas med 10–12 timmars
ljusbehandling per dag – eller i värsta fall levertransplantation. Transplantationsenheten vid
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är först
i Skandinavien med en ny metod som går ut på att man transplanterar celler från en frisk
lever i stället för en hel lever. För patienterna innebär den nya metoden betydligt lindrigare ingrepp än en hel levertransplantation. Risken för komplikationer och avstötning är
mindre, samtidigt som man kan slippa behandling med immunhämmande läkemedel.
ket underlättar samarbetet med Stockholms stad och andra högskolor, till exempel med grannen KTH. Runt knuten
väntar en enorm arbetsmarknad.
– Många av våra elever har ett arbete
redan samma dag de tar examen. En väletablerad samarbetspartner till oss är
Karolinska Universitetssjukhuset, där de
flesta studenter gör sin långa praktik, säger
skolans utbildningsstrateg Ann-Charlotte
Egmar.
Från skolan examineras cirka 150 nya
sjuksköterskor årligen, men skolan är
beredd att utbilda fler om regeringen
fattar beslut om det.
– Utmaningen är att möta de stora
pensionsavgångarna och det ökade vårdbehovet som uppstår när befolkningen
blir allt äldre, och i och med att Stockholms län växer så fort. Det råder stor
brist på sjuksköterskor här, konstaterar
Ann-Charlotte Egmar.
För att få fler unga att intressera sig för
vårdyrket startar skolan med stöd av
landstinget ett samarbete med Kungsholmens gymnasium åk. 3, Stockholms
Vård- och omsorgscollege.
– Vi har också planer på att starta en
medicinteknisk gren. Och två professurer
är på gång; en inom omvårdnadsvetenskap och tillsammans med KTH startar
vi en professur i teknisk vårdvetenskap
våren 2013, avslutar Tommy Löfgren.
Röda Korsets Högskola
• Enskild högskola, huvudman är stiftelsen
Rödakorshemmet.
• Antalet elever: cirka 600.
• Antagning till grundutbildning varje termin
90 studenter, resurser finns för 120 om
regeringen fattar beslut om det.
• Anordnar specialist-, magister- och uppdragsutbildningar samt fristående kurser.
www.rkh.se
9
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
En dag på sjukhuset
2012
Text: Monica Samuelsson Foto: Emil Nordin
●
inte bara
09 Deint tillär sju
14:0
khuset.
som ska
07:37
450 pakket med
specialbeställn
ingar kommer
varje dag till Ka
rolinska i Solna
.
Paketen sorte
ras för att leve
reras ut till aktu
ell avdelning.
– I dag får vi
använda vår kr
eativitet på ett he
lt annat sätt än
tidigare. Det ha
r gjort oss mer
effektiva, och
bidragit till stör
re
arbetsglädje oc
h stolthet, berä
ttar Thomas Fo
rsberg.
or
varo
så sorteras
Åtskkilligt avfall ska ock
t.
bor
s
rätt och forsla
et är större
– Det personliga ansvar
itiva, vi är
pos
är
a
i dag. Attitydern
och arbeåt
s
lpa
hjä
att
på
tre
bät
iskt.
tet har blivit mer dynam
säger
tig,
vik
är
n
ete
tigh
lak
De
Petter Selin.
en av
för
32veParatrintkörEnerersohamgdaarglbbeigttaenr levererar
16.3
de många le
t. Här är det
ter till sjukhuse
varor och tjäns
mtas för tvätt.
hä
h lakan som
oc
er
äd
kl
ts
arbe
dag 12,4 ton
hanteras varje
al.
På Karolinska
on
nter och pers
textilier till patie
23:54
Serm
r iin M
Mavi, sjukskötersk
a på Öron-, näsahalsavdelningen, är
nöjd med det nya
lagersystemet.
– Det har blivit så
mycket smidigare,
både att hämta
artiklar och att få lag
ret påfyllt med nya.
Det frigör
tid som vi i stället
kan ägna åt patiente
rna.
Konsten att skapa en bra
arbetsplats
HÖG SJUKFRÅNVARO OCH LÅGA OMDÖMEN i medarbetar
enkäter. Sådan var verkligheten vid dåvarande logistikavdelningen på Karolinska
Universitetssjukhuset i början av 2000-talet. Att man bara ett fåtal år senare
skulle komma att tilldelas utmärkelsen Svensk Kvalitet kunde ingen ana.
V
– I dag har vi en tydlig operativ
vision som både hjälper oss att
hålla fokus och som ger mycket
energi tillbaka till verksamheten,
berättar Anders Carlson, chef för
avdelningen för Servicetjänster och
logistik, som fått motta utmärkelsen
Svensk Kvalitet 2011 ur Kungens
hand.
10
ÅR FÖRBÄTTRINGSRESA började egentligen som ett arbetsmiljöprojekt, berättar Anders Carlson, i dag avdelningschef för Servicetjänster och Logistik. Han kom till Karolinska bara månader innan de två storsjukhusen Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska Sjukhuset skulle gå samman 2004, en
tuff period präglad av besparingar, nedskärning och kvalitetsbrister.
– Det var alldeles nödvändigt att skapa
en mer attraktiv och effektiv arbetsplats
med friskare medarbetare. Vi påbörjade ett
arbete som med tiden övergick i en bredare
kvalitetssträvan med fokus på medarbetare,
processer och kunder, säger Anders Carlson.
I DAG ÄR MAN 190 medarbetare på avdelningen som har till uppgift att förse det
stora sjukhuset med effektiva service- och
logistiktjänster, allt för att vården ska kunna
flyta på så bra som möjligt. I uppdraget ingår bland annat att transportera patienter
och varor, att ge patienter och anhöriga
hjälp och information vid huvudentréerna.
Därtill säkerställer egna controllers att upphandlade tjänster inom stora och viktiga
områden som städ, kost och tvätt uppfyller
det avancerade sjukhusets många krav.
Totalt ansvarar Servicetjänster och Logistik
årligen för tjänster motsvarande 450 miljoner kronor.
OCH AVDELNINGENS ARBETE för stän-
diga förbättringar har låtit tala om sig. Ifjol
fick man den prestigefyllda Utmärkelsen
Svensk Kvalitet, något som enbart de bästa
föredömena inom kundorienterad verksamhetsutveckling får motta.
– Jag är både stolt och glad över de resultat vi åstadkommit. Kundmätningar visar
att kunderna är mycket nöjda med det vi
gör. Medarbetar- och ledarskapsindex har
ökat kraftigt, och medarbetarna upplever
klart mindre stress i dag jämfört med tidigare. Sjukfrånvaron har minskat och vårt
ekonomiska resultat har överträffat förväntningarna med över 80 miljoner kronor sedan vi startade. Det är pengar som i stället
har kunnat användas till vård, berättar
Anders Carlson.
– Ett målmedvetet arbete och goda medarbetare har gjort förbättringsprocessen
möjlig. Utmärkelsen Svensk Kvalitet är
verkligen något som vi kan glädjas åt tillsammans.
En vanlig dag ...
■ Städas 500 000 kvadratmeter
golvyta
■ Transporteras cirka 500
patienter inom sjukhusen
■ Levereras 700 paket och 1 000
JIT*-artiklar till sjukhusets
avdelningar
■ Får 1 250 patienter och
anhöriga hjälp av patienttjänst
i huvudentréerna
■ Hanteras 175 manuella beställningar i inköpssystemet
■ Serveras 1770 matportioner
till sjukhusets patienter
■ Hanteras 12,4 ton textilier
till patienter och personal
*JIT (Just in time) innebär att
vaktmästare med hjälp av streckkoder beställer artiklar, levererar
och packar upp leveranser samt tar
med kartonger och emballage från
avdelningen. Därmed har avdelningarna alltid välfyllda förråd.
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
–Att alla får vara
med och förbättra
våra rutiner och
arbetssätt, det har
blivit en del av vår
arbetskultur. Vi har
ofta väldigt bra
snack om, och lösningar på, frågor
och problem.”
Anders Åkerlind, en av vaktmästarna som ser till
att rätt varor når respektive avdelning i rätt tid.
11
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Specialiserad vård kräver
specialiserad kunskap
För den allra bästa vården behövs den allra bästa kunskapen inom
samtliga av vårdens kunskapsområden. Att våra professioner själva
måste finansiera sin specialistutbildning innebär stora problem för
vårdens kunskapsförsörjning.
Sjuksköterskor måste få betalt under sin specialistutbildning. Först
när vårdens arbetsgivare tar ansvar för kunskapsutvecklingen får vi
en direkt koppling till verksamhetens behov och vården kan utvecklas
på bästa sätt.
Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård.
Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och
röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ.
Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet.
www.vardforbundet.se
Vi utrustar
din mottagning
För mer information
www.oscarinstrument.se
Specialkylskåp MX-serien
Provtagningsstol 610
Gynstol 480
Öronstol 410
Brits 650
Rullbord 335
Marknadsledande inom:
Specialkylskåp och undersökningsmöbler
för den moderna vården
12
www.oscarinstrument.se
0303-170 50
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
Sektionen for
Neurodegeneration
Bild: Agneta Nordberg
– VID ALZHEIMERS SJUKDOM finns en
Bilderna, som Karolinska Institutet (KI) var först med i världen, visar förekomst av amyloid plack i hjärnan. Det har undersökts
genom att amyloida signalmolekyler har injicerats i en ven och upptaget studerats i olika delar av hjärnan. Rött är hög, gul medel
och grön låg amyloid förekomst.
Alzheimer Neurobiologi Centrum
– GENOM VÅR FORSKNING kan vi i dag med
hjälp av PET-kamera undersöka hjärnans patologiska förändringar och funktion, och upptäcka
AD på allt tidigare stadium. Då kan patienter få
diagnosen tidigare och nya behandlingar sättas
in i början av sjukdomsförloppet, berättar professor och sektionschef Agneta Nordberg.
När man har undersökt individer med ärftliga former av AD, har man kunnat påvisa amyloida plack och inflammatoriska förändringar
redan 10–20 år innan sjukdomen ger minnesbesvär. Med PET-kamerans hjälp söker man nu
förstå betydelsen av oligomerer, förstadium av
amyloida plack, och hur dessa skadar nervcellerna. (Se bilderna om hjärnan.)
– Vi undersöker även vilka faktorer som reglerar nybildning av nervceller. Det gör vi genom
att transplantera stamceller i möss som bär på
samma mutationer som personer vid ärftlig AD.
Vårt mål är att identifiera nya, effektiva behandlingar som minskar mängden av skadliga betaamyloidformer, har skyddande effekt och stimulerar hjärnans förmåga att reparera sig själv,
berättar Amelia Marutle, forskare vid sektionen.
Agneta Nordberg, professor, och
Amelia
Marutle, forskare.
Världsledande
alzheimerforskning
Det behövs mycket mer forskning för att tidigare och bättre kunna diagnostisera
Alzheimers sjukdom, och för att hitta medicinering för att stoppa och bota sjukdomen.
Det är just vad ett 200-tal forskare arbetar med vid Karolinska Institutet i Huddinge.
Forskningen är uppdelad i fyra sektioner; KI-Alzheimercentrum, Klinisk Geriatrik,
Alzheimer Neurobiologi Centrum och Sektionen för Neurodegeneration.
KI-Alzheimercentrum
är sektionschef vid KI-Alzheimercentrum.
– Alzheimers sjukdom (AD) är ett
växande folkhälsoproblem. Sjukdomen orsakas av proteinet
beta-amyloid som bildar
onormala ”plack” i och runt
hjärncellerna, som sedan dör.
Både ärftlighet och miljö kan
PROFESSOR BENGT WINBLAD
bidra till att sjukdomen bryter ut, säger
Bengt Winblad.
med om att ta fram det
senast registrerade läkemedlet som lindrar sjukdomssymtomen. Nyligen kom
nyheten om lyckade studier i en första
fas med så kallad aktiv vaccinering, en
studie som bedrivits av Swedish Brain
HAN VAR ÅR 2002
”
Power-forskare vid mottagningen i
Huddinge och i Malmö.
– Den här studien är en solid bas att stå
på för vidareutveckling av denna typ av
behandling. Beta-amyloiden är bara en
pusselbit i gåtan. Det behövs mycket mer
kunskap och forskning innan man hittar
en effektiv behandling mot sjukdomen,
konstaterar Bengt Winblad.
Det behövs mycket mer kunskap och forskning innan
man hittar en effektiv behandling mot sjukdomen.
Professor Bengt Winblad, sektionschef vid KI-Alzheimercentrum.
Al medalen
Swedish
B
debutera rain Power
ri
fredag 6 Almedalen
juli kl 9–
på Torge
12
t i Högs
på Gotla kolan
n
d
.
swedish
brainpow
er.se
KLINISK GERIATRIK
HJÄRNAN SKRUMPNAR VID en demens-
sjukdom och vid diagnostisering kan man
med hjälp av magnetkamera mäta hur
mycket. Förut har man gjort uppskattningar
och mätt volymerna på angripna områden
för hand utifrån bilderna.
– Nu tar vi fram en helautomatisk metod,
som direkt i samband med undersökningen
samlar och processar data, samt gör en karta
med siffror om
o hur stort område i hjärnan som
är drabbat, förklarar professor LarsO Wahlund, sektionschef.
Olof
Metoden ger objektiva data
och
o mycket mer information än
b
bara
bilderna. Den ger också bra
beslutsstöd
b
vid diagnostisering.
Professor Lars-Olof Wahlund
Utifrån den kan man, om metoden fungerar,
bland annat bedöma om patienten har 50-,
80- eller 90-procentig Alzheimers sjukdom.
– Vi tittar också på hur hjärnans vita substans och dess ”kabelsystem” fungerar; hur
olika områden i hjärnan kommunicerar med
varandra, samt hur skadorna vid AD
påverkar de olika områdena.
VID SAMMA SEKTION leder professor Maria
Eriksdotter forskningsprojektet i cellterapibehandling vid Alzheimers sjukdom, i samarbete med Geriatriska och Neurokirurgiska
klinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Vid AD har vissa nervceller brist på ett
protein som producerar NGF, en tillväxtfak-
tor. Vi försöker tillföra NGF direkt in i hjärnan med hjälp av en inopererad kapsel,
för att bromsa upp nervcellsdöden.
Metoden har testats på sex personer
under ett år och hälften fick positiva effekter
på minnet, inga biverkningar identifierades.
– Det här kan vara ett första steg mot en
botande behandling, säger Maria Eriksdotter.
Hon är även registerhållare för Svenska
Demensregistret, ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar. Syftet är att
få en likvärdig, högkvalitativ
behandling av demenssjuka
i hela landet.
Mer info: www.svedem.se
inflammation i hjärnan med utsöndring av
inflammatoriska ämnen – cytokiner.
Inflammationen orsakas bland annat av
nervcellsdöd och av proteinet beta-amyloid.
Produktionen av beta-amyloid stimuleras i
sin tur av de inflammatoriska cytokinerna,
vilket kan leda till en ond cirkel, säger
Marianne Schultzberg, professor i klinisk
neurovetenskap.
”Normal” inflammation vid infektion eller
skada avslutas med en upplösning som regleras av specifika molekyler, bland annat produkter av fleromättade omega 3-fettsyror.
– Vår hypotes är att denna upplösning är
hämmad vid AD och att om vi stimulerar upplösningsfasen kan vi minska nedbrytningen av hjärncellerna. Vi studerar också hur hjärnan påverkas vid kronisk inflammation i
kroppen. Djurförsök visar att
detta orsakar en ökning i hjärnan av proteinet tau som bidrar till uppkomsten av
”plack”.
Fortsatt utredning av
inflammationsprocessen vid AD kan leda till
nya behandlingsstrategier, säger Marianne
Professor Marianne
Schultzberg.
Schultzberg.
”
Vi försöker förstå hur
patientens förmåga till
medicinsk beslutskompetens – förmågan att
bedöma risker och fatta
beslut – förändras med
sjukdomen, och utveckla
instrument för att bedöma detta. Målet är
att få till stånd verktyg och riktlinjer som
minimerar de etiska riskerna med forskning på dementa.
Erik Sundström, docent och chef för
Sektionen för Neurodegeneration, berättar att
sektionen också har ett tvärvetenskapligt projekt som handlar om etiska frågor vid forskning
på dementa personer.
H jar nbanken
Institutet
vid Karolinska
Caroline Graff
r
so
es
Chef Prof
er för kliN ÄR ETT cent
HJÄR NBAN KE
atologi,
op
ur
ne
ll
ente
nisk och experim
ystemets
rvs
ne
ra
de
stu
vars syfte är att
nde.
ckling och åldra
sjukdomar, utve
bank för
bio
l
ra
nt
ce
en
Den är också
nerats
rnvävnad som do
insamling av hjä
r som
ne
h sjuka perso
av både friska oc
g.
nin
rsk
fo
g
nskapli
vill bidra till vete
klogiska undersö
– Den neuropato
n
de
dö
er
eft
s först
ningen kan göra
ndvilken typ av förä
och ger svar på
t
ke
vil
,
an
rn
hjä
i
haft
ringar patienten
en kan
tlig
slu
en
os
gn
innebär att dia
r
vi ska lära oss me
fastställas. För att
r
rfö
dä
omar är vi
om demenssjukd
a om
oerhört tacksamm
nerar sin
de drabbade do
g efter
hjä
hj rna till forsknin
r behöver
sin
si död, och hä
höriga,
vi ofta hjälp av an
raff.
G
sä
s ger Caroline
hjärndonation:
➽ Mer info om
s.ki.se, eller
brainbank@nv
30.
45
5
73
3ring 07
www.swedishbrainpower.se
Professor Maria Eriksdotter
13
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Ortopedakuten
2012
Text: Maija Axelsson Foto: T. Busch-Christensen & Karolinska
●
”I DAG
OPERERAR
VI FLER
PATIENTER”
– DET HAR VARIT EN utmaning
och väldigt stimulerande. Det har gått
upp och ner, men i dag opererar vi fler
patienter än tidigare, samarbetar bättre
och det är roligare att jobba.
Det säger Marie Bingselius, undersköterska vid Akut ortopedoperation på
Karolinska Huddinge. Hon har jobbat här
i sju år och har ingått i Akutteamet som
haft ansvaret att införa det nya arbetssättet. Vägen till framgång har inte varit
spikrak, eftersom det har varit många
som berörts. Utöver anestesin
samverkar ett tiotal avdelningar och
kliniker med ortopedoperationen.
– OPERATIONSTAVLAN ÄR TILL
stor hjälp. Alla inblandade medarbetare
kan se hur deras patient ligger till i tids-
Tora Strandestraa föll så illa att hon fick en lårbensfraktur. Ett dygn senare var hon opererad. ”De är fantastiska här”,
säger Tora som får god hjälp på vägen av Margit Poor.
TORA, 89, FICK LÅRBENSHALSFRAKTUR
Snabb och bra vård
Marie Bingselius, undersköterska vid
Akut ortopedoperation på Karolinska
Huddinge.
planeringen på väg till operation. Tavlan
har gjort att vi har mindre missförstånd,
påminnelser och färre telefonsamtal mellan operation och avdelningarna.
TORA STRANDESTRAA, 89, ramlade en torsdag morgon i sin lägenhet och fick
en lårbenshalsfraktur. Hon kom in på Akut ortopedavdelning på Karolinska Huddinge
samma morgon klockan 10.30 och opererades dagen efter.
D
E ÄR FANTASTISKA HÄR,
– VISST KAN DET fortfarande köra
säger Tora Strandestraa, där
hon vilar i sin sjukhussäng på
avdelning B83 dagarna efter
sin operation. Hon har precis
varit på kontrollröntgen och allting ser bra
ut, även om det gör ont när hon rör på benet.
Tora Strandestraa bor i egen lägenhet
och klarar sig med hjälp av hemtjänsten,
trots att åldern har fört med sig hälsoproblem, bland annat i form av hjärtflimmer,
artros och dålig hörsel. Hon har ramlat förut och har ”ett garage” med rollatorer hemma. För några dagar sedan gick hon ut på
balkongen för att vädra ett täcke.
ihop sig. Men efter två år med det nya
arbetssättet opererar vi fler patienter och
det är klart mycket roligare att jobba.
Samarbetet har blivit bättre mellan alla
inblandade enheter och man känner sig
mer ansvarig för att patientens tid på
operation blir så bra som möjligt, säger
Marie Bingselius.
– NÄR JAG KÄNNER MIG lite bättre gör
jag för mycket, så dum är jag, säger Tora
Strandestraa och skrattar.
– Från balkongen är det ett extra trappsteg upp till rummet och plötsligt hade jag
ingen styrka i benen, utan föll. Det gick så
FÖR ATT KUNNA ÖKA antalet operationer ser man exempelvis till att operationsbordet för den vanligaste typen av
höftfraktur alltid står förberett, något som
Marie Bingselius arbetat fram tillsammans med sina kollegor.
– Därmed sparar vi 10–15 viktiga
minuter. Personalen på operationen och
anestesin arbetar också parallellt i dag,
och spar därmed tid. Operationsutrustningen görs i ordning i ett rum och
patienten får narkos i ett annat rum,
sedan möts man i operationssalen.
”
Vi chefer skapar förutsättningar för
ett framgångsrikt förbättringsarbete
genom att utgå från en värdegrund
där vi inte pekar ut fel, utan visar
på möjligheter till förbättringar.
För oss är avvikelser ”godis”.
Lars-Torsten Larsson, divisionschef,
Medicin Kirurgi 2 divisionen
14
fort, man hinner inte tänka. Jag larmade och
hemtjänsten kom efter 20 minuter.
Sedan kom en distriktssköterska som tog
prover och kallade på en läkare, som i sin
tur skickade henne till sjukhuset.
– Först röntgade de mig, och de var så
duktiga och försiktiga med mig som är så
gammal.
DET BESTÄMDES ATT höften skulle opereras, men det skulle dröja knappt ett dygn.
Eftersom hon tar blodförtunnande medicin
behövdes det motmedicin för att minska
blödningsrisken under operationen. Hon fick
första dosen på akutmottagningen av ortopedläkaren och sedan träffade hon narkosläkaren. Därefter togs hon in på vårdavdelningen, där hon fick smärtstillande. Nästa
morgon var blodvärdena tillräckligt bra för
operation med ny höftled.
– Det har gått så fort och det var jättebra
att de fixade benet. Jag hade inte stått ut
Kortare köer till Ortopeden
Kötiderna till Karolinska Universitetssjukhuset minskade under 2011 med mer än
hälften – och en av de kliniker som nått
längst i flödesarbetet är Ortopedkliniken i
Solna och Huddinge. I januari 2011 väntade
över 900 personer på nybesök till kliniken
och två tredjedelar hade väntat längre än 90
dagar. I dag kan ortopedkliniken erbjuda vård
till så gott som samtliga patienter inom 30
dagar (98 procent) och endast en handfull
patienter har behövt vänta i mer än 30 dagar.
Även kön till operation och/eller behandling har minskat under året. För närvarande
klarar Ortopedkliniken att ge 90 procent av
de väntande patienterna operation/behandling inom 90 dagar.
längre, för det gjorde så fruktansvärt ont.
Tora Strandestraa har bara lovord för vården hon har fått på Karolinska Huddinge,
men hon ser ändå fram emot att komma
”De var så duktiga
och försiktiga med
mig som är så
gammal.”
Tora Strandestraa
hem, få odla sina älskade ”ärteblommor”,
samt träffa sina nära och kära – speciellt
barnbarnsbarnet Emil. I augusti är det dags
att fira 90-årsdag.
– Jag glömmer att jag är så gammal. Men
nu vill jag inte längre se rullatorerna, eftersom jag har ramlat flera gånger med dem.
Det får bli rullstol i stället.
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
Illustration: David Marklund
BACTIGUARD
INTERNATIONAL
Kortare väntetid
PÅ ORTOPEDOPERATION vid Karolinska Huddinge har
väntetiderna för de mest akuta patienterna kortats rejält.
Nu opereras fyra av fem akuta patienter inom 24 timmar.
D
en stora utmaningen inom
akutsjukvården är variationen. Vi vet aldrig hur många
patienter som kommer in,
men försöker ändå hela tiden
skapa ett system som gör det akuta flödet
mer förutsägbart, säger Hans Berg, överläkare och flödesstrateg på Akut Ortopedoperation vid Karolinska Huddinge.
PROBLEMINVENTERINGEN började re-
dan 2009, och förändringsarbetet har berört
många kliniker som är inblandade både före
och efter operationen. Det gällde att bland
annat identifiera onyttig tid som man kunde
påverka, samordna alla avdelningars förberedelser och sammanfatta dessa i en checklista, formulera arbetssätt för alla dagliga
rutiner för operationsplanering och rapportering, samt konstruera en så kallad Operationstavla för att visualisera arbetet för alla inblandade.
Hans Berg, överläkare
och flödesstrateg,
Karolinska Huddinge.
Målet var att påbörja alla operationer inom 24 timmar. Man ville också korta bytestiderna mellan operationerna genom smidigare arbetsrutiner kring operationssalarna.
Patienterna skulle förberedas på preoperativ
avdelning, instrumenten göras i ordning parallellt i ett rum intill operationssalen och
morgonen börjas med att operera en patient
som redan hade planerats dagen innan.
– Vi försöker hålla starttiden för första patienten konstant, annars uppstår det fördröjningar under resten av dagen som är svåra att
ta igen. Egentligen är alla våra patienter akuta
och alla operationer som beslutats måste ju
utföras. Men vissa ingrepp måste ändå gå före
andra, där vissa kan vänta uppemot en vecka
utan medicinska risker.
Assistansanordnare
sedan 1995
PATIENTER MED höftfrakturer måste opereras så fort som möjligt, eftersom det innebär
stora hälsorisker att vänta.
– Minst 70 procent av höftfrakturpatienterna ska opereras inom 24 timmar, det är
ett landstingsdirektiv. Fast vi ville sänka
väntetiden för alla våra patienter och har
lyckats effektivisera vår verksamhet med
cirka 30 procent. Men det är en utmaning
att behålla resultatet, eftersom patienterna
inom upptagningsområdet blir 5–10 procent fler för varje år. Så vårt förbättringsarbete fortsätter, konstaterar Hans Berg.
Det här gör skillnad:
Vi önskar våra kunder och
medarbetare en trevlig sommar
från
som ortopedavdelningen har utvecklat
Operationstavlan. En webblösning
ner
befin
de
var
t
sam
g,
eras och i vilken turordnin
grunden. Här visas alla som ska oper
ator.
husd
n i varje sjuk
sig. Personalen har tillgång till tavla
1.
frakturer). Många inom akutortopedin
Standby-patienter (ofta de med hand
nu
ofta opereras polikliniskt. Det gör man
kan vänta upp till en vecka och kan
er per vecka.
ation
oper
extra
åtta
till
sex
man
er
under två dagar i veckan. Då hinn
2.
as, bedömas och
röntg
r som kommer in på förmiddagen ska
3. Alla höftpatiente
8.30 till 21.30, och
från
n
öppe
är
n
inge
deln
nsav
en. Operatio
opereras innan kväll
om förberedelförmiddagen opereras samma dag
därmed kan alla som kommer in på
serna sker snabbt.
Mantrat i förbättringsarbetet: Gör
rätt från början.
Omsorg
Engagemang
Trygghet
Respekt
Kompetens
Solnavägen 100 / 169 51 Solna
Tel: 08-735 86 86
[email protected]
www.svenskpersonligassistans.se
15
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Uppdragsbeskrivning: Skanska har tillsammans med brittiska Innisfree fått i uppdrag att finansiera, bygga,
underhålla och driva framtidens sjukhus. Vi kallar projektet Nya Karolinska Solna och det är en unik lösning
som tar sjukvården in i framtiden där patienten står i fokus. 2016 öppnas dörrarna för det nya sjukhuset.
Patienten i centrum.
Snart blir det sant
på riktigt.
En helikopter landar på taket till det nya sjukhuset och en man
lyfts ut. Han är skadad i en fallolycka och det är bråttom. Stora IVAhissar tar honom snabbt till ett akutrum och en kedja av kritiska
insatser inleds. Alla viktiga enheter ligger nära varandra och den
livsuppehållande utrustningen behöver aldrig kopplas ifrån.
Samtidigt går en kvinna genom sjukhusets entré. Det finns misstanke
om cancer. När hon bara timmar senare lämnar sjukhuset har hon fått
både diagnos och vårdplan. Allt på en och samma dag. Välkommen
till den framtida sjukvården.
Nya Karolinska Solna är det största projektet i vår 125-åriga historia.
16
Den 30 juni 2010 fick Skanska tillsammans med brittiska Innisfree
i uppdrag att finansiera, bygga, underhålla och drifta Nya
Karolinska Solna, ett av världens modernaste sjukhus. Hela avtalet
är värt 27 miljarder kronor och är därmed det största i vår
125-åriga historia.
Projektet är speciellt på flera sätt. Till skillnad från traditionell
offentlig upphandling tar Skanska och Innisfree ett större ansvar
för projektet, från finansiering till konstruktion. Vi ansvarar även
för driften av de nya byggnaderna under en lång tid framöver. Nya
Karolinska Solna är världens största sjukhusprojekt med modellen
Offentlig Privat Samverkan (OPS).
Men den största och viktigaste skillnaden handlar om människorna. Det nuvarande sjukhuset breder ut sig på 40 byggnader,
vilket betyder attt den som är sjuk idag behöver flyttas mellan
olika avdelningarna för att träffa specialister och få behandling.
När det nya sjukhuset är färdigbyggt kommer patienten vara
helt i fokus.
Vi har då byggt ihop akutvård, laboratorier och specialistbehandlingar och ökat närheten mellan de viktiga enheterna.
Patienterna får egna rum med plats för anhöriga och det är
hit specialisterna kommer, istället för att patienten slussas
mellan avdelningarna. Det nya sjukhuset innebär också nya
förutsättningar för forskning i världsklass.
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ANNONS
Entrén kommer rymma en tre våningar hög inomhusgård med caféer, butiker och lounger.
Vi bygger inte bara ett toppmodernt sjukhus. Vi skapar också en
attraktiv och trivsam arbetsplats för Karolinska Universitetssjukhusets personal med luftiga miljöer mitt i den nya stadsdelen
Hagastaden. Besökaren och de som arbetar här välkomnas i entrén
av en tre våningar hög inomhusgård med caféer, restauranger,
butiker och lounger.
Den framtida sjukvården betyder också gröna och hållbara byggnader. Därför skapar vi ett av världens mest miljövänliga sjukhus
som drivs med egenproducerad bergvärme och förnyelsebar energi.
Målet är att komma ner i hälften av energimängden som andra
sjukhus kräver. Nya Karolinska Solna-projektet skapar världens mest
hållbara universitetssjukhus för patienter, miljön och vår omvärld.
Det uppfyller kraven för två olika certifieringar av byggnader,
Miljöbyggnad och LEED-certifiering.
Gott om plats för möten, undervisning och erfarenhetsutbyte.
Skanska är världsledande inom
Offentlig Privat Samverkan (OPS).
Konceptet innebär att vi arbetar som
partner till den offentliga sektorn
där vi utvecklar och investerar i stora
komplexa projekt som vägar, sjukhus,
skolor och vindkraftverk. Vårt ansvar
i projekten sträcker sig från projektering, byggande och finansiering
till drift och underhåll av den färdiga
infrastrukturen.
Men för att bygga ett universitetssjukhus i världsklass behövs medarbetare i världsklass. Med 125 års erfarenhet är Skanska ett av världens
främsta projektutvecklings- och byggföretag och våra 53 000 medarbetare tillhör de bästa. När arbetsstyrkan i Nya Karolinska Solna
är som störst beräknas 3 700 heltidsarbetande vara sysselsatta av
projektet. Det är ett skräddarsytt team med experter inom allt från
finansiering och konstruktion för sjukvård och drift.
Uppdraget är ett av Sveriges största byggprojekt. Men det vi gör
kommer framför allt att forma den framtida sjukvården till en effektivare, säkrare och tryggare tillvaro för patienterna. På Skanska är
vi stolta över vår historia, men vi är ännu stoltare över att vara med
och skapa framtiden.
17
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Foto: Colourbox
Foto: Colourbox
Visste du att . .
Stockholm Life och Hagastaden i Solna. Det är två kraftfält som ska
utgöra ett världsledande centrum för forskning och utveckling inom life science.
– Solna och Stockholm blir Sveriges starkaste kort inom life science, säger
Pehr Granfalk, kommunstyrelseordförande i Solna.
... Solna har fått sitt
namn efter ordet sol
eller soln, som är en
forntida benämning
på strand eller
sjö?
Solna och Stockholm växer ihop:
Globalt tillväxtnav inom life science
I
Solna växer nu ett kluster för
framtidens life science fram –
och förutsättningarna är minst
sagt lovande: det finns en politisk
enighet om att Solna och Stockholm ska
ta en internationell tätposition inom life
science-industrin. Tills klustret står färdigt 2025, menar Pehr Granfalk
att kommunen har ett utmanande och angenämt planeringsarbete framför sig.
– När ett framtida världsledande life science-kluster och en ny stadsdel växer
fram i Solna, innebär det
36 000 arbetsplatser och
Pehr Granfalk,
kommunstyrelseordförande i Solna.
18
5 000 nya bostäder. Då gäller det att vi
tänker efter både en och två gånger så
att den nya stadsdelen Hagastaden vävs
in i den akademiska och medicinska
aktivitet som ger förutsättningar för
branschen att utvecklas.
En attraktiv miljö
För att visionen ska bli verklighet krävs
goda kommunikationer, en väl utbyggd
infrastruktur, bra lokaler för företag
samt samverkan mellan vård och näringsliv. Dessutom är ett nära samarbete
med Stockholm en förutsättning för att
Hagastaden ska bli en attraktiv stadsdel,
med moderna bostäder, arbetsplatser,
service, rekreation och nöjen.
– Det kommer att satsas ungefär 50
miljarder kronor på Karolinskaområdet,
Hagastaden och Arenastaden. Utöver det
kommer det inom loppet av åtta till tio
år att växa fram ytterligare sex stadsdelar i kommunen.
Pehr Granfalk framhåller att det är
viktigt att ta tillvara den här chansen att
låta Solna och Stockholm bli ett globalt
tillväxtnav inom life science.
– Med Karolinska Institutet, Nya
Karolinska Solna och alla företag inom
life science som etablerar sig i området, kommer Hagastaden att utgöra ett
av världens främsta centrum för forskning och utveckling inom ett område
som blir alltmer viktigt.
Företagsvänliga Solna
Solna stad ligger högst upp på listan
över de företagsvänligaste kommuner-
na – fem år i rad. Kommunen har dessutom klarat arbetslösheten bäst i landet
och är van vid tuffa omställningar. Pehr
Granfalk har ett starkt samarbete med
näringslivet när Solna tar ett av stadens
viktigaste steg någonsin.
– För att vi ska bli en tillväxthubb
handlar det om att Solna stad, Karolinska
Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Stockholms stad tar ett stort
ansvar för att attrahera skarpa hjärnor
från hela världen.
ANNON
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
ukhuset
Aktuellt på Karolinska
2012
Text: Sven-E Lindberg
●
Foto: Karolinska
Samlad vård
förbättrar prognosen
Sarkom, cancer som utgår från kroppens bindvävnad, omfattar många diagnoser och specialiteter, och
är därför traditionellt en diagnos som gör att patienten
riskerar att hamna mellan stolarna på vägen genom
sjukvården. Men med rätt omhändertagande redan
från början, kan överlevnaden för patienter med vissa
former av sarkom mer än fördubblas. Det visar flera
studier.
På nybildade Sarkom-Center Karolinska har man
därför skapat en gemensam inkörsport till sjukvården
för patienter med den relativt ovanliga och ofta komplicerade diagnosen sarkom. Från centret slussas
patienterna vidare till andra specialiteter och följs
hela tiden upp via speciella ”konferenser” för att man
ska kunna få en samlad bild av behandlingen.
I samarbetet bakom Sarkom-Center Karolinska ingår
sju kliniker och sex divisioner plus flera institutioner
från Karolinska Institutet. Det innebär att varje patient
får tillgång till bästa tillgängliga vårdkompetens,
samtidigt som man skapar en stark koppling till
sjukvården för såväl forskningen som utbildningen.
NYA TIDER PÅ BARNKIRURGEN
Förbättringsarbetet på Karolinska Universitetssjukhuset har lett till kortare köer och ökad tillgänglighet på stora delar av sjukhuset.
Barnkirurgen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus är en
av de verksamheter som har nått längst när det gäller
att korta kö- och väntetider. Kön till operation minskade under 2011 med två tredjedelar och målet att klara
vårdgarantin för nybesök uppfylldes i stort sett fullt ut.
Kapaciteten på Barnkirurgen har utökats med fler
mottagningar på dagtid, särskilda kvällsmotperationssalar.
tagningar samt två nya operationssalar.
h
Kön för operation och
iftet
behandling var vid årsskiftet
2011/2012 cirka 60
patienter jämfört med
215 ett år tidigare.
Innovationsplatsen
för medicinteknik
Sjukvård, forskning och
näringsliv vävs allt tätare samman.
På Karolinska Universitetssjukhuset etableras nu Innovationsplatsen, ett formaliserat samarbete
mellan den offentliga vården,
forskningen och läkemedels- och
medicinteknikindustrin. Tanken är
att skapa en mötesplats där de
främsta aktörerna inom sjukvården
och forskningen kan möta de
bästa innovatörerna för att stärka
Stockholmsregionens och
Sveriges roll som världsledande
kluster inom life science.
Samarbetet ska tillgodose
sjukvårdens behov av bättre och
effektivare medicinteknisk utrustning, bättre arbetsprocesser kring
utrustningen och smartare vårdkedjor. Vinsterna ska komma
sjukvården till del genom bättre
medicinska resultat och säkrare
vård till lägre kostnader.
Företagens nyttor blir att konfronteras med sjukvårdens olösta
behov som källa till nya innovationer, men också att under realistiska former få möjlighet att kliniskt studera effektivitet och
säkerhet i sina produkter.
Innovationsplatsen är en innovationspark där sjukhuset tillsammans med KI, KTH, Handelshögskolan och Södertörns
Högskola skapar en plattform
för samverkan med näringslivet –
och då speciellt med inriktning på
medicinteknik.
Gener och livsstil avgörande
4 000 patienter med reumatoid artrit (RA) har hittills kartlagts vid Reumatologiska kliniken på Karolinska. Forskningen,
som har bedrivits vid kliniken,
har fått stor internationell spridning och har lett till både ökad
kunskap om sjukdomen och
bättre behandlingsmetoder.
Forskarna vid Reumatologiska
kliniken har bland annat
visat att var tredje patient
kunde ha sluppit den allvarligare formen av RA om de
avstått från att röka.
60–70
strokepa
tienter ta
s varje m
emot på
ånad
den neuro
logiska a
vårdsenh
kuteten vid K
arolinska
Universit
etssjukhu
Avdelnin
set i Soln
gen har 5
a.
specialutb
strokesju
ildade
ksköters
kor som
ordnar de
samakuta inta
gen så att
en diagn
os kan stä
llas så sn
art
som möjl
igt.
Specialkompetens
Varje år besöker 5 500 barn
Barnallergimottagningarna på
Karolinska. Där finns en unik
kompetens som gör att
Astrid Lindgrens
Barnsjukhus nu får
utbilda barnallergologer från hela
Europa.
Hjärtstartare
går på djupet
Karolinska Universitetssjukhuset är först i
K
vä
världen med att använda en egenutvecklad defibrilla
lator för användning i tryckkammare. Hjärtstartaren
ka
kan användas i tryckkammare med ett tryck som
m
motsvarar ända ned till 18 meters djup. Därmed kan
pa
patienter som behandlas i tryckkammare snabbt få
hj
hjälp vid akuta hjärtstillestånd i samband med
be
behandling under tryck.
3 000
njurtransplantationer
Transplantationskirurgiska kliniken i Huddinge är
ett av världens främsta centra för njurtransplantationer. Redan 1964 gjordes den första njurtransplantationen i Stockholm och sedan dess har drygt 3 000
patienter fått en ny njure på Karolinska.
Sjukhuset för ofödda
KRAFTSAMLING MOT SMÄRTA
Hur mäter man smärta? Och hur skapar man ett så
bra mottagande som möjligt för patienter med olika typer
av smärta? I februari invigdes Smärtcentrum vid Karolinska
Universitetssjukhuset i Solna. Här samlas tre specialiserade
enheter‚ sektionerna för Beteendemedicins smärtbehandling,
Neuropatisk smärta samt Tumör- och traumarelaterad smärta, i
gemensamma lokaler. Det innebär att det nu finns en samlad
resurs inom specialiserad smärtvård på Karolinska. Syftet är att
stärka och utveckla framtidens smärtvård i nära samverkan mellan de olika specialiteterna. Smärtcentrum i Solna kommer också
att samverka med smärtavdelningen på Karolinska Huddinge.
Karolinska Universitetssjukhuset får som enda sjukhus
i landet utföra ingrepp för
att behandla foster i livmodern. Från 1 januari
2013 svarar Karolinska
Huddinge för alla så
kallade intrauterina
behandlingar i Sverige,
där ett ofött barn
behandlas inne i livmodern. Metoden kräver en
hög grad av specialistkompetens.
19
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset
Mikael, donator
berattar
Sveriges
nationella
stamcellsregister
”
VI BEHÖVER
DIN HJÄLP,
var det någon
som sa i telefonen. Jag
kan inte påstå att jag var
förberedd på
samtalet. Jag
hade varit
med i Tobias
Registret i nästan 20 år och nu ville
de ha min hjälp. Men jag tvekade
inte, det kändes fullkomligt självklart att göra vad jag kunde.
Är du den vi söker? Tobias Registret är i dag i stort behov av personer i åldern 18–35 år. Camilla Lindgren
och Rosa Hellström arbetar på Tobias Registret. Kontakta gärna dem för mer information, eller gör en insats
redan i dag och anmäl dig via talongen nedan eller via www.tobiasregistret.se
Tobias Registret ger svårt sjuka
chans till friskt liv
Tobias Registret är
Sveriges nationella register
för friska givare av blodbildande stamceller.
Registret startade 1992
och fick sitt namn efter
Tobias som avled 17 år
gammal i en blodbristsjukdom. Till honom lyckades
man inte hitta en
passande donator.
D
et finns totalt mer än 20
miljoner givare registrerade i olika register i världen.
Av dessa är cirka 40 000
personer registrerade i Tobias Registret.
Mer än 600 svenskar har donerat benmärg/blodstamceller och därmed gett
svårt sjuka personer, världen över,
chansen att bli friska.
Tobias Registret samarbetar med Nationella navelsträngsblodbanken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
och utför sökningar för svenska och utländska patienter efter förfrågan från
patientsjukhuset.
Dina stamceller kan rädda liv
Varje dag drabbas någon av en allvarlig
sjukdom som kan kräva transplantation
av stamceller. Det kan vara leukemi, svår
blodbrist, immunbristsjukdom, ämnesomsättningssjukdom eller svår strålningsskada. I sådana fall kan en transplantation av blodbildande stamceller
vara den enda behandling som kan
rädda livet på den som drabbats.
De flesta patienter hittar ingen passande givare inom sin familj och behöver
därför söka en obesläktad givare för sin
överlevnad.
För att man skall kunna ge stamceller
till en annan människa krävs att givare
och mottagare har samma vävnadstyp.
Detta analyseras genom blodprov.
Hur går det till att ge stamceller?
Det finns två sätt att ge blodstamceller.
Det ena sättet sker i operationssal.
Givaren är sövd och man suger upp
stamcellerna med hjälp av sprutor från
de bakre höftbenskammarna.
Det andra sättet, som är vanligast i
dag, sker på blodcentral. Givaren får
först ta ett kroppseget hormon med
hjälp av sprutor fyra eller fem dagar i
rad. Därefter samlas stamcellerna in i
en maskin via venen i armvecket. Hela
processen tar ungefär fyra timmar, sedan
kan man gå hem.
Tobias Registret ägs och administreras
av Stockholm Care AB som tillhör
Stockholms läns landsting.
V isste du att . .
… man endast ly
ckas hitta
passande givare
till 80
procent av de pa
tienter som är
i behov av livsavg
örande stamceller? Det ta tro
ts at t det finns så
många anmälda
givare världen
över. Det finns fl
er
olika vävnadst yp a miljoner
er. Där för är
det kanske just
Du som
behövs för at t rä
dda
et t liv !
EFTER DE INLEDANDE proverna
togs beslutet att jag var lämplig
som donator. Det var mycket att ta
in och jag lärde mig mycket. Jag
var inte rädd eller orolig, det enda
jag var lite osäker på var hur jag
skulle kunna injicera det nödvändiga läkemedlet.
DAGARNA INNAN donation fick jag
hjälp att ta den första sprutan på
min lokala vårdcentral. Under övervakning av en sköterska öppnade
jag min första spruta och blev rejält
överraskad av hur enkelt det var att
sticka sig själv, det kändes ju
knappt.
PÅ KVÄLLEN BÖRJADE värken
komma som en träningsvärk i hela
kroppen, som blev rätt ”trög” under
de här dagarna. Det mesta var
jobbigt. Men det gick trots allt att
sköta arbetet. Processen kändes
betydligt enklare när jag visualiserade hur mottagaren av mina stamceller måste må. Han gick ju igenom
cellgiftsbehandling som slog ut
hela immunförsvaret.
EFTER FYRA DAGAR och åtta
sprutor var det dags för donation.
Det var en stilla dag. Uppkopplad
till maskinen med en nål i varje arm
i ungefär fem timmar. Det blir gott
om tid till funderingar! Personalen
var vänlig och gjorde allt för att det
skulle gå så bra som möjligt. Och
den
de tidigare smärtan i kroppen
försvann
för
under processen. Jag är
inte
int säker på att jag fattat att jag
har
ha fått vara med och ge en annan
människa
mä
en chans till i livet, men
jag är säker på att jag skulle
göra
g
det igen om jag fick
möjlighet.
– TÄNK OM DET var min son?
Min dotter? Tanken är nästan
för skrämmande att ens tänkas.
Om det ofattbara inträffade, att
d
det drabbade dem, så önskar jag
at
att det finns donatorer där för dem.
Bli donator du också!
✂
Anmäl dig till Tobias Registret
Du som är mellan 18–35 år och fullt frisk kan anmäla dig. När vi mottagit din anmälan får du information med en
begäran om att lämna blodprov, som analyseras och registreras i Tobias Registret. Dina personuppgifter kan bara
hanteras av personal på Tobias Registret.
Namn: .......................................................................... Adress:....................................................................................
Postadress: .......................................................................... Personnummer: ........................................................
Telefon:........................................................................Mobil:.........................................................................................
E-post:..............................................................................................................................................................................
❒ Kvinna ❒ Man ❒ Jag är fullt frisk
Lägg talongen i ett kuvert (frimärke behövs ej) och skicka till: Tobias Registret C259, Svarspost,
Kundnummer 120550200, 141 20 Huddinge
20
www.tobiasregistret.se
Tel. 08-746 80 20
[email protected]
Foto: Sethson.nu
ANNONS