Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen Appendicit
2015-02-01 Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit • 10-30 års ålder • Långsamt isättande smärta • Smärtvandring • Initialt omkring naveln-McBurneys punkt • Smärta – Rörelse – Hosta – Höger fossa – Muskelförsvar – Perman-Rovsings tecken – Kräkning o illamående 2015-02-01 • Diarré/förstoppning Appendicit-symptom och utredning • Temp • Förhöjda – LPK-Leukocyter – CRP • Bakterier i urin • Hematuri • Undersökningar – Rektalpalation – Datortomografi 2015-02-01 1 2015-02-01 Differentialdiagnoer Barn • ”Körtelbuk” - inflammation i lymfkörtlar • Invagination Kvinnor • Salpingit • Extrauterin graviditet 2015-02-01 Omhändertagande av patienter med appendicit • Öppen eller laparoskopisk appendektomi • Ickekirurgisk behandling – Enbart antibiotika • Perforerad app. – allvarligare och längre vårdtid 2015-02-01 Colon irritabile (IBS) • Funktionell tarmrubbning • 10-15 procent av befolkningen i Sverige • Dubbelt så många kvinnor • Debuterar vanligen vid 30-40 år • Genetisk komponent 2015-02-01 2 2015-02-01 IBS- symtom • Buksmärta, speciellt efter måltid • Uppkördhetskänsla • Gasbesvär • Avföringsrubbningar • Känsla av ofullständig tarmtömning • Urgency 2015-02-01 Utredning • Anamnes • Lab. Prover • Rektoskopi/sigmoideoscopi • Koloskopi med biopsier • Kolonrtg • Gastroskopi • Gallrtg • Gyn. undersökning 2015-02-01 Diagnos- Internationellt fastställda kriterier • Återkommande besvär av smärta eller obehag i buken under minst 3 dagar/månad de senaste 3 månaderna. • Symtomdebut för minst 6 mån. sedan Minst två av följande karaktäristiska: • Lindring av besvär vid defekation • Försämring med förändrad avföringsfrekvens • Försämring med förändrad avföringskonsistens (Ericson & Ericson, 2012, .s. 413) 2015-02-01 3 2015-02-01 Behandling av symtom • Återkommande diarré – stoppande läkemedel • Förstoppning – ökat fiberintag • Antidepressiva medel • Vid kramper i buken-Papaverin • Hypnos 2015-02-01 Omvårdnadsåtgärder • Tydlig information om att ingen bakomliggande sjukdom kan påvisas. • Kostråd • Regelbundna måltids och avföringsvanor • Bulkmedel • Utvärdera fiberintaget • Motion • Undvika gasbildande mat • Små portioner men ofta 2015-02-01 Kolorektal cancer • En av de vanligaste cancersjukdomarna • Hög ålder Riskfaktor förutom ärftlighet är hög konsumtion av fett och kött Troliga skyddande faktorer är: – Fysisk aktivitet – Fibrer i form av grönsaker och frukt – Östrogen – NSAID preparat 2015-02-01 4 2015-02-01 Kolorektal cancer • Cancer i högerkolon – Diffusa symtom-trötthet, avmagring och matleda, ev. obehag från buken, smygande anemiserande blödningar är vanliga • Cancer i vänsterkolon – Tidigare symtom – Avföringsrubbningar – Knipsmärtor 2015-02-01 Kolorektal cancer • Rektalcancer – Trängningar med blod i avföringen Diagnos • Bukpalpation • Rektalpalpation • Rektoskopi med biopsi • Kolonrtg • Sigmoideoskopi / Koloskopi 2015-02-01 Kolorektal cancer-Behandling • Kirurgi – Cekum och kolon ascendens- Högersidig hemikolektomi – Transversum-transversumresektion – Kolon descendens-vänstersidig hemikolektomi – Sigmoideum-sigmoideumresektion – Rektumamputation med permanent sigmoideostomi 2015-02-01 5 2015-02-01 Berättelsen om Johan Johan är 65 år och gift. Han gick i pension för sex månader sedan, men arbetar fortfarande cirka två dagar i veckan som konsult på ett IT-företag. Han är gift med Carmencita och har två vuxna barn och fyra barnbarn. Johan lever ett fysiskt aktivt liv med rikt socialt umgänge, spelar golf, tränar på gym och reser gärna utomlands. Han har ett bra samliv med sin fru och det sexuella livet betyder mycket för honom. Under en längre tid har Johan haft omväxlande lös och hård avföring, ibland med inslag av slem och blod. På senare tid har han också trängningar till avföring och en känsla av ofullständig tarmtömning med täta toalettbesök. • Utredning Efter besök på vårdcentralen skickas en remiss till kirurgmottagningen med misstanke om rektalcancer. Johan kallas för ett besök till kirurgmottagningen och har då med sin fru. I utredningen ingår rektoskopi och rektalt ultraljud samt CT lever och lungröntgen för att kartlägga eventuella metastaser till lever och lungor. Efter undersökningarna får Johan information om att han har en rektalcancer, tumören sitter cirka fyra cm innanför slutmuskeln. Då tumören är belägen nära slutmuskeln informeras Johan om att ändtarmen kommer att tas bort och att han kommer att få en sigmoideostomi. Han får en första information om vad detta innebär. Fortsatt handläggning Johan får ett telefonnummer till kontaktsjuksköterskan, som han kan ringa, och kontaktsjuksköterskan ringer även upp efter några dagar för att bemöta Johans oro och svara på frågor. Vid det preoperativa besöket får Johan tillsammans med frun information av behandlande läkare om vad utredningen visar. Vid detta besök träffar han och hans fru också sjuksköterska, stomiterapeut, narkosläkare och sjukgymnast. Johan är orolig över hur sexualfunktionen kommer att påverkas och vad det innebär att leva med stomi. Läkaren informerar Johan om vad en rektumamputation innebär genom att rita upp en bild och förklara hur operationen går till. 6 2015-02-01 Fortsatt preoperativ planering Han redogör också för strålbehandlingen som ges veckan innan operationen och den påverkan som operationen kan ge på vattenkastning och sexualfunktion och att Johan kommer att ha ett sår i perineum. Sjuksköterskan och stomiterapueten lyssnar till Johans och hans frus berättelse om vilka tankar de har inför operationen vad de känner till och vad de speciellt oroar sig för? De får sedvanlig preoperativ information om vad som kommer att ske och varför. Stomiterapeuten gör också en stomimarkering i samråd med Johan. (Carlsson, E. & Persson, E.: (2012). Omvårdnad av patienter med kolorektala sjukdomar (s. 85-86). I Lindvall, L.(red.), Omvårdnad vid kirurgiska sjukdomar, Lund: Studentlitteratur) Rektalcancer-behandling • Preoperativ strålbehandling minskar lokalrecidiven • Adjuvant cytostatika behandling • Metastaserar framörallt i lever och lungor • TNM-klassifikation – T-tumörens lokala utbredning – N-lymfkörtelmetastaser – M-fjärrmetastaser • Ca 60 % botas • Screening 2015-02-01 Ileus • Mekanisk ileus – Peristaltiken ökar i intensitet och frekvens • Paralytiskt ileus – Peristaltiken minskar 2015-02-01 7 2015-02-01 Ileus - orsaker • Mekaniskt hinder – Adherenser - brider – Gynekologiska tumörer – Crohns sjukdom – Gallsten 2015-02-01 Mekaniskt ileus orsaker a. Bråck (inklämning) b. Invagination c. Strangulation d. Volvulus e. Tumörstenos f. Gallsten 2015-02-01 Ileus-symtom • Knipsmärtor, intervallsmärta • Kräkning • Inga gaser eller avföring • Uppkördhet, utspänd buk • Feber, allmänpåverkan, dehydrering och chock som sena symtom 2015-02-01 8 2015-02-01 Ileus-undersökningar behandling • BukÖverSikt=BÖS • Passageröntgen • Fasta • Iv Vätske och elektrolyttillförsel • Ventrikel sond 2015-02-01 Omhändertagande av patienter med Ileus • Parenteral vätska – Ersätt redan uppkomna förluster – Ersätt pågående förluster • Justera elektrolytrubbningar • Om inte hindret släpperExplorativ laparotomi 2015-02-01 Divertikulit • Inflammation • Kan förväxlas med koloncancer • Ca 70 % av personer >80 år har divertiklar 2015-02-01 9 2015-02-01 Divertikulit smärta • Ömhet i nedre delen av buken • Molande smärta • Strålar ut • Smärta under några dagar (om ej perforation) • Förvärras om patienten rör sig 2015-02-01 Divertikulit symptom • Illamående, kräkningar Perforerad divertikulit • Dysuri och trängningar till vatten-kastning • Svåra smärtor nedtill i buken • Ändrade avföringsvanor • Hög feber • Opåverkat AT • Takykardi, takypné • Resistens i rectum kan förekomma • Septisk chock • Peritonit • Måttlig tempstegring 2015-02-01 Divertikulit prover och undersökningar • Förhöda Leukocyter och CRP • Feber runt 380 • BÖS – för att utesluta ileus – Påvisa fri gas • CT 2015-02-01 10 2015-02-01 Omhändertagande av patient med diverticulit • Påverkat AT, buksmärtor, feber-Sjukhusvistelse • Fasta, vätska antibiotika intravenöst • Kirurgi vid stenos, kronisk smärta. • Perforation-akut op 2015-02-01 11
© Copyright 2024