1. No category

Sjöstridskrafternas
arbetstidsavtal
med anvisningar
Sjö Arb Anv
(2013 års utgåva)
(2013 års utgåva)
Sjö Arb Anv
(2013 års utgåva)
Sjö Arb Anv
(2013 års utgåva)
Sjö Arb Anv
(2013 års utgåva)
Sjö Arb Anv
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 0
sid 1(2)
(2013 års utgåva)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SJÖ ARB ANV 2002
(2014 års utgåva)
1.
Förbandsavtal om arbetstid för anställd personal vid
Sjöstridskrafterna (SjöArb 02)
2.
Undantag från arbetstidsregleringen
3.
Underlagsperioder/Normalarbetstid
4.
Planering av arbetets tidsförläggning
5.
Fast Lista/Beräkningsunderlag
6.
Vakt/Beredskap
7.
Sjödygn
8.
Hemmahamn/Icke hemmahamn
9.
Övertidsbestämmelser
10.
Tjänstledighet/Sjukdom
11.
Avtal angående semesterns förläggning vid
sjöstridsförbanden
12.
Anvisningar rörande föräldraledighet
13.
Sjöstridskrafternas avtal vid särskild verksamhet
14.
Insatsavtal
15.
Rökdykersättning
16.
Protokoll från Partsammansatta gruppen
17.
Övrigt
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 0
sid 2(2)
(2013 års utgåva)
Ändringsblad
Notera varje insättning av ändrings- och kompletteringsblad.
Ändring
nummer
Datum
Ändring
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
2013-02-22
Insatt den
Sign
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 1
(2013 års utgåva)
FÖRBANDSAVTAL OM ARBETSTID FÖR ANSTÄLLD
PERSONAL VID SJÖSTRIDSKRAFTERNA
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 2
(2013 års utgåva Ä1)
UNDANTAG FRÅN ARBETSTIDSREGLERINGEN
1. Undantag från arbetstidsreglering
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 2
(2013 års utgåva Ä1)
UNDANTAG FRÅN ARBETSTIDSREGLERINGEN
1.
Undantag från arbetstidsregleringen
I enlighet med Försvarsmaktens arbetstidsavtals underbilaga 21 är följande arbetstagare
undantagna från arbetstidsreglering:
-
Högre stabsofficersutbildning (HSU)
Stabsutbildning (SU)
Taktisk stabskurs (TSK)
Concept development and experiment (CD & E)
Militärteknisk påbyggnadskurs (MPU)
Parterna är överens om att förteckningen över kurser/utbildningar regelbundet ska överses.
1
HKV, 2012-10-08, 16 115.65477, Arbetstidsavtal OFR
2013-02-22
Ä1
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 3
(2013 års utgåva)
UNDERLAGSPERIODER/NORMALARBETSTID
1.
Underlagsperioder
2.
Normalarbetstid
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 3
Sida 1(2)
(2013 års utgåva Ä1)
Underlagsperioder 2014
Årsarbetstiden för sjöstridskrafternas personal under 2014 fastställs
till 1972 timmar.
Perioder Underlagsperioder Antal
NormalKvar av Förslag
Veckor
veckor arbetstids- Årsarbetstill
Datum
mått
tiden
lista
perioden
senast
Beräkningsunderlag till
FM HRC
LönEsenast
1)
Per. 1
V401-402
0101 - 0112
2-
48
1924
131205
140117
Per. 2
V403-407
0113 - 0216
5
200
1724
131217
140218
4
160
1564
140121
140318
4
160
1404
140218
140417
5
168
1236
140318
140520
4
140
1096
140422
140617
5
192
904
140520
140721
4
160
744
140624
140819
5
200
544
140722
140922
4
160
384
140826
141021
4
156
228
140923
141118
4
160
68
141021
141215
3-
68
0
141118
141215
Per. 3
Per. 4
Per. 5
Per. 6
Per. 7
Per. 8
Per. 9
Per. 10
Per. 11
Per. 12:1
Per. 12:2
V408-411
0217 - 0316
V412-415
0317 - 0413
V416-420
0414 - 0518
V421-424
0519 - 0615
V425-429
0616 - 0720
V430-433
0721 - 0817
V434-438
0818 - 0921
V439-442
0922 - 1019
V443-446
1020 - 1116
V447-450
1117 - 1214
V451-501
1215 - 1231
1) Vid behov av kompletteringslistor, insänds dessa snarast.
Summa arbetstid under året: 1972 h
2013-02-22
Arbetstid 2014
Jan
1
on
2
to 8
3
fr 8
4
lö
5
sö
6
må
7
ti 8
8
on 8
9
to 8
10
fr 8
11
lö
12
sö
13
må 8
14
ti 8
15
on 8
16
to 8
17
fr 8
18
lö
19
sö
20
må 8
21
ti 8
22
on 8
23
to 8
20
fr 8
25
lö
26
sö
27
må 8
28
ti 8
29
on 8
30
to 8
31
fr 8
168
Allm helgdagar:
Feb
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
1972 timmar
Mars
lö
1
sö
2
må 8
3
ti
8
4
on 8
5
to 8
6
fr 8
7
lö
8
sö
9
må 8
10
ti
8
11
on 8
12
to 8
13
fr 8
14
lö
15
sö
16
må 8
17
ti
8
18
on 8
19
to 8
20
fr 8
21
lö
22
sö
23
må 8
24
ti
8
25
on 8
26
to 8
27
fr 8
28
29
30
31
160
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
168
April
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
4
8
8
8
8
8
8
4
152
Maj
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
160
Juni
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
8
8
8
4
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
148
Juli
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
184
Aug
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
168
Sept
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
176
Okt
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
4
180
Nov
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Nyårsd 1 jan, Trettond 6 jan, Långf redagen 18 april, Påskd 20 april, Annandag Påsk 21 april, 1 maj, Kristi Himmelsf.d 29 maj , Nationaldagen 6 juni, Pingstd 8 juni Midsommard 21 juni, Alla Helgons d 1 november, Juldagen 25 december, Annandag jul 26 december
Tjänstgöringsfria dagar:
Midsommarafton 20 juni, Julafton 24 december, Nyårsaf ton 31 december.
Skärtorsdagen 17april, 30 april, 5 juni, 31 oktober, 23 december
4h arbetstidsförkortning:
Förslag till Lista
Förslag till Lista / Till Lön
Till FM HRC LöneE
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
160
Dec
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
lö
sö
må
ti
on
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
4
8
8
148 1972
2013-02-22
Sida 2(2)
Uppslag 3
Sjö Arb Anv 2002
(2013 års utgåva Ä1)
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 4
(2013 års utgåva)
PLANERING AV ARBETETS TIDSFÖRLÄGGNING
1.
Planering av arbetets tidsförläggning
2.
Övriga planeringsnormer
2.1
För personal som tillförs förband inom sjöstridskrafterna
2.2
För personal som planerat lämnar sjöstridskrafterna
2.3
För personal som oplanerat lämnar sjöstridskrafterna
2.4
Kommenderad personal från sjöstridskrafterna
2.5
Vissa särskilda bestämmelser för ubåtsräddningsfartyget Belos
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 4
Sida 1(4)
(2013 års utgåva)
1.
Planering av arbetets tidsförläggning
Tidsförläggning av arbete beror på den verksamhet som bedrivs. Härvid skall den utbildnings-,
övnings-, beredskaps- och insatsverksamhet som ingår i huvudproduktionen styra tidsförläggning av arbetet för övriga funktioner.
Vid utläggning av arbetstider skall hänsyn tas till följande normer:
 ARBETSTIDSBANK- Arbetstidsbanken är det instrument som planeraren har för att på
bästa sätt disponera individens arbetstid under året. Arbetstidsbanken får inte avvika från
normalarbetstiden med mer än plus 180 timmar eller minus 40 timmar.
 ARBETSPASS- Ett arbetspass är en sammanhängande period av arbetstid. Antalet arbetspass under en arbetsperiod bör inte vara fler än två. Ett arbetspass får inte vara kortare än
fyra timmar. Under gång styr rådande sjövaktssystem och övningsverksamhet antalet
arbetspass.
Förtydligande:
Dock kan det vid vissa tillfällen finnas en anledning att 2 timmar läggs ut tex. efter
vakttjänst för avlämning av vakttjänst. kan även gälla lör-, sön- och helgdag.
Läggs 2 timmar ut skall arbetsgivare och arbetstagare vara överens.
 ARBETSPERIOD- En arbetsperiod är tiden från det första arbetspassets början efter en
viloperiod till det sista arbetspassets slut före nästa viloperiod. En arbetsperiod får omfatta
högst 14 timmar.
Undantag: under gång är rådande sjövaktssystem och övningsverksamhet styrande. Detta
innebär att under enstaka sjödygn kan arbetsperiodens längd för viss personal överstiga 14
timmar. Den sammantagna snittarbetstiden under ett flertal sjödygn får dock inte överstiga
14 timmar.
 AVRÄKNINGSPERIOD- Den period, som den disponibla arbetstiden, eller del av
kalenderår, som arbetspassen fördelas på så att den genomsnittliga arbetstiden per vecka
(40 timmar) inte överstiger den arbetstid som gäller för arbetstagaren.
 FRIDAGAR- Antalet fridagar för en arbetstagare skall under ett kalenderår uppgå till
minst 104. Av dessa skall minst 32 dagar förläggas till lördag/söndag eller söndag/måndag.
I den fasta listan skall fridagar som normalt är arbetsdagar markeras (kod FD).
 GENOMSNITTLIG ORDINARIE ARBETSTID- Den genomsnittliga
normalarbetstiden skall vara 40 timmar/vecka. Under veckor där en helgdag infaller på
måndag - fredag eller innehåller arbetsdagar som infaller på Midsommar-, Jul-, eller
Nyårsafton avräknas arbetstiden med åtta timmar. För arbetsdag som infaller på Trettondagsafton, Skärtorsdagen, 30 april, dag före Alla Helgons Dag, 5 juni samt den 23
december avräknas arbetstiden med fyra timmar.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 4
Sida 2(4)
(2013 års utgåva)
 OBEKVÄM TID- Verksamhet som planeras under obekväm tid planeras som sjödygn.
Som obekväm tid räknas tid mellan kl 1900 – 0700 samt tid på lör- sön- och helgdagar
Undantag:
Enstaka individ för enskilt arbete, enstaka arbetspass fram till kl 2100 samt kortare
enstaka arbetspass, upp till fyra timmar, lör- sön- och helgdagar.
2 timmars arbetstid läggs ut schablonmässigt för avlämnande av vakt.
Vid örlogsbesök utomlands planeras friställd personal 4 h schablon/dag. Schablontiden får
endast användas för deltagande i representation som meddelas senast dagen före.
 PLANERINGSPERIOD- Period skall omfattar minst (2) veckor, fyra (4) till fem (5)
veckor eftersträvas, och redovisar arbetstagarens planerade och fastställda arbets- och
fritid. Perioden skall vara fastställd och delgiven arbetstagaren senast 27 dagar innan
perioden börjar. Planeringsperiod och underlagsperiod kan men behöver inte sammanfalla.
 RAST- Rast skall omfatta minst 30 minuter. Tid för rast räknas inte som arbetstid.
 RESTID- En arbetstagare som fullgör tjänsteresa på tid som inte är arbetstid har rätt till
restidsersättning. Restidsersättning utbetalas enligt FAS (2007-11-28, 57:00 kronor/ hel
timme).
 SJÖDYGN- Ett sjödygn omfattar en period om 24 timmar. För denna period görs en
schablonmässig arbetstidsavräkning med 14 timmar.
 SJÖDYGN-PLANERING- Det genomsnittliga arbetstidsuttaget för ett (1), eller en
period av sammanhängande sjödygn, får ej överstiga 14 timmar (se dock
ARBETSPERIOD).
 SJÖDYGN-PERIOD- Som en period av sammanhängande sjödygn, räknas
arbetstidsmässigt även flera perioder av sjödygn där avbrottet mellan det sista sjödygnet i
den föregående perioden och det första sjödygnet i den följande perioden inte bryts av
veckovila där det erbjuds fri hemresa.
 TIMPLANERING- Planering av arbetstid som avviker från normalarbetsdag plus eller
minus, till sjöss eller i land mellan klockan 0700 – 1900. Undantagsvis för enstaka individ
för enskilt arbete fram till klockan 2100.
 TJÄNSTERESA BERÄKNING AV ARBETSTID- Restid som faller inom klockslagen
för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid.
 TJÄNSTERESA UTRIKES- Vid utrikes tjänsteresa planeras arbetstid enligt SjöArb
och ersättning för utebliven veckovila erhålles enligt Försvarsmaktens avtal om
arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 29§.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 4
Sida 3(4)
(2013 års utgåva)
 UNDERLAGSPERIOD- Period som huvudsakligen omfattar fyra (4) till fem (5) veckor
och utgör underlag för beräkning av de rörliga lönetilläggen. Förteckning över
underlagsperioder utges årligen.
 VECKOVILA- Arbetstiden skall planeras så att arbetstagaren erhåller veckovila.
Veckovilan skall vara minst 36 timmar. Veckovilan för två på varandra följande
sjudagarsperioder kan slås samman så att ledigheten för den första perioden förläggs i en
följd med ledigheten för den senare perioden. Sådan sammanslagen veckovila skall omfatta
minst 72 timmar.
 VECKOVILA VID VISSA TILLFÄLLEN- En sammanslagen veckovila vid längre
verksamhet, ex. vis PFF eller vapensystemprover. Veckovilan skall vid verksamhet om 1214, 15 - 21, eller 22 dagar och mer omfatta 4, 6 eller 8 dygns sammanhängande vila i nära
samband med verksamhetens slut.
Anvisning:
För verksamhet som pågår mer än 11 dagar, skall förhandling ske vid varje enskilt
tillfälle.
 VILOPERIOD- En viloperiod, som omfattar tiden från det sista arbetspassets slut i en
arbetsperiod till det första arbetspassets början i påföljande arbetsperioden, skall omfatta
minst tio timmar.
Undantag:
Vid vakttjänst samt under gång kan viloperioden tas ut delat, med hänsyn till rådande
sjövaktssystem och verksamhet, den genomsnittliga viloperioden omfattar
10 timmar. Dock bör minst fem timmar vara sammanhängande.
 ÅRSARBETSTID- Den arbetstid en arbetstagare har att fullgöra under ett kalenderår.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 4
Sida 4(4)
(2013 års utgåva)
 2.
2.1
Övriga planeringsnormer.
För personal som tillförs förband inom sjöstridskrafterna.
För samtlig personal som tillförs sjöstridskrafterna gäller att kvarvarande tid för kompensation
(ÖD, övertid) utöver 40 timmar (omräknad tid), skall vara reglerad innan tjänstgöringen
börjar.
Disponibel årsarbetstid reduceras med den normalarbetstid (förteckning uppslag 3) som
förbrukats från årets början till dag före tjänstgöringsdag inom sjöstridskrafterna.
2.2
För personal som planerat lämnar sjöstridskrafterna (skolor eller annat
verksamhetsställe med annat arbetstidsavtal).
Disponibel årsarbetstid skall reduceras med den normalarbetstid som återstår fr o m dagen
efter det tjänstgöringen inom sjöstridskrafterna upphör. Individens årsarbetstid bör räknas
fram i ett tidigt skede för att undvika plötsliga överraskningar om över- eller underutnyttjande
av den disponibla arbetstiden.
Plusarbetstid skall vara reglerad innan individen påbörjar sin nya tjänstgöring. Minustid får ej
finnas.
2.3
För personal som oplanerat lämnar sjöstridskrafterna (undantagsfall).
Den till tjänstgöringstiden disponibla arbetstiden måste vara reglerad. Företrädesvis skall en
senareläggning av omplaceringen göras för att hinna tidskompensera individen.
I undantagsfall kan plustid regleras ekonomiskt (enkel övertid).
2.4
Kommenderad personal från sjöstridskrafterna.
För personal som tillfälligt kommenderas till tjänstgöring utanför sjöstridskrafterna (IK,
instruktörsförstärkning mm) måste tidig kontakt tas med förrättningsplatsen (t.ex. SSS) så att
fast lista/beräkningsunderlag kan fastställas för aktuell/-a period/-er. Individen skall under
kommenderingen planeras enligt SjöArb.
2.5
Vissa särskilda bestämmelser för ubåtsräddningsfartyget Belos
§ 1. Inledande bestämmelser
För deltagare, i sådan verksamhet i samband med dykning i tryckkammarsystem och som
pågår under minst ett (1) dygn (kammardykningsdygn), gäller sjödygnsersättning enligt kap 7.
Avses sådan verksamhet jml RMS: Dyk, vistelse i tryckkammarsystem i samband med
dykning, utgår förhöjt belopp med 100%.
§ 2 Friställning för kammardykningsdygn
För deltagare som vistas i tryckkammarsystemet under minst två (2) dygn, skall om han så
önskar, erhålla två (2) friställningsdygn i omedelbar anslutning till dykningsperiodens slut.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
(2013 års utgåva)
FAST LISTA/BERÄKNINGSUNDERLAG
1.
Listförhandling
2.
Fast Lista/Beräkningsunderlag
2.1.
Definitioner
2.2.
Kodförteckning
2.3.
Fast Lista/Beräkningsunderlag
2.4.
Insändande och arkivering
3.
Anvisningar Fast Lista/Beräkningsunderlag
3.1.
Anvisning beräkningsunderlag
3.2.
Arbetstidsavräkning
3.3.
Utvärdering
3.4.
Kontering
3.5.
Bevakning
3.6.
Semesteravräkning
3.7.
Avräkning övertidskompensation
3.8.
Måltider
3.9.
Anteckningar
3.10.
Bestyrkan
3.11.
Haft del
3.12.
Identifikation/Personuppgifter
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 1(10)
(2013 års utgåva)
1.
Listförhandling
1.1
Förslag till ny lista skall delges arbetstagaren senast 27 dagar före den tidpunkt då
listan är avsedd att träda i kraft. Delgivning av förslag till lista skall signeras av arbetstagaren.
1.2
Vid oenighet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren sker listförhandling med
berörd arbetstagarorganisation. Denna listförhandling skall bedrivas så att den,
om inte särskilda skäl föreligger, är avslutad senast två veckor innan listan skall
börja tillämpas. Listförhandlingen är avslutad när parterna skriftligen har enats
om listan.
1.3
Om fast lista inte delges arbetstagaren eller arbetstagarorganisationen senast vid
tid enligt pkt 1.1, gäller för arbetstagaren normalarbetstid och fastställd vaktlista
för de två veckor som ligger närmast att fastställa.
1.4
Den förhandlings- och informationsskyldighet som föreskrivs i punkt 1.1-1.2
ersätter arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL i
samma frågor.
1.5
Bestämmelserna i punkt 1.1-1.3 ersätter också den skyldighet som arbetsgivaren
har enligt ATL att i förväg lämna arbetstagare besked om den ordinarie arbetstidens
och beredskapens förläggning.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 2(10)
(2013 års utgåva)
2.
Digital ”Fast lista/Beräkningsunderlag”
Exemplet visar digital ”Fast lista/Beräkningsunderlag.”
Vecka nr
Dat um
Dag
Må
Arb et stid skod
301
302
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må
FD FD FD FD FD FD SD1 ND ND ND K2 FD FD
Arbetstidsavräkning
Ti
On To
Fr
Lö Sö Må
Ti
On To
Fr
Lö
Sö Må
Ti
On To
Fr
Lö Sö
År/ period
Arbet st id år
Normal
Ind ivid
2013
1980
1
1825,0
40,0
64
1916
40,0
1785,0
53,0
Ut lagd arbet stid
Vaktkod/ B
Avgår övrigt
Uppkommet
Planera/ planerat
Sjö D yg n N r:
Transport
1
Klockslag
08.00
Dif f årsarbet stid
07.30
Ex: 19:00
Sem esteravräkning
07.30
13.00
Transport in
Året s
Sparad
31
22
Ut t ag
Arb et stid i t im
14 ,0
8 ,0
8,0
8,0
31
22
Avräkning övertidskom p
2,0
Åt erstår
EH
Kompl f ör ö-t id
Övert id enkel
i t im kval
Transport in
Fjh
Bestyrkes
Lunch
M iddag
Kvalif icerad
Omräknat i t immar
Avvikelsekont .
Frukost
Enkel
Tid
5,0
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Fjh
X
X
X
X
X
X
X
1
X
Summa
X
1
X
X
1
X
Konteringar
Nät v.akt ivit et
Order
Kostnad sst älle
Nr
1
Anteckningar
Inf o
X
1
X
X
1
X
X X X
X X X
X X X
Bevakning
Övert id
i t immar
X
X
X
X
X
X
Summering
för perioden
X
X
X
X
X
X
Transport
in
X
X
X
X
X
X
Planerad
Summa
år/ kv
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X X X
X X X
X X X
Utvärdering
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ut t ag i perioden
Åt erstår
Ut t ages vecka nr
Måltider
Beslut
utö ver
avtal
Und er perioden
erhållna f ria
målt id er
2
Enk
Frukost
3
Kval
Lunch/ M iddag
4
Varav/ I-ÖT
5
Timers/ SD2-5
Ant al
Till Sjöss
I land
5
Arbetstagarens signatur
Veckonummer
Vakt dygn/ B1
Dat um
Signat ur
B2
Övert id enl 9§ ATL
Se ant eckningar
Bestyrkan
Tillhörighet
Namnt eckning
Flot tilj/ mot sv
1.Ubflj
Namn
Bef at t ning
Per Edling
Fart yg/ mot sv
SC
Stab / N6
Identifikation/Personuppgifter
Grad/Tit el
Kn
Namn
Personnummer
Erik Dahlström
810117-XXXX
Period
1
År
2013
Arbetsgivaren utger årligen underlag över normalarbetstidens förläggning samt gällande
underlagsperioder. Av underlaget skall det framgå den arbetstid som arbetstagaren har att
fullgöra under ett kalenderår. Vidare skall det framgå tidpunkter på förslag till listans fastställande och tidpunkt för inskickande av beräkningsunderlag till lönekontor.
Förslag till fast lista skall delges arbetstagaren senast 27 dagar före den tidpunkt då listan är
avsedd att träda i kraft. Listan skall omfatta en fastställelseperiod om minst 2 veckor. 4 till
5 veckor eftersträvas.
Anvisning;
Vid behov av uppdelning av fastställd planeringsperiod genomförs förhandling om avsteg
mellan lägst förbandschef och lokal ATO
Om någon, utan att det varit känt, tillträder befattning vid förbandet med en
framförhållning mindre än 27 dagar, skall ATO meddelas och förslag till fast lista snarast
tas fram. Det åligger tillträdande befattningshavare att i god tid ta kontakt med förbandet
för att informera sig om sin planering.
Om någon lämnar förbandet under löpande period, bör om möjligt kontakt tas med individens
nya förband för samordning av listan. Lämnande individer skall, om inte annat överenskommits med mottagande förband, medföra arbetstid som motsvarar 8 timmar per kvarstående arbetsdag till sin nya arbetsplats.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 3(10)
(2013 års utgåva)
Underlag för framtagning av den fasta listan är:
 Verksamhetsplan för sjöstridskrafterna
 Förbandsschema
 Fartygsschema
 Vaktlista
 Semester- ledighetsplan
 Förteckning normalarbetstid
Grundkrav på Fast Lista
Av lista skall framgå:
- vilka arbetspass och tjänstgöringstider som gäller för arbetstagaren under
planeringsperioden.
- planerade vaktdygn, beredskap, planerade fridagar samt planerad semester.
- planerade sjödygn samt planerad tjänstgöring utanför ordinarie hemmahamn.
2.1
Definitioner
Tjänstgöring utanför ordinarie hemmahamn:
För sjöstridskrafterna är ordinarie hemmahamn antingen ÖHB, ÖHK eller Skredsvik.
Med tjänstgöring utanför ordinarie hemmahamn avses tjänstgöring då arbetstagaren inte kan
åka till och från hemmet med normalt använda färdmedel och normala restider.
Beredskap:
Period (del av period) om 24 timmar kl 0800- kl 0800 då arbetstagaren står till arbetsgivarens
förfogande för att vid behov utföra arbete. För beskrivning av beredskap och beredskapstyper
se Uppslag 6 punkt 1.
Fast lista:
En fastställd förteckning över de arbetspass en arbetstagare skall fullgöra inom fastställd
planeringsperiod.
Fridag:
Dag då arbetstagaren inte är ålagd någon arbetstid. Dagar som normalt är arbetsdagar och där
ingen arbetstid är utlagd skall markeras i listan. Antalet fridagar skall för ett kalenderår vara
minst 104. Av dessa skall 32 dagar vara förlagda till lördag/söndag eller söndag/måndag.
Normalarbetsdag (ND):
Arbetsdag med 8 timmars utlagd arbetstid mellan kl 07.30-11.30, 12.30-16.30, med normalt 1
timmes lunch, till sjöss eller i land.
Planeringsperiod :
Omfatta 2-5 veckor, fastställd senast 27 dagar före periodens början.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 4(10)
(2013 års utgåva)
Sjödygn (SD):
Period om 24 timmar med verksamheten eller utbildning antingen till sjöss eller i land.
I perioden ingår även dygnsvila.
Det genomsnittliga arbetstidsuttaget för ett sjödygn, eller en period av sjödygn, får inte överstiga 14 timmar.
Vaktdygn (V):
Period (del av period) om 24 timmar mellan kl 0800--kl 0800 då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande för vakttjänst (arbetstid enligt vaktnyckel).
2.2
Kodförteckning
Kod
Tid
ND
8
Normalarbetsdag: 07.30-11.30, 12.30-16.30
Beskrivning
N1
4
07.30-11.30
N2
4
12.30-16.30
N3
6
07.30-11.30, 12.30-14.30
N4
10
07.30-11.30, 12.30-16.30, 17.00-19.00 (kvällstjänst)
N5
8,5
07.30-11.30, 12.00-16.30 (0,5h måltider)
N6
11
07.00-11.30, 12.00-16.30, 17.00-19.00 (0,5h måltider)
N7
10,5
07.30-11.30, 12.00-16.30, 17.00-19.00 (0,5h måltider)
N20
8
Strykning av sjödygn då 8 tim skall avgå som övrigt.
N21
14
Strykning av sjödygn då 14 tim läggs ut som arbetstid.
V 2-8
2-8
Schablonarbetstid för vakt
K 2-13
2-11(13)
SD1-5
14-10
Klocka, odefinierad arbetsdag med 2-11 tim arbtid (2-13 enskild indiv.)
Sjödygn SD1 14 tim, SD2-5 13-10 tim med ersättning
B1
Beredskap 1 (på eller i anslutning till arbetsplatsen)
B2
Beredskap 2 (i hemmet)
IB1
Insatsberedskap 1 Inställelsetid 1-3 dygn
IB2
Insatsberedskap 2 Inställelsetid 4-10 dygn
I
Insatsdygn
ÖK
Kompensationsledigt för övertid (Ö-komp)
FD
Fridygn
T (T1-7)
8(1-7)
L
8
Betald ledighet, semester. Arbetstiden avgår som övrigt i avräkningen
S
8
Sjukledighet. Arbetstiden avgår som övrigt i avräkningen
2.3
Tjänstledighet. Arbetstiden avgår som övrigt i avräkningen
Fast Lista/Beräkningsunderlag
Fast lista är en fastställd förteckning över de arbetspass som en arbetstagare skall fullgöra
under en planeringsperiod.
Beräkningsunderlaget är ett komplement till den fasta listan som redovisar det faktiska resultatet för planeringsperioden. Beräkningsunderlaget utgör det dokument som ligger till grund
för utbetalning av rörliga lönetillägg. Beräkningsunderlaget är förutom underlag till lönekassorna även uppföljningsdokument för avräkning av individens årsarbetstid och semester.
I beräkningsunderlaget sammanställs även individens övertid(A- övertid, I- övertid och
F-övertid), vakt/beredskapstid samt bevakning/avräkning för övertidskompensation.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 5(10)
(2013 års utgåva)
2.4
Insändande och arkivering
Beräkningsunderlaget insänds periodvis till LönE enligt tider i förteckning över underlagsperioder. Avvikelse från dessa tider kan innebära fördröjning avseende utbetalning av rörliga
lönetillägg.
Original av Fast Lista/Beräkningsunderlag arkiveras vid LönE. Kopian på Fasta Listan/Beräkningsunderlaget skall förvaras på tjänstgöringsplatsen 2 år.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 6(10)
(2013 års utgåva)
3.
Anvisningar Fast Lista/Beräkningsunderlag
3.1
Arbetstidsredovisning
Digital lista
Fylls i enligt anvisningarna som är bifogade arbetstidsprogrammet.
Papperslista
Fältet ”Arbetstidsredovisning” används vid planeringen av den Fasta Listan och vid behov
redovisning av avvikelser från planeringen. Avvikelser skall noteras med rött och bestyrkas
av förordnad befattningshavare med signatur.
Vecka nr
Datum
Dag
Arbetstidskod
301
302
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må
FD FD FD FD FD FD SD1 ND ND ND K2 FD FD
Ti
On To
Fr
Lö Sö Må
Ti
X
X
X
X
X
X
X
X
X
On To
Fr
Lö Sö Må
Ti
X
X
X
X
X
X
X
X
X
On To
Fr
Lö Sö
X
X
X
X
X
X
Vaktkod/B
Uppkommet
Sjö D yg n N r :
1
Klockslag
08.00
07.30
Ex: 19:00
07.30
13.00
Arbetstid i tim
14,0
8,0
8,0
8,0
2,0
X
1
X
X
1
X
X
1
X
X
1
X
EH
Övertid enkel
i tim kval
5,0
Avvikelsekont.
Fjh
Bestyrkes
Frukost
Lunch
M iddag
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Fjh
X
X
X
X
X
X
X
1
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Rad: ”Vecka nr”. Skrivs i vilket veckonr planeringen avser.
Rad: ”Datum”. Skrivs i med datum.
Rader: ”Arbetstidskod” (och frånvaro). Skrivs i med koder enligt nyckel.
Rad: ”Vaktkod/B”. Skrivs med koder enligt nyckel(V2-V8 alt B1/B2).
Rad: ”Uppkommet” Skrivs med koder enligt tabell då oplanerad eller uppkommen verksamhet beordras efter fastställelsedatum. Signatur skall ske i Rad Bestyrkes samt anteckning i anteckningsrutan om tilläggsersättning och datum då verksamheten beordrats. Avseende övertid se nedan.
Rutnät: ”Klockslag”. Här kan anges tidpunkt när arbetstid planeras enligt timplanering, tidpunkt då sjödygn påbörjas, tidpunkt för eventuell övertid (med rött).
2013-02-22
X
X
X
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 7(10)
(2013 års utgåva)
Rad: ”Arbetstid tim”. Summering av dygnets utlagda arbetstid.
Rad: ”EH”. Kryssmarkeras dagar då individen planeras vara i icke hemmahamn. Då förvarning om att individen skall befinna sig i icke hemmahamn ges vid tidpunkt senare än 12 dagar, före aktuell dag, skall kryssmarkering ske med rött. Signatur skall ske i Rad Bestyrkes
samt anteckning i anteckningsrutan om tilläggsersättning och datum då besked om ej ordinarie hemmahamn gavs.
Rader: ”Övertid tim”. Summering av eventuell övertid för dygn.
Rad: ”Avvikelsekont nr”. Här anges vilken kontering enligt fält ”Kontering” som skall belastas.
Rad: ”Bestyrkes”. Här bestyrks med signatur avvikelser som skett gentemot fastställd planering. Avvikelserna skall vara angivna med rött.
Rader: Fält ”Frukost, Lunch, Middag” är ej ifyllda vilket innebär att samtliga måltider är default uppförda som måltid till sjöss (negativ rapportering). Måltid intagen iland markeras med
”1”. Ej intagen måltid markeras med ”X”.
3.2
Arbetstidsavräkning
Rutan är uppdelad i två kolumner. En som anger normalarbetstiden för året och en som visar
hur individens arbetstid förbrukas under året.
Arbetstidsavräkning
År/Period
Arbetstid år
Normal Individ
2013
1
1980
Utlagd arb.tid
1980
130
Avgår övrigt
Planera/Planerat
Transport
Diff årsarb.tid
64
130
1912
1850
+62
På denna rad anges vilket normalår som avses samt vilken
underlagsperiod det gäller för individen
På denna rad anges den disponibla årsarbetstiden för
normalåret samt för individen.
På denna rad summeras individens arbetstid för perioden
Avgår övrigt är planerad semester, tjänstledighet samt
arbetstid för struket sjödygn lör-, sön- eller helgdag
På denna rad anges periodens normalarbetstid samt
summan av utlagd arbetstid och avgår övrigt för individen
Här anges resterande normalarbetstid och kvarvarande
arbetstid för individen. Transport till näst lista.
Här framgår hur individen avviker från normalarbetstiden +
eller -. D v s normalarbetstiden minus individens arbetstid.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 8(10)
(2013 års utgåva)
3.3
Utvärdering
Fältet är avsett för lönekassan.
3.4
3
Konteringar
Kontering
Nätv.aktivitet
Här anges hur kostnader, exempelvis sjödygn eller övertid, skall fördelas mot olika
kostnadsbärare på beräkningsunderlaget.
Order
4
Kostnadsst älle
Nr
Info
1 Co ld Response
5017666 0010
50167654
2
HM S Häd
3
4
5
3.5
Bevakning
Bevakning
Fältet är avsett för summering och bevakning av uppkommen övertid för månad och år. Summering och
bevakning av antal vakt- och beredskapstimmar för
perioden (kalenderkvartal). Eventuell I-övertid skall
dessutom särredovisas på avsedda rad, i likhet med
antal timersättningar.
Övert id
i t immar
Summering
f ör perioden
Semesteravräkning
Fältet är avsett för bevakning av individens uttag
av semester och sparad semester.
Årets semesterdagar skall alltid tas ut innan uttag
av sparade semesterdagar görs.
2013-02-22
Planerad
Summa
år/ kv
Beslut
utöver
avt al
Enk
Kval
Varav/ I-ÖT
Timers/ SD2-5
16,0
Vakt dygn/ B1
B2
Övert id enl 9§ ATL
3.6
Transport
in
Se ant eckningar
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
(2013 års utgåva)
3.7
Avräkning övertidskompensation
Fältet är avsett för bevakning av individens eventuella bank av övertidskompensation. I banken får
inte finnas mer än maximalt 40 timmar i ”Återstår”.
3.8
Måltider
I fälten ”Frukost/ Lunch/ Middag” rapporteras
måltider enligt följande (Obs! Negativ rapportering gäller):
Måltid till sjöss =
Tom ruta
Måltid iland=
1
Ingen måltid=
X
Måltiderna summeras (automatiskt) i fält måltider.
3.9
Anteckningar
Fältet är avsett som ett komplement till fält ”Arbetstidsredovisning” för att underlätta för lönekassan att rätt utvärdera Beräkningsunderlaget.
Här skall bl a anges typ av tjänstledighet, datum
när besked erhålls avseende icke hemmahamn,
oplanerad eller uppkommen vakt, ersättning för
ej erhållen veckovila, restidsersättning samt rökdykarersättning eller ersättning för utebliven
veckovila.
3.10
Bestyrkan
Här skall behörig befattningshavare bestyrka
att beräkningsunderlaget är korrekt avseende samtliga uppgifter.
2013-02-22
Sida 9(10)
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 5
Sida 10(10)
(2013 års utgåva)
3.11
Arbetstagarens signatur
Erik Dahlström
Arbetstagarens signatur
Här signerar arbetstagaren att han arbetat, ätit etc. i
enlighet med vad som anges på den aktuella listan
innan denna skickas in till LönE.
Veckonummer
Dat um
Signat ur
Under namnteckningen framgår också individens
förbands- och fartygstillhörighet.
Erik Dahlström
Tillhörighet
Flott ilj/ mot sv
1.Ubflj
Fartyg/ mot sv
3.12
Fljstab
Identifikation/Personuppgifter
Här skall anges uppgifter på grad namn, personnummer, underlagsperiod och år.
Identifikation/Personuppgifter
Grad/ Tit el
Kn
Namn
Personnummer
Erik Dahlström
XXXXXX-XXXX
2013-02-22
Period
Per 1
År
2013
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 6
(2013 års utgåva)
VAKT/BEREDSKAP
1.
Allmänt
2.
Skyldighet att utföra vakt/beredskap
3.
Utökning av skyldighet
4.
Planerad vakt. Arbetstid och tillägg
5.
Struken vakt. Arbetstid
6.
Oplanerad vakt. Övertid och tillägg
7.
Uppkommen vakt. Övertid och tillägg
8.
Schablonarbetstid vid brutet vaktdygn
9.
Vaktdygn - sjödygn påbörjat mellan kl 0700-1900
10.
Planerad beredskap
11.
Oplanerad beredskap. Tillägg
12.
Uppkommen beredskap. Tillägg
13.
Extra inställelse beredskap
14.
Vaktnycklar med arbetstidsavräkning
Bil.
Blankett ”Behovsanmälan/överenskommelse”
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 6
Sid 1(6)
(2013 års utgåva)
1.
Allmänt
Vakt- eller beredskapsdygn är en period (del av period) om 24 timmar, från kl 0800 - 0800
där arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande.
Vaktdygn (V) - Arbetstagaren utför vakttjänst och får tillgodoräkna sig schablonarbetstid,
enligt vaktnyckel. Förbandschef reglerar i FljO/VaktO vilka vaktnycklar som skall användas
på respektive enhet. Under vardagar skall dessutom minst ND planeras. Vid behov kan
vaktnycklar med ”uppehållsplats” hemmet regleras i FljO.
Larm/händelser utöver utlagd arbetstid som kräver arbetsinsats/inställelse medför övertid.
Beredskap (B)- Arbetstagaren står, under tjänstgöringsfri tid utan ha vakt, till arbetsgivarens
förfogande för att vid behov och inom angiven tid kunna utföra arbete.
Beredskap indelas i:
Beredskap 1 (B1)
Arbetstagaren står till förfogande på eller i anslutning till arbetsplatsen.
I tid för beredskap 1 räknas dygnsvila om minst 10 h in. Tid för veckovila räknas dock inte in.
Under vardagar skall minst normaldygn planeras. Under helgdagar bör Beredskap 1 endast i
undantagsfall inplaneras.
Beredskap 2 (B2)
Arbetstagaren står till förfogande i sin bostad eller på annan överenskommen plats för att vid
behov återkallas för att utföra arbete.
I tid för beredskap 2 räknas dygns- och veckovila in.
Beredskap 2 får endast begäras av en arbetstagare som kan nyttja sin ordinarie bostad,
pendlingsbostad eller annan överenskommen plats.
Anmärkning:
Vaktpost på kajen skall arbetstidsplaneras.
2.
Skyldighet att utföra vakt/beredskap
Arbetstagaren är skyldig att fullgöra 150 timmar vakt eller beredskap 1(B1)
per kvartal samt att fullgöra beredskap 2 (B2) med högst 250 timmar per
kvartal.
Det förutsätts att arbetsgivaren i förekommande fall förser berörda arbetstagare med vissa
tekniska hjälpmedel för att underlätta fullgörandet av beredskapen.
3.
Utökning av skyldighet
Lokala parter kan överenskomma om att utöka skyldigheten att fullgöra ytterligare timmar
vakt eller beredskap.
Då behov eller misstanke om behov att utöka skyldigheten föreligger skall blanketten
”Behovsanmälan/överenskommelse” i god tid insändas tjänstevägen.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 6
Sid 2(6)
(2013 års utgåva)
Anvisningar:
Flottiljchef träffar vid behov överenskommelse med ATO om utökning av behovet av
ytterligare beredskap. Möjligheten för enskild att göra egen överenskommelse med
arbetsgivaren föreligger inte.
4.
Planerad vakt. Arbetstid och tillägg
Planerad vakt skall vara planerad senast vid listans fastställelse.
Beräknad arbetstid, enligt vaktnyckel, är anpassad för att fullgöra vakttjänst enligt
vaktinstruktion (ex. ronderingar, flaggans hissande och halande). Beordrat arbete utöver
vaktinstruktion som inte är planerat medför övertid. Om mindre än tolv timmar av vaktdygnet
genomförs, halveras den schablonmässiga arbetstidsavräkningen.
Vaktdygnstillägg erhålles enligt följande:
5.
-
Vardag
Vaktdygnstillägg erhålls med 780:-/dygn.
-
Helg
Vaktdygnstillägg erhålls med 1560:-/dygn när vakt fullgörs från kl 0800 lördag,
söndag eller helgdag.
-
Stor Helg
Vaktdygnstillägg Stor Helg erhålls med 3120:-/dygn, när vakt fullgörs från kl 0800
Långfredag till kl 0800 dag efter Annandag Påsk, från kl 0800 Pingstafton,
Nationaldag, Midsommarafton, Julafton och Nyårsafton till kl 0800 på vardag närmast
efter Helgdagsaftonen.
-
Del av vaktdygn
Då endast del av vaktdygn (mindre än 12 timmar) genomförs, erhålls vaktdygnstillägg
med 50 %.
Struken vakt. Arbetstid.
Om ett planerat vaktdygn av någon anledning stryks innan det påbörjats erhålls ingen
ekonomisk ersättning för vaktdygnet. Den i listan utlagda arbetstiden kvarstår. Denna
arbetstid anses vara förlagd mellan kl 0700 och kl 1900 det aktuella dygnet.
Om arbetstagaren beordras arbete under annan tid är detta övertid.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 6
Sid 3(6)
(2013 års utgåva)
6.
Oplanerad vakt. Övertid och tillägg.
Oplanerad vakt beordrad efter listans fastställande men före 14 dagar innan listans
ikraftträdande.
Vecka nr
Datum
Utöver ordinarie vaktdygnstillägg erhålls ersättning för
Schablonarbetstid(vaktnyckel) enligt följande:
1. Oplanerad vakt må kl 0800 till lö kl 0800. 50 % av
schablonarbetstiden erhålls som enkel övertid, 50 % erhålls
som kvalificerad övertid.
2. Oplanerad vakt lö 0800 till må 0800 samt helgdag. 100 %
av
schablonarbetstiden erhålls som kvalificerad övertid
Dag
Arbetst idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD FD ND FD FD FD
Vakt kod/B
V4
Uppkommet
V5
Sjö D yg n N r :
Klockslag
Ex: 19:00
Arbetst id i tim
8,0
EH
Timmarna behöver inte specificeras i tid på
Beräkningsunderlaget
utan anges endast i övertidsraderna. Ändringen markeras med
rött och signeras.
Dessutom erhålls ett (1) extra vaktdygnstillägg vardag.
Denna ersättning kan dock erhållas högst en gång per
kalendervecka. Anteckning om ersättning av ett extra
vaktdygnstillägg/vecka samt tidpunkt då vakten
beordrades görs i fält ”Anteckningar”.
7.
Övertid enkel
i tim kval
2,0
Avvikelsekont.
1
1
Fjh
Fjh
2,0
Best yrkes
5,0
Anteckningar
Ersättning motsvarande ett vaktdygnstillägg vardag för oplanerad vakt
to 130103 och lör 130105. Vakterna beo rdrades 121215.
Uppkommen vakt. Övertid och tillägg.
Anteckningar
Beordrad 14 dagar innan lista börjar gälla eller under
den tid som listan gäller.
Ersättning mo tsvarande ett vaktdygnstillägg vardag fö r uppko mmen vakt
V301. Ersättning 2 x 400 kr fö r vakt to 130103 och lö r 130105.
Vakterna beo rdrades 121227.
Utöver ordinarie vaktdygnstillägg erhålls:
Ersättning för arbetstid enligt vaktnyckel och tillägg erhålls enligt pkt 6.
Dessutom skall vid uppkommen vakt ersättning utgå enligt FM avtal om arbetstid 23§.
(2012-10-08: 400 kr per påbörjat vaktdygn).
Vecka nr
8.
Schablonarbetstid vid brutet vaktdygn
Dat um
Dag
Arbetst idskod
Sjödygn påbörjat efter kl 1900 och före kl 0700 bryter ett
vaktdygn.
Vakt kod/B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
Schablonarbetstiden vid ett brutet vaktdygn beräknas enligt
nedan:
1
22.00
Ex: 19:00
Arbetst id i t im
1. Om mindre än tolv (12) timmar av vaktdygnet
genomförs, erhålls arbetstidsavräkning enligt vaktnyckeln med 50 %.
2013-02-22
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD ND FD FD FD FD
SD1
V4
22.00
26,0
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 6
Sid 4(6)
(2013 års utgåva)
2. Om tolv (12) timmar eller mer av vaktdygnet genomförs, erhålls arbetstidsavräkning
enligt vaktnyckel med 100 %.
9.
Vaktdygn - sjödygn påbörjat mellan kl 0700 - 1900
Sjödygn som påbörjas mellan kl 0700 - 1900 anses inte bryta det vaktdygn som föregår
sjödygnet, ej heller det vaktdygn som följer då sjödygnet avslutas. Det dygn som sjödygnet
börjar räknas planeringsmässigt och ersättningsmässigt inte som vaktdygn, utan vaktpersonal
för dygnet skall planeras arbetstid fram till sjödygnet börjar eller från det sjödygnet avslutas
fram till kl 0800.
Exemplet visar hur individ
som har vakt skall planeras
dygnet efter och dygnet före ett
sjödygn. Se även uppslag 7
exempel 6.4.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 N1 SD1 SD1
V4
Vakt kod/ B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
1
Klockslag
2
Ex: 19:00
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
4
14,0
14,0
07.30
Arbet st id i t im
Exemplet visar hur
individ som har vakt
(markerat med vaktnyckel
inom parentes) det dygn
sjödygnet påbörjas eller
avslutas skall planeras. Se
även uppslag 7
exempel 6.3.
3
07.30
14,0
14,0
8,0
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 SD1 SD1 SD1
(V4)
Vakt kod/ B
(V4)
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
1
2
3
4
5
14,0
14,0
14,0
14,0
07.30
Ex: 19:00
Arbet st id i t im
10.
14,0
Planerad beredskap
Planerad beredskap skall vara planerad senast vid listans fastställelse.
Beredskapstillägg erhålls enligt följande belopp:
För beredskap 1
För beredskap 2
I likhet med vaktdygnsersättning
I likhet med vaktdygnsersättning
2
Anmärkningar:
Tillfälligt ingripande under beredskap i form av mottagande av enstaka kortare
telefonsamtal utgör inte arbetstid.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 6
Sid 5(6)
(2013 års utgåva)
11.
Oplanerad beredskap
Vecka nr
Oplanerad beredskap beordrad efter listans
fastställande men före 14 dagar innan listans
ikraftträdande.
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD ND ND N1 FD FD
Vakt kod/ B
För oplanerad beredskap 1 och 2 skall utöver
beredskapstillägg utbetalas ersättning motsvarande
vakttillägg vardag. Ersättningen kan bara erhållas en
(1) gång per vecka
(2011-04-01: 780 kr).
Ändringen skall markeras med rött och signeras.
Anteckning om ersättning för ett extra
vaktdygnstillägg/vecka samt tidpunkt då
beredskapen beordrades görs i fält ”Anteckningar”.
B2
Uppkommet
B2
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
Ex: 19:00
Arbet st id i t im
8,0
8,0
4,0
EH
enkel
Övert id
i t im kval
Avvikelsekont .
Best yrkes
1
1
Fjh
Fjh
Anteckningar
Vecka 301ersättning mo tsvarande 1vaktdygnstillägg vardag fö r o planerad
B eredskap 2 to 130103 o ch sö 130106. B eredskapen beo rdrades 121210.
12. Uppkommen beredskap
Uppkommen beredskap beordrad 14 dagar innan listans ikraftträdande eller under den tid som
listan gäller.
Utöver ersättning enligt oplanerad
beredskap skall vid uppkommen
beredskap 1 och 2 ersättning utgå enligt
FM Avtal om arbetstid 23-24§§ (201210-08: 400 kr per påbörjat B1 och 300 kr
per påbörjat B2).
Anteckningar
Vecka 301ersättning mo tsvarande 1vaktdygnstillägg vardag samt 2 x 300 kr
fö r uppko mmen beredskap 2 to 130103 o ch sö 130106. B eredskapen
beo rdrades 121230.
13. Extra inställelse beredskap
När arbetstagare med beredskap blir återkallad för att utföra arbete på arbetsplatsen erhålls
övertidsersättning med faktisk tid. Någon minimitid finns inte.
Anmärkning:
När arbetstagare fullgör Beredskap 2 och beordras att inställa sig för tjänstgöring påbörjas
arbetstiden när avresa sker från bostad eller på annan överenskommen plats och avslutas när
arbetstagaren återkommit till samma plats. Denna arbetstid erhålles endast vid extra
inställelse.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 6
Sid 6(6)
(2013 års utgåva)
14.
Vaktnycklar med arbetstidsavräkning
Kod
Vakttid
Arbetstidsavräkning
V2
08.00-08.00
2 tim
V3
08.00-08.00
3 tim
V4
08.00-08.00
4 tim
V5
08.00-08.00
5 tim
V6
08.00-08.00
6 tim
V7
08.00-08.00
7 tim
V8
08.00-08.00
8 tim
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
(2013 års utgåva Ä1)
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 7
(2013 års utgåva)
SJÖDYGN
1.
Allmänt
2.
Sjödygn – arbetstid och tillägg
3.
Planering Fast Lista
4.
Avbrutet/struket sjödygn
5.
Uppkommet sjödygn
6.
Sjödygn - vaktdygn (beredskapsdygn)
7.
Exempel
7.1
Fast Lista
7.2
Avbrutet/struket sjödygn
7.3
Sjödygn - vaktdygn (beredskapsdygn)
7.4
Sjödygn - vaktdygn (beredskapsdygn)
7.5
Strykning av sjödygn
7.6
Uppkommet sjödygn
7.7
Strykning av uppkommet sjödygn
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 7
Sida 1(7)
(2013 års utgåva)
1.
Allmänt
Sjödygn är en period om 24 timmar med planerad insats-/övningsverksamhet eller
utbildning antingen till sjöss eller iland och där verksamheten/utbildningen planeras pågå
mellan klockan 1900 - 0700 eller lör- sön- och helgdagar. I perioden ingår även dygnsvila.
Av verksamhetsplan eller liknande skall det framgå antal sjödygn och dess förläggning som
planeras under ett år.
Undantag:
I enlighet med angivna undantag för obekväm tid. (Uppslag 4, sid 2)
2.
Sjödygn- arbetstid och tillägg
För sjödygn görs en schablonmässig arbetstidsavräkning med 14 timmar.
Det genomsnittliga arbetstidsuttaget för ett (1), eller en period av sammanhängande sjödygn,
skall vara 14 timmar. Som en period av sammanhängande sjödygn, räknas arbetstidsmässigt
även flera perioder av sjödygn där avbrottet mellan det sista sjödygnet i den föregående
perioden och det första sjödygnet i den följande perioden inte bryts av veckovila där det även
erbjuds en fri hemresa.
Då sjödygn planeras erhålls sjödygnstillägg enligt följande, från och med 2013-02-01:
-
Vardag
Dygn 1 - 10 med 780:-/dygn
Fr o m dygn 11 - 15 med 1170:-/dygn
Fr o m dygn 16 med 1560:-/dygn
-
Helg
Ovan angivna belopp höjs med 100%
Mellan tid från kl 1900 på fredag och kl 0700 på måndag,
Mellan tid från kl 1900 på dag före Trettondag jul, Första Maj, Kristi
Himmelsfärdsdag och kl 0700 på närmast följande vardag.
-
Stor Helg
Ersättning som för helgsjödygn + 1400:SD 1-10
2960:-/dygn
SD 11-15
3740:-/dygn
SD 164520:-/dygn
Ovan angivna belopp gäller mellan tid från kl 1900 på Skärtorsdagen och kl 0700 på
dagen efter Annandag Påsk,
Mellan tid från kl 1900 på dag före Pingstafton, Nationaldag, Midsommarafton,
Julafton, Nyårsafton till kl 0700 på vardag närmast efter.
Förtydligande:
Sjödygn skall även planeras då fartyg ligger till ankars på vardagar mellan
kl 1900-0700 eller på lör-, sön- och helgdag.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 7
Sida 2(7)
(2013 års utgåva)
Från och med 2013-02-01 så finns möjligheten för arbetsgivare och
arbetstagare att gemensamt komma överens om ersättning av arbetstid, utöver
ordinarie SD-ersättning, enligt nedan:
SD 1 14h utlagd arbetstid
SD 2 13h utlagd arbetstid + 0,00575 x I-lön
SD 3 12h utlagd arbetstid + 0,0115 x I-lön
SD 4 11h utlagd arbetstid + 0,01725 x I-lön
SD 5 10h utlagd arbetstid + 0,023 x I-lön
SD1 skall vara grundalternativet. Val av alternativ bör göras kvartalsvis och skall omfatta
hela sjödygnsperioder. Valt alternativ fastställs i samband med fast lista. Då sjödygn stryks
räknas arbetstiden alltid enligt SD 1 och hanteras enligt Sjö Arb pkt7.4.
3.
Planering Fast Lista
Planering av sjödygn i den Fasta Listan sker med ett SD = sjödygn. Sjödygn kan påbörjas när
som helst under dygnet. Sjödygns början och slut skall anges med klockslag. Den
schablonmässiga arbetstidsavräkningen för ett sjödygn skall i den Fasta Listan läggas ut i det
dygn där sjödygnet börjar.
4.
Avbrutet eller struket sjödygn
Om ett påbörjat sjödygn måste avbrytas och fler än två dygn, inklusive det påbörjade, återstår
skall schablonarbetstiden fr.o.m. det 3.e dygnet återföras till arbetstidsbanken och individen
planeras normalt ND. Om arbetsgivare och arbetstagare är överens kan FD eller Timplanering
läggas ut. För de dygn där schablonarbetstiden kvarstår får arbetstagaren nyttjas mellan kl
0700 - 1900, med beaktande av måltidsraster. Ekonomisk ersättning erhålls endast för det
påbörjade dygnet.
Om planerade sjödygn stryks innan de påbörjats kvarstår arbetstiden för dygn ett och om
ytterligare dygn är planerade även för dygn två. Planering av arbetstid enligt första stycket.
Ingen ekonomisk ersättning erhålls.
Om SD är planerade på lördag, söndag och/eller helgdag och dessa stryks, enligt rutinen för
strykande av SD, och det medför 8 timmars arbetstidsförläggning per dag så skall utlagd
arbetstid utgå som 8 timmar per dag i kolumnen ”Avgår övrigt”. Normalt skall ND planeras
fr.o.m. 3 strukna sjödygnet. Då man inte kan planera ND på helger skall arbetstiden strykas
men arbetstid motsvarande ND (8 timmar) dras av i ”Avgår övrigt”.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 7
Sida 3(7)
(2013 års utgåva)
5.
Uppkommet sjödygn
Verksamhet som blir beordrad efter det att fast lista är lagd och genomförs nästa dygn eller
senare samt berör tid mellan kl. 1900 och kl. 0700 samt lör-, sön- eller helgdag.
Undantag:
En individ som är planerad till annan verksamhet blir beordrad att följa med annan besättning,
som är planerad SD, erhåller uppkommet sjödygn även första dygnet.
Anmärkning:
Arbetstagare som blir beordrad att arbeta övertid under påbörjat dygn ersätts med faktisk
övertid.
Uppkommna SD hanteras alltid som SD 1, oberoende av hur SD är planerade för övriga.
När uppkommet sjödygn beordras, är mellanskillnaden mellan 14 timmar och den i listan
utlagda planerade arbetstiden (exkl schablonarbetstid för ev vakt) övertid.
All övertid under ett uppkommet sjödygn utgår som kvalificerad övertid.
Utöver ersättning enligt ovan erhålls sjödygnstillägg motsvarande planerade sjödygn (Uppslag
7 pkt 2).
Det genomsnittliga arbetstidsuttaget för ett (1), eller en period av sammanhängande
uppkomna sjödygn, skall vara max 14 timmar.
Om ett vaktdygn är planerat och det inplaneras ett uppkommet sjödygn erhålls ingen
vaktdygnsersättning. Utlagd schablonarbetstid kvarligger utan att tas med vid beräkning av
övertid för det uppkomna sjödygnet.
”Avbrutet eller struket uppkommet sjödygn” hanteras som ”avbrutet eller struket sjödygn”
(Uppslag 7, pkt 4). Mellanskillnaden mellan 14 timmar och den i listan utlagda planerade
arbetstiden får de två första uppkomna sjödygnen (exkl schablonarbetstid för ev vakt) dras av
i rutan ”Avgår övrigt”.
6.
Sjödygn - vaktdygn (beredskapsdygn)
Om ett vaktdygn berörs av ett sjödygn anses vaktdygnet vara brutet och ekonomisk ersättning
för vaktdygnet (beredskapsdygnet) erhålls med 50 %.
Undantag:
Sjödygn som påbörjas och avslutas mellan klockan 0700 - 1900. Se vidare uppslag 6
”Anvisningar vakt/beredskap med vaktnyckel”.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 7
Sida 4(7)
(2013 års utgåva)
7.
Exempel
7.1
Fast lista
Exemplet visas hur sjödygn är markerade i den Fasta Listan. Sjödygnen skall vara införda
med start - och sluttidpunkt samt numreras. Sjödygnets schablonarbetstid är förd till det dygn
sjödygnet börjar.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
302
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må
FD SD1 SD1 SD1 SD1 FD FD SD5 SD5 SD5 SD5 SD5 SD5
Ti
On To
Fr
Lö
Sö
Vakt kod/B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
1
Klockslag
2
3
4
2
3
4
5
6
07.30
Ex: 19:00
07.30
Arbet st id i t im
7.2
1
07.30
14,0
14,0
14,0
14,0
07.30
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
Avbrutet/struket sjödygn
Exemplet visar att fem sjödygn (SD3) strukits 021300. Arbetstiden för dygn ett och två ligger
kvar och personalen kan disponeras under tiden, 021630–021900 och 030700 – 031900, med
mellanliggande måltidsraster. Arbetstiden för dygn tre (och vidare) återförs till
”Arbetstidsavräkning”. Om dygn tre infaller på dag före helgdag, och endast kan planeras 4
timmar arbetstid, skall överskjutande del upp till 8 timmar dras av i kolumnen avgår övrigt.
Dygn fyra infaller i exemplet på helgdag och då ND inte kan planeras på helger skall
arbetstiden strykas men arbetstid motsvarande ND (8 timmar) dras av i kolumnen ”Avgår
övrigt” genom användandet av arbetstidskoden N20. Om arbetsgivare och arbetstagare är
överens kan K eller FD planeras. Om SD 2-5 planerats skall koden N21 användas vid
strykning av SD på vardagar då 14 timmar skall återföras till arbetstidsbanken.
Ersättning erhålls endast för det påbörjade sjödygnet
130102.
Arbetstidsavräkning
År/ period
Arbet st id år
Individ
2013
1980
1
1940,0
120,0
Avgår övrigt
Planera/ planerat
Transport
Diff årsarbet st id
64
1916
Dat um
Dag
Arbet st idskod
Normal
Ut lagd arbet st id
Vecka nr
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD3 SD3 SD3 SD3 SD3
N21 N21 ND N20 N20
Vakt kod/ B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
84,0
16,0
80,0
100,0
1820,0 1840,0
96,0
76,0
Klockslag
1
2
3
4
5
12,0
12,0
12,0
12,0
07.30
Ex: 19:00
Arbet st id i t im
12,0
14,0 14,0 8,0
EH
Anteckningar
SD 130102 - 130106 strukna 021300. Påbörjat SD 130102 ersätts enligt SD1
Övert id enkel
i t im kval
Avvikelsekont .
Best yrkes
2013-02-22
1
1
1
1
1
Fjh
Fjh
Fjh
Fjh
Fjh
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 7
(2013 års utgåva)
7.3
Sjödygn - vaktdygn (beredskapsdygn)
Exemplen visar sjödygn som påbörjas mellan kl 0700
- 1900 i samband med vaktdygn. I exemplet nedan
visas hur en individ som enligt vaktlista är
vaktkommenderad för dygnet (markerat med
vaktnyckel inom parentes) då sjödygnet påbörjas
skall planeras. Arbetstid skall planeras fram till den
tidpunkt då sjödygnet påbörjas. Ingen ersättning för
vaktdygn eller arbetstids-avräkning för vaktdygn
utgår.
Se även uppslag 6 punkt 9.
7.4
Sjödygn - vaktdygn (beredskapsdygn)
Exemplet visar hur en individ som är vaktplanerad
för dygnet före samt efter ett sjödygn som påbörjas
mellan kl 0700 - 1900.
Trots att vaktdygnet är att anses som brutet fullgörs i
praktiken den verksamhet som har samband med
vakten fullt ut. Hel arbetstids-avräkning enligt
vaktnyckel erhålls samt ersättning för helt vaktdygn.
Se även uppslag 6 punkt 9.
2013-02-22
Sida 5(7)
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 7
Sida 6(7)
(2013 års utgåva)
7.5
Strykning av sjödygn.
Exemplet visar hur en individ är planerad vid en två veckors sammanhängande övningsperiod.
Det är från början meddelat att de två på varandra följande veckor skall ha uppräkning av SD
trots att det ligger en ledig helg mellan veckorna (V301 SD 1-3, V302 SD 4-8).
Den 1/1 beslutades att inställa sjödygnen den 2/1, 8/1, 10/1 och 11/1.
Detta skall anses som en strykning dvs. arbetstiden för den 2/1 och 9/1 kvarstår, arbetstiden
för den 11/1 och 13/1 återgår till arbetstidsbanken och ND planeras. Om arbetsgivare och
arbetstagare är överens kan K eller FD planeras.
Se även pkt 4.
301
302
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD3 SD3 SD3 FD FD SD3 SD3 SD3 SD3 SD3 FD FD
N21
N21
ND ND
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
Vakt kod/ B
Arbetstidsavräkning
År/ period
Arbet st id år
Normal
Individ
2013
1980
1
1940,0
96,0
Ut lagd arbet st id
92,0
Avgår övrigt
Uppkommet
64
1916
Planera/ planerat
Sj ö D yg n N r :
1
Klockslag
2
3
4
07.30
5
6
7
8
Transport
Dif f årsarbet st id
07.30
Ex: 19:00
96,0
92,0
1844,0 1848,0
72,0
68,0
07.30
Arbet st id i t im
12,0
12,0
12,0
12,0
14,0
12,0
12,0
14,0
12,0
12,0
8,0
8,0
Be vak ning
Övert id
i t immar
Transp ort
in
Summering
f ör p erioden
Planerad
Summa
år/ kv
Anteckningar
B eslut
ut ö ver
avt al
SD V301o ch V302 räknas so m en perio d av sammanhängande SD.
Enk
SD 01-02, 01-08 o ch 01-10--11strukna 130101.
Kval
V arav/ I-ÖT
Timers/ SD2-5
16,0
8
Om det däremot inte är meddelat från början att sjödygnen i två på varandra följande veckor
skall ha uppräkning (V301 SD 1-3, V202 SD 1-5). Den 1/1 beslutades att inställa sjödygnen
den 2/1, 8/1, 10/1 och 11/1. Detta skall det anses som två strykningar, dvs. arbetstiden för den
2/1, 8/1 och 10/1 kvarstår, arbetstiden för 11/1 återgår till arbetstidsbanken och ND planeras.
Om arbetsgivare och arbetstagare är överens kan N21, K eller FD planeras. Se även detta
uppslag pkt 4
Vecka nr
Datum
Dag
Arbetst idskod
301
302
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD3 SD3 SD3 FD FD SD3 SD3 SD3 SD3 SD3 FD FD
N21
N21
N21 ND
Bevakning
Övert id
i timmar
Summering
för perioden
Transport
in
Planerad
Summa
år/ kv
Beslut
ut över
avt al
Enk
Kval
V arav/ I-ÖT
Timers/ SD2-5
16,0
8
Vakt kod/B
Arbetstidsavräkning
Uppkommet
Sjö D yg n N r:
Klockslag
1
2
3
07.30
1
2
3
4
5
07.30
År/ period
Ex: 19:00
07.30
Arbet st id år
Normal
Individ
2013
1980
1
1940,0
96,0
Ut lagd arbet st id
98,0
Avgår övrigt
Arbetst id i tim
12,0
14,0
12,0
12,0
12,0
12,0
14,0
12,0
12,0
12,0
Planera/ planerat
14,0
8,0
Transport
Dif f årsarbet st id
2013-02-22
64
1916
96,0
98,0
1844,0 1842,0
72,0
74,0
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 7
Sida 7(7)
(2013 års utgåva)
Anteckningar
SD 01-02, 01-08 o ch 01-10--11strukna 130101.
7.6
Uppkommet sjödygn
Vecka nr
Exemplet visar tre uppkomna sjödygn som
beordras minst dagen innan och där
schablonarbetstiden är utlagd mellan
kl 0730-0730.
Vid det andra uppkomna SD är dessutom ett
vaktdygn utlagt. För det första och tredje
uppkomna dygnet erhålls 6 h kvalificerad
övertidsersättning.
Vid det andra uppkomna SD är individen även
planerad att gå vakt för dygnet (markerat med
vaktnyckel). Schablonarbetstiden för vaktdygnet
skall inte tas med vid beräkning av övertid för
det uppkomna sjödygnet, dock utgår ingen
ersättning för vaktdygnet.
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD ND ND ND FD FD
V4
SD SD SD
Vakt kod/ B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
07.30
Ex: 19:00
07.30
Arbet st id i t im
8,0
12,0
8,0
Övert id enkel
i t im kval
6,0
6,0
6,0
Avvikelsekont .
1
1
1
Fjh
Fjh
Fjh
EH
Anteckningar
Best yrkes
Uppko mmna SD 130102--04. SD beo rdrade 130101. Ingen vaktersättning
utgår.
7.7
Strykning av uppkommet sjödygn.
Vecka nr
Exemplet visar tre uppkomna sjödygn som blivit strukna
efter det att det första påbörjats.
Dat um
Dag
Arbet st idskod
Den 2/1 beslutades att stryka de uppkomna sjödygnen den 2
- 4/1.
Vakt kod/ B
Uppkommet
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD ND ND ND FD FD
V4
SD SD SD
Sj ö D yg n N r :
Detta skall anses som en strykning dvs. den uppkomna
övertiden för de två efterföljande dygnen dras av i rutan
avgår övrigt. Ersättning erhålls för det påbörjade dygnet
precis som för ett normalt sjödygn.
Klockslag
07.30
Ex: 19:00
Arbet st id i t im
07.30
8,0
12,0
8,0
enkel
Övert id
i t im kval
6,0
6,0
6,0
Avvikelsekont .
1
1
1
Fjh
Fjh
Fjh
EH
Arbetstidsavräkning
År/ period
Arbet st id år
Normal
Individ
2013
1980
1
1940,0
96,0
Ut lagd arbet st id
Avgår övrigt
Planera/ planerat
Transport
Diff årsarbet st id
64
1916
12,0
96,0
108,0
1844,0 1832,0
72,0
84,0
Best yrkes
Anteckningar
Uppko mmna SD 130102--04. SD beo rdrade 130101. Uppko mmna SD
strukna 130102.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 8
(2013 års utgåva)
HEMMAHAMN/ICKE HEMMAHAMN
1.
Hemmahamn/icke hemmahamn
2.
Icke hemmahamnstillägg
3.
Exempel
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 8
Sida 1(2)
(2013 års utgåva)
1.
Hemmahamn/icke hemmahamn
För sjöstridskrafternas förband är ordinarie hemmahamn antingen ÖHB, ÖHK eller
Skredsvik.
I den Fasta Listan skall anges, i den utsträckning det är känt, vilka dagar det är planerat att
individen inte skall befinna sig i ordinarie hemmahamn. Som icke ordinarie hemmahamn
räknas hamn dit man inte kan ta sig, eller komma hem med ordinarie transportmedel, på i stort
sett samma tider som vid ordinarie hemmahamn. Ställer arbetsgivaren transportmedel till
förfogande för att uppfylla ovanstående krav, räknas det inte som icke hemmahamn.
Om arbetsgivaren inte, i den Fasta Listan, kan ange de dagar individen befinner sig i icke
ordinarie hemmahamn, kan under vissa förutsättningar ersättning med ett Icke
hemmahamnstillägg erhållas.
2.
Icke hemmahamnstillägg.
Om det i den Fasta Listan inte är markerat ”EH = ej hemmahamn”, och arbetsgivaren vid en
tidpunkt senare än tolv (12) dagar före aktuell dag, meddelar att individen kommer att befinna
sig i icke hemmahamn, erhåller arbetstagaren ersättning med ett ”Icke hemmahamnstillägg”
á 630 kr. Ersättningen kan bara erhållas en (1) gång per vecka. Anteckning med datum skall
göras i den Fasta listan när ändringen meddelades arbetstagaren.
Anmärkning:
Arbetstagaren erhåller ej ersättning med ett Icke hemmahamnstillägg, om besked erhålls tolv
(12) dagar eller tidigare före aktuell dag, att individen inte kommer att befinna sig i
hemmahamn. Ersättning erhålls ej heller, om planerad frånvaro enligt Fast Lista, ändras till
att vara hemmahamn.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 8
Sida 2(2)
(2013 års utgåva)
3.
Exempel.
1- Besättningen erhåller 13-01-02 besked om att fartyget kommer att ombasera till icke
hemmahamn 13-01-04. Detta är en tidpunkt senare än tolv dagar före aktuell dag.
Ersättning erhålls med ett Icke hemmahamnstillägg under förutsättning att arbetsgivaren
inte ställer transportmedel till förfogande (se pkt 1). Markering i Beräkningsunderlaget
med rött.
Anteckningar
Vecka nr
Icke hemmahamn 13-01-04, meddelat 13-01-02.
Dat um
Dag
Arbet st idskod
2- Motsvarande gäller om tex. en individ blir beordrad
på kurs eller möte under samma förutsättning.
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 N1 FD FD
Vakt kod/ B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
1
07.30
Ex: 19:00
3- Besättningen erhåller 12-12-19 besked om att
fartyget kommer att ombasera till icke hemmahamn
13-01-04. Detta är en tidpunkt tolv (12) dagar eller
tidigare före aktuell dag. Någon ersättning erhålls ej.
Arbet st id i t im
07.30
14,0
14,0
4,0
X
EH
Övert id enkel
i t im kval
Avvikelsekont .
Best yrkes
2013-02-22
1
1
2
Fjh
Fjh
Fjh
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 9
(2013 års utgåva)
ÖVERTIDSBESTÄMMELSER
1.
Övertid
1.1
Skyldighet att fullgöra övertid och mertid
2.
Utökning av skyldigheten att fullgöra övertid
3.
Kompensationsledighet för övertid
4.
Övertid extra inställelse
5.
Övertidstillägg
6.
Exempel övertid
6.1
Exempel förande av övertid
6.2
Exempel extra inställelse
6.3
Exempel kompensationsledighet
7.
Ytterligare övertid
Bil.
Blankett ”Behovsanmälan/Överenskommelse”
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2008
Uppslag 9
Sida 1(6)
(2013 års utgåva)
1.
Övertid
Med övertid avses tid för arbete som efter beslut av överordnad fullgörs på sådan tid som inte
finns fastställd i lista.
1.1
Skyldighet att fullgöra övertid och mertid
Övertid
En arbetstagare är skyldig att då så erfordras fullgöra övertid med sammanlagt högst 50
timmar under en kalendermånad, dock max 200 timmar under ett kalenderår.
En arbetstagare med delpension är dock skyldig att fullgöra övertid med högst 25 timmar
under ett kalenderår.
Skyldigheten minskas med 15 timmar per kalendermånad under sådan tid då arbetstidsreglering inte tillämpas.
Mertid
En deltidstjänstgörande arbetstagare är skyldig att fullgöra mertid med sammanlagt högst 175
timmar under ett kalenderår.
Mertid och övertid får för deltidstjänstgörande arbetstagare dock sammanlagt inte överstiga
250 timmar under ett kalenderår.
En arbetstagare med delpension är dock skyldig att fullgöra mertid med högst 25 timmar
under ett kalenderår.
1. Tjänstgöring på mertid likställs med tjänstgöring på ordinarie arbetstid.
2. Tjänstgöring för deltidstjänstgörande är övertid om arbetstagaren
- arbetar utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidstjänstgörande under
planeringsperioden.
- arbetar på tjänstgöringsfri helgdag eller helgdagsafton
- arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar eller
- arbetar på tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande heltidstjänstgörande
arbetstagare.
3. Rätt till mertidskompensation föreligger om mertidsarbetet har beordrats på förhand eller
godkänts i efterhand.
4. Kompensation för mertidstjänstgöringen kan ges antingen i form av kontant ersättning
(mertidstillägg) eller i form av ledig tid (kompensationsledighet).
5. Mertidstillägg utbetalas med ett belopp för timme som motsvarar månadslönen i
deltidstjänsten delad med det för deltidstjänsten normala antalet tjänstgöringstimmar för
månad.
6. Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av
särskilda skäl bestämmer annat.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2008
Uppslag 9
Sida 2(6)
(2013 års utgåva)
När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompensationsledighet skall läggas
ut skall arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt.
Kompensationsledigheten skall omfatta lika lång tid som mertiden.
Nödfallsövertid och nödfallsmertid
ARBETSGIVAREN KAN BEGÄRA ATT ARBETSTAGAREN SKALL FULLGÖRA
NÖDFALLSÖVERTID OCH NÖDFALLSMERTID ENLIGT NEDAN:
1. Nödfallsarbete är sådant arbete som föranleds av natur- eller olyckshändelser
(ATL 9 §).
2. Nödfallsövertid (nödfallsmertid) som föranleds av situationer enligt punkt 1 får tas
ut under högst 2 dygn utan att överenskommelse på förbandet har träffats. Krävs
längre tid skall överenskommelse träffas mellan parterna vid förbandet.
3. Underrättelse om genomfört arbete enligt punkt 1, skall snarast lämnas
till berörd arbetstagarorganisation.
4. Lokala parter får träffa avtal om andra situationer än som avses i pkt 1.
2.
Utökning av skyldigheten att fullgöra övertid
Lokala parter kan överenskomma om att utöka skyldigheten att fullgöra ytterligare övertid
utöver avtalet. Sjöstridskrafterna och ATO har genom överenskommelse enats om att
eventuell I-övertid inte ingår i måttet 200 timmar kalenderår eller måttet 50 timmar kalendermånad.
Om behov föreligger att utöka timantalet allmän övertid, skall blanketten ”Behovsanmälan/
Överenskommelse” användas. Blanketten skall sändas tjänstevägen till Flottiljchef.
Anvisningar:
Flottiljchef träffar vid behov överenskommelse med ATO om utökning av behovet av
ytterligare övertid. Möjligheten för enskild att göra egen överenskommelse med arbetsgivaren
föreligger inte.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2008
Uppslag 9
Sida 3(6)
(2013 års utgåva)
3.
Kompensationsledighet för övertid
Ersättning för övertid kan, om arbetstagaren så önskar och verksamheten medger detta, uttagas i ledighet. Ledighet motsvarar för enkel övertid 1,5 gånger övertiden och för kvalificerad övertid 2 gånger övertiden. Den sammanlagda sparade kompensationsledigheten för
övertid får inte vid något tillfälle överstiga 40 timmar omräknad tid.
När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompensationsledighet skall läggas ut
skall arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt. Ledigheten bör inplaneras
senast under påföljande begränsningsperiod.
4.
Övertid extra inställelse
När arbetstagare, utan att ha Beredskap, blir återkallad för att utföra arbete får han utöver
faktisk arbetstid tillgodoräkna sig utfyllnadstid så att arbetspasset blir tre (3) timmar.
Utfyllnadstiden förläggs efter den egentliga arbetstiden. Denna minimitid gäller EJ
arbetstagare med Beredskap utan dessa ersätts endast för faktisk tid.
5.
Övertidstillägg
Timbeloppen för övertidstillägg beräknas på grundval av månadslönen för heltidsanställd
arbetstagare och 165 tjänstgöringstimmar för månad enligt följande formler.
Enkel övertid
Ersättning för enkel övertid =
den individuella lönen per månad
94
Med enkel övertid förstås tid som inte är kvalificerad övertid enligt nedan.
Kvalificerad övertid
Ersättning för kvalificerad övertid =
den individuella lönen per månad
72
Med kvalificerad övertid förstås övertid
 mellan kl 19 på fredag och kl 07 på måndag
 mellan kl 19 på dag före Trettondag Jul, Första Maj, Nationaldagen eller Alla helgons dag
och kl 07 närmast följande vardag
 mellan kl 19 på dag före Långfredag och kl 07 på dagen efter Annandag Påsk
 mellan kl 19 på dag före Pingstafton, Midsommarafton, Julafton eller Nyårsafton och kl 07
på vardag närmast efter helgdagsafton
 mellan kl 19 på dag före tjänstgöringsfritt (-fria) kalenderdygn och kl 07 på dagen efter det
(de) tjänstgöringsfria kalenderdygnet (-n) samt
 i övrigt mellan kl 22 och kl 06.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2008
Sida 4(6)
Uppslag 9
(2013 års utgåva)
6.
Exempel övertid
6.1
Exempel förande av övertid
Vecka nr
 Övertid är arbetstid som ej är planerad. Övertid
skall alltid skrivas in med rött.
 Övertid ersätts med den faktiska tiden om det inte
är frågan om extra inställelse (se pkt 6.2).
Övertiden förs in i fält ”Bevakning”.
 Görs ingen summering i fält ”Avräkning” erhålls
ersättningen ekonomiskt (OBS maximalt 40
timmar omräknad tid).
 Övertid skall alltid vara beordrad och bestyrkt.
Datum
Dag
Arbetstidskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 N1 FD FD
Vaktkod/B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
1
2
07.30
09.00
Ex: 19:00
07.30
12.30 11.00
14.30
Arbetstid i t im
14,0
14,0
4,0
EH
2,0
Övertid enkel
i tim kval
Avvikelsekont.
Bestyrkes
Bevakning
Övert id
i t immar
Enk
Kval
Summering
f ör perioden
2,0
3,0
Transport
in
Planerad
Summa
år/ kv
Beslut
ut över
avt al
5,0
Avräkning övertidskom p
Varav/ I-ÖT
Kompl f ör ö-t id
Timers/ SD2-5
Tid
Vaktdygn/ B1
Omräknat i t immar
B2
Övertid enl 9§ ATL
Transport in
Se ant eckningar
Summa
Enkel
2,0
3,00
20,00
23,00
Ut t ag i perioden
Åt erst år
Ut t ages vecka nr
2013-02-22
23,00
Kvalif icerad
3,0
1
1
2
2
Fjh
Fjh
Fjh
Fjh
Sjö Arb Anv 2008
Sida 5(6)
Uppslag 9
(2013 års utgåva)
6.2
Exempel extra inställelse
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 N1 FD FD
Vecka nr
Datum
 Om en arbetstagare, utan att ha
Beredskap, blir beordrad att utföra arbete
och mer än 30 minuter förflutit sedan
ordinarie arbetspass avslutats, är det
fråga om en extra inställelse.
Dag
Arbetstidskod
Vaktkod/B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
1
Klockslag
2
07.30
09.00
Ex: 19:00
Vid extra inställelse skall arbetspasset
omfatta minst tre timmar. Om det
faktiska arbetspasset är kortare än tre
timmar får arbetstagaren tillgodoräkna
sig tre timmar.
07.30
12.30 11.00
14.30
Arbetstid i tim
14,0
14,0
4,0
EH
2,0
Övertid enkel
i tim kval
Anteckning om extra inställelse görs i
Anteckningsrutan.
3,0
1
1
2
2
Fjh
Fjh
Fjh
Fjh
Avvikelsekont.
Bestyrkes
Anteckningar
Avräkning övertidskom p
Kompl f ör ö-t id
Tid
Omräknat i t immar
Transport in
Summa
Enkel
Extra inställelse 13-01-05.
Kvalif icerad
2,0
3,00
20,00
23,00
Bevakning
Övert id
i t immar
Kval
23,00
Åt erst år
2,0
3,0
Enk
Ut t ag i perioden
Summering
f ör perioden
Planerad
Summa
år/ kv
Transport
in
Beslut
utöver
avt al
5,0
Varav/ I-ÖT
Ut t ages vecka nr
Timers/SD2-5
Vakt dygn/B1
B2
Övertid enl 9§ ATL
6.3
Se anteckningar
Exempel kompensationsledighet.
 Kompensationsledighet för övertid kan
tas ut per timma eller per dag. I båda
fallen gäller att det skall vara arbetstid
inplanerad aktuell dag(ar).
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
I beräkningsunderlaget görs markering
med ÖK och med klockslag för den tidpunkt vilken kompledigheten gäller. Avräkning görs i fält ”Avräkning”.
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 N1 FD FD
ÖK
Vakt kod/ B
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
1
2
07.30
Ex: 19:00
07.30
Avräkning övertidskom p
Kompl f ör ö-t id
Enkel
Kvalif icerad
Arbet st id i t im
Tid
Omräknat i t immar
Transport in
Summa
Ut t ag i perioden
Åt erst år
26,00
26,00
4,00
22,00
Ut t ages vecka nr
2013-02-22
14,0
14,0
4,0
Sjö Arb Anv 2008
Uppslag 9
(2013 års utgåva)
7.
Ytterligare övertid
 Om behov av ytterligare övertid beräknas uppstå, skall snarast, som
underlag för överenskommelse med ATO, blanketten
”Behovsanmälan/Överenskommelse” fyllas i och insändas tjänstevägen
till Flottiljchef .
 Flottiljchef gör därefter överenskommelse med ATO.
2013-02-22
Sida 6(6)
Sjö Arb Anv 2002
(2013 års utgåva Ä1)
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 10
(2013 års utgåva)
TJÄNSTLEDIGHET/SJUKDOM
2013-02-22
sid 1(1)
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 10
sid 1(2)
(2013 års utgåva)
1.
Tjänstledighet/Sjukdom
Tjänstledighet/Sjukdom som uppstår efter det att fast lista fastställs skall hanteras enligt
nedanstående exempel. Om diff årsarbetstid över-/underskrider 180/-40 timmar p.g.a.
tjänstledighet/sjukdom skall detta framgå i anteckningsrutan.
Tjänstledighet/Sjukdom vid sjödygn (SD) samt planerad arbetstid mer eller mindre än
normalarbetstid (8h), inkluderande fridygn:
Vid sjukdom/tjänstledighet stryks ej påbörjad planerad verksamhet men arbetstiden
återgår till arbetstidsbanken och 8 timmar per arbetsdag dras av i ”avgår övrigt”. Om
arbetstagare insjuknar under påbörjad arbetsdag, kvarstår denna dag opåverkad i listan
och S påförs i listan fr.o.m. dagen efter. Anteckning om tidpunkt görs i anteckningsrutan.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 N1 FD FD
Arbetstidsavräkning
År/ period
Arbet st id år
Normal
Individ
2013
1980
1
1940,0
72,0
64
1916
72,0
1785,0
48,0
Ut lagd arbet st id
Vakt kod/ B
Avgår övrigt
Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
Planera/ planerat
1
Diff årsarbet st id
07.30
Ex: 19:00
Arbet st id i t im
Transport
2
07.30
14,0
14,0
4,0
Ovan visar hur individen var planerad vid fastställelse av lista.
Nedan visas hur listan skall se ut efter att sjukdom uppstått efter listans fastställelse.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 N1 FD FD
S S
Arbetstidsavräkning
År/ period
Arbet st id år
1
1940,0
72,0
Avgår övrigt
Uppkommet
Klockslag
Individ
2013
1980
Ut lagd arbet st id
Vakt kod/ B
Sj ö D yg n N r :
Normal
Planera/ planerat
1
Transport
2
Diff årsarbet st id
07.30
Ex: 19:00
64
1916
54,0
16,0
72,0
70,0
1785,0 1787,0
48,0
44,0
07.30
Anteckningar
2 SD planerade 13-01-02 --04 07.30-07.30. Sjukanmäld 13-01-02.
Arbet st id i t im
14,0
14,0
4,0
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 10
sid 2(2)
(2013 års utgåva)
Nedan visas hur listan skall se ut vid beviljad tjänstledighet efter listans fastställelse.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD SD1 SD1 N1 FD FD
T T T
Arbetstidsavräkning
År/ period
Arbet st id år
Planera/ planerat
1
2
Transport
07.30
Dif f årsarbet st id
Ex: 19:00
07.30
Anteckningar
Arbet st id i t im
1
1940,0
72,0
Avgår övrigt
Uppkommet
Klockslag
Individ
2013
1980
Ut lagd arbet st id
Vakt kod/ B
Sj ö D yg n N r :
Normal
14,0
14,0
4,0
Tjänstledig 13-01-02--01-04.
2013-02-22
64
1916
40,0
24,0
72,0
64,0
1785,0 1876,0
48,0
40,0
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
(2013 års utgåva Ä1)
AVTAL ANGÅENDE SEMESTERNS FÖRLÄGGNING VID
SJÖSTRIDSFÖRBANDEN
1
Semesteravtal
2
Anvisningar
1.
2.
3.
4.
5.
3
Allmänt
Planläggning av semester
Förläggning av semester
Avsteg från semester
Sparad semester
Antal semesterdagar/Sparad semester
(Villkorsavtalet)
4
Exempel Semester
2013-02-22
Ä1
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
sid 1(8)
(2013 års utgåva Ä1)
1. AVTAL ANGÅENDE SEMESTERNS FÖRLÄGGNING VID
SJÖSTRIDSFÖRBANDEN (FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 2002-03-07)
§1
Semesterplan som omfattar tiden maj-november respektive december – april och skall
fastställas enligt 2§.
Protokollsanteckning:
 Ändring till plan kan göras före fastställande av planen och av fastställd plan om
Arbetsgivare och den anställde är överens.
 Nytillkommen personal införs snarast i plan.
 Uttag av semester förs in på ”beräkningsunderlag” som lönekassan använder som grund för
semesterersättning samt uppföljning av resterande semester
§2
Varje anställds önskemål vad gäller semesterns förläggning skall inhämtas så tidigt som
möjligt av arbetsgivaren.
Semesterplan som omfattar tiden maj – november skall fastställas senast 03-01 och semesterplan
som omfattar tiden december – april skall fastställas senast 10-01.
Protokollsanteckning:
Den anställdes önskemål skall så långt möjligt beaktas vid fastställande av semesterplan.
 De krav på verksamhetens bedrivande som ålagts Sjöstridsförbanden skall vara styrande
för beslut om semesterns förläggning.
§ 3.
Samverkan om semesterplan skall ske på respektive flottilj. Samverkansgrupp kan komma
överens om annat förfarande.
§ 4.
Om överordnad chef till flottiljchef, beslutar om verksamhet som får direkt betydelse för
Sjöstridsförbands fastställda semesterplan, skall samverkan i Samverkansgrupp ske.
§ 5.
Om förhållande såsom sjukdom eller annan oförutsedd frånvaro innebär risk för väsentlig
störning i verksamheten får arbetsgivaren efter överenskommelse med den anställde, ändra
fastställd semester. Om enighet inte nås, skall samverkan med ATO genomföras.
Vid ändring enligt ovan och då planerad semester ej kunnat tas ut på grund av t.ex sjukdom
för individ, skall semestern omplaneras.
§ 6.
Avsteg från SemL § 12 regel om minst fyra veckors sammanhängande semester under juni augusti får göras efter överenskommelse med den anställde.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
sid 2(8)
(2013 års utgåva Ä1)
§ 7.
Innan arbetsgivaren åberopar särskilda skäl enligt SemL § 12, skall andra åtgärder såsom,
ändrad ambitionsnivå eller omfördelning av arbetsuppgifter prövas. Härvid skall samverkan i
Samverkansgrupp ske.
§ 8.
Om arbetstagaren avser ta ut sparad semester i sådan omfattning att den sammanhängande
ledigheten överstiger 7 veckor bör arbetsgivaren meddelas så snart som möjligt, dock senast i
samband med fastställande av aktuell semesterplan.
Preliminärt besked om sådan ledighet skall lämnas till den anställde så tidigt som möjligt.
Protokollsanteckning:
 underrättelse enligt denna paragraf innehåller en preliminär avsikt om en längre ledighet
och ungefärligen under vilken tid under planeringsperioden som denna ledighet önskas.
 i god tid inkommen ansökan om långsemester ska hanteras skyndsamt och ska beviljas om
inte särskilda skäl föreligger.
§ 9.
Detta avtal gäller fr.o.m. 2002-04-01 med en 6 månaders uppsägning.
2013-02-22
Ä1
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
sid 3(8)
(2013 års utgåva Ä1)
2. Anvisningar till SemL och Sjöstridsförbandens avtal angående
semesterns förläggning (2002-03-07).
1
Allmänt
1.1
Syfte
”Semesterledigheten syftar främst till att ge de anställda tid för vila och till att återhämta
krafter och hälsa”. Vidare att arbetstagare ----- ges tillfälle att odla intressen som inte har
direkt samband med yrkesverksamheten. Semesterlagen är en del av det reformarbete som
genomförts ”i syfte att stärka arbetstagarens trygghet i anställningen och inflytande över
förhållandet på den egna arbetsplatsen”.
1.2
Förläggning
Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetstagaren bereds semester. Semester med undantag
för eventuell sparad semester skall förläggas till det kalenderår den intjänats. Hela
årssemestern skall förbrukas innan uttag av sparad semester.
1.3
Inflytande, förhandling och beslut
Planläggning och fastställande av semester skall ske mot bakgrund av Sjöstridskrafternas krav
på att verksamheten kan fullgöras och att den enskildes önskemål beaktas. Den enskildes
inflytande vad gäller semesterns förläggning är viktig. Semester förutsätts i allmänhet
fastställas efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den enskilde. Härvid finns
möjligheter till avsteg från lagens dispositiva regler.
Arbetsgivaren beslutar om semesterns förläggning (enl SemL § 10). Detta kan i undantagsfall
ske utan ovan nämnda överenskommelse. Beslutet sker då inom ramen för den enskildes reglerade rättigheter och lagens riktlinjer.
Arbetsgivarens förhandlingsskyldigheter framgår av SemL § 10.
Samverkan enligt ASU skall ske om semesterns förläggning. Det är arbetsgivaren som
slutligen har att besluta om semesterns förläggning. Om oenighet föreligger gäller reglerna i
lagens 11§ om underrättelsetid d v s normalt två månader innan semesterns början.
2
Planläggning av semester
2.1
Planeringsansvar
Det är ett ömsesidigt ansvar för både arbetsgivare och arbetstagare att planera semestern med
framförhållning så att verksamheten säkerställs och att individens önskemål kan tillgodoses.
2.2
Fastställande
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
sid 4(8)
(2013 års utgåva Ä1)
Den huvudsakliga planläggningen för semesteråret sker enligt avtalets 2§. Detta innefattar
bland annat inhämtning av önskemål och erforderlig förhandling.
2.3
Underrättelse avseende uttag av sparad semester
Om arbetstagaren avser ta ut sparad semester i sådan omfattning att den sammanhängande
ledigheten överstiger 7 veckor bör arbetsgivaren meddelas så snart som möjligt, dock senast i
samband med fastställande av aktuell semesterplan.
För denna långledighets förläggning gäller att den anställde har rätt till minst fyra veckor under juni - augusti enligt lagens 12§. Arbetsgivaren och den enskilde kan dock komma överens
om en uppdelning eller annan förläggning av långledigheten.
3
Förläggning av semester
3.1
Semesterns förläggning
Huvudregel för semesterns förläggning framgår av lagens 12§. Avsteg kan ske bl a genom
överenskommelse mellan arbetsgivaren och den enskilde, t ex i form av att den enskilde
ansöker och arbetsgivaren beviljar. Motsvarande gäller vid förläggning av sparade
semesterdagar enligt lagens 21§.
4
Avsteg från fastställd semester
4.1
I plan fastställd semester
Smärre avsteg från semesterplan kan ske efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och
den anställde, exempelvis om den anställde önskar flytta sin planlagda semester några dagar.
I Sjöstridskrafternas avtal, Kapitel 11 sektion 1, protokollsanteckning 4-5§§ beskrivs
förhållanden, då arbetsgivaren kan komma att vilja ändra fastställd plan. I första hand bör
detta ske efter överenskommelse med berörda.
Om arbetsgivaren tvingas besluta mot den enskildes önskemål förutsätts ny förhandling och
fråga om skadestånd för arbetstagaren aktualiseras. Arbetsgivaren kan således bli
skadeståndsskyldig för den ekonomiska förlust som den ändrade semesterförläggningen kan
medföra för arbetstagaren och familjen.
Reglerna om underrättelse - två månader resp en månad - i lagens 11§ skall också iakttas.
I annat fall kan skadeståndsanspråk föreligga.
4.2
Pågående semester
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
sid 5(8)
(2013 års utgåva Ä1)
Uppstår under pågående ledighet en sådan tvingande situation i verksamheten att
arbetsgivaren önskar att arbetstagaren avbryter ledigheten får detta ske inom ramen för en
uppgörelse. För extra kostnader, för resor i samband med återkallelse, erhålls skälig
ersättning. Skadeståndsanspråk kan dessutom aktualiseras för andra kostnader.
5
Sparad semester
5.1
Arbetstagarens rätt att spara
Arbetstagarens rätt att spara semester framgår av Villkorsavtalet.
”Om en arbetstagare för ett visst kalenderår har rätt till mer än 20 semesterdagar får han spara
en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår.
Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 35.”
Övergångsbestämmelse
Arbetstagare som den 31 december 2010 har fler än 35 sparade semesterdagar får ta ut de
överskjutande dagarna under en femårsperiod så att han eller hon inte har fler än 35 sparade
dagar den 31 december 2015.
5.2
Uttag av sparad semester
Vid uttag av sparad semester skall först årets semester förbrukas följt av den sparade
semestern.
2013-02-22
Ä1
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
sid 6(8)
(2013 års utgåva Ä1)
Ä1
3. ANTAL SEMESTERDAGAR/SPARAD SEMESTER
(VILLKORSAVTALET).
En arbetstagare har för helt kalenderår rätt till antal semesterdagar enligt nedan:
Antal semesterdagar
till och med det år arbetstagaren
fyller
från och med det år arbetstagaren
fyller
29 år
30 år
40 år
28
31
35
 Om arbetstagare är anställd endast del av år beräknas antal betalda semesterdagar enligt
nedan.
Antal semesterdagar/år x antal anställningsdagar = summa (avrundas uppåt)
365
Uppgår den beräknade semestern till kortare tid än en halv dag har arbetstagaren
inte rätt till semester.
 Om en arbetstagare varit frånvarande utan lön (t. ex tjänstledighet med ledighet utan
lön), beräknas hans antal betalda semesterdagar enligt ovan för kalenderåret endast för
tid då individen tjänstgjort (se dock SemL § 17 samt Villkorsavtalet angående
semesterlönegrundande frånvaro).
Sparad semester.
1. En arbetstagare som har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar för ett visst kalenderår,
får spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. Ingen får
dock spara mer än 35 dagar.
2. En arbetstagares hela semester för ett visst år skall läggas ut i form av ledighet om han
inte sparar semester enligt ovan. Om viss del av semestern inte kunnat tas ut, p g a
sjukdom eller andra särskilda omständigheter, omvandlas den till sparad semester om
den ryms inom de 35 dagarna. Eventuellt ogulden semester skall anmälas skriftligt med
motiv i god tid av DUC till förbandschef. Anmälan skall även innehålla den enskildes
medgivande om ogulden ersättning i stället för semester. Förbandschef fattar beslut om
ersättning för s.k ogulden semesterlön för överskjutande dagar om ingen annan
möjlighet finns för individen att ta ut semestern som ledighet.
2013-02-22
Ä1
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
sid 7(8)
(2013 års utgåva Ä1)
4. EXEMPEL SEMESTER
Planerad semester
 Semester markeras som i exempel. Avräkning av 8 tim/dag, skall ske i ruta
”Arbetstidsavräkning - Avgår övrigt” och antal dagar i ruta ”Semesteravräkning - Uttag
perioden”.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
Arbetstidsavräkning
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD L
L
L FD FD
År/ period
Arbet st id år
Normal
Individ
2013
1980
1
1940,0
56,0
24,0
80,0
1860,0
56,0
Ut lagd arbet st id
Vakt kod/ B
Avgår övrigt











Uppkommet
Sj ö D yg n N r :
Klockslag
Ex: 19:00
Arbet st id i t im
EH
enkel
Övert id
i t im kval
Avvikelsekont .
Best yrkes
Planera/ planerat
Transport
64
1916
Diff årsarbet st id
Sem esteravräkning
Årets
Sparad
31
3
28
22
Transport in
Ut t ag
Åt erstår
22
 Om en arbetstagare återkallas under beviljad planerad semester, skall ND läggas ut. Överskjutande
tid och arbetstid på andra tidpunkter är övertid. Semesterdagarna återgår. Korrigering görs i ruta
”Semesteravräkning”.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD L
L
L FD FD
ND
Arbetstidsavräkning
År/ period
Arbet st id år
Avgår övrigt
Uppkommet
Planera/ planerat
Sj ö D yg n N r :
Transport
Klockslag
Dif f årsarbet st id
16.30
Transport in
18.30
Ut t ag
8,0
Åt erstår
EH
Avvikelsekont .
Best yrkes
1
1940,0
56,0
24,0
80,0
1860,0
56,0
64
1916
64,0
16,0
Sem esteravräkning
Ex: 19:00
Övert id enkel
i t im kval
Individ
2013
1980
Ut lagd arbet st id
Vakt kod/ B
Arbet st id i t im
Normal
2,0
1
Fjh
2013-02-22
Året s
Sparad
31
3
28
22
22
2
29
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 11
sid 8(8)
(2013 års utgåva Ä1)
Oplanerad semester
 Då arbetstagaren får semester beviljad efter det att listan är fastställd (oplanerad semester),
markeras ledigheten för aktuella dagar och avräkning görs i ruta ”Semesteravräkning”.
Planerad arbetstid återgår till arbetstidsbanken och 8 tim/dag dras av i ”Avgår övrigt”.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD ND ND ND FD FD
L
L
L
Arbetstidsavräkning
År/ period
Arbet st id år
Normal
Individ
2013
1980
1
1940,0
80,0
Ut lagd arbet st id
Vakt kod/ B
Avgår övrigt
Uppkommet
Planera/ planerat
Sj ö D yg n N r :
Transport
Klockslag
Diff årsarbet st id
Ex: 19:00
Sem esteravräkning
Transport in
64
1916
80,0
1860,0
56,0
Året s
Sparad
31
22
31
22
Ut t ag
Arbet st id i t im
8,0
8,0
8,0
Fjh
Fjh
Fjh
Åt erstår
EH
Övert id enkel
i t im kval
Avvikelsekont .
Best yrkes
2013-02-22
56,0
24,0
3
28
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 12
(2013 års utgåva Ä1)
ANVISNINGAR RÖRANDE FÖRÄLDRALEDIGHET
1.
Handläggning av ärende rörande föräldraledighet
2.
Lagar, avtal mm
3.
Ersättning vid föräldraledighet
4.
Blanketter
5.
Handläggningsrutiner
5.1
Anmälan till arbetsgivaren
5.1.1
Anmälan till Försäkringskassan
5.1.2
Ändring av ledighet/Beräkningsunderlag
5.2
Ledighetsansökan
5.2.1
Föräldraledighet
5.2.2
Pappaledighet i samband med barns födelse
5.2.3
Ledighet för vård av sjukt barn
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 12
Sida 1(2)
(2013 års utgåva Ä1)
ANVISNINGAR RÖRANDE FÖRÄLDRALEDIGHET
1.
Handläggning av ärenden rörande föräldraledighet
Hänvisning till http://www.forsakringskassan.se alt 0771-524 524.
2.
Lagar, avtal m m
Rätten till ledighet i samband med barns födelse m.m. regleras i Föräldraledighetslagen
(1995:584), samt Tjänstledighetsförordning (1984:111). Båda återfinns i Författningsboken.
Bestämmelserna om föräldrapenning m.m. i samband med aktuella ledigheter regleras i Lagen
om allmän försäkring (AFL 1962:381).
3.
Ersättning vid föräldraledighet
Ersättning för föräldraledighet erhålls från Försäkringskassan. Avdrag på lön sker enligt
Villkorsavtalet.
För tid då ersättning över garantinivå erhålls, utbetalas att s.k. föräldrapenningtillägg från
Försvarsmakten.
Ä1
För att erhålla föräldrapenningtillägg skall utbetalningskortet från Försäkringskassan insändas
till HRC. Av utbetalningskortet skall framgå med vilket belopp och för hur många dagar
föräldrapenning utbetalats. Föräldrapenningtillägget utgör 10 % av Försäkringskassans
utbetalade belopp.
Ä1
Utbetalas tre fjärdedels, halv, fjärdedels eller åttondels föräldrapenning erhålls
föräldrapenningtillägg i motsvarande mån.
4.
Blanketter
Vid sökande av ledighet enligt ovan, skall ledighetsansökan (M7102-384300) användas.
5.
Handläggningsrutiner
5.1
Anmälan till arbetsgivaren
Anmälan skall göras tjänstevägen senast två månader, eller om det inte kan ske, så fort som
möjligt, innan aktuell ledighet önskas.
5.1.1
Anmälan till Försäkringskassan
Den enskilde anmäler själv till Försäkringskassan senast samma dag ledigheten påbörjas.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 12
Sida 2(2)
(2013 års utgåva Ä1)
5.1.2
Ändring av ledighet/beräkningsunderlag
Om pågående föräldraledighet byts ut mot ledighet för semester, sjukdom eller tillfällig
föräldrapenning (vård av sjukt barn m m) skall detta omedelbart meddelas arbetsgivaren.
Under tid då arbetstagaren är föräldraledig markeras detta med T i beräkningsunderlaget. I
anteckningsrutan förtydligas vad ledigheten avser(Se kap 10).
Om ledighetsformen ändras markeras det med ordinarie koder, L = semester, S = sjukdom.
Vid tillfällig föräldrapenning, som även detta markeras med T, görs motsvarande
förtydligande i anteckningsrutan (ex: vård av sjukt barn).
Ny ledighetsansökan skall skrivas och beviljas i samtliga fall.
5.2
Ledighetsansökan
För att underlätta handläggningen av ledighetsansökan är det viktigt att blanketten fylls i
fullständigt. I fält 3 ”Ledighet för vård av barn” skall alltid ledighetsorsak, omfattning i %
samt barnets personnummer fyllas i.
En arbetstagare som är tjänstledig på deltid med t ex 20 %, ska vid ex tillfällig
föräldrapenning och sjukdom ange omfattning 80 %. Om inte detta görs blir avdraget 100 %
plus de 20 % som låg i botten, alltså 120 %.
5.2.1
Föräldraledighet (föräldrapenning)
I fält 2 ”Ansökan om ledighet” skall ruta 6 ikryssas samt fr o m - t o m fyllas i.
5.2.2
Pappaledighet i samband med barns födelse (tillf föräldrapenning)
I fält 2 ”Ansökan om ledighet” skall ruta 5 ikryssas samt fr o m - t o m fyllas i.
5.2.3
Ledighet för vård av sjukt barn (tillf föräldrapenning)
I fält 2 ”Ansökan om ledighet” skall ruta 4 ikryssas samt fr o m - t o m fyllas i.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 13
(2013 års utgåva)
SJÖSTRIDSKRAFTERNAS AVTAL VID SÄRSKILD
VERKSAMHET
Avtalet är uppsagt från och med 2013-01-31
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 14
(2013 års utgåva Ä1)
INSATSAVTAL (I-AVTAL)
1.
Beredskaps- och insatsavtal (FAS kap 19)
1.1
Begreppet insatsverksamhet
1.2
Insatsövertid
1.3
Begreppet insatsdygn
1.4
Arbetstidsberäkning under ett insatsdygn
1.5
Insatsdygnstillägg
1.6
Insatsberedskap
2.
Exempel
2.1
Insatsdygn - normalplanering
2.2
Insatsdygn - vaktdygn
2.3
Insatsberedskap
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 14
sid 1(4)
(2013 års utgåva Ä1)
1
1.1.
Beredskaps- och insatsavtal
Begreppet insatsverksamhet
Insatsberedskap är beredskap som beordrats av ÖB eller C Insats eller av dem delegerad
befattningshavare.
Insatsverksamhet som beordras innan fastställelse av planeringsperiod genomförs inom ramen
för Sjö Arb med SD1-5 enligt uppslag 7.
Insatsverksamhet som beordras efter fastställelse av planeringsperiod genomförs som
uppkommen insats inom ramen för detta avtal.
1.2.
Insatsövertid
Under insatsverksamhet är en arbetstagare skyldig att fullgöra den övertid som verksamheten
kräver. Detta gäller även om det annars tillåtna antalet övertidstimmar härigenom överskrids.
Övertid skall bokföras i vanlig ordning. Av bokföring skall framgå vad som är övertid
respektive insatsövertid.
1.3.
Begreppet Insatsdygn
Med insatsdygn menas varje period om 24 timmar som infaller under den tid då
insatsverksamheten pågår. Det första insatsdygnet börjar vid det klockslag då
insatsverksamheten beordras. För den som beordras att delta i insatsverksamhet efter det att
verksamheten redan har börjat, räknas första insatsdygnet fr.o.m det klockslag då
arbetstagaren beordras till insatsverksamhet.
1.4.
Arbetstidsberäkning under ett insatsdygn
Under varje insatsdygn får som ordinarie arbetstid disponeras det antal ordinarie arbetstimmar
som finns utlagda i arbetstagarens lista mellan de klockslag som insatsdygnet omfattar.
Arbetstid som är att hänföra till sjödygn skall anses vara utlagd i listan räknat från sjödygnets
början. När insatsverksamhet upphör skall arbetstagaren omedelbart återgå till ordinarie lista.
Om ett vaktdygn är planerat och det beordras ett insatsdygn erhålls ingen vaktdygnsersättning.
Utlagd schablonarbetstid kvarligger utan att tas med vid beräkning av övertid för
insatsdygnet.
Om ett sjödygn är planerat och det beordras ett insatsdygn erhålls ingen sjödygnsersättning
och sjödygnet stryks. Då sjödygn stryks räknas arbetstiden alltid enligt SD 1, dvs 14 timmar
utlagd arbetstid.
Under ett insatsdygn är skillnaden mellan 16 timmar och den i lista utlagda arbetstiden
övertid.
Kvalificerad övertid är all övertid under ett insatsdygn som berör fridygn, lördag, söndag eller
helgdag. All övrig tid är enkel övertid.
2013-02-22
Ä1
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 14
sid 2(4)
(2013 års utgåva Ä1)
1.5.
Insatsdygnstillägg
När en arbetstagare deltar i insatsverksamhet utgår insatsdygnstillägg (I) med samma belopp
per dygn som gäller för sjödygnsersättning.
1.6.
Insatsberedskap
Insatsberedskap är beredskap som beordrats av ÖB eller C Insats eller av dem delegerad
befattningshavare.
Ä1
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra insatsberedskap. Arbetsgivaren får
även begära uppkommen insatsberedskap av en arbetstagare.
Under insatsberedskap ska arbetstagaren vara nåbar. Arbetstagaren ska infinna sig på den av
arbetsgivaren angivna platsen och tiden enligt besked om inställelse.
Arbetsgivaren får inte begära insatsberedskap av den som har beviljad semester, är partiellt
sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller vård av barn enligt
tjänstledighetsförordningen.
Ä1
Tid för insatsberedskap utgör inte arbetstid. Till dygns och veckovila räknas
insatsberedskapstid, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för arbete.
Inställelsetid:
a)
Inställelsetid inom 24 timmar
Beredskap med inställelsetid inom 24 timmar regleras i Sjö Arb uppslag 6.
b)
Inställelsetid inom 1-3 dygn
Beredskap omfattar hela dygn.
c)
Inställelsetid 4-10 dygn
Beredskap omfattar hela dygn.
Ersättning för
Inställelse inom
1-3 dygn:
4-10 dygn:
Insatsberedskap
Uppkommen insatsberedskap
181:-/dag eller 5500:-/mån
69:-/dag eller 2084:-/mån
247:-/dag eller 7500:-/mån
116:-/dag eller 3500:-/mån
Under insatsberedskap med inställelse 1-3 dygn eller 4-10 dygn kan en arbetstagare även ha
vakttjänstgöring eller tillfälligtvis vara beordrad beredskap med inställelse inom högst 24 timmar. I
sådana fall utbetalas även vaktdygnstillägg respektive beredskapsdygnstillägg.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 14
sid 3(4)
(2013 års utgåva Ä1)
2
Exempel
2.1
Insatsdygn – normalplanering.
Vid ND anses tiden börja 0730 och vid timplanering från den tidpunkt timplaneringen
påbörjas. Vid dessa tillfällen får som ordinarie arbetstid disponeras det antal ordinarie
arbetstimmar som finns utlagda i arbetstagarens lista mellan de klockslag som Insatsdygnet
omfattar.
Ersättning för Insatsdygn erhålls för varje påbörjat insatsdygn.
 När insatsverksamhet beordras, är
mellanskillnaden mellan 16 timmar och den
utlagda planerade arbetstiden övertid.
Kvalificerad övertid är all övertid under ett
Insatsdygn som börjar på ett tjänstgöringsfritt
kalenderdygn samt på lördag, söndag eller
helgdag. All annan övertid är enkel övertid.
 I exemplet är insatsverksamhet beordrad tisdag
från kl 07.30. Verksamheten pågår till söndag
kl 07.30. Detta innebär att verksamheten
omfattar fem (5) insatsdygn 010730 – 060730.
 Arbetstagaren erhåller för detta ersättning för 5
Insatsdygn samt insatsövertid för
överskjutande tid under respektive insatsdygn.
Insatsdygnen numreras i likhet med SD.
 Anteckning om insatsverksamhet görs i
anteckningsrutan.
 Insatsövertid förs till ruta Bevakning.
 Bestyrkan om avvikelsen från den fastställda
verksamheten görs. Eventuell avvikelsekontering sker i konteringsfältet.
Vecka nr
Dat um
Dag
Arbet st idskod
Vakt kod/ B
Uppkommet
I
I
I
I
I
Sj ö D yg n N r :
1
2
1
4
5
Klockslag
07.30
3
Ex: 19:00
07.30
Arbet st id i t im
8,0
14,0
8,0
8,0
2,0
8,0
EH
Övert id enkel
i t im kval
16,0
Avvikelsekont .
4
4
4
4
4
Fjh
Fjh
Fjh
Fjh
Fjh
Best yrkes
16,0
Bevakning
Övertid
i t immar
Enk
Kval
Anteckningar
301
01 02 03 04 05 06
Må Ti On To Fr Lö Sö
FD ND SD1 ND FD FD
Summering
f ör perioden
18,0
32,0
Varav/ I-ÖT
50,0
50,0
Transport
in
Planerad
Summa
år/ kv
Beslut
ut över
avt al
50,0
50,0
Timers/ SD2-5
Insatsverksamhet 010730 - 060730.
Vaktdygn/B1
B2
Övertid enl 9§ ATL
2013-02-22
Se ant eckningar
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 14
sid 4(4)
(2013 års utgåva Ä1)
2.2
Insatsdygn - vaktdygn.
I listan planerad arbetstid anses vara förlagd i en följd från klockan 0730 (ND) eller från den
tidpunkt timplanering påbörjas.
Schablonarbetstiden för vaktdygnet anses vara förlagd i en följd direkt efter den ordinarie
arbetstidens slut. Om ingen ordinarie arbetstid är planerad under vaktdygnet anses
schablonarbetstiden vara förlagd i en följd från klockan 0800.
Om ett vaktdygn är planerat och det beordras ett insatsdygn erhålls ingen
vaktdygnsersättning. Utlagd schablonarbetstid kvarligger utan att tas med vid
beräkning av övertid för insatsdygnet.
2.3
Ä1
Insatsberedskap
Då personal är beordrad i insatsberedskap under hel månad ska detta regleras genom att i
beräkningsunderlagets anteckningsruta föra in exempelvis ”Insatsberedskap 1 ersättning med
5500kr för januari månad”. Anteckningen görs alltid i efterhand när beredskapen är
genomförd.
Då insatsberedskap endast gäller del av månad ska denna bokföras dygnsvis i rutan
”vaktkod/B”. Om insatsberedskap beordras efter fastställelse av arbetstiden bokförs den i
rutan ”uppkommet”.
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 15
(2013 års utgåva Ä1)
ERSÄTTNING FÖR KOMMENDERING SOM RÖKDYKARE
1. Ersättning för kommendering till Rökdykare
2013-02-22
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 15
Sida 1(1)
(2013 års utgåva Ä1)
1. Ersättning för kommendering till Rökdykare
En arbetstagare som är kommenderad till samt fullgör rökdykarverksamhet och har
vederbörlig rökdykarkompetens enligt Försvarsmaktens krav erhåller ett månatligt tillägg på
500kr.
Rökdykartillägget dras in vid tjänstledighet utan lön.
2013-02-22
Ä1
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 16
(2013 års utgåva Ä1)
PROTOKOLL FRÅN PARTSAMMANSATTA GRUPPEN
(Från och med 2014-02-01)
2013-02-22
Ä1
Sjö Arb Anv 2002
Uppslag 17
(2013 års utgåva)
ÖVRIGT
2013-02-22