1. No category

1
RISKHANTERINGSPLAN
FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHETEN
Fastställd av styrelsen 2014-06-26
Version till www.ap3.se
Version 2014/06
1 (38)
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
1.1
1.2
Inledning ................................................................................................. 4
Riskhantering ............................................................................................................... 4
Uppdraget .................................................................................................................... 5
2
2.1
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.1.4
2.1.5
2.2
2.2.1
2.2.2
2.2.3
Ansvar och beslutsfattande ..................................................................... 6
Beslutsfattare ............................................................................................................... 6
Styrelsen ....................................................................................................................... 6
VD ................................................................................................................................. 7
Chief Investment Officer (CIO) .............................................................................. 7
Chef Kapitalförvaltning ............................................................................................. 7
Chief Risk Officer (CRO) ......................................................................................... 8
Beslutsberedande utskott och grupper .................................................................... 8
Dynamiska allokeringsgruppen(DA-gruppen) ....................................................... 8
Risk Management Committee (RMC) ..................................................................... 8
Krisledning................................................................................................................... 9
3
3.1
3.1.1
3.1.2
3.1.3
3.1.4
3.2
Risker, riskstrategi .................................................................................10
Riskdefinitioner ......................................................................................................... 10
Marknadsrisk ............................................................................................................. 10
Kreditrisk ................................................................................................................... 11
Likviditetsrisk ............................................................................................................ 12
Operativa risker ......................................................................................................... 12
Riskstrategi ................................................................................................................. 12
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.8.1
4.9
4.10
4.11
4.12
Lagstadgade placeringsrestriktioner .....................................................14
Lagens riktlinjer för placeringsverksamheten ....................................................... 14
Valutarisk ................................................................................................................... 14
Ränterisk..................................................................................................................... 14
Aktiekursrisk .............................................................................................................. 15
Begränsningar för onoterade tillgångar ................................................................. 15
Likviditetsrisk ............................................................................................................ 15
Leverage ..................................................................................................................... 15
Kreditrisk ................................................................................................................... 16
Stora exponeringar.................................................................................................... 16
Refinansieringsrisk .................................................................................................... 16
Landrisk ...................................................................................................................... 16
Värdepappersutlåning .............................................................................................. 16
AP3s roll som ägare.................................................................................................. 16
2 (38)
3
5
5.1
5.2
5.3
Intern riskhantering ...............................................................................18
Intern kontroll ........................................................................................................... 18
Krishantering ............................................................................................................. 18
Etiska regler ............................................................................................................... 19
6
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
Rapportering ......................................................................................... 20
Rapportering till ledningen ...................................................................................... 20
Rapportering till RMC ............................................................................................. 20
Rapportering till styrelsen ........................................................................................ 20
Övrig rapportering.................................................................................................... 21
Rapportering till Riksdagen ..................................................................................... 21
7
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
Bilagor ................................................................................................... 22
Bilaga 1: Beskrivning av riskklassstrukturen (styrelsebeslut) ............................. 22
Bilaga 2: Investeringsportföljen: allokeringsbeslut per riskklass (styrelsebeslut)23
Bilaga 3: Mandat utanför den indexrelaterade förvaltningen (styrelsebeslut) . 24
Bilaga 4: Leverage (styrelsebeslut) .......................................................................... 25
Bilaga 5: Restriktion för att hantera Likviditetsrisk (styrelsebeslut).................. 26
Bilaga 6. Fondens tolkning av 30%- regeln och principer för vad som utgör
låg kredit- och likviditetsrisk (styrelsebeslut) ........................................................ 27
Bilaga 7: Tillåtna instrument (styrelsebeslut) ........................................................ 28
Bilaga 8: Process för godkännande av nya instrument (styrelsebeslut) ............ 29
Bilaga 9: Process för godkännande av motparter (styrelsebeslut) ..................... 30
Bilaga 10: Godkända motparter och fastställda limiter (styrelsebeslut) ........... 31
Bilaga 11 Värdepappersutlåning (styrelsebeslut) .................................................. 32
Bilaga 12. Bolag som AP3 inte får investera i (styrelsebeslut) ........................... 33
Bilaga 13. Delegering ................................................................................................ 34
Bilaga 14. Mandat portföljkonstruktion investeringsportföljen tilldelat
Kerim Kaskal (CIO) ................................................................................................. 36
Bilaga 15. Övergripande mandat för kapitalförvaltningen ................................. 37
Bilaga 16. Sammanställning av Beslutade Mandat ............................................... 38
7.7
7.8
7.9
7.10
7.11
7.12
7.13
7.14
7.15
7.16
3 (38)
4
1 INLEDNING
AP3 är en av fem buffertfonder inom det allmänna pensionssystemet. AP3 har riksdagens uppdrag att
förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet genom att skapa en hög
avkastning till en låg risknivå. Buffertfondernas uppgift är dels att balansera in- och utbetalningar i
inkomstpensionssystemet, dels att bidra till pensionssystemets långsiktiga finansiering.
I lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder fastslås att fondens styrelse årligen skall fastlägga en
verksamhetsplan. Denna utgörs av fondens styrdokument som fastställs av styrelsen. De styrdokument
som avser förvaltningsverksamheten utgörs av Mål och Investeringsprinciper Riskhanteringsplan för
förvaltningsverksamheten samt Ägarpolicy. Riskhanteringsplanen beskriver de huvudsakliga risker som är
förenade med placeringsverksamheten och hur dessa risker skall hanteras inklusive den interna
kontrollstrukturen.
All kapitalförvaltning är förknippad med risk, dvs med osäkerhet om framtida utfall för olika
marknadsstorheter eller andra variabler. Riskhantering, riskuppföljning och riskkontroll är därför en
central del av AP3s verksamhet och en integrerad del av styrningen av AP3s verksamhet. Styrelsen i AP3
är ytterst ansvarig för riskerna i fondens verksamhet.
Detta dokument omfattar






fondens riskhantering
ansvar, beslutfattande och beredande organ
beskrivning av risker och fondens riskstrategi
övergripande placeringsrestriktioner (lagen 200:192, 4 kap.3-18§§)
beskrivning av den interna kontrollen
rapportering och uppföljning
I bilagor
 beskrivning av fondens riskklasstruktur
 fastställda riktlinjer, begräsningar och riskmandat för förvaltningen
 principer för delegering
Det åligger ledningen att ansvara för att dokumentera nödvändiga förändringar i denna riskhanteringsplan.
Riskhanteringsplanen fastställs årligen av styrelsen på det konstituerande mötet men ändringar kan ske vid
behov.
1.1 RISKHANTERING
AP3 är i sin förvaltningsverksamhet exponerad för risker av olika slag. Risk definieras som osäkerhet om
framtida utfall av olika marknadsstorheter och andra omgivningsfaktorer som påverkar verksamheten.
Riskhantering (eng. risk management) är den process i vilken risker identifieras, deras positiva eller
negativa konsekvenser värderas och hanteras av de ansvariga för verksamheten. Riskhantering är sålunda
den process som hanterar fondens risk- och avkastningsprofil.
På högsta nivån utsätts fonden för risker att pensionssystemets förutsättningar ändras, bland annat genom
förändringar i befolkningsunderlaget. Dessa risker analyseras i fondens ALM-process och på basis av
denna analys fastställer styrelsen fondens operativa mål. Fondens verksamhet går ut på att med
fondkapitalet ta positioner i finansiella instrument i syfte att generera avkastning. Det innebär att
fondkapitalet alltid är exponerat mot finansiella risker. Genom diversifiering d v s allokering av kapitalet
till olika finansiella tillgångar, olika geografier och olika riskpremier men också genom att variera
investeringstidpunkterna, kan riskerna begränsas utan att avkastningspotentialen elimineras. Detta är i allt
väsentligt riskhantering inom förvaltningsverksamheten. Styrelsen kontrollerar också det totala
risktagandet genom att fastställa ett riskregelverk inom vilka ramar förvaltningen ska agera.
4 (38)
5
Fondens dagliga riskhantering och kontroll är decentraliserad ut på alla operativa delar i organisationen
och följer den s.k. principen om tre försvarslinjer. Denna princip skiljer mellan funktioner som äger risk
och regelefterlevnad (första linjen), funktioner för övervakning och kontroll (andra linjen) och funktioner
för oberoende granskning (tredje linjen).
Det första ansvaret, första linjen, för riskhantering och kontroll ligger på den direkta affärsverksamheten
vilket inkluderande varje förvaltande enhet inom kapitalförvaltningen men även inkluderande den
affärsstödjande backoffice-funktionen. Ansvaret för riskhanteringen vilar därmed där risken har sitt
ursprung. Kontroll sker även hela vägen igenom transaktionsflödet till backoffice. Varje anställd är därmed
ansvarig för att hantera riskerna inom det egna ansvarsområdet. Övergripande ansvarig är Chefen för
Kapitalförvaltningen.
Den andra försvarslinjen omfattar den interna riskkontrollfunktionen samt compliancefunktionen.
Dessa funktioner övervakar affärsfunktionernas riskhantering och regelefterlevnad. Riskkontroll är den
funktion som följer upp att riskramverket efterlevs. Via riskkontrollprocessen säkerställs att organisationen
i sin helhet såväl som i sina delar håller sig inom limiter samt följer de restriktioner/instruktioner den är
ålagd. Riskkontrollen skall vara en oberoende funktion, organisatoriskt fristående från de funktioner som
tar aktiva affärsbeslut. Övergripande ansvarig är CRO.
Den tredje försvarslinjen vilar på internrevisionen vilken lagts ut på extern revisionsbyrå.
Internrevisorerna utses av styrelsens via Revisionsutskottet och är oberoende från affärsverksamheten.
Internrevisorerna rapporterar även till styrelsen via revisionsutskottet. Internrevisionen ges varje år ett
tidsbegränsat uppdrag av Revisionsutskottet att inom ett eller flera utvalda områden oberoende verifiera
att affärsfunktionerna och kontrollfunktionerna uppfyller sina uppgifter vad avser riskhanteringen.
God riskkontroll bygger på effektiv riskrapportering. Finansiella risker följs upp och rapporteras dagligen
till AP3s ledning. För operativa risker, ESG risker och andra typer av risker som inte är direkt
kvantifierbara görs kvalitativa bedömningar bl a i form av självutvärderingar. Denna typ av utvärderingar
genomförs minst årligen eller vid behov.
1.2 UPPDRAGET
Styrelsen ansvarar för att fastställa fondens övergripande mål och fastställer principer och riktlinjer för den
operativa förvaltningen. I dokumentet Mål och Investeringsprinciper beskrivs fondens uppdrag, mål,
investeringsfilosofi samt utvärderingsmodell som styrelsen fattat beslut om. Styrelsen har också det
yttersta ansvaret för fondens riskhantering och interna kontroll. Riskhanteringsplanen är det
styrdokument i vilket fondens syn på risk, roller och ansvar, riktlinjer, ramar och rapportering fastställs av
styrelsen.
Fondens operativa ledning ansvarar för att löpande förvalta fondkapitalet inom de ramar som styrelsen
fastställt. Fondens ledning ansvarar även för att fastställa en förvaltningsstruktur som ligger i linje med mål
och riktlinjer för den operativa förvaltningen. Ansvar för fondens operativa riskhantering åligger VD efter
samråd med RMC.
AP3s förvaltning av fondkapitalet sker inom fondens investeringsportfölj vilken är uppdelad i
riskklasserna Aktier, Räntor, Krediter, Inflation, Valuta och Övriga exponeringar. Därutöver finns
ytterligare en riskklass benämnd Absolutavkastande strategier. I bilaga 1 återfinns en bild över AP3s
riskklasstruktur.
5 (38)
6
2 ANSVAR OCH BESLUTSFATTANDE
AP3 verksamhet är organiserad i två avdelningar, varav en bedriver kapitalförvaltning och en är
affärsstödjande samt analyserar, kontrollerar och rapporterar risker och resultat.
2.1 BESLUTSFATTARE
2.1.1 Styrelsen
Styrelsen är ytterst ansvarig för verksamhetens styrning och riskhantering. Av lagen om AP-fonder
(2000:192) framgår att styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltning av fondens medel, dvs
fonden har en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska fastställa verksamhetsplanen som
bl a omfattar mål och investeringsprinciper samt riskhanteringsplan. Styrelsen utser, genom
Revisionsutskottet, internrevisorerna som utgör den tredje försvarslinjen. Inom ramen för
riskhanteringsplanen beslutar styrelsen om






sammansättning på fondens riskklasstruktur, bilaga 1
övergripande allokeringsintervall på riskklassnivå, bilaga 2
mandat utanför den indexrelaterade förvaltningen, bilaga 3
tillåten exponering i förhållande till förvaltat kapital, s.k. leverage, bilaga 4
restriktion för att hantera likviditetsrisk, bilaga 5
fondens tolkning av 30%-regeln och principer för vad som utgör ”låg kredit- och likviditetsrisk”, bilaga
6
 tillåtna instrument, bilaga 7
 process för godkännande av nya instrument, bilaga 8
 process för godkännande av motparter, bilaga 9
6 (38)
7
 depåbank och limit för denna, bilaga 10
 riktlinjer för värdepappersutlåning, bilaga 11
 bolag som AP3 inte får investera i, bilaga 12
2.1.2 VD
VD ansvarar för den löpande förvaltningen och för att styrelsens riktlinjer följs. VD ansvarar för att
organisera verksamheten för en god styrning av kapitalförvaltning, riskerhantering, riskkontroll och
rapportering. VD:
 beslutar om investeringar inom ramen styrelsens fastställda riktlinjer
 beslutar om och bereder frågor som ska lyftas till styrelsen
 beslutar om att krisledningsgruppen ska aktiveras
VD är ansvarig för alla beslut om investeringar och investeringsåtagande som fattas inom fondens
förvaltning. VD har möjlighet att delegera den löpande förvaltningen. Delegeringen görs i form av mandat
till Chief Investment Officer (CIO), bilaga 14, och till chefen för Kapitalförvaltningen, bilaga 15. All
delegering sker enligt principer i bilaga 13. VDs delegeringsrätt omfattar dock ej följande beslut som ska
fattas av VD efter samråd med Dynamiska allokeringsgruppen (DA-gruppen, se nedan):
 index för den likvida delen av riskklasstrukturen
 investeringar i eller investeringsåtaganden till illikvida/onoterade tillgångar
 principer för delegering av mandat, bilaga 13
2.1.3 Chief Investment Officer (CIO)
CIO ansvarar för att förvalta risken i den övergripande portföljsammansättningen och ska följa VDs
fasttällda riktlinjer för förvaltningsmandatet. CIO:
 förvaltar de mandat som VD delegerat
 ska bevaka att portföljsammansättningen är ändamålenlig utifrån förväntad avkastnings och risk samt
ligger inom ramen för VDs och styrelsens fastställda limiter
 ska analysera och föreslå förändringar av riskklassintervall och leverage som beslutas av styrelsen och
bereda dessa frågor inom DA-gruppen. VD fattar beslut om förslag på förändringar som ska fattas av
styrelsen
 ska löpande bedöma om det föreligger behov av förändringar av övergrpiande limiter för investeringar
eller mandat och i så fall föreslå de för CRO
 ansvarar för att tillkalla krisledningen om allvarlig händelse inträffar i de finansiella marknaderna
2.1.4 Chef Kapitalförvaltning
Chefen för kapitalförvaltningen ansvarar för den löpande förvaltningen av portföljen, inom de ramar som
beslutats av styrelse, VD och CIO. Chefen för Kapitalförvaltningen har möjlighet att delegera
förvaltningsuppdrag till medarbetare inom Kapitalförvaltningen. All delegering görs i form av mandat.
Chefen för kapitalförvaltningen:
 förvaltar de mandat som VD delegerat
 ska bevaka att mål, mandat och riskbudget för förvaltningens olika grupper och medarbetare är
ändamålsenliga, samt att förvaltningen ligger inom ramen för fastställda limiter
 ska till RMC föreslå mål, mandat och riskbudget för enskilda mandat
 ska föreslå nya instrument, motparter och förvaltare till CRO
 ska föreslå övergripande mål och riskbudget för Taktiska investeringsstrategier, Alfa- och
Betaförvaltning för beslut av VD inom DA-gruppen,
 ansvarar för att implementeringen av allokeringsbeslut genomförs effektivt
7 (38)
8
 ansvarar för att adekvata resurser finns för alla de förvaltningsmandat som finns inom
Kapitalförvaltningen
 ansvarar för riskbudgetering och kostnadsoptimering inom Kapitalförvaltningens mandat
 beslutar om att krisledningsgruppen ska aktiveras
 är övergripande ansvarig för den första försvarslinjen
2.1.5 Chief Risk Officer (CRO)
Chief Risk Officer (CRO) ansvarar för uppföljning och rapportering avseende risk och avkastning till
styrelsen. CRO bevakar att beslut fattas inom ramen för styrelsens fastställda riskramverk. CRO:














ansvarar för rapportering av risk och resultat enligt fastställd rapportplan
ansvarar för att bevaka och rapportera limitöverdrag och incidenter enligt rapportplan (avsnitt 7)
ansvarar för att upprätta och utveckla fondens riskramverk och därtill hörande instruktioner,
ansvarar för att utveckla relevant rapportering
bereder beslut rörande förvaltningsmandat till RMC
bereder beslut rörande nya instrument till RMC
bereder beslut rörande nya investeringar utanför den indexrelaterade portföljen till RMC,
bereder övriga ärenden samt är föredragande i RMC
bereder frågor rörande riskregelverket och limitöverdrag till revisionsutskottet
ansvarar för att tillkalla krisledningen om risken (volatiliteten) i portföljen ökat snabbt och oförutsett
tillser att mandatstruktur och delegeringar sker inom de ramar som fastställts i detta dokument
genomför årlig övergripande riskanalys inkl operativa risker,
ansvara för fondens process för operationell due diligence av externa förvaltare
är övergripande ansvarig för den andra förvsarslinjen
2.2 BESLUTSBEREDANDE UTSKOTT OCH GRUPPER
2.2.1 Dynamiska allokeringsgruppen(DA-gruppen)
VD utser ledamöter till DA-gruppen. Den består av VD, CIO chefen för kapitalförvaltningen och chefen
för strategisk allokering. Ytterligare deltagare kan vara adjungerade. DA-gruppen bereder frågor till
styrelsen rörande fondens övergripande riskklassallokering. CIO är föredragande i DA-gruppen. Beslut
fattas av VD efter samråd med DA-gruppen.
DA-gruppen ansvarar för att:






bereda styrelsebeslut avseende övergripande allokeringsintervall,
definiera riskklasstrukturen inkl. underriskklasser,
besluta om index för den likvida delen av riskklasstrukturen,
besluta om investeringar i eller investeringsåtaganden till illikvida/onoterade tillgångar,
besluta om strategiska ESG-relaterade investeringar
följa upp och analysera fondens risknivå och avkastning.
2.2.2 Risk Management Committee (RMC)
VD utser ledamöter till RMC. Nuvarande sammansättning består av VD, CRO, CIO, chefen för
Kapitalförvaltningen, chefen för Strategisk allokering, chefen för Alternativa investeringar, chefen för
Alfaförvaltningen, chefen för Betaförvaltningen och chefen för Externförvaltning. RMC bereder frågor till
styrelsen rörande fondens övergripande riskhantering och riskkontroll. CRO är föredragande i RMC.
Besluten fattas av VD efter samråd med RMC.
RMC ansvarar för att:
8 (38)
9












följa upp fondens risker
följa upp incidenter och limitöverträdelser
besluta om åtgärder vid incidenter och limitöverträdelser som ej regleras i mandat
följa upp att fondens Riskhanteringsplan är ändamålsenlig samt bereda förslag på förändringar till
revisionsutskottet och styrelsen
definiera risker och riskmått
utforma mandat- och limitstruktur
bestämma rapporteringsplan
godkänna delegering av mandat och limiter, bilaga 16
godkänna motparter (värdepappershandel, OTC, diskretionära förvaltare, fondförvaltare), bilaga 10
godkänna instrument (inkl. strukturerade produkter och fonder)
bereda fondens övergripande riskanalys för styrelsen
bereda frågor inom riskområdet på uppdrag av styrelsen och revisionsutskottet
2.2.3 Krisledning
AP3 har särskilda riktlinjer för krishantering och ett krisledningssystem (crisis command). VD utser
ledamöter till krisledningen. Aktuell sammansättning framgår av kristavlor som finns uppsatta i fondens
lokaler och av information på fondens intranät. CIO och CRO har ett särskilt ansvar att tillkalla
krisledningen om risken i marknaden och/eller portföljen ökar påtagligt. VD och vice VD beslutar om
krisledningen ska aktiveras.
Krisdefinition:
 Om allvarlig händelse inträffar i de finansiella marknaderna.
 Om annan händelse som inte kunnat förutses inträffar som skadar personal, väsentligt påverkar
fondens avkastning, fondens egendom eller varumärke. Exempel på sådana händelser kan vara större
naturkatastrofer, informationsstöld, finanskris, börskrasch, förvaltare som går i konkurs.
 Andra händelser som definieras som kris där alla i organisationen har ansvar att tillkalla krisledningen:
 Om allvarligt hot riktas mot Fondens personal, verksamhet, varumärke eller egendom.
 Om personal saknas och varit eftersökt i 24 timmar utan att kontakt etablerats.
 Om allvarlig arbetsplatsolycka inträffat eller personal oväntat har skadats allvarligt eller avlidit – på
arbetstid eller fritid.
 Om våra prioriterade IT- och/eller informationssystem inte kunnat användas (oavsett anledning) inom
6-8 timmar.
9 (38)
10
3 RISKER, RISKSTRATEGI
I detta avsnitt beskrivs översiktligt de risker som AP3s förvaltningsverksamhet är förenade med samt den
strategi som AP3 har för hantering av respektive risk. I avsnitt 5 beskrivs strukturen för riskmandat och
delegeringsordningen.
All kapitalförvaltning, och den stödjande verksamhet som krävs, är exponerad för risker av olika slag,
eftersom verksamheten per definition går ut på att hantera osäkerhet och skapa mervärde. Portföljens
värde påverkas av förändringar i olika marknadsstorheter som aktiepriser, räntor och valutakurser. Utöver
marknadsrisker utsätts verksamheten också för ett antal andra typer av risker, s k operativa risker som inte
i lika stor utsträckning är kvantifierbara. Bilden nedan sammanfattar de viktigaste typer av risker som
organisationen utsätts för. Dessa kommenteras i mer detalj nedan.
Marknadsrisker
•Aktiekursrisk
•Ränterisk
•Valutarisk
•Inflationsrisk
Kreditrisker
•Emittentrisk
•Motpartsrisk
•Leveransrisk
Likviditetsrisker
•Omsättningsrisk
•Refinansieringsrisk
Operativa risker
•Riskkultur
•Processrisk
•Personalrisk
•Systemrisk
•Instrumentrisk
•Compliancerisk
•Legalrisk
3.1 RISKDEFINITIONER
3.1.1 Marknadsrisk
Marknadsrisken hos en finansiell produkt definieras av hur mycket dess värde förändras när de
marknadsstorheter (t ex aktiekurser, räntor och valutakurser) som bestämmer produktens värde förändras.
Dessa kan också benämnas prisrisker.
De för fonden viktigaste marknadsriskerna är valutakursrisk, aktiekursrisk, ränterisk och likviditetsrisk.
 Aktiekursrisk avser risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig
prisförändring på en enskild aktie eller ett index.
 Ränterisk definieras som risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig
förändring av marknadsräntan för relevant kvalitet och löptid.
 Med valutakursrisk avses risken för en negativ värdeförändring pga att en valutas kurs mot basvalutan,
svenska kronor, rör sig i en för positionen ofördelaktig riktning.
 Inflationsrisk avser risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig
inflationsutveckling.
Prissättning av finansiella tillgångar kan också påverkas av andra storheter såsom volatilitet, inflation,
rating, politisk risk, landrisk osv. I modellering av varje instruments riskprofil är det väsentligt att de rätta
faktorerna fångas in i modellen. Exponeringen är det underliggande värde som kan förändras pga specifika
händelser. Dessa händelser definieras i ett scenario vilket även kan inkludera sannolikheten för att detta
skall inträffa. Risken ger en uppskattning om den negativa värdeförändring som kan komma att inträffa
givet en viss exponering och ett valt scenario. Vid sammanläggning av risk från flera positioner och olika
tillgångsklasser kan också riskernas samvariation, korrelation, inkluderas.
10 (38)
11
Exponering
Scenarier
RISK
Risken kan presenteras antingen i absoluta eller relativa termer, vara framåtblickande (ex ante) eller spegla
det som redan hänt (ex post). Bland de vanligaste riskmåtten finns bland annat volatilitet, value-at-risk1,
tracking error2, och enkla känslighetsmått.
3.1.1.1 Value at Risk
AP3 använder Value at Risk (VaR) för att mäta marknadsrisk aggregerat över olika tillgångsslag. VaR
beräknas såväl för totalportföljen som för riskklasser, underriskklasser och enskilda mandat. För fondens
absolutavkastande strategier används VaR för att limitera såväl det sammanlagda risktagandet som
risktagandet på enskilda mandat.
Det VaR-mått som används avseende styrelsens riskallokering till absolutavkastande startegier och som
sedan limiterar enskilda mandat definieras som 95% konfidensintervall, en dags innehavsperiod, historiska
dataserier avseende 360 dagar och en decay-faktor på 0,94. En decay-factor innebär att historisk data vägs
exponentiellt efter tid. I AP3s fall innebär detta att de 80 senaste dagarna dominerar historiken med störst
tyngd på de senaste 20 dagarna. Beräkningsmetoden som används är en simulering av möjliga framtida
utfall, sk Monte Carlo-simulering. Den korta tidshorisonten och den exponentiella viktningen av historik
motiveras av att placeringshorisonten för mandat under absolutavkastande strategier är relativt kortsiktig.
Vid beräkning av VaR för hela AP3 används idag samma parametersättning som för absolutavkastande
strategier som kompletteras med beräkningar med längre placeringshorisont och likaviktad historisk data
för att bättre återspegla fondens långa placeringshorisont.
VaR är ett statistiskt riskmått och den beräkningsmetod som AP3 använder baseras på historisk data vilket
fungerar väl under normala marknadsförhållanden. För att fånga känsligheten i positioner för mer
dramatiska händelser kompletteras VaR med enkla känslighetsmått, scenarieanalyser och stresstester av
olika slag.
3.1.2 Kreditrisk
Kreditrisk är den generella risken för förluster som uppstår genom att motparten i en finansiell transaktion
inte fullgör sina åtaganden oavsett orsak och kan delas in i emittentrisk, motpartsrisk och leveransrisk
(settlement risk).
 Emittentrisk är risken att en emittent av ett värdepapper inte kan fullfölja sitt åtagande att på
slutförfallodagen återbetala det nominella beloppet,
 Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan fullfölja sitt åtagande i ett bilateralt finansiellt kontrakt.
För en deposit eller repa är risken på hela det nominella beloppet med hänsyn tagen till ev. erhållen
säkerhet. För ett derivat uppskattas risken som kostnaden för att ersätta kontraktet i marknaden med
ett nytt kontrakt med samma villkor.
 Leveransrisk uppkommer vid avräkning av finansiella kontrakt om inte parternas åtaganden kan
utföras simultant. Potentiell förlust är värdet av den betalning eller leverans som skall erhållas efter att
vi har uppfyllt vår del av åtagandet.
Inom stora delar av den organiserade handeln med finansiella instrument har ovanstående risker
minimerats genom centrala clearingsystem där åtaganden för respektive kontrahent säkerställs enligt givna
regelverk och där leveranser och likvider utväxlas simultant. Även vid den typen av handel förekommer
risker för utebliven avveckling eller default och kostnader förknippade med detta, men i sammanhangen
1
Mäter den maximala potentiella förlust som med en viss sannolikhet och över en viss tidsperiod kan uppstå. Måttet kan
uttryckas i absoluta termer men även i relativa termer, till exempel risken att förlora mot ett index.
2 Mäter osäkerheten i den aktiva avkastningen. Mäts som standardavvikelse.
11 (38)
12
brukar risken rubriceras ”avvecklingsrisk” och potentiell skada är generellt väsentligt mindre än vid icke
clearad handel.
3.1.3 Likviditetsrisk
Likviditetsrisken är risken för att fonden inte skall kunna genomföra önskade eller nödvändiga
förändringar i portföljens sammansättning utan att belastas med orimligt höga transaktionskostnader.
 Omsättningsrisk är risken att inte kunna sälja eller köpa tillgångar utan orimligt höga
transaktionskostnader.
 Refinansieringsrisk är risken att inte kunna infria ingångna åtaganden utan orimligt höga
finansieringskostnader.
3.1.4 Operativa risker
Operativa risker är risk för förluster pga otillräckliga eller felaktiga processer, system, personal samt
externa händelser såsom t ex bedrägeri. Förlusten kan bestå i en ekonomisk förlust eller utebliven
förtjänst, anseendeförlust och/eller skadat förtroende för verksamheten.
AP3 har definierat sju kategorier av operativa risker:
 Riskkultur – medvetenhet, insikt och inställning inför hantering av risk inom organisationen.
 Processrisk – ansvarsfördelning, tydliga flöden, relevanta kontroller och dokumentation.
 Personalrisk – nyckelpersonsberoenden, kompetens, lojalitet, hög etik och moral samt möjlighet att
behålla och attrahera rätt personal.
 Systemrisk – ändamålsenliga och tillförlitliga system, behörighetsstrukturer som stödjer
kontrollstruktur och ansvarsfördelning samt beredskapsplanering.
 Instrumentrisk – förståelse och kompetens, hantering av flöden, positionsuppföljning, värdering och
riskmätning.
 Compliancerisk – regelverkstolkning och regelverksefterlevnad.
 Legal risk – avtalsskrivningar, förändringar i lagar och regelverk inklusive skatteregler.
AP3 har upprättat en metod för att identifiera operativa risker, klassificering och värdering. Fondens
riskträd inkluderar identifierade risker utifrån kategori. Varje risk värderas utifrån sannolikhet att den kan
komma att inträffa och vad det skulle ha för konsekvens för fonden. En riskmatris upprättas utifrån
värdering och risker vilka kräver åtgärd för att minska risken identifieras. Metoden bygger på
självutvärdering. Uppföljning av identifierade risker och dessas värderingar ska ske på årsbasis för att
säkerställa ett kontinuerligt arbete med att minimera operativa risker. Återrapportering sker till styrelsen på
årsbasis.
3.2 RISKSTRATEGI
En betydande del av AP3s affärsverksamhet består i att på ett effektivt sätt hantera olika typer av risker.
AP3s strategi är att mot bakgrund av detta ha en medveten och väl avvägd riskexponering.
Marknadsriskerna, emittentrisken och likviditetsrisk skiljer sig logiskt något från de flesta andra typer av
risker då de tas avsiktligt i investeringsprocessen i syfte att generera avkastning. De övriga riskerna kan
anses som en ofrånkomlig följd av den verksamheten som bedrivs, sk residualrisker.
AP3s riskstrategi är uppdelad utifrån de olika riskkategorierna.
 Marknadsrisker, emittentrisker och likviditetsrisk skall optimeras inom den av styrelsen och ledningen
fastställda riskprofilen för att möjliggöra bästa möjliga avkastning på totalportföljen. Detta genomförs
genom en klar delegering av riskmandat till förvaltningen där risk följs både med ’top down’- och
’bottom up’-analyser. Processen baseras på ett disciplinerat riskbudgeteringsramverk och stöds av en
effektiv riskkontroll som löpande följer upp riskexponeringen.
 Motparts- och leveransrisker skall minimeras. Detta sker genom att endast godkända motparter
accepteras. Motparterna utvärderas och godkänns i en fastställd process där hänsyn tas till t ex
motparternas rating. Fondens riskkontrollfunktion följer löpande upp utvecklingen av motparternas
12 (38)
13
rating. AP3 ställer krav på ISDA avtal med tillhörande säkerhetsavtal (CSA) för alla motparter som kan
användas för ingående av OTC kontrakt. AP3 har outsourcat administrationen av säkerhetshanteringen
till SEB.
 Operativa risker skall minimeras genom bland annat upprättande av relevanta policydokument,
utbildning av personal samt investeringar i verksamhetsutveckling där det är nödvändigt. De operativa
riskerna följs upp årligen genom självutvärdering. Eventuella incidenter rapporteras till ledningen och i
allvarliga fall till styrelsen. Katastrofplanering är också en viktig del av den operationella
riskhanteringen. För mer detaljerad beskrivning av Katastrof- och krishantering se fondens
katastrofplan.
Samtliga risker som tas inom förvaltningsverksamheten ska förstås och kunna mätas och följas upp av
såväl förvaltningsansvarig som fondens riskkontrollfunktion. Det ska finnas en utsedd ansvarig för varje
delegerat riskmandat, dvs det finns alltid en ansvarig för varje risk som tas inom förvaltningen.
13 (38)
14
4 LAGSTADGADE PLACERINGSRESTRIKTIONER
4.1 LAGENS RIKTLINJER FÖR PLACERINGSVERKSAMHETEN
I lagen (2000:192) återfinns riktlinjer för placeringsverksamheten (4 kap. 3 -18§§).
Placeringar får ske i alla förekommande instrument på kapitalmarknaden som är marknadsnoterade och omsättningsbara.
Minst 30 procent av fondens tillgångar ska placeras i räntebärande värdepapper med låg kreditrisk och god likviditet.
Högst 40 procent av tillgångarna får exponeras för valutarisk.
Marknadsvärdet på fondens totala innehav av aktier i svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en
auktoriserad marknadsplats får inte överstiga 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier.
Varje fond får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat företag.
Maximalt 5 procent av fondens tillgångar får placeras i onoterade värdepapper. Dessa placeringar får ske i aktier eller
andelar i riskkapitalföretag eller indirekt via värdepappersfonder eller liknande. AP-fonderna får äga högst 30% av
röstetalet för samtliga aktier eller andelar i ett enskilt riskkapitalföretag.
Minst 10 procent av tillgångarna ska förvaltas av utomstående förvaltare.
Dessutom finns några restriktioner om vilka tillgångar fonden kan investera i:
Fonden får inte placera i optioner, terminer eller andra liknande finansiella instrument med råvaror som underliggande
tillgång.
Högst 10 procent av fondens tillgångar får placeras i fondpapper eller andra finansiella instrument utfärdade av en emittent
eller av en grupp av emittenter med inbördes anknytning.
Alla finansiella derivat är tillåtna men handel i derivat skall ske främst i syfte att effektivisera förvaltningen, skydda
tillgångarna mot olika risker och för att ändra positionen i riskhänseende. Dessa behöver inte vara noterade eller
omsättningsbara. OTC-derivat är sålunda tillåtna.
Fondens funktion för riskkontroll följer kontinuerligt upp att dessa regler och restriktioner efterlevs. Vilka
instrument som är tillåtna i förvaltningen framgår av bilaga 7
Härefter följer övergripande begränsningar för investeringsverksamheten fastställda av styrelsen. Dessa
begränsningar kan dels vara tolkningar/förtydliganden av begränsningar angivna i AP-fondslagen, dels
vara begränsningar som styrelsen beslutat att fastställa för AP3s investeringsverksamheten som utgår ifrån
fondens riskklasstruktur, bilaga 1 Beskrivning av riskklasstrukturen.
4.2 VALUTARISK
Högst 40 procent av tillgångarna får exponeras för valutarisk (SFS 2000:192, 4 kap. §10)
Styrelsen fattar beslut om AP3s valutaexponering som en del av den övergripande allokeringen till
investeringsportföljen. Till VD delegeras ett avvikelsemandat för den operativa förvaltningen.
Därutöver fastställer styrelsen ett intervall inom vilket förvaltningen får ta valutarisk, vilket framgår av
bilaga 2 Allokeringsbeslut per riskklass.
4.3 RÄNTERISK
Minst 30 procent av fondens tillgångar ska placeras i fordringsrätter med låg kreditrisk och god likviditet3(SFS 2000:192,
4 kap. §4)
3
För fondens tolkning av låg likviditetsrisk se stycket om Likviditetsrisk
14 (38)
15
Styrelsen fattar beslut om fondens allokering till riskklasserna räntor, krediter och inflation med ett
avvikelsemandat till VD för operativ förvaltning. De beslutsunderlag som presenteras för styrelsen skall
inkludera hänsynstagande till den lagstadgade begränsningsregeln vilken framgår av bilaga 6 Fondens
tolkning av 30 %-regeln och principer för vad som utgör låg kredit- och likviditetsrisk.
Styrelsen fastställer ett intervall inom vilket förvaltningen får ta ränterisk, detta uttrycks som ett
allokeringsintervall till riskklass räntor, se bilaga 2 Allokeringsbeslut per riskklass.
4.4 AKTIEKURSRISK
Marknadsvärdet på fondens totala innehav av aktier i svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en
auktoriserad marknadsplats får inte överstiga 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. (SFS 2000:192, 4
kap. §6)
Varje fond får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat företag (SFS 2000:192, 4 kap. §9)
Därutöver fastställer styrelsen ett allokeringsintervall inom vilket fonden får ta aktierisk se bilaga 2
Allokeringsbeslut per riskklass.
4.5 BEGRÄNSNINGAR FÖR ONOTERADE TILLGÅNGAR
Aktier (eller andra andelar i riskkapitalbolag) och fordringsrätter som inte är upptagna till handel på en auktoriserad
marknadsplats och aktiefonder som har en procentsats överstigande 50 procent onoterade instrument får som högst utgöra fem
procent av AP3s totala fondvärde. (SFS 2000:192, 4 kap. §8)
AP-fonderna får äga högst 30% av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i ett enskilt riskkapitalföretag. (SFS
2000:192, 4 kap. §9)
Onoterade tillgångar inkluderas det av styrelsen fastställda mandatet avseende ej indexrelaterad
förvaltning.
Därutöver fastställer styrelsen mandat utanför den indexrelaterade förvaltningen, vilket framgår av bilaga 3
Mandat utanför den indexrelaterade förvaltningen
4.6 LIKVIDITETSRISK
Skall hålla nödvändig beredskap i sin placeringsverksamhet för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten (SFS
2000:192, 2 kap. §2)
AP3 skall hålla en betalningsberedskap utifrån fondens uppgift att täcka nettounderskott i betalningsflödet
i pensionssystemet. Styrelsen har fastställt Restriktioner för att hantera likviditetsrisk, bilaga 5.
4.7 LEVERAGE
Fonden får låna medel för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov och åta sig förpliktelser som är förenade med ett sådant lån
(SFS 2000:192, 4 kap. §17)
Fondens uppdrag är att förvalta det anförtrodda kapitalet. Fonden ska inte uppta lån för att finansiera
investeringar, dvs inte skuldsätta svenska staten, det sk låneförbudet.
Lagen tillåter däremot derivat, repor och värdepapperslån förutsatt att dessa används för att effektivisera
förvaltningen, skydda tillgångar mot olika risker eller förändra en position i riskhänseende. Dessa typer av
transaktioner kan ge upphov till samma effekter som att placera lånade medel.
För att säkerställa att förvaltningen inte strider mot låneförbudet bör fondens leverage följas upp över
tiden. Detta skall göras på total fondnivå. Syftet är inte att begränsa risken som sådan i portföljen.
Fondens risknivå skall styras genom styrelsens beslut avseende risk- och avkastningsnivåer samt tilldelade
riskmandat.
Fondens leverage är definierad, limiterad och följs upp i enlighet med bilaga 4
15 (38)
16
4.8 KREDITRISK
4.8.1 Stora exponeringar
Högst 10 procent av fondens tillgångar får placeras i fondpapper eller andra finansiella instrument utfärdade av en emittent
eller av en grupp av emittenter med inbördes anknytning (SFS 2000:192, 4 kap. §11)
För beräkning av stora exponeringar definieras grupp av emittenter med inbördes anknytning som bolag
inom samma koncern. I exponeringen inkluderas underliggande kreditexponering i derivat. Begränsningen
avseende högst 10% exponering mot en emittent gäller inte emittenter som anges i 4 kap. §6 stycke A i
lagen om (1994:2004) kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.
Detta stycke innehåller en definition av emittenter med riskvikt noll. Exempel på sådana är svenska staten,
svensk kommun, utländsk stat eller centralbank som regeringen föreskriver och andra emittenter med
motsvarande risknivå.
Styrelsen fastställer ett intervall inom vilket förvaltningen får ta (emittentrisk) kreditrisk, vilket framgår av
bilaga 2.
Styrelsen fastställer en motpartsrisklimit och en leveransrisklimit för fondens depåbank efter förslag från
RMC, bilaga 10. Därutöver har styrelsen till RMC delegerat rätten att godkänna motpart och tilldela
motparten motparts- och leveransrisklimit, under förutsättning att styrelsen fastställda kriterier är
uppfyllda, vilka framgår av Process för godkännande av motparter, bilaga 9.
4.9 REFINANSIERINGSRISK
Förutom faktiska investeringar ingår fonden åtaganden om framtida utbetalningar. Som exempel på denna
typ av åtaganden kan nämnas åtaganden till riskkapitalfonder, derivattransaktioner och säkerställande avtal
för OTC derivat. Finansieringskällor för framtida åtaganden kan definieras som tillgångar vilka kan repas,
tillgångar tillgängliga för försäljning samt eventuella bekräftade kreditlinor.
Fondens hantering av refinansieringsrisk är konfidentiell information.
4.10 LANDRISK
Investeringar inom den likvida delen av portföljen får ske i länder vilka ingår i indexleverantören MSCIs
definition av developed och emerging markets. För mindre likvida tillgångar i den ej indexrelaterade
förvaltningen anges i de mandat som fastställts av styrelsen vilka länder/regioner som är tillåtna för
respektive område. Analys av landrisk ska ingå vid bedömningen av en investerings risk. RMC kan
godkänna investeringar i länder utanför det universum som anges ovan. Revisionsutskottet ska för
styrelsens räkning informeras om sådana beslut.
4.11 VÄRDEPAPPERSUTLÅNING
Styrelsen har fastställt mandat för värdepappersutlåning inklusive mottagande av kontantsäkerheter och
reinvestering av dessa. Det finns också förbehåll avseende utlåning av svenska aktier. Förbehållet ska ge
AP3 rätt att begränsa utlåning i samband med bolagsstämmor för att säkra AP3s rösträtt. Mandat och
förbehåll framgår av bilaga 11 Värdepappersutlåning.
4.12 AP3S ROLL SOM ÄGARE
Enligt Propositionen till AP-fondslagen Prop. 1999/2000:46 ska ”ägarrollen entydigt utövas i syfte att bättre
tillvarata möjligheter till högre avkastning på förvaltade medel” samtidigt ska miljö och etikhänsyn tas i
investeringsverksamheten.
Styrelsen fastställer fondens ägarpolicy årligen. Samtliga ägarelaterade frågor ska hanteras av fondens
ägargrupp och enskild förvaltare ska inte uttala sig för AP3s räkning i ägarfrågor relaterade till innehav
inom sitt mandat. Ägargruppen kan dock i vissa fall delegera rätten att representera fonden i ägarfrågor till
enskild förvaltare.
16 (38)
17
AP3 koncentrerar ägarstyrningsarbetet till de områden där fonden bedömer att fonden gör störst nytta
och har störst möjlighet att påverka. Det medför att tillämpningen av ägarpolicyn kan skilja sig beroende
på bolagets geografiska domän samt storleken på fondens innehav.
AP3 tar endast i undantagsfall större ägarandelar i enskilda bolag för att kunna utöva en aktiv ägarroll.
Enskilda förvaltare ska vara medvetna om detta och ska undvika att ta aktiva positioner, dvs positioner
utanför den rena indexförvaltningen, som innebär att AP3 får en roll som storägare i ett enskilt bolag. Om
detta trots allt skulle ske ska ägargruppen informeras så snart som möjligt.
Undantag från denna regel kan ges i mandatskrivningen för enskilda mandat där AP3 har särskild
kompetens och syftet med förvaltningen är att utöva aktivt ägarskap. Ett exempel på ett sådant mandat är
Life Science.
Rörande ESG (miljö- och etikhänsyn) verkar AP3 för att de bolag som fonden investerar i ska identifiera
och hantera miljömässiga, etiska och sociala risker på ett sätt som skapar värde för aktieägarna. Bolag bör
göra riskanalyser, upprätta styrnings- och ledningssystem och ha extern rapportering. De bör även ha
uppförandekoder och policyer på plats som visar på bolagets förhållningssätt till miljö och etik inom
bolaget och gentemot intressenter inklusive affärspartners och leverantörer.
Om AP3 får kännedom om att bolag som fonden har investerat i är skyldig till kränkning av
internationella konventioner engagerar sig AP3 via det gemensamma Etikrådet. Etikrådet använder dialog
som främsta verktyg för att få bolag att upphöra med kränkningar. Om en dialog inte leder till positivt
resultat kan Etikrådet rekommendera AP3 (och övriga AP-fonder) att exkludera bolaget.
Exkluderingsbeslut fattas av AP3s styrelse. Exkluderade bolag framgår av Bilaga 12 Bolag som AP3 inte
får investera i.
17 (38)
18
5 INTERN RISKHANTERING
5.1 INTERN KONTROLL
Med intern kontroll avses alla de metoder och åtgärder som fastlagts av AP3 för att säkerställa att de
avsiktliga eller oavsiktliga fel som eventuellt kan begås inom verksamheten inte leder till fel i förvaltning,
redovisning eller förluster för fonden.
Grund för den interna kontrollen är denna riskhanteringsplan, i vilken fondens övergripande
ansvarsfördelning, mål, risker, risklimiter och riskmandat samt rutiner för rapportering, uppföljning och
kontroll av riktlinjernas efterlevnad fastlagts av styrelsen. Riktlinjerna anger även beslutsordningen, vilken
skall gälla i den löpande förvaltningen. För en mer detaljerad beskrivning av den interna kontrollprocessen
och ansvarsfördelningen hänvisas till Instruktion för intern kontroll samt till olika avdelningars arbets- och
rutinbeskrivningar.
Organisationen hos AP3 innefattar systematiska rutiner vilka syftar till att:
 säkerställa att limiter och instruktioner efterlevs samt att verksamheten i övrigt bedrivs i
överensstämmelse med styrelsens och ledningens intentioner,
 säkerställa en riktig och fullständig redovisning,
 säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och andra bestämmelser,
 skydda fondens tillgångar.
Intern kontroll består av beslutade kontrollmoment (attester och avstämningar), en distinkt ansvars- och
arbetsfördelning samt ändamålsenlig rapportering. Rutiner finns som säkerställer att:






samtliga affärshändelser omgående registreras och kontrolleras av oberoende funktion/person,
samtliga registrerade transaktioner är verkliga,
affärshändelser registreras med rätt värde och värdering sker löpande enligt fastställda riktlinjer,
att omvärderingar görs på ett korrekt sätt,
att betalningar och betalningsinstruktioner endast kan genomföras av två personer i förening,
affärshändelser bokförs i enlighet med fondens redovisningsprinciper.
Ansvarig för upprättande och översyn av god intern kontroll är CRO.
AP3s organisation, rutiner och interna kontroll granskas och utvärderas regelbundet av fondens externa
revisorer. Externrevisorerna avger rapporter till såväl VD som till styrelsen.
Fonden har inte en egen internrevisionsfunktion men styrelsen har gett i uppdrag till revisionsutskottet att
årligen besluta om en internrevisionsinsats ska upphandlas samt omfattningen av denna. Genomförd
internrevision behandlas av revisionsutskottet och återrapporteras till styrelsen.
En övergripande riskanalys ska genomföras på årlig basis vilken inkluderar verksamhetsrisker, affärsrisker,
operativa risker och anseenderisker. Denna riskanalys sker i form av en självutvärdering och
återrapportering sker till revisionsutskott och styrelse. Områden som identifierats som högre risk vilken
kräver åtgärder ska följas upp av fondens ledning. Återrapportering av åtgärder sker också till fondens
revisionsutskott.
5.2 KRISHANTERING
Fondens sårbarhet för katastrofer skall hållas låg. Driftstopp pga utebliven tillgång till fondens lokaler,
systemhaveri, plötslig förlust av medarbetare, hot mot verksamheten eller enskilda medarbetare mm kan
medföra stora ekonomiska konsekvenser varför en krishanteringsplan skall finnas på plats för att
minimera eventuell skada. Målen för fondens krishanteringsplan är att:
 professionellt kunna omhänderta drabbade för att minska onödigt lidande,
 kunna återställa verksamheten till en fungerande nivå så snart som möjligt vid en krissituation,
18 (38)
19
 tillse att fondens rykte och varumärke inte äventyras,
 säkerställa att det finns en dedikerad krisledning med tydligt ansvar, mandat och instruktioner för att
kunna leda organisationen och minimera skada.
Riktlinjer för krishantering finns inom fondens ramverk för fondstyrning.
5.3 ETISKA REGLER
En intern etikpolicy för anställda har antagits av styrelsen och gäller för samtlig personal anställd i AP3.
Denna har i sin tur operationaliserats i form av en Uppförandekod vilken bilägges samtliga
anställningsavtal som AP3 ingår och utgör en del av anställningsavtalet. Reglerna inkluderar bl a regler
kring bisysslor, jävsituation, handel med egna värdepapper, insiderregler, representation och gåvor.
19 (38)
20
6 RAPPORTERING
Rapportering skall ske i enlighet med följande rapporteringsplan
6.1 RAPPORTERING TILL LEDNINGEN
För att VD och förvaltningsansvariga skall kunna bevaka och utvärdera förvaltningen och kunna fatta
tillfredsställande beslut för att nå uppsatta mål skall följande rapporter finnas tillgängliga för VD,
förvaltningsansvariga och övriga förvaltare.
Omgående
Ansvarig förvaltare är skyldig att rapportera överträdelse av limit till närmaste chef och fondens
riskkontrollfunktion så snart en överträdelse upptäcks. Fondens riskkontrollfunktion skall på motsvarande
sätt omgående rapportera till ansvarig förvaltare samt dennes närmaste chef om en limitöverträdelse
upptäcks. Ansvarig förvaltare skall avge en förklaring och redovisa vidtagna åtgärder. Närmaste chef och
fondens riskkontrollfunktion gör bedömning om vidtagna åtgärder är tillräckliga.
Vid allvarligare överträdelse av någon av VD eller RMC fastställd limit, vid överträdelse av limit fastställd
av styrelsen eller av lag samt vid annan incident ska VD, chefen för kapitalförvaltning och CRO
informeras omgående. Fondens riskkontrollfunktion ansvarar för denna rapportering som även ska
innehålla förklaring samt vidtagna åtgärder. CRO ansvarar därefter för bedömning av om styrelsen ska
informeras efter vad som sägs under 7.4.3.
Samtliga limitöverträdelser, och incidenter följs sedan upp av RMC avseende åtgärder. Återrapportering
sker också till revisionsutskottet på utskottets ordinarie möten.
Dagligen (från fondens riskkontrollfunktion)
Avkastning, exponering och risk för totalportföljen, utifrån operativ struktur och riskklasstruktur.
Limitkontroll
Indexanalys
Veckovis (från fondens riskkontrollfunktion)
Sammanställning av avkastning och attribution mot långsiktig portfölj för totalportföljen.
I samband med ordinarie styrelsemöten (Strategisk allokering)
Återrapportering avseende allokeringsbeslut fattade av CIO efter samråd med DA-gruppen, inklusive
indexförändringar för Beta.
6.2 RAPPORTERING TILL RMC
Vid varje RMC möte (från fondens riskkontrollfunktion)
Motparts- och kreditexponering
Uppföljning av limiter och incidenter
Tillfälliga limitförändringar
Modellvärderade tillgångar (1 möte/år)
Uppföljning av leverage
Nettoflöden mot pensionssystemet
Logg över ansökan nya instrument (om aktuellt)
6.3 RAPPORTERING TILL STYRELSEN
Omgående
Vid väsentlig överträdelse av någon av VD eller RMC fastställd limit skall styrelsen informeras. Detsamma
gäller avseende en inträffad incident av annat slag än limitöverträdelse. Fondens CRO ansvarar för denna
rapportering vilken sker till styrelsens ordförande och ordförande för revisionsutskottet så snart en
händelse konstaterats. Resterande del av styrelsen informeras i samband med närmast följande
styrelsemöte. Rapporteringen ska inkludera en förklaring av händelsen samt beskrivning av vidtagna
20 (38)
21
åtgärder. Väsentlig överträdelse/incident definieras som en överträdelse/incident som har eller skulle
kunna ha medfört större ekonomisk skada och/eller förtroendeskada för fonden. Ett riktmärke för
definitionen större ekonomisk skada är en påverkan på fondkapitalet på 0,1%.
Överträdelse av en limit fastställd av styrelsen eller en laglimit ska så snart den konstaterats rapporteras till
styrelsens ordförande och ordförande för revisionsutskottet. Fondens CRO ansvarar för denna
rapportering som ska inkludera förklaring till överträdelsen samt vidtagna åtgärder. Styrelsen i sin helhet
informeras i samband med närmast följande styrelsemöte.
Vid överträdelse av laglimit ska också Finansdepartementet informeras senast före nästkommande externa
rapporttillfälle.
Månadsvis (från fondens riskkontrollfunktion)
Månadsrapport: avkastning och risk inklusive kommentarer från förvaltningen
Kvartalsvis (från CRO)
Genomgång av fondens avkastning och risk, resultat- och balansräkning, kostnadsuppföljning samt
kommentarer.
Behandlas av styrelsen minst en gång per år
Mål och riktlinjer för Kapitalförvaltningen,
Kostnadsbudget,
Riskhanteringsplan,
Fondens övergripande riskanalys inklusive operativa risker
Rapport från fondens compliance officer
6.4 ÖVRIG RAPPORTERING
Månadsvis (från Ekonomi och rapportering)
Riksbanksrapportering
Kvartalsvis (från Ekonomi och rapportering)
Rapportering till SCB (Statistiska Centralbyrån)
Halvårsvis (från Kommunikation)
Delårsrapport för publicering
Innehavslistor för publicering på hemsida
Årligen (från Kommunikation)
Årsredovisning till Finansdepartementet samt för publicering
Innehavslistor för publicering på hemsida
Ägarstyrningsrapport för publicering
Årligen (från Etikrådet)
Årsrapport över etikrådets verksamhet för publicering
6.5 RAPPORTERING TILL RIKSDAGEN
Årligen
Vad gäller uppföljning och granskning på uppdrag av riksdagen överlämnar regeringen en gång per år en
utvärdering av fondens verksamhet till riksdagen. Huvudsyftet med utvärderingen är att bedöma huruvida
fonden på ett tillfredsställande sätt har agerat enligt det uppdrag man erhållit från riksdagen. Kontroll av
att fonden följer de restriktioner som anges i lagen (2000:192) görs också. Denna årliga utvärdering av
fonden görs under ledning av Finansdepartementet. Till denna rapportering bidrar också den årliga
granskningen av verksamheten som görs av fondens externa revisorer.
21 (38)
22
7 BILAGOR
7.1 BILAGA 1: BESKRIVNING AV RISKKLASSSTRUKTUREN (STYRELSEBESLUT)
AP3 Totalt
Aktier
Räntor
Kredit
Sverige*
SEK
Bostadsobl
Nord-amerika
USD
Europa
EUR
Japan
GBP
Asien
JPY
Tillväxtmarknader
Företagsobl
Inv Grade
Företagsobl
High Yield
Säkerställda
banklån
Inflation
Realränteobl
Valuta
Övrig exponering
Volatilitet
Fastighter
Riskpremiestrategier
Jordbruksmark
Försäkringsrelaterade
Skog
Konvertibler
Infrastruktur
Indexrelaterat
/likvid
Australien
Ej indexrelaterat
Life Science
Private equity
*Inklusive micro cap
22 (38)
Absolutavkastande
strategier
23
7.2 BILAGA 2: INVESTERINGSPORTFÖLJEN: ALLOKERINGSBESLUT PER
RISKKLASS (STYRELSEBESLUT)
Styrelsebeslut den 21 oktober 2013.
Fondens allokeringsbeslut är konfidentiell information.
23 (38)
24
7.3 BILAGA 3: MANDAT UTANFÖR DEN INDEXRELATERADE FÖRVALTNINGEN
(STYRELSEBESLUT)
Beslutad av styrelsen 2012-06-25. Uppdaterad 2013-10-21
Fondens mandat för investeringar utanför den indexrelaterade förvaltningen är konfidentiell information.
24 (38)
25
7.4 BILAGA 4: LEVERAGE (STYRELSEBESLUT)
Fondens definition och hantering av leverage är konfidentiell information.
25 (38)
26
7.5 BILAGA 5: RESTRIKTION FÖR ATT HANTERA LIKVIDITETSRISK
(STYRELSEBESLUT)
Fondens definition av betalningsberedskap är konfidentiell information.
26 (38)
27
7.6 BILAGA 6. FONDENS TOLKNING AV 30%- REGELN OCH PRINCIPER FÖR
VAD SOM UTGÖR LÅG KREDIT- OCH LIKVIDITETSRISK (STYRELSEBESLUT)
Fondens tolkning av 30%-regeln är konfidentiell information.
27 (38)
28
7.7 BILAGA 7: TILLÅTNA INSTRUMENT (STYRELSEBESLUT)
Som framgår de lagstadgade placeringsrestriktionerna i kapitel 5 har AP-fonderna tämligen fria
placeringsbestämmelser. Detta gäller även begränsningar av tillåtna instrumenttyper. Lagens begränsningar
i detta avseende sammanfattas i nedanstående tabell.
Sammanfattning av lagregler för enskilda instrument
Placeringsinstrument
Aktier
Obligationer
Derivat
Repor, värdepapperslån
Dagslånemarknad
Upplåning
Fondandelar
Fast egendom
Icke finansiella placeringar
Alla instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter skall vara
marknadsnoterade och omsättningsbara (för undantag se nedan).
I princip bara noterade aktier, men två undantag:
1. fastighetsbolag
2. riskkapitalbolag
Endast obligationer som är utgivna för allmän omsättning, med två undantag:
1. placeringar som syftar till att tillgodose en fonds behov av likviditet
2. AP-fondernas egna fastighetsbolag som emittent
Alla finansiella derivat är tillåtna, också indexderivat där underliggande är t.ex.
aktieindex, fastighetsindex eller konsumentprisindex. Handel skall ske i syfte
att effektivisera förvaltningen, skydda tillgångarna mot olika risker och för att
ändra positionen i riskhänseende. Behöver inte vara noterade eller
omsättningsbara. OTC-derivat är sålunda tillåtna.
Samma principer som för derivat
Endast för likviditetshantering
Kort upplåning för tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid
fondtömning.
Får placeras i
Bara för egen användning
Är ej tillåtna (t.ex. råvaror, ädla metaller och derivat på dessa)
Extern upplåning av kapital i placeringssyfte är inte tillåtet. Dock får kortfristig finansiering tas upp för att
effektivisera likviditetshanteringen. Värdepappersutlåning är tillåten men förbehåll ska finnas avseende
utlåning av svenska aktier. Förbehållet ska ge AP3 rätt att begränsa utlåning i samband med
bolagsstämmor för att säkra AP3s rösträtt.
28 (38)
29
7.8 BILAGA 8: PROCESS FÖR GODKÄNNANDE AV NYA INSTRUMENT
(STYRELSEBESLUT)
Inom ramen för det som anges av lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder beslutar ledningen för
AP3 ifall en ny typ av instrument skall godkännas för investeringar. För godkännande krävs att
instrumentet kan hanteras på ett tillfredsställande sätt såväl affärsmässigt, administrativt som
riskkontrollmässigt. För att säkra transaktionsflödena och för att kunna upprätthålla en kvalitativ
riskkontroll ställs följande krav på analys och dokumentation innan handel får ske:
Produkt och affärsmotiv
Värderingsprinciper
Rutiner för att mäta, hantera och kontrollera risker
Betalningar och bekräftelser
Redovisning
Legal riskanalys
Systemkrav
En checklista för nya instrument skall fyllas i. Varje avdelning signerar checklistan för att säkerställa att det
nya instrumentet kan hanteras korrekt genom hela transaktionskedjan. Ansvarig för att processen fullföljs
är den som initierar önskan om att handla ett nytt instrument. Fondens Risk Management Committee
(RMC) skall godkänna instrumentet för handel efter att checklistan är komplett. Fondens
riskkontrollfunktion ansvarar för att det finns en uppdaterad lista avseende för fonden godkända
instrument.
29 (38)
30
7.9 BILAGA 9: PROCESS FÖR GODKÄNNANDE AV MOTPARTER
(STYRELSEBESLUT)
Styrelsen har delegerat rätten att godkänna en motpart och tilldela motparten motparts- och
leveransrisklimit, till RMC under förutsättning att nedanstående av styrelsen fastställda kriterier är
uppfyllda. Inom av styrelsen fastställda ramar får RMC efter beaktande av motpartens kreditrisk besluta
om limiter och godkänna motparter. Beslut sker enligt följande principer:
1) Värdepappersaffärer som inte medför motparts- eller leveransrisk, avistaaffärer, (transaktioner som
avvecklas likvid mot leverans, ”dvp” (delivery versus payment), inom ett slutet avvecklingssystem) får
genomföras med bank, investmentbank, värdepappersbolag eller fondbolag som står under
Finansinspektionens eller under annan behörig myndighets tillsyn. Motparten skall godkännas av
RMC enligt av RMC fastställda riktlinjer.
2) Transaktion som medför motparts- eller leveransrisk får endast genomföras med motparter som
uppfyller följande kriterier:
 Motparten måste vid var tid ha en long-term rating som är lägst A- från Standard & Poor’s
(S&P/long). Saknar motparten rating från Standard & Poor’s kan ekvivalent rating från annat
jämförbart ratinginstitut godtas. En motpart som saknar egen rating får godkännas om det finns
en fullgod garanti från moderbolag eller annat bolag i samma koncern med rating lägst A-. En
garanti ska för att vara fullgod innebära att AP3s risk mot garanten i allt väsentligt ska motsvara
den underliggande risken mot motparten. Vid beräkning av fondens exponering mot garanten ska
exponeringen mot den garanterade motparten därmed adderas.
 Motparten måste vid var tid stå under tillsyn av Finansinspektionen eller av annan behörig
myndighet i hemlandet
 Förutsättning för att handel får påbörjas är att legala dokument finns upprättade. AP3 skall följa
marknadens standardiserade avtal såsom exempelvis ISDA, ISMA, GMSLA och Give-up avtal i
anslutning till clearingavtal. Ett sk Credit Support Annex, CSA, till ISDA skall också finnas på
plats för nya motparter innan handel får starta. CSA ställer krav på säkerställande av utestående
fordringar i form av orealiserade resultat på utestående OTC derivat enligt i avtalet fastställda
nivåer baserade på motpartens kreditvärdighet.
Kreditriskkategorier och beslut
RMC får tilldela motparter limiter för motparts- och leveransrisk enligt av styrelsen fastställda nivåer
nedan.
Fondens limitramverk är konfidentiell information.
Fastställda limiter gäller under förutsättning att respektive motpart vid var tid inte har en long-term rating
som är lägre än A- från Standard & Poor’s (S&P/Long). Om denna situation inträffar, t.ex. till följd av
försämrad rating, får endast värdepappersaffärer som inte ger upphov till motparts- eller leveransrisk
genomföras med den motparten. RMC ska i dessa fall omedelbart reducera en motparts- eller
leveransrisklimit, besluta om tillfällig nödlimit samt besluta om att handel med motparten skall upphöra.
Den tillfälliga nödlimiten kvarstår under rimlig tid för att byte till en kreditvärdigare motpart skall kunna
genomföras. Om RMC fastställer en tillfällig nödlimit skall styrelsen omedelbart informeras.
I en instruktion beslutad av RMC skall riktlinjer för godkännande av motparter och rutiner vid en
eventuell nedgradering av motpartens rating fastställas.
I bilaga 10 finns en tabell med fastställda limiter och godkända motparter. Fondens riskkontrollfunktion
ansvarar för att listan med godkända motparter och fastställda limiter vid var tid finns tillgänglig för alla
inom förvaltningen samt att årligen informera styrelsen.
GODKÄNDA MOTPARTER FÖR EXTERN FÖRVALTNINGEN
Vid externa förvaltningsuppdrag ska säkerställas att samma regler som ovan följs vad gäller vilka
motparter som är godkända för såväl värdepappershandel dvp som för transaktioner som medför en
direkt motpartsrisk. I en instruktion fastställd av RMC framgår riktlinjerna för godkännande av motparter
inom ramen för den externa förvaltningen.
30 (38)
31
7.10 BILAGA 10: GODKÄNDA MOTPARTER OCH FASTSTÄLLDA LIMITER
(STYRELSEBESLUT)
Fondens godkända motparter samt limiter är konfidentiell information.
31 (38)
32
7.11 BILAGA 11 VÄRDEPAPPERSUTLÅNING (STYRELSEBESLUT)
Styrelsen har fastställt mandat för värdepappersutlåning inklusive mottagande av kontantsäkerheter och
reinvestering av dessa.
Utlåning får inte ske till motpart som har ett kreditbetyg från Standard & Poor’s vilket understiger A(long-term rating) eller motsvarande från likvärdigt kreditratinginstitut.
Riktlinjer för återinvestering av säkerheter skall godkännas av RMC. Betaförvaltningen ansvarar för
värdepappersutlåningsverksamheten inom AP3 under ett mandat tilldelat av VD.
Fondens mandat för värdepappersutlåning är konfidentiell information.
32 (38)
33
7.12 BILAGA 12. BOLAG SOM AP3 INTE FÅR INVESTERA I (STYRELSEBESLUT)
AP3s etik och miljöpolicy baseras på de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. AP3
genomlyser alla noterade aktieinnehav på regelbunden basis för att identifiera om något bolagsinnehav
bryter mot internationella konventioner. Om fonden får kännedom om att ett bolag som fonden har
investerat i är skyldig till kränkning av internationella konventioner, undersöks sakförhållandena. Om
undersökningen visar att en allvarlig kränkning har begåtts uppmanas bolaget att vidta åtgärder för att få
till stånd en förändring av bolagets agerande. Som en sista utväg om en dialog inte ger önskat resultat kan
AP3 besluta om att exkludera bolaget.
För information om uteslutna bolag hänvisas till fondens hemsida
AP3 informerar interna och externa förvaltare om nya exkluderingar och reinkluderingar löpande samt
påminner minst en gång per år om tidigare exkluderingar. Vad beträffar fondinvesteringar så informerar
AP3 förvaltarna men är medveten om att exkluderingar från fonder inte alltid är möjligt.
33 (38)
34
7.13 BILAGA 13. DELEGERING
Denna bilaga beskriver den övergripande strukturen för delegering av riskmandat.
DELEGERING AV RISKMANDAT
Baserat på beslutsunderlag från VD, framtagna av CIO och Kapitalförvaltningen, beslutar styrelsen om
fondens risknivå. Styrelsen beslutar också om investeringsportföljens övergripande allokeringsintervall på
riskklassnivå. Allokering görs utifrån önskat exponeringsintervall inom respektive riskklass. Om styrelsen
finner det befogat kan separata limiter fastställas en nivå ner i riskklasstrukturen, dvs på
underriskklassnivå. Styrelsen delegerar till VD att implementera och förvalta den beslutade allokeringen på
det sätt som bedöms mest optimalt utifrån riskjusterad avkastning, kostnad och operativ risk. VD kan
delegera implementering och förvaltning vidare inom organisationen. Samtliga delegeringar ska omsättas i
mandat vilka ska godkännas av fondens Risk Management Committee, RMC.
För den mindre likvida delen av investeringsportföljen fastställer styrelsen ramar för förvaltningen vilka
anges i Mandat utanför den indexrelaterad förvaltningen, se bilaga 3.
Index för betaförvaltningen
AP3s förvaltningsmodell baseras på absolut avkastning och risk. Förvaltningens mål är uttryckt i absolut
avkastning och den övergripande förvaltningen sker inte mot ett fastställt referensindex. I
utvärderingsmodellen som framgår av Mål och Investeringsprinciper utvärderas vald investeringsstrategi också
mot en passiv indexförvaltning. Operationellt används referensindex endast i Betaförvaltningen. De index
som används ska produceras av en erkänd indexleverantör. Beslut om index för Betaförvaltningen ska
fattas av VD efter samråd med DA-gruppen.
DELEGERINGSORDNING
Inom fonden följs en disciplinerad delegeringsprocess där varje beslutsnivå i processen kan delegera
mandat vidare en nivå ner i hierarkin inom sina risklimiter. Samtliga delegeringar ska omsättas i mandat
vilka ska godkännas av RMC. All delegering görs ett steg ner i organisationen från chef till närmsta
medarbetare. Fondens riskkontrollfunktion följer upp mandatstrukturen och ser till att den är byggd på ett
ändamålsenligt sätt. I allokeringen av mandat tillämpas en strukturerad riskbudgeteringsprocess. Storleken
på olika riskmandat baseras i huvudsak på följande kriterier:
 den erfarenhet och kompetens som den beslutsansvarige har,
 de externa möjligheter som finns att långsiktigt erhålla en god positiv avkastning, t.ex. beroende av
konkurrens och marknadseffektivitet,
 betydelsen för fondens totala resultat och
 förhållandet till fondens övriga risktagande
Strategi, omfattning, mål och limiter för interna mandat beskrivs detaljerat i de enskilda
mandatbeskrivningarna. För samtliga mandat finns risklimiter. För ett enskilt mandat används de riskmått
som är mest relevanta för det aktuella förvaltningsområdet. Där så är möjligt ska konsultationsnivåer och
s.k. stop loss-limiter definieras, för att begränsa förlustrisken.
Riskbudgeteringsprocess
Riskbudgetering innebär att fastställa mål för avkastning och risk för enskilda förvaltningsmandat, att
kombinera mandaten på ett optimalt sätt samt att följa upp riskallokeringen. Riskbudgeteringen utgår från
de tre styrvariablerna 1) förväntad avkastning, 2) risk och 3) kostnader. Syftet med riskbudgeteringen är att
optimera riskutnyttjandet i förhållande till avkastning efter kostnader. Processen ska leda till att fördela
tillgängligt riskutrymme för att få ett diversifierat risktagande med låg korrelation mellan olika mandat.
Kapitalförvaltningen ansvarar för att genomföra riskbudgeteringen. Riskbudgeteringen presenteras av
chefen för Kapitalförvaltningen till VD minst årligen i samband med beslut om mål för Taktiska
investeringsstrategier, Alfa- och Betaförvaltning.
34 (38)
35
IKRAFTTRÄDANDE OCH OMPRÖVNING AV MANDAT
Fondens ledning ansvarar för att tillse att de riskmandat som delas ut till underliggande beslutsnivåer och
delportföljer inte kan leda till överträdelser av de mandat som styrelsen satt för den totala verksamheten.
Enskilda förvaltningsmandat reglerar syfte och inriktning, målnivåer för risk och avkastning samt
risklimiter och konsultationsnivåer för det enskilda mandatet. I de enskilda förvaltningsmandaten regleras
också beslutsgång och rapporteringsväg vid en eventuell överträdelse av limit samt tillvägagångssätt för att
korrigera överträdelsen. I de enskilda förvaltningsmandaten framgår tydligt om och när mandatet är giltigt.
Fonden upprätthåller en förteckning över alla aktuella förvaltningsmandat. Fondens riskkontrollfunktion
ansvarar för att förteckningen är uppdaterad. Ledningen för kapitalförvaltningen ansvarar för att för att
förteckningen är uppdaterad, fondens riskkontrollfunktion ska kontrollera att förteckningen hålls
uppdaterad.
35 (38)
36
7.14 BILAGA 14. MANDAT PORTFÖLJKONSTRUKTION
INVESTERINGSPORTFÖLJEN TILLDELAT KERIM KASKAL (CIO)
Fondens mandat för portföljkonstruktion är konfidentiell information.
36 (38)
37
7.15 BILAGA 15. ÖVERGRIPANDE MANDAT FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN
Fondens övergripande mandat för kapitalförvaltningen är konfidentiell information.
37 (38)
38
7.16 BILAGA 16. SAMMANSTÄLLNING AV BESLUTADE MANDAT
Fondens sammanställning av mandat är konfidentiell information.
38 (38)