AP-fondernas ohållbara investeringar rapport
AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening, som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Vi stödjer människors kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Våra samarbetspartners i Latinamerika är ursprungsfolks-, bonde- och lantarbetarorganisationer. Latinamerikagrupperna har lokalgrupper och medlemsorganisationer på ett tjugotal platser i landet. Föreningen ger ut tidningen Röster från Latinamerika. www.latinamerikagrupperna.se www.latinamerika.nu – gör andra röster hörda! RAPPORTFÖRFATTARE: MARCUS BERGLUND REDAKTÖR: PONTUS BJÖRKMAN DATUM: September 2011 2 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR INLEDANDE SAMMANFATTNING ...................................................................................... 4 1. OM AP-FONDERNA.............................................................................................................. 6 UPPDRAGET, REGELVERKET, RIKTLINJERNA ............................................................................. 6 ETIKRÅDET .................................................................................................................................... 7 2. OETISKA INNEHAV............................................................................................................. 9 PENGARNA VÄXER, ETIKEN STÅR ÅT SIDAN ............................................................................... 9 FORTSATTA FÖRBRYTELSER, INVESTERINGARNA BEHÅLLS ................................................... 12 GOLDCORP, GUATEMALA ............................................................................................................ 12 CHEVRON, ECUADOR................................................................................................................... 13 LUNDIN PETROLEUM (SVENSKT), SUDAN ................................................................................... 14 STORT MÖRKERTAL.................................................................................................................... 14 VAD GÖR NORGE ANNORLUNDA? ............................................................................................. 16 INGEN KONFLIKT MELLAN AVKASTNING OCH ETIK ................................................................... 16 SAMMANFATTNING ..................................................................................................................... 17 3. ETIKEN UTREDS ................................................................................................................ 17 DEN OFFENTLIGA UTREDNINGEN ............................................................................................... 17 MOT EN HÅLLBAR OCH RÄTTVIS UTVECKLING .......................................................................... 20 SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING (PGU) RÖR ÄVEN AP-FONDERNA ................. 21 5. AP-FONDERNA OCH KLIMATET................................................................................... 22 KLIMATPOLITIKENS UTMANINGAR ............................................................................................. 22 AP-FONDERNAS INVESTERINGAR I FOSSILA BRÄNSLEN .......................................................... 23 GRÖNA INVESTERINGAR GER TILLVÄXT .................................................................................... 24 PENSIONSFONDER MED EN VIKTIG ROLL................................................................................... 25 6. VAD TYCKER RIKSDAGSPARTIERNA?....................................................................... 27 DE MINDRE PARTIERNA I TÄTEN ................................................................................................ 27 ETIK OCH MILJÖ I SOCIALDEMOKRATERNAS OCH MODERATERNAS STYRDOKUMENT .......... 28 SLUTSATS ................................................................................................................................ 29 REKOMMENDATIONER....................................................................................................... 30 3 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR INLEDANDE SAMMANFATTNING 875 miljarder kronor1. Denna enorma summa placerar de fyra största statliga APfonderna (1-4) i bolag över hela världen för att de svenska pensionspengarna ska växa och garantera en trygg tillvaro för framtidens pensionärer. De statliga pensionsfonderna ska “uppbära allmänhetens förtroende”, vilket innebär att de även måste stå till svars för att de svenska pensionspengarna växer på ett etiskt och miljömässigt försvarbart sätt. Men AP-fonderna investerar i en lång rad företag som bryter mot mänskliga rättigheter och motverkar en hållbar utveckling. Framtidens pensionärer betryggas ekonomiskt på fattiga människors bekostnad. De stora investeringarna i fossila bränslen bidrar till den globala uppvärmningen. I AP-fondernas regelverk och riktlinjer är etik- och miljöhänsyn i dag underordnat målet om hög avkastning. Detta underminerar framstegen som görs mot en hållbar och rättvis utveckling inom andra politikområden. Ett steg i rätt riktning vore att etik- och miljöfrågor integreras mer och ges ökad tyngd i AP-fondernas placeringsverksamhet. Mänskliga rättigheter och miljöhänsyn borde likställas målen om hög avkastning när pensionsfonderna investerar medborgarnas pengar. Det finns ingen konflikt mellan etiska placeringar och hög avkastning, enligt forskningen. I detta arbete bör Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) vara vägledande. PGU antogs 2003 och fastställer att samtliga politikområden ska genomföra sin politik på ett sätt som bidrar till en rättvis och hållbar utveckling. I alla politiska beslut som rör detta ska hänsyn tas till fattiga människors perspektiv och rättigheter. AP-fonderna är statliga myndigheter. PGU:s mål, värderingar och arbetsätt är inte bara något som APfonderna bör förhålla sig till, utan en skyldighet som en indirekt del av Sveriges utrikesoch utvecklingspolitik. AP-fondernas kapital bör vara en hörnsten i bygget av en hållbar och klimatneutral värld. Det handlar inte längre om att bara säkra våra framtida pensioner, utan även om att säkra förutsättningarna för att kommande generationer ska kunna leva på vår planet. För att möta klimatkrisens utmaningar krävs att enorma resurser satsas på grön teknologi, omställning och förnyelsebara rena energikällor. En ny FN-rapport från 2011 pekar ut pensionsfonderna som en viktig aktör i att styra över befintliga investeringar mot lönsamma framtidsbranscher. Med hjälp av klimatsmarta investeringar av APfonderna skulle Sverige kunna bli ett föregångsland i det arbete som måste till för att stoppa den globala uppvärmningen. Det skulle även skapa möjligheten för Sverige att ta en tätposition i flera framtidsbranscher. Drygt tio år har gått sedan pensionsreformen kring millennieskiftet. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2011 att det har “uppstått ett behov att se över reglerna”.2 11 2 Etikrådets årsrapport 2010. Prop 2010/11:1 ”Samhällsekonomi och finansförvaltning”, s. 24. 4 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Regeringen planerar att under 2011 utreda förutsättningarna för en god förräntning av fondkapitalet, kostnadsbesparande åtgärder och möjligheten att investera i alternativa tillgångar. Detta är ett gyllene tillfälle att även ta upp frågan om etik och miljö och hur denna aspekt kan ges större vikt i hur de svenska pensionspengarna investeras. På så sätt kan AP-fondernas regelverk uppdateras så att det står i samklang med övergripande styrdokument som Sveriges Politik för Global Utveckling och de tillhörande klimatmålen. Den här rapporten synar AP-fondernas etik- och miljöarbete och graden av oetiska och ohållbara investeringar. Men den föreslår samtidigt förändringar som kan göras för att förbättra den rådande situationen. I första delen, ”Om AP-fonderna”, redogörs för AP-fondernas regelverk, riktlinjer och etik- och miljöarbete. Andra delen, ”Oetiska innehav”, handlar om de investeringar och det arbetssätt som har kritiserats från frivilligorganisationer och granskats av media. I den tredje delen, ”Etiken utreds”, sammanfattas den SOU från 2008 som utredde APfondernas etik- och miljöarbete, samt påföljande års behandling av ämnet i regeringens skrivelser och i finansutskottet. Fjärde delen, ”AP-fonderna och PGU”, presenterar Sveriges Politik för Global Utveckling och hur den är kopplad till de statliga pensionsfonderna. I ”AP-fonderna och klimatet” redogörs för AP-fondernas investeringar i fossila bränslen och möjligheterna för grönare investeringar i linje med klimatmålen. I ”Vad tycker riksdagspartierna” sammanfattas de olika partiernas ståndpunkter om PGU och klimatpolitiken och det presenteras även en enkät gjord av Latinamerikagrupperna med riksdagspartierna inför valet 2010. Rapporten avslutas med en slutsats och ett antal rekommendationer till riksdag och regering3. Här de mest centrala: √ Att skrivelsen om AP-fondernas hänsyn till miljö, etik och mänskliga rättigheter lyfts in i lagtexten, enligt förslaget från SOU 2008:107: ”Första– Fjärde AP-fonderna ska i sin placeringsverksamhet, med bibehållande av målet enligt 1 §, ta hänsyn till miljö, etik, mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsaspekter.” Mänskliga rättigheter ovan är ett tillägg till den text som föreslås av SOU 208:107. √ Att AP-fonderna aktivt investerar i omställningen till hållbara och klimatneutrala samhällen. Det innebär långsiktiga stabila investeringar i järnväg, kollektivtrafik, energieffektiviseringar av fastigheter och infrastruktur, utbyggnad av förnyelsebara och rena energikällor och klimatneutral teknik etc. På så sätt kan även en del av de risker som placeringar på börsen i oroliga tider undvikas. √ Att AP-fonderna som statliga myndigheter ska vara en del Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU). √ Att ett nytt och självständigt Etikråd inrättas och tillförs resurser som står i relation till ovanstående rekommendationer. I de fall AP-fonderna saknar resurser att göra ett aktivt påtryckningsarbete, bör man undvika företag som kränker mänskliga rättigheter och miljö. 3 AP-fondernas Etikråds ordförande Nadine Viel Lamare har fått rapporten för synpunkter och kommentarer. Dessa är införda 18 augusti 2011. 5 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR 1. OM AP-FONDERNA Uppdraget, regelverket, riktlinjerna Varje månad avsätter skattebetalarna sexton procent av sin inkomst till den så kallade grundpensionen. Grundpensionen ska ge en trygg framtid för alla som arbetar eller en gång har arbetat i Sverige. De pengar som inte transfereras direkt till nuvarande pensionärer förvaltas av de allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna. Den här rapporten fokuserar på Första-Fjärde AP-fonderna, som förvaltar merparten av pensionspengarna, sammanlagt drygt 875 miljarder kronor.4 Den största delen av dessa pengar investeras i globala aktieportföljer. AP-fonderna är därmed en tung aktör på den internationella kapitalmarknaden med aktieinnehav i flera tusen bolag spridda över en mängd sektorer som IT, detaljhandel och energi.5 AP-fonderna är statliga myndigheter som lyder under Finansdepartementet och drivs på uppdrag av riksdagen. De bildades 2001 som ett led i den så kallade ”pensionsreformen”. AP-fondernas verksamhet utvärderas årligen av Finansdepartementet som överlämnar en rapport till riksdagen, där den behandlas i Finansutskottet.6 AP-fonderna skiljer sig från flertalet myndigheter då de inte regleras i föreskrifter utan endast i lag. AP-fonderna regleras i Lagen om Allmänna Pensionsfonder (2000:192) och dess förarbeten (prop. 1999/2000:46).7 Första-Fjärde AP-fondernas uppdrag är enligt Lagen om Allmänna Pensionsfonder att långsiktigt placera svenskarnas pensionspengar så att hög avkastning uppnås till en låg risk: Första-Fjärde AP-fonderna skall förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar skall vara låg. Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög 8 avkastning uppnås. Enligt lagen får AP-fonderna varken styras av regeringsdirektiv eller av näringspolitiska eller ekonomisk-politiska intressen: Fondstyrelserna skall ha det fulla ansvaret för placeringsverksamheten. Verksamheten bör endast regleras i lag. Regeringen bör inte ges möjlighet att genom instruktioner, regleringsbrev 9 eller tilldelning av anslagsmedel styra över fonderna. 4 Etikrådets årsrapport 2010. SOU 2008:107, s. 38. AP-fonderna uppskattas tillsammans ligga på sjätte plats bland världens största statliga pensionsförvaltare. 6 Lagen om Allmänna Pensionsfonder (2000:192), kapitel 7, paragraf 1. 7 Lagen om Allmänna Pensionsfonder (2000:192), kapitel 3, paragraf 1. Sjätte AP-fonden är dock ett undantag då den inrättades redan 1997 och har egna bestämmelser. 8 Lagen om Allmänna Pensionsfonder (2000:192), kapitel 4, paragraf 1. 9 Prop. 1999/2000:46, s. 121 f. 5 6 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR AP-fonderna ska som statliga myndigheter även uppbära “allmänhetens förtroende” genom att ta hänsyn till etik och miljö ... utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning:10 Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning. Det övergripande målet om hög avkastning är således överordnat hänsynen till etikoch miljö. AP-fondernas styrelser utformar självständigt sina riktlinjer om hur målen om avkastning samt etik- och miljöhänsyn ska uppnås. Som vi ska se i den här rapporten leder avvägningen mellan hög avkastning och etikoch miljöhänsyn till stora utmaningar när det gäller att, som lagen föreskriver, ”uppbära allmänhetens förtroende”. Etikrådet För att kunna samordna etik- och miljöarbetet skapade Första-Fjärde AP-fonderna 2007 det gemensamma Etikrådet. Det övergripande syftet är att ”driva en positiv förändring i utländska bolag som kopplas till kränkningar av internationella konventioner för miljö och mänskliga rättigheter”.11 Etikrådets arbete består av dels ett ”reaktivt” arbete, så kallade bolagsdialoger, och dels ett ”proaktivt” arbete, genom att ansluta sig till och stärka olika bransch- och investerarinitiativ inom etik och miljö.12 Då AP-fonderna investerar globalt i diversifierade portföljer så ger detta ett väldigt spritt ägande i flera tusen olika bolag. Det är omöjligt för Etikrådet att aktivt påverka etik- och miljöarbetet i alla dessa bolag. Man har då valt att arbeta efter en systematisk process som fungerar som en ”tratt”. Externa konsulter tar del av rapporter om bolag som kränker internationella konventioner eller anklagas för oetisk verksamhet. I det fall AP-fonderna har aktier i dessa bolag undersöker man dem närmare (vanligen cirka 100 bolag). Av dessa väljer Etikrådet i samråd med konsulterna ut 10-15 bolag där man påbörjar en dialog och utövar ett aktivt ägarstyrningsarbete, som kan ta sig uttryck i olika former, till exempel samarbete med andra investerare samt att rösta och lägga förslag på bolagsstämmor. Etikrådet sätter upp mål för varje dialog som startas. Dialogarbetet13 kan pågå i flera år. Etikrådet skriver att ”så länge dialogen går framåt och Etikrådet tror att det finns möjlighet att påverka bolaget i positiv riktning, är rådet villigt att ägna tid och resurser på dialogen”. 14 10 Lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) samt Prop. 1999/2000:46. Från Etikrådets hemsida, ”Om Etikrådet” (http://www.ap4.se/etikradet/Etikradet.aspx?id=560) 12 Etikrådets årsrapport 2009, s. 7. 13 Från Etikrådets hemsida, ”Dialogen som verktyg” (http://www.ap4.se/etikradet/Etikradet.aspx?id=562): Dialogerna siktar inte bara på att företaget ska adressera den dokumenterade kränkningen. Som långsiktiga investerare vill vi också se att bolaget implementerar förebyggande system för att undvika framtida kränkningar. Att driva ett sådant förändringsarbete kräver både disciplin och en stor portion tålamod. Även om vi helst ser en kontinuerlig positiv utveckling måste vi vara beredda på att det kan ta tid att nå resultat. 14 Etikrådets årsrapport 2010. 11 7 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Efter en tid tar Etikrådet beslutet att antingen att ta bort bolaget från sin lista, i det fall önskat resultat har uppnåtts, eller sälja av innehavet, i det fall dialogen inte har effekt. Under 2011 pågår elva aktiva dialoger15, och två vilande dialoger16. Sedan bildandet av Etikrådet 2007 har nio bolag17 avförts från listan sedan målen för dialogerna ansetts ha uppfyllts. Totalt elva bolag har uteslutits ur AP-fondernas innehav då dialogerna inte har ansetts ha effekt.18 Etikrådet utgår i sitt arbete från den så kallade ”konventionsgrunden”. Den innebär att Etikrådet i sitt etik- och miljöarbete utgår från de internationella konventioner som Sverige har skrivit under och rör till exempel mänskliga rättigheter, arbetsrätt, biologisk mångfald, korruption och inhumana vapen. Man stödjer och utgår även från initiativ som FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella bolag och Sveriges utrikespolitiska ställningstaganden.19 AP-fonderna har undertecknat FN:s Principles for Responsible Investment (PRI), som innebär att de har åtagit sig att integrera etiska och miljömässiga kriterier i sina placeringsbeslut. Den offentliga utredningen från 2008, Etiken, miljön och pensionerna (se kapitlet ”Etiken utreds”), ifrågasätter emellertid hur stor roll etik- och miljöhänsyn har när placeringar görs. Det kan vara illustrerande att här återge hela stycket (vår fetstil) vilket stödjer det tidigare resonemanget om att hög avkastning ska uppfattas som överordnat etik- och miljöhänsyn: Utifrån de i och för sig ganska kortfattade resonemang som förs är det uppenbart att statsmakterna tydligt definierat avkastningsmålet som det överordnade operativa målet för AP-fonderna; AP-fonderna förväntas inte avstå från möjlig avkastning i syfte att uppnå etiska, miljömässiga eller eventuella andra mål, eller i någon mening avväga dessa mål mot varandra; formuleringen ”utan att avkall görs” kan inte gärna tolkas på annat sätt. Det är för övrigt också den tolkning som fonderna själva gjort. Hänsynstagande till etiska principer och miljöaspekter ska alltså ske inom ramen för målet om hög avkastning, inte som ett ”alternativ” till 20 detta. Varken Etikrådets arbetssätt med bolagsdialoger eller konventionsgrunden är okontroversiella. Det finns en utbredd kritik mot brister i agerandet, inbyggda svårigheter i själva arbetssättet och en avsaknad av en tydligare värdegrund. Sammanfattning AP-fondernas uppdrag är att ta hänsyn till etik och miljö utan att göra avkall på hög avkastning och detta med låg risk. Därmed är skyddet mot investeringar i företag som bryter mot mänskliga rättigheter och miljö svagt. Den offentliga utredningen från 2008, Etiken, miljön och pensionerna, ifrågasätter just hur stor roll etik- och miljöhänsyn ges när placeringar görs. 15 Walmart, Goldcorp, AES, Bridgestone Corporation, Alstom, Motorola Solutions, Veolia, Toyota, Rio Tinto, Freeport-McMoran och Incitec Pivot. 16 Chevron (Ecuador) och Duke Energy. 17 BHOP Billiton, Chevron (Nigeria), Halliburton, Sodexo, Grupo Ferrovial, PetroChina, Thales och Yahoo. 18 Alliant Techsystems Inc, GenCorp Inc, General Dynamics Corporation, Hanwha Coporation, L3 Communications Holdings Inc, Lockheed Martin Corporation, Poongsan Corporation, Raytheon Company, Textron Inc, Singapore Technologies Engineering och Elbits Systems Ltd. 19 Etikrådets hemsida, ”Etikrådets arbete” (http://www.ap4.se/etikradet/Etikradet.aspx?id=561). 20 SOU 2008:107, s66. 8 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Dagens investeringar sker i en stor mängd branscher och företag. AP-fonderna arbetar med etik- och miljö genom den gemensamma plattformen Etikrådet. Etikrådet arbetar med bolagsdialoger och internationella initiativ för ansvarsfulla investeringar. 2. OETISKA INNEHAV Pengarna växer, etiken står åt sidan För att sprida risken i aktieinnehavet så investerar AP-fonderna i diversifierade globala portföljer. Som en följd har fonderna intressen i ett stort antal bolag i olika branscher runt om i världen. Det medför dock ett ökat risktagande ur en annan aspekt, nämligen att man investerar i verksamhet som bryter mot mänskliga rättigheter och miljö och sålunda motverkar en hållbar och rättvis utveckling. De granskningar som har gjorts av fondernas innehav visar på att de oetiska verksamheter som svenska pensionspengar sponsrar är talrika, svåröverblickbara och möts av otillräckliga åtgärder. LO–tidningen gjorde 2010 en undersökning av AP-fondernas aktieportföljer och hittade innehav i en lång rad bolag som anklagas för att bryta mot mänskliga rättigheter och miljö.21 Undersökningen visar att svenska pensionspengar var placerade i 26 företag som antingen hade svartlistats av andra institutionella investerare eller omgärdats av anklagelser om oetisk verksamhet (kärnvapenstillverkning, brott mot mänskliga rättigheter, grovt miljöbrott m.m.). Det sammanlagda värdet av dessa företag uppgick vid tiden för artikeln till 16 miljarder kronor22 (11 miljarder om man inte räknar med tobaksbolag). Riksdagens Utredningstjänst har utrett AP-fondernas innehav i bolag som kränker mänskliga rättigheter.23 Listan baserar sig på två källor (Sjunde AP-fonden och SPU), varav en av dem även ingår i LO-tidningens egen granskning (SPU). Sjunde AP-fonden publicerar i sina årsrapporter en lista över bolag de inte investerar i av etik- och miljöskäl. På liknande sätt redovisar det norska Etikrådet för SPU, den norska fond som förvaltar den norska finansiella förmögenheten, i sina årsrapporter en lista över företag som det norska finansdepartementet har uteslutit ur fonden.24 Redovisningen nedan omfattar de bolag i vilka minst en AP-fond har innehav och där kränkningar av mänskliga rättigheter uttryckligen nämns som orsak för att fonderna inte investerar i dem. Det svenska Etikrådet för dialog med två av dem, Icitec Pivot och Alstom. Etikrådet har tidigare avfört Vedanta Resources från sin egen lista då målet för dialogen ansetts som uppfyllt. 21 LO-tidningens hemsida, ”Svenska folkets smutsiga pensionspengar”, http://lotidningen.se/2010/09/10/smutsigaplaceringar/. LO-tidningen tittade på tre kriterier när man gick igenom AP-fondernas innehav. Den norska pensionsfondens uteslutningar, den danska organisationen Danwatchs kriterier vid en nyligen genomförd granskning av danska banker samt AP-fondernas egna lista över bolag som förknippas med rapporter om oetiskt agerande. 22 Inklusive tobaksbolag vilka utgör runt 5 miljarder kronor. 23 Riksdagens Utredningstjänst, Dnr 201:508. 24 Listorna återfinns i sin helhet i Sjunde AP-fondens årsredovisning för 2010 och i årsredovisningen för 2010 publicerad av Etikkrådet for Statens pensjonsfond utland (SPU). 9 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Tabell 1. AP-fondernas innehav i bolag som anklagas för kränkningar av MR enligt Sjunde APfondens och SPU’s listor (avrundade värden, tkr) Bolag Marknadsvärde Bolag Marknadsvärde FMC Alstom AP1: 437 465 AP1: 23 482 Corporation AP2: 56 927 AP2: 3 008 AP3: 38 777 AP3: 10 932 AP4: 10 000, AP4: 14 000, 3 000e 5 000e CNOOC AP1: 145 678 Mosaic AP1: 30 884 Company AP2: AP2: 5 288 AP3: 145 119 AP3: 12 185 AP4: AP4: 31 000, 6 000e Daewoo AP1: 4 180 Nissan Motor AP1: International AP2: AP2: 66 843 Corporation AP3: AP3: 86 305 AP4: AP4: 72 000e AP1: 17 290 AP1: 119 359 DongFeng Motor Potash Corp of Group Saskatchewan AP2: AP2: 36 355 AP3: AP3: 6 846 AP4: 5 000 AP4: 117 000, 24 000e Wesfarmers AP1: 111 129 Royal Dutch AP1: 516 094 25 Shell AP2: 40 536, AP2: 419 845, 21 493 (LTD) 24 002 (PLC A EUR) AP3: 103 765 AP3: 594 600 (PLC) AP4: 100 000e, AP4: 520 000, 15 000e (PPS) 108 000e Eutelsat AP1: 134 336 Sterlite AP1: 20 280 Communications Industries India AP2: 3 244 AP2: AP3: 9 153 AP3: AP4: 9 000, AP4: 2 000e Wal-Mart de Wal-Mart Stores Inc. AP1: 284 553 AP1: 65 794 Mexico AP2: AP2: AP3: 154 761 AP3: AP4: AP4: 278 000, 57 000e Vedanta Resources AP1: 115 798 AP2: 262 000 AP3: 15 065 AP4: 2 000e Kommentar: Första-Fjärde AP-fondernas aktieinnehav per den 31 december 2010. e = extern förvaltning. Källa: Sjunde AP-fonden, Etikkrådet for Statens pensjonsfond utland, Etikrådet och FörstaFjärde AP-fonderna Värt att notera är att SPU helt har avyttrat sina innehav i tobaksindustrin, vilket inte de svenska AP-fonderna har gjort. 25 Observera att innehavet i A- och B-aktier har slagits ihop. 10 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Tabellen ovan är koncentrerad till kränkningar mot de mänskliga rättigheterna. I en bredare definition av detta begrepp kan man även inkludera ”grov miljöskada”. Detta ger en än tydligare bild. I SPU:s uteslutningslista finns även gruvbolagen Barrick Gold, Norilsk Nickel och Sterlite Industries. Alla tre har uteslutits från den norska oljefonden för att ha orsakat grov miljöskada.26. Dessa tre bolag återfinns i AP-fondernas portfölj utan att någon åtgärd vidtagits för varken uteslutning eller aktiv dialog. DanWatch är en dansk organisation som granskar danska företags verksamhet i utvecklingsländer, och fokuserar på utnyttjande av arbetskraft och naturresurser i utlandet. DanWatch sammanställde en lista i februari 2010 över bolag som tre investerare placerat på sina uteslutningslistor av etisk hänsyn. Listan är en sammanslagning av uteslutningslistor från PenSam27, Kommunal Landspensjonskasse (KLP)28 och Statens pensjonsfond Norge29. För att komma med på listan Danwatch sammanställt måste bolaget ha förekommit på minst två av de tre uteslutningslistorna. 31 bolag finns på listan, men endast 30 bolag har beaktats då United Technologies har lyfts bort från listan efter dess publicering då de har visat tillräckliga förbättringar. Tillsammans har AP-fonderna innehav i 19 av bolagen. Fyra av bolagen har redovisats i tabellerna ovan: DongFeng Motor Group, Wal-Mart Stores, Wal-Mart de Mexico och Vedanta Resources. I tabell 2 nedan redovisas de 15 bolag på DanWatch’s lista som minst en av APfonderna investerar i och som inte har redovisats i tidigare tabeller. Tabell 2. AP-fondernas innehav i bolag som återfinns på DanWatch’s svarta lista, februari 2010 (avrundade värden, tkr) Bolag Marknadsvärde Bolag Marknadsvärde Finmeccanica BAE Systems Barrick Gold Boeing AP1: AP2: 19 732 AP3: 14 154 AP4: 11 000, 1 000e AP1: 44 380 AP2: 11 063 AP3: 51 723 AP4: 44 000, 10 000e AP1: 136 260 AP2: 57 712 AP3: 29 762 AP4: 133 000, 28 000e AP1: 116 851 AP2: 70 066 AP3: 27 106 Honeywell Norilsk Nickel Northrop Grumman Serco Group AP1: 100 426 AP2: 122 830 AP3: 63 537 AP4: 98 000, 22 000e AP1: 66 425 AP2: AP3: AP4: AP1: 47 023 AP2: 58 488 AP3: 84 454 AP4: 46 000, 12 000e AP1: AP2: 216 AP3: 11 981 26 Information finns på norska Finansdepartementets hemsida, ” Selskaper som er utelukket fra fondets investeringsunivers”, http://www.regjeringen.no/nb/dep/fin/tema/statens_pensjonsfond/ansvarlige-investeringer/selskaper-som-erutelukket-fra-fondets-i.html?id=447122 Hämtad 2011-03-03 27 Dansk livförsäkrings- och pensionskoncern som använder den brittiska konsulten EIRIS. 28 Norskt livförsäkringsbolag använder konsulten GES Investment Services. 29 Förvaltar ekonomiska resurser till försäkrings- och pensionssystemet i Norge. Använder sig av konsulten EIRIS men även analyser från deras egna etiska råd. 11 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR AP4: 114 000, 26 000e Bridgestone AP1: - AP4: 2 000e Rio Tinto 30 AP2: 22 239 AP3: 47 547 AP4: 38 000e Chevron AP1: 474 407 Safran AP2: 388 951 AP3: 308 132 (Texaco Corp) AP4: 463 000, 95 000e EADS AP1: AP2: 21 313 AP3: AP4: 24 000, 4 000e Exxon AP1: 252 623 (LTD), 302 878 (PLC) AP2: 172 983 (PLC), 77 777 (LTD) AP3: 120 163 (LTD), 305 049 (PLC) AP4: 254 000 (PLC), 115 000 (LTD), 53 000e (PLC) AP1: AP2: 43 563 AP3: 19 357 AP4: 15 000, 2 000e Freeport McMoRan AP1: 145 573 AP2: 103 260 AP3: 114 416 AP4: 143 000, 29 000e AP1: 962 303 AP2: 569 391 AP3: 580 143 AP4: 940 000, 194 000e Kommentar: Första-Fjärde AP-fondernas aktieinnehav per den 31 december 2010. e = extern förvaltning. Källa: DanWatch och Första-Fjärde AP-fonderna Fortsatta förbrytelser, investeringarna behålls AP-fondernas investeringar i oetiska bolag har uppmärksammats både i media och av frivilligorganisationer. Nedan följer ett axplock av de mest uppmärksammade företagen som AP-fonderna investerar i. Goldcorp, Guatemala Pågående dialog. 31 AP-fonderna har sammanlagt drygt 200 miljoner kronor investerade i Goldcorp. Under våren och sommaren 2010 har tunga instanser - Internationella arbetsorganisationen (ILO), den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH) och James Anaya, FN:s särskilda rapportör för ursprungsfolkens rättigheter - besökt området runt Goldcorps guldgruva Marlin i nordvästra Guatemala. Flera rapporter vittnar om grov miljöförstöring, utbredda hälsoproblem och upptrappade sociala konflikter. CIDH uppmanade den guatemalanska staten att stänga gruvan. I sina rapporter konstaterar de att Goldcorp och den guatemalanska staten har brutit mot internationella konventioner genom att inte ge ursprungsfolken rätt till varken information eller möjligheten att folkomrösta innan Goldcorp gick in i området och började utvinna guld. Som svar på detta har den guatemalanska regeringen i ett uttalande sagt att de ska undersöka om det finns anledning att stänga gruvan. 30 Rio Tinto Ltd och Rio Tinto Plc är separata rättssubjekt och är registrerade i olika länder. Innehavet redovisas därför separat, då det inte framgår av DanWatch’s lista vilket rättsubjekt som åsyftas. 31 Etikrådets årsrapport 2009, s.17. 12 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR I maj publicerade även AP-fondernas Etikråd en egen rapport om gruvans inverkan på de mänskliga rättigheterna i gruvområdet. AP-fonderna fick genom frivilligorganisationer redan 2007 signaler om hälso- och miljöpåverkan och sociala konflikter – och inledde efter ett besök i området tillsammans med representanter för företaget en studie av situationen. Etikrådet konstaterar att lokalbefolkningen inte vågar uttrycka vad de tycker och tänker på grund av rädsla för repressalier från företaget. Det var även en av anledningarna till att studien inte kunde genomföras på så sätt som det var tänkt. I rapporten framkommer även att situationen för lokalbefolkningen förvärrades under tiden som studien genomfördes, vilket även bidrog till att den försenades. Nästan en miljon guatemalaner har nu - i lokala folkomröstningar - röstat emot exploateringar av landets naturresurser. De senaste två åren har AP-fondernas investeringar i Goldcorp uppmärksammats i bland annat Svenska Dagbladet, TV4 och Sveriges Radio.32 AP-fonderna behåller ändå sina investeringar i företaget. Etikrådet har under 2008 och 2009 gjort bedömningen att utvecklingen i dialogen med företaget är “svagt positiv”. Etikrådet framhåller i sin marknadsföring dialogen med Goldcorp som ett lyckat exempel på hur man arbetar med etik och miljö. Samma år som ILO, Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och FN:s specialrapportör för ursprungsfolkens rättigheter besöker området och är minst sagt kritiska, skriver Etikrådet så här i sin rapport: ”Goldcorp är ett bra exempel på hur investerare, även som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondens i detta fall med väldigt små ägarandelar (totalt 0,11 procent av aktiekapitalet 9), kan påverka bolag och dess agerande i positiv riktning.” Chevron, Ecuador Vilande dialog.33 AP-fonderna har sammanlagt två miljarder kronor investerade i Chevron Det amerikanska oljebolaget anklagas för att under tre decennier (1964-1992) ha dumpat 100 miljarder liter råolja och orenat processvatten rakt ut i vattendragen, bränt giftig oljegas och lämnat efter sig flera hundra oskyddade oljegropar i Ecuadors regnskog, ett område med ett av världens högsta biologiska mångfald. Enligt en expertrapport har över 1000 personer dött på grund av utsläppen. I början av 90-talet gick de drabbade i regnskogen ihop och stämde Chevron. Rättsfallet mellan Chevron och regnskogens invånare är inne på sitt 18:e år och är en av världens största miljödomar. Dialogen är ”vilande” då Etikrådet anser att man ” kommit så långt som är möjligt i sin 32 Sveriges Radio P1: ”AP-fonder avvaktar trots hård kritik” http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2968676 “AP-fond behåller aktier i skandalomsusad gruva” http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3829605. Debatt på Svd:s Brännpunkt: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/pensionspengar-anvands-oetiskt_5145019.svd, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/goldcorp-har-presenterat-en-atgardsplan-i-guatemala_5161821.svd, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hog-tid-att-se-over-strategier-for-placeringar_5186705.svd, 33 Etikrådets årsrapport 2009, s.19. 13 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR aktiva dialog med Chevron och inväntar nu utslag i den pågående rättsprocessen”. Dialogen har bedömningen “tecken på utveckling”. Målet med dialogen är att Chevron ”adresserar de specifika föroreningsproblemen som föreligger som konsekvens av företagets verksamhet i Ecuador”. I februari i år kom en dom i rättsprocessen som binder Chevron att betala 60 miljarder kronor i skadestånd. Chevron gick dock direkt ut och överklagade domen och sade att man inte tänker betala. AP-fonderna behåller sina investeringar i Chevron. Lundin Petroleum (svenskt), Sudan Pågående dialog enligt AP-fonderna själva (ingen officiell information tillgänglig.)34 APfonderna har sammanlagt över 1,6 miljarder kronor investerade i Lundin Petroleum. 2010 släppte ett 50-tal frivilligorganisationer i European Coalition on Oil in Sudan en rapport som anklagar Svenska Lundin Petroleum AB, tidigare Lundin Oil, för att indirekt ha bidragit till grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Under senare delen av 1990-talet och de första åren av 2000-talet angrep och jagade sudanesiska soldater i samarbete med milis bort civilbefolkningen i områden så att internationella bolag skulle kunna utvinna olja. Det uppskattas att runt 10 000 människor dödades och 200 000 tvingades på flykt mellan 1997 och 2003 i Sudan.35 Det pågår en förundersökning i Sverige om folkrättsbrott. När rapporten släpptes kritiserades AP-fonderna hårt för att de behöll aktierna i Lundin Petroleum.36 AP-fonderna försvarade dock innehavet. “Det finns inga planer på att lämna bolaget”, sade Ossian Ekdahl, chef för kommunikation och ägarstyrning på Första AP-fonden. Stort mörkertal Mörkertalet av oetiska investeringar får antas vara stort med tanke på det svåröverblickbara antalet bolag som ingår i AP-fondernas aktieportföljer. Etikrådets genomlysning av AP-fondernas innehav görs av bl a företaget GES Investment Service. I en intervju 200937 säger företagets grundare Magnus Furugård att deras datorer kollar av 6500 bolag gentemot 22 000 nyhetskällor. Fördelen är de kan undersöka så många bolag. Nackdelen är att undersökningen blir ytlig: ”Vi har begränsade resurser och då får man prioritera”. Enligt den offentliga utredningen ”Etiken, miljön och pensionerna” finns det flera problem med detta arbetsätt.38 Informationstillgången är avsevärt bättre för bolag i 34 Etikrådets arbete omfattar innehav i utländska bolag. Då Lundin Petroleum är ett svenskt bolag så sköts detta av varje AP-fond för sig. 35 Rapport från ECOS, ”Unpaid debt: the legacy of Lundin, Petronas and OMV in Sudan, 1997-2003” Tillgänglig på http://www.ecosonline.org/reports/2010/UNPAID_DEBT_textonlyweb.pdf Hämtad 2011-03-03 36 SVT.se, ”AP-fonderna bör lämna Lundin”, http://svt.se/2.22620/1.2051675/ap-fonderna_bor_lamna_lundin hämtad 2011-04-14 37 Arbetaren 27/2009. 38 SOU:107, s.75-76. 14 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR utvecklade demokratiska länder än i sämre utvecklade länder med auktoritärt styre, vilket leder till att man har ”god kontroll på noterade bolag i utvecklade länder där problemen torde vara minst, men betydligt mindre kontroll på onoterade företag och på företag i utvecklingsländer där problemen torde vara störst”. Investeringarna i globala aktieportföljer (många bolag spridda på många branscher) medför att det är svårt att kontrollera huruvida svenska pensionspengar bidrar till brott mot mänskliga rättigheter och miljö eller inte. Utredarna sammanfattar: Man kommer aldrig att ha fullständig eller ens tillnärmelsevis fullständig kunskap. Beslut att investera eller inte investera måste alltså tas under mer eller mindre stor osäkerhet när det gäller ESG-faktorer (Environmental Social Governance-faktorer, reds anm.). Det finns alltså stora problem med den nuvarande arbetsmetoden när det gäller etik och miljö. Kärnfrågan är hur de svenska pensionsspararna kan garanteras att deras pengar inte förräntas till en moralisk kostnad som de inte är villiga att betala. Kan APfonderna verkligen garantera en verksamhet som uppbär allmänhetens förtroende med så många fall av kända och okända brott mot de mänskliga rättigheterna och miljön? Etikrådet erkänner att metoden med dialogerna tar tid. Det finns inte heller resurser att föra dialog med alla företag som bryter mot internationella konventioner. Under tiden växer de svenska pensionspengarna i dessa bolag. Varför kastar man då inte ut bolagen istället? Så här svarar Nadine Viel Lamare, Första AP-fondens representant och ordförande i Etikrådet 2011, på frågan i en intervju med reportern Martin Klepke hösten 201039: Vi vill använda vår ägarroll för att försöka ändra det som är problematiskt. Om vi bara säljer våra innehav så kvarstår problemen och vi lämnar dessutom bolagen. Trots att vi många gånger inte är jättestora ägare är vår roll att försöka påverka i rätt riktning. Det går emellertid inte att förneka att dialogerna med bolagen möter en mängd svårigheter och har kritiserats för att vara verkningslösa. Så här skriver Svenska Dagbladet Näringsliv den 3 juni 2010 i en artikel: Hon (SEB:s fondchef Tove Bångstad) kan däremot inte svara på om fondbolaget med sin placering i miljöförstörande bolag på något sätt har lyckats förändra bolagen i positiv riktning. Och hon är inte ensam. Sveriges fyra största fondförvaltare som SvD Näringsliv intervjuat kan inte ge något exempel på om deras ”aktiva ägande” i vad som kan betraktas som ett oetiskt bolag har 40 lyckats förändra verksamheten i positiv riktning. Etikrådet skriver själva på sin hemsida att vårt engagemang i ett bolag kan också få andra bolag i samma bransch att se över sina rutiner och strategier för att agera ansvarsfullt. Etikrådet är därför berett att satsa tid och resurser för att uppnå resultat.41 Men räcker pengarna? Riksdagens Utredningstjänst (RUT) gick 2010 igenom APfondernas förvaltningskostnader för 2009. Utredningen visar att endast en tusendel (!) av pensionsfondernas totala förvaltningskostnader 2009 (4,3 miljarder kronor) gick till den etiska översynen av hur pensionspengarna placerades.42 Nadine Viel Lamare 39 ”AP-fondernas Etikråd: Sådant här tar tid”, LO-tidningen, http://lotidningen.se/2010/09/10/ap-fondernasetikrad-”sadant-har-tar-tid” Hämtad 2011-02-23. 40 Svenska Dagbladet, ”Etiskt arbete utan resultat”, http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/etiskt-arbete-utanresultat_4811129.svd, Hämtad 2011-03-02. 41 Etikrådets hemsida, ”Dialoger som verktyg”, http://www.ap4.se/etikradet/Etikradet.aspx?id=562 42 Riksdagens Utredningstjänst, PM, Dnr 2010:1539. 15 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR poängterar dock, efter att hon har fått ge synpunkter på denna rapport, att inte bara AP1- AP4s förvaltningskostnader ingår i den kostnaden: ”Förvaltningskostnaderna för dessa fyra fonder uppgår till knappt 1,5 miljarder. Övriga kostnader är inte AP1-AP4s förvaltningskostnader utan transaktionskostnader samt kostnader för premiepensionssystemet och för administration för pensionssystemet.” Vad gör Norge annorlunda? I vårt grannland Norge återfinns den tidigare nämnda SPU tillika en av Europas största institutionella investerare och en av världens största pensionsfonder, Statens pensjonsfond Utland, som förvaltar överskottet från landets oljeinkomster.”43 Fondens etik- och miljöarbete tas upp som ett föredöme i FN:s miljöorgan UNEP:s senaste rapport. Den norska pensionsfondens etik- och miljöarbete liknar det svenska. Det finns dock skillnader. Precis som i Sverige finns ett Etikråd där företag väljs ut för dialog. Den norska pensionsfonden har emellertid en tydligare värdegrund och kan direkt utesluta företag eller branscher som bryter mot denna: bolag som “genom sitt sätt att uppträda skulle innebära en oacceptabel risk för fonden att i egenskap av investerare blir medskyldig till ‘särskilt grova brott mot grundläggande etiska normer’, exempelvis grova eller systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, allvarlig miljöskada eller grov korruption”.44 Norska etikrådets medlemmar utses av Finansdepartementet och har sitt eget sekretariat. De är oberoende och har inga direkta kopplingar till varken Finansdepartementet eller Statens Pensjonsfond Utland förutom att de ger rekommendationer till den förra och vid behov delar information med den senare. Norska etikrådet är alltså mer skiljt från den statliga pensionsfonden än det svenska då norska etikrådet har ett eget sekretariat medan det svenska etikrådets medlemmar består av representanter från fonderna. Ingen konflikt mellan avkastning och etik Flera AP-fonder uttrycker resonemang om hur ansvarsfullt företagande gällande etikoch miljöfrågor bidrar positivt till att fondernas lagstiftade mål om att ”långsiktigt hög avkastning” uppnås. Två av fonderna har kommit fram till att hänsynstagandet till etikoch miljöaspekter är en förutsättning för att nå det övergripande målet. Fjärde APfonden uttrycker att ”god etik och iakttagande av väsentliga miljöhänsyn utgör en förutsättning för att bolag ska kunna uppnå en uthålligt god avkastning”. AP 6 uttrycker en likartad övertygelse. AP 3 skriver att etik- och miljöhänsyn ”i många fall” är positivt för företagets långsiktiga värdeskapande och i likhet med AP 1 och 2 även att ”välskötta bolag är långsiktigt bättre investeringar”. Det visar att flera av fonderna anser att hänsyn till etik- och miljöaspekter inte står i motsats till avkastningsmålet utan snarare bidrar positivt till att skapa ”långsiktigt hög avkastning” till det svenska pensionssystemet. 43 44 SOU 2008:107, s.45. SOU 2008:107, s.45. 16 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Sammanfattning AP-fonderna investerar dels i ett stort och svåröverblickbart antal bolag som bryter mot mänskliga rättigheter, dels brett i fossila bränslen. Det är investeringar som riskerar att motarbeta både Sveriges klimatsatsningar och de uttalade målen om hållbar och rättvis utveckling i stort. AP-fonderna själva anser inte att det finns en motsats mellan etik och avkastning. Hur kan Etikrådet omstöpas och förbättras så att det blir mer effektivt? En utgångspunkt för denna diskussion kan vara utredningen Etiken, miljön och pensionerna:s rekommendation om en tydligare värdegrund. Etik- och miljöarbetet borde även kunna integreras mer och ges mer tyngd i lagtexten och sedermera i APfondernas riktlinjer. Samtidigt borde Etikrådet, i likhet med den norska motsvarigheten, vara helt oberoende av AP-fonderna. 3. ETIKEN UTREDS Den offentliga utredningen 2004 gavs regeringen i uppdrag av riksdagen att utvärdera AP-fondernas regelverk och riktlinjer för etik och miljö.45 Utvärderingen tog formen av en offentlig utredning som presenterades 2008: Etiken, miljön och pensionerna.46 Utredningens slutsats är att AP-fondernas etik- och miljöarbete går åt rätt håll. Samtidigt finns flera delar som kan utvecklas och förtydligas. Bland annat bör APfonderna arbeta mer proaktivt med etik- och miljöfrågorna. Utredningens kommitté ger 15 konkreta förslag på förändringar och förbättringar, både åtgärder som kräver ändring av lagtexten och sådana som kan genomföras inom det befintliga regelverket, alltså av AP-fondernas styrelser själva. Tre centrala rekommendationer ges: en tydligare roll för etik- och miljöhänsyn i APfondernas regelverk (kräver lagändring), en starkare värdegrund (kräver ej lagändring) och mer resurser till etik- och miljöarbetet. Bland de rekommendationer som kräver en ändring av lagtexten föreslås bland annat att de skrivningar om etik och miljö som finns i förarbeten till Lagen om allmänna pensionsfonder, det vill säga AP-fondernas regelverk, skrivs in i lagtexten. Hänsyn till etik och miljö i placeringsverksamheten måste tydliggöras i regelverket.47 I framtiden bör fonderna arbeta mer proaktivt och med en strävan mot integrering av 45 Bet. 2004/05:FiU6. 2008:107. 47 Fondernas övergripande mål är att skapa trygghet i pensionssystemet. Det ska uppnås genom en långsiktigt hög avkastning. Med bibehållande av denna övergripande målsättning skall fonderna även ta hänsyn till miljö, etik och andra hållbarhetsaspekter. Detta bör tydliggöras genom att föreskrifterna rörande ESG-hänsyn, som hittills funnits i förarbetena, lyfts in i lagen om AP-fonderna. SOU 2008:107, s.10. 46 17 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR hållbarhetsaspekter inom sin förvaltning, en strävan som vi bedömer vara långsiktigt 48 värdeskapande. AP-fonderna utgår i dag från den så kallade “konventionsgrunden”. Utredarna anser emellertid att AP-fonderna måste utveckla en värdegrund som på ett tydligare och mer sammanhängande sätt formulerar de centrala värderingar som ska ligga till grund för hur man agerar i sin placeringsverksamhet. De etiska grundvärden som kommer till uttryck i regeringsformen anses här utgöra en naturlig utgångspunkt.49 Utredningen påpekar att detta även innefattar att bidra till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. AP-fonderna rekommenderas att utveckla strategier för framtida investeringar med avseende på olika aspekter av etik- och miljöhänsyn, som till exempel en strategi för fondportföljernas samlade koldioxidutsläpp.50 AP-fonderna måste alltså ta klimathänsyn när de placerar de svenska medborgarnas pensionspengar. Det måste också avsättas mer resurser till etik- och miljöarbetet.51 Regeringen instämmer i sina årliga skrivelser om AP-fonderna 2008/09 och 2009/10 i den offentliga utredningens ovan nämnda rekommendationer: AP-fonderna har genomfört riktlinjerna för etik- och miljö på ett bra sätt, men det hindrar inte att arbetet med etik och miljö kan utvecklas ytterligare, bland annat “genom en tydligare värdegrund som lämpligen utformas med stöd av det för Första-Fjärde AP-fonderna gemensamma Etikrådet”.52 Precis som i utredningen gör man bedömningen att konventionsgrunden är en bra utgångspunkt i utvecklandet av en tydligare värdegrund men att den i flera avseenden är bristfällig som etiskt rättesnöre och verktyg för kommunikation till allmänheten. Regeringen pekar på flera nackdelar; konventioner är till viss del resultatet av kompromisser, undertecknandet av en konvention förklarar inte närmare de förhållanden som ligger till grund för fondernas agerande, samt att det kan uppstå situationer där ett missförhållande inte omfattas av någon konvention som Sverige har undertecknat. Regeringen sammanfattar med att en utvecklad värdegrund, i den riktning som kommittén föreslår, kan bidra till en mer fruktbar dialog med allmänheten och även ge vägledning i individuella fall.”53 I 2009 års skrivelse kvarstår regeringens bedömning och man påpekar vikten av etikoch miljöhänsyn för att uppbära allmänhetens förtroende.54 Regeringen öppnar också för kommitténs förslag om att ge etik och miljö en tydligare roll i placeringsverksamhetens regelverk. I sin bedömning av utredningen 2008 fastslås att etik- och miljöhänsyn inte står i konflikt med AP-fondernas övergripande mål.55 Finansutskottets påföljande betänkanden, som behandlar regeringens årliga skrivelser, instämmer i utredningens slutsatser och regeringens bedömning.56 Både regeringen och finansutskottet reserverar sig dock för en eventuell lagändring. 48 SOU 2008:107, s.9. SOU 2008:107, s. 11. 50 Ibid. 51 Ibid. 52 Skr 2008/09:130, s.74. 53 Ibid. 54 2009/10:130, s. 78, s.82. 55 s.78. Fondernas övergripande mål att vara till nytta för pensionssystemet tillgodoses så länge hänsyn till miljö och etik inte påverkar fondernas långsiktiga avkastning negativt. 56 Finansutskottets betänkande 2010/11:FiU6 2010, s.26. 49 18 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR En ändring av lagtexten behöver först beredas genomgående i pensionsgruppen (de riksdagspartier som genomförde pensionsreformen kring millennieskiftet: Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) och regeringskansliet, enligt finansutskottets bedömning.57 I sammanhanget kan noteras att regeringen i 2011 års budgetproposition anger att man planerar att genomföra en översyn av AP-fondernas mandat, inom ramen för pensionsgruppens mandat. Regelverket har varit i bruk i tio år och det finns enligt regeringen ett behov av att se över reglerna.58 Med anledning av utredningen “Etiken, miljön och pensionerna” skickades rekommendationerna ut till ett flertal remissinstanser såsom LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv och Försäkringskassan. Varken förslaget om mer integrerad etik- och miljöhänsyn i placeringsverksamheten eller utvecklandet av en gemensam värdegrund mötte några starka invändningar.59 Under 2011 väntas regeringen beställa en utredning om hur AP-fonderna har fungerat sedan pensionsreformen. Sammanfattning Regeringen, riksdagen och tunga remissinstanser förordar alla följande rekommendationer gjorda av den offentliga utredningen av AP-fondernas regelverk och riktlinjer för etik- och miljöhänsyn: • • • en mer framträdande roll för etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas regelverk en starkare och tydligare värdegrund mer resurser till etik- och miljöarbetet Det öppnar för en uppdatering av AP-fondernas regelverk och riktlinjer för etik- och miljöhänsyn så att de står i samklang med PGU-målen om en hållbar och rättvis utveckling. 57 Skr. 2008/09:130, s.74. Skr. 2008/09:130. Prop 2010/11:1 ”Samhällsekonomi och finansförvaltning”, s. 24. 59 Skr. 2008:130, s.77-78. 58 19 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR 4. AP-FONDERNA OCH SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING (PGU) Mot en hållbar och rättvis utveckling I december 2003 antog riksdagen Sveriges politik för global utveckling, PGU.60 Huvudtanken med PGU är att samtliga politikområden har en roll att spela i målet om en hållbar och rättvis utveckling i världen. Det innebär ett helhetsgrepp på utvecklingspolitiken. Inget politikområde ska motverka ett annat områdes verksamhet och mål. Det ska råda samstämmighet. Genom att samtliga politikområden strävar mot samma mål så uppnås målet mer effektivt: Politiken ska inriktas både på att bistå de fattiga länderna i deras specifika utmaningar, främja synergier mellan politikområden och hantera utvecklingshämmande politik i Sverige och inom EU, 61 liksom att tackla globala utmaningar som utgör hinder för rättvis och hållbar utveckling. PGU talar om två perspektiv som ska vägleda regeringens gemensamma arbete: de fattigas perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet.62 Fattiga människors situation, behov, intressen och förutsättningar ska vara utgångspunkten. Världens fattiga ska mer framgångsrikt kunna dra nytta av globaliseringen genom att själva utforma sin väg till utveckling. Att skapa möjligheter för fattiga människor att mer framgångsrikt dra nytta av globaliseringen förutsätter också att deras grundläggande rättigheter uppfylls och garanteras, såsom de uttrycks i FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna. När ett beslut inom ett politikområde anses påverka målet om en rättvis och hållbar global utveckling ska därför följande frågor ställas: Främjar eller motverkar beslutet respekten för mänskliga rättigheter i utvecklingsländer? Hur påverkar beslutet individer eller specifika grupper i utvecklingsländer? På vilket sätt har fattiga kvinnor och män varit delaktiga när beslut har fattats? Vilka andra politikområden berörs av frågan och kan synergier stärkas genom samverkan?63 Bristande samstämmighet mellan olika delar av regeringens politik riskerar att ett beslut inom ett område motverkar eller omintetgör regeringens ansträngningar och framsteg när det gäller global utveckling och att bekämpa fattigdomen, skriver regeringen i sin senaste skrivelse om PGU. Bristande samstämmighet får konsekvenser för fattiga länder och människor, men även för Sveriges och EU:s trovärdighet som globala aktörer.64 Många av kränkningarna av mänskliga rättigheter och brott mot miljöbestämmelser sker i utvecklingsländer. Det gör PGU relevant för AP-fonderna i dubbel bemärkelse. Dels som det övergripande mål som samtliga politikområden, även de statliga 60 Regeringens proposition Gemensamt ansvar – Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112). 61 Regeringens hemsida, ”Sveriges Politik för Global Utveckling”, http://www.regeringen.se/sb/d/10423 62 Sveriges politik för global utveckling, Skr. 2007/08:89. 63 Regeringens hemsida, ”Så ska politiken genomföras”, http://www.regeringen.se/sb/d/10423/a/100979 64 Skr. 2007/08:89, s. 9. 20 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR pensionsfonderna, ska sträva mot. Dels för att AP-fondernas verksamhet med sina stora investeringar i allra högsta grad påverkar och är en del av utvecklingspolitiken. Regelverket för AP-fonderna antogs före att Sveriges politik för global utveckling tillkom 2003, och därefter har regelverket inte PGU-anpassats. Sveriges politik för global utveckling (PGU) rör även AP-fonderna AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter i Lagen om Allmänna Pensionsfonder.65 I en utredning gjord av Riksdagens Utredningstjänst så slås AP-fondernas ansvarsgrad fast: AP-fonderna är trots styrelsernas oberoende och fondernas självständighet fortfarande statliga myndigheter, jämförbara med statliga bolag. De är ålagda att ha “genomtänkta strategier för socialt ansvar, jämställdhet och etik”.66Regeringen behandlar i sina årliga skrivelser 2009 och 2010 relationen mellan staten och de statliga pensionsfonderna. Regeringen understryker behovet att beakta ”konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk”.67 Vidare påpekar man att viss vägledning står att finna i OECD:s principer och riktlinjer för statligt ägda bolag och statliga pensionsfonder. AP-fonderna liknar statliga bolag i det avseendet att förvaltningen finansieras med de medel de själva förvaltar. Denna finansiering hämtas dock från de avgifter som betalas in i pensionssystemet och regleras genom lag. Med andra ord är finansieringen inte en del av pensionsfondernas affärsverksamhet. Det är dock placeringsverksamheten. AP-fonderna är alltså statliga myndigheter som tilldelats operationell autonomi. Det är de arbetande svenskarnas pengar, men vad AP-fonderna gör med dem är affärsverksamhet jämförbar med statliga bolag. Sammanfattning AP-fonderna är som statliga myndigheter skyldiga att se till att deras investeringar, som kan likställas vid statliga bolags investeringar, står i samklang med övergripande policydokument som PGU. De statliga pensionsfondernas verksamhet ska ta hänsyn till fattiga människors perspektiv och rättighetsperspektiv när beslut tas som kan påverka utvecklingen. Än så länge finns det alltså en eftersläpning, som innebär att regelverket för AP-fonderna behöver PGU-anpassas. AP-fondernas beslut om sina placeringar är alltså inte annorlunda än beslut inom andra politikområden som bedöms påverka målet om en hållbar och rättvis global utveckling. I dagsläget beaktas inte detta, vilket bör ses som dels ett aktivt beslut av fondernas styrelser och delvis en konsekvens av otydligheter i AP-fondernas ramverk när det gäller vilken tyngd etik- och miljöhänsyn ska ha i placeringsverksamheten. 65 Lagen om Allmänna Pensionsfonder, prop. 1999/2000:46. Riksdagens utredningstjänst, PM, Dnr 2007:1518. 67 Regeringens skrivelse 2008/09:130, Bilaga 1, s. 89. 66 21 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR 5. AP-FONDERNA OCH KLIMATET Klimatpolitikens utmaningar Klimatet är inte bara vår tids största globala utmaning. Det är även en utvecklingsfråga. Klimatförändringarna slår hårdast mot fattiga människor i fattiga delar av världen. Klimatfrågan blir därför en huvudfråga för PGU, där alla politikområden bör jobba mot samma mål. Klimatet är en av de sex så kallade fokusområden i PGU där samstämmighet i olika delar av politiken måste råda. Sveriges uttalade mål för klimat- och energipolitiken är ambitiösa. Till år 2020 ska minst 50 procent av den svenska energin vara förnybar, utsläppen av växthusgaser i Sverige ha reducerats med 40 procent jämfört med år 1990 och energieffektiviteten ökas med 20 procent. I regeringsförklaringen 2011 står det: Vår klimatpolitik innebär att Sverige ska visa ledarskap genom att agera både här hemma och internationellt [..] Vi har därför kraftigt höjt ambitionen för att minska utsläppen i Sverige. Till år 68 2020 ska utsläppen ha minskat med 40 procent. Den svenska klimatpolitiken baseras framför allt på FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC, som består av flera tusen forskare från olika delar av världen och grundas på omfattande vetenskapligt underlag. IPCC har i sina rapporter det senaste decenniet uppnått en allt starkare konsensus om allvaret i klimathotet. I den senaste rapporten, den fjärde i ordningen, fastslås att klimatförändringarna är otvetydiga69 och att det är mer än 95 % sannolikhet att det är människan som står bakom dem. Det understryks även hur dagens och framtidens utsläpp av växthusgaser kommer att påverka klimatet för en lång tid framöver. En ny rapport från OECD-organet International Energy Agency (IEA) visar att världens utsläpp av växthusgaser ökat rekordartat 2010. Samtidigt fylls nyheterna med inslag om extremväder som drabbar miljontals människor. Sambandet med redan pågående klimatförändringar blir allt starkare. Ny forskning varnar för katastrofala konsekvenser på sikt med smältande polarisar, stigande havsnivåer som dränker miljonstäder, samt att världens korallrev utplånas och att stora ekosystem som regnskogarna kollapsar. De klimatförändringar vi ser idag sker efter att den globala medeltemperaturen ökat med bara 0,8 grader. Risken är överhängande att vi närmar oss farliga tröskeleffekter som kan få den globala uppvärmningen att skena. IEA:s chefsekonom, Fatih Birol, anser att utsläppsökningen är ytterst oroande eftersom att det sätter tvågradersmålet på spel. Även den engelska professorn Nicholas Stern (känd för sin Sternrapport) är bekymrad över att utsläppen ökar så pass kraftigt. Han menar att vi nu rör oss mot en global temperaturökning på upp mot fyra grader. Samtidigt har andra tunga aktörer, som bland andra Christiana Figueres, som leder 68 69 Regeringsförklaringen 2011, s. 20. Rapporten använder termen ”unequivocal”. 22 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR arbetet med FN:s klimatkonvention, börjat att ifrågasätta om även tvågradersmålet är för lågt satt. Storbritannien lägger nu ett förslag om att halvera sina utsläpp till 2025. Det är steg i rätt riktning. Världen, EU och Sverige står inför något som sannolikt är mänsklighetens största utmaning någonsin, vilket kommer att kräva extraordinära insatser inom alla politikområden. AP-fondernas investeringar i fossila bränslen En betydande del av våra pensionspengar investeras i dag i just branscher och företag som bidrar till den globala uppvärmningen. I en undersökning från 2008 som Miljöpartiet gjort visar det sig att hela 98 % av AP-fondernas aktieinnehav i energisektorn går till fossil energi, sammanlagt runt 35 miljarder kronor.70 Året därpå gick Svenska Dagbladet igenom samma tillgångar och fann att innehaven i fossil energi hade ökat.71 Enligt Miljöpartiets egen granskning uppgick AP-fondernas investeringar i förnybar energi till lite mindre än en miljard kronor. 2011 gjorde Riksdagens Utredningstjänst en sammanställning som visar att APfonderna investerar nästan tio miljarder kronor i så kallade ”Big Oil”, världens sex största oljeföretag (BP, Chevron, Conoco Phillips, Exxon Mobil, Royal Dutch Shell och Total). Inget företag bland de 120 största placeringarna i någon av de fyra APfonderna har förnyelsebar energi som huvudsaklig verksamhet.72 Enligt International Energy Agency, IEA, kommer produktionen av fossila bränslen, och investeringarna i de sektorer som satsar på det, att fortsätta att öka till minst år 2030.73 För varje år som går ökar kostnaden för de klimatsmarta energiinvesteringar som behövs för att uppnå ens de mest blygsamma minskningar, som den av IPCC rekommenderade minskningen av växthusgaser med 50 % till 2050. IEA skriver att det kommande decenniet blir avgörande; växthusgaserna måste nå sin topp runt 2020 och därefter minska stadigt. För detta krävs stora investeringar i klimatsmart energi.74 Det finns inga exakta beräkningar av hur mycket som behövs för ställa om till en grön och hållbar global ekonomi. IEA:s beräkningar talar om investeringar på runt 750 miljarder dollar per år mellan 2010 och 2030, som därefter bör fördubblas. World Economic Forum och Bloomberg Energy Finance talar om att investeringarna måste ligga på 500 miljarder dollar per år 2020. Trots att det kan te sig som ouppnåeliga summor så är det fullt görbart, enligt 2011 års rapport från FN:s miljöorgan UNEP, FN:s rapport Towards a Green Economy: Pathways to Sustainable Development and Poverty Eradication. Enligt rapporten skulle satsningar motsvarande två procent av världens BNP räcka för att säkra 70 Miljöpartiets rapport från 2008, Investerar AP-fonderna i framtiden?, s. 2. Svenska Dagbladet, ”AP-fonderna investerar i olja”, 12 juni 2009 http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/apfonderna-investerar-i-olja_3055567.svd (hämtad 2011-02-14) 72 72 Riksdagens Utredningstjänst, Dnr 2011:408, på uppdrag av Ulla Andersson (V) 73 World Energy Outlook 2009. 74 International Energy Agency, “Energy technology perspectives 2010”. 71 23 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR övergången till en grön ekonomi. Grön tillväxt kan dessutom uppnås genom att regeringar helt enkelt lägger över existerande investeringar från industrier och projekt som bidrar till den globala uppvärmningen till grönare alternativ. En stor del av problemet är att fossila bränslen fortfarande subventioneras framför klimatsmart energi. Pris- och produktionssubventioner till fossila bränslen uppgick sammanlagt till över 650 miljarder dollar 2008.75 Sveriges miljöminister Andreas Carlgen sa i februari till Dagens Nyheter: I klimatförhandlingarna har väst lovat att få fram 100 miljarder dollar per år för att hjälpa fattigare länder. Fem gånger så mycket pengar går i dag till att subventionera fossila bränslen. Det visar 76 hur orimliga proportionerna är. PGU:s princip om samstämmighet blir därmed en brännande fråga även i klimatfrågan. Hur ska man göra för att AP-fondernas aktieinnehav inte ska motverka de insatser som behövs för övergången till en grön ekonomi? Hur kan de svenska pensionspengarna växa och samtidigt garantera en hållbar framtid för framtidens pensionärer? Gröna investeringar ger tillväxt Den centrala slutsatsen i FN:s rapport Towards a Green Economy: Pathways to Sustainable Development and Poverty Eradication är att gröna investeringar och tillväxt inte står i motsats till varandra. Tvärtom ger övergången till en grön ekonomi högre tillväxt mätt både i BNP och i BNP per capita, samtidigt som man undviker de potentiellt förödande konsekvenserna av framtida klimatförändringar och vattenbrist. FN hävdar också att en omställning kommer att skapa fler jobb, då nya och mer arbetsintensiva branscher ersätter de nuvarande. Perhaps the most widespread myth is that there is an inescapable trade-off between environmental sustainability and economic progress. There is now substantial evidence that the “greening” of economies neither inhibits wealth creation nor employment [..] the green economy is expected to generate as much growth and employment – or more – compared to the current business as usual scenario, and it outperforms economic projections in the medium and long 77 term, while yielding significantly more environmental and social benefits. En omställning till en grön ekonomi bidrar även till att bekämpa fattigdomen då viktiga ekosystemtjänster bevaras. Den gröna ekonomins högre tillväxtsiffror kan uppnås redan inom fem till tio år, menar FN. Det betyder att kostnaden för omställningen kan återhämtas relativt snabbt som en konsekvens av förbättringar inom energieffektivitet och mindre miljöskador. Trots finanskrisen nådde investeringar i grön energi toppnoteringar under 2010. Mycket av 75 Analysis of the Scope of Energy Subsidies and Suggestions for the G20 Initiative. Gemensam rapport från IEA, OPEC, OECD och Världsbanken till G20-mötet i Toronto, Kanada, 26-27 juni 2010, s.4. 76 Dagens Nyheter, ”FN:Grön ekonomi ger högre tillväxt”, 22 februari 2011. 77 2011 års rapport från FN:s miljöorgan UNEP, Towards a Green Economy: Pathways to Sustainable Development and Poverty Eradication, s.9. 24 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR denna ökning utgjordes av länder utanför OECD som Kina, Indien och Brasilien.78 FN-rapportens slutsatser stöds i en ny rapport från Potsdam Institute for Climate Impact Research, beställd av Tysklands miljödepartement. Deras slutsats är att en mer ambitiös klimatpolitik kan öka europeiska investeringar från 18% till 22% av BNP upp till nästan 850 miljarder dollar, vilket i sin tur skulle generera mer än sex miljoner nya jobb.79 Klimatsmart teknik och energi är framtidsbranscher. Skulle Sverige ta en tätposition i förändringsarbetet finns oerhört mycket att vinna. Värt att notera är även att Christiana Figueres, FN:s klimatchef, nyligen uppskattade att klimatåtgärderna blir 1 000 miljarder (one triljon) dollar dyrare för varje år som vi försenar dem. FN definierar en grön ekonomi som ett “förbättrat mänskligt välstånd och social jämlikhet som samtidigt minskar miljörelaterade risker och ekologiska underskott”. I en grön ekonomi drivs tillväxt i inkomst och jobb av både offentliga och privata investeringar som minskar kolberoendet och föroreningar, förbättrar energi- och resurseffektiviteten på samma gång som den förebygger förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. FN understryker att detta förutsätter väl inriktade offentliga investeringar, policyreformer och regleringsändringar.80 Pensionsfonder med en viktig roll Enligt FN-rapporten är det finanssektorn och investeringssektorn, däribland pensionsfonder, som är bäst positionerade att stå för den största delen av finansieringen av en omställning till en grön ekonomi. Men det är en utveckling som måste underlättas av riktlinjer och ramverk som uppmuntrar långsiktiga investeringar och ett integrerat etik- och miljöarbete. Long-term institutional investors such as pension funds and insurance companies are increasingly seeing the potential for minimizing environmental, social and governance (ESG) risks by building up “green” portfolios – a move that can be supported by defining a regulatory framework that encourages long term investment as well as integrated and sustainability 81 reporting on progress in applying ESG criteria. Denna typ av initiativ har stöd i forskningen, bland annat i en tidigare extern granskning beställd av FN. Granskningen har tittat på de juridiska möjligheterna för institutionella investerare att ta etik- och miljöhänsyn och kommer fram till att pensionsfondernas placeringskriterier bör utökas till att omfatta kriterier som rör etik och miljö.82 Det kan vara relevant i sammanhanget att påminna om rekommendationerna i den offentliga utredningen från 2008. AP-fonderna rekommenderas att utveckla strategier för framtida investeringar med avseende på olika aspekter av etik- och miljöhänsyn, 78 s. 22. 180-200 miljarder dollar 2010, 162 miljarder dollar 2009 och 173 miljarder dollar 2008. A New Growth Path for Europe - Generating Growth and Jobs in the Low-Carbon Economy, 2010, Potsdam Institute for Climate Impact Research. 80 Towards a Green Economy: Pathways to Sustainable Development and Poverty Eradication, s.9. 81 ibid, s. 42. 82 2005, The legal limits on the integration of environmental, social and governance issues into institutional investment, Freshfields Bruckhaus Deringer. 79 25 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR som till exempel en strategi för fondportföljernas samlade koldioxidutsläpp.83 APfonderna måste alltså ta klimathänsyn när de placerar de svenska medborgarnas pensionspengar. Det har grannlandet Norge gjort för sin pensionsfond Norska pensjonsfonden, som bygger på landets oljeinkomster. Norges oljefond är värd runt tre biljoner kronor och är tack vare oljeinkomsterna en av världens största pensionsfonder. Fonden fungerar likt de svenska AP-fonderna, med lågt procentuellt ägande spritt över en stor mängd branscher och företag. Det norska finansdepartementet har startat ett investeringsprogram för pensionsfonden som fokuserar på att identifiera klimatsmarta investeringsmöjligheter som klimatvänlig energi, förbättring av energieffektivitet, gröna teknologilösningar och avfallshantering. I slutet av 2009 investerades över 7 miljarder norska kronor av de norska pensionspengarna i detta, vilket har överskridit alla förväntningar.84 Att investera etiskt och med tanke på miljön – är det förenligt med pensionsfondernas uppdrag att över tid bidra till hög avkastning åt de svenska pensionärerna? Att bidra till hög avkastning kan i sig ses som ett etiskt mål, enligt den offentliga utredningen ”Etiken, miljön och pensionerna”. I samband med utredningen gjordes även en genomgång av forskningen om etiska investeringar, ”Doing well while doing good? A survey of the socially responsible investments literature”. Slutsatsen som dras i studien är att det ”generellt är svårt att belägga några signifikanta skillnader i avkastning mellan värdepappersfonder med respektive utan etisk inriktning”.85 De internationella studierna förefaller dock något oftare peka mot positiva hellre än negativa effekter. Men sammanfattningsvis finns inget som talar för att ”hållbara” finansiella placeringar skulle vara systematiskt sämre ur avkastningspunkt än ”konventionella” placeringar, avslutar rapportförfattarna.86 Det finns inget i AP-fondernas regelverk som förhindrar att AP-fonderna skulle ta mer hänsyn till etik- och miljö.87 Pensionsfonderna möter tack vare sin relativa självständighet rörande utformningen av riktlinjer och val av inriktning och risknivå inga lagliga hinder för att ta större etik- och miljöhänsyn så att AP-fonderna blir förenliga med PGU, mänskliga rättigheter och FN:s rekommendationer för omställningen mot en grön ekonomi. Sammanfattning Ny forskning visar att klimatförändringarna tycks gå snabbare än vad vi tidigare trott. Christiana Figueres, FN:s klimatchef, uppskattar att klimatåtgärderna blir 1000 miljarder dollar dyrare för varje år som vi försenar dem. I dagsläget investeras stora summor av en statlig myndighet i verksamhet som bidrar till den globala uppvärmningen och motverkar PGU och Sveriges klimatmål. Gröna investeringar står inte i motsats till ekonomisk tillväxt, enligt FN. Pensionsfonderna har en nyckelroll i omställningen till en grön ekonomi genom att styra över investeringar 83 ibid. ibid, s. 43. 85 SOU 2008:107, Kees Koedijk och Jenke Ter Horst, ”Doing Well While Doing Good? A survey of the socially responsible investments literature” s. 78. 86 s. 80. 87 Regeringens skrivelse 2009/10:130, s. 89.. 84 26 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR från klimatstörande till hållbara sektorer. Sverige har möjlighet att inta en tätposition i centrala framtidsbranscher. De norska och svenska pensionsfonderna kritiseras för sättet de placerar sina tillgångar av Michael Hudson, ekonom, historiker och före detta rådgivare åt USA:s och Kanadas regeringar. De norska och svenska pensionspengarna investeras brett i utländska statsobligationer och aktier (aktier utgör den största delen) som ska ge hög avkastning till låg risk. Ungefär på samma sätt som vilken småsparare som helst som placerar sina pengar. Pensionsfonderna bekymrar sig uteslutande om räkneenheter, som snabbt kan raderas helt vid en krasch, vilket den senaste finanskrisen visade då AP-fonderna förlorade runt 100 miljarder kronor. Detta är ett kortsiktigt tankesätt, menar Hudson.88 - Varje aktieandel är liten och investeringarna får ingen verkan på politiken och ekonomin i sin helhet, säger Hudson. De får ingen inverkan på produktiviteten, sysselsättningen och den ekonomiska strukturen. I februari bjöds han in av norska regeringen för att bedöma den norska pensionsfonden och dess hantering av oljeinkomsterna. I en artikel i norska Dagbladet skriver Hudson att de stora institutionella investerarna som de norska och svenska pensionsfonderna borde göra som Kina och Singapore. Kina och Singapore har frågat sig vad de bör investera i långsiktigt för att främja sina intressen. Singapore har investerat i Australien för att stärka det ekonomiska samarbetet. Kina har investerat i råvaror, dels för att säkra sådana, men också för att stärka sin egen kunskap, teknologi, produktivitet och levnadsstandard. Lyckade investeringsområden för de skandinaviska länderna kan, enligt Hudson, till exempel vara infrastruktur, utbildning och grön teknologi. 6. VAD TYCKER RIKSDAGSPARTIERNA? De mindre partierna i täten Inför riksdagsvalet 2010 lät nätverket GlobalRättvisa.Nu samtliga riksdagspartier svara på frågor om mänskliga rättigheter, klimatet, utvecklingspolitiken och även APfondernas investeringar i utvecklingsländer. På frågan om respekten för mänskliga rättigheter och miljön bör vara överordnat målet om hög avkastning för AP-fonderna svarade Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet entydigt ja på frågan, medan liberala Folkpartiet svarade nej. Socialdemokraterna menade att "kraven på etik, miljöhänsyn mm ska vara mycket högt ställda" och Moderaterna svarade att man "inte kan ställa dessa frågor mot varandra". 88 Dagbladet, ”Oljefondet sett utenfra”, http://www.dagbladet.no/2011/02/21/kultur/debatt/kronikk/oljefondet/15487195 Hämtat 2011-03-29 27 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Det finns med andra ord en blocköverskridande vilja hos de mindre riksdagspartierna att ge internationellt erkända och allmänt accepterade normer om miljö och mänskliga rättigheter en mer framträdande roll i beslutsfattandet om hur statens, och svenskarnas, pensionspengar ska växa. Ett sådant ställningstagande, i det fall det integreras i lagtexten och sedermera i riktlinjerna, skulle anpassa AP-fondernas styrdokument till den generella utvecklingspolitiken såsom den uttrycks i PGU, Sveriges Politik för Global Utveckling. Etik och miljö i Socialdemokraternas och Moderaternas styrdokument De två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, uttrycker i sina ledande dokument vikten av en samlad politik mot PGU:s mål om en hållbar och rättvis utveckling, där även klimatpolitiken innefattas. I regeringens utrikespolitiska deklaration 2011 står det att “utgångspunkten för den samlade svenska utvecklingspolitiken är fattigdomsbekämpning genom att främja en hållbar och rättvis utveckling”.89 PGU:s essens, samstämmigheten inom politikområden, bekräftas: det handlar om ”en utmaning som kräver såväl utrikespolitiska som handels- och utvecklingspolitiska åtgärder”.90 Om klimatinvesteringar fastslås det att ”Sverige har visat att tillväxt går att förena med miljömedvetenhet och en grön ekonomi, vilket blir ett centralt tema i nästa års toppmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro”.91 Dessa ställningstaganden avspeglas i 2011 års regeringsförklaring. Sverige ska vara ett föregångsland för god miljö och hållbar utveckling, både nationellt och internationellt. Vi ser alla allvaret i klimatutmaningen, miljöfarliga utsläpp och hotade hav. Vi måste agera nationellt för att ta vårt ansvar, men vi måste också förstå att globala problem kräver globala svar. Vår klimatpolitik innebär att Sverige ska visa ledarskap genom att agera både här 92 hemma och internationellt. Socialdemokraterna skriver i sin egen utrikespolitiska deklaration för 2011, en “skuggdeklaration” från det största oppositionspartiet: Socialdemokraternas solidaritetspolitik syftar till att minska fattigdomen och orättvisorna i världen samt bidra till en hållbar och demokratisk utveckling. Alla 93 politikområden måste sträva åt samma håll för att skapa global hållbar utveckling. I klimatinvesteringar bör Sverige “gå före och vara drivande i utvecklingen av miljöteknik och energieffektivisering.”94 I Socialdemokraternas riktlinjer eftersöks en politik där “ekonomiska, sociala och miljömässiga värden integreras”. Den globala fattigdomen ska minska genom att 89 Regeringens utrikespolitiska deklaration 2011, s.8. ibid, s. 9. 91 ibid, s.11. 92 Regeringsförklaringen 2011, s.20. 93 Socialdemokraternas utrikespolitiska deklaration 2011, s. 7. 94 ibid, s.15. 90 28 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR politikområden samverkar “på alla nivåer”.95 Om klimathotet heter det att “politik och marknad måste samverka”. För att marknaden ska utgöra en positiv kraft i omställningen till en grön ekonomi och ett hållbart samhälle behövs emellertid rätt regleringar och styrinstrument. Dessutom behövs offentliga investeringar som ett komplement till marknaden för att nya tekniker ska bli lönsamma. SLUTSATS AP-fonderna har placeringar i en mängd företag och branscher som direkt eller indirekt motverkar målet om en rättvis och hållbar utveckling och samtidigt bidrar till den globala uppvärmningen. Fattiga människor berövas sina mänskliga rättigheter och rätt till självbestämmande på grund av gruvbolag i Guatemala. Regnskogen badar fortfarande i olja på grund av ett oljebolag som uttryckligen avsäger sig allt ansvar i Ecuador. Listan är lång på AP-fondernas investeringar i företag med oetisk verksamhet i utvecklingsländerna. Samtidigt som över 90 % av AP-fondernas alla energiinvesteringar är placerade i fossila bränslen. Regeringen skriver i PGU att “Sveriges politik för global utveckling ställer krav på en avvägning mellan svenska intressen och fattiga människors behov i utvecklingsländer. Målkonflikter bör tydliggöras och bli föremål för medvetna och övervägda politiska val.”96 Sveriges uttalade mål om en hållbar och rättvis utveckling (PGU) och en ambitiös och samstämmig klimatpolitik motverkas i dagsläget av AP-fondernas svårkontrollerade investeringar. Därför måste lagtexten och riktlinjerna uppdateras. Målet om hög avkastning kan inte vara överordnat hänsynen till etik och miljö. För att leva upp till PGU bör placeringsverksamheten genomsyras av de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet. Det finns ett brett stöd från både regering och riksdag för att rekommendationerna från den offentliga utredningen “Etiken, miljön och pensionerna” ska hörsammas när det gäller att utforma en ny och tydligare värdegrund för AP-fonderna och Etikrådet. Det finns även en blocköverskridande uttalad vilja hos de mindre riksdagspartierna för att dessa nya riktlinjer ska leva upp till PGU. Därför vore det naturligt att riktlinjerna ges en tydligare koppling till just de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet. Enligt FN har pensionsfonderna en nyckelroll i omställningen till en grön ekonomi genom att styra över investeringar som bidrar till den globala uppvärmningen till hållbara sektorer. Varken gröna eller etiska investeringar står i motsats till ekonomisk tillväxt. Det finns inte heller några lagliga hinder för att AP-fonderna ska ge etik och miljö en tyngre roll. Om AP-fonderna tillåts göra massiva investeringar i klimatsmarta omställningar och teknologier och i förnyelsebara rena energikällor skulle Sverige kunna bli ett föregångsland i det arbete som måste till för att stoppa den globala uppvärmningen. 95 Socialdemokraternas politiska riktlinjer, antagna av Socialdemokraternas 36:e ordinarie kongress den 28 oktober – 1 november 2009 i Stockholm, s.24. 9696 Sveriges Politik för Global Utveckling, Skr. 2007/08:89, s. 8. Resonemanget är en del av huvudtanken i PGU om samstämmighet och upprepas i andra formuleringar i den senare skrivelsen från 2009/2010. 29 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Det skulle även skapa möjligheten för Sverige att ta en tätposition i flera framtidsbranscher. Dagens vaga regelverk och riktlinjer gör att etik- och miljöhänsynen hamnar i ett slags limbo där otydliga formuleringar, bristfällig översyn och otillräckliga resurser förlamar ett mer handlingskraftigt ställningstagande i linje med de internationella konventioner och överenskommelser som Sverige ingått. Det är tveksamt om många av APfondernas investeringar speglar värderingarna hos dem som faktiskt står för pengarna, nämligen alla de som en gång arbetat i Sverige. Få pensionssparare skulle nog vilja ha kvar sina investeringar i exempelvis Chevron och Goldcorp efter att ha träffat de människor som drabbats av dessa företags verksamhet. De flesta skulle nog ifrågasätta etiken i att det statliga pensionssystemet påskyndar den globala uppvärmningen och motverkar en hållbar utveckling. I dag klaras intentionen att ”uppbära allmänhetens förtroende” genom att så få känner till AP-fondernas investeringar. Ska AP-fonderna verkligen uppbära allmänhetens förtroende, behöver en hel del investeringar ses över. REKOMMENDATIONER Med utgångspunkt i det som framkommit i rapporten rekommenderas riksdag och regering att ta hänsyn till följande övergripande förslag: Att skrivelsen om etik- och miljöhänsyn lyfts in från proposition 1999/2000:46 i lagtexten 2000:192, kap 3, enligt förslaget från SOU 208:107 ”Första–Fjärde AP-fonderna ska i sin placeringsverksamhet, med bibehållande av målet enligt 1 §, ta hänsyn till miljö, etik, mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsaspekter.” Mänskliga rättigheter ovan är ett tillägg till den text som föreslås av SOU 208:107. Att AP-fonderna aktivt stödjer omställningen till hållbara och klimatneutrala samhällen. Det innebär långsiktiga stabila investeringar i järnväg, kollektivtrafik, energieffektiviseringar av fastigheter och infrastruktur, utbyggnad av förnyelsebara och rena energikällor och klimatneutral teknik etc. På så sätt kan även en del av de risker som placeringar på börsen i oroliga tider undvikas. Långsiktigt bör en utfasning av placeringar i fossila bränslen göras till förmån för miljömässigt hållbara investeringar. AP-fonderna bör som ett steg i detta ta fram en strategi för att redovisa fondportföljernas samlade koldioxidutsläpp. Att AP-fonderna som statliga myndigheter ska vara en del Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU), bland annat genom att fonderna relaterar till riktlinjerna i sina ägarpolicys och processer för ägarstyrning. Att ett nytt och självständigt Etikråd inrättas och tillförs resurser som står i relation till ovanstående rekommendationer. Till den bör knytas en bredare grupp av instanser i etik- och miljöarbetet, där även frivilligorganisationer, fackföreningar och näringslivsrepresentanter ingår. 30 AP-FONDERNAS OHÅLLBARA INVESTERINGAR Utöver dessa finns en rad åtgärder som skulle kunna bidra till att öka samstämmigheten i Sveriges politik för global utveckling och få AP-fondernas investeringar etiska och hållbara, exempelvis: • Att fortsätta arbetet med att genomföra rekommendationerna i SOU-utredningen (SOU 2008:107). • Att sätt upp tydliga mål och införa en årlig utvärdering av AP-fondernas etik- och miljöhänsyn. Fonderna bör även utvärderas utifrån ett framåtblickande perspektiv så att fonderna premieras för långsiktigt samhällsnyttiga strategier. • Att tillsätta en särskild kommitté med representanter från finansbranschen inklusive AP-fonderna, relevanta organisationer och myndigheter samt den akademiska världen med uppgift att precisera AP-fondernas förvaltaransvar samt riktlinjer för fondernas etik- och miljöhänsyn. • Att representanter för människor som drabbats av företag som AP-fonderna investerar i, ges möjlighet att klaga hos Etikrådet. • Att Etikrådet ger en del av avkastningen från bolag som står under dialog för att finansiera juridisk hjälp till de drabbade under dialogarbetet. Det skulle stärka företagens svagaste stakeholders och samtidigt sätta press på företagen. 31
© Copyright 2024