2013-05-21
Anteckningar från möte med modellkommunerna i Skellefteå den 21
– 22 maj 2013
Medverkande:
Ewa Ericsson, Tyresö kommun
Bo Richter, Tyresö kommun
Mats Jansson, Autism- och Aspergerförbundet
Fredrik Nilsson, Kristinehamn
Maria Therese Nordström, Kristinehamn
Yvonne Lindfors, Hudiksvall
Hanna Wickström, Hudiksvall
Eva Ahlstedt, Partille
Marianne Merin, Partille
Stellan Berglund, Skellefteå
Siv Brännström, Skellefteå
Håkan Holmqvist, Skellefteå
Kerstin Ingberg, Skellefteå
Maggan Larsson, Skellefteå
Annika Nilsson, Skellefteå
Ingrid Selin. Skellefteå
Erika Svanborg, Skellefteå
Annika Wennerström, Skellefteå
Anne Sjöberg, Handikappförbunden och Rätt stöd till arbete
Emil Erdtman, Handikappförbunden och Rätt stöd till arbete
Fredrik Lindgren, Handikappförbunden och Rätt stöd till arbete (dag 1)
Presentation av person och fritidsintressen:
Fredrik – familj och idrott
Maria Therese – idrott och familj
Marianne – odla i trädgården
Bo – konst och jazz
Annika – gillar trädgård och att träna
Annika – egen häst
Håkan – hockey
Ewa A – har tränat
Kerstin – Solkraft
Ewa E – motorcykel och segling
Hanna – familjen
Mats J – fördjupar sig i det han gör
Yvonne – barnbarn, spelar golf
Fredrik – sola på balkongen
Ingrid – trädgården (?)
1
Stellan – barnbarn och idrott, föreningsliv
Maggan – barnbarn och stuga
Siv – friluftsliv
Emil – att måla
Anne – egen islandshäst och att sy
Presentation av Hudiksvall:
Yvonne Lindfors och Hanna Wickström presenterar.
Varför namnet Glada Hudik? Det var träbaronerna som gick ut och roade sig och
gjorde det i Hudiksvall, tror man.
2006: kommundelning och då skulle kommunen slås ihop. De tittade på
sysselsättning som de ville slå ihop.
Hudiksvalls Resurscentrum (HRC) startade 2007 och det blev en nämnd; Lärande
och Kultur. 3 nämnder funkade inte. Då hamnade de inom Centrum för Utveckling
och Lärande.
Det känns bättre än omsorg och vård.
Förvaltningschef, verksamhetschef och därunder arbetsliv och vägledning, HRC,
vuxenutbildning, …
Det är personbundet och det fungerar bra idag.
Yvonne är chef för HRC. Det finns administrativ personal. 16 verksamheter i egen
regi. 2 aktivitetshus. Glada Hudikteatern. Café där de endast gör
arbetsförmådebedömning. 1 500 personer rör sig där varje dag. Hanna arbetar som
arbetsledare.
Grön omsorg (på landet). De köper tjänster av en lantgård med 2 handledare
anställda där av kommunen. Det deltar gravt autistiska personer som rider på Grön
Omsorg. Naturgruppen; de hyr ett härbre som är mycket enkelt utrustat. Långvind;
de röjer och hugger ved där de bevarar gamla kulturminnen.
Utförarenhet gör de och de får uppdrag av andra enheter i kommunen. 200 personer
igång. Nyss har de sysselsättning enligt SoL (Socialtjänstlagen). Tidigare ingick
psykiatrin men de behövde mer social samvaro. Avtal via Arbetsmarknad och AF.
Lärlingsutbildning; särvux. YrkVux. Det leder till att man får betyg och att man kan
visa att man kan något. De kan vara placerade inom Grön Omsorg t ex där de får
betyg från lantbruk. Det är en bonde som har 4 st. som går lärlingsutbildning. De har
samarbete med KomVux. De gör en bedömning inför betygen. Största
framgångsfaktorn är att man får ett bevis på det man kan. Man kan få ett intyg om
man inte kan få betyg. Arbetsmiljöutbildning får alla. Man gör det på plats; praktiskt.
Läraren har tolkat kursreglerna och gjort det görbart.
Det finns pengar att hämta; företaget får medel för det arbete de gör.
De är duktiga på sociala företag. Det är en gråzon om vad man får och inte får göra.
Från starten gick de in med mer handledning till idag där de går in med en
stödstruktur via Coompanion. De har 5 sociala företag där 80 personer är anställda
2
och lika många som deltar. När Samhall blev vinstdrivande så fick inte lika många
arbete som tidigare. Coompanion har bra kontakt med företagen och uppmuntrar
dem att köpa tjänster av dem.
De har exempel på personer som säger vad de tycker om verksamheterna.
Glada Hudikmodellen. Brukarägt. Kommunen stöttar Coompanion som stöttar
företagen.
Framgångsfaktorer:
Organisation – inte stuprörstänk, lärande och kultur
Sociala företag
Lärlingsutbildning
De ger exempel på en kvinna som ville startat ett hunddagis. Hon fixade det inte
själv och tog då kontakt med ett av de andra sociala företagen som då tog in hennes
del i sin verksamhet.
De vill att de ska titta på all juridik och att det ska vara en långsiktig lösning.
YAP – yrkesutbildning på arbetsplats, är en annan slags utbildning de bedriver.
Utmaningar:
Nya externa arbetsgivare behövs.
Sysselsättning enligt SoL – hur många? Ska ha försörjning och vilja arbeta
Fler beslut enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade)
De enda som köper är AF.
Bilder från presentationen:
3
4
5
6
Presentation av Partille:
Marianne Merin och Eva Ahlstedt presenterar.
PP-presentation saknas.
Marianne Merin från Arbetslivscentrum:
Partille har 34 000 innevånare.
De har arbetslivsinriktad verksamhet inom DV.
2 st. EU-projekt och Supported Employment-inriktning.
Säven Café och Hantverk, Lexby fixarna och Arbetslivscentrum är hennes
verksamhetsområden.
De har företagsgrupper som arbetar på ICA, Sävedalens IF och liknande.
Den nyaste delen är Arbetslivscentrum. Det finns 40 personer inom denna del.
Hälften har en arbetsplats på olika arbetsplatser ute i samhället.
Bild på hur det såg ut 1999 då hon kom från psykiatrin. Hon utvecklade
verksamheten för att få en så likartad arbetsplats som ute i samhället som möjligt.
Projekt Steget startade 2006 för ungdomar; EU-projekt. De började med 6 personer
som sedan blev 12. De skulle närma sig arbetslivet. Hälften skulle få arbete.
De ville ha en helhetssyn på individen med fokus på arbete. Det ena fungerar inte
utan det andra.
Utbildning; Supported Employment och Individuellt stöd i arbete, ISA. De ordnade
utbildningar själva och bjöd in andra från andra kommuner. MISA Kompetens har
7
utbildat. Halva styrkan har gått utbildningen oavsett var i organisationen man
arbetar. Det är ett sätt att minska sårbarheten.
Arbetsplanering. Idag tänker de annorlunda där de hoppar över Steg 1 och går direkt
över till Steg 2. De både skickar med och har en arbetsplatshandledare på
arbetsplatsen.
De har utvecklat en metodhandbok; Arbetslivsinriktad planering.
De har gjort ett kartläggningsmaterial.
De delar ut en broschyr till företagen.
De samarbetar med ett 30-tal företag i Partille.
I metodpärmen så har de kognitiva hjälpmedel för att det ska fungera som t ex
scheman. De har med generella arbetslivsfaktorer.
Metoden handlar om att man stödjer direkt på arbetsplatsen.
Steget blev bara ett år, men de fortsatte arbetet ändå. Resultatet blev 4 i arbete på
deltid, 3 praktikplatser, 2 i företagsgrupper, 1 i Lexbyfixarna och 2 avbröt Daglig
Verksamhet.
De ville gå vidare med sina idéer. De ville ha gemensamma lokaler och
vidareutveckla samarbetet med arbetsplatser.
De sökte EU-medel 4 ggr innan det beviljades 2008. Start av projektet Arbetsliv 2009.
2012 samarbetade de med transnationella partners.
Mycket utveckling av kurser för målgruppen. Friskvård, laga sin matlåda,
jobbkurs…
Pärmarna innehåller både material till brukare och den som håller i kursen. Det går
att köpa dem av Marianne.
Projekt Arbetsliv:
8 (9) fick arbete på deltid.
3 anställning fick anställning via projekt
25 blev bedömda hade närmat sig arbetslivet
Daglig sysselsättning har införlivats med dem.
Örjansgården har kurs- och konferensverksamhet.
8
Eva Ahlstedt från Arbetsmarknadsenheten:
Hon är chef för Arbetsmarknadsenheten. Det är 2 förvaltningar. De försöker hitta
samarbetsformer mellan deras respektive förvaltningar. De har 4 coacher. 6
arbetsledare och 3 verksamheter. Varje deltagare får en coach. De har en
hantverksgrupp, second-hand, och trädgård där de restaurerar Jonsereds Herrgård.
De har en trädgårdsgrupp som arbetar i anslutning till Jonsereds Herrgård. Det finns
många med bakgrund inom kriminalitet och missbruk. De arbetar på uppdrag av AF
och Socialtjänsten.
De har drivit ESF-projekt där de utbildar personel inom Supported Employment. De
har Fas 2 inom Jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsplatser, OSA (Offentligt
Skyddad Anställning). De är ett komplement till Vård- och Omsorg.
De tittar på det som funkar och lägger mer energi på det än det som inte fungerar.
OSA kan man ha under 2 år men en hel del har det flera år fram till pensionen.
Arbetslösheten? Inte katastrofal men går inte uppåt. 5 – 6 %.
Presentation från Kristinehamn:
Fredrik Nilsson och Maria Therese Nordström presenterar.
Maria Therese från Passagen:
De har samordnare med handledare ute och handledare inne. De har 15 anställda
med lönebidrag. De arbetar med MOVE-metoden (material om den delas).
Det är en stegförflyttning där man kan mäta det man kan utföra.
De har en handledare för individ.
Utvecklingscenter heter deras verksamhet.
De startar inte en måndag utan direkt oavsett vilken dag för att minska ångesten.
Modulerna beror på vilket uppdraget är och varifrån personerna kommer. De deltar i
3 månader, därefter är det diskussioner om studier eller praktik eller annat. Många
stannar längre än 3 månader. De sköter kommunens all skog och
återvinningsstationer så att det är rent och fungerar. De fixar hemma hos
pensionärer. De får ta betalt och gör inga avdrag. De ligger i samma prisklass som
andra entreprenörer och det är väl inarbetat. Ingen protesterar.
Man frågar aldrig efter en dams ålder så de har ingen åldersgräns för dem de hjälper.
De tillhör Socialförvaltningen, de får folk från AF, från missbruksprogram eller
personer som har samhällstjänst. Det är högt i tak och ibland låg nivå. Ingen
ifrågasätter de andras olikheter eller behov.
De lämnar inga offerter utan tar mindre jobb. De är cirka 35 personer inklusive
personal. De är med på intranätet. Kristinehamn har 24 000 innevånare.
9
Fredrik Nilsson från Östervik:
Han förestår Österviks stadsträdgård. Det är en annorlunda verksamhet för att vara
stadsstyrd. Det är Rehabilitering samtidigt.
De har 20 platser; 12 i arbetsträning och 8 i sysselsättning. Han har arbetat med
tidsmetodik inom autismområdet tidigare som han använder här.
De har många från psykiatriboenden. Stegförflyttningen är inte så stor; de går från
gräsklippning till något annat inom gården. Ingen rotation.
Arbetsområden på Östervik:
Stallskötsel
Djurskötsel
Fixartjänst
Kökssyssla – de kom med en Cola och något annat icke nyttigt och nu lägger var och
en 400 kr/person och vecka där de får frukost och lunch som de tillagar tillsammans
Varmrum/snickeri
Vaktmästeri
Gårdsskötsel
Lokalvård
Vedproduktion – klyver och packar som levereras (ingen har gnällt)
Stadsbondgård – inbokade barngrupper med guide cirka 40 stycken, hopptorn i
halm, grill, deltagare guidas
De lagar mat tillsammans.
Varje morgon har de en genomgång för dagen. Varje grupp har en tydlig handledare.
Fredrik får aldrig fatta ett beslut åt en annan handledare. Han hänvisar tillbaka till
den handledare det gäller.
Hur gör de med hästarna under helgerna? Fredrik äger 3 hästar och andra ägs av
andra som sköter dem då.
Lokalvård i konferenslokal och i andra lokaler genomförs. De har 30 – 40 uthyrningar
varje år så det har han lagt åt sidan. Nu ska det bli kontor till deltagarna.
För att ge tillbaka något till Kristinehamnarna så bjuder de in allmänheten under en
dag.
De arbetar nära varandra och gör allting tillsammans.
Alla som kommer dit kommer från Socialtjänsten. Samordningsförbundet Samspelet
köper också platser.
10
Gången:
3-partssamtal (individ, jobbcoach, ekonomihandläggare)
Studiebesök på Östervik
2 provveckor sen utvärdering
Arbetsträning och coachande samtal + nätverk
Utslussning gradvis då coachen kopplas på igen (inte vid studier)
Avslutningssamtal – vad vill de förändra ”här får jag äntligen vara mig själv”
Utvecklingscenter följer upp med ny planering
Människor har olika kategorier; 1, 2, 3 och 4. Förr var det nästan bara ettor, nu är det
många fyror. Han tror på socialt företagande. Kommunens ska anställa tvåor och
treor så att de får komma närmre arbetsmarknaden (och sedan få A-kassa).
Fråga: fixartjänsten är den gratis?
Svar: Kommunen har fattat beslut om detta. Det fanns bara en dag/vecka och nu är
det två dagar/vecka. Pensionärerna vill gärna betala, men får inte det.
Närvaron ska vara fullständig och man ska kunna föra sig socialt när man arbetar i
fixartjänst.
Bilder från presentationen:
11
12
13
14
15
16
17
Presentation från Tyresö:
Ewa Ericsson och Bo Richter presenterar:
Deras enhet heter Arbetscentrum och ligger inom Arbetsmarknadsenheten. De har
deltagit i ett projekt som heter KomAn.
Det handlade om personer som står längre från arbetsmarknaden.
De genomför deltagarmöte och då träffas arbetsledare, individen och chefen. Hur ska
resan se ut?
De har ett vägledande program med arbetsprövning. Personerna kommer
huvudsakligen från AF och Socialtjänsten. De arbetar ofta med hela familjen.
De ser det sociala arvet hos dem.
På deltagarmötet deltar i bästa fall en socialhandläggare och en handlingsplan skrivs.
Processen:
Kartläggning – kompetens och självskattning
Personlig handlingsplan
CV. intervjumetodik
Studie- och yrkesvägledning
…
Verksamheterna är fem stycken.
Det kan vara högt tempo – lågt tempo, lättare arbete – tyngre arbeten.
Arbetsmarknadsanpassning.
Komvux ska flytta till gymnasiet vilket är synd, tycker Ewa.
18
Utmaningar.
Unga ut i arbetslivet; ett projekt. De tog in alla först som var arbetslösa sedan gick
inte det och då tog man in dem med funktionsnedsättning.
De valde ut 20 ungdomar som hade varit ute tidigare. De hade 10 kvar. De hade en
tjej kvar och de trodde att hon skulle fixa det, men hon dippade. Nu har 5 st. fått
nystartsjobb. De har gjort djupintervjuer och fokuserat på ett fåtal istället för att
arbeta med alla samtidigt.
Tyresö har 43 000 innevånare och är en skärgårdskommun. Det finns en politisk vilja
och en vilja från facket att driva arbetsmarknadsfrågor. De sitter i samma hus och det
sker en hel del informella kontakter.
Siv från Skellefteå säger att den politiska viljan är viktig för att det ska ske något.
Eva: jo, både HSO lokalt och facket har arbetat för detta.
Att ha personer anställda med funktionsnedsättning gjorde att andra anställda lyfte
sig i håret och såg att funkar de så kan jag också.
De har 14 dagars uppföljningar.
Bo säger att det är viktigt att tala om att arbetsgivaren inte har en förpliktelse att
anställa. De har lätt att få praktikplatser genom det. De får timanställningar under
sommaren och då vet de vad de kan senare och kan anställa då.
De har 12 OSA-platser och trygghetsanställningar. Med cirkulation; 3 månader upp
till 3 år.
Hälften med socialmedicinska problem och andra med psykiska problem.
Vad har KomAn bidragit med i ert arbete?
Det var ett projekt från starten där Socialförvaltningen medverkade.
Den största framgången i deras kommun är mobiliseringsgrupperna som startade via
KomAn. Den anpassade vuxenutbildningen med stöd i studierna är också något som
finns kvar efter projektet.
Politiken vill att projektets ambitioner ska implementeras men de sätter inte till
pengar. De fortsätter med grupperna. De har anställt en tidigare projektanställd och
en annan som de medfinansierade.
Besparingar i kommunen diskuteras.
Bo: de satsar på utbildning av personalen som t ex ART (Aggression Replacement
Training). Dem de arbetar med har en hel problematik och därför måste de arbeta
tillsammans.
19
Företagarföreningar stödjer att ta emot praktikanter. Det är personbundet till Bosses
möjlighet att få fram platser. De släpper inte arbetsgivarna själva med problem som
kan uppstå.
De testar dem som är tveksamma i sina egna verksamheter.
Samordningsförbundet har anställt en jobb-agent som frågar arbetsgivarna vad de vill
ha. Det finns en fara i att arbetsgivaren sedan beställer kompetens som inte finns inom
vår målgrupp och det blir en frustration hos arbetsgivaren när de fått ett hopp om att få
det deras verksamhet behöver.
2 % som är öppet arbetslösa i kommunen.
Bilder från presentationen:
20
21
22
23
24
Presentation från Skellefteå:
Stellan Berglund från Samordningsförbundet presenterar.
Han tycker det är trevligt att vi har kommit till Skellefteå.
En deltagare har kommit till informationen; en kvinnlig präst som har arbetat inom
sjukvården och nu i Skellefteå hamn.
Hon betonar vikten av att arbeta tillsammans.
Ansvaret för rehabiliteringen uppdelad.
Stellan:
Kommunledningskontoret har ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Det kan bli en
annan organisation framöver.
Solkraft är ett bra exempel på ett socialt företag, men eftersom det är en kommunal
verksamhet så kan det inte heta så.
Deras Dagliga Verksamhet heter Handikappavdelningen.
De som har boendestöd ser ett stort behov av utvecklings för dessa personer inom
sysselsättning.
Dessa deltar i Samordningsförbundet: myndigheter: FK, AF, Hälso- och sjukvården
inom Landstinget, kommunen och arbetsgivaren.
När de har alla med från de olika myndigheterna så är det allra bäst och gärna också
handläggare från verksamheterna.
25
Stuprörslogiken kontra tvärsektoriella logiken där man utgår från individens behov.
Samverkan behövs mellan verksamheterna. Ungefär 10 – 15 % av befolkningen
behöver samordnade insatser från flera olika instanser.
Det finns cirka 4 400 personer i Skellefteå i behov av stöd på olika sätt. 280 000
personer i hela riket. Lag om finansiell samverkan kom 2003. Det är frivilligt att bilda
samordningsförbund. Det finns 84 förbund i hela landet; små förbund har slagit sig
samman till större förbund.
Den nordiska välfärdsmodellen; NAV (Norge, Danmark, Finland är på G).
Sverige: Finsam, tvåpartsfinsam (FK, Hälso – och sjukvård).
Samverkan krävs hos alla myndigheter (rehab-kedjan, FK: s samordningsansvar, AF:
s samordningsanasvar, samverkan med brukar- och patientorganisationer (där kan
de själva bli bättre, säger Stellan) och projektsamverkan.
Åtgärder ska ge effekter på 3 parter:
Individ, samverkanspartner och arbetsgivare.
De ska vara ett nav i mitten och inte ta över myndigheternas ansvar. En slags
koordinatorsroll.
Pengarna räcker inte helt från Samordningsförbundet så det krävs mer medel för att
det ska kunna implementeras.
De har en lokal samverkansgrupp som är kopplad till Samordningsförbundet.
Han kan inte säga generellt att det är bättre med en länsövergripande samordning än
en lokalt knuten; det beror på hur man gör.
Stellan reflekterar över att handikappavdelningen borde vara med i den lokala
samverkansgruppen; de saknas idag.
Resultat:
Cirka 50 % av totala antalet deltagare fick arbete eller började studera.
Utmaningar:
Ca 1 000 ungdomar är arbetslösa.
Statistik tas fram om hur det ser ut.
De har haft mycket diskussioner om att gå från projekt till permanent verksamhet.
TExAS: ett projekt med människor som har Aspeergers Syndrom och andra
neuropsykiatriska diagnoser. De har nått ut bra till målgruppen. De arbetar med stöd
så att de ska orka och våga gå vidare med studier. Finansieras med ESF-medel.
26
De har många projekt och är därför inne i en utvecklingsfas. Det är svårt för
myndigheterna att delta på alla olika referensgruppsmöten och styrgruppsmöten.
Nu har de skapat kluster med samma medlemmar i gruppen för att underlätta.
Modell över framgångsrik samordning där både formella och informella nätverk är
viktiga.
En gemensam ingång är ett honnörsord de arbetar efter.
Verksamhetsinriktning 2013 – 2015 redovisas. De har även RESA-projekt (nytt
program för dem med psuykisk ohälsa inom AF).
Läs mer på: www.samordningsforbund.se
Alla projektrapporter och beskrivningar finns där.
Ewa E. från Tyresö: de är med i ett samordningsförbund tillsammans med 3
kommuner. Den lever sitt eget liv. Nu är det med så många som slåss om samma
personer i målgruppen. ”Insatsens behov istället för individens behov”.
Stellan säger att de balanserar upp det via sina samordningsmöten där de vet hur
platser fördelas redan vid planeringen. De diskuterade eventuella problem som kan
uppstå redan från start.
Eva A. från Partille: de är missnöjda från kommunerna då det är flera som slåss om
samma medel.
Stellan: det finns en risk att det blir för litet med en kommun i ett
samordningsförbund. Samtidigt måste man samarbeta för att det kanske inte finns
fler än 5 personer i en kommun och det behövs samverkan för att stötta en specifik
grupp.
Det handlar mer om processer än hur mycket pengar det finns.
Fråga: Hur hanterar ni sekretessen?
Svar: Personerna de arbetar med upphäver sekretessen genom samtycke.
Bilder från presentationen saknas.
Middag
Vi bjuds på middag på ett värdshuset Nordanågården där vi bjuds på en buffé med
olika smårätter och kött i alla dess former. Tack till Skellefteå kommun och
Arbetsmarknadstorget!
Övernattning är inbokat på det Bed and Breakfast som drivs av Föreningarnas
Hus.
27
Dag 2 den 22 maj:
Studiebesök:
Vi besöker Solkraft Öst:
Detta är ”industrin” där de tar uppdrag från industrin. De tillverkar delar till möbler
och sängar. Medarbetarna väljer själva om de vill arbeta 2-skift. De har en tidning
som heter Soletären. De har utarbetat en egen statistik. Längsta tiden man är där är 3
år i OSA. AF ärt alltid med. De har inga anställningar med lönebidrag p g a politiska
beslut i kommunen. Det ska vara ”riktiga” jobb. De har tydliga värdegrunder och ska
förbereda för ordinarie arbetsmarknad. De startade 1985 då en del mentalsjukhus
lades ned. De startade projektet med stöd från Socialstyrelsen. De arbetar enligt ”här
och nu” och kan inte alltid vänta på formella beslut. De har ca 400 personer inne i
verksamheterna samtidigt. Individ- och familjeomsorgen är huvudman. Konkurrens
med andra verksamheter? Nej, det är inarbetat sedan 80-talet och accepterat.
Metoden är samverkan. Kunskapslyftet möjliggjorde samverkan. Prestigelöshet. De
ar en stark förankring i det lokala näringslivet. 47 M Kr omsätts årligen och de får 8
M Kr av kommunen. De satsar på sina medarbetare och har en hel del sociala
aktivitetrer. Medarbetare får ett stipendium på 400 kr/månad. ”Blir jag sedd är jag
saknad”, är ett motto. De anordnar körkortsutbildning och truckkortsutbildning. De
anordnar handledarutbildning i arbetsmiljöfrågor bland annat. De fångar intresset
och arbetar med det friska hos individen.
De har en medarbetarpärm där de får underteckna att följa det som står där.
Vad händer efter Solkraft? De är en mellanarbetsplats. 14 st. egna anställningar i
Solkraft.
De har både närande och tärande verksamheter inom Solkraft och fördelar medlen
mellan dessa så att de fungerar.
Statistik från Solkraft 2012 helår:
Totalt antal inskrivna: 611 personer.
Kvinnor: 229 eller 37 %
Män: 382 eller 63 %
Antal avslutade från Solkraft fram t o m 31/12 2012: 239 personer.
Aktiva t o m 31/12 2012: 372 personer
Vad har hänt efter Solkraft?
Övergång till arbete: 25 personer
Åter remittent: 80 personer
Ålderspension: 5 personer
Avlidna: 0 personer
Till annan aktivitet: 9 personer
28
Annika presenterar Daglig Verksamhet:
Annika säger att de har 330 personer i DV; många med Aspergers Syndrom. De är
med i Slussen där de kartläggs och sedan förs över till Misa där de är mellan 6
månader upp till 1 ½ år. De får vara max 2 år på Solkraft och medeltiden är 8
månader. De har 5 – 8 personer/handledare.
Idag har de ett helt annat fokus på arbete än tidigare. De har 9 personer idag under
varierande tid.
Maggan Larsson om Arbetsmarknadstorget:
De har en samlad kompetens. Remiss skickas till Arbetsmarknadstorget. De gör en
bedömning. Det ska finnas behov av minst 2 olika myndigheters stöd. Minst 2
handläggare träffar personen och helst 4 st. vid första mötet. De gör en kartläggning
och erbjuder samtalsstöd. Efter 2 uteblivna kallelser till besök gör de hembesök. Om
en person inte vill gå till Psykiatrin kan de gå via Ungdomshälsan istället. Snittiden
är 10 månader. 58 % går till studier och det är lika många kvinnor som män. Många
blir gravida och väljer mamma-rollen för att betyda något. Inför praktik gör de ett
omdöme.
En kognitiv handboka ska utformas där de kan göra en självskattning. De fåpr
handledning via Psykiatrin i sitt arbete.
Ett nytt begrepp myntas; neurokognitiv problematik (neurologiska förändringar i
hjärnan som kan skapa t ex demens, minnesfunktionsstörningar, tal- och
inläningssvårigheter förorsakade av skador på nervsystemet).
Maggans bilder:
29
30
31
32
Vi besöker en lantgård med djur, trädgård, hunddagis och bageri:
I andra ändan av Skellefteå besöker vi en helt annan verksamhet där de har hästar,
ett växthus där de odlar växter samt ett bageri. Bageriet försörjer hela kommunen
med bakverk som bullar och kakor. Växthuset odlar och säljer växter som inte är
vanliga hos andra odlare för att inte konkurrera. Hunddagiset inhyser hundar som
har sitt egna lilla rum och möjlighet att gå ut. De rastas regelbundet av deltagarna på
stället.
Lunch på Föreningarnas Hus.
OPERA-övning om spridningsaktiviteter:
Anne introducerar övningen:
Projektet har ansökt om medel från Arvsfonden så att representanter från
modellkommunerna ska kunna medverka i spridningsaktiviteter/seminarier under
tredje året.
OPERA:
Bakgrunden var att skapa meningsfulla möten där de som berörs är delaktiga.
Innotiimi heter företaget som har skapat metoden och det betyder innovation och
team på svenska.
Hur tar man tillvara innovationer så att alla är med, är frågan?
Processen:
Omedelbara egna tankar
Parets tankar
Exponera
33
Rangordna
Arrangera
Fråga att arbeta med:
Vilka aktiviteter vill du ska finnas med i spridningen av framgångsrika
arbetsmetoder i modellkommunerna? Vilka ska delta?
Hela processen tar ca 1 timme med ev. paus där det är lämpligt.
Resultat:
De förslag som presenterades och sedan prioriterades redovisas på samma sätt som
den matris som satt på väggen. X anger hur många markeringar ett förslag har fått.
a
Rubrik:
Spridningskonferens
Totalt 14 st. X
b
Rubrik:
Media
Totalt 9 st. X
c
Rubrik:
Forskning
Totalt 8 st. X
d
Rubrik:
Utbyte
Totalt 5 st. X
Konferens för
politiker,
intresseorganisationer, SKL m fl för
struktur, vad gäller,
brukarberättelser +
de goda exemplen
XXXXXXX
Presentera
projektresultat för
våra politiker – gärna
siffror i
socioekonomiska
beräkningar
XX
Finansiella
samordningsförbundsaktiviteter.
T ex
Arbetsmarknadstorg,
”Ung i Tyresö” o s v
XX
Politiker
Chefer
Media
Media spridning
XXX
Knyta projekt/examensarbete från
högskola/universitet
till oss
Ex. Sinnenas
trädgård
XXXXX
Utbyte
XX
Göra film
XX
Vad säger
forskning/studier?
XX
Dela med sig av
material till
varandra
X
Media
XX
Vad säger
forskningen/studier
X
Workshops med
samma case i olika
kommuner
X
TV-reklam
X
Reklam (arena)
SAIK – TFF
Amassadörer
34
Målgruppen
Handläggare
Arbetsgivare
X
Mobilisering.
Handledare +
deltagare,
Politiker,
förvaltningschefer,
Företagsföreningar,
SKL
X
Handläggare,
deltagare, S.E., SKL,
Misa, AF, FK,
politiker,
företagarföreningar
m fl.
X
X
Intressera media
– Socionomen,
Dagens Samhälle
etc
Radio
Internet
X
De förslag som inte fick några kryss (X) finns också med och redovisas här. De är inte
oviktiga; de kan ha valts bort då de har samma budskap som något liknande förslag
som prioriterades i övningen.















Konferens med:
o Deltagarnas erfarenheter
o Organisation
o Forskning framgångsfaktorer
Besöka varandras verksamheter
o Inom egna kommunen
o Även i övriga landet
Samla exempel i ett häfte
Konferenser där olika kommuners verksamheter och metoder presenteras.
Gärna minst 2 dagar. Professionella + brukare
Utbilda varandra inom egna kommunens verksamheter
Stöd uppifrån Kommun/politiker/Sverige
Göra nya studiebesök… inte vad man gör utan hur man kom igång!
Internet
Kultur – teater
Presentation av olika metoder
Konferenser, nyhetsbrev, digitala medier
Dokumentärserie på TV
Konferens för ”ofrälsta” på olika platser i landet
Utbildning
Politik
35



Spridningskonferens
Anpassad yrkesutbildning, KomVux, SärVux, Folkhögskolor m fl., Politiker,
Företagarföreningar, Branschorganisationer, SKL
Föreläsning/konferens som är riktad till brukarna
Tack och adjö för denna gång med fika och snabbavgång till flygbussen
/Anne Sjöberg antecknade
36