Årsredovisning med verksamhetsberättelse

Årsredovisning med
verksamhetsberättelse
2012
Innehåll
Inledning______________________________________________________ 4
Folkbildningens uppdrag________________________________________ 6
Folkbildningsrådets uppgifter____________________________________ 8
Styr- och policydokument
9
Beslutande och beredande organ
9
Samverkan___________________________________________________ 12
Verksamhet__________________________________________________ 14
Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning14
Kommunikation16
Bidragsfördelning17
Anslagsutvecklingen19
Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete
20
Verksamhetsredovisning – studieförbund
20
Verksamhetsredovisning – folkhögskolor
26
Uppföljning32
Nationell utvärdering
35
Resultatet av Folkbildnings­rådets uppföljningsverksamhet
och utvärderingsinsatser
36
Samlad bedömning: Bedömning av samhällsbetydelse –
bedömning av kvalitet
38
Medlemsuppdrag 70
Administration72
Representation, medlems- och partnerskap
72
Kansli73
Folkbildningsrådets årsredovisning för 2012______________________ 75
Förvaltningsberättelse75
Resultaträkning (tkr)
80
Balansräkning (tkr)
81
Noter82
Revisionsberättelse___________________________________________ 89
Bilagor______________________________________________________ 91
Inledning
Det är dags att med årsredovisningen sammanfatta det som genomförts inom folkhögskolor och
studieförbund 2012. Folkbildningens verksamhet
är omfattande både ur ett verksamhets- och ekonomiskt perspektiv.
Redan 2009 påbörjades arbetet med att följa
upp Folkbildningens Framsyn och under 2012 har
arbetet intensifierats så att ett slutligt förslag om
Folkbildningens Vägval & Vilja kan beslutas vid
representantskapsmötet i april 2013. Hela folkbildningen har varit engagerad på alla nivåer för att
lämna förslag om vilken roll folkbildningen ska
ha de kommande fem till tio åren.
Vi befinner oss fortfarande mitt inne i en global
finansiell kris med hög arbetslöshet i många länder. I Sverige har ungdomsarbetslösheten under
2012 accelererat ytterligare. I nära samverkan med
Arbetsförmedlingen har folkhögskolorna genomfört studiemotiverande folkhögskolekurser för
unga arbetslösa som saknar slutbetyg från grundeller gymnasieskolan. Av de som gått studiemotiverande folkhögskolekurs har 24 procent studerat
vidare och 17 procent har fått arbete. Från samhällets sida är man mycket nöjd med detta resultat
och inför nästa år kommer antalet personer som
får denna möjlighet att öka.
Många människor i vårt samhälle tar del av
folkbildningens möjligheter. Folkhögskolans
kursverk­samhet och studieförbundens cirklar och
kulturverksamhet lockar många deltagare. Det är
ingen tvekan om att ännu fler skulle kunna ta del
av det folkbildningen erbjuder. Folkbildningen
4
behöver marknads­f öra sina verksamheter och
erbjudanden mer aktivt. Alla människor måste få
möjlighet att komma i kontakt med folkbildning
och då behöver verksamheten synas mer än den
gör idag. Folkbildningens resurser ska erbjudas
där människorna bor i de små och stora samhällena runt om i vårt land.
Varje år söker ett antal organisationer ekonomiskt stöd från Folkbildningsrådet för att starta
verksamhet i en folkhögskola eller ett studieförbund. Det är på sin plats att notera att 23 nya
folkhögskolor fått statsbidrag sedan 1991 och
de bedriver verksamhet främst i större orter. De
senaste åren har därutöver två nya studieförbund
fått statsbidrag. Folkbildningsrådet har sedan
2007 inte fått några nya ekonomiska resurser för
att ge plats åt nya folkhögskolor eller studieförbund. Under 2012 har inte någon ny organisation
beviljats medel för att starta folkhögskola eller
studieförbund.
För fjärde året i rad genomförde Folkbildningsrådet två seminarier under Almedalsveckan på
Gotland. Det har blivit fler och fler deltagare för
varje år vid dessa seminarier där vi presenterar ett
par aktuella utvärderingar om folkbildningen.
Regering och riksdag kan ha fortsatt stort förtroende för folkhögskolor och studieförbund. Det
finns en tydlig ambition hos alla att ha hög kvalitet på verksamheten och att ständigt förbättra. Det
finns en vilja att öka tillgängligheten, få fler och
nya människor att upptäcka och ta del av vad folkbildningen erbjuder. Det råder en stor optimism
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
hos folkbildningens olika aktörer även om det
finns problem. Ett sådant är att många kommuner
fortsätter att minska sina anslag till studieförbunden.
Riksrevisionens genomlysning av Folkbildningsrådet och studieförbunden 2011 resulterade
i att regeringen tillsatte en utredning med professor Erik Amnå som ansvarig för att bl.a. analysera
i vilken utsträckning de syften som har beslutats
för statsbidraget uppnåtts. Betänkandet som över-
lämnades till statsrådet Nyamko Sabuni i oktober
2012 har namnet Folkbildningens samhällsvärden.
Folkbildningen har en viktig roll i samhället,
som en bärare av demokratin, nu och för framtiden. Låt oss fortsätta att med kraft förvalta det
uppdrag och förtroende som riksdag och regering
gett folkbildningen.
TORSTEN FRIBERG
Ordförande
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
5
Folkbildningens uppdrag
I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa,
förändra (2005/06:192) markerade regeringen som
en principiell utgångspunkt följande:
”Folkbildningen är en omistlig del av det
svenska samhället. Folkbildningens historia
är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att
genom folkbildningens organisationer av egen
kraft hävda sin ställning i samhället. Utan
folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre.”
Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för
verksamheten ska gälla även i fortsättningen.
Riksdagen beslutar om syftet med statens
bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett
folkbildningen i uppdrag att:
• stödja verksamhet som bidrar till att stärka och
utveckla demokratin
• bidra till att göra det möjligt för människor att
påverka sin livssituation och skapa engagemang
att delta i samhällsutvecklingen
• bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja
bildnings- och utbildningsnivån i samhället
• bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper
som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt
sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka
6
i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd:
1. Den gemensamma värdegrunden – alla
människors lika värde och jämställdhet mellan
könen
Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att
grundläggande demokratiska värden som alla
människors lika värde och jämställdhet mellan
könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation.
2. Det mångkulturella samhällets utmaningar
Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att
dess organisationer medverkar till att människor
med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för
varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så
att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas.
3. Den demografiska utmaningen
Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att
dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan
att förlora de äldres engagemang.
4. Det livslånga lärandet
Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att
studieförbund och folkhögskolor medverkar till att
förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande
för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymnasiekompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
5. Kulturen
Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att
dess organisationer kan vara en lokal och regional
drivkraft för den folkliga kulturen.
6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning
Statens stöd till folkbildningen ska bidra till
att dess organisationer är öppna för personer
med funktionsnedsättning och att alla deltagare
erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka
utformningen av verksamheten.
7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global
rättvisa
Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att
dess organisationer medverkar till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten
av förändrade värderingar och levnadsvanor.
Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition
har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft
fram det som är unikt för folkhögskolornas och
studieförbundens verksamhet. Folkbildningen ska
kännetecknas av att vara:
• fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta
samt ämnen/kursen/aktiviteter)
• deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och
innehåll)
• formad av egna utbildningsplaner (inte läroplans- eller betygsstyrd)
• baserad på deltagarnas behov och erfarenheter
från vardagslivet
• ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad
(plats för särarter)
• mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud)
• flexibel (snabbt tillgodose nya utvecklingsbehov
och nya former).
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
7
Folkbildningsrådets uppgifter
Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folkbildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift
att för medlemmarnas räkning fullgöra det som
regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska
utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet svarar
vidare för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt Folkbildningsrådet att handlägga.
Uppgifter
Inom medlemsuppdraget
På uppdrag av medlemmarna har Folkbildningsrådet svarat för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Av medlemmarna RIO och SKL
har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för
centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) samt för att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR).
Inom myndighetsuppdraget
Folkbildningsrådet har av riksdag och regering
anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar:
8
• att företräda staten i förhållande till folkbildningen
• att besluta om vilka studieförbund, folkhögskolor samt studerandeorganisationer inom folkhögskolan som ska få statsbidrag
• att fördela statsbidraget mellan dessa
• att ansvara för systemet för samhällsstöd till
folkbildningen
• att lämna årsredovisning och budgetunderlag
till regeringen enligt gällande föreskrifter
• att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor
som föreskrivits för statsbidraget
• att redovisa hur statsbidraget bidragit till att
folkbildningens syften har uppnåtts
• att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna
rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen
• att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett
studieförbund eller en folkhögskola i det fall
verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget samt
• att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets
kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft
i förhållande till behovet av att skapa utrymme
för nya verksam­heter och att ge nya grupper
möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad
folkbildningsverksamhet.
Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv.
Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten
om folkbildningens verksamhet och utveckling.
Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontakter
med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen.
Styr- och policydokument
Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar
• Folkbildningsrådets stadgar
• Representantskapets beslut om organisation,
arbetsformer och medlemsuppdrag
• Arbetsordning för Folkbildningsrådet
• Statsbidragsvillkor för folkhögskolor och
­studieförbund
• Riktlinjer för prövning av statsbidrag till
­folkhögskola
• Riktlinjer för prövning av statsbidrag för
­studieförbund
• Kriterier och fördelningsprinciper för stats­
bidrag till folkhögskolor
• Kriterier och fördelningsprinciper för stats­
bidrag till studieförbund
• Riktlinjer för beredning av och beslut om
­återkrav av medel
• Plan för redovisning av folkbildningens
­kvalitetsarbete 2011–2014
• Strategi för nationella utvärderingar 2010–2014
• Måldokument för Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd
Styrdokument från staten
Som grund för den verksamhet som bedrivs inom
Folkbildningsrådet gäller:
• Regeringens riktlinjer år 2012 med bilagt regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen
• Kulturutskottets betänkande 2011/12: KrU2 och
riksdagens beslut 2011-12-21
• Kulturutskottets betänkande 2005/06: KrU14
och riksdagens beslut 2006-05-31
• Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition
2005/06:192
• Förordning om statsbidrag till folkbildningen
(1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973,
2000:1451, 2006:1499 och 2011:311)
• Förordningen om myndigheters årsredovisning
(SFS 2000:605)
• Förvaltningslag (SFS 1986:233, § 4)
• Lag (1996:1059) om statsbudget
Regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet
Enligt regeringens riktlinjer ska styrelsen varje år
lämna årsredovisning med samlad bedömning och
budgetunderlag till regeringen. Dessa samt övriga
villkorade skrivelser och särskilda rapporter har
lämnats till regeringen i februari 2012:
• Kommunernas och landsting/regioners bidrag
till studieförbund och folkhögskolor 2011
• Kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksamheten inom folkbildningen 2011
• Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolan 2010–2011
• Flexibelt lärande i folkbildningen 2011
• Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011
• Förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU
2009–2011
Beslutande och beredande organ
Representantskapet
Representantskapet, som är Folkbildningsrådets
högsta beslutande organ, består av tio ombud för
FBF, fem ombud för SKL och fem ombud för
RIO.
Representantskapet behandlar styrelsens och
revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet. Vidare fastställer representantskapet ekonomiska ramar för Folkbildningsrådets budget
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
9
samt väljer vartannat år ordförande och tar emot
anmälan av styrelseledamöter och revisorer.
Representantskapet höll sitt vårsammanträde
den 17 april. Sammanträdet fastställde årsredovisning för 2011, godkände revisionsberättelsen och
gav styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.
Representantskapet höll sitt höstsammanträde
den 14 november. Sammanträdet fastställde ekonomisk ram för Folkbildningsrådets verksamhet
2013 och ekonomisk ram för medlemsuppdragen
Folkbildningsnätet, FIN samt för FSR 2013.
Styrelsen
Torsten Friberg är ordförande i Folkbildningsrådets styrelse. Birgitta Lanér är vice ordförande
och Lena Hallengren, Leif Kindblom, Angelica
Rage, Magnus Ramstrand, Thomas Strand,
Anna-Britta Åkerlind och Ann-Britt Åsebol är
ledamöter i styrelsen och Gunnar Falkeby är
personal­representant. Adjungerade ledamöter
i styrelsen är Kerstin Enlund, FBF och Tomas
Aronsson, RIO. Carl Johan Östh var FBF:s
adjungerade ledamot vid sammanträdet den
12 december. Vidare har Eva Hellstrand, ledamot i kultur- och fritidsberedningen vid SKL,
varit adjungerad ledamot t.o.m. den 19 september.
Därefter är Åsa Kratz, ordförande i styrelseföreningen för offentligägda folkhögskolor, SKL:s
adjungerade ledamot i Folkbildningsrådets styrelse. Anna-Carin Bylund är sekreterare i styrelsen.
Styrelsen har haft åtta sammanträden. Styrelsen
har fördelat allmänt statsbidrag till studieförbund
och folkhögskolor samt projektmedel till flexibelt
lärande. En rådgivande grupp för gränsdragningsfrågor inom folkhögskoleområdet har tillsatts.
Styrelsen har följt upp och utvärderat verksamheten samt följt upp kvalitetsarbetet i folkhögskolor och studieförbund. Vidare har styrelsen fattat
beslut om uppföljning av grundbidrag till studieförbund samt fastställt plan för uppföljning av
grundvillkor för statsbidrag till folkhögskolor.
Tre beredningsgrupper: Modell för prövning av
etik- och gränsdragningsfrågor, Utreda relevanta
10
valideringsfrågor samt för Inkomna ansökningar
om statsbidrag från nya bidragsmottagare har
lämnat sina förslag till styrelsen. Två beredningsgrupper: Uppföljning av Folkbildningens Framsyn
samt Översyn av folkhögskolans studieomdömen
kommer att slutföra sina uppdrag våren 2013.
Sju ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor och en ansökan om statsbidrag till nytt studieförbund inkom under året.
Tre av folkhögskoleansökningarna uppfyllde
verksamhets­k riterierna men styrelsen beslutade
att avslå samtliga ansökningar eftersom folkbildningsanslagets uppräkning de senaste åren inte
gett något utrymme för nya satsningar.
Totalt har 14 remissyttranden lämnats på olika
utredningar och förfrågningar. Dessa redovisas
under avsnittet Folkbildningspolitiska frågor.
På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till 4 000
utbildnings­platser för studiemotiverande insatser
på folkhögskola för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan.
Revisorer
Ann-Christin Holgersson, förtroendevald revisor,
nominerad av RIO, Anders Larsson, förtroendevald revisor, nominerad av SKL samt Mats Blomgren, auktoriserad revisor, PwC, nominerad av
FBF.
Samråd med medlemsorganisationerna
Samråd med Folkbildningsrådets medlemmar
sker, förutom vid representantskapets två årliga
sammanträden, i form av adjungering av ledamöter till styrelsen, genom representation i berednings- och styrgrupper samt i kansliets arbetsgrupper. Enligt stadgarna ska särskilda samråd
genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av
frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt
förslag om budgetunderlag till regeringen. Ett
samråd och en styrelsekonferens har genomförts.
Vid den gemensamma styrelse­konferensen diskuterades folkbildningens styrning, finansiering och
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
organisation, Folkbildningsrådets budgetunderlag
2014–2016 samt Folkbildningsrådets verksamhetsplan och budget 2013.
Beredningsgrupp Uppföljning av Folkbildningens Framsyn
Torsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér,
­Kerstin Enlund, Eva Hellstrand, Sanna Palomaa,
Kent Johansson, Susanne Andersson, Ann-Katrin
Persson och Åke Marcusson, Britten MånssonWallin samt Björn Garefelt (sekreterare).
Gruppen har haft tre sammanträden.
Beredningsgrupp Inkomna ansökningar om
statsbidrag från nya bidragsmottagare
Leif Kindblom (ordförande), Angelica Rage, Peter
Högberg, Lise-Lotte Wallin, Anders Castberger
och Lena Nilsson samt Signild Håkansson (sekreterare) och Elisabet Andersson (sekreterare).
Gruppen har haft tre sammanträden.
Beredningsgrupp Modell för prövning av etikoch gränsdragningsfrågor
Lena Hallengren (ordförande), Anna-Britta
­Åkerlind, Peter Carlsson, Tomas Aronsson,
Annika Nilsson och Carl-Johan Östh samt
­Elisabet Andersson (sekreterare).
Gruppen har haft fyra sammanträden.
Beredningsgrupp Utreda relevanta valideringsfrågor
Birgitta Lanér (ordförande), Ann-Britt Åsebol,
Per-Erik Kaj, Håkan Wiclander, Mikael Cronwall
och Per Forsell samt Elisabet Andersson (sekreterare) och Signild Håkansson (sekreterare).
Gruppen har haft fem sammanträden.
Henrik Nordvall, Eva Önnesjö, Mats Hallberg,
Tjia Torpe och t o m den 19 september Helene
Ahl, därefter Cecilia Bjursell. Eva Åström har
varit sekreterare i gruppen.
Gruppen har haft fyra sammanträden.
Styrgrupp för Folkbildningsnätet
Jan Lundeen, Lars Forsmark, Elisabeth
­Strömfeldt, Eva Avgerinou, Johan Sandholm och
fr.o.m. den 17 april Agneta Fleicher. Jan Lundeen
var ordförande fram till den 27 augusti då Lars
Forsmark tog över ordförandeskapet. Lars-Göran
Karlsson har varit sekreterare i gruppen.
Gruppen har haft fem sammanträden.
Styrgrupp för Folkhögskolornas informationstjänst (FIN)
Urban Lundin (ordförande), Ingrid Andreae,
Heli Nordberg Lindell och Roger Johansson samt
Agneta Wallin (sekreterare).
Gruppen har haft fyra sammanträden.
Styrgrupp för Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR)
Lise-Lotte Wallin (ordförande), Elina Linna, Anna
Sjödin och Åsa Kratz samt Linda Rosén (sekreterare).
Gruppen har haft fyra sammanträden.
Folkhögskolornas studeranderättsliga råd
Teresa Edelman (ordförande), Susanne Grundström, Nils-Erik Eriksson, Maria Staake och
Agnes Fockström Haubitz (ledamöter) och
Lars Bryntesson, Lars Geipel, Jim Sörberg och
­Chiman Siadat (ersättare) samt Linda Rosén
(sekreterare).
Gruppen har haft fyra sammanträden.
Beredningsgrupp Översyn av folkhögskolans
studieomdömen
Thomas Strand (ordförande), Gösta Hassel, Lisa
Tengö, Håkan Wiclander och Elisabet Strömfelt
samt Signild Håkansson (sekreterare).
Gruppen har haft tre sammanträden.
Expertgruppen för Nationell utvärdering
Anne Marie Brodén (ordförande), Lars Svedberg,
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
11
Samverkan
Upplevelser blir roligare om de delas med andra.
Problem löses lättare och på fler sätt när olika
personer får lämna lösningsförslag. Det är kombinationen demokratisk träning och gemensamt
lärande som gör att folkbildning behövs oavsett
hur samhället förändras.
2012 har Folkbildningsrådet ökat sina kontakter
och samverkan med organisationer och myndigheter. Folkbildningsrådet är medlem eller partner i
Ideell Arena, Vetenskap & Allmänhet, Mimer och
RegLab. Nätverkande organisationer som erbjuder
kompetensutveckling, seminarier och forskning.
Folkbildningsrådet ingår också i ett nätverk
med myndigheter som lämnar bidrag till organisationer inom det civila samhället. Verksamheten
i folkhögskolor och studieförbund är omfattande
och betyder mycket både för deltagarna, för organisationer och för samhället i stort. Många myndigheter är därför intresserade av folkbildningens
kompetenser och erfarenheter.
Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Centrala
studiestödsnämnden (CSN), Statistiska centralbyrån (SCB), Högskoleverket, Arbetsförmedlingen,
Ungdomsstyrelsen, Myndigheten för kulturanalys
och ESF-rådet är myndigheter som Folkbildningsrådet haft mycket kontakt med under året.
Myndigheten för yrkeshögskolan har fått
en central roll inom flera områden som berör
folkbildnings­verksamheten. Det gäller t.ex.
utveckling av det nationella/europeiska kvalifikationssystemet för utbildning, utveckling av sys-
12
tem för validering av utbildning oavsett var den
förvärvats, ansvaret för statsbidrag till teckentolk- och kontakttolkutbildning samt Yh-utbildningar i folkhögskolor och studieförbund. Dessa
olika verksamhetsområden och stödformer påverkar och kommer att i ökad grad påverka folkbildningsarbetet framöver och det är därför viktigt att
folkbildningens perspektiv och verksamhetsförutsättningar beaktas i arbetet.
SPSM, CSN och SCB är myndigheter som
Folkbildningsrådet kontinuerligt har kontakt med
eftersom våra statsbidrag kompletterar varandra
och är en förutsättning för folkbildningsverksamhetens genomförande. Verksamhetsstatistiken ligger till grund för bidragsgivning och utbildningsstatistik.
Högskoleverket har ansvar för tillträdesreglerna och dessa spelar en avgörande roll för
folkhögskole­studerandes tillträde till högskolestudier.
Arbetsförmedlingen samarbetar med Folkbildningsrådet för att med insatser av folkhögskolor
få fler unga arbetslösa att studera eller fullfölja
sina studier. Intresset för folkbildning har ökat
under året och det finns fler verksamheter än studiemotiverande folkhögskolekurs som Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet kan samverka
kring.
Ungdomsstyrelsen och Myndigheten för kulturanalys har nya uppdrag som tangerar eller inkluderar folkbildningen. Ungdomsstyrelsen är sektorsmyndighet för civila samhället och Myndig-
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
heten för kulturanalys har tagit över ansvaret för
kulturstatistik från Statens kulturråd. Båda myndigheterna behöver tillgång till folkbildningsstatistiken för att kunna inkludera den i sin rapportering. Samverkan handlar här inte enbart om statistik utan framför allt om att bidra till analysen
avseende folkbildningsverksamheten.
ESF-rådet arbetar med att ta fram riktlinjer för
insatser och medelsanvändning kommande EUprogramperiod. Socialfonden har samma prioriterade målgrupper som folkbildningen och det finns
starka skäl för att använda folkbildning och dra
nytta av verksamhetserfarenheter.
Internationella programkontoret gick vid årsskiftet samman med Verket för högskoleservice
i den nya myndigheten Universitets- och högskolerådet. Den nya myndigheten kan fortsatt lämna
bidrag till projekt inom folkbildningen men sam-
gåendet med ökad högskoleprofilering kan minska
intresset för folkbildning och det icke formella
eller informella lärandet.
För att kunna vara en kompetent företrädare för
sektorn folkbildning krävs ständig kompetensutveckling hos anställda och god kvalitet och kvalitetsutveckling i arbetet. Temat för gemensam
kompetensutveck­ling 2012 var mångfald och diskrimineringsfrågor.
Under 2013 beslutar Folkbildningsrådets medlemmar om framtida styrning, organisation och
finansiering av folkbildningen. Ett viktigt arbete
för folkbildningen och för ett förnyat Folkbildningsråd.
BRITTEN MÅNSSON-WALLIN
generalsekreterare
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
13
Verksamhet
Folkbildningspolitik och
omvärldsbevakning
Folkbildningsrådet svarar för omvärlds- och folkbildningspolitisk bevakning i syfte att kunna analysera områden som påverkar förutsättningar och
villkor för folkbildningen och för Folkbildningsrådets arbete. Detta sker främst utifrån Folkbildningsrådets regeringsuppdrag att svara för rapportering och samlad bedömning av folkbildningens
samlade insatser och effekter i samhället.
Vidare har Folkbildningsrådet uppgiften att
informera riksdagen, regeringen, myndigheter,
andra organisationer, folkbildningens anordnare
samt allmänheten om folkbildningens verksamhet
och utveckling. Folkbildningsrådet ska även upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen.
Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt
budgetunderlag till regeringen. En väsentlig grund
för detta arbete är fördjupade analyser av den
folkbildningspolitiska utvecklingen och omvärldsfaktorer.
Folkbildningsrådet ska, inom myndighetsuppgifterna och med sitt sektorsansvar för folkbildningen som grund, framföra sina uppfattningar
i nationella sammanhang och inom EU. Det sker
bland annat genom att Folkbildningsrådet lämnar
remissyttranden inom berörda utredningsområden.
Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrelaterade internationella folkbildningsfrågor. Bland
14
annat svarar Folkbildningsrådet för bevakningsoch representationsuppdrag i olika organ och
arbetsgrupper med främst nordisk och europeisk
anknytning. Genom kontakter med universitet,
högskolor, myndigheter och organisationer ska
Folkbildningsrådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet.
Genomförda insatser
Kansliet har prioriterat frågor som följer av Folkbildningsrådets uppdrag och som i övrigt bedömts
angelägna att bevaka för att främja folkbildningens verksamheter.
Den folkbildningspolitiska bevakningen har
främst varit inriktad på kontakter med riksdagen,
regeringen, kommittéer och olika myndigheter.
Vidare har remisser, delningar och särskilda uppdrag, som lämnats till Folkbildningsrådet, behandlats.
Med den folkbildningspolitiska bevakningen
som grund har Folkbildningsrådet redovisat folkbildningens möjligheter och problembeskrivningar i sitt budgetunderlag till regeringen för
perioden 2013–2015.
Folkbildningsrådets omvärldsbevakning avser
folkbildningsrelaterade frågor i Sverige, på europeisk nivå och globalt. Mottagare för resultaten av
omvärldsbevakningen är Folkbildningsrådets styrelse och kansli.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Regeringen fattade år 2011 beslut om att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera det statliga stödet till folkbildningen. Den
6 september arrangerades en hearing i Folkbildningsrådets lokaler, som också sändes direkt
via folkbildning.se, för avstämning av Folkbildningsutredningens analys och preliminära slutsatser rörande hur framtida statliga utvärderingar
av folkbildningen bör genomföras. Betänkandet
Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell
för statlig utvärdering överlämnades till regeringen den 31 oktober 2012.
Som en del av Folkbildningsrådets kommunikation av nationell utvärdering genomfördes två
forskningsbaserade seminarier under Almedalsveckan på Gotland: Är folkhögskolan en dörröppnare till arbetsmarknaden? samt Bryr sig den
regionala kulturen om folkbildningen?
Arbetet med uppföljningen av Folkbildningens
Framsyn har fortsatt under året. Ett förslag till
folkbildningspolitiskt dokument, Folkbildningens
Vägval & Vilja, har varit på remiss i studieförbund
och folkhögskolor under våren. Efter behandling
av remissvaren beslutade beredningsgruppen som
samordnar arbetet att dokumentet skulle bearbetas
ytterligare och läggas fram för beslut på Folkbildningsrådets representantskap våren 2013. Folkbildningsrådet har tillsammans med företrädare
för medlemmarna ingått i den redaktionskommitté som tillsatts för att slutföra arbetet.
Folkbildningsrådet har belyst frågor kring
folkbildningen och regionaliseringen i två studier. Den ena studien behandlar folkbildningen
och kultursamverkansmodellen och har avslutats
under året. Folkbildningsrådet har vidare deltagit på konferenser om kultursamverkansmodellen
arrangerade av SKL och Myndigheten för kulturanalys. Den andra studien, som påbörjats under
året, behandlar folkbildningen och de regionala
kompetensplattformarna. Folkbildningsrådet har
samrått med SKL ifråga om folkbildningens roll
i kompetensplattformarna. Företrädare för folkbildningen fick tillfälle att medverka på en nätverksträff, som SKL anordnade för tjänstemän på
regional nivå vilka arbetar med kompetensförsörjningsfrågor.
Folkbildningsrådet har under året ansökt om
och beviljats partnerskap i Reglab, som är ett
forum för lärande om regional utveckling med
bl a SKL och 21 län/regioner som medlemmar.
Folkbildningsrådet deltog i Landsbygdsriksdagen som ägde rum i Blekinge.
Folkbildningsrådet har deltagit i en arbetsgrupp
och en referensgrupp kring NQF som Yh inbjudit
till. Arbetet har främst gällt utarbetande av förslag
till nationella kvalitetskriterier för anslutning till
NQF. Folkbildningsrådet har även lämnat remissyttrande på förslaget. Mot bakgrund av önskemålet från RIO och SKL att Folkbildningsrådet ska
svara för myndighetsuppdragen gällande folkhögskolekursers anslutning till NQF, har Folkbildningsrådet framfört en sådan begäran till Utbildningsdepartementet inför kommande regeringsbeslut kring NQF.
Valideringsfrågor har varit temat för en beredningsgrupp som avslutat sitt arbete under året.
Beredningsgruppens slutsats är att validering av
generella kompetenser är av särskilt intresse för
folkbildningens organisationer och att Folkbildningsrådet i samarbete med medlemmarna bör
initiera ett utvecklingsprojekt med denna inriktning. Samtal om detta har inletts med medlemmarna. Företrädare för beredningsgruppen har
deltagit på expertseminarium om validering som
Yh inbjudit till.
Folkbildningsrådet har som undertecknare av
Digital agenda för Sverige presenterat de bidrag
till agendan som Folkbildningsrådet genomför i
samband med ett möte med de organisationer och
företag som står som undertecknare. För Folkbildningsrådets del handlar det främst om stöd
till folkhögskolors och studieförbunds arbete
med flexibelt lärande och digital delaktighet samt
utveckling av Folkbildningsnätet. Folkbildningsrådet har deltagit i den analysgrupp som arbetar
inom ramen för kampanjen Digidel 2013. Planering har påbörjats av utvärdering som syftar till
att undersöka nuläget och förutsättningarna för
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
15
flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. Studien syftar även till att utgöra underlag
för Folkbildningsrådets framtida beslut om särskilda insatser inom området.
Folkbildningsrådet har deltagit i Utbildningsdepartementets referensgrupp i EU-frågor. Folkbildningsrådet har till regeringen framfört synpunkter på EU-kommissionens förslag till program
för livslångt lärande 2014–2020 samt deltagit i
samråd med Regionkommitténs svenska rapportör i frågan. Samråd har även skett inom ramen
för medlemskapet i European Association for the
Education of Adults (EAEA). Folkbildningsrådet
deltog i EAEA:s generalförsamling i Wien. EUkommissionen inbjöd Folkbildningsrådet att delta
i ett europeiskt forum som behandlade frågor
om hur det kommande programmet för livslångt
lärande kan bidra till målen i Europa 2020-strategin. Betydelsen av icke-formellt vuxenlärande lyftes i mycket begränsad utsträckning fram av kommissionens företrädare.
Folkbildningsrådet har till regeringen framfört
intresse för att medverka i implementeringen av
EU:s förnyade agenda för vuxnas lärande, som
gäller alla former av vuxnas lärande. Skolverket
har fått uppdraget att vara nationell koordinator
för agendan. Fokus för insatserna har varit den
formella vuxenutbildningen.
Folkbildningsrådet har av Arbetsmarknadsdepartementet inbjudits att delta i en arbetsgrupp
för myndighetsrepresentanter som ska behandla
innehåll och utformning av EU:s Socialfond inför
kommande programperiod 2014–2020. Arbetet
planeras vara avslutat sommaren 2013.
Folkbildningsrådet medverkade på nordiskt
seminarium i Oslo om vuxnas lärande på inbjudan
från Nordiska Ministerrådet.
Ett utvecklingsarbete kring folkhögskolans studieomdöme har pågått med sikte på att nya riktlinjer för studieomdömet, omfattande sju steg i
omdömesskalan, ska gälla från läsåret 2013/14.
Folkbildningsrådet har träffat överenskommelse
med Högskoleverket om förändringar av folkhög­
skolans behörighetsgivning i och med nya tillträdesregler för högskolan med anledning av Gy2011.
16
Remissyttranden
Folkbildningsrådet har under 2012 yttrat sig över
följande remisser och skrivelser:
• SOU 2012:1 Tre blir två! Två nya myndigheter
inom utbildningsområdet (Utbildningsdepartementet)
• Lärarförsörjning för de nationella minoriteterna
– hur ska den tryggas? (Utbildningsdepartementet)
• Nationella kriterier och riktlinjer för validering
av reell kompetens samt riktlinjer för dokumentation och kvalitetssäkring (Myndigheten för
yrkeshögskolan)
• HSVFS 2009:1 Föreskrifter om grundläggande
behörigheter samt urval (Högskoleverket)
• IT-Standarder för Lärande 9911 (SIS)
• IT-Standarder för Lärande 9912 (SIS)
• Ds 2012:13 Ny bibliotekslag (Kulturdepartementet).
• Ds 2012:24 Utökad målgrupp för samhällsorientering (Arbetsmarknadsdepartementet)
• Landsbygdsprogram 2014–2020 (Landsbygdsdepartementet)
• SOU 2012:24 Likvärdig utbildning – riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (Utbildningsdepartementet)
• SOU 2012:31 Sänkta trösklar – högt i tak
(Arbetsmarknadsdepartementet)
• Nationella kvalitetskriterier för NQF (Myndigheten för yrkeshögskolan)
• Inplacering av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF (Myndigheten för yrkeshögskolan)
• SOU 2012:59 Nya villkor för public service
(Kulturdepartementet)
Kommunikation
Folkbildningsrådet informerar om myndighetsbeslut samt sprider resultatet av de utvärderingar,
uppfölj­ningar och rapporter som görs på uppdrag
av regering och riksdag. Syftet med Folkbild-
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
ningsrådets kommunikationsarbete är att stärka
folkbildningen som sektor och som samhällsaktör
samt att interna och externa målgrupper har god
kännedom om folkbildningens innehåll, kvalitet
och betydelse för samhällsutvecklingen. Webbplatsen www.folkbildning.se är primärt redskap
för att nå interna och externa målgrupper. Folkbildningsrådet ska även medverka vid för folkbildningen angelägna seminarier och konferenser samt vid behov arrangera egna konferenser.
Vidare ska Folkbildningsrådet ta emot studiebesök.
Genomförda insatser
Folkbildningsrådet har under året tagit fram en ny
kommunikationsstrategi där fokus läggs på kommunikation av innehåll i verksamheten. Kommunikationsstrategin har varit vägledande i arbetet
med att se över rapporter, uppföljningar och utvärderingar.
På webbplatsen www.folkbildning.se har information som är knuten till Folkbildningsrådets
myndig­hetsuppdrag fortlöpande publicerats. Ett
utvecklingsarbete för webbplatsen har påbörjats.
Fokus för arbetet under 2012 har varit översyn av
struktur och innehåll på sidan samt att utveckla
arbetet med rörlig bild. En uppgradering av webb­
platsens publiceringsverktyg har också genomförts.
Folkbildningsrådets aktivitet på Facebook och
Twitter har ökat under året. Dessa kanaler har
under året integrerats i Folkbildningsrådets övriga
kommunikation framförallt riktat mot målgruppen allmänhet. Den ökade aktiviteten har även
resulterat i en stor ökning av antalet följare och
vänner. I takt med att denna grupp växer, växer
även betydelsen av sociala medier som kommunikationskanal.
Ett arbete med att öka Folkbildningsrådets
mediala närvaro har inletts. Steg ett har varit att
hitta rutiner för pressmeddelande samt att genomföra en analys av tidigare arbete och identifiera
utvecklingsområden.
Nyhetsbreven Folkhögskoleaktuellt och Studieförbundsaktuellt har publicerats kontinuerligt
varannan vecka under året. Målsättningen med
nyhetsbreven är att presentera nyheter och att
locka fler besökare till www.folkbildning.se.
Folkbildningsrådets Verksamhetsplan 2012,
Årsredovisning 2011 med samlad bedömning av
folkbild­ningens samhällseffekter och Budgetunderlag 2013–2015 har distribuerats till myndigheter och organisationer. Skriften Folkbildning 2012
med reportage från verksamhet samt analyser av
folkbildningens betydelse för samhället har producerats. Fakta om folkbildning 2011 med kortfattad
information om folkbildningen har sammanställts.
Folkbildningsrådet har tagit emot studiebesök
från Sydkorea och medverkat i två sydkoreanska TV-kanaler som gjort reportage om folkbildningen i Sverige.
Bidragsfördelning
Folkbildningsrådet ska fördela folkbildningsanslaget till studieförbund och folkhögskolor på sådant
sätt att statens syften med stödet till folkbildningen
uppnås och att de sju verksamhetsområden som
fastställts av riksdagen särskilt ska beaktas. Folkbildningsrådet ska vidare bereda ansökningar om
statsbidrag från organisationer som avser starta nya
folkhögskolor och studieförbund samt från organisationer som önskar statsbidrag för att överta
huvudmannaskapet för en befintlig folkhögskola.
Genomförda insatser
Folkbildningsrådet har uppdaterat och fastställt nya
statsbidragsvillkor för 2013. Statsbidragsvillkoren beskriver dels allmänna villkor, dels särskilda
villkor för studieförbund respektive folkhögskola.
Nya fördelningsmodeller för fördelning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor har trätt
i kraft och gäller från och med 2012. Modellen för
folkhögskolor genomförs fullt ut 2013.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
17
Under 2012 fördelades 1 608 miljoner kronor i
statsbidrag till 150 folkhögskolor, varav 1 303 miljoner kronor som ett verksamhetsrelaterat volymbidrag. Under året har en omfördelning (0,3 procent) av statsbidrag skett från större till mindre
folkhögskolor. Vidare erhöll varje folkhögskola
570 000 kronor i grundbidrag och 300 000 kronor i utvecklings- och profileringsbidrag. Ca 163
miljoner kronor fördelades som kostnadsrelaterat
förstärkningsbidrag riktat till deltagare med funktionsnedsättning och till deltagare som är utrikes
födda och har brister i det svenska språket.
Medel för påbyggnadsutbildningar till Geijerskola och Mora folkhögskola har sär­redovisats i
enlighet med regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet.
Styrelsen har avslagit ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor från Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset, Judiska centralrådet, Stiftelsen Sveriges Katolska Folkhögskola,
Skolföreningen Dagfolkhögskolan på Hässleholmen i Borås, Föreningen Holma folkhögskola,
samt Arabiska bokstavs­centret (Folkhögskolan
Orienten) i Göteborg. Tre av dessa uppfyllde
baskriterierna men de senaste årens reella försvagning av anslaget till folkbildningen ger inte
utrymme för nya statsbidragsmottagare. Styrelsen
har även avslagit ansökan om medel till försöksverksamhet från Föreningen Alby folkhögskola
samt medel till nytt studieförbund från Afro Scandinavian Intellectual Association.
Under 2012 fördelades 1 660 miljoner kronor
i statsbidrag till tio studieförbund. Enligt modellen för statsbidrag till studieförbunden fördelades
75 procent i grundbidrag och 25 procent i rörligt
bidrag. Det rörliga bidraget innehåller två delar:
verksamhetsrelaterat bidrag (19 procent) och
förstärknings­bidrag (6 procent). 2012 infördes ett
nytt bidragssystem och en infasning gjordes för
att möjliggöra en anpassning av verksamheten för
de studieförbund som fick minskade bidrag.
Kontroll av bidragsanvändningen
Styrelsen för Folkbildningsrådet fattar årligen
beslut om villkoren för och fördelningen av stats-
18
bidrag till studieförbund och folkhögskolor samt
studerandeorganisationer.
Folkbildningsrådet har kontinuerligt arbetat för
att förebygga felaktig användning av statsbidragen
genom information till bidragsmottagarna, rådgivning och medverkan vid kurser, konferenser
och seminarier.
Folkbildningsrådet har genomfört särskilda
utredningar om verksamhet i folkhögskola och
studie­f örbund. Utredningarna om verksamhet i folkhögskolor har exempelvis handlat om
folkhögskole­kurser på distans och att mindre än
15 procent av verksamheten rapporterats som Allmän kurs. Utredningarna om verksamhet i studieförbunden har bland annat gällt dubbelrapportering av studiecirklar, omfattande rapportering av
kulturprogram samt oklart anordnarskap.
Projektverksamhet
I enlighet med regeringens riktlinjer har Folkbildningsrådet avsatt 8,5 miljoner kronor för särskilda
insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Drygt hälften av medlen har fördelats till lokal och regional utvecklingsverksamhet (38 projekt). Därutöver har ca
4 miljoner kronor använts till fortbildning, nätverk och kunskapsbildning samt till utveckling
av Folkbildnings­nätet. Även dessa medel har riktats till folkhögskolornas deltagare och personal
samt till studie­f örbundens regionala och lokala
verksamhet. Rapporten Flexibelt lärande i folkbildningen 2012 har sammanställts och beskriver
bland annat prioriteringar och urval av projekt,
som stöder utvecklings­verksamhet lokalt och regionalt. Under året arrangerade Folkbildningsrådet
en konferens kring flexibelt lärande samt genomförde en utvärdering av samtliga projekt som
genomförts 2009, 2010 och 2011. Utvärderingsrapporten presenterades under 2012. Ny utvärdering
av flexibelt lärande inom folkbildningen planeras.
Syftet är att ta fram underlag för beslut om Folkbildningsrådets riktade satsningar inom området.
Rapport kommer i oktober 2013.
På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till studiemoti-
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
verande kurser inom folkhögskolorna. Målgruppen har varit arbetssökande ungdomar under 25
år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Deltagarna har rekryterats av Arbetsförmedlingen lokalt. Folkhögskolorna har genomfört
3 888 utbildningsplatser, vilket är en ökning jämfört med 2011. Rapporten Studiemotiverande folkhögskolekurs 2012 har sammanställts. Rapporten
beskriver insatsens upplägg och genomförande,
resultatet av deltagaruppföljningen, måluppfyl-
lelse och utvecklingsområden.
Folkbildningsrådet har lämnat 200 000 kronor
i bidrag till Sveriges förenade studentkårer (SFS)
för att de inom ramen för sin verksamhet SFS
Vux ska stödja folkhögskolestuderandes möjligheter till inflytande i sin studiesituation.
Såväl fördelningen av folkbildningsanslaget
som projektmedel och bidrag för Studiemotiverande folkhögskolekurs redovisas per bidragsmottagare i bilaga.
Anslagsutvecklingen
Folkbildningsanslagets utveckling 2010–2012
År
2010
2011
2012
Anslag
(mkr)
Pris- o löneomräkning
(%)
Anslagsförändring
(%)
Kpi-förändringar
(%)
3 260
3 274
3 306
3,5
0,5
1,0
-0,5
0,0
0,0
2,3
2,0
0,1
Not: I anslaget inkluderas inte bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève då det inte fördelas av Folkbildningsrådet.
Fördelning av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen (tkr)
2012
2011
2010
Studieförbund
Allmänt statsbidrag
Förstärkningsbidrag (1)
1 659 789
1 560 994
98 795
1 643 936
1 447 852
196 084
1 636 982
1 442 812
194 170
Folkhögskolor
Allmänt statsbidrag
Förstärkningsbidrag (1)
Folkhögskolornas informationstjänst (2)
Folkbildning – Learning for Active Citizenship (2)
Studeranderättsliga frågor (2)
Folkbildningsnätets specifika fhsk-drift (2)
Fortbildning för folkhögskolornas personal
1 607 506
1 433 809
163 537
7 300
1 592 355
1 418 734
162 261
7 300
1 000
1 000
920
940
1 585 620
1 410 042
162 953
7 270
1 000
2 500
915
940
Studerandeorganisationer inom folkhögskolan (3)
1 000
920
940
200
200
25 200
25 200
24 200
Flexibelt lärande (4)
8 500
8 500
8 432
Folkbildningsnätet
4 430
4 430
4 385
3 305 625
3 274 421
3 259 619
396
396
394
3 306 021
3 274 817
3 260 013
Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag
Summa fördelat statsbidrag, anslag 14:1 ap.1
Föreningen nordisk folkhögskola i Genéve (anslag 14:1 ap.3) (5)
Summa bidrag till folkbildningen (14:1)
(1) Medel för insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket.
(2) Medlemsuppdrag som genomförs av Folkbildningsrådet på uppdrag av RIO och SKL.
(3) Fördelade till SFS.
(4) Varav ca 4 000 tkr fördelas i form av regionala och lokala projektmedel till folkhögskolor och studieförbund.
(5) Fördelas inte av Folkbildningsrådet.
Fördelningen till varje studieförbund och folkhögskola framgår av bilagor på sidorna 52–55.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
19
Verksamhetsuppföljning och
kvalitetsarbete
Folkbildningsrådet ska i enlighet med regeringens
riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning
av folkbildningens insatser. Vidare ska Folkbildningsrådet med utgångspunkt i folkbildningspropositionens krav på ett förstärkt kvalitetsarbete
utveckla och förankra utgångspunkter för ett
sådant arbete samt stödja och stimulera arbetet.
Folkbildningsrådet har under 2012 fortsatt arbetet
med kvalitetsfrågor i enlighet med den Plan för
folkbildningens kvalitetsarbete 2011–2014.
Verksamhetsredovisning – studieförbund1
Fler studietimmar – men färre deltagare och
arrangemang i Studiecirkel och
Annan folkbildningsverksamhet
De tio studieförbunden arrangerade 276 600 studiecirklar med 1,8 miljoner grupprapporterade
deltagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43
procent män. 11,6 miljoner studietimmar rapporterades.
Antal genomförda studiecirklar var 4 000
färre än föregående år, medan antalet deltagare
minskade med 44 000. Studietimmar ökade med
506 000 motsvarande 5 procent. Deltagarsnittet
har minskat från 6,4 till 6,3 deltagare per cirkel.
Antal studietimmar per cirkel ökar till 41,9 jämfört med 39,6 föregående år. Jämfört med 2010
pågår cirklar i snitt fyra studietimmar längre.
1 Studieförbundens rapporterar både unika deltagare och
studerandegrupp. Från och med år 2008 rapporteras enskilda
deltagares personnummer, vilket ger underlag till fördjupad
kunskap om deltagare i verksamheten. I gruppredovisningen
har variabler för målgruppsbidrag tillkommit för att redovisa
antalet deltagare med funktionsnedsättning och invandrade
med brister i svenska språket som genom förstärkta insatser
beretts möjlighet att delta i verksamheten.
20
Nära 60 000 arrangemang genomfördes i
Annan folkbildningsverksamhet2 med 709 000
deltagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34
procent män. Antal arrangemang minskade med 2
procent, deltagare med 1 procent och antalet studietimmar med 1 procent.
Kulturprogram fortsätter att öka
Nära 341 000 Kulturprogram genomfördes med
nästan 18 miljoner besökare/deltagare, fördelade
på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Fler
Kulturprogram och deltagare rapporterades än
före­gående år. Antalet Kulturprogram ökade med
3 procent.
Nära en miljon unika deltagare
Med studieförbundens deltagarregister som underlag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan
folkbildningsverksamhet 926 815 unika personer3
fördelat på 663 691 personer i Studiecirkel och
380 474 personer i Annan folkbildningsverksamhet. 11 procent eller runt 117 300 personer har deltagit i båda verksamhetsformerna. Jämfört med
2011 minskar unika deltagare med 3 procent.
I Studiecirkel utgör kvinnor 63 procent av deltagarna, män 37 procent, vilket i jämförelse med
gruppstatistiken betyder att män som regel deltar i ett större antal cirklar än kvinnor. Andelen
utlandsfödda utgör 15 procent av cirkeldeltagarna,
vilket är 1 procentenhet högre än föregående år.
I Annan folkbildningsverksamhet utgör kvinnor
67 och män 33 procent och utrikes födda 10 procent.
2 Annan folkbildningsverksamhet är den friare verksamhetsform som bland annat används för att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Deltagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för deltagande i cirkel. Antal deltagare, sammankomster och studietimmar kan även vara färre än i cirkel.
3 SCB sammanställer uppgiften om unika deltagare utifrån
de deltagare som rapporterats med fullständigt personnummer genom att matchning görs mot register över rikets totalbefolkning (RTB).
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Tabell 1. De tio studieförbundens samlade verksamhet
Studiecirkelverksamhet
Cirklar
Deltagare
Män
Kvinnor
Studietimmar
276 600
-1%
280 400
279 100
100%
1 747 100
-2%
1 791 000
1 809 300
43%
758 300
-3%
778 100
783 000
57%
988 800
-2%
1 012 900
1 026 300
11 596 500
5%
11 090 200
10 601 000
Arrangemang
Deltagare
Män
Kvinnor
Studietimmar
59 600
-2%
61 000
62 000
100%
707 800
-3%
727 100
731 900
34%
241 900
-2%
247 300
254 100
66%
465 900
-3%
479 800
477 800
1 542 600
-1%
1 555 700
1 546 600
Arrangemang
Deltagare
Män
Kvinnor
Medverkande
340 900
3%
331 800
314 600
100%
17 985 100
4%
17 248 700
16 466 200
43%
7 821 400
4%
7 510 600
7 068 700
57%
10 163 700
4%
9 738 200
9 397 500
1 270 500
2%
1 244 900
1 237 200
2012
Förändring mot senaste år
2011
2010
Annan folkbildningsverksamhet
2012
Förändring mot senaste år
2011
2010
Kulturprogram
2012
Förändring mot senaste år
2011
2010
Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal och procentandelar anges med en eller ingen decimal.
Tabell 2. Unika deltagare tre senaste åren
Studiecirkel
År
2012
2011
2010
Annan folkbildningsverksamhet
År
2012
2011
2010
Deltagare
Kvinnor
Män
Utlandsfödd
Inrikesfödd
663 691
683 173
701 044
63%
63%
63%
37%
37%
37%
15%
14%
14%
85%
86%
86%
Deltagare
Kvinnor
Män
Utlandsfödd
Inrikesfödd
380 474
391 642
388 388
67%
68%
67%
33%
32%
33%
10%
10%
9%
90%
90%
91%
Källa: Studieförbundens deltagarregister (Deltagartabell 4)
Förstärkta insatser i studiecirkelverksamhet4
Bidrag utgår till förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda
4 Rapporteringen av utrikes födda deltagare och personer
med funktionsnedsättning sker i form av en gruppredovisning, där mer än hälften av cirkelns deltagare ska tillhöra
gruppen. Från 2008 rapporteras dessutom antalet deltagare
med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i
svenska språket, för vilka förstärkta insatser möjliggjort deltagandet.
med brister i svenska språket. Studieförbunden
grupprapporterar totalt 141 600 deltagare med
funktions­nedsättning, vilket är 5 500 färre än
föregående år. Deltagare med funktionsnedsättning för vilka för­stärkta insatser gjorts rapporteras till 105 200, vilket är ca 3 500 färre än 2011.
Av dessa ingick 97 800 även i grupprapporteringen, vilket betyder att 26 procent av deltagare
med funktionsnedsättning deltagit i cirklar där
funktionsnedsatta inte utgjort majoritet. Utlandsfödda deltagare beräknas i grupprappor­teringen
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
21
Tabell 3. Gruppredovisade deltagare och deltagare med förstärkta insatser i Studiecirkel
2012
Varav grupp
Arbetslösa
Deltagare m funktionsnedsättning
Utlandsfödda
Deltagare
Kvinnor
Män
Förstärkta insatser
för deltagare med
funktionsnedsättning
Utlandsfödda
med brister i
svenska språket
1 747 100
988 800
758 300
105 200
231 600
3 300
141 600
282 300
2 000
95 400
146 300
1 300
46 300
136 000
50
97 800
1 600
140
3 900
218 100
Tabell 4, Studiecirkelverksamhet per deltagargrupp
2012
varav
2011
varav
2010
varav
arbetslösa
funktionsnedsättning
utlandsfödda
arbetslösa
funktionsnedsättning
utlandsfödda
arbetslösa
funktionsnedsättning
utlandsfödda
Cirklar
Deltagare
Andel av
deltagare (%)
Män
Kvinnor
Studietimmar
276 600
500
19 500
50 200
280 400
600
20 000
50 500
279 100
700
20 100
48 400
1 747 100
3 300
141 600
282 300
1 791 000
4 100
147 100
279 900
1 809 300
4 300
148 200
270 400
100
0,2
8,1
16,2
100
0,2
8,2
15,6
100
0,2
8,2
14,9
758 300
1 300
46 300
136 000
778 100
1 600
48 100
135 500
783 000
1 600
49 000
131 200
988 800
2 000
95 400
146 300
1 012 900
2 500
99 000
144 400
1 026 300
2 700
99 200
139 200
11 596 500
21 300
548 700
2 641 600
11 090 200
24 600
555 400
2 496 800
10 601 000
28 000
540 200
2 224 800
utgöra 282 300 deltagare. Utrikes födda deltagare
som har fått särskilt stöd för att minska språkliga
hinder utgjorde 218 100. En förskjutning har skett
mot föregående år då ca 10 000 färre deltagare i
målgruppen urikes födda rapporteras få förstärkta
insatser för funktions­nedsättning och 26 600 fler
få stöd för brister i svenska språket.
Av deltagarna i Studiecirkel rapporterades
24,5 procent som deltagare i målgrupperna, varav
16,2 procent som utlandsfödda. Av studieförbundens deltagarrapportering framgår att 15 procent
av de unika deltagarna i Studiecirkel är födda
utomlands. Deltagare med funktionsnedsättning
utgjorde 8,1 procent av gruppredovisade deltagare
och arbetslösa 0,2 procent. Målgruppsrapporterade deltagare har ökat med 1 procentenhet sedan
2010.
Verksamheten med arbetslösa genomförs i
högre grad i andra typer av arrangemang än
statsbidrags­berättigad folkbildningsverksamhet.
22
I folkbildnings- och uppdragsverksamhet sammantaget rapporterade studieförbunden arrangemang med 10 600 arbetslösa deltagare varav kvinnor utgjorde 52 och män 48 procent. Rapporteringen av uppdragsverksamhet är frivillig.
Estetiska ämnesinriktningar fortsätter att
dominera5
Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och
media är fortsatt dominerande, med sina 61 procent av studietimmar i cirkel. De tio största under5 Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbildningsnomenklatur, (SUN) avsedd att göra studieför­bundens
verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studieverksamhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verksamhetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och
konst där merparten av cirklar återfinns har för att bättre
spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk
inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt
(Humaniora – språk, historia, livsåskådning).
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Tabell 5. Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och andel per huvudämne
2012
2011
Andel
Studietimmar
7 071 300
404 300
5 274 100
313 900
16 000
1 063 000
61,0
3,5
45,5
2,7
0,1
9,2
Humaniora (språk, historia…)
1 703 600
varav Religion
316 800
Främmande språk
538 400
Svenska och litteraturkunskap (även hemspråk) 444 300
Historia och arkeologi
293 500
Livsåskådning, filosofi, logik och etik
110 600
Ämne
Konst, musik och media
varav Bild- och formkonst
Musik, dans och dramatik
Medieproduktion (grafisk formgivning)
Formgivning
Konsthantverk
Samhälls- och beteendevetenskap
Personliga tjänster
Lantbruk, trädgård, skog och fiske
Data
Hälso- och sjukvård
Socialt arbete och omsorg
Företagsekonomi, handel och administration
Teknik och teknisk industri
Pedagogik och cirkelledarutbildning
Övriga
Summa
Studietimmar
2010
Andel
Studietimmar
Andel
6 738 400
396 500
4 968 200
285 600
14 000
1 074 100
60,8
3,6
44,8
2,6
0,1
9,7
6 485 800
389 000
4 758 200
258 100
16 900
1 063 600
61,2
3,7
44,9
2,4
0,2
10,0
14,6
2,7
4,6
3,8
2,5
1,0
1 635 300
317 200
538 300
407 400
271 000
101 400
14,7
2,9
4,9
3,7
2,4
0,9
1 511 200
277 500
521 000
371 700
242 700
98 300
14,3
2,6
4,9
3,5
2,3
0,9
680 800
520 100
381 200
248 000
139 200
131 700
169 900
104 300
67 600
378 700
5,9
4,5
3,3
2,1
1,2
1,1
1,5
0,9
0,6
3,3
659 300
462 900
383 600
243 600
157 300
125 400
161 300
98 800
80 800
343 400
5,9
4,2
3,5
2,2
1,4
1,1
1,5
0,9
0,7
3,1
640 100
439 100
375 600
253 300
147 400
129 100
139 000
95 400
75 800
309 100
6,0
4,1
3,5
2,4
1,4
1,2
1,3
0,9
0,7
2,9
11 596 400
100,0
11 090 100
100,0
10 600 900
100,0
ämnena mätt i studietimmar är Improvisatorisk
musik (rock, jazz etc.), Sång och musik i grupp,
Musik (för scenframställning), Teater och dramatik (för scenfram­ställning), Annan utbildning
i religion, Historia, Körsång, Matlagning, Samhälls- och beteende­vetenskap och Övrigt konsthantverk.
Motsvarande 33 procent av totala deltagarantalet, 573 000 deltagare rapporteras i Musik-,
teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk
musik är det enskilda underämne som samlar flest
deltagare, 183 000. Med nära 2,8 miljoner studietimmar är det också det enskilt största ämnet och
samlar 22 procent av de totala cirkeltimmarna.
Improvisatorisk musik avviker i könsfördelning
från studiecirklar i övrigt – 90 procent av deltagarna var män och 10 procent kvinnor. En motsvarande kvinnodominans återfinns i konsthantverksämnen och balett, där tio ämnen med störst
kvinnodominans svarar för 6 procent av studietimmarna liksom förra året. Andra mansdominerade ämnen är t.ex. Träslöjd, Medieproduktion,
Skogsbruk och Fiske och vattenbruk. Ämnen där
kvinnor utgör mer än 90 procent av deltagarna
är t.ex. Knyppling, Porslinsmålning, Vävning,
Konstsömnad, Hår- och skönhetsvård, Övrig textilslöjd, Balett, klassisk dans och Klädsömnad –
klädvård.
De fem ämnen som procentuellt ökat mest från
föregående år är Musik för scenframställning
(48), Övriga danser (21), Teater och dramatik för
scenframställning (19), Film-, radio- och TV-produktion (13) och Film och fototeknik (11).
Många pensionärer och ungdomar
Folkbildningsverksamheten utgör en viktig verksamhet för landets pensionärer och ungdomar.
Sammantaget utgör deltagare över 65 år 31 pro-
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
23
Tabell 6. Unika deltagares ålder i jämförelse med befolkning
Totalt
–14
15–19
20–24
25–44
45–64
65–
Deltagare i Cirkel
andel %
663 700
100
16 300
3
45 200
7
41 900
6
148 400
22
173 100
26
238 900
36
Deltagare i Annan
folkbildningsverksamhet
andel %
380 500
100
81 400
21
25 400
7
17 600
5
73 700
19
93 300
25
88 900
23
Deltagare i Cirkel och Annan
folkbildningsverksamhet, totalt
andel %
1 044 200
100
97 800
9
70 600
7
59 500
6
222 100
21
266 400
26
327 800
31
Total befolkning
andel %
9 546 400
100
1 592 900
17
563 400
6
666 000
7
2 455 400
26
2 427 000
25
1 841 800
19
Not. Som cirkeldeltagare räknas endast personer 13 år och äldre. Värden avrundade till hundratal.
Källa: SCB Sveriges befolkning efter ålder och kön 1 november 2012 och Studieförbundens deltagarrapportering.
Tabell 7. Unika deltagare i procentuell fördelning utifrån ålder och kön
Kön
Studiecirkel
Män
Kvinnor
Annan folkbildningsverksamhet
Män
Kvinnor
–14
15–19
20–24
25–44
45–64
65–
(%)
34
66
100
44
56
100
51
49
100
43
57
100
34
66
100
32
68
100
37
63
100
31
69
100
39
61
100
40
60
100
34
66
100
31
69
100
33
67
100
33
67
100
cent mot 19 procent av befolkningen. Ungdomar
14 år eller yngre utgör 9 procent av deltagarna
totalt. Ungdomar i åldern upp till 19 år utgjorde
16 procent av deltagarna. De flesta återfinns i
verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Där utgjorde gruppen 14 år eller yngre 21 procent. Åldersspannet 20–64 är lägre representerat
än sin andel av befolkningen.
Kvinnor i klar ledning
Likt tidigare år är andelen kvinnor dominerande
– 63 procent i Studiecirkel, 67 procent i Annan
folk­bildningsverksamhet. Nytt för året är att män
utgör majoritet bland studiecirkeldeltagare i åldern
20–24 år. Den manliga dominansen återfinns i
cirklar i Improvisatorisk musik, där män utgör
89 procent av deltagarna i åldrarna 13–24 år.
24
Deltagarnas utbildningsbakgrund6
Andelen deltagare med 3-årigt gymnasium eller
kortare fullföljda utbildningar minskade med 1
procent­enhet till 61 procent av deltagarna mot
tidigare år. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde 39 procent.
Deltagare med förgymnasial utbildning minskar
med 1 procentenhet för både deltagare och befolkningen i Utbildningsregistret totalt. Deltagare
med högre utbildning återfinns i högre grad än sin
andel av befolkningen i studieförbundens verksamhet, vilket överensstämmer med vad tidigare
deltagarunder­sökningar har visat.
6 Tabell 8 baseras på uppgifter där deltagares och motsvarande befolknings utbildningsbakgrund är känd. Unika deltagare har stämts av mot SCB:s Utbildningsregister för att
hämta uppgift om högsta fullföljda utbildning. Populationen
i registret består av i Sverige folkbokförda personer 16 år
och äldre.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Tabell 8. Unika deltagares utbildningsbakgrund
Studiecirkel och Annan
folkbildningsverksamhet
Utbildningsnivå
Befolkning i
utbildningsregistret
Andel (%)
Unika deltagare
Andel (%)
Antal
21%
22%
18%
15%
24%
167 564
177 904
139 309
119 926
186 702
24%
23%
21%
13%
19%
1 862 355
1 756 019
1 592 439
1 000 336
1 426 598
Andel/Summa av funna i Utbildningsregistret
100%
791 405
100%
7 637 747
Ej träff UREG 2012-01-01
Uppgift saknas
0,3%
14%
2 924
132 486
0%
2%
157 825
Total Andel/Summa
100%
926 815
100%
7 795 572
Förgymnasial utbildning
(inkluderar folkskola och grundskola)
Gymnasial utbildning högst 2-årig
Gymnasial utbildning 3 år
Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år
Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre
Not. Av de 132 486 personer som saknade uppgift i utbildningsregistret (UREG 2012-01-01) så var 120 067 personer 15 år eller yngre år 2011 och
hade således ännu inte avslutat någon utbildning år 2011.
Tabell 9. Kulturprogram
Antal program
Föreläsning
Sång/musik
Dramatisk framställning
Film/foto/bild
Dans
Utställningar
Litteratur
Konst/konsthantverk
Tvärkulturellt
Totalt
2012
Förändring
senaste år
2012
2011
2010
Antal
deltagare
8 600
4 400
-800
-1 000
700
1 200
-1 000
-200
-2 800
129 200
123 500
17 900
16 600
9 700
15 300
4 800
6 400
17 500
120 600
119 100
18 700
17 600
9 000
14 100
5 800
6 600
20 300
113 000
110 700
17 100
16 500
7 800
14 100
5 500
6 300
23 600
4 259 100
8 108 500
1 317 800
676 600
786 900
1 754 500
92 000
235 600
754 200
56
57
55
54
58
58
61
65
53
44
43
45
46
42
42
39
35
47
197 700
705 400
134 500
26 000
97 900
40 800
7 200
12 300
48 600
9 100
340 900
331 800
314 600
17 985 200
57
43
1 270 400
Föreläsningar och musikprogram ökar
Studieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av Studiecirkel och
Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna
själva var utövarna – dels som arrangör av Kulturprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade
med 3 procent mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med 9 100 program. Nära 18
miljoner deltagare fick ta del av 340 900 arrangemang.
Andel (%)
Kvinnor
Män
Antal medverkande
Föreläsningsverksamheten som utgjorde 38 procent i antal program och Sång och musik 36 procent är de kulturverksamhetsformer som totalt
dominerar. Båda ökar jämfört med närmast föregående år, föreläs­ningar mest. Sång och musik
samlar med 45 procent flest deltagare.
Historia, Annan utbildning i religion, Samhällsoch beteendevetenskap, Livsåskådning, filosofi,
logik och etik och Husdjurs/hundskötsel är de fem
vanligaste föreläsningsämnena.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
25
Diagram 1. Deltagare i kulturprogram per kulturform
10 000 000
8 000 000
6 000 000
4 000 000
2 000 000
0
Litteratur Konst/konsthantverk
Film/
foto/bild
Tvär­
kulturellt
Verksamhetsredovisning – folkhögskolor
Folkbildning och uppdragsutbildning
Den folkhögskoleverksamhet som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till benämns i samman­
ställningen folkbildning. Hit hör den behörighetsgivande Allmänna kursen, med ett dominerande
inslag av kärnämnen, och den Särskilda kursen, som utmärker sig genom ett stort inslag av
ämnesprofil. I långkursverksamheten ingår också
Påbyggnadsutbildningar, bedrivna av två folkhögskolor. Korta kurser särredovisas liksom Öppen
folkbildningsverksamhet, den försöksverksamhet i friare form som bland annat syftar till att nå
grupper som annars inte skulle komma i kontakt
med folkhögskolekurser.
Kulturprogram utgör den utåtriktade kulturprogramsverksamhet folkhögskolorna genomför för
allmänheten. En mycket omfattande kulturverksamhet, som inte presenteras i denna redovisning,
bedrivs internt i folkhögskolorna av och för studerande.
Uppdragsutbildning kan till form och innehåll vara snarlik folkbildningsverksamheten, men
finansieras av uppdragsgivare. Utbildningarna
delas in i Individuella gymnasieprogram, Kurser
beställda av Arbetsförmedlingen lokalt, Kurser
26
Dans
Dramatisk
framställn.
Utställningar
Före­läsning
Sång/
musik
beställda av kommuner, Övriga uppdragsutbildningar och Studiemotiverande folkhögskolekurs,
uppdrag från Arbetsförmedlingen centralt.
Verksamhetens omfattning uttrycks i deltagarveckor, som är en produkt av antal deltagare och
kursernas längd.
Långa kurser ökar sin andel av deltagarveckor
Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna
för 93 procent av den statsbidragsberättigade
kurs­verksamheten och de Korta kurserna för ca
7 procent. Den Allmänna kursen utgjorde 41 procent av folkbildningsverksamheten 2012, Särskilda kurser 51 procent.
Antal deltagare i de långa (Allmänna och Särskilda) kurserna förblev mer eller mindre oförändrat mot föregående år. I de Korta kurserna minskade dock antal deltagare med hela 10 procent (se
Diagram 2).
Antal deltagare i de långa kurserna var i snitt
27 700 per termin, vilket motsvarar ca 60 fler deltagare än föregående år. Allmänna kursen hade
ca 11 250 deltagare per termin i genomsnitt, fördelat på 60 procent kvinnor och 40 procent män.
Antalet deltagare minskade med 520 jämfört med
föregående år. I Särskilda kurserna deltog 16 350
personer, en ökning med ca 580 deltagare. För-
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Tabell 10. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2012
Deltagarveckor
Deltagare
Kvinnor
Män
2012
2011
2010
Vt 12
Ht 12
Vt 12
Ht 12
Vt 12
Ht 12
394 200
483 200
3 200
880 600
62 000
3 100
5 600
405 300
471 200
3 000
879 500
67 800
3 300
5 600
421 900
476 000
3 100
901 000
70 500
3 600
5 600
11 220
15 690
100
27 010
44 420
7 900
127 610
11 270
17 000
100
28 370
44 290
6 420
109 310
6 650
10 300
60
17 010
25 650
3 980
71 690
6 450
11 120
60
17 630
24 770
3 290
61 500
4 570
5 400
40
10 010
18 770
3 920
55 910
4 820
5 880
40
10 740
19 530
3 140
47 810
951 300
956 200
980 700 206 940 188 390
118 330 107 190
88 610
81 220
6 000
800
32 800
39 000
6 900
900
24 100
25 900
6 900
1 300
28 400
23 300
160
20
870
2 890
170
40
1 030
2 700
80
10
370
1 400
90
20
380
1320
43 300
27 900
23 300
1 830
2 040
710
840
1 070
1150
121 900
85 700
83 200
5 770
5 980
2 790
2 980
2 930
2 960
Totalt exkl kulturprogram
1 067 600 1 036 300 1 058 300
Andel inom folkbildningsanslaget
89%
92%
92%
Andel Uppdragsutbildning
11%
8%
8%
85 100
85 060
49 430
48 670
35 630
36 370
Allmän kurs
Särskilda kurser
Påbyggnadsutbildning
Summa långa kurser
Korta kurser
Öppen folkbildning
Kulturprogram
Summa folkbildning
Indiv. gy-program
Kurser via LAN/Af
Kurser via kommuner
Övr uppdragsutbildningar
Studiemotiverande
folkhög­skolekurs
Summa uppdragsutbildning
80
10
500
1 490
80
20
660
1 380
Not. Värden avrundade till hundratal för deltagarveckor, tiotal för deltagare.
Folkbildning avser verksamhet som finansieras via folkbildningsanslag fördelat av Folkbildningsrådet. Övriga utbildningar kan mycket väl bedrivas med folkbildningens metoder men skiljer sig från de förra i att de finansieras på annat sätt.
Uppdragsverksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen inkluderas i Kurser via kommuner.
Ett Kulturprogram motsvarar två deltagarveckor.
Påbyggnadsutbildningen bedrivs av Mora folkhögskola och Geijerskolan.
Diagram 2. Deltagare (terminssnitt) i de största kurstyperna
n 2010 n 2011 n 2012
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Allmän kurs
Särskilda kurser
Korta kurser
Not. Deltagarveckorna har minskat i Korta kurser under perioden
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
27
Tabell 11. Utrikes födda i långa kurser höstterminen
Allmän kurs
Höstterminen
Deltagare
varav Utrikes födda
andel i %
Utrikes födda med brister i
svenska språket
andel i %
Totalt
2011
2010
2012
2011
2010
2012
11 270
3 427
30
11 825
3 594
30
12 022
3 620
30
16 998
1 366
8
16 095
1 114
7
15 833
1 039
7
28 268
4 793
17
2 793
25
2 841
24
2 820
23
716
4
595
4
417
3
3 509
12
delningen var 66 procent kvinnor och 34 procent
män i de Särskilda kurserna. Deltagarveckorna
i den Allmänna kursen minskade med 11 100 (3
procent), och ökade med 12 000 (3 procent) i de
Särskilda kurserna. Under 2011 och 2012 genomförde folkhögskolorna 110 procent av det ingångsvärde om 100 procent för vilket man erhöll folkbildningsanslag. I de Korta kurserna minskade
antal deltagarveckor med 9 procent.
Ca 170 studerande deltog i genomsnitt per termin i folkhögskolans långa kurser i form av Individuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för
skolornas undervisningskostnader.
Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för ca 11 procent av folkhögskolornas totala
verksam­het mätt i deltagarveckor. Regeringens
arbetsmarknadspolitiska satsning Studiemotiverande folkhög­skolekurs, som initierades 2010,
utgör den största kurstypen inom uppdragsutbildningen, med 43 300 deltagarveckor. Nära 3 900
deltog i denna kurs under 2012.
Inom Övriga uppdragsutbildningar, vilka i
regel avser kurser som genomförts på uppdrag
av och finansierats via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar, genomfördes
39 000 del­tagarveckor – en ökning med 51 procent. Här återfinns också Yrkeshögskoleutbildningar.
Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt närmare 2 800 Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt ca 240 000 deltagare, varav 44 procent var män och 56 procent kvinnor.
28
Särskilda kurser
2012
Deltagare födda utomlands
Utrikes födda deltagare utgjorde 30 procent av
deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Nära
var fjärde deltagare i Allmän kurs var född utomlands med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd p.g.a. svårigheter i svenska språket.
I de Särskilda kurserna var andelen utrikes
födda deltagare 8 procent, medan 4 procent var
utrikes ­f ödda med behov av särskilda pedagogiska
insatser som stöd p.g.a. svårigheter i svenska språket.
Deltagare med funktionsnedsättning
Många folkhögskolor har utvecklat verksamhet
anpassad till deltagare med specifik funktionsnedsättning. På andra skolor ingår deltagare med
funktionsnedsättning i den allmänna verksamheten (se Tabell 12).
I den Allmänna kursen hade 25 procent av deltagarna någon form av funktionsnedsättning och
6 procent var dyslektiker. Sammantaget utgjorde
deltagare med funktionsnedsättning, inklusive
dyslexi, 31 procent av deltagarna i Allmän kurs
under höstterminen. I Särskilda kurser hade
11 procent av deltagarna funk­tionsnedsättning.
Med dyslexi inräknat var andelen 13 procent.
Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde
16 procent av deltagarna totalt i de långa kurserna.
Där­utöver var 3 procent av deltagarna totalt dyslektiker. I de korta kurserna utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning 11 procent av
deltagarna under höstterminen. Antal deltagare
med funktionsned­sättning visar en stor kontinuitet
över åren.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Tabell 12. Deltagare med funktionsnedsättning i Långa och Korta kurser
Allmän kurs
Hösttermin
Deltagare
– med funktionsnedsättning
andel i %
– dyslektiker
andel i %
Funktionsnedsättning totalt
andel i %
Summa
lång kurs
Särskilda kurser
Korta kurser
2012
2011
2010
2012
2011
2010
2012
2012
2011
2010
11 270
11 825
12 022
16 998
16 095
15 833
28 268
44 291
48 983
48 362
2 780
25
2 824
24
2 819
23
1 882
11
1 864
12
1 825
12
4 662
16
4 955
11
5 923
12
5 665
12
686
6
728
6
809
7
256
2
331
2
336
2
942
3
23
0
15
0
27
0
3 466
31
3 552
30
3 628
30
2 138
13
2 195
14
2 161
14
5 604
19
4 978
11
5 938
12
5 692
12
Not. Gruppen utlandsfödda med brister i svenska språket räknas inte in i kategorin dyslektiker/språkliga funktionsnedsättningar.
Tabell 13. Deltagare med funktionsnedsättning i långa kurser
Allmän kurs
Höstterminen
Summa
lång kurs
Särskilda kurser
2012
2011
2010
2012
2011
2010
2012
Rörelsehinder
Synskada
Hörselskada
Döv
Dövblind
Utvecklingsstörning
Hjärnskadad i vuxen ålder
Psykiskt funktionshinder
Medicinskt funktionshinder
Aspergers, DAMP m fl
Dyslexi
96
30
40
158
12
193
30
962
219
1 040
686
106
33
58
121
20
256
48
1 050
286
846
728
129
18
52
119
22
288
62
1 171
302
656
809
141
43
57
6
0
352
91
555
327
310
256
128
43
77
7
13
353
77
559
324
283
331
134
61
62
7
16
289
38
664
306
248
336
237
73
97
164
12
545
121
1 517
546
1 350
942
Totalt
3 466
3 552
3 628
2 138
2 195
2 161
5 604
Kursinriktning i långa kurser
De mest framträdande kursinriktningarna i Allmän kurs är Allmän, bred inriktning och Allmän
inrikt­ning, dominerad av basämnen (svenska,
matematik, samhällskunskap och engelska).
Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning.
I de Särskilda kurserna är det estetiska ämnesområdet dominerande med 40 procent av deltagar­
veckorna, eller 22 procent av den totala långkursverksamheten. Till estetområdet räknas inrikt-
ningar som Bild, form och målarkonst, Musik,
Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och
konst­hantverk. Störst deltagarantal som enskilt
ämne har Musik med 2 150 deltagare under höstterminen (se Tabell 14 på nästa sida).
Utbildningsbakgrund för deltagare i
långa kurser
I den Allmänna kursen med behörighetsinriktning
i kärnämnen hade 87 procent av deltagarna kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium,
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
29
Tabell 14. Kursinriktningar i långa kurser – höstterminen
Deltagarveckor
Höstterminen
Antal deltagare 2012
2012
2011
2010
Totalt
Kvinnor
Män
Allmän, bred ämnesinriktning
Allmän, dominerad av basämnen
Musik
Bild, form och målarkonst
Religion och livsåskådningsfrågor
Fritidsledarutbildning
Scenisk konst (dans, film och teater)
Informationsverksamhet & mediautbildning
Friskvård
Slöjd och konsthantverk
Annan ledarutbildning inkl organisation
Språk Övrigt
Beteendekunskap, humaniora Övrigt
Övrigt
Svenska
Medicin, hälsa och sjukvård Övrigt
Internationella frågor, övrigt
Estetiska ämnen Övrigt
Samhällsvetenskap Övrigt
Samhällsfrågor, allmänt
Summa Övriga ämnen (< 4 000 dv)
142 520
33 430
33 540
25 260
18 340
14 900
14 610
12 180
9 810
10 960
8 880
8 500
7 480
7 180
6 110
6 760
4 690
5 890
4 630
4 110
32 070
137 040
38 440
33 520
24 210
18 730
15 260
13 550
12 430
10 870
10 440
8 270
8 140
7 200
7 170
7 020
5 680
5 080
5 060
4 770
4 110
30 910
134 930
43 080
32 180
24 630
20 100
15 580
13 580
12 690
11 010
12 330
8 320
8 150
6 610
6 610
7 140
5 750
5 670
6 500
4 980
3 940
30 690
8 810
2 010
2 150
1 650
1 610
840
830
730
740
760
900
650
600
640
520
480
400
380
510
420
2 740
5 010
1 190
990
1 230
1 000
390
500
420
570
620
590
500
490
410
420
340
280
260
380
300
1 740
3 800
820
1 160
420
610
450
330
310
170
140
310
150
110
230
100
140
120
120
130
120
1000
Totalt
411 850
407 900
414 470
28 370
17 630
10 740
Not. Värden avrundade till tiotal.
vilket motsvarar en ökning med 2 procentenheter
från föregående år. 79 procent hade kortare utbildning än 2-årigt gymnasium (se Tabell 15).
Av de Särskilda kursernas deltagare har 74 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt
gymnasium eller högre utbildning.
Av samtliga deltagare i långa kurser hade 50
procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt
gymnasium. Av dessa saknade 43 procent 2-årig
gymnasieutbildning. 3-årigt gymnasium var med
38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden.
Tabell 15. Utbildningsbakgrund i långa kurser, terminssnitt 2012 samt procent av deltagare
Kurstyp
Deltagare
Kvinnor
Män
Ejgr
Mgr
Ejgy
M2gy
M3gy
Mhö
Totalt
Allmän kurs
Särskilda kurser
Påbyggnadsutbildning
11 247
16 346
101
6 552
10 706
58
4 695
5 640
43
17
5
3
18
5
3
44
9
11
8
7
6
11
56
65
2
18
12
100
100
100
Summa
27 694
17 316
10 378
10
10
23
7
38
12
100
Not. Ejgr Ej grundskolekompetens
MgrGrundskolekompetens
Ejgy Grundskolekompetens samt påbörjad/avbruten ej fullgjord gymnasieutbildning
M2gy Allmän behörighet genom fullgjord 2-årig gymnasieutbildning (det vill säga motsvarande det gamla linjegymnasiet eller motsvarande inom folkhögskola/komvux)
M3gy Grundläggande behörighet genom fullgjord 3-årig gymnasieutbildning (eller motsvarande inom folkhögskola/komvux)
Mhö Högre utbildning
30
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Tabell 16. Andel deltagare i procent i långa folkhögskolekurser per kurstyp och ålder (höstterminen)
–18
18–24
25–29
30–45
46–60
60+
Totalt
2012
Allmän kurs
Särskilda kurser
Påbyggnadsutbildning
Antal deltagare per åldersgrupp
0
1
0
235
59
46
57
14 457
14
13
6
3 857
19
18
14
5 307
5
11
19
2 395
3
11
4
2 118
100
100
100
28 369
2011
Allmän kurs
Särskilda kurser
Påbyggnadsutbildning
Antal deltagare per åldersgrupp
0
1
0
169
56
49
70
14 563
15
12
5
3 711
20
18
9
5 180
5
10
12
2 294
4
10
4
2 083
100
100
100
28 000
2010
Allmän kurs
Särskilda kurser
Påbyggnadsutbildning
Antal deltagare per åldersgrupp
0
1
0
177
55
50
49
14 634
14
13
5
3 651
21
17
23
5 275
6
10
18
2 297
4
9
5
1 933
100
100
100
27 967
Tabell 17. Eftergymnasial yrkesutbildning – deltagarveckor helår och deltagare terminssnitt
2012
Typ av kursinriktning
Deltagarveckor
Deltagare
Kvinnor
Män
minst två år
Beteendekunskap, humaniora
Estetiska ämnen
Matematik, naturvetenskap
Medicin, hälsa och sjukvård
Samhällsvetenskap
Språk
Övriga ämnen
31 264
8 668
162
2 847
7 056
8 319
697
800
226
5
73
182
209
18
416
145
2
60
100
188
17
384
81
3
13
82
21
1
Summa
59 013
1 513
928
585
Beteendekunskap, humaniora
Estetiska ämnen
Matematik, naturvetenskap
Medicin, hälsa och sjukvård
Samhällsvetenskap
Språk
Teknik
Övriga ämnen
10 129
9 228
400
6 986
11 765
1 153
1 110
2 667
304
240
10
197
325
45
30
70
201
154
7
153
208
29
15
33
103
86
3
44
117
16
15
37
Summa
43 438
1 221
800
421
102 451
2 734
1 728
1 006
kortare än två år
Totalt
Åldersfördelning
Deltagare under 25 år ökar till 59 procent av deltagarna i de Allmänna kurserna, det vill säga med
3 procentenheter från tidigare år. I de Särskilda
kurserna utgör deltagare yngre än 25 år 47 procent
(se Tabell 16).
Yrkesutbildning i folkhögskolan
Folkhögskolorna har fått en allt tydligare roll i
förhållande till arbetsmarknaden. Folkhögskolorna genomför yrkesutbildningar inom ramen
för de ordinarie kurserna (se Tabell 17). Ett mindre antal av dessa genom­f örs på den gymnasiala
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
31
nivån, t.ex. Personlig assistent och Turistguide.
De flesta yrkesutbild­ningarna är eftergymnasiala i
fråga om inträdeskrav och innehåll.
Bland de längre yrkesutbildningarna är Fritidsledarutbildning, Språk, Informationsverksamhet
& media­utbildning, Scenisk konst (dans, film och
teater) och Beteendekunskap de fem som samlar
flest deltagare och deltagarveckor.
Av yrkesutbildningar kortare än två år är inriktningar med flest deltagare och deltagarveckor
Informationsverksamhet & mediautbildning,
Friskvård, Annan ledarutbildning inkl organisation, Fritidsledarutbildning och Bild, form och
målarkonst.
På den eftergymnasiala nivån studerar i genomsnitt drygt 2 700 deltagare per termin.
Några folkhögskolor har bedrivit utbildningar
inom Yrkeshögskolans ram.
Uppföljning
Folkbildningsrådet ska följa upp studieförbundens
och folkhögskolornas verksamhet i förhållande till
statens syften och prioriterade verksamhetsområden för statsbidraget samt utifrån de villkor som
Folkbildningsrådet beslutat för att statsbidrag ska
utgå till verksamheten.
En uppföljning av studieförbundens och folkhögskolornas årsredovisningar har gjorts i syfte
att följa upp att årsredovisningarna innehåller det
som anges i statsbidragsvillkoren avseende statistik över den samlade verksamheten och ekonomisk redovisning. Uppföljningen visar att samtliga årsredovisningar har en tydlig ekonomisk
redovisning. Några folkhögskolor har behövt komplettera den statistiska verksamhetsredovisningen.
Folkbildningsrådet har sedan 2010 enligt avtal
med SPSM följt upp att folkhögskolornas årsredovisningar innehåller de uppgifter som är villkorade för förstärkningsbidraget.
32
Risk- och väsentlighetsanalys samt utveckling
av internkontroll i studieförbund och folkhögskola
I november 2011 fastställde Folkbildningsrådets
styrelse statsbidragsvillkor för år 2012. I dessa
förtydligades att studieförbund och folkhögskolor från och med 2012 skulle pröva former för hur
verksamheten kan bedömas utifrån en risk- och
väsentlighetsanalys. Redovisning av arbetet görs i
årsredovisning 2012. Studieförbund och folkhögskolor ska även fortsättningsvis arbeta med riskoch väsentlighetsanalyser för att förhindra att
statsbidraget används på ett felaktigt sätt.
Redovisningen av risk- och väsentlighetsanalysarbetet bygger på dokumentation från
uppföljnings­besöken som Folkbildningsrådet gjorde 2012 på tio folkhögskolor, tio lokala
studieförbundsavdel­ningar och studieförbundens
förbundskanslier. Vidare används som underlag
dokumentation från de två arbetskonferenser, för
studieförbund och folkhögskolor, som Folkbildningsrådet anordnade våren 2012 där risk- och
väsentlighetsanalys och internkontroll behandlades. Många studieförbund och folkhögskolor
började strukturerat använda risk- och väsentlighetsanalys 2012 vilket minskar möjligheterna att
urskilja tydliga resultat av arbetet redan första året.
Studieförbunden och folkhögskolorna använder
sig av olika metoder. Hälften av studieförbunden
använder sig av SWOT-analyser, inklusive COSOmodellen. Studieförbundens intresseorganisation, Folkbildningsförbundet, har sammanställt ett
arbetsdokument om risk- och väsentlighetsanalys i
folkbildningsverksamheten, som studieförbunden
använder.
Studieförbunden gör årligen en särskild granskning av minst 5 procent av sin totala verksamhet.
Granskningen innefattar intervjuer med deltagare, cirkelledare och medarbetare, granskning
av medlems- och samarbetsorganisationer, Kulturprogram, och deltagarlistor samt sammanställning av avvikelser som sedan återrapporteras till verksamheten. Vidare följer man upp nya
medlemsorganisa­tioner och föreningar, liksom
verksamhet som varierar mycket under kort tid.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Stöd för egna rimlig­hetskontroller finns utvecklade i det administrativa system, som merparten
av studieförbunden använder. Vid inrapportering
till SCB valideras data ytterligare. Avdelningar,
som blivit granskade, erbjuds kompetensutveckling av sitt förbund inom områden där brister hittats. Avvikelser återkopplas även via Folkbildningsförbundets nationella etikgrupp med företrädare för studieförbunden. Resultaten från internkontrollen synliggörs på studieförbundens intranät
och integreras i ledar-, personal-, samt förtroendemannautbildningar.
Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbunden arbetar alltmer proaktivt med egna rimlighets­
bedömningar inför inrapportering av uppgifter till
SCB och Folkbildningsrådet. Detta har lett till att
avvikelser i verksamheten upptäcks tidigare. Folkbildningsrådet konstaterar att justeringar av inrapporterad verksamhet inom studieförbuden stadigt
minskat mellan åren 2004 och 2012.
Folkhögskolorna är alla lokala organisationer
som i vissa fall har filialer på annan ort. Folkhögskolornas främsta åtgärder inom internkontrollen finns inom den ekonomiska uppföljningen/
granskningen. Enligt folkhögskolorna används
liknande metoder för granskning under styrelsemöten, strategiska planeringar och vid andra former av kvalitetssäkringar.
Folkhögskolorna rapporterar kontinuerligt uppgifter om statsbidragsberättigad verksamhet till
Folkbildningsrådet, SCB, CSN, SPSM, landsting/
regioner, med flera. Före inrapportering görs en
rimlighetsbedömning av uppgifterna som ska
redovisas. Registrerade uppgifter valideras redan
vid inmatning i det administrativa system som
används, och kontrolleras av SCB innan uppgifterna når Folkbildningsrådet. Folkhögskolornas
omfattande verksamhetsrapportering utgör ett
viktigt underlag i Folkbildningsrådets uppföljning
av att statsbidraget används på ett korrekt sätt.
Folkbildningsrådet konstaterar att sedan 2011,
då statsbidragsvillkoret om folkhögskolornas
intern­kontroll infördes, har folkhögskolorna
arbetat mer strukturerat och systematiserat med
internkontroll.
Särskilda rapporter till regeringen
Kvalitetsarbetet inom folkbildningen 2012
Rapporten bygger dels på folkhögskolornas och
studieförbundens svar på en enkät, dels på Folkbildningsrådets uppföljningsbesök. I rapporten
beskrivs hur bidragsmottagarna uppmärksammar statens syften med statsbidraget till folkbildningen, samt systematiken kring och resultaten av
studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete.
Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolan 2011–2012
Uppgifter om i vilken grad deltagare vid folkhögskolor har avbrutit utbildningarna samt i vilken grad deltagarna erhåller studieomdömen och
behörighetsintyg har sammanställts och presenterats i rapporten Studieomdöme, behörigheter och
avbrott i folkhögskolan 2011–2012. 47 procent av
deltagarna i Allmän kurs – 5 579 av 11 825 erhöll
omdömen.
Kommunernas och landstingens/regionernas
bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2012
Rapporten visar att kommunernas generella stöd
till studieförbunden 2011 var 336 miljoner kronor.
Till detta kommer riktade bidrag med 12,5 miljoner kronor. 17 kommuner gav 2011 inga bidrag till
studieförbunden. År 1992 motsvarade kommunbidraget 55 procent av statens bidrag till studieför­
bunden. År 2011 var motsvarande andel 20 procent.
Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden inklusive stödet till länsbildningsförbunden 2011 var 275 miljoner kronor. Till detta kommer riktade bidrag med ca 15 miljoner kronor. År
1992 mot­svarade landstingsbidraget 27 procent av
statens bidrag till studieförbunden. År 2011 var
motsvarande andel 17 procent.
Landstingens/regionernas bidrag till rörelsefolkhögskolornas verksamhet var 152 miljoner
kronor 2011 och bidraget till landstings-/regionfolkhögskolorna var 410 miljoner kronor. Totala
stödet till folkhögskolorna inklusive interkommunal ersättning var 650 miljoner kronor.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
33
Uppföljningsbesök
Folkbildningsrådet har gjort lokala uppföljningsbesök på tio folkhögskolor, tio lokala
studieförbunds­enheter och hos samtliga tio centrala studieförbundskanslier. Folkbildningsrådet
har vid besöken följt upp arbetet med riskbedömning/riskanalys och hur man tagit fram åtgärder
som kan minimera eller eliminera dessa risker.
Uppföljningsbesöken vid studieförbunden visar
att det finns ett växande engagemang att nå utrikes födda personer som har problem med svenska
språket. Besöken visar också att studieförbunden i
hög grad satsar på utbildning för cirkelledare och
personal.
Studieförbunden har börjat arbeta med risk- och
väsentlighetsanalys och anser att det hör samman
med kvalitetsarbete och internkontroll. Folkbildningsrådet konstaterade vid uppföljningsbesöken
att studie­f örbunden har börjat dokumentera arbetet med risk- och väsentlighetsanalys.
Uppföljningsbesöken vid folkhögskolorna
visar att samtliga uppfyller grundvillkoren i
statsbidrags­villkoren för 2012. Vidare upprättar samtliga folkhögskolor verksamhetsplan och
andra styrdokument i enlighet med statsbidragsvillkoren. Egna verksamhetsmål som definieras i
linje med statsbidrags­villkoren följs alltid upp.
Samtliga folkhögskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Folkhögskolorna har påbörjat
ett arbete med risk- och väsentlighetsanalys. Folkbildningsrådet konstaterar att det arbetet behöver
struktureras och dokumenteras.
De tio folkhögskolor som besöktes vänder sig
i stor utsträckning till utrikes födda. De arbetar
med integrationsfrågor men det är endast två av
skolorna som tydligt definierat begreppet integration och som har tydliga målsättningar för arbetet
med integration.
Samtliga besökta folkhögskolor har någon form
av studerandeinflytande och de studerande uppgav
att de hade stora möjligheter att påverka studiernas upplägg och skolgemensamma frågor.
Sammantaget visar uppföljningsbesöken att
kopplingen till statens syften och prioriterade
verksamhets­områden för folkbildningsanslaget
34
märks allt mer i folkhögskolornas och studieförbundens planerings- och uppföljningsarbete. För
studieförbunden utgör förankringsarbetet mellan
lokal och central nivå en viktig förutsättning för
ett fungerande kvalitetsarbete, något som allt mer
funnit sina former.
Uppföljningar
Rapporten Folkhögskolornas ekonomi 2011 visar
resultatet för folkhög­skolornas totala verksamhet
och för de fyra områdena Folkhögskoleverksamhet, Uppdrags- och projektverksamhet, Konferens- och övrig verksamhet samt Arbetsmarknadsprojekt.
Folkhögskolornas totala omsättning uppgick
2011 till 3,7 miljarder kronor. Folkhögskolornas
samlade resultat ökade mellan 2010 och 2011 med
7 miljoner kronor – från ett överskott på 25 miljoner kronor till ett överskott på 32 miljoner kronor. Det är rörelsefolkhögskolorna som ökat sitt
överskott mest främst beroende på att resultatet
av arbetsmarknadsprojekt/SMF och av konferensoch övrig verksamhet förbättrats. För landstingsfolkhögskolorna är det en försämring av resultatet
främst beroende på ett ökat underskott i folkhögskoleverksamheten.
Rapporten Studieförbundens ekonomi 2011 visar
resultatet på lokal-, regional-, och förbundsnivå
för all verksamhet och för den bidragsberättigade
folkbildningsverksamheten. Dess­utom redovisas
på lokal nivå resultatet av annan verksamhet och
lokalavdelningarnas samlade resultat.
Studieförbundens totala omsättning uppgick
2011 till 4,8 miljarder kronor. Studieförbundens
samlade resultat är betydligt lägre 2011 än 2010,
från ett överskott på 47,5 miljoner kronor till ett
överskott på 7 miljoner kronor. Försämringen av
resultatet är kopplat till folkbildningsverksamheten.
Rapporten Söktryck i folkhögskolan höstterminen
2012 innehåller uppgifter om hur rekryteringen
till folkhögskolornas verksamhet utvecklas. Till
den Allmänna kursen sökte i medeltal 1,9 perso-
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
ner per planerad plats vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Till de Särskilda kurserna
sökte 2,4 per planerad plats vilket innebär en liten
ökning jämfört med föregående år. 25 procent
av skolorna uppger att antalet deltagare som är
arbetslösa har ökat vilket innebär en fördubbling
jämfört med föregående år. En majoritet av folkhögskolorna anger att söktrycket är oförändrat
jämfört med föregående år.
Rapporten Lärartjänster i folkhögskolan kalenderår 2012 har sammanställts med uppgifter om
lärar­täthet i mått av helårstjänster per 100 helårsstuderande och helårstjänster per 1 000 deltagarveckor.
I den Allmänna kursen var antalet helårstjänster
per 100 helårsstuderande 7,2 (7,5 år 2011). Därutöver finansierades 2,7 helårstjänster per 100 helårsstuderande med förstärkningsbidrag. Sammanlagt användes 2 431 helårtjänster jämfört med 2
361 verksamhetsåret 2011. I den Allmänna kursen
användes 1 114 helårstjänster, varav 300 tjänster
för förstärkta pedagogiska insatser i verksamhet
med deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket.
Rapporten Folkhögskolans pedagogiska personal
2012 har sammanställts med uppgifter insamlade
av SCB på uppdrag av Folkbildningsrådet. Skolledare, lärare samt studie- och yrkesvägledare med
40 procent tjänsteomfattning eller mer, som var
tillsvidareanställda, visstidsanställda eller timanställda under minst en termin utgjorde underlag
för inrapporteringen. I den behörighetsgivande
Allmänna kursen har 76 procent lärarexamen fördelat på 29 procent folkhögskollärarexamen och
47 procent annan lärarexamen.
En kartläggning av Folkhögskolornas internatverksamhet har påbörjats och avrapporteras i
februari 2013.
Ett möte för studieförbundens rapporteringsansvariga och två möten med studieförbundens
ekonomi­ansvariga har genomförts. För första
gången har de tidigare fysiska kursdagarna för
folkhögskolans administrativa personal ersatts
av att information och föreläsningar funnits tillgängliga på Folkbildningsrådets webbplats för alla
intresserade.
Nationell utvärdering
Utgångspunkter och förutsättningar
Folkbildningsrådets arbete med nationella utvärderingar utformas med utgångspunkt i en femårig strategi för perioden 2010–2014 som utgår
från folkbildningspropositionens intentioner. De
nationella utvärderingarna inriktas mot att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt som
folkbildnings­verksamhet inriktas mot statens
syften. Även folkbildningens förutsättningar att
arbeta mot dessa samhällseffekter belyses.
Som stöd i det strategiska arbetet med de nationella utvärderingarna har Folkbildningsrådet
inrättat en rådgivande expertgrupp som består av
personer med forsknings- och utvärderingskompetens samt av representanter från medlemsorganisationerna. Ordförande är riksdagsledamot.
Pågående och avslutade insatser under 2012
Utvärdering av bidragsmodeller till studieförbund och folkhögskolor
2012 infördes nya fördelningsmodeller för statsbidrag till studieförbunden respektive folkhögskolorna. Båda fördelningsmodellerna utvärderas.
Planeringen av utvärderingen startade under 2009.
Utvärderingsarbetet påbörjades 2010 och pågår till
2014.
I juni 2012 presenterades den första av tre delrapporter inom denna utvärdering. Denna handlade om planeringen och framtagandet av de nya
bidragsmodellerna. Vid halvårsskiftet 2013 kommer del­rapport 2, som behandlar implementeringen.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
35
Utvärdering av folkhögskolornas relationer till
huvudmännen
Under 2011 och 2012 genomfördes en nationell
utvärdering av folkhögskolornas relationer till sina
huvudmän. Den avrapporterades i december 2012.
Utvärderingar av studieförbundens kultur­
program
Tre nationella utvärderingar av studieförbundens
kulturprogram har startat under 2012. Den första utvärderingen, som behandlar kulturprogrammens betydelse för kommunerna, avrapporteras i
juni 2013. Den andra – kulturprogrammens betydelse för deltagarna – kommer i oktober 2013.
Den tredje – kulturprogrammens betydelse för de
medverkande avslutas 2014.
Kartläggning av folkhögskolans lärare
En kartläggning av folkhögskolans lärare startade
under hösten 2012. Syftet med kartläggningen är
att ge en bild av vilka folkhögskolans lärare är,
vilka kompetenser de har, samt av lärarnas och
skolled­ningarnas syn på lärarnas arbete och kompetensbehov. Centrala villkor för lärarnas arbete
ska belysas. Kartläggningen ska även visa på
innebörden i lärarprofessionen – dvs. vilka uppgifter som ingår i arbetet. Resultaten av kartläggningen ska analyseras i relation till folkbildningens fyra syften. Den avrapporteras i juni 2013.
Kartläggning av studieförbundens cirkel­
ledare
En kartläggning av studieförbundens cirkelledare
startade under hösten 2012. Syftet är att ge en bild
av vilka cirkelledarna är, vilka kompetenser de
har, samt av cirkelledarnas och studieförbundens
syn på cirkelledarnas uppdrag. Centrala villkor
för cirkelledarnas uppdrag/arbete belyses. Resultaten av kartläggningen analyseras i relation till
folkbildningens fyra syften. Den avrapporteras i
juni 2013.
36
Planerade och förberedande insatser
Studiecirkeldeltagare 2013
Folkbildningsrådet utför med jämna mellanrum
undersökningar bland studieförbundens cirkeldel­
tagare. Fyra stycken har genomförts sedan 1994.
Den senaste publicerades 2009. Under 2012 har
planeringen av nästa undersökning påbörjats.
Denna kommer att genomföras under 2013, bland
2012 års cirkeldeltagare och inriktas mot folkbildningens fyra syften.
Metautvärdering 2014
I enlighet med strategin för nationella utvärderingar sammanfattas resultaten av 2010–2014 års
utvärderingar i en metautvärdering som genomförs 2014. Denna fungerar samtidigt som underlag
för planeringen av nästa utvärderingscykel. Förberedelserna inför metautvärderingen har påbörjats
under hösten 2012.
Resultatet av Folkbildnings­rådets
uppföljningsverksamhet och
utvärderingsinsatser
Det finns i praktiken inga entydiga och allmänt
tillämpade definitioner av vad som skiljer en
”utvärdering” från en ”uppföljning” eller ”kvalitetsarbete”. Därmed finns inte heller en absolut
gräns som visar var uppföljning övergår till att
bli utvärdering eller vilken skillnaden är mellan
utvärdering och kvalitetsarbete. Den praktiska
innebörd som ges de tre begreppen varierar mellan verksamheter, sammanhang och organisationer/myndigheter.
Den lösning som Folkbildningsrådet valt innebär att de olika verksamheterna knyts samman.
Arbetet inom kansliets enheter för verksamhetsuppföljning, bidragsfördelning respektive nationell utvärdering samplaneras i relevanta delar.
Samtidigt som verksamhetsuppföljningar och
nationella utvärderingar har delvis olika inriktning utformas de så att de kompletterar varandra.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Sammantagna utgör de olika uppföljnings- och
utvärderingsaktiviteterna en gedigen faktabas
som används i Folkbildningsrådets arbete med att
sprida information om, kontrollera och utveckla
studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter.
Resultat av uppföljningsarbetet
Varje år genomförs ett antal olika uppföljningsaktiviteter:
• Insamling, analys och avrapportering av
­statistik rörande studieförbundens och folk­
högskolornas verksamheter och deltagare.
• Insamling, analys och avrapportering av
­statistik rörande studieförbundens och folk­
högskolornas ekonomi.
• Uppföljning, analys och avrapportering
av ­studieförbundens och folkhögskolornas
kvalitets­arbete.
• Uppföljning, analys och avrapportering av
­studieförbundens och folkhögskolornas försöksoch utvecklingsarbete.
• Uppföljning, analys och avrapportering av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor.
• Uppföljning, analys och avrapportering av
­studieförbundens och folkhögskolornas internkontroll.
• Uppföljningsbesök vid tio folkhögskolor, tio
studieförbunds lokala enheter och samtliga tio
förbundskanslier.
• Insamling, analys och avrapportering av statistik rörande studieomdömen, söktryck, studieavbrott, lärartjänster samt övrig pedagogisk personal inom folkhögskolan.
Folkbildningsrådets uppföljningsinsatser innebär
att studieförbundens och folkhögskolornas olika
verksamheter följs kontinuerligt under året.
Varje år initierar Folkbildningsrådet, med
utgångspunkt i uppföljningsdata, ett antal egna
kontroller av studieförbundens och folkhögskolornas inrapporterade verksamhet.
Uppföljningsdata tjänar även som underlag för
fördelning av statsbidraget och även för kommun
och landstings-/regionbidrag. De statistiska uppgifter som samlas in utgör dessutom ett centralt
underlag i den samlade bedömningen av folkbildningens samhällseffekter som Folkbildningsrådet
varje år redovisar till regeringen.
Uppföljningsdata används av studieförbund och
folkhögskolor för planering och utveckling av de
lokala verksamheterna. Uppföljningsdata publiceras i skriftliga rapporter som finns tillgängliga på
Folkbildningsrådets webbplats. Information om
Folkbildningsrådets uppföljningsrapporter sprids
till studieförbund och folkhögskolor genom Folkhögskole- och Studieförbundsaktuellt, vid konferenser, seminarier och genom deltagande i medlemsorganisationernas samlingar.
För att ytterligare uppmärksamma studieförbund och folkhögskolor på det uppföljningsmaterial som finns, för att skapa intresse och för att på
så sätt säkra att studieförbund och folkhögskolor
använder sig av materialet, genomförs regelbundet informationsmöten och seminarier riktade till
verksamma vid studie­f örbund och folkhögskolor.
För studieförbunden genomförs särskilda träffar
med ekonomiansvariga, rapporteringsansvariga
och kvalitetsansvariga och för folkhögskolorna
med kvalitetsansvariga och rapporteringsansvariga.
Resultat av de nationella utvärderingarna
I Folkbildningsrådets nationella utvärderingar
flyttas fokus från enskilda folkbildningsaktörer
och -aktiviteter till folkbildningens mer generella
roll och betydelse i samhället.
Syftena med statens bidrag till folkbildningen
ställs i centrum. De nationella utvärderingarna
under­söker om den statsbidragfinansierade folkbildningen bidrar till att demokratin stärks och
utvecklas, om den ger människor möjlighet att
påverka sin livssituation och skapar samhällsengagemang, om den bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja samhällets bildnings- och
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
37
utbildningsnivå, samt om den bidrar till att bredda
intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
Inom den vida ram som statens övergripande
syften utgör, inriktas enskilda nationella utvärderingar mot frågor av särskild relevans för folkbildningen. Under 2000-talet har särskild uppmärksamhet ägnats åt användningen av informationsteknik inom folkbildningen, folkbildningens
betydelse för lokal utveckling, folkbildningens
deltagare samt folkbildningen i ett mångkulturellt perspektiv. Även studieförbundens och folkhögskolornas betydelse som resurs för det civila
samhällets organisationer har uppmärksammats.
Utvärderingarna bidrar därmed till att det inom
studieförbund och folkhög­skolor skapas uppmärksamhet och diskussion kring dessa frågor.
Utvärderingarna vilar i varierande utsträckning
på data från Folkbildningsrådets uppföljningar
och påverkar därigenom framför allt delar av den
statistiska datainsamlingen. De nationella utvärderingarna tjänar i sin tur som utgångspunkt för
den samlade analys av folkbildningens samhällseffekter som Folkbildningsrådet varje år redovisar
till regeringen.
Varje utvärderingsrapport presenteras vid seminarium för Folkbildningsrådets styrelse – som
information och kompetensutveckling, men även
som underlag för styrelsens arbete – samt vid konferenser för studieförbund och folkhögskolor och
vid interna seminarier för Folkbildningsrådets
kansli.
Folkbildningsrådet har inget forskningsuppdrag.
I utformningen av de nationella utvärderingarna
markeras en tydlig åtskillnad mellan utvärdering
och forskning. Folkbildningsrådet arbetar dock
aktivt för att resultaten från utvärderingarna ska
bidra till forskning och annan kunskapsuppbyggnad inom folkbildningsområdet. Företrädare för
Folkbildningsrådet ingår i flera forskningsnätverk.
Folkbildningsrådet finansierar även vissa forskningsartiklar och forskningsansökningar som bygger på resultaten av de nationella utvärderingarna.
38
Samlad bedömning
Bedömning av samhällsbetydelse –
bedömning av kvalitet
Folkbildningens samhällsbetydelse
Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts.
Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet
ska bedöma handlar om folkbildningens betydelse
för samhällsutvecklingen i mycket vid mening.
Folkbildningens kvaliteter
Folkbildningsrådet ska även varje år särskilt kommentera de uppföljnings- och utvärderingsinsatser
som görs avseende folkbildningsverksamhetens
kvalitet.
Kvalitet på samhällsnivå
Ett värde – en kvalitet – uppstår i ett sammanhang. Folkbildningens kvaliteter bestäms i relation
till de behov, krav och förväntningar som regering och riksdag, deltagare och allmänhet ställer på
den, och som sammanfattas översiktligt i statens
syften med statsbidraget. Ett första sätt att identifiera kvaliteter i folkbildningen är med andra ord
att undersöka om statens syften uppfylls. Då handlar det om en analys av folkbildningens kvaliteter
på samhällsnivå.
Kvalitet på verksamhetsnivå
Mer konkret handlar kvaliteten om de sätt som
studieförbund och folkhögskolor väljer att arbeta
på – inklusive den interna organisationen ­– och
det innehåll som folkbildningen ges. Studieförbund och folkhögskolor är inte vilka utbildningsanordnare, kulturinstitutioner eller civilsamhällsaktörer som helst. Folkbildningens organisationer,
arbetssätt och förhållningssätt ska vara folkbildningsmässiga och utgå från deltagarnas behov och
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
intressen. I analogi med statens syften ska de vara
demokratiska, (samhälls)engagerande, individstärkande, kompetens- och behörighetsgivande,
innehålla kulturaktiviteter och ge utrymme för
kulturutövande. Då handlar det om kvaliteter på
verksamhetsnivå.
Folkbildningens kvalitetsarbete
Syftena uppmärksammas i folkbildningens kvalitetsarbete, dvs. folkhögskolor och studieförbund
formulerar mål, genomför insatser och utvärderar mål och insatser i relation till statens syften
med statsbidraget till folkbildningen. Det visar
den uppföljning av folkbildningens kvalitetsarbete
som Folkbildningsrådet genomfört under 2012.
Folkhögskolorna rapporterar förbättringar i första
hand inom verksamhet som bidrar till att utjämna
utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Studieförbunden ser den
tydligaste kvalitetsutvecklingen inom kulturområdet och i verksamheter med anknytning till demokratisyftet.
Perspektiv på syftesuppfyllelse och kvalitet
Frågan om statens syften uppfylls eller inte kan
inte mätas med precision. Dessa syften, och därmed kvaliteten i folkbildningens verksamheter på
samhällsnivå, är brett formulerade och handlar
om företeelser i samhället – demokrati, samhällsengagemang, deltagande, bildning, etc. – som är
svåra att definiera på ett sätt som gör dem utvärderingsbara. Syftesuppfyllelse kan indikeras, men
sällan bevisas i strikt eller generell mening.
Folkbildningsrådet har valt att studera folkbildningens konkreta verksamheter i olika perspektiv,
och att sätta dessa i relation till statens syften. De
båda analysnivåerna hör samman. Kvaliteten i den
konkreta verksamheten indikerar och ger förutsättningar för kvalitet – syftesuppfyllelse – på samhällsnivå.
Folkbildningsrådet har valt följande perspektiv:
• Syfte 1: Stärka och utveckla demokratin
– Folkbildningens olika deltagare
– Folkbildningen som mötesplats
– Flexibelt lärande – en fråga om demokrati
– Folkbildningens lärare och cirkelledare
• Syfte 2: Göra det möjligt för människor att
påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
– Folkbildning i hela landet
– Folkbildningens lokala och regionala villkor och betydelse
– Samhällsengagemang via medlemsorganisationer och huvudmän
• Syfte 3: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i
samhället
– Folkbildning som medborgarbildning
– Folkhögskolan som valmöjlighet och väg
vidare
– Folkbildning, validering och NQF/EQF
• Syfte 4: Bidra till att bredda intresset för och
öka delaktigheten i kulturlivet
– Sveriges största kulturarena
– Många kulturprogram
– Fler musikcirklar – männen dominerar
– Kultur, hälsa och folkbildning
Perspektiven är härledda ur Folkbildningsförordningen och anknyter till folkbildningens prioriterade verksamhetsområden. Som underlag för analysen har i första hand Folkbildningsrådets nationella utvärderingar och uppföljningar använts,
samt den statistik som studieförbund och folkhögskolor rapporterat in under året.
Folkbildningsrådets bedömningar sammanfattas
i inledningen av varje avsnitt. Därefter presenteras de underlag som legat till grund för respektive
bedömning.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
39
Syfte 1:
Stärka och utveckla demokratin
Ett av de viktigaste skälen till varför staten stödjer
folkbildningen är att man vill främja en demokratisk grundsyn och demokratisk utveckling i samhället. Att studieförbund och folkhögskolor fungerar som krafter i demokratins tjänst ses som en av
folkbildningens mest grundläggande kvaliteter.
Detta arbete förutsätts ske med demokratiska
förhållningssätt och arbetsformer, och utföras
av demokratiskt organiserade studieförbund och
folkhögskolor.
Folkbildningens olika deltagare
Folkbildningsrådets bedömning
För att kunna bidra till att stärka demokratin
behöver folkbildningen nå ut till olika grupper
i samhället. Den heterogena deltagargruppen
är en av folkbildningens främsta kännetecken
och kvaliteter.
Folkbildningen samlar deltagare i olika åldrar. De yngre söker sig framför allt till folkhögskolans långa kurser för att få behörigheter till vidare studier eller jobb, och till studieförbundens estetiska verksamheter för att
utveckla sina intressen. Medelåldern bland
folkhögskolans deltagare i långa kurser har
sjunkit under senare år, framför allt inom
Allmän kurs, som därmed blivit mer åldersmässigt homogen. Detta är en trend som folkhögskolan behöver uppmärksamma, eftersom
den innebär att förutsättningarna för lärande
och undervisning förändras.
Flera undersökningar visar att dagens
ålderspensionärer lever ett aktivt liv med
många sociala kontakter, och att detta är en
hälsobefrämjande livsstil. Åtskilliga söker sig
till studieförbunden. Folkbildningens deltagare med högst medelålder finns i studiecirklarna. De äldres andel har dessutom ökat och
många återkommer år efter år. Att folkbildningen på det här sättet når ut till landets äldre
40
är i linje med befolkningsutvecklingen och
innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhälsan inom dessa grupper.
Jämfört med andra utbildningsanordnare
når folkbildningen många deltagare med funktionsnedsättning. I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 beskriver
dessa deltagare tiden vid folkhögskolan som
i huvudsak positiv, lärorik och utvecklande.
Men efter att de avslutat sina studier har deltagare med funktionsnedsättning svårare att
få jobb och de studerar inte vidare i lika stor
utsträckning som andra. Folkbildningens
insatser kan inte kompensera för de hinder
som deltagarna möts av i arbetsmarknad och
de formella utbildningssystemen.
Folkhögskolan är ett frivilligt utbildningsalternativ, och en egen skolform i det svenska
utbildningssystemet, dit människor söker sig
av egen kraft och vilja. Den jämförelsevis
höga andelen utrikes födda deltagare är ett
kvitto på att folkhögskolan uppfattas som ett
attraktivt utbildningsalternativ oavsett deltagarnas härkomst.
Ungefär en fjärdedel av cirkeldeltagarna
deltog i en Studiecirkel för första gången
2012. Andelen män är högre bland de nya, och
utbildningsnivån något högre. Studieförbundens nya cirkeldeltagare är jämförelsevis ofta
födda i utlandet och bor i städer eller förorter.
De nya deltagarna visar inom vilka delar av
befolkningen som studieförbunden mötts av
ett nytt eller förnyat intresse under året.
Deltagarnas ålder
Folkbildningens deltagare är en mångfacetterad
grupp. I Folkbildningsrådets undersökning Studiecirkeldeltagare 2008 skiljer det 82 år mellan den
yngste och äldste. Deltagarna var mellan 13 och
95 år gamla.
Studieförbund och folkhögskolor vänder sig till
delvis olika åldersgrupper. Folkhögskolornas deltagare är i allmänhet yngre än studieförbundens.
Tendensen under senare år är att medelåldern
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
sjunker inom Allmän kurs och höjs inom den Särskilda kursen. Under 2012 var 59 procent av deltagarna i de Allmänna kurserna yngre än 25 år. Det
är en ökning med 2 procentenheter jämfört med
året innan. Inom de Särskilda kurserna var andelen 46 procent, och det är en minskning med 3
procentenheter. Ungefär 8 procent av deltagarna i
långa kurser var äldre än 60 år. 7 8
Studieförbundens deltagare är i allmänhet äldre.
Gruppen som var yngre än 25 år utgjorde under
2012 22 procent av cirkeldeltagarna och deltagarna i Annan folkbildningsverksamhet sammanräknade, och 16 procent av cirkeldeltagarna.
Av cirkeldeltagarna var samtidigt 36 procent av
deltagarna pensionärer, dvs. 65 år eller äldre. Det
var en nästan dubbelt så stor andel som i befolkningen, där 19 procent var ålderspensionärer.
Folkbildningsrådets cirkeldeltagarundersökningar
visar att andelen äldre cirkeldeltagare har ökat
7 Folkhögskolorna rapporterar sin verksamhet i två delar:
1. Statistikrapport med gruppuppgifter kring deltagare
per kurs. Denna statistik används bland annat som
underlag för verksamhetsvolymer i mått av deltagarveckor, kulturprogram, redovisning av deltagare med
funktionsnedsättning och för redovisning av förstärkningsbidraget.
2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på
personnivå. Denna statistik används för att beskriva
unika deltagare.
Studieförbunden rapporterar sin verksamhet i två delar:
1. STUV (studieförbundens verksamhetsredovisning)
med gruppuppgifter kring deltagare per arrangemang.
Denna statistik används bland annat som underlag för
verksamhetsvolymer i mått av antal arrangemang och
studietimmar, kulturprogram, redovisning av deltagare med funktionsnedsättning och för redovisning av
förstärkningsbidraget.
2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på
personnivå. Denna statistik används för att beskriva
unika deltagare.
I den följande texten redovisas i första hand uppgifter från
studieförbundens och folkhögskolornas deltagarrapporter.
8 Enligt Skolverkets statistik var medelåldern bland komvux deltagare (alla nivåer samt gymnasial nivå) 30 år 2011.
(Komvux – Elever och kursdeltagare – Riksnivå. Tabell 6:
Elevernas ålder kalenderåren 2006–2011.)
över tid, i takt med att antalet pensionärer – med
en aktiv livsstil – ökat.
Könsfördelning
Kvinnorna är fler än männen inom folkbildningen,
precis som inom andra former av vuxenutbildning. Under 2012 var drygt 60 procent av studieförbundens och folkhögskolornas deltagare
kvinnor. Andelen var något mindre i vissa verksamheter, t.ex. i Allmän kurs. Inom Allmän kurs
har kvinnornas andel minskat från 60 procent
till 57 procent det senaste året. Sammantagen har
dock könsfördelningen inom folkbildningen varit
ungefär densamma under de tio senaste åren.
Männen är fler i vissa avgränsade delar av verksamheten. Inom ämnet improvisatorisk musik är
90 procent av cirkeldeltagarna i åldersgruppen
13–24 år män, och generellt bland cirkeldeltagarna
i åldern 20–24 år utgör männen 51 procent. Sedan
2010 pågår inom folkhögskolan en satsning på s.k.
Studiemotiverande folkhögskolekurser. Målgruppen är arbetslösa ungdomar i åldern 16–25 år utan
slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. I den
här gruppen var männen i majoritet under 2012 –
58 procent.
Deltagarnas utbildningsnivåer
Folkhögskolans deltagare har kortare formell
utbildningsbakgrund än befolkningsgenomsnittet. Under 2012 hade 80 procent av deltagarna i
Allmän kurs kortare utbildning än två års gymnasium. Det var en ökning med 3 procentenheter
jämfört med året innan. Motsvarande andel inom
befolkningen som helhet var 24 procent. Inom de
Särskilda kurserna var andelen 19 procent. Ungefär 12 procent av folkhögskolans deltagare i långa
kurser, jämfört med 32 procent av befolkningen,
hade eftergymnasial utbildning.
Eftersom folkhögskolans långa kurser är behörighetsgivande, medan studieförbundens cirklar inte är det, har folkhögskolans deltagare i de
långa kurserna dessutom kortare formell utbildning än studieförbundens deltagare. Många av cirkeldeltagarna har relativt lång formell utbildning,
även jämfört med befolkningen. En något mindre
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
41
andel cirkeldeltagare än befolkningsgenomsnittet
har enbart slutfört grundskola eller motsvarande,
medan något fler har studerat vidare efter gymnasiet: 22 procent av cirkeldeltagarna har förgymnasial utbildning, ytterligare 40 procent har gymnasieutbildning och 38 procent har eftergymnasial
utbildning. Andelarna cirkeldeltagare med kortast,
respektive längst, formella utbildning har ökat
sedan början av 1990-talet, och även jämfört med
2011.
I Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldeltagare 2008 drar forskarna slutsatsen att förändringarna i utbildningsnivå hänger samman med
deltagarnas ålder och därigenom även med utbildningssystemets utbyggnad. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan utrikes födda och svenskfödda
cirkeldeltagare är marginella.
Deltagarnas etniska bakgrund
År 2012 var 15 procent av cirkeldeltagarna utrikes
födda, vilket innebär en liten ökning jämfört med
året innan.
Figur 1: Andel (procent) inrikes födda och utrikes födda
deltagare i studieförbundens Studiecirklar och Annan
folkbildningsverksamhet under 2012, samt i folkhögskolornas långa kurser under höstterminen 2012.
Inrikes
födda
Utrikes
födda
Totalt
Unika
deltagare9
Studieförbund, verksamhetsform
Studiecirkel
85
15
100
724 494
Annan folkbildningsverksamhet
90
10
100
401 176
Allmän kurs
66
34
100
11 112
Särskild kurs
87
13
100
16 609
Folkhögskola, kurstyp
På folkhögskolorna var 34 procent av deltagarna i
Allmän kurs födda utanför Sverige. Av dessa studerade drygt 40 procent på grundskolenivå. Bland
de svenskfödda deltagarna på Allmän kurs var
det 10 procent som läste på grundskolenivå. Inom
9 I värden för folkhögskolan är 576 personer av okänd
etnisk bakgrund.
42
Särskild kurs var andelen deltagare födda i utlandet 13 procent.10 11
Invandrade deltagare kan närma sig folkhögskolan med delvis andra behov och förutsättningar än
andra. Det visas i rapporten Folkhögskoledeltagarundersökning 2010. Jämförelsevis många har
mycket kort utbildningsbakgrund, är gifta eller
sammanboende och har barn, och väljer folkhögskolor nära sitt hem. På frågan om varför de väljer att studera vid folkhögskola svarar de oftare
än andra att de vill skaffa sig behörighet för att
kunna läsa vidare eller för att lättare kunna få
jobb.12
Studietiden ser också delvis annorlunda ut. De
här deltagarna betonar starkare att de fått individuellt stöd från lärarna, att de har förbättrat sin
studieteknik och har blivit mer engagerade i olika
samhällsfrågor. Samtidigt anser de inte, i lika stor
utsträckning som andra deltagare, att de har kunnat påverka sina studier. Ungefär 10 procent av
dem säger i undersökningen att de blivit negativt
särbehandlade på grund av etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning under sin tid
på folkhögskola.
Gäststuderande
Inom folkhögskolan finns även gäststuderande,
dvs. personer som bor i andra länder och som
kommer till Sverige för att studera. Hösten 2012
var 2 procent av alla långkursdeltagare gäststuderande, dvs. 587 personer. Av dessa var 30 procent
nordiska medborgare, 29 procent EU-medborgare
och 41 procent kom från andra länder. Ungefär två
10 Enligt Skolverkets statistik var lite drygt 40 procent av
komvux deltagare födda utomlands 2011 (genomsnitt, alla
nivåer). På gymnasial nivå var andelen 30 procent och på
grundläggande nivå nästan 90 procent. (Komvux – Elever
och kursdeltagare – Riksnivå/Tabell 3 A: Elever kalenderåren 2006–2011.)
11 Under 2012 genomfördes 44 796 deltagarveckor sfi vid
landets folkhögskolor. Drygt hälften var i form av uppdrags­
utbildning, resten i egen regi, dvs. vid folkhögskolor som
ansökt och fått betygsrätt i sfi.
12 I Folkhögskoledeltagarundersökningen utgörs de utrikes
födda deltagarna av deltagare födda utanför Norden.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
tredjedelar av dem studerade på Särskild kurs och
en tredjedel på Allmän kurs.13
Deltagare med funktionsnedsättning
Framför allt inom folkhögskolan finns många deltagare med funktionsnedsättning. I folkhögskolans
Särskilda kurser hade 13 procent någon form av
funktionsnedsättning under höstterminen 2012.14
Inom Allmän kurs var andelen 31 procent. Jämfört
med 2001 har andelarna ökat tydligt inom både de
Allmänna och de Särskilda kurserna, från 22 respektive 8 procent. Andelen deltagare med funktionsnedsättning framstår som hög inom folkhögskolan i jämförelse med andra utbildningsformer.15
I Folkbildningsrådets undersökning av folkhögskolans deltagare 2010 jämförs deltagare med
funktionsnedsättning med andra. Det visar sig att
deltagarna med funktionsnedsättning i genomsnitt
har kortare utbildning än andra när de börjar studera vid folkhögskolan. Studietiden ser också delvis annorlunda ut. De här deltagarna stannar vid
folkhögskolan jämförelsevis länge – mer än fyra
terminer i genomsnitt – och de deltar inte lika ofta
som andra i grupparbeten. De avbryter också sina
studier i förtid oftare, något som kan ha att göra
med att de inte fått tillräckligt stöd att hantera
13 Asylsökande eller personer som fått avslag på ansökan
om uppehållstillstånd kan inte utgöra underlag för statsbidrag.
14 Inkluderar deltagare med dyslexi.
15 I sin Årsredovisning 2011 konstaterar Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) att när det gäller kom­
munala vuxenutbildningen tyder resultaten på att färre
vuxna med funktionsnedsättning väljer kommunal vuxenutbildning i förhållande till folkhögskola. I rapporten Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning belyser
forskare vid Linköpings universitet, på uppdrag av SPSM,
möjligheterna för vuxna med funktionsnedsättning att ta
del av utbildning på lika villkor som andra. Vid 25 av de 55
komvuxenheter (45 procent) som ingick i studien var andelen deltagare med funktionsnedsättning 1–3 procent, vid
11 enheter var andelen 4–6 procent och vid 10 enheter 7–9
procent. Fyra enheter hade en andel på minst 10 procent.
Vid fem enheter fanns inga deltagare alls med funktionsnedsättning. Den genomsnittliga andelen var alltså betydligt lägre än inom folkhögskolan.
de särskilda villkor som funktionsnedsättningen
för med sig. Hälften av dem uppger att de har fått
stöd i studierna, 15 procent menar att de skulle ha
behövt stöd, övriga anser sig inte behöva något
särskilt stöd.
De flesta deltagare med funktionsnedsättning
som ingick i undersökningen är nöjda. Folkhögskolan har på det stora hela mött deras behov.
Andelen cirkeldeltagare med funktionsnedsättning var under drygt 8 procent, dvs. tydligt lägre
än inom folkhögskolan. Andelen har varit nästan
konstant under hela 2000-talet.
Förstärkningsbidrag och språkschablon
Inom folkbildningen satsas särskilda resurser på
vissa deltagargrupper. Folkbildningsrådet avsatte
under 2012 ungefär 6 procent av statsbidraget till
vissa deltagare med funktionsnedsättning eller
med brister i svenska språket. Totalt uppgick dessa
medel till 262 miljoner kronor – 163 miljoner kronor till folkhögskolorna och 99 miljoner till studieförbunden.16 Det är en satsning som till sin storlek
är unik bland myndigheter och organisationer som
ger statsbidrag till ideella organisationer.17
Ungefär 12 procent av deltagarna i de långa
kurserna, 25 procent i Allmän kurs, var under
16 I och med den nya modell för fördelning av statsbidraget
som infördes 2012 integrerades en del av studieförbundens
andel av förstärkningsbidraget i det s.k. grundbidraget. I
detta grunduppdrag ingår att studieförbunden utifrån sitt
samlade stöd från staten ska rikta resurserna på ett sådant
sätt att verksamhet för dessa målgrupper prioriteras och att
genom aktiva åtgärder se till att ingen utestängs från folkbildningsverksamhet.
17 Under 2011 fanns 8 300 deltagare med funktions­
nedsättning inom högskolan. Det var en ökning med 6
procent jämfört med året innan. Ungefär 7 700 av dessa
fick särskilt pedagogiskt stöd, dvs. pedagogiska insatser
i den enskilde studentens studiesituation för att kompensera en funktionsnedsättning, eller riktade pedagogiska
insatser som erbjöds studenter i grupp. Mer än hälften av
de studenter som fick sådant stöd hade dyslexi eller läs- och
skrivsvårigheter. Den näst största gruppen, som ökat mest,
vad studenter med kognitiva funktionsnedsättningar. (Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2012.
Rapportserie 2012:10 R.)
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
43
höstterminen 2012 invandrade och behövde dessutom särskilda pedagogiska insatser som stöd för
sina brister i svenska språket. För detta tilldelades
folkhögskolorna en s.k. språkschablon. Deltagarna
med funktionsnedsättning och med behov av förstärkt stöd var något fler.18 I de långa kurserna
utgjorde dessa totalt 20 procent av alla deltagare,
och 31 procent av deltagarna i Allmän kurs.
Studieförbundens förstärkningsbidrag under
2012, fördelades till 74 procent av deltagarna
med funktionsnedsättning och 82 procent av de
invandrade deltagarna.
Av 2012 års cirkeldeltagare var ungefär en fjärdedel nya för året. Övriga var återkommande, dvs.
de hade också tidigare deltagit i en cirkel, någon
gång under åren 2009–2011. Störst andel nya deltagare hade Folkuniversitetet (33 procent) och
Medborgarskolan (34 procent), lägst andel redovisade Bilda (18 procent), Sensus (19 procent) och
NBV (19 procent).19
Figur 2: Studieförbundens nya cirkeldeltagare 2012.
Jämförelse med återkommande cirkeldeltagare. Procent.
ÅterkomNya cirkeldeltagare mande cirkeldeltagare 21
2012 20
21
23
41
20
38
18
14
41
36
23
38
14
18 Även deltagare med dyslexi är inkluderade.
19 Kulturens Bildningsverksamhet, Kulturens, startade
först 2010 så förbundets andel nya deltagare är inte jämförbar med övriga studieförbunds.
20 Med nya cirkeldeltagare avses deltagare i Studiecirkel
2012, som inte deltagit i Studiecirkel under perioden 2009–
2011, dvs. under den tid då unika deltagares registrerats. Så
kallade nya deltagare kan alltså ha deltagit i Studiecirkel
före 2009.
21 Med återkommande cirkeldeltagare avses deltagare i
Studiecirkel 2012, som även deltagit i Studiecirkel under
perioden 2009–2011.
44
Folkbildningen som mötesplats
Folkbildningsrådets bedömning
Studieförbundens nya deltagare
Andel 25 år och yngre
Andel 65 år och äldre
Andel män
Andel med förgymnasial utb.
Andel med eftergymnasial utb.
Andel utrikes födda
Studieförbundens nyrekrytering var proportionellt
sett störst i storstäderna, städerna och förortskommunerna. Här återfanns 64 procent av de nya deltagarna, jämfört med 60 procent av de återkommande. De nya cirkeldeltagarna var i genomsnitt
yngre än andra, andelen män och andelen utrikes
födda var större, och fler av dem har treårigt gymnasium.
För att stärka och utveckla demokratin i samhället behöver medborgare med olika erfarenheter mötas, samtala och lära av varandra.
Folkbildningen är en mötesplats för människor
med olika förutsättningar och bakgrund. Men
att deltagarpopulationen som helhet är blandad
betyder inte nödvändigtvis att personer med
olika bakgrund och livsvillkor möts i studiecirklar eller i folkhögskolekurser. Delar av folkbildningsverksamheten är i princip enkönad, respektive etniskt uppdelad. Människor med olika
utbildningsbakgrund möts inte heller alltid.
Folkbildningen är en mötesplats för föreningsmedlemmar och för deltagare med samma
intresse eller olika intressen. Att mycket av folkbildningsverksamheten är idéburen och präglad
av dess deltagare är ett starkt kännetecken för
folkbildning.
En av de mest centrala demokratiska utmaningarna för folkbildningen i dag är att skapa
arenor där människor med olika etnisk bakgrund möts under jämbördiga villkor. Den uppdelning som nu sker i delar av verksamheten är
inte tillfredsställande. Folkbildning av hög kvalitet kan fungera som en motkraft till segregation och diskriminering som finns på andra ställen i samhället.
Folkhögskolornas pedagogik vilar på förmågan att se och tillgodose deltagarnas särskilda
behov. Under senare år har allt fler deltagare
med större behov av pedagogiskt stöd sökt sig
eller hänvisats till folkhögskolornas Allmänna
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Figur 3: Folkhögskola och studieförbund med största respektive minsta andel (procent)
av specificerade deltagargrupper under 2012. Uppdelat efter verksamhetsform.
Folkhögskola
Studieförbund
Särskild kurs
8522
0
90
0
9624
0
10026
028
10030
032
30
0
100
7223
1
78
0
9525
2
6427
029
5931
033
65
0
100
57
32
50
3
41
8
79
9
19
0
62
24
62
54
26
41
0
82
18
53
6
7
0
63
27
59
38
0
21
20
Störst andel manliga deltagare
Minst andel manliga deltagare
Störst andel deltagare 65 år eller äldre
Minst andel deltagare 65 år eller äldre
Störst andel deltagare 25 år eller yngre
Minst andel deltagare 25 år eller yngre
Störst andel utrikes födda deltagare
Minst andel utrikes födda deltagare
Störst andel deltagare med funktionsnedsättning
Minst andel deltagare med funktionsnedsättning
Störst andel med eftergymnasial utbildning
Minst andel med eftergymnasial utbildning
Störst andel med högst 2-årigt gymnasium
Minst andel med högst 2-årigt gymnasium
kurser. Folkhögskolan behöver uppmärksamma
den förändrade sammansättningen av deltagargruppen inom framför allt Allmän kurs, och
arbeta aktivt med att anpassa verksamheten
efter de nya behov av stöd och vägledning som
deltagarna har.
Samtidigt bygger folkhögskolans framgång
i hög grad på en gruppdynamik som innebär
samspel och lärande bland deltagarna själva,
och detta ställer krav på gruppernas sammansättning. Även med dagens starkare betoning
på den socialt stödjande rollen behöver folkhögskolorna kunna säkerställa att pedagogik och
metodik är folkbildningsmässiga och svarar mot
olika deltagargruppers behov.
Studiecirklar
Annan folkbildningsverksamhet
Allmän kurs
Var för sig och tillsammans
Andelen män, deltagargruppernas ålderssammansättning, andelen utrikes födda deltagare, andelen
deltagare med funktionsnedsättning och deltagarnas utbildningsbakgrund varierar stort mellan
olika studieförbund och folkhögskolor.
Även andra analyser visar att olika grupper inte
alltid blandas i den faktiska verksamheten. Kvinnor och män träffas t.ex. inte alltid:
• I 27 procent av alla 2012 års studiecirklar
uppgick männens andel till 90 procent eller
mer, och i 23 procent var andelen kvinnor 90
27 Vid 4 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i
Särskild kurs invandrade.
28 Vid 25 folkhögskolor var mindre än tio procent av deltagarna i Allmän kurs invandrade (44 folkhögskolor 2011).
22 Vid 44 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i
Allmän kurs män.
29 Vid 104 folkhögskolor var mindre än tio procent av deltagarna i Särskild kurs invandrade.
23 Vid 16 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i
Särskild kurs män.
30 Vid 26 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna
i Allmän kurs en funktionsnedsättning.
24 Vid 107 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i
Allmän kurs yngre än 25 år (95 folkhögskolor 2011).
31 Vid 4 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i
Särskild kurs en funktionsnedsättning.
25 Vid 65 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i
Särskild kurs yngre än 25 år.
32 Vid 14 folkhögskolor fanns inga deltagare med funktionsnedsättning i Allmän kurs (4 folkhögskolor 2011).
26 Vid 30 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i
Allmän kurs invandrade.
33 Vid 28 folkhögskolor fanns inga deltagare med funktionsnedsättning i Särskild kurs (16 folkhögskolor 2011).
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
45
procent eller högre. Det betyder att hälften av
cirklarna var så gott som enkönade.
• Andelen kvinnor i folkhögskolornas långa
kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 22 till 99 procent (en folkhögskola).
Vid en majoritet (57 procent) av skolorna var
andelen kvinnor i de långa kurserna större än
60 procent.
Etniskt och religiöst uppdelad folkbildning
Svenskfödda och utrikes födda deltagare möts
inte alltid. I 56 procent av alla Studiecirklar under
2012 var alla deltagare födda i Sverige, och i 13
procent av cirklarna var alla invandrade. I ungefär
en tredjedel av cirklarna möttes svenskfödda och
utrikes födda deltagare.
Studieförbunden arbetar med deltagarsamman­
sättningen i sitt interna mångfaldsarbete. Det
framkom vid de uppföljningsbesök vid studieförbundens centrala kanslier och lokala avdelningar
som Folkbildningsrådet genomförde 2012.34 Flera
arbetar mer aktivt än tidigare med att arrangera
verksamheter där svenskfödda och invandrade
deltagare möts, och genomför fler riktade insatser
för att nå invandrargrupper.35 Ett av studieförbunden markerar samtidigt att mångfaldsarbete också
handlar om att skapa arenor där olika etniska
minoritetsgrupper kan träffas och utbyta idéer,
och om att integrera etniska svenskar i det nutida
mångkulturella samhället.
Andelen invandrade deltagare i folkhögskolans
långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor
från 0 procent (fem folkhögskolor) till 100 procent
34 Folkbildningsrådet genomför varje år 30 uppföljningsbesök: vid tio folkhögskolor, vid de tio studieförbundens
centrala kanslier samt vid tio lokala studieförbundsavdel­
ningar. Syftet med besöken är främst att följa upp statsbidragsvillkoren.
35 Denna nya inriktning kan även ha ekonomiska skäl,
påpekade flera studieförbund under uppföljningsbesöken.
Inom verksamhet som bedrivs tillsammans med föreningar och fria grupper är ledarna i regel inte arvoderade.
Minskade ledarkostnader totalt kan bidra till att stärka de
ekonomiska förutsättningarna inom den öppna verksamheten – som riktas till allmänheten.
46
(en folkhögskola). På 63 av 150 folkhögskolor uppgick andelen till 10 procent eller lägre. 36 37
Även vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök
vid tio av folkhögskolorna gavs exempel på arbete
med mångfaldsfrågor: deltagargrupperna samlas
i gemensamma studiebesök eller andra aktiviteter, hemspråkslärare deltar vid studiebesök, breddad rekrytering till vissa kurser och satsningar på
ökad mångfald bland personalen.
Under senare år har ett studieförbund och två
folkhögskolor startats som syftar till att möta
vissa etniska och religiösa gruppers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk
profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning
mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn
Rushd med uppgift att stärka muslimer i Sverige
och att ge ickemuslimer mer kunskap om islam.
Utbildningsbakgrunden skiljer deltagarna åt
Deltagarnas utbildningsnivåer varierar mellan
olika folkbildningsanordnare. Hösten 2012 fanns
t.ex. folkhögskolor där alla deltagare i Allmän
kurs hade högst tvåårigt gymnasium, och andra
där detta gäller för bara en tredjedel av deltagarna. Det finns också skolor där ingen deltagare
i Särskild kurs har gått i gymnasiet så länge som
två år, medan samtliga deltagare i de Särskilda
kurserna på andra skolor har minst tre gymnasieår
bakom sig. Det finns även flera folkhögskolor där
mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs har
eftergymnasial utbildningsbakgrund.
Deltagarnas utbildningsbakgrund skiljer sig
mellan olika studieförbund. Inom Folkuniversitetet finns både den största gruppen cirkeldeltagare
med eftergymnasial utbildning (62 procent) och
den minsta gruppen med kortare utbildning än
tvåårigt gymnasium (21 procent). Inom Ibn Rushd
är siffrorna nästan omvända – 24 procent med
36 Avser långa kurser.
37 Vid 63 folkhögskolor utgör andelen invandrade deltagare tio procent eller lägre av samtliga deltagare i långa
kurser, och vid 9 folkhögskolor utgör invandrade deltagare
mer än hälften av deltagarna. Antalet folkhögskolor med
jämförelsevis många invandrade deltagare är lägre än 2011.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
eftergymnasial utbildning och 62 procent med
kortare utbildning än tvåårigt gymnasium.
I 9 procent av alla studiecirklar har minst 90
procent av deltagarna kortare utbildning än tvåårigt gymnasium, och i 23 procent av alla cirklar
saknas dessa deltagare nästan helt. I 6 procent av
cirklarna har nästan alla deltagare eftergymnasial
utbildning, och i 32 procent av cirklarna har högst
10 procent av deltagarna eftergymnasial utbildning. Deltagare med de allra kortaste respektive
allra längsta utbildningarna blandas alltså i ungefär 30 procent av cirklarna.
Förändrad deltagarsammansättning inom
folkhögskolans Allmänna kurs
I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 betonar deltagarna att de heterogena
studiegrupperna och det gemensamma lärandet i
gruppen hör till folkhögskolans största kvaliteter.
Lärande och undervisning bygger på mötet mellan
deltagare med olika perspektiv och erfarenheter.
Statstiken visar att framför allt de Allmänna
kursernas deltagargrupper har förändrats under
2000-talet. Deltagarna har blivit allt yngre –
framför allt har andelen yngre män ökat – deras
genomsnittliga formella utbildningstid har blivit
kortare och allt fler av deltagarna är utrikes födda
eller har en funktionsnedsättning. Detta är trender
som känns igen även inom komvux och högskolan. 38 39 Även andelen deltagare som har tvåår38 Även inom komvux har den genomsnittliga åldern
sjunkit. Läsåret 2000/2001 var medelåldern 33 år. Tio år
senare, kalenderåret 2011, var den 30 år. Medianåldern hade
under perioden sjunkit från 30 till 27 år (SCB. Sveriges
officiella statistik. Komvux–Elever och kursdeltagare–Riksnivå).
Andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat
även inom komvux. Kalenderåret 2006 var 36 procent av
totala antalet elever födda utomlands, jämfört med 40 procent kalenderåret 2011. Totalt har antalet elever vid komvux
minskat under perioden, vilket inneburit att även antalet
deltagare med utländsk bakgrund har minskat något – från
85 529 till 79 465 elever kalenderåret 2010 (SCB. Sveriges
officiella statistik. Komvux–Elever och kursdeltagare–Riksnivå).
39 Inom högskolan blir nybörjarna allt yngre, en trend som
igt gymnasium eller kortare utbildning har vuxit
kraftigt, medan gruppen deltagare med längre
gymnasieutbildning har minskat i motsvarande
grad.
Förändringarna inom Allmän kurs diskuterades
vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 2011.
Vid flera besök poängterade lärare och skolledning att skillnaderna mellan de studerande riskerar att bli alltför stora och svårhanterliga. Deltagarnas kunskaper varierar så mycket, och de har
så olika motivation och överhuvudtaget olika förutsättningar att studera, att lärarna får svårt att
tillgodose allas behov. Den gruppdynamik som
är folkbildningens signum kan bli svår att få till
stånd.
Antagning och urval påverkar gruppernas
sammansättning
Folkbildningsrådet genomförde i december 2011
och januari 2012 fokusgruppsintervjuer som handlade om urval och antagning till Allmän kurs. Nio
folkhögskolor medverkade.
Det finns inga nationella bestämmelser för hur
antagning och urval till folkhögskolans Allmänna
kurs ska gå till, och inte heller några generella
antagningskrav. Folkhögskolorna väljer själva
principer och arbetssätt. Dessa dokumenteras på
många håll, men inte överallt. Intervjuerna visade
att principerna för antagning inte heller alltid
följs. Intervjuresultaten bekräftas i arbetet med
Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR).
I redovisningen av vilka kriterier som används
vid urval och antagning anger flera folkhögskolor
inga objektiva kriterier, och många anger kriterier
som enbart bygger på subjektiva bedömningar. De
fortsatt även vid antagningen läsåret 2010/11. Då var 60 procent av nybörjarna 21 år eller yngre. Det var en ökning med
tio procent jämfört med tio år tidigare. Andelen nybörjare
som är 30 år eller äldre har sjunkit från 22 procent till 13
procent mellan läsåren 2000/01 och 2010/11.
Även antalet och andelen nybörjare med utländsk bakgrund (utrikes född eller född i Sverige med utrikes födda
föräldrar) har ökat över tid, från drygt 8 000 läsåret 2000/01
till nästan 13 500 läsåret 2010/11, dvs. från 14 till 18 procent
av alla nybörjare. (Högskoleverket, 2012a).
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
47
skolor som anger objektiva kriterier använder sig
nästan uteslutande av kriterier som sammanfaller
med diskrimineringsgrunder, t.ex. ålder, kön och
etniskt ursprung. Vid de flesta folkhögskolor som
medverkade i Folkbildningsrådets fokusintervjuer
antas i första hand sökande med ”störst utbildningsbehov”. Hur dessa behov definieras varierar.
Samtidigt beskrivs gruppsammansättningen som
viktig. Grupperna ska vara heterogena, men kan
t.ex. inte innehålla alltför många deltagare med
(mycket) stort behov av stöd. Vid flera folkhögskolor får de sökande lämna referenser.
ett samband mellan användning av digitala
tjänster och framför allt befolkningens ålder,
men även etnisk bakgrund, inkomst och utbildning. Folkbildningen kan öka den digitala delaktigheten hos deltagarna genom att utnyttja
och erbjuda flexibelt lärande i fler delar av folkbildningsverksamheten. För att detta ska åstadkommas behöver studieförbundens och folkhögskolornas ledningar prioritera arbetet med flexibelt lärande.
Särskilda insatser för flexibelt lärande
Flexibelt lärande – en fråga om demokrati
Folkbildningsrådets bedömning
Flexibelt lärande och flexibla lärformer handlar om att så långt som möjligt anpassa studiesituationen efter den studerandes förutsättningar. Den som studerar söker och bygger sin
egen kunskap – genom dialog, interaktion och
reflektion med andra deltagare, cirkelledare och
lärare. Distansformen erbjuder en variant av
flexibelt lärande, men begreppet är vidare än så.
Flexibelt lärande handlar inte bara om pedagogik och metodik. Det är numera i hög grad en
demokratifråga och en social fråga.
Flexibelt lärande inom folkbildningen ska
bidra till att alla folkbildningens syften uppfylls.
Ett prioriterat område bör vara att stärka deltagarnas baskunskaper, förmågor och kompetenser att nyttja digitala medier och delta i digital
kommunikation. När allt mer samhällsinformation och samhällstjänster erbjuds digitalt kommer individens kunskap och tillgång till digitala
medier att bestämma var och ens möjligheter att
påverka sin livssituation och engagera sig i samhällsfrågor och samhällsutveckling.
Flexibelt lärande ska också bidra till att öka
folkbildningens tillgänglighet i olika delar av
landet, och för olika deltagargrupper.40 Det finns
40 Ett av grundvillkoren i fördelningen av statsbidrag till
folkhögskolorna 2012 handlade om distanskurser: Folkhög-
48
Regeringen har gett Folkbildningsrådet i uppdrag att, inom ramen för Folkbildningsnätet och
tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra
särskilda insatser när det gäller flexibelt lärande
vid folkhögskolor och studieförbund. Åren 2009
till 2012 har Folkbildningsrådet därför avsatt ca
8,5 miljoner kronor per år för utveckling av flexibelt lärande. Ca hälften av anslaget har använts
till fortbildning, kunskapsbildning och stöd till
utveckling av Folkbildningsnätet. Den andra
halvan har satsats på utvecklingsprojekt.41
Flexibelt lärande – varför, för vem och hur gör
man?
I rapporten Flexibelt lärande folkbildning –
­varför, för vem och hur gör man? presenteras en
utvärdering av de 120 utvecklingsprojekt som tilldelades medel under perioden 2009–2011. Utvärderingen visar att ledningens inställning och orgaskolorna ska erbjuda olika lärformer för att nå studerande
med olika behov och öka tillgängligheten. Förutom den
undervisning som anordnas i skolans lokaler, ska folkhögskolorna också anordna kurser som ges helt eller delvis på
distans i form av nätbaserat lärande. Detta villkor fasades in
under 2012 och gäller fullt ut från och med 2013.
41 Under 2013 låter Folkbildningsrådet genomföra en utvärdering av folkbildningens arbete med flexibelt lärande inom
ramen för de utvecklingsprojekt som Folkbildningsrådet
finansierat sedan 2009, samt Folkbildningsnätet och Digidel.
Syftet är ta fram underlag för beslut om hur Folkbildningsrådets framtida insatser inom området flexibelt lärande ska
utformas för att utgöra effektiva stöd för utveckling.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
nisationens IT-mognad är avgörande framgångsfaktorer. Både studieförbund och folkhögskolor
beskriver hur efterfrågan på flexibla lösningar i
undervisningen har ökat under projektperioden.
Folkbildningsnätet samlar digitala lärresurser
Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner
Landsting har gett Folkbildningsrådet i uppdrag
att administrera Folkbildningsnätet. Folkbildningsnätet är öppet för alla verksamma inom folkbildningen – anställda, deltagare och förtroendevalda.
På Folkbildningsnätet samlas digitala lärresurser
som kan fungera som stöd i flexibelt lärande.42
Folkbildningen deltar i Digidel
Digidel är ett nationellt nätverk som har bildats för
att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor
i befolkningen. Deltagarna i nätverket representerar länsbiblioteken, folkbildningen, övriga ideella
organisationer och stiftelser, näringslivet, statliga
myndigheter samt landets kommuner och landsting.
Ett viktigt syfte med Digidel är att fånga upp och
sprida erfarenheter och resultat av olika aktörers
insatser. Målet för 2013 är att ytterligare 500 000
personer i Sverige ska bli digitalt delaktiga.
Folkbildning på distans
Under 2012 erbjöds distansstudier vid 99 folkhögskolor, en ökning med tio folkhögskolor jämfört
med året innan. I de Särskilda kurserna studerade
ungefär 25 procent av deltagarna på distans, och
inom Allmän kurs 6 procent.43
Figur 4: Antal och andel studerande på distans inom folkhögskolan höstterminen 2012.
Antal studerande
på distans
Andel studerande
på distans (%)
Folkhögskolan
Allmän kurs
Särskilda kurser
711
4 060
6
24
Totalt
4 771
17
Alla studieförbund erbjuder distanscirklar. Under
2012 deltog drygt 5 400 cirkeldeltagare på distans.
Antalet har ökat under åtminstone de två senaste
åren, men distansdeltagarna utgör fortfarande en
mycket liten andel av alla cirkeldeltagare.
Folkbildningens lärare och cirkelledare
Folkbildningsrådets bedömning
Folkhögskolan är en del av det svenska utbildningssystemet. I den betydelsen kan kvaliteten
i folkhögskolornas verksamheter uppskattas
med liknande mått som används för att bedöma
det formella skolväsendet. Vanliga sådana mått
handlar om lärarresursens storlek/lärartäthet,
samt om lärarnas kvalifikationer och kompetens, dvs. deras pedagogiska utbildning och
erfarenheter i relation till de krav som deltagare
och undervisningsuppdrag ställer.44
Folkbildningen är en fri och frivillig bildnings- och utbildningsform. Det innebär bl.a.
att folkhögskolorna själva avgör vilka pedagogiska kompetenser som lärarna ska ha. De krav
som ställs är i allmänhet höga. Andelen lärare
med lärarutbildning är ungefär lika hög inom
folkhögskolan som inom komvux och gymnasieskolan, och tydligt högre än inom gymnasie-
42 Mål för Folkbildningsnätet är:
• att erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för folkbildningens lärande
• att stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt
lärandet inom folkbildningen
• att erbjuda mötesplatser för folkbildningen
• att erbjuda organisationerna inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer.
Hösten 2011 utgjorde de som enbart studerade på distans nästan en femtedel av alla högskolestuderande. (Högskoleverket, 2012a).
43 Inom högskolan har antalet distansstuderande fyrfaldigats under den senast tioårsperioden. Höstterminen 2011
studerade 86 400 personer på distans, varav 67 500 enbart på
distans och 18 900 kombinerade distans- och c­ ampusstudier.
44 I exempelvis Högskoleverkets/UK-ämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 ingår lärarkompetens och lärartillgång som centrala indikatorer på de olika utbildningsprogrammens kvalitet. (Högskoleverket, 2012b)
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
49
friskolan. Folkhögskollärarutbildningen tillgodoser de särskilda behov som skolformen och
statens syften med folkbildningsstödet ställer.
Inom folkhögskolan ska lärarna ofta tillsammans med ledningen kunna hantera de
särskilda villkor som gäller för antagning,
bedömning och kursutveckling. Formell
utbildning och fackkunskaper är viktiga men
inte tillräckliga när det gäller att vägleda och
motivera studerande till fortsatta studier eller
till arbete. Folkhögskolans betydelse som
arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt stöd,
är stor och med detta följer att lärarnas uppgift att arbeta motiverande och med vägledning ökar. Dessa kompetenser är viktiga att
beakta i Utbildningsdepartementets översyn
av folkhögskollärarprogrammet som genomförs under 2013.
Cirkelledarnas kvalifikationer, kompetenser och förmågor är inte kopplad till formell
utbildning och behovet av ämneskunskaper
varierar. Många ledare har särskilda kompetenser från sitt engagemang i organisationslivet. En särskild förmåga hos cirkelledarna
är att vara väl förtrogna med folkbildningens
pedagogik och studieförbundens idémässiga
grund.
Ett statsbidragsvillkor är att alla cirkelledare
ska erbjudas introduktionsbildning. Studieförbunden har kommit överens om minimikrav
för vad en sådan utbildning bör innehålla,
Steg G. I dessa krav framhålls de värdegrunder som ska genomsyra arbetet i studiecirkeln.
Andelen cirkelledare som utbildats eller validerats i enlighet med Steg G var under 2011 ca
45 procent. Arbetet med cirkelledarnas introduktionsutbildning bör även fortsättningsvis
vara ett prioriterat område i studieförbundens
kvalitetsarbete.
Representativitet
Av demokratihänsyn behöver de anställda vid
folkhögskolorna representera den folkbildning
som de företräder. Könsfördelning, åldersför-
50
delning, lärarnas etniska bakgrund och andelen
lärare med funktionsnedsättning bör i någon mån
spegla deltagargrupperna.
Av folkhögskolans pedagogiska personal var
de flesta rektorerna män (62 procent) och de flesta
studie- och yrkesvägledarna kvinnor (80 procent) under 2012. Könsfördelningen var relativt
jämn bland lärarna och de biträdande skolledarna.
12 procent av den pedagogiska personalen hade
utländsk bakgrund.45 Pensionsavgångar och övrig
omsättning av rektorer har varit hög under 2012.
Drygt 20 folkhögskolor bytte rektor. Medianåldern för rektorer har sjunkit från 56 till 52 år mellan 2009 och 2012. Under samma period har lärarnas medianålder sjunkit från 51 till 47 år.
Av 2012 års cirkelledare var 54 procent kvinnor
och 46 procent män.46 Drygt 80 procent av dem
var infödda svenskar. Vid Folkbildningsrådets
uppföljningsbesök 2012 vid studieförbundens centrala kanslier beskrev fyra av studieförbunden sig
som etniskt homogena. Det interna mångfaldsarbetet inriktas inom de flesta studieförbunden bl.a.
mot att förändra den etniska sammansättningen i
personalgrupperna och i styrelserna.
Cirkelledarnas kvalifikationer och kompetens
Drygt 40 procent av cirkelledarna hade under
2012 eftergymnasial utbildning. Det är en högre
andel än i befolkningen i genomsnitt (32 procent)
och även något högre än bland cirkeldeltagarna
(38 procent).
Formell utbildning och ämneskunskaper är
för det mesta inte avgörande för en cirkelledare.
I annonserade studiecirklar förutsätts att cirkelledaren kan mycket om sitt ämne, men i andra
typer av cirklar, t.ex. kamratcirklar, är inte ämneskunskaperna avgörande. Där ställs det gemen-
45 Av den insamlade statistiken framgår inte om den pedagogiska personalen själva är utrikes födda, eller om de har
föräldrar som invandrat till Sverige.
46 Folkbildningsrådets statistik omfattar folkhögskolelärarnas kön, ålder och utbildningsbakgrund, samt cirkelledarnas
kön och utbildningsbakgrund.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Det s.k. Steg G infördes 2009 av studieförbunden själva som en del av deras kvalitetsarbete.
Steg G innehåller minimikrav, som studieförbunden kommit överens om, som anger vad som ska
ingå i en grundutbildning. 49 Av Folkbildningsrådets rapport Kvalitetsarbetet inom folkbildningen
2012 framgår att ungefär 45 procent av cirkelledarna var utbildade eller validerade i Steg G under
2011. Det var 5 procentenheter fler än 2010.
Några krav på ytterligare formell pedagogisk
utbildning ställs i allmänhet inte, även om de
flesta studieförbunden erbjuder sina cirkelledare
fortbildnings- och påbyggnadskurser.
Figur 5: Cirkelledarnas utbildningsnivå 2012.
30
25
20
15
10
5
0
Förgymn.
utb.
Gymn.
utb.
<3år
Gymn.
utb.
>3år
Eftergymn.
utb.
<3år
Eftergymn.
utb.
>3år
samma sökandet efter kunskap mer i centrum.47
Det framgår av kartläggningen av cirkelledarna.
Viktiga generella kompetenser är då, enligt kartläggningen, att ledaren förstår och arbetar efter
”folkbildningstanken”, är engagerad och socialt
kompetent.
I kriterierna för statsbidrag sägs att alla cirkelledare ska vara godkända av studieförbundet och få
introduktionsutbildning. Den kartläggning av studieförbundens cirkelledare som Folkbildningsrådet genomför under 2012 och 2013 visar att detta
också sker. Efter att de godkänts får cirkelledarna
en grundläggande introduktionsutbildning, som
oftast äger rum under ett veckoslut eller några
kvällar. De större studieförbunden ordnar grundutbildningar en eller ett par gånger per termin,
medan de mindre som har färre cirkelledare att
utbilda genomför utbildningarna mer sällan.48
47 Studieförbundens studiecirklar kan delas in i tre grupper: kamratgrupp, cirkel i samarbete med studieförbundens
medlems- eller samverkansorganisationer, och öppen/annonserad cirkel.
48 Under 2012 och 2013 genomför Folkbildningsrådet
en kartläggning av studieförbundens cirkelledare. Denna
avrapporteras i augusti 2013.
Folkhögskolans lärare – högskoleutbildade
och mentorer
Lärartätheten inom folkhögskolan är jämförelsevis hög. Under kalenderåret 2012 var antalet helårs lärartjänster per 100 helårsstuderande 10.0
inom Allmän kurs och 8,3 i övriga kurstyper sammanräknade. I dessa uppgifter ingår även lärartjänster som finansieras med förstärkningsbidrag
eller språkschablon. Inom komvux var motsvarande siffra 4.6, i gymnasiekolor med kommunal
huvudman 8,5 och i gymnasiefriskolor 6,9.50
Mer än 60 procent av de drygt 3 000 personer
som rapporterats till SCB:s register över folkhögskolans pedagogiska personal under 2012 hade
49 Varje studieförbund utformar sin egen cirkelledarutbildning men den ska, enligt Steg G, minst innehålla:
• Studieförbundets egen värdegrund samt förhållande
till statens syften.
• Teorier om allas lika värde och hur olikheter kan tas
tillvara och medverka till deltagarnas egna kunskapsoch demokratiutveckling.
• Cirkelns pedagogik, inklusive deltagarinflytande och
hur erfarenheter i gruppen kan utnyttjas i den gemensamma processen.
• Om hur man utan läroplaner kan bedriva planmässiga
studier.
• Ledarrollen bestående av såväl handledning i en grupp
av likar och en lärarroll med både nödvändiga och
önskvärda kunskaper i ett ämne.
50 Folkbildningsrådet, 2013d.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
51
lärarexamen.51 I Allmän kurs var andelen lärarutbildade 76 procent, varav 29 procent hade folkhögskollärarexamen och 47 procent annan lärarexamen. 52 Ungefär en tiondel hade annan utbildning med anknytning till tjänsten, i första hand i
kärnämnen som svenska, engelska och matematik.
I de Särskilda kurserna var andelen något lägre.
Här hade 59 procent av den undervisande personalen lärarexamen. I de Särskilda kurserna förutsätts ofta att lärarna har professionell yrkeserfarenhet som konstutövare, etc. Dessa krav visar
sig i lärarnas utbildningsbakgrund. Ungefär 20
procent av dem hade annan högskoleutbildning,
oftast med estetisk inriktning och då vanligtvis
mot musik. Även andra pedagogiska utbildningar
än lärarutbildningar förekom, samt akademiska
examina i kärnämnen.
Folkbildningsrådet har under 2012 låtit genomföra en intervjuundersökning bland ett urval rektorer.53
I intervjuerna betonar rektorerna att de arbetsuppgifter som vilar på en lärare inom folkhögskolan handlar om mycket mer än traditionell
undervisning och att kompetensen därför behöver
omfatta mer än fackkunskaper. Den jämlika kontakten mellan lärare och deltagare har länge räknats som ett av folkhögskolans signum, liksom
lärarnas engagemang i deltagarna, deras studier
och utveckling. I och med de förändringar som
folkhögskolan nu upplever, med allt yngre och
51 Antalet lärare totalt inom folkhögskolan är betydligt
högre än de som rapporterats till SCB. Utöver de lärare som
rapporterats till registret räknas även rektorer, biträdande
rektorer och studie- och yrkesvägledare till folkhögskolans
pedagogiska personal. Totalt upptas 3 044 personer i registret under 2012.
52 Läsåret 2011/12 hade t.ex. 76 procent av lärarna inom
den kommunala vuxenutbildningen en pedagogisk högskoleexamen. Inom gymnasieskolan var andelen 77 procent och
inom gymnasiefriskolorna 63 procent. (Folkbildningsrådet,
2013b)
53 Under 2012 och 2013 genomför Folkbildningsrådet en
kartläggning av folkhögskolans lärare. I denna kartläggning
ingår intervjuerna med rektorerna som en av fyra delstudier.
Kartläggningen avrapporteras i augusti 2013.
52
inte alltid motiverade deltagare, blir lärarnas engagemang ännu mer avgörande. Att vara lyhörd och
flexibel, kunna motivera och vägleda, beskrivs
som centrala lärarkompetenser.
Syfte 2:
Göra det möjligt för människor
att påverka sin livssituation och
skapa engagemang att delta i
samhällsutvecklingen
Folkbildningen ska göra det möjligt för människor
att påverka sin livssituation. Studieförbund och
folkhögskolor ska fungera som kanaler både för
enskilda medborgares samhällsengagemang, och
för organisationers idéburna arbete. Som en del
av sitt uppdrag verkar folkbildningen även i andra
länder.
Detta andra syfte förutsätter att folkbildningen
når ut brett, till många. Det ställer krav på att
folkbildningens metoder och arbetssätt utvecklas.
Nya medier och digital teknik är utmaningar som
studieförbund och folkhögskolor, liksom andra
organisationer i samhället, behöver ta sig an.
Folkbildning i hela landet
Folkbildningsrådets bedömning
För att fånga upp människors engagemang och
erbjuda påverkansmöjligheter behöver folkbildningen vara tillgänglig i hela landet.
Folkbildningen är rikstäckande. Den finns i
samtliga landets kommuner, dessutom starkast
representerad i de kommuner där de största
behoven av bildning, utbildningsmöjligheter
och folklig kultur finns, dvs. i kommuner med
svaga socioekonomiska strukturer.
Geografiska förskjutningar pågår. En urbaniseringstrend kan urskiljas inom folkhögskolan, som kan ses som ett tecken på anpassning
till nya, lokala behov. Att folkhögskolan på det
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
här sättet svarar mot de ökade behov av utbildning som städernas och förorternas invånare
har är positivt. Antalet folkhögskolor och folkhögskolefilialer ökar i de mest befolkningstäta
länen.
Urbaniseringen innebär en möjlighet för fler
att kunna studera på folkhögskola när kursutbudet ökar i befolkningstäta områden. Internatfolkhögskolorna som vanligtvis finns utanför städerna har en särskilt viktig uppgift att
fylla för deltagare med funktionsnedsättning
eller med särskilda behov av anpassat boende.
Antalet folkhögskolor med internat minskar
och även om det ofta är jämförelsevis resursstarka elever som bor på internaten så spelar
internaten en viktig socialpedagogisk roll.
Många riksrekryterande kurser finns på internatfolkhögskolor. När antalet internatfolkhögskolor blir färre kan bristen på bostäder för
studerande på sikt innebära svårigheter att
erbjuda riksrekryterande kurser. Det innebär
i så fall också att mångfalden i deltagargrupperna riskerar att minska när alltfler deltagare
kommer från närområdet.
Inom studieförbunden har antalet avdelningar minskat betydligt under senare år, vilket innebär att den demokratiska organisationen krymper då antalet förtroendevalda blir
färre.
Ett villkor för statsbidrag är att studieförbundet utformar sin verksamhet så att den är
tillgänglig över hela landet. Ökad tillgänglighet kan åstadkommas på flera sätt, genom
ökad flexibilitet i lärformerna, genom ökad
lokal närvaro, samarbete med medlems- och
samverkande organisationer, m.m. Antalet kommuner där endast ett fåtal studieförbund bedriver verksamhet har ökat under den
senaste tioårsperioden även om två nya studieförbund tillkommit under samma period. Den
digitala utvecklingen har inte kunnat kompensera den minskande lokala närvaron. Folkbildningsutbudet på mindre orter riskerar att tunnas ut.
En stor och idéburen del av utbildnings­
väsendet
Under 2012 hade folkhögskolorna sammanlagt
ungefär 28 000 deltagare i de långa kurserna,
drygt 100 000 deltagare i korta kurser inklusive
öppen folkbildning och ungefär 240 000 deltagare
i kulturprogram.54 Samtidigt hade studieförbunden nästan 1 050 000 deltagare i Studiecirklar och
Annan folkbildningsverksamhet och deras Kulturprogram samlade nästan 18 miljoner deltagare.55
Sett i ett treårsperspektiv har antalet deltagare
minskat inom folkhögskolans Allmänna kurs, och
ökat inom den Särskilda. Studieförbunden har 5
procent färre cirkeldeltagare och 2 procent färre
deltagare i Annan folkbildningsverksamhet jämfört med tre år tidigare. Däremot har antalet deltagare i kulturprogram ökat, med 9 procent.
Figur 6: Deltagare i folkbildning 2010–2012.
2012
2011
2010
Allmän kurs (ht)
11 100
11 600
11 900
Särskilda kurser (ht)
16 600
15 800
15 600
Folkhögskola
Korta kurser, inkl öppen
folkbildning
103 000
115 600
113 500
Kulturprogram
236 900
239 200
229 600
Studiecirkel
663 691
683 173
701 044
Annan folkbildningsverksamhet
380 474
391 642
388 388
Kulturprogram (grupprapporterade deltagare)
17 985
100
17 248
700
16 466
200
Studieförbund
I en kartläggning som Folkbildningsrådet lät
genomföra under 2011 framgår att kommuner med
jämförelsevis hög andel deltagande i studieför54 Öppen folkbildning kallas de delar av folkhögskolornas
verksamhet som är öppen för allmänheten, alltså inte bara
för folkhögskolans deltagare.
55 Som en jämförelse fanns, enligt SCB, drygt 385 700
elever i gymnasieskolan och drygt 886 000 elever i grundskolan under läsåret 2010/11. Under kalenderåret 2010 fanns
193 300 elever inom komvux, samtliga nivåer. Läsåret
2009/2010 fanns drygt 434 000 registrerade studenter på
högskolans grundnivå och avancerad nivå. (SCB, 2012).
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
53
bundsverksamhet kännetecknas av högt nyföretagande, höga ohälsotal, låg sysselsättningsgrad,
lågt valdeltagande, hög brottsfrekvens, låg utbildningsnivå och låga medianinkomster. Sambanden
är svagare men ser ungefär likadana ut för folkhögskolorna. De siffror som redovisas i rapporten
kan inte tolkas som orsakssamband. Ur materialet
går inte att säga att folkbildning bidrar till eller
motverkar vissa ekonomiska eller socioekonomiska strukturer. 56
Nya studieförbund och folkhögskolor under
senare år
Under perioden 1991–2011 har 23 nya folkhögskolor etablerats. Av dessa tillkom 19 på 1990-talet,
i samband med att nya studieplatser tillfördes
folkhögskolan, och fyra på 2000-talet. Det betyder
att 15 procent av de folkhögskolor som är verksamma i dag har startat under den senaste dryga
20-årsperioden.57
Samma period har två nya studieförbund etablerats, Ibn Rushd (2008) och Kulturens Bildningsverksamhet (2010). Två studieförbund har gått
samman med andra – KFUK/M (ingår i Sensus
sedan 2002) och TBV (ingår i Sensus sedan 2004),
och ett tredje (SISU) erhåller statsbidrag i annan
ordning sedan 2007.58
56 Resultaten redovisades i rapporten Folkbildningsrådet
(2011). Folkbildning i Sveriges kommuner. Spridning och
relation till socioekonomiska strukturer.
57 Övriga strukturförändringar som ägt rum är t.ex. att åtta
folkhögskolor har fått helt ny huvudman och 19 har gjort
delvisa förändringar i huvudmannaskapet.
58 Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen fungerar som utgångspunkt både i fördelningen av statliga medel till studieförbund och folkhögskolor och i den
prövning av nya statsbidragsmottagare som Folkbildningsrådets styrelse gör. Grundläggande vid prövningen av nya
statsbidragsmottagare är också de statsbidragsvillkor som
fastställs av styrelsen varje år. Utöver detta prövas också
om verksamheten kan tillgodose nya bildnings- och utbildningsbehov, innebär en pedagogisk förnyelse av folkbildningen, eller om ansökan kommer från nya rörelser eller från
organisationer som saknar egen tillgång till folkhögskola. I
den slutliga bedömningen spelar det ekonomiska utrymmet
också stor roll.
54
Studieförbundens lokala närvaro förändras
Studieförbunden erbjuder olika typer av verksamhet i samtliga landets kommuner. Av deltagarna
finns 58 procent i städer eller förorter. Vissa förändringar har ägt rum när det gäller den geografiska utbredningen. Mellan 1997 och 2013 minskade studieförbundens antal lokalavdelningar från
sammanlagt 642 till 180.59
I allt fler kommuner erbjuder allt färre studieförbund studiecirklar. Under de senaste tio åren
har antalet kommuner som har sju eller fler studieförbund representerade med studiecirklar minskat, medan antalet som har sex studieförbund eller
färre har ökat.
Figur 7: Antal studieförbund verksamma med studiecirklar i antal kommuner, 2002 till 2012.
Antal studieförbund i
kommunen
2002 2004 200660 200861 201062 2012
8+
147
122
118
106
130
130
7
75
93
90
86
79
69
6
48
50
61
61
49
53
5
12
18
15
25
25
25
4
5
5
5
11
5
12
3
1
1
1
2
1
Inget
2
1
1
290
290
290
290
290
290
Studiecirklar genomfördes dock i samtliga kommuner 2012. ABF arrangerade cirklar i alla 290
kommunerna, Studieförbundet Vuxenskolan i 289
kommuner och Studiefrämjandet i 283. Ibn Rushd
59 Uppgiften avser den 1 januari 2013. I siffran 180 ingår
även de lokala enheter som i fem av studieförbunden kallas
distrikt, regioner eller stiftelser. Vid sidan av de lokala
avdelningarna två av studieförbunden ABF och Studie­
främjandet en treledsorganisation med regionala distrikt/
regioner. Sammantaget finns inom dessa studieförbund 34
distrikt/regioner.
60 Studieförbundet SISU erhåller sedan 2007 statsbidrag i
annan ordning.
61 Studieförbundet Ibn Rushd startade 2008.
62 Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet startade 1 juli 2010.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
och Kulturens Bildningsverksamhet hade cirkelverksamhet i 51, respektive 74, kommuner.
Urbaniseringstrend inom folkhögskolan
De 150 folkhögskolorna erbjuder långa folkhögskolekurser i 135 av landets kommuner hösten
2012. Samtidigt pågår en urbaniseringstrend. Av
de 23 nya folkhögskolor som startats under den
senaste dryga 20-årsperioden har 13 etablerats i
någon av landets större städer.63 Denna utveckling
förstärks av att åtta av de befintliga folkhögskolorna har flyttat sin verksamhet från landsbygd till
stad, och jämförelsevis många folkhögskolor har
etablerat nya filialer i städer eller tätorter. Under
2012 fanns 46 procent av folkhögskolornas deltagare långa kurser i storstäder, förortskommuner
eller större städer – 50 procent av deltagarna i Allmän kurs och 43 procent av deltagarna i Särskild
kurs. Det är också i storstadsregionerna som flest
folkhögskolor erbjuder långa kurser: 24 folkhögskolor i Stockholm, 13 i Göteborg och 8 i Malmö.
I 122 kommuner finns bara en (1) folkhögskola
representerad med långa kurser.
I relation till kommunernas invånarantal är
dock antalet deltagare i studiecirklar och långa
folkhögskolekurser störst i landets glesbygdskommuner. Lägst andel deltagare finns i städerna och
förorterna.
Färre internat och färre boende på folkhögskolans internat
Urbaniseringen har samtidigt inneburit en minskning av folkhögskolans internat, från 119 under
2003 till 107 internat 2012. De flesta internatfolkhögskolorna finns utanför städerna. Få av storstädernas och förorternas folkhögskolor erbjuder
internat.
Under perioden1998–2012 har antalet internatboende minskat med nära 1 240 personer, från
7 500 till 6 220. Det motsvarar en minskning med
17 procent under perioden, men innebär samtidigt
63 Före 1991 fanns exempelvis ingen folkhögskola i
Malmö. I dag, 2012, finns fem stycken.
en ökning på 200 personer jämfört med 2011.64
De internatboende deltagare som ingår i Folkbildningsrådets rapport Lärande boende? En kartläggning av folkhögskolans internat utgör en mer
homogen och resursstarkare grupp än folkhögskolans deltagare i allmänhet. De är yngre än genomsnittet bland folkhögskolans deltagare, könsfördelningen är jämnare, nästan 90 procent av dem
är födda i Sverige, ungefär 80 procent har avslutat
gymnasium bakom sig, och 60 procent studerar på
Särskild kurs inriktad mot ett specialintresse som
de vill fördjupa sig i. De internatboende redovisar
mer positiva upplevelser av sin folkhögskoletid än
andra deltagare, även om skillnaderna inte är stora.65
De rektorer som intervjuats i kartläggningen
beskriver internatmiljön både som en resurs och
som en belastning. Det är en tillgång i socialpedagogiskt avseende och det gör det möjligt för folkhögskolan att erbjuda riksrekryterande och lokalkrävande utbildningar. Samtidigt är internatet
jämförelsevis personalkrävande och anläggningarna medför extra kostnader.
Folkbildningens lokala och regionala villkor
och betydelse
Folkbildningsrådets bedömning
Kommunernas ekonomiska bidrag till studieförbunden dras ner på många håll, och detta är
oroande. Under perioden 2009–2012 har både
64 Den största minskningen av internat har ägt rum bland
de rörelseägda folkhögskolorna, 22 procent. Motsvarande
minskning bland de landstings- eller regionägda
folkhögskolorna är 6 procent.
65 Folkbildningsrådet genomförde 2010 en undersökning
bland folkhögskolans deltagare i långa kurser. Två enkäter
skickades ut. I rapporten Lärande boende? redovisas statistiskt säkerställda skillnader mellan internatboende och
externatdeltagare som kan härledas ur de svar som gavs på
enkät 2. Denna riktades till ett urval om 5 000 personer
som deltog i långa kurser vårterminen 2010. Knappt 2 000
av dem besvarade enkäten. Drygt 500 av de som deltog i
undersökningen var internatboende.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
55
Figur 8. Statens, landstingens/regionernas och kommunernas bidrag till studieförbunden 1992–2012
1 800 000
tkr
n Stat
n Kommuner
n Landsting
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
studieförbundens och folkhögskolornas ekonomiska beroende av annan verksamhet än folkbildning ökat. Denna parallella utveckling mot
mindre lokal närvaro, minskat ekonomiskt
stöd från kommunerna och starkare beroende
av annan verksamhet än folkbildning, påverkar studieförbundens förutsättningar att leva
upp till syftena med statsbidraget.
Även folkhögskolorna blir allt mer beroende
av inkomster från annan verksamhet än folkbildning för att kunna behålla sina anläggningar och personal.
Folkbildningsrådets utvärdering av Kulturprogrammen visar att studieförbunden är viktiga kulturaktörer lokalt. Men det är inte självklart att denna betydelse uppmärksammas
i det policy- och planeringsarbete som sker
regionalt i landet, och som även omfattar kommunerna. De kartläggningar som pågår tyder
på att folkbildningen är jämförelsevis osynlig
i regionernas arbete med kompetensplattformar och kulturplaner. Studieförbundens och
folkhögskolornas regionala roll och arbete
behöver utvecklas. Att folkbildningen synliggörs på den regionala nivån påverkar även förutsättningarna för lokal förankring och lokalt
arbete.
56
Delat ansvar mellan stat, kommun och
landsting/region
I proposition 2005/06:192 Lära, växa, förändra
markerar regeringen att ”Folkbildningen är en
gemensam angelägenhet för staten, kommunerna,
landstingen och huvudmännen. Det ekonomiska
stödet bör bäras gemensamt”.66
Medan det statliga anslaget till studieförbunden
hållits på en konstant nivå, eller t o m ökat något,
under senare år har kommunernas anslag skurits ner kraftigt. Statens andel av bidragen till studieförbunden har från 1992 till 2012 ökat från 55
procent till 73 procent.67 Under samma period har
kommunernas andel minskat från 30 procent till 15
procent, och landstingens/regionernas andel från 15
procent till 12 procent. Flera kommuner, 16 under
2012, budgeterade inga bidrag alls till folkbildningen. Nio av dessa fanns i Stockholmsområdet.
Statsbidragets andel av bidragen till folkhögsko66 Sid 65.
67 I rapporten Samhällets utgifter för kultur 2012–2011
konstaterar dock Myndigheten för kulturanalys att under
perioden 2000–2011 har folkbildningens andel av statens
totala utgifter för kultur minskat. Statens totala utgifter för
kultur har ökat med 17 procent under perioden, medan folkbildningsanslaget ökat med 8 procent.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
lorna har under perioden 2001 till 2012 varit konstant, ungefär 65 procent, och landstingens/regionernas andel ca 35 procent.
Även annan verksamhet än folkbildning
Perioden 2009–2011 minskade studieförbundens
intäkter från folkbildningsverksamhet från 79 till
76 procent av de totala intäkterna. Statsbidraget
utgör i genomsnitt 48 procent av studieförbundens
intäkter i folkbildningsverksamheten på lokal
nivå. Variationen mellan olika studieförbundsenheter är dock stor. Det ekonomiska resultatet av
folkbildningsverksamheten vände under samma
period från ett sammanlagt överskott på 14 miljoner kronor till ett underskott på ca 28 miljoner
kronor. Underskottet täcktes av medel från annan
verksamhet.68
Flera av studieförbunden menar att de sänkta
generella landstings-, region- och kommunbidragen samtidigt innebär en utveckling mot mer villkorade bidrag och därmed lokal verksamhet som
i allt större utsträckning liknar uppdragsverksamhet. Detta framkom vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök. En annan tendens, som rapporteras
från ett par lokalavdelningar, är att regionerna ställer krav på viss regional spridning av verksamheten
för att avdelningen ska vara berättigad till bidrag.69
Inom folkhögskolan stod intäkterna till folkhögskoleverksamheten – de statsbidragsberättigade
långa och korta kurserna – för drygt 78 procent
av folkhögskolans totala intäkter under 2011. Det
innebär en liten minskning jämfört med föregående år. Statsbidragets andel av de enskilda folkhögskolornas intäkter varierade från 10–20 procent som lägst, till 70–80 procent som högst.
68 Det försämrade resultatet är en kombination av
minskade intäkter från främst deltagaravgifter och kommunbidrag, och ökade kostnader för främst lokaler och material.
För Annan verksamhet och på förbundsnivå har personalkostnaderna ökat. Folkbildningsrådet, 2012d.
69 En av regionerna kräver, för tilldelning av bidrag, att
avdelningen har verksamhet i alla regionens kommuner. En
annan ställer som villkor att avdelningen ska erbjuda verksamhet i minst fem kommuner och inte mer än 70 procent av
verksamheten i en kommun.
Mellan 2009 och 2011 ökade folkhögskolornas
sammanlagda underskott av folkbildningsverksamheten från ca 12 miljoner kronor till nästan
60 miljoner, och antalet folkhögskolor med underskott i den här verksamheten ökade från 81 till 94,
dvs. nästan två tredjedelar av samtliga. Sett till
den sammanlagda ekonomin, alltså både folkbildningsverksamhet och annan verksamhet, redovisade dock 101 skolor överskott under 2011.
Folkbildningens roll i lokal och regional
utveckling
För studieförbund och folkhögskolor finns flera
arenor där de kan påverka lokalt och regionalt.
Folkbildningsrådet undersöker under 2012 och
2013 folkbildningens roll i det lokala kulturlivet,
och i arbetet med regionala kompetensplattformar och regionala kulturplaner. Studierna visar
att folkbildningens roll inte är självklar. En preliminär slutsats från utvärderingen av studieförbundens Kulturprogram är att dessa kompletterar
kommunernas egen kulturverksamhet, i och med
att den når ut till andra och större deltagargrupper. Samtidigt förs nya perspektiv in i kulturlivet.
På vissa mindre orter står Kulturprogrammen för
hela kulturutbudet.70
På regional nivå, i arbetet med regionala kulturplaner och regionala kompetensplattformar,
verkar folkbildningen komma mer i skymundan.
De preliminära resultaten från kartläggningen av
plattformsarbetet tyder på stora variationer, där
folkbildningens organisationer i några regioner är
starkt involverade i arbetet med regionala kompetensplattformar, medan man på andra håll har en
marginell roll.71 Även i kartläggningen av folk70 Folkbildningsrådet startade under 2012 en utvärdering
av studieförbundens Kulturprogram. I denna undersöks Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället, deltagarna
och de medverkande, i fyra kommuner som valts ut för fallstudier. Den första av tre utvärderingsrapporter presenteras i
augusti 2013.
71 Under 2012 inleddes arbetet med en kartläggning av den
roll som studieförbund och folkhögskolor spelar i arbetet
med regionala kompetensplattformar. Kartläggningen
omfattar fem regioner/län och slutförs under våren 2013.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
57
bildningen i regionala kulturplaner är variationen
stor. Generella intryck är att folkbildningen är
relativt osynlig i dessa sammanhang, och oftare
uppmärksammas som infrastruktur eller förmedlare av kultur, än som kulturaktör.
Samhällsengagemang via medlemsorganisationer och huvudmän
Folkbildningsrådets bedömning
Folkhögskolornas anknytning till huvudmännen och studieförbundens relationer till sina
medlems- och samverkansorganisationer är
centrala för att folkbildningens syften ska
uppnås. Dessa relationer är inte statiska. Det
har visats i två av Folkbildningsrådets utvärderingar under senare år. I ett föränderligt
samhälle, som innebär att nya grupper organiserar sig och deltar i samhällsbygget, ska
folkbildningen vara öppen för nya idéer och
behov. På så sätt både bidrar folkbildningen
till att utveckla demokratin och samhället, och
utvecklas på samma gång själv.
Under det senaste decenniet har samtidigt
nya förutsättningar skapats för folkbildningen
och det civila samhället. Nya politiska synsätt
betonar folkbildningens och det civila samhällets betydelse för att upprätthålla och utveckla
välfärden, medan funktionerna som röstbärare
och opinionsbildare inte lyfts fram på samma
sätt. För folkhögskolornas del innebär detta
bl.a. att regeringen i ökad utsträckning uppmärksammat folkhögskolans kompensatoriska
uppgift – att fungera som en andra chans för
personer som inte fullföljt sina formella studier på grundskole- eller gymnasienivå. Men
folkhögskolan, och studieförbunden, ska inte
ensidigt värderas som utbildningsanordnare.
Folkbildningens förankring i idéburet arbete,
i det civila samhällets organisationer och i det
omgivande lokalsamhället gör den till en betydande kulturaktör och kanal för individers och
organisationers demokratisträvanden och vilja
att påverka samhället.
58
Folkhögskolorna och deras huvudmän
I rapporten Tradition, resurs, eller nödvändighet?
Om relationerna mellan folkhögskolor och deras
huvudmän analyserar forskare vid Ersta Sköndal
högskola relationerna mellan landets folkhögskolor och de olika organisationer som står bakom
och driver dem.
Forskarna visar att relationen mellan folkhögskolorna och deras huvudmän tar sig olika
uttryck. Vanligast är att huvudmannen uppfattas
som folkhögskolans uppdragsgivare och att relationerna karaktäriseras av ideologisk samhörighet och rörelseanknytning. Huvudmannens syfte
med folkhögskolan ger inriktning, legitimitet och
existensberättigande. Flera andra, framför allt
landstingsfolkhögskolor, ser huvudmannen i första hand som ägare, dvs. som någon som bidrar
med ekonomiskt stöd och som fungerar som en
resurs för folkhögskolan, snarare än tvärtom. Vid
några folkhögskolor, som forskarna betecknar
som ”lokala”, beskrivs huvudmannen som ganska
betydelselös och förankringen i det omgivande
(lokal)samhället som viktigare än eventuell rörelseanknytning.
De politiska, ekonomiska och ideologiska förutsättningar som skapas av huvudmän, Folkbildningsrådet (som förvaltare av det statliga folkbildningsanslaget), utbildningsmarknaden och politiska beslut på nationell, regional och lokal nivå
kan vara motstridiga. Forskarna undersökte i det
sammanhanget huvudmännens betydelse för att
folkhögskolorna ska kunna bedriva sin verksamhet, jämfört med andra aktörers betydelse. De
flesta rektorer tillmätte Folkbildningsrådet och
överhuvudtaget de ekonomiska förutsättningarna
störst tyngd. Flera beskrev folkhögskolorna som
allt mer kommersiella och menade att de för att
stärka ekonomin ökar den andel av verksamheten
som inte ligger inom folkbildningsuppdraget.
Studieförbundens verksamhet tillsammans
med medlems- och samverkansorganisationer
Studieförbundens studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet kan delas in tre grupper:
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
• kamratgrupper som bestämmer sig för att
starta studiecirkel eller annan verksamhet
• verksamheter som genomförs i samverkan
med medlems- eller samarbetsorganisationer
• öppen/annonserad verksamhet.
Den öppna verksamheten, som allmänheten möter
i t.ex. studie- och kurskataloger, utgör den minsta
andelen.
I Folkbildningsrådets utvärderingsrapport Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer –
studieförbunden och deras grundar-, medlemsoch samverkansorganisationer undersöks relationerna mellan studieförbunden och deras medlemsoch samverkansorganisationer.
Enligt forskarna kan de ideologiska banden
mellan studieförbunden och deras medlemmar
eller samverkande organisationer inte längre tas
för givna. Studieförbundens samhällsmotiv kan
fortfarande beskrivas som starka, men de utmanas
av mer marknadsmässiga relationer till andra folkrörelser och organisationer.
Vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök
inom studieförbunden 2012 beskrevs balansgången mellan studieförbundens och folkbildningens idémässiga grund, och medlemsorganisationernas och samverkansorganisationernas önskemål och behov, som en utmaning. Delar av samverkan vilar på tillit och förtroende. Men för att
säkra kvaliteten i samarbetet ställer studieförbunden allt större krav på dokumentation, exempelvis
i form av skriftliga överenskommelser, checklistor, protokoll och deltagaruppföljningar, och lokalt
görs anmälda och oanmälda kontrollbesök i verksamheterna. Utbildning av cirkelledare beskrivs
också som en viktig del i kvalitetssäkringen.
Syfte 3:
Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och
utbildningsnivån i samhället
Folkbildning som medborgarbildning
Folkbildningsrådets bedömning
Folkbildningen ska ta tillvara enskilda medborgares engagemang, skapa kanaler för
inflytande och fungera som en arena för samhällspåverkan. Många av folkbildningens kvaliteter på samhällsnivå kan härledas till de
erfarenheter som enskilda cirkeldeltagare och
folkhögskolestuderande gör under sina studier.
Då handlar det inte i första hand om formella
meriter, utan om bildning.
Det kanske viktigaste bidrag som studieförbund och folkhögskolor lämnar till samhället
är den medborgarbildning som studieförbunden står för – i form av Studiecirklar, Annan
folkbildning och Kulturprogram – och som
folkhögskolorna erbjuder i sina långa och korta
kurser och kulturprogram. Sammantaget ges
studieförbundens och folkhögskolornas deltagare hundratusentals tillfällen varje år att under
demokratiska former lära tillsammans med
andra, vidga sina perspektiv, samt vidmakthålla
och utveckla sina kunskaper och förmågor.
För många handlar resultaten om stärkt självkänsla, höjd livskvalitet och ökat samhällsengagemang. Den höjda bildningsnivån bland
folkbildningens deltagare gör även steget till
fortsatta studier enklare att ta. Bildning bidrar
på det sättet till minskade utbildningsklyftor.
Självförtroende, samhällsengagemang och
initiativkraft
Folkbildningen skapar inte bara formella möjligheter till vidare studier eller arbete. Undersökningar bland folkbildningens deltagare visar hur
studiecirklar och folkhögskolekurser både ger
och vidmakthåller lust och vilja till lärande och
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
59
utveckling. De flesta undersökningar som genomförs bland folkbildningens deltagare tyder på att
en av folkbildningens kvaliteter är förmågan att
uppmuntra och kanalisera var och ens samhällsengagemang.
Mellan 70 och 80 procent av deltagarna i Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 ansåg att de under sin folkhögskoletid
blivit mer allmänbildade, mer engagerade i samhällsfrågor, mer aktiva i sina fritidsintressen och
mer intresserade av kulturella frågor. Ungefär lika
många tyckte att de också hade fått bättre självförtroende, ifrågasatte mer och tog fler initiativ
än tidigare. Känslan av att klara av utbildningen
beskrivs som viktig, inte minst för dem som känt
sig illa behandlade och misslyckade inom andra
utbildningsformer.
Av deltagarna i den cirkeldeltagarundersökning som Folkbildningsrådet presenterade 2009
menade 40 procent att studiecirkeln bidragit till
att de fått bättre självförtroende och blivit bättre
på att lyssna och samarbeta. Ungefär 25 procent
av dem ansåg att de blivit bättre på att uttrycka
sig, att de utvecklat sitt kritiska tänkande, fått nya
värderingar, och att de därigenom kunde fatta mer
välgrundade beslut. En majoritet hade blivit inspirerad att studera vidare i ämnet. Ungefär hälften
ville gå nya studiecirklar.
Folkhögskolan som valmöjlighet och väg
vidare
Folkbildningsrådets bedömning
Folkhögskolan innebär en ny chans för personer som av olika skäl inte fullföljt sina studier på grundskole- eller gymnasienivå. Att få
behörighet till fortsatta studier eller förbättra
sina möjligheter på arbetsmarknaden är två av
motiven till varför deltagare söker sig till folkhögskolan. Andelen deltagare med kort formell utbildningsbakgrund är hög, framför allt
inom folkhögskolans Allmänna kurs.
Andelen deltagare i Allmän kurs har minskat med 7 procentenheter sedan 2007, medan
60
deltagarna inom Särskild kurs ökat i motsvarande omfattning. Samtidigt har de studiemotiverande folkhögskolekurserna under perioden
2010–2012 inneburit att söktrycket till Allmän
kurs har höjts på de berörda folkhögskolorna.
Riksdagens beslut att förlänga satsningen på
Studiemotiverande folkhögskolekurser till
och med år 2014, fördubbla antalet platser och
samtidigt avsätta medel till extra platser inom
Allmän kurs under 2013 och 2014, stärker
folkhögskolans möjligheter att erbjuda utbildningsplatser till de deltagare som har de största
behoven av utbildning och stöd.
Steget vidare efter folkhögskolan är inte
självklart för alla. För många av deltagarna är
kvalificerad studie- och yrkesvägledning en
avgörande förutsättning för att de ska komma
vidare till arbete eller fortsatta studier. I nuläget finns inte det stödet vid alla folkhögskolor. Det är inte heller ett krav. Enligt skollagen (2010:800) har kommunerna ansvar för att
elever i alla skolformer, inklusive folkhögskolan, ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning upp t o m gymnasienivå.
Folkhögskolan är en egen skolform med särskilda villkor för antagning, eget system för
omdömen och behörighetsgivning, och med
kursplaner som fastställs lokalt vid respektive
folkhögskola. Att förvänta sig att kommunernas studie- och yrkesvägledare ska kunna
lotsa folkhögskolans deltagare både till och
vidare efter folkhögskolan är inte realistiskt.
Utan en fungerande studie- och yrkesvägledningsfunktion inom folkhögskolan försämras
möjligheterna för deltagarna att göra välinformerade val och komma vidare till fortsatta
studier eller arbete.
Fortsatta studier och arbete
I Folkbildningsrådets folkhögskoledeltagarundersökning 2010 började 12–18 procent av deltagarna
studera vid folkhögskolan för att förbättra sina
möjligheter på arbetsmarknaden. För 4–7 procent
var alternativet till folkhögskolestudier arbetslös-
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
het. I SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006 varierade andelen arbetslösa mellan 5 och 15 procent.
Deltagarundersökningen visade också att ungefär 75 procent av deltagarna i folkhögskolans Särskilda kurs förvärvsarbetade eller studerade några
år efter att de lämnat folkhögskolan. Motsvarande
siffra för Allmän kurs var ungefär 60 procent.
Ju längre tid som gått sedan deltagarna lämnade
folkhögskolan desto större andel förvärvsarbetade, desto mindre andel studerade och desto färre
var arbetslösa. På en direkt fråga menade ungefär
hälften att tiden vid folkhögskola bidragit till att
de fått det arbete som de hade vid undersökningstillfället. Lika många sa att folkhögskolan inte
spelat någon roll.
Inför antagningen till högskolan höstterminen 2012 fanns drygt 5 000 behöriga sökande
med studieomdöme från folkhögskolan. Av dessa
antogs 63 procent. Detta var en minskning med
fyra procentenheter jämfört med året innan. Drygt
1 000 av dessa, dvs. mer än 30 procent av de som
antogs, hade även gjort högskoleprovet. Eftersom
folkhögskolans studieomdöme ges i endast fyra
skalsteg är det svårt att skilja mellan folkhögskolans sökande till högskolan som har samma meritvärde. Det har därför blivit allt mer nödvändigt att
folkhögskoledeltagarna genomför högskoleprovet
som kompletterade meritering. Att antagningssystemets kvotgrupp för sökande från folkhögskolan dessutom är mycket liten späder ytterligare på
urvalsproblematiken.
Studiemotiverande folkhögskolekurser
Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna anordnar tre månader
långa kurser med syfte att motivera till fortsatta
studier. Målgruppen är arbetssökande ungdomar
under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller
gymnasieskolan.
Satsningen på studiemotiverande folkhögskolekurser startade 2010 och regeringen har beslutat att den ska fortsätta till och med 2014. Under
2013 utökas antalet platser från 4 000 till 8 000,
och samtidigt tillförs 1 000 extra platser till folkhögskolans Allmänna kurs – vikta för deltagare
som gått studiemotiverande kurs och som vill läsa
vidare inom folkhögskolan. Målgruppen innefattar
fr.o.m. 2013 även deltagare som är 25 år eller äldre
och som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.
I Folkbildningsrådets uppföljning av de Studiemotiverande folkhögskolekurserna 2012 betonade
deltagarna att stödet från kursledarna och gemenskapen i studiegruppen är viktigt. Många tyckte
också att de fått bra information om folkhögskolestudier, blivit sedda, fått bättre självförtroende
och fått lust att läsa vidare. För nästan två tredjedelar ledde kursen till att de såg fler möjligheter
inför framtiden, beträffande både arbete och studier.72 Uppföljningens positiva resultat bekräftas
av statistiken: Av deltagarna i Studiemotiverande
folkhögskolekurs under perioden januari 2010–
september 2012 har 24 procent studerat vidare och
17 procent fått arbete.
Behörighet och omdömen
Under 2012 avslutade totalt 2 142 folkhögskoledeltagare sina studier med intyg om grundläggande
behörighet. Det är drygt 200 färre än under de två
föregående åren.73
Inom folkhögskolan ges inte betyg i enskilda
ämnen. För att ange meritvärde används istället
inom folkhögskolans Allmänna kurs ett samlat
studieomdöme i fyra skalsteg. I detta värderas del72 Deltagarundersökningen genomfördes bland deltagare
som gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen 2012.
73 För att få grundläggande behörighet till högskolan ska
den studerande uppfylla både ett omfattningskrav och ett
innehållskrav. Omfattningskrav: En sammanlagd studietid
som ska motsvara tre års gymnasiestudier, varav minst ett
år på Allmän kurs på folkhögskola. Innehållskrav: Fram
t o m juni 2015: Kunskaper motsvarande godkänd nivå i sju
kärnämneskurser och/eller svenska som andraspråk A och
B. De som påbörjar sina studier på folkhögskola från och
med hösten 2013 ska istället ha kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande tio gymnasiala kurser: Sv 1, 2 och 3,
eller Sv andraspråk 1, 2 och 3, Eng 5 och 6, Ma 1 a, b eller c,
Sk 1a1, Nk 1a1, Re 1, Hi 1a1.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
61
tagarens studieförmåga, dvs. förmågan att tillgodogöra sig fortsatta studier.74 Folkbildningsrådet
genomförde i juni 2012 en uppföljning av folkhögskolornas studieomdömen under läsåret 2011/12.
Totalt sattes 5 641 omdömen, varav 5 579 avsåg
deltagare i Allmän kurs. Det innebär att studieomdöme sattes för ca 47 procent av Allmänna
kursens deltagare. Folkbildningsrådets statistik
visar också att sedan 2001 har antalet utdelade
studieomdömen minskat från ca 8 300. Samtidigt
har snittet i omdömena sjunkit från 2,73 till 2,65.
Folkbildningsrådet avser att under 2013 undersöka
skälen till dessa förändringar.
Behov av studie- och yrkesvägledning
Vägen vidare efter folkhögskoletiden ser olika
ut för olika deltagargrupper. Jämfört med deltagarna i allmänhet var det t.ex. en större andel av
folkhögskoledeltagarundersökningens deltagare
med funktionsnedsättning som var pensionerade,
sjukskrivna eller arbetslösa efter studierna, och
en lägre andel som studerade vidare vid universitet eller högskola. Liknande mönster gällde för de
invandrade deltagarna.
Även de förändrade förutsättningarna inom
Allmän kurs, som bl.a. innebär att deltagarnas
genomsnittliga ålder och utbildningsnivå sjunker
och att de har fler skolmisslyckanden bakom sig
när de kommer till folkhögskolan, påminner om
att många av folkhögskolans deltagare behöver ett
aktivt stöd för att komma in på arbetsmarknaden
eller ta steget till fortsatta studier.
Landets folkhögskolor väljer själva om och i
vilken form som de ska erbjuda sina deltagare
studie- eller yrkesvägledning. Under 2012 rapporterade 85 av landets 150 folkhögskolor att de
hade studie- och yrkesvägledning. Vid endast sex
fanns renodlade tjänster och vid ca tio motsvarade
resursen en heltidstjänst sammanlagt, fördelad på
olika personer.
74 Från och med läsåret 2013–2014 blir studieomdömet i
sju steg istället för fyra. Syftet är att det bättre ska avspegla
variationen mellan de studerande, och minska betydelsen av
lottning och högskoleprov i folkhögskolans urvalsgrupp till
högskolan.
62
Vid ett mindre antal skolor finns utbildade studievägledare, andra erbjuder sina lärare eller
annan personal ett antal timmars nedsättning i
tjänst för vägledning. Totalt på landets folkhögskolor fanns 43 personer som hade studie- och
yrkesvägledning som huvuduppgift i sin befattning. Av dessa hade elva personer en ”utbildning
med anknytning till tjänsten”.
Folkbildningsrådet har genomfört två fokusgruppsintervjuer för att belysa folkhögskolornas
arbete med studie- och yrkesvägledning. De bilder
som ges är mycket skiftande. Tillgången till studie- och yrkesvägledning varierar, liksom sätten
att organisera vägledningen på. Samtliga intervjuade är dock överens om att behovet av stöd är
stort och har ökat under senare år. En aktiv studieoch yrkesvägledning, inkluderat socialt stöd, är
något som många deltagare behöver under hela sin
tid vid folkhögskolan – från antagningen, genom
studietiden och fram till det är dags att lämna
folkhögskolan och gå vidare. Däremot är det inte,
menar en del av folkhögskolorna, självklart att det
är en studie- eller yrkesvägledare som behöver
vägleda och stödja. Ansvaret kan delas, tjänster
kan köpas in utifrån och andra aktörer som t.ex.
CSN och vägledare vid högskolor, vuxenutbildningen och gymnasieskolan kan bidra.
Folkbildning, validering och NQF/EQF
Folkbildningsrådets bedömning
Folkbildningen ska inte bara värderas i relation till samhällets övriga utbildningar och
bildningsinsatser. Den har framför allt ett
egenvärde för kultur och bildning, och inom
utbildningsområdet. Folkbildningen är idéstyrd. Den tillgodoser utbildnings- och bildningsbehov hos medborgarna, och inom det
civila samhällets organisationer. Studieförbund och folkhögskolor erbjuder kurser, Studiecirklar och Kulturprogram som är unika
för just folkbildningen. Varje studieförbund
och folkhögskola bestämmer själv, i nära samverkan med deltagarna, vilket innehåll och
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
vilka temainriktningar som ska erbjudas.
I det pågående arbetet med en nationell referensram för kvalifikationer, NQF, aktualiseras
frågan om folkbildningens frivilliga anslutning till ramverket. EQF/NQF är baserat på
läranderesultat och omfattar både formell och
icke-formell utbildning. Frågan om inplacering av t.ex folkhögskolans Särskilda kurser
är en strategisk fråga för folkbildningen. En
nyckelfaktor är deltagarnas intresse och behov
av NQF för att styrka sina kompetenser och
förutsättningar på arbetsmarknaden och för
vidare studier inom Sverige eller utomlands.
Det saknas fortfarande strukturer i Sverige
för att kartlägga och validera generella kompetenser som förvärvats genom icke-formellt
och informellt lärande. Behovet av utvecklingsarbete inom valideringsområdet är stort
inom folkbildningen liksom inom andra sektorer i samhället.
Folkhögskolan som egen skolform
Hälften av folkhögskolorna anordnar yrkesutbildningar och de flesta av dessa har ingen motsvarighet inom det formella utbildningsväsendet. Under
höstterminen 2012 fanns totalt 191 yrkesutbildningar att välja mellan. Bland de 41 kurserna på
gymnasial nivå ingick t.ex. personlig assistentutbildning, ridlärarutbildning samt utbildningar
till behandlingsassistent eller friskvårdsledare. På
eftergymnasial nivå fanns 149 utbildningar, bl.a.
fritidsledar-, idrottskonsulent, teckenspråkstolksoch socialpedagogutbildningar. En kurs, till hundskötare, var på grundskolenivå.75
Vid sidan av yrkesutbildningarna finns andra
typer av kurser som inte har någon motsvarighet i
andra delar av utbildningssystemet:
75 Folkhögskolorna erbjuder även yrkesutbildningar som
inte finansieras via det statliga folkbildningsanslaget. Höstterminen 2012 antingen pågick eller planerades t.ex. 99
kurser inom ramen för Yrkeshögskolan, med ett studieförbund eller en folkhögskola som anordnare. Av dessa stod ett
av studieförbunden – Folkuniversitetet – för drygt hälften av
kurserna, och nio folkhögskolor för de övriga.
• Förberedande kurser, t.ex. kurser som är förberedande för musikhögskola, konsthögskola
eller annan estetisk utbildning på högskolenivå.
• Kurser som är anpassade efter deltagare med
funktionsnedsättning/med behov av stöd i
svenska språket, t.ex. kurser för deltagare
med afasi eller riktade invandrarkurser.
• Kurser med inriktning mot folkhögskolornas
särskilda profiler, t.ex. bibelkurser, globala
utvecklingskurser eller utbildning för fackliga funktionärer.
Validering och National/European Qualification Framework (NQF/EQF)
Eftersom variationsrikedomen är ett folkbildningens kännetecken är det nästan omöjligt att
kategorisera dess unika kurser och cirklar på ett
begripligt och allmängiltigt sätt, eller att jämföra
dem med utbildningar och bildningsinsatser som
erbjuds i andra delar av utbildningssystemet. Därmed är de här delarna av verksamheten svåra att
synliggöra och värdera.
I det europeiska ramverket för kvalifikationer
(EQF) och de nationella motsvarigheterna (NQF).
innefattas kvalifikationer från både formella och
icke-formella system.76 Nivåindelningen bestäms
utifrån läranderesultat, och inte med det formella
76 EQF – den europeiska referensramen för kvalifikationer
är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem genom att fungera
som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer
från olika länder och system i Europa lättare att läsa och
förstå. Referensramen har två huvudmål: att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och att underlätta deras
livslånga lärande. Myndigheten för yrkeshögskolan fick
2010 i uppdrag att med utgångspunkt i Europaparlamentets
och rådets rekommendation om den europeiska referensramen för kvalifikationer inom det livslånga lärandet (EQF),
ta fram förslag till deskriptorer för en nationell referensram
för kvalifikationer, NQF. Enligt regeringens direktiv ska
deskriptorerna utformas så att de täcker och kan tillämpas
inom alla delar av det offentliga utbildningssystemet och
medger möjlighet för aktörer utanför det offentliga utbildningssystemet att koppla sina kvalifikationer till referensramen. (http://www.eqfinfo.se/)
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
63
utbildningssystemet som förlaga. Folkbildningen
har inbjudits att delta i arbetet med ett svenskt
nationellt ramverk.
Det finns ett tydligt samband mellan implementering av strukturer för EQF/NQF och motsvarande process för validering. EU:s ministerråd enades i november 2012 om en Rekommendation om validering av icke-formellt och informellt
lärande. Medlemsstaterna rekommenderas att
inrätta nationella system som ger alla medborgare möjlighet till kartläggning, dokumentation,
bedömning och certifiering av sina färdigheter,
kunskaper och sin kompetens via icke-formellt
och informellt lärande.
Det är kring kartläggning och validering av
generella kompetenser som folkbildningen ser sin
mest angelägna uppgift. Med generella kompetenser avses här demokratisk och social kompetens,
kommunikationsförmåga, interkulturell förståelse, kulturell kompetens och organisatorisk och
ledningsförmåga. Dessa kompetenser, särskilt
från förtroendeuppdrag och ledarskap i föreningar
av olika slag, är ofta överförbara och har betydelse
både för den enskilda individen, t.ex. på arbetsmarknaden, och för samhället i stort.
Syfte 4:
Bidra till att bredda intresse för
och öka delaktigheten i kulturlivet
Sveriges största kulturarena
Folkbildningsrådets bedömning
Folkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevelser och erbjuda människor möjlighet
till eget skapande. Centrala kvaliteter är att
den Kulturverksamhet som studieförbund och
folkhögskolor arrangerar finns närvarande i
hela landet, och har en inriktning mot amatörkultur och deltagande. Folkbildningens kultur
bedrivs under former som gör att den är öppen
för, och attraherar, stora medborgargrupper.
64
Med en sådan inriktning får folkbildningens kultur betydelse inte bara för det fjärde av
statens syften med stödet till folkbildningen.
Den blir också en del i demokratiseringen
av samhället, innebär social träning, skapar
påverkansmöjligheter och samhällsengagemang, och den bidrar till att höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället.
Miljontals deltagare, hundratusentals arrangemang
Kulturen är framträdande i alla folkbildningens
verksamhetsformer. Under 2012 stod det estetiska
ämnesområdet Konst, musik, media för 61 procent av studieförbundens cirkelverksamhet, räknat
i studietimmar. Hundratusentals cirkeldeltagare
gavs möjligheter att genom eget skapande och tillsammans med andra utveckla sina intressen och
förmågor. Flest deltagare hade musikcirklarna,
där en stor grupp utgjordes av ungdomar – i första
hand unga män – som spelar pop- och rockmusik.
Ungefär 25 procent av studieförbundens alla cirkeldeltagare deltar i en musikcirkel.
Samtidigt erbjöd studieförbunden 340 900 Kulturprogram, en ökning på tre procent jämfört
med 2011. Det betyder att drygt 50 procent av studieförbundens alla arrangemang var Kulturprogram.77 Kulturprogrammen nådde nästan 18 miljoner deltagare.
Under 2012 arrangerade folkhögskolan 2 800
kulturprogram för allmänheten, som samlade
ungefär 240 000 deltagare, och 718 korta kurser
med 13 000 deltagare inom det estetiska området. Folkhögskolan har även många kurser inom
kulturområdet, mest estetiskt inriktade yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå som varje år
engagerar mer än 460 deltagare, särskilda kurser
i musik, bild, form och målarkonst, scenisk konst,
slöjd och konsthantverk och övriga estetiska
ämnen med ungefär 5 800 deltagare under höst-
77 Studiecirklarna stod för nästan 41 procent av arrangemangen och Annan folkbildningsverksamhet för 9 procent.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
terminen 2012, samt korta kurser för cirkelledare
inom kulturområdet.
Kultur och kulturutövande är integrerade delar
av folkbildningens pedagogik. De flesta av folkhögskolans långa kurser har inslag av estetiska
ämnen. Det betyder att en majoritet av folkhögskolornas deltagare kommer att delta i kulturella
aktiviteter som en del av sin utbildning, oavsett
vilken inriktning de har på sina studier.
Arbetsmarknad för kulturarbetare
I och med att den kulturinriktade verksamheten
är så stor blir folkbildningen också en betydande
arbetsmarknad för kulturarbetare. Totalt engagerades 1 270 500 medverkande i studieförbundens
kulturprogram under 2012. Av dessa var ungefär
526 900 yrkesutövande kulturarbetare, i första
hand musiker och sångare.78 Ca 743 600 var semiprofessionella eller amatörer.
Inom folkhögskolan medverkar lärare, ledare
och professionella utövare i kulturprogrammen
och i de långa och korta kurserna.
Folkbildning i regionala kulturplaner
Den så kallade kultursamverkansmodellen har
successivt börjat implementerats från och med
2011. De fem första regionerna att tillämpa modellen var Västra Götalands län, Skåne län, Hallands
län, Gotlands län, samt Norrbottens län. I arbetet
ingår att arbeta fram en regional kulturplan i vilken regionerna formulerar hur de statliga medlen
ska användas, det vill säga vilka prioriteringar
som görs angående kulturverksamheten, samt hur
dessa prioriteringar är relaterade till de nationella
78 Antalet kulturarbetare som engagerades i studieförbundens kulturprogram kan t.ex relateras till de drygt
146 000 personer som var anställda inom Sveriges kulturella och kreativa näringar 2012, enligt rapporten Kulturella och kreativa näringar 2012. Rapporten är utarbetad
av kunskapsföretaget Volante vars “ambition är att ta tillvara
forskningens noggrannhet och lärdomar och fungera som en
länk till allmänhet och näringsliv”. Företaget ger ut böcker,
gör analysarbeten på uppdrag och bedriver talarverksamhet.
http://www.volante.se/.
kulturpolitiska målen.79 I rapporten Kulturanalys
2012 drar Myndigheten för Kulturanalys slutsatsen att de regionala kulturplanerna handlar om
regionernas samlade verksamheter inom kulturområdet, och att de därför får stor betydelse då de
bildar underlag för regionernas hela kulturpolitik.
Till de brister som konstateras hör att kultursamverkansmodellen är tids- och resurskrävande och
att förutsättningarna för deltagande i de dialoger
som ingår i modellen inte har varit de bästa för
de professionella fria kulturskaparna och för det
civila samhället.
Folkbildningsrådets kartläggning av de första
kulturplaner som formulerades inom ramen för
kultursamverkansmodellen och det kulturplanearbete som ägde rum i de fem pilotregionerna visar
att folkbildningen fick mycket olika utrymme och
roll i kulturplanerna. Samråd med folkbildningens
representanter skedde i skiftande utsträckning.
Oftast var det folkbildningen som infrastruktur – som förmedlare av kultur, samverkanspart
eller stöd – som lyftes fram, inte i första hand
folkbildningen som kulturaktör. Studieförbunden uppmärksammades mer än folkhögskolorna.
Studieförbundens och folkhögskolornas engagemang och organisering på regional nivå framstår
som avgörande för vilken betydelse och vilket
utrymme man ges i de regionala kulturplanerna.
I tre av fem regioner beskriver regionens och
folkbildningens företrädare hur samverkan på
79 Riksdagen beslutade 2009 om en ny nationell kulturpolitik som omfattar nya kulturpolitiska mål och en ny
modell för samspelet mellan stat, landsting och kommun
beträffande statens bidrag till regional och lokal kulturverksamhet, den så kallade kultursamverkansmodellen (prop
2009/10:3. Tid för kultur.) Modellen syftar till att uppfylla
de nationella kulturpolitiska målen genom att tydliggöra
ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun, och
öka det regionala inflytandet på kulturområdet. Modellen
innebär att statens bidrag till kulturområdet samordnas i ett
och samma anslag för regional kulturverksamhet och fördelas till landets olika län. Statens kulturråd disponerar över
kulturbidraget och beslutar om fördelningen av bidraget
mellan länen. Landstingen ansvarar vidare för fördelningen
av statsbidraget till den regionala och lokala kulturverksamheten.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
65
regional nivå även bidrar till att stärka relationerna till kommunerna.
Figur 9: Studieförbundens kulturprogram 2012 och 2000.
Antal kulturprogram
Andel kulturprogram av samtliga
arrangemang
Många kulturprogram
Folkbildningsrådets bedömning
Kulturprogrammen är den verksamhetsform
som genom sin flexibilitet och öppenhet samlar flest deltagare och som därigenom ger
mycket goda förutsättningar för olika grupper
att mötas. Detta bekräftas i Folkbildningsrådets pågående utvärdering av studieförbundens Kulturprogram. Fortfarande utgör Studiecirklarna basen i studieförbundens verksamhet, men Kulturprogrammen har ökat
kraftigt under den senaste 20-årsperioden,
räknat i antalet arrangemang och antalet studietimmar. Även Annan folkbildningsverksamhet har ökat. Samtidigt har Studiecirklarnas andel minskat.80
Delvis beror de här förskjutningarna på att
principerna för fördelning av statsbidrag har
ändrats under perioden och på att studieförbundens rapportering av olika verksamheter
har blivit mer stringent. Men framför allt bör
de ses som ett tecken på att folkbildningens
identitet och arbetsformer utvecklas. För att
kunna ta tillvara nya generationers behov av
kultur och annan folkbildning behöver alternativa verksamhetsformer provas.
Kulturprogrammen fortsätter att öka
Under de senaste 20 åren har både antalet och
andelen Kulturprogram ökat kraftigt i studieförbundens verksamhet. Från ett medeltal på ca
154 000 program under 1990-talet rapporterades
i genomsnitt drygt 230 000 program per år under
80 Studiecirkelverksamhet ska enligt villkoren för statsbidrag utgöra basen i verksamheten. Det innebär att minst
hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i
studietimmar räknat genomförs inom verksamhetsformen
Studiecirkel.
66
Antal deltagare
Antal deltagare per kulturprogram
2012
2000
340 900
210 676
50
36
17 985 100 16 785 385
53
80
2000-talets inledande 7–8 år. Från och med 2009
har studieförbunden erbjudit mer än 300 000 program varje år. Samtidigt har antalet deltagare
minskat något, vilket lett till att det genomsnittiga
deltagarantalet per program har sjunkit från 80 i
början på 2000-talet till 53 under 2012.81
Ett skäl till att Kulturprogrammen blivit fler
under senare år är att principerna för fördelning
av statsbidraget har förändrats. Från och med 2007
skapades större utrymme för studieförbunden att
möta allmänhetens efterfrågan på Kulturprogram.
Då öronmärktes tio procent av statsbidraget till
kulturprogram.82 För att undvika en urholkning av
statsbidraget per program begränsades beräkningsunderlagets ökning per studieförbund till tio procent per år fr.o.m. 2010. År 2012 infördes en ny fördelningsmodell som innebär att ett Kulturprograms
värde motsvarar 9 studietimmar (värdet i den tidigare modellen beräknades till 7,3 studietimmar).
Bidraget baseras på antal arrangemang.
Kulturprogram i relation till Studiecirklar och
Annan folkbildningsverksamhet
Sedan 2008 har andelen Kulturprogram ökat från
46 procent till 50 procent av studieförbundens
81 ABF är det studieförbund som rapporterar störst antal
kulturprogram 2012, flest medverkande och störst antal
deltagare. Studiefrämjandet är tvåa i mått av arrangemang,
Studieförbundet Vuxenskolan har näst flest deltagare och
Sensus näst flest medverkande.
82 I de båda statsbidragssystem som gällde under perioderna 2001–2003 och 2004–2006 delades anslaget upp i ett
basbidrag, ett målgruppsbidrag och ett utvecklingsbidrag.
Inga pengar var öronmärkta för Kulturprogrammen. Istället
utgjorde Kulturprogrammen en del av underlaget för basbidraget – som stod för 70 procent av det totala statsbidraget.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
verksamhet, räknat i antalet arrangemang. Samtidigt har studieförbundens traditionella verksamheter – Studiecirklarna – minskat, från 44 procent av alla arrangemang under 2008 till 41 procent fem år senare. Under 2001 stod cirklarna för
mer än hälften av arrangemangen inom fem av de
elva studieförbund som då fanns. År 2012 var det
bara inom ett av tio förbund som Studiecirklarna
utgjorde mer än 50 procent av arrangemangen.
Vid en jämförelse mellan olika verksamhetsformer utifrån måttet studietimmar, där Kulturprogram värderas till nio studietimmar i fördelningsunderlag, framkommer att studiecirkeltimmarnas andel både 2008 och 2012 utgjort 72 procent
av studieförbundens totala verksamhet – med en
variation från 53 procent inom det studieförbund
med lägst andel studiecirkeltimmar 2012 till 84
procent i det studieförbund med högst andel.83
Andelen studietimmar i Annan folkbildningsverksamhet och Kulturprogram var oförändrat från
2008 till 2012.84 Kulturprogrammens andel studietimmar varierade under 2012 mellan 9 procent vid
det studieförbund med lägst andel, till 29 procent
vid det studieförbund med högsta andelen. Under
den senaste 10-årsperioden har procentandelarna
kulturprogramtimmar ökat inom samtliga studieförbund, sammantaget med sju procentenheter.
Kulturprogrammens inriktning
De i särklass vanligaste Kulturprogrammen är
föreläsningar och sång/musikprogram. Under
2012 anordnade studieförbunden ungefär 130 000
föreläsningar, och 124 000 sång- och musikpro83 Folkbildningsförordningen anger att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier
är basen för statsbidraget till studieförbunden. I den modell för statsbidrag till studieförbunden som gäller från och
med 2012 sägs: Ett grundvillkor för att ett studieförbund ska
erhålla statsbidrag är att minst hälften av ett studieförbunds
verksamhet i studietimmar ska genomföras inom verksamhetsformen Studiecirkel.
84 Annan folkbildningsverksamhet har under perioden
ersatt Övrig folkbildning som verksamhetsform. De är jämförbara och räknas i denna sammanställning som samma
verksamhet.
Figur 10: Studieförbundens Kulturprogram per inriktning
år 2012 och 2002. Procent av samtliga kulturprogram.
Form
2012
2002
Föreläsning
38
34
Sång/musik
36
45
Tvärkulturellt
5
7
Dramatisk framställning
5
9
Film/foto/bild
5
5
Utställningar
4
5
Dans
3
2
Konst/konsthantverk
2
2
Litteratur
1
2
100
100
Totalt
gram. Sång- och musikprogrammen lockade flest
deltagare, ca 8 109 000. Inriktningen har varit i
princip densamma sedan 2002.
Kulturprogrammens inriktning varierade mellan olika delar av landet. I de stora städerna var
ungefär hälften av Kulturprogrammen i form av
föreläsningar. I glesbygden ägnades hälften av
programmen åt sång och musik.
Kulturprogram i landets kommuner
Flest Kulturprogram och deltagare samlar studieförbunden i städerna och förorterna, ungefär 57
procent av både arrangemangen och deltagarna
finns här. Det är också här som verksamheten har
ökat mest under den senaste tioårsperioden, även
om trenden inte är entydig.
Stockholm har t.ex. ökat sin verksamhet med
43 procent under perioden, även om antalet deltagare minskat med 20 000 sedan 2009. I Umeå
samlade Kulturprogrammen däremot 163 000 fler
deltagare under 2012 än under 2009. I genomsnitt
deltog storstadsborna i drygt ett Kulturprogram
under året.
Störst andel Kulturprogram i relation till kommunernas invånare erbjuder studieförbunden i
inlandskommunerna. I Gullspång och Lekeberg
deltog invånarna i genomsnitt i 14 kulturprogram
per person under 2012. I Åsele, Munkfors, Sotenäs och Eksjö var motsvarande siffror 9–13 program per person. I glesbygdskommunerna deltog
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
67
invånarna i genomsnitt i ungefär fyra Kulturprogram under 2012.
Folkhögskolorna genomförde vart fjärde Kulturprogram i glesbygdskommuner eller glest
befolkade regioner under 2012. Flest program
arrangerades i Piteå (266 program), Haparanda
(161 program) och Skinnskatteberg (148 program).
Fler musikcirklar – männen dominerar
Fler musikcirklar – många fler rockgrupper
Studieförbundens musikcirklar har ökat med 8
procent, mätt i studietimmar, under de senaste nio
åren. År 2012 hade 39 procent av cirklarna musikinriktning. Av dessa ägnades nästan 60 procent
åt improvisatorisk musik – i första hand pop- och
rockcirklar. Även detta var en påtaglig ökning
jämfört med 2004. Då andelen var mindre än 50
procent.
Figur 11: Studieförbundens musikcirklar 2012, 2011 och
2004.
2012
Antal studietimmar,
musikcirklar
2011
2004
4 450 525 4 211 430 3 826 013
varav antal studietimmar,
improvisatorisk musik
2 578 894 2 469 100 1 817 982
Andel studietimmar,
musikcirklar 85
39 %
38 %
30 %
varav andel studietimmar, improvisatorisk
musik 86
58 %
59 %
48 %
Antal deltagare, musikcirklar
426 445
433 747
470 584
varav antal deltagare,
improvisatorisk musik
183 191
185 263
111 536
Andel deltagare, musikcirklar 87
24 %
24 %
19 %
varav andel deltagare,
improvisatorisk musik 88
43 %
43 %
24 %
85 Andel av studieförbundens totala antal studietimmar/
cirkelverksamhet
86 Andel av totala antalet studietimmar/musikcirklar.
87 Andel av studieförbundens samtliga cirkeldeltagare.
88 Andel av samtliga deltagare i musikcirklarna.
68
Studieförbundens andel deltagare i musikcirklar
har också ökat med några procentenheter. Under
2012 utgjorde dessa ungefär en fjärdedel av samtliga deltagare. Antalet deltagare i musikcirklar har
dock minskat något under perioden, vilket alltså
innebär att musikcirklarna i genomsnitt har färre
deltagare nu än tidigare. Denna trend gäller dock
inte för den improviserade musiken. Här har deltagarna istället ökat kraftigt och utgör numera 43
procent av alla musikcirkeldeltagare.
Kultur, hälsa och folkbildning
Kultur för äldre
Kulturrådet har ett regeringsuppdrag att främja
kultur för äldre inom vård och omsorg. I oktober
2011 fick Kulturrådet 30 miljoner att fördela och
under 2012 har tio nya miljoner skjutits till. Stödet ska främja äldre människors delaktighet i kulturlivet samt att ge större kunskap om pågående
utvecklingsarbete med kulturinsatser inom äldreområdet.
Hittills har 24 projekt tilldelas medel. I flera av
dessa ingår företrädare för folkbildningen som
samverkansparter.
Kultur på recept
Kulturdepartementet och Socialdepartementet
inledde under 2009 ett samarbete om att genomföra försöksverksamhet med kultur som hjälpmedel i arbetet med att förebygga och förkorta sjukfrånvaro, kallat Kultur på recept. Försöksverksamheterna genomfördes av Region Skåne respektive Västerbottens läns landsting.
De skapande aktiviteter som ingick i Västerbottens läns landstings projekt Med mina händer
organiserades tillsammans med studieförbund i
Umeå, Skellefteå och Lycksele.
Förrehabilitering på folkhögskolor och studieförbund
Förrehabiliteringsprojektet är ett försöksprojekt
som under perioden 2009–2012 bedrivits vid sammanlagt tio folkhögskolor. Syftet har varit att
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
utveckla metoder för hur folkhögskolan kan skapa
aktiviteter som fungerar som förrehabilitering,
dvs. som innebär att personer som är sjukskrivna
eller som har sjuk- eller aktivitetsersättning närmar sig arbetsmarknaden. Deltagare har studerat
på folkhögskolan under 15 veckor, där fokus har
varit s.k. självstärkande moment både i form av
teoretiska studier och praktiska aktiviteter som
t.ex. sport, motion, musik och friskvård.89
Enligt Försäkringskassans uppgifter från 2011
har totalt 53 procent av deltagarna i folkhögskolans förrehabilitering gått vidare i aktiva åtgärder.
65 procent har bedömts kommit närmare arbetsmarknaden.
Folkbildningsrådet har i sitt budgetunderlag för
2013–2015 begärt 25 miljoner kronor till en försöksverksamhet med förrehabilitering för 500
personer på folkhögskolor och studieförbund.
Folkbildningsrådet (2013b). Folkhögskolans pedagogiska
personal 2012.
Folkbildningsrådet (2013c) Lärande boende? En kartläggning av folkhögskolans internat.
Folkbildningsrådet (2013d). Lärartjänster i folkhögskolan.
Kalenderår 2012.
Högskoleverket (2012a). Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2012. Rapportserie 2012:10 R.
Högskoleverket (2012b). Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011–2014. Examina på grundnivå och
avancerad nivå. Rapportserie 2012:15 R
Myndigheten för kulturanalys (2012). Samhällets utgifter för
kultur 2012–2011. Kulturfakta 2012.1.
Prop. 2009/10:3. Tid för kultur.
SCB (2012). Utbildningsstatistisk årsbok 2012. Utbildning
och forskning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Årsredovisning
2011.
Referenser
Bergroth, A. & Ekholm, J. (2011). Utvärdering av förrehabiliteringsprojektet.
Eriksson, L. (2011). Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning. Linköpings universitet.
Folkbildningsrådet (2009). Folkrörelseanknytningar och
marknadsrelationer. Studieförbunden och deras grundarorganisationer, medlemsorganisationer och samverkansorganisationer. Folkbildningsrådet utvärderar No 3 2009.
Folkbildningsrådet (2010). Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2009.
Folkbildningsrådet (2011). Folkbildning i Sveriges kommuner – Spridning och relation till socioekonomiska strukturer.
Folkbildningsrådet (2012a). Flexibelt lärande folkbildning –
varför, för vem och hur gör man?
Folkbildningsrådet (2012b). Folkhögskolornas ekonomi 2011.
Folkbildningsrådet (2012c). Statsbidrag till studieförbund
2013 – villkor, kriterier och fördelning.
Folkbildningsrådet (2012d). Studieförbundens ekonomi 2011.
Folkbildningsrådet (2012). Tradition, resurs eller nödvändighet? Om relationerna mellan folkhögskolor och deras
huvudmän. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2012.
89 Bergroth & Ekholm, 2011.
Folkbildningsrådet (2013a). Kvalitetsarbetet inom folkbildningen 2012.
Volante (2012). Kulturella och kreativa näringar 2012. Statistik och jämförelser.
Preliminära resultat/referenser samt
arbetsmaterial
Folkbildningsrådet (2013e). Uppföljningsbesök vid folkhögskolor 2012. Arbetsmaterial.
Folkbildningsrådet (2013f). Uppföljningsbesök vid studieförbundens centrala kanslier 2012. Arbetsmaterial.
Folkbildningsrådet (2013g). Uppföljningsbesök vid studieförbundens lokalavdelningar 2012. Arbetsmaterial.
Folkbildningsrådet (2013h). Kartläggning av folkbildningen i
regionala kompetensplattformar. Avrapporteras våren 2013.
Folkbildningsrådet (2013i). Kartläggning av folkbildningen i
regionala kulturplaner. Avrapporteras våren 2013.
Folkbildningsrådet (2013j). Kartläggning av folkhögskolans
lärare. Avrapporteras i augusti 2013.
Folkbildningsrådet (2013k). Kartläggning av
studieförbundens cirkelledare. Avrapporteras i augusti 2013.
Folkbildningsrådet (2013l). Utvärdering av studieförbundens
kulturprogram. Avrapporteras i augusti 2013.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
69
Medlemsuppdrag
Folkbildningsrådet har under året haft tre medlemsuppdrag: Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst samt Folkhögskolornas
studeranderättsliga råd. De två sistnämnda är på
uppdrag av RIO och SKL. Samtliga medlemsuppdrag leds av en styrgrupp med företrädare för
medlemsorganisationerna.
Folkbildningsnätet
Folkbildningsnätet består av gemensamma nätbaserade konferenssystem och pedagogiska verktyg,
Pedagogiska resurser – en webbplats med digitala
lärresurser, webbvideotjänster samt nättidningen
re:flex. Folkbildningsnätet är öppet för alla folkbildningsorganisationer och för alla verksamma
inom folkbildningen.
Syftet med Folkbildningsnätet är att:
• erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för
folkbildningens lärande
• stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt lärandet inom folkbildningen
• erbjuda mötesplatser för folkbildningen samt
• erbjuda organisationerna inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer.
Genomförda insatser
Ett projekt om digital tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning har påbörjats. Den förstudie som gjordes 2012 utgör underlag för arbetet 2013. Syftet är att Folkbildningsnätet ska bli så
tillgängligt som möjligt. Inom ramen för projektet
kommer studiematerial kring digital tillgänglighet
att produceras.
Arbetet med att sprida ökad kännedom till studieförbunden om Folkbildningsnätet fortsätter.
Projektmedel till detta delades ut efter ansökningsförfarande till sex studieförbund. Dessa ska i början av 2013 rapportera sina genomförda insatser.
Utveckling av Pedagogiska resursers funktioner
för inloggade användare att ladda upp lär­objekt
70
för t ex sammanställning av enkla studiematerial
har genomförts och ska utvärderas.
Folkbildningsnätets styrgrupp har under året
genomfört ett projekt där målet har varit att
tillägna sig ökad omvärldskunskap i syfte att
utveckla strategier för Folkbildningsnätets framtida utveckling.
Handledningar, videor för information, inspiration och stöd samt webbsidor för support har
tagits fram under året. En extra insats har också
gjorts för att förbättra presentationer av FlexLärprojektens material och redovisningar.
En serie webbsända frukostseminarier har
genomförts under hösten där bl.a. stiftelsen EXPO
medverkade med två seminarier om rasism och
främlingsfientlighet.
Antal konton på Folkbildningsnätet ligger på ca
26 000 användare, sett över året. Kontot används
för att logga in på FirstClass-systemet, sociala
medierna SM Folkbildning, Videokonferens
Folkbildning samt Pedagogiska Resurser för att
komma åt de delar som kräver inloggning, som
t.ex. UR:s programutbud.
Grundkursen för lokaladmin/resursperson för
Folkbildningsnätet är en distanskurs på ca fem
veckor med fysisk träff under en dag. Alla nya
lokala administratörer för Folkbildningsnätet inleder sitt lokaladmin­skap med grundkursen. Under
2012 har tre kurser genomförts med 33 deltagare
(14 kvinnor och 18 män).
En utbildningsinsats för utveckling av FirstClass har genomförts och ett nytt verktyg för
användar­registrering har därefter skapats.
Folkhögskolornas informationstjänst
Folkhögskolans informationstjänst, FIN, är folkhögskolornas gemensamma informationstjänst
och ansvarar för den samlade informationen om
landets alla folkhögskolor. Till stöd för arbetet
finns en styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna SKL och RIO.
FIN ska genom målinriktat kommunikationsarbete skapa en tydlig bild av folkhögskolan som
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
skol­form och bidra till rekrytering av kursdeltagare. FIN:s vision är att alla vet vad folkhögskolan
ger, gör och skapar och att FIN är den självklara
vägen till den samlade informationen om landets
folkhög­skolor och deras kursutbud.
Genomförda insatser
Utvecklingen av folkhögskola.nu har präglat FIN:s
arbete under året. Utgångspunkt för utveck­lingen
är dels den användarundersökning som genomfördes i början av året, dels den användarstatistik
som samlas in och analyseras. Alltfler besökare på
folkhögskola.nu använder mobilen när de surfar
till webbplatsen och därför lanserades en mobil
version optimerad för smartphones. En stor satsning har också gjorts för att sökmotoroptimera
webbplatsen. Den digitala annonseringen har ökat
vilket bidragit till att antalet besökare på webbplatsen ökat markant. Dessutom har webbplatsens
kursregister fått nya bilder. Ett resultat av FIN:s
kvalitetssäkringsarbete är dokumentet/handboken
Digital närvaro.
Samarbetet med andra utbildningsmyndigheter fortsätter. På detta sätt sprids information om
folkhögskolorna och folkhögskolekurser vidare
till både offentliga och kommersiella utbildningssajter. Under året har exporten till det nationella
kursdatanavet anpassats enligt en nyutvecklad
SIS-standard.
Närvaron på sociala medier fortsätter, främst
med aktivitet på Facebook och Twitter. På Facebook visas nu folkhögskolornas hela kursutbud
samt ett nyhetsflöde från alla folkhögskolor.
Under verksamhetsåret har FIN producerat
Folkhögskolekatalogen, Sommarkurskatalogen, en
affisch samt nya faktablad. Folkhögskolekatalogen
fick i år en ny utformning både vad gäller struktur
och layout i linje med förra årets katalogutvärdering.
För tredje året i rad firades Folkhögskolans dag
runt om i Sverige, i år lördagen den 5 maj. Minst
80 folkhögskolor deltog och de lokala aktiviteterna spreds vidare nationellt via webben och
sociala medier.
FIN har fördelat ett mässbidrag till 14 grupperingar av folkhögskolor (främst geografiska) för
att stödja deras medverkan på olika utbildningsmässor.
FIN har varit ett stöd åt folkhögskolornas informatörer och vägledare genom tre digitala konferenser på Folkbildningsnätet samt genom nyhetsbrev till nyckelpersoner på folkhögskolorna.
FIN:s årliga informationskonferens för folkhögskolornas informationsansvariga hölls på Hagabergs folkhögskola. Konferensen samlade 120 deltagare. Seminarierna fokuserade på marknadsföring och psykologi, hur man skapar publicitet med
små medel och erfarenhetsutbyte.
FIN medverkade också vid den årliga konferensen för folkhögskolornas SYV-ansvariga, som
hölls på Åsa folkhögskola och hade 68 deltagare.
Konferensens huvudtema var folkhögskolornas
nya behörig­hetsgivning samt information om
yrkeshögskolan och folkhögskolornas eftergymnasiala utbildningar.
Året har präglats av folkhögskolornas förändrade behörighetsgivning på grund av förändrade
tillträdes­regler till högre studier p.g.a. Gy2011.
FIN har också påbörjat arbetet med att sprida
information om den nya behörigheten vidare till
studie- och yrkesvägledare inom andra skolformer,
dels genom nyhetsbrev, dels genom produktion av
faktablad och PowerPoint, dels genom medverkan
på fortbildningsdagar för dessa grupper.
Folkhögskolornas studeranderättsliga råd
På uppdrag av RIO och SKL inrättade Folkbildningsrådet 2010 Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Syftet med FSR är att stärka det
studeranderättsliga arbetet inom folkhögskolan.
Detta görs genom stöd till folkhögskolorna i deras
arbete med studeranderättsliga frågor och genom
information till studerande. Sedan den 1 januari
2011 har det rättsliga råd till vilket studerande kan
anmäla vissa beslut funnits på plats. Grunden för
det rättsliga rådets bedömning är den aktuella skolans egna studeranderättsliga standard.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
71
Genomförda insatser
Under året har överenskommelser om anslutning
till FSR, och studeranderättsliga standarder från
folk­högskolorna samlats in och behandlats. FSR
har bistått med rådgivning och stöd till skolorna i
arbetet med att ta fram standarder. Hittills har 116
skolor skickat in överenskommelser och av dem
har 95 bekräftats som anslutna, övriga 21 har uppmanats att komplettera sina standarder. 34 skolor
har ännu inte skickat in någon överenskommelse
till FSR.
2012 har varit det studeranderättsliga rådets
andra år. En utvärdering med alla ledamöter har
genom­f örts i början av året. En speciell introduktion genomfördes för de nyvalda studeranderepresentanterna. Det studeranderättsliga rådet har
under året tagit emot fem anmälningar från studerande på folkhög­skolor. Ärendena har behandlats
och yttranden med rekommendationer till skolorna har publicerats i Folkhögskoleaktuellt och
på www.folkhogskola.nu/fsr. Styrgruppen har följt
ärendena under året och har bland annat diskuterat FSR:s roll och effekterna av det rättsliga rådets
yttranden. Ett måldokument och en kommunikationsplan har tagits fram under året.
FSR har under året deltagit vid möten och konferenser för att informera folkhögskolorna om
medlems­uppdraget, om studeranderättsliga frågor och om det studeranderättsliga rådets roll och
arbete. I december arrangerades en konferens för
studerande tillsammans med Sveriges Förenade
Studentkårer (SFS). Hemsideinformationen riktad
till studerande och blivande studerande vidareutvecklats. Stöd och rådgivning i studeranderättsliga frågor har getts kontinuerligt till folkhögskolor och studerande.
Fokusgruppssamtal om antagning till Allmän
kurs har genomförts och en arbetsgrupp med
represen­tanter från fyra folkhögskolor och FIN
har påbörjat ett arbete med att bland annat ta fram
exempel på hur konkreta urvalskriterier kan se ut.
En arbetsgrupp med representanter från fem folkhögskolor och FIN har påbörjat ett arbete med att
ta fram förslag på hur skolorna kan anpassa sina
informations­material och hemsidor ur ett stude-
72
randerättsligt perspektiv. En undersökning om
studerandeinflytande och arbetsmiljöfrågor har
påbörjats.
Administration
Administrationsenheten har under året varit ett
stöd för det övriga kansliet inom bl.a. ekonomi,
personal, produktion, konferens, IT och service.
Ett stort antal möten, seminarier och konferenser
har hållits i Folkbildningsrådets egna konferenslokaler. Under 2012 har antalet webbsända möten
ökat. Omkring 50 möten har hållts där deltagare
kunna följa med via webben. Enheten har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt ekonomisystem
och därmed öka tillgängligheten för alla ansvariga
att på ett enkelt sätt följa kostnader/budget. Systemet ska vara i drift den 1 januari 2013.
Representation, medlems- och
partnerskap
Folkbildningsrådet har direkt eller indirekt representerats i följande organ:
• Insynsråd för Internationella Programkontoret,
Britten Månsson-Wallin.
• Landsbygdsnätverket, Björn Garefelt.
• Nationellt forum för validering vid Yh-myndigheten, Signild Håkansson.
• NVL Arbetsgrupp för kompetensutveckling,
Björn Garefelt.
• Referensgrupp samt arbetsgrupp kring EQF/
NQF vid Yh-myndigheten, Björn Garefelt.
• Nationellt program för folkbildningsforskning (MIMER) vid Linköpings universitet, Eva
Åström.
• Rådet för folkbildningsfrågor vid Linköpings
universitet, Signild Håkansson.
• Styrelsen för Längmanska kulturfonden, ­Britten
Månsson-Wallin.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
• Svenska Unescorådets samrådsgrupp Utbildning, Björn Garefelt.
• Tolk- och översättarinstitutets styrelse (TÖI),
Anna-Carin Bylund t o m den 30 juni.
• Utbildningsdepartementets EU-programråd,
Björn Garefelt.
• Utbildningsdepartementets referensgrupp för
EU-frågor, Björn Garefelt.
• Utredningen Unga som varken arbetar eller studerar, Lena Östlund.
• Utredningen om översyn av kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, Signild
Håkansson.
Kansli
Kansliets organisation, kompetensområden
och bemanningsbehov baseras på fastställd
verksamhets­plan, regeringens riktlinjer och andra
beslut med konsekvenser för kansliet.
Kansliets arbetsinsatser redovisas huvudsakligen inom de olika verksamhetsområdena i årsredovisningen.
Genomförda insatser
Folkbildningsrådet har utöver grunduppdraget
att svara för myndighetsuppgifterna avseende
folkbild­ningsanslaget ytterligare två myndighetsuppdrag. Dessa är att göra särskilda insatser avseende särskilda insatser avseende flexibelt lärande
vid folkhögskolor och studieförbund, och att fördela medel till folkhögskolor för studiemotiverande insatser för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola.
Kansliet har förstärkts med projektledare för
genomförandet av de särskilda myndighets- och
medlemsuppdragen. Övriga kansliuppgifter kopplade till de särskilda uppdragen har genomförts
med befintlig personal.
Medlemsorganisationerna har lämnat tre uppdrag till Folkbildningsrådet varav ett uppdrag som
är från samtliga tre medlemmar; att administrera
och utveckla Folkbildningsnätet.
FIN och FSR är uppdrag från SKL och RIO.
Fem interna kansligrupper har varit verksamma
under året – för kvalitetsarbetet, för mångfaldsoch jämställdhetsarbetet, för kompetensutveckling, för hälso- och arbetsmiljöarbetet samt för
miljö och hållbar utveckling.
Kvalitetsarbetet är en integrerad del av enheternas verksamhet. Under 2012 har kvalitetsarbetet
tagit sin utgångspunkt i regeringens riktlinjer och
medlemmarnas uppdrag till Folkbildningsrådet.
Jämställdhetsperspektivet har beaktats vid
rekrytering av nya medarbetare och i utvecklingen av lönesättning och anställningsvillkor.
I samband med lönerevisionen gjordes en lönekartläggning.
Kompetensutvecklingsgruppen har lämnat
förslag till gemensam kompetensutveckling för
anställda. Under 2012 har temat för gemensam
kompetensutveckling varit i enlighet med den kompetensplan som togs fram 2011 tillsammans med
Trygghetsrådet TRS. Genomförandet har huvudsakligen skett i seminarier och som studiebesök.
Gruppen för miljö och hållbar utveckling har
påbörjat arbetet med att analysera hur kansliet kan
stärka sin kompetens inom dessa områden.
Folkbildningsrådet är, som ett resultat av hälsoarbetet, fortsatt hälsodiplomerat genom Korpen.
Personal
Folkbildningsrådets kansli har under 2012 haft 17
fasta heltidstjänster inom myndighetsuppdraget,
varav tre tjänster även ger service till RIO och till
medlemsuppdragen.
Det särskilda uppdraget flexibelt lärande har
haft motsvarande 0,6 årsanställd.
Det särskilda uppdraget Studiemotiverande
folkhögskolekurs har haft motsvarande 1,4 årsanställda.
Folkbildningsnätet har haft 2,0 årsanställda, en
administratör samt en ansvarig för arbetet med
resurs­sidorna. Folkbildningsnätets verksamhet är
finansierad av folkhögskolorna och studieförbunden.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
73
FIN har haft 4,0 årsanställda. FIN:s verksamhet
är finansierad av folkhögskolorna.
FSR har haft 1,0 årsanställd. FSR:s verksamhet
är finansierad av folkhögskolorna.
Könsfördelningen på kansliet var 67 procent
kvinnor och 33 procent män. Genomsnittsåldern
var 46 år för kvinnor och 53 år för män. Personalomsättningen var 3,7 procent (3,8 procent 2011).
Kanslipersonalens sjukfrånvaro i relation till
totalt antal arbetade timmar var 2,4 procent (2,4
procent 2011) varav 43,3 procent utgör långtidsfrånvaro.
Uppföljning
Folkbildningsrådets kansli
Nationell utvärdering
Ledning
Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare
Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare
Tomas Eriksson, kommunikation
Björn Garefelt, omvärldsbevakning
Administration
Lotta Ragelius, personalfrågor, enhetsansvarig
Ingrid Brundin, produktioner och konferenser,
t.o.m. 8 mars
Annika Blom, mötes- och konferensadministration
Robin Forsberg, kontorsservice och IT
Linda Lindqvist, ekonomiadministration, tjänstledig t.o.m. 12 april
Mikaela Smedberg, administration
Ingrid Sundberg, webbkommunikation, fr.o.m. 1
feb
Gunnar Falkeby, verksamhetsuppföljning –
ekonomi, enhetsansvarig
Judit Bak, verksamhetsuppföljning – kvalitet
fr.o.m. 13 augusti
Carmela Guida, verksamhetsuppföljning –
kvalitet, tjänstledig t.o.m. 31 maj
Stina Oskarsson, verksamhetsuppföljning –
kvalitet t.o.m.10 mars
Anne-Christine Utterström, verksamhetsuppföljning – kvalitet t.o.m. 8 mars
Tomas Östlund, verksamhetsuppföljning –
statistik
Eva Åström, nationell utvärdering, enhetsansvarig
Karin Darin, utvärdering/utredning
Folkbildningsnätet
Lars-Göran Karlsson, redaktör resurssidorna,
enhetsansvarig
Ronny Schueler, nätadministratör
Folkhögskolornas informationstjänst
Agneta Wallin, studie- och yrkesvägledare,
enhetsansvarig
Sandra Löfstedt, administratör
Fredrik Olén, kommunikatör
Lina Remnert, kommunikatör, fr.o.m. 25 april
Ylva Werlinder, informatör, t.o.m. 1 april
Folkhögskolornas studeranderättsliga råd
Linda Rosén, studeranderättsliga frågor
Bidrag
Elisabet Andersson, statsbidrag folkhögskolor och
studieförbund, enhetsansvarig
Signild Håkansson, statsbidrag folkhögskolor och
studieförbund
Ulrika Knutsson, statsbidrag flexibelt lärande
Paul Norén, ekonomi
Lena Östlund, särskilt statsbidrag studiemotiverande folkhögskolekurs
74
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Folkbildningsrådets
årsredovisning för 2012
Organisationsnummer 802015-8690
Förvaltningsberättelse
Information om verksamheten
Folkbildningsrådets syfte och ändamål
Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folkbildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift
att för medlemmarnas räkning fullgöra det som
regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska
utgå till den verksamhet som bedrivs av folkhögskolor och studieförbund.
Folkbildningsrådets verksamhet
Folkbildningsrådet svarar för de uppgifter som
medlemmarna uppdragit åt Folkbildningsrådet att
handlägga. Uppdragen regleras via stadgar samt
av styrelsen fastställda styr- och policydokument
såsom arbetsformer, arbetsordning, villkor och
kriterier, anvisningar, riktlinjer och måldokument.
Av FBF, RIO och SKL har Folkbildningsrådet
fått i uppdrag att:
• svara för drift och utveckling av Folkbildningsnätet.
Av RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i
uppdrag att:
• svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas
informationstjänst (FIN)
• stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga
ställning genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR)
• stödja mentorprojektet för folkhögskolornas
ledningsfunktioner (rektorer och styrelse).
Staten har anförtrott Folkbildningsrådet myndighetsuppgifter i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildning. Därutöver styrs verksamheten av folkbildningspropositionen 2005/06:192,
förordning om myndigheters årsredovisning samt
regeringens riktlinjer och regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. Myndighetsuppdragen omfattar att Folkbildningsrådet har
• att företräda staten i förhållande till folkbildningen
• att besluta om vilka studieförbund och folkhögskolor som ska få statsbidrag
• att fördela statsbidraget mellan dessa
• att lämna årsredovisning och budgetunderlag
till regeringen enligt gällande föreskrifter
• att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor
som föreskrivits för statsbidraget
• att redovisa hur statsbidraget bidragit till att
folkbildningens syften har uppnåtts
• att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna
rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen
• att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett
studieförbund eller en folkhögskola i det fall
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
75
verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget
• att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets
kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft
i förhållande till behovet av att skapa utrymme
för nya verksamheter och att ge nya grupper
möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad
folkbildningsverksamhet.
Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i
ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv.
Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att
informera riksdagen, regeringen, myndigheter,
andra organisationer, folkbildningens anordnare
samt allmänheten om folkbildningens verksamhet
och utveckling. Dessutom ska Folkbildningsrådet
upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra
samhällssektorer av betydelse för folkbildningen.
Enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet ska styrelsen varje år lämna årsredovisning
med samlad bedömning och budgetunderlag till
regeringen. Dessa samt övriga villkorade skrivelser och särskilda rapporter har lämnats till regeringen:
• Kommunernas och landstingens bidrag till
­studieförbund och folkhögskolor 2011
• Kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksamheten inom folkbildningen 2011
• Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolor 2010–2011
• Flexibelt lärande i folkbildningen 2011
• Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011
• Förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU
2009–2011
Totalt har därutöver 14 remissyttranden lämnats
på olika utredningar och förfrågningar.
Resultat och ställning
Kommentarer till resultatutvecklingen
Folkbildningsrådet ska inom budgetramen på
76
ett effektivt sätt genomföra verksamheten enligt
plan. Verksamheten är till största delen finansierad genom medel ur folkbildningsanslaget. Folkbildningsrådets medlemmar fastställde 2012 års
uttag vid representantskapets höstsammanträde i
november 2011.
Utöver anslagsuttag, ersättning för uppdragen
och reserverade medel har verksamheten i likhet med tidigare år finansierats via försäljning av
tjänster och uthyrning av lokaler till RIO.
I samband med transfereringar har stora
bidragsbelopp genererat totalt 1,1 mkr i ränteintäkter. Av dessa har 0,9 mkr reserverats för
folkhögskolor och studieförbund. Kvarstående
0,2 mkr utgörs av Folkbildningsrådets ränteintäkter baserat på reserveringar och eget kapital.
Kostnadsutfallet för Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag är något lägre än budget (0,9 mkr)
beroende på personalvakanser. Verksamheten har
fortsatt präglats av ökat användande av digitala
mötesformer, rapportpublicering via hemsidan
samt låga hyreskostnader för externa konferensoch möteslokaler. Styrelsens förfogandemedel har
tagits i anspråk för beredningsgrupper och särskilt
för arbetet med Vägval och Vilja.
Inom det särskilda myndighetsuppdraget – Flexibelt lärande inom folkbildningen – har 4 mkr av
budgeterade 4,4 mkr fördelat till regionala folkhögskole- och studieförbundsprojekt. I övrigt har resurserna för fortbildning och utvärdering, utveckling
av Folkbildningsnätet samt kansliets administration
och uppföljning följt budget (4,1 mkr).
Från Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fått uppdraget att fördela bidrag till folkhögskolor som genomfört utbildningsinsatser för
arbetslösa ungdomar inom ramen för Studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF). Vid avstämning den 31 januari 2013 har ca 83,3 mkr redovisats. Arbetsförmedlingen har därutöver enligt
avtal ersatt Folkbildningsrådet för administration
och uppföljning av verksamheten med 1,5 mkr.
Verksamheten slutredovisas under mars 2013. Det
innebär att medel finns reserverade för slutreglering av 2012 års verksamhet främst avseende
bidrag för deltagares resekostnader.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Medlemsuppdragen Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst, och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd har genomförts
inom ramen för de medel som disponerats för
uppdragen. Medlemsuppdragen finansieras genom
uttag från folkbildningsanslaget men också via
reserverade medel samt de medel som representantskapet avsatt för dessa ändamål.
Uppdraget Mentorprojekt inom folkhögskolan
har genomförts med de medel som reserverades
ur folkhögskolornas del av folkbildningsanslaget
2010.
Kostnader för kansli och administrativ personal
har belastat såväl medlems- som övriga uppdrag i
relation till verksamhetens omfattning.
Flerårsöversikt
Kostnaderna för Folkbildningsrådets myndighetsoch medlemsuppdrag samt resultatet av verksamheten och tillkommande ränteintäkter under de
fem senaste åren:
Belopp (mkr)
Folkbildningsrådets
myndighetsuppdrag
Regeringsuppdrag
Flexibelt lärande
Folkbildningsnätet
Folkhögskolornas
informationstjänst
Folkhögskolornas
studeranderättsliga råd
Folkbildning – Learning
for Acitive Citizenship
Mentorprojekt inom
folkhögskolan
Arbetsmarknadsinsatser
(uppföljning o adm)
Resultat verksamhet
Resultat ränteintäkter
Eget kapital
2012
2011 2010 2009 2008
27,5
25,3
23,7
0,4
3,5
5,0
23,4
3,4
8,5
5,3
24,5
1,1
8,2
5,5
8,1
5,7
7,4
7,7
6,9
7,2
6,6
1,1
1,1
0,6
1,5
1,8
1,7
1,4
0,4
0,5
0,1
1,4
0,4
0,3
1,1
0,8
0,3
1,0
1,0
0,1
1,2
0,2
0,1
0,7
0,4
4,7
Det egna kapitalet är indelat i balanserat kapital, resultatutjämningsreserv, ändamålsbestämda
medel och årets resultat.
Representantskapsmötet har tidigare fastställt
en ekonomisk långtidsplan för Folkbildningsrådet.
Sammanfattningsvis innebär det att överskottsmedel läggs i en resultatutjämningsreserv som
används för att kapa budgettoppar.
2012 års representantskap valde att ta ställning
till disposition av årets resultat (1 105 tkr) och de
ändamålsbestämda medlen (3 977 tkr), dvs. totalt
5 082 tkr.
Representantskapet avsatte 100 tkr till resultatutjämningsreserven samt fördelade 773 tkr till
folkhög­skolorna och 799 tkr till studieförbunden.
Vidare avsattes för budgeterad men inte slutförd
verksamhet 1 280 tkr till utvärderingar enligt
plan, 1 102 tkr till Flexibelt lärande, 451 tkr till
FIN samt 577 tkr till Folkbildningsnätet. Totalt
har därmed 5 082 tkr fördelats varav 3 410 tkr
avsatts för ändamålsbestämd verksamhet.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Folkbildningsrådets huvuduppgift är att fördela
de statliga bidragen till studieförbund och folkhögskolor samt till studerandeorganisationer inom
folkhögskolan. Pris- och löneomräkningen för
folkbildningsan­slaget 2012 var 34 mkr eller 1 procent. Föregående år var motsvarande omräkning
0,5 procent (15 mkr).
Folkbildningsrådet rekvirerar kvartalsvis det
statliga folkbildningsanslaget via Kammarkollegiet och överför bidragen till studieförbunden
samma dag de disponeras. Utbetalningen till folkhögskolorna sker någon eller några dagar senare,
vilket ger ränteintäkter som tillförs folkhögskolorna i form av bidrag eller för användning inom
folkhögskolerelaterad verksamhet efterföljande
verksamhetsår.
I genomsnitt innebär det att de totala bidragsutbetalningarna varje kvartal omfattat cirka
835 mkr (819 mkr år 2011).
83,3 mkr (44,5 mkr 2011) har redovisats för
utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar. För att möta behovet av studiemotiverande folkhögskoleplatser har arbetsförmedlingen under året utökat den disponibla ramen för
verksamheten från 72 mkr till 87,4 mkr.
2012 har nya bidragssystem införts för fördelning av folkbildningsanslaget till både folkhög-
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
77
skolorna och studieförbunden. Under första året
sker en infasning av de nya systemen.
Under 2012 har en överföring påbörjats för att
öka de minsta folkhögskolornas volymbidrag. Det
innebär att folkhögskolor med ett lägre ingångsvärde än 4 000 deltagarveckor har fått detta utökat förutsatt att behov har kunnat påvisats. Utökningen har finansierats med prisomräkningsmedel och genom att de folkhögskolor som har ett
ingångsvärde över 5 800 deltagarveckor fått sina
ingångsvärden minskade från 1 deltagarvecka till
som mest 71 deltagarveckor.
För tredje året har Folkbildningsrådets styrelse
beslutat att i enlighet med förordningen lämna
bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Sveriges Förenade Studentkårer har erhållit 200 tkr för insatser riktade till lokala elevorganisationer och deltagare vid folkhögskolor.
Sju ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor och en ansökan om statsbidrag till nytt studieförbund har prövats under
året. Tre av folkhögskoleansökningarna uppfyllde
verksamhets­k riterierna men styrelsen beslutade
att avslå samtliga ansökningar eftersom anslagets
uppräkning inte medgav några nya satsningar.
Folkbildningsrådet har under 2012 återtagit
totalt 2,4 mkr från fem studieförbund avseende
bidragsåret 2011. Återtaget sker med anledning
av justeringar av verksamheten 2009. Medlen har
omfördelats till samtliga studieförbund i relation
till fastställt statsbidrag för 2011.
Förvaltning och organisation
Folkbildningsrådets beslutande organ utgörs av
representantskapet och styrelsen. Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av tio ombud för FBF, fem
ombud för SKL och fem ombud för RIO. Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet samt fastställer Folkbildningsrådets uttag ur
folkbildnings­anslaget för finansieringen av Folkbildningsrådets verksamhet. Representantskapet
78
väljer vartannat år ordförande samt utser styrelse
och revisorer.
Styrelsen består av ordförande jämte åtta ordinarie ledamöter samt en personalrepresentant.
RIO, FBF samt SKL utser därutöver vardera en
adjungerad ledamot. Åtta styrelsesammanträden
har genomförts under året. Styrelsen har under
året haft stöd av fem beredningsgrupper samt tre
styrgrupper – en grupp för varje medlemsuppdrag. För den nationella utvärderingen finns en
expertgrupp.
Samspelet med Folkbildningsrådets medlemmar
sker genom adjungerade ledamöter i styrelsen,
representation i berednings- och referensgrupper.
Enligt stadgarna ska särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande
och principiell karaktär såsom verksamhetsplan,
budgetram för Folkbildningsrådet och budgetunderlag till regeringen. Under året har ett samråd
och en gemensam styrelsekonferens genomförts.
I den gemensamma styrelsekonferensen deltar styrelserna från Folkbildningsrådet, RIO och
FBF. Medlemsorganisationen SKL representeras i
annan ordning.
Medlemmarna nominerar vardera en revisor. En
av dessa ska vara auktoriserad revisor.
För verkställande av styrelsens beslut finns ett
kansli som är organiserat och kompetensinriktat
utifrån de krav som verksamhetsplanen, regeringens riktlinjer och övriga beslut ställer. Kansliets
arbete leds av en generalsekreterare. Under 2012
hade kansliet 17 årsanställda inom myndighetsuppdraget, varav tre tjänster som även ger service
till RIO och medlemsuppdrag. Det särskilda myndighetsuppdraget Flexibelt lärande har haft 0,6
årsanställda.
Medlemsuppdragen har haft totalt 7 årsanställda fördelade på Folkbildningsnätet (2), Folkhögskolornas informationstjänst (4), Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (1).
Uppdraget från Arbetsförmedlingen – Studiemotiverande folkhögskoleinsatser för arbetslösa
ungdomar – har haft 1,4 årsanställda (projektledare och assistent).
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Dispositionsförslag
Sammanfattning av styrelsens förslag (tkr)
De ändamålsbestämda medlen under eget kapital är 3 410 tkr (FIN 451 tkr, Folkbildningsnätet 577 tkr, Nationell utvärdering 1 280 tkr och
Flexibelt lärande 1 102 tkr). Resultatet av 2012 års
verksamhet uppvisar ett överskott efter ränteintäkter med 632 tkr. Dessa totalt 4 042 tkr föreslås
ställas till representantskapets förfogande.
Därutöver föreslår styrelsen att tre reservationsposter som inte är villkorade på totalt 1 020 tkr
ställs till representantskapets förfogande. Det
gäller ränteintäkter från IT-projekt (295 tkr),
spridnings­insatser och kansliresurser för EU- och
jämställdhetsprojekt (514 tkr) samt för projektet
civilt forum (211 tkr).
Styrelsen föreslår därmed att totalt 5 062 tkr
ställs till representantskapets förfogande och att
de disponeras enligt följande:
• 1 280 tkr behålls för kvarstående budgeterade
åtaganden inom nationell utvärdering.
• 61 tkr upplöses av de 451 tkr som finns avsatta
för FIN:s ändamål med anledning av motsvarande underskott i verksamheten 2012. Dvs.
totalt 390 tkr ändamålsavsätts.
• 347 tkr upplöses av de 577 tkr som finns avsatta
för Folkbildningsnätets ändamål med anledning av motsvarande underskott i verksamheten
2012. Dvs. totalt 230 tkr ändamålsavsätts.
• 139 tkr upplöses av de 1 102 tkr som finns
avsatta för Flexibelt lärande samtidigt som
570 tkr avsätts för regionala och lokala projekt.
Dvs. totalt 1 533 tkr ändamålsavsätts.
• Resultatutjämningsreserven förstärks med
600 tkr med anledning av översyn Folkbildningsrådet och kommande kansliförändringar.
• 1 029 tkr överförs under 2013 till folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet enligt
fördelningsnyckel.
Till representantskapets förfogande utöver eget kapital
och resultatutjämningsreserv:
Ändamålsbestämda medel under
eget kapital
3 410
Årets resultat
632
Reservationer som upplöses
1 020
Summa
5 062
Styrelsen föreslår att medlen disponeras enligt följande:
Ändamålsavsättning för budgeterad ej slutförd verksamhet
Utvärderingar enligt plan
1 280
Folkhögskolornas informationstjänst
(FIN)
390
Folkbildningsnätet
230
Flexibelt lärande
1 533
Resultatutjämningsreserv
600
Eget kapital
0
Folkhögskolorna (49,203%)
506
Studieförbunden (50,797%)
523
Summa
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
3 433
1 029
5 062
79
Resultaträkning (tkr)
Not
2012
2011
3 305 625
3 274 421
83 260
49 412
3 388 885
3 323 833
Transfereringar
Statens anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen
Övriga statliga anslag
1
Summa anslag
Statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund
2
-3 258 275
-3 226 071
Övriga bidrag
1
- 81 760
-47 912
-3 340 035
-3 273 983
3
48 850
49 850
Folkbildningsrådet – myndighetsuppdrag
4
-25 440
-24 078
Summa bidrag
Saldo före egen verksamhet
Kostnader för egen verksamhet
Folkbildningsrådet – särskilda uppdrag
5
-8 988
-10 000
Folkbildningsnätet – FBN
6
-5 697
-5 262
Folkhögskolornas informationstjänst – FIN
7
-7 361
-7 695
Folkbildning – Learning for Active Citizenship – FOLAC
8
Folkhögskolornas studeranderättsliga råd – FSR
9
Mentorprojekt inom folkhögskolan
Ränteintäkter
Årets resultat
80
-1 000
364
815
1 138
1 490
-870
-1 200
632
1 105
10
Saldo före ränteintäkter
Fördelade räntemedel
-1 000
-1 000
11
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Balansräkning (tkr)
Not
2012-12-31
2011-12-31
12
605
518
Tillgångar
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Maskiner och inventarier
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
13
215
208
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
14
2 185
1 277
Kassa och bank
42 705
48 099
Summa tillgångar
45 710
50 102
Balanserat kapital
5 000
5 000
Resultatutjämningsreserv
4 300
4 200
Ändamålsbestämda medel
3 410
3 977
632
1 105
13 342
14 282
16
626
626
Skulder avseende statsanslag
17
22 130
24 171
Skulder avseende IT-anslag
18
3 634
3 634
Räntemedel
19
1 463
1 806
1 691
2 779
Eget kapital och skulder
EGET KAPITAL
15
Årets resultat
AVSÄTTNINGAR
KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
652
620
2 172
2 184
45 710
50 102
Ställda panter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa eget kapital och skulder
20
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
81
Noter
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen. Det innebär bl.a. att reserveringar och avsättningar för
verksamhet som är budgeterad men ej slutförd sker i samband med disposition av överskottsmedel. Sådan avsättning
sker till ändamålsbestämda medel under det egna kapitalet genom representantskapets beslut.
Not 1. Övriga statliga anslag
Intäkter
Medel förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU (Anslag 9:1 post 4)
Arbetsmarknadsmedel, utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar
Kostnader
Bidrag till folkhögskolors och studieförbunds EU-projekt samt spridningsinsatser
Bidrag till utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar
Not 2. Statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund
Allmänt bidrag, folkhögskolor 1
Allmänt bidrag, studerandeorganisationer inom folkhögskolor
Allmänt bidrag, studieförbund
2012
2011
83 260
83 260
5 000
44 412
44 412
81 760
81 760
5 000
42 912
49 314
2012
2011
1 598 286
200
1 659 789
3 258 275
1 581 935
200
1 643 936
3 226 071
2012
2011
25 200
8 500
4 430
25 200
8 500
4 430
1 500
1 500
7 300
920
7 300
920
1 000
1 000
49 850
1. Inklusive de specifika medlemsuppdragen till FBR från folkhögskolorna är bidraget
1 607 506 tkr (2012) respektive 1 592 155 tkr (2011).
Not 3. Saldo före egen verksamhet
Uttag ur folkbildningsbidraget för finansiering av:
Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag
Flexibelt lärande inom folkbildningen
Folkbildningsnätet
Uttag ur övriga anslag för finansiering av:
Folkbildningsrådets kostnader för utbildningsinsatser för arbetslösa ungdomar
Uttag ur folkhögskolornas andel av folkbildningsbidraget för finansiering av:
Folkhögskolornas informationstjänst
Folkbildningsnätet
Folkbildning – Learning for Active Citizenship
Studeranderättsliga frågor
82
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
1 000
48 850
2012
Not 4. Folkbildningsrådet – myndighetsuppdrag
Intäkter
Sålda tjänster
Återbetalda pensionspremier avseende 2010
Upplösning reserverade medel
Kostnader
Beslutande och beredande organ och till styrelsen förfogande
Folkbildningspolitik, omvärldsbevakning
Kommunikation
Bidragsfördelning
Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete
Nationell utvärdering
Kansli (ledning och administration)
Kostnader - intäkter
För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår
2011
Utfall
Budget
Utfall
1 035
950
995
2 030
2 135
3 085
756
312
145
1 213
4 900
2 540
2 650
2 390
4 020
6 990
3 980
27 470
4 595
2 840
2 850
2 530
5 550
6 200
3 820
28 385
4 050
2 605
2 435
2 190
4 830
5 940
3 241
25 291
25 440
25 300
24 078
358
147
2012
Not 5. Folkbildningsrådet – Särskilda uppdrag
Utfall
2011
Budget
Kostnader för regeringsuppdrag
Forum för dialog mellan regeringen och det civila samhället
Forum för det civila samhället – konferens
Upplösning reserverade medel
Kostnader Flexibelt lärande inom folkbildningen
Bidrag lokal och regional utveckling samt utvärdering
Fortbildning, nätverk och kunskapsbildning
Stöd till utveckling av Folklbildningsnätet
Kansli (beredning och uppföljning)
För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår
Utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar
Kostnader för administration och uppföljning
Reserverat för slutförande av insatsen
Summa Särskilda uppdrag
Utfall
170
41
-211
0
4 001
2 087
1 000
981
8 069
4 450
2 180
1 000
870
8 500
86
4 606
1 944
1 400
550
8 500
20
1 421
-502
919
1 500
1 052
448
1 500
8 988
10 000
10 000
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
1 500
83
2012
Not 6. Folkbildningsnätet, kostnader konferenssystem och resurssidor
Drift
Kansli, kontor och personal
Utveckling resurssidorna
Avgår för finansiering av utveckling genom
– medel från Flexibelt lärande
– reserverade medel
2011
Utfall
Budget
Utfall
3 693
2 004
1 887
3 685
2 040
1 992
3 226
2 036
2 274
-1 000
-887
5 697
-1 000
-992
5 725
-1 400
-874
5 262
Utfall
Budget
Utfall
3 569
3 792
7 361
3 744
4 000
7 744
4 283
3 412
7 695
2012
Not 7. Folkhögskolornas informationstjänst, kostnader
Information
Kansli, kontor och personal
För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår
2011
105
188
2011
Not 8. Folkbildning – Learning for Active Citizenship
Utfall
Intäkter
Upplösning reserverade medel
NFR-ersättning för sekreterarskap
EU-medel
376
100
2 649
3 125
Kostnader
Kansli, kontor och personal
Uppföljning, medlemsavgifter
Information o styrgrupp
Medborgarna och EU
1 129
239
108
2 649
4 125
Kostnader - intäkter
1 000
För NORD-plusprojektet vidarefakturerade kostnader till NFR ingår
91
2012
Not 9. Studeranderättsliga frågorna inom folkhögskolan
Kansli, kontor och personal
Uppföljning, information, rättsligt råd
Upplösning reserverade medel
84
2011
Utfall
Budget
Utfall
923
207
-130
1 000
1 050
305
-355
1 000
873
213
-86
1 000
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Not 10. Mentorprojekt inom folkhögskolan
2012
2011
1 132
-397
-735
0
1 162
-530
-1 132
0
2012
2011
771
99
870
1 033
167
1 200
2012
2011
Ingående anskaffningsvärde
Utrangerat under året
Inköp under året
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2 028
-317
530
2 241
1 921
-339
446
2 028
Ingående avskrivningar
Utrangerat under året
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
-1 510
317
-444
-1 637
-1 464
339
-385
-1 510
604
518
2012
2011
215
215
208
208
2012
2011
893
591
352
350
2 186
904
32
185
156
1 277
Avsatta medel för ledningsfunktioner (rektorer och styrelse)
Under året genomförd verksamhet
Medel överförda till nästa års verksamhet
Projektet avslutas under 2014. Totalt avsatte folkhögskolorna 2 500 tkr för gemensamma
insatser av anslaget 2010. Av dessa används 1 700 tkr för mentorprojekt för folkhögskolornas
ledningsfunktioner (rektorer och styrelse). Resterande 800 tkr har ej disponerats för något ändamål.
Not 11. Fördelade räntemedel till:
Folkhögskolans verksamhet
Studieförbundens verksamhet
Räntemedlen har beräknats utifrån respektive verksamhets genomsnittliga innestående
anslag varje månad.
Not 12. Maskiner och inventarier
Utgående värde
Maskiner och inventarier avskrivs på tre år. Fordon avskrivs på fem år.
Datorer som används som utvecklingsverktyg avskrivs vid inköp.
Not 13. Kortfristiga fordringar
(upptagna till det belopp som efter individuell prövning förväntas bli betalt)
Kundfordringar samt övriga mindre fordringar
Not 14. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Hyror lokaler och maskiner
Telefonabonnemang, datalicenser och serverutrymme
Premie- och årsavgifter
Övriga förutbetalda kostnader
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
85
Not 15. Eget kapital fastställt av representantskapet den 17 april 2012
Ändamålsbestämda medel
Utvärderingsplan
FBN
FIN
Flexibelt
lärande
Summa
Resultatut­jäm­
ningsreserv
Balanserat
kapital
Summa
Ingående balans
Disponerat inom EK
1 540
- 260
489
88
846
-395
1 102
0
3 977
- 567
4 200
100
5 000
0
13 177
- 467
Utgående balans
1 280
577
451
1 102
3 410
4 300
5 000
12 710
2011 års resultat innebar ett överskott med 1 105 tkr och efter disposition av ändamålsbestämda medel
frigjordes 567 tkr, dvs. totalt 1 672 tkr. Dessa medel disponerades med 100 tkr till resultat­utjämnings­reserven samt 773 tkr till folkhögskolorna och 799 tkr till studieförbunden.
Not 16. Avsättningar av SPP-allokerade medel
2012
2011
Ingående värde
Använda medel
626
626
Utgående värde
626
626
2012
2011
144
15 183
735
2 080
514
3 474
22 130
1 345
12 834
1 132
2 608
1 101
995
4 156
24 171
2012
2011
3 634
3 634
3 634
3 634
2012
2011
Ingående saldo 1 jan
Andel av ränteintäkter under verksamhetsåret
Fördelat under verksamhetsåret
1 806
1 138
-1 481
684
1 490
-368
Utgående saldo 31 dec
1 463
1 806
Reserverade medel för kompetensutveckling av och pensionslösningar för kanslipersonal.
Not 17. Skulder avseende statsanslag
Ej fördelat, folkhögskolor och studieförbund
Arbetsmarknadsmedel, studiemotiverande folkhögskolekurser
Fortbildning lärare/rektor folkhögskolor
Reserverat för studeranderätten och folkhögskoleverksamhet
Reserverade medel för jämställdhets- och EU-insatser
Försöksverksamhet och utvecklingsarbete vid folkhögskolor
Reserverat för Flexibelt lärande
Not 18. Skulder avseende IT-anslag
CFL (Folkbildningsnätet och IT-projekt)
Not 19. Räntemedel
86
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Not 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Löner, sociala avgifter och löneskatter
Avtalade statistikbearbetningar, utvärderings- och IT-uppdrag
Bidrag Regional fortbildning, EU-insatser och Flexibelt lärande
Beräknat upparbetat revisionsarvode
Övriga diverse upplupna kostnader
Personaluppgifter
Medeltal antal anställda inom myndighets-, medlems- och övriga uppdrag
Kvinnor
Män
Löner och arvoden
Arvoden till ordinarie och adjungerade styrelseledamöter
Arvoden till ledamöter i berednings- och referensgrupper
Lön/arvode till uppdragstagare
Lön anställda
Sociala avgifter enligt lag och avtal
Pensionskostnader för anställda
Löneskatt
2012
2011
984
735
69
384
2 172
1 125
712
150
63
134
2 184
2012
2011
17
9
26
17
9
26
264
454
750
12 353
13 821
241
425
516
12 994
14 176
4 338
1 965
514
4 420
2 042
534
Pensionspremier betalas inte för förtroendevalda.
Arbetstid och sjukfrånvaro
Sammanlagd ordinarie arbetstid är 53 156 timmar. Föregående år var ordinarie arbetstid
51 652 timmar (korrigerad). Den sammanlagda sjukfrånvaron under året är 1 263 timmar.
Föregående var sjukfrånvaron 1 366 timmar. Av sjukfrånvaron är 546 timmar långtidssjukfrånvaro (395 timmar föregående år). Sjukfrånvaron i relation till totalt antal arbetade timmar är 2,4 procent. Motsvarande värden var föregående år 2,6 procent (korrigerad).
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
87
Anställningsvillkor
Generalsekreterarens anställningsvillkor följer avtal om allmänna bestämmelser för tjänstemän upprättat mellan Unionen och Arbetsgivaralliansen med undantag av arbetsgivarens
uppsägningstid, som är 24 månader.
Lena Hallengren
Angelica Rage
Stockholm den 21 februari 2013
Torsten Friberg
ordförande
Leif Kindblom
Magnus Ramstrand
Anna-Britta Åkerlind
Ann-Britt Åsebol
Thomas Strand
Gunnar Falkeby
personalrepresentant
Britten Månsson-Wallin
generalsekreterare
Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 februari 2013
Ann-Christin Holgersson
Anders Larsson
88
Birgitta Lanér
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Mats Blomgren
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till representantskapet i Folkbildningsrådet, org.nr 802016-8690
Rapport om årsredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen för Folkbildningsrådet för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta
en årsredovisning som ger en rättvisande bild
enligt årsredovisningslagen och för den interna
kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för
att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
enliga med hänsyn till omständligheterna, men
inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten
i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten
i de redovisningsprinciper som har använts och
av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat
är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för
våra uttalanden.
Uttalanden
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen
på grundval av vår revision. Revisionen har
utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.
Det innebär att vi planerat och utfört revisionen
för att med rimlig säkerhet försäkra oss om att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan
information i årsredovisningen. Revisorn väljer
vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom
att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i
årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning
beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen
som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls-
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och
ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av föreningens finansiella ställning per den
31 december 2012 och av dess finansiella resultat
för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar samt stadgar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi
även reviderat styrelsens förvaltning för Folkbildningsrådet för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
89
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss
om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi
har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller
Uttalande
Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 21 februari 2013
Ann-Christine Holgersson
90
gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat
är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för
vårt uttalande.
Mats Blomgren
Auktoriserad revisor
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Anders Larsson
Bilagor
Fördelning av statsbidrag till de 150 folkhögskolorna (kr)
Folkhögskola
Agnesberg
Bas
Utveckling o
profilering
Int. verksamhet
Volym
Språk­
schablon
För­
stärkning
Summa
570 000
300 000
6 800
4 050 000
424 500
333 400
5 684 700
339 700
7 756 300
Albins
570 000
300 000
6 800
5 550 000
76 300
Alma
570 000
300 000
6 800
6 183 000
356 800
6 503 100
Arbr i Gbg
570 000
300 000
6 800
7 152 000
177 300
716 500
8 922 600
Axevalla
570 000
300 000
6 800
7 396 500
221 300
449 400
8 944 000
7 545 900
Bergslagen
570 000
300 000
6 800
6 300 000
98 800
270 300
Billströmska
570 000
300 000
6 800
7 405 500
110 000
581 900
8 974 200
Birka
570 000
300 000
6 800
10 615 500
74 300
163 400
11 730 000
865 500
14 947 100
Birkagården
570 000
300 000
6 800
13 135 500
69 300
Biskops-Arnö Nordens
570 000
300 000
6 800
8 968 500
9 300
Blekinge
570 000
300 000
6 800
7 773 000
89 000
397 400
9 136 200
Bollnäs
570 000
300 000
6 800
11 338 500
48 300
421 700
12 685 300
Bona
570 000
300 000
6 800
7 332 000
188 000
716 500
9 113 300
Bosön
570 000
300 000
6 800
10 851 000
26 500
183 600
11 937 900
Botkyrka
570 000
300 000
6 800
5 550 000
596 300
359 200
7 382 300
Braheskolan
570 000
300 000
6 800
12 225 000
90 300
460 700
13 652 800
Brunnsvik
570 000
300 000
6 800
12 172 500
218 300
349 600
13 617 200
Bäckedal
570 000
300 000
6 800
4 650 000
53 000
Dalkarlså
570 000
300 000
6 800
5 773 500
153 500
406 300
7 210 100
Dalsland
570 000
300 000
6 800
7 744 500
3 000
689 500
9 313 800
Edelvik
570 000
300 000
6 800
6 030 000
9 500
961 000
7 877 300
Eskilstuna
570 000
300 000
6 800
10 306 500
564 300
939 600
12 687 200
9 854 600
5 579 800
Eslöv
570 000
300 000
6 800
9 793 500
84 300
1 443 800
12 198 400
Fellingsbro
570 000
300 000
6 800
11 061 000
281 500
2 896 900
15 116 200
Finska i Gbg
570 000
300 000
6 800
5 893 500
982 300
432 300
8 184 900
Fhsk i Angered
570 000
300 000
6 800
5 550 000
543 500
426 400
7 396 700
Fornby
570 000
300 000
6 800
9 052 500
304 500
1 228 300
11 462 100
Forsa
570 000
300 000
6 800
7 930 500
85 300
611 800
9 504 400
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
91
Folkhögskola
Bas
Utveckling o
profilering
Int. verksamhet
Volym
Språk­
schablon
För­
stärkning
Summa
Framnäs
570 000
300 000
6 800
10 461 000
4 300
2 675 400
14 017 500
Fridhem
570 000
300 000
6 800
13 056 000
126 500
960 300
15 019 600
163 500
2 988 000
12 858 800
4 740 200
11 167 000
150 800
78 900
7 085 500
10 718 300
Fristad
570 000
300 000
6 800
8 830 500
Furuboda
570 000
300 000
6 800
5 550 000
Färnebo
570 000
300 000
6 800
5 979 000
Gamleby
570 000
300 000
6 800
8 718 000
51 000
1 072 500
Geijerskolan
570 000
300 000
6 800
6 082 500
104 000
54 000
Geijerskolan (påbygg.)
3 150 000
7 117 300
3 150 000
Glimåkra
570 000
300 000
6 800
9 994 500
201 000
1 475 500
Glokala
570 000
300 000
6 800
5 550 000
348 800
459 700
7 235 300
Gotland
570 000
300 000
6 800
9 133 500
68 300
359 700
10 438 300
Grebbestad
570 000
300 000
6 800
6 000 000
9 500
300 100
7 186 400
Grimslöv
570 000
300 000
6 800
7 203 000
20 300
149 500
8 249 600
Göteborg
570 000
300 000
6 800
13 716 000
599 500
2 979 200
18 171 500
Hagaberg
570 000
300 000
6 800
9 931 500
96 000
2 149 700
13 054 000
Helliden
570 000
300 000
6 800
7 050 000
18 300
433 700
8 378 800
Helsjön
570 000
300 000
6 800
6 994 500
19 800
170 800
8 061 900
Hjo
570 000
300 000
6 800
8 437 500
121 500
1 389 500
10 825 300
Hjälmared
570 000
300 000
6 800
8 838 000
127 000
905 900
10 747 700
Hola
570 000
300 000
6 800
7 698 000
44 000
764 200
9 383 000
Hvilan
570 000
300 000
6 800
10 503 000
201 000
572 400
12 153 200
Hyllie Park
570 000
300 000
6 800
5 550 000
66 800
130 600
6 624 200
Hålland
570 000
300 000
6 800
8 370 000
178 500
9 425 300
237 300
12 547 800
Hällefors
570 000
300 000
6 800
5 550 000
Härnösand
570 000
300 000
6 800
12 381 000
631 000
7 295 100
3 357 500
16 615 300
Hästsporten
570 000
300 000
6 800
6 264 000
4 000
167 700
7 312 500
Högalid
570 000
300 000
6 800
7 716 000
182 000
1 900 600
10 675 400
Ingesund
570 000
300 000
6 800
8 793 000
371 500
848 600
10 889 900
Jakobsberg
570 000
300 000
6 800
12 046 500
161 300
337 500
13 422 100
June
570 000
300 000
6 800
10 480 500
285 500
285 600
11 928 400
Jämshög
570 000
300 000
6 800
8 613 000
30 000
1 661 800
11 181 600
Kaggeholm
570 000
300 000
6 800
11 956 500
27 300
929 900
13 790 500
Kalix
570 000
300 000
6 800
9 489 000
Karlskoga
570 000
300 000
6 800
11 938 500
Katrineberg
570 000
300 000
6 800
Kista
570 000
300 000
6 800
Klarälvdalen
570 000
300 000
Kristinehamn
570 000
Kvarnby
Kvinnofhsk
263 900
10 629 700
345 800
765 400
13 926 500
11 161 500
20 800
1 309 400
13 368 500
4 350 000
544 300
1 156 200
6 927 300
6 800
7 768 500
288 000
1 448 300
10 381 600
300 000
6 800
9 712 500
85 800
3 204 300
13 879 400
570 000
300 000
6 800
7 875 000
115 000
1 231 100
10 097 900
570 000
300 000
6 800
8 928 000
685 500
1 686 100
12 176 400
Kyrkerud
570 000
300 000
6 800
5 550 000
529 300
6 956 100
Kävesta
570 000
300 000
6 800
8 035 500
154 500
353 300
9 420 100
Leksand
570 000
300 000
6 800
8 589 000
13 500
110 100
9 589 400
Lidingö
570 000
300 000
6 800
9 142 500
49 500
958 700
11 027 500
Liljeholmen
570 000
300 000
6 800
12 754 500
221 500
214 700
14 067 500
92
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Folkhögskola
Bas
Utveckling o
profilering
Int. verksamhet
Volym
Språk­
schablon
För­
stärkning
Summa
11 032 400
Lillsved
570 000
300 000
6 800
9 579 000
10 500
566 100
Litorina
570 000
300 000
6 800
5 550 000
260 500
54 500
6 741 800
Ljungskile
570 000
300 000
6 800
14 527 500
112 800
1 094 400
16 611 500
Lunnevad
570 000
300 000
6 800
8 440 500
661 900
9 979 200
Långholmen
570 000
300 000
6 800
8 379 000
660 300
484 500
10 400 600
Löftadalen
570 000
300 000
6 800
7 359 000
71 000
2 105 500
10 412 300
Malmfälten
570 000
300 000
6 800
8 142 000
206 000
119 100
9 343 900
Malmö
570 000
300 000
6 800
7 080 000
174 800
784 500
8 916 100
Malung
570 000
300 000
6 800
6 469 500
44 800
971 300
8 362 400
Mariannelund
570 000
300 000
6 800
7 689 000
368 300
486 800
9 420 900
Marieborg
570 000
300 000
6 800
12 789 000
1 225 800
950 200
15 841 800
Markaryd
570 000
300 000
6 800
7 515 000
59 800
56 200
8 507 800
Medlefors
570 000
300 000
6 800
12 481 500
185 500
1 460 700
15 004 500
Mellansel
570 000
300 000
6 800
8 197 500
21 800
1 760 700
10 856 800
MKFC – Stockholm
570 000
300 000
6 800
7 624 500
Mo Gård
570 000
300 000
6 800
5 550 000
234 000
3 730 800
10 391 600
Molkom
570 000
300 000
6 800
9 894 000
412 000
794 200
11 977 000
Mora
570 000
300 000
6 800
8 665 500
201 500
Mora (påbygg.)
8 501 300
9 743 800
952 500
952 500
Mullsjö
570 000
300 000
6 800
10 680 000
223 300
827 300
Munka
570 000
300 000
6 800
11 239 500
232 800
875 600
12 607 400
13 224 700
Nordiska
570 000
300 000
6 800
11 604 000
18 300
544 100
13 043 200
Nyköping
570 000
300 000
6 800
7 032 000
461 500
230 500
8 600 800
Oskarshamn
570 000
300 000
6 800
8 556 000
66 800
976 900
10 476 500
PRO
570 000
300 000
6 800
6 177 000
183 600
7 237 400
Runö
570 000
300 000
6 800
11 731 500
809 300
Röda Korset
570 000
300 000
6 800
7 050 000
730 000
S:t Sigfrid
570 000
300 000
6 800
10 104 000
434 800
13 417 600
8 656 800
224 300
11 639 900
S:ta Birgitta
570 000
300 000
6 800
5 550 000
370 300
6 797 100
S:ta Maria
570 000
300 000
6 800
5 550 000
775 800
7 202 600
Scouterna
570 000
300 000
6 800
6 910 500
14 800
Sigtuna
570 000
300 000
6 800
10 300 500
223 500
7 802 100
Sjövik
570 000
300 000
6 800
12 157 500
Skarpnäck
570 000
300 000
6 800
6 465 000
Skeppsholmen
570 000
300 000
6 800
6 148 500
80 500
315 500
7 421 300
Skurup
570 000
300 000
6 800
12 534 000
213 500
420 700
14 045 000
Solvik
570 000
300 000
6 800
7 681 500
27 000
2 736 700
11 322 000
Sommenbygden
570 000
300 000
6 800
5 550 000
19 800
301 300
6 747 900
Stadsmissionen
570 000
300 000
6 800
7 149 000
374 800
1 696 500
10 097 100
Stensund
570 000
300 000
6 800
8 614 500
54 300
321 100
9 866 700
Storuman
570 000
300 000
6 800
7 435 500
57 500
160 700
8 530 500
Strömbäck
570 000
300 000
6 800
9 457 500
34 800
1 514 000
11 883 100
Sundbyberg
570 000
300 000
6 800
10 377 000
631 800
1 209 700
13 095 300
Sunderby
570 000
300 000
6 800
12 390 000
117 800
1 570 800
14 955 400
Sundsgårdens
570 000
300 000
6 800
13 600 500
134 300
3 264 200
17 875 800
1 251 800
12 652 600
48 500
1 650 100
14 732 900
254 800
1 543 900
9 140 500
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
93
Bas
Utveckling o
profilering
Int. verksamhet
Sverigefinska
570 000
300 000
Sö Vätterbygd
570 000
300 000
Södertörn
570 000
300 000
6 800
5 515 500
109 800
56 600
6 558 700
Södra Stockholm
570 000
300 000
6 800
6 372 000
221 000
1 619 800
9 089 600
Sörängen
570 000
300 000
6 800
8 527 500
264 500
162 600
9 831 400
Tollare
570 000
300 000
6 800
11 496 000
61 500
289 500
12 723 800
Tornedalen
570 000
300 000
6 800
5 332 500
101 000
1 496 700
Tärna
570 000
300 000
6 800
7 411 500
7 300
Folkhögskola
Volym
Språk­
schablon
För­
stärkning
6 800
8 005 500
56 300
874 800
9 813 400
6 800
13 200 000
70 300
1 278 300
15 425 400
Summa
7 807 000
8 295 600
Vadstena
570 000
300 000
6 800
9 118 500
30 800
789 800
Valjeviken
570 000
300 000
6 800
5 550 000
66 500
2 782 300
10 815 900
9 275 600
Valla
570 000
300 000
6 800
10 903 500
223 500
464 000
12 467 800
Vara
570 000
300 000
6 800
7 468 500
44 800
605 100
8 995 200
Wendelsberg
570 000
300 000
6 800
11 698 500
27 800
1 415 700
14 018 800
Wik
570 000
300 000
6 800
9 313 500
42 500
227 300
10 460 100
Vimmerby
570 000
300 000
6 800
8 811 000
144 000
1 755 300
11 587 100
Vindeln
570 000
300 000
6 800
7 957 500
24 500
2 443 900
11 302 700
Viskadalen
570 000
300 000
6 800
10 935 000
225 300
902 000
12 939 100
Vårdinge By
570 000
300 000
6 800
5 550 000
Väddö
570 000
300 000
6 800
7 185 000
76 500
56 600
8 194 900
Värnamo
570 000
300 000
6 800
8 245 500
24 800
1 353 700
10 500 800
Västanvik
570 000
300 000
6 800
4 761 000
Västerberg
570 000
300 000
6 800
9 643 500
29 800
Västerås
570 000
300 000
6 800
5 550 000
322 300
167 400
6 916 500
Ågesta
570 000
300 000
6 800
8 163 000
178 800
2 002 000
11 220 600
Ålsta
570 000
300 000
6 800
8 818 500
94 000
364 600
10 153 900
6 426 800
2 699 900
8 337 700
338 200
10 888 300
Åsa
570 000
300 000
6 800
9 973 500
573 800
601 000
12 025 100
Ädelfors
570 000
300 000
6 800
15 322 500
495 000
3 114 400
19 808 700
Älvsby
570 000
300 000
6 800
7 030 500
53 300
843 000
Öland
570 000
300 000
6 800
9 166 500
Önnestad
570 000
300 000
6 800
13 065 000
197 300
146 300
14 285 400
Örebro
570 000
300 000
6 800
5 550 000
72 000
280 300
6 779 100
Örnsköldsvik
570 000
300 000
6 800
6 459 000
160 300
677 200
8 173 300
Österlen
570 000
300 000
6 800
11 038 500
149 300
2 425 300
14 489 900
Östra Grevie
570 000
300 000
6 800
16 545 000
1 313 300
85 500 000
45 000 000
1 020 000 1 302 289 500
28 426 200
Summa
Fortbildningsinsatser 1
18 735 100
135 118 300
1 597 354 000
940 000
Avrundningsmedel från förstärkningsbidrag 2011 som tillförts språkschablonen
Totalt
-7 600
1 598 286 400
1 Avser fortbildning av rektorer samt regional samordning av fortbildningsinsatser för folkhögskolepersonal.
94
8 803 600
10 043 300
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Fördelning av statsbidrag till de 10 studieförbunden (kr)
Studieförbund
Arbetarnas
Bildningsförbund
Förstärkn.
Grund invandrade
Förstärkn.
funkt.nedsättn.
Verksamhet
Summa
Infasning 1
Totalt 2
357 339 000
10 415 100
21 184 600
79 169 700
468 108 400
962 500
469 070 900
Studieförbundet
Bilda
79 267 300
2 344 900
3 884 000
22 016 600
107 512 800
-614 600
106 898 200
Folkuniversitetet
81 687 300
2 016 900
3 736 900
20 990 800
108 431 900
-22 400
108 409 500
Ibn Rushd
studieförbund
10 383 900
1 976 600
46 100
2 885 600
15 292 200
49 500
15 341 700
Studieförbundet
Medborgarskolan
99 228 400
5 714 400
1 898 700
30 047 700
136 889 200
229 700
137 118 900
Nykterhetsrörelsens
Bildningsverksamhet
77 657 500
5 471 200
2 890 900
20 842 000
106 861 600
-924 200
105 937 400
Sensus
Studieförbund
127 177 100
563 100
1 758 100
31 366 600
160 864 900
3 401 500
164 266 400
Studiefrämjandet
163 421 200
1 919 800
4 102 200
51 548 400
220 991 600
-331 600
220 660 000
Studieförbundet
Vuxenskolan
238 780 100
2 509 800
26 362 100
53 984 400
321 636 400
-2 750 400
318 886 000
1 234 941 800
32 931 800
65 863 600
Summa
312 851 800 1 646 589 000
Kulturens Bildningsverksamhet 3
0 1 646 589 000
13 200 000
Totalt
1 659 789 000
1 659 789 000
1 Ett nytt bidragssystem infördes 2012 och inledningsåret sker en infasning med tidigare system.
2 Folkbildningsrådet har på uppdrag av studieförbunden genomfört en administrativ avgiftsöverföring med 9,5 mkr
från statsbidragsutbetalningarna till intresseorganisationen Folkbildningsförbundet. Respektive studieförbund
betalar en avgift i relation till sin andel av statsbidraget. Studieförbunden ska redovisa avgiften som en kostnad
medan Folkbildningsförbundet redovisar den som en intäkt från medlemmarna. En motsvarande överföring har
gjorts med 5,2 mkr från de 9 studieförbund som samverkar i det gemensamma dataarbetet.
3 Bidraget till Kulturens bildningsverksamhet fördelas i särskild ordning.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
95
Disposition av 2011 års resultat- och räntemedel (kr)
Folkbildningsrådets representantskap beslöt vid vårsammanträdet 17 april 2012 att fördela 1 572 tkr
med 773 tkr till folkhögskolorna och 799 tkr till studieförbunden i enlighet med fördelningsnyckeln.
Medlen har tillgängliggjorts genom upplösning av Folkbildningsrådets ändamålsavsättningar samt
2011 års resultatmedel.
2011 års bidragstransfereringar och projektmedel har genererat ränteintäkter med 735 tkr till folkhögskolorna och med 167 tkr till studieförbunden.
Fördelning av resultat- och räntemedel
Folkhögskolornas resultatmedel fördelades med 5 150 kr till varje folkhögskola
(150 fhsk x 5 150 kr = 772 500 kr).
Folkhögskolornas räntemedel fördelades med 4 900 kr till varje folkhögskola
(150 fhsk x 4 900 kr = 735 000 kr).
Studieförbundens resultat- och räntemedel fördelades i relation till de fastställda bidrag för 2011,
dvs. enligt följande:
Studieförbund
Arbetarnas Bildningsförbund
Resultatmedel
Räntemedel
226 500
47 400
Studieförbundet Bilda
52 400
11 000
Folkuniversitetet
52 200
10 900
Ibn Rushd Studieförbund
6 900
1 400
Kulturens Bildningsverksamhet
4 800
1 000
Studieförbundet Medborgarskolan
66 200
13 800
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
50 600
10 600
Sensus Studieförbund
80 800
16 900
Studiefrämjandet
106 200
22 200
Studieförbundet Vuxenskolan
152 400
31 800
Summa
799 000
167 000
96
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Fördelning av återtagna statsbidrag från 2011 till studieförbunden (kr)
Studieförbunden har i september och december 2012 justerat 2009 års verksamhet,
vilket innebär att från 2011 års bidrag återtas totalt från:
Studieförbundet Bilda
2 383 000
Medborgarskolan
3 400
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
6 300
Sensus Studieförbund
7 100
Studieförbundet Vuxenskolan
3 500
2 403 300
Dessa återtagna bidrag har omfördelats till samtliga
studieförbund i relation till fastställt statsbidrag för 2011:
Arbetarnas Bildningsförbund
686 500
Studieförbundet Bilda
-2 227 800
Folkuniversitetet
158 300
Studieförbundet Ibn Rushd
20 800
Medborgarskolan
197 300
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
147 000
Sensus Studieförbund
237 800
Studiefrämjandet
321 900
Studieförbundet Vuxenskolan
458 200
Kulturens studieförbund var ej ordinarie bidragsmottagare 2011
och berörs inte av återtagna medel avseende verksamhet 2009.
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
97
Fördelning 1 av regionala och lokala projektmedel för
folkbildningens flexibla lärande (kr)
Folkhögskolor
Fridhems folkhögskola
74 000
Glokala folkhögskolan
100 000
Hellidens folkhögskola
150 000
Hållands folkhögskola
40 000
Hällefors folkhögskola
150 000
Ingesunds folkhögskola (2 projekt)
170 000
Jämshögs folkhögskola
40 000
Leksands folkhögskola
150 000
Malungs folkhögskola
40 000
Medlefors folkhögskola
75 000
Mora folkhögskola
100 000
Röda korsets folkhögskola
150 000
S:ta Birgittas folkhögskola
40 000
Skarpnäcks folkhögskola
150 000
Sunderby folkhögskola
150 000
Sverigefinska folkhögskolan
136 000
Wiks folkhögskola
130 000
Västerås folkhögskola
100 000
Åsa folkhögskola (2 projekt)
140 000
Österlens folkhögskola
150 000
2 235 000
Studieförbund
ABF Skellefteå
75 000
Folkuniversitetet Jönköping
40 000
Folkuniversitetet Väst
150 000
Folkuniversitetet, Region Öst
40 000
Kulturens Bildningsverksamhet
150 000
Sensus Studieförbund
150 000
Studiefrämjandet
60 000
Studieförbundet Bilda Mittsverige
40 000
Studieförbundet Medborgarskolan
150 000
Studieförbundet Vuxenskolan
150 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Uppsala län
40 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro Län
150 000
Totalt
1 195 000
3 430 000
1 Fördelningen avser beviljade medel. Bidragsmottagarna slutredovisar verksamheten under 2013.
Bidragen kan bli korrigerade. Vidare har fem projekt inte påbörjats eller endast delvis genomförts
och värdet av dessa är 570 000 kr, som föreslås ändamålsavsättas till 2013 års verksamhet för
flexibelt lärande.
98
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Utbildningsinsatser vid 106 folkhögskolor för arbetslösa ungdomar (kr)
Folkhögskola
Antal deltagare
Bidrag
Albins
53
1 060 000
Kalix
21
420 000
Alma
152
3 040 000
Karlskoga
58
1 160 000
Kista
10
200 000
Arbr i Gbg
40
800 000
Bergslagen
54
1 080 000
Birka
13
Blekinge
Bollnäs
Folkhögskola
Antal deltagare
Bidrag
Klarälvdalen
9
180 000
260 000
Kristinehamn
36
720 000
23
460 000
Kvarnby
44
880 000
61
1 220 000
Kvinnofhsk
20
400 000
Bona
20
400 000
Leksand
29
580 000
Botkyrka
24
480 000
Litorina
47
940 000
Brunnsvik
55
1 100 000
Ljungskile
15
300 000
300 000
Dalkarlså
1
20 000
Lunnevad
15
Dalsland
5
100 000
Löftadalen
14
280 000
Edelvik
2
40 000
Malmö
34
680 000
Eskilstuna
Eslöv
Fellingsbro
Fhsk i Angered
6
120 000
10
200 000
108
2 160 000
Marieborg
108
2 160 000
7
140 000
Medlefors
29
580 000
33
660 000
Molkom
74
1 480 000
Malung
Finska i Gbg
10
200 000
Mora
45
900 000
Fornby
44
880 000
Munka
64
1 280 000
Forsa
44
880 000
Nordiska
18
360 000
Framnäs
21
420 000
Nyköping
34
680 000
Fridhem
6
120 000
S:t Sigfrid
11
220 000
38
760 000
S:ta Maria
6
120 000
Furuboda
110
2 200 000
58
1 160 000
Gamleby
24
480 000
Skarpnäck
18
360 000
9
180 000
Skeppsholmen
65
1 300 000
Fristad
Geijerskolan
Glimåkra
25
500 000
Glokala
155
3 100 000
Gotland
14
7
Grimslöv
Sjövik
Skurup
6
120 000
Solvik
15
300 000
280 000
Stadsmissionen
31
620 000
140 000
Storuman
1
20 000
15
300 000
Strömbäck
2
40 000
Göteborg
78
1 560 000
Sundbyberg
89
1 780 000
Hagaberg
15
300 000
Sunderby
23
460 000
Helliden
23
460 000
Sundsgårdens
175
3 500 000
Grebbestad
2
40 000
Sverigefinska
5
100 000
Hjo
Helsjön
28
560 000
Sö Vätterbygd
44
880 000
Hjälmared
45
900 000
Södertörn
42
840 000
Hola
14
280 000
Södra Stockholm
20
400 000
Hvilan
50
1 000 000
Sörängen
16
320 000
Hyllie Park
22
440 000
Tärna
39
780 000
Hällefors
68
1 360 000
Valla
33
660 000
Härnösand
28
560 000
Vara
38
760 000
Hästsporten
53
1 060 000
Wik
27
540 000
Högalid
26
520 000
Vimmerby
23
460 000
Ingesund
39
780 000
Vindeln
24
480 000
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
99
Folkhögskola
Antal deltagare
Viskadalen
Väddö
Bidrag
7
140 000
57
1 140 000
Värnamo
26
520 000
Västerberg
58
1 160 000
212
4 240 000
Västerås
Ågesta
28
560 000
Ålsta
45
900 000
Åsa
39
780 000
Ädelfors
22
440 000
Älvsby
4
80 000
Öland
4
80 000
Önnestad
22
440 000
Örebro
12
240 000
Österlen
25
500 000
Östra Grevie
79
1 580 000
3 888
77 760 000
Summa
Beräknat bidrag för reskostnader
(2 218 575 kr per 31 januari 2013)
4 000 000
Folkbildningsrådets ersättning för administration och uppföljning
1 500 000
Totalt
83 260 000
Fördelningen avser redovisad verksamhet per 31 januari
2013. Bidragsmottagarna slutredovisar verksamheten
under mars 2013 och bidragen kan bli korrigerade.
100
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012
101
Folkbildningsrådet
Box 380 74, 100 64 Stockholm
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26
[email protected]
www.folkbildning.se