Produktinformation
SWE Produktinformation Vad ni bör veta om v ra stoppmöbler. Hjärtliga gratulationer! Ni har köpt en kvalitetsprodukt. Er stoppmöbel har tillverkats med stor omsorg av kvalificerade hantverkare speciellt enligt era önskemal. Avancerad och miljövänlig produktionsteknik borgar för god kvalitet p denna möbel. Vara stoppmöbler framställs enligt internationella kvalitets kriterier och normer. Varje möbel kontrolleras före leveransen av egna högt kvalificerade fackmän för sin användnings duglighet och bearbetning. Inneh ll Egenskaper hos stoppade möbler ....................................................... 4 Stomme .......................................................................................... 4 Stoppningsuppbyggnad ..................................................................... 5 Skumplaster..................................................................................... 6 Sitshardhetsskillnader........................................................................ 8 Vag- resp. veckbildning ...................................................................... 9 Information om möbeltyger ................................................................ 11 Rengöring och fläckborttagning..........................................................15 Information om möbelläder ................................................................19 Funktioner hos stoppmöbeln ............................................................ 22 Egenskaper hos stoppade möbler Stoppningsuppbyggnad D v ra stoppade möbler tillverkas uteslutande genom handarbete framst r varje enskild möbel som ett original. Stoppmöbeln ska inte endast vara vacker, utan ocks vara bekväm. Slutligen vill man koppla av och ta igen sig fr n den vardagliga stressen i sin f tölj eller soffa. Därvid är uppbyggnaden av stoppmöblerna avgörande för en behaglig sittkomfort. Möbler m ste dessutom ocks vara stabila, säkra, h llbara, väl bearbetade och tillverkade av material ofarliga för hälsan. Klädsel av tyg eller läder Armstöd med skumstoppning Sits- och ryggstoppning, stoppningsfiber Ryggstoppning med polyeterskum Sits med polyeterskum, kallskum eller res rkärna Stoppningssadelgjord Stomme: Bärande delar av massivt bokträ Med denna broschyr vill vi informera er om de speciella egenskaperna hos v ra stoppade möbler och använda material. Massivträ-, aluminium-, krom- och lackerade metallfötter Fjäderres rsits Sits underfjädring Stomme Allt massivt trä kommer fr n inhemska skogar, s gas upp i eget s gverk, och f r lufttorka i 9 m nader p 800 meters höjd över havet, innan det torkas klart i virkestorkarna för den vidare bearbetningen. Plandetaljer framställs beroende p modell med sp nplattor, OBSplattor eller kryssfanér och motsvarar de gängse europeiska normerna. Tvärförstyvningar är av massiv gran, alla bärande delar av massivt bokträ. Mellan Plandetaljer och tvärförbind ningar används en träfiberplatta eller h rdpapp som täckning. Mestadels används v gformade st lfjädrar (s kallade nozagfjädrar) för sitsunderfjädringen. S dana fjädrar används sedan 40 r vid stoppmöbeltillverkning, varvid man skiljer p plan- och rundfjädrar. Typbeteckningen p fjädrarna kommer fr n fjäderns form i icke spänt tillst nd. Underfjädring med sadelgjord används mera sällan. Denna underfjädring best r av elastiska stoppningsremmar, som är spända p en sitsram och p s sätt ger en mycket mjuk sittkomfort. Ryggstöds underfjädring S gverk i Baierdorf bei Anger Sida 4 V gfjädrar av seghärdat specialfjäderst l Planfjäder För underfjädring till ryggstöd används framförallt elastiska stoppningsremmar. För vissa modeller kan ocks en speciell underfjädring av kvalitetspolyeterskum med h rdfiberlister komma till användning. Rundfjäder Kärnstoppning Polyeterskum Kallskum Polyuretan kallskum Kärnstoppningen i en stoppmöbel best r till största delen av polyeterskum eller kallskum d det gäller sits, armstöd och ryggstöd. Finstoppning För finstoppningen används uteslutande en termiskt h rdare stoppningsfiber av polyesterfiber. Ursprungligen utvecklades kallskum som formskum. Det vilseledande namnet "kallskum" uppstod därför, att man under 70-talet uteslutande tillverkade formskum i uppvärmda formar och med det nya "kallskummet" behövde man inte längre värma upp formarna. Idag görs kallskum framför allt i block. Tillverkningsförfarandet liknar det för polyeterskum och skiljer sig bara i materialsammansättning. Den internationella beteckningen för kallskum är HRskum (High Resilient = högelastiskt). Huvudskillnaderna mellan kallskum och polyeterskum best r i att kallskum har större oregelbundna porer, vilket sörjer för bättre luftcirkulation, liksom i den högre punktelasticiteten för kallskum gentemot polyeterskum Skumplaster Polyeterskum Egenskaper Naturen har visat oss vägen: Formstabilitet vid minsta möjliga vikt genom vaxkakestruktur. Polyeterskum (= polyuretan-mjukskumplast = PUR) garanterad h llbarhet, liten vikt plus elasticitet och luftgenomsläpplig. Detta organiska material skapas som syntesprodukt av det naturliga r ämnet olja. Polyeterskum erbjuder universell användningsm ngfald och utgör därför en fast best ndsdel av v rt liv. Polyadditionsförfarandet användes första g ngen 1937. Flytande r material blandas och bygger upp linjära molekylkedjor. Genom tillsats av vatten bildas naturlig kolsyra. Detta understödjer uppskumningsprocessen och sörjer för den tredimensionella cellstrukturen. Det datorstyrda tillverkningsförfarandet styr de önskade egenskaperna hos polyeterskummet: S väl vikt som h rdhetsgrad kan regleras steglöst. Vidareutvecklingen och förbättringen av sammansättningarna är garanti för högsta kvalitet. Sida 6 Volymvikt 35 Volymvikt 25 Volymvikt: Man förutsätter ofta felaktigt att ett h rdare skum även har en högre volymvikt. Detta antagande är fel. Man kan ocks skumma en hög volymvikt mjuk och i motsats även skumma en l g volymvikt fastare. Detta handlar uteslutande om blandningen. Vid en hög volymvikt är väggarna i de enskilda cellerna helt enkelt tjockare än hos en lägre volymvikt. Generellt kan man säga: Ju högre volymvikt, desto längre livslängd p skummet. Kompressionsh rdhet: H rdheten hos ett skum betecknas som kompressionsh rdhet och anges i Kpa (Kilopascal). Detta motsvarar 0,01 bar (= ca. 100 Kg/m2) och st r för intryckningsdjupet hos en stamp, som trycker p skummet med denna kraft. Sitsh rdhetsskillnader Användningsbetingade sitsh rdhetsskillnader En nylevererad stoppmöbel genomg r en process vilken man betecknar som "infjädring". Stoppningen har en viss förspänning som ger efter n got genom användningen. Därför bör man använda alla plym delar i en ny sittgrupp lika mycket. Om man alltid sliter p en bestämd del blir denna automatiskt med tiden n got mjukare än övriga delar, genom att stoppningen ger efter. Konstruktionsbetingade sitsh rdhetsskillnader Inom en sittgrupp kan det p grund av tekniska skäl förekomma att underfjädringen hos de olika best ndsdelarna skiljer sig fr n varandra. Det blir konstruktionsbetingade sitsh rdhetsskillnader. Exempel 1 Exempel 2 Sida 8 Sittgruppen är seriemässigt utrustad med nozag fjädrar. Vid speciella typdelar, som t.ex. runda detaljer, m ste fjädrarna konstruktionsbetingat ersättas med sadelgjord. Elementen med nozag underfjädring skiljer sig i sitsh rdhet fr n de med underfjädring av sadelgjord. Sittgruppen inneh ller en dubbelsäng. Alla delar är försedda med en nozag underfjädring. Sitsramen till dubbelsängen har genom den speciella funktionen ett annat sittdjup än de övriga delarna. Automatiskt kommer dubbelsängen att uppvisa en fastare sittkomfort, eftersom underfjädringen har en kortare fjäderväg och inte samma skumhöjd. Modellrelaterade sitslutningar Det kan finnas införda modellrelaterade sitslutningar varigenom man ska uppn en väsentligt bättre sittkomfort. Denna sitslutning omfattar bland annat även att det speciellt vid framkanten finns en s kallad bombering (välvning). Vid denna sitslutning handlar det om en typisk egenskap hos modellen, vilket inte innebär n got produktfel, utan överensstämmer med den levererade seriestandarden. Man talar om produktbetingade sitslutningar när det p grund av tekniska anledningar inte är möjligt att ge de olika delarna i en sittgrupp samma sitslutning. Sitslutning V g- resp. veckbildning Man skiljer mellan spänd och lös stoppning. Man känner igen den spända stoppningen p sin jämna utseende, varvid sitsen framträder välvd. Sitsen inneh ller i de flesta fall en stoppning med res rkärna och är mycket fast. Sittkomforten skiljer sig väsentligt fr n den lösare stoppningen, eftersom man inte sjunker ner s djupt i stoppningen, utan sitter stadigt p dynan. Den lösare typen av stoppning är vanligast, den känns ocks igen p sin mjukhet och följsamhet. Här talar man om en stoppning som anpassar sig till kroppen. Klädseln och finstoppningen (stoppningsfiber) är inte genomg ende hopklistrad med stoppningen utan löst p lagd och bara förbunden p yttre sidorna. Därigenom uppn r man en löst liggande, glidande yta. Den avgörande fördelen för denna stoppningstyp best r i att de stoppade sitsarna kan göras plana, allts utan välvning. Detta möjliggör obegränsad formgivning vid stoppningen. Spänd stoppning Lösare stoppning V gbildning Vid s kallad "insittning" (favorit plats) ändrar sig sitsh rdheten, den blir mjukare, beroende p typ och tid för nyttjandet. För att beh lla sitsh rdheten lika, är det nödvändigt att ibland ändra sits placeringen. I annat fall kan det bli v g- och veckbildning. (Ju större den stoppade ytan är, desto större är benägenheten för v g- och veckbildning.) Understödd blir denna utveckling därigenom, att tyg och läder under inflytande av kroppsvärme, -fukt och -vikt, mer eller mindre tänjs ut och därigenom kan bilda "v gor". Om sittdynan belastas uppst r en sittfördjupning. Denna fördjupning i stoppningen jämnas ut av klädseln. Om klädseln är för fast spänd över stoppningen finns risken att sömmarna g r upp. Viktigt! Som regel uppvisar nya soffgrupper antingen f eller inga v gor alls. Först genom användning uppst r användningsbetingade v gor, som varierar beroende p modell och klädsel. Vid läderklädsel kan en v gbildning aldrig undvikas. Läder är en naturprodukt och töjer sig, allt efter belastning och rumsklimat, p olika vis. Man talar om en v gbildning när tyget eller lädret p en bredd av 70 cm skjuts samman med b da handflatorna och den därmed uppkomna "v gen" inte är högre än 2 cm. Med veckbildning menar man om den vid samma förfarande uppkomna "v gen" överskrider höjden 2 cm (se grafik sida 13). Modellbetingad v gbildning Sida 10 Grafisk framställning av v g- och veckbildning 70 cm < 2 cm > 2 cm Tyg resp. läder V gbildningen p sits, rygg, armstöd och spända delar är material- och konstruktionsbetingad! I fackkretsar talar man i detta sammanhang om modellbetingad v gbildning. Ordet "lösa" betyder att dynorna kan flytta p sig under användning och alltid m ste föras tillbaka till sina ursprungliga lägen igen. Fördelen med denna plym teknik ligger däri, att dynorna kan bytas ut sinsemellan för att uppn ett jämnt slitage. Vid lösa ryggdynor är det nödvändigt att puffa upp dessa efter användning s att de terf r sin ursprungliga form. Sittgrupp med lösa ryggdynor Information om möbeltyger För tillverkning av möbeltyger används idag uteslutande material som saknar farliga ämnen och därför inte utgör n gon hälsorisk. Likväl kan inte allergiska reaktioner uteslutas helt för n got material. Ljusäkthet Varierande klädselmaterial Priset p ett möbeltyg säger inte nödvändigtvis n got om hur robust eller h llbart det är, utan kan vara uttryck för andra kvalitetskriterier som t.ex. exklusivitet och elegans för de använda materialen (sammet och siden) eller finessen med trycket eller vävningen. Stoppmöbler används i genomsnitt 1.250 timmar under ett r. Under denna tid m ste klädseln (b de tyg och läder) utst hög viktbelastning, gnidrörelser och annan p verkan s som ljus, värme damm och smuts, om möjligt utan att därmed se "slitna" ut. Kvalitén p använt material, användningsintensitet liksom tobaksrök, svett eller andra kroppsavsöndringar och ert personliga skötselförh llande bestämmer i hög grad livslängden p klädselmaterialet. Generellt kan nämnas att allt klädseltyg bleks mer eller mindre vid direkt solljus. Konstfiber och mörka färgtoner är emellertid mer ljusbeständiga än naturfiber och ljusa färger. Därför bör ni skydda er stoppade soffgrupp fr n direkt solljus. Principiellt kan man utg fr n att alla tyger som släpps ut fr n industrin har underg tt ljusäkthetskontroll. Skiftningar Luggen f r genom ett visst förfarande, i vilket fibern lätt lägger sig ner, en s kallad luggriktning. Genom detta luggläge (luggriktning) uppst r allt efter ljusets infall och betraktningsvinkeln, intrycket att tyget p vissa ställen ser ut att vara ljusare eller mörkare, eller uppvisar färgskillnad. Denna effekt kallar man skiftning. Skiftning representerar inget fel och ingen kvalitetsförsämring! Noppning Färgäkthet Mindre färgavvikelser mellan det vid köpet föreliggande provet och den levererade möbeln är möjliga särskilt vad gäller naturfiber och läder. Av färgningstekniska skäl kan vi inte garantera en absolut färgäkthet. Framför allt vid efterbeställningar rekommenderas ett noggrant klarläggande. Med noppning avses de sm knutor som bildas p klädseltyg vilka uppst r av lösa partiklar i det använda garnet och ludd fr n kläder. Noppning uppst r redan efter kort användning, övervägande vid slät- och blandväv och kan tas bort utan problem med speciella nopprakapparater. "Rakningen" är helt ofarlig för väven och tygets kvalitet blir därigenom inte p verkad. Klädseltyg med noppning Sida 12 Sittspegling (=användningslyster) Riktig skötsel av möbeltyger Genom p verkan av tryck, kroppsvärme, kropps- och luftfuktighet kan under vissa omständigheter uppst en mer eller mindre synlig lugglägesförändring (användningslyster). Detta förorsakar, alltefter ljusinverkan, särskilt p velour och mikrofiber, ett intryck av fläckar. Detta är en varutypisk egenskap för dessa speciella material. Liksom alla material i daglig användning behöver ocks möbeltyger en regelbunden skötsel, eftersom de ständigt är utsatta för damm- och kontaktnedsmutsning. Nedsmutningar som uppst r i den dagliga användningen (husdamm, smulor, ludd, osv.) avlägsnas genom regelbunden dammsugning med klädselmunstycke (l g sugstyrka) och därefter avborstning med en mjuk borste (klädborste) i luggens riktning. Dessutom bör klädseln d och d gnuggas med ett fuktigt - inte för v tt - sämskskinn, eftersom just i centraluppvärmda utrymmen luftfuktigheten ofta är för l g. Fukten h ller fibrerna elastiska och inverkar p s sätt positivt p tygets livslängd. Om man inte beaktar skötselanvisningarna tar vi inget ansvar för eventuella följdskador. Till exempel kan för stark sugeffekt orsaka att fibrer fr n understoppningen blir synliga p tygets yta. Statisk laddning Möbeltyger och andra övervägande syntetiska material har en naturlig ledningsförm ga. Elektrostatisk laddning kan uppst hos möbeltyger genom gnidning mot klädtextilier i kombination med torr luft. L ngvariga torrperioder kan leda till "uttorkning" hos klädseln. I s dana fall m ste man öka luftfuktigheten i rummet, t.ex. med hjälp av krukväxter, luftfuktare, eller genom sprutning av sittgruppen med antistatikspray. (Var vänlig se till att först testa denna spray p ett dolt ställe, för att kontrollera tygets t lighet.) Rengöring och fläckborttagning Icke färgäkta textilier Vid ljusa tygklädslar uppträder ibland avfärgningar, som orsakats av främmande färgämnen, t.ex. fr n mörka jeanstyg. Därvid handlar det enbart om en defekt i beklädnadstyget och inget som hänt med kvalitén p möbeltyget. Sida 14 Generellt bör man ta bort nedsmutsningar s snabbt som möjligt, för undvikande av inträngning i klädseltyget. En rengöring är endast nödvändig vid extraordinära nedsmutsningar, t.ex. vid utspillda drycker, mat, blod, etc. och bör i princip överl tas till en expert. Vid skador som uppst r genom egenhändig rengöring av klädseln, upphävs garanti och garantianspr k. Obs! Med velour finns risken för skada p ytan. Om ni änd försöker själv, ska följande beaktas: Större bitar, t.ex. matrester tas bort med en sked eller baksidan av en kniv. Intorkade fläckar f r under inga omständigheter skrapas bort med fingernaglarna, eftersom risken finns att tygets fibrer skadas. Vätskor m ste avlägsnas med en absorberande trasa. Torka endast av, gnugga inte. Därefter ska man genomföra rengöring med ljummet vatten (30°C) och pH-neutralt schampo eller fintvättmedel. Använd absolut inte hush llsrengöring, eftersom dessa är syrahaltiga och angriper tygets fibrer. Efter fläckborttagningen bör man alltid gnugga hela ytan med v tt – fr n söm till söm – för att undvika att det bildas ränder. Därefter torkas det p lagda rengöringsmedlet bort med en torr trasa. Innan den rengjorda möbeldelen ter kan användas m ste den vara helt torr. Efter torkningen kan luggen suggas upp med en dammsugare och borstas upp ytterligare med en mjuk borste. Rengöringsr d för vattenlösliga fläckar A = Efterbehandla med kallt vatten, eventuellt med en blandning av schampo och vatten. Använd aldrig varmt vatten, eftersom protein koagulerar. B = Behandla med en ljummen blandning av schampo och vatten. Om inte fläckarna kan avlägsnas med detta kan ställena efter torkningen behandlas ytterligare med tvättbensin eller fläckborttagning. C = L t det inte torka in! Behandla genast med ljummet vatten och schampo. Rengöringsr d för icke vattenlösliga fläckar 1. Rengör Med en fuktig trasa och fintvättmedelblandning. 2. Torka Med en bomullstrasa stora ytor utifr n och in t, helst fr n söm till söm. 3. Borsta Mot luggriktingen efter torkningen. Viktigt! Om ni använder ett rengöringsmedel f r ni inte bearbeta det nedfläckade stället direkt med detta. Prova först färgäktheten p ett ställe av klädseln där det inte syns, med en ren, mjuk och med rengöringsmedel eller fläckborttagningsmedel indränkt trasa. Om särskilda rengöringsanvisningar finns (t.ex. för tyger som är försedda med fläckskydd), s skall dessa följas i varje fall. Sida 16 D = Behandla med lösningsmedel s som tvättbensin, sprit eller vanligt fläckborttagningsmedel. E = Använd inget strykjärn! S l ngt som möjligt smula sönder och plocka bort försiktigt. F = Fr ga expert. G = Fukta en mjuk trasa med citronsyrelösning (1 struken matsked till 100 ml kallt vatten) och sug upp fläcken fr n kanten mot mitten. Obs! Vid flocktyg f r man absolut inte använda lösningsmedel, eftersom detta kan förstöra klädseln! Hopklibbade eller förh rdnade ställen f r aldrig - varken i torrt eller v tt tillst nd - skrapas bort med fingernaglarna eller gnuggas bort med en borste, eftersom skador kan uppst p luggen. Var god beakta fläcktabellen p sidan 20! Fläcktabell Källa: POS Nedsmutsning Sida 18 Information om möbelläder Velour Slätväv Mikrofiber Öl C C C Smör D D D Blod (gammalt) G G G Blod A A A Äggvita/äggula A A A Uppkastningar B B B Färg (emulsion) D D D Färg (olja) D D D Fett D D D Filtpenna D D D Drycker / fruktjuice C C C Kakao / mjölk B B B Kaffe med mjölk B B B Tuggummi F F F Kol D D D Avföring / urin A A A Kulspetspenna B B B Läppstift B B B Nagellack D D D Parfym B B B Rost G G G Sot B B B Skokräm B B B Salladsdressing B B B Mat B B B Spritdrycker C C C Te C C C Bläck B B B Vax E E E Vin B/C B/C B/C Läderklädsel är inte bara garant för l ng livslängd, utan st r även för skönhet och elegans. För en soffgrupp används, beroende p storlek, fem till sju läderhudar. Naturliga märken och egenskaper En läderhud uppvisar nästan alltid ett stort antal naturliga märken. Dessa kan uppst genom olika skador, insektsbett, osv. Igenvuxna sm ärr, enstaka fästingbett eller sm skrovliga ställen är inga fel, utan vittnar om det unika för denna naturprodukt och är ett bevis för dess äkthet. Kohuden är, precis som hos människan, olika beskaffad p olika ställen. Färg- och strukturskillnad hos läder är därför naturliga fenomen och ingen grund för reklamationer. De här visade märkena understryker äktheten hos läder: Vener Insektsbett Läkta ärr Sr Gödningsveckning Strukturskillnad Läder är en naturlig produkt med utomordentliga egenskaper. Det är angenämt att ta i, mjukt, varmt, samtidigt som det är slitstarkt och andas. Varje läderhud har skapats av naturen och är unik. Betänk att färgavvikelser är möjliga hos de levererade stoppmöblerna jämfört med provkollektion och utställningsexemplar. Nubuck-/r läder: Obs! Det är viktigt att ni skyddar lädret fr n direkt solljus, eftersom m nga lädersorter, speciellt de naturligt bevarade, bleks av starkt solljus. Lädrets största fiende är damm och för torr rumsluft. H ll därför ett minsta avst nd p 30 cm till värmekällor som till exempel värmeelement, eftersom varm luft kan torka ut lädret och göra det poröst och sprött. Man bör använda luftfuktare under uppvärmningsperioderna. Pigmenterat läder, täckt spaltläder: Mjukt, varmt, följsamt, antar snabbt kroppstemperatur. Skötselinsats: Regelbunden skötsel (tv till tre g nger per r). Egenskaper: Mindre andningsaktivt, värms upp l ngsammare, mindre följsamt och mjukt, verkar "kallt". Skötselinsats: Liten (torka av fuktigt), v rdas en g ng per r. Egenskaper: Randvelour: Knappt andningsaktiv (framförallt täckt läder), sämre kvalitet. Skötselinsats: Hög. Egenskaper: Indelning av läder i kvalitetsklasser I anslutning till garvningsprocessen sorteras lädret efter kvalitetsklasser resp. vidarebearbetningsteknik. Läderv rd Anilinläder, naturligt läder: Mjukt, ädelt, följsamt, andningsaktivt, antar kroppstemperaturen mycket snabbt, högsta kvalitet. Skötselinsats: Regelbunden skötsel (cirka tv g nger per r). Egenskaper: Semianilinläder, lätt pigmenterat läder: Andningsaktivitet är mindre i jämförelse med naturligt läder, anpassar sig till kropps- och rumstemperatur. Skötselinsats: Relativt lättskött (v rdas cirka en- till tv g nger per r). Egenskaper: Sida 20 Principiellt bör allt läder v rdas och rengöras regelbundet för att bibeh lla smidighet och l ng livslängd. Skötselset erbjuds för blankt läder och nubuckläder. Det rekommenderas att redan vid köpet av en lädersittgrupp även införskaffa ett läder skötselset. Damm torkar ut lädret och därför bör man suga rent med dammsugare p lägsta sugeffekt och mjuk möbelborste en g ng per vecka, eller torka av med fuktig trasa resp. statiskt laddad mikrofiberduk, för att f bort husdammet ur porerna. Förutom regelbunden dammborttagning ska man g tillväga enligt skötselanvisningen. Obs! Skyddsmedel för blankt läder f r aldrig användas för nubuckläder! Nedsmutsningar ska behandlas enligt bruksanvisningen för respektive skötselset. Fläckar p naturligt läder behandlas ej – de tränger ofta in i lädret och blir osynliga. Sprickbildning i ytan p täckt läder p grund av bristande v rd. Normala sp r efter längre tids användning: Färgnötning av användning Färgnötning av huvudfett Färgnötning av kroppstranspiration Funktionssoffor, relaxliggare, vilo- eller TV-f töljer, soffor med ställbara armstöd eller höjdvarierande huvudstöd kräver beslag med p kostad inställningsmekanik. För att den aktuella mekanismen ska fungera länge är en omsorgsfull hantering mycket viktig. I synnerhet räknas till detta rätt skötsel av de olika beslagen. Vid soffor och britsar m ste man ta tag i och hantera de utdragbara delarna helst p mitten - eller höger och vänster samtidigt. Armstöd nedfällbart Sida 22 Nedfällbara fotdelar p relaxf töljer ska även användas s lite som möjligt att sitta p , liksom ställbara, nedfällbara armstöd eller nackstöd. Här utgör den vanliga belastningsgränsen 20 till max. 40 kg. Skulle detta inte beaktas vid hanteringen av möblerna, uppst r ofr nkomligen en skada, som inte kan härledas till kvalitet eller tillverkning, utan uteslutande m ste tillskrivas felaktig användning eller handhavande. Eftersom en funktionsmöbel är utsatt för regelbundna rörelseförlopp bör lederna till beslagen d och d rengöras och samtidigt kontrolleras att beslagens skruvar sitter fast ordentligt och dras eventuellt t. Med beaktande av dessa enkla grundregler har ni en funktionsmöbel, som fyller sitt ändam l under l ng tid. Elmotorinställningar hos stoppmöbler och f töljer ger särskild sittkomfort. De drivs med absolut säker l gvoltsteknik. Elmotorn utvecklar under driften ett elektromagnetiskt fält. För att utesluta varje risk, bör personer med pacemaker konsultera en läkare före användning. För er säkerhet finns transformatorn utanför f töljen. Den strömsparande transformatorn är förbunden med en l ng kabel mellan motor och vägguttag. Hos funktionsstolar, som erbjudits att passa ihop med en sittgrupp, kan det finnas konstruktionsbetingade obetydliga skillnader i sitshöjd. Obs! Reparationer p strömförande kablar och motorer f r endast utföras av kvalificerade personer! Var god vänd er till ert möbelhus vid problem. Sängfunktion TV-f tölj med motor Var god beakta bruksanvisning och säkerhetsanvisningar! SWE svenska
© Copyright 2024