Manual till GEO finns att ladda ner här
User Manual SBG GEO Professional Geo © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB All rights reserved. No parts of this work may be reproduced in any form or by any means - graphic, electronic, or mechanical, including photocopying, recording, taping, or information storage and retrieval systems - without the written permission of the publisher. Products that are referred to in this document may be either trademarks and/or registered trademarks of the respective owners. The publisher and the author make no claim to these trademarks. While every precaution has been taken in the preparation of this document, the publisher and the author assume no responsibility for errors or omissions, or for damages resulting from the use of information contained in this document or from the use of programs and source code that may accompany it. In no event shall the publisher and the author be liable for any loss of profit or any other commercial damage caused or alleged to have been caused directly or indirectly by this document. Printed: 2008 in Stockholm Innehåll Innehåll 1 Geo 1 2 Arbeta med Geo 2 2.1 2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.1.4 2.1.5 2.1.6 2.1.7 2.2 2.2.1 2.2.2 2.2.3 2.2.4 2.2.5 2.2.6 2.2.7 2.3 2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.3.3.1 2.3.3.2 2.3.3.3 2.3.3.4 2.3.4 2.3.4.1 2.3.4.2 2.3.4.3 2.3.4.4 2.3.4.5 2.3.4.6 2.3.5 2.3.5.1 2.3.5.2 2.3.5.3 2.3.5.4 2.3.6 2.3.7 2.3.8 2.3.9 2.3.10 2.4 2.5 3 3.1 3.2 3.2.1 Projekt ................................................................................................................................... 2 Projekt .......................................................................................................................................................... 2 Skapa projekt .......................................................................................................................................................... 3 Öppna projekt .......................................................................................................................................................... 5 Radera projekt.......................................................................................................................................................... 7 Filer i projektet.......................................................................................................................................................... 8 Genvägar i projektet .......................................................................................................................................................... 11 Inställningar i.......................................................................................................................................................... projektet 13 ................................................................................................................................... 15 Filer och dokument Arbeta med filer .......................................................................................................................................................... och dokument Öppna och välja .......................................................................................................................................................... dokument Skapa dokument .......................................................................................................................................................... Spara dokument .......................................................................................................................................................... Filtyper .......................................................................................................................................................... Rapportdokument .......................................................................................................................................................... Arkivering .......................................................................................................................................................... 15 17 20 22 24 27 28 ................................................................................................................................... 31 Fönster, vyer och verktygsfält Allmänt om fönster, .......................................................................................................................................................... vyer och verktygsfält Spara grafikvy.......................................................................................................................................................... Grafiska 2D-vyer .......................................................................................................................................................... ......................................................................................................................................................... Allmänt om grafiska 2D-vyer Dokument......................................................................................................................................................... i den grafiska vyn ......................................................................................................................................................... Egenskaper för grafiska dokument ......................................................................................................................................................... Linjereferens i grafiska vyer Grafiska 3D-vyer .......................................................................................................................................................... ......................................................................................................................................................... Allmänt om grafiska 3D-vyer ......................................................................................................................................................... Verktyg i 3D ......................................................................................................................................................... Referensyta Ljuskälla ......................................................................................................................................................... ......................................................................................................................................................... Inställningar för 3D grafik ......................................................................................................................................................... Egenskaper i 3D-fönster 31 33 35 35 37 39 57 Numeriska vyer .......................................................................................................................................................... ......................................................................................................................................................... Allmänt om numeriska vyer ......................................................................................................................................................... Redigering i numeriska vyer ......................................................................................................................................................... Sök/Modifiera ......................................................................................................................................................... Kontrollstans/kontroll av inmatning 69 69 72 73 76 Trädvyer .......................................................................................................................................................... Dialogvyer .......................................................................................................................................................... Egenskapsdialoger .......................................................................................................................................................... In- och utmatningsfönster .......................................................................................................................................................... Textredigering .......................................................................................................................................................... 77 78 79 80 81 60 60 61 62 63 64 65 ................................................................................................................................... 82 Programinställningar ................................................................................................................................... 88 Valfria attribut Koordinathantering 92 92 Allmänt om ................................................................................................................................... koordinathantering ................................................................................................................................... 93 Koordinatsystem Allmänt om koordinatsystem .......................................................................................................................................................... © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 1-1 93 Geo 3.2.2 3.2.3 3.3 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 3.3.5 3.3.6 3.3.7 3.3.8 3.3.9 3.3.10 3.3.11 3.3.12 3.3.13 3.3.14 3.3.15 3.3.16 3.4 3.5 3.6 3.7 3.7.1 3.7.2 3.7.3 3.7.4 3.8 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.4.1 4.4.2 4.5 Välja koordinatsystem .......................................................................................................................................................... 96 Global transformation .......................................................................................................................................................... 109 ................................................................................................................................... 113 Koordinatfiler Allmänt om koordinatfiler .......................................................................................................................................................... Skifta XYZ .......................................................................................................................................................... Ta bort dublettpunkter .......................................................................................................................................................... Medelvärdespunkter .......................................................................................................................................................... Modifiera punkter .......................................................................................................................................................... Punktfilter .......................................................................................................................................................... Omnumrera .......................................................................................................................................................... punkter Extrahera linjer .......................................................................................................................................................... innehållande en eller inga punkter Parallella linjer .......................................................................................................................................................... Extrahera punkter .......................................................................................................................................................... Extrakt med .......................................................................................................................................................... polygon Extrahera punkter .......................................................................................................................................................... längs linje Databasöverföring .......................................................................................................................................................... Ortogonal transformation .......................................................................................................................................................... Ortogonal transformation .......................................................................................................................................................... 3D Korrigera höjder .......................................................................................................................................................... för geoidseparation 113 120 121 122 123 125 126 128 129 130 132 133 135 137 139 141 ................................................................................................................................... 143 Latitud/Longitud-filer ................................................................................................................................... 144 Polygonpunkter ................................................................................................................................... 145 Transformation ................................................................................................................................... 152 Specialfunktioner Jämförelse av .......................................................................................................................................................... filer Översätt koder .......................................................................................................................................................... Skapa koordinatraster .......................................................................................................................................................... Pålavskärning .......................................................................................................................................................... 152 154 155 156 ................................................................................................................................... 157 Kodlistor, symboler och linjetyper Grafisk redigering 160 160 Allmänt om................................................................................................................................... grafisk redigering 167 Hjälplager,................................................................................................................................... Gft-filer ................................................................................................................................... 169 Bakgrundsbild ................................................................................................................................... 172 Grafiska verktyg Grafiska verktyg .......................................................................................................................................................... Snäppverktyg .......................................................................................................................................................... 172 183 4.6 Stödraster ................................................................................................................................... 185 Skalstock ................................................................................................................................... 186 4.7 ................................................................................................................................... 188 Inställningar 5 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 Ritningar 191 191 Allmänt om................................................................................................................................... ritningar ................................................................................................................................... 192 Ritningsvyer 193 Skapa nya ................................................................................................................................... ritningar ................................................................................................................................... 195 Skapa profilritningar ................................................................................................................................... 201 Inställningar för ritning ................................................................................................................................... 204 Egenskaper för ritningsram ................................................................................................................................... 209 Egenskaper för stämpel ................................................................................................................................... 210 Objekt i ritningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 1-2 Innehåll 5.9 5.10 5.11 5.12 ................................................................................................................................... 213 Höjdsättning av nivåkurvor ................................................................................................................................... 215 Placera texter och symboler vid punkter i fil ................................................................................................................................... 219 Numrera sidor ................................................................................................................................... 220 Ritningsstämplar 5.14 ................................................................................................................................... 222 AutoCAD-ritningar ................................................................................................................................... 229 Export till AutoCAD-ritningar, Dwg och Dxf 5.15 239 Allmänt om................................................................................................................................... export till AutoCAD-format 5.13 6 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 6.10 6.11 6.12 6.13 6.14 6.15 6.16 7 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 Inmätning och utsättning 243 243 Allmänt om................................................................................................................................... inmätning och utsättning ................................................................................................................................... 244 Inmätningsfiler ................................................................................................................................... 251 Modifiera Inmätningar 254 Korrektion ................................................................................................................................... av mätdata ................................................................................................................................... 256 Koordinatberäkning ................................................................................................................................... 258 Satsmätning 260 Beräkning ................................................................................................................................... av fri station ................................................................................................................................... 268 Definiera polygontåg ................................................................................................................................... 270 Polygontågsfiler ................................................................................................................................... 272 Koordinatberäkning av polygontåg ................................................................................................................................... 275 Avvägningsfiler Avvägning................................................................................................................................... 276 Avskärning................................................................................................................................... 278 ................................................................................................................................... 279 Polär utsättning och polär vägutsättning ................................................................................................................................... 281 Utsättningskontroll ................................................................................................................................... 282 Sekvensmätning Importera och exportera 285 ................................................................................................................................... 285 Allmänt, överföringsdialogen ................................................................................................................................... 287 12d AnPakke ................................................................................................................................... 288 ................................................................................................................................... 290 Apa Atlas 2000 ................................................................................................................................... 291 ................................................................................................................................... 292 AutoCad DXF 7.8 AutoKa-PC................................................................................................................................... 294 ................................................................................................................................... 296 Bever 7.9 Clip ................................................................................................................................... 297 7.10 DRD ................................................................................................................................... 298 7.11 GEOSIS ................................................................................................................................... 299 7.12 KF85 ................................................................................................................................... 303 7.13 Kartbas ................................................................................................................................... 305 7.14 KOF ................................................................................................................................... 306 7.15 Kordab ................................................................................................................................... 307 7.16 LandXML ................................................................................................................................... 309 7.7 © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 1-3 Geo ................................................................................................................................... 312 7.17 Sosi 7.18 10-Tabell ................................................................................................................................... 313 ................................................................................................................................... 314 Importera textfiler 7.19 8 8.1 8.2 8.3 8.4 Kommunikation 319 319 Allmänt om................................................................................................................................... kommunikation ................................................................................................................................... 320 Kommunikationsdialogen ................................................................................................................................... 322 Windows CE-överföring GeoPad ................................................................................................................................... 324 8.6 GeoROG ................................................................................................................................... 326 Leica/Wild ................................................................................................................................... 341 8.7 Trimble 8.5 8.7.1 8.7.2 8.8 ................................................................................................................................... 352 Trimble DC .......................................................................................................................................................... TrimbleLink .......................................................................................................................................................... 352 356 Geotronics................................................................................................................................... 360 Geotronics, .......................................................................................................................................................... allmänt Geodat 120/122, .......................................................................................................................................................... avancerade inställningar Geodat 124, .......................................................................................................................................................... avancerade inställningar Geodat 126, .......................................................................................................................................................... avancerade inställningar Geodimeter .......................................................................................................................................................... 400, avancerade inställningar Geodimeter .......................................................................................................................................................... 402-500, avancerade inställningar Geodimeter .......................................................................................................................................................... 600, 4x00, avancerade inställningar 360 362 363 364 366 368 370 8.8.1 8.8.2 8.8.3 8.8.4 8.8.5 8.8.6 8.8.7 8.9 Sokkia ................................................................................................................................... 373 8.10 Geodos ................................................................................................................................... 374 8.11 Topcon ................................................................................................................................... 376 8.12 Zeiss ................................................................................................................................... 377 8.13 ................................................................................................................................... 378 Instrumentinställningar 9 9.1 9.2 9.2.1 9.2.2 9.2.3 9.3 9.3.1 9.3.2 9.3.3 9.4 Väghantering 380 380 Allmänt om................................................................................................................................... linjer profil och skevning ................................................................................................................................... 382 Linjefiler, LIN Allmänt om linjefiler .......................................................................................................................................................... Skapa en väglinje .......................................................................................................................................................... Kontrollera linje .......................................................................................................................................................... 382 384 386 ................................................................................................................................... 388 Profilfiler, PRF Allmänt om profiler .......................................................................................................................................................... Skapa en profillinje .......................................................................................................................................................... Sidomått i profildokument .......................................................................................................................................................... 388 389 391 ................................................................................................................................... 395 Skevningsfiler, SKV Skevningsfiler, .......................................................................................................................................................... SKV 395 9.4.1 9.5 ................................................................................................................................... 396 Linjemodell, LMD 9.5.1 9.6 406 Modifiering................................................................................................................................... av sektionsfil 9.6.1 9.6.2 9.6.3 9.7 9.8 Linjemodell,.......................................................................................................................................................... LMD Modifiera punkter .......................................................................................................................................................... i sektionsfil Modifiera lager .......................................................................................................................................................... i sektionsfil Modifiera sektioner .......................................................................................................................................................... i sektionsfil 396 406 408 410 ................................................................................................................................... 411 Sektioner utmed linje ................................................................................................................................... 416 Sektion och sidomått till koordinater © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 1-4 Innehåll 9.9 9.10 9.11 9.12 9.13 9.14 9.15 9.16 9.17 9.18 10 10.1 11 ................................................................................................................................... 419 Koordinater till sektion och sidomått 422 Inpassning................................................................................................................................... av punkter till sektion 424 Inpassning................................................................................................................................... av punkter till profil ................................................................................................................................... 425 Skapa skevningsfil från koordinater ................................................................................................................................... 426 GeoROG Linjemätning ................................................................................................................................... 429 Statistisk acceptanskontroll, SAK ................................................................................................................................... 434 Tvärsektionsfiler, SEC ................................................................................................................................... 436 Extrahera sektioner ................................................................................................................................... 438 Extrahera plankoordinater från tvärsektioner ................................................................................................................................... 439 Skapa profil från tvärsektioner Ledningar 441 ................................................................................................................................... 441 Ledningsprofil, PRW Terrängmodeller 445 11.2 445 Allmänt om................................................................................................................................... terrängmodeller ................................................................................................................................... 446 Skapa terrängmodeller 11.3 ................................................................................................................................... 448 Redigera terrängmodeller 11.1 11.3.1 11.3.2 11.3.3 11.4 11.5 11.6 11.7 11.8 11.9 11.10 11.11 Brytlinjer .......................................................................................................................................................... Stopplinjer .......................................................................................................................................................... Grafiska verktyg .......................................................................................................................................................... för terrängmodeller 448 450 451 Nivåkurvor................................................................................................................................... 454 ................................................................................................................................... 455 Skapa terrängsektioner ................................................................................................................................... 456 Skapa terrängprofiler ................................................................................................................................... 457 Terrängprofil, PRO ................................................................................................................................... 460 Höjder ur modell ................................................................................................................................... 462 Volymberäkning, modell mot modell ................................................................................................................................... 464 Differensmodeller ................................................................................................................................... 465 Beskär Terrängmodell 11.13 ................................................................................................................................... 467 Sammanfoga terrängmodeller ................................................................................................................................... 469 Spara punkter och linjer 11.14 ................................................................................................................................... 470 Spara kanter 11.12 12 12.1 12.2 12.3 12.4 Volymberäkning 471 471 Allmänt om................................................................................................................................... volymberäkning ................................................................................................................................... 473 Massbeskrivningar, MBS 473 Beräkning ................................................................................................................................... av volymer, MBS ................................................................................................................................... 494 Areaberäkning av ytor 12.6 ................................................................................................................................... 498 Rapport med ortgonala punkter ................................................................................................................................... 502 Extrahera schaktbotten, MBS 12.7 ................................................................................................................................... 523 Visualisering av volymberäkning 12.5 13 13.1 Digitalisering 529 ................................................................................................................................... 529 Digitalisering © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 1-5 Geo 14 14.1 14.2 14.2.1 14.2.2 14.3 Nätutjämning 532 ................................................................................................................................... 532 Nätutjämning ................................................................................................................................... 534 Nätutjämning i allmänhet Nätutjämningens .......................................................................................................................................................... historia Nätens användning .......................................................................................................................................................... idag 534 535 ................................................................................................................................... 537 Geo Nätutjämning introduktion Geo Nätutjämning .......................................................................................................................................................... introduktion Nätutjämning .......................................................................................................................................................... i plan Nätutjämning .......................................................................................................................................................... i höjd Nätutjämning .......................................................................................................................................................... med kända punkter 537 538 539 540 14.3.1 14.3.2 14.3.3 14.3.4 14.4 ................................................................................................................................... 541 Nätutjämning, steg för steg 14.4.1 14.4.2 14.4.3 14.4.4 14.4.5 14.4.6 14.4.7 14.4.8 14.4.9 Nätutjämning, .......................................................................................................................................................... steg för steg Nätutjämning, .......................................................................................................................................................... datamenyn Nätutjämning, .......................................................................................................................................................... inmatningsvyn Nätutjämning, .......................................................................................................................................................... välja utjämningsmodell Nätutjämning, .......................................................................................................................................................... beräkning Nätutjämning, .......................................................................................................................................................... grafikvyn Nätutjämning .......................................................................................................................................................... i höjd, grafikvyn Nätutjämning .......................................................................................................................................................... i höjd, kontrollslingor Nätutjämning, .......................................................................................................................................................... rapport 15 15.1 15.2 15.3 15.4 15.5 15.6 15.7 15.8 15.9 15.10 16 Tunnelhantering 541 542 547 552 553 554 557 559 562 569 ................................................................................................................................... 569 Teoretisk tunnel ................................................................................................................................... 571 Hantering av tunneldata ................................................................................................................................... 576 Tunneldifferensmodeller ................................................................................................................................... 580 Tunnelbeskrivningar ................................................................................................................................... 592 Skapa tunnelmodell ................................................................................................................................... 594 Teoretisk tunnelarea ................................................................................................................................... 596 Punkter relativt tunneln ................................................................................................................................... 599 Tunnelkonturer Injektering ................................................................................................................................... 600 ................................................................................................................................... 601 Visualisering av tunnel Punktdatabas 604 16.2 604 Installation................................................................................................................................... av externa program för punktdatabas ................................................................................................................................... 609 Konfiguration av punktdatabas 16.3 ................................................................................................................................... 623 Använda punktdatabas 16.1 17 17.1 Appendix FAQ 636 ................................................................................................................................... 636 © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 1-6 Geo 1 Geo Svensk ByggnadsGeodesi AB Kvarnbergsvägen 27 SE 141 45 HUDDINGE Tel.: +46 8 711 20 90 Fax: +46 8 711 20 98 E-post: [email protected] Hemsida: www.sbg.se © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 1.1 Geo 2 Arbeta med Geo 2.1 Projekt 2.1.1 Projekt För att hålla samman filer som tillhör ett visst arbetsområde eller jobb använder man sig i Geo av projekt. I varje projekt lagras information som gäller det geografiska området, t.ex. vilka polygonpunkter som gäller samt aktuellt koordinatsystem mm. Vanligtvis placeras projekten i separata kataloger på ett lagringsmedia men det är även möjligt att i en och samma katalog placera flera projekt. Varje projekt definieras av en .cnf-fil. Projektfiler (.cnf) Ett projekt utgörs egentligen av en .cnf-fil och standardnamnet vid skapandet av en nytt projekt är project.cnf (detta gäller även projekt skapade av äldre versioner av Geo). I cnf-filen lagras de flesta projektinställningarna. Vilka filer som ingår i ett projekt lagras inte (även om det i projektträdet finns möjlighet till detta) utan de filer som öppnas i Geo kommer att hanteras med hänsyn till det aktuella projektet och dess inställningar. En projektfil kan placeras var som helst på en disk men vanligtvis placeras filen i en egen katalog tillsammans med de andra filer som hör till arbetsområdet. Geo skapar länkar till alla projekt som öppnas vilket gör att det blir lätt att välja mellan projekten oavsett i vilken skivenhet och katalog de har placerats på. Dessutom är listan på dessa länkar personlig. Tänk på att äldre versioner av Geo (före version 12) inte stöder fri placering och namngivning av cnf-filer. Se även: Skapa projekt, Öppna projekt, Radera projekt, Projektinställningar, Projektträdet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.2 Arbeta med Geo 2.1.2 Skapa projekt Det måste alltid finnas ett aktivt projekt i Geo. För att skapa ett nytt projekt, välj Arkiv | Nytt projekt. Projektfilen I dialogen som visas ska skivenhet, sökväg och namn på projektfilen (*.cnf) väljas. I sökvägen föreslås automatiskt ett namn och sökväg på projektfilen, t.ex. "\pdoc\NYPROJEKTMAPP\xyz\project.cnf". Texten NYPROJEKTMAPP markeras för att enkelt kunna bytas ut mot ett riktigt katalognamn, skriv in namnet på det nya projektet. Förutom projektfilen skapas även en tom polygonpunktsfil, pp.geo, och ett projektträd i den aktuella katalogen. Dessutom skapas en länk till projektet i registret i Windows, se Öppna projekt. Hämta standardsökväg Om man gjort ändringar i sökvägen och vill få tillbaka den ursprungligen föreslagna kan man klicka här. T.ex. "\pdoc\NYPROJEKTMAPP\xyz\project.cnf" kommer då att dyka upp igen och texten NYPROJEKTMAPP kommer på nytt att markeras. Bläddra Du kan även bläddra dig fram till den katalog och det filnamn som du vill ha för det nya projektet. Tänk på att du då själv måste skapa eventuella nya kataloger medan du bläddrar i fildialogen som visas när du anger detta alternativ. Struktur på projektmappar Det som styr hur den föreslagna sökvägen till ett nytt projekt ska se ut är basstrukturen för den aktuella skivenheten. Basstrukturen kan redigeras genom att välja Redigera | Inställningar | Mappar. I fälten för projektmappar kan man ange strukturen för respektive enhet, t.ex. "\sbg\geo\*" för c: och "\pdoc\*\xyz" för d:. Asterisken (*) anger projektens placering och det är denna del som byts ut mot texten NYPROJEKTMAPP i dialogen för nytt projekt. Dessa inställningar sparas i filen geo.dir som ligger i konfigurationskatalogen (äldre versioner av Geo läser samma fil). Skapa flera projekt i samma katalog Ibland kan det finnas behov att skapa flera projektfiler i samma katalog, exempelvis om flera personer jobbar i samma projekt men vill ha olika projektinställningar. Byt ut projektnamnet NYPROJEKTMAPP mot det existerande katalognamnet och ändra sedan namnet på projektfilen från project.cnf till något annat. Du kan även välja [Bläddra], hoppa till aktiv projektkatalog med en knapptryckning i den dialog som visas och ange ett nytt filnamn. Obs! Tänk på att behålla filtypen *.cnf. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.3 Geo Projektträdsmall Ett projektträd skapas alltid när man skapar ett nytt projekt. Om man tidigare har sparat en mall för ett eget projektträd kan man välja vilket projektträd man vill använda i sitt nya projekt. För att skapa en projektmall högerklickar man på projektträdsroten, project.pft, och väljer [Skapa mall...]. Om man inte klickar på roten så är menyn inaktiv. När man skapar en mall så sparas den automatiskt med filändelsen *.pft i den global mappen. Önskar man spara mallen i en annan mapp kan man själv ange sökvägen dit. Standard Om [Standard] är ibockad skapas ett projektträd med de fem standardkatalogerna; Beräkningar, Data, Inmätningar, Rapporter samt Ritningar. Använd mall Om man bockar i detta alternativ kan man välja en mall som projektträdet ska skapas från. Välj en *.pftfil, Project File Tree, från vilken trädet ska skapas. Mallen *.pft kan antingen vara lagrad i den globala mappen eller i ett visst projekt. Det kommer även upp en dialog där man får ange om man vill att filnamn som ligger i mallen ska följa med till det nya projektet. Skapa katalogstruktur fysiskt Om rutan är ibockad skapas kataloger fysiskt på hårddisken med samma sökväg som projektfilen, project.cnf ovan. Detta kan göras oavsett om man väljer [Standard] eller [Använd mall]. Projektinställningar När ett nytt projekt har skapats kan man klicka på fliken Inställningar i projektvyn för att få en överblick över program- och projektinställningar. Se även: Projekt, Öppna projekt, Radera projekt, Projektinställningar, Projektträdet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.4 Arbeta med Geo 2.1.3 Öppna projekt Välj Arkiv | Öppna projekt för att byta till ett annat projekt. Varje gång ett projekt öppnas läggs en länk till dess projektfil (.cnf) in i registret i Windows. När dialogen för att öppna projekt visas läses alla länkar in och motsvarande projekt visas i listan över tillgängliga projekt. Detta innebär att man inte behöver välja mellan alla projekt som existerar. Dessutom blir det lätt att välja mellan projekten oavsett i vilken skivenhet och katalog de har placerats på. Listan läggs i den personliga delen av registret för att olika användare ska kunna lägga upp olika listor med projekt. Tips. För att växla mellan de tio senast använda projekten kan man välja Arkiv | Nyligen använda projekt. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.5 Geo Dialogbeskrivning Öppna ett projekt i listan I listan över projekt visas beskrivningen till vänster och sökvägen till höger. Markera önskat projekt och klicka på OK för att öppna det. Lägga till en projektlänk Klicka på Bläddra. Leta upp önskad projektfil (.cnf) och klicka på Öppna. Nu finns projektet i listan, klicka på OK för att öppna det. Söka efter projekt att lägga till Genom att klicka på knappen Sök kan man lägga in länkar till flera projekt på en enhet eller i en sökväg samtidigt. När man klickar på knappen visas en dialog där man väljer sökväg som skall sökas igenom efter projektfiler, t.ex. "C:\" eller "O:\pdoc\". Även underkataloger till den angivna sökvägen söks igenom. När sökningen är klar har de nya länkarna lagts in i listan. Klicka på Avbryt sökning för att avsluta en pågående sökning, de länkar som redan har skapats kommer att ligga kvar. Radera projektlänk Genom att markera en eller flera länkar och högerklicka i listan kan man välja att radera länkarna. Detta raderar inte projekten utan tar endast bort länken. Radera alla projektlänkar Om man har många länkar som inte längre är intressanta eller som inte länkar till ett existerande projekt kan man välja att ta bort alla länkar, klicka på Rensa listan. Detta raderar inte projekten utan tar endast bort länken. Saknade länkar Eftersom listan över projekten skapas från genvägarna är det inte säkert att alla projekt som listas i dialogen verkligen existerar. Om man pekar på ett projekt som har en saknad länk får man frågan: projektfilen "project.cnf" kan inte hittas, skall länken raderas från din personliga lista? Svarar man ja kommer länken inte längre att visas i dialogen. Om projektet har flyttats kan man antingen leta upp det manuellt genom att välja Bläddra eller genom att göra en sökning av enheten, Sök igenom enhet. Se även: Projekt, Skapa projekt, Öppna projekt, Radera projekt, Projektinställningar, Projektträdet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.6 Arbeta med Geo 2.1.4 Radera projekt Eftersom ett projekt egentligen bara definieras av själva projektfilen, t.ex. project.cnf, är det den filen som ska raderas om man vill ta bort ett projekt. Det finns ingen speciell funktion eller menyval för att radera ett projekt fysiskt från en skivenhet utan det måste göras med t.ex. utforskaren i Windows. Om man bara är intresserad av att ta bort en projektlänk ur listan över tillgängliga projekt finns det möjlighet att göra detta i dialogen för att öppna projekt. Se även: Projekt, Skapa projekt, Öppna projekt, Projektinställningar, Projektträdet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.7 Geo Filer i projektet 2.1.5 Projektvyn är delad i tre flikar, en som visar filer inom projektet, en sida där man kan lägga in genvägar till filer, och en som innehåller projektrelaterade inställningar. Fliken Filer ger en överblick över samtliga filer som ingår i projektet, i form av ett projektträd. Genom att högerklicka på noder i trädet kan ett antal specialfunktioner väljas, t.ex. att öppna en fil. Filer I det dynamiska projektträdet visas automatiskt alla filer som finns i den aktuella projektkatalogen samt dess underkataloger. Geo övervakar förändringar i dessa kataloger, vilket gör att man direkt ser om filer tillkommer eller försvinner. Filerna är indelade efter filtyp vilket gör det enkelt att öppna filer utan att behöva använda den vanliga öppna-dialogen, dubbelklicka bara på önskad fil. Genom att högerklicka på filer kan man t.ex. skapa nya filer av en viss typ, ge filer nytt namn, växla visning av och på, skicka e-post och arkivera mm. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.8 Arbeta med Geo Trädstruktur Alla filer som ingår i projektet placeras under en lämplig nod i projektträdet. På detta sätt grupperas filerna in i trädet oberoende av hur de är placerad i projektet. Strukturen på trädet består av ett antal kataloger och i vissa fall ett antal underkataloger, för att på ett logiskt sätt gruppera filerna. Grupperingen gör det enkelt för användaren att hitta bland projektets filer. När man öppnar ett projekt, expanderas noderna så att ingående filer visas. Defaultinställningen i Geo är att om en nod innehåller mer än 20 objekt, så är den noden stängd till dess att man öppnar den. Användaren kan delvis själv styra uppbyggnaden av projektträdet genom att högerklicka på trädroten, Projektdata, som öppnar dialogen Trädinställningar. · Minimera trädet vid laddning Samtliga noder i projektträdet kommer att vara minimerade varje gång trädet laddas. · Minimera noder med fler än X objekt Samtliga noder i projektträdet som innehåller mer än X objekt kommer att vara minimerade varje gång trädet laddas. Notera att valen man gör i dialogen Trädinställningar aktiveras först när projektträdet laddas om, t.ex. när man byter projekt eller startar om Geo. Arbeta med filer från trädet Med hjälp av trädet kan filer öppnas på olika sätt. Dubbelklicka på en fil för att öppna filen i den aktiva vyn. Det är även möjligt att markera filen och dra den till valfritt öppet fönster i Geo. Genom att högerklicka på en fil, kan man välja att öppna filen i aktivt eller nytt fönster. Högerklicka på filer i trädet Beroende på vilken fil man högerklickar på, visas olika val i menyn. · Skapa nytt dokument Skapar ett nytt tomt dokument. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.9 Geo · Öppna fil i aktivt fönster Öppnar vald fil i aktivt fönster. · Öppna fil i nytt fönster Öppnar vald fil i ett nytt fönster. · Synlig/Osynlig Detta gör filen synlig/osynlig i den grafiska vyn. Endast valbart om filen är öppen. · Radera fil Detta val raderar filen permanent från projektet. Inte möjligt att ångra. · Döp om fil Ger möjlighet att ändra namnet på en vald fil. · Uppdatera trädet Om projektet finns på en dator/server med Windows, uppdateras trädet automatiskt när någon ändring görs på disken. Manuell uppdatering av trädet är endast nödvändigt om projektet inte finns på en Windows-maskin. Tips! Dubbelklicka på en fil så öppnas den direkt. Se även: Projekt, Skapa projekt, Öppna projekt, Radera projekt, Bakgrundsbild © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.10 Arbeta med Geo 2.1.6 Genvägar i projektet Projektvyn är delad i tre flikar, en som visar filer inom projektet, en sida där man kan lägga in genvägar till filer, och en som innehåller projektrelaterade inställningar. Under fliken Genvägar kan man själv gruppera filerna som man vill inom projektet. Genom att högerklicka på noder i trädet kan ett antal specialfunktioner väljas, t.ex. att öppna en fil. Genvägar Här lägger man själv in genvägar till filer som man vill öppna ofta. Till skillnad från det dynamiska trädet i fliken filer, görs alla ändringar manuellt. En annan skillnad är att man kan länka till filer som ligger i andra kataloger än i det aktuella projektet. Man kan t.ex. skapa genvägar till filer i globalkatalogen eller till andra kataloger som innehåller filer som är gemensamma för flera projekt. Noder i trädet Den översta noden i trädet, toppnoden, motsvaras alltid av den fil som innehåller projektträdet, vanligtvis project.pft. Under toppnoden kan sedan antingen mappar eller filer skapas, på samma sätt som på en skivenhet. Första gången som ett projekt öppnas skapas en grundstruktur med ett antal mappar under toppnoden. Dessa mappar kan redigeras fritt och man kan lägga till nya mappar och filer obegränsat. Det är viktigt att komma ihåg att strukturen i trädet inte behöver motsvara strukturen på skivenheten utan även om alla filer i projektet fysiskt ligger i samma katalog kan de grupperas helt fritt i trädet. Detta gör det lättare att hålla ordning på filerna i projektet. Alla filer som läggs in i trädet får en speciell ikon som visar filtypen. Lägga till mappar Nya mappar läggs in i trädet genom att man högerklickar på den nod under vilken man vill ha den nya mappen. Välj Ny Mapp och skriv namnet på mappen. Lägga till filer Nya filer läggs in i trädet genom att man högerklickar på den nod under vilken man vill ha den nya filen/ filerna. Välj Lägg till filer i mapp och sedan vilka filer som ska ingå. Man kan även markera en nod och trycka på Insert-knappen på tangentbordet, för att lägga till en ny fil till projektträdet. Redigera mappar Genom att högerklicka på en mapp och sedan välja Egenskaper kan man redigera namnet på mappen. För filer visas information om filen men det går inte att redigera här. Vill man t.ex. byta ut en fil mot en annan får man radera den gamla och lägga in en ny istället. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.11 Geo Radera noder Högerklicka på noden och välj [Radera] för att ta bort en eller flera noder i trädet. Om en mapp raderas försvinner även de underliggande noderna. Notera att man endast tar bort filerna från projektträdet, de finns kvar i projektet. Öppna fil Välj detta alternativ för att öppna filen. Man kan även markera filen i projektträdet och trycka [Enter] för att öppna en fil. Tips! Ytterligare sätt att öppna en fil med hjälp av projektträdet: Dubbelklicka på filen så öppnas den direkt. Markera en fil och dra den till Geo-fönstret - om man släpper den i ett befintligt fönster öppnas den där, annars i ett eget fönster. Man kan även dra filen från projektträdet till ett e-postmeddelande och på så sätt infoga filen där. Öppna fil i aktivt fönster Gäller filer som visas grafiskt. Välj detta alternativ för att öppna filen i det aktiva grafiska fönstret. Egenskaper Högerklicka på en fil i trädet för att få fram information om noden. Läs mer om projekt i Skapa Projekt. Se även: Projekt, Skapa projekt, Öppna projekt, Radera projekt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.12 Arbeta med Geo 2.1.7 Inställningar i projektet Projektvyn är delad i tre flikar, en som visar filer inom projektet, en sida där man kan lägga in genvägar till filer, och en som innehåller projektrelaterade inställningar. Fliken Inställningar ger en överblick över program- och projektinställningar. Inställningar Här finns alla projektspecifika inställningar i en gemensam vy. Fliken med inställningar är indelad i två delar, programrelaterade och projektrelaterade inställningar. De programrelaterade inställningarna ändras inte när man växlar mellan olika projekt, men vill man ändra dem kan man gå till Redigera | Inställningar. Programinställningar · Programkatalog Anger katalogen där Geo är installerat. Detta går inte att ändra. · Globalkatalog Globalkatalogen ligger vanligen i Geos installationskatalog. Denna katalog innehåller filer som kan behövas oberoende av projekt och användare, till exempel kodlista, lokaliseringsfiler, koordinatsystemsdefinitioner och ritningsstämplar. För att ändra globalkatalog, klicka på välj en annan katalog. och · Konfigurationskatalog © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.13 Geo I konfigurationskatalogen sparas vissa konfigurationsfiler, såsom rapportmallar och attributdefinitionsfiler. Här sparas även filen 'Geo.dir' som innehåller standardsökvägar till projekt, se även Programinställningar. · Kodlista Här anges den aktuella kodlistan. Se Kodlista. Projektinställningar · Beskrivning Detta är projektnamnet. Namnet står även inom parentes uppe till vänster i Geo-fönstrets titelrad. För att ändra det, klicka i beskrivningens namnfält och skriv in det nya namnet. Texten visas i Öppna projekt när man bläddrar mellan befintliga projekt, och den kommer även med i marginalen på utskrifter och ritningar. · Projektfil Anger i vilken fil projektet är lagrat. Projektfilen (*.cnf) innehåller inställningar för det aktuella projektet. Formatet för cnf-filen är gemensamt med GeoPad, och filen kan överföras mellan systemen. Standardnamnet vid skapandet av ett nytt projekt är project.cnf. När man skapar ett nytt projekt kan man emellertid ge cnf-filen ett annat namn om man t.ex. vill ha flera uppsättningar inställningar till samma datakatalog. · Koordinatsystem Här väljer man koordinatsystem för projektet. Om ett koordinatsystem används, visas valda detaljer här, t.ex. geodetiskt datum och kartprojektion etc. I Geo behövs ett koordinatsystem om latitud och longitudkoordinater ska visas grafiskt eller för att beräkna projektionskorrektion av inmätningar. Klicka på pilarna för att komma till dialogen med val av koordinatsystem. Se Välja koordinatsystem för mer information om val av koordinatsystem. · Filer med kända punkter Här anges de filer i vilka Geo letar efter kända koordinater, vanligen PP.geo. Geo behöver kända punkter vid koordinatberäkning av inmätningsfiler, t.ex. för beräkning av fri station. Även vid nätutjämning och polygontåg behövs kända punkter. Man kan ha flera filer valda här, men Geo söker efter punkter i den ordning som filerna ligger i listan. Om en polygonpunkt finns i flera av filerna och/eller förekommer flera gånger i någon fil, kommer koordinaterna att hämtas från första förekomsten av punkten i den av filerna som står först i listan. Med knappen kan fler än en fil anges. · Använd databasen för kända punkter Gäller endast Punktdatabas-användare. Denna ruta bockar man i, om man vill att Geo ska leta i Punktdatabasen när kända koordinater ska användas. · Filer med approximativa punkter Här anger man filer som innehåller punkter med approximativa koordinater. Dessa filer kompletterar filerna med kända punkter i funktioner där noggrannheten kan vara lägre, till exempel vid Korrektionsberäkning av inmätningsdata och approximativa koordinater för Nätutjämning. · Bakgrundsbild Här kan man ange filnamnet på en bild, t.ex. ett ortofoto eller en karta, som man vill använda som bakgrund i Geos grafikfönster. För att bilden ska visas måste ett transformationssamband skapas. De flesta vanliga rasterbildsformat kan hanteras. Se Bakgrundsbild för detaljer om hur man orienterar bilden. Klicka på för att välja bild. För att tända och släcka bakgrundsbilden i grafiken, klicka på . Se även: Projekt, Skapa projekt, Öppna projekt, Radera projekt, Kodlista, Koordinatsystem, Välja koordinatsystem, Bakgrundsbild, Filer i projektet, Genvägar i projektet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.14 Arbeta med Geo 2.2 Filer och dokument 2.2.1 Arbeta med filer och dokument Geo är i huvudsak en filbaserat system, vilket innebär att den mesta bearbetningen av data sker genom att man läser och skriver separata filer på skivenheten. En fil som öppnats för redigering kallas ofta för dokument. För varje dokument kan en eller flera vyer öppnas. En vy är egentligen ett fönster som visar dokumentets data. I Geo finns en rad olika typer av vyer, t.ex. grafiska vyer och numeriska (inmatnings-) vyer. Vilka vyer som är tillgängliga för ett visst dokument beror på dess typ. Innehållet i menyer och verktygsfält ändras beroende på vilken typ av dokument som har öppnats. Välj Arkiv | Nytt för att skapa ett nytt dokument eller Arkiv | Öppna för att öppna ett dokument för redigering. Ändringar i ett dokument sparas inte på skivenheten förrän du uttryckligen anger att det ska göras (genom att välja Arkiv | Spara eller Arkiv | Spara som, se Spara dokument). Hur data hämtas från filer och dokument Funktioner med dokument som in- respektive utdata Många funktioner i Geo arbetar med dokument i stället för filer som in- och utdata. Det betyder att indata tas från det aktiva dokumentet ("filen i minnet"). Utdata skapas i ett nytt tomt dokument. Du måste då själv se till att spara dokumentet. Fördelen är att du då kan syna och justera resultatet innan du sparar eller skriver ut det. Funktioner med filer som indata Vissa funktioner tar indata från filer som ligger på skivenheten. Om du i en sådan funktion väljer att arbeta med en fil som redan är öppen för redigering (d v s ett dokument) kommer programmet att hämta data från dokumentet istället. Funktioner med filer som utdata Resultatet av vissa funktioner lagras i filer. Om du försöker lagra data till en fil som redan är öppen för redigering, kommer ett programmet att be dig om ett annat namn på filen. Redigera eller visa filinformation För många filtyper i Geo sparas viss extra information i filhuvudet, som vem som skapat filen, företagsnamn, beskrivning. Om du vill se eller ändra sådan information, välj Arkiv | Visa/Ändra filinfo. En dialog öppnas där filattributen visas. · Attributlistan Här visas de attribut som är satta för filen · Redigera Ändra värdet på markerat attribut · Ny © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.15 Geo Lägg till ett nytt attribut till filen · Radera Radera markerat attribut Se även: Öppna och välja dokument, Skapa dokument, Spara dokument © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.16 Arbeta med Geo 2.2.2 Öppna och välja dokument Öppnadialogen Dialogen som används för att öppna eller välja dokument är densamma som används i de flesta andra Windowsprogram. Beroende på i vilket sammanhang dialogen visas kan den ha lite olika utseende. Överst finns alltid en lista för navigering till rätt skivenhet och katalog, under denna visas en lista med de filer som ligger i den aktuella katalogen. Vilka filer som visas beror även på det filter som valts i fältet filtyper. I fältet för filnamn visas namnet på den eller de filer som markerats i listan ovanför, man kan även skriva in filnamnen direkt. Urvalfilter I listan 'filtyper' finns ett antal fördefinierade filter för vilka filtyper som ska visas i fillistan. Grupperingarna av filtren är skapade enligt hur man vanligtvis jobbar med de olika delarna av Geo, t.ex. visar gruppen Linjedata projektets linjer, profiler och skevningsdata. Man kan även skriva in egna filter i fältet för filnamn. Separera filtyperna med semikolon, för att t.ex. visa alla geo- och lin-filer samtidigt kan man skriva "*.pxy;*.lin" i fältet. Välja flera filer samtidigt När flera filer ska markeras samtidigt i fillistan använder man shift- och ctrl-tangenterna. Shift används för att markera hela spann av filer som ligger intill varandra medan ctrl används för att växla markering på enskilda filer. För att markera ett antal spridda filer i listan, håll ned ctrl och klicka på de önskade filerna (klicka igen för att avmarkera). För att markera flera filer intill varandra, peka på den första filen och sedan på den sista samtidigt som shift hålls ned. Nu kan naturligtvis ctrl användas för att komplettera markeringarna. Om ingen av tangenterna hålls ned försvinner alla tidigare markeringar vid nya musklick. Man kan även skriva in filnamnen i filnamnsfältet, varje filnaman ska då omslutas av citationstecken. Tidigare filnamn När man börjar mata in ett filnamn fälls en lista ned med tidigare inmatningar vars inledande del överensstämmer med de tecken som matats in. Visningstyp När dialogen används för att öppna dokument kan man välja vilken vytyp som ska användas för att visa © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.17 Geo dokumentet. Många filer kan visas antingen grafiskt eller numeriskt. De vytyper som är tillgängliga beror på vilket filtypsfilter som valts: · Standard Dokumentet kommer att öppnas med den vytyp som är satt som standard för filtypen. · Grafik Dokumentet kommer att visas grafiskt, antigen i ett nytt fönster eller i ett befintligt beroende på vad som anges i 'visa i' · 3d-grafik Dokumentet kommer att visas med 3dgrafik, antigen i ett nytt fönster eller i ett befintligt beroende på vad som anges i 'visa i' · Inmatning Dokumentet kommer att öppnas för numerisk redigering i ett inmatningsfönster · Träd Dokumentet kommer att öppnas för redigering i ett hierarkiskt trädfönster Om en eller flera filer som valts inte stöder den valda visningstypen kommer ett felmedddelande att visas. Oavsett vilken vytyp som väljs från början kan man alltid växla till en annan från Visa-menyn. Visa i När dialogen används för att öppna dokument kan man välja om det ska visas i ett nytt fönster eller om det ska läggas in i det aktiva fönstret. Detta gäller bara dokument som kan visas grafiskt. Specialfunktioner · Utforska Detta är en mycket praktisk funktion som öppnar Utforskaren i Windows med den aktuella katalogen förvald, vilket är smidigt när man t.ex. ska kopiera in filer till projektkatalogen. · Radera Raderar de markerade filerna från skivenheten. · Granska som text Öppnar de valda filerna i Windows Anteckningar. · Grafisk förhandsgranskning Denna funktion är mycket användbar då man ska leta upp en viss fil i fillistan eller snabbt behöver se hur en fil ser ut grafiskt. Om fältet 'grafisk förhandsgranskning i samma fönster' inte är ikryssat visas filerna i separata fönster. · Senast använda filer Tryck på knappen för att få en meny där du direkt kan välja någon av de tio senast använda filerna. · Filer i projektträdet Tryck på knappen för att få en meny där du direkt kan välja någon av de filer du har länkat till i ditt projektträd. · Växla till globalkatalogen Klicka på knappen för att ändra fillistan till att visa innehållet i globalkatalogen. · Växla till projektkatalogen Klicka på knappen för att ändra fillistan till att visa innehållet i projektkatalogen. Filnamnskontroller i dialoger Många dialoger innehåller fält där ett filnamn ska anges. Skriv antingen in filnamnet direkt i fältet eller klicka på bläddra-knappen med tre punkter ..., till höger om fältet, varvid dialogen för att öppna dokument visas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.18 Arbeta med Geo Tips! Genom att högerklicka i filnamnsfältet visas en meny där de senast använda filnamnen kan väljas. Projektträdet Från projektträdet kan filer öppnas genom att man dubbelklickar eller högerklickar på dem. Drag och släpp från andra program Man kan öppna filer som listas i andra program (t.ex. Utforskaren), genom att med vänster musknapp nedtryckt dra dem över till Geo och släppa dem i huvudfönstret, filen öppnas då i ett nytt fönster. Man kan även öppna dom i befintligt grafik- eller 3D-fönster genom att släppa dom i det fönstret. Huvudmenyn I menyn kan de senast använda dokumenten öppnas genom att man väljer Arkiv | Nyligen använda filer Se även: Arbeta med filer och dokument, Skapa dokument, Spara dokument © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.19 Geo Skapa dokument 2.2.3 För att skapa ett nytt (tomt) dokument, välj Arkiv | Nytt. Ett nytt dokument kan öppnas antingen i ett eget fönster eller, om det är ett grafiskt dokument, i ett befintligt fönster. Dokumentets namn sätts till 'namnlös x' där x är ett index som räknas upp för varje nytt dokument som skapas. Dokumentet skapas inte fysiskt på skivenheten förrän man väljer att spara det och ge det ett riktigt namn. Dialogen för att skapa dokument Dokumenttyper I dialogen för nytt dokument finns en trädstruktur där de olika dokumenttyper som kan skapas av Geo finns indelade i grupper. Genom att dubbelklicka på eller markera den önskade dokumenttypen och sedan klicka Ok kommer det nya dokumentet att öppnas. Visningstyp Många filer kan visas antingen grafiskt eller numeriskt, de vytyper som är tillgängliga beror på vilket filtypsfilter som valts: · Standard Dokumentet kommer att skapas med den vytyp som är satt som standard för filtypen. · Grafik Dokumentet kommer att visas grafiskt, antigen i ett nytt fönster eller i ett befintligt beroende på vad som anges i 'visa i' · 3d-grafik Dokumentet kommer att visas med 3dgrafik, antigen i ett nytt fönster eller i ett befintligt beroende på vad som anges i 'visa i' · Inmatning Dokumentet kommer att skapas för numerisk redigering i ett inmatningsfönster · Träd Dokumentet kommer att skapas för redigering i ett hierarkiskt trädfönster Om en eller flera filer som valts inte stöder den valda visningstypen kommer ett felmedddelande att visas. Oavsett vilken vytyp som väljs från början kan man alltid växla till en annan från Visa-menyn. Visa i För dokument som kan visas grafiskt kan man välja om det ska skapas i ett nytt fönster eller om det ska © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.20 Arbeta med Geo läggas in i det aktiva fönstret. Se även: Arbeta med filer och dokument, Öppna och välja dokument, Spara dokument © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.21 Geo Spara dokument 2.2.4 För att spara ett öppet dokument som har ändrats väljer man Arkiv | Spara. Om ett dokument som har ändrats är på väg att stängas kommer programmet att fråga om ändringarna ska sparas. Är det ett nytt dokument visas dialogen för val av filnamn och filtyp. För att spara ett öppet dokument under ett annat namn, välj Arkiv | Spara som och ange det nya namnet. Sparadialogen Dialogen som används för att spara dokument är densamma som används i de flesta andra Windowsprogram. Överst finns alltid en lista för navigering till rätt skivenhet och katalog, under denna visas en lista med de filer som ligger i den aktuella katalogen. Vilka filer som visas beror även på det filter som valts i fältet filtyper. I fältet för filnamn visas namnet på den eller de filer som markerats i listan ovanför, redigera i fältet för att ange ett nytt namn. Om ingen filtyp anges efter filnamnet gäller det som valts i fältet 'spara som filtyp'. Tidigare filnamn När man börjar mata in ett filnamn fälls en lista ned med tidigare inmatningar vars inledande del överensstämmer med de tecken som matats in. Spara som filtyp Vissa dokument kan sparas som flera format, koordinater kan t.ex. sparas som *.geo- eller som *.pxyfiler. Specialfunktioner · Utforska © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.22 Arbeta med Geo Detta är en mycket praktisk funktion som öppnar Utforskaren i Windows med den aktuella katalogen förvald, vilket är smidigt när man t.ex. ska kopiera in filer till projektkatalogen. · Radera Raderar de markerade filerna från skivenheten. · Granska som text Öppnar de valda filerna i Windows Anteckningar. · Grafisk förhandsgranskning Denna funktion är mycket användbar då man ska leta upp en viss fil i fillistan eller snabbt behöver se hur en fil ser ut grafiskt. Om fältet 'grafisk förhandsgranskning i samma fönster' inte är ikryssat visas filerna i separata fönster. · Senast använda filer Tryck på knappen för att få en meny där du direkt kan välja någon av de tio senast använda filerna. · Filer i projektträdet Tryck på knappen för att få en meny där du direkt kan välja någon av de filer du har länkat till i ditt projektträd. · Växla till globalkatalogen Klicka på knappen för att ändra fillistan till att visa innehållet i globalkatalogen. · Växla till projektkatalogen Klicka på knappen för att ändra fillistan till att visa innehållet i projektkatalogen. · Lägg till projektträdet? Om rutan är ibockad skapas en länk till filen i projektträdet. Spara under befintligt namn När man väljer att spara ett dokument med ett nytt namn och det redan finns en fil på skivenheten med det namnet visas en dialog med tre alternativ: · Skriv över befintlig fil Välj detta alternativ för att ersätta informationen i den befintliga filen med det öppna dokumentets data. · Lägg till data till befintlig fil I vissa dokumenttyper, t.ex. koordinatfiler, är det möjligt att lägga till data till en befintlig fil. · Uppdatera existerande data med samma punkter Detta alternativ innebär att informationen i en fil kompletteras med data från det aktiva dokumentet, t.ex. kan höjderna i ett koodinatdokument föras över till en annan fil utan att plankoordinaterna ändras. Se även: Arbeta med filer och dokument, Öppna och välja dokument, Skapa dokument, Projektträd © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.23 Geo Filtyper 2.2.5 Geo använder ett antal olika filtyper för olika ändamål. Somliga kan öppnas och redigeras direkt, som t. ex. koordinatfiler. Andra skapas av vissa funktioner, som t.ex. tpf-filer som skapas av transformationsfunktionen. Dessa filtyper används av Geo: ACI ALZ APA BAS BMP CNF COD DBX DC DFM DFN DPL DRA DT DVL DWG DWT DXF GDT GEO Initialiseringsdata för statistisk acceptanskontroll. Profilformat i Clip-format som konverteras till och från profil, PRF, med Geo. Geo kan konvertera koordinat- och inmätningsfiler till och från APA-format. Koordinatfil i Clip-format som kan konverteras till och från koordinataformat, GEO, med Geo. Rasterbild. Kan användas som bakgrundsbild. Projektfil. Innehåller definitioner för ett Geo-projekt. Kodlista. Rådata från Leica-instrument Filformat från Trimble, för filöverföring mellan Trimbleinstrument och Geo. Differensmodell. Höjdskillnader mellan två terrängmodeller. Differensnivåkurvor. Nivåkurvor skapade ur en differensmodell. Profilfil i DRD-format som kan konverteras till och från profil, PRF, med Geo. Ritningsfil. Geo kan användas för att konvertera koordinatfiler till och från Atlas 2000-filer, DT-format. Linjefil i DRD-format som kan konverteras till och från linje, LIN, med Geo. Ritningsfil för AutoCAD, kan även hanteras av Geo. Filformat för AutoCAD, används främst som filforImportExportDRD.htmmat för grundritning. Ritningsfil för AutoCAD, kan även hanteras av Geo. Rådata från Geodimeter-instrument. Koordinatfil med koordinater och attribut. Ersätter det gamla PXY-formatet. GLT Linjetypsfil. Rådata från Leica-instrument. Rådata från Leica-instrument. Global translation och rotation. Används vid global transformation. Horisontell nätutjämning. Ersätter de tidigare HNI- och HNO-formaten Indata till horisontell nätutjämning. Äldre format. Kan öppnas och hanteras som en HNA-fil för kompabilitet. Importfilter för textimport. Linjefil från 10-tabell, kan konverteras till linjefil, LIN med Geo. Polära inmätningsdata. Äldre format. Kan öppnas och hanteras som en PLM-fil för kompabilitet. Profil från 10-tabell, kan konverteras till profil, PRF med Geo. Hänvisningsfil till ett Leica-jobb Rasterbild. Kan användas som bakgrundsbild. Filtyp från AnPakke, som konverteras till sektioner, SEC med Geo. Filformat för AutoKa-PC och GTRANS, som kan konverteras till och från koordinatfiler med Geo. Används av KF85. Filformat som används för att konvertera data till och från KOF-format. Kompletta sektionsdata. Äldre format. Kan öppnas och hanteras som en SEC-fil för kompabilitet. Avvägningsdata. Linjedata i plan. Väglinjer. Koordinatfil med latitud longitud. I övrigt samma som GEO GRE GSI GTR HNA HNI IMP INH INM INV JBX JPG JR K KDB KOF KSD LEV LIN LLC © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.24 Arbeta med Geo LNA LNI LPL LSD MBS NIV NSD NYL OTL PBQ PCX PDF PLA PLM PNG PRF PRO PRW PSN PTG PXY RBB REP SDR SEC SKV SOS SOT SYM TBS TCN TDM TGA TIF TIT TPD TPF TRM TSD TTM TTS TUN TVV TXT VL1 Höjdnätutjämning. Ersätter de tidigare LNI- och LNO-formaten Indata till höjdnätutjämning. Äldre format. Kan öppnas och hanteras som en LNA-fil för kompabilitet. Filtyp från AnPakke som konverteras till profilformat, PRF i Geo. Lokala sektionsdata. Äldre format. Kan öppnas och hanteras som en SEC-fil för kompabilitet. Massbeskrivningsdata. Nivåkurvor. Normalsektionsdata, används i massbeskrivningar. Profil från 10-tabell, kan konverteras till profil, PRF med Geo. Objekttyplista som används av Geosis. Kan hanteras av Geo. Resultatfil från databassökning. Kan användas som bakgrundsbild. Grafiska och numeriska vyer kan sparas i *.pdf-format (genom att skriva ut med en extern pdfskrivare). Geo kan däremot inte öppna pdf-filer. Linjefil i Clip-format som kan konverteras till och från linjeformat LIN med Geo. Polära inmätningsdata. Ersätter det gamla INM-formatet. Rasterbild. Kan användas som bakgrundsbild. Profildata för (väg-)linje. Vertikal linjefil. Terrängprofildata. Ersätter det äldre TPD-formatet. Ledningsprofil. Rådata från Psion-instrument. Mätdata för polygontåg. Koordinatfil. Äldre format. Kan öppnas och hanteras som en GEO-fil för kompabilitet. Koordinatfil från Vägverkets DRD-format som kan transformeras till och från koordinatformat, GEO med Geo. Rapportfiler. Skapas av många funktioner i Geo. Kan inte redigeras. Rådata från Sokkia instrument. Sektionsdata. Ersätter KSD, TSD och LSD Skevningsdiagram. Filformat för Sosi-filer. Ritningsstämpel. Symbolfil. Tunnelbeskrivningsfil. Rådata från Topcon-instrument. Tunneldifferensmodell. Ersätter det äldre TTM-formatet. Kan användas som bakgrundsbild. Rasterbild. Kan användas som bakgrundsbild. Linjefil från 10-tabell, kan konverteras till linjefil, LIN med Geo. Terrängprofildata. Äldre format. Kan öppnas och hanteras som en PRO-fil för kompabilitet. Transformationsparametrar. Används av transformationsfunktionen. Terrängmodell. Tvärsektionsdata. Äldre format. Kan öppnas och hanteras som en SEC-fil för kompabilitet. Tunnelterrängmodell. Äldre format. Tunneltvärsektionsdata. Teoretisk tunnelsektion. Filtyp från AnPakke som konverteras till skevningsfil, SKV eller sektionsfil SEC i Geo. Används även för tvärsektioner från 10-tabell, som kan konverteras till skevningsfil, SKV med Geo. Textfil. Filformatet används även för att konvertera koordinatfiler till och från Bever-format. Filtyp från AnPakke som konverteras till linjeformat, LIN i Geo. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.25 Geo XML XYZ ZSS LandXML-filtyp som används av bl.a. Autodesk, Bentley, Leica och ViaNova. Kan konverteras till och från Geo. Filtyp som används av Kartbas. Filer kan konverteras till och från Geo. Rådata från Zeiss-instrument. Se även: Arbeta med filer och dokument. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.26 Arbeta med Geo 2.2.6 Rapportdokument Ett flertal funktioner och beräkningar i Geo skapar rapporter som resultat. Dessa rapporter sparas i filtypen REP, vilket inte är samma format som i tidigare versioner av Geo. Överst i rapporten finns ett rapporthuvud. Detta ligger alltid överst i rapportens fönster, och visas överst på varje sida vid utskrift. Uppe till höger i huvudet står det datum då rapporten skapades. Nedanför huvudet följer rapportdata. Innehållet kan rullas upp och ner med rullisten utan att rapporthuvudet rörs, du ser alltså alltid spaltrubriker m.m. Längst ner i fönstret finns en eller flera flikar. Vissa typer av rapporter delar upp sitt resultat på fler flikar, och du kan då växla innehållet genom att klicka på motsvarande flik. Exportera rapporter Om du skall skicka en rapport till någon som inte har Geo kan du välja att spara den i MS Excel-format. Välj Arkiv | Spara som och byt filtyp till xls. Du bör även spara rapporter i Geos eget format, rep, eftersom Geo inte kan öppna en sparad excel-fil. Se även: Arbeta med filer och dokument. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.27 Geo Arkivering 2.2.7 Det finns möjlighet att skapa och öppna arkiv i Geo. Ett arkiv innehåller komprimerade filer och eventuellt kataloger. Geo använder arkiv-filer i .zip-format, kompatibelt med PKZIP och WinZip. Ett arkiv kan skapas direkt från ett öppet dokument i Geo. Det går även att direkt skicka ett arkiv till en epostmottagare. Skapa arkiv För att skapa ett nytt arkiv väljer man Arkiv | Arkivering | Skapa arkiv. Om det finns en öppen fil kommer den filen automatiskt att läggas in i arkivet. Dessutom kommer eventuellt relaterade filer att läggas in. Om det finns relaterade filer beror på vilken typ av dokument som är öppet. Nedan visas vilka relaterade filer som följer med olika dokumenttyper. Linjefiler Tillhörande profil och skevning Massberäkningar Huvudlinje med profil och skevning Kantlinjer med profiler och skevning Modeller Gränspolygoner för beräkning och matjordsavtagning Normalsektioner Överbyggnadstyper Tunnelberäkningar Huvudlinje med profil Modeller Teoretiska tunnelfiler Ritningar Alla filer som ingår i ritningen Ritningsstämplar med eventuella logotypfiler Aktuell kodlista, linjetypsfil och symbolfil Ritningsstämplar Logotypfiler Inmätningsfiler, avvägningsfiler och polygontåg Aktuella filer med kända punkter Nätutjämningsfiler Aktuella filer med kända punkter Aktuella filer med approximativa punkter När man valt att skapa ett nytt arkiv får man först välja ett namn på arkivet. Har man ett dokument öppet kommer ett namnförslag att ges, med ändelsen .zip. Efter att man valt filnamn för arkivet, samt var filen ska ligga, visas dialogen med listan med filer för arkivet. För beskrivning av dialogen se Arkivdialogen nedan. Skapa arkiv från fönster Detta valet skapar ett arkiv innehållandes alla filerna som finns i det aktiva fönstret. Innehåller © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.28 Arbeta med Geo fönstret en fil som dessutom har en relation till andra filer fås frågan om även dessa filer ska tas med. I övrigt sker det på samma sätt som ovan. Öppna arkiv Om man har ett befintligt arkiv med filer kan man välja att öppna det i Geo. Välj Arkiv | Arkivering | Öppna arkiv. Dialogen med filer i arkivet visas, se Arkivdialogen nedan. Arkivdialogen När ett arkiv har öppnats eller skapats visas en dialog. Härifrån kan man lägga till och ta bort filer, extrahera filer ur arkivet samt skicka arkivet med e-post. När en fil läggs in i arkivet lagras den relativa sökvägen jämfört med var själva arkivet ligger. Detta gör att man kan välja att extrahera filerna på en annan plats utan att behöva ha samma katalogstruktur där. Geo återskapar kataloger om de inte finns. När man väljer att lägga in filer som finns i den aktuella globalkatalogen eller konfigurationskatalogen flaggas detta i arkivet. Detta gör att mottagaren av arkivet inte behöver ha samma sökväg till globala filer eller till konfigurationsfiler. I kolumnen för sökväg i fillistan står det Globalkatalogen eller Konfigurationskatalogen i stället för en specifik sökväg. Arkiv Visar namn och sökväg för arkivet Kommentar Här finns möjlighet att ge en kommentar eller minnesanteckning om arkivet. Lägg till... Klicka här och välj en eller flera filer add lägga in i arkivet. Ta bort Markera en eller flera filer i listan som ska tas bort ur arkivet. Extrahera... Markera en eller flera filer som ska extraheras ur arkivet. Välj sedan i vilken katalog det ska göras. Eventuella sökvägar som står angivna i arkivet kommer att skapas om de inte redan finns. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.29 Geo Skicka med e-post. Klicka på knappen för att skicka arkivet som bilaga till ett e-postmeddelande. Se även: Filer och Dokument © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.30 Arbeta med Geo 2.3 Fönster, vyer och verktygsfält 2.3.1 Allmänt om fönster, vyer och verktygsfält Fönster och vyer (ej dockningsbara) När man öppnar dokument i Geo visas dessa i fönster (eller vyer). De kan maximalt uppta den fria ytan i Geo-fönstret. Ändra storlek För att ändra fönsterstorleken håller man ned vänster musknapp och drar i någon av kantlisterna. Längs upp till höger i titelraden finns två knappar för att minimera eller maximera ett fönster. Ett fönsters maximerade storlek begränsas dels av Geo-fönsrets storlek samt av de verktygsfält och dockningsbara fönster som 'snäppts fast' vid kanten. Stänga fönster För att stänga ett fönster klickar man på krysset längs upp till höger i titelraden. Endast ett fönster kan vara aktivt i taget, man växlar mellan fönster antingen genom att peka på dem eller genom att välja Fönster | <Filnamn>. Tips! Man kan trycka Ctrl-Tab för att växla mellan de öppna fönstren i Geo. Dockningsbara fönster Dockningsbara fönster kan 'snäppas fast' eller 'dockas' mot en kant i Geo-fönstret. I Geo finns två dockningsbara fönster, projektträdet samt in- och utmatningsfönstret. Eftersom dessa fönster normalt visas hela tiden är det smidigt att de alltid har samma placering. Dockningsbara fönster kan aldrig skymmas av ett vanligt fönster. Ett 'dockat' fönster kan göras 'flytande' genom att man antingen dubbelklickar på den del av fönstret som markeras med två parallella streck eller högerklickar med höger musknapp och väljer 'Flytande' i menyn. För att åter docka ett fönster som är flytande kan man dubbelklicka på titelraden i fönstret. Då återtar fönstret sin tidigare dockade position. Man kan även välja att docka fönstret till en annan kant. Detta görs genom att man klickar och håller kvar med vänster musknapp på titelraden, därefter drar man ramen mot den kant man vill docka mot. Den skuggade ramen skiftar position när ett accepterat läge hittas. Släpp musknappen för att docka. Knappen med en pil kan användas när man har flera fönster dockade på samma kant. Klickar man på knappen 'skjuts' fönsterna fram och tillbaka över varann. Knappen med ett kryss stänger fönstret. Läget på de dockningsbara fönstren sparas automatiskt när Geo stängs. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.31 Geo Verktygsfält Menyraden och verktygsfälten med knappar kan också 'snäppas fast' eller 'dockas' mot valfri kant i Geofönstret. Det görs ungefär på samma sätt som med dockningsbara fönster, man drar i den del som markeras med två parallella linjer. Dockningsdel av verktygsfält. Horisontell dockning av verktygsfält. Vertikal dockning av verktygsfält. Se även projektträdet, in- och utmatningsfönster. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.32 Arbeta med Geo 2.3.2 Spara grafikvy För att spara ett öppet grafiskt fönster väljer man Arkiv | Spara grafikvy. Samtliga filer som är öppna i det aktuella fönstret sparas med de inställningar som för tillfället är valda för var och en av filerna. Grafikfilen sparas med ändelsen *.ggv. När man sedan öppnar en grafikfil, *.ggv, får man fram alla de filer som ingick, med de färger, symboler, punkttexter och zoomläge etc. som var valda när grafikfilen sparades. Har man lagt in sin grafikvy i projektträdet kan man med ett enda dubbelklicka öppna alla de filer som ingår i grafikfilen med de förinställda färgerna mm. En sparad grafikvy kan man öppna och fortsätta att arbeta med, till exempel göra en ritning av den. I en *.ggv-fil sparas däremot inte själva filerna. Detta innebär att en grafikvy kan ändra utseende om man har redigerat en fil som ingår i en *ggv-fil. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.33 Geo Exempel: Antag att bilden ovan är en *.ggv-fil som innehåller en linjefil, ett nivåkurvsdokument och två koordinatfiler. Antag vidare att man lägger till ytterligare punkter i den koordinatfil som innehåller punkterna FIX1 och FIX2, spar och stänger ned filen. Nästa gång man öppnar sin *.ggv-fil kommer grafiken att ha uppdaterats med de punkter och punktnummer som man har lagt till i den redigerade koordinatfilen. En grafikfil kan ses som en fil som innehåller länkar till ett antal olika filer, där var och en av de ingående filerna kan ha sina inställningar. I stort sett alla filer som kan visas grafiskt kan sparas som en grafikvy, med undantag för filer som öppnas i delade fönster så som inmätningsfiler, *.plm, volymberäkningar, *.mbs och tunnelberäkningar, *. tbs. Ritningar, *.dra, går inte heller att spara som grafikvy. Se även: Arbeta med filer och dokument, Öppna och välja dokument, Skapa dokument, Projektträd © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.34 Arbeta med Geo 2.3.3 Grafiska 2D-vyer 2.3.3.1 Allmänt om grafiska 2D-vyer Alla filer som kan presenteras grafiskt (bl.a. koordinat-, linje-, profil- och terrängmodellsfiler) visas standardmässigt i ett grafiskt fönster när de öppnas. I detta fönster kan dokumentets data redigeras på olika vis. Flera dokument i samma fönster Man kan välja att öppna flera dokument i samma grafiska fönster. Detta kan göras på flera olika sätt: · Markera flera filer i öppnadialogen. · Välj 'aktivt fönster' i rutan [Visa i] öppnadialogen. · Välj Vyer | Dokument för att visa dialogen med aktuella dokument i fönstret. Härifrån kan du öppna och stänga dokument. · Genom att dubbelklicka på en fil i projektträdet öppnas den i det aktiva fönstret. Man kan även högerklicka på filen och välja Öppna fil i aktivt fönster. Du kan se vilka filer som är öppna i ett grafiskt fönster, antingen i dokumentlistan i verktygsraden eller genom att öppna Dokumentdialogen (Vyer | Dokument). Aktivt dokument När du flera dokument har öppnats i ett grafiskt fönster är ett av dem alltid aktivt. Vilket som är aktivt visas i dokumentlistan i verktygsraden. Genom att välja i listan kan ett annat dokument sättas aktivt. Det är den aktiva dokumentet som påverkas av de flesta menyvalen. Exempelvis: om du väljer Vyer | Inmatningsvy kommer ett inmatningsfönster att öppnas med det aktiva dokumentets data. Om ett nytt dokument öppnas kommer det att bli aktivt. Ett annat sätt att ändra aktivt dokument är att högerklicka i det grafiska fönstret och sedan välja i listan över dokument. För att stänga ett av dokumentet i fönstret väljer man Vyer | Dokument och sedan [Ta bort]. Grafiska verktyg Det finns alltid ett grafiskt verktyg aktivt. Det väljs antingen från verktygslådan eller från Verktyg-menyn. Endast ett verktyg i taget kan vara är aktivt. Vyorienteringar Genom att välja Vyer | Visa orientering kan man välja mellan fyra olika vyorienteringar: · Plan Visar plandata med nordliga koordinater vertikalt och ostliga horisontellt i fönstret. · Sektion, sidomått Denna orientering "rätar ut" en linje, med längdsektioner horisontellt och sidomått vertikalt i fönstret. · Profil Visar profildata med längdsektion horisontellt och höjd vertikalt i fönstret. · Tvärsektion Visar en tvärsektion i taget, sidomått horisontellt och höjd vertikalt i fönstret. Kommandon och menyalternativ Inmatningsvy Öppnar en numerisk vy på det aktiva dokumentet i fönstret. Grafisk vy Öppnar en grafisk vy på det aktuella dokumentet, om den aktuella vytypen inte redan är grafisk. Grafisk 3D-vy Öppnar en grafisk 3D-vy på det aktuella dokumentet i fönstret. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.35 Geo Zooma gränser Zoomar fönstret så att all information syns. Zooma in Zoomar in ett steg med fönstrets aktuella centrumpunkt som bas. Zooma ut Zoomar ut ett steg med fönstrets aktuella centrumpunkt som bas. Tips! Genom att använda PageUp- och PageDown-knapparna kan man zooma in och ut över muspekarens aktuella position. Detta gör att man även kan panorera i bilden samtidigt som man zoomar. Har man en mus med mushjul kan detta också användas för att zooma in och ut över muspekarens aktuella position. Zoomläge 1 Laddar sparat zoomläge 1. Zoomläge 2 Laddar sparat zoomläge 2. Hjälppunkter Visar eller gömmer hjälppunkter i fönstret. Skalstock Visar eller gömmer skalstocken i fönstret. Bakgrundsbild Visar eller gömmer projektets bakgrundsbild i fönstret. Punktnummer Visar eller gömmer punktnummer för aktivt dokument i fönstret. Höjder Visar eller gömmer höjder för aktivt dokument i fönstret. Sektionsstegning Använd knapparna för att stega mellan tvärsektioner i ett sektionsdokument. Klicka på efter en sektion. för att söka Se även: Dokument i grafiska fönster, Grafiska verktyg © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.36 Arbeta med Geo 2.3.3.2 Dokument i den grafiska vyn Välj Vyer | Dokument i grafiken... eller klicka på för att visa dialogen över de ingående dokumenten i den grafiska vyn. Härifrån kan man lägga till och ta bort dokument i fönstret, styra färginställningar mm. Tips! Dialogen kan även öppnas genom att man högerklickar i det grafiska fönstret och väljer Dokument i grafiken... Filnamn I listan visas de dokument som finns öppna i det grafiska fönstret. Sökvägen till filer som ligger i undermappar visas också. Till vänster om filnamnet visas ikoner för filtyp. Det aktiva dokumentet är understruket. Om filnamnet föregås av tecknet, #, innebär det att dokument är importerat i en ritning. Färg Ikonen visar vilken färg dokumentet har i grafiken. Använd knappen för att ändra grundfärgen på varje dokument. På En gul sol betyder att filen visas synlig i grafiken. Klicka på den gula solen för att göra den grå, vilket visar att filen inte är synlig. Ibland kan det vara nödvändigt att tillfälligt minska informationsmängden på skärmen utan att stänga dokument. 123 Klicka för att tända/släcka punktnummer. Z Här kan man tända/släcka höjder. C Här kan man tända/släcka koden för punkter som ingår i filen. Egenskaper... Markera det dokument vars egenskaper ska redigeras och klicka på knappen, dialogen för dokumentegenskaper öppnas. Dialogen kan även öppnas direkt från grafikfönstret genom att välja Vyer | Dokumentegenskaper. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.37 Geo Öppna filer... Genom att klicka här öppnas Öppnadialogen varvid man kan lägga till flera filer till det grafiska fönstret. Stäng filer Tar bort de markerade dokumenten från den grafiska vyn. Länka/Bryt länk Dessa knappar är aktiva när en ritning är öppen. De dokument som ingår i ritningen kan antingen vara importerade i ritningen eller också finns en länk till filen på disken. Klicka på [Länka] för att bryta ut det markerade (och importerade) dokumentet och istället skapa filen på disken och samtidigt länka till den. Klicka på [Bryt länk] för att importera ett dokument till ritningen. Tecknet, #, visas före filnamnet i listan. Symbolskala Värdet anger med vilken skala symboler ska ritas. Om en ritning är öppen går värdet inte att ändra direkt, utan då visas ritningens skala i dialogen. Se även: Grafiska vyer, Ritningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.38 Arbeta med Geo 2.3.3.3 Egenskaper för grafiska dokument Alla grafiska dokument har ett antal inställningar som styr bl.a. färger, linjetyper, texter mm. Dessa inställningar redigeras i dialogen för egenskaper grafiska dokument och öppnas genom att man väljer Vyer | Dokumentegenskaper. Tips! Dialogen kan även öppnas genom att man högerklickar i det grafiska fönstret och väljer Dokument... Allmänna egenskaper Färg Välj vilken färg informationen i dokumentet ska ritas med. Om rutan [fast färg] är ikryssad innebär det att allting ritas med den valda färgen, i annat fall kan andra färger sättas på t.ex. symboler, texter och markeringar. Linjebredd Styr vilken linjebredd som linjerna i det aktuella dokumentet ska ritas med. Alternativet 'Hårlinje' innebär att linjen alltid ritas tunnast möjligt. De andra alternativen gäller linjernas bredder utskrivna på papper. Observera att linjebredder inte har någon effekt på skärmen utan bara används vid utskrifter. Genom att förhandsgranska utskriften kan man se linjebredderna innan man skriver ut. Linjetyp Styr vilken linjetyp som linjer i dokumentet ska ritas med. De linjetyper som visas i listan hämtas från den aktuella linjetypsfilen. Om ett koordinatdokument är öppet kan man även välja att hämta linjetypen från den aktiva kodlistan, se vidare under Egenskaper för koordinatdokument nedan. Se även Programinställningar för val av linjetypsfil. Symbol Styr vilken symbol som ska ritas vid punkter i dokumentet. De symboler som visas i listan hämtas från den aktuella symbolfilen. Om man klickar på knappen [Välj...] öppnas ett fönster med de symboler som kan väljas. Dessutom kan färgen på symbolerna väljas, om alternativet [fast färg] är valt används huvudfärgen för dokumentet. Om ett koordinatdokument är öppet kan man även välja att hämta symboler från den aktiva kodlistan, se vidare under Egenskaper för koordinatdokument nedan. Se även Programinställningar för val av symbolfil. Visa 'text' I de flesta dokument kan man välja att visa texter kopplade till objekt, t.ex. punktnummer. Kryssa i rutan för att slå på de aktuella texterna. Storlek Anger storleksfaktorn på texten eller symbolen. Justering Anger insättningspunkten för texten, valet bestämmer vilken del av texten som binds till punkten. Färg Textens eller symbolens färg. Om alternativet [fast färg] är valt används huvudfärgen för dokumentet. Decimaler Anger hur många decimaler som ska visas för de texter som visar ett numeriskt värde. Visa 'markering' Kryssa i rutan för att visa en symbol vid ett objekt. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.39 Geo Markering I listan kan man välja mellan ett antal olika symboler för markeringen. Exempel på inställningar Resultat för en punkt på skärmen Tips! Om man vill att inställningarna ska gälla generellt för en viss dokumenttyp kan man kryssa i rutan [Standard för filtyp] under [Egenskaper för]. Då kommer inställningarna att sparas och användas varje gång ett dokument av den aktuella typen öppnas. Om man endast vill att ändringarna ska gälla i det öppna fönstret kryssar man istället i [Egenskaper för detta fönster]. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.40 Arbeta med Geo Egenskaper för koordinatdokument Fyll slutna polygoner Genom att kryssa i rutan kan linjer som är slutna fyllas med ett mönster. De mönster som finns tillgängliga visas i listan Mönster. Om alternativet [fast färg] inte är ikryssat kan man välja en separat färg för mönstret. En linje i koordinatdokumentet görs sluten genom att man markerar linjen och väljer att visa dess egenskaper, därefter kryssar man i alternativet [sluten polygon]. Se även koordinatfiler. Symboler och linjetyper Symboler och linjetyper kan hämtas från den aktiva kodlistan genom att man kryssar i rutan [Från kodlistan]. Från punkternas kodfält hämtas motsvarande kod ur kodlistan. Använd för punkter i linjer Om rutan inte är ikryssad innebär det att inställningarna för punktattributen endast gäller för lösa punkter i dokumentet. Man kan alltså välja att visa t.ex. punktnummer endast på lösa punkter och inte på punkter i linjer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.41 Geo Egenskaper för linjer Se allmänna egenskaper. Egenskaper för profiler Se allmänna egenskaper. Egenskaper för hjälppunkter Se allmänna egenskaper. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.42 Arbeta med Geo Egenskaper för terrängmodeller Trianglar och brytlinjer Välj om informationen ska visas och dessutom vilken linjetjocklek och färg som ska användas. Fyll trianglar Om rutan är ibockad kan man välja om trianglar ska ritas ut med valfri färg och valfritt mönster. Punktsymboler Om rutan kryssas i visas symboler med önskad färg och storlek på punkterna i modellen. Nivåkurvor Om rutan [Visa nivåkurvor] är markerad beräknas och ritas nivåkurvor för den aktuella modellen. Det går även att skapa och lagra nivåkurvor separat. Välj önskat höjdintervall i listan Ekvidistans. Det går även att ange ett valfritt intervall genom att välja 'Valfri' och sedan ange värdet. Färger och linjebredder på de olika höjdintervallen kan också ställas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.43 Geo Egenskaper för nivåkurvor Höjdberoende inställningar Det är möjligt att sätta separata inställningar för de olika höjdintervallen i dokumentet. I listan [Intervall] visas de aktuella intervallen. Intervallen 1m, 5m och 10m finns standardmässigt. Dessutom finns ett alternativ, 'Allmänt', som används om det finns höjdintervall i dokumentet som inte finns i listan. Nya intervall läggs in genom att man matar in värdet under Ny och sedan klickar på knappen [Lägg till]. För att ta bort existerande intervall väljer man det önskade i listan och klickar på [Radera]. För varje intervall kan man sätta färg, linjetyp och linjebredd. Mjuka kurvor Med denna option påslagen kan du rita nivåkurvor med rundade hörn för att få snyggare ritningar och kartor. Originaldata påverkas inte. Observera att de mjuka kurvorna inte passerar genom originalpunkterna och att kurvor kan komma att skära varann. Det senare kan lösas genom att ta bort eller lägga till punkter i kurvorna eller justera spänningen för rundningen. Spänning innebär hur hårt kurvorna skall dras mot originalpunkterna, ju större spänning, desto närmre, men inte lika mjuka kurvor, se exempel nedan. För tydlighetens skull har även originalpunkterna ritats ut. Du kan även välja hur många delar varje element skall delas upp i. Vad du väljer här beror på hur snabb din dator är. Fler element innebär långsammare uppritning, men mindre hack. Minst 10 är lämpligt. Utan mjuka kurvor Spänning = 5 Spänning = 20 © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.44 Arbeta med Geo Egenskaper för differensnivåkurvor Schakt och fyll Välj vilken färg, linjetyp och linjebredd som ska användas för de tre olika höjdintervallen: schakt, fyll och nollnivå. Mjuka kurvor Se nivåkurvor ovan. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.45 Geo Egenskaper för sektioner Egenskapsdialogen för sektioner är uppdelad i två flikar, en för lagren i filen och en som styr referenslinjerna för sektionerna. Egenskaper för lager Listan visar de olika lager som kan förekomma i en sektionsfil. Egenskaperna som visas i dialogen gäller det valda lagret. Färg Visar vilken färg som används för att rita linjen för lagret. Om rutan [Fast] är ikryssad ritas även övrig information med den valda färgen. Symbol En symbol kan ritas ut på punkterna i ett lager. Välj önskad symbol i listan eller klicka på knappen [Välj...] för att öppna ett fönster med de möjliga symbolerna utritade. Vilka symboler som kan väljas beror på den aktuella symbolfilen, se även Programinställningar för val av symbolfil. Symbolens färg och skalfaktor kan också ställas. Area, längd En sektionsfil som beräknats fram genom en volymberäkning innehåller area- och längdinformation. Denna information skrivs ut om rutan kryssas i. Justeringen av texten gäller relativt centumlinjens översta punkt. För tunnelsektioner, se även Tunnelbeskrivning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.46 Arbeta med Geo Egenskaper för sektionsreferens Inställningarna i dialogen styr hur referensinformation för sektioner ska ritas ut. Horisontella referenslinjer Om rutan är ikryssad innebär det att horisontella referenslinjer kommer att ritas, med valt intervall, för varje sektion i dokumentet. Välj även färg, linjetyp och linjebredd för linjerna. Vertikala referenslinjer Om rutan är ikryssad innebär det att vertikal referenslinjer kommer att ritas, med valt intervall, för varje sektion i dokumentet. Välj även färg, linjetyp och linjebredd för linjerna. Referenslinje centrum Om rutan är ikryssad innebär det att sektionen centrum kommer att markeras med ett vertikalt streck. Välj även färg, linjetyp och linjebredd för linjen. Horisontella referenstexter Om rutan är ikryssad innebär det att horisontella referenstexter kommer att ritas i anslutning till referenslinjerna. Insättningspunkten för texten är linjernas vänstra startpunkter. Välj även storleksfaktor, färg, justering och antal decimaler för texterna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.47 Geo Vertikala referenstexter Om rutan är ikryssad innebär det att vertikal referenstexter kommer att ritas i anslutning till referenslinjerna. Insättningspunkten för texten är linjernas nedre startpunkter. Välj även storleksfaktor, färg, justering och antal decimaler för texterna. Sektionsmarkering Innebär att längdsektionen för varje sektion kommer att skrivas ut. Insättningspunkten för texten är centrumlinjens övre ändpunkt. Välj även storleksfaktor, färg, justering och antal decimaler för texten. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.48 Arbeta med Geo Egenskaper för volymberäkningsdokument Egenskapsdialogen för volymberäkningsdokument är uppdelad i tre flikar, en för lagren i filen, en för objekt i filen och en som styr referenslinjerna för sektionerna. Se 'Egenskaper för sektioner och 'Egenskaper för sektionsreferens' för en beskrivning av kontrollerna i dessa flikar. De egenskaper som redigeras under fliken 'Objekt' används främst i planvyer av volymberäkningen. Egenskaper för objekt Listan visar de olika objekt som kan ingå en volymberäkning. Egenskaperna som visas i dialogen gäller det valda objektet. Färg Visar vilken färg som används för att rita objektet/objekten. Egenskaper för tunnelberäkningsdokument Egenskapsdialogen för tunnelberäkningsdokument är uppdelad i fyra flikar, en för lagren i filen, en för objekt i filen, en som styr referenslinjerna för sektionerna och en för tunnelspecifika inställningar. Se 'Egenskaper för sektioner' Egenskaper för volymberäkningsdokument' och 'Egenskaper för sektionsreferens' för en beskrivning av kontrollerna i dessa flikar. Se Tunnelbeskrivning för dessa inställningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.49 Geo Egenskaper för teoretiska tunnelsektioner Inställningarna i dialogen styr hur teoretiska tunnelsektioner (tun) ska ritas ut. Detta gäller inte beräkna tunnelsektioner, då styrs egenskaperna via .sec-formatet. Egenskaper för terrängprofiler Egenskaper för linjer/lager Man kan välja att sätta egenskaper baserat på antingen sidomått eller lager i terrängprofilen. Väljer man sidomått kan man sätta olika färg på profillinjer som går på vänster sida, höger sida och i centrum. Väljer man lager kan man sätta olika färg för t.ex. jord och berg. Listan visar de linjer som kan förekomma i terrängprofilen beroende på valet ovanför. Egenskaperna som visas i dialogen gäller den valda linjen/ lagret i listan. Färg Visar vilken färg som används för att rita linjen. Om rutan [Fast] är ikryssad ritas även övrig information med den valda färgen. Symbol En symbol kan ritas ut på punkterna i ett lager. Välj önskad symbol i listan eller klicka på knappen [Välj...] för att öppna ett fönster med de möjliga symbolerna utritade. Vilka symboler som kan väljas beror på den aktuella symbolfilen, se även Programinställningar för val av symbolfil. Symbolens färg och skalfaktor kan också ställas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.50 Arbeta med Geo Egenskaper för inmätningsdokument Punktsymboler Punktsymboler kan aktiveras för bakrikter, mätningar och stationer. Välj även symbol, storlek samt färg för markeringen. Riktningar och längder, siktlinjer Här slår du av och på symbolerna för mätta riktningar respektive linjer. Dessa visas bara om Rita siktlinjer dessutom är förbockat. Mätt riktning Mätt längd Rita linjer Om alternativet är förbockat ritas inmätta linjer som en hopknuten linje, annars endast som lösa punkter. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.51 Geo Egenskaper för nätutjämningsdokument Sigmanivåer Om alternativet är ibockat och nätet beräknat visas varje mätnings sigmanivå (standardiserade residual) som en siffra bredvid punkten. Standardiserad residual under 1 ger sigmanivå 1, mellan 1 och 2 ger sigmanivå 2, mellan 2 och 3 ger sigmanivå 3, över tre ger 3+. Riktningar Om alternativet är ibockat visas mätta riktningar med följande symbol sigmanivån, se nedan. . Symbolens färg beror på Längder Om alternativet är ibockat visas mätta längder med följande symbol sigmanivån, se nedan. . Symbolens färg beror på Bäringar Om alternativet är ibockat visas mätta bäringar med följande symbol sigmanivån, se nedan. . Symbolens färg beror på Koordinatobservationer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.52 Arbeta med Geo Om alternativet är ibockat visas mätta koordinater eller koordinatdifferenser med följande symbol Symbolens färg beror på sigmanivån, se nedan. . Gps-baslinjer Om alternativet är ibockat visas mätta gpsbaslinjer med följande symbol sigmanivån, se nedan. . Symbolens färg beror på Felellipser Om alternativet är ibockat och nätet beräknat visas felellipser för beräknade nypunkter, dessa visas med förstorad skala. Färger Objekt och text ritas med olika färg beroende på kvalitet. Tre nivåer finns. · Utmärkt Grafiska symboler till mätningar med kontrollerbarhet över 0,71. Rader i stansvyns observationsflik där sigmanivån är under 1. Sigmanivåtext i grafiken där mätningens sigmanivå är under 1. · Godkänd Grafiska symboler till mätningar med kontrollerbarhet mellan 0,35 och 0,71. Rader i stansvyns observationsflik där sigmanivån är mellan 1 och 2. Sigmanivåtext i grafiken där mätningens sigmanivå är mellan 1 och 2. · Tveksam/Varning Grafiska symboler till mätningar med kontrollerbarhet under 0,35. Rader i stansvyns observationsflik där sigmanivån är över 2. Sigmanivåtext i grafiken där mätningens sigmanivå är över 2. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.53 Geo Egenskaper för AutoCAD-ritningar Egenskaper Listan visar de lager som finns i AutoCAD-filen. Symbolerna efter lagernamnet visar om lagret är synligt eller dolt , om det är fruset , låst samt dess färg. Det aktiva lagret visas i dialogens övre del. För att aktivera ett annat lager markerar man det och klickar på knappen [Aktiv]. Om data kopieras till dokumentet hamnar informationen i det aktiva lagret. Kolumnerna för till exempel linjetyp och linjetjocklek fungerar på samma sätt som i AutoCAD. Egenskaperna för ett lager kan ändras genom att klicka på symbolen som ska ändras. Om man markera flera lager kan egenskaper ändras för samtliga dessa lager samtidigt. Klickar man på en linjetyp kan man ändra linjetyp för den eller de markerade lagren genom att välja linjetyp i dialogen nedan. Klicka på OK för att sätta den nya linjetypen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.54 Arbeta med Geo Vill man ändra en viss linjetjocklek klickar man på den och väljer önskad linjetjocklek i dialogen nedan. Om man väljer Default hämtas det värde på linjetjockleken som man har satt som Default, se Linjetjocklekar i kapitel AutoCAD-ritningar, Dwg, Dxf. Allmänt Här kan man välja egenskaper för AutoCAD-filens 3D-vy. För terrängmodell i dwg-format kan man välja om ytan ska visas som trådmodell eller som solid yta och hur skuggningen ska simuleras, se även Egenskaper i 3D-fönster. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.55 Geo Se även grafisk redigering, grafiska vyer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.56 Arbeta med Geo 2.3.3.4 Linjereferens i grafiska vyer En linjereferens i grafiska vyer används för att räkna om världskoordinater till sektion/sidomått och tvärtom. Med hjälp av detta kan t.ex. koordinatfiler omräknas för att visas i tvärsektionsvyer. Linjereferensen utgörs av en linjefil (.lin) som måste vara öppen i den aktuella vyn. Har man flera linjefiler väljer man någon av dem som aktiv. Aktiv linjereferens När en linjefil öppnas grafiskt blir den automatiskt aktiv linjereferens i det fönstret, om det inte redan finns en eller flera linjefiler öppna. För att växla aktiv linje högerklickar man i grafiken och väljer från menyn. Inställningar för linjereferens Den finns ett antal olika inställningar man kan göra som påverkar hur den aktiva linjen används. För att öppna inställningsdialogen högerklickar man i grafiken och väljer Inställningar för linjereferens i menyn. Tvärsektioner Dessa inställningar påverkar grafiska vyer som är i tvärsektionsläge. Aktuell sektion Här anges den aktuella längdsektionen i den grafiska vyn. Om visningsdjupet är obegränsat är fältet blankt. Visningsdjup Med visningsdjup menas hur långt före och efter den aktuella längdsektionen i vyn som data från koordinatfiler ska visas. Sätter man obegränsat djup innebär det att det inte finns några gränser utan all information i koordinatfilen visas oberoende av i vilken längdsektion den finns. Visningsdjupet kan vara mycket användbart när man har mätt in tvärsektionsdata. Oftast ligger då © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.57 Geo inte informationen exakt i jämna längdsektionsintervall. Genom att sätta ett djup kan man då 'samla' ihop punkterna i sektionen och visa dem som om de låg i samma längdsektion. Visningsdjupet påverkar endast koordinatfiler i tvärsektionsvyer, tvärsektionsfiler påverkas inte. Före sektionen/Efter sektionen Ange hur långt före resp. efter varje given sektion som visningsdjupet ska gälla. Båda måtten anges utan tecken. Vill man ha ett totalt djup på 1m sätter man 0,5m i båda fälten. Visa alla punkter i en linje om första punkten ligger inom begränsningen Detta alternativ innebär att man kan låta den första punktens läge styra om linjen ska visas eller inte. Detta är speciellt användbart om man har koordinatlinjer som går längs med linjereferensen, dvs. 'in i bilden', och där linjernas ändar går omlott. Då kan det vara svårt att sätta ett visningsdjup. Ett exempel på detta är injekteringsskärmar i tunnlar. Centrera tvärsektionsvyn över profilen Bocka i denna om tvärcektionsvyn ska centreras över profilen. Höjder från profil Dessa inställningar påverkar hur linjereferensens eventuella profil ska hanteras. Om profilen ska användas måste den ha samma namn som linjefilen. Profiloffset kan anges för att flytta profilen upp eller ned. · Använd inte profilen Innebär att inga höjder beräknas, oavsett om profilen finns eller ej. · Relativt profilen Profilhöjden kommer att dras från alla höjder i de data som beräknas. · Addera till profilen Profilhöjden kommer att läggas till alla höjder i de data som beräknas. Visa sektion och sidomått från aktiv linje Detta innebär att markörens läge i grafiska fönster (i planläge) redovisas både som plankoordinater och som sektion/sidomått från den aktiva linjen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.58 Arbeta med Geo Har man en profil visas även den aktuella höjden med hänsyn tagen till profil och skevning. Se även grafiska vyer, grafisk redigering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.59 Geo 2.3.4 Grafiska 3D-vyer 2.3.4.1 Allmänt om grafiska 3D-vyer I Geo finns möjlighet att visa objekt i en tredimensionell perspektivvy. Objekten kan ses från valfri riktning, färger och skuggning kan varieras och terrängmodeller kan kläs med bakgrundsbild. Filer av typerna Trm, Dfm, Geo, Pxy, Niv, samt Dfn kan visas i 3D-fönster. Flera filer kan visas i samma fönster. Verktyg Zooma rektangel Förflytta Rotera Välj objekt Vy Zooma gränser Zooma in Zooma ut Vy uppifrån Vy från höger Vy från vänster Vy framifrån Vy bakifrån Perspektivvy sydväst Perspektivvy sydost Perspektivvy nordost Perspektivvy nordväst Inställningar Inställningar som påverkar samtliga filer i ett 3D-fönster. Dialogen är uppdelad i flikar med olika kategorier av inställningar: · Allmänna Inställningar · Ljuskälla · Referensyta Se Även: Verktyg i 3D © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.60 Arbeta med Geo 2.3.4.2 Verktyg i 3D Rotera Rotering i 3D innebär att samtliga objekt roteras kring samma punkt i 3D-vyn. Håll ned vänster musknapp och flytta musen för att rotera objekten. Om alternativet Dölj objekt vid rotation och förflyttning är valt i allmänna inställningar kommer objekten att döljas under förflyttningen, endast en låda som beskriver objektens utbredning visas. Centrum för rotationen kan väljas i allmänna inställningar . När verktyget rotera är valt kan dessutom höger musknapp användas för att förflytta objekten, se Panorera nedan. Zooma Zoomning kan ske på flera olika sätt: · Från Tangentbordet Använd [Page Up] för att zooma in och [Page Down] för att zooma ut. Vid zoomning centreras bilden kring muspekarens läge, detta innebär att man kan välja vilken del av fönstret som skall zoomas genom att peka på det med musen vid zoomning. · Mushjul Vid användande av mus med rullhjul kan detta användas för att zooma. Rulla hjulet bakåt för att zooma in och framåt för att zooma ut. Även här centreras bilden kring muspekaren. · Zooma rektangel Klicka och dra en rektangel över det område som skall zoomas. · Knappar i verktygsfältet Använd för att zooma in och för att zooma ut. Panorera Panorering i 3D innebär att objekten flyttas i fönstret med hjälp av musen. Klicka på en position i fönstret med vänster musknapp, håll ned knappen och dra objekten till det önskade läget och släpp upp knappen igen. Om alternativet Dölj objekt vid rotation och förflyttning är valt i allmänna inställningar kommer objekten att döljas under förflyttningen, endast en låda som beskriver objektens utbredning visas. Se Även: 3D-grafik © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.61 Geo 2.3.4.3 Referensyta En referensyta kan placeras in på valfri höjd i ett 3D-fönster. Ytan kan exempelvis användas för att simulera en vattenyta över en terrängmodell av en sjöbotten. Visa referensyta i fönster Markera för att visa en referensyta i det aktiva 3D-fönstret. Kontrollerna för ytan blir tillgängliga. Höjd Ange vilken höjd ytan skall placeras på, antingen genom att flytta kontrollen eller skriva in ett värde i rutan. Genom att klicka på Loopa kommer referensytan att röra sig från lägsta höjd i modellen till högsta. Färg Välj referensytans färg. Transparens Ytan kan visas med olika grader av genomskinlighet. Flytta kontrollen för att ändra graden av transparens. Terrängmodell med simulerad vattenyta Se Även: 3D-grafik © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.62 Arbeta med Geo 2.3.4.4 Ljuskälla I ett 3D-fönster är ytor skuggade som om de vore belysta av en avlägsen ljuskälla med parallellt infallande strålar. Detta för att simulera terräng belyst av solen. Inställning av det infallande ljusets riktning kan göras med den avbildade kontrollen: Kontrollen föreställer en grön kula belyst av en lampa som svävar på ett fast avstånd från kulans yta. För att flytta lampan klicka på den önskade positionen med vänster musknapp. Knappen kan även hållas nere under tiden musen flyttas, lampan flyttas och skuggningen av ytorna i 3D-fönstret uppdateras kontinuerligt. Detta är en funktion som kräver hårdvara med goda prestanda för att fungera felfritt, särskilt då stora objekt är öppnade i fönstret. Placera ljuskälla relativt objekt Då detta alternativ är markerat är ljuskällans inställda position fixerad till objekten i 3D-fönstret. Uppåt i kontrollen motsvarar positiv X-axel i objektens koordinatsystem osv. Ljusets infallsriktning mot objekten påverkas ej av hur objekten är roterade i fönstret. Används då man vill betrakta objekt belysta från en viss känd riktning, exempelvis söderifrån. Placera ljuskälla relativt fönster Då detta alternativ är markerat är ljuskällans inställda position fixerad till själva 3D-fönstret. Ljusets infallsriktning mot objekten beror på hur de är roterade i fönstret. Se Även: 3D-grafik © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.63 Geo 2.3.4.5 Inställningar för 3D grafik Dölj objekt vid rotation och förflyttning Om detta alternativ är markerat kommer samtliga objekt i ett 3D-fönster att döljas när verktygen Rotera eller Förflytta används. Välj denna inställning om rotation eller förflyttning går långsamt, exempelvis då objekten är stora eller hårdvara med lägre prestanda används. För att ändå möjliggöra orientering av objekten ersätts dessa av en box som markerar objektens maximala utbredning. Visa kompass i fönster Markera detta alternativ för att visa en grafisk representation av en kompass i fönstrets övre vänstra hörn. Kompassen underlättar orientering av objekt i ett 3D-fönster. Norr markeras av en röd spets. Visa höjdskala i fönster Markera detta alternativ för att visa en grafisk höjdskala i fönstrets nedre vänstra kant. Höjder motsvaras av färger från blått till rött, där blått representerar lägsta höjd och rött högsta. Med lägsta höjd avses den lägsta höjd som finns i filerna som är öppnade i fönstret, högsta höjd avser den högsta höjd som förekommer i fönstret. Högsta och lägsta höjd behöver således inte härröra från samma objekt och höjderna kan komma att ändras om filer läggs till eller tas bort ur fönstret. Färgerna i höjdskalan motsvarar de färger som kan tilldelas terrängmodeller, då funktionen Färgsätt efter Nivå är aktiv, se egenskaper för terrängmodeller. Rotationscentrum Samtliga objekt i ett 3D-fönster roteras kring samma centrum. Detta centrum kan placeras enligt två olika principer: · Rotera objekt kring fönstercentrum Rotationscentrum är placerat i fönstrets mitt. Lämpligt då detaljer skall studeras från olika riktningar. · Rotera objekt kring objektcentrum Rotationscentrum är placerat i objektens sammanlagda centrum. Lämpligt vid översiktlig betraktning av hela objekt. Se Även: 3D-grafik © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.64 Arbeta med Geo 2.3.4.6 Egenskaper i 3D-fönster Välj Vyer | Dokumentegenskaper för att visa egenskaperna för det aktiva dokumentet i en 3D-vy. Beroende på vilken filtyp som är aktiv visas olika egenskapsdialoger. Terrängmodeller ( Trm, Dfm ) Trianglar Egenskaper för triangelytorna i en terrängmodell Färg · Solid färg Samtliga trianglar får samma färg. · Färgsätt efter nivå Terrängmodellen färgsätts beroende på höjd, lägsta höjd representeras av blå färg, högsta av röd. Modell färgsatt efter nivå Utseende · Modellyta Terrängmodellens yta kan visas på två sätt, som Trådmodell eller som Solid yta. Trådmodell innebär att endast trianglarnas kanter visas som linjer, inga ytor syns. Detta kan vara användbart om man vill kunna se något annat objekt som är skymt av terrängmodellens ytor. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.65 Geo Trådmodell Vid solid yta fylls samtliga trianglar med ogenomskinliga ytor. · Skuggning Triangelytorna skuggas för att simulera effekten av infallande ljus. Skuggningen kan göras på två olika sätt, Platt eller Utjämnad. Vid platt skuggning ges varje triangel en viss grad av skuggning som tillämpas på hela triangelytan. Terängmodellen får ett något kantigt utseende där varje triangel kan urskiljas. Vid utjämnad skuggning förändras skuggningen gradvis över ytan. Utjämnad skuggning ger terrängmodellen ett jämnare utseende men kan ge ett märkligt utseende vid skarpa krön och kanter. Platt skuggning Utjämnad skuggning Textur · Drapera bild I det fall projektet har en bakgrundsbild kan denna draperas över terrängmodellen. Bilden sträcks ut så att plana koordinater i bilden motsvarar plana koordinater i terrängmodellen. Modell med draperad bakgrundsbild Genom att välja alternativet transparent kan bakgrundsbilden kombineras med färginställningarna, se ovan under rubriken Färg. Modell färgsatt efter nivå med draperad bakgrundsbild © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.66 Arbeta med Geo Kantytor Vertikala ytor kan visas längs terrängmodellens ytterkanter. Kantytorna kan underlätta för betraktaren att se en terrängmodells relation till horisontalplanet, särskilt om modellen är mycket kuperad. Färg Välj färg på kantytorna. Utseende Kantytorna kan visas som Trådmodell eller Solid. Vid trådmodell visas kantytorna som linjer, vid solid visning som ogenomskinliga ytor. Modell med kantytor som trådmodell Modell med solida kantytor Höjd Höjden på kantytornas underkanter kan sättas enligt fyra olika principer · Lägsta i fönstret Höjden sätts till den lägsta höjd som finns i någon fil öppen i det aktuella fönstret. · Lägsta i modellen Höjden sätts till den lägsta höjd som finns i den aktuella terrängmodellen. · Absolut Höjden kan sättas till ett valfritt värde. · Relativ Höjden sätts till ett valfritt värde under terrängmodellens ytterkanter vilket medför att kantytorna följer terrängmodellens form. Detta är den enda inställningen där kantytornas underkanter inte är på en konstant höjd. Koordinatfiler ( Geo, Pxy, Niv, Dfn ) Visa punkter Markera detta alternativ för att visa lösa punkter. Visa linjer Markera detta alternativ för att visa linjer. Visa linjenoder Markera detta alternativ för att visa punkter som ingår i linjer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.67 Geo Färg Välj färg för de respektive grupperna. Storlek Ange storlek på de respektive objekten. Rita med hög kvalitet Om detta alternativ är valt kommer kanterna på punkter och linjer att jämnas till för ett trevligare utseende © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.68 Arbeta med Geo 2.3.5 Numeriska vyer 2.3.5.1 Allmänt om numeriska vyer Inmatningsvyer eller -fönster är indelade i kolumner, rader och celler, på liknande sätt som i ett kalkylblad i t.ex. Microsoft Excel. Varje rad motsvarar en post i filen och varje kolumn motsvarar ett fält i posten. De enskilda cellerna visar ett värde ur filen. Redigera innehållet i en cell För att aktivera en cell pekar man antingen på själva texten i cellen eller vid sidan av texten. I det första fallet kommer markören att ställas på den position i texten där man pekade, i det andra fallet markeras cellen med en tunn ram och text som matas in ersätter då den tidigare. Markering i texten Markering vid sidan av texten Genom att dubbelklicka på texten i en cell markeras texten. Man kan även håla ned vänster musknapp och dra över texten för att markera. Börjar man mata in text med en markering synlig ersätts den markerade texten. Aktiva kolumner När man redigerar värden kan man antingen använda Enter- eller Tab-tangenterna för att stega till nästa cell. Det går att styra vilka kolumner man ska hoppa mellan genom att ange 'aktiva kolumner'. Detta kan vara användbart om man t.ex. bara vill mata in Z-värden i en koordinatfil. Aktiva kolumner ställs genom att man väljer Redigera | Aktiva kolumner. I dialogen finns en lista med kolumnrubrikerna i dokumenttypen. Kryssa i de kolumner som ska vara aktiva. Inställningen sparas automatiskt som standard för dokumenttypen. De kolumner som är aktiva har rubriken i fet stil medan de som inte är aktiva står med kursiv stil. Man kan även använda piltangenterna för att byta cell, då används inte inställningarna för aktiva kolumner. Ändra kolumnbredder och radhöjder För att ändra bredden på en kolumn drar man muspekaren till skarven efter kolumnen i kolumnhuvudet, markören ändras till en dubbelriktad pil. Håll därefter ned vänster musknapp och dra skarven till dess nya läge. För att ändra radhöjder gör man på samma sätt i radhuvudet. Ändra textstorlek För att ändra textstorlek behöver man en mus med ett mushjul. Håll ned Ctrl-tangenten samtidigt som mushjulet roteras för att ändra textstorlek. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.69 Geo Byta plats på kolumner Genom att först peka på en kolumnrubrik och sedan peka igen och hålla kvar kan man dra en kolumn till ett nytt läge. En rött streck visar det nya läget innan man släpper. Markera celler För att kunna kopiera data från ett inmatningsfönster till klippbordet markerar man först de önskade cellerna. Markera kolumner Kolumner markeras genom att man klickar på kolumnhuvudet. För att markera flera intilliggande kolumner håller man ned vänster musknapp och drar över de önskade kolumnerna. För att markera flera enskilda kolumner håller man ned Ctrl-tangenten samtigt som man klickar på önskade dem. Markera rader Rader markeras genom att man klickar på radnumret. För att markera flera intilliggande rader håller man ned vänster musknapp och drar över de önskade rader. För att markera flera enskilda rader håller man ned Ctrl-tangenten samtigt som man klickar på önskade dem. Markera enskilda celler Celler markeras genom att man klickar på cellen (vid sidan av texten). För att markera flera intilliggande celler håller man ned vänster musknapp och drar över de önskade celler. För att markera flera enskilda celler håller man ned Ctrl-tangenten samtigt som man klickar på önskade dem. Markera allt Pekar man på cellen längst upp till höger i ett inmatningsfönster markeras alla celler. Kopiera, klistra in, klippa ut och radera Kopiera För att kopiera data till klippbordet markerar man först önskade celler och klickar sedan på knappen eller väljer Redigera | Kopiera. När man kopierar från ett inmatningsfönster hämtas textinformationen från cellerna vilket innebär att numeriska värden endast kopieras med så många decimaler som visas på skärmen. Man kan kopiera hela rader eller kolumner genom att markera dem. Klistra in © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.70 Arbeta med Geo Om det finns Information i klippbordet kan denna klistras in i ett numeriskt fönster. Peka på den cell där inklistringen ska börja (peka vid sidan av texten i cellen). klickar sedan på knappen eller väljer Redigera | Klistra in. Om källinformationen innehåller data för fler celler kommer innehållet i celler till höger om och nedanför den aktiva cellen att ersättas. Om antalet rader i källinformationen är fler än vad som finns från den aktiva raden till sista raden kommer överskjutande rader automatiskt att skapas. Om däremot antalet kolumner inte räcker till kommer inte all data att klistras in. Väljer man Redigera | Infoga post kommer nya rader att skjutas in före den aktuella raden och informationen klistras in på dessa rader. Om man väljer en cell genom att peka på texten så att markören visas, kommer inklistrad data endast att hamna i den aktuella cellen. Klipp ut När man klipper ut kopieras markerade information till klippbordet och därefter raderas den. Detta kan endast göras för hela rader i ett inmatningsfönster. Markera de aktuella raderna och välj Redigera | Klipp ut eller klicka på knappen . Radera För att bort information ur ett inmatningsfönster markerar man först önskade celler och väljer Redigera | Radera eller klickar på knappen . Har man markerat hela rader försvinner dessa helt. Spara vy som text Välj Vyer | Spara vy som | Fältavgränsad text för att spara innehållet i en inmatningsvy till en vanlig textfil. Fältavskiljare: Här väljer du vilket tecken som skall skilja fälten åt i textfilen. Filnamn: Här väljer du ett namn på textfilen du skall skapa. Spara vy som MS Excel-fil Välj Vyer | Spara vy som | MS Excel-fil för att spara innehållet i en inmatningsvy till en Excel-fil om du vill göra egna beräkningar eller skicka data till personer som inte har Geo. Se även redigering i inmatningsvyer, kontroll av inmatning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.71 Geo 2.3.5.2 Redigering i numeriska vyer Sortering Innehållet i alla inmatningsvyer kan sorteras, välj Redigera | Sortera... för att öppna dialogen för sortering. Välj först vilket fält sorteringen ska baseras på, samt om värdena ska sorteras stigande eller fallande. Man kan även ange hur fälten ska tolkas, numeriskt eller alfanumeriskt. Förutom primärsorteringen kan även sekundära och tertiära villkor sättas upp om det finns lika värden som behöver skiljas åt. Sorteringsfält Listan visar de i inmatningsvyn aktuella kolumnrubrikerna. Välj kolumn för primärsortering och eventuellt för sekundär och tertiär. Alfabetisk sortering Jämförelse sker tecken för tecken från vänster till höger. Ex: 1,10,2. Numerisk sortering Jämförs numeriskt. Ex: 1, 2, 10. Sorteringsordning Välj om värdena ska sorteras i stigande eller fallande sekvens. Automatisk uppräkning av punktnummer I de dokument som innehåller punktnummer kan dessa räknas upp automatiskt för varje ny rad man lägger till. Välj Data | Uppräkna punktnummer automatiskt i menyn för det aktuella dokumentet. Så fort data matas in i något av de andra fälten på en ny rad skrivs punktnumret in automatiskt. Se även inmatningsvyer, sök och ändra. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.72 Arbeta med Geo 2.3.5.3 Sök/Modifiera Genom att välja Redigera | Sök och Ändra eller klicka på knappen när en inmatningsvy är aktiv får du fram Sök och ändra-dialogen. Med denna dialog kan man söka efter, markera/avmarkera samt ändra på fält. Den är användbar för att hitta fält med ett visst innehåll eller ändra på många fält på en gång. Sök och ändra i koordinatdokument Det är viktigt att komma ihåg att ändringar endast kan utföras på den del av ett dokument som visas i numeriska vyn, för koordinatfiler visas t.ex. varje linje i en egen vy. Vill man utföra operationer på en hel koordinatfil kan man istället använda funktionen Modifiera punkter. Man kan även välja Data | Explodera linjer för att skapa löspunkter av alla linjer i en koordinafil, därefter kan 'Sök och ändra' utföras på hela dokumentet. Välj sedan Redigera | Generera linjer för att återskapa linjerna igen (detta förutsätter att punktnumren i filen inte har modifierats eftersom dessa amvänds vid generering av linjer). De operationer som anges nedan går att utföra antingen på alla rader eller endast på markerade eller omarkerade rader i vyn. Sidan Sök / Markera Använd denna sida för att söka efter fält och för att markera rader med ett visst innehåll. Det går att kombinera operationer t ex för att markera rader med ett fält inom ett visst intervall (t ex genom att kombinera markera fält större än min samt avmarkera fält större än max). Befintlig markering tas inte bort innan operationen utförs, så om man vill avmarkera alla rader måste man klicka med musen i stansfönstret). Operationerna på denna sida ändrar aldrig på fältens innehåll, endast på markeringen eller markörens position. Operation · Sök nästa Placerar markören på nästa fält som uppfyller villkoret. · Sök föregående Placerar markören på föregående fält som uppfyller villkoret. · Markera Markerar de rader vars fält uppfyller villkoret. · Avmarkera Avmarkerar de rader vars fält uppfyller villkoret. · Växla markering Växlar markeringen på de rader vars fält uppfyller villkoret. Fält Fält som villkoret användas på. Ange även om fältet ska betraktas som text eller numerisk vid jämförelse. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.73 Geo Villkor Villkor som avgör vilka fält operationen ska tillämpas på. OBS Villkoren ger olika resultat för textfält resp numeriska fält. För textfält och villkoren Lika (=) samt Inte lika (<>) kan man använda jokertecken. Värde Värde för villkoret. Differens Vid numerisk jämförelse och med villkoren lika samt inte lika kan man här ange den noggrannhet som jämförelsen utförs med. T ex anses 100,1 vara lika med 100,2 om differensen är 0,1 eller större. Sidan Ändra Använd denna sida för ändra innehållet i fälten. Operation · Sätt Fältet sätts till angivet värdet. · Prefix Värdet läggs till i början av fältet. · Suffix Värdet läggs till i slutet av fältet. · Radera text Den första förekomsten av texten i Värde tas bort från fältet. · Addera Värdet läggs till befintligt värde i fältet. Ange negativt värde för subtraktion. · Multiplicera Värdet i fältet multipliceras med angivet värde. Ange -1 för teckenbyte. · Dividera Värdet i fältet divideras med angivet värde. · Omnumrera Första punkten i listan får det angivna värdet, sedan räknas efterföljande punkter upp med ett. Fält Fält som operationen utförs på. Värde Värde som anges för operationen. (se ovan). Se även numeriska vyer, redigering i numeriska vyer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.74 Arbeta med Geo © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.75 Geo 2.3.5.4 Kontrollstans/kontroll av inmatning Vid manuell inmatning (stansning) av data är det ofta lämpligt att kontrollera att man matat in rätt värden. Detta kallas i Geo för kontrollstansning, och sker genom att alla värden matas in ytterligare en gång. Kontrollstansning För att starta kontrollstans i en stansvy, välj Data | Kontrollstans från menyn efter att du stansat in data första gången. Samtliga celler i vyn blir då grå och de inmatade värdena syns inte. Du börjar nu stansa värden igen. Om det värde du matar in andra gången inte är samma som det första får du en fråga om du vill behålla det ursprungliga värdet eller ersätta det med det nya. I båda fallen anses värdet vara okontrollerat och cellen är fortfarande grå. Om du matar in samma värde blir cellen grön och värdet syns, värdet anses nu vara kontrollerat. För att ett värde skall vara kontrollerat krävs det alltså att man matar in samma värde i cellen två gånger i rad. Om du avbryter kontollstansningen med Data | Kontrollstans kommer du tillbaka till den vanliga stansläget, men kontrolldata finns kvar. De värden som du lägger till eller ändrar i den vanliga vyn kommer att markeras som okontrollerade om du går tillbaka till kontrollstansning. Obs! Om du stänger stansfönstret helt eller byter data i det, t.ex. genom att byta aktiv station i inmätningsdokument eller byta aktiv linje i ett koordinatdokument kommer kontrolldata att gå förlorad!. Tips: Det går att stansa och kontrollstansa samtidigt. Om du stansar in en ny rad längst ner i en stansvy i kontrolläge läggs data till i filen på vanligt sätt och cellerna markeras som okontrollerade i vyn. Stansa raden en gång till för att kontrollera. Se även: Numeriska vyer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.76 Arbeta med Geo 2.3.6 Trädvyer Trädvyer används för att visa hierarkiskt uppbyggda objektstrukturer. Ett objekt i strukturen visas som en nod i trädet. Olika symboler används för att visa objektets typ. Expandera noder Om ett objekt innehåller andra objekt visas detta med en speciell symbol, ett plustecken innebär att noden kan expanderas och ett minustecken innebär att noden är expanderad. Expanderbar nod. Klicka på plustecknet eller dubbelklicka på nodens text för att expandera en nod. Expanderad nod. Klicka på minustecknet eller dubbelklicka på nodens text för att kollapsa en nod. Redigera noder Genom att högerklicka på en nod visas en meny som innehåller specifika alternativ för objektet. Välj Egenskaper... för att redigera objektet i egenskapsdialogen. Se även fönster och vyer, grafiska vyer, numeriska vyer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.77 Geo Dialogvyer 2.3.7 En dialogvy är vy som innehåller ett antal fält och kontroller på samma sätt som i en dialog. Stationsdata för en inmätningsfil visas i en dialogvy. Redigering Fälten redigeras som i en dialog. Om man högerklickar i ett inmatningsfält visas en meny där man kan klistra in, kopiera, klippa ut samt radera text. Se även fönster och vyer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.78 Arbeta med Geo 2.3.8 Egenskapsdialoger Egenskaperna för objekt som visas i de olika vyerna kan redigeras i Egenskapsdialogen. Dialogen visas genom att man högerklickar på ett objekt och sedan väljer Egenskaper... Man behöver inte stänga dialogen efter att man har granskat eller redigerat egenskaperna, pekar man på ett nytt objekt kommer istället egenskaperna för det objektet att visas. Positionen för dialogen sparas för att den ska hamna på samma ställe som senast den var öppen. För många objekt är dialogen indelad i ett antal flikar. Exempel på egenskapsdialog. Tips! Använd knappen med frågetecknet för att visa hjälp om ett specifikt fält i dialogen. Se även Fönster och vyer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.79 Geo In- och utmatningsfönster 2.3.9 In- och utmatningsfönstret används dels för att visa resultat från olika funktioner och dels för att mata in värden till grafiska verktyg. Fönstret är indelat i ett antal olika flikar. Olika programdelar i Geo producerar utdata som hamnar i dessa flikar. System Här visas information om programversion, aktuellt projekt, vilka filer som öppnas mm. Grafik Utdata från alla grafiska verktyg hamnar under 'Grafik'. Här kan man även mata in data till verktygen eftersom det finns ett speciellt inmatningsfält i fönstret. I listan till vänster om fältet visas vilken typ av information som förväntas. Se även grafiska verktyg. Volymer Utdata från volymberäkning visas i fönstret. Modeller Här skrivs information om terrängmodeller, bl.a. när en modell skapas. Versionskontroll Om ett projekt är anslutet mot versionskontroll visas infromation om in- och utcheckning av filer mm i detta fönster. Kommunikation Vid läsning från instrument visas rådatainformation i fönstret. Nätutjämning Här visas data från nätberäkningar. Fönstret kan enkelt visas eller gömmas genom att man klickar på knappen eller väljer Vyer | In- och utmatningsfönster. Fönstret är dockningsbart, vilket innebär att det kan 'snäppas' fast mot en kant. När Geo stängs sparas läget för fönstret så att det hamnar på samma plats och får samma storlek nästa gång Geo startas. Se även fönster, vyer och verktygsfält, grafiska verktyg. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.80 Arbeta med Geo 2.3.10 Textredigering Geo kan öppna och redigera vanliga textfiler, TXT. När du väljer en textfil i Öppna-dialogen visas textdokumentet i en editeringsvy, där du kan redigera texten på samma sätt som i t.ex. Windows Anteckningar. Vanliga funktioner som klipp ut, klistra in, kopiera och sök finns tillgängliga. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.81 Geo 2.4 Programinställningar Välj Redigera | Inställningar för att ändra programinställningarna. Mappar Programmapp Här anges i vilken katalog programmet är installerat. Kan inte ändras. Global mapp Anger i vilken mapp globala filer som t.ex. kodlistor, linjetypsfiler, symbolfiler och ritningsstämplar skall lagras. Läs mer om kodlistor, linjetypsfiler och symbolfiler under Kodlista nedan. Ritningsstämplar behandlas ytterligare i ritningar. Konfigurationsmapp Här anges i vilken mapp vissa konfigurationsfiler skall sparas, såsom rapportmallar och attributdefinitionsfiler. Här sparas även filen 'Geo.dir' som innehåller standardsökvägar till projekt, se nedan. Projektmappar Här kan du ange en standardsökväg för projekt på olika enheter. Sökvägen måste börja med ett '\' och innehålla ett jokertecken '*'. När du väljer att skapa ett nytt projekt kommer denna sökväg föreslås och du får tillfälle att byta ut '*' mot en text unik för projektet. Om t ex. följande rad skrivs in: "\pdoc\*\xyz" för enhet C: innebär det att projektfilnamnet "C:\pdoc\NYPROJEKTMAPP\xyz\project.cnf" kommer att föreslås. NYPROJEKTMAPP blir markerat för att lätt kunna skrivas över med det katalognamn du vill ha. Det finns en standardsökväg för varje enhet (C:, D: osv..) och du byter enhet i rullgardinslistan för att tala om för vilken enhet du vill ange standardsökväg. Den enhet som står aktiv i listan när inställningarna sparas kommer också föreslås när ett nytt projekt skapas. Sökvägarna sparas i filen 'Geo.dir' i konfigurationskatalogen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.82 Arbeta med Geo Kodlista Under denna flik anges aktiv kodlista, symbolfil och linjetypsfil. Kodlista: En punkts utseende och funktion styrs i Geo av dess kod. Data för koderna finns i kodlistor (cod-filer). Endast en kodlista är aktiv åt gången. Om du inte vill ha någon kodlista lämnas detta fält blankt. Geo levereras med standardkodlistan 'sbg.cod'. Symbolfil: Ange fil som innehåller det symbolbibliotek som du vill använda. Symboler kopplas till punktkoder genom kodlistan. Geo levereras med standardbiblioteket 'sbg.sym'. Linjetypsfil: Ange fil som innehåller de linjetyper som du vill använda. Linjetyper kopplas till punktkoder genom kodlistan. Geo levereras med standardbiblioteket 'sbg.glt'. Läs mer om Kodlistor, symboler och linjetyper. Vinklar Här ställer du in ur vinklar skall visas och anges i Geo. Detta påverkar inte hur data skrivs till fil. Vinkelsystem: Tre vinkelsystem finns fördefinierade: Gon (400 v e), Grader (360 v e) samt Radianer (2pi v e). Om du vill använda något annat system, t.ex. militära streck, anger du antal vinkelenheter per varv (6400 ve). Tips! Du kan använda '/' för att mata in vinklar som grader/minuter/sekunder i inmatningsfält. Skriv t.ex. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.83 Geo 59/06/47.5678 för att mata in 59d 6m 47.5678s Nollvinkel: Ange väderstreck för vinkeln 0. Positiv riktning: Ange om vinkelavläsningen ökar medurs eller moturs. Koordinater Ange namn på koordinataxlarna, namnet får vara ett tecken. För höjdaxeln kan även positiv riktning (upp eller ner) anges. Inställningarna påverkar inte hur data skrivs till fil. Format Koordinater: Ange antal decimaler som visas för koordinater samt ordningen på axlarna vid in- och utmatning. Dessa inställningar följs i inmatningsfönster, dialoger och utskrifter. Inställningarna påverkar inte hur data skrivs till fil. Vinklar: Ange antal decimaler som visas för vinklar samt om vinklar ska visas som decimaltal eller i (grader/ minuter/decimala sekunder). Det senare alternativet bör endast användas då vinklar anges i grader. Inställningarna påverkar inte hur data skrivs till fil. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.84 Arbeta med Geo Lat Long Ange hur koordinater i latitud och longitud skall anges och visas. Vinkelsystem anges på samma sätt som i Vinklar ovan. Ange hur många decimaler som skall visas och om vinklar ska visas som decimaltal, i (grader/minuter/decimala sekunder) eller i (grader/decimala minuter). De två senare alternativen bör endast användas då vinklar anges i grader. För latituder och longituder är 0-riktningen alltid ekvatorialplanet resp. Greenwich. Inställningarna påverkar inte hur data skrivs till fil. Inmätning Ange ordningen på mätdata samt enheter för tryck och temperatur vid in- och utmatning. Dessa inställningar följs i inmatningsfönster, dialoger och utskrifter. Inställningarna påverkar inte hur data skrivs till fil. Versionskontroll Versionskontroll är en tilläggsmodul till Geo som låter dig integrera programmet med Microsoft Visual SourceSafe, spara dina filer i en databas, spåra och följa alla ändringar och administrera vilken användare som för tillfället redigerar en viss fil Sökväg till databas: Om rutan [Använd standarddatabas] kommer den databas du tidigare angett i MS Visual SourceSafe © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.85 Geo användas, annars kan du mata in sökväg till en databas i fältet nedan. Om ingen databas anges kommer Geo att fråga efter den vid inloggning. Använd standard loginnamn: Kryssa i rutan om du vill att det användarnamn du tidigare angett i MS Visual SourceSafe skall användas, annars kommer Geo fråga efter användarnamn vid inloggning. Utskrift Här kan du välja viss tilläggsinformation som kommer att skrivas ut i sidhuvudet på numeriska dokument och rapporter. Fråga efter beskrivning vid utskrift: Med denna ruta ikryssad kommer Geo att fråga efter en valfri textrad när du skriver ut ett dokument. Texten kommer att skriva ut i huvudet på alla sidor. Skriv ut logotyp i sidhuvud: Med denna ruta ikryssad kommer en logotyp att skriva ut i sidhuvudet. Logotypen skall ligga i en emf-fil eller i en bitmapfil (bmp, jpg, pcx, tga, tif, gif, png), och filen måste ligga i katalogen för globala filer, se ovan. Skriv in namnet på den fil du vill använda eller tryck [...] för att bläddra. Skriv ut utan färg eller gråtoner: Välj detta alternativ för att få utskrifter som endast innehåller svart och vitt, och har en bättre kontrast för t. ex. fax eller liknande. Attribut Attributdefinitionsfil: Här väljer du aktiv attributdefinitionsfil. Detta påverkar vilka valfria attribut du kan skapa och redigera för olika objekttyper. Om du vill göra egna attributdefinitioner bör du göra en kopia av attributdefinitionsfilen och spara med ett annat namn, eftersom standard.atr skrivs över när du installerar om Geo. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.86 Arbeta med Geo Öppna filnamnsattribut med: Attribut med formatet filnamn kan öppnas med en knapptryckning i attributobjektets egenskapsdialog. Här väljer du om filen skall öppnas med Geo eller det program som Windows föreslår. Attributhantering beskrivs mer i avsnittet Valfria attribut. AutoCAD-kataloger AutoCAD använder stödfiler för att visa informationen i en dwg-fil (eller dxf). Med stödfiler menas filer för teckensnitt, linjestilar, rastreringar m.m. Till teckensnitt och linjestilar används .shx-filer och till rastreringar .pat-filer. Vilka stödfiler som behövs står i dwg-filen. Om AutoCAD inte hittar tillhörande stödfiler kommer visningen av filen inte att bli exakt så som konstruktören av filen såg den. Teckensnitt byts t.ex ut mot ett liknande och linjestilar kommer att visas i enklare utformning. Var AutoCAD ska leta efter stödfiler kan man ställa in. På samma sätt fungerar det i Geo när en AutoCAD-ritning öppnas och visas på skärmen. Man kan även i Geo ställa in var programmet ska leta efter de AutoCAD-stödfiler som en dwg-fil är skapade med. De stödfiler som Geo inte hittar vid inläsningar av en .dwg- eller .dxf-fil visas i utmatningsfönstret i Geo. Exempel: Hittar inte AutoCAD-stödfilen: ISO.shx Hittar inte AutoCAD-stödfilen: ltypeshp.shx AutoCAD-kataloger (för .shx, .pat m.fl.) Ange en eller flera sökvägar till stödfiler. Har man AutoCAD installerat anger man med fördel samma sökvägar här som man har i AutoCAD. Har man inte AutoCAD kan man ange eventuella andra källkataloger för stödfilerna. Sök efter filer i globalkatalogen om de inte återfinns i AutoCAD-katalogerna Här kan man styra Geo till att alltid leta efter stödfiler till AutoCAD-ritningar i den valda globalkatalogen i Geo. Hittas filen i en av AutoCAD-katalogerna är det den filen som används. Se även: Projektinställningar, Transformationer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.87 Geo 2.5 Valfria attribut Vissa fil- och objekttyper i Geo kan kompletteras med valfria attribut. Detta innebär att du som användare kan lägga till ytterligare lagringsfält för objekttypen, utöver dom som är standard. Om du t.ex. mäter mycket brunnar kan du komplettera inmätnings- och koordinatformatet med ett fält för brunnsdjup för att kunna ange detta i fält och spara värdet tillsammans med dina koordinater. Attributets värde kan sen skrivas ut tillsammans med datalistor och grafik, samt användas med funktioner som Sök och ändra och Modifiera punkter. Attributen definierar du i en attributdefinitionsfil, och denna kan t.ex. vara gemensam inom ett företag eller grupp. Vilken attributdefinitionsfil som för tillfället är aktiv väljer du i Programinställningar, filen skall ligga i globalkatalogen. Om du vill skapa en egen attributdefinitionsfil gör du enklast en kopia på standard.atr, ger den ett annat namn och redigerar den sen som du vill ha den. Standard.atr skrivs över vid installation av nya Geo-versioner. För närvarande kan attribut hanteras i inmätningsdokument och koordinatdokument samt i ledningsprofiler. Attributen flyttas automatiskt över vid koordinatberäkning. Attributdefinitionsfilen Här kopplar definierar du attribut för olika objekttyper. I trädvyn till vänster listas de objekt du kan knyta attribut till, för närvarande fungerar attributhanteringen för "PxyPoint" (punkt i koordinatfil) och "InmRecord" (mätdatapost i inmätningsfil). I inmatningsdelen anger du typ, värdelistor och presentationsinställningar för attributet. Attributtyp Här ger du attributtypen en kort identifikation. Det är denna identifikation som sparas tillsammans med värdet i fil och som du anger i fält för att ge attributet värde. Beroende på vilket instrument du använder kan det vara lämpligt att ge typen en numerisk identifikation för lättare inmatning i instrumentet. Beskrivning Här kan du ge attributtypen en längre beskrivning. denna kan variera mellan olika Geo-installationer, t.ex. vid översättning av attributdefinitionsfilen. Format En attributtyp kan ha olika format, beroende på vad det är för typ av data du vill ange. Inmatningsfält och textformatering anpassas till den valda typen, t.ex. så kan ett attribut av typen datum / tid redigeras genom att ett datum klickas fram i en almanacka. Följande format finns tillgängliga. Text Heltal Flyttal Datum / tid Alternativ Exponentiellt Filnamn Värdet kan innehålla valfri text. Värdet skall vara ett heltal. Värdet är ett flyttal på formen 1,234 Värdet är en tidsangivelse med datum och klockslag. Värdet är ett av ett antal tillgängliga alternativ. Samma som flyttal, men på formen 1,234e-4. Lämpligt för mycket små eller stora tal. Värdet är ett filnamn eller en webbadress. Geo har speciella funktioner för att visa eller © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.88 Arbeta med Geo öppna filer angivna på detta vis. Webbadresser måste börja med "http://" Vidd Här anger du bredden på kolumnen för attributet i inmatningsvyn i antal tecken. Maxvärde, Minvärde, Enhet Dessa fält används för närvarande inte, utan är tänkta för framtida utveckling. Statusvärden Om formatet är 4 = Alternativ så anger du de alternativ som skall gå att välja på här, separerat med komma, t.ex. "röd,grön,gul". I fält anges värdet av uppräkningsbara attribut med sitt ordningsnummer med 0 som första alternativ. T.ex. skall du alltså ange "0" för röd och "2" för gul. Kolumn Bocka i alternativet om du vill att attributtypen skall ha en egen kolumn i inmatningsvyn, se även redigering nedan. Attributens kolumner läggs till efter standardkolumnerna. Grafik Bocka för alternativet om du vill att attributtexten skall skrivas ut som en punkttext i det grafiska fönstret och på ritningar. OBS! Här väljer du bara vilka attribut som skall gå att visa. Du slår av och på visning av dom attribut som är förbockade här i Grafiska dokumentegenskaper. Storlek Teckenstorlek för grafisk utritning. Justering Textplacering för grafisk utritning. Penna Penna/färg för grafisk utritning. Redigering av attribut Endast attributtyper som finns i den aktiva attributdefinitionsfilen kan redigeras. Om du fått en fil som innehåller andra attribut syns dessa i trädvyn, men kan inte redigeras. Redigering i den numeriska vyn Om du i attributdefinitionsfilen angett att attributtypen skall ha en egen kolumn kan du redigera värdet direkt i inmatningsvyn för filen. Hur imatningsfältet ser ut beror på vilket format attributet har. Exempel på inmatningsfält för attribut. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.89 Geo Text Heltal Flyttal Datum / tid Klicka på den stora neråtpilen för att välja ett datum ur almanackan. De små pilarna kan användas för att öka eller minska värdet för den markerade enheten. (dag, timme etc.) Alternativ Välj ett av alternativen i listan. Inget annat värde kan anges. Exponentiellt Filnamn Skriv in ett filnamn eller klicka på neråtpilen för att välja en fil i Öppnadialogen. Redigering i egenskapsdialogen För att redigera attributen för ett objekt väljer man att visa egenskaperna för objektet, antingen genom att högerklicka på objektet i trädvyn och välja egenskaper, eller genom att markera objektet i grafiken, högerklicka och välja egenskaper. I fliken 'Attribut' visas de attribut som definierats för objektet. · Klicka på knappen [Lägg till] för att lägga till nya attribut. I dialogen som visas väljer man attributtyp och värde för attributet. Imatningsfältet för värdet varierar i utseende på samma sätt som i inmatningsvyn, se ovan. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.90 Arbeta med Geo · Välj [Ändra] för att redigera ett attributvärde. · Välj [Ta bort] för att radera det markerade attributet i listan. · Välj [Öppna] för att öppna filen med det program som är registrerat i windows för filtypen. Gäller endast om attributet är av filnamnsformat, och värdet är ett giltigt filnamn eller webbadress. Attributvyn Om du har attribut av formatet Filnamn visas dessa automatiskt i attributvyn när objektet markeras i en trädvy eller det grafiska fönstret. Du visar och gömmer attributvyn med knappen i verktygsraden eller i menyn under <Vyer / Attributvy>. De filer som kan visas automatiskt är bilder (jpg, tif, bmp, pcx, tga, png), ljud- och filmklipp (mp3, wav, mid, midi, mpg, mpeg, avi) och webbdokument (htm, html, dhtml, shtml, php, asp). Markera punkten i grafiken eller i trädet... ...och bilden i filen visas i attributfönstret Om det finns flera attributtyper med format filnamn kopplat till samma objekttyp (t.ex. koordinatpunkt) så väljer du vilken av dessa attributtyper som skall visas genom att klicka på knappen i nederkant av attributvyn. Se även: Koordinatfiler, Inmätningsfiler, Grafiska dokumentegenskaper, Programinställningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 2.91 Geo 3 Koordinathantering 3.1 Allmänt om koordinathantering Vid all koordinathantering används någon typ av koordinatfil. Den tidigare vanligaste typen, PXY-filen, har ersatts av ett nytt filformat, GEO-filen. Denna nya filtyp är mer flexibel, innehåller en punkt- och linjestruktur som är helt oberoende av punktnumrering och stödjer valfria attribut till punkter och linjer. PXY-filen stöds fortfarande av Geo 12 för bakåtkompabilitet och för att underlätta kommunikation med andra program. Kapitlet är indelat i följande avsnitt. Koordinatsystem Allmänt om koordinatsystem Global Transformation Koordinatfiler Allmänt om koordinatfiler Omnumrera punkter Ta bort dublettpunkter Medelvärdespunkter Modifiera punkter Punktfilter Skifta XYZ Parallella linjer Extrahera punkter Extakt med polygon Ortogonal transformation Ortogonal transformation 3D Korrigera höjder för geoidseparation Skapa terrängmodell Latitud/Longitud-filer Polygonpunkter Transformation Specialfunktioner Jämförelse av filer Översätt koder Skapa koordinatraster Pålavskärning Kodlistor, symboler, linjetyper © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.92 Koordinathantering 3.2 Koordinatsystem 3.2.1 Allmänt om koordinatsystem Geo hanterar koordinater i flera olika koordinatsystem. Geocentriska koordinater (XYZ), Longitud och latitud, projicerade koordinater i en känd projektion eller helt lokala koordinater. För att räkna om mellan olika koordinatsystem finns funktionerna Transformation och Global transformation. Globala koordinatsystem Med globala koordinatsystem menas koordinatsystem som är väl definierade gentemot jordklotet. Koordinater i globala system kan anges på flera olika sätt, och omräkning mellan dessa kan göras med Global transformation. Geocentriska koordinater (Kartesiska) Här anges en punkts koordinater som X, Y och Z i ett rätvinkligt högerhandssystem med origo i jordens centrum, Z-axeln är den samma som jordens rotationsaxel med positiv riktning genom nordpolen, Xaxeln genom Greenwich-meridianen och Y-axeln vinkelrät mot de båda andra. Olika system kan ha olika definitioner av jordens centrum och rotationsaxel, t.ex. så skiljer jordcentrum c:a 600 m mellan WGS 84 och RT90. Latitud och longitud (Geografiska koordinater) Här anges en koordinat som två vinklar och en höjd över en referensellipsoid. Ellipsoiden har samma centrum som det geocentriska koordinatsystemet, och storlek och tillplattning väljs så att ellipsoiden så väl som möjligt överensstämmer med Geoiden. Geoiden är den ostörda medelhavsytan och dess tänkta förlängning över landområden, d.v.s. en yta som avbildar jordens tyngdkraftsfält på så sätt att tyngdkraftspotentialen över hela geoiden är den samma som vid den ostörda havsytan. Tyngdkraftsfältet, och därmed geoiden är oregelbundet varför olika ellipsoider väljs i olika delar av världen för att få en så bra lokal överensstämmelse som möjligt. I Sverige används ellipsoiden Bessel 1841. Longituden är vinkeln längs ekvatiorialplanet från Greenwich till den sökta punkten och latituden är den vinkel med vilken en linje vinkelrät mot ellipsoidytan som går genom punkten skär ekvatorialplanet. Ellipsoidhöjden är punktens höjd över ellipsoidytan, och skiljer sig från höjd över geoiden, som fås vid t.ex. avvägning. Skillnaden mellan Geoid och ellipsoid kallas Geoidhöjd, och varierar i Sverige mellan -10 och +10 m. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.93 Geo Figuren nedan illustrerar sambandet mellan kartesiska och geografiska koordinater. Projicerade koordinater Projicerade koordinatsystem är en avbildning av punkter på ellipsoiden på en plan yta. Eftersom den yta man vill avbilda är buktig blir avbildningen aldrig felfri, därför används olika projektioner i olika delar av världen. I Sverige används Gauss-Krügers projektion. Detta är en transversal Mercator som är vinkelriktig och har en längdriktig nord-sydlig linje, medelmeridianen. Projektionen fås genom att kartplanet läggs som en cylinder runt ellipsoiden och ligger an längs medelmeridianen (se bild). Koordinaterna projiceras sedan ut på kartplanet. När ett rutnät av latituder och longituder projiceras (se bild) syns tydligt att endast medelmeridianen avbildas rätt. Projektionsfelen är minst närmast medelmeridianen, varför denna projektion lämpar sig väl för långsträckta länder som Sverige. I bilden nedan har linjer med 10 graders intervall avbildats. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.94 Koordinathantering I RT 90 används sex olika medelmeridianer för olika delar av landet, med 2.5 gon mellan dem. Meridianen 0 Gon går igenom Stockholms gamla observatorium och meridianen 2.5 Gon Väst används för rikstäckande karteringar. Plankoordinater anges som X (positivt norrut med utgångspunkt vid ekvatorn) och Y (positivt västerut med utgångspunkt vid medelmeridianen). och detta kalls för fullständiga koordinater. Dessa justeras ofta med ett tillägg i X och Y och tillägget skall anges tillsammans med koordinatsystemet i antal 100 000 som skall läggas till en given koordinat för att få den fullständiga koordinaten. Om t.ex. koordinatsystemet anges som RT 90 2.5 Gon V 60:-15 innebär detta att 6 000 000 skall läggas till X och 1 500 000 skall dras ifrån Y för att få en fullständig koordinat (RT 90 2.5 Gon V 0:0). X-tillägget syftar oftast till att få färre siffror i koordinaten. Y-tillägget är ofta negativt för att slippa hantera negativa koordinater väster om medelmeridianen, vilken annars skulle ha Y = 0. Lokala Koordinatsystem Utöver globalt definierade system använd ofta helt lokala koordinatsystem, t.ex. byggplatsnät. Dessa täcker mindre områden och därför tas ingen hänsyn till projektionsfel och jordkrökning. För att omvandla mellan lokala system eller mellan ett lokalt system används oftast en Helmerttransformation, se Transformation. Vissa äldre projicerade system som t.ex. ST 74 innehåller vridningar och fel vilket gör det lämpligt att behandla dem som lokala vid t.ex. GPS-mätningar. Se även: Global transformation, Transformationer, HMK-Ge:S, HMK-Ge:GPS, Projekt Inställningar, Välja koordinatsystem © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.95 Geo Välja koordinatsystem 3.2.2 Geo hanterar koordinater i flera olika koordinatsystem. Geocentriska koordinater (XYZ), Longitud och latitud, projicerade koordinater i en känd projektion eller helt lokala koordinater. För att räkna om mellan olika koordinatsystem finns funktionerna Transformation och Global transformation. Koordinatsystemet används av funktionerna Projektionskorrektion av inmätning och Import av GPSbaslinje till nätutjämning. Det går även att öppna en llc-fil och transformera till geo-format och tvärtom. Om man inte tänker använda någon av dessa funktioner behöver inget koordinatsystem anges. Vissa lokaliseringsfiler och koordinatsystem finns fördefinierade, och filer för dessa (.lok, .gtr, .csd, .grd) kan laddas ned från www.sbg.se/Hämta filer. Nedladdade filer ska lagras i Geo:s globalmapp. Hur man väljer koordinatsystem För att longitud och latitud ska kunna visas eller för att man ska kunna transformera om dem till en .geo fil, krävs det att man har definierat ett koordinatsystem för projektet. Detta görs från fliken Inställningar i projektvyn. Wizarden (guiden) för koordinatsystemsinställningar gör det möjligt att välja eller skapa en lokaliseringsfil, .lok, som innehåller alla parametrar och inställningar, t.ex. geodetiskt datum, kartprojektion och lokal transformation. Filen sparas i projektet men det är möjligt att återanvända lokaliseringen i andra projekt. Klicka på för att öppna en dialog med inställningar för koordinatsystem. Välja ett fördefinierat koordinatsystem Använd detta om det finns ett fördefinierat koordinatsystem som passar. Lokaliseringen väljs då till det aktuella projektet. Fördefinierade koordinatsystem kan man kopiera från den globala mappen till projektmappen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.96 Koordinathantering Välj ett koordinatsystem och klicka Nästa. Geo föreslår ett unikt namn på lokaliseringen som baseras på datum och tid då det skapades. Ändra eventuellt namnet på lokaliseringen. En textrapport med valda parametrar för koordinatsystemet kan sparas. Slutför valet av koordinatsystem genom att trycka på knappen [Avsluta]. Angivet koordinatsystem gäller nu för det aktuella projektet. Välja en existerande lokalisering Detta alternativ används när man redan har en lokalisering (.lok-fil) sparad. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.97 Geo Listan ovan visar tidigare använda lokaliseringar, i såväl det aktuella projektet som i andra. Välj lämplig fil. På följande sida i dialogen visas namnet på den nya .lok-filen, se ovan. I detta fall kopieras .lok-filen till projektet, därmed påverkas inte originalfilen av eventuell redigering. Skapa en lokalisering från mätta punkter Detta används för att skapa en lokal transformation inom ett visst område. Om man t.ex. har använt GeoPad och mätt kända punkter för att få longitud och latitud kan Geo anpassa dessa koordinater till de kända punkterna. Det finns tre sätt att skapa koordinatsystem från mätta punkter. Ett fördefinierat baskoordinatsystem använder parametrarna från det fördefinierade systemet och passar in punkterna med en lokal transformation. Om koordinatsystemet skapas automatiskt blir det mindre noggrant, eftersom Geo då använder punkter från transformationen för att skapa en medel TM zon. Ingen global höjdtransformation används heller. Ett tredje sätt att skapa en lokalisering är att sätta detaljerade parametrar för koordinatsystemet, dvs geodetiskt datum, global höjdtransformation, kartprojektion och transformationsmetod. I samtliga fall behöver en .llc fil anges. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.98 Koordinathantering Punkter från .llc-filen kommer att jämföras med punkter med samma punktnummer som finns i filer angivna under filer med kända punkter. Beroende på antalet punkter och hur många punkter som har höjdkoordinater föreslås en lämplig transformation. Geo rapporterar hur många punkter i plan och i höjd som har hittats. Här visas differenserna i plan. Om det är möjligt att transformera i höjd, får man fram höjddifferenserna när man väljer Nästa>. Om någon av punkterna orsakar stora fel i transformationen kan man klicka på raden för att avmarkera denna från beräkningen. Efter detta kommer man till dialogen där man får förslag på namn på lokaliseringen som ovan. När ett koordinatsystem har blivit valt, visas parametrarna i fliken Inställningar i projektvyn. Om någon © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.99 Geo lokal transformation har blivit vald visas den också, t.ex. 2D Helmert + lutande plan. Visa / Redigera parametrar manuellt På förstasidan i dialogen med inställningar för koordinatsystem, kan man välja Visa / redigera parametrar manuellt. På de följande sidorna är det möjligt att visa och redigera aktuella parametrar för geodetiskt datum, global höjdtransformation, kartprojektion och lokal transformation. Geodetiskt datum Eftersom olika system kan ha olika definitioner av jordens centrum och rotationsaxel (geodetiskt datum), så måste en transformation mellan GPS:ens system (WGS 84) och det lokala systemet anges. Parametrarna beskriver förhållandet mellan ellipsoidernas centrum och orientering, vilka lagras i en .gtrfil. Klicka på [Visa / Redigera detaljer] för att visa detaljer för aktuellt geodetiskt datum. För att ändra geodetiskt datum, välj [Kopiera från mall] och välj lämplig .gtr fil. Om man vill spara ändringarna för att kunna använda mallen senare, klickar man på [Spara aktiv som mall]. Annars sparas parametrarna endast i .lok-filen. Man måste även ange om parametrarna är definierade till eller från lokalt system. Samtliga förinstallerade .gtr-filer är definierade till lokalt system. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.100 Koordinathantering Under www.sbg.se/Hämta filer finns färdiga .gtr-filer att ladda ned. None.gtr Sweref99_TM. gtr Ingen transformation. Kan användas där kartprojektionen appliceras direkt i WGS 84 eller GRS 80, t.ex. UTM-projektioner och SWEREF 99 TM. Wgs2rt.gtr Omräkning från WGS 84 (SCANDOC 87) till RT 90. Parametrarna är hämtade ur HMK Ge:GPS, första utgåvan, och användes tidigare vid omräkning av GPS-mätta punkter till svenskt system. Omräkning från SWEREF 93 till RT 90. Parametrarna är hämtade ur HMK Ge:GPS, Sweref93_RT90. andra utgåvan, och ersatte föregångaren SCANDOC 87. Numera ersatt av SWEREF gtr 99. Sweref99_RT90. Omräkning från SWEREF 99 till RT 90. Parametrarna är hämtade ur HMK Ge:GPS, tredje utgåvan, och ersätter tidigare SWEREF 93. gtr OBS! Det finns alltså tre olika samband som används vid GPS-mätningar, och mellan sambanden skiljer sig koordinaterna med upp till en meter. Var noga med att kontrollera om koordinater du fått för utgångspunkter är i SWEREF 99, SWEREF 93 eller WGS 84 (SCANDIC 87). · När man väljer [Visa / Redigera detaljer], får man upp följande dialog. Parametrarna initieras till det system som eventuellt var valt innan, vilket kan utnyttjas för att skapa liknande system. I dialogen ovan kan man redigera parametrar för den geocentriska 3D-helmert transformationen som ska göras. § Beskrivning Ange valfri text på denna rad. Texten bör vara en beskrivning av transformationssambandet. Texten kommer att skrivas ut i t.ex. rapporter. § Rotation Ange rotationen runt geocentriska X-, Y- och Z-axlar mellan systemen. Eftersom rotationerna är mycket små, används enheterna mikroradianer eller bågsekunder. Ange vilket. § Translation Ange geocentrisk förflyttning mellan systemen. § Skala Ange en skalförändring mellan systemen i ppm (miljondelar). 0 ppm ger samma skala. Global höjdtransformation Här väljer man hur höjder ska transformeras från det globala till det lokala systemet. Välj om höjden ska beräknas som höjd över lokal ellipsoid eller om en geoidmodell, .grd, ska användas. Om en geoidmodell används hämtas de aktuella värdena från .grd-filen i den globala mappen. Lokaliseringsfilen, .lok, innehåller parametrar för allt utom geoidmodellen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.101 Geo · Transformera till höjd över lokal ellipsoid Höjden över ellipsoiden i GPS:ens koordinatsystem (WGS 84) transformeras till höjden över ellipsoiden i det lokala systemet. Denna höjdtransformation använder parametrar från valet av geodetiskt datum, .gtr-filen. · Använd geoidmodell Om man väljer en .grd-fil transformeras höjden över ellipsoiden i GPS:ens koordinatsystem (WGS 84) direkt till höjd över geoiden i det lokala höjdsystemet (höjd över geoiden fås vid avvägning till exempel). Det går att använda valfria geoidmodeller i GRAVSOFT .grd-format. Ett antal geoidmodeller går att ladda ned från www.sbg.se/Hämta filer. Kartprojektion Kartprojektionen innehåller parametrar som beskriver projektionen av koordinater i longitud och latitud på den lokala ellipsoiden till det lokala kartplanet. Klicka på [Visa / Redigera detaljer] för att se aktuella parametrar. De vanligaste koordinatsystemen finns att ladda ned från www.sbg.se/Hämta filer. Nedladdade .csd-filer ska sparas i Geos globalmapp. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.102 Koordinathantering Klicka på [Kopiera från mall] för att hämta en .csd-fil med fördefinierade parametrar. Om man gör några ändringar av ovanstående parametrar används dessa i lokaliseringsfilen,.lok. Om man istället väljer [Spara aktiv som mall], skapas en ny .csd-fil. Om man tidigare valt något koordinatsystem, kommer parametrarna att kopieras från det tidigare valda systemet, vilket kan utnyttjas för att skapa liknande system. För att t.ex. skapa RT 90 0 Gon 65:-1, välj RT 90 0 Gon 0:0 (fördefinierat), välj Visa / Redigera detaljer och ändra Falsk Nord och Falsk Öst. Falsk Nord syftar oftast till att få färre siffror i koordinaten. Falsk Öst anges för att slippa hantera negativa koordinater väster om medelmeridianen. Bland de av SBG fördefinerade systemen för SWEREF behöver Falsk Nord och Falsk Öst aldrig ändras. · Namn Här anger man valfritt namn på koordinatsystemet, t.ex. "RT 90 0 gon 65:-1". · Projektionsmetod Här anger man vilken projektionsmetod som ska användas. För RT 90 och UTM gäller Gauss-Krüger. · Projektionsskala Skala för projektionen. Normalt 1 för RT 90 och 0,9996 för UTM. · Referensellipsoid För RT 90 används Bessel 1841, medan valet av referensellipsoid varierar för UTM. · Falsk Nord Tillägg till den verkliga nordkoordinaten. I RT 90 anges Falsk Nord vanligen med 0 eller med ett negativt värde på omkring 6 - 7 miljoner. · Falsk Öst Tillägg till den verkliga östkoordinaten. I RT 90 anges Falsk Öst vanligen med ett positivt värde på några hundra tusen eller 1,5 miljoner. · Central-longitud Longitud för projektets centralpunkt, dvs. centralmeridian för projektionen. Vid Transversell Mercatorprojektion benämns projektionssystemen ofta efter sin medelmeridian. I Sverige benämns av historiska skäl meridian 18°03'29.8'' öster om Greenwich, som meridian 0 gon i rikets system. Väljer man att använda en förvald kartprojektion kan även värdet på centrallongituden ändras, för RT 90 2,5 gon V 0:0 används t.ex. meridian 15°48'29.8''. · Central-latitud Latitud för projektets centralpunkt. Lokal transformation Utöver globalt definierade system används ofta helt lokala koordinatsystem, t.ex. byggplatsnät. Dessa täcker mindre områden och därför tas ingen hänsyn till projektionsfel och jordkrökning. För att omvandla mellan lokala system används oftast en Helmerttransformation, se Transformation. Även vissa äldre projicerade system som t.ex. ST 74 innehåller vridningar och fel som gör det lämpligt att behandla dem som lokala vid t.ex. GPS-mätningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.103 Geo Vanligtvis skapar man ett lokalt transformationssamband Funktion | Transformation, i form av en .tpf-fil som man sedan väljer in här. För ytterligare information om transformation, se Transformation. Om en lokal transformation används visas transformationsmetoden här. Genom att välja [Rensa] är det möjligt att radera inställningarna för transformationsparametrarna, men kontrollera först att en mall har sparats. Mallarna har formatet .tpf. De har därmed samma filformat som alla lokala transformationer i Geo, till exempel för bakgrundsbilder och transformationer som beräknas under Funktion | Transformation. Klicka på [Kopiera från mall] för att hämta en .tpf-fil med fördefinierade parametrar. Om man gör några ändringar på parametrarna används dessa i lokaliseringsfilen, .lok. Om man istället väljer [Spara aktiv som mall], skapas en ny .lok-fil. Importera lokalisering från tredjepartstillverkare Om man vid inmätning haft ett koordinatsystem aktivt i instumentet, kan man bocka i Importera lokalisering från tredjepartstillverkare och på så sätt överföra lokaliseringsfilen till Geo. I dialogen visas valbara format och en kort beskrivning med importen av koordinatsystemet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.104 Koordinathantering Välj format. Än så länge är endast .DC-format möjliga att importera. · Sätt som aktiv lokalisering? Bockar man i [Sätt som aktiv lokalisering] och väljer [Finish] får man välja en .DC-fil med koordinatsystemsinställningar. Koordinatystemet kommer att sättas som aktivt i projektet och man kommer till dialogen där man får spara lokaliseringsfilen (.lok). Vill man endast överföra koordinatsystemet till aktivt projekt i Geo, men inte sätta lokaliseringsfilen som aktiv i projektet, tar man bort bocken. · Avancerat läge? Bockar man i [Avancerat läge] visas dialogen med uppgifter om lokaliseringen, som hämtats från DC-filen (tredjepartstillverkaren). Om man manuellt vill skapa en lokaliseringsfil kan man hämta uppgifter från denna sida. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.105 Geo Med hjälp av parametrarna ovan kan användaren skapa en egen .lok-fil. Notera att .DC innehåller parametrar för ellipsoid, men om Geo känner igen dessa skrivs även namnet på ellipsoiden Om parametrarna t.ex. beskriver en WGS 84 ellipsoid, så blir det WGS 84 i .lok-filen. Om .DC-filen innehåller information om flera ellipsoider t.ex, visas en sk combobox. I dialogen ovan ser man t.ex. att .DC-filen innehåller minst fyra olika ellipsoider. Klicka [OK] för att välja namn och plats för .lokfilen. Sammanfattning koordinatsystemsinställningar: Med koordinatsystemsinställningarna kan man direkt transformera mellan GPS-koordinater i latitud och longitud (geografiska koordinater) och lokala koordinatsystem. Olika system har olika definitioner av jordens centrum och jordens rotationsaxlar (geodetiskt datum). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.106 Koordinathantering Global rotation och translation . Med en gtr-fil (som beskriver GPS:ens koordinatsyste m i förhållande till ett lokalt system med avseende på ellipsoidernas centrum och orientering) kan man transformera från GPS:ens koordinatsyste m WGS 84 till ett lokalt system, eller tvärtom. Global höjdtransformation. Höjden kan transformeras mellan globalt och lokalt system antingen med en grd-fil eller med parametrar i en gtr-fil. Med gtr-fil erhålls höjd över den lokala ellipsoiden. Med grd-fil erhålls höjd över geoiden. Kartprojektion. Med parametrar i en csd-fil projiceras geografiska koordinater på den lokala ellipsoiden till det lokala kartplanet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.107 Geo Lokal transformation . Med en tpf-fil kan man transformera koordinater till ett lokalt system, t.ex. ett byggplatsnät. Se även: Global transformation, Transformationer, HMK-Ge:S, HMK-Ge:GPS, Inställningar i projektet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.108 Koordinathantering 3.2.3 Global transformation För omräkning av koordinater inom eller mellan två globala koordinatsystem välj Funktioner | Global transformation. Man får då upp nedanstående dialog. Om man tidigare har använt funktionen, kommer de val som man då gjorde för den globala transformationen att vara förvalda. Dialogen är uppdelad i Koordinatsystem 1 och Koordinatsystem 2. Man kan räkna mellan projicerade, geografiska eller kartesiska koordinater i de båda systemen. Klicka i "Jag har" respektive "Jag vill ha" beroende på vilken beräkning som ska utföras. Koordinatsystem 1 Ange vilken typ av koordinater som du har eller vill ha; Lokal Kartprojektion (X, Y, Z), Geografiska koordinater (Longitud, Latitud) eller Geocentriska kartesiska koordinater (X, Y, Z). Om man anger en csd-fil under Koordinatsystem 1 visas de valda parametrarna under Kartprojektion. Koordinatsystem 2 Här kan du göra samma val som under Koordinatsystem 1. Om man väljer en csd-fil, visas tillhörande parameterar under Kartprojektion. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.109 Geo Kartprojektion (X,Y,Z lokalt) Markera "Jag har" eller "Jag vill ha" om du har eller vill ha lokala projicerade koordinater i X, Y och Z. En csd-fil innehåller parametrar som beskriver projektionen av koordinater i longitud och latitud på den lokala ellipsoiden till det lokala kartplanet. Användaren kan välja en fördefinerad csd-fil eller skapa ett eget samband, med knapparna [Nytt] eller [Redigera]. Läs mer om kartprojektion och olika inställningar i Inställningar i projektet. · Nytt Skapar ett nytt koordinatsystem. · Redigera För att redigera ett befintligt samband, klicka på [Redigera]. Det tidigare valda systemets samband kommer då att visas, vilket kan utnyttjas för att skapa liknande system. o Projektionsmetod Den projektionsmetod som används. För RT 90 och UTM gäller GaussKrüger. o Projektionsskala Skala för projektionen. Normalt 1 för RT 90 och 0,9996 för UTM. o Referensellipsoid För RT 90 används Bessel 1841, medan valet av referensellipsoid varierar för UTM. o Falsk Nord Tillägg till den verkliga nordkoordinaten. I RT90 anges Falsk Nord vanligen med 0 eller med ett negativt värde på omkring 6 - 7 miljoner. o Falsk Öst Tillägg till den verkliga östkoordinaten. I RT90 anges Falsk Öst vanligen med ett positivt värde på några hundra tusen eller 1,5 miljoner. Anges för att slippa hantera negativa koordinater väster om medelmeridianen. o Central-longitud Longitud för projektets centralpunkt, dvs. centralmeridian för projektionen. Vid transversell Mercatorprojektion benämns projektionssystemen ofta efter sin medelmeridian. I Sverige benämns av historiska skäl meridian 18°03'29.8'' öster om Greenwich, som meridian 0 gon i rikets system. SWEREF 99 TM använder medelmeridian 15°00'00.0'' öster om Greenwich. I Sverige används även andra medelmeridianer, se HMK för detaljer. o Central-latitud Latitud för projektets centralpunkt. Geografiska koordinater (Longitud, Latitud) Ange om du har eller vill ha geografiska koordinater i longitud och latitud. Om någon csd-fil har valts, redovisas den valda referensellipsoiden här. Kartesiska koordinater (X, Y, Z Geocentriskt) Ange om du har eller vill ha geocentriska kartesiska koordinater i X, Y och Z. Spara i höjdkoordinat Om man räknar till projicerade koordinater eller latitud och longitud kan man välja vad som ska lagras i höjdkoordinaten. Originalhöjd Transformerad höjd Ingen höjd Lämnar höjden oförändrad. Kan t.ex. vara användbart vid omräkning av GPSmätningar där senare korrektion för Geoidseparation skall göras och geoidmodellen utgår från ellipsoidhöjder i WGS 84. Även höjden transformeras. Både höjden i till- och frånsystem behandlas som ellipsoidhöjd över respektive ellipsoid. Höjdfältet i lagringsfilen lämnas blankt. Transformation (7-param) mellan systemen Eftersom olika koordinatsystem kan ha olika definitioner av jordens centrum och rotationsaxel så måste en transformation mellan ellipsoidernas centrum och orientering anges. Dessa parametrar lagras i gtr© 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.110 Koordinathantering filer. Exempel på gtr-filer som levereras med Geo: None.gtr Ingen transformation. Används t.ex. vid överräkning mellan olika medelmeridianer i RT 90 där samma referensellipsoid används i båda systemen. Sweref93_RT90. Omräkning från SWEREF 93 till RT 90. Parametrarna är hämtade ur HMK Ge:GPS, andra utgåvan, och används normalt vid omräkning av GPS-mätta punkter gtr Sweref99_RT90. Omräkning från SWEREF 99 till RT 90. gtr Wgs2Rt.gtr Omräkning från WGS 84 (SCANDOC) till RT 90. Parametrarna är hämtade ur HMK Ge:GPS, första utgåvan, och användes tidigare vid omräkning av GPS-mätta punkter Observera att parametrarna i gtr-filen är definerade för translation och rotation i den riktning som namnet antyder. Transformationsparametrarna är därmed oberoende av de val man har gjort undet Koordinatsystem 1 och 2. När man har valt en gtr-fil, eller skapat en egen gtr-fil, måste man därför även kryssa i rätt ruta under filnamnet för att specificera åt vilket håll transformationen är definierad. Obs! Det finns alltså olika samband som används i GPS-mätningar och koordinater skiljer upp till en meter mellan sambanden. Var noga med att kontrollera om koordinater du fått är i SWEREF 99, SWEREF 93 eller SCANDOC 87. Skapa eller ändra transformationer Utöver de transformationssamband som levereras kan man skapa nya egna. För att skapa eller ändra ett samband, klicka på [Nytt] eller [Redigera]. Läs mer om transformationssamband och olika inställningar i Inställningar i projektet. I dialogen som dyker upp kan man ange parametrar för den geocentriska 3Dhelmert transformationen som ska göras. Ange en beskrivning av transformationssambandet. Texten kommer att skrivas ut i t.ex. rapporter. Ange rotation runt geocentriska X- Y- och Z-axlar mellan systemen. Rotation Eftersom rotationerna är mycket små används enheterna mikroradianer eller bågsekunder. Vinklar i Ange vilket här. Translation Ange geocentrisk förflyttning mellan systemen. Ange en skalförändring mellan systemen i ppm (miljondelar). 0 ppm ger samma skala. Skala Beskrivning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.111 Geo Fil att transformera Här anges den fil som ska transformeras. Filer av typen GEO, PXY och LLC samt GCC kan öppnas. Om ingen filändelse anges antas filen vara en GEO-fil. För projicerade och geocentriska koordinater används GEO- eller PXY-filer. För latitud och longitud är filtypen LLC. För geocentriska kartesiska koordinater används GCC-filer. Spara resultat i Här anges i vilken fil resultatet skall lagras. När alla fält är korrekt ifyllda, klicka på [Transformera]. Exempel 1: Du vill räkna från koordinater i ditt projekt, som ligger i RT 90 0 Gon 0:0, till RT 90 2.5 Gon V 0:0. Välj först RT 90 0 Gon 0:0 under koordinatsystem 1. Ange RT 90 2.5 Gon V 0:0 som system 2. Som Transformation (7-param) mellan systemen väljs 'None.gtr' eftersom båda systemen använder samma geocentriska referens. I 'Spara i höjdkoordinat' kan du ange Originalhöjd eller Transformerad höjd. Båda valen ger samma resultat, eftersom höjden anges över samma referensellipsoid i båda systemen och därför inte påverkas av transformationen. Exempel 2: Du har fått X-, Y- och Z-koordinater i SWEREF 99 TM och vill räkna in dem till ditt projekt i RT 90 2,5 Gon V 0:-15. Välj RT 90 2,5 Gon V 0:-15 under system 1. Välj SWEREF 99 TM under system 2. Projektionsparametrar för respektive system visas. RT 90 använder Bessel 1841 som referensellipsoid, medan GRS 80 används av SWEREF 99 TM. Som Transformation (7-param) mellan systemen väljer du 'Sweref99_RT90.gtr'. Kom ihåg att ange att parametrarna för transformationssambandet är definierat från system 2 till system 1. I detta fall kan inte höjder transformeras, välj därför att lagra originalhöjd. Se även: Koordinatsystem, Transformationer, Inställningar i projektet, HMK-Ge:S, HMK-Ge:GPS © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.112 Koordinathantering 3.3 Koordinatfiler 3.3.1 Allmänt om koordinatfiler Koordinatfiler innehåller tredimensionella punkter som identifieras med ett punktnummer. Till varje punkt kan ett antal koder och attribut knytas. Filerna kan innehålla både fria punkter och linjer. Från och med version 12 av Geo används ett nytt filformat (geo) som ersätter det tidigare (pxy). I det nya formatet separeras linjenumreringen från punktnumreringen. Pxy-filer kan dock läsas och skrivas som tidigare. Vyer Koordinatfiler kan visas i olika vyer. Normalvyn för koordinatfiler är den grafiska vyn. Grafisk vy Normalvyn för koordinatfiler är den grafiska vyn. Se även grafiska vyer och grafisk redigering. För att öppna en grafisk vy för ett koordinatdokument från en annan koordinatvy väljer man Vyer | Grafisk vy, . Grafisk 3D-vy Här visas koordinatfilens innehåll i en tredimensionell perspektivvy. Välj '3D-grafik' i öppnadialogen eller välj Vyer | Grafisk 3D-vy, , från en annan koordinatvy. Numerisk vy (trädvy) Använd den numeriska vyn för att redigera specifika data i dokumentet. Fönstret är uppdelat i en trädvy som visar punkter och linjer och en inmatningsvy som visar aktuella punkter i den markerade delen av trädet. Under noden 'Punkter' i trädet visas alla fria punkter (ej knutna till linjer) i dokumentet. Alla linjer i dokumentet finns under noden 'Linjer' och markeras den visas en sammanställning över ingående linjer i dokumentet. I sammanställningen visas information i form av linjenummer, linjekod, om linjen är sluten eller ej, antal punkter, längd samt eventuell area. Genom att markera en av linjerna visas de punkter som ligger i den linjen i inmatningsdelen av fönstret. För att öppna ett koordinatdokument i numeriskt läge väljer man 'träd' i öppnadialogen eller Vyer | Inmatningsvy, , från en annan koordinatvy. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.113 Geo Genom att högerklicka i trädet visas en meny: · Infoga punkt Skjuter in en ny punkt före den markerade punkten. Är noden 'Punkter' markerad placeras punkten sist bland löspunkterna. Är en linje markerad hamnar punkten sist i den linjen. · Infoga linje Skjuter in en ny linje före den markerade linjen. Är noden 'Linjer' markerad hamnar linjen sist bland linjerna. · Radera Raderar markerad punkt eller linje. Utskrift Vid utskrift från den numeriska vyn visas en dialog där du får välja vad som skall skrivas ut. Du kan välja på att skriva ut hela dokumentet (samtliga löspunkter och linjer), eller aktivt fönster (löspunkterna eller den aktiva linjen), d.v.s. den data som visas i inmatningsdelen. Se även inmatningsvyer. Punkter Information i en punkt i en koordinatfil: · Punktnummer Punktnumret som identifierar punkten kan innehålla max. 12 tecken och kan vara både numeriskt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.114 Koordinathantering och alfanumeriskt (kolon, :, tillåts inte). Ett punktnummer behöver inte vara unikt i en fil. Blanka punktnummer är tillåtna. · Plankoordinater Alla punkter måste innehålla plankoordinater. Hur många decimaler som visas styrs från programinställningarna. · Höjdkoordinat För varje punkt kan en höjd anges. Ett blankt värde innebär att höjdinformation saknas (i pxy-filer skrivs dock höjden noll på dessa punkter). · Punktkod Punktkoden kan innehålla max. 8 tecken och kan vara både numerisk och alfanumerisk. Via punktkoden kan bl.a. symboler och linjetyper styras vid utritning. · Specialkod Specialkoden används tillsammans med remark-fältet för att definiera extra information om en punkt. Max. 2 tecken (numerisk eller alfanumerisk). · Remark / Anmärkning Remark-fältet är ett fritt fält på 12 tecken (numeriskt eller alfanumeriskt) och används oftast i kombination med specialkoden. Redigera punktens egenskaper Genom att markera och högerklicka på en punkt, antingen i den grafiska vyn eller i trädvyn, och välja egenskaper kan man visa egenskaperna för en punkt. Visa punktegenskaper från trädvyn Visa punktegenskaper från grafikvyn. . Egenskapdialogen är uppdelad i två flikar (se även attributfliken under 'Attribut' nedan). Värdena kan ändras direkt i dialogen. Punktkoder Varje punkt i en koordinatfil har ett kodfält på 8 tecken. Genom att använda en kodlista kan punktkoden styra ett antal egenskaper för en punkt, t.ex. vilken symbol som ska ritas ut. Tips! I egenskapsdialogen kan man klicka på välj-knappen, , för att välja kod för punkten. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.115 Geo En dialog visas med de koder som finns i den aktiva kodlistan, se programinställningar. I dialogen visas även vilken symbol och linjetyp som den aktuella koden är knuten mot i kodlistan, se även kodlistor. Även från inmatningsvyn kan punktkodsdialogen öppnas genom att man klickar på knappen markerad med en pil, till höger i ett punktkodsfält. Specialkod och remark (anmärkning) Specialkoden används tillsammans med remark-fältet för att definiera extra information om en punkt. Speci Remark alkod R Radie C PV PH Radie Sidomått Sidomått B Bäring CF Tvärfall (Cross Fall) Funktion Drar en radie från punkten till nästa punkt. Obs! Linjeförbindning måste finnas till nästa punkt. Ritar en cirkel med centrum i punkten. Anger att en parallell linje ska beräknas till vänster. Se parallella linjer. Anger att en parallell linje ska beräknas till höger. Se parallella linjer. Anger linjebäring om punkten beräknats längs en linje (lin-fil). Kan användas för att vrida symboler längs en linje. Se även sektioner utmed linje. Anger tvärfall om punkten beräknats längs en linje (lin-fil). Se även sektioner utmed linje. Linjer I geo-formatet kan information läggas även på linjenivå, detta är inte möjligt i pxy-formatet. · Linjenummer Linjenumret identifierar linjen och kan vara numeriskt eller alfanumeriskt. Linjenummer behöver inte vara unika i filen. Linjenumret kan vara blankt. · Sluten polygon Detta är en flagga som styr om en linje ska ritas sluten (första och sista punkten ihopdragna). Redigera linjens egenskaper Genom att markera och högerklicka på en linje, antingen i den grafiska vyn eller i trädvyn, och välja egenskaper kan man visa egenskaperna för en linje. Egenskapdialogen är uppdelad i tre flikar (se även attributfliken under 'Attribut' nedan). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.116 Koordinathantering · Linjenummer Identifiering av linjen. · Sluten polygon Alternativet innebär att linjens första och sista punkt dras ihop. Dessutom kan polygonen fyllas med valfri färg/mönster, se även egenskaper koordinatdokument. Ej sluten Sluten · Längd Visar linjens horisontella längd. Fylld · 3D-Längd Visar linjens tredimensionella längd . · Area Om polygonen är sluten visas arean. I fliken 'Punkter' kan de punkter som ingår i linjen granskas/redigeras i ett inmatningsfönster. Punkt- och linjenumrering Geo-formatet I geo-formatet är numrering av punkter och linjer helt fri, dvs. punkternas numrering styr inte hur linjer ritas. Alla punkter som hör till en viss linje ligger under den linjen. En punkt kan inte höra till mer än en linje. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.117 Geo Exempel 1. Exempel 2. Pxy-formatet I pxy-formatet finns inget separat linjenummer utan det ingår i punktnumret. Dessutom ligger alla punkter i en obruten sekvens i en pxy-fil. En linje i en pxy-fil definieras av en sekvens med punkter som har samma linjenummer inbakat i punktnumret och separerat med en punkt. Tre punkter de 1.01, 1.02 och 1.03 kommer att tolkas som en linje medan tre punkter de 101, 102 och 103 kommer att tolkas som löspunkter. Vi inläsning av en pxy-fil kommer punktnumren att delas för linjepunkter, vilket för ovanstående linje innebär att en linje med nr 1 kommer att skapas och den kommer att består av punkterna 01, 02 och 03. När man sparar en koordinatfil som pxy kommer linjenumren att fogas samman med punktnumren för att linjer ska knytas rätt. Observera dock att punktnumren max kan innehålla 12 tecken i en pxy-fil. Visning av punktnummer Vid visning av punktnummer används ett kolon, :, som separator för linjenummer och punktnummer. Tecknet visas bara på skärmen och finns alltså inte lagrat i filerna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.118 Koordinathantering Explodera linjer När man har läst in en koordinatfil som innehåller linjer sorteras punkterna för varje linje in under denna. Detta innebär att man inte kan få en numerisk inmatningsvy över alla punkter i dokumentet. Genom att välja Data | Explodera linjer kan man skapa löspunkter av alla linjepunkter i dokumentet. En fråga visas: 'Sammanfoga linjenummer till punktnummer?'. · Svarar man 'ja' kommer linjenumret att läggas in i punktnumret separerat med en punkt (numreringen blir 1.01, 1.02 osv. för punkterna i ovanstående linje). · Svarar man 'nej' kommer linjenumret inte att användas (numreringen blir 01, 02 osv. punkterna i för ovanstående linje). Generera linjer Denna funktion skapar linjer från löspunkter i ett koordinatdokument. Genereringen baseras på pxynumrering av linjer, dvs. med en punkt som separator för linjenummer. Denna funktion används främst för att återskapa linjer som exploderats med funktionen 'Explodera linjer'. Genom att välja Data | Generera linjer kan man skapa linjer av löspunkter i dokumentet. En fråga visas: 'Separera linjenummer från punktnummer?'. · Svarar man 'ja' kommer linjedelen av punktnumret att läggas in som linjenummer på linjerna (linjen kommer att heta 1 och punkterna 01, 02 osv. i ovanstående exempel). · Svarar man 'nej' kommer linjenummer inte att sättas och punktnumren förblir oförändrade i linjerna (linjenumret blir tomt och punkterna s 1.01, 1.02 osv. i ovanstående exempel). Tips! Om man vill använda t.ex. 'sök och ändra' på alla punkter i ett koordinatdokument med linjer kan man först välja att explodera linjerna för att få en inmatningsvy med alla punkter i dokumentet. Därefter kan man modifiera punkterna på önskat vis. Välj sedan 'Genera linjer' för att återskapa linjestrukturen igen. Obs! Detta fungerar inte om man ändrar punkternas numrering (före punktseparatorn) eller punkternas inbördes ordning. Attribut I geo-formatet finns det möjlighet att sätta attribut på punkter och linjer. Ett attribut kan t.ex. definiera en punkts KF85-kod eller datum för punktens inmätning. Obs! om man sparar ett koordinatdokument i pxyformat kommer eventuella attribut att försvinna. Attribut beskrivs i avsnittet Valfria attribut. Se även Koordinathantering, grafisk redigering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.119 Geo Skifta XYZ 3.3.2 Denna funktion byter plats på koordinatvärden i en koordinatfil. Detta kan ibland vara användbart om man fått en fil där t ex X- och Y-axlarnas koordinatvärden definierats i annan riktning, eller för att byta mellan höger- och vänsterhandssystem. Geodetiska koordinater ligger normalt i ett vänsterhandsystem. Välj Data | Skifta XYZ för att öppna dialogen. · Skifta X- och Y-värden Skiftar värdena i X kolumnen mot värdena i Y kolumnen. · Skifta X- och Z-värden Skiftar värdena i X kolumnen mot värdena i Z kolumnen. · Skifta Y- och Z-värden Skiftar värdena i Y kolumnen mot värdena i Z kolumnen. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.120 Koordinathantering 3.3.3 Ta bort dublettpunkter Detta är ett verktyg för att ta bort punkter som förekommer mer än en gång i en fil. Man kan söka efter identiska koordinater och identiska punktnummer . Välj Data | Ta bort dublettpunkter.' Leta efter identiska: Sökningen kan göras på både koordinater och punktnummer. Välj ett eller båda alternativen. Om båda alternativen kryssas i måste båda villkoren vara uppfyllda för att punkten skall tas bort. · Koordinater Radera punkter med samma X-, Y- och Z- koordinat. · Punktnummer Radera punkter med samma punktnummer. Åtgärd: Här talar du om vad som ska hända när en dubblett påträffas. · Spara första Spara den första punkten om dublettpunkter påträffas. · Spara sista Spara den sista punkten om dublettpunkter påträffas. · Fråga Visa information om båda punkterna och fråga vilken av punkterna som skall behållas när dubletter påträffas. · Minst information Skiljer det i mängden data tas den punkt bort som innehåller minst information. Här går det också att välja att hantera 0.0 som ingen information. · Radera med sökord Ange sökord som sedan matchas mot dubletterna. Välj också om sökordet ska matchas exakt. · Medel Skapar medelpunkt av dubletterna samt lägger eventuellt till ett suffix på punktnumret, /x, där x är antalet dubletter som användes vid medelvärdesbildningen. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.121 Geo Medelvärdespunkter 3.3.4 Använd denna funktion för at medelvärdesbilda punkter med samma punkt- och linjenummer. Välj Data | Medelvärdespunkter i en koordinatvy för att öppna dialogen. Nu visas en lista på de punkter som förekommer mer än en gång i dokumentet samt medelvärdet av koordinaterna. Bocka av de punkter du inte vill medelvärdesbilda. När du klickar [OK] kommer ett nytt dokument skapas där förbockade punkter har medelvärdesbildats, övriga punkter lämnas oförändrade. För medelvärdesbildade punkter hämtas övrig information (t.ex. kod, remark, attribut) från den första förekomsten av punkten och den medelvärdesbildade punkten kommer att ligga på samma plats i punkt/ linje-strukturen som den första förekomsten, övriga förekomster tas bort. Om detta gör att alla punkter i en linje försvinner kommer linjen tas bort helt och hållet. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.122 Koordinathantering 3.3.5 Modifiera punkter Använd denna funktion för att ändra eller radera punkter med vissa speciella egenskaper. Denna funktion arbetar mot hela det aktiva dokumentet. Om du bara vill ändra i den aktuella inmatningsvyn (t.ex. en linje) använd Sök och ändra. Välj Data | Modifiera punkter för att öppna dialogen. Punktval Här väljer du vilka punkter som skall ändras eller raderas. Urvalet kan göras på tre olika sätt. Alla: Alla punkter i dokumentet kommer att raderas/modifieras. Filter: Sätt upp filter för vilka punkter som kommer att raderas/modifieras. Om du sätter upp fler filter måste villkoren i alla filter uppfyllas för att punkten skall behandlas. · [Lägg till filter] Klicka här för att skapa ett nytt filter. En dialog för filterdefinition öppnas. · [Editera filter] Klicka här för att redigera det filter som är markerat i filterlistan. Detta öppnar dialogen för filterdefinition. · [Ta bort filter] Klicka här för att radera det filter som är markerat i filterlistan. · Filterlistan: Här visas de filter du har skapat. En punkt måste uppfylla alla dessa villkor för att behandlas. Intervall: Ange den första och sista punkt i dokumentet som skall raderas/modifieras. Alla punkter i intervallet behandlas. Intervallet definieras av i vilken ordning punkterna kommer i filen. Ändra Här anger du vilken modifiering som skall göras av de punkter som uppfyller kriterierna i Punkturval. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.123 Geo Operation: Ange vilken operation som skall utföras på punkterna. För uppräkningsbara fält fungerar endast Sätt (=). · Sätt Sätt valt fält till ett nytt värde. Om värdet anges som * i numeriska fält kommer punktnumrets värde att sättas. · Addera Numeriskt värde att lägga till befintligt värde. · Multiplicera Numeriskt värde att multiplicera befintligt värde med. -1 för att ändra tecken. · Dividera Numeriskt värde att dividera befintligt värde med. · Prefix Ange en text som läggs till före befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. · Suffix Ange en text som läggs till efter befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. · Radera text Ange en text som skall tas bort från befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. Fält: Ange vilket fält i punkterna som skall modifieras. Värde: Ange nytt värde eller värde för vald operation. Knappar [Ändra]: Utför den valda ändringen på punkterna i urvalet. [Radera]: Radera punkterna i urvalet. [Ångra] och [Gör om]: Dessa har samma funktion som de vanliga knapparna i verktygsfältet, men eftersom dessa inte går att komma åt med dialogen öppen får man använda dessa i stället. [Klart]: Stänger dialogen. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Sök och ändra © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.124 Koordinathantering Punktfilter 3.3.6 Punktfilter används av funktionera Modifiera punkter, Extrahera punkter och Modifiera sektioner och är ett sätt att ange ett urval av punkter ur en eller flera filer. Från dessa funktioner kan du skapa eller redigera punktfilter, och då öppnas en dialog för filteregenskaper. Filterdialogen: · Fält: Här anger du vilket fält i dokumentet som skall filtreras. · Typ: Här anger du hur fältet skall tolkas, numeriskt eller som text. Vissa fält (t.ex. koordinater) kan endast tolkas numeriskt. Om du väljer att tolka som text kan s.k. jokertecken (? och *) anges i Värde. · Villkor: Här anger du vilket med vilket villkor fältet skall jämföras med Värde. · Värde: Här anger du med vilket värde innehållet i Fält skall jämföras. För textfält och med villkoren Lika (=) eller Inte lika (<>) kan jokertecken användas. Jokertecken: För vissa filter kan du använda s.k. jokertecken, d.v.s. tecken som motsvarar ett eller flera godtyckliga tecken. ? Ett godtyckligt tecken. Ett godtyckligt antal godtyckliga tecken. Exempel * Alla texter. * a?? Alla texter som består av tre tecken och som börjar på litet 'a'. *a* Alla texter som innehåller minst ett litet 'a'. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Modifiera punkter, Extrahera punkter, Modifiera sektioner © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.125 Geo Omnumrera punkter 3.3.7 punkter Om punkter Välj denna funktion för att om punkter i en koordinatfil. Funktionen r om löspunkter, linjer och element i linjer. Välj Data | Om för att öppna dialogen. Funktionen skapar endast numeriska punkt- och linjenummer. Om punkter: Kryssa för detta alternativ om du vill att löspunkterna i den aktiva filen skall om s. · Första punkt-nr Ange punktnummer för den första löspunkten. · Öka med Ange med hur mycket punktnumret skall ökas för varje punkt. Om linjer: Kryssa för detta alternativ om du vill att linjerna i den aktiva filen skall om s. · Första linje-Id Ange linjenummer för den första linjen. · Öka med Ange med hur mycket linjenumret skall ökas för varje linje. Om element: Kryssa för detta alternativ om du vill att elementen i varje linje i den aktiva filen skall om s. · Börja om för varje linje Med detta alternativ börjar elementnumren om på startvärdet för varje ny linje, annars fortsätter uppräkningen. Ex: 1:1, 1:2 .. 2:1, 2:2 resp. 1:1, 1:2 .. 2:3, 2:4. Det senare alternativet kan vara användbart om man vill att varje elementnummer skall vara unikt. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.126 Koordinathantering · Första element-nr Ange punktnummer för det första elementet. · Öka med Ange med hur mycket elementnumret skall ökas för varje punkt. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.127 Geo Extrahera linjer innehållande en eller inga punkter 3.3.8 Den här funktionen flyttar punkter i linjer som bara innehåller en punkt till punkter, och tar bort linjer som inte har några punkter. Välj Data | Rensa bort linjer innehållande en eller inga punkter. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.128 Koordinathantering 3.3.9 Parallella linjer Funktionen används när man vid mätning av t ex kantstenar har kodat (specialkoden) med PV (parallell v änster) eller PH (parallell höger) för att skapa parallella linjer med viss sidoförflyttning, offset. I Remarkfältet anges höjdskillnaden för den nya linjen, om man t ex vill ha en linje 1 decimeter över den ursprungliga anges 0.01 i Remark. Välj Data | Parallell linje från ett aktivt koordinatdokument för att använda denna funktion. Sidomått: Ange sidoförflyttningen av linjen. Spara i aktiv fil: Markera denna ruta om du vill att linjen ska sparas i samma fil. Spara i fil: Markera denna ruta om du vill att linjen ska sparas i en annan fil och ange filnamnet i inmatningsfältet. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.129 Geo 3.3.10 Extrahera punkter Denna funktion flyttar eller kopierar punkter från en eller flera källfiler till en målfil. Olika filter kan sättas upp för vilka punkter som skall flyttas/kopieras eller så kan du välja att flytta/kopiera alla punkter innanför en eller flera gränspolygoner. Välj Funktion | Extrahera punkter för att öppna dialogen. Funktionen arbetar direkt mot filer på disk och kan därför inte ångras. Filer Källfiler: Ange de filer du vill att funktionen skall leta efter punkter i. Målfil: Ange i vilken fil extraherade punkter skall sparas. Val Alla: Välj detta alternativ för att flytta/kopiera samtliga punkter i källfilerna till målfilen. Filter: Välj detta alternativ för att kunna filtrera vilka punkter som skall flyttas/kopieras. Om du sätter upp fler filter måste villkoren i alla filter uppfyllas för att punkten skall behandlas. · [Lägg till filter] Klicka här för att skapa ett nytt filter. En dialog för filterdefinition öppnas. · [Editera filter] Klicka här för att redigera det filter som är markerat i filterlistan. Detta öppnar dialogen för filterdefinition. · [Ta bort filter] Klicka här för att radera det filter som är markerat i filterlistan. · Alla villkor/Åtminstone ett villkor måste uppfyllas Detta möjliggör filtrering i flera nivåer (Alla villkor....) eller på t.ex. flera olika punktkoder (Åtminstone ett villkor...). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.130 Koordinathantering · Filterlistan: Här visas de filter du har skapat. En punkt måste uppfylla alla dessa villkor för att behandlas. Gränspolygon: Välj detta alternativ för att kunna flytta/kopiera alla punkter innanför en eller flera gränspolygoner. Varje linje i polygonfilen betraktas som en polygon, och punkter som ligger innanför någon av polygonerna kommer flyttas/kopieras. · Dela linjer: Om du väljer detta alternativ så kommer en ny punkt interpoleras fram både i källfilen och destinationationsfilen på de ställen där linjer i källfilen skär gränspolygonen. · Polygonfil: Här anger du namnet på den fil som innehåller gränspolygonen eller gränspolygonerna. Funktionsknappar [Kopiera]: Klicka här för att kopiera punkturvalet från källfilerna till målfilen. [Flytta]: Klicka här för att flytta punkturvalet från källfierna till målfilen. Punkterna kommer alltså tas bort ur källfilerna. [Klart]: Stänger dialogen. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Extrakt med polygon. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.131 Geo 3.3.11 Extrakt med polygon Denna funktion används för att kopiera eller flytta punkter inom ett eller flera områden begränsade av polygoner, t.ex. för att plocka bort höjdkurvor genom byggnader. De urklippta eller kopierade punkterna hamnar i det interna klippbordet och kan klistras in i ett annat dokument. Välj Data | Extrakt med polygon från en grafikvy för att öppna dialogen. Begränsningspolygonerna skall finnas i det aktiva dokumentet. Extrahera från fil: Här listas alla filer i det aktiva grafikfönstret. När dialogen öppnas är alla förbockade, bocka av de dokument du inte vill flytta/kopiera punkter ifrån. Bryt linjer: Om detta alternativ är valt interpoleras nya punkter fram där begränsningspolygonerna skär linjer i källfilerna. Höjden beräknas längs linjen i källfilen. Om du väljer att kopiera punkter läggs skärningspunkterna till i urklippet, om du väljer flytta, även i källfilen. Flytta punkter till klippbord: Välj detta alternativ för att flytta inringade punkter till klippbordet och ta bort dom från källfilerna. Kopiera punkter till klippbord: Välj detta alternativ för att kopierade inringade punkter till klippbordet. Källfilerna lämnas orörda. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Extrahera punkter. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.132 Koordinathantering 3.3.12 Extrahera punkter längs linje Denna funktion flyttar eller kopierar punkter från en eller flera källfiler till en målfil, och villkor kan anges i form av sektion och sidomått längs en angiven väglinje. Välj Funktion | Extrahera punkter längs linje för att öppna dialogen. Funktionen arbetar direkt mot filer på disk och kan därför inte ångras. Filer Källfiler: Ange de filer du vill att funktionen skall leta efter punkter i. Destinationsfil: Ange i vilken fil extraherade punkter skall sparas. Väglinje: Ange vilken väglinje som skall användas som referens för urvalskriterierna. Urval Här anger du villkor i form av min- och maxmått för sektion, sida mm längs angiven väglinje. Sektion: Ange minsta och/eller största sektionsmått längs väglinjen för de punkter du vill ha med. Sidomått: Ange minsta och/eller största sidomått från väglinjen för de punkter du vill ha med. Sidomått anges negativt till vänster och positivt till höger om väglinjen. Höjd: Ange minsta och/eller största höjd för de punkter du vill ha med. Detta kan anges absolut eller relativ linjen. · Absolut: De angivna höjdbegränsningarna matchas mot punktens Z-koordinat. · Relativt teoretisk: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.133 Geo Om den angivna väglinjen har tillhörande profil och/eller skevning kommer höjdbegränsningarna appliceras relativt den teoretiska vägmodellen, t.ex. kan du ange min höjd 0 för att bara få med punkter ovanför vägbanan. Skapa intervall: Här kan du välja att bara ta med punkter i vissa intervall mellan start- och slutsektionen. · Intervall: Här anger du hur långt det skall vara mellan varje huvudsektion i intervallen. Om du väljer startsektion = 1000, slutsektion = 2000 och intervall = 100 kommer punkter extraheras runt sektionerna 1000, 1100 osv. OBS. Det räcker att huvudsektionen ligger mellan start- och slutsektionen för att samtliga punkter mellan start- och slutoffset (se nedan) skall extraheras. Om du i exemplet ovan har en slutoffset = 10 kommer alltså punkter med sektionsmått upp till 2010 finnas med i det sista intervallet. · Startoffset för intervall: Här anger du hur långt före eller efter huvudsektionen varje intervall skall starta. Ange negativt tecken om intervallet ska starta innan huvudsektionen. · Slutoffset för intervall: Här anger du hur långt före eller efter huvudsektionen varje intervall skall sluta. Ange negativt tecken om intervallet ska sluta innan huvudsektionen. Exempel: Startoffset = -10 och slutoffset = 10 kommer extrahera punkter i korridorer 10 meter åt varje håll från huvudsektionerna. Startoffset = -5 och slutoffset = 105 kommer skapa 110 meter långa intervall med 10 meter överlapp över huvudsektionerna. Överlapp används oftast med alternativet Spara intervallen i separata filer, se nedan. · Spara intervallen i separata filer: Om du väljer detta alternativ kommer varje intervall sparas i en separat fil. Om du t.ex. har döpt destinationsfilen till mark.geo och satt intervallet till 100 kommer istället filerna mark_1000.geo och mark_1100.geo o.s.v. skapas. Anta samma sektion för alla punkter i en linje: Om du har mätt punkterna så att dom hänger ihop i linjer för varje sektion kan du ange detta alternativ för att snabba upp extraheringen. Då görs kontroll mot min/max- sektion endast av den första punkten i linjen, om den uppfyller kriteriet tas hela linjen med utan någon mer kontroll. Detta snabbar upp bearbetningen. Funktionsknappar [Kopiera]: Klicka här för att kopiera punkturvalet från källfilerna till målfilen. [Flytta]: Klicka här för att flytta punkturvalet från källfierna till målfilen. Punkterna kommer alltså tas bort ur källfilerna. [Klart]: Stänger dialogen. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Extrakt med polygon. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.134 Koordinathantering 3.3.13 Databasöverföring Denna funktion hämtar punkter från eller skriver punkter till en databas. Välj Data | Databasöverföring för att öppna dialogen. Funktionen arbetar mot det aktiva koordinatdokumentet. Databas: Här anger du vilken databas du vill hämta punkter från eller skriva punkter till. Överföringsriktning: Ange om punkter skall skrivas till eller hämtas från databasen. Punkter att överföra Alla: Välj detta alternativ för att kopiera samtliga punkter i det aktiva dokumentet till databasen. Markerade: Välj detta alternativ för att kunna överföra markerade punkter till databasen. En inmatningsvy eller en grafikvy måste vara aktiv. · Inmatningsvy © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.135 Geo Markera de rader du vill överföra till databasen. I bilden kommer punkterna 9201417, 98906 och 98913 överföras. · Grafikvy Använd markeringsverktyget för att markera de punkter du vill överföra. I bilden kommer punkterna 98906 och 98908 överföras. Filter: Välj detta alternativ för att kunna filtrera vilka punkter som skall skrivas eller läsas. Om du sätter upp fler filter måste villkoren i alla filter uppfyllas för att punkten skall behandlas. · [Lägg till filter] Klicka här för att skapa ett nytt filter. En dialog för filterdefinition öppnas. · [Editera filter] Klicka här för att redigera det filter som är markerat i filterlistan. Detta öppnar dialogen för filterdefinition. · [Ta bort filter] Klicka här för att radera det filter som är markerat i filterlistan. · Filterlistan: Här visas de filter du har skapat. En punkt måste uppfylla alla dessa villkor för att behandlas. Gränspolygon: Här kan du ange en koordintatfil med en eller flera polygoner. Endast punkter som innesluts av någon polygon kommer överföras. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.136 Koordinathantering 3.3.14 Ortogonal transformation Använd denna funktion för att konvertera punkter i ett koordinatdokument mellan lokala och globala koordinatsystem. Dialogen öppnas genom att välja Data | Ortogonal transformation med ett koordinatdokument aktivt. Denna funktion liknar Ortogonal transformation 3D, men i den senare är referensytan ett basplan som spänns upp av tre punkter istället som för här, en horisontell eller lutande baslinje. Punkterna i dokumentet kopieras och transformeras in i ett nytt koordinatdokument, transformation kan göras i 2 eller 3 dimensioner. För transformation i 2 dimensioner behöver du ej ange vertikalkoordinater för stationspunkt, bakobjektbaslinjen eller vertikalvinkel för baslinjen. Transformation: · Ortogonal inmätning Transformera från lokalt till globalt koordinatsystem. Detta är användbart om man har mätt in punkter relativt en lokal baslinje. · Ortogonal utsättning Transformera från globalt till lokalt koordinatsystem. Detta är användbart om man ska sätta ut punkter relativt en lokal baslinje. · 3D-transformation Markera denna ruta om du vill transformera i 3 dimensioner. Punktfil: Fil som innehåller stations- och bakobjekt. Om du själv matar in koordinaterna för station och baslinje behöver du inte ange detta fält. OBS Punkterna som transformeras hämtas från det aktiva koordinatdokumentet och inte från denna fil. Station: Stationen är de globala koordinaterna för det lokala koordinatsystemets origo. · Punkt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.137 Geo Om stationspunkten finns lagrad i den ovan angivna punktfilen, kan du ange punktnumret för stationen här. Koordinater laddas automatiskt. · Koordinater Om du har laddat en stationspunkt innehåller dessa fält den punktens globala koordinater. Du kan även ange koordinaterna direkt om du vill. Baslinje: Baslinjen är avståndsaxeln för det lokala koordinatsystemet. Ange antingen en punkt, eller koordinaterna för den, på baslinjen, eller horisontal- och vertikalvinklarna relativt den globala avståndsaxeln. · Punkt Om bakobjektet finns lagrat i den ovan angivna punktfilen, kan du ange punktnumret för det här. Koordinater laddas automatiskt. · Vinklar Vinklar mellan globala och lokala avståndsaxlarna. Detta är ett alternativ till att ange en punkt på baslinjen. Du kan inte ange både punkt och vinklar. · Koordinater Om du har laddat ett bakobjekt innehåller dessa fält den punktens globala koordinater. Du kan även ange koordinaterna direkt om du vill. Vertikal koordinat: Ange för 2-dimensionella transformationer hur vertikal-koordinaten ska beräknas. · Ursprunglig Samma värde som i originalpunkten. · Relativ Värdet blir relativt stationpunktens vertikalkoordinat. · Nollställ Värdet sätts blankt. Se även: Koordinathantering, Ortogonal transformation 3D © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.138 Koordinathantering 3.3.15 Ortogonal transformation 3D Använd denna funktion för att konvertera punkter i ett koordinatdokument mellan lokala och globala koordinatsystem. Dialogen öppnas genom att välja Data | Ortogonal transformation 3D med ett koordinatdokument aktivt. Denna funktion liknar Ortogonal transformation, men i den senare referereras punkterna till en horisontell eller lutande baslinje i stället för som här, ett basplan som spänns upp av tre punkter. Punkterna i dokumentet kopieras och transformeras in i ett nytt koordinatdokument. Transformation: · Ortogonal inmätning Transformera från lokalt till globalt koordinatsystem. Detta är användbart om man har mätt in punkter relativt ett lokalt basplan. · Ortogonal utsättning Transformera från globalt till lokalt koordinatsystem. Detta är användbart om man ska sätta ut punkter relativt ett lokalt basplan. Punktfil: Fil som innehåller stations- och bakobjekt. Om du själv matar in koordinaterna för station, baslinje och planbestämning behöver du inte ange detta fält. OBS Punkterna som transformeras hämtas från det aktiva koordinatdokumentet och inte från denna fil. Station: Stationen är de globala koordinaterna för det lokala koordinatsystemets origo. · Punkt Om stationspunkten finns lagrad i den ovan angivna punktfilen, kan du ange punktnumret för stationen här. Koordinater laddas automatiskt. · Koordinater © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.139 Geo Om du har laddat en stationspunkt innehåller dessa fält den punktens globala koordinater. Du kan även ange koordinaterna direkt om du vill. Baslinje: Baslinjen är avståndsaxeln för det lokala koordinatsystemet. Ange en punkt eller koordinaterna för den. · Punkt Om bakobjektet finns lagrat i den ovan angivna punktfilen, kan du ange punktnumret för det här. Koordinater laddas automatiskt. · Koordinater Om du har laddat ett bakobjekt innehåller dessa fält den punktens globala koordinater. Du kan även ange koordinaterna direkt om du vill. Planbestämning: Här anger du ytterligare en punkt som tillsammans med de första två spänner upp det lokala systemets XY-plan. · Punkt Om bakobjektet finns lagrat i den ovan angivna punktfilen, kan du ange punktnumret för det här. Koordinater laddas automatiskt. · Koordinater Om du har laddat ett bakobjekt innehåller dessa fält den punktens globala koordinater. Du kan även ange koordinaterna direkt om du vill. Se även: Koordinathantering, Ortogonal transformation © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.140 Koordinathantering 3.3.16 Korrigera höjder för geoidseparation Denna funktion används för att räkna om höjder mellan höjder över geoiden och höjder över ellipsoiden. Geoiden är den ostörda medelhavsytans nivå och dess tänkta förlängning över landområden, och är den referensyta som används vid avvägning och trigonometrisk höjdmätning. På grund av oregelbundenhet i jordens tyngdkraftsfält har även geoiden en oregelbunden form. En ellipsoid är en matematisk referensyta som anpassas för att överensstämma så väl som möjligt med geoiden. Vid t.ex. GPS-mätning anges höjder i förhållande till en ellipsoid. Denna funktion använder en s.k. geoidmodell för att konvertera mellan de två höjdsystemen. Geoidmodeller innehåller geoidhöjder, även kallat geoidseparation, som är värden på avståndet mellan geoiden och ellipsoiden i olika punkter. F.n. levereras en geoidmodell med Geo, lantmäteriets modell SWEN98L. Denna modell innehåller geoidhöjder för RH70 över ellipsoiden GRS 80 som används i GPS-sammanhang. För överräkning av GPS-mätt data i tre dimensioner kan först global transformation användas för att beräkna plankoordinater (välj att behålla ursprunglig höjd) och höjder sedan räknas om med denna funktion. Modellens noggrannhet är 1-2 dm. För noggrannare mätning bör i stället en lokal passning av höjder göras. Välj Data | Korrigera höjder för geoidseparation från ett aktivt koordinatdokument för att öppna dialogen. Hämta höjder från annan fil: Du kan välja att hämta höjder på punkterna från en annan fil, korrigera dessa höjder och sen spara höjderna i det aktiva dokumentet. Kryssa då för detta alternativ och ange ett namn på filen där höjderna i frånsystemet finns. Geoidmodell: Här väljer du vilken geoidmodell som skall användas för omräkningen. F.n. finns lantmäteriets modell SWEN98L mellan RH70 och GRS80 tillgänglig. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.141 Geo Frånsystem: Här anges i vilket system höjdangivelser skall vara i det aktiva dokumentet innan korrigering. Tillsystem: Här anges till vilket system höjderna skall räknas. [Växla från <--> till]: Klicka här för att byta plats på från- och tillsystem. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Global transformation. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.142 Koordinathantering 3.4 Latitud/Longitud-filer Dessa filer har ändelsen .llc och innehåller longitud, latitud, ellipsoidhöjd. Filtypen är uppbyggd på samma sätt, och innehåller samma attribut som vanliga koordinatfiler (geo, pxy). Filerna visas antingen i ett fönster med en trädvy och en numerisk vy eller grafiskt, dock krävs det att projektinställningarna har ett koordinatsystem valt. Koordinater i detta format används främst i samband med funktionen Global transformation. Se även: Koordinatsystem, Global transformation © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.143 Geo 3.5 Polygonpunkter Välj fliken Inställningar i projektvyn för att välja polygonpunktsfiler. Polygonpunktsfilerna används av funktioner i Geo som kräver kända koordinater, bl.a. koordinatberäkning. Vanligtvis är filen pp.geo vald som pp-fil, vid valet Filer med kända punkter. Valda pp-filer sparas per projekt. Fler filer kan anges, och man kan även ange approximativa pp-filer som används av funktioner där kraven på noggrannhet i position är mindre, t.ex. korrektionsberäkningar. Tänk på att om en polygonpunkt finns i flera av filerna och/eller förekommer flera gånger i någon fil så kommer koordinaterna att hämtas från första förekomsten i den av filerna som står först i listan. Se även: Inställningar i projektet, Koordinatberäkning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.144 Koordinathantering 3.6 Transformation Transformation (Funktion | Transformation) innebär konvertering av koordinatfiler mellan olika två koordinatsystem. Sambandet mellan koordinatsystemen kan beskrivas med olika transformationsmetoder och man kan välja mellan två och tre dimensioner. Samtliga transformationer utom "Punkt och riktning" skapas med minsta kvadratmetoden om fler passpunkter ges än vad som krävs för att lösa sambandet. Transformationsberäkning sker i ett antal steg. Använd [Nästa]- och [Förra]-knapparna för att byta sida i dialogen. Steg 1. Välj parameterfil och transformationsmetod Parametrar: Transformationsparametrarna kan sparas i en fil (*.tpf) för att kunna användas igen. På denna sida väljer man om parametrarna ska hämtas eller skapas, och följande alternativ finns. Skapa transformationsparametrar från punkter Ge parametrar manuellt Välj detta alternativ om du vill räkna ut parametrarna från passpunkter som kan hämtas från fil eller ges manuellt. Välj detta alternativ om du manuellt vill ge parametrarna, se nedan vilka parametrar som ingår i de olika transformationerna. Om parametrar från en tidigare utförd transformation Använd parametrar i fil finns sparade i en tpf-fil kan filnamnet anges här. Om du väljer någon av de två senare alternativen visas direkt sidan med parametrar, steg 5, annars måste du ange vilken typ av transformation som skall skapas. Bocka i rutan om transformationsfilen (*.tpf) ska sparas i Spara parameterfilen i aktuellt projekt aktuellt projekt. Transformation: Det finns ett antal olika sätt att beräkna transformationen. Här anger du vilken typ av transformation som skall göras och om den skall definieras i två eller tre dimensioner. Translation Punkt och riktning Endast förflyttning mellan systemen. Förflyttning och vridning mellan systemen, men med bibehållen skala. Skapas med två punkter, en passpunkt och en riktpunkt. Bibehållen position för punkt 1. Endast © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.145 Geo möjlig i 2D. Förflyttning och vridning mellan systemen, men med bibehållen skala. Enkel Förflyttning och vridning och skalförändring mellan systemen, använd om det finns Helmert en skalskillnad mellan systemen. Förflyttning, olika skala längs olika axlar och bristande rätvinklighet mellan axlarna, Affin används t.ex. vid transformation från pappersoriginal som kartor, där papperskrympningen kan vara olika i olika riktningar. Använder en 2D-Helmert för plankoordinaterna, och anpassar ett lutande plan till 2D-Helmert + höjdskillnaden mellan systemen. Lämplig t.ex. för detaljmätning med GPS i mindre lutande plan områden, eller även större områden om man har en geoidmodell. Använder en 2D-Helmert för plankoordinaterna, och anpassar en 2D-Helmert + triangeldifferensmodell till höjdskillnaden mellan systemen. Lämplig t.ex. för differensmodell detaljmätning med GPS över större områden, där geoidmodell saknas. OBS! Riktigheten är mycket svår att kontrollera, vilket ställer höga krav på punktunderlaget. Använder en 2D-Helmert för plankoordinaterna, och en rutnätsmodell (grid) ur vilken 2D-Helmert + höjderna för respektive plankoordinat interpoleras fram. Lämplig att använda när korrektionsgrid man tagit fram, eller har tillgång till, en bra rutnätsmodell som då används vid interpolationen. Använder en 2D-Helmert för plankoordinaterna, och beräknar höjdskillnaden mellan 2D-Helmert + systemen som en konstant. Om mer än en punkt är höjdsatt i båda systemen höjddifferens beräknas höjdskillnaden som ett medelvärde. Lämplig t.ex. för detaljmätning med GPS där lämpliga punkter saknas för att göra en 2D-Helmert + lutande plan. Om du väljer att definiera sambandet i två dimensioner transformeras endast plankoordinaterna med bibehållen höjd. Transformation kan också definieras i tre dimensioner då alla koordinater transformeras. Steg 2. Välj filer att hämta punkter från Om punkterna med koordinater i från- och till-systemen finns i koordinatfiler anges dessa filer här. Tänk på att det underlättar inmatningen om punkterna har samma punktnummer i de båda filerna. Anges inga filer här kan koordinaterna matas in direkt på nästa sida. Ange även om koordinaterna ligger i ett vänstereller högerhandssystem. Geodetiska plankoordinater ligger oftast i ett vänsterhandssystem, medan geocentriska koordinater ligger i högerhandssystem. Obs! Samtliga transformationer och parametrar skapas i vänsterhandssystem. Om från- eller tillsystem är högerhand växlas X- och Y-koordinat före resp. efter transformation. Steg 3. Välj passpunkter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.146 Koordinathantering Här ska koordinater i från- och till-systemen anges. Vid translation krävs minst en punkt, vid 2D enkel transformation och 2D Helmert minst två punkter, vid 2D affin, 3D enkel och 3D Helmert minst tre punkter och vid 3D affin minst fyra punkter. Välj något av följande för att redigera koordinatpar (en punkt i frånsystemet och en punkt i till-systemet) i listan. Klicka här för att lägga till ett nytt koordinatpar. Dialogen för att mata in transformationspunkter öppnas. Klicka för att ändra det koordinatpar som är markerat i listan. Dialogen för att mata in [Ändra] transformationspunkter öppnas. Klicka för att radera det koordinatpar som är markerat i listan. [Radera] [Gemensamm Klicka här för att hämta alla punkter som är gemensamma i de båda systemen, dvs. de punkter som har samma punktnummer. Den här knappen är bara aktiv om du har valt a] infiler för båda systemen. [Ny punkt] Dialogen för att mata in transformationspunkter: Ange en motsvarande punkt i från-systemet och till-systemet. Om filer med punkter finns att tillgå finns punktnumren i listorna under punktnummer. Om alternativet "Sammanbind punkter med samma punktnummer i till-filen" är ikryssat letar Geo automatiskt upp tillpunkten när en frånpunkt anges. Punktnummer Välj punkt ur listan (om ingen fil angetts går det inte att välja punkt, men ett punktnummer kan skrivas in). Om punktnummer valts kommer koordinaterna upp automatiskt, annars går de att mata Koordinat in i fältet. Steg 4. Differenser © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.147 Geo Denna sida visar differenser i x- y- och z-led mellan punkterna i till-systemet och de transformerade punkterna i från-systemet, samt extremvärdena för dessa differenser. Differenser redovisas i tillsystemets skala och orientering. Ett kvadratiskt medelfel (RMS) för felen redovisas också. För att skapa en rapport med parametrar och differenser, tryck [Rapportera parametrar och differenser]. Steg 5. Parametrar På denna sida visas parametrarna för transformationen. Vilka parametrar som visas beror på transformationsmetoden. Det visas också om till- och frånsystemet är i vänster- eller högerhandssystem. Om du vill spara parametrarna för att göra ytterligare transformationer vid ett senare tillfälle, tryck på [Spara parametrar till fil]. Filen får formatet *.tpf. För transformationsmetoderna 2D-Helmert + lutande plan och 2D-Helmert + differensmodell visas först en sida med parametrar och eventuellt differenser för höjdtransformationen. Translation: Förflyttning i X, Y och Z. Z endast för 3D-transformation (Xo, Yo, Zo). Formler 2D: Formler 3D: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.148 Koordinathantering Enkel transformation: Förflyttning i X, Y och Z. Z endast för 3D-transformation (Xo, Yo, Zo). Successiv rotation runt koordinataxlarna X, Y, Z (omega, fi, kappa). I 2D endast runt Z-axeln. Formler 2D: Formler 3D: Helmerttransformation: Förflyttning i X, Y och Z. Z endast för 3D-transformation (Xo, Yo, Zo). Successiv rotation runt koordinataxlarna X, Y, Z (omega, fi, kappa). I 2D endast runt Z-axeln. Skala mellan systemen (s). Formler 2D: Sambandet kan även ges som: där För att ange parametrar på detta alternativa vis, klicka på [Ange 2D Helmert] Formler 3D: Affin transformation: Affina parametrar a1 .. c3. Utöver dom direkta parametrarna redovisas även medelskala, medelvridning och bristande rätvinklighet. (För 3D endast medelskala) Formler 2D: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.149 Geo Formler 3D: 2D-Helmert + lutande plan: Här visas formelsambandet för höjdskillnaden mellan systemen, maximal lutning för höjdskillnaden och i vilken riktning denna uppstår. Om transformationen nyss skapats ur punkter redovisas även antal punkter, maximalt passningsfel, kvadratiskt medelfel för passningen, och passfel för varje punkt. Minst fyra punkter krävs för att passfel skall kunna redovisas. 2D-Helmert + differensmodell: Här visas en sammanställning av den differensmodell som beskriver höjdskillnaden mellan systemen. Studera sammanställningen noga och avgör om det verkar rimligt. Eftersom samtliga punkter används i trianguleringen kan inga differenser redovisas. Tänk på att brytvinklar mellan närliggande trianglar kommer att orsaka motsvarande bryning av en tänkt profillinje vid transformation. Differensmodellen sparas i dfm-format, och bör öppnas, kontrolleras och eventuellt redigeras innan den används. Tänk t.ex. på hur trianglarna knutits mellan punkterna, vänd på dom om nödvändigt. Steg 6. Utför transformationen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.150 Koordinathantering Välj källfil och målfil och klicka därefter på [Transformera]. Kryssa i [Skapa rapport] om du vill att en rapport med transformationsdata skall skapas. Vartefter du transformerar filer läggs dom till i listan. Klicka på [Avbryt] när du är klar. Se även: Koordinatsystem, Global transformation © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.151 Geo 3.7 Specialfunktioner 3.7.1 Jämförelse av filer Använd denna dialog för att jämföra värden i två koordinatfiler. Om du vill kan resultatet sparas i en koordinatfil, en rapport som innehåller en lista på skillnaderna skapas alltid. Öppna dialogen med Funktion | Jämförelse av filer. Resultatet av jämförelsen är: Fil 1 - Fil 2 Tänk på att om samma punktnummer förkommer flera gånger i fil 2 så kommer värdet i fil 1att jämföras med den första förekomsten. Fil att jämföra (fil 1): Ange namnet på den fil du vill jämföra. Fil att jämföra med (fil 2): Ange namnet på den fil du vill jämföra med. Spara resultat i fil (fil 3): Ange den fil som kommer att innehålla skillnaderna mellan källfilerna. Om inget filnamn anges skapas endast en rapport. Rotationsvinkel: Sätt detta värde för att få avvikelser redovisade i ett lokalt system. Ange vridningsvinkeln relativt koordinatsystemets 0-riktning. Tolerans: I rapporten som skapas redovisas punktjämförelser bl.a. med ett antal asterisker (*). Om punkterna är lika visas inga asterisker. Ju större skillnaden mellan punkterna är desto fler asterisker visas. Ange hur stor skillnad varje asterisk skall representera. Jämför punktnummer · Ignorera bokstäver i slutet av puktnummer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.152 Koordinathantering Gör det möjligt att jämföra punkter som heter tex. 10A, 10B, 10C osv. · Jämför endast punkter med samma punktkod Om flera punkter i samma fil har samma punktnummer går det att separera dem genom punktkod Jämför punktkoder Välj detta om punktnumret är oväsentligt och jämförelsen istället görs via punktkoden. · Maximalt avstånd Anger ett radiellt avstånd från punkter som ska användas för jämförelse. Om punkter befinner sig utanför detta område kommer de inte jämföras med den aktuella punkten. Se även: Koordinathantering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.153 Geo Översätt koder 3.7.2 Med den här funktionen konverterar man punktkoder i koordinatfiler eller inmätningsfiler med hjälp av en översättningstabell. Tabellen utgörs av en textfil där koderna listas i två kolumner, med matchande koder på samma rad. Saknas motsvarande kod i ena systemet lämnas det blankt. På första raden i filen skrivs beskrivningen av kodsystemen. Kommatecken används som avskiljare mellan kolumnerna. Öppna dialogen med Funktion | Översätt koder. Källfil: Ange fil att hämta punkter ifrån. Översättningsfil: Ange översättningstabell i form av textfil med koderna för systemen i två kolumner med kommatecken mellan dem. Målfil: Ange filnamn för den nya filen med de nya koderna. [>>] eller [<<]: Ange översättningsriktning genom att klicka på knappen, när du gör det ändras symbolen på knappen för att visa den nya riktiningen. Exempel på översättningstabell: SBG-kod,Bvtypkod 13,MKP 41,VKT 97,PP Se även: Koordinathantering, Kodlistor, symboler och linjetyper. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.154 Koordinathantering 3.7.3 Skapa koordinatraster Denna funktion skapar ett rutnät av punkter i en koordinatfil eller LatLong-fil. Öppna dialogen med Funktion | Skapa koordinatraster. Funktionen skapar en ny namnlös fil. Rastertyp: Här anger du vilken typ av raster som skall skapas. Du kan se i figuren i dialogen hur rastret kommer att se ut. · Punktraster Skapar ett rutnät bestående av löspunkter. · Horisontellt linjeraster Skapar ett raster bestående av horisontella linjer. · Vertikalt linjeraster Skapar ett raster bestående av vertikala linjer. · Nätraster Skapar ett rutnät bestående av linjer med punkter endast i ytterkanten. Rasterdata: Här anger du begränsningar och intervall för de koordinater rastret skall ha. Dessa anges som koordinater eller koordinatvinklar beroende på valet i Skapa. Skapa: Här anger du vilken typ av fil som skall skapas, koordinater (*.geo, *.pxy) eller longitud och latitud (*.llc). Se även: Koordinathantering © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.155 Geo Pålavskärning 3.7.4 Denna funktion används för att beräkna koordinater i ett avskärningsplan för pålar.Öppna dialogen med Funktion | Pålavskärning. Avskärningskoordinaterna beräknas på följande sätt: I en koordinatfil med teoretiska data läggs för varje påle in en rad med pålens nummer och den höjd (i Z-kolumnen) för vilken koordinaten ska beräknas. I en annan koordinatfil ska inmätta påldata finnas. För varje påle ska det finnas två inmätta punkter och eventuellt ytterligare punkter om det är excentrisk mätning (se vidare nedan). Punkterna ska mätas som linjer med pålens nummer som linjenummer, d.v.s. för påle 1 mäts punkterna 1.1, 1.2 o.s.v. och för en påle 3A mäts punkterna 3A:1, 3A:2 o.s.v. Därefter går programmet igenom de inmätta pålarna och beräknar deras koordinater i avskärningsplanet på den teoretiska höjden. Resultatet erhålls dels i ett koordinatdokument och dels i en textrapport. Förutom avskärningskoordinater beräknas även pålens lutning samt den horisontella riktningen mellan punkt ett och två (ges i punktkod respektive remark i koordinatfilen). Teoretisk pålhöjd: Ange koordinatfil med pålarnas nummer och avskärningsplanets höjd. Inmätta pålar: Ange koordinatfil med inmätta pålpunkter Excentriskt inmätt: Klicka i om pålarna har mätts med ytterligare bestämningspunkter för att beräkning av pålens centrum i avskärningsplanet ska erhållas, annars beräknas punkten i linjen mellan de två mätta punkterna (P1 och P2). Ett av följande mätalternativ kan användas vid excentrisk mätning: · Alternativ 1 Mät två punkter på en kant och sedan en punkt på den diagonalt motsatta kanten. Mät punkterna som en linje X (X.1, X.2 och X.3) där X står för pålens namn. · Alternativ 2 Då det inte går att mäta den diagonala kanten kan man mäta en punkt på vardera sidokanterna istället. Mät punkterna som en linje X (X.1, X.2, X.3 samt X.4) där X står för pålens namn. Se även: Koordinathantering © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.156 Koordinathantering 3.8 Kodlistor, symboler och linjetyper Kodlistor Varje punkt i en koordinatfil innehåller ett kodfält som används för att tala om vad det är för typ av punkt. Koden kan bl.a. styra vilken symbol som ska ritas ut eller vilken linjetyp som ska användas när punkter knyts ihop till en linje. I kodlistan anger man, för varje kod, dessa samband. Endast en kodlista kan vara aktiv åt gången, detta styrs från programinställningarna (Redigera | Inställningar). Kodlistorna har ändelsen .cod och de ska vara placerade i globalkatalogen för att programmet ska hitta dem. När en kodlista öppnas visas ett inmatningsfönster med en rad för varje kod. Standardkodlistor Med Geo följer tre st. standardkodlistor som man kan använda. Tänk på att om dessa redigeras bör man spara dem med andra namn eftersom de annars kommer att skrivas över nästa gång Geo installeras. · sbg.cod Innehåller tvåställiga koder för vanliga inmätningsobjekt. Används tillsammans med symbolfilen sbg.sym och linjetypsfilen sbg.glt. · sbg1.cod Innehåller treställiga koder för vanliga inmätningsobjekt. Används tillsammans med symbolfilen sbg. sym och linjetypsfilen sbg.glt. · sbg2.cod Innehåller koder enligt Vägverkets rithandbok (Publ. 2000:5B). Används tillsammans med symbolfilen sbg2.sym och linjetypsfilen sbg2.glt om man vill visa symboler/linjetyper i Geo. Vid export till AutoCAD/NovaPOINT används inte dessa filer. Kodindelning för sbg2.cod Gruppnamn Kod Gruppinnehåll 100-149 150-199 200-249 250-299 300-399 400-499 500-599 600-699 700-749 750-799 800-899 ADM BYGG TERR VEG ANL VAG JVG VA EL TELE GEO VA 900-999 SPECIAL Administration, stomnät, gränser Byggnader, konstbyggnader Terränglinjer, terrängpunkter Vegetation Anläggningsytor, anläggningsutrustningar Gata, väg Järnväg Vatten, avlopp, fjärrvärme El Tele Geoteknik VA-detaljinmätning · sbg2z.cod Innehåller samma koder som sbg2.cod men styr andra lager och symboler vid export till AutoCAD/ NovaPOINT. Kodlistan används när punkthöjder ska presenteras för t.ex. ett höjdplan. Fält i kodlistan · Kod Punktkod. Skall vara identisk med den som står i punkternas kodfält i en koordinatfil. Töm detta fält för att radera koden ur kodlistan. · Beskrivning Kort beskrivning av koden. Högst 25 tecken. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.157 Geo · Funktion Det går att koppla inmätningsfunktioner till koderna, de flesta av dessa tas omhand vid koordinatberäkning av en inmätningsfil, se inmätningsfiler för en beskrivning av funktionerna. Det finns två olika sätt att använda dessa funktioner, antingen med punktkod/remark eller med specialkod/remark. Om man använder specialkoden anges nedanstående tvåställiga koder direkt. Det är enklare att utnyttja specialkoden men i vissa instrument går den inte att ange och vissa instrument klarar inte alfanumeriska tecken. I dessa fall måste punktkod/remark användas. De funktioner som kan anges är: F2 Rektangel från två punkter F3 Rektangel från tre punkter C2 Cirkel från två punkter C3 Cirkel från tre punkter R2 Radie från två punkter R3 Radie från tre punkter E Extrapolering PP Polygonpunkt PI Piké KP Kontrollpunkt BO Bakobjekt · Linjetyp Namn på den linjetyp som ska användas, linjetypen hämtas från den aktiva linjetypsfilen. <Ingen> innebär att ingen linje ritas. · Penna Nummer på den penna/färg som ska användas för att rita linjen. Se även inställningar för vyer. · Skala Skalfaktor för linjetypen. 1 för normal storlek. · Symbol Namn på den symbol som ska ritas, symbolen hämats från den aktiva symbolfilen. <Ingen> innebär att ingen symbol ritas. · Penna Nummer på den penna/färg som ska användas för att rita symbolen. Se även inställningar för vyer. · Skala Skalfaktor för symbolen. 1 för normal storlek. För grafiken finns även en inställning för att kunna sätta olika skalfaktorer för olika ritningsskalor. Detta gör att man kan se till att symbolen ritas i en lämplig storlek oavsett vilken storlek den har i symbolfilen. Se även inställningar för vyer. · Rotationsreferens M Ritning. Symbolens vridning följer ritningens. C Koordinatsystem. Symbolen ritas parallellt med koordinatsystemets öst-västliga axel. P Punktkod. Symbolen ritas vinkelrätt mot den bäring som finns i punktkoden. Väg. Symbolen ritas enligt den bäring som finns i remark om specialkoden är satt till B. R (Denna information kan sättas av vissa vägfunktioner). · Rotation Symbolens rotation relativt referensen. · AutoCAD-Lager Namnet på lagret som punkterna skall hamna på. Se även AutoCAD-ritningar. · AutoCAD-Linjetyp Vilken AutoCAD-linjetyp som ska användas för linjer mellan punkter. · AutoCAD-Block © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.158 Koordinathantering Namnet på motsvarande block/symbol i AutoCAD för punkterna. · AutoCAD-Attribut Genom att använda en eller flera av nedanstående attributflaggor skrivs motsvarande information in i AutoCAD-blockets attributfält. P/S Punktnummer X X koordinat Y Y koordinat Z Z koordinat K/C Punktkod R Remark/Anmärkning · KF85-kod gäller vid import och export av KF85 och Geosis. · AutoKa-PC kod gäller vid import och export av AutoKa-PC. · Kordab-koden används vid export till Kordab-format (.242 och .243). Symboler Symboler i Geo lagras i filer av typen .sym, dessa filer ska placeras i global-katalogen. Endast en symbolfil kan vara aktiv åt gången, detta styrs från programinställningarna (Redigera | Inställningar). Linjetyper Linjetyper i Geo lagras i filer av typen .glt, dessa filer ska placeras i global-katalogen. Endast en linjetypsfil kan vara aktiv åt gången, detta styrs från programinställningarna (Redigera | Inställningar). Se även programinställningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 3.159 Geo 4 Grafisk redigering 4.1 Allmänt om grafisk redigering Många grafiska operationer utförs genom att man först markerar ett eller flera objekt med markeringsverktyget. Därefter kan man välja mellan ett antal olika operationer på objektet/objekten, t.ex. förflyttning, kopiering, radering osv. Markera objekt För att markera ett eller flera objekt använder man markeringsverktyget , Verktyg | Markera objekt. När ett objekt har markerats visas detta genom att en eller flera greppsymboler ('grips') ritas ut på objektet. Det finns två sätt att markera objekt, antingen genom att direkt peka på någon del av objektet eller genom att dra en rektangel runt objektet. Klickar man i en 2D vy med verktyget "Markera objekt" valt, på en plats där två eller flera punkter har identiska plankoordinater eller om de i grafikvyn ser ut att ligga nära varandra får man upp en lista med de punkter som påträffats. I denna lista är det möjligt att markera den punkt man är intresserad av. När en viss punkt är vald kan man på vanligt sätt t.ex. redigera dess koordinater eller förflytta den osv. Listan visar punktnamn, linjens namn, eller ett påhittat löpnummer om punknamn saknas, samt även namnet på den fil som punkten tillhör. Om det är mer än 25 punkter som ligger nära varandra, ger Geo en varning och rekommenderar användaren att zomma in. Markering genom att peka direkt på objekt Varje nytt objekt man pekar på kommer att markeras samtidigt som tidigare markerade objekt automatiskt avmarkeras. Vill man ha kvar tidigare markeringar håller man ned Ctrl- eller Shifttangenterna samtidigt som man pekar på ett objekt. Markering med rektangel Om man inte pekar direkt på ett objekt ritas en rektangel vid muspekaren när man drar den. Det har betydelse i vilken riktning denna rektangel dras, går den från vänster till höger innebär det att alla objekt som ligger helt innanför rektangeln kommer att markeras, sk omslutande rektangel. Dras den däremot från höger till vänster kommer alla objekt som delvis del ligger innanför rektangeln att markeras, sk skärande rektangel. Observera att färgen på rektangeln ändras för att indikera riktningen. Markeringsmetod Resultat © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.160 Grafisk redigering Endast de objekt som ligger i det aktiva dokumentet kan markeras med markeringsverktyget. Greppsymboler, 'grips' De markeringssymboler som ritas ut på markerade objekt har olika utseende beroende på objektets typ. Exempelvis får en punkt som markeras en annan greppsymbol än en text eller symbol. De flesta greppen har även ett snabbverktyg kopplat till sig, detta aktiveras då man pekar på greppet, dessutom ändras muspekarsymbolen över greppet. Om man klickar med höger musknapp på ett grepp visas en meny som är specifik för den aktuella objekttypen. Kopiera, klistra in, klippa ut och radera Kopiera När man kopierar data i de grafiska vyerna lagras resultatet i ett internt klippbord, till skillnad från kopiering av text som hamnar i Windows klippbord. För att kopiera data markerar man först önskade objekt och klickar sedan på knappen eller väljer Redigera | Kopiera. Klistra in Om det finns Information i det interna klippbordet kan denna klistras in i ett grafiskt fönster. Insättningspunkt för objektet kommer att hämtas från det kopierade objektet. Klicka på knappen eller välj Redigera | Klistra in. För vissa dokumenttyper kommer en dialog att visas där ytterligare parametrar kan anges, se respektive dokumenttyp. Klipp ut När man klipper ut data kopieras markerad information först till det interna klippbordet och därefter raderas den. Markera de aktuella objekten och välj Redigera | Klipp ut eller klicka på knappen . © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.161 Geo Radera För att radera markerade objekt i ett grafiskt fönster väljer man Redigera | Radera eller klickar på knappen . Man kan även trycka Del. Verktyg kopplade till grepp När muspekaren placeras på ett grepp ändras symbolen för att visa vilket verktyg som kommer att aktiveras om man klickar på greppet, för en linje innebär det t.ex. att verktyget 'flytta punkt' startar. Alla verktyg kan även väljas i en meny genom att man högerklickar på greppet, se nedan under 'Menyer i grafiken'. Flytta punkt För att flytta en löspunkt markerar man först punkten, därefter klickar man på den och drar till det nya läget. Det går även att mata in koordinaten i inmatningsfältet. För att flytta en punkt i en linje markerar man först linjen och därefter pekar man på den punkt som ska flyttas. Det går även att mata in koordinaten i inmatningsfältet. Tips! Det nya läget kan pekas ut med hjälp av ett snäppverktyg. Om man flyttar en punkt som ingår i en linje och snappar på en målpunkt som ingår i en annan linje, får man välja hur höjden på punkten ska sättas. · Snapp-punktens höjd Den förflyttade punkten får höjden från punkten som man snappar mot. · Flyttade punktens höjd Den förflyttade punkten behåller sin ursprungliga höjd. · Ny höjd Ange den höjd punkten ska ha. Flytta element Elementpunkter, cirklar mm flyttas på samma sätt som lösa punkter. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.162 Grafisk redigering Rotera objekt Vissa objekt, t.ex. ritningsramar och punkter / linjer i koordinatdokument, kan roteras. Detta sker på lite olika sätt. Tips! Det går även att ange vinkeln i inmatningsfältet. Rotering av ritningsram En rotationssymbol visas när muspekaren är över greppet. Klicka och dra muspekaren för att rotera objektet. En skuggbild visas för att ange det nya läget på objektet. Man kan även ändra rotationscentrum genom att peka på greppet som har dubbla ringar som symbol. Klicka och dra för att ändra läge. Rotering i koordinatdokument Här markerar du först de objekt du vill rotera med markeringsverktyget. Högerklicka över något av greppen och välj Rotera markerade objekt. Markera sedan rotationscentrum, den punkt du vill rotera runt, glöm inte använda snäppverktyg. Nu kan du antingen skriva in en rotationsvinkel, eller ange en frånoch en tillpunkt för rotationen. De markerade punkterna kommer roteras lika mycket som vinkeln mellan från- och tillpunkt. Menyer i grafiken Genom att högerklicka i det grafiska fönstret visas en meny som är specifik för det man pekar på. Om man inte har pekat på något objekt visas en allmän meny där man bl.a. kan växla aktivt dokument. Pekar man däremot på ett grepp öppnas en meny med de operationer som går att utföra på just det objektet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.163 Geo Om högerklickar vid sidan av ett grepp visas istället en allmän meny. I menyn finns alltid alternativet Lageregenskaper... som öppnar dialogen för dokumentets egenskaper, samt alternativet Lager... som öppnar dialogen för dokument i den grafiska vyn. Man kan byta aktivt dokument i vyn genom att välja Aktivt dokument | <dokument.typ>. Om det finns markerade objekt finns alternativet Avmarkera allt som innebär att alla markerade objekt avmarkeras. Egenskaper på objekt Genom att välja Egenskaper... i menyn som visas när man högerklickar på ett grepp öppnas egenskapsdialogen för det markerade objektet. Flytta objekt grafiskt Flytta ett eller flera objekt Genom att markera ett eller flera objekt kan dessa flyttas. Detta görs genom att man markerar önskade objekt och högerklickar på ett av greppen, det grepp som väljs kommer att utgöra baspunkten för förflyttningen. 1. Markera objekten 2. Valda objekt markeras med greppsymboler 3. Högerklicka på en av greppen och välj Flytta markerade objekt, vald punkt utgör baspunkt vid förflyttningen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.164 Grafisk redigering 4. Flytta muspekaren till ett nytt läge eller mata in koordinaten i inmatningsfältet. 5. Objekten flyttas Kopiera och flytta objekt Om man vill flytta kopior av objekt väljer man menyalternativet Kopiera och flytta markerade objekt. I övrigt enligt ovan. Rotera objekt Se beskrivning under 'Verktyg kopplade till grepp'. Verktyg på linjer För samtliga dessa verktyg gäller att de nås genom att man markerar en linje, högerklickar på ett av greppet och väljer ur menyn. Flytta punkt Flyttar en enstaka punkt i linjen, se 'Verktyg kopplade till grepp'. Radera punkt Tar port den punkt man pekat på från linjen. Punkten före och efter knyts ihop. Dela linje vid nod Linjen delas vid den punkt man klickat på, punkten kopieras så att den finns i de två nya linjerna. Linjen efter avbrottet räknas som ny och får därför ett nytt linjenummer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.165 Geo Dela linje efter nod Linjen delas vid den punkt man klickat på, dessutom försvinner förbindningen till nästa punkt. Linjen efter avbrottet räknas som ny och får därför ett nytt linjenummer. Sammanbind linje Använd verktyget för att knyta ihop en linje/punkt med en annan linje/punkt. Peka på en punkt eller på en linjeände att knyta ihop med. Den linjen man knyter mot kommer att få samma linjenummer som utgångslinjen, punktnumren ändras dock inte. Om två löspunkter knyts ihop skapas en ny linje. Infoga punkt efter nod Använd verktyget för att infoga en eller flera nya punkter i en linje. Punkterna infogas efter den valda punkten. Infoga ett bestämt antal punkter: Avståndet mellan punkterna bestäms av valt antal punkter. Infoga punkter med fast avstånd längs linjen: Antalet punkter bastäms av valt avstånd. Infoga en punkt med avstånd från start/slut: Ange avstånd och välj antingen start eller slut. Infoga punkter vid skärningar med normal eller avancerad höjdinterpolering: Där andra linjer skär vald linje infogas en punkt coh höjden interpoleras antingen från markerad linje eller som ett medelvärde mellan markerad linje och skärande linje. Explodera linje Tar bort linjeknytningen från punkterna i en linje. Punkterna kommer att få nya nummer, linjens nummer + punktens tidigare nummer. Ex: I en linje med nummer 113 som har punkterna 1 och 2 kommer punkterna efter exploderingen att ha nummer 113.1 samt 113.2. Reversera linje Byter riktning på en linje. Detta ändrar endast ordningen på punkterna i linjen, dvs. punktnumret för en given punkt förändras inte. Verktyg för punkter Sammanbind linje Se beskrivning för linjepunkter. Se även grafiska vyer, grafiska verktyg. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.166 Grafisk redigering 4.2 Hjälplager, Gft-filer När man grafiskt tolkar fram punkter och linjer med hjälp av några av de grafiska verktygen lagras de skapade objekten i ett speciellt dokument (eller lager) som kallas hjälplager. Hjälpdokumentet är av typen .gft, och skapas automatiskt av Geo i det aktuella arbetsområdet. Man kan se hjälplagret som en slags temporär lagringsplats där man kan prova olika alternativ innan man väljer att kopiera över punkter och linjer till andra dokumenttyper, t.ex. koordinatdokument eller linjedokument. Data som skapats i hjälplagret sparas automatiskt av Geo, vilket innebär att man kan fortsätta att arbeta med tidigare hjälpobjekt när Geo startas igen. Man skall dock se innehållet i hjälplagret som temporärt och välja att spara i andra format så fort önskat resultat har uppnåtts. När hjälplagret öppnas aktiveras de grafiska verktyg som skapar hjälppunkter och hjälplinjer. Dessa verktyg inaktiveras igen så fort hjälplagret stängts. Se vidare under grafiska verktyg för en beskrivning av hur de olika verktygen fungerar. Innehållet i hjälplagret sparas i filen Geo12.gft i det aktuella arbetsområdet. Aktivera hjälplagret Välj Vyer | Visa hjälppunkter eller klicka på knappen för att aktivera hjälplagret. Innehållet i lagret visas direkt på skärmen, såvida fönstrets aktuella koordinatomfång stämmer med objektens koordinater i lagret. Väljer man att zooma till gränser kommer även hjälplagrets objekt att påverka resultatet. De grafiska verktyg som skapar hjälpobjekt aktiveras när hjälplagret öppnas. Verktygen som det gäller är: · Mittpunkt · Skärningspunkt · Cirklar · Bågar · Tangentpunkter · Klotoider · Baslinjeverktyg · Parallella linjer · Anpassa element med MK-metoden För att stänga hjälplagret väljer man samma alternativ som när man öppnar det. Innehållet sparas automatiskt ner i filen Geo12.gft. Objekt i hjälplagret Ett antal olika objekt kan skapas av de olika verktygen. Hjälplagret är indelat i olika sektioner för olika vyorienteringar, vilket innebär att de objekt som skapas i en planvy separeras från de som skapas i en profilvy. Genom att högerklicka på ett objekt som markerats markeringsverktyget, och sedan välja Egenskaper... i menyn, kan dess egenskaper redigeras i egenskapsdialogen. Utseendet på dialogen beror på objektets typ, se respektive objekt nedan. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.167 Geo Punkter Punkter skapas bl.a. av verktygen för mittpunkt och skärningspunkt. I egenskapsdialogen kan punktens namn och koordinater redigeras. Punkten kan även ha en radie kopplad till sig. Radien sätts om punkten skapats vid tolkning av bågelement. Detta underlättar mycket om punkten ska användas för vidare tolkning eller vid kopiering till en koordinatfil. Linjer Linjer i hjälplagret skapas antingen genom att man väljer verktyget Parallella linjer eller genom att man väljer verktyget Rita linje med hjälplagret aktivt. Cirkelbågar En cirkelbåge i hjälplagret är ett element med en startpunkt och en utbredning, längd. I egenskapsdialogen kan man, förutom punktens namn och koordinater, även redigera radie, startbäring, längd och sluthöjd för elementet. Klotoider Klotoider skapas av något av klotoidverktygen. Förutom själva klotoiden skapas även tangentpunkterna. För att markera en klotoid pekar man någonstans på linjen, pekar man på ändpunkterna markeras dessa istället. I egenskapsdialogen kan man, förutom punktens namn och koordinater, även redigera radie, startbäring, längd och klotoidparameter för elementet. Baslinje När en baslinje har definierats med baslinjeverktyget lagras den också i hjälplagret. Man kan endast arbeta med en baslinje åt gången, definieras en ny raderas den gamla automatiskt. Anpassa element med MK-metoden Detta verktyg gör det möjligt att anpassa en linje eller cirkelbåge till ett antal spridda punkter. Välj vilka punkter som ska ingå i elementet och högerklicka sedan för att skapa objektet. Kopiera objekt När man tolkat fram objekt i hjälplagret och vill kopiera dessa till andra dokument finns det två olika alternativ: · Kopiera till aktivt dokument Aktivera det dokument till vilket data ska kopieras och välj verktyget Kopiera objekt till aktivt dokument. Peka därefter i tur och ordning på objekten som ska kopieras. · Kopiera och klistra Markera det eller de objekt som ska kopieras och välj Redigera | Kopiera. Aktivera sedan det dokument till vilket data ska kopieras och välj Redigera | Klistra in, . Rensa hjälplagret Välj Data | Radera alla hjälppunkter för att ta bort all data ur hjälplagret. Se även grafiska verktyg, grafisk redigering, grafiska vyer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.168 Grafisk redigering 4.3 Bakgrundsbild Allmänt Till varje varje projekt i Geo kan en bakgrundsbild kopplas, t.ex. en kartbild eller ett ortofoto. Denna bild visas som bakgrund i 2D-grafiken och kan draperas över terrängmodeller i 3D-grafiken. Bilder i formaten bmp, tif, jpg, png, pcx och tga kan användas. Tif-filer med unisys-komprimering (LZW) kan tyvärr inte läsas. I de flesta bildredigeringsprogram kan man välja kompressionsformat och då bör ett annat format väljas. Skapa transformationssamband För att bilden ska kunna visas måste ett transformationssamband mellan bild- och världskoordinater skapas. Detta görs genom att koordinater ges för minst tre punkter i både bild- och världskoordinater. Öppna bilden på vanligt sätt med Arkiv | Öppna fil. Bilden visas nu i en dialogvy med redigeringsmöjligheter för passpunkter. Beroende på vad det är för typ av bild så finns det olika tillvägagångssätt för att ange passpunkterna. Sambandet som skapas är en affin transformation. Verktyg i grafikvyn Zooma till gränser Zooma in Zooma ut Verktyg för att ange bildkoordinater för passpunkt Zooma rektangel Skannade kartor eller foton Hämta världskoordinater genom att välja punkt i den lista som finns nedanför knappen [Radera punkt]. Här listas samtliga punkter i dom filer som ställts in under kända punkter i fliken inställningar i projektet. Koordinater kan även skrivas in direkt i fälten Värld X och Värld Y. Välj pekverktyget för att kunna peka ut punkten i det grafiska fönstret. Där koordinater finns i båda systemen, välj [Lägg till punkt] för att lägga till punkten i listan. Minst tre punkter måste finnas i listan och vara förbockade för att transformationssambandet skall kunna skapas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.169 Geo Digitala kartor eller ortofoton Dessa bilder har oftast redan en känd position och upplösning, och denna kan då användas. Bilden/fotot måste vara nord/syd-orienterat. Välj Data | Lägg till hörnpunkter. I dialogen som visas kan du ange koordinater för något av bildens fyra hörn och ange bildens upplösning (en bildpunkts storlek på marken). När du väljer [OK] används denna information för att beräkna både bild- och världskoordinater för alla fyra hörn, och punkterna läggs till i listan. Sambandet kan sedan skapas enligt nedan. Skapa och spara sambandet När det finns minst tre förbockade punkter i listan kan ett transformationssamband skapas. Klicka på [Beräkna parametrar] för att lösa sambandet. Om fler än tre punkter använts visas nu ett medelpassningsfel nedanför knappen (Kvadratiskt medelfel). Om du inte är nöjd med resultatet kan du prova att bocka av någon punkt du tror är dålig och räkna igen. Observera att medelfelet alltid är 0 med tre punkter eftersom överbestämningar saknas. När du är nöjd med resultatet, klicka på [Spara orientering] för att spara sambandet. Välj bakgrundsbild Två möjligheter finns för att välja aktiv bakgrundsbild · När du har bilden öppen, välj Data | Sätt som bakgrund i projektet. · Välj bildfil i fliken Inställningar. I båda fallen måste transformationssambandet ha skapats först. Om du väljer en bild som tidigare använts som bakgrund finns det gamla sambandet kvar. I grafikfönstret slår du av och på visning av bakgrundsbilden med knappen . Har man en bild med en tillhörande textfil som innehåller parametrar för bilden, kan Geo använda denna textfil för att orientera bakgrundsbilden. Arbetar man exempelvis med ESRI World filer och har en bildfil som image.jpg och en tillhörande textfil som heter image.jpgw eller image.jgw behöver användaren inte skapa något transformationssamband i Geo, eftersom Geo använder textfilen med parametrarna. Det finns två sätt att namnge textfiler med parametrar för orientering; mest använda är att ta första och sista bokstaven i filändelsen och sedan lägga till w, exempelvis skulle filändelsen .xyz bli .xzw. Textfiler med parametrar för orientering kan även ha bildfilens filändelse med ett suffix w, exmpelvis skulle filändelsen .xyz bli .xyzw. Se tabellen nedan för förslag på bilder som kan läsas in som bakgrundsbild, om det redan finns en textfil som orienterar bakgrundsbilden. .bmp .bpw . bmpw .tif .tfw .tifw .jpg .jgw .jpgw .png .pgw .pngw .pcx .pxw .pcxw © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.170 Grafisk redigering .tga .taw .tgaw Första kolumnen motsvarar ändelsen på bildfilen, de följande två kolumnerna filändelsen på den eventuella textfilen med parametrar. Tips! Observera att bildfil (image.jpg) och tillhörande parameterfil (image.jgw) måste vara sparade på samma ställe. Filerna kan t.ex. vara sparade i roten på projektet, eller i någon undermapp. Se även: Inställningar i projektet, Transformationer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.171 Geo 4.4 Grafiska verktyg 4.4.1 Grafiska verktyg Indata till verktygen Indata till de grafiska verktygen ges antingen genom att man pekar i grafiken eller genom inmatning från tangentbordet. I in- och utmatningsfönstret visas en text som beskriver nästa steg som ska vidtas och i inmatningsfältet visas den aktuella datatyp som förväntas. Ofta finns kan fler än ett alternativ väljas i listan. Följande datatyper kan förekomma: Från Datatyp Från tangentbordet musklick Koordinater X (2D) X Relativa X koordinater Polära koordinater X Avstånd/Bäring/ (X) X Lutning Radie (X) X Klotoidparameter X Sektion X Punkt-/ X linjenummer Allmänna värden X När fler än ett delvärde ska anges används semikolon, ;, för att separera dem. Decimaltalsavskiljare styrs från inställningarna i Windows (nationella inställningar), vanligtvis gäller kommatecken eller punkt. Ett delvärde kan lämnas blankt om det inte behövs. Exempel på inmatningar (med kommatecken som decimaltalsavskiljare): Datatyp Värde Koordinat (nordlig, ostlig) (N1,23 O4,56) Koordinat (nordlig, ostlig, (N1,23 O4,56 höjd) Z7,89) Polär koordinat (längd, (L1,23 B4,56) bäring) Inmatningssyntax 1,23;4,56 1,23;4,56;7,89 1,23;4,56 Utdata från verktygen Del- och slutresultat från verktygen visas i utmatningsfönstret. I det grafiska fönstret visas temporära resultat med streckade linjer. Verktyg Endast ett grafiskt verktyg kan användas åt gången. I allmänhet ligger det senast valda verktyget kvar tills man väljer ett annat. Verktyg markerade med ett H anger att de producerar objekt som hamnar i hjälplagret. För att dessa verktyg ska aktiveras måste man öppna hjälplagret genom att välja Vyer | Visa hjälppunkter, klicka på knappen eller välja ett av verktygen. Zoomning Används för att zooma in, peka ut koordinaterna för hörnpunkterna i den rektangel inom vilken zoomning ska ske. Förutom att zooma med hjälp av fönster, som ovan, finns möjligheten att zooma stegvis. Förstoringsglaset markerat med ett plustecken zoomar in och det med ett minustecken zoomar ut. Detta görs med fönstercentrum som baspunkt. Det finns även möjlighet att spara två zoomlägen, som det © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.172 Grafisk redigering sedan går att växla mellan och detta görs med förstoringsglasen markerade med en etta och en tvåa. För att spara ett aktuellt zoomläge på någon av knapparna, gå in under Vyer | Zoom och välj Spara zoom 1 (eller 2). Tips: Page Up- och Page Down-tangenterna kan också användas för att zooma in och ut. Om musen har ett hjul kan även detta användas för in- och utzoomning. Panorering Verktyget används för att flytta blickpunkten i den grafiska vyn, utan att zoomläget ändras. Klicka först på en referenspunkt och peka sedan ut dess nya läge. Avstånd Avståndsverktyget används för att mäta avstånd och vinklar mellan punkter. Klicka först på utgångspunkten och sedan på de punkter som ska mätas. I utmatningsfönstret visas horisontellt och lutande avstånd, både mellan de två senaste punkterna och ackumulerat. Dessutom visas bäring och vertikalvinkel mellan punkterna. Det går även att snappa på punkter med hjälp av de olika snappverktygen. Markera Verktyget används för att i aktivt dokument markera ett eller flera objekt för vidare modifiering, t.ex. radering, förflyttning eller rotering. Det finns två sätt att markera objekt, antingen genom att direkt peka på någon del av objektet eller genom att dra en rektangel runt objektet. När ett objekt har markerats visas detta i grafiken med symboler på brytpunkter/isättningspunkter. Vid markering med hjälp av detta verktyg ritas en rektangel med muspekaren. Det har betydelse i vilken riktning denna rektangel dras, går den från vänster till höger innebär det att alla objekt som ligger helt innanför rektangeln kommer att markeras. Dras den däremot från höger till vänster kommer alla objekt som med någon del ligger innanför rektangeln att markeras. Observera att färgen på rektangeln ändras för att indikera riktningen. Se även 'markera objekt' under grafisk redigering. De markeringssymboler som ritas ut på valda objekt har olika utseende och olika menyer kopplade till sig, beroende på objekttypen. Exempelvis får en punkt som markeras en annan markeringssymbol och meny än en text eller symbol. De flesta markeringssymboler har även ett snabbverktyg kopplat till sig, detta aktiveras då man vänsterklickar på symbolen. En punkt flyttas t.ex. då man vänsterklickar. Vid högerklick aktiveras den objektspecifika menyn. Endast objekt i det aktiva dokumentet kan markeras med verktyget. Markera texter Verktyget fungerar som det vanliga markeringsvektyget med den skillnaden att endast texter letas upp och markeras. Detta gäller endast texter som ligger lösa som egna objekt, t.ex. i ritningar. Kopiera objekt till aktivt dokument Det här är ett mycket användbart verktyg när man t.ex. har tolkat fram punkter i hjälplagret. Aktivera det dokument till vilket objekt ska kopieras och peka sedan ut objekten i tur och ordning, de kopieras då till dokumentet. Peka i början av elementet du vill kopiera. Om elementet är vänt åt andra hållet kommer det att vändas innan det klistras in. Beroende på måldokumentets typ visas olika dialoger där extra information kan redigeras, t.ex. höjder vid kopiering av punkter till ett koordinatdokument, hjälppunkter kan även innehålla t.ex. radier som kan användas av måldokumentet. Liksom alla verktyg som har en markeringsbox istället för vanligt hårkors, får man upp en lista om markeringsboxen hittar flera punkter med ungefär samma plankoordinater när man vänsterklickar på punkten i grafiken. Listan visar punktnamn, linjens namn, eller ett påhittat löpnummer om punknamn saknas, samt även namnet på den fil som punkten tillhör. Se även Grafisk redigering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.173 Geo Rita punkt Verktyget används för att skapa en punkt i aktivt dokument. Klicka antingen på önskad position på skärmen eller mata in koordinaterna i inmatningsfältet. Det går även att använda snappverktygen för att bestämma läget. Man kan ange punktnummer, höjd och punktkod för den nya punkten genom att välja ur listan i inmatningsfönstret och sedan mata in önskat värde. Tänk på att detta måste göras innan punktens läge anges. Rita linje Verktyget används för att skapa en ny linje, bestående av en eller flera punkter. Klicka antingen på önskad position på skärmen för den första punkten eller mata in koordinaterna i inmatningsfältet. Det går även att använda snappverktygen för att bestämma läget. Efter att den första punkten har bestämts finns ett antal alternativ tillgängliga genom att man högerklickar: · Slut på linje Välj detta alternativ för att avsluta linjen vid den senaste punkten · Slut på polygon Välj detta alternativ för att avsluta linjen och samtidigt dra ihop den senaste punkten med startpunkten för att skapa en sluten polygon · Ångra sista Tar bort den senast angivna punkten · Avbryt linje Avbryter verktyget utan att skapa någon linje. I alternativlistan i inmatningsfönstret finns flera olika alternativ för linjen: · Relativa koordinater För att ange nästa punkt relativt den föregående. · Avstånd För att sätta ett fast avstånd till nästa punkt, riktningen kan pekas ut. · Bäring För att ange en fast riktning till nästa punkt, avståndet kan pekas ut. · Polära koordinater För att ange nästa punkt polärt. · Radie För att ange att linjelementet har en radie. · Punktnummer Ange nästa punkts nummer/beteckning. · Linjenummer Ange linjens nummer/beteckning. Text Verktyget används för att skriva in texter i ritningar. Textens innehåll kan anges i inmatningsfönstret genom att man väljer 'Värde' och sedan matar in texten. Klicka sedan på önskad position för texten eller mata in koordinaterna i inmatningsfönstret. Texten markeras sedan automatiskt och dess egenskaper © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.174 Grafisk redigering visas i egenskapsdialogen. Se även objekt i ritningar. Symbol Verktyget används för att lägga in symboler i ritningar. Vilken symbol som ska infogas kan anges i inmatningsfönstret genom att man väljer 'Värde' och sedan matar in symbolnamnet. Symbolnamnet måste finnas i den aktiva symbolfilen. texten. Klicka sedan på önskad position för symbolen eller mata in koordinaterna i inmatningsfönstret. Symbolen markeras sedan automatiskt och dess egenskaper visas i egenskapsdialogen, härifrån kan man enkelt byta symbol genom att klicka på knappen [Välj...]. Se även objekt i ritningar. Norrpil Se objekt i ritningar. Koordinatförteckning Se objekt i ritningar. Areaverktyg Verktyget används för att mäta areor i grafiken. En meny med ett antal alternativ visas när man klickar på knappen: Markera area. Detta alternativ väljs först och ger möjligheten att antingen peka på en linje eller på lösa punkter. Pekar man på en linje kommer arean som linjen omsluter att skuggas. Pekar man däremot på en punkt får man successivt peka ut fler punkter för att definiera ytan. När en area finns tillgänglig kan man välja ett av flera alternativ genom att högerklicka eller klicka på verktygsknappen igen: · Skapa arearapport Visar en rapport med area och omkrets för den aktuella ytan. · Spara polygoner Med detta alternativ kan man spara de angivna polygonerna i en ny koordinatfil. · Ta bort senaste punkten För att välja om den senaste punkten. · Ta bort senaste arean För att ta bort den senaste arean. · Ta bort alla areor · För att ta bort alla markerade areor. Sätt punktinformation Verktyget används för att sätta punktnummer, höjd, kod, specialkod och anmärkning på punkter i en koordinatfil. Peka först ut en punkt som ska ändras. En dialog visas där punktinformationen kan ändras. Punktnummer räknas automatiskt upp om man © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.175 Geo bockar i rutan [Automatisk uppräkning] och sedan klickar på de punkter som ska omnumreras. För höjd kan man även välja att addera ett värde till originalhöjden. Alternativet [Ersätt] måste vara ikryssat för att respektive värde ska sättas. Skapa linje och profil Verktyget används för att skapa en horisontell linje (lin) och en vertikal (prf) från en koordinatlinje. Peka på en linje i en pxy/geo/dxf/dwg-fil och ange sedan namn på de filer som ska skapas. En startsektion för längdmätningen i filerna kan anges. Info Genom att peka på ett objekt med detta verktyg valt visas information om objektet i utmatningsfönstret. Dela / Bind ihop linje Verktygen används för att dela eller binda ihop polylinjer. När du klickar på knappen visas en meny där du väljer vilken av funktionerna du vill använda. · Dela linjer Peka på det linjeelement du vill ta bort, linjen kommer att delas upp i två delar innehållande de punkter som låg för resp. efter det element du pekade ut. Om du inte pekar direkt på ett linjeelement kan du istället rita en polylinje och välja att dela alla linjer som skär denna. När du ritat hela polylinjen, klicka med höger musknapp och välj 'Dela linje med polygon' för att slutföra kommandot. Överallt där linjer skär din ritade polylinje kommer nu en delning att göras. · Bind ihop linjer Peka först på ändpunkten av den linje du vill knyta ihop med en annan, peka sedan ut ändpunkten på den andra linjen. Om du istället pekar på en lös punkt kommer verktyget aktiveras igen och du kan direkt peka på nästa punkt du vill ansluta till linjen. Explodera objekt Verktyget används i AutoCAD-filer för att explodera objekt och fungerar på liknande sätt som verktyget Data | Explodera markerade objekt. Peka antingen direkt på det objekt som ska exploderas, eller ringa in flera objekt genom att peka på en tom yta och dra en rektangel runt dem. Följande objekt kan exploderas: · Polylinjer: Bryts ner så att varje linjesegment blir ett eget objekt. · Flerradiga texter (MTEXT): Bryts ner så att varje textrad blir ett eget objekt. · Block: Ett block är ett sammansatt objekt bestående av andra objekt, t.ex. linjer och texter. För att kunna snappa på enskilda objekt i ett block måste man först frigöra objekten, d.v.s. explodera blocket. Ett block kan bestå av andra block och därför kan man behöva explodera i flera steg för att komma åt ett visst objekt. Även andra AutoCAD-objekt kan påverkas om man exploderar dem. Detta sker på samma sätt som i AutoCAD. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.176 Grafisk redigering I utmatningsfönstret i Geo skrivs information om exploderingen. Mittpunkt (H) Verktyget beräknar mittpunkten mellan två andra punkter. Peka antingen på ett linjeelement eller på två punkter. Punkten markeras med ett M. Skärningspunkt (H) Verktyget beräknar skärningspunkten mellan två linjer. Linjerna kan antingen pekas ut direkt eller genom att man pekar på två punkter. Även skärningspunkter i linjernas förlängning kan beräknas, dvs. skärningspunkten kan alltid beräknas såvida linjerna inte är parallella. Den beräknade skärningspunkten markeras med ett S. Cirklar (H) Cirklar kan skapas på två sätt: · Centrumpunkt och radie Ange först cirkelns centrum och därefter antingen en punkt som cirkeln ska skära igenom eller mata in radien i inmatningsfältet. · Cirkel genom 3 punkter Peka ut eller ange tre punkter som cirkeln ska skära igenom. Verktygen skapar en punkt vid cirkelcentrum som markeras med C, och två cirkelbågar markerade med R. Cirkelbågar (H) Cirkelbågar kan skapas på följande sätt: · 2 punkter och radie Peka först ut eller ange bågens start- och slutpunkter. Peka därefter ut en punkt som bågens ska skära igenom eller mata in radien i inmatningsfältet. · Skärning genom tre punkter Peka ut eller ange tre punkter som bågen ska skära igenom. · Centrumpunkt, punkt och vinkel Börja med att ange centrumpunkten för bågen. Peka sedan ut bågens startpunkt. Därefter ska antingen slutpunkten pekas ut eller bågvinkeln matas in i inmatningsfältet, ange en negativ vinkel för att ändra riktning på bågen. När man pekar ut bågen blir den aldrig längre än en halvcirkel. Verktygen skapar en punkt vid cirkelcentrum som markeras med C, en cirkelbåge som markeras med RX och en punkt vid bågens slut som markeras med R-X, där X sätts till bågens radie (avrundat nedåt till närmsta heltal). Inpassning av cirkelbågar (H) Verktyget används för att tolka fram en båge mellan två element, raklinjer eller bågar. Börja med att peka någonstans i början på första elementet. Därefter upprepas detta för det andra anslutningselementet. Man kan även ge anslutningselementen genom att först peka på startpunkten, sen slutpunkten och sen ge en radie eller tvångspunkt. Därefter är det dags för mittelementet, ange antingen radien eller peka på en tvångspunkt genom vilken radien ska gå, om du vill göra en raklinje mellan två bågar, ange radien 0. Verktyget skapar en cirkelbåge (eller raklinje) och två tangentpunkter. Tangentpunkterna markeras med TP om bågen ansluter till en raklinje, och RX där X sätts till anslutande elements radie (avrundat nedåt till närmsta heltal) om bågen ansluter till en annan båge. Dessa punkter innehåller även radieinformation och utnyttjas t.ex. vid tolkning av väglinjer. Klotoider (H) Verktyget används för att tolka fram olika klotoidkombinationer mellan två element, raklinjer eller bågar. Peka ut de två anslutande elementen på samma sätt som för inpassning av cirkelbågar ovan. Tre olika klotoidkombinationer kan skapas. Beroende på vilken kombination som skall skapas behöver du ge ytterligare data i inmatningsfönstret eller med musen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.177 Geo · Klotoid Denna funktion beräknar en klotoid som ansluter till dom utpekade elementen. Endast anslutningselement måste ges. Verktyget skapar en klotoid och två tangentpunkter på samma sätt som vid inpassning av bågar. · S-kurva Denna funktion beräknar en s-kurva bestående av klotoid, båge, klotoid, klotoid, båge, klotoid mellan två raklinjer. Efter att raklinjerna pekats ut anger du i tur och ordning i inmatningsfönstret: längd eller parameter för klotoid 1, radie för båge 2, längd eller parameter för klotoid 3, längd eller parameter för klotoid 4, radie för båge 5, längd eller parameter för klotoid 7. Efter detta måste du peka ut eller mata in tangentpunkten vid den första raklinjen. Verktyget skapar elementen och två tangentpunkter TP. · Dubbel klotoid Denna funktion beräknar en kurva bestående av två klotoider och en mellanliggande båge mellan två element. Efter att raklinjerna pekats ut anger du i tur och ordning i inmatningsfönstret: längd eller parameter för klotoid 1, längd eller parameter för klotoid 3, radie för den mellanliggande bågen 2. Du kan även börja med att ange radien och sedan ge en tvångspunkt som kurvan måste gå igenom. Verktyget skapar elementen och två tangentpunkter på samma sätt som vid inpassning av bågar. Baslinje (H) Verktygen används för att beräkna punkter och mått relativt en baslinje. · Definiera Välj detta alternativ för att skapa baslinjen. Peka på dess start- och slutpunkt. Obs! använd ett snappverktyg för att hitta en exakt punkt. · Ta bort © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.178 Grafisk redigering Raderar baslinjen från skärmen. · Orto in 2D Beräknar en punkt baserad på horisontell längd från baslinjens första punkt och sidomåttet från baslinjen. Värden skrivs in i inmatningsfältet, där även punktnummer för den nya punkten kan ges. Den skapade punkten får sin höjd i baslinjen, om baslinjen har en lutning. · Orto in 3D Beräknar en punkt baserad på lutande längd längs baslinjen, sidomåttet från baslinjen samt en höjdoffset från den. Höjdoffset anges som höjd vinkelrätt mot baslinjen, enligt figur ovan. Värden skrivs in i inmatningsfältet där även punktnummer på punkten kan ges. · Orto ut Beräknar avstånd, sidomått och höjdoffset för en punkt relativt baslinjen. Resultatet ges både för 2D och 3D (horisontell resp. lutande baslinje). Peka på punkten för att se resultatet. § 2D-resultatet anger det horisontella avståndet från baspunkten till den aktuella punkten. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.179 Geo Sidomåttet går vinkelrätt in i bilden eller ut mot betraktaren. Orto ut redovisar såväl höjdoffset från baspunkt som höjdoffset från baslinje. Höjdoffset från baspunkt anger höjden på punkten i förhållande till höjden på baslinjens första punkt, se figur ovan. § 3D-resultatet anger det lutande avståndet längs baslinjen. Sidomåttet går vinkelrätt in i bilden eller ut mot betraktaren. Redovisad lutande höjdoffset anger den vinkelräta höjden över baslinjen, enligt figur ovan. · Fotpunkt 2D Peka på en punkt för att se resultatet Fotpunkt 2D beräknar plan- och höjdkoordinater för en ny punkt på baslinjen. Den nya punktens position beräknas till den punkt på baslinjen som i plan ligger närmast den punkt som man pekar på. Z-koordinaten redovisar baslinjens höjd för den beräknade punkten. · Fotpunkt 3D Peka på en punkt för att se resultatet. Fotpunkt 3D beräknar plan- och höjdkoordinater för den punkt på baslinjen som i rymden ligger närmast den punkt som man pekar på. Det kortaste avståndet i rymden är det vinkelräta avståndet till baslinjen. Z-koordinaten redovisar baslinjens höjd för den beräknade punkten. Parallella linjer (H) Verktygen används för att skapa parallella linjer eller linjeelement: · Parallell linje - parallellförflyttar en hel linje Peka först på en linje. Ange offset, höjddifferens eller lutning för sidoförflyttningen i inmatningsfältet. Peka sedan ut vilken sida förflyttningen ska ske åt, en skugglinje ritas för att visa resultatet. Notera att val av offset (sidomått), höjddifferens samt lutning sker med rullgardinsmenyn i inmatningsfältet. Det är därmed möjligt att parallellförflytta en linje genom att ange: o Ett sidomått och en höjdskillnad Höjddifferensen anges med ett positivt eller negativt värde beroende på om lutningen ska vara uppåt eller nedåt. o Ett sidomått och en viss lutning o En viss lutning och en bestämd höjdskillnad Höjddifferens, tillsammans med lutning anges med ett positivt värde om det ska luta uppåt och negativt värde för att luta nedåt Lutning anges med ett så kallat k-tal, lutning nedåt på 1:2 anges således -0,5. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.180 Grafisk redigering Tips: Genom att parallellförflytta linjer och ange en lutning eller höjdförändring kan man t.ex. skapa slänter i en koordinatfil. Gör man en terrängmodell, .trm, av koordinatfilen, kan man därmed enkelt skapa slänter med viss lutning eller höjdskillnad. Beroende på vad som är okänt kan Geo med hjälp av detta verktyg beräkna den nya linjens förflyttning i sida eller förflyttning i höjd. · Parallell linje genom punkt - parallellförflyttar en hel linje Peka först på en linje. Ange koordinater, höjddifferens eller lutning för sidoförflyttningen i inmatningsfältet. Peka sedan ut en punkt genom vilken den parallellförflyttade linjen ska gå, en skugglinje ritas för att visa resultatet. Om ingen höjddifferens eller lutning anges, används defaultvärdet 0,00 för lutningen (dvs. ingen höjdförändring). Notera att val av höjddifferens eller lutning sker med rullgardinsmenyn i inmatningsfältet. · Parallellt linjeelement - parallellförflyttar ett linjeelement i en linje Peka först på ett linjeelement. Ange därefter offset, höjddifferens eller lutning för sidoförflyttning i inmatningsfältet. Peka sedan ut vilken sida förflyttningen ska ske åt, en skugglinje ritas för att visa resultatet. Notera att val av offset (sidomått), höjddifferens samt lutning sker med rullgardinsmenyn i inmatningsfältet. Det är därmed möjligt att parallellförflytta ett linjeelement genom att ange: o Ett sidomått och en höjdskillnad Höjddifferensen anges med ett positivt eller negativt värde beroende på om lutningen ska vara uppåt eller nedåt. o Ett sidomått och en viss lutning o En viss lutning och en bestämd höjdskillnad Höjddifferens, tillsammans med lutning anges med ett positivt värde om det ska luta uppåt och negativt värde för att luta nedåt Lutning anges med ett så kallat k-tal, lutning nedåt på 1:2 anges således -0,5. · Parallellt linjeelement genom punkt - parallellförflyttar ett linjeelement i en linje Peka först på ett linjeelement. Ange koordinater, höjddifferens eller lutning för sidoförflyttningen i inmatningsfältet. Peka sedan ut en punkt genom vilken det parallellförflyttade elementet ska gå, en skugglinje ritas för att visa resultatet. Om ingen höjddifferens eller lutning anges, används defaultvärdet 0,00 för lutningen (dvs. ingen höjdförändring). Notera att val av höjddifferens eller lutning sker med rullgardinsmenyn i inmatningsfältet. Anpassa element med MK-metoden (H) Verktygen används för att skapa en linje eller en cirkelbåge från punkter som inte ligger i linje med det önskade objektet. Funktionen hittar den bästa lösningen med utgångspunkt från de valda punkterna. · Anpassa 2D/3D linje Välj de punkter som ska ingå i linjen och högerklicka med musen för att få upp en meny. Välj Skapa objekt. Det går även att ångra sin inmatning där. Skillnaden mellan 2D- och 3D-linje är att i 3Dlinjen tas även höjden med i beräkning av linjens läge. · Anpassa cirkelbåge Välj de punkter som ska ingå. Tre stycken ger en båge som går exakt genom alla punkterna. Det är först den fjärde som eventuellt ger avvikelser. Högerklicka med musen för att få upp menyn och välj © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.181 Geo Skapa objekt. Se även: Grafiska vyer, grafisk redigering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.182 Grafisk redigering 4.4.2 Snäppverktyg Snäppverktygen används i grafiken då man ska peka på objekt, istället för att klicka på fri hand kan man "snäppa fast" mot en bestämd punkt. För att t.ex. rita en linje som ska gå mellan ett antal befintliga punkter kan man använda sig av ett snäppverktyg för att hitta punkterna. När muspekaren är tillräckligt nära ett objekt eller punkt som man kan snäppa till förändras symbolen, detta indikerar att man kommer att snäppa till objektet/punkten. Har man valt ett snäppverktyg kan man inte klicka på en position som inte ger ett snäppläge. Även höjdinformation hämtas för punkter man snappar till. Snäpp till punkt Använd verktyget för att snäppa till närmaste punkt, antingen lösa punkter eller punkter i linjer. Snäpp till linjeslut Snäpper till linjeslut, även på linjeelement ingående i en polylinje. Man behöver inte peka i närheten av linjeslutet utan man kan peka var som helst på linjen. Man kan även snäppa på kurvor. I övrigt fungerar verktyget på samma vis som 'Snäpp till punkt'. Snäpp till mittpunkt Snäpper till mittpunkten på en linje eller kurva. Snäpp till skärningspunkt Snäpper till skärningspunkten mellan två linjer, mellan en linje och en kurva eller mellan två kurvor. Snäpp till centrumpunkt Snäpper till centrumpunkten för en cirkel, en båge eller en klotoid (för klotoider hämtas radien från den ändpunkt som är närmast muspekaren). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.183 Geo Snäpp mot objekt Snäpper mot valfritt objekt. Detta verktyg används när man ska snäppa mot ett objekt, men inte söker en viss speciell punkt längs det aktuella objektet. Snäpp vinkelrätt Snäpper vinkelrätt mot en linje, båge eller cirkel. Snäpp mot tangentpunkt Snäpper mot tangentpunkten för en cirkel eller båge. Snäpp på insättningspunkt Snäpper till insättningspunkten för block och textobjekt i *.dwg-filer. Multisnäpp, snäpplås Med multisnäpp påslaget kan man välja att ha flera snäppverktyg verksamma åt gången, för att enkelt kunna snäppa på olika sätt vid olika tillfällen. Eftersom muspekarens utseende ändras när ett snäppläge har hittats kan man vara säker på att rätt punkt träffas innan man klickar. Flytande snäpp När man har använder multisnäpp innebär det att verktygen förväntar sig att hitta ett snäppläge, annars ges en felsignal och man får försöka peka igen. Ibland vill man dock kunna peka var som helst utan att för den skull slå av alla snäppverktygen. Då kan man använda flytande snäpp vilket innebär att man kan peka var som helst som om inget snäppverktyg var aktivt, pekar man däremot på en position som aktiverar ett verktyg kommer indikerat snäppläge att användas. Se även grafiska verktyg, grafisk redigering och grafiska vyer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.184 Grafisk redigering 4.5 Stödraster Stödraster används då man vill kunna peka på skärmen och alltid få positioner i ett givet intervall. Detta kan t.ex. vara användbart om horisontella eller vertikala linjer ska ritas, med hjälp av stödrastret är det lättare att få jämna koordinater på punkterna genom att snappa till rastret. I en ritning kan det användas för att rita texter med jämn justering i sidled eller höjdled. Välj Vyer | Stödrasterinställningar för att öppna dialogen. Origo Ange horisontellt och vertikalt läge för rastrets baspunkt. Intervall Välj horisontellt och vertikalt intervall för rastret. Synligt Kryssa i rutan för att visa rastret. Snappa till Kryssa i rutan för att snappa till rasterpunkterna. Se även grafisk redigering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.185 Geo 4.6 Skalstock I grafiska fönster kan man välja att visa en skalstock för att lättare kunna få en uppfattning av storleken på det område som visas i vyn. Skalstocken kommer i så fall även med i utskrifter. Vanligtvis visas endast en huvudskala. Somliga dokument, t.ex. nätutjämningar, har detaljer i den grafiska vyn som ritas med en annan skala än övriga objekt. I det fallet visas utöver huvudskalan ytterligare skalstockar för olika detaljtyper. Inställningar För att ändra inställningar för skalstocken, öppna inställningsdialogen med Vyer | Skalstocksegenskaper. Dialogen är uppdelad i flikar, en för huvudskalan, och ytterligare en för varje tilläggsskala. Huvudskala: Här anger du generella inställningar för skalstocken. · Placering: Ange i vilket hörn av det grafiska fönstret som skalstocken skall visas. · Bredd: Ange skalstockens bredd i bildpunkter. · Höjd: Ange skalstockens höjd i bildpunkter. Detta är höjden för varje skalstock, om tilläggskalor finns kommer alltså den totala höjden bli multipler av detta värde. Detta påverkar även typsnittets storlek, vilket är ungefär en tredjedel av varje skalstocks höjd. · Visa skalstock: Här slår du av eller på visning av skalstocken. Detta kan även göras med knappen verktygslådan. i Tilläggsskalor: För varje tilläggsskala visas ytterligare en flik. Här sätter du de specifika objektens skala relativt huvudskalan. (Förstoring eller förminskning). T.ex. en relativ skala 1000 gör att detaljerna ritas 1000 ggr större än övrig grafik. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.186 Grafisk redigering Se även: Grafiska vyer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.187 Geo 4.7 Inställningar Genom att välja Vyer | Inställningar visas dialogen för inställningar i vyer. Dialogen är indelad i ett antal olika sidor. Färger Rotera färger om det finns flera filer i samma fönster Om rutan är ikryssad får varje nytt dokument som öppnas i ett grafiskt fönster en egen färg, annars sätts standardfärgen för dokumentet. Se även egenskaper för grafiska dokument. Svart bakgrund i grafikfönster Kryssa i rutan för att använda svart bakgrundsfärg i de grafiska fönstren. Om rutan inte är ikryssad används den färg som är vald som fönsterbakgrundsfärg i Windows. Valfri bakgrundsfärg i 3D-fönster Kryssa i rutan för att kunna välja en bakgrundsfärg för fönster med 3D-grafik. Greppfärg Välj vilken färg för markeringsgrepp i de grafiska fönstren, se även grafisk redigering. Pennor Här definieras färg och linjebredd för de olika pennorna. Varje penna har ett nummer vilken används i bl. a. kodlistan för att referera pennorna. Det finns möjlighet att definiera ett antal olika pennuppsättningar som man sedan kan växla mellan. Plottar man t.ex. mycket både på en bläckstråle- och en pennplotter är lätt att byta pennor på detta vis. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.188 Grafisk redigering Teckensnitt Typsnitt för texter i grafiska vyer Välj typsnitt för texter som ritas ut i grafiska fönster, t.ex. för att visa punktnummer. De alternativ som finns hämtas från Windows-inställningarna. Hårkors/Markeringsbox Hårkors · Hela fönstret Anger att hårkorset ska ritas över hela fönstret. · Anpassa Ange storlek på krysset för hårkorset. Markeringsbox · Storlek Ange storlek på den ruta inom vilken objekt söks vid grafisk redigering. Element © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.189 Geo Symboler för elementriktning Om rutan Visa symboler kryssas i ritas symboler ut på element i linjedokument och hjälplager. Detta underlättar vid grafisk tolkning av linjer. Välj även storlek och utseende på symbolerna. Symboler Här kan den relativa skalfaktorn för symboler i olika ritningsskalor ställas. Detta gör det möjligt att anpassa symbolernas storlek för ritningar i olika skalor. Sätt skalfaktor 1 för den ritningsskala som den aktuella symbolfilen är anpassad för och ange sedan hur skalan ska förändras för övriga ritningsskalor. Har man t.ex. en symbolfil som är anpassad för skalan 1:100 blir symbolerna förmodligen aningen för små i skala 1:1000 och då kan man korrigera detta genom att ändra skalfaktorn för 1:1000. Det går att spara samtliga skalfaktorer under ett namn för att man enkelt ska kunna växla mellan olika symbolfiler som är konstruerade för olika ritningsskalor. Se även symbolfiler. Se även grafiska vyer, grafisk redigering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 4.190 Ritningar 5 Ritningar 5.1 Allmänt om ritningar Ritningsdokument har filtypen Dra. Dessa filer innehåller länkar till de datafiler de är uppbyggda av. Det går även att bryta länkarna och istället importera filerna in i ritningen. Ritningarna kan även innehålla andra objekt som t.ex. texter, symboler, förteckningar mm. Det finns olika typer av ritningar för olika orienteringar av de datafiler som de visar. Ritningstyper Planritning I denna ritningstyp kan filer som beskriver plandata läggas in, t.ex. koordinatfiler, väglinjer, terrängmodeller och nivåkurvor. Sektionsritning och Tunnelsektionsritning Denna ritningstyp visar intervall av tvärsektioner från en eller flera .sec-filer. Profilritning I ritningen visas profildata, såväl teoretisk som inmätt, med fullständigt profilformulär och med möjlighet att låta profillinjen täcka flera ritningsblad. Länkar och importerade filer När en ny ritning skapas kommer de ingående datafilerna att länkas till ritningen. Detta innebär att ändringar i datafilerna även kommer att få genomslag i de ritningar som länkar till dem. Om detta inte är önskvärt kan man istället välja att importera filen till ritningen. Informationen i datafilen kan då inte ändras. Det är även möjligt att på nytt skapa en länk till en fil som är importerad i en ritning, finns inte ursprungsfilen kvar skapas den då på nytt. Länkning och importering av filer i ritningen styrs ifrån dokumentdialogen. Se även skapa nya ritningar och dokument i den grafiska vyn. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.191 Geo 5.2 Ritningsvyer När en ritning är öppen i ett grafiskt fönster indelas detta i ett antal extra flikar, en flik för varje ritningsblad. Den första fliken är densamma som för övrig grafik med den skillnaden att ritningsramen visas i fönstret. De övriga flikarna visar i tur och ordning de olika ritningsbladen. Man byter vy genom att klicka på flikarna till vänster nedanför fönstret. Ritningsvyer Världsvyn / Placeringsvyn När en ritning är öppen är den första vyn orienterad i världskoordinater. För den som är van att arbeta i AutoCAD kan denna vy jämföras med 'Model space'. Ritningsbladens orientering visas också i fönstret, med streckade linjer för papprets totala utbredning (minus marginaler) och med heldragna för den del av pappret som utnyttjas till att visa data. Ritningsstämpelns konturer visas med streckade linjer. Genom att peka på ramen med markeringsverktyget kan man utföra olika operationer som t.ex. att flytta eller rotera ramen relativt världsdata. Alla objekt som läggs in i ritningen från världsvyn får världskoordinater, vilket t.ex. innebär att om ritningen roteras eller skalas om kommer objekten att ligga kvar relativt världen. Sidvyerna En sidvy visar ett av bladen i en ritning. Sidvyerna är alltid orienterade i papperskoordinater, jämför med 'Paper space' i AutoCAD. Papprets nedre vänstra hörn utgör origo. Alla objekt som läggs in i ritningen från en pappersvy får lokala papperskoordinater och blir endast synliga i den vy där de lagts in. Verktygsfält Dokument i ritningen Visar dialogen med dokument i den grafiska vyn. Härifrån kan man bl.a. länka till eller infoga dokument i ritningen. Se även dokument i den grafiska vyn. Dokumentegenskaper Om ritningen, dra, är aktiv i fönstret öppnas dialogen för ritningsinställningar. Visa ritningsegenskaper Visar egenskapsdialogen för ritningsramen. Visa stämpelegenskaper Visar egenskapsdialogen för stämpeln i ritningen. Se även ritningar, objekt i ritningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.192 Ritningar 5.3 Skapa nya ritningar För att skapa en ny ritning väljer man Arkiv | Nytt dokument och sedan 'Ritning' i trädstrukturen i dialogen för nytt dokument. Dialogen för ny ritning Ritningstyp Välj först vilken typ av ritning som ska skapas: · Planritning I denna ritningstyp kan filer som beskriver plandata läggas in, t.ex. koordinatfiler, väglinjer, terrängmodeller och nivåkurvor. · Sektionsritning Denna ritningstyp visar intervall av tvärsektioner från en eller flera .sec-filer. Även tunnelsektionsritningar skapas på detta sätt. När man har valt en eller flera .sec-filer klickar man sig vidare i dialogen med [Next]. Om man vill lägga till en koordinatfil (.geo) till sektionsritningen, behöver man även välja en linjefil (.lin), för omräkning från XYZ till sidomått och höjd. · Profilritning I ritningen visas profildata, såväl teoretisk som inmätt, med fullständigt profilformulär och med © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.193 Geo möjlighet att låta profillinjen täcka flera ritningsblad. Man får välja typ av profilritning; Vägprofil/ järnvägsprofil eller ledningsprofil. Vägprofil är anpassad för .prf-dokument. Ledningsprofil är anpassad för .prw-dokument. Det är emellertid fullt möjligt att lägga in flera profiler i en och samma ritning, såväl vägprofil (.prf), ledningsprofil (.prw) som terrängprofil (.pro). När man har valt en eller flera profiler klickar man sig vidare i dialogen med [Next]. Om man vill lägga till en koordinatfil (.geo) till sin profilritning, behöver man även välja en linjefil (.lin), för omräkning från XYZ till sektion och höjd. · Skapa från mall Denna funktion ger möjlighet att skapa nya ritningar genom att bygga på en tidigare skapad ritning. På detta sätt kan man skapa ritningar med speciella inställningar och konfigureringar som man alltid använder. Man kan t.ex. skapa mallar som passar en viss skrivare eller sådana som gäller för ett visst arbetsprojekt då man ofta vill behålla informationen i stämplar mm. Mallen kan även innehålla data och länkade filer. o Mall Ange filen som den nya ritningen ska baseras på. o Placera ritningsramen automatiskt Alternativet innebär att skalan och positionen för ritningsramen kommer att anpassas för de filer som väljs in i ritningen. Kryssa inte i rutan om mallens skala och placering ska behållas. Filer i ritningen Välj vilken eller vilka filer som ska ingå i ritningen. Efter att önskade filer har valts öppnas det grafiska fönstret med ritningen och de ingående filerna. Tips för att skapa planritningar! När ett grafiskt fönster är öppet kan man skapa en ritning direkt i fönstret med de aktuella filerna. Klicka på knappen . Se även ritningar, ritningsvyer, profilritningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.194 Ritningar 5.4 Skapa profilritningar För att skapa en ny profilritning, välj Arkiv | Nytt dokument och sedan 'Ritning' i trädstrukturen i dialogen för nytt dokument, se även Skapa nya ritningar. Ritningstyp Välj först vilken typ av profilritning som ska skapas; Vägprofil/Järnvägsprofil eller Ledningsprofil. Valet av ritningstyp styr vilken information som skrivs ut i profilritningen. Vägprofil är anpassad för .prf-dokument. Ledningsprofil är anpassad för .prw-dokument. Det är emellertid fullt möjligt att lägga in flera profiler i en och samma ritning, såväl vägprofil (.prf), ledningsprofil (.prw) som terrängprofil (.pro). · Vägprofil/Järnvägsprofil Välj att läsa in en eller flera vägprofiler (*.prf) till ritningen. Om fler än en profil markeras, får man i en dialog välja vilken av de ingående filerna som ska vara huvudprofil. Informationen som skrivs ut i profilritningen hämtas från den valda huvudprofilen. Det är även möjligt att lägga in terrängprofiler (*.pro) och ledningsprofiler (*.prw) i en vägprofilritning. När en eller flera profiler har valts, klickar man sig vidare i dialogen med [Next]. Om man vill lägga till en koordinatfil (*.geo) till profilritningen, behöver man även välja en linjefil (*.lin), för omräkning från XYZ till sektion och höjd. · Ledningsprofil Välj att läsa in en eller flera ledningsprofiler (*.prw) till ledningsprofilritningen. Om fler än en ledningsprofil väljs, får man i en dialog välja vilken av de ingående filerna som ska vara huvudprofil. Denna fil kopplas till ledningsformuläret och skrivs ut i ritningen. Det är även möjligt att lägga in terrängprofiler (*.pro) och väglinjeprofiler (*.prf) i en ledningsprofilritning. När en eller flera profiler har valts, klickar man sig vidare i dialogen med [Next] . Om man vill lägga till en koordinatfil (*.geo) till sin ledningsprofilritning, behöver man även välja en linjefil (*.lin), för omräkning från XYZ till sektion och höjd. Vägprofil/Järnvägsprofil För att redigera egenskaperna för profilritningen, välj Vyer | Visa ritningsegenskaper eller klicka på knappen . · Profilritning I ritningen visas profildata, såväl teoretisk som inmätt, med fullständigt profilformulär. Vilka formulärfält som visas i profilritningen, beror på inställningar som beskrivs i Egenskaper för ritningsram. Ledningsprofilritning · Numerisk vy till ritning med ledningsprofil Sätt prw-filen aktiv och skriv in lämplig information i ledningsprofildokumentet, se även Ledningsprofil. Notera: Kolumnerna för attribut varierar beroende på vilken attributdefinitionsfil användaren har valt. Läs mer om attributskolumner för ledningsprofil. o Brunnstyp © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.195 Geo För att en brunn ska visas grafiskt måste någon text anges i kolumnen för brunnstyp. o Dimension Skriv in rörets dimension. o Rörtyp Skriv in lämplig text. o Anordningstyp Skriv in namnet på en symbol för till exempel brandpost eller serviceventil, från den aktiva symbolfilen. Om sbg2.cod används, ritas symboler för brandpost och serviceventil om VA_VBP respektive VA_VSV skrivs in. Detta ritas ut som vertikala streck med den valda symbolen, strax ovan markytan, i samma färg som tillhörande ledning. Skalan på symbolerna kan ändras i dialogen som öppnas genom att välja Vyer | Dokumentegenskaper, klicka på ikonen eller högerklicka i grafiken och välj Dokumentegenskaper. o Markslag Är kopplat till lager Marknivå i ledningsprofildokumentet (*.prw). Skriv in lämplig beskrivning; ängsmark, väg eller liknande i prw-filen. o Jordart/grund Är kopplat till lager Marknivå i ledningsprofildokumentet (*.prw). Skriv in lämplig beskrivning, t. ex. lera eller berg i prw-filen. För att visualisera markslag och jordart/grund på ritningen, sätt ritningen (*.dra) aktiv och välj Vyer | Visa Ritningsegenskaper, klicka på knappen eller markera ritningsramen och välj egenskaper från höger musmeny och välj sedan fliken Profil. Bocka i Markslag och Jordart/grund för att tillhörande information från prw-dokumentet ska visualiseras i den numeriska formulärdelen av ritningen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.196 Ritningar · Grafisk vy till ledningsprofildokument När en ritning är öppen kan man välja Planvy eller Sidvy, se även Ritningsvyer. När man står i planvyn kan man bland de i ritningen ingående filerna välja vilken fil som vara aktiv. Sätt ledningsprofilen (prw-filen) aktiv, gå till Vyer | Dokumentegenskaper, klicka på ikonen eller högerklicka i grafiken och välj Dokumentegenskaper. Välj om egenskaper ska visualiseras enligt sidomått eller enligt lager. I det senare fallet ritas olika lager i olika färger. Brunnar ritas upp till marknivån med färg från den ledning de utgår ifrån. Läs mer om grafiska egenskaper för Ledningsprofil, Prw. Projekterad brunn Fylld Befintlig brunn Snedstreckad Brunn som ska bort (slopas) Kryssad © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.197 Geo Detalj från ritning med brunnar; 2 projekterade brunnar (fyllda), befintlig brunn (snedstreckad) och 2 brunnar som ska bort (kryssad). Brunnar ritas automatiskt intill varandra om de ligger tillräckligt nära varandra. Detta kallas för en brunnsgrupp - i figuren ovan bildar den befintliga och de projekterade brunnarna en brunnsgrupp. Den grafiska visningen av brunnar påverkas av ordningen på de ingående lagren i ledningsprofildokumentet. Om projekterat dagvatten ligger överst i listan, kommer tillhörande brunnar att ritas ut till vänster om insättningspunkten, där varje brunn i grafiken ritas ut med motsvarande 1 m breda symboler, i enlighet med den gällande skalan. Om flera brunnar, i samma eller andra lager, ligger inom +/-3 m avstånd från den först utritade brunnen, kommer dessa närliggande brunnar att ritas omedelbart till höger om den första brunnen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.198 Ritningar I ritningen kan ett vertikalt streck till höger om den första brunnen i en brunnsgrupp ritas ut, om Visa elementdetaljer bockas i, se bild nedan. Det vertikala strecket går högst upp i ritningen där brunnens punktnummer skrivs ut, numret hämtas från punktnumret hos den första brunnen som hittas i en brunnsgrupp. Längst ned i den grafiska delen av ritningen kan brunnsbeteckning och höjd på vattengången för brunnen visualiseras. Markeringen sätts automatiskt i den exakta sektionen där brunnen befinner sig. Det innebär att den grafiska redovisningen av brunnar redovisas med 3 m tolerans, eftersom varje brunn ritas ut som om den vore 1 m bred, medan den exakta positionen redovisas i den numeriska formulärdelen av ritningen. o I den numeriska formulärdelen av ritningen kan specifik information för i ritningen ingående ledningar visualiseras. Sätt ritningen (dra) aktiv och välj Vyer | Visa ritningsegenskaper och välj fliken Ledningar. Från rullgardinsmenyn till höger i dialogen, väljer man vilken information som ska visas i ritningen; dagvatten, spillvatten, vatten och kombinerat. Se även Ledningsprofil. Dessa fyra ledningstyper kan även väljas som befintliga och slopade ledningar. Bocka för den information som ska visas för varje enskild ledning. § Höjd Höjd för vattengång visas i ritningen. Höjderna visas för brunnar som ligger utmed den specifika ledningen. § Lutning Ledningens lutningen visas. § Dimension Ledningens dimension visas om information är inskriven i ledningsprofilens (prw) attributfält för dimension. § Typ Rörtypen visas om information är inskriven i ledningsprofilens (prw) attributfält för rörtyp. Innehållet i formulärfältet för ledningsprofilritningen beror på den aktiva .sot-filen. Till ledningsprofilritningar väljer Geo automatiskt en .sot-fil där lutningen visas i promille och dimensionen i millimeter. Önskar man annan text i formulärfältet kan .sot-filen redigeras. Välj Vyer | © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.199 Geo Egenskaper för ritningsdokument och välj fliken 'Stämplar och formulär', för att se vilken .sot-fil som används av profilritningsdokumentet. Vid eventuell redigering bör filen sparas om med ett nytt namn, eftersom den annars skrivs över vid uppdatering av Geo, läs mer om .sot-redigering i Ritningsstämplar. Se även Ritningar, Ritningsvyer, Inställningar för ritningsram, Ledningsprofil © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.200 Ritningar 5.5 Inställningar för ritning Det finns ett antal olika inställningar som man kan göra för en ritning. För att redigera dessa väljer man Vyer | Dokumentegenskaper med ritingsfilen, dra, aktiv i fönstret. Man kan även klicka på knappen . Pappersformat Här kan aktuellt pappersformat modifieras. Tänk på att all information matas in för ett liggande ark, oavsett om man tänker plotta ett stående format. Ange papperets storlek och marginalerna. Ritningsramen kommer att motsvara storleken minus marginalerna. Det går att spara ett format genom att klicka på [Spara som...]. Ange därefter namn på formatet. Vill du byta ut någon av standardformaten anger du detta namn. För att radera ett format, klicka på raderaknappen. Om det är ett standardformat kommer dess standardvärden att återställas (formatet försvinner alltså inte). Teckensnitt Här anges typsnitt och textstorlek för de olika typer av text som kan förekomma i ritningen. När man har ställt in sina favoritteckensnitt kan man spara dessa i en teckensnittsuppsättning. Genom att definiera upp ett antal lämpliga teckensitt och sedan spara dessa som en teckensnittsuppsättning kan man sedan enkelt växla mellan olika typer av skrivare och plottrar. De flesta pennplottrar klarar nämligen inte att skriva sk. TrueType typsnitt (t.ex. Arial) varför man måste använda sig av teckensitt som enbart består av linjer. Det vanligaste är Modern. Skriver man ut på en bläckstråleplotter (t.ex. HP DesignJet) kan man välja TrueType-teckensitten som ger en mycket högre textkvalitet. När man väljer teckensitt för olika objekt i ritningen är det samma lista som visas i egenskapsdialogen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.201 Geo Stämplar och formulär Ange vilken stämpeltyp du vill använda, eller om du inte vill använda någon stämpel. En stämpel definieras i en speciell fil av typen SOT. I filen utseendet på stämpeln definierat med linjer, texter inmatningsfält och eventuellt bilder (logotype). Alla mått är i meter. Stämpelfilerna ska ligga i globalbiblioteket. Med Geo följer några standardstämplar: en med TrueType teckensnitt för skrivare och plottrar som klarar detta och en med en skalbar linjefont (Modern) att användas till pennplottrar. Dessutom finns en exempelstämpel med SBG:s logotype inlagd. En logotyp läggs in med WMF-format (Windows Meta File) eller EMF (Enhanced Meta File) vilket är format för linjegrafik som stöds av de flesta program (t.ex. AutoCAD). För att mata in text i en stämpel i ritningen - markera stämpeln och ändra i egenskapsdialogen. Se även att skapa egna stämplar. Skalstock Här kan man välja att infoga en skalstock i ritningen. Man får välja bland ett antal fördefinerade positioner för skalstockens placering i ritningsvyn. Skalstocken kan placeras till vänster, till höger eller i mitten av ritningen. Skalstocken placeras inom det fria utrymmet mellan vänster- och högerkant på ritningen, om en stämpel är infogad används det fria utrymmet fram till stämpeln i nederkant. De fördefinierade placeringarna kan justeras ytterligare genom att man i dialogen kan skriva in Förskjutning för X och Y. Dessa värden förflyttar skalstocken med de antal millimeter som man anger. Man kan välja mellan två typer av grafiska skalstockar; "linjal" eller "skalstock". Observera! Eftersom förskjutningen förflyttar skalstocken, bör man vara medveten om att förflyttningen anges i millimeter. En förflyttning på 150 mm inverkar naturligtvis olika om ritningen är gjord i papperformat A4 eller A1. En för stor förskjutning kan flytta skalstocken utanför pappersbladet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.202 Ritningar Om man vill att inställningarna ska gälla generellt för alla ritningar bockar man i rutan [Standard för filtyp] under [Egenskaper för]. Då kommer inställningarna att sparas och användas varje gång en ritning skapas. Om man endast vill att skalstocken ska visas i den aktuella ritningen, bockar man istället i [Egenskaper för detta fönster]. Koordinatkryss Här väljs om koordinatkryss ska ritas och med vilket intervall. Intervallet kan anges i världs- eller papperskoordinater. Dessutom anges vilken text som ska föregå koordinatinformationen. Tecknet, #, byts ut mot aktuellt koordinatvärde i ett kryss. Allmänt Här kan man välja om och hur man vill visa vikmärken, skärmärken och konnektionslinjer på ritningen. Konnektionslinjerna visar hur mycket ritningsbladen överlappar varandra. Horisontellt och vertikalt överlapp ställer man in från Vyer | Visa ritningsegenskaper, under fliken Utbredning, se även Egenskaper för ritningsram. Exempel på ritning med utritade konnektionslinjer. Se även ritningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.203 Geo 5.6 Egenskaper för ritningsram Ritningens grundegenskaper redigeras i egenskapsdialogen för ritningsramen, här kan pappersformat, skala, orientering mm ställas in. Det finns flera olika sätt att redigera egenskaperna för ritningsramen: välj Vyer | Visa ritningsegenskaper, klicka på knappen eller markera ramen med markeringsverktyget och välj sedan egenskaper från höger musmeny. Egenskapsdialogen är indelad i ett antal olika flikar. Vilka flikar som visas beror på ritningstypen. Format Här anges papperets storlek, orientering (stående/liggande) samt i vilken skala data ska ritas. Vid sektions- och profilritning finns även möjlighet att ändra höjdskalan separat. Listan med pappersstorlekar innehåller de format som finns lagrade. Dessa format redigeras i inställningsdialogen för en ritning, se ritningsinställningar. Om listan visar ett blankt fält innebär det att aktuellt format inte är ett standardformat. För att göra formatet till ett standardformat ska det sparas i inställningsdialogen. Rityta Ange på vilken del av papperet (i förhållande till stämpeln) som data från indatafilerna ska ritas. Annan information som t.ex. texter och norrpil kan placeras oberoende av denna begränsning. Stämpelhörnet Hela ritningen Horisontellt Vertikalt Utbredning Här specificeras hur många blad ritningen ska bestå av. Ange antal rader och kolumner. Med överlapp menas hur stor del av papperet som ska överlappa intilliggande blad, måttet anges i millimeter. Denna funktion är användbar när man vill undvika att viktig information hamnar i en skarv mellan två blad. Konnektionslinjer för överlappande ritningsblad kan visas, se Inställningar för ritning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.204 Ritningar Placering Denna sida finns endast för planritningar. Här anges ramens placering (för första sidans nedre vänstra hörn) samt vridningen i förhållande till koordinatsystemet. Placering och vridningen kan även ändras genom att använda markeringsverktyget. Se även Placering av ritobjekt. Översiktsbild (orienteringsbild) Denna sida finns endast för planritningar. Här finns möjlighet att infoga en översiktsbild av det som syns i världsvyn på sidvyerna. Alternativet [Visa ritningsbladsplacering] innebär att ritningsbladens läge visas i bilden. [Visa data] innebär att informationen från de ingående datafilerna visas. Dessutom finns möjlighet att styra placeringen av och storleken på översiktsbilden. Dessa värden anges i papperskoordinater och relativt papperets nedre vänstra hörn. Sektioner Sidan finns tillgänglig när en tvärsektionsritning är öppen. Här anges vilka tvärsektioner som ska ritas. Ange startsektion, slutsektion och intervall. Om inga värden ges ritas alla tvärsektioner i filen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.205 Geo Värdena för axlar är måtten, i verkliga meter, för vänster respektive höger sida om centrum. Föreslagna värden räknas fram från maxutbredningen på respektive sida. Om alternativet [centrera sektioner] markeras, centreras sektionerna i höjd kring tyngdpunkten för varje sektion. Om rutan inte är ikryssad kommer referensaxlarna att ha samma höjdorientering för samtliga tvärsektioner i filen. Sektionslayout Sektionslayouten beräknas automatiskt fram när en ritning skapas, för att passa in alla tvärsektioner så bra som möjligt. Om ändringar av pappersformatet utförs, ändras sektionslayouten automatiskt. För att skapa denna layout manuellt kan man här ändra från automatisk till manuell inställning. Här anges i hur många kolumner och rader sektionerna ska ritas, samt antal sektioner per ritning. Dessutom anges marginalerna (i mm på papperet), dels mellan sektionerna och dels mot papperskanten. Ibland kan sektionerna hamna bakom ritningsstämpeln. Detta kan avhjälpas genom att man anger antal sektioner manuellt och behåller denna inställning. På detta vis kan man även förhindra att sektioner hamnar ovanför stämpeln om man vill ha den ytan fri. Välj då först inställningar så att det ser rätt ut förutom att en kolumnrad ligger ovanför stämpeln. Därefter minskas antingen antalet kolumner med ett eller antalet sektioner per sida med antalet sektioner i sista kolumnen. Profil Här kan antal ritningsblad för profilritningen definieras. Dessutom anges nedre vänstra hörnets sektion och höjd (orientering höjd/längd). Obs! Om fler än ett ritningsblad valts måste även längdintervallet mellan ritningsbladen anges. Om centrering från andra bladet väljs, centreras ritningsbladen runt profilen, med undantag för första bladet där de tidigare angivna måtten gäller. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.206 Ritningar Här väljs även vilka formulärfält som ska visas i profilritningen. De fält som önskas i formuläret markeras. Ramen visar aktuell rityta för data, dvs man behöver inte ta hänsyn till att profilformuläret ska få plats på ritningen. Alternativet [Visa elementdetaljer] styr om de vertikala linjerna med elementdata ska visas eller inte, detta kan vara användbart om man har en profil där det är mycket tätt mellan elementpunkterna. Alternativet [Visa rutnät] styr om referenslinjer ska ritas ut eller inte. Viss information i profilformuläret, t.ex. plandata och tvärfall, hämtas från profilens motsvarande linjefil (lin) och skevningsfil (skv). Saknas dessa filer kommer formuläret inte att innehålla informationen. Ledningar Här kan man ange vilka fält som ska finnas med i en ledningsprofilritning. Om man bockar i Visa elementdetaljer förtydligas varje brunn med ett vertikalt streck i ritningen. Från rullgardinsmenyn till höger i dialogen, kan man välja vilken information som ska visas i ritningen; dagvatten, spillvatten, vatten och kombinerat. Se även Ledningsprofil och Skapa profilritning. Dessa fyra ledningstyper kan även väljas som befintliga och slopade ledningar, till exempel dagvatten (bef), spillvatten (bef) (och så vidare), respektive dagvatten (slopas), spillvatten (slopas), vatten (slopas) och kombinerat (slopas). För varje ledningstyp får man bocka för information som ska redovisas i den numeriska formulärdelen av ritningen. · Höjd Höjd för vattengång visas i ritningen. Höjderna visas för brunnar som ligger utmed den specifika ledningen. · Lutning Ledningens lutning i visas. · Dimension Visar ledningens dimension. · Typ Rörtypen visas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.207 Geo Se även ritningar, skapa nya ritningar, ritningsvyer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.208 Ritningar 5.7 Egenskaper för stämpel Informationen i ritningsstämpeln (ritningshuvudet), t.ex. beskrivning av ritningsinnehållet, redigeras i egenskapsdialogen för ritningsstämpeln. Ritningsstämplarnas layout lagras i formatet .sot. Det finns flera olika sätt att redigera egenskaperna för stämpeln: välj Vyer | Visa stämpelegenskaper, klicka på knappen eller markera stämpeln med markeringsverktyget från en sidvy och välj sedan egenskaper från höger musmeny. Egenskapsdialogen för stämpeln är indelad i tre olika flikar: Företagsinformation, Ritningsinformation och Beskrivning. Alla fälten är fria textfält. När ritningen innehåller flera ritningsblad visas stämpelinformationen på alla sidor, detta indikeras genom en asterisk, *, i fälten. För att lägga in annan text raderar man stjärnan och anger önskad text. Du väljer vilken stämpel som ska användas i en ritning genom att redigera inställningar för ritning. Om du vill använda innehållet i stämpeln till andra ritningar kan du skapa en ritningsmall med önskad stämpeldata. Använd sedan denna mall när de andra ritningarna skapas. Se även ritningar, skapa nya ritningar, ritningsvyer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.209 Geo 5.8 Objekt i ritningar En ritning kan innehålla många olika typer av objekt, förutom de datafiler som ingår i ritningen. Objekten kan läggas in i ritningen på olika sätt, t.ex. genom ett verktyg eller genom att man klistrar in det från klippbordet. Det har stor betydelse i vilken vy som objekten läggs in i en ritning, de kan antingen placeras med världskoordinater eller med papperskoordinater. Om de läggs till i världssvyn hamnar de i ritningen med världskoordinater och om de läggs till på någon av sidvyerna får de papperskoordinater. Objekt med världskoordinater är oberoende av papperets placering och vridning medan objekt med papperskoordinater ligger på samma ställe på papperet oberoende av hur det flyttas och roteras. Tänk på att förändringar av papperets storlek kan ändra ett objekts placering. Det är alltså lämpligt att först göra pappersinställningarna och sedan välja in enskilda objekt. Genom att markera ett objekt med markeringsverktyget eller markera en text med textmarkeringsverktyget kan olika operationer utföras. Om man högerklickar med musen på någon av markeringssymbolerna visas en meny med ett antal alternativ för objektet. Välj Egenskaper... för att visa egenskapsdialogen för aktuellt objekt. Se även grafiska verktyg. Polylinje Välj linjeverktyget, Verktyg | Rita linje, för att rita en linje i en ritning. Ett speciellt användningsområde för polylinjer är när man ska höjdsätta nivåkurvor. Egenskaper för polylinjer · Färg, linjetyp och linjebredd kan sättas för varje polylinje i en ritning. · Sluten polygon innebär att första och sista punkten i linjen knyts ihop. Polygonen kan även fyllas med önskad färg och/eller mönster. · Koordinaterna för linjens punkter kan redigeras under fliken 'Punkter'. Texter Välj textverktyget, Verktyg | Text, för att lägga in en text i en ritning. Egenskaper för texter · Texten kan skrivas på en eller flera rader. Text kan klistras in från klippbordet · Valet för insättningspunkten styr hur texten ska justeras, insättningspunkten bestämmer vilken del av texten som binds till koordinaterna angivna på placeringssidan samt om texten blir vänsterställd, centrerad eller högerställd. Om texten innehåller flera rader kan endast 'Övre vänstra hörnet' väljas. · Teckensnitt Välj det teckensnitt som ska användas för texten. Listan visar de teckensnitt som finns i ritningen, se även ritningsinställningar. · Färg · Textens placering och rotation © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.210 Ritningar Symboler Välj symbolverktyget, Verktyg | Symbol, för att lägga in en symbol i en ritning. Egenskaper för symboler · Vilken symbol som ska visas väljs antingen i rullningslisten eller genom att man klickar på knappen [Välj...] i egenskapsdialogen. Vilka symboler som är tillgängliga beror på den aktiva symbolfilen. · En skalfaktor kan ges för symbolen. · Färg · Textens placering och rotation Norrpil Välj norrpilsverktyget, Verktyg | Norrpil, för att lägga in en norrpil i en ritning. Norrpilar hanteras som andra symboler med den skillnaden att de automatiskt roteras för att visa norriktningen i ritningen. De kan bara läggas till på ritningens sidvyer. Koordinatförteckning Genom att välja Verktyg | Koordinatförteckning i menyn, kan en koordinatförteckning läggas in på den sidvy som är öppen. Benämningen koordinatförteckning är lite missvisande då innehållet i de flesta filtyper kan visas, alltså inte bara koordinater. Den fil vars koordinatförteckning visas måste ingå i ritningen men behöver inte vara synlig. (Välj Vyer | Dokument... för att göra en fil osynlig). Koordinatförteckningen placeras genom att man klickar på önskad position eller matar in koordinaterna i inmatningsfönstret. Den kan även flyttas senare genom att man drar i den. Egenskaper för koodinatförteckningar · Sökvillkor Dessa inställningar används för att begränsainformationen i koordinatförteckningen. Välj vilket fält, vilket villkor och vilket värde som ska begränsa urvalet. Vill man ha alla poster i filen anger man en asterisk, *. Om operatorn sätts till lika med(=) kan en differens sättas, som anger med hur mycket © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.211 Geo ett värde får avvika från det angivna värdet för att komma med i urvalet. · Innehåll Här beskrivs vilken information från källfilen som ska finnas i koordinatförteckningen genom att man bockar för önskade kolumner. Dessutom anges fältets bredd i millimeter. Kolumnnamnen kan ändras till valfri text. · Teckensnitt Välj det teckensnitt som ska användas för koordinatförteckningen. Listan visar de teckensnitt som finns i ritningen, se även ritningsinställningar. · Färg · Placering Ange koordinaterna för övre vänstra hörnet av förteckningen. Symbolbeskrivning (Teckenförklaring) När man lägger in en koordinatförteckning från en koordinatfil finns möjligheten att dels hämta punktens beskrivning från kodlistan och även dess grafiska symbol. Detta kan användas till att skapa en symbolbeskrivning eller teckenförklaring. Skapa en koordinatfil med en punkt för varje önskad kod och lägg in denna fil som koordinatförteckning. Om du inte vill att filen ska ritas, ange detta i Filinställningarna. Nu kan du få en lista över kodbeskrivningarna med symbolen bredvid. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.212 Ritningar 5.9 Höjdsättning av nivåkurvor Höjdsättning av nivåkurvor innebär att höjdtexter läggs in vid nivålinjerna i en ritning med nivåkurvor. Detta görs genom att man med linjer talar om över vilka nivålinjer som texterna ska visas. Börja med att öppna nivåkurvona och skapa en ritning. Se till att ritningen är aktiv i det grafiska fönstret och att världsvyn är vald. Välj sedan verktyget Höjdkurvebesiffring med vilket man drar en linje över de nivåkurvor som ska besiffras. Vid varje skärning mellan linjen och en kurva kommer en text med kurvans höjd att skapas. Linjen kan innehålla valfritt antal delelement. Bäst resultat erhålls om man drar linjerna där kurvorna är någotsånär räta och det inte är alltför tätt mellan dem. Programmet försöker vrida texterna så att de läses i stigande ordning. Ibland kan dock texten hamna på "fel" sida om linjen vilket kan åtgärdas genom att man roterar texten. 1. Dra en linje över de nivåkurvor som ska besiffras. 2. När önskad linje är ritad väljer man att högerklicka. I menyn kan man antingen välja att avbryta operationen eller att skapa höjdmarkeringar. 3. I dialogen väljer man hur texterna ska visas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.213 Geo Teckensnitt Välj teckensnitt (se även inställningar för ritning). Färg Alternativet 'samma färg som nivåkurvorna' innebär att varje textmarkering har samma färg som respektive kurva. Välj annars en gemensam färg för alla texter. Decimaler Välj hur många decimaler som ska visas för höjderna. Genom att kryssa i 'göm nollor på slutet' kan man välja att inte visa avslutande nollor i decimalerna, dvs höjden 20,500 visas som 20,5 och 20,000 visas som 20. 4. Välj OK i dialogen för att skapa texterna. Se även ritningar, objekt i ritningar, nivåkurvor. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.214 Ritningar 5.10 Placera texter och symboler vid punkter i fil Dessa funktioner används för att placera ut texter och symboler relativt punkter i filer ingående i ritningen. Dessa texter och symboler kommer att läggas in som enskilda objekt i ritningen och har, när de väl placerats ut, ingen koppling till sina respektive ursprungspunkter, utan detta verktyg ska endast ses som en hjälp att placera objekt på ett mycket effektivt sätt. Funktionerna nås ifrån datamenyn för ritningen, Data | Infoga Texter... och Data | Infoga Symboler..., och fungerar på liknande sätt oavsett om det är texter eller symboler som ska infogas. Innan du börjar, zooma in på en lämplig punkt i ritningen så att du kan se resultatet medan du arbetar i dialogen. Har du redan placerat ut objekt som du inte kan se tillräckligt nära, stäng då dialogen, välj Ångra i menyn och försök igen med ett bättre zoomläge. Steg 1 - Välj fil Välj vilken fil som data ska hämtas ifrån. När det gäller utplacering av symboler är det endast placeringen och inte symboltyp som hämtas från filen. Steg 2 - Sökvillkor Ange ett urval eller sökningsförfarande för att välja vissa punkter i filen. Välj vilket fält, vilken operator, och vilket värde som ska begränsa urvalet. Vill man ha alla poster i filen anger man en asterisk, *. Om operatorn sätts till lika med(=) kan en differens sättas, som anger med hur mycket ett värde får avvika från det angivna värdet för att komma med i urvalet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.215 Geo Steg 3 - Placering av texter På denna sida anges textens formatering och innehåll. Innehåll/formatering av text Ange vilket eller vilka fält i filen som ska hämtas och skrivas ut vid punkten. Hämta fältnamnet genom att välja i listan eller mata in manuellt. Det är viktigt att komma ihåg att fältnamnet måste föregås av ett dollartecken, $. Det går även att ange egna prefix eller suffix. Exempel på formatering: 1. Välj i listan Innehåll i fältet för att skriva ut punktnummer för en koordinatfil $Punktnummer 2. Välj i listan och redigera Innehåll i fältet för att skriva ut punktkoder meod prefixet KOD: (ex. KOD:531) KOD:$Punktkod (välj kodfältet i listan och mata in KOD före). 3. Flera fält i samma text © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.216 Ritningar Innehåll i fältet för att i en linjefil skriva ut elementnummer följt av ett kommatecken och sedan radien med prefixet R=. Välj elementummer-fältet i listan ($Elementnummer). Skriv sedan R=$Radie efter detta i inmatningsfältet, dvs: $Elementnummer, R=$Radie Horisontellt läge och vertikalt läge Ange i mm den förskjutning relativt insättningspunkten som önskas. Detta är användbart om det blir trångt runt en punkt och texterna behöver kunna flyttas en bit. Tänk dock på att man genom att ändra insättningspunkten för texten kan placera text på olika sätt runt punkten. Ofta klarar man sig bra med detta. Om vridningsreferensen är satt till linjebäring kommer de båda värdena att räknas i bäringens riktning. Detta gör det möjligt att vid t.ex. besiffring av en linjefil flytta ut texter som är vinkelräta mot linjen med ett visst sidomått. Insättningspunkt för texten Insättningspunkten bestämmer vilken del av texten som binds till koordinaterna för aktuell punkt (och med angiven förskjutning) samt om texten blir vänsterställd, centrerad eller högerställd. Vridningsreferens och vridning Vridningsreferensen används för att styra i vilket koordinatsystem som texterna ska orienteras. Vridningen anges sedan relativt koordinatsystemet. · Ritning Vridningen anges relativt ritningens horisontella kant. Vid nollvinkel ritas texterna horisontellt på papperet. · Koordinatsystem Vridningen anges relativt koordinatsystemet (Samma som ovan om ritningen inte är roterad). · Linjebäring Vridningen anges relativt en linjebäring. Om det är en koordinatfil hämtas bäringen från remarkfältet. Detta är användbart då man vill få sektionsmarkeringar med ett visst intervall utefter en linje. Kör då först funktionen sektioner i centrumlinje (lagra bäringar) varvid en koordinatfil erhålls med bäring i remark och öppna sedan en ritning med linjefilen och koordinatfilen. Steg 4 - Placering av symboler På denna sida anges vilken symbol som ska placeras ut och dess placering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.217 Geo Symbol Välj i listan eller klicka på Välj.. varvid en grafisk översikt av alla symboler visas där du kan välja önskad symbol. Skalfaktor Ange en faktor för skalan relativt normalstorleken. Horisontellt läge och vertikalt läge Ange i mm den förskjutning relativt insättningspunkten som önskas. Vridningsreferens och vridning Vridningsreferensen används för att styra i vilket koordinatsystem som symbol ska orienteras. Vridningen anges sedan relativt koordinatsystemet. Se beskrivning av vridningsreferens ovan. Steg 5 - Placera ut objekten Det är nu dags att placera ut texterna/symbolerna. Klicka på Placera Ut. Nu kommer (om urvalet gett några punkter som resultat) objekt att placeras ut och markeras i ritningen bakom dialogen. Om objekten ligger som de ska kan du välja att stänga dialogen eller göra ett nytt urval och placera ut nya objekt. Du behöver alltså inte stänga dialogen förrän du är har placerat ut alla önskade objekt. Ibland kan det hända att man inte zoomat in tillräckligt för att se hur objekten hamnar. Stäng då dialogen, välj Ångra i menyn kör igen med ett bättre zoomläge. Om objekten inte hamnade som önskat, se steg 6. Steg 6 - Omplacera redan inlagda objekt Om objekten hamnade fel eller inte innehöll rätt information är det bara att ändra inställningarna och klicka på [Omplacera] istället för på Placera ut. Då kommer de senast utplacerade objekten att placeras om. Det går även att klicka på knappen [Ångra] för att ta bort senaste operationen. Tänk på att när du stänger dialogen går det inte att omplacera objekten. Är du inte nöjd, använd Ångra i menyn och kör en gång till. Se även ritningar, ritningsvyer, objekt i ritningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.218 Ritningar 5.11 Numrera sidor Den här funktionen används för att numrera sidorna eller ritningsbladen i en ritning. Den finns under Data | Numrera sidor med en ritning som aktivt dokument. Från sida Ange från och med vilken sida numrering ska ske. Till sida Ange till och med vilken sida numrering ska ske. Sidnummer Ange första sidnummer Uppräkning Ange hur sidnumren ska räknas upp (endast numeriskt) Exempel Sidnummer 1 AB-01 A01x Uppräkning 1 1 1 Resultat 1, 2, 3... AB-01, AB-02, AB-03... A01x, A02x, A03x... Se även: Ritningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.219 Geo 5.12 Ritningsstämplar Ritningsstämplar laddas från SOT-filer i globalkatalogen. Stämpelfilen innehåller enkla kommandon för att rita ut stämpeln. Kommandon · DrawMoveTo x,y flyttar nuvarande position till angiven koordinat · DrawLineTo x,y ritar ett streck till angiven koordinat · DrawText text,font,storlek ritar en rad text · DrawImage filnamn,bredd,höjd ritar en bitmap-fil i formaten bmp,png,jpg,pcx,tga,tif och gif. (se Egna loggor nedan) · DrawMetaFile filnamn,bredd,höjd ritar en WMF-fil (se Egna loggor nedan) · DrawEnhMetaFile filnamn,bredd,höjd ritar en EMF-fil (se Egna loggor nedan) Koordinater Alla koordinater och storlekar anges i meter. Origo (dvs koordinaten 0,0) är i stämpelns nedre vänstra hörn. Texter och metafiler ritas nedåt höger från nuvarande position. Variabler I stämpeldialogen kan man mata in ritningsspecifika värden för att påverka dess utseende. För att rita ut ett av dessa värden använder du kommandot DrawText. Innan texten ritas ut byts nämligen vissa speciella strängar (omgivna av $-tecken) ut mot variabelvärden. Föjande variabler finns: · $DRAWER$ Namn på den som ritar · $WORKNO$ Arbetsnummer · $DATEANDPLACE$ Datum/Ort · $SCALE$ Skala · $HEIGHTSCALE$ Höjdskala · $DRAWNO$ Ritningsnummer · $REV$ Revisionsnummer · $COMP1$ Företagsinformation rad 1 · $COMP2$ Företagsinformation rad 2 · $COMP3$ Företagsinformation rad 3 © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.220 Ritningar · $COMP4$ Företagsinformation rad 4 · $MAINDESC$ Ritningens rubrik · $DESC1$ Ritningens beskrivning rad 1 · $DESC2$ Ritningens beskrivning rad 2 · $DESC3$ Ritningens beskrivning rad 3 · $DESC4$ Ritningens beskrivning rad 4 Stämpelns namn Stämpelns namn är densamma som filens beskrivning. Den finns i början av filen på raden som börjar med FileInfo "Description". För att du ska kunna skilja på stämplarna från Geo bör varje fil ha en unik beskrivning. Egna logotyper Du kan lägga in egna logotyper i en stämpel. Formatet skall vara vektor-formatet EMF (Enhanced Meta File) eller någon form av bitmap-format (BMP, PNG, JPG, PCX, TGA, TIF eller PIF). Fördelen med EMF är att vektorformatet gör det möjligt att skala om bilden utan att den blir grovkornig. Kommandot för att rita ut loggan i EMF-format är DrawEnhMetaFile filnamn,bredd,höjd Detta ritar EMF-filen filnamn på aktuell position i filen (använd DrawMoveTo) och med angiven bredd och höjd. Kommandot för att rita ut loggan i bitmap-format är DrawImage filnamn,bredd,höjd Detta ritar bilden filnamn på aktuell position i filen (använd DrawMoveTo) och med angiven bredd och höjd. Skapa en stämpel Det enklaste sättet att skapa en ny stämpel är att kopiera en befintlig stämpelfil och ändra den. Börja t ex med att ta bort de kommandon som ritar ut de streck som du inte vill ha med. Det underlättar mycket om man har en skiss på stämpeln där man kan mäta vilka mått som gäller. Ange ett nytt namn på sot-filen och även på beskrivningen så kommer stämpeln att finnas med i listan med stämplar under Vyer | Dokumentegenskaper, fliken Stämplar och formulär, i Geo. Se även: Ritningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.221 Geo 5.13 AutoCAD-ritningar Geo kan visa AutoCAD-ritningar i både dwg-format och dxf-format. När man öppnar en dwg- eller dxf-fil kan man välja att visa dem i en grafisk vy eller i en grafisk 3D-vy. Hantera AutoCAD-ritningar AutoCAD-filer öppnas som andra filer i Geo, d.v.s. genom att man väljer Arkiv | Öppna... och sedan 'AutoCAD-ritningar' under filtyp. Välj även om dokumentet ska visas som 2D eller 3D. Dwg- och dxf-filer kan innehålla data i två olika koordinatsystem, 'Modelspace' och 'Paperspace'. I 3D-vyer visas alltid data ur 'Modelspace'. En AutoCAD-ritning innehåller data uppdelat i olika lager, där varje lager kan styra färger och linjetyper mm. Dessa lagerinställningar kan redigeras genom att man väljer Vyer | Dokumentegenskaper, , vilket öppnar dialogen för dokumentegenskaper. Redigera data Med markeringsverktyget kan man markera objekt i en dwg-fil. Dessa objekt kan sedan raderas eller kopieras till aktiv fil. Man kan också använda verktygen Kopiera till aktivt dokument | Punkt/Element och Kopiera till aktivt dokument | Linje samt Skapa linje och profil . Menyval specifika för AutoCAD-ritningar När en dwg eller dxf-fil är aktiv får man fram specifika val för AutoCAD-filer genom att gå till Data. Välj aktiv layout Välj detta alternativ för att växla aktiv layout i AutoCAD-filen. En AutoCAD-fil kan innehålla en eller flera layouter. Varje layout utgör en egen vy över innehållet i filen. En speciell layout visar innehållet i modellrymden, Model Space. Denna layout heter oftast 'Model'. Övriga layouter visar oftast pappersrymden, Paper Space, med sina objekt (t.ex. en ritningsram) samt ett eller flera fönster (MVIEW) mot modellrymden. Dessa fönster anger sambandet mellan modell- och pappersrymden med en skalning och rotation. När man exporterar en ritning i geo-format (.dra) till AutoCAD-format skapas en layout för varje blad i ritningen. Externa referenser Öppnar en dialog som visar vilka eventuella dwg-filer som är länkade till den aktiva dwg-filen. Om man markerar någon av de länkade filerna skrivs sökvägen till filen under Referensen funnen på. Status på länkade filer visas under kolumnen Status. En synlig fil har status Visas medan Dold innebär att den inte är synlig. Om man markerar en fil och klickar på [Visa] eller [Dölj] ändras statusen till visa respektive dölj, kommandot utförs när man klickar [OK]. Klicka på [Radera] för att ta bort en extern referens från en AutoCAD-fil. Markera en fil och klicka på [Bind] för att lägga till den information som finns i den externa referensen till den aktiva *.dwg-filen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.222 Ritningar När dwg-filer med länkar till andra filer öppnas, skrivs information om filerna i systemdialogen. Externa referenser letas i först hand upp på den sökväg som står i dwg-filen, i andra hand letar Geo bland projektets lokala filer. Om den länkade filen inte hittas skrivs detta med röd text i utmatningsfönstret. Linjetjocklekar Öppnar en dialog där man kan välja inställningar för linjetjocklek. Under Linjetjocklekar visas alla tillgängliga linjetjocklekar. Aktiv linjetjocklek: Visar den aktiva linjetjockleken. Enhet för listan Välj om linjetjocklekar ska anges i millimeter eller tum. Visa linjetjocklek Om rutan är ibockad visas linjetjocklekar i den aktiva ritningen. Default Här kan man ändra linjetjocklekens default värde. Lager som har linjetjockleken "Default" använder det värde som anges här. Justera visningsskala Genom att dra i markören för visningsskalan kan man styra hur linjetjockleken ska visas. Notera att visning av bredare linjer kan öka tiden för regenerering av bilden. För att optimera regenereringshastigheten kan man justera visningskalan till minsta värdet alternativt välja att inte visa linjetjocklek. Granska ritning (Audit) © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.223 Geo Denna funktion motsvaras av Audit i AutoCAD. Funktionen söker efter eventuella strukturfel i dwg-filen, t. ex. ett block länkat till ett lager som inte finns. Eventuella fel som åtgärdas skrivs ut i utmatningsfönstret. Rensa (Purge) Denna funktion rensar AutoCad-filen från oanvända objekt, block eller lager. Kan vara användbart om man har en grundritning med lager för alla möjliga objektförekomster. Allt oanvänt - rensar alla oanvända objekt i AutoCAD-filen. Oanvända block - rensar alla oanvända block i AutoCAD-filen. Oanvända lager - rensar alla oanvända lager i AutoCAD-filen. Om filen innehåller nestlade block (block i block) och lager kan man behöva köra funktionen flera gånger, eftersom Geo rensar en nivå åt gången. I utmatningsfönstret namnges de filer som tas bort av funktionen. AutoCAD filversion Eftersom dwg-formatet ändras med nya versioner av AutoCAD har versionen på filerna stor betydelse vid export av data. Man kan redigera versionsinställningen på en dwg- eller dxf-fil genom att välja Data | AutoCAD filversion. Om filen ska läsas in ett AutoCAD-system bör samma eller en äldre version väljas i listan innan man sparar filen. Aktuell version Version som den aktiva AutoCAD-filen senast sparats med. Sparar som version När man sparar om en AutoCAD-fil i Geo, sparas filen i den version som anges här. Spara alltid som denna version Bocka i rutan för att Geo alltid ska spara AutoCAD-filen i den valda AutoCAD versionen. Extrahera data från AutoCAD-format Extrahera koordinater Välj Data | Extrahera koordinater från AutoCAD-ritning för att konvertera innehållet i en AutoCAD-fil till en koordinatfil. Dialogen innehåller en lista med de lager som finns i filen. Markera de lager som ska extraheras. Genom att klicka på knappen [Välj synliga] markeras alla lager som är tända och som inte är frusna. Ett fruset lager markeras med en snöflinga i listan. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.224 Ritningar · Extrahera objekt baserat på lager Markera de lager som ska extraheras. Genom att klicka på knappen [Välj synliga] markeras alla lager som är tända och som inte är frusna. Ett fruset lager markeras med en cyan-färgad sol i listan. o Extrahera lager till separata filer Varje extraherat lager skapar en ny geo-fil, därmed skapas lika många geo-filer som antal lager man valt i listan. o Extrahera sammansatta block Innebär att innehållet i blocken också extraheras, i motsats till att endast hämta instättningspunkten. o Extrahera inte objekt med insättningspunkt 0,0 Detta val förhindrar att punkter skapas från objekt med insättningspunkt i origo och därmed undviks felaktiga punkter samt en enorm zoomgräns. · Extrahera endast markerade objekt i grafiken Detta val aktiveras endast om man har markerat ett eller flera objekt i grafiken. Objekt i grafiken kan markeras genom att man pekar på ett objekt eller drar en rektangel runt de objekt som ska markeras. · Konvertera texter till punkter Välj om insättningspunkterna för texter ska skapas i koordinatfilen. Textinnehållet sätts som punktnummer. · Konvertera block till punkter Välj om insättningspunkterna för block ska skapas i koordinatfilen. Om blocken innehåller attribut, kommer en dialog där man får välja hur attribut som tillhör blocken ska hanteras. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.225 Geo · Transformation Man kan välja att transformera den extraherade informationen direkt. Transformationen utförs då med hjälp av en transformationsfil som innehåller parametrarna för beräkningen. Denna fil skapas från funktionen Transformation, se Transformation. Konvertering av attribut från block Genom att kryssa i rutan för konvertering av block kan man även hantera de attribut som eventuellt hör till blocken. Om t.ex. punktnummer, höjder eller koder har kopplats till en punkt via attribut i AutoCAD innebär detta man kan ta hand om dessa attributvärden och sätta dem för motsvarande punkter i en koordinatfil. För varje ny attributtyp som påträffas i AutoCAD-filen visas en dialog där man kan välja om och hur attributtypen ska tolkas. I dialogen visas dels attributtypen och dels det första attributvärde som påträffats för just den typen. Välj hur attributtypen ska hanteras. Dialogen visas endast en gång per attributtyp, dvs. man kan inte hantera samma attributtyp på mer än ett sätt. Extrahera ytor Genom att välja Data | Extrahera ytor från AutoCAD-ritning kan man konvertera ytor (3d-faces) i en AutoCAD-fil till en terrängmodell. Dialogen innehåller en lista med lager precis som dialogen Extrahera koordinater från AutoCAD-ritning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.226 Ritningar Vektorisera till koordinater Skapar en koordinatfil där allt innehåll i dwg-filen har vektoriserats. Den vektoriserade geo-filen kan exempelvis användas i GeoROG, eller som bakgrundsbild. Eftersom allt synligt i AutoCAD-filen vektoriseras, kommer eventuella texter och symboler vara synliga i geo-filen. Explodera markerade objekt Fungerar på samma sätt som verktyget Explodera objekt , se Grafiska verktyg, men med den skillnaden att man först markerar de objekt som skall exploderas och sedan väljer Data | Explodera markerade objekt. Man kan på detta sätt explodera till exempel Polylinjer, Flerradiga texter (MTEXT) samt Block. I utmatningsfönstret i Geo skrivs information om exploderingen. Transformera Genom att välja Data | Transformera har man möjlighet att transformera en AutoCAD-fil med Geo. · Transformera data enligt en fördefinierad transformationsfil Genom att klicka på kommer man till Globalmappen där man kan välja en transformationsfil, *. tpf. Denna fil skapas från funktionen Transformation, se Transformation. · Skala om från millimeter till meter Alla koordinater och mått i *.dwg-ritningen transformeras från millimeter till meter. Det finns ett antal olika sätt att beräkna transformationer. Fördefinerade *.tpf-filer som är skapade enligt någon av nedanstående typer av transformationer kan användas för transformation av AutoCAD-filer. För ytterligare information se Transformation. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.227 Geo Endast förflyttning mellan systemen. Förflyttning och vridning mellan systemen, men med bibehållen skala. Skapas med två punkter, en passpunkt och en riktpunkt. Bibehållen position för punkt 1. Endast möjlig i 2D. Förflyttning och vridning mellan systemen, men med bibehållen skala. Enkel Förflyttning och vridning och skalförändring mellan systemen, använd om det finns en Helmert skalskillnad mellan systemen. Förflyttning, olika skala längs olika axlar och bristande rätvinklighet mellan axlarna, Affin används t.ex. vid transformation från pappersoriginal som kartor, där papperskrympningen kan vara olika i olika riktningar. Varningsmeddelanden kommer upp om transformation med den valda transformationsfilen inte går att utföra. Translation Punkt och riktning Vid användning av transformationsfil i 2D med skalförändring får användaren välja om Z-värden ska skalas om eller om vissa objekt ska tillåtas att modifieras. Polylinjer innehåller X, Y och Z koordinater och kan därför inte transformeras i endast XY-led med bibehållna Z-värden. Transformation som korrigerar för bristande rätvinklighet mellan axlarna medför att eventuella cirkelbågar som ska transformeras först måste delas upp i ellipser. Cirkelbågar behöver därmed exploderas. Vissa transformationssamband kan inte alls användas för AutoCAD-filer. Se även grafiska vyer, grafisk redigering, export till AutoCAD-ritningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.228 Ritningar 5.14 Export till AutoCAD-ritningar, Dwg och Dxf Exportera data När den grafiska vyn är tänd i Geo väljer man Vyer | Spara vy som | AutoCAD-fil för att spara den till en AutoCAD-fil. Man kommer då till en dialog där man får välja inställningar för den dwg-fil som ska skapas. Dialogens första sida ser ut som figuren nedan visar. Genom att klicka [Next] kommer man till en dialog som är specifik för den dokumenttyp som ska exporteras. Har man flera dokumenttyper öppna i samma grafiska fönster, t.ex. .geo, .lin och .sec, får man klicka sig fram genom dialogen som då innehåller en dialogsida per dokumenttyp. Första sidan i dialogen för export till AutoCAD-format. Export med grundritning Bocka i [Grundritning] om detta ska användas vid export till AutoCad. Om man klickar på visas de grundritningar i dwt-format som följer med vid Geo-installationen samt eventuella andra dwt-filer som man har sparat i globalkatalogen. Fördelen med grundritning är att man på förhand kan bestämma exakt hur punkttexter, symboler och linjer ska presenteras i AutoCAD. Aktuellt innehåll i det grafiska fönstret kommer att kompletteras med information från den angivna grundritningen. Om mottagaren av AutoCAD-filen har en standard för vilka symboler och lager som ska användas kan man därmed skräddarsy överföringen med t.ex. lager, färger, symboler och linjetyper. Läs mer om Grundritning, Textstil och Inställningar i Allmänt om export till AutoCAD-ritningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.229 Geo Vid överföring med en grundritning kan man välja att radera information som inte används. Exempelvis innehåller grundritningarna till sbg2.cod lagerdefinitioner för alla koder som finns i kodlistan. Det kan då vara önskvärt att ta bort alla lager som tillhör koder som inte förekommer i ursprungsfilerna. Observera att man även kan göra rensningen efter att dwg-filen har skapats, se AutoCAD-ritningar, Dwg och Dxf. · Rensa inget Ingenting raderas från den skapade ritningen. · Rensa allt Alla oanvända objekt i ritningen raderas. Gäller t.ex. lager, block, textstilar, måttsättningsstilar. · Rensa block Tar endast bort block som inte är infogade någonstans i ritningen. · Rensa lager Tar endast bort lager som inte har någon referens från något objekt. Export utan grundritning Fördelen med överföring enligt den grafiska vyn, utan grundritning, är att den är flexibel. Man väljer enkelt från gång till gång vilken information som önskas överförd till AutoCAD. Det man ser på skärmen hamnar i AutoCAD-filen. Textstil Alla texter i AutoCAD är kopplade till en textstil (Text Style). Textstilen anger vilket typsnitt/font som ska användas, samt breddfaktor och andra egenskaper för texten. Det finns en speciell textstil i AutoCAD som heter Standard. Den används till alla texter så länge inte något annat har angetts. Den textstilen finns alltid i en dwg-fil (men den kan vara kopplad mot vilket teckensnitt/font som helst). Man kan ange valfritt namn på textstilen vid export. Textstilen kommer att skapas om den inte redan finns (d.v.s. om man har valt en grundritning). Om man använder en grundritning och anger textstilen Standard behöver man inte välja något speciellt teckensnitt eftersom det då är inställningen i grundritningen som används. Samma sak gäller om man väljer någon annan textstil som man vet redan finns i grundritningen. Läs mer om punkttexter i Allmänt om export till AutoCAD-format. · Stilnamn Välj vilken textstil som ska användas för de texter som skapas från Geo. Skapar man en ny textstil kan man, genom att kryssa bort alternativet "Använd standardinställningar för textstilar", välja vilka egenskaper den nya textstilen ska ha. Dessa inställningar gäller endast om den valda textstilen inte redan finns i grundritningen. o AutoCAD-font Med AutoCAD-font menas en font som definieras av en .shx-fil. Listan med AutoCAD-fonter fylls genom att Geo letar efter .shx filer i de kataloger som valts i fliken "AutoCAD" under Redigera | Inställningar. Om AutoCAD finns installerat på datorn kan man på detta vis styra Geo att leta även i AutoCAD-katalogerna efter .shx-filer. Geo letar alltid först i de valda AutoCAD-katalogerna och sist i globalkatalogen. Ikonerna i listan visar var Geo hittat .shxfilerna. En jordglob anger att filen finns i globalkatalogen. En AutoCAD-symbol visar att filen finns i någon av de angivna AutoCAD-katalogerna. Observera att inte alla .shx-filer innehåller teckensnitt, formatet används även till t.ex. linjestilar. Var därför noga med att välja rätt .shx-fil. o TrueType-font Som alternativ till en .shx-font kan man välja en TrueType-font. I listan visas de fonter som finns installerade i Windows. o Breddfaktor © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.230 Ritningar Breddfaktorn anger hur mycket varje bokstav ska utvidgas i sidled jämfört med teckensnittets grundutförande. Värdet 1.0 innebär att ingen justering av bredden sker. Vill man ha smalare text anger man ett värde mindre än 1, för bredare ett högre värde. Pappers-/Ritningsskala Här kan man ange en skala för att ge punkttexter och symboler en lämplig storlek vid överföring till AutoCAD. Värdet går bara att ändra om det grafiska fönstret inte innehåller en ritning (.dra), eftersom det i det fallet redan finns en skala med vilken texter och symboler ska ritas. Ange ett skalvärde som är lämpligt med hänsyn tagen till det koordinatomfång som objekten har i det aktuella grafiska fönstret. Observera att skalvärdet inte påverkar storleken för texter och symboler som hämtas från en grundritning. Läs mer om överföring av texter och symboler i Allmänt om export till AutoCAD-format Export till AutoCAD-format I samband med export till AutoCAD-format skapas även en rapport om överföringen i Geo:s In-och Utmatningsfönster. Sist i dialogen skrivs eventuella fel som påverkar resultatet för den exporterade filen. Exportera koordinatfiler (.geo, .pxy) till AutoCAD Vid export av en eller flera koordinatfiler får man upp följande dialog. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.231 Geo · Höjder 3d-punkter/3d-linjer Om rutan är ibockad överförs höjdkoordinater för singelpunkter respektive punkter i linjer. · Lageröverföring Det här valet styr hur lager ska skrivas till AutoCAD-filen. o Fast All data läggs i det angivna lagret. o Filnamn All data läggs i ett lager med samma namn som filen. o Punktkod Punktkoden avgör till vilket lager punkten läggs. o Kodlista Punktkoden matchas mot aktiv kodlista för att avgöra i vilket lager punkten ska läggas. Se även Kodlistor. · Lager för punkttexter Det här valet styr hur lager ska skapas för punkttexter (punktnummer, punktkoder, höjder och anmärkning). För att ett lager för t.ex. punktnummer ska kunna skapas, ska punktnumren vara tända i geo-filen när man sparar vyn. I AutoCAD-filen skapas därmed ett lager som man kan tända eller släcka. o Samma lager som punkten Texterna sparas i samma lager som punkten. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.232 Ritningar o Ett lager för varje punktinformationstyp Ett lager skapas för varje texttyp, dvs alla punktnummer hamnar i ett lager, punktkoder i ett annat o.s.v. o Samma lager som punkten + ett suffix för punktinformationstypen På detta sätt kan man skapa olika lager i AutoCAD-filen där varje lager namnges med suffix. Använda suffix: Punktnummer/Elementnummer "PTEXT" Kod "CTEXT" Höjd "ZTEXT" Remark/Anmärkning "RTEXT" Attribut "ATEXT" Namngivningen på lager styrs dels av val för Lageröverföring samt val av Lager för punkttexter. Exempel 1: Med ovanstående val för Lageröverföring och Lager för punkttexter kommer det att skapas ett lager MARKPTEXT för punktnumren, MARKZTEXT för höjdtexter och så vidare. Exempel 2: Antag att man har en *.geo-fil där man har kodat punkterna med t.ex. 100 och 103. Med ovanstående val för Lageröverföring och Lager för punkttexter kommer följande lager att skapas: 100PTEXT och 103PTEXT för punktnumren samt 100ZTEXT och 103ZTEXT för höjdtexterna och så vidare. · Objekttyp för punkttexter Här väljer man hur punkttexter ska representeras i AutoCAD-filen. o Attribut till block (ATTDEF) © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.233 Geo Till koordinatfilen skapas en blockdefinition där punkttexterna läggs in som attributdefinitioner (AutoCAD-objekttypen ATTDEF). För varje punkt i koordinatfilen sker vid överföringen en blockinsättning med punkttexterna som attribut. Fördelen med denna teknik är att det då i efterhand går att avgöra vad varje text har för innebörd, t.ex. vad som är punktnummer och vad som är en höjdtext o.s.v. o Text För varje punkttext i koordinatfilen skapas ett fristående textobjekt i AutoCAD. Fördelen med denna teknik är att det är enklare att redigera dessa texter i AutoCAD, exempelvis att flytta en text. Exportera linjefiler och profiler (.lin, .prf) till AutoCAD · Lageröverföring Det här valet styr hur lager ska skrivas till AutoCAD-filen. o Fast All data läggs i det angivna lagret. o Filnamn All data läggs i ett lager med samma namn som filen. · Lager för punkttexter Det här valet styr hur lager ska sättas för punkttexter För linjer kan man få lager för elementnummer, sektion och radie. För profiler kan man få lager för elementnummer, sektion, höjd och radie. o Samma lager som punkten Texterna sparas i samma lager som punkten. o Ett lager för varje punktinformationstyp Ett lager skapas för varje texttyp, d.v.s. alla elementnummer hamnar i ett lager, sektioner i ett annat o.s.v. o Samma lager som punkten + ett suffix för punktinformationstypen Detta innebär att punktens lager sammanfogas med ett suffix för att bilda lagernamnet. Använda suffix: Elementnummer "PTEXT" Radie "RDTEXT" Sektion "STEXT" Höjd "ZTEXT" (endast för profiler) Notera: Eftersom klotoider inte har någon representation i AutoCAD kommer dessa kurvor att delas upp i ett flertal raka element. Exportera terräng- och ledningsprofiler (.pro, .prw) till AutoCAD Om man i grafiken har valt profilegenskaper enligt sidomått, kommer AutoCAD-filen att få olika lager för centrumlinje och sidolinjer. Om man i grafiken har valt profilegenskaper enligt lager, kommer AutoCAD-filen att få olika lager för de © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.234 Ritningar profilskikt som terräng- eller ledningsprofilen innehåller. · Lager för punkttexter Det här valet styr hur lager ska sättas för punkttexter (punktkoder och höjder). o Samma lager som punkten Texterna sparas i samma lager som punkten. o Ett lager för varje punktinformationstyp Ett lager skapas för varje texttyp, dvs alla höjder hamnar i ett lager och punktkoder i ett annat. o Samma lager som punkten + ett suffix för punktinformationstypen Detta innebär att punktens lager sammanfogas med ett suffix för att bilda lagernamnet. Använda suffix: Höjd "ZTEXT" Kod "CTEXT" Om man klickar på en text i kolumnen AutoCAD-lager i dialogen ovan får man välja lager för det markerade profilskiktet. · Hämta AutoCAD-lager från o Angivet namn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.235 Geo På raden AutoCAD-lager kan man skriva in ett namn om man vill döpa om lagret i AutoCADfilen som skapas. o Profilskikt Lagret får sitt namn från profilskiktet. o Skiktbeskrivning Lagret får sitt namn från beskrivningen av profilskiktet, som är inskriven i terrängprofilen eller ledningsprofilen. Om man klickar på en text i kolumnen AutoCAD Linjetyp får man välja linjetyp för det markerade Profilskiktet. Vald linjetyp måste finnas i grundritningen. Om man klickar på en rad i kolumnen AutoCAD Linjeskala kan man ändra linjetypsskalan. Exportera tvärsektionsfiler (.sec) till AutoCAD · Lager för punkttexter Det här valet styr hur lager ska sättas för punkttexter (punktkoder och höjder). o Samma lager som punkten Texterna sparas i samma lager som punkten. o Ett lager för varje punktinformationstyp Ett lager skapas för varje texttyp, dvs alla höjder hamnar i ett lager och punktkoder i ett annat. o Samma lager som punkten + ett suffix för punktinformationstypen Detta innebär att punktens lager sammanfogas med ett suffix för att bilda lagernamnet. Använda suffix: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.236 Ritningar Höjd "ZTEXT" Kod "CTEXT" Om man klickar på en text i kolumnen AutoCAD-lager i dialogen ovan får man välja lager för det markerade tvärsektionsskiktet. · Hämta AutoCAD-lager från o Angivet namn På raden AutoCAD-lager kan man skriva in ett namn om man vill döpa om lagret i AutoCADfilen som skapas. o Tvärsektionsskikt Lagret får sitt namn från tvärsektionsskiktet. o Skiktbeskrivning Lagret får sitt namn från beskrivningen av tvärsektionsskiktet, som är inskriven i tvärsektionsfilen. Om man klickar på en text i kolumnen AutoCAD Linjetyp får man välja linjetyp för det markerade tvärsektionsskiktet. Förutsatt att namnet på linjetypen finns i vald grundritning så hämtas egenskaper för linjen från grundritningen. Om man klickar på en rad i kolumnen AutoCAD Linjeskala kan man ändra linjetypsskalan. Exportera terrängmodeller (.trm) till AutoCAD · Lageröverföring Det här valet styr hur lager ska skrivas till AutoCAD-filen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.237 Geo o Fast All data läggs i det angivna lagret. o Filnamn All data läggs i ett lager med samma namn som filen. · Triangelytor Vid export av terrängmodeller till AutoCAD kan man välja att överföra trianglarna både som ytor (3D-Faces) och linjer (3D-Polylines). o Skriv triangelytor som 3D Faces Väljer man ytor skapas ett AutoCAD-objekt av typen 3D-Face för varje triangel. Ytorna skrivs till det lager som väljs under Lageröverföring. o Skriv triangelytor som 3D Polylines Väljer man linjer skapas ett AutoCAD-objekt av typen 3D-Polyline för varje sida i varje triangel (d.v.s. 3 linjer per triangel). Linjerna skrivs till det lager som väljs under Lageröverföring + suffixet _POLY. Har man exempelvis valt lagernamnet MODELL kommer linjerna att läggas i lagret MODELL_POLY. Brytlinjer Brytlinjerna i en terrängmodell sparas alltid som 3D-Polylines i dwg-filen. Linjerna skrivs till det lager som väljs under Lageröverföring + suffixet _BREAK. Har man exempelvis valt lagernamnet MODELL kommer linjerna att läggas i lagret MODELL_BREAK. Exportera ritningar (.dra) till AutoCAD · Lageröverföring Det här valet styr hur lager ska skrivas till AutoCAD-filen. o Fast All data i dra-ritningen läggs i det angivna lagret. o Filnamn All data i dra-ritningen läggs i ett lager som får samma namn som dra-ritningen. · Objekt Det som ligger i Planvyn i dra-ritningen överförs till AutoCAD-ritningen (däremot överförs inte det som endast ligger i dra-ritningens sidovyer.) Exportera dwg-filer till AutoCAD Om man har en dwg-fil öppen i grafiken i Geo när man väljer Vyer | Spara vy som | AutoCAD-fil kommer den filen att länkas som en extern referens (Xref) till den nya dwg-filen. Se även grafiska vyer, grafisk redigering, Allmänt om export till AutoCAD-format, AutoCAD-ritningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.238 Ritningar 5.15 Allmänt om export till AutoCAD-format De flesta av filtyperna i Geo kan konverteras till AutoCAD-format (dwg eller dxf). Detta görs genom att man först öppnar filerna som ska konverteras i ett grafiskt fönster. Man kan på detta vis överföra informationen i flera filer till en och samma AutoCAD-fil. Konfigurationen av varje filtyp i fönstret avgör vilken information som ska överföras samt på vilket sätt det ska ske. Vill man exempelvis överföra punktnummer från en koordinatfil till en dwg-fil öppnar man koordinatfilen och tänder punktnumren grafiskt innan exporten. Grundritning Man kan välja att ha en befintlig AutoCAD-fil som bas när man konverterar informationen i ett grafiskt fönster. Denna basfil, som kan vara vilken annan AutoCAD-fil som helst, kallas för grundritning och har två huvudsakliga användningsområden: * att komplettera en befintlig AutoCAD-ritning med ny information. Ingenting som redan finns i grundritningen tas bort eller skrivs över när man väljer att spara ett grafiskt fönster som AutoCAD-format. Det är därför mycket enkelt att komplettera en fil genom att välja den som grundritning. * att utnyttja befintliga mallar eller 'templates' innehållande konfigurationer av AutoCAD för att styra hur ny information skapas. Det kan gälla lagerindelning, färger, symboler (d.v.s. blockdefinitioner), linjestilar, teckensnitt mm. Oavsett vilken filtyp som ska konverteras kan man välja till vilket eller vilka AutoCADlager som informationen ska knytas. Genom att använda en grundritning där de önskade lagren redan är definierade kan man på ett smidigt sätt styra hur informationen ska visas eftersom t.ex. färg och linjestil för ett objekt i AutoCAD ofta baseras på i vilket lager ett objekt finns. Ofta har mallfilerna ändelsen dwt istället dwg i AutoCAD, för att indikera att ritningen är en mall. Kodlistans koppling till grundritningen Med Geo-installationen följer ett antal fördefinierade AutoCAD-templates som är tänkta att användas tillsammans med kodlistan sbg2.cod, vilket innebär att de följer standarden i Vägverkets Rithandbok. Genom att koda punkter enligt kodlistan sbg2.cod och välja en av dessa templates vid exporten får man direkt en AutoCAD-fil med rätt lager, symboler och linjetyper för Rithandboken. Mallarna heter sbg2_200. dwt, sbg_500.dwt, sbg_1000.dwt och sbg_2000.dwt. Namnet anger vilken ritningsskala symbolerna är anpassade för, i övrigt är de identiska. Det finns även en mall med namnet sbg2z.dwt som är anpassad för kodlistan sbg2z.cod och den används när endast höjder ska redovisas, för t.ex. en höjdplan. Själva kopplingen mellan kodlistan och mallen finns i de fyra AutoCAD-fälten i kodlistan. · AutoCAD-lager I fältet 'lager' anges vilket lager i AutoCAD som punkten ska hamna i, för sbg2.cod gäller t.ex. att en punkt med koden 100 (polygonpunkt) hamnar i ett lager med namnet ADM_PP. Oftast styr lagret vilken färg och linjetyp som ett objekt ska ritas med. Detta kan man utnyttja genom att ange ett lagernamn som finns i den grundritning man använder. Om lagernamnet i finns i grundritningen kan man välja att det ska skapas. · AutoCAD-linjetyp (linjestil) I fältet linjetyp anges namnet på den AutoCAD-linjetyp som gäller för koden. Om man har en grundritning där varje lager styr vilken linjetyp som objekten i lagret ska ritas med (t.ex. sbg2_mallarna) räcker det att ange BYLAYER i detta fält. Om man använder en grundritning som inte har fördefinierade lager, men som däremot har fördefinierade linjetyper, kommer ett nytt lager att skapas och kopplas till linjetypen som anges. Samma sak gäller om lagernamnet som anges i kolumnen AutoCAD-lager inte finns i grundritningen. · AutoCAD-block Under 'block' anges namnet på det AutoCAD-block som ska ritas ut för objektet. Observera att © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.239 Geo blockdefinitionen måste finnas i den grundritning som används. · AutoCAD-attribut I attributfältet anges vilket eller vilka attribut som ska överföras till det block som anges i föregående kolumn. Ett attribut innehåller tilläggsinformation om ett block. Det kan t.ex. vara ett punktnummer eller en punkts höjd. Informationen skrivs ut som text i anslutning till blocket. Observera att det är själva blocket i AutoCAD-filen som definierar vilka attribut som finns. Detta görs genom att blocket i AutoCAD skapas med en eller flera kopplingar till ATTDEF-entiteter. I denna definition anges bl.a. var, i förhållande till blockets insättningspunkt, som attributet ska skrivas ut. Varje attribut har en beteckning eller 'tag' som identifierar attributet. Det är denna beteckning som Geo letar efter när ett attribut anges i kodlistan. Varje önskat attribut anges med en bokstav i attributfältet enligt nedan. För att texten till attributen ska kunna överföras måste attributdefinitionen (ATTDEF) ha en av de angivna beteckningarna i tabellen. Attribut Bokstav i kodlistan S eller P X Y Z K eller C Punktnr X Y Z Kod Anmärknin R g Punktattrib A ut Attributbeteckningar i AutoCAD som Geo letar efter NR, ID, BET, PUNKTNR X, X_KOORD Y, Y_KOORD Z, Z_KOORD, GEO_Z, HÖJD KOD, CODE REMARK, INFO Attributtypen för attributet (t.ex. UB för attributet Uppkomstdatum) Om fler än ett attribut ska användas anges flera bokstäver utan mellanrum i kodlistan, t.ex SZ för punktnummer och höjd. Punkttexter Vid överföring av symboler och punkttexter (t.ex. punktnummer och höjdtexter) till en AutoCAD-fil beror tillvägagångssättet på om man använder en grundritning eller inte. Punkttexter enligt grundritning (gäller endast koordinatfiler .geo/.pxy) En fördel med grundritningar är att man på förhand kan bestämma exakt hur punkttexterna ska presenteras i AutoCAD. Det kan gälla placering i förhållande till en symbol, vilket lager texten ska finnas i, vilken storlek texten ska ha, vilket teckensnitt, vilken färg o.s.v. Man kan ha olika grundritningar för olika ändamål. Eller olika grundritningar för olika mottagare av AutoCAD-filen. Förutsättningar: · Punkterna är kodade i enlighet med en kodlista. · Kodlistan är anpassad till en grundritning i AutoCAD-format och innehåller fördefinierade block (symboler) med attribut för punktnummer/höjdtexter. (Exempelvis sbg2.cod i kombination med sbg2_1000.dwt). Tillvägagångssätt: 1. Sätt den aktuella kodlistan som aktiv, se även Kodlistor, symboler. 2. Öppna de koordinatfiler som ska sparas till AutoCAD-format. 3. Punkttexter bör inte vara tända i grafiken när man sparar vyn som AutoCAD-format. (Storlek, färg, lager mm är förbestämt i grundritningen.) Storlek, färg, lager med mera är förbestämt i grundritningen. Om punktnummer eller höjder visas via attribut (dvs med S/P eller Z i kodlistans attributfält) ska dessa textvisningar också slås av i grafiken för att undvika dubbeltexter, dvs har man exempelvis valt att visa punktnummer på skärmen och samtidigt exporterar punkter med en AutoCAD-symbol som visar punktnummer kommer man att få två punktnummertexter i dwg-filen. 4. Välj Vyer | Spara vy som | AutoCAD-fil för att spara vyn till AutoCAD-format. 5. Välj önskad grundritning. 6. Välj alternativet "kodlista" för lageröverföring. 7. Eftersom texterna hör till ett block i grundritningen är det skalan på blocket som styr textens storlek. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.240 Ritningar Huvudskalan för blocket är fördefinierat i grundritningen. Olika grundritningar kan ha olika skalor på blocken, anpassade för olika pappersskalor (så är fallet i grundritningarna som är kopplade till sbg2.cod). Dessutom finns två extra skalfaktorer man kan använda. I kodlistan finns för varje kod en skalfaktor för symbolen. I menyn Vyer | Inställningar kan man ställa in en skalfaktor för symboler i olika pappersskalor. Punkttexter enligt den grafiska vyn En fördel med överföring enligt den grafiska vyn är att det är väldigt flexibelt. Man väljer enkelt från gång till gång vilken information som önskas överförd till AutoCAD. Det man ser på skärmen hamnar i AutoCAD-filen. Förutsättningar: · Inga speciella inställningar behöver göras i Geo, för överföring av punkttexter till AutoCAD. Tillvägagångssätt: 1. Öppna de koordinatfiler som ska sparas till AutoCAD-format. 2. Tänd önskade punkttexter i grafiken. Gå in under Vyer | Dokumentegenskaper för det aktuella dokumentet och tänd önskade texter. Ställ även in textstorlekar och färger. 3. Välj Vyer | Spara vy som | AutoCAD-fil. För varje punkt som överförs kan man välja mellan två alternativ för punkttexter: antingen skapas ett AutoCAD-block med de valda punkttexterna som attribut eller också överförs varje punkttext som ett friliggande textobjekt. Man kan välja i vilket lager som attributen/textobjekten ska placeras. Samma lager som punkten, ett lager för varje typ av punkttext eller en kombination av de båda. Lagerindelningen gör att man i AutoCAD kan tända och släcka punkttexterna individuellt på liknande sätt som i Geo. Textstorlek: Storleken på texter som förs över enligt den grafiska vyn bestäms av den storlek man anger i dokumentinställningarna för filen. Ett riktmärke är att den storlek man skriver in ungefär motsvarar textens storlek i millimeter på papperet om AutoCAD-ritningen skrivs ut. För att styra detta används fältet "Pappers-/ritningsskala" i dialogen för att spara vy som AutoCAD. Är det en ritning (.dra) som sparas går detta värde inte att ändra utan då är det den ritningens skala som används. Symboler Vid överföring av symboler till en AutoCAD-fil beror tillvägagångssättet på om man använder en grundritning eller inte. Symboler enligt grundritning (gäller endast koordinatfiler .geo/.pxy) En fördel med symboler enligt grundritning är att man kan utnyttja befintliga symboler i AutoCAD-format. Om mottagaren av AutoCAD-filen har en standard för vilka symboler och lager som ska användas är det enkelt att skräddarsy överföringen. Förutsättningar: · Punkterna är kodade i enlighet med en kodlista. · Kodlistan är anpassad till en grundritning i AutoCAD-format och innehåller fördefinierade block (symboler). (Exempelvis sbg2.cod i kombination med sbg2_1000.dwt). Tillvägagångssätt: 1. Sätt den aktuella kodlistan som aktiv, se även Kodlistor, symboler. 2. Öppna de koordinatfiler som ska sparas till AutoCAD-format. 3. Symboler bör inte vara tända i grafiken när man sparar vyn som AutoCAD-format. 4. Välj Vyer, Spara vy som AutoCAD-format. 5. Välj önskad grundritning. 6. Välj alternativet "kodlista" för lageröverföring. Symbolskala: Huvudskalan för blocket är fördefinierat i grundritningen. Olika grundritningar kan ha olika skalor på blocken, anpassade för olika pappersskalor (så är fallet i grundritningarna som är kopplade till sbg2.cod). Dessutom finns två extra skalfaktorer man kan använda: · I kodlistan finns för varje kod en skalfaktor för symbolen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.241 Geo · I menyn Vyer | Inställningar kan man ställa in en skalfaktor för symboler i olika pappersskalor. Linjetyper / linjestilar (.glt) Linjetyper (linjestilar) i linjetypsfiler (.glt-format) kan inte konverteras till AutoCAD-format. Man kan istället använda en grundritning där linjestilar definierats på förhand. Textstilar Alla texter i AutoCAD är kopplade till en textstil (Text Style). Textstilen anger vilket typsnitt/font som ska användas, samt breddfaktor och andra egenskaper för texten. Det finns en speciell textstil i AutoCAD som heter Standard. Den används till alla texter så länge inte något annat har angetts. Den textstilen finns alltid i en dwg-fil (men den kan vara kopplad mot vilket teckensnitt/font som helst). Vid export kan man ange valfritt namn på textstilen. Textstilen kommer att skapas om den inte redan finns (d.v.s. om man har valt en grundritning). Om man använder en grundritning och anger textstilen Standard behöver man inte välja något speciellt teckensnitt eftersom det då är inställningen i grundritningen som används. Samma sak gäller om man väljer någon annan textstil som man vet redan finns i grundritningen. Se även Export till AutoCAD-ritningar, AutoCAD-ritningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 5.242 Inmätning och utsättning 6 Inmätning och utsättning 6.1 Allmänt om inmätning och utsättning I detta kapitel beskrivs funktionerna för inmätning och utsättning samt hantering av dokument for inmätningsdata (PLM, INM), polygontåg (PTG) och avvägningståg (LEV). Inmätningsdata kan förbehandlas med funktionerna korrektion av mätdata och satsmätning och sedan beräknas med koordinatberäkning, beräkning av fri station och avskärning. Avvägningsdata beräknas med funktionen beräkning av avvägningståg. Ur inmätningsdata kan ett polygontåg skapas med funktionen definiera polygontåg, vilket sedan kan beräknas med koordinatberäkning av polygontåg. Möjlighet finns även att skapa utsättningsdata från koordinater med funktionerna polär utsättning och polär vägutsättning samt utsättningskontroll. Flera av inmätnings- och utsättningsfunktionerna använder sig av polygonpunktsfilerna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.243 Geo 6.2 Inmätningsfiler Inmätningsdokument innehåller polär inmätningsdata för flera stationer, och visas i ett fönster som innehåller fyra olika vyer, en trädvy, en stationsvy, en stansvy och en grafikvy. Avgränsarna mellan vyerna kan flyttas. Till dokumentet är även en data-meny kopplad. Trädvyn I denna vy visas ett träd med noder för varje station som finns i dokumentet och undernoder till dessa för mätdata. Klicka på en stationsnod för att välja vilken station som skall visas i de tre andra vyerna (aktiv station). Mätta linjer visas normalt om en grå rad i stansvyn, om du vill se innehållet i en linje expanderar du stationen och markerar linjen i trädvyn. Hur du påbörjar och avslutar linjer i fält behandlas i kapitlet om kommunikation, under respektive instrument. Välj aktiv station Visa innehållet i en mätt linje Genom att högerklicka i trädet visas en meny: · Infoga station Skjuter in en ny station före den aktiva stationen . Är noden 'Stationer' markerad placeras stationen sist. · Infoga linje Skjuter in en ny linje före den markerade inmätningen. Är noden 'Station: X' markerad hamnar linjen sist i stationen. · Infoga mätning Skjuter in en ny mätdatapost före den markerade inmätningen. Är noden 'Station: X' markerad hamnar posten sist i stationen, eller om en linje är aktiv, sist i linjen. · Radera Raderar markerad station, linje eller mätdatapost. · Egenskaper Öppnar egenskapsdialogen för det valda objektet, se nedan. Egenskaper Genom att högerklicka och välja egenskaper kan man redigera stationer, linjer, mätdataposter och precisionsdata för inmätningsfilen. Observera att egenskapsdialogen även kan öppnas genom att markera objektet i den grafiska vyn. · Stationer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.244 Inmätning och utsättning Om filen skapats med satsmätningsfunktionen i Geo står det här hur många satser som ursprungligen mätts, och värdet kan även fyllas i manuellt. Detta värde kan användas som grund för viktning i nätutjämning. · Linjer Här kan du ändra namn och kod för en inmätt linje, samt ange om linjen skall vara en sluten polygon. Dessa egenskaper följer automatiskt med till koordinatfilen vid beräkning. · Mätdataposter Här kan du redigera samma data för en mätdatapost som i stansvyn, samt även redigera den inmätta punktens attribut. Se avsnittet Valfria attribut. Dessa flyttas automatiskt över till koordinatfilen vid beräkning. · Precisionsdata Om filen skapas med satsmätningsfunktionen i Geo och du har tillräckligt med utgångsdata så skattas även instrumentets precision, och dessa värden är redan ifyllda. Värden kan även ges manuellt. Precisionsdata kan användas som grund för viktning i nätutjämning. Stationsvyn I denna vy redigerar du en inmätt stations allmänna data. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.245 Geo Punktnummer för stationspunkten. Administrativ data. Administrativ data. Administrativ data. Ger möjlighet att ange avståndet mellan siktlinjens centrum och centrum för längdmätaren vid användning av eftermonterad EDM. Notera att prismasystemet normalt kompenserar för detta avstånd. Ofta används denna offset endast vid mätning utan prisma. Används endast då centrum för EDM finns på endera sidan av siktlinjen. Sidooffset Anmärkning Här finns plats för en beskrivande text om stationen. Instrumenthöj Instrumentets höjd över punktmarkeringen. d Administrativ data. Används även vid beräkning av atmosfärskorrektion. Enhet Tryck väljs i Redigera | Inställningar. Temperatur Administrativ data. Används även vid beräkning av atmosfärskorrektion. Enhet väljs i Redigera | Inställningar. Här väljer du enkelt väder och vind ur en lista med alternativ. Väder och Vind Autoberäknin Här anges om en fri stationsberäkning automatiskt skall göras vid koordinatberäkning, och vilken typ av beräkning som skall utföras. Se även Fri g av fri station station. Nej: Stationen är inte en fri station. Inskärning och transformation: Beräkna fri station med inskärning och transformation. Minsta kvadratmetoden: Beräkna fri station med minsta kvadratmetoden. Ange hur avstånd har mätts. Antingen lutande längd eller horisontell längd. Längdtyp Höjdmätning Ange hur höjder har mätts. Antingen vertikalvinklar eller höjdskillnader. Ange Av om höjder ej mätts in. Höjdkorrektio Bocka i rutan för att korrektioner för jordradie och refraktion ska utföras vid koordinatberäkningen. n På grund av att jorden är tillplattad vid polerna varierar jordradien beroende på var man befinner sig. Ange radie för aktuell plats. Närmevärden för jordradien i Sverige (Utförligare tabeller finns i t.ex. HMK): Jordradie Södra delen: 6 386 000 m Mellersta delen: 6 389 000 m Norra delen: 6 392 000 m Refraktionsko Anger förhållandet mellan jordytans krökning och en ljusstråles avböjning genom luften. Normalt värde i Sverige är cirka 0,14. nstant Standardvärd Klicka för att hämta, av SBG rekommenderade, standardvärden för jordradie och refraktion för mellersta Sverige. en Station Operatör Instrument Datum Höjdoffset Observera att inställningar för höjdkorrektion (jordkrökning och refraktion) vid koordinatberäkning görs för varje stationsuppställning, i huvudet på varje station i *.plm-filen. Om inmätningsfiler (plm) från äldre versioner av Geo öppnas, är höjdkorrektionen automatiskt förbockad, oavsett vilka inställningar som fanns i projektet då inmätningsfilen överfördes till Geo. Stansvyn Denna vy visar stationens inmätta punkter och linjer. Linjer visas som en grå rad, endast linjenummer och kod är redigeringsbart. Markera linjen i trädet för att se de enskilda mätningarna i den. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.246 Inmätning och utsättning Stanskolumner: Avstånd- och vinkel-kolumnernas titlar och ordning kan variera beroende på de inställningar som gjorts i Redigera | Inställningar och hur höjder har mätts. Anger typ av punkt. Typ Bakobjekt: Bakobjekt för stationspunkten. Inmätning: Inmätt punkt. Passiv: Inaktiv punkt. Punktnummer, högst 12 tecken, eller linjenummer. Punktnr Mätt längd. Lutande eller horisontell beroende på stationsdata. Avstånd Horisontalvinkel till punkten. H-vinkel Vertikalvinkel till punkten. Finns endast då stationsdata anger att höjder är V-vinkel vertikalvinklar. Höjdskillnad till punkten. Finns endast då stationsdata anger att höjder är H-diff höjdskillnader. Reflektorns höjd över punktmarkeringen. Refl H Prismakonst Prismakonstanten vid mätning mot objektet, om instrumentet inte tar hänsyn till denna. ant Punktkod. Högst 8 tecken. Punktkoden kan kopplas till symboler och linjetyper och definieras i kodlistan. Specialkod. Högst 2 tecken. Se specialkoder nedan. SC Anmärkning Kommentar. Används i kombination med punktkod eller specialkod, se ovan. Högst 12 tecken. Ptkod Specialkoder: Det finns ett antal olika kodfunktioner som tas hand vid koordinatberäkningen. Dessa funktioner anges med specialkod eller knyts till punktkod via kodlistan. Eventuella argument till funktionerna ges i remarkfältet. Specialkoder tas om hand vid koordinatberäkning. F2 Rektangel från två punkter F3 Denna funktion kan användas när man vill mäta in en rektangel men endast har möjlighet att mäta två punkter. Bredden ges då i remark-fältet för den först inmätta punkten. Bredden anges positiv om mätpunkterna ligger medsols, annars negativ. Dessutom kan en offset (se bilden) anges i remark-fältet för punkt 2. Rektangel från tre punkter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.247 Geo C2 Denna funktion kan användas när man vill mäta in tre punkter på en rektangel och få den fjärde beräknad. En offset kan anges i remark-fältet för den först inmätta punkten. Punkterna ska mätas i ordning, dvs inga diagonala hopp mellan hörnen. Cirkel från två punkter C3 Om man känner radien för ett cirkulärt föremål som ska mätas in kan två cirkelpunkter mätas med denna funktion. Radien (positiv vid "högersväng" från punkt ett till punkt två) anges i remark-fältet för första punkten och eventuell offset anges i remark-fältet för andra punkten. Vid koordinatberäkning erhålls centrumpunkten. Cirkel från tre punkter R2 Vid inmätning av cirkulära föremål kan funktionen C3 användas varvid tre punkter på cirkeln mäts in. Eventuell offset (se bilden) anges i remark-fältet för punkt ett. Vid koordinatberäkning erhålls centrumpunkten. Radie från två punkter R3 Funktionen används för att vid koordinatberäkning erhålla två radiepunkter med känd radie. Två punkter på radien (eller med en offset från den) mäts in och radien anges i remark-fältet för första punkten. Eventuell offset anges i remark-fältet för andra punkten. Vid koordinatberäkning beräknas inte centrumpunkten. Tänk på att radiepunkterna måste tillhöra samma linje för att radien ska ritas. Radie från tre punkter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.248 Inmätning och utsättning E PI PP KP LL LH SM RF Z+ ZC Denna funktion används vid inmätning av radie utifrån tre punkter. Eventuell offset (enligt bilden) kan anges i remark-fältet för första punkten. Radien räknas fram och sätts i koordinatfilen. Centrumpunkten beräknas inte. Tänk på att radiepunkterna måste tillhöra samma linje för att radien ska ritas. Extrapolering (excentrisk punkt) Funktionen används när det inte går att direkt mäta in önskad punkt. Då kan man mäta två punkter på en stång och ange avståndet från första punkten till den punkt som ska beräknas i remark-fältet för punkt ett. Observera att punkterna ska mätas in som bilden visar (först inmätta punkt närmast önskad punkt). Piképunkt Piképunkt att användas i samma mätning. Punkten lagras temporärt och kan vara stationspunkt senare i inmätningsfilen. Polygonpunkt Denna punkt kommer att lagras i PP-filen vid koordinatberäkning. Om du angett mer än en PPfil kommer du vid koordinatberäkning bli tillfrågad vilken av dom du vill spara punkterna i. Kontrollpunkt Mätning mot känd punkt. Redovisning av differens sker i rapporten vid beräkning. Lutande längdtillskott Används för att ange lutande längdtillskott, Värdet anges i remark-fältet. Horisontellt längdtillskott Används för att ange horisontellt längdtillskott. Värdet anges i remark-fältet. Sidomått Används för att ange att önskad punkt ska beräknas med ett sidomått från mätt punkt. Måttet anges vinkelrätt mot siktlinjen till mätt punkt och är positivt åt höger. Sidomåttet anges i remarkfältet. Reverse Face Används i cirkelläge två vid mätning med Geotronics 468 där man numera kan mäta förbi handtaget. Koden tas omhand vid koordinatberäkning och innebär att man byter tecken på sido- och höjdoffset. Höjd/djup Används vid t.ex. ekolodsmätning med GeoPad. Om specialkoden innehåller Z+ adderas innehållet i remark-fältet till höjden vid koordinatberäkning (dvs. ev. minustecken ska anges i Anmärkning) Höjdkontroll/justering Stationshöjden jämförs med den inmätta punkten och korrigeras sedan. Funktionen kan t.ex. användas för att hämta stationshöjd från en höjdfix. Korrektionen redovisas i rapporten. Grafikvyn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.249 Geo Här visas en grafisk representation av data mätt från den aktiva stationen. Symboler visar vilka mätningar som har gjorts. Vyn är alltid orienterad med instrumentets nollavläsning uppåt, och med stationspunkten i koordinaten (0,0). Hur innehållet ritas ut kan ändras med Vyer | Dokumentegenskaper. Du måste ha grafikvyn aktiv. Om den inte är det, klicka en gång i den, eller högerklicka och välj Dokumentegenskaper direkt. Datamenyn Lägg till station: Skapar en tom station i dokumentet. Radera station: Raderar den station som är markerad i trädvyn. Koordinatberäkning: Koordinatberäkning av inmätta punkter. Se Koordinatberäkning. Korrektion av mätdata: Korrigera mätdata för atmosfär och projektion. Se Korrektion av mätdata. Satsmätning: Reducering av satsmätt data. Se Satsmätning. Fri station, mk-metoden: Utför en fri stationsberäkning av den station som är markerad i trädvyn med minsta kvadratmetoden. Se Fri station. Fri station, inskärning och transformation: Utför en fri stationsberäkning av den station som är markerad i trädvyn med inbindning och transformation. Se Fri station. Fri station, skärbindning: Utför en fri stationsberäkning av den station som är markerad i trädvyn med skärbindning. Se Fri station. Avskärning: Avskärning används för att beräkna punkter som mätts enbart med riktning. Se Avskärning. Definiera polygontåg: Definierar ett polygontåg utifrån de mätningar som finns i filen. Se Definiera polygontåg. Se även: Inmätning och utsättning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.250 Inmätning och utsättning 6.3 Modifiera Inmätningar Använd denna funktion för att ändra eller radera mätdataposter med vissa speciella egenskaper. Denna funktion arbetar mot hela det aktiva dokumentet. Om du bara vill ändra i den aktuella inmatningsvyn (t.ex. en linje) använd Sök och ändra. Välj Data | Modifiera inmätningar för att öppna dialogen. Val av inmätningar Här väljer du vilka mätdataposter som skall ändras eller raderas, detta kan göras på två olika sätt. Urval: Här kan du sätta upp filter för vilka stationer, linjer och inmätningar som skall raderas/modifieras. Om du sätter upp fler filter måste villkoren i alla filter uppfyllas för att punkten skall behandlas. Filterfunktioner för textfält kan använda s.k. jokertecken, d.v.s. tecken som motsvarar ett eller flera godtyckliga tecken. ? Ett godtyckligt tecken. Ett godtyckligt antal godtyckliga tecken. Exempel * Alla texter. * a?? Alla texter som består av tre tecken och som börjar på litet 'a'. *a* Alla texter som innehåller minst ett litet 'a'. Stationsnummer och linjemnummer filtreras kan filtreras med en text som matchas med jokertecken enligt ovan. För mätdataposter kan mer avancerade filter skapas. Använd knapparna för att skapa och redigera filter. · [Lägg till filter] Klicka här för att skapa ett nytt filter. · [Editera filter] Klicka här för att redigera det filter som är markerat i filterlistan. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.251 Geo · [Ta bort filter] Klicka här för att radera det filter som är markerat i filterlistan. · Filterlistan: Här visas de filter du har skapat. En punkt måste uppfylla alla dessa villkor för att behandlas. När du skapar eller redigerar filter öppnas dialogen för filterdefinition. · Fält: Här anger du vilket fält i koordinatdokumentet som skall filtreras. · Typ: Här anger du hur fältet skall tolkas, numeriskt eller som text. Vissa fält (t.ex. koordinater) kan endast tolkas numeriskt. Om du väljer att tolka som text kan jokertecken användas i Värde. · Villkor: Här anger du vilket med vilket villkor fältet skall jämföras med Värde. · Värde: Här anger du med vilket värde innehållet i Fält skall jämföras. För textfält och med villkoren Lika (=) eller Inte lika (<>) kan jokertecken användas. Intervall: Ange den första och sista punkt i dokumentet som skall raderas/modifieras. Alla punkter i intervallet behandlas. Intervallet definieras av i vilken ordning punkterna kommer i filen. Ändra Här anger du vilken modifiering som skall göras av de punkter som uppfyller kriterierna i Val av inmätningar. Operation: Ange vilken operation som skall utföras på punkterna. För uppräkningsbara fält fungerar endast Sätt (=). · Sätt Sätt valt fält till ett nytt värde. · Addera Numeriskt värde att lägga till befintligt värde. · Multiplicera Numeriskt värde att multiplicera befintligt värde med. -1 för att ändra tecken. · Dividera Numeriskt värde att dividera befintligt värde med. · Prefix Ange en text som läggs till före befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. · Suffix Ange en text som läggs till efter befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.252 Inmätning och utsättning · Radera text Ange en text som skall tas bort från befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. Fält: Ange vilket fält i punkterna som skall modifieras. Värde: Ange nytt värde eller värde för vald operation. Knappar [Ändra]: Utför den valda ändringen på punkterna i urvalet. [Radera]: Radera punkterna i urvalet. [Ångra] och [Gör om]: Dessa har samma funktion som de vanliga knapparna i verktygsfältet, men eftersom dessa inte går att komma åt med dialogen öppen får man använda dessa i stället. [Klart]: Stänger dialogen. Se även: Inmätningsfiler, Sök och ändra © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.253 Geo 6.4 Korrektion av mätdata Den här funktionen används för att utföra korrektion av mätdata. Öppna först den inmätningsfil som ska korrigeras och välj sedan Data | Korrektion av mätdata. De korrektioner som kan göras här är dels atmosfärskorrektion och dels projektionskorrektion. Ett nytt inmätningsdokument kommer nu att skapas där de mätta längderna är korrigerade enligt parametrarna. Om projektionskorrektion utförs kommer den korrigerade filen att innehålla omräknade horisontella längder. Om prismakonstanten är satt kommer längderna att kompenseras för detta och prismakonstanten sättas till 0 i det nya inmätningsdokumentet. Om atmosfärskorrektion görs kommer fälten för tryck och temperatur sättas blanka, detta för att man inte av misstag skall kunna korrigera en korrigerad fil igen. En rapport med data om korrektionen skapas vid genomförandet om rutan Rapport är ikryssad. Atmosfärskorrektion Atmosfärskorrektion utförs för att längdmätaren avläsning påverkas av tryck och temperatur. Olika instrument påverkas olika, och har därför olika korrektionsparametrar. Du kan välja ett redan definierat instrument eller definiera ett egen. Parametrarna finns i instrumentmanualen eller fås av instrumenttillverkaren. · Atmosfärskorrektion Kryssa i rutan om du vill att atmosfärskorrektion skall utföras. · Instrument Till varje instrument hör en uppsättning parametrar N och A. Väj det instrument du mätt med i listan så hämtas rätt parametrar. Du kan även skapa nya instrument genom att skriva in parametrarna nedan, trycka på [Spara] och skriva in ett namn på instrumentet. Tänk på att parametrarna alltid skall anges för temperatur i grader Celcius och tryck i mBar oavsett vilka enheter du valt att använda i programmet. Om du vill radera det instrument som är valt i listan, tryck [Radera]. Av SBG definierade instrument kan varken sparas över eller raderas. · Beräkning av ppm-värde Här ser du hur korrektionens ppm-värde beräknas ur parametrarna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.254 Inmätning och utsättning · Instrumentparametrar När du väljer ett instrument i listan ovan fylls dessa automatiskt i. Du kan även ge egna parametrar om ditt instrument inte finns i listan. Projektionskorrektion Denna korrektion utförs för att de mätningar som görs utförs på jordytan och inte i det kartplan som koordinatsystemet ligger i. · Projektionskorrektion Kryssa i rutan om du vill att projektionskorrektion skall utföras. Här visas de parametrar som valt koordinatsystem innehåller. Om inget koordinatsystem angetts i projektinställningarna är det inte möjligt att välja detta alternativ. För att det ska gå att räkna projektionskorrektion måste det finnas koordinater på samtliga stationspunkter och bakobjekt i de filer som angetts som kända eller approximativa pp-filer. Se även: Inmätning och utsättning, Inmätningsfiler, Koordinatsystem, Nätutjämning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.255 Geo 6.5 Koordinatberäkning Välj Data | Koordinatberäkning från ett inmätningsfönster för att beräkna XYZ-koordinater från inmätta stationer. Dialogen visar information om stations- och bakobjekt som används vid koordinatberäkning, samt vilka stationer som är beräkningsbara och vilka som kommer att beräknas. Det finns ett antal olika kodfunktioner som tas hand vid koordinatberäkningen. Dessa funktioner finns i punktkod/specialkod/ remark och beskrivs närmare under avsnittet Inmätningsfiler. Stationer Här listas de stationer som finns i inmätningsfilen. Om en station markeras med röd färg innebär det att den inte kan etableras. Antingen saknas koordinater på stationen eller på något av bakobjekten i de filer som angetts för kända punkter i fliken Inställningar för projektet. Från början är alla stationer förbockade, om det är någon station du inte vill beräkna bockar du av den. Tips 1: En station kan ometableras genom att ytterligare bakobjekt läggs längre ner i filen. Då räknas de inmätningar som ligger innan det nya bakobjektet mot det ursprungliga bakobjektet, medan de som följer efter räknas mot det nya bakobjektet. Detta används bl.a. vid spårmätning. Tips 2: Om du vill ändra i vilken ordning stationerna beräknas kan du dra och släppa dom i listan, t.ex. om en piképunkt använts innan den mätts in. Tips 3: Stationer kan räknas helt utan bakobjekt. Geo förutsätter då att samtliga mätta riktningar är orienterade. Bakrikter När du väljer en station i stationslistan redovisas bakobjekten för stationen här. Om ett bakobjekt markeras med röd färg innebär det att inga koordinater hittats för punkten. Differenser redovisas för det valda bakobjektet. Om du har mer än ett bakobjekt kan du välja vilket/vilka bakobjekt som skall användas genom att bocka av eller på dom. Ett medelvärde av de förbockade bakobjekten används vid beräkningen. Fri station Här anges om den markerad stationen beräknas som fri. Detta anges i inmätningsfilen. Differenser Här visas differenser för mätningar från vald station till valt bakobjekt. Teoretiska värden beräknas ur kända punkter och jämförs med mätta värden. Gå igenom alla stationer och bakobjekt och studera differenserna innan beräkning utförs. När alla stationer har gåtts igenom, klicka på [Beräkna] och de beräknade koordinaterna öppnas i ett nytt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.256 Inmätning och utsättning dokument, dessutom erhålls en rapport med data om beräkningen. Se även: Inmätning och utsättning, Inmätningsfiler, Inställningar för projektet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.257 Geo 6.6 Satsmätning Vid satsmätning beräknas medelvärdet av upprepade mätningar i instrumentets båda cirkellägen. Detta används när högre krav ställs på noggrannheten, t.ex. vid mätning av stomnät som triangelnät och polygontåg. Resultatet blir i form av reducerade längder mellan punkter och riktningar till dessa. Genom att välja Data | Satsmätning från ett inmätningsfönster öppnas dialogen för satsmätning. Om det finns tillräckligt med data görs också en skattning av instrumentets precision, i form av standardavvikelser för mätdata. Dessa kan sedan användas för viktning i nätutjämning. Precisionen sparas tillsammans med reducerade data. För att en precisionsskattning skall göras krävs minst 8 mätta objekt i filen, mätta i minst 4 helsatser. Vid mindre datamängder är skattningen inte tillförlitlig. Data Filnamn: Här anges vilken inmätningsfil som satsreduceras. Visa: Satsmedeltal Avvikelse från stationsmedel Skillnad mellan cirkellägen Station Visa medelvärden för mätdata i varje helsats. Visa hur mycket varje helsats avviker från stationsmedeltalet. Visa avvikelsen mellan avläsning i cirkelläge 1 och cirkelläge 2 Ange för vilken station data skall visas. Gå noggrant igenom alla data och alla stationer innan resultatet sparas. Spara Klicka på [Spara] för att spara resultatet som en ny inmätningsfil. I denna fil sparas även precisionen på mätvärdena, om tillräckligt med data fanns för att skatta den. Varning! Skriv inte över den ursprungliga © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.258 Inmätning och utsättning inm-filen Rapporter Klicka på [Rapport] för att skapa en rapport om satsmätningen. En ny dialog öppnas där du får ange vilka rapporter som skall skapas. Sammanställningsrap Skapar en sammanställning med stationsmedeltalen för samtliga mätningar. Här visas även precisionen på mätvärdena, om tillräckligt med data fanns för port att skatta den. Skapar en rapport för varje station med samtliga data, avläst, satsmedel, Stationsrapport stationsmedel, differenser och spridning. Se även: Inmätning och utsättning, Inmätningsfiler, Nätutjämning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.259 Geo 6.7 Beräkning av fri station En fri station är en mätstation utan kända koordinater (d v s inte lagrad i en polygonpunktsfil). För att beräkna dessa koordinater behövs inmätningsdata till andra punkter (bakobjekt) vars koordinater redan finns lagrade i pp-filerna. Det krävs minst två bakobjekt för att beräkna en fri station, men fler är att föredra. Stationen kan beräknas på tre olika sätt som ger olika resultat, med mista kvadratmetoden, med inskärning och transformation eller som skärbindning. Samtliga beräkningar kan även göras automatiskt vid koordinatberäkning, se Inmätningsfiler. Fri station med minsta kvadratmetoden Välj Data | Fri station, mk-metoden för att öppna dialogen för denna beräkning. Denna metod använder samma beräkning som används i nätutjämning. Apriorimedelfel: Här anges med vilken noggrannhet olika data är mätt. Detta bestämmer hur olika mätningar skall viktas mot varandra, och påverkar även grundmedelfelet. Noggrannheten kan fås från instrumentmanualen eller tillverkaren. · Riktningar, Antal satser Här anges instrumentets riktningsnoggrannhet mätt i en helsats och hur många satser som mätts. Om riktningarna inte är satsmätta, ange 0. · Längder Här anges instrumentets längdnoggrannhet. Felet består av en fast och en avståndsberoende del. · Centrering © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.260 Inmätning och utsättning Här anges noggrannheten i centrering för de inmätta bakobjekten. Stationspunkten antas ha centreringsfel 0,0. · Spara Om du ändrar inställningarna för apriorimedelfel kan du klicka på [Spara] för att lagra dem. Nästa gång du öppnar en fri station kommer då dina lagrade medelfel visas. · Standardvärden Klicka på [Standardvärden] för att hämta de inställningar för apriorimedelfel som levererades med Geo. Koordinatresultat: · Koordinater Här visas X-, Y- och efter höjdberäkning (se nedan) även Z-koordinater för den beräknade stationspunkten. · Standardavvikelser sX, sY och sZ är standardavvikelsen för respektive koordinat. Det sanna värdet ligger med 95% sannolikhet inom två standardavvikelser från resultatet. Höjder: Stationshöjden beräknas separat som ett medelvärde av alla vertikala mätningar mot bakobjekt, medelvärdet kan vara viktat. Det lagras tillsammans med de andra två koordinaterna. Tryck på knappen [Höjder...] för att öppna höjberäkningsdialogen. · Fall-listan Här listas alla beräkningsfall. Varje rad representerar ett fall och är delad i flera kolumner. Varje fall i listan kan aktiveras eller avaktiveras genom att bocka av eller bocka för mätningen. Klicka på [Beräkna om] för att uppdatera resultatet. o Punkt Anger mot vilket bakobjekt mätningen är gjord. o Residual Höjddifferensen jämfört med Z-medelvärdet, eller hur mycket höjdskillnaden mot detta bakobjekt justerats i beräkningen. o Viktat Anger mätningen vikt i beräkningen. Ju högre vikt desto mer inverkan får denna mätning på resultatet. Om mätningarna inte viktats har alla mätningar vikten 1. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.261 Geo · Vikta mätningar i relation till avstånd Kryssa för denna ruta om du vill att mätningarna skall viktas. Bakobjekt som ligger närmre stationspunkten får då större inverkan på resultatet. Klicka på [Beräkna om] för att uppdatera resultatet. · Resultat Medelvärdet av de aktiva höjdberäkningarna och en standardavvikelse för höjden. Dessa värden kommer att överföras till fristationsdialogen om du stänger dialogen med [Stäng]. · Beräkna om Klicka här för att uppdatera resultatet om mätningar aktiveras/avaktiveras eller om viktningen ändras. Klicka på [Stäng] för att överföra den beräknade höjden till fri stationsdialogen. Beräkna om: Klicka på [Beräkna om] för att uppdatera resultatet av den fria stationen. Detta måste göras när mätningar aktiverats/avaktiverats i mätdatalistan eller apriorimedelfelen ändrats. Spara: Klicka på [Spara...] för att spara resultatet av den fria stationen. Välj ett filnamn där du vill lagra de beräknade koordinaterna. Om filen existerar får du välja mellan att lägga till punkten sist i filen eller ersätta en eventuellt redan existerande punkt med samma nummer. När punkten sparas skapas även en rapport med bakobjekt, inskärningar, transformationer och höjder. Grafikvyn: Utöver det numeriska resultatet finns en grafisk representation av beräkningarna. Här visas vilka mätningar som gjorts och med ett informationsverktyg kan detaljerade data tas fram för varje mätning och ingående punkter. Grafikfönstret är av samma typ som i grafisk förhandsgranskning, använd mushjulet eller knapparna under fönstret för att zooma. Mätt riktning Mätt längd Bakobjekt Stationspunkt Klicka på för att välja informationsverktyget. Se även Nätutjämning, grafikvyn. Mätdatalistan: Här visas alla mätdata till den fria stationen. Varje mätning i listan kan aktiveras eller avaktiveras genom att bocka av eller bocka för mätningen. Klicka på [Beräkna om] för att uppdatera resultatet. · Punkt Anger mot vilket bakobjekt mätningen är gjord. · Typ Anger vilken typ av mätning som gjorts, längd eller riktning. · Värde Anger mätt värde för mätningen. · Residual Anger hur mycket mätvärdet justerats i beräkningen. Grundmedelfel: I en mk-beräkning kommer grundmedelfelet bli nära eller strax över 1 om inga grova fel gjorts. Ett grundmedelfel på 1 innebär att mätningarna har visat sig ha den noggrannhet som angetts i apriorimedelfelen. Om felet är långt under 1 har förmodligen apriorimedelfelen satts för generöst. Om © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.262 Inmätning och utsättning felet är långt över 1 måste felsökning göras. Fri station med inskärning och transformation Välj Data | Fri station, inskärning och transformation för att öppna dialogen för denna beräkning. Två olika beräkningsmetoder används, inskärning och transformation. Resultat: · Medelvärde Det totala medelvärdet av inskärningsresultatet och transformationsresultatet. Höjdkoordinaten beräknas separat. Dessa koordinater lagras senare i en vald fil. · Inskärningsresultat Medelvärdet av de aktiva inskärningsberäkningarna, lämnas tom om alla inskärningar är inaktiva. Inskärningsberäkningar använder tre bakobjekt i taget. Alla möjliga kombinationer av tre bakobjekt används och ett medelvärde beräknas, inskärningsmedelvärdet. Endast mätta vinklar, inga längder, används. Beräkningarna resulterar i två cirklar, vilkas ena skärningspunkt utgör positionen för den fria stationen. En liten skärningsvinkel ger ett resultat med dålig precision, och därför sållas inskärningar med för liten skärningsvinkel bort. · Transformationsresultat Resultatet av transformationsberäkningen. lämnas tom om alla transformationer är inaktiva. I transformationsberäkningen används alla tillgängliga mätdata samtidigt för att få fram ett transformationsmedelvärde. En transformation innebär skalning och vridning med bakobjektens medelposition som origo. Varje transformationsfall representerar ett bakobjekt. Bakobjektets inmätningsdata (avstånd och bäring) används för att beräkna den mätta positionen för bakobjektet i lokala koordinater, med den fria stationen som origo. Här kompenseras bäringen för bäringmedelfelet, framräknat ur alla mätdata vid transformationsberäkningen. Dessa lokala koordinater adderas till det totala medelvärdet och jämförs med bakobjektets verkliga koordinater, hämtade från pp-filen. · Skalfaktor för transformation Skalfaktorn som används vid transformationsberäkningen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.263 Geo Fall-listan: Här visas alla beräkningsfall, både inskärningar och transformationer. Varje rad representerar ett fall och delas upp i olika kolumner. · Fall Innehåller ett R för inskärningar och ett T för transformationer, följt av ett index. · Punktnr. 1-3 Inskärningar: punktnummer för de ingående bakobjekten. Transformationer: ett enda punktnummer som representerar ett bakobjekt, som ingår i transformationsberäkningen. · X/Y-diff Koordinatdifferenser jämfört med det totala medelvärdet. Inga differenser visas för inaktiva fall. · Ok Status för varje fall: * = Ok S = För liten vinkel mellan två bakobjekt (endast inskärningar) D = För liten skärningsvinkel mellan inskärningscirklarna (endast inskärningar) N = Beräkning är inte möjlig. Varje fall i listan kan aktiveras eller avaktiveras. Endast aktiva fall deltar i beräkningarna eller har en koordinatdifferens redovisad. Ett fall kan aktiveras/avaktiveras genom att välja det i listan och klicka med höger musknapp eller dubbelklicka med vänster musknapp. Flera fall kan väljas och aktiveras/ avaktiveras samtidigt. Resultaten i övre delen av dialogen och koordinatdifferenserna i listan ändras omedelbart. Höjder: Stationshöjden beräknas separat som ett medelvärde av alla vertikala mätningar mot bakobjekt. Det lagras tillsammans med de andra två koordinaterna. Observera: Endast inmätningsposter av typ "Bakobjekt" tas med i beräkningarna. Tryck på knappen [Höjder...] för att öppna höjberäkningsdialogen. · Station Punktnumret för den station som beräknas. · Medelvärde Z Medelvärdet av de aktiva höjdberäkningarna. Detta värde kommer att överföras till fri stationsdialogen om du stänger dialogen med OK. · Fall-listan Här listas alla beräkningsfall. Varje rad representerar ett fall och är delad i flera kolumner. Varje fall i listan kan aktiveras eller avaktiveras på samma sätt som för plankoordinater, se ovan. Resultaten i övre delen av dialogen och Z-differenserna i listan ändras då omedelbart. o Fall-kolumnen Innehåller ett H, följt av ett index. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.264 Inmätning och utsättning o Punktnr. Punktnummer för det aktuella bakobjektet. o Z-diff. Höjddifferensen jämfört med Z-medelvärdet. Ingen differens visas för inaktiva fall. Klicka på [OK] för att överföra den beräknade höjden till fri stationsdialogen. [Avbryt] stänger dialogen utan att överföra någonting. Grafik: Klicka på [Grafik] för att få en grafisk representation av beräkningarna för en fri station. Förklaring till det grafiska fönstret. Grafikfönstret är av samma typ som i grafisk förhandsgranskning, använd mushjulet eller knapparna under fönstret för att zooma. · Grön punkt Representerar det totala medelvärdet, inklusive den eventuellt beräknade höjden. · Svarta punkter Representerar de olika inskärningsfallen. Endast aktiva inskärningar visas. Punktnumren för samtliga ingående bakobjekt visas på formen bakobjnr1;bakobjnr2;bakobjnr3. Inskärningsresultatet (medelvärdet) är också svart, med samma punktnummer som den beräknade fria stationen. · Vit ellips "Felellipsen" för inskärningsberäkningarna. Den minsta möjliga ellips som innesluter samtliga inskärningar. Indikerar osäkerheten i inskärningsresultatet. Ritas endast om det finns två eller flera aktiva inskärningar. · Röda punkter Representerar transformationsfallen. Punkterna ritas på samma avstånd från det totala medelvärdet (grön punkt), som transformationsdifferenserna, som visas i fall-listan. Punkterna har samma punktnummer som de bakobjekt de representerar i transformationsberäkningen. Transformationsresultatet är också rött, med samma punktnummer som den beräknade fria stationen. · Blå punkter Bakobjekten, med koordinater från pp-filerna. Cirklar: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.265 Geo I en inskärningsberäkning ingår tre bakobjekt och deras uppmätta bäringar från den fria stationen. Vinkeln mellan två av dessa bakobjekt ger en lösningscirkel av möjliga koordinater för den fria stationen, om bakobjektens positioner är kända (vanligtvis hämtade från pp-filerna). Eftersom tre bakobjekt kan kombineras i två olika par, kan två olika lösningscirklar skapas, och deras ena skärningspunkt anger positionen för den fria stationen. Se även Inställningar för fri station. De två cirklarna, de aktuella bakobjekten, och den resulterande positionen för den fria stationen kan betraktas grafiskt genom att klicka på [Cirklar] efter att ha valt ett inskärningsfall i fri stationsdialogen. Grafikfönstret är av samma typ som i grafisk förhandsgranskning, använd mushjulet eller knapparna under fönstret för att zooma. Inställningar: I inskärningsberäkningarna för fria stationer används två gränsvinklar, som kan ställas in av användaren. Värden mindre än dessa gränsvinklar indikerar dålig precision i beräkningarna, och motsvarande beräkningsfall bör inte tas med. För att ändra dessa inställningar, klicka på knappen [Inställningar...]. · Minsta vinkel mellan bakobjekt i inskärning Den minsta tillåtna vinkeln mellan två bakobjekt vid en inskärningsberäkning. Om två bakobjekt har för liten mellanliggande vinkel i en inskärningsberäkning markeras detta fall med ett 'S' i listan i fri station-dialogen. · Gränsvinkel för skärning mellan cirklar Den minsta tillåtna skärningsvinkeln mellan de två cirklarna i en inskärningsberäkning. Om denna vinkel är för liten markeras motsvarande fall med ett 'D' i listan i fri station-dialogen. Man får en grafisk bild av inskärningscirklarna om man klickar på [Cirklar]. Spara: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.266 Inmätning och utsättning Klicka på [Spara...] för att spara resultatet av den fria stationen. Välj ett filnamn där du vill lagra de beräknade koordinaterna. Om filen existerar får du välja mellan att lägga till punkten sist i filen eller ersätta en eventuellt redan existerande punkt med samma nummer. När punkten sparas skapas även en rapport med bakobjekt, inskärningar, transformationer och höjder. Fri station med skärbindning Välj Data | Fri station, skärbindning för att öppna dialogen för denna beräkning. Stationspunktens koordinater beräknas med de två översta bakobjekten i datamängden. Brytvinkeln mellan bakobjekten och längden till det första bakobjektet används för att lösa koordinaten. Höjd: Klicka på [Höjd] för att få en höjd på stationspunkten. Denna höjd beräknas ur mätdata mot det första bakobjektet. Spara: Klicka på [Spara...] för att spara resultatet av den fria stationen. Välj ett filnamn där du vill lagra de beräknade koordinaterna. Om filen existerar får du välja mellan att lägga till punkten sist i filen eller ersätta en eventuellt redan existerande punkt med samma nummer. Denna metod är mycket osäker. Ingen kontroll kan göras, och små fel i indata kan orsaka stora fel i koordinater. Använd om möjligt en annan metod. Se även: Inmätning och utsättning, Inmätningsfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.267 Geo 6.8 Definiera polygontåg Denna funktion skapar ett polygontågsdokument utifrån mätdata i ett inmätningsdokument. Välj Data | Definiera polygontåg ifrån ett inmätningsfönster för att öppna dialogen. Samtliga mätdataposter som skall användas i inmätningsfilen måste vara av typen Bakobjekt. Varje stationspunkt får endast förekomma en gång i tåget, start- och slutstation får dock vara samma. Definiering Börja med att välja startpunkt för tåget genom att markera en punkt i mätobjektlistan och sedan klicka på [>>] till polygontågspunkterna. Därefter ska anslutning bakåt väljas. Detta görs på samma sätt med den skillnaden att man nu klickar på den översta [>>]. När bakåtanslutning är vald fyller man på i listan med polygontågspunkter från listan med mätobjekt, och avslutar med att lägga in tågets sista anslutning i Anslutning framåt med den nedersta [>>]. Listan med mätobjekt innehåller alltid bara de mätningar som finns från senast inlagda station. · Mätobjekt Här listas de punkter som mätts från senast vald station, d.v.s. de punkter som kan vara nästa station. · Anslutning bakåt Bakrikt för första stationen i polygontåget, denna punkt är obligatorisk. · Polygontågspunkter Här listas de stationspunkter som ingår i tåget. · Anslutning framåt Framåtrikt för sista stationen i polygontåget, nödvändig om tåget skall räknas med fullständig anslutning. När tåget är komplett, klicka på [Nästa>>] för att komma till allmänna data. Allmänna data © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.268 Inmätning och utsättning Här anges data för polygontågets administrativa fält, samt möjligheten att ange om polygontåget skall räknas med höjder. · Administrativa data Här kan du ange operatör, intstrumentnummer, datum, tryck och temperatur för polygontågsfilen. · Höjder Bocka för detta alternativ om du vill att polygontåget skall räknas med höjder. Detta kan även ändras senare i polygontågsfilen. När du angett de data du vill ha, klicka på [Slutför], varvid ett nytt polygontågsdokument skapas i bakgrunden. Se även: Inmätning och utsättning, Inmätningsfiler, Polygontågsfiler, © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.269 Geo 6.9 Polygontågsfiler Polygontågsfiler innehåller ett antal polygontågsstationer definierade med funktionen Definiera polygontåg , och visas i ett fönster som innehåller fyra olika vyer, en trädvy, en stationsvy, en stansvy och en grafikvy. Avgränsarna mellan vyerna kan flyttas. Till dokumentet är även en data-meny kopplad. Trädvyn I denna vy visar ett träd med noder för varje station som finns i dokumentet och undernoder till dessa för mätdata. Klicka på en stationsnod för att välja vilken station som skall visas i stationsvyn och stansvyn. Stationsvyn I denna vy redigerar du en inmätt stations data. Punktnummer för stationspunkten. Station Punktnummer för bakåtmätningen. Obs. bakåt Obs. framåt Punktnummer för framåtmätningen. Ange hur avstånd har mätts. Antingen lutande längd eller horisontell längd. Längdtyp Höjdmätning Ange hur höjder har mätts. Antingen vertikalvinklar eller höjdskillnader. Instrumenth Instrumentets höjd över punktmarkeringen. öjd Vyn innehåller även Gemensamma data som gäller för hela poygontågsfilen. Observatör Administrativ data. Instrument Administrativ data. Administrativ data. Datum Temperatur Administrativ data. Administrativ data. Tryck Kryssa i denna ruta om du vill att höjder skall beräknas för polygontåget. Höjder Stansvyn Denna vy visar stationens poster bestående av inmätningsdata bakåt och framåt. Kolumnerna nedan upprepas i stansvyn. Den första omgången hör till bakåtavläsningen, den andra till framåtavläsningen. Stanskolumner: Avstånd- och vinkel-kolumnernas titlar och ordning kan variera beroende på de inställningar som gjorts i Redigera | Inställningar och hur höjder har mätts. Anger post beräkningsstatus. Status Aktiv: Inmätt post, används i beräkningen. Passiv: Inaktiv post, används inte i beräkningen. Mätt längd. Lutande eller horisontell beroende på stationsdata. Avstånd Horisontalvinkel till punkten. H-vinkel Vertikalvinkel till punkten. Finns endast då stationsdata anger att höjder är V-vinkel vertikalvinklar. Höjdskillnad till punkten. Finns endast då stationsdata anger att höjder är H-diff höjdskillnader. Reflektorns höjd över punktmarkeringen. Refl H Grafikvyn Här visas en grafisk representation av hela polygontåget. Symboler visar vilka mätningar som har gjorts. Passiva mätningar visas i grått. Mätt riktning Mätt längd © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.270 Inmätning och utsättning Stationspunkter, den aktiva stationen markeras med rött Dessa grundinställningar kan ändras med Vyer | Dokumentegenskaper. Datamenyn Lägg till station: Skapar en tom station i dokumentet. Radera station: Raderar den station som är markerad i trädvyn. Stationsmedelvärden: Välj detta alternativ för att öppna en dialog som visar medelvärden och avvikelser för aktuell station, kolumnen avvikelser visar den största avvikelsen från medelvärdet. Värdena beräknas endast utifrån de mätningar som har aktiv status i stansvyn. Beräkna polygontåg: Välj detta alternativ för att beräkna polygontåget. Se Koordinatberäkning av polygontåg. Se även: Inmätning och utsättning, Definiera polygontåg, Koordinatberäkning av polygontåg. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.271 Geo 6.10 Koordinatberäkning av polygontåg Denna funktion beräknar koordinater för ett polygontågsdokument. Välj Data | Beräkna polygontåg från ett polygontågsfönster. Resultatet av beräkningen blir en textrapport och ett nytt koordinatdokument. Korrigering av koordinatberäkning Denna dialog visas innan själva beräkningsdialogen och ger möjlighet att påverka hur polygontågets punkter ska korrigeras för tågets slutningsfel vid beräkningen. · Korrigera vinklar omvänt proportionellt mot avstånd: Vinkelslutningsfelet för fullständigt ansluta tåg slås ut på samtliga stationer. Om detta alternativ väljs påverkas vinklar mätta vid stationer med korta siktlängder mer, annars slås felet ut med lika stor del på alla stationer. · Korrigera koordinater proportionellt mot avstånd: Koordinatslutningsfelet för fullständigt ansluta eller koordinatanslutna tåg slås ut på samtliga stationer. Om detta alternativ väljs påverkas längder mätta vid stationer med långa siktlängder mer, annars slås felet ut med lika stor del på alla stationer. Koordinatberäkning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.272 Inmätning och utsättning Beräkningsmetod: Det finns tre olika typer av beräkningar som beror på kända punkter i tåget: · Fullständigt anslutet: Tågets sista punkt är känd och dessutom inmätt mot ett känt bakobjekt. I detta fall kommer både vinkelfelen och koordinatfelen att korrigeras. Höjder kan inte vara fullständigt anslutna. · Koordinatanslutet: Tågets sista punkt är inte känd, men inmätt mot ett känt bakobjekt. Koordinatskillnader kommer att korrigeras. · Flygande: Tågets sista punkt är okänd. Inga förbättringar är möjliga. Resultat: Vinkelfel Fel i X-koord Fel i Y-koord Fel i Z-koord Radiell avvikelse Bäring för radiell avvikelse Max längddiff framåt/ bakåt Max höjddiff framåt/ bakåt Hela tågets slutningsfel i vinkel mot kända punkter Hela tågets slutningsfel i X-koordinat mot kända punkter Hela tågets slutningsfel i Y-koordinat mot kända punkter Hela tågets slutningsfel i Z-koordinat mot kända punkter Slutningsfelets längd i koordinatplanet. Slutningsfelets riktning i koordinatplanet. Största skillnaden i mätt längd för en sträcka mätt som bakåt- resp. framåtpunkt Största skillnaden i mätt höjdskillnad för en sträcka mätt som bakåt- resp. framåtpunkt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.273 Geo Övrigt: Antal mätta vinklar Tågets längd Precision ppm Antal mätta brytvinklar i tåget. Tågets sammanlagda längd. Tågets slutningsfel i förhållande till tåglängden Samma som ovan, men angivet i ppm (miljontedelar) Om resultatet är tillfredsställande, klicka på [Beräkna] varvid en koordinatfil och en rapport med data från beräkningen skapas. Se även: Inmätning och utsättning, Definiera polygontåg, Polygontågsfiler. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.274 Inmätning och utsättning 6.11 Avvägningsfiler Avvägningsdokument innehåller mätdata för avvägningståg, och skapas vid kommunikation med instrument eller genom manuell inmatning. Till dokumentet är även en data-meny kopplad. Filen visas i en stansvy. Stansvyn Stanskolumner: Denna vy visar stationens inmätta punkter. Varje rad innehåller en stångavläsning eller en tågstart. Vilka kolumner som kan anges beror på vilken typ punkten har. Punkt Punktnummer. Högst 12 tecken. Anger typ av punkt. Typ Tågstart: Anger startpunkt för tåget och ger möjlighet att ange höjd på startpunkten. Bakåt: Avläst stånghöjd bakåt. Framåt: Avläst stånghöjd framåt. Detalj: Avläst stånghöjd framåt mot detaljpunkt, d.v.s. punkt som inte ingår i tåget. Bakåt Avläst stånghöjd bakåt. Kan anges om typen är Bakåt Framåt Avläst stånghöjd framåt. Kan anges om typen är Framåt eller Detalj. Avstån Avstånd till stången vid avläsning. d Punktens höjd, kan anges om typen är Tågstart och kan på användas i stället för höjd ur Höjd pp-filer vid beräkning Punktkod. Högst 8 tecken. Kod Datamenyn Beräkna avvägningståg: Skapa ett koordinatdokument med höjderna för mätta punkter samt en rapport som visar bl.a. slutningsfel. Se Avvägning. Reducera mätningar: Reducera dubbelavvägda mätningar till enkla avvägningar för vidare beräkning eller som indata till nätutjämning. Se Avvägning. Se även: Inmätning och utsättning, Avvägning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.275 Geo 6.12 Avvägning Beräkna avvägningståg Denna funktion beräknar avvägningståg för avvägningsfil. Välj Data | Beräkna avvägningståg från ett avvägningsfönster för att beräkna avvägningståg. I denna dialog anger man om/hur beräkning och utjämning skall ske. Resultatet ges i en koordinatfil med flyttpunkter (punkter i tåget) och en koordinatfil med detaljpunkter. Man kan också få resultatet presenterat i en rapport med översiktlig information. Fixpunkter: Här anges hur tåget skall anslutas till kända punkter Anslut vid startpunkt Tåget räknas flygande från startpunkten. Anslut vid start- och Tåget ansluts vid start- och slutpunkt och slutningsfelet utjämnas. slutpunkt Anslut vid alla kända Om fler punkter än start- och slutpunkten är kända ansluts tåget även vid dessa punkter. Om detta alternativ inte väljs betraktas mellanliggande punkter punkter som nypunkter. Utjämning: Här anges hur slutningsfel skall fördelas på mätningarna Utjämna alla punkter Slutningsfelet läggs ut med lika delar på alla mätningar. lika Utjämna i relation till Slutningsfelet fördelas på mätningarna i förhållande till avläsningarnas siktlängd. längd Rapport: Välj om du vill skapa en rapport med flytt- och detaljpunkter, slutningsfel m.m. Kända punkter: Här anger du var Geo skall leta efter kända höjder vid beräkningen. Om inte någon fil anges eller om inte punkterna finns i fixpunktsfilen beräknas tåget som flygande, d.v.s. utan kontroll. Startpunktens höjd tas från avvägningsfilens Tågstart-fält om ingen annan höjd hittas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.276 Inmätning och utsättning · Använd PP-fil Kryssa i detta alternativ om du vill att kända höjder skall hämtas från de filer som angetts för kända punkter i Inställningar för projektet. · Ytterligare fixpunktsfiler Här har du möjlighet att ange fler filer som Geo skall leta i efter kända höjder. Reducera mätningar För att öka noggrannheten och kontrollen mäter man ofta med dubbelavvägning när man vill ha hög precision. För att kunna beräkna ett avvägningståg eller använda data i en nätutjämning måste data reduceras till endast en bakåt-framåtavläsning för varje uppställning, motsvarande satsmätning vid vinkelmätning. Dom reducerade mätningarna hamnar i en ny fil och originalfilen lämnas orörd. Mätordning: Här anger du enligt vilket mönster mätningarna vid varje uppställning är gjorda, t.ex. bakåt, framåt, framåt, bakåt. Radera mätningar som innehåller: Vissa instrument sätter ett tecken framför punktnumret för att kommentera bort dataposten och tala om att den inte skall användas. Detta tecken kan du ange här. Se även: Inmätning och utsättning, Avvägningsfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.277 Geo 6.13 Avskärning Avskärning används för att beräkna punkter som mätts enbart med riktning. Metoden används främst då det är svårt att mäta längder. För att kunna genomföra beräkningen måste en inmätningsfil finnas där de sökta punkterna har mätts in från kända stationer (ska finnas i pp-filen). Varje punkt måste mätas från minst två stationer. Öppna en mätfil och välj Data | Avskärning för att utföra beräkningen. Om man har mätningar som ligger i fler än en inm-fil måste dessa slås samman till en gemensam fil. Detta kan göras på följande sätt: 1. Bestäm vilken fil som ska bli målfil. 2. Öppna sedan de andra filerna och välj Arkiv | Spara som. 3. Ange för varje fil namnet på målfilen och välj "Lägg till data till befintlig fil". Nu kommer denna att fyllas på med övriga mätningar. Punktlistan: Bocka av de punkter i listan som du inte vill ha med i den nya filen · Punkt Punktnumret på de punkter som beräknas. · Antal mätningar Antal mätningar mot punkten. Det måste finnas minst två mätningar mot varje punkt för att det ska gå att beräkna · Höjdavvikelse Visar hur mycket det skiljer i höjd mellan mätningarna mot punkten. Lagra höjder i koordinatfilen: Kryssa i detta alternativ om du vill ha höjder i den nya koordinatfilen. Klicka [OK] för att skapa ett nytt namnlöst dokument med de beräknade punkterna. Se även: Inmätning och utsättning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.278 Inmätning och utsättning 6.14 Polär utsättning och polär vägutsättning Denna dialog beräknar polär utsättningsdata för punkter från stationspunkter, utsättningen redovisas i form av ett rapportdokument. Välj Funktion | Utsättning | Polär utsättning eller Funktion | Utsättning | Polär vägutsättning för att öppna dialogen. I utsättning beräknas utsättningsdata för punkter, i vägutsättning beräknas utsättningsdata för flukter längs en väglinje. I det senare fallet skall punkterna ha skapats med funktionen sektioner utmed linje, välj Data | Sektioner utmed linje... med en linjefil aktiv. Stationer Här anger du vilka punkter som utsättningen utgår ifrån. Varje station måste ha ett bakobjekt. Stationspunkter och bakobjekt hämtas ur polygonpunktsfilen. Minst en station måste anges. · Station och bakobjekt I dessa fält finns en lista på de punkter som finns i pp-filerna, välj en stationspunkt och ett bakobjekt. · Radie Här kan du begränsa vilka punkter som sätt ut. Punkter vars avstånd till stationspunkten är större än detta värde sätts inte ut från denna station. · Stationslistan Här listas de stationer från vilka utsättning kommer att göras. Välj först stationspunkt, bakobjekt och ev. radie i fälten till vänster, klicka sedan på [Lägg till] för att lägga till stationen i listan. Klicka på [Radera] för att ta bort en markerad station. När du valt de stationer du vill ha med, tryck [Nästa] för att gå till sidan filer. Filer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.279 Geo Här anger du de koordinatfiler som ska sättas ut. Minst en fil måste anges. Klicka på [Lägg till] för att få upp en dialog där du kan ange en fil och egenskaper för den. · Filnamn Här anger du vilken koordinatfil som skall sättas ut, för vägutsättning kan även tsd-filer anges. · Centrumlinje Endast vägutsättning. Ange mot vilken centrumlinje flukter skall beräknas. För tsd-filer behöver ingen centrumlinje anges. · Sidomått Här anger du om du vill ha en sidoförflyttning av punkten som flyttas ortogonalt mot tangentriktningen med positiv riktning ut från vägen. Denna funktion används i första hand för vägsektioner. För vägutsättning tas tangentriktningen från väglinjen, annars måste den finnas i kodeller remarkfältet för punkten som skall sättas ut. Om punktkoden är negativ ligger punkten till vänster om centrumlinjen, annars till höger om den. Tangentbäringen tas från punktens remark-fält om specialkoden är 'B', annars från punktkoden. Den ska vara angiven i gon med nollvinkel åt norr och positiv riktning medurs. · Från punkt Namn på den första punkten att sätta ut. Lämna fältet tomt för att använda punkter fr.o.m. den första i filen. · Till punkt Namn på den sista punkten att sätta ut. Lämna fältet tomt för att använda punkter t.o.m. den sista i filen. Om du vill ändra något eller ta bort en fil kan du använda [Redigera] och [Radera]-knapparna för att ta bort eller ändra i den fil som är markerad listan. Klicka på [Slutför] för att skapa en rapport med utsättningsdata. Om någon rad nu blir röd är indata inte korrekt, kontrollera filegenskaperna, redigera och försök igen. Se även: Inmätning och utsättning, Utsättningskontroll © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.280 Inmätning och utsättning 6.15 Utsättningskontroll Använd denna dialog för att skapa data för kontrollmätning av en utsättning. Utsättningsfunktionerna räknar från koordinater ut avstånd och bäring mellan station och utsättningspunkter. Denna funktion räknar däremot ut avstånd och bäring mellan två intilliggande utsättningspunkter. Genom att gå runt de utsatta punkterna i ordning, mäta in avstånd och/eller bäring till intilliggande punkter och sedan jämföra resultatet med de teoretiska värden denna funktion ger kan man enkelt kontrollera att utsättningen blivit korrekt. Öppna dialogen med Funktion | Utsättning | Kontroll. Välj in de filer du vill beräkna kontrolldata för i fillistan och välj sen [Beräkna] för att skapa en rapport. Se även: Inmätning och utsättning, Polär utsättning och polär vägutsättning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.281 Geo 6.16 Sekvensmätning Allmänt Sekvensmätning används för att mäta in ett antal längsgående linjer genom att registrera tvärgående mätsekvenser. Den här tekniken kan t.ex. användas vid inmätning av kantsten, där man då kan mäta punkter både uppe och nere på stenen utan att behöva gå sträckan två gånger. Ett annat användningsområde kan vara inmätning av väg baserat på att i varje önskad tvärsektion mäta t.ex. släntkrön, dikesbotten, vägbanekant, vägmitt, vägbanekant osv. När mätningen töms in i Geo konverteras de mätta tvärgående sekvenserna till längsgående linjer så att man får en linje för släntkrön, en för dikesbotten osv. En annan fördel är att den som står vid instrumentet kan göra flera registreringar utan att behöva ändra skärpeinställning. I exemplet nedan kommer linjen med kod A att bestå av punkterna 1,8,9,16,17 och linjen med kod B av punkterna 2,7,10 osv. Inmätning av fyra linjer, kodade A - D Resultat efter inläsning i Geo Obs! Man måste mäta samma antal punkter för varje linje i en sekvensmätning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.282 Inmätning och utsättning Inmätning Sekvensmätning kan i fält utföras med två olika metoder. Den ena bygger på en speciell kodning och kan endast användas vid mätning med Geodimeter-/Trimble-instrument. Den andra tekniken bygger på attribut och kan användas med alla instrument där attribut kan ges. Inmätning med hjälp av attribut För att göra en sekvensmätning sätter man attributet "SQ" i fält. Värdet på attributet skall vara koderna för respektive linje separerat med komma eller punkt. Hela sekvensen mäts som en sammanhängande linje (1.01 .. 1.02 etc) och attributet sätts på första punkten i linjen. Själva omstuvningen av punkter görs sedan i den färdigberäknade geo-filen med menyalternativet "Data/Konvertera sekvensmätning". Hur man lägger till attribut skiljer i olika instrument: (se även separat beskrivning för respektive instrument). · Specifikt för Geodimeter CU (gamla panelen): Attribut matas in med label 100. Där anges attributets namn och värde separerat med komma eller punkt. Tryck t.ex. [F] 100 och ange attributet "SQ,23,24,17" för att mäta tre linjer med koderna 23, 24, och 17 i sekvens. · Specifikt för Leica: Attribut anges med kod -11. Tryck [CODE] på instrumentet, sätt koden till "-11", info1 till "SQ" och info2 till t.ex "23,24,17". · Specifikt för Trimble ACU: Attribut är knutna till koder i ACU:ns kodlista. Man får själv lägga till en kod "SQ" med attributet "SQ" av typen text i den kodlista du använder. Ange sen kod "SQ" på första punkten så kommer ACU fråga efter värdet på attributet "SQ" som då skall vara t.ex. "23,24,17" som ovan. Inmätning med hjälp av kodning via labels (Geodimeter/Trimble) Varje sekvensmätning inleds med att man talar om vilka koder de linjer som ska mätas ska ha. Denna koddefinition utgör en sekvenstyp (eller ett sekvensblock) och definieras med ett numeriskt index som gör att man enkelt kan fortsätta med en viss sekvenstyp efter ett stationsbyte. Sekvensmätning med Geodimeter kodas med hjälp av F4 (Pkod)=2. I övrigt kan samma UDSprogram som vid vanlig inmätning användas. Börja med att ange det punktnummer (för linje) som står i tur och därefter F4 (Pkod) = 2. Nummer för sekvenstypen anges med F98 (Anmärkning). Därefter anger du med F4 i tur och ordning koden för de linjer som skall ingå i sekvensen och om det behövs även signalhöjd med F6. Om du anger ett nummer för sekvensen behöver du inte ange de koder som ingår nästa gång du har samma sekvenstyp inom samma inmätningsfil, det räcker då att ange sekvensmätning F4=2 och Anmärkning F98=…(den sekvenstyp du definierat första gången). Därefter är det bara att mäta och registrera och låta instrumentet räkna upp punktnummer som vanligt. Exempel på start av sekvensmätning: 5=10001 Punktnummer för första punkten i första linjen. 4=2 Indikerar start av sekvensmätning 98=1 Nummer för sekvenstypen 4=401 Kod för linje 1 4=402 Kod för linje 2 4=403 Kod för linje 3 6=2 Signalhöjd 7=399.384 Mätning 5 8=98.481 9=187.34 5=10002 © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.283 Geo ... Exempel på ny mätning med samma sekvenstyp 5=20001 Punktnummer för första punkten i första linjen. 4=2 Indikerar start av sekvensmätning 98=1 Nummer för sekvenstypen 6=2 Signalhöjd 7=398.457 Mätning 5 8=97.691 9=182.14 5=20002 ... När du ”tömmer” in job-filen i Geo visas en dialogruta om att mätningen innehåller sekvensmätning (4=2) och du får svara på om du vill förbereda för konvertering av sekvenserna. Denna förberedelse innebär att det automatiskt skapas attribut av typen 'SQ' i varje linje som är sekvensinmätt. Detta medför att efter koordinatberäkning är tillvägagångssättet för att konvertera sekvenslinjerna till separata linjer identiskt med om attributen hade getts direkt i instrumentet. Hantering i Geo Konvertering av sekvensinmätta linjer sker med hjälp av attributet 'SQ'. Varje hel linje som ska konverteras till ett antal separata linjer ska ha detta attribut knutet till den första punkten i linjen. För att utföra konvertering av alla sekvensinmätta linjer i en koordinatfil väljer man Data, Konvertera sekvensmätning. Detta gäller oberoende av om inmätningen skett med labelkodning 4=2 (Geotronics), registrering av attribut i fält (instrumentoberoende) eller om attributen matats in manuellt efter inmätning. Se även: Kommunikation, Geodimeter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 6.284 Importera och exportera 7 Importera och exportera 7.1 Allmänt, överföringsdialogen Överföringsdialogen är en allmän dialog som används för vissa import/export- och kommunikationsfunktioner (bl.a. Geopad och AutoCAD DXF). Dialogen har två sidor, den västra för Geofiler, den högra för filer i andra format. Varje sida har en uppsättning kontroller och en fil-lista. Kontroller för fil-listorna Knappar: Byt aktiv katalog ett steg upp Skapa ny katalog Utforska aktiv katalog i Windows utforskaren Radera valda filer Förhandsgranska valda filer som text Förhandsgranska valda filer grafiskt Byt aktiv katalog till globalkatalogen som ställts in i inställningar Byt aktiv katalog till det aktiva projektets katalog Katalogfältet: Här visas sökvägen till fillistans aktiva katalog. Skriv in en sökväg och tryck [Enter] eller bläddra med [...] för att byta aktiv katalog. Du kan även dubbelklicka på en underkatalog i listan för att byta till den. Popup-menyn: Om du högerklickar i fillistan visas en meny för innehållet. Denna innehåller samtliga alternativ som finns som knappar, samt alternativet Ladda om. Använd detta för att ladda om katalogens innehåll om det ändrats utanför Geo. Övriga kontroller © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.285 Geo Överför-knapparna: För att överföra filer markerar du i ena fillistan de filer du vill överföra och klickar sedan på [Överför>>] för att konvertera filer från Geo eller [<<Överför] för att konvertera filer till Geo. De nya filerna läggs då till i den andra fillistan. Markerade filer kommer att överföras. Om en fil redan finns på den andra sidan visas en Spara som-dialog där du har möjlighet att ge filen ett annat namn eller välja att lägga till på slutet i den befintliga filen. Grafisk förhandsgranskning i samma fönster: Om mer än en fil är markerad när du väljer grafisk förhandsgranskning öppnas de i samma fönster om detta val är ikryssat. Inställningar: Vissa överföringsfunktioner kan konfigureras. Se respektive avsnitt för närmare information. Funktioner som använder överföringsdialogen Import och Export: 12d AnPakke Apa Atlas 2000 AutoCad DXF AutoKa-PC Bever Clip DRD GEOSIS Kartbas KF85 KOFF Kordab LandXML 10-Tabell Kommunikation: Geopad kommunikation Leica PCMCIA överföring Topcon PCMCIA överföring Se även: Kommunikation © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.286 Importera och exportera 7.2 12d Denna funktion konverterar data från 12d-formatet till Geo-formaten. Välj Import/Export | 12d för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat 12d: 12d ascii-filer: (*.12da) Överföring När linjer av typen string 2d, string 3d, string 4d påträffas i en och samma model, så placeras linjerna i en .geo-fil. Varje linje blir en separat linje i .geo-filen. Linjer av typen string alignment överförs till .linoch .prf-filer, om det finns punkter i hipdata respektive vipdata blocken. Filerna namnges efter den modell de tillhör. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.287 Geo 7.3 AnPakke Denna funktion konverterar data från AnPakke. Välj Import/Export | AnPakke för att öppna överföringsdialogen. Tänk på att linjer och profiler måste kontrolleras efter överföring till Geo. Konverterbara filformat AnPakke: Linjefiler: (*.vl1) Denna filtyp konverteras till linjeformat, LIN, i Geo. Tänk på att filerna måste kontrolleras efter överföring. Profilfiler: (*.lpl) Denna filtyp konverteras till profilformat, PRF, i Geo. Tänk på att filerna måste kontrolleras efter överföring. Vertikalradierna i dessa filer förutsätts ha omvänt tecken mot Geo. Tvärsektioner: (*.tvv) Denna filtyp beskriver egentligen projekterade tvärsektioner men konverteras till skevningsfiler (skv) och/ eller sektioner (sec) i Geo. Genom att klicka på knappen inställningar kan man styra vilka data som skall skapas, se nedan. Sektionsmodeller (*.JR*) Dessa filer är egentligen terrängmodeller, men är i form av sektioner och konverteras till sektioner (sec) i Geo. Inställningar Överföring av TVV till geo: Dessa inställningar styr hur TVV-filer överförs till Geo. Välj om du vill skapa skevningsdiagram, tvärsektioner eller normalsektioner och en massbeskrivning. · Skevningsdiagram (skv) Normalinställningen är att vänster sida hämtas ur kolumnen -1.1 och höger sida ur kolumnen 1.1, vilket innebär att sidomått och höjd hämtas från dessa kolumner och sedan beräknas skevningen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.288 Importera och exportera relativt höjdangivelsen i intilliggande kolumn, närmast centrumlinjen (dvs på vänster sida hämtas kolumnen efter och på höger sida hämtas föregående kolumn). Genom att ändra dessa koder kan man hämta höjden vid valfri begränsningstyp. Vill man endast hämta skevningen för ena sidan och automatiskt sätta motsvarande (utan brytning) skevning på andra sidan anger man samma kod, ex. -1.1 i båda fälten innebär att vänster sidas skevning vid körbanekanten även sätts på höger sida. · Sektioner (sec) TVV-filen läses in till (sec). Inställningen för JR* nedan styr i vilket lager punkterna läggs. · Normalsektioner och massbeskriving (nsd, mbs) För varje sektion i TVV-filen skapas en normalsektion med DY/DZ-element, dessutom skapas en massbeskrivning innehållande normalsektionerna. I inställningarna kan yttersläntslutningar för olika lager ställas. Överföring av JR* till sektionsfiler: Inställningen styr i vilket lager modellens data sparas när sektionerna konverteras till (sec). Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.289 Geo 7.4 Apa Denna funktion konverterar data till och från Apa-format. Välj Import/Export | Apa för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Inmätningsfiler: (*.inm) Apa: Apa-filer: (*.apa) Inställningar Inga speciella inställningar kan göras för denna funktion. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.290 Importera och exportera 7.5 Atlas 2000 Denna funktion konverterar data till och från Atlas 2000. Välj Import/Export | Atlas 2000 för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: ( *.geo, *.pxy) Atlas 2000: Atlas 2000-filer: (*.DT) Inställningar Inga speciella inställningar kan göras för denna funktion. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.291 Geo 7.6 AutoCad DXF Denna funktion konverterar data till och från DXF-formatet som används av AutoCad. Välj Import/Export | AutoCad DXF för att öppna överföringsdialogen. Man kan även öppna dwg- och dxf-filer som dokument i grafiska vyer, se AutoCAD-filer. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: ( *.geo, *.pxy) Linjefiler: (*.lin) Nivåkurvor: (*.niv) Terrängmodeller: (*.trm) AutoCad DXF: DXF-filer: (*.dxf) Inställningar När du väljer Inställningar i överföringsdialogen visas en dialog där du kan ställa in parametrar för hur överföringen ska ske. Lageröverföring: · Fast: All data läggs i det angivna lagret. · Filnamn: Filnamnet avgör namnet på lagret. · Kod: Punktkoden avgör det lager som punkten läggs i. Detta gäller dock inte LIN-filer, som läggs i lagret enligt filnamnet. · Kodlista: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.292 Importera och exportera Punktkoden matchas mot aktiv kodlista för att avgöra det lager som punkten läggs i. Se även Kodlistor. Polylinje Z-nivå: · 0: Alla polylinjer får Z-koordinat 0. · 2D: Alla polylinjer får samma Z-koordinat som den första punkten på linjen. · 3D: Alla polylinjer är 3D-polylinjer. I AutoCad kan en 3D-polylinje inte ha någon linjetyp och funktionerna trim och break kan inte användas. Symboler: · GEO: Använd Geos symboler. · AutoCad: Använd AutoCads symboler. Skapa binär DXF: Det binära formatet är mer kompakt än textformatet, men bör endast användas med AutoCad R10 386 eller senare versioner. DXF symbolskala Anger skala för symboler i DXF-filen. Överföring När du överför till DXF och har markerat fler filer kommer du få en fråga om du vill att all data skall sparas i samma fil. · Överför varje fil för sig Detta alternativ innebär att varje fil överförs separat. AutoCad-filerna kommer att få samma namn som ursprungsfilerna, men med ändelsen DXF. · Överför till en fil: Detta innebär att alla markerade filer överförs till samma DXF-fil. Du måste då ge ett namn på filen data skall sparas i. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.293 Geo 7.7 AutoKa-PC Denna funktion konverterar data till och från AutoKa-PC, Lantmäteriets system för karthantering samt till GTRANS, ett av Lantmäteriet utvecklat program för koordinattransformationer . Välj Import/Export | AutoKa-PC för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) AutoKa-PC: AutoKa-filer: (*.K, *.*) Inställningar Inställningarna i denna dialog gäller för överföring till AutoKa-PC/GTRANS. Överföring till GTRANS Om rutan [Skapa fil för inläsning i GTRANS] är ikryssad kommer k-filen att anpassas för inläsning i GTRANS. Detta innebär bl.a. att en rad med aktuellt koordinatsystem skrivs till filen. Om aktuellt projekt i Geo har något speciellt koordinatsystem inställt, se inställningar i projektet, kommer beskrivningen av detta automatiskt att anges i fältet [Koordinatsystem]. Innehållet i fältet kan redigeras fritt. Område, Detaljtyp och Markering Man kan välja att hämta data för 'Område', 'Detaljtyp' samt 'Markering' från olika källor: · Fri text Innebär att man kan skriva in en valfri text i fältet till höger. · Filnamn Filnamnet från vald källfil används. · Punktkod © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.294 Importera och exportera Koordinafilens punktkoder hämtas. · Specialkod Koordinatfilens specialkoder hämtas. · Remark Koordinatfilens remark-/anmärkningsfält hämtas. · Kodlista Innehållet i kolumnen 'AutoKa-PC' i den aktiva kodlistan hämtas med hjälp av punktkoden i koordinatfilen. Obs! Tänk på att sätta rätt kodlista aktiv. Om ingen AutoKa-PC-kod kan hittas (antingen på grund av att Geo-koden inte finns eller att fältet AutoKa-PC i kodlistan är blankt) används punktkoden istället. Se även kodlistor. Löpnummer Löpnummer kan antingen sättas blanka eller hämtas från indata. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen, Inställningar i projektet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.295 Geo 7.8 Bever Denna funktion konverterar data till och från Bever-format. Välj Import/Export | Bever för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Bever: Bever-filer: (*.tli) Inställningar Vid överföring av koordinater till Bever används specialkod och remark för tvärfall. Specialkoden ska vara CF (eller CS). Denna information kan sättas genom att man använder funktionen Sektioner utmed linje. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.296 Importera och exportera 7.9 Clip Denna funktion konverterar data till och från Clip-format. Välj Import/Export | Clip för att öppna överföringsdialogen. Tänk på att linjer och profiler måste kontrolleras efter överföring till Geo. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Linjefiler: (*.lin) Profilfiler: (*.prf) Clip: Koordinatfiler: (*.bas) Linjefiler: (*.pla) Profilfiler: (*.alz) Inställningar Inga speciella inställningar kan göras för denna funktion. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.297 Geo 7.10 DRD Denna funktion konverterar data till och från vägverkets DRD-format. Välj Import/Export | DRD för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Linjefiler: (*.lin) Profilfiler: (*.prf) DRD: Koordinatfiler: (*.rbb) Linjefiler: (*.dvl) Profilfiler: (*.dpl) Inställningar Inga speciella inställningar kan göras för denna funktion. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.298 Importera och exportera 7.11 GEOSIS Denna funktion konverterar data till och från GEOSIS-format. Välj Import/Export | Geosis för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Linjefiler: (*.lin) Profilfiler: (*.lin) Terrängmodeller: (*.trm, *.dfm) Linjefiler: (*.lin) Sektionsfiler: (*.ksd, *.tsd, *.lsd) GEOSIS: GEOSIS-filer: (*) Instruktioner vid export till Geosis Om export ska ske till Banverket eller Vägverket, se BVH584.25 (Banverket) eller "Överföring av projekteringsinformation i Vägverket" för ytterligare information om bl.a. krav på kodning av objekt. Inställningar för överföring till GEOSIS: · Använd kodlistan för konvertering av KF85- och typkoder: Klicka i om koder ska översättas (gäller export av pxy-, geo- och trm-filer). · Använd typkoder: Om kodlistans fält för typkoder ska användas, välj detta alternativ. Valet styr även kodtyp på linjegeometrier (lin/prf). · Använd KF85-koder: Om kodlistans fält för KF85-koder ska användas, välj detta alternativ. Valet styr även kodtyp på linjegeometrier (lin/prf). · Systembeteckning plan: Information till mottagande system om vilket koordinatsystem som gäller, t.ex. RT90. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.299 Geo · Systembeteckning höjd: Information till mottagande system om vilket höjdsystem som gäller, t.ex. RH00. · Skapa rapport: Kryssa i om du vill ha en rapport om vad som exporterats (rekommenderas). · Objekttyplista: Aktuell objekttyplista, standardinställningen rekommenderas. Allmänt: När man klickar på [Överför>>] kommer en dialog upp där följande information ska anges: · Geosis filnamn: Välj ett unikt namn på Geosis-filen som ska skapas. Filtypen skall anges. Det finns ingen generell standard på Geosis-filtyper men dessa är vanligast: GTA (Vägverket), GVL (väglinje Vägverket), GPL (profillinje, Vägverket), OTL (objekttyplista), GSI (Banverket) och SIS. · Projektnamn, Mätplatsnamn, Projektnummer, Operatör, Organisation: Allmän information till mottagaren. · Datum: Datum för data i filen. · Anmärkning 1 och 2: Valfritt. · Anmärkning 3-5: Genom att klicka på knappen [Status/Tillkomst...] fylls anmärkningsfälten i automatiskt med information om filens innehåll enligt följande: Anmärkning 3 sätts till AR=ååmmdd där ååmmdd är datum för förändring. Anmärkning 4 sätts till ST=status där status kan vara Okänd, Befintlig, Projekterad, Skall rivas, Planerad eller Ur funktion. Anmärkning 5 sätts till TT=tillkomst där tillkomst kan vara Okänd, Beräknad, Geodetiskt inmätt, Digitaliserad, Fotogrammetriskt inmätt, GPS, Scannad eller Övrigt. Landskapsdata (geo, pxy): Bestäm först vilken typ av punktkoder som ska användas och följ nedanstående instruktioner: · KF85-koder: Om KF85 koder ska skrivas måste motsvarande fält i kodlistan innehålla KF85-koden, under fliken Transfer. Koden för Elstolpe har t.ex. koden 221 i standardkodlistan sbg1.cod och motsvarande KF85-kod, 400141210, ska då skrivas in i kodlistan för kod 221. När alla koder är kopplade på detta vis kan exporten ske. Klicka på [Inställningar...] och se till att valen Använd kodlistan... och Använd KF85-koder är ikryssade. När dessa inställningar är gjorda kommer programmet att hämta alla KF85-koder ur kodlistan för varje punkt. Om KF85-koden saknas skrivs istället punktkoden direkt, men denna kommer då inte att tolkas som en KF85-kod av mottagande system eftersom det inte kommer att finnas någon identifikation på att det är just en KF85-kod och ingen annan kodtyp. Om kodlistan används kommer objekttypen kartobjekt, KO, i Geosis att kodas med KF85-koden. Se till att rätt kodlista är aktiv! · Typkod (Banverket/Kordab): Om typkoder ska skrivas måste motsvarande fält i kodlistan innehålla typkoden, under fliken Transfer. Koden för Elstolpe har t.ex. koden 221 i standardkodlistan sbg1.cod och motsvarande typkod, ex. ETP, ska då skrivas in i kodlistan för kod 221. När alla koder är kopplade på detta vis kan exporten ske. Klicka på [Inställningar...] och se till att valen Använd kodlistan... och Använd typkoder är ikryssade. När dessa inställningar är gjorda kommer programmet att hämta alla typkoder ur kodlistan för varje punkt. Ett alternativt sätt är att använda punktkoden som typkod direkt (dvs ange ETP i pxy-filen). Detta görs genom att man inte använder kodlistan eller ser till att koderna inte är kopplade som beskrivits ovan. Tänk dock på att ingen identifikation på koderna skrivs i detta fall. Om kodlistan används kommer objekttypen kartobjekt, KO, i Geosis att kodas med typkoden. Se till att rätt kodlista är aktiv! Eventuella linjetypkoder kommer att hämtas från bvtypkod.txt i © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.300 Importera och exportera globalkatalogen kan också skrivas till Geosis-filen. Detta sker genom att filen bvtypkod.txt i globalkatalogen läses. · Andra koder: Om kodlistan inte används enligt ovan kommer punktkoden att skrivas okonverterad till Geosisfilen. I detta fall kommer inga kartobjekt, KO, att skrivas. Terrängmodeller (TRM): Terrängmodellerna i Geo innehåller inga koder, utan bara trianglar. Vid export av terrängmodell till Geosis-formatet kan man välja att hämta koder från den pxy-fil som användes för att skapa modellen. Detta val görs efter att man startat överföringen. När det gäller själva kodhanteringen gäller samma sak som för landskapsdata som beskrivits ovan. Objekttypen för terrängmodeller är DTM. Det finns möjlighet att ange skiktkod på modellen. Giltiga värden för koden måste beställare-leverantör komma överens om. Horisontalgeometri (LIN): Objekttypen för horisontalgeometrier är HG. Kod på objektet kan anges efter att man startat överföringen. Kodtypen sätts under [Inställningar...] till antingen KF85 eller typkod. Kod kan anges både på i geometrin ingående punkter och på objektet som helhet. Vertikalgeometri (PRF): Objekttypen för vertikalgeometrier är VG. Kod på objektet kan anges efter att man startat överföringen. Kodtypen sätts under [Inställningar...] till antingen KF85 eller typkod. Spårgeometri (LIN+PRF) med längdtabell: Detta alternativ används då det är spårgeometrier där längdtabell för konnektioner används. Då överför man samtliga linjer och profiler som ingår samtidigt till en och samma Geosis-fil. Objekttypen för horisontalgeometrin blir HGS (HorisontalGeomteri Spår) och VG för vertikalgeomterin. Kod på objekten kan sättas när överföringen startats. Längdtabellen beräknas utifrån de linjer som ingår i överföringen, vilket innebär att det inte får finnas några fel i linjerna. De måste alltså vara kontrollerade innan. För varje km som inte är exakt 1000 meter ska det finnas en linjefil. Dessutom måste både tangentpunkten innan och efter km-bytet finnas med i båda filerna. (Dvs tangentpunkterna intill konnektioner är dubbelt representerade, dock med olika ländmätning). I rapporten som skapas vid exporten skrivs längdtabellen och där kan man kontrollera att det är rätt km-längder. Marksektioner (LSD,TSD,KSD): Objekttypen för marksektioner är MS. Instruktioner vid import av Geosis Inställningar för överföring från GEOSIS: · Använd kodlistan för konvertering av KF85- och typkoder: Klicka i om koder ska översättas (gäller import landskapsdata). · Använd -1 som linjeslut i PXY-filer: Denna inställning innebär att linjer i koordinatfiler får -1 i specialkoden vid linjeslut. Detta alternativ kan användas om pxy-filen ska användas i POINT. · Använd KF85-koder: Om kodlistans fält för KF85-koder ska användas, välj detta alternativ. Valet styr även kodtyp på linjegeometrier (lin/prf). · Systembeteckning plan: Information till mottagande system om vilket koordinatsystem som gäller, t.ex. RT90. · Systembeteckning höjd: Information till mottagande system om vilket höjdsystem som gäller, t.ex. RH00. · Skapa rapport: Kryssa i om du vill ha en rapport om vad som exporterats (rekommenderas). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.301 Geo · Objekttyplista: Aktuell objekttyplista, standardinställningen rekommenderas. Allmänt: Markera önskad Geosis-fil på den högra sidan och välj [Överför>>]. Först kommer en dialog upp med information om vad som finns i filen. Därefter kommer du att få välja filnamn på de Geo-filer som ska skapas enligt innehållet i Geosis-filen. Eftersom data kan ligga blandat i en Geosis-fil kan det innebära att flera olika filtyper måste anges. Import av landskapsdata (KO, SP) och terrängmodeller (DTM): Landskapsdata och terrängmodeller sparas som pxy-filer. Om Geosis-filen innehåller typkoder eller KF85-koder kan och aktiv kodlista innehåller dessa koder kommer konvertering att ske till Geo-koder. Om koderna inte hittas eller om ingen kodlista används skrivs koderna direkt i pxy-filen, dock har KF85-koder 9 positioner vilket inte ryms i pxy-filens punktkod. Import av horisontalgeometri (HG): Sparas som linjefil, lin. Import av vertikalgeometri (VG): Sparas som profilfil, prf. Import av horisontalgeometri spår (HGS) med tillhörande vertikalgeometri (VG): Denna objekttyp innehåller en längtabell för konnektioner. Vid import innebär detta att horisontalgeometrin och vertikalgeometrin kommer att delas upp så att man får en lin-fil och en prf-fil för varje kilometer som skiljer sig från 1000 meter, enligt längdtabellen. Filnamnen kommer att få ett index som motsvarar kilometertalet. Väljer man t.ex. namnet 02N1 som filnamn kommer linjefilen för kilometer 3 att heta 02N1_3.LIN och profilfilen för kilometer 3 att heta 02N1_3.PRF. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.302 Importera och exportera 7.12 KF85 Denna funktion konverterar data till och från KF85-format. Välj Import/Export | KF85 för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Linjefiler: (*.lin) KF85: KF85-filer: (*) Vid import skapas alltid en koordinatfil (geo). Vid export kan koordinat- och linjefiler (dvs. geo, pxy och lin) väljas. Vid import till Geo hämtas punktnumret i första hand ifrån benämningen på punkten. Finns ingen sådan används det interna punknumret (indexet) i KF85-filen. Inställningar · Använd kodlistan: Klicka i denna ruta om konvertering till och från KF85-kod ska ske. I kodlistan finns för varje kod möjlighet att sätta motsvarande KF85 kod. Vid export av filer innebär detta att punkternas kod kontrolleras mot den aktiva kodlistan och sedan hämtas respektive kods värde för KF85 och skrivs i filen. Vid import läses koderna i den aktiva kodlistan för att hitta KF85-koden och hittas en kod används denna. Om motsvarande kod inte hittas vid överföringen från KF85 kommer koden att kopieras som den är. Observera att Geo-koden endast är 8 tecken lång vilket innebär att KF85koden ej får plats, sista positionen försvinner. Om man inte använder kodlistan överförs koderna direkt, utan konvertering. · Koordinatsystem: Ange eventuellt namn eller betecking på det koordinatsystem som gäller för data i filerna vid överföring till KF85. · Handläggare: Här kan anges vem som skapar filen vid överföring till KF85. · Fri text: Ange en eventuell beskrivning av överföringen vid överföring till KF85. · KF85 filtyp: Vid export till KF85 sätts denna filtyp. Standardtypen är kdb (för kartdatabank). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.303 Geo Felmeddelanden · Kan inte importera KF85-filen: Kontrollera att det finns diskutrymme och att målfilen inte är skrivskyddad. Det kan även vara fel på filen, antingen rena strukturfel eller att den skadats på något sätt så att delar av den saknas. · En eller flera linjepunkter kunde inte hittas i KF85-filen. (import): Detta innebär att det inte går att knyta vissa linjer till punkter, antagligen beroende på att de har knutits på ett sätt som Geo inte känner igen. Kontrollera med leverantören av filen om det finns möjlighet att hantera linjer på ett annat sätt. Det är endast de linjepunkter som inte hittas som ej kommer med i överföringen, all annan information hanteras normalt. · Kan inte exportera KF85-filen: Kontrollera att det finns diskutrymme och att målfilen inte är skrivskyddad. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.304 Importera och exportera 7.13 Kartbas Denna funktion konverterar data till och från Kartbas. Välj Import/Export | Kartbas för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Kartbas: Kartbas-filer: (*.xyz) Inställningar Inga speciella inställningar kan göras för denna funktion. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.305 Geo 7.14 KOF Denna funktion konverterar data till och från KOF. Välj Import/Export | KOF för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Inmätningsfiler: (*.inm) KOF: KOF-filer: (*.kof) Inställningar Inställningarna för KOF import/export rör endast linjekodshantering, om det ska vara Anpakke-numrering eller inte. För Anpakke-kodning gäller att linjerna går från vänster till höger. Exempelvis: Tre linjer kodade 11, 0 och 12 blir med Anpakke-numrering -1.1, 0.0 och 1.2, där -1.1 är vägkantslinje på vänstersidan, 0.0 motsvarar stakad linje och 1.2 är vägkantslinje på högersidan. Används ingen konvertering så får linjerna samma kod som innan. Med linjekonvertering blir resultatet i enlighet med AnPakke-numrering Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.306 Importera och exportera 7.15 Kordab Denna funktion konverterar data till och från Kordab. Välj Import/Export | Kordab för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Linjefiler: (*.lin) Profilfiler: (*.prf) Kordab: Koordinatfiler: (*.0, *.242, *.243) Linjefiler: (*.41) Profilfiler: (*.51) Från Kordab Vid inläsning från Kordab konverteras .0, .krd, .242 samt .243-filer till koordinater, geo. .41 läses in som linjefiler och .51 som profillinjer. Det finns möjlighet att slå samman .242- och .243-filer. Geo frågar om detta ska ske om det finns filer med samma namn men med olika ändelser. Till Kordab Vid export till Kordab exporteras koordinater som .242 eller .243, linjer som .41 och profiler som .51. Löspunkter i en koordinatfil hamnar i en .243-fil (detaljpunkter) och linjer i en koordinatfil hamnar i en .242-fil (tåglinjer). Inställningar: · Konvertera Geokoder till Kordab-/typkoder via kodlistan: Om detta alternativ kryssas i innebär det att programmet hämtar Geo-koden från koordinatfilens kodfält och matchar denna mot aktiv kodlista. Ur kodlistan hämtas innehållet ur fältet för typkod. · Hämta Banverkets linjetypkoder från Banverkets typkodlista: Om linjekoder enligt Banverkets linjetypkodlista ska föras över, välj detta alternativ. Linjetypkoden hämtas från den fil som man väljer bland lagrade "Typkodlistor". Valbara typkodlistor ska vara sparade i global-katalogen. Punkttypkoden, som används för att hitta linjetypkoden, ska antingen stå direkt i pxy-filens kodfält eller om alternativet ovan används, hämtas punkttypkoden från kodlistans fält för Kordab-kod. Detta alternativ gäller endast .242-filer. OBS! Aktualiteten av © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.307 Geo BVTYPKOD.TXT svarar inte SBG AB för utan det är bara en exempelfil som följer med programmet. Användaren kan redigera BVTYPKOD.TXT, varvid filen även bör sparas om med ett nytt namn. Vid uppdatering av Geo, uppdateras även filen BVTYPKOD.TXT med SBG AB:s version av filen. · Slå ihop kod och punktnummer Detta alternativ innebär att koden och punktnumret sammanfogas. · Konvertera Kordab-/typkoder till Geokoder via kodlistan: Om detta alternativ kryssas i innebär det att programmet hämtar typkoden och matchar denna mot innehållet i kolumnen för typkod i den aktiva kodlistan. Motsvarande Geokod sätts sedan i koordinatfilen. Om typkoden inte finns i kodlistan kommer den att listas i fliken Kommunikation i utmatningsfönstret. Tips: Det går att byta ut koderna i geo-filen direkt genom att köra funktionen för översättning av koder mellan olika system. Detta är ett alternativ till att använda kodlistans fält för Kordab-kod. Vilket som är enklast kan variera från gång till gång. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.308 Importera och exportera 7.16 LandXML Denna funktion konverterar data till och från LandXML-formatet som används av bland annat Autodesk, Bentley, Leica och ViaNova. Välj Import/Export | LandXML för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: ( *.geo, *.pxy) Linjefiler: (*.lin) Profilfiler: (*.prf) Terrängmodeller: (*.trm) LandXML: XML-filer: (*.xml) Överföring När du överför till LandXML och har markerat fler filer kommer du få en fråga om du vill att all data skall sparas i samma fil. · Överför varje fil för sig Detta alternativ innebär att varje fil överförs separat. LandXML-filerna kommer att få samma namn som ursprungsfilerna, men med ändelsen xml. · Överför till en fil: Detta innebär att alla markerade filer överförs till samma xml-fil. Du måste då ge ett namn på filen data skall sparas i. När du överför från LandXML kommer filerna att namnges enligt det sätt motsvarande element i LandXML-filen är ordnade hierarkiskt. Till exempel, om en LandXML-fil kallad models.xml innehåller följande elementhierarki: <LandXML...> <Surfaces name="Large> <Surface name="surface"> <Definition surfType="TIN"> <Pnts>...</Pnts> <Faces>...</Faces> </Definition> </Surface> </Surfaces> </LandXML> då kommer resultatet bli en terrängmodell som heter models_Large_surface.trm. Observera att en LandXML-fil kan innehålla flera element av samma sort. Det innebär att flera filer kan komma att skapas. Väglinje med profil och skevning När du överför en linjefil som har associerad profil och skevning så kommer det vid överföringen att beräknas sidolinjer, på samma sätt som sektioner utmed linje. Du presenteras med följande dialogruta: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.309 Geo Sektioner utmed linje Beräknar punkter med de angivna sidomåtten för vänster och höger sida. Ange negativa värden för vänster sida och positiva för höger sida om centrumlinjen (genom att ange sidomåtten med samma tecken kan man kan beräkna punkter på samma sida om centrumlinjen). Resultatet blir i LandXML-filen något i den här stilen: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.310 Importera och exportera Hantering av element · IrregularLine Då element av den här typen existerar i CoordGeom:s i Alignment:s, så genereras en linjefil för varje enskild förekomst. Till exempel, om en LandXML-fil kallad soccer.xml innehåller följande elementhierarki: <LandXML ...> <Alignments> <Alignment name="left"> <CoordGeom> <IrregularLine>...</IrregularLine> <IrregularLine>...</IrregularLine> </CoordGeom> </Alignment> </Alignments> </LandXML> då kommer det skapas två linjefiler: soccer_left.lin och soccer_left_2.lin. · ProfAlign Varje förekomst av ProfAlign:s behandlas på ungefär samma sätt som IrregularLine. Det genereras en ny profilfil för varje ny ProfAlign, i en och samma Profile. Till exempel, om en LandXML-fil kallad soccer.xml innehåller följande elementhierarki: <LandXML ...> <Alignments> <Alignment name="left"> <Profile> <ProfAlign>...</ProfAlign> <ProfAlign>...</ProfAlign> </Profile> </Alignment> </Alignments> </LandXML> då kommer det skapas två profilfiler: soccer_left.prf och soccer_left_2.prf. · ParaCurve Detta element beskriver en parabel i en profil. Dessa stödjs inte direkt av mjukvaran så de ersätts vid inläsningen av radier. Det uppstår då ett fel, som är mindre än 1/10 mm vid 1meters intervall jämnt fördelade över de sektioner där parabeln gäller. · RR Stringline Layers Leica har gjort ett tillägg för LandXML som är användbart för beskrivning av vägmodeller. I element av typen Alignments kan det förekomma element av typen Feature. Då ett Alignments element vid import innehåller definitioner för vägmodeller, så skapas en eller flera massbeskrivning. För att tydliggöra med ett exempel: om LandXML-filen innehåller följande elementhierarki: <LandXML ...> <Alignments> <Alignment name="left">...</Alignment> <Alignment name="right">...</Alignment> <Alignment name="center">...</Alignment> <Feature code="RR Stringline Layers"> <Feature code="RR Stringline Layer"> <Property value="soccer" label="name" /> <Property value="center" label="Centreline" />left,center,right</Feature> </Feature> </Alignments> </LandXML> då kommer det skapas en massbeskrivning kallad soccer.mbs. Sidolinjerna består av left.lin och right.lin. Detta sätt att beskriva vägmodeller används av till exempel NovaPoint. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.311 Geo 7.17 Sosi Denna funktion konverterar data till och från Sosi. Välj Import/Export | Sosi för att öppna överföringsdialogen. Konverterbara filformat Geo: Koordinatfiler: (*.geo) Sosi: Sosi-filer: (*.sos) Inställningar Välj lämpliga inställningar. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.312 Importera och exportera 7.18 10-Tabell Denna funktion konverterar data från 10-tabell. Välj Import/Export | 10-tabell för att öppna överföringsdialogen. Tänk på att linjer och profiler måste kontrolleras efter överföring till Geo. Konverterbara filformat 10-tabell: Linjefiler: (*.inh ,*.tit) Dessa filtyper konverteras till linjeformat, LIN, i Geo. Tänk på att filerna måste kontrolleras efter överföring. Profilfiler: (*.inv ,*.nyl) Dessa filtyper konverteras till profilformat, PRF, i Geo. Tänk på att filerna måste kontrolleras efter överföring. Vertikalradierna i dessa filer förutsätts ha omvänt tecken mot Geo. Tvärsektioner: (*.tvv) Denna filtyp beskriver egentligen projekterade tvärsektioner men konverteras till skevningsfiler, SKV, i Geo. Genom att klicka på knappen inställningar kan man styra från vilka kolumner som skevningen ska beräknas ur, se nedan. Inställningar Dessa inställningar gäller endast överföring av TVV-filer till skevningsfiler, SKV, i Geo. Normalinställningen är att vänster sida hämtas ur kolumnen -1.1 och höger sida ur kolumnen 1.1, vilket innebär att sidomått och höjd hämtas från dessa kolumner och sedan beräknas skevningen relativt höjdangivelsen i intilliggande kolumn, närmast centrumlinjen (dvs på vänster sida hämtas kolumnen efter och på höger sida hämtas föregående kolumn). Genom att ändra dessa koder kan man hämta höjden vid valfri begränsningstyp. Vill man endast hämta skevningen för ena sidan och automatiskt sätta motsvarande (utan brytning) skevning på andra sidan anger man samma kod, ex. -1.1 i båda fälten innebär att vänster sidas skevning vid körbanekanten även sätts på höger sida. Se även: Allmänt om import och export, Överföringsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.313 Geo 7.19 Importera textfiler Denna funktion är användbar för att importera data från filformat som är okända för Geo. Välj Arkiv | Importera/Exportera | Importera text. Steg 1: Välj filer att importera Markera den fil eller de filer du vill importera. Steg 2: Välj importfilter Ett importfilter är en fil som talar om hur textfilerna är formaterade. När Geo installeras läggs ett importfilter för Atlas 2000-filer i globalkatalogen (global:atlas.imp). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.314 Importera och exportera · Skapa nytt importfilter Om du ska importera ett nytt filformat väljer du detta alternativ för att skapa ett nytt filter. · Använd ett befintligt filter Om du har importerat en textfil i samma format förut och sparat filtret kan du välja detta alternativ och markera filtret i listan. · Redigera ett befintligt filter Om du har importerat en textfil i liknade format förut och sparat filtret kan du välja detta alternativ och markera filtret i listan. Du kommer du kunna redigera textfiltret för att göra de ändringar som behövs. Steg 3: Ange typ av text © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.315 Geo · Avgränsning för fält Här anger du om fälten i textfilen har fast bredd eller om de är avgränsade av ett eller flera speciella formateringstecken. Detta val avgör hur steg 4 ser ut. · Textformat Här anger du om filen är skapad i DOS eller i Windows. Det påverkar bl a vilka tecken som är ÅÄÖ. · Använd windows inställningar för tolkning av siffror Kryssa i detta alternativ om du vill att tal skall tolkas enligt dina windowsinställningar. I detta fall kan t.ex. 1,234.567 tolkas enl. amerikansk standard om detta är inställt i windows. T.ex. kan inte 1 234,567 (svensk standard) tolkas utan detta alternativ ikryssat, eftersom talet innehåller ett mellanslag som tusentalsavskiljare. Annars måste tal anges med siffror utan mellanrum och EN avskiljare (decimalavskiljaren, ',' eller '.'). · Ang rader att hoppa över i början av filen Om filen har ett filhuvud anger du här hur många rader som inte skall tolkas. · Textfil att förhandsgranska Om du angett fler filer att importera kan du ange här vilken som skall förhandsgranskas i fönstret nedanför. Steg 4: Ange avgränsare · Tecken © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.316 Importera och exportera Här anger du vilket tecken som skiljer datafälten åt. · Ignorera upprepade avgränsare Om du markerar Ignorera upprepade avgränsare kan flera tecken användas för att avgränsa ett enda fält, vilket är vanligt om mellanslag används som avgränsare. · Ta bort citationstecken Markera alternativet om du vill ta bort citationstecken ur texten, t.ex. för punktnummer. · Textfil att förhandsgranska Om du angett fler filer att importera kan du ange här vilken som skall förhandsgranskas i fönstret nedanför. I fönstret för förhandsgranskning syns hur fälten blir med nuvarande inställningar. Steg 4: Ange kolumnbredder Textfil att förhandsgranska: Om du angett fler filer att importera kan du ange här vilken som skall förhandsgranskas i fönstret nedanför. För filformat med fasta kolumnbredder kan du här ange kolumnernas bredder genom att klicka (i fönstret för förhandsgranskning) där kolumngränserna går. Om du vill ta bort en kolumngräns klickar du bara en gång till på samma ställe. Steg 5: Tolka fälten © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.317 Geo · Målfilsformat Ange vilken typ av fil du vill skapa. · Kolumnordning Ange i vilken ordning kolumnerna kommer i textfilen. Markera en kolumn i listan och använd [Upp] och [Ned] för att byta ordning på kolumnerna. Kolumnhuvudena i förhandsgranskningen ändras direkt. Längst ned i fältlistan hittar du alltid ett fält som heter <Oanvänd kolumn>. Använd det fältet för att markera att en kolumn i textfilen inte motsvarar något värde i Geo-filen. · Textfil att förhandsgranska Om du angett fler filer att importera kan du ange här vilken som skall förhandsgranskas i fönstret nedanför. Steg 6: Spara importfiltret Om du planerar att importera fler filer med samma format är det lämpligt att spara filtret så att du slipper definiera om det. Filterfiler ska ha filtypen (*.imp). Om du inte vill spara filtret men ändå importera filerna lämnar du fältet Namn på importfilen tomt och trycker på [Slutför]. Obs! Om du trycker på [Avbryt] importeras inte textfilerna. Se även: Allmänt om import och export. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 7.318 Kommunikation 8 Kommunikation 8.1 Allmänt om kommunikation Det finns en rad olika typer av datorer och datastackar på marknaden idag och fler dyker upp hela tiden. Geo kan hantera de flesta oavsett modell och tillverkare. Alla datastackstillverkare har designat sina enheter enligt egna specifikationer. Det kan gälla hur långa punktnummer får vara eller huruvida operatörens namn kan anges. Det finns överföringssystem i Geo för de flesta vanliga datastackar. Vissa är dock programmerbara vilken möjliggör för operatören att skapa sitt eget dataöverföringsformat, detta gäller även programmerbara räknare. Med ordet instrument menas i detta kapitel såväl mätinstrument som datastackar. All kommunikation sker med hjälp av kommunikationsdialogen, utom kommunikation med Geopad. För att kommunikationen skall fungera måste rätt instrumentinställningar göras. Somliga instrument med instickskort kan även använda överföringsdialogen. Geo kan idag kommunicera med följande enheter: Geopad Leica/Wild Geotronics Sokkia Geodos Topcon Zeiss Se även: Allmänt om import och export © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.319 Geo 8.2 Kommunikationsdialogen Från denna dialog sköts kommunikationen med Geotronics-, Geodos-, Sokkia-, Topcon- och Wild/Leicaenheter. Öppna dialogen med Arkiv | Kommunikation | Kommunikation. Kommunikation Innan du sätter igång, kontrollera att: · Instrumentet är anslutet till den port som står i rutan för egenskaper. · Portinställningarna är lika i både Geo och kommunikationsenheten. Om det uppstår något problem, testa med att starta om enheten och/eller kommunikationsdialogen. I fältet längst ner visas det data som skickas mellan Geo och kommunikationsenheten. Du kan när som helst trycka <ESC> för att avbryta överföringen. Enhet: Kommunikationsenheter installeras i systemet, vilket medför att du kan lagra portinställningarna även då du har flera enheter från samma tillverkare. Detta gör det hanteringen mycket enklare då man använder sig av flera olika enheter. I denna lista finns de enheter som installerats. Välj den enhet du vill kommunicera med i listan eller installera en ny genom att klicka [Enhet...], se nedan. I rutan egenskaper ser du typ av enhet och nuvarande portinställningar för den valda enheten. [Enhet...]: Klicka här för att ändra inställningar för vald enhet, eller för att installera en ny. När du klickar på knappen öppnas dialogen för instumentinställningar där du kan skapa, ändra och ta bort kommunikationsenheter. [Läs...]: Klicka här för att läsa data från instrumentet. Resultatet hamnar i en rådatafil som ligger i biblioteket / RAW/ under din projektkatalog. Filen föreslås heta 'Poldata.xxx' med olika filändelser (xxx) för olika instrument, ange ett annat namn om du vill behålla rådata, eftersom denna fil normalt skrivs över varje gång. Efter inläsning exekveras funktionen Konvertera rådata, vilken skapar nya dokument med data i Geo-format. Beroende på vilket instrument du kommunicerar med kan följdfrågor komma, och du kan vara tvungen att starta dataöverföringen från instrumentet, se avsnitt för resp. instrument. [Skriv...]: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.320 Kommunikation Klicka här för att föra över data till instrumentet. En dialog öppnas där du får välja vilka filer som skall föras över. Beroende på vilket instrument du kommunicerar med kan följdfrågor komma, och du kan vara tvungen att starta datamottagningen i instrumentet, se avsnitt för resp. instrument. [Konvertera rådata...]: Om rådata överförts tidigare, eller med annan programvara, kan du exekvera konverteringen till Geo-filer direkt med denna funktion. En fildialog öppnas där du får ange vilka rådatafiler som skall konverteras. Vilka filer som kan konverteras beror på vilket instrument som valts. Beroende på vilket instrument du kommunicerar med och det data filen innehåller kan följdfrågor komma, se avsnitt för resp. instrument. [Radera...]: Välj detta alternativ för att radera data i instrumentet. Endast vissa instrument stöder detta, se närmare avsnitten för resp. instrument. [Stäng]: Avslutar kommunaktionsdialogen. Funktioner som använder kommunikationsdialogen Leica/Wild Geotronics Sokkia Geodos Topcon Se även: Kommunikation © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.321 Geo 8.3 Windows CE-överföring Öppna dialogen med Arkiv | Kommunikation | Windows CE-enhet. Med denna dialog kan man med hjälp av ActiveSync överföra filer mellan Geo och GeoPad eller annan valfri handdator. Väljer man att överföra Geofiler till eller från annan enhet än GeoPad kan man med en formatmall välja vilket dataformat som ska användas. Överföringsdialogen är en allmän dialog som har två sidor, den vänstra för Geo-filer, den högra för filer i andra format. Varje sida har en fil-lista. Inställningar: Klicka på [Inställningar] för att öppna CE-överföringsdialogen. CE-Inställningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.322 Kommunikation Applikationer i enheten: Välj om överföring ska ske till GeoPadCE, GeoPad v4 (dvs. äldre versioner av GeoPad) eller till annan enhet. Om man väljer annat än GeoPad, får man även möjlighet att välja Import/export mall, se nedan. Försök att lokalisera GeoPad-projekt med samma namn som aktuellt Geo-projekt Detta val är endast möjligt att bocka i om man har valt GeoPad som applikation. Om inte information om senast använda GeoPad-projekt finns tillgängligt i handdatorn, så försöker Geo lokalisera ett GeoPad-projekt i handdatorn som har samma namn som aktivt Geo-projekt. GeoPad-katalog i handdatorn: Här kan man välja bland ett antal fördefinerade sökvägar eller definera en egen. Om man manuellt skriver in en katalog som inte redan existerar kommer man till roten i sin handdator. Import/Export-mall: Aktiv endast om man har valt annat än GeoPad under Applikation i enheten. Välj en formatmall för att direkt vid överföringen konvertera GEO-filer till t.ex. LandXML-format eller DXFformat och tvärtom. Välj ingen mall, för att överföra en fil utan att ändra filformatet. Se även: Kommunikation © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.323 Geo 8.4 GeoPad Eftersom Geopaden använder samma filtyper som Geo blir kommunikationen med den mycket enkel och bekväm. Konfigurera kommunikationen (se nedan), välj Arkiv | Kommunikation | Geopad och använd sedan överföringsdialogen. Om programmet ej hittar din Geopad så kontrollera anslutningar och inställningar, tryck på högerknappen i Geopadlistan och välj Läs om katalog. Fungerar det fortfarande inte så testa att starta om serverläget på din Geopad och välj åter igen Läs om katalog. Tryck Esc för att avbryta en pågående läsning/skrivning. Denna beskrivning gäller även för GeoROG-versioner tidigare än v6. Konverterbara filformat I Geopad lagras data i samma filformat som i Geo. För att spara utrymme komprimeras dock vissa filer till binärt format i Geopad. De typer som kan överföras är: Polära inmätningsdata: (*.inm, endast överföring från Geopad) Koordinatfiler: (*.pxy, *.geo, blir alltid pxy i Geopad) Linjedata: (*.lin) Profildata: (*.prf) Skevningsfiler: (*.skv) Terrängmodeller: (*.trm) Massbeskrivningar: (*.mbs) Normalsektion: (*.nsd) Normalsektion för tunnel: (*.tun) Tunnelbeskrivningar: (*.tbs) Kodfiler: (*.cod) Inställningar För att ändra konfigureringen för Geopadkommunikation, välj Arkiv | Kommunikation | Geopadkonfiguration eller kllicka på knappen [Inställningar...] i överföringsdialogen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.324 Kommunikation · Geopad-port Ange vilken av datorns kommunikationsportar Geopaden är kopplad till. · Baudrate Ange vilken överföringshastighet du vill använda för kommunikation med din Geopad. Rekomenderad baudrate: 9600. Vanliga fel vid överföring mot GeoPad Geo ej konfigurerat för Geopad kommunikation: Kontrollera konfiguration. Fel port eller baudrate vald: Kontrollera vilken port som kabeln anslutits till samt konfigurationen. Obs! Det kan förekomma att märkningen av portarna på datorn ej överensstämmer med portens adress(Nr) i datorn. Kontrollera att adresskollisioner ej förekommer med annan utrustning som nätverkskort m m. Se även: Kommunikation, Import/Export-dialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.325 Geo 8.5 GeoROG Dessa instruktioner gäller kommunikation med GeoROG version 6 eller senare. För tidigare versioner används samma funktioner som för GeoPad, se GeoPad-kommunikation. Det finns flera olika sätt överföra data till/från GeoROG. Geo används vid nästan all kommunikation, och därför måste rätt inställningar göras i både Geo och GeoROG. GeoROG stödjer kommunikation med: · · · · · GSM modem (mobiltelefon) Seriekabel TCP/IP (nätverkskabel, korsad nätverkskabel och WLAN) Kommunikationsserver USB minne För att komma till överföringsmenyn, klicka på i huvudmenyn och sedan . För att kunna överföra filer måste denna meny vara öppen under hela överföringen. Det är därmed inte möjligt att överföra filer när man befinner sig i Run controll läge eller när man väljer referenser i Setup menyn. Vid överföring med USB minne till GeoROG gäller dock inte ovanstående, se USB minnesöverföring nedan. Dataöverföring För att överföra filer mellan Geo och GeoROG används överföringsdialogen. Innan överföring kan ske måste man först gå in på Dataöverföring i GeoROG-enhetens huvudmeny. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.326 Kommunikation I denna meny väljer man hur data ska överföras. Välj lämpligt alternativ, genom att peka på cirkeln till höger på skärmen. Rutorna Mottagna och skickade är gemensamma för de olika alternativen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.327 Geo Mottagna Under filöverföringen visas antalet mottagna block från Geo här. skickade Under filöverföringen visas här antalet block som har överförts till Geo. Mobile Phone Observera att man måste initialisera och låsa upp modemet innan man använder det. Detta görs i inställningsmenyn, se nedan. Kontrollera att du är i menyn för dataöverföring under filöverföringen. SBG AB tillhandahåller GSM modem som är färdiga att användas. SIM korten som används måste stödja GSM och dataöverföring. Observera att modemen levereras utan SIM kort, användaren får själv skaffa ett sådant. SBG AB tillhandahåller övrig utrustning som kablar etc. Inställningar i GeoROG Tryck för att välja inställningar för GeoROG modemet. Innan man kan använda modemet (och alla inställningar är gjorda enligt texten nedan) måste man ha låst upp och initialiserat det. Tryck för att låsa upp SIM kortet med PIN koden (se nedan). Tryck för att aktivera modemet och förbereda det för dataöverföring. Tryck för att stänga kommunikationen när överföringen är klar. Gör detta innan du stänger dialogen Importera/Exportera filer i Geo. Signaler Antal toner innan modemet svarar på uppringning. Det kan inte sättas till noll, eftersom modemet aldrig kommer att svara då. Nomalt sätter man detta till ett. PIN-kod Skriv in PIN-koden till SIM kortet i modemet. PIN-koden levereras tillsammans med SIM kortet. Om modemet inte använder någon PIN-kod, kan man lämna denna ruta tom. Kanal Använd rullgardinsmenyn för att välja den port som modemet i GeoROGen använder. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.328 Kommunikation Hastighet Välj kommunikationshastighet för modemet i listan. Observera att samma hastighet måste vara satt i Geo. Fargo Maestro 100 GSM/GPRS modem Hastighet 115200 Förklaring till lysdioden · Konstant fast ljus = Ström är ansluten · Blinkar sakta (varannan sekund) = Kontakt med användaren · Blinkar snabbt (en gång per sekund) = Kontakt Fargo Maestro 20 GSM/GPRS modem Hastighet 9600 Inställningar i Geo för GSM modem I Geo välj Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Fjärranslutning. När alla inställningar har blivit gjorda och man har tryckt [OK] kommer modemet att försöka ansluta till det andra modemet. Dialogen för Importera/Exportera filer öppnas automatiskt när uppkopplingen är klar (se nedan). Innan man stänger dialogen, måste man stänga uppkopplingen i modemets inställningarna för GeoROG. Port Den port på servern till vilken modemet är anslutet, vanligtvis en av serieportarna (COM). Hastighet Använd rullgardinsmenyn för att välja kommunikationshastighet för modemet. Notera att samma hastighet måste vara vald i både Geo och GeoROG. Nummer att ringa Skriv in numret till GeoROG modemet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.329 Geo Timeout (sekunder) Antal sekunder som modemet ska försöka ansluta mot GeoROG innan det ger upp. Pinkod (mobiltelefon) Skriv in pinkoden till modemets SIMkort. Pinkoden levereras tillsammans med SIMkortet. Om modemet inte använder någon pinkod ska detta fält lämnas tomt. Seriell Kontrollera att du är i dataöverföringsmenyn under filöverföringen. GeoROG levereras med en kabel för seriell kommunikation. Använd kabeln för att koppla ihop Data 1 på GeoROG med COM 1 på servern för seriell dataöverföring. Inställningar i GeoROG Tryck för att välja inställningar för seriell överföring. Baud rate Välj kommunikationshastighet i rullgardinsmenyn. Notera att samma hastighet måste vara vald i Geo. Kanal Port på GeoROG till vilken den seriella kabeln ska anslutas (Data 1, 2 eller 3). Inställningar i Geo för seriell kommunikation I Geo välj Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Inställningar. När man har valt inställningar och tryckt [OK] kan man starta filöverföringen genom att klicka på ikonen i Geos verktygsrad. Se nedan i dialogen Importera/Exportera filer i Geo. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.330 Kommunikation Välj alternativet Seriell överföring. Port COM-port på servern till vilken kabeln är ansluten. Hastighet Välj kommunikationshastighet i rullgardinsmenyn. Notera att samma hastighet måste vara satt i GeoROG. TCP/IP, nätverkskabel För att filöverföringen ska fungera, måste man först ha gått in i dataöverföringsmenyn. Sätt i kablen innan GeoROGen slås på. Använd kabeln för att koppla ihop LAN på GeoROGen och nätverket. Nätverkskabeln kan beställas från SBG. Hur man skapar en IP adress i GeoROG Följ följande instruktioner i huvudmenyn: Setup > Other > Data IO IP adressen används för att identifiera datorn i nätverket. Antingen kan systemet skapa en dynamisk IP adress till GeoROGen eller också kan användaren ange en specifik adress. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.331 Geo Bocka i rutan Obtain automatically (DHCP) för att få en dynamisk IP adress eller skriv in en specifik adress (kontakta nätverksansvarig) och tryck . Gå återigen in i menyn men hjälp av och kontollera inställningarna. Om nätverkskabeln sätts i efter att GeoROGen slås på, måste GeoROGen startas om. Inställningar i GeoROG Tryck för att komma till inställningar för nätverkskommunikation. Server-port Kommunikationsport på servern, vanligtvis är detta 5066. Inställningar i Geo med nätverkskabel Välj Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Inställningar i Geo. När inställningarna är gjorda och accepterade genom att trycka [OK] kan man starta filöverföringen med i Geos verktygsmeny. Se dialogen Importera/Exportera filer nedan. Välj alternativet Nätverksöverföring. Värddator/IP © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.332 Kommunikation Skriv in IP adressen till GeoROG, se ovan hur man får fram den. Port Kommunikationsporten på servern (normalt 5066), måste vara densamma som i GeoROGens inställningar. Wireless LAN (TCP/IP) SBG AB tillhandahåller GeoSite Link, ett WLAN för trådlös kommunikation med GeoROG. Med GeoSite Link kan man kommunicera med GeoROGen ute i fält direkt från kontoret, utan att ta in den. Man använder exakt samma inställningarna i GeoROGen för WLAN som när man använder nätverkskabel. Korsad nätverkskabel direkt ansluten till servern (TCP/IP) Notera att man måste vara i dataöverföringsmenyn under filöverföringen. Välj alternativet TCP/IP. Med denna kabel är det möjligt att koppla ihop GeoROG direkt med PC:n. Koppla in kabeln innan du slår på GeoROGen, koppla den till LAN på GeoROGen och till Ethernet porten på servern. Den korsade nätverkskabeln kan beställas från SBG. Hur man skapar en IP adress i GeoROG Följ dessa steg i huvudmenyn: Setup > Other > Data IO IP adressan används för att identifiera GeoROGen. IP adressen måste vara den angivna, därför ska rutan Obtain automatically (DHCP) inte vara ibockad. IP Sätt IP adressen till 192.168.0.1 Nätmask Sätt nätmasken till 255.255.255.0 Gateway och Hostname har ingen betydelse och kan lämnas tomma. Tryck för att bekräfta inställningarna. Hur man skapar IP adress på servern Kontrollera att alla andra näverksanslutningar är stängda. · Öppna Utforskaren · Högerklicka på My network places och välj Properties © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.333 Geo · Högerklicka på Local Area Connection och välj Properties · Markera Internet Protocol (TCP/IP) och klicka på [Egenskaper]. · Välj alternativet Use the following IP address IP adress Sätt IP adressen till 192.168.0.2. Subnet mask Sätt nätmasken till 255.255.255.0. Default gateway Påverkar inte och kan lämnas tomt. · Klicka på [OK] två gånger. Inställningar i GeoROG © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.334 Kommunikation Tryck för att välja inställningar för nätverkskommunikation. Server port · Kommunkationsporten på servern, normalt ska detta vara 5066. Inställningar i Geo för korsad nätverkskabel Gå till Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Inställningar i Geo. Välj alternativet Nätverksöverföring. När inställningarna har gjorts och man har tryckt [OK] kan man börja filöverföringen med verktygsrad. Se dialogen nedan Importera/Exportera filer i Geo. i Geos Värddator/IP Skriv in IP adressen till GeoROG, 192.168.0.1 Port Kommunikationsporten på servern (vanligtvis 5066), det måste vara samma som inställningarna i GeoROG. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.335 Geo Import/export dialogen i Geo När alla kommunikationsinställningar är gjorda i Geo och i GeoROG, klickar man på i Geos verktygsrad, för att börja filöverföringen. Dialogen ser likadan ut för de olika metoderna. Observara att texten nedan endast innhåller dialogens basfunktioner, se Allmänt, överföringsdialogen för en mer komplett beskrivning. Dialogen är uppdelad i två delar. · Till höger i dialogen, visas filerna i det aktiva Geoprojektet (på servern). Det är möjligt att ändra projekt genom att dubbelklicka på och välja en annan projektkatalog i listan med hjälp av bläddraknappen […]. · Till höger visas filer i det projekt som är aktivt i GeoROGen. Genom att klicka på listan kan man gå upp ett steg i strukturen och därmed kommer alla projekt i GeoROGen att visas som kataloger i listan. Välj önskat projekt genom att dubbelklicka på det. Det är endast möjligt att föra över filer mellan de projekt som visas som aktiva i listorna. Överför För att föra över filer till GeoROG, markerar man en eller flera filer på vänster sida och klickar på [Överför >>]. Markera filer på höger sida och klicka på [<<Överför] för att föra över filer från GeoROG till Geo. Genom att trycka ned Ctrl-knappen medan man väljer filer är det möjligt att markera flera filer på en gång. Under filöverföringen visar en dialog i Geo hur många block som har överförts. När överföringen är klar, försvinner dialogen. Detta visas även i rutan Mottagen i GeoROGen. Associerade filer Om man överför en fil som har någon koppling till andra filer (volymbeskrivningar, väglinjer etc.) överförs de associerade filerna automatiskt. När man för över en *.linfil eller en *.mbsfil, frågar Geo Inkludera associerade filer? (om det finns några). Om man då svarar Ja alla kommer alla tillgängliga associerade filer att föras över (om de följer namnkonventionen dvs samma namn men olika filformat). På detta sätt minskar risken att viktiga filer inte följer med modellen. Synkronisering med USB minnespinne Om GeoROGen har en USBport, är det möjligt att synkronisera GeoROGen med ett USB minne. Såväl projektkataloger som enskilda filer kan överföras. Kontrollera att USB minnet är FAT32 formatterad, se USB format i GeoROG manualen. För att kunna arbeta med ett projekt i GeoROG måste filen project.cnf finnas. Denna fil skapas automatiskt när man skapar ett nytt projekt i GeoROGen. Ett projekt som har blivit skapat i Geo innehåller också denna *.cnf fil och därför måste inte *.cnf filen skapas i GeoROG om man för över ett helt projekt. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.336 Kommunikation Datastrukturer GeoROG Bild på hur rotstrukturen i GeoROG ser ut. där projektkatalogen innehåller projektspecifika filer. Projektkatalogen kan inte innehålla underkataloger. USB USB minnet måste innehålla katalogerna IN och UT i roten för att USB synkroniseringen ska fungera. Katalogerna IN och UT kan användaren själv skapa i roten på USB minnet. IN Filer och kataloger i IN katalogen kan bli överförda till GeoROG. IN katalogen ska ligga på samma nivå som roten i GeoROG. Strukturen måste vara densamma som i GeoROG med projektkataloger och konfigurationsfiler (om det finns några sådana). UT Alla projektkataloger och konfigurationsfiler i GeoROG kan kopieras från GeoROG till UT katalogen på USBminnet. Strukturen blir densamma som i GeoROG. Tips! · Skapa projektet i GeoROG. · Synkronisera USBminnet i GeoROGen. På detta sätt blir projektet i GeoROG kopierat till UT katalogen på USBminnet. · Kopierar projektet från UT katalogen till IN katalogen.På detta sätt får man ett projekt med den tillhörande *.cnf filen med rätt namn. · Kopiera filerna som du vill överföra till GeoROG till projektet i projektkatalogen i IN katalogen på USB minnet. Server Om man arbetar med flera projekt, kan det vara lämpligt att skapa en katalog på servern, t.ex. där alla projekt lagras, och ge den namnet UT. Skapa samma struktur med projektkataloger och namn som i GeoROGen, i denna katalog. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.337 Geo Observera att konfigurationsfiler inte behövs här. Överför filer/projekt från Geo till USB minnet För att föra över filer till ett projekt som redan finns i GeoROG gör man på följande sätt. · Skapa en katalog i IN katalogen på USB minnet och ge den samma namn som projektkatalogen i GeoROG. Överför filer till denna katalog, enligs sätt som beskrivs nedan. · Om man arbetar med en UT katalog på serven, kan man kopiera filer till deras tillhörande projektkatalog i UT katalogen. I Geo, gå till Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Filöverföring USB. Välj USB drive och katalog som ska användas. Notera att IN är katalogen där man lägger filer och kataloger som ska överföras till GeoROG. Dialogen är uppdelad i två delar. · I listan till vänster visas filer i det aktiva Geoprojektet (på servern). Man kan byta projekt genom att dubbelklicka på och välja projektkatalog i listan, eller med bläddraknappen [...]. · Till höger visas filer och kataloger i den katalog på USBminnet som man valde i dialogen innan. Man kan byta projekt genom att dubbelklicka på och välja projektkatalog i © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.338 Kommunikation listan, eller med bläddraknappen […]. · Öppna projektet som du vill överföra filer till/från. · Markera de filer som ska överföras och använd någon av knapparna [<< Överför] eller [Överför >>] för att starta överföringen. Man kan endast överföra filer mellan de aktiva projekt som visas i listan. · Om man har skapat en OUT katalog på servern, enligt ovan, kan man använda knappen [out -> in]. Gå till nivån där man kan se OUT katalogen i den vänstra listan. · Gå till IN katalogen på höger sida. · Klicka på [out -> in]. Alla projektkataloger i OUT katalogen på servern kopieras till IN katalogen på USB minnet. · Genom att bygga upp GeoROG strukturen i OUTkatalogen på servern, räcker det att man överför data till USB minnet och sedan till GeoROG. Synkronisera USB – GeoROG När man synkroniserar USB med GeoROG, kopieras filer i IN katalogens projektkataloger på USBminnet till projektkataloger med samma namn i GeoROGen. Om en projektkatalog med samma namn som i IN katalogen inte existerar, kommer den att skapas automatiskt i GeoROG. Om en projektkatalog saknar filen project.cnf, kommer man inte att kunna arbeta med detta projekt. Denna *.cnf fil kan man dock skapa i GeoROG, se GeoROG manualen kapitel 4.1 Projekt. En projektkatalog som innehåller en project.cnf fil kan man direkt använda i GeoROG. · · · · Sätt in USB minnet i GeoROGen. Öppna filhanteraren i huvudmenyn, . Tryck . Alla filer i projektkatalogen i IN katalogen på USB minnet kommer att kopieras till projektkatalogen med samma namn i GeoROGen. Notera Om man överför en fil som har samma namn som en fil som redan finns i GeoROG, kommer GeoROG att fråga om man vill skriva över filen. · Alla projektkataloger och konfigurationsfiler i roten på GeoROG blir kopierade till OUTkatalogen på USBminnet. Datastrukturen blir densamma som i GeoROGen. Uppgradera GeoROG-version Det går att uppgradera både GeoROG-programvaran och operativsystemet (kärnan) från Geo. Gå först in i Dataöverföring i GeoROG-enheten. Välj därefter Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Uppgradera GeoROG i Geo. Kontrollera att portinställningarna är rätt genom att välja [Inställningar...]. Välj därefter uppgraderingsfil (*.dat) och klicka på knappen [Uppgradera GeoROG]. Under överföringen räknas överförda block upp i GeoROG-fönstret. Överföringen kommer att ske antingen med seriell- eller nätverkskommunikation (TCP/IP). Detta bestämmer man genom att klicka på [Inställningar...]. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.339 Geo Obs! Efter avslutad överföring bör man vänta minst 10 sekunder för att uppgraderingen ska slutföras ordentligt. Om operativsystemet har uppgraderats måste man avsluta GeoROG-programmet och därefter slå av enheten och starta om den igen. Om enbart GeoROG-programvaran har uppgraderats räcker det med att gå ur programmet och starta om det igen. Se även: Kommunikation, Import/Export-dialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.340 Kommunikation 8.6 Leica/Wild Det finns två olika sätt att kommunicera med Leica-instrument, antingen med hjälp av kort eller direkt med instrumentet. Instickskorten använder sig av överföringsdialogen och direktkommunikation sker med kommunikationsdialogen. Överföring till/från Denna funktion konverterar data till och från Leica-format. Välj Arkiv | Kommunikation | Leica kortöverföring för att öppna överföringsdialogen. Till vänster i dialogen visas filer i det aktiva projektet och till höger visas filer på kortet. DB-X format används för filöverföring till eller från Leica TPS/GPS 1200. Konverterbara filformat från Geo (se nedan) överförs först till LandXML-format med .Net Framework, varefter filerna konverteras till DB-X format, med hjälp av RoadRunnerAddOn och Printf-PC Engine. GSI-format används för filöverföring till eller från äldre Leicainstrument. Konverterbara filformat: · Geo: Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy) Linjefiler: (*.lin) Profilfiler: (*.prf) Skevningsdiagram: (*.skv) Normalsektioner: (*.nsd) Tvärsektioner: (*.sec) Terrängmodeller: (*.trm) · Leica: Leica-filer: (*.gsi, *.gre, *.dbx) Hänvisningsfil till ett Leica-jobb: (*.jbx ) Inställningar: Klicka på [Inställningar] i Importera/Exportera dialogen och markera om överföring ska ske med DB-X format eller GSI-format. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.341 Geo · Överföring till/från Bocka i om överföring gäller DB-X eller GSI-format. · DBX metainfo Ta bort vid visning? Bockar man i rutan, visas inte den meta-information som varje filnamn som ingår i en DBX-datatbas har. Meta-informationen ligger som ett suffix till filnamnet och refererar till datum och tid då databasen skapades. · RoadRunner-version Rutan ska vara ibockad om man använder RoadRunnerAddOn version 3.0 eller senare version. · DBX-poster Visa alla? Om man bockar i rutan visas alla jobben i den valda mappen. Det innebär att även de jobb som man inte kan importera visas. · Plugin-sökvägar Om överföring ska ske till eller från Leicas DB-X-format, som används av TPS/GPS 1200, sker överföringen med Leicas moduler RoadRunnerAddOn och Printf-PC Engine. För att överföring ska kunna ske krävs även att .Net Framework finns installerat på datorn. Dessa finns att hämta från SBG:s hemsida. Sökvägen till de körbara modulerna sätts automatiskt när man har installerat modulerna. · Ange sökväg till filer på datakortet (Aktiveras vid överföring av filer i GSI-format.) Kortläsaren måste vara installerad på så sätt att den har en sökväg i Windows vanliga filsystem. Normalt finns enheten direkt efter sista hårddisken, d.v.s. har man en C- och en D-disk finns kortet under E:. Det går även att läsa och skriva Leica-filen på vanliga hård- och floppydiskar utan att ha en kortläsare. · Ange sökväg för DBX © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.342 Kommunikation Skriv in sökvägen till DB-X på kortet, till exempel D:\DBX. Filer med filtyp .JBX kommer då att visas. · Geodimodell-katalog (.gem) Skriv in sökvägen till den geoidmodell (.gem) som eventuellt har använts vid GPS-inmätning. Om ingen geoidmodell har använts i instrumentet, behövs den inte heller i Geo. · Deformationsmodell-katalog (.csc) Skriv in sökvägen till den deformationsmodell (.csc) som eventuellt har använts vid GPS-inmätning. Om ingen deformationsmodell har använts i instrumentet, behövs den inte heller i Geo. · GSI Import Tolkning av tilläggsdata: (Aktiveras vid överföring av filer till/från GSI-format.) Här anges hur punktkodens tilläggsfält Info1 till Info8 ska hanteras. Attribut: InfoX Värdet läggs i ett attribut av typen InfoX Specialkod Värdet skrivs in i geo- eller plm-filens fält för specialkod. Anmärkning Värdet skrivs in i geo- eller plm-filens fält för anmärkning. Attributtypen paras ihop med närmsta attributvärde inom samma Attributtyp datablock, och skapar tillsammans ett attribut. Attributvärdet paras ihop med närmsta attributtyp inom samma datablock, Attributvärde och skapar tillsammans ett attribut. Ej använd Data ignoreras. · GSI Export Skicka data i 16-teckens format: (Aktiveras vid överföring av filer i GSI-format.) Bocka i om data skall skickas med 8 eller 16 tecken i varje post. Vissa äldre instrument klarar inte 16 tecken. Observera att fler decimaler kommer med om man bockar i att data ska skickas med 16 tecken. · GSI Export Antal decimaler (3/4): (Aktiveras vid överföring av filer i GSI-format.) Ange med hur många decimaler data skall skrivas i Leica-enheten. Om data skickas med 8 tecken kan utrymmet vara begränsat och endast tre decimaler får plats. · GSI export Datablock för inmätning (Aktiveras vid överföring av filer till/från GSI-format.) Här kan man exportera sitt mätdata från .plm till .gsi, genom att göra ett filter som används för att skapa en .gsi fil från en .plm fil. Med detta filter kan man själv välja vilken information som ska skrivas till varje station och varje mätning. Filtret definieras genom att man väljer de info-fält som man vill ha för varje kod och detta kommer att sparas i formatet .cbd, Code Block Definition. Filformatet .cbd är uppbyggt i ett enkelt XML-baserat format som kan öppnas i valfri texteditor. Filtret sparas i den globala katalogen när man klickar på knappen [Spara...]. Klicka på knappen [Hämta...] för att öppna ett befintligt filter. Vid installation av Geo medföljer två kodblocksfiler, en för vanlig inmätning, sbg.cbd, samt en för satsmätning, satsa.cbd. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.343 Geo Vid export av .plm till .gsi används den kodblocksfil, .cbd, som är vald i dialogen. Om man vill skapa ett eget filter, klickar man på [Redigera], annars är fälten grå och därmed inaktiva. Knappen [Spara...] aktiveras när man har gjort någon ändring. Eftersom sbg.cbd och satsa.cbd ligger i Globalkatalogen, är det lämpligt att spara eventuella egna .cbd-filer med ett nytt namn, för att de inte ska skrivas över vid uppdatering av Geo. o Stationer I fliken Stationer görs inställningar som gäller stationsetableringen. Här sparas information som ska stå före varje station, t.ex. datum, stationsnamn och temperatur. o Mätningar I fliken Mätningar kan användaren lägga in koder för att spara information som berör mätningstypen; bakobjekt, inmätning eller passiv. För dessa kan man ange t.ex. prismakonstant och reflektorhöjd. När någon ändring har gjorts tänds knappen [Spara...]. Överföring till/från Leica 1200 Konverterbara filformat från Geo (se ovan) överförs först till LandXML-format med .Net Framework, varefter filerna konverteras till DB-X format, med hjälp av RoadRunnerAddOn och Printf-PC Engine. För de instrument som tillhör Leica system 1200 (gps och totalstation) finns ett antal kodlistor och formatfiler (även kallat exportfilter) för att underlätta kommunikationen med Geo. De kodblock som beskrivs nedan, under Datalagring och fältkodning vid mätning med Leica-instrument, och som används av äldre Leica instrument kan användas även i system 1200, även om många av funktionerna, t.ex. linjehantering och stationsetablering går att göra på annat sätt med Leicas programvara. Båda varianterna fungerar i dessa fall. För att underlätta finns kodlistor med dessa koder definierade. Kodlistor: Två kodlistor finns med i din Geo-installation. SBGCTRL Denna kodlista innehåller SBG:s fria styrkoder som beskrivs nedan. SBG2CTR Denna kodlista innehåller de fria styrkoderna, samt hela punktkodlistan SBG2. L © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.344 Kommunikation Kodlistorna ligger i global-katalogen, och varje lista består av tre filer med samma namn men olika filändelser (xcf, x23, x06). För över samtliga tre filer till underkatalogen "Code" på datakortet med Geo. Obs, detta måste göras med GSI-överföring, inte DBX. När du flyttat kortet till instrumentet, välj <Verktyg/ Överför objekt/Kodlistor> från huvudmenyn i instrumentet för att läsa in kodlistan i internminnet, så du kan använda den. Överföring av filer från Geo till Leica TPS/GPS 1200 Vid överföring av filer som innehåller koordinater eller mätdata, t.ex. *.geo eller *.plm skapas filer i JBXformat. Vid överföring av koordinatfiler får man ett varningsmeddelande om filen innehåller punkter med samma punktnummer. För att överföringen ska kunna genomföras måste varje punktnummer vara unikt. Överföring av *.geo-filer Varningsmeddelande om att den överförda filen har duplicerade punktnummer. När man överför en linjefil som har associerad profil och skevning, så kommer det vid överföringen att beräknas sidolinjer på samma sätt som sektioner utmed linje, och man får därmed filer i LandXML-format. Överföring av *.lin, *.prf och *. skv Leica 1200-instrument använder linjemodeller, därför kommer två sidolinjer att beräknas parallellt med huvudlinjen. Profilerna för sidolinjerna beräknas med höjder i ett konstant intervall. Höjderna beräknas från huvudlinjen med hjälp av profilen och skevningen, därför bör man välja ett tillräckligt kort beräkningsintervall för profilen, så att hänsyn kan tas till tvära förändringar. Överföring av filer från Leica TPS/GPS 1200 till Geo Filer i JBX-format innehåller egentligen inget mätdata, utan hänvisar till andra filer, i DB-X-format, där data finns lagrat. För användaren räcker det emellertid att se JBX-filerna. Genom att markera den eller de JBX-filer som ska överföras, så konverteras rätt DB-X-filer till läsbart format i Geo. Formatfiler, för import av filer från Leica 1200 till Geo Formatfiler används i instrumentet för att läsa ut data ur databasen, till filer som kan läsas in i Geo. Två typer av exportfilter finns med i din Geo-installation. Vid överföring från Leica till Geo får man välja formatfilter vid överföringen med dialogen nedan. SBG_GSI_ Detta filter används för export av koordinatsatta punkter och linjer till GSI-format för © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.345 Geo Coo_vx. FRT Geo. Filtret kan användas för både totalstation och gps. X på slutet är ett löpande versionsnummer. SBG_GSI_ Detta filter används för export av mätdata som längder och vinklar i GSI-format för Geo. Filtret kan användas för totalstation. Pol_vx. X på slutet är ett löpande versionsnummer. FRT Formatfilerna ligger i global-katalogen i Geo. För över filtren till underkatalogen "Convert" på datakortet med Geo. När du flyttat kortet till instrumentet, välj <Verktyg/Överför objekt/Formatfiler> från huvudmenyn i instrumentet för att läsa in filtren i internminnet. Stationsetablering Stationsetablering kan göras med kod 4 som beskrivs nedan, under Fälthantering, kodblock om man snabbt vill göra en etablering för lagring av endast mätdata. Det går även utmärkt att använda Leicas program för etablering på känd punkt eller fri station, vilket dessutom ger möjlighet att använda koordinater. Linjehantering Punkt/Linje-styrning kan antingen göras med kod 6 och 7 enligt Linjehantering nedan, eller med instrumentets egna rutiner. I det tidigare fallet visas sammanbindningarna först då filen töms till Geo, inte i instrumentets grafiska vy. I det senare fallet finns dock vissa begränsningar vid export av mätdata, men koordinater fungerar helt korrekt. Överföring av filer från Geo till äldre Leica instrument Bocka i att överföring ska ske med GSI-format i kommunikationsdialogen. Om fler än en fil markeras för överföring från Geo till Leica får man välja mellan att spara data i separata filer på kortet eller all data i en fil. En dialog för valet visas när man klickar på [Överför>>]. Överföring till Leica RoadPlus I Leica RoadPlus finns möjlighet att definiera fem olika typer av filer för att beskriva en väg. Dessa filer inleds med tre tecken som talar om vilken typ av information som lagras i dem. · ALN, Horisontalgeometri. · PRF, Vertikalgeometri. · CRS, Sektionsdata, beskriver hur sektionerna ser ut. · STA, Tilldelningsdata för sektioner, beskriver var sektionerna gäller längs väglinjen. · EQN, Station equation file (används ej av Geo). Överföring av linjer (lin) Om man överför en linjefil från Geo skapas en ALN-fil på kortet. Överföring av profiler (prf) Om man överför en profil från Geo skapas en PRF-fil på kortet. Överföring av skevning (skv) Det finns ingen direkt motsvarighet till skevningsfiler i Leicas vägprogram RoadPlus. Istället beräknas en sektion med sidomått/höjd enligt skevningen. När man skickar en SKV-fil skapas både en CRS- och en STA-fil. I CRS-filen lagras alla de olika skevningsangivelserna i SKV-filen som sektioner beräknade med 50m sidomått åt vardera hållet. I STA-filen anges för vilken längdsektion respektive CRS-sektion gäller. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.346 Kommunikation För varje unikt skevningspar (vänster + höger sida) i skv-filen skapas ett namn vilket man hänvisar till i STA-filen. Namnet byggs upp av den skevningsinformation som gäller i sektionen. Beroende på om man använder 8- eller 16-teckensformat får detta namn något olika utseende. För 16-teckensformat används de fyra första tecknen till att ange eventuell profiloffset, dvs att skevningen inte utgår från linjens centrum utan på ett visst sidomått (profiloffset). De resterande 12 tecknen används till att beskriva skevningen. Detta namn kan t.ex. få utseendet: +2.500-2.500 vilket innebär +2.5 på vänster sida och -2.5 på höger sida. På grund av att alla instrument inte klarar av tecknen '+', '-', och ',' byts dessa ut mot 'P' för positivt, 'N' för negativt samt 'C' för komma vid överföringen. En definition av 2.5% skevning utan profiloffset får då följande namn: 0000N2C500P2C500 2.5% bombering samt profiloffset på 2.0m på vardera sidan får namnet: 2020N2C500N2C500 Använder man 8-teckensformat finns ingen plats för profiloffset. Då är man begränsad till att använda samma profiloffset längs hela sträckan i aln-filen för att slippa namnkonflikter. Dessutom finns det bara plats för en decimal i skevningen, man kan alltså inte skilja på 2.25% och 2.20% eftersom båda kommer att få namnet P2C2. Med ovanstående namngivningsteknik kan det uppstå fall där sektioner med olika tvärfalls- eller profiloffsetsvärden ändå genererar samma namn. Geo kommer då att varna om denna namnkonflikt och istället skapa ett namn där längdsektionen ingår. Överföring av normalsektion (nsd) Det är samma sak med normalsektioner som med skevning, de enda element som fungerar att överföra är fasta element, dvs. dZ/dY-element i nsd-formatet. Vid överföring skapas/läses CRS-data. När man överför en NSD-fil skapas en CRS-fil på kortet men ingen tilldelningsfil, STA, som visar i vilka längdsektioner som gäller. Denna måste skapas manuellt i instrumentet. Överföring av tvärsektioner (sec) Ett alternativ till att använda skevning eller normalsektioner är att skicka över beräknade tvärsektioner. Dessa kan komma från vanlig väglinjeberäkning eller från en massberäkning. I det senare fallet kan man välja vilket skikt som ska överföras (t.ex. överyta eller schaktbotten). Valet av skikt görs vid överföringen. Samma GSI-filer skapas som vid överföring av skevning (CRS- och STA-filer). Instrumentet interpolerar linjärt mellan punkterna i sektionerna. För att interpoleringen ska fungera är det viktigt att tänka på att alla sektioner måste innehålla lika antal punkter på vänster respektive höger sida. Kommunikationsdialogen Från denna dialog sköts kommunikationen direkt med Wild/Leica-instrument. Välj Arkiv | Kommunikation | Kommunikation för att öppna dialogen. [Enhet...]: Ändra portinställningar för kommunikation. Observera att de modeller som stöds här alla jobbar med 7 © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.347 Geo databitar. Därför kan detta inte ändras för Wild. För GRE-34 kontrollera att de tre switcharna inuti interface GIF 2 är satta rätt. [Läs...]: När du börjar läsa data från ett Leica-instrument kommer du bli tillfrågad vilket filnummer som ska läsas in. Mätdata lagras alltid i fil 1. Du kan också ange startblock och antal block som skall läsas in. Anges inget blockantal läser Geo in alla block som finns. Filtypen för Leica rådatafiler är *.gre eller *.gsi. Efter att rådata har lästs in exekveras funktionen Konvertera rådata. Vid överföring direkt från Leica avvägare måste sändningen påbörjas i instrumentet. Tryck först på [Läs...] i Geo, sen PROG/REC-M/SEND/YES på avvägaren. För Leica TC X05 får du svara på vad som skall läsas in, mätdata eller koordinater. [Skriv...]: Först väljer du en eller flera filer som du vill överföra, och sedan filnummer i Leica-instrumentet. Koordinater som skall föras till instrumentet lagras normalt i fil 2. [Konvertera rådata...]: Den här funktionen skapar nya dokument med data i Geo format från den rådatafil (*.gre, *.gsi) du anger. När konverteringen börjar får du ange hur data skall hanteras: · Omräkning till linjenummer+ordningsnummer: Som alternativ till att hantera linjenumrering med linjenumreringskoderna kan man vid mätning ange punkter som heltal >= 1000 med tredje siffran från höger = 0. Denna nolla kommer att ersättas med en decimalpunkt om denna ruta markeras. · Stationsmedeltal aktiva i PLM-fil: Om denna ruta markeras kommer, vid överföring av satsmätningsdata, stationsmedeltalen att bli aktiva i PLM-filen (INM-filen). Mätpunkter och helsatser blir passiva. Om denna ruta inte markeras blir mätpunkterna aktiva och helsatser och stationsmedeltal passiva. [Radera...]: Radera en fil i Leica-enheten. Varningar · Ickenumerisk data: Endast de senaste Leica-instrumenten kan hantera alfanumeriska tecken. Om du inte är säker på att instrumentet kan det, kan du välja att avbryta överföringen. · Datafält för långt: Ett datafält i en överföringspost har för många tecken eller siffror. Om du t ex har koordinatvärden med för många siffror misslyckas överföringen. Datalagring och fältkodning vid mätning med Leica-instrument Lagring och överföring sker i form av 2 typer av block, kodblock och datablock. Vissa data kan lagras antingen i datablocket eller i kodblocket, och alltså anges på två olika sätt. · Datablock: Datablock kan innehålla polära mätdata, koordinater, avvägningsdata, instrumentstatus m.m. Datablocket består av 2 - 12 "Wild-ord" om vardera 16 tecken, där varje Wild-ord inleds med en typbeteckning som anger innehållet i ordet, samt en formatdefinition. Ett datablock startar alltid med siffrorna 11, dessutom innehåller det första Wild-ordet ett löpnummer för lagrade block. Se nedan vilka typbeteckningar som används och vad dom betyder. · Kodblock: Kodblock är uppbyggt på samma sätt som datablocket med 1 - 8 Wild-ord om 16 tecken per styck. Ett kodblock inleds med siffrorna 41, och dessutom ett kodnummer. Det inledande Wild-ordet kan sedan följas av upp till 7 st Wild-ord, s.k. "Info-fält" som innehåller information relaterad till koden. Hur dessa koder och "info-fält" användes mot GEO har definierats enligt nedan. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.348 Kommunikation För att mätdata skall tas om hand, måste en stationsetablering (kod 4, se nedan) först identifieras i datamängden. OBS att alla datablock som ligger före en stationsetablering negligeras! Om det är en fri station måste man först ange koden -4, annars tappar man bakobjekten eftersom instrumentet lagrar bakobjekten före stationsetableringen. Fälthantering, datablock Ett datablock lagras på kortet för varje inmätt punkt och består av polära mätdata och/eller koordinater, avvägningsdata mm. Vilka typbeteckningar som skall lagras avgörs med en s.k. rec-mall. Hur du skapar och använder rec-mallar beskrivs i Leicas manualer. Utöver Leicas standardtypbeteckningar för dessa data finns ett antal beteckningar som kan användas på valfritt sätt. Vissa av dessa har speciella funktioner i Geo och listas nedan. Observera att dessa data även kan anges med hjälp av kodblock, se nedan. Typbeteckni Geo-data ng 71 Punktkod i inmätningsfil eller koordinatfil. 72-79 Används till attribut, specialkod eller anmärkning. se ovan. Se även Attributhantering för en beskrivning av valfria attribut. Fälthantering, kodblock För att Geo skall tolka data rätt skall koder läggas in enligt nedan. I instrumentet matas kodblock in genom att man trycker Code och anger koden och tilläggsdata. Allmänna data: Dessa matas in först i filen. Kod Nr 1 2 3 Info 1 Datum Jobb Temp Info 2 Operatör Tryck Info 3 Instrumentnr - Info 4 - Stationsetablering: En stationsuppställning över känd punkt påbörjas med ett kodblock enligt nedan, första efterföljande mätning blir bakobjekt, övriga blir inmätningar. Kod Nr Info 1 Info 2 Info 3 Info 4 4 Stn Nr Instr.höjd. Om du använder Leicas program för fri station måste du innan du startar fristationsprogrammet lägga in ett kodblock -4, utan info. Kod Nr Info 1 Info 2 Info 3 Info 4 -4 Efter att du kört programmet måste du lägga in ett kodblock 4 med information enligt ovan och mäta mot ett av bakobjekten igen. Under inmätning: Negligera föregående mätning Kod Nr Info 1 5 - Info 2 - Info 3 - Info 4 - Längdtillskott Kod Nr 8 Info 2 - Info 3 - Info 4 - Info 1 Längdtillsk. i mm. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.349 Geo Temporärt längd tillskott (används bara en gång) Kod Nr Info 1 Info 2 Info 3 -8 Längdtillsk. i mm. Reflektorhöjd Kod Nr 9 Info 1 Info 2 Stånghöjd i mm - Info 4 - Info 3 - Info 4 - Temporär reflektorhöjd (används bara en gång) Kod Nr Info 1 Info 2 -9 Stånghöjd i mm - Info 3 - Info 4 - Specialkod/Anmärkning Kod Nr Info 1 -10 Specialkod Info 2 Anmärkning Info 3 - Info 4 - Generell punktkodning Kod Nr Info 1 10-9999 - Info 2 - Info 3 - Info 4 - Valfria attribut: Anges med -11, se Attributhantering för en beskrivning av valfria attribut Kod Nr -11 Info 1 Attributtyp Info 2 Värde Info 3 - Info 4 - Linjehantering: För att hantera linjer i fält använder man kod 6 för att slå av och på linjemätning, samt välja linjenumreringstyp. Kod 7 används för att påbörja ny linje. Den automatiska linjenumreringen beskriven nedan skapar punktnummer i formen 1.01, 1.02.. vid inläsning och detta görs sedan om till linjer. Man kan även numrera sina punkter på detta vis manuellt utan att ange linjenumreringskod. Det går även att linjenumrera med (1001, 1002...). Varje nytt tusental påbörjar en ny linje, 100-talssiffran skall vara 0, och de sista två används för löpnumrering. Linjer skapas vid inläsning av data om man bockar för alternativet Konvertera linjemätningar från (1001, 1002...) i dialogen som visas vid överföring. Linjenumreringskod Kod Nr Info 1 6 Linjenumr.typ (Se nedan) Info 2 Antal dec. Info 3 - Info 4 - Linjenumreringstyp: 0 = Ingen linjenumrering 1 = Linjenr enligt kod 7 info 1, ordningsnummer = i stacken angivet punktnummer, avskiljare=dec. pkt. 2 = Linjenr=punktkod, ordningsnummer = i stacken angivet punktnummer, avskiljare=dec.pkt. 3 = Linjenr=punktkod, ordningsnummer, = i stacken angivet punktnummer, ingen avskiljare. 4 = Linjenr enligt kod 7 info 1, ordningsnummer uppräknas automatiskt, antal dec enligt info 2. Om inget linjenummer anges sker automatisk uppräkning av linjenummer. Linjekod © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.350 Kommunikation Kod Nr 7 Info 1 linjenummer (Se nedan) Info 2 Info 3 Antal dec. standardvärde=2 Info 4 - Om endast koden 7 anges, men inget linjenummer, kommer linjenumret automatiskt uppräknas varje gång kod 7 används. Satsmätning/Polygontåg: Kod Nr Info 1 50 Fil 51 Operatör 52 Station 54 Tolerans hv Info 2 Datum Instr.nr. Instr.höjd Tolerans vv Info 3 Temp Satsantal Info 4 Tryck Antal objekt Det är viktigt att man inte utelämnar någon av dessa koder. Med en korrekt rec-mall och Leicas satsmätningsprogram skapas dessa data automatiskt. I dialogen som visas vid överföring kan man bocka i alternativet Sätt stationsmedeltal aktiva i satsmätningar, vilket leder till att övrig data kommer att sättas passiv i inmätningsfilen. Annars sätts rådata aktivt och sats- och stationsmedeltal passiva, vilket är lämpligt om man vill utföra satsreduceringen med Geo. Tryck och temperatur som anges i SATSA-programmet (kod 50 ovan) lämnas endast som information och påverkar inte mätningen. Korrektion skall göras i efterhand i Geo. Glöm inte ställa atmosfärskorrektionen till noll PPM i instrumentet innan satsmätningen. Kod Nr Info 1 Info 2 53 Reflektorhöjd Kod 53 sätts vid förändring av reflektorhöjd. Info 3 Info 4 - - Inställningar i GRE 3/4: mode 70 mode 71 mode 72 = 0 mode 73 = 1 mode 74 = 1 Vanliga fel vid överföring: Ingen stationsetablering gjord! Switchar i interface GIF 2 fel satta. Felaktig kabel. Oxid på kontakter mellan GRE och Interface. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Import/Export-dialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.351 Geo 8.7 Trimble 8.7.1 Trimble DC Datautbyte med Trimbles instrument och handdatorer kan ske direkt över en serieport eller via Trimbles kommunikationsprogram 'Data Transfer'. I det senare fallet sker överföringen genom Trimbles DC-format. Man kan även använda TrimbleLink för överföring. Trimble DC och Data Transfer Trimbles DC-format används för överföring av data till och från instrument och handdatorer med programvaran Survey Controller. Geo läser och skriver DC-formatet och konverterar innehållet för utbyte av önskad information. Överföringen av DC-filen hanteras av Trimbles kommunikationsprogram Data Transfer. Geo hanterar DC-filer för Survey Controller version 7.50 eller senare. Även äldre versioner kan fungera, beroende på innehållet i filerna. Exempel på dataenheter från Trimble som kör Survey Controller är TSC1 , TSCe och ACU. Följande information kan överföras via DC-formatet: · Inmätningsdata · Koordinater · GPS-data · Linjedata (linje, profil, skevning och tvärsektioner) Data Transfer Data Transfer används för att överföra DC-filer till och från ett instrument och programmet måste vara installerat på den dator där överföringen ska ske. Data Transfer kan hämtas från Trimbles hemsida på Internet. Konverteringen av DC-formatet i Geo kan ske utan att Data Transfer finns tillgängligt. Data Transfer kan även användas för kommunikation med andra instrument som inte baseras på Survey Controller, exempelvis Geotronics-instrument. Konvertering till och från DC-formatet För att konvertera Trimble DC-filer går man in under Arkiv | Kommunikation | Trimble DC. Nu öppnas överföringsdialogen med Geo-filer till vänster och DC-filer till höger. DC-filerna hanteras normalt i en underkatalog med namnet 'TrimbleDC'. Överföring av filer sker genom att man markerar önskad fil och sedan klickar på [Överför]. Inmätningsdata (plm) Inmätningsdata kan endast föras över från DC-format till Geo, och blir då en plm-fil. Vid överföring visas en dialog där användaren kan göra vissa inställningar. · Beräkna atmosfärskorrektioner Även om du anger lufttryck och temperatur i Survey Controller sparas data alltid okorrigerat i DCfilen. Bocka i detta alternativ om du vill korrigera mätningarna direkt vid inläsning så de är klara för koordinatberäkning. Annars kan du göra detta manuellt med funktionen ”Korrigera mätdata” i inmätningsfilen. · Spara instrumentprofil för funna parametrar för atmosfärskorrektion © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.352 Kommunikation DC-filen innehåller information om hur data från instrumentet skall korrigeras för atmosfär. Om du vill kunna använda denna information i Geo:s funktion ”Korrigera mätdata”, bocka i detta alternativ. Du kan sedan välja ditt instrument ur en lista när du använder funktionen. · Sätt stationsmedelvärden aktiva i satsmätningar Om din DC-fil innehåller satsmätt data kan du spara detta på två sätt. Med detta alternativ förbockat sätts de medelvärden som har beräknats i instrumentet aktiva, och mätt rådata sätts passivt. Filen är då klar att användas direkt i t.ex. polygontåg eller nätutjämning. Om du vill göra satsreduceringen i Geo för att få en utförlig rapport bockar du istället ur detta alternativ. Då sätts rådata aktivt och instrumentets medelvärden passiva. · Justera längder med skalfaktor i koordinatsystem I Trimble instrument kan man ange en skalfaktor för projektionen. Denna används normalt vid GPS-mätning, men kan på detta sätt även användas vid mätning med totalstation. Koordinater (geo, pxy) Lokala koordinater (X, Y, Z) kan både föras till och från DC-format. På Geo-sidan sparas överförda filer som geo-filer. GPS-data (llc, geo) GPS-data kan endast föras över från DC-format till Geo. DC-filer kan innehålla två typer av gps-data, vektorer från basstationen eller koordinater som latitud/longitud. Det senare används bl.a. vid nätverksRTK. Om DC-filen innehåller latitud/longitud får du som resultat en llc-fil med de ursprungliga koordinaterna och en geo-fil med koordinater omräknade till (X, Y, Z) i det lokala koordinatsystem som beskrivs i DC-filen. Om DC-filen innehåller vektorer från basstationen får du endast (X, Y, Z) för inmätta punkter, dock får du ändå basstationens koordinater i llc-format. Observera att basstationen och eventuella passpunkter kan förekomma flera gånger i DC-filen och därmed även i de filer som du får som resultat. Det är då den sista förekomsten av punkten som passar i ditt koordinatsystem. Linjedata (lin, prf, skv, sec) Vid överföring av linjedata till DC utgör linjefilen (lin) huvudinformationen. Till linjen kan sedan eventuell profil, skevning och tvärsektioner kopplas. För att överföra en hel väg till DC räcker det därför med att markera önskad linje och klicka på överför. Därefter kontrollerar Geo vilka tillhörande filer som finns och presenterar dessa i en dialog: Eventuell profil och skevning måste ha samma namn som linjen medan tvärsektionsfiler kan ha valfritt namn. Det går inte att överföra både skevning och tvärsektioner till samma linje. Skevning hanteras som tvärsektioner i DC-formatet och detta skulle skapa konflikt i DC-formatet. Vid överföring av tvärsektioner (sec) får man välja vilket lager som ska överföras. På detta vis kan man välja att t.ex. överföra överytan (teoretisk) från en massberäkning. Tvärsektionsfiler som överförs måste innehålla den teoretiska profilhöjden. De flesta beräkningsrutinerna i Geo lägger in denna höjd i filen. Profiler representeras i DC-formatet med vinkelspetsarnas koordinater, i motsats till Geo där tangentpunkterna lagras. Konverteringen av vinkelspetsar-tangentpunkter sköts av Geo. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.353 Geo Överföring av DC-filer till dataenheten med Trimble Data Transfer Se till att den eller de DC-filer som ska överföras till dataenheten finns i den högra listan i överföringsdialogen. Klicka därefter på knappen [Dataöverföring...]. Nu försöker Geo starta Trimble Data Transfer. Om detta lyckas visas ett meddelande och Geo kommer nu att vänta till dess att överföringen är klar och Data Transfer stängs. När Data Transfer startas visas en dialogruta. Välj önskad kommunikationsenhet ur listan eller klicka på [Devices...] för att skapa en ny enhet. När kontakten med enheten är etablerad visas detta uppe till höger i dialogen. Välj fliken 'Send' och klicka därefter på knappen [Add...]. De filer som finns i Trimblekatalogen i Geo kan nu väljas för överföring. När önskad fil är vald väljer man [Transfer All] för att starta överföringen till enheten. En ny dialog visas nu för att indikera överföringsförloppet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.354 Kommunikation När önskade filer har överförts är det bara att stänga Data Transfer och återgå till Geo. Felmeddelanden Om Data Transfer inte finns installerat visas ett felmeddelande när man klickar på [Dataöverföring]. Installera i så fall programmet (det finns på Trimbles hemsida på Internet) och kontrollera att det går att starta separat (dvs. utanför Geo). Om följande felmeddelande kommer upp under överföringen kan det bero på att programversionen av Survey Controller i enheten är äldre än versionen på DC-filen. Försök i första hand att uppgradera programvaran i enheten. Överföring av DC-filer från dataenheten med Trimble Data Transfer De inledande stegen vid överföring från en dataenhet är samma som beskrivits tidigare. Efter att Data Transfer startats väljer man istället fliken 'Receive' och därefter [Add...]. Välj den eller de filer som ska överföras till Geo. När dessa filer ligger i listan klickar man på [Transfer All]. Stäng sedan Data Transfer och återgå till Geo. De nya DC-filerna finns nu i den högra listan och kan konverteras till Geo-format. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Import/Export-dialogen, TrimbleLink © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.355 Geo TrimbleLink 8.7.2 Datautbyte med Trimbles instrument och handdatorer kan ske med Data Transfer eller Trimble Link. TrimbleLink TrimbleLink är ett sätt att förenkla kommunikationen mellan Geo och Trimble instrument. TrimbleLink ersätter inte Trimbles kommunikationsprogram 'Data Transfer', utan fungerar tillsammans med Data Transfer och förenklar på så sätt kommunikationen. TrimbleLink kan laddas ned från SBG:s hemsida, under Hämta filer / Geo. För att TrimbleLink ska fungera behöver man installera Data Transfer, som kan laddas ned från Trimbles hemsida. TrimbleLink kan importera och exportera Site Control System 900, SCS900. Överföring till/från Välj Arkiv | Kommunikation | Trimble Link för att öppna överföringsdialogen. Till vänster i dialogen visas filer i det aktiva projektet och till höger visas knappar som utför diverse kommandon. Importerade filer hamnar i Geo-katalogen, medan tillhörande .dc-filer hamnar i underkatalogen TrimbleDC. SCS900-specifika filer hamnar i Synchronizer mappen. · Geo-filer Här visas de filer som finns lagrade i projektet. · Överför valda filer till enheten Markera den eller de filer som ska överföras till enheten. Genom att klicka på knappen 'Överför valda filer till enheten' skapas en .job-fil direkt. Observera att SCS900 inte tillåter punkter i punktnamn, vid import kommer det därför upp en dialog som frågar om användaren vill konvertera punkter ( . ) till understreck ( _ ). · Hämta jobb från enheten Klicka på knappen för att importera filer från enheten och överföra dem till Geo. Filerna överförs till den aktiva mappen som visas till vänster, under Geo-filer. Observera att SCS900 inte tillåter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.356 Kommunikation punkter i punktnamn, så vid exporten görs eventuella punkter ( . ) om till understreck ( _ ). · Inställningar Klicka för att öppna följande dialog: o Linjestartkod Skriv in den kod som ska läggas till för linjestart, till exempel LS för "line starts". Detta används endast om man vid mätning i fält har använt en viss kod för att markera start på inmätta linjer. Fältet kan lämnas blankt om man inte har använts sig av koder för att starta linjemätning. o Linjeslutkod Skriv in den kod som ska läggas till för linjeslut, till exempel LE för "line ends". Detta används endast om man vid mätning i fält har använt en viss kod för att markera slut på inmätta linjer. Fältet kan lämnas blankt om man inte har använts sig av koder för att avsluta linjemätning. o (EXPORT) Lägg till för singelpunkter? Om en av dessa rutor är ibockad, så läggs den koden till för samtliga singelpunkter. Observera att man kan välja mellan att markera en av dessa rutor, eller inte markera någon av dem, däremot kan inte båda vara markerade samtidigt. o (IMPORT) Generera linjer automatiskt från linjetyper? Om användaren har kodat inmätta punkter i fält med start och/eller slutkod (som anges i fälten ovan) kan användaren genom att bocka i denna ruta, få linjer genererade i Geo på samma sätt som Survey Controller gör i fält. o (IMPORT) Fråga om inställningar för linjenumrering? Bocka i rutan för att vid import få en fråga om man vill generera linjer från punktnummer som 1001, 1002, 1003 o.s.v. Detta är användbart om man vid inmätning har mätt linjer där varje nytt tusental i punktnumret har påbörjat en ny linje. o Sektionsintervall Ange hur tätt tvärsektioner ska beräknas. Ju lägre intervall desto fler sektioner beräknas av till exempel TGO. Detta används endast vid export av .skv- och .sec-filer - inte av Geo. · Survey controller / SCS900 Välj interface för TrimbleLink, det vill säga det system som användaren vill importera eller exportera. Om man klickar i SCS900 aktiveras de fyra knapparna för SCS900-inställningar. · Operators list © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.357 Geo (Aktivt endast för SCS900). Sparar en "operator", det vill säga den användare som SCS900 har. · Kalibreringsfil (Aktivt endast för SCS900). Sparar en kalibrerings-DC-fil för SCS900. DC-filen innehåller kalibreringsdata såsom lufttryck, temperatur, geoidmodell med mera. · Work order (Aktivt endast för SCS900). Skapar en ny arbetsorder. · DXF-fil (Aktivt endast för SCS900). Om man väljer en .dxf-fil här, så kan den exporteras till en förgrunds- eller bakgrundsbild. · Kodlista Klicka för att exportera en kodlista (.cod-fil) från Geo. Observera att denna funktion kräver att Office Synchronizer är installerat. · Konvertera kontrollpunkter Klicka för att importera fil med stompunkter från SCS900 till Geo. Den överförda filen namnges till XXX_control.geo, där XXX kommer från SCS900. Läs mer om filer med kända punkter under Projektinställningar. När man exporterar en väglinje med tvärsektioner kan följande dialog komma upp. Dialogen visas om antalet punkter i tvärsektionen är olika, annars visas den inte. · Tvärsektionsinformation Informationen, i den övre högra rutan i dialogen, visar det lägsta antalet punkter som påträffats i de aktuella tvärsektionsfilerna, och är ett slags varning om att överförda tvärsektioner innehåller olika antal punkter. · Export av tvärsektioner o Manuellt Här kan man ställa in hur många punkter i en tvärsektion som ska tas med, från mittlinjen och utåt. På så sätt behålls samma antal punkter genom hela filen. De punkter som eventuellt ligger utanför tröskelvärdena kommer därmed inte med. o Icke-modifierat Med detta alternativ valt, kan man föra över tvärsektionen, precis som den är, men med risk för att TrimbleLink genererar fel i den överförda filen. Eventuella fel kan manuellt tas bort, i till exempel TGO. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.358 Kommunikation · Manuella inställningar De värden som automatiskt visas är tröskelvärdena. Dessa värden kan manuellt ändras till ett lägre värde om man önskar överföra ett färre antal punkter för varje tvärsektion. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Import/Export-dialogen, Trimble DC överföring © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.359 Geo 8.8 Geotronics 8.8.1 Geotronics, allmänt Kommunikationsdialogen Från denna dialog sköts kommunikationen direkt med Geodimeter-instrument. Välj Arkiv | Kommunikation | Kommunikation för att öppna dialogen. [Läs...]: Vid inläsning av en fil från en Geodimeter- enhet väljer du först om du vill läsa Jobb, Area eller UDS. Sedan anger du vilken fil du vill läsa in till Geo. Om det stöds av modellen som används listas filerna i den större av rutorna. Om det är en UDS hamnar resultatet i global biblioteket med namnet n.UDS där n är det nummer UDS:en har. Filtypen för Geodimeter rådatafiler är *.gdt. Efter att rådata har lästs in exekveras funktionen Konvertera rådata. I Geodat 120/122/124, starta överföringen genom att trycka: <C>, <F>, <1>, <ENTER> i instrumentet. [Skriv...]: Först väljer du att överföra en Area eller en UDS. Om du väljer Area får du även välja lagringsnamn. Välj sedan du en eller flera filer som du vill överföra. [Konvertera rådata...]: Den här funktionen skapar nya dokument med data i Geo format från den .GDT fil du anger. [Radera...]: Radera Jobb och Areor i Geodimeter-enheten om det stöds av modellen. Fildialogen Denna dialog visar filerna i instrumentets minne då du valt att läsa från instrumentet. Ange namnet på den fil du vill läsa in. För instrument 402 och uppåt kan du även välja en av filerna ur listan. Datatyper Vilka typer av Geo-filer som kan sparas beror på vilka typer av data som överförts. De typer som kan överföras är: Polära inmätningsdata: (*.inm, endast överföring från stack/instrument) Koordinatfiler: (*.pxy, *.geo) Lokala sektionsdata: (*.lsd) Linjedata: (*.lin, fil överförd från Geodat måste kontrolleras före användning i Geo) Profildata: (*.prf, vertikalradier anges med omvänt tecken i Geodat) Tips vid mätning med Geodimeter Bakrikt: Första mätta punkt efter stationsetablering kommer att användas som bakrikt! Linjenumrering: Geotronics kan ej räkna upp med annat än heltal. För att erhålla SBG:s linjenumrering kan man vid mätning ange ett heltal >= 1000, med tredje siffran från höger = 0. Denna nolla kommer att ersättas av en decimalpunkt om man väljer att omräkna till linjenr+ordningsnr vid överföring. En annan metod är att ange 1,01 vid inmätning, med komma som åtskiljare. Detta uppfattar Geodaten som två heltal och det sista kan räknas upp/ned. GEO ersätter kommat med en decimalpunkt vid överföring. För att kunna utnyttja GEO:s .INM-format med Specialkod och Remark fält kan funktion 99 respektive 98 användas. Överföring av linjedata I Geodat kan en linje inte börja eller sluta med en kurva (radie eller klotoid). Om man försöker föra över © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.360 Kommunikation en sådan linje frågar Geo om extra element ska skjutas in i början och slutet av linjen. Dessa extra element kommer att ha samma koordinater som det riktiga elementet. Inleds linjen med en klotoid läggs två extra element in. Om linjen slutar med en klotoid måste linjen förlängas manuellt i Geo innan överföringen. Vissa kombinationer av klotoidelement stöds inte i Geodat. I förekommande fall måste man då modifiera linjen i Geo innan man skickar över den. Det bästa metoden är att skjuta in korta raka element (millimeterlånga) mellan de kurvor där problemen finns. Program 39 - Väglinje3D Vid användning av program 39 i instrumentet måste namnen på areafilen för linje och profil kompletteras med en ändelse. Den horisontella linjen ska ha ändelsen #1 och den vertikala #2. Geo föreslår dessa ändelser automatiskt. För användning i andra program (t.ex. P29) kan man ta bort dessa ändelser. Vid överföring av skevningsfil för skapas med automatik 5 areafiler för användning i program 39. Följande areafiler skapas: · Tvärsektionsdefinition (ändelse #3) · Tvärsektioner för höger väghalva (ändelse #4) · Tvärsektioner för vänster väghalva (ändelse #5) · Skevning höger väghalva (ändelse #6) · Skevning vänster väghalva (ändelse #7) Filerna 3-5 beskriver ett element som går 50 meter ut från huvudlinjen och filerna 6 och 7 beskriver skevningen av denna struktur längs vägen. Observera att eventuell profiloffset inte kommer med i denna hantering, det går alltså inte att låta skevningen börja en bit ut från huvudlinjen. Dessa filer går inte heller att föra tillbaks till Geo. Sekvensmätning Vid mätning med Geodimeter kan man välja att mäta in linjer med hjälp av s.k. sekvensmätning. Avancerade inställningar Geodat 120-122 Geodat 124 Geodat 126 Geodimeter 400 Geodimeter 402 - 500 Geodimeter 600, 4X00 Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.361 Geo Geodat 120/122, avancerade inställningar 8.8.2 Mätningen bör startas med att info-block som beskriver mätningen enl. följande: Tryck <INFO> på Geodimetern. Då info visas ange med ett nr enl. nedan vilken typ av information som följer och tryck <ENTER>. Då data visas, skriv in önskad information, namn, datum etc. 1 = JobbNr 2 = Datum 4 = Operatör 5 = Instrumentnummer Övriga infotyper negligeras av Geo. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Geodimeter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.362 Kommunikation 8.8.3 Geodat 124, avancerade inställningar Mätningen bör startas med att info-block som beskriver mätningen enl. följande: Tryck <INFO> på Geodimetern. Då info visas ange med ett tecken enl.nedan vilken typ av information som följer och tryck <ENTER>. Då data visas, skriv in önskad information, namn, datum etc. J = JobbNr O = Objekt N = Operatör(Namn) D = Datum T = Temparatur P = Lufttryck I = Instrument ID Övriga infotyper negligeras av GEO. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Geodimeter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.363 Geo Geodat 126, avancerade inställningar 8.8.4 Före mätning skall ett UDS-program definieras med program 40 i Geodat 126. Geo hanterar endast en delmängd av de labels som kan användas i Geodat 126. Nedanstående labels användes av GEO: Grupp 1 0 = Info Grupp 2 2 = Station 3 = Instrumenthöjd Grupp 3 15 = Area Grupp 4 21 = Hv. referens 62 = Ref. Objekt Grupp 5 4 = Punktkod 5 = Punktnummer 6 = Signalhöjd 7 = Horisontalvinkel 8 = Vertikal vinkel 9 = Lutande längd 37 = X-koordinat 38 = Y-koordinat 39 = Z-koordinat Grupp 6 50 = Jobb Nr 51 = Datum 52 = Tid 53 = Operatör 54 = Projekt ID. 55 = Instrument ID. 56 = Temperatur 74 = Lufttryck 98 = Remark 99 = Specialkod Ovanstående koder användes gruppvis i Geo, och måste därför vid tömning grupperas med program 50 i Geodaten. Sätt max radlängd till 80, och ange därefter vilka labels som skall generera radslut (EOB), och därmed avsluta en grupp data. Exempel 2 = 80 max radlängd=80 4=1 ger ny rad efter infoblock 4=3 ger ny rad efter instrumenthöjd i stationsetablering 4=9 ger ny rad efter lutande längd vid en inmätning Exempel på format och programsekvens som kan användas vid mätning för Geo 1=1 2 = 80 3 = 32 Skiljetecken 4=1 4=3 4=9 © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.364 Kommunikation 4 = 50 4 = 53 4 = 54 Förslag på UDS (program 40) Prog.Nr Namn Ledtext Label Typ 1 Stn-etabl. STN IH DATUM INSTR.ID. OPERATÖR TEMP TRYCK OBJEKT SLUT 2 3 51 55 53 56 74 54 79 1 1 1 1 1 1 1 1 7>11 PKOD PNR SH PKOD PNR SH Hv Vv Ll 4 5 6 4 5 6 7 8 9 3 4 3 8 8 8 0 0 0 SLUT 79 5 11 INM-XYZ Anmärkning Generera ny rad här! Generera ny rad här! Generera ny rad här! Koppla till program 11 Repetera Upp/nedräkning Repetera Visa/ändra Visa/ändra Visa/ändra Från instrument Från instrument Från instrument, Generera ny rad här! Loop Protokoll Kontrollera med program 51 att samtliga parametrar är satta enligt nedan: 1 = 1200 2=2 3=7 4=2 5 = 10 6=1 7=0 8=0 9=0 10 = 1.21 11 = 1.06 12 = 0 13 = 0 14 = 2.131 15 = 0 16 = 1.62 (Baud rate) (Parity) (Data bits) (Stop bits) (time out) (Hårdvaruhandskakning) (Mjukvaruhandskakning) () () (NAC) (ACK) (Förtext) (Block start) (CR+LF) (Nulls) (EOT) Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Geodimeter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.365 Geo Geodimeter 400, avancerade inställningar 8.8.5 Före mätning skall ett mätprogram, en UDS definieras med program 40 i Geodimeter 400. Geo hanterar endast en delmängd av de labels som kan användas i Geodimeter 400. Nedanstående labels användes av Geo: 0 = Info 2 = Station 3 = Instrument höjd 4 = Punktkod 5 = Punktnummer 6 = Signalhöjd 7 = Horisontalvinkel 8 = Vertikal vinkel 9 = Lutande längd 15 = Area 21 = Hv. referens 37 = X-koordinat 38 = Y-koordinat 39 = Z-koordinat 50 = Jobb Nr 51 = Datum 52 = Tid 53 = Operatör 54 = Projekt ID. 55 = Instrument ID. 56 = Temperatur 62 = Ref. Objekt 64 = Radie 72 = Abskissa 73 = Ordinata 74 = Lufttryck 80 = Sektion 81 = A-parameter 82 = Sektionsintervall 83 = Sidomått 98 = Remark 99 = Specialkod Vid tömning skall FORMAT sättas med program 50 så att varje label hamnar på egen rad. Data grupperas automatiskt av Geo efter överföring. Block length = 80 Delimiter = 32 EOB = max radlängd=80 Avskiljare EOB lämnas tom = varje label på ny rad Förslag på UDS (program 40) Prog.Nr Namn Ledtext Label Typ 1 Stn-etabl. STN IH DATUM INSTR.ID. OPERATÖR TEMP TRYCK OBJEKT 2 3 51 55 53 56 74 54 1 1 1 1 1 1 1 1 Anmärkning Generera ny rad här! Generera ny rad här! Generera ny rad här! © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.366 Kommunikation 11 INM-XYZ SLUT 79 7>11 Koppla till program 11 PKOD PNR SH PKOD PNR SH Hv Vv Ll 4 5 6 4 5 6 7 8 9 3 4 3 8 8 8 0 0 0 SLUT 79 5 Repetera Upp/nedräkning Repetera Visa/ändra Visa/ändra Visa/ändra Från instrument Från instrument Från instrument, Generera ny rad här! Loop Protokoll Kontrollera med program 51 att samtliga parametrar är satta enligt nedan: 1 = 9600 2=0 3=8 4=1 5 = 10 6=0 7=1 8 = 17 9 = 19 10 = 0 11 = 0 12 = 0 13 = 0 14 = 2.131 15 = 0 16 = 1.62 (Baud rate) (Parity) (Data bits) (Stop bits) (time out) (Hårdvaruhandskakning) (Mjukvaruhandskakning) (XON) (XOFF) (NAC) (ACK) (Förtext) (Block start) (CR+LF) (Nulls) (EOT) Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Geodimeter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.367 Geo Geodimeter 402-500, avancerade inställningar 8.8.6 Före mätning skall ett mätprogram, en UDS definieras med program 40 i Geodimetern. Geo hanterar endast en delmängd av de labels som kan användas i Geodimetern. Nedanstående labels användes av Geo: 0 = Info 2 = Station 3 = Instrument höjd 4 = Punktkod 5 = Punktnummer 6 = Signalhöjd 7 = Horisontalvinkel 8 = Vertikal vinkel 9 = Lutande längd 15 = Area 21 = Hv. referens 37 = X-koordinat 38 = Y-koordinat 39 = Z-koordinat 50 = Jobb Nr 51 = Datum 52 = Tid 53 = Operatör 54 = Projekt ID. 55 = Instrument ID. 56 = Temperatur 62 = Ref. Objekt 64 = Radie 72 = Abskissa 73 = Ordinata 74 = Lufttryck 80 = Sektion 81 = A-parameter 82 = Sektionsintervall 83 = Sidomått 98 = Remark 99 = Specialkod Vid tömning skall FORMAT sättas med program 50 så att varje label hamnar på egen rad. Data grupperas automatiskt av Geo efter överföring. Block length = 80 Delimiter = 32 EOB = max radlängd=80 Avskiljare EOB lämnas tom = varje label på ny rad Förslag på UDS (program 40) Prog.Nr Namn Ledtext Label Typ 1 Stn-etabl. STN IH DATUM INSTR.ID. OPERATÖR TEMP TRYCK OBJEKT 2 3 51 55 53 56 74 54 1 1 1 1 1 1 1 1 Anmärkning Generera ny rad här! Generera ny rad här! Generera ny rad här! © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.368 Kommunikation 11 INM-XYZ SLUT 79 7>11 Koppla till program 11 PKOD PNR SH PKOD PNR SH Hv Vv Ll 4 5 6 4 5 6 7 8 9 3 4 3 8 8 8 0 0 0 SLUT 79 5 Repetera Upp/nedräkning Repetera Visa/ändra Visa/ändra Visa/ändra Från instrument Från instrument Från instrument, Generera ny rad här! Loop Protokoll Kontrollera med program 51 att samtliga parametrar är satta enligt nedan: 1 = 9600 2=0 3=8 4=1 5 = 10 6=0 7=1 16 = 1.62 (Baud rate) (Parity) (Data bits) (Stop bits) (time out) (Hårdvaruhandskakning) (Mjukvaruhandskakning) (EOT) Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Geodimeter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.369 Geo Geodimeter 600, 4x00, avancerade inställningar 8.8.7 Labels och UDS Före mätning skall ett mätprogram, en UDS definieras med program 40 i Geodimetern, eller så kan du föra över och använda de UDSer som installeras med Geo, 1.uds och 11.uds. Geo hanterar endast en delmängd av de labels som kan användas i Geodimetern. Nedanstående labels användes av Geo: 0 = Info 2 = Station 3 = Instrument höjd 4 = Punktkod 5 = Punktnummer 6 = Signalhöjd 7 = Horisontalvinkel 8 = Vertikal vinkel 9 = Lutande längd 15 = Area 21 = Hv. referens 37 = X-koordinat 38 = Y-koordinat 39 = Z-koordinat 50 = Jobb Nr 51 = Datum 52 = Tid 53 = Operatör 54 = Projekt ID. 55 = Instrument ID. 56 = Temperatur 62 = Ref. Objekt 64 = Radie 72 = Abskissa 73 = Ordinata 74 = Lufttryck 80 = Sektion 81 = A-parameter 82 = Sektionsintervall 83 = Sidomått 98 = Remark 99 = Specialkod 101 = Ny linje, nr 102 = Slut på linje 103 = Tillfällig löspunkt 104 = Valfritt attribut Förslag på UDS (program 40) Prog.Nr Namn Ledtext Label Typ Anmärkning 1 Stn-etabl. Logon STN IH DATUM INSTR.ID. OPERATÖR TEMP TRYCK SLUT 2 3 51 55 53 56 74 79 (10) 1 1 1 1 1 1 1 7>11 Koppla till program 11 PNR 5 4 Upp/nedräkning 11 INM-XYZ © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.370 Kommunikation PKOD 4 3 Repetera SH 6 3 Repetera PNR 5 8 Visa/ändra PKOD 4 8 Visa/ändra SH 6 8 Visa/ändra Hv 7 0 Från instrument Vv 8 0 Från instrument Ll 9 0 Från instrument SLUT 79 5 Loop Dessa UDS-er finns i globalkatalogen med filnamnen 1.uds och 11.uds, och kan föras över till instrumentet. Observera att Geos uds-format inte är det samma som i Geotronics egna mjukvaror (t.ex. Terramodel) även om dom har samma filändelse. Dessa bifogade uds:er måste alltså föras över till instrumentet med Geo. Linjehantering I fält hanterar man linjemätning antingen genom punktnumreringen eller genom att lägga in labels för linjestart och -slut. När du läser in data från geodimetern får du en fråga om hur linjer mätts. · Labels Använd styrkoderna nedan för att ange hur linjer är mätta. Styrkoderna och deras värde matas in med F-tangenten i fält. Du kan använda program 41 i instumentet för att skapa en label för dessa funktioner, så att så att det t.ex. står “LINE=” istället för “F101=” vid inmatning. Detta är inte nödvändigt för att det skall fungera, men ser snyggare ut. OBS, OBS, OBS! Vid inmatning av funktionskod och värde visar instumentet tidigare angett värde, men om du bara bekräftar detta med <ENT> kommer labeln INTE att lagras. Du MÅSTE alltså ange värdet på nytt, även om det skall vara samma som tidigare. Instumentet lagrar inte heller labeln om inget värde anges, så för de labels i tabellen nedan där värdet inte har någon funktion, och är valfritt, måste du ändå ange något, t.ex. 1. Label F101 F102 F103 F104 Funktion Påbörjar ny linje, avslutar automatiskt tidigare linje om sådan finns. Avslutar linje och återgår till löspunktsmätning. Notera att en linje även kan avslutas genom att en ny linje påbörjas med F101. Återta senaste linje som avslutats med F102, denna och efterföljande punkter hamnar i slutet av linjen. Denna mätning är en tillfällig löspunkt. Nästa mätning fortsätter automatiskt den nuvarande linjen. Värde Linjenr Valfritt Valfritt Punktkod för den tillfälliga punkten, eller 1 · Punktnummer (1.01, 1.02..) Mät linjer genom att ange både linjenummer och löpnummer i punktnummerfältet, separerat med punkt. Linjer skapas vid inläsning av data. · Punktnummer (1001, 1002..) Mät linjer genom att ange linjenummret som en 1000-talsserie. Varje nytt tusental påbörjar en ny linje, 100-talssiffran skall vara 0, och de sista två används för löpnumrering. Linjer skapas vid inläsning av data. Attributhantering Attribut läggs till med label 100 och skrivs som <namn><avskiljare><värde> där <avskiljare> är valfritt komma eller punkt. Label 100 kan antingen läggas med i UDSen om man tänkt ge attribut ofta, eller anges vid enstaka tillfällen med F100. ”TS,-1.23” skulle alltså ge attributet TS värdet –1,23. För att slippa växla mellan numerisk och alfa-inmating i displayen kan det vara bra att ge sina attribut sifferbeteckningar i attributdefinitionsfilen, så man istället anger t.ex. “34.-1.23” vilket skulle ge attributet 34 värdet –1.23. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.371 Geo Tänk också på att attribut av typen Alternative anges som ett index med start i 0, dvs värdet 4 kommer ge det femte alternativet för attributet TS. Läs allmän om attribut här. Satsmätning Satsmätning bör utföras med program 32 för att underlätta inläsning i Geo. Innan en station påbörjas bör tryck och temperatur anges och sedan atmosfärskorrektion nollställas, så att den senare kan utföras i Geo. Detta görs enklast med en UDS som körs innan program 32. Prog.Nr Namn 2 JOB-SET Ledtext Label Typ Anmärkning Logon (10) DATUM 51 3 INSTR.ID. 55 3 OPERATÖR 53 3 TEMP 56 1 TRYCK 74 1 PPM 30 1 Ange PPM = 0 ! Offset 20 1 Sätt offset = 0 ! PrismK 33 1 Ange korrekt prismakonstant. SLUT 79 6 Denna UDS finns i globalkatalogen med filnamnen 2.uds, och kan föras över till instrumentet. Protokoll Åtgärder i Geodat 4X00/600 för kommunikation med Geo 1. Tryck på meny-knappen [MNU] 2. Välj "Data Com." (alt 4) 3. Välj "Select Device" (alt 1) 4. Välj "Serial" (alt 2) 5. Välj "Serial On" (alt YES) Nu visas kommunikationsinställningarna: COM=Stoppbitar.Databitar.Paritet.Baudrate (Paritet 0 = ingen, 1 = udda, 2 = jämn) För rekommenderade inställningar ange 1.8.0.9600 Handskakning är alltid XON/XOFF Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Geodimeter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.372 Kommunikation 8.9 Sokkia Kommunikationsdialogen Från denna dialog sköts kommunikationen direkt med Sokkia-instrument. Geo stödjer Sokkia SDR 2, SDR 3 och SDR 33. Välj Arkiv | Kommunikation | Kommunikation för att öppna dialogen. [Läs...]: Filtypen för Sokkia rådatafiler är *.sdr. Efter att rådata har lästs in exekveras funktionen Konvertera rådata. [Skriv...]: Först väljer du en eller flera filer som du vill överföra, och sedan lagringsnamn i Sokkia-instrumentet. [Konvertera rådata...]: Den här funktionen skapar nya dokument med data i Geo format från den rådatafil (*.sdr) du anger. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.373 Geo 8.10 Geodos Kommunikationsdialogen Från denna dialog sköts kommunikationen direkt med Wild/Leica-instrument. Välj Arkiv | Kommunikation | Kommunikation för att öppna dialogen. [Läs...]: Filtypen för Geodos rådatafiler är *.psn. Efter att rådata har lästs in exekveras funktionen Konvertera rådata. Tryck pil upp, välj COMMS, kontrollera kommunikationsparameterarna (se nedan). Välj TRANSMIT, FILE, och ange namnet på den fil som skall föras över. Enhet i Geodos växlas med <MODE>. [Skriv...]: Sätt Geodosenheten i mottagnings läge och välj en eller flera filer som du vill överföra till fältminnet. Åtgärder i Geodos: Tryck pil upp, välj COMMS, kontrollera kommunikationsparameterarna (se nedan). Välj RECEIVE, FILE, och ange namnet på den fil som skall föras över. Enhet i Geodos växlas med <MODE>. [Konvertera rådata...]: Den här funktionen skapar nya dokument med data i Geo format från den rådatafil (*.psn) du anger. Tips vid mätning med Psion Bakrikt: Första mätta punkt efter stationsetablering kommer att användas som bakrikt! Linjenumrering: Använd funktionen USER för att ställa in värde för uppräkning, eller skriv 1.01>0.01 när du startar mätningen av linje ett (>0.01 anger uppräkning med 0.01) Hantering av specialkod/remark. För att kunna mata in specialkod och remark används position 6. Först anges specialkoden (max två tecken) och därefter en slash (/) och sedan remark. Om ingen slash finns tolkas hela fältet som remark. Ex. C2/5.8 innebär funktion cirkel från två punkter (C2) och radien 5.8. Se även kodlistor för mer information om funktionerna. Överföring av linjedata: I Psion kan en linje ej börja eller sluta med en klotoid, flera klotoider kan ej heller följa på varandra. För att hantera detta bör man komplettera linjen i Geo med korta mellanelement före överföring. Vanliga fel vid kommunikation med Psion: Fel parametrar inställda, kontrollera en gång till att samtliga parametrar är rätt inställda. Psion komm. parametrar ställs automatiskt om vid kommunikation med instrument, och behöver därför kontrolleras före varje överföring. Vid start av Psion genererar denna ibland ett slasktecken som kommer in som första tecken i datafilen. Detta gör att en mätfil ej känns igen som en mätfil. Åtgärda detta genom att antingen redigera bort tecknet i den mottagna rådatafilen i underbiblioteket RAW, eller helt enkelt sända filen en gång till. Datatyper: Vilka typer av Geo-filer som kan sparas beror på vilka typer av data som överförts. De typer som kan överföras är: polära inmätningsdata (endast överföring från Psion), koordinatfiler, lokala sektionsdata, linjedata (fil överförd från Geodos måste kontrolleras före användning i Geo), profildata (vertikal-radier anges med omvänt tecken i Geodos). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.374 Kommunikation Avancerade inställningar Rekommenderade inställningar i Psion är: 2400 Baud, ingen paritet, 8 databitar, 1 stoppbit, RTS/DTR handskakning. Ställ dessa genom att trycka pil upp, välj COMMS, SETUP. Sätt kommunikationsparametrar lika som i Geo, välj parameter med pil upp/ned, välj inställning med pil höger/vänster. Avsluta med <MODE>, EXIT eller SAVE. Inställningarna kan sparas under ett namn. Obs! Max baudrate: från Psion = 9600, till Psion = 2400. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Import/Export-dialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.375 Geo 8.11 Topcon Det finns två olika sätt att kommunicera med Topcon-instrument, antingen med hjälp av instickskort (PCMCIA) eller direkt med instrumentet. Instickskorten använder sig av överföringsdialogen och direkt kommunikation sker med kommunikationsdialogen. Överföring till/från instickskort, PCMCIA Denna funktion konverterar data till och från Topcon avvägare. Välj Arkiv | Kommunikation | Topcon PCMCIA överföring för att öppna överföringsdialogen. Om fler filer väljs samtidigt för överföring till Leica får du välja mellan att spara data i separata filen på kortet eller all data i en fil. En dialog för valet visas när du trycker på [Överför>>]. Konverterbara filformat: · Geo: Avvägningsdata: (*.lev) · Topcon: Topcon-filer: (*.tcn) Inställningar: · Ange enhet (sökväg) för Topcon PCMCIA filer: Kortläsaren måste vara installerad på så sätt att den har en sökväg i Windows vanliga filsystem. Normalt finns enheten direkt efter sista hårddisken, d.v.s. har man en C- och en D-disk finns kortet under E:. Det går även att läsa och skriva Leica-filen på vanliga hård- och floppydiskar utan att ha en kortläsare. Kommunikationsdialogen Från denna dialog sköts kommunikationen direkt med Topcon-instrument. Välj Arkiv | Kommunikation | Kommunikation för att öppna dialogen. [Läs...]: Filtypen för Topcon rådatafiler är *.tcn. Efter att rådata har lästs in exekveras funktionen Konvertera rådata. [Skriv...]: Välj en eller flera filer som du vill överföra. [Konvertera rådata...]: Den här funktionen skapar nya dokument med data i Geo format från den rådatafil (*.tcn) du anger. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Import/Export-dialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.376 Kommunikation 8.12 Zeiss Geo kan överför avvägningsdata från Zeiss DiNi 10/20 med direkt kommunikation. Konverterbara filformat: · Geo: Avvägningsdata: (*.lev) · Zeiss: Zeiss-filer: (*.zss) Kommunikationsdialogen Från denna dialog sköts kommunikationen direkt med Zeiss-instrument. Välj Arkiv | Kommunikation | Kommunikation för att öppna dialogen. [Läs...]: Filtypen för Zeiss rådatafiler är *.zss. Efter att rådata har lästs in exekveras funktionen Konvertera rådata. [Skriv...]: Välj en eller flera filer som du vill överföra. [Konvertera rådata...]: Den här funktionen skapar nya dokument med data i Geo format från den rådatafil (*.zss) du anger. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen, Import/Export-dialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.377 Geo 8.13 Instrumentinställningar Enhet: Kommunikationsenheter installeras i systemet, vilket medför att du kan lagra portinställningarna även då du har flera enheter från samma tillverkare. Detta gör det hanteringen mycket enklare då man använder sig av flera olika enheter. I denna lista finns de enheter som installerats. Välj den enhet du vill redigera inställningar för i listan eller installera en ny genom att klicka [Nytt...], se nedan. Om du är osäker på vilka kommunikationsparametrar som skall användas, titta i instrumentmanualen och/eller hjälpavsnittet för resp. instrument. Egenskaper: Här ser du nuvarande portinställningar för den valda enheten. När du ändrar någon parameter tänds knappen [Spara]. Glöm inte spara innan du går ur dialogen med [OK]. [Nytt...]: Klicka här för att installera en ny enhet. När du klickar på knappen öppnas installationsdialogen, se nedan. [Ta bort...]: Klicka här för att ta bort ett installerat instrument ur listan. [Spara...]: Om du ändrat en eller flera parametrar, klicka här för att spara inställningarna och gå ur med [OK]. Installationsdialogen Här installerar du en ny kommunikationsenhet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.378 Kommunikation Fabrikat: Välj först fabrikat på ditt instrument. Beroende på fabrikat listas de olika modellerna som stödas av Geo i listan nedan. Modell: När du valt fabrikat i listan ovan väljer du modell här. Geo hämtar automatiskt dom av oss rekommenderade kommunikationsinställningarna för instrumentet. [Installera]: När du valt fabrikat och modell, samt de parametrar du vill ha, klicka här. Efter att du trycker på Installera kommer en fråga om lagringsnamn. Här ska du skriva ett namn som du lätt kan associera till just det instrumentet. Se även: Kommunikation, Kommunikationsdialogen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 8.379 Geo 9 Väghantering 9.1 Allmänt om linjer profil och skevning Linjehanteringen i Geo innefattar alla funktioner som behövs för att beskriva och beräkna linjer. Vid all bearbetning används linjedokument, lin-filer, som beskriver en väglinje i plan. Profildokumentet, prf, innehåller linjens vertikala data och dessutom används skv-dokument för att hantera skevning. De flesta av linjefunktionerna finns tillgängliga från den speciella meny som blir aktiv då ett linjedokument är öppet. Dessa funktioner jobbar då mot den inlästa filen i minnet. Linjefunktionerna kan användas till olika ändamål, t ex väglinjer, ledningar, tunnlar och betongkonstruktioner. · Linjedata Linjens horisontella information, se även linjedata. · Profildata Linjens vertikala information, se även profildata. · Skevningsdata Linjens tvärfall, se även skevningsdata. För de flesta av linjefunktionerna gäller att om en prf-fil och skv-fil finns med samma namn kommer dessa automatiskt att användas vid beräkning. Vid volymberäkning via en mbs-fil kan man dock välja att koppla valfri prf- och skv-fil till en linje. Linjefunktioner När ett lin-dokument öppnas finns ett antal alternativ i Data-menyn. · Sektioner utmed linje · Sektion och sidomått till koordinater · Koordinater till sektion och sidomått © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.380 Väghantering · Skapa skevningsfil från koordinatfil · GeoROG Linjemätning I funktionsmenyn finns även Polär vägutsättning. Se även linjedata, profildata, skevningsdata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.381 Geo 9.2 Linjefiler, LIN 9.2.1 Allmänt om linjefiler Linjedatafiler, eller lin-filer, innehåller horisontell information om en linje. Linjen delas in i element som beskriver raklinjer, cirkelbågar eller klotoider. Kopplat till linjefilen finns ofta en profil som beskriver linjens vertikala geometri. Struktur Varje element i linjefilen innehåller följande data: · Elementnummer Identifierar elementet. · Startpunkt Horisontella koordinater för elementets startpunkt. · Sektion Längdsektion för elementets startpunkt. · Bäring Riktningen i elementets startpunkt. · Radie Radie i elementets startpunkt. Positivt värde för högerkurvor i linjens riktning. · Slutradie Radie i elementets slutpunkt, måste vara satt för klotoidelement. Positivt värde för högerkurvor i linjens riktning. · Parameter Parameter för klotoidelement, teckenlös. · Längd Anger elementets längd. Vyer, redigering När en linjefil öppnas kan man välja tre olika vytyper: · Grafisk vy Visar linjen grafiskt, detta är standardvisningen för linjedokument. · Grafisk 3D-vy © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.382 Väghantering Om en tillhörande profil finns kan linjen visas tredimensionellt. · Numerisk vy Visar ett inmatningsfönster med linjens element representerade på enskilda rader. Se även linjer, profil, skevning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.383 Geo Skapa en väglinje 9.2.2 Det finns några olika alternativ välja mellan om man vill skapa en horisontell linjegeometri (väglinje). Numerisk inmatning Ett sätt att skapa en horisontell linje är att stansa in informationen från exempelvis en ritning eller en pappersförlaga. En linje kan innehålla element av tre olika typer; raklinje, båge och klotoid. Var och ett av dessa element är självbärande, d.v.s. de kan själva beskriva en linje och behöver inte några runtomliggande element för att fungera. Eftersom varje element är självbärande finns en överbestämning i linjen. När man stansar en linje kan man då hoppa över en hel del information som programmet med automatik räknar ut. Detta innebär också att linjen kontrolleras och eventuella felaktigheter visas upp. Längdsektion behöver exempelvis endast ges för det första elementet. För att skapa en ny linje väljer man in Arkiv | Nytt och väljer linjedata i trädet. Om filen öppnats grafiskt går man sedan i inmatningsvyn genom att välja Vyer | Inmatningsvy. Gå in under Redigera | Aktiva kolumner och avaktivera de kolumner som inte behövs. Mata sedan in den nödvändiga informationen i väglinjen. Välj Data | Kontrollera linje för att utföra kontrollen av linjens geometri. Grafisk tolkning För att grafiskt skapa en horisontell linje med raklinjer, bågar och klotoider använder man sig av de verktyg som är kopplade till hjälplagret. Vanligtvis använder man punkter i en koordinatfil som bas för att tolka fram linjegeometrin. Öppna först den eller de filer som innehåller basdata för att skapa den nya linjen. Öppna sedan hjälplagret genom att klicka på knappen för att aktivera de olika linjeverktygen. Hur de olika grafiska verktygen fungerar beskrivs under rubriken grafiska verktyg. Grafiska verktyg för linjetolkning (t.ex. bågar) skapar förutom själva elementet även två hjälppunkter, tangentpunkterna. Dessa punkter får namnet TP eller RXX där XX är radien på anslutande element. Endast två av dessa tre objekt skall kopieras till den nya linjen, vilka två beror på åt vilket håll linjen skall gå, se nedan. När önskade tangentpunkter, bågar och klotoider har tolkats fram är det dags att spara dem till linjedokumentet. Välj Arkiv | Nytt | Linjedokument och markera att dokumentet ska visas i aktivt fönster. För att spara ner informationen till linjen är det lättast att använda sig av verktyget 'kopiera element till aktiv fil', . Det går även att kopiera och klistra in data. Peka ut objekten ett i taget. Det är viktigt att man pekar ut objekten i samma ordning som den riktning man ska ha på linjen. Vid kopiering av bågar och klotoider ska man börja med att peka någonstans på själva linjen (dvs inte på någon av ändpunkterna) och alltid på den sida om elementets mittpunkt som ligger närmast startpunkten (vanligtvis TP1). Genom att kryssa i rutan [Visa symboler] under Vyer | Inställningar | Element markeras alla mittpunkter elementen och det blir då lättare att peka på 'rätt' sida i elementlinjen. Peka därefter PÅ slutpunkten (vanligtvis TP2). Omvänt kan man skapa en linje åt andra hållet genom att först peka i slutet av elementet (inte slutpunkten) och sedan på startpunkten. Tänk hela tiden på att kopiera de objekt som innehåller rätt information om radie, parameter och koordinat för startpunkt. Hjälppunkter med namnet TP saknar radie, hjälppunkter med namnet RXX innehåller radien XX (avrundat till heltal). Element som bågar och klotoider lämnar information om närmaste ändpunkt och radie/parameter i riktning mot den andra ändpunkten. Efter att alla elementpunkter har kopierats bör linjen kontrolleras för att komplettera linjeelementens övriga data, välj Data | Kontrollera linje. Skapa från koordinatlinje Om man vill skapa en linjegeometri från en linje i en koordinatfil markerar man först linjen i koordinatfilen, © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.384 Väghantering välj verktyget 'markera objekt' och peka på linjen. Därefter kopierar man linjen genom att välja Redigera | Kopiera . Öppna sedan det linjedokument som linjen ska kopieras till och välj Redigera | Klistra in . Detta förfarande fungerar även om man vill skapa en vertikal linjegeometri (profil). Se även Grafiska verktyg, Hjälplager, Grafisk redigering, Numerisk redigering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.385 Geo Kontrollera linje 9.2.3 Linjedata och profildata innehåller elementpunkter som anger startkoordinater, längdsektion, startriktning, elementlängd samt kurvinformation. Eftersom samtliga värden är fria finns ingen garanti för att varje element ansluter mot nästa på ett korrekt sätt. Man kan kontrollera elementen i en linje och få ett mått på avvikelser i längd och bäring samt brytningen i linjens tangentpunkter. Kontrollen kan utföras både på horisontella och vertikala linjer. Dessutom kan vissa av 'felen' i linjen korrigeras efter kontrollen. Aktivera önskat lin- eller prf-dokument och välj Data | Kontrollera linje. Elementlistan I listan visas information om avvikelser för varje element. · Elementnummer Anger elementens nummer. Symbolen visar elementets status: Elementets avvikelser ligger inom toleranserna. Elementets avvikelser ligger utanför toleranserna. Elementets geomteri är felaktig, se anmärkningen för en beskrivning av felet. · Sektion Startsektion för elementet. · dLängd Avvikelse i längd för elementet. Detta kan korrigeras. · dBäring (horisontell linje) Elementets bäring är inte avpassad så att elementet slutar i startpunkten för nästa element. Detta kan korrigeras. · dLutning (vertikal linje) Elementets lutning är inte avpassad så att elementet slutar i startpunkten för nästa element. Detta kan korrigeras. · Brytning vid TP Detta visar om linjen "knäcker" i skarven mellan två element. Detta fel kan inte korrigeras av programmet. Kontrollera tangentpunkter och radier. · Anmärkning Här visas beskrivningar av fel i linjens geometri som gör att linjen inte kan beräknas/korrigeras. Kontrollera tangentpunkter och radier. Tänk på att för klotoider måste slutradien anges! © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.386 Väghantering Klicka på [Välj alla] för att markera alla element i listan och [Avmarkera] för att avmarkera alla element i listan. Man kan även markera element genom att klicka på dem. Genom att hålla ned Ctrl eller Shift samtidigt som man klickar kan flera element väljas. Visa precision Välj hur många decimaler som ska anges i dialogen. Rutan standard anger att den generella inställningen hämtas. Toleranser Ange toleransen för brytningar i tangentpunkter. Om rutan [Spara som standard] är ikryssad lagras värdet som standard. Korrigera linje Klicka på knappen för att korrigera valda element i listan. Tips! Klicka på [Välj alla] för att korrigera hela linjen. Se även linjedata, profildata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.387 Geo 9.3 Profilfiler, PRF 9.3.1 Allmänt om profiler Profildatafiler, eller prf-filer, innehåller vertikal information om en linje. Linjen delas in i element som beskriver raklinjer eller cirkelbågar. Oftast kopplas profilen till en horisontell linjefil för att beskriva en linje tredimensionellt. Struktur Varje element i profilen innehåller följande data: · Elementnummer Identifierar elementet. · Sektion Längdsektion för elementets startpunkt. · Höjd Höjd i elementets startpunkt. · Lutning Lutningen i elementets startpunkt. · Radie Radie i elementets startpunkt. Positiv radie ger en linje som har sin centrumpunkt över bågen , och negativ radie ger på motsvarande sätt en centrumpunkt nedanför linjen . Tips: positiv radie ger en kurva i form av en "glad mun", medan negativ radie formar en "ledsen mun". · Längd Anger elementets längd. · Sidomått vänster/höger Dessa mått kan användas för att 'flytta ut' profilen från centrumlinjen vid beräkning av t.ex. motorvägar. Vyer, redigering När en profil öppnas kan man välja tre olika vytyper: · Grafisk vy Visar profilen grafiskt, detta är standardvisningen för profildokument. · Grafisk 3D-vy Om en tillhörande horisontell linjefil finns kan denna visas tredimensionellt med höjdinformationen från profilen. · Numerisk vy Visar ett inmatningsfönster med profilens element representerade på enskilda rader. Se även linjer, profil, skevning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.388 Väghantering 9.3.2 Skapa en profillinje Det finns några olika alternativ välja mellan om man vill skapa en vertikala linjegeometri (profillinje). Numerisk inmatning På samma sätt som för horisontella linjer kan informationen stansas in från exempelvis en ritning eller en pappersförlaga. En profil kan innehålla element av två olika typer; raklinjer och bågar. Var och ett av dessa element är självbärande, d.v.s. de kan själva beskriva en linje och behöver inte några runtomliggande element för att fungera. Eftersom varje element är självbärande finns en överbestämning i linjen. När man stansar en profil kan man då hoppa över en hel del information som programmet med automatik räknar ut. Detta innebär också att profilen kontrolleras och eventuella felaktigheter visas upp. De data som behöver matas in för varje element är elementnummer, sektion, höjd och eventuell radie. För att skapa en ny profil väljer man in Arkiv | Nytt och väljer profildata i trädet. Om filen öppnats grafiskt går man sedan i inmatningsvyn genom att välja Vyer | Inmatningsvy. Gå in under Redigera | Aktiva kolumner och avaktivera de kolumner som inte behövs. Mata sedan in den nödvändiga informationen för profilen. Välj Data | Kontrollera linje för att utföra kontrollen av profillinjens geometri. Grafisk tolkning För att grafiskt skapa en horisontell linje med raklinjer och bågar använder man sig av de verktyg som är kopplade till hjälplagret. Vanligtvis använder man en terrängprofil som utgångsdata för att tolka fram profilgeometrin. Genom att öppna hjälplagret i det fönster som innehåller utgångsdata för tolkningen aktiveras de olika linjeverktygen. Hur de olika grafiska verktygen fungerar beskrivs under rubriken grafiska verktyg. Grafiska verktyg för linjetolkning (t.ex. bågar) skapar förutom själva elementet även två hjälppunkter, tangentpunkterna. Dessa punkter får namnet TP eller RXX där XX är radien på anslutande element. Endast två av dessa tre objekt skall kopieras till den nya linjen, vilka två beror på åt vilket håll linjen skall gå, se nedan. Höjdskalan kan ställas genom att välja Vyer | Förvanska höjdskala. Börja med att definiera raklinjerna med hjälp av linjeverktyget, . För att rita en linje med en viss lutning väljer man alternativet 'Lutning' i inmatningsfönstret och matar in värdet i procent. Man kan prova sig fram med olika lutningar innan slutpunkten för linjen pekas ut. Radierna kan tolkas man fram med tangentpunktsverktyget , peka först någonstans på den första linjens början (ej på själva startpunkten) och därefter på den andra linjens början. Välj sedan radie genom att antingen mata in den eller genom att peka ut den. När önskade linjer med tangentpunkter och bågar tolkats fram är det dags att spara dem till profildokumentet. Välj Arkiv | Nytt | Profildokument och markera att dokumentet ska visas i aktivt fönster. För att spara ner informationen till linjen är det lättast att använda sig av verktyget 'kopiera element till aktiv fil', . Det går även att kopiera och klistra in data. Peka ut objekten ett i taget. Det är viktigt att man pekar ut objekten i samma ordning som den riktning man ska ha på linjen. Vid kopiering av bågar ska man börja med att peka någonstans på själva linjen (dvs inte på någon av ändpunkterna) och alltid på den sida om elementets mittpunkt som ligger närmast startpunkten (vanligtvis TP1). Genom att kryssa i rutan [Visa symboler] under Vyer | Inställningar | Element markeras alla mittpunkter elementen och det blir då lättare att peka på 'rätt' sida i elementlinjen. Peka därefter PÅ slutpunkten (vanligtvis TP2). Omvänt kan man skapa en linje åt andra hållet genom att först peka i slutet av elementet (inte slutpunkten) och sedan på startpunkten. Tänk hela tiden på att kopiera de objekt som innehåller rätt information om radie och koordinat för startpunkt. Hjälppunkter med namnet TP saknar radie, hjälppunkter med namnet RXX innehåller radien XX (avrundat till heltal). Element som bågar lämnar information om närmaste ändpunkt och radie i riktning mot den andra ändpunkten. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.389 Geo Efter att alla elementpunkter har kopierats bör linjen kontrolleras för att komplettera linjeelementens övriga data, välj Data | Kontrollera linje. Skapa från koordinatlinje Om man vill skapa en profil från en linje i en koordinatfil markerar man först linjen i koordinatfilen, välj verktyget 'markera objekt' och peka på linjen. Därefter kopierar man linjen genom att välja Redigera | Kopiera . Öppna sedan det profildokument som linjen ska kopieras till och välj Redigera | Klistra in . Detta förfarande fungerar även om man vill skapa en horisontell linjegeometri. Skapa från tvärsektioner Det går att skapa profillinjer från tvärsektionsdata. Man väljer då vid vilket eller vilka sidomått som profilerna ska beräknas. Geo beräknar då höjden för sidomåttet i önskat lager i sektionsfilen. Öppna först tvärsektionsfilen och välj sedan Data | Beräkna profil vid sidomått. Se även Grafiska verktyg, Hjälplager, Grafisk redigering, Numerisk redigering. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.390 Väghantering 9.3.3 Sidomått i profildokument I dokumentet för profil kan höger och vänster sidomått anges. Dessa mått flyttar ut profilen och skevningens rotationspunkt från centrumlinjen. Vid sidomått 0 startar skevningen vid centrumlinjen. Vänster sidomått anger att skevningen för vänster körbana börjar på angivet avstånd från centrumlinjen. På motsvarande sätt anger sidomått höger, avståndet från centrumlinjen där skevningen för höger körbana börjar. Skevningen beräknas från de sidomått som anges i profildokumentet. Ett negativt sidomått förflyttar skevningens rotationspunkt till vänster om centrumlinjen medan ett positivt sidomått förflyttar den till höger om centrumlinjen. Vanligtvis anges därför vänster sidomått med noll eller med ett negativt värde. Skevningen förlängs från sidomåttsangivelsen ut mot de yttre körbanekanterna samt inåt mot centrumlinjen. Profilhöjden redovisas på de angivna avstånden från centrumlinjen. Normalt anges profilhöjden även exakt på centrumlinjen. I figurerna nedan redovisar svarta fyllda cirklar höjder som ingår i den beräknade tvärsektionen. Icke fyllda cirklar med höjder, redovisas som hjälppunkter. Hjälppunkter ritas ut där skevning för vänster och höger körbana möts, om dessa punkter har olika höjd. Om sidomått vänster eller höger är skilt från noll redovisas vanligtvis även hjälppunkter på vardera sidan om centrumlinjen. Nedan redovisas följande fall: · Skevning för både vänster och höger körbana börjar vid sidomått 0, dvs. i centrumlinjen. Se figur 1. · Skevning för vänster körbana börjar till vänster om centrumlinjen, skevning för höger körbana börjar till höger om centrumlinjen. Se figur 2. · Skevning för vänster körbana börjar i centrumlinjen och skevning för höger körbana börjar till höger om centrumlinjen. Se figur 3. · Skevning för vänster körbana börjar till vänster om centrumlinjen och skevningen för höger körbana i centrumlinjen. Se figur 4. · Både skevning för vänster och höger körbana börjar antingen till vänster eller höger om centrumlinjen, men på olika mått. Se figur 5. · Både skevning för vänster och höger körbana börjar i precis samma punkt antingen till vänster eller höger om centrumlinjen. Se figur 6. I samtliga figurer nedan används skevning –2,5 % för både vänster och höger körbana. Figur 1: Sidomått vänster 0, höger 0: ”Normalfallet”, skevningen utgår från centrumlinjen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.391 Geo Figur 2: Sidomått vänster –2, höger 1: Skevning för vänster körbana börjar 2 m till vänster om centrumlinjen, skevning för höger körbana börjar 1 m till höger om centrumlinjen. Figuren ovan visar en tvärsektionsvy samt tillhörande profil. Skevningen förlängs inåt mot centrumlinjen, från både vänster och höger körbana. På vardera sidan om centrumlinjen visas grafiska hjälppunkter, vilka motsvarar mötespunkterna för skevningen för de båda körbanorna. Redovisade profilhöjder: - vänster sidomått = -2 m centrumlinjen höger sidomått = 1 m ger ger ger profilhöjd = 47,487 m profilhöjd = 47,487 m profilhöjd = 47,487 m Precis på centrumlinjen, det vill säga på sidomått 0, anges profilhöjden oberoende av skevning. Vid mätning utmed en väg anges profilhöjden i förhållande till skevningen. Profilhöjden på exakt 47,487 m precis på centrumlinjen i exemplet ovan, kommer i praktiken vara svår att erhålla. Minsta rörelse från centrumlinjen innebär att höjden redovisas i förhållande till skevningen. Figur 3: Sidomått vänster 0, höger 1: Skevning för vänster körbana börjar i centrumlinjen, för höger körbana börjar skevningen 1 m till höger om centrumlinjen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.392 Väghantering Figur 4: Sidomått vänster –2, höger 0: Figur 5: Sidomått vänster –2, höger –1: Skevning för vänster körbana börjar 2 m till vänster om centrumlinjen. Skevning för höger körbana börjar vid centrumlinjen. Skevning för vänster och höger körbana börjar till vänster om centrumlinjen, men på olika mått. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.393 Geo Figur 6: Sidomått vänster 2, höger 2: Skevning för vänster och höger körbana börjar i samma punkt till höger om centrumlinjen. Om skevningen för både vänster och höger körbana utgår från samma punkt (i detta fall 2 m till höger om centrumlinjen) redovisas endast den av skevning beroende profilhöjden på centrumlinjen. Se även linjer, profil, skevning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.394 Väghantering 9.4 Skevningsfiler, SKV 9.4.1 Skevningsfiler, SKV Skevningsfiler används för att beskriva skevningen eller tvärfallet från profillinjen. För varje förändring av tvärfallet längs en linje läggs en post in i skevningsdokumentet. Struktur Varje element i profilen innehåller följande data: · Elementnummer Identifierar elementet. · Sektion Startsektion för en tvärfallsbeskrivning. · Lutning vänster/höger Anger lutningen i procent på vardera sidan om centrumlinjen. Vyer, redigering Skevningsdokument redigeras alltid numeriskt. Se även linjer, profil, skevning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.395 Geo 9.5 Linjemodell, LMD 9.5.1 Linjemodell, LMD Linjemodell, LMD Linjemodellen är i första hand avsedd för att användas i fält med GeoPad eller GeoROG. Linjemodellen är en modelltyp som baseras på längsgående linjer och används oftast för vägar och andra längsgående projekt. Linjemodellen kan även innehålla en enkel uppbyggnad av överbyggnadsskikt. Normalt är att vägens teoretiska överyta importeras från Land-XML eller skapas via MBS i Geo. Linjemodellen är ett filformat (*.lmd) som byggs upp av linjedata (*.lin), profildata (*.prf) samt en Geo fil (*. geo) där alla kantlinjer finns representerade som brytlinjer. Vid import av linjemodell från Land-XML skapas en linjemodell automatiskt med linjedata (*.lin), profildata (*.prf). Vid skapande av linjemodell på annat sätt måste linjedata (*.lin), profildata (*.prf) samt en Geo fil (*.geo) anges. Möjlighet finns att importera överbyggnadsinformation från OVB fil. En OVB fil kan skapas i Novapoint eller Anpakke. Data | Importera överbyggnadsdata. Det finns även möjlighet att exportera till tvärsektioner (.sec), Data | Skapa tvärsektioner... © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.396 Väghantering Ändra eventuellt sektioner samt intervall i dialogen. En linjemodell innehåller flera ingående komponenter och samband. För att få överblick över dessa finns en trädstruktur som hjälp vid inmatning och redigering. LMD-fönstret Vyer Bildskärmen delas in i ett antal vyer då en linjemodell redigeras: · LMD-trädvyn Här visas alla komponenter och samband som ingår i linjemodellen · Grafiska vyn Den grafiska vyn är indelad i flikar som visar tvärsektionsdata, plangrafik, 3D grafik, linjedata (*.lin) och profildata (*.prf). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.397 Geo · Datavyn Under trädvyn och den grafiska vyn finns datavyn som visar en numerisk representation av valt objekt i trädvyn. LMD-trädet Här visas alla komponenter och samband som ingår i linjemodellen. Via trädet administreras hela linjemodellen. Genom att klicka i trädet aktiverar man inmatning och redigering av detaljer i beskrivningen. Navigering i trädet · Vänsterklick på + tecken expanderar en nod i trädet. · Vänsterklick på - tecken reducerar en nod i trädet. · Vänsterklick på en komponent, en lagertjocklek, terrassinställningar etc. öppnar aktiverar datavyn för motsvarande komponent för inmatning och redigering. Se även trädvyer. LMD-objekt Linjekoder Linjekoder skapas automatiskt vid Land-XML-import för att visa vilka linjekoder som finns representerade i Land-XML-filen. Denna lista är inte kopplad till några funktioner. Kodgrupper Vid import av Land-XML så är det vanligt att t.ex. innerslänten har olika linjekoder. Kodgrupper används för att kunna styra de olika linjekoder (element) som överbyggnadslagren skall anslutas till. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.398 Väghantering Yttersläntslutingar Funktionen yttersläntslutningar är för närvarande inte implementerad. Överbyggnadsskikt Här finns möjlighet att lägga till och ta bort överbyggnadslager. Vid yttre riktning definieras om överbyggnadslagret ska förlängas mot t.ex. innerslänt eller stoppas vid den yttre kod som anges under skiktkodning. Vid stopp finns även möjlighet att ange en lutning. Riktning används för att beskriva om överbyggnaden ska © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.399 Geo vara parallell med överytan eller om den ska anslutas direkt mellan den yttre kod och inre kod som anges under skiktkodning. Vid mittremsa definieras om överbyggnadslagret ska stoppas mot inre kod, anslutas mot inre kod på andra sidan mittremsan, vara parallell med överbyggnaden eller förlängas till centrumlinjen. Överbyggnadstrukturer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.400 Väghantering Här måste den linje kod som är i centrum anges. Vid import av Land-XML så är normalt centrumkoden samma som Land-XML-modellens namn. Linjemodellen är förberedd för att kunna hantera flera överbyggnader, t.ex. en för väg och en för cykelbana men denna funktion är inte klar för användning. Skiktkodning I linjemodellen finns möjlighet att styra överbyggnadshanteringen via linjekoder. Släntkod är den kod eller kodgrupp där man vill att överbyggnaden ska ansluta. Yttre kod är den kod eller kodgrupp där man vill att överbyggnaden ska stoppas. Inre kod är den kod eller kodgrupp där man vill att överbyggnaden i mittremsan ska stoppas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.401 Geo Det är här det finns möjlighet att infoga fler sektioner (längdmätning) för att kunna hantera t.ex. olika lagertjocklekar eller start och slut på släntkilar. Skiktdjup Här anges de olika lagertjocklekarna för överbyggnaden. Lagertjocklekarna interpoleras mellan olika sektioner så att det kan ske en utspetsning mellan olika lagertjocklekar. Terrass © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.402 Väghantering Här finns möjlighet att ange en annan terrasslutning än överbyggnadens lutning samt möjlighet att ange parametrar för terrassbegränsning. Terrasslutningarna interpoleras mellan olika sektioner. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.403 Geo Släntkilar Ange kod för start och lutning av inre eller yttre släntkil. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.404 Väghantering Djupskärning Ange startkod, djup under startkod, stoppkod och lutning för djupskärning (djupsprängning). Lutningarna interpoleras mellan olika sektioner. Beräkningsintervall Ange startsektion och slutsektion för linjemodellen. Ange även det intervall som ska visas i tvärsektionsvyn. Beräkningsintervall har ingen funktion i GeoPad. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.405 Geo 9.6 Modifiering av sektionsfil 9.6.1 Modifiera punkter i sektionsfil Använd denna funktion för att ändra eller radera punkter med vissa speciella egenskaper. Denna funktion arbetar mot hela det aktiva dokumentet, eller delar av det. Välj Data | Modifiera sektioner för att öppna dialogen. Val Här väljer du vilka punkter som skall ändras eller raderas. Urvalet kan göras på tre olika sätt. Alla: Alla punkter i dokumentet kommer att raderas/modifieras. Filter: Sätt upp filter för vilka punkter som kommer att raderas/modifieras. Om du sätter upp fler filter måste villkoren i alla filter uppfyllas för att punkten skall behandlas. · [Lägg till filter] Klicka här för att skapa ett nytt filter. En dialog för filterdefinition öppnas. · [Editera filter] Klicka här för att redigera det filter som är markerat i filterlistan. Detta öppnar dialogen för filterdefinition. · [Ta bort filter] Klicka här för att radera det filter som är markerat i filterlistan. · Filterlistan: Här visas de filter du har skapat. En punkt måste uppfylla alla dessa villkor för att behandlas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.406 Väghantering Räckvidd: Ange den första och sista sektionen i dokumentet som skall raderas/modifieras. Alla punkter i intervallet behandlas. Lager: Ange den eller de lager där punkterna ska raderas/modifieras. Ändra Här anger du vilken modifiering som skall göras av de punkter som uppfyller kriterierna i Val. Operation: Ange vilken operation som skall utföras på punkterna. För uppräkningsbara fält fungerar endast Sätt (=). · Sätt Sätt valt fält till ett nytt värde. Om värdet anges som * i numeriska fält kommer punktnumrets värde att sättas. · Addera Numeriskt värde att lägga till befintligt värde. · Multiplicera Numeriskt värde att multiplicera befintligt värde med. -1 för att ändra tecken. · Dividera Numeriskt värde att dividera befintligt värde med. · Prefix Ange en text som läggs till före befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. · Suffix Ange en text som läggs till efter befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. · Radera text Ange en text som skall tas bort från befintlig data. Fungerar ej på numeriska fält. Fält: Ange vilket fält i punkterna som skall modifieras. Värde: Ange nytt värde eller värde för vald operation. Knappar [Ändra]: Utför den valda ändringen på punkterna i urvalet. [Radera]: Radera punkterna i urvalet. [Ångra] och [Gör om]: Dessa har samma funktion som de vanliga knapparna i verktygsfältet, men eftersom de inte går att komma åt med dialogen öppen får man använda dessa i stället. [OK]: Stänger dialogen. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Sök och ändra, Modifiera lager i sektionsfil, Modifiera sektioner i sektionsfil © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.407 Geo Modifiera lager i sektionsfil 9.6.2 Använd denna funktion för att ändra eller radera lager i den aktiva sektionsfilen. Denna funktion arbetar mot hela det aktiva dokumentet, eller en vald räckvidd. Välj Data | Modifiera sektioner för att öppna dialogen. Aktuella lager Här väljer du vilka lager som skall ändras eller raderas. Är namnet på lagret i grå färg så finns inte det lagret i dokumentet. Har du valt räckvidd så söks lagret enbart i det valda intervallet. Räckvidd Här väljer du mellan vilka sektioner du vill göra ändringen. Ej vald innebär att man arbetar mot hela dokumentet. Knappar [Infoga lager]: Infogar det valda lagret. [Radera lager]: Raderar det valda lagret. [Sätt lagerbeskrivning]: Visar en dialog där du kan skriva in en ny beskrivning för det valda lagret. [Ångra] och [Gör om]: Ångra eller gör om senaste förändring. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.408 Väghantering [OK]: Stänger dialogen. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Sök och ändra, Modifiera punkter i sektionsfil, Modifiera sektioner i sektionsfil © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.409 Geo Modifiera sektioner i sektionsfil 9.6.3 Använd denna funktion för att ändra sektioner. Denna funktion arbetar mot hela det aktiva dokumentet. Värde Här anger du vilket värde som ska adderas till varje sektion. Räckvidd Här väljer du mellan vilka sektioner du vill göra ändringen. Ej vald innebär att man arbetar mot hela dokumentet. Knappar [Addera till sektion]: Adderar värdet till valda sektioner. [Ångra] och [Gör om]: Dessa har samma funktion som de vanliga knapparna i verktygsfältet, men eftersom dessa inte går att komma åt med dialogen öppen får man använda dessa i stället. [OK]: Stänger dialogen. Se även: Koordinathantering, Koordinatfiler, Sök och ändra, Modifiera punkter i sektionsfil, Modifiera lager i sektionsfil © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.410 Väghantering 9.7 Sektioner utmed linje Den här funktionen används för att beräkna sektionspunkter i ett givet intervall längs en linje. Man kan antingen beräkna punkter med fasta sidomått eller skärningspunkter med sidolinjer. Resultatet kan antingen lagras som koordinater eller som tvärsektioner, dessutom kan en rapport skapas. Öppna linjefilen och välja Data | Sektioner utmed linje för att använda funktionen. Höjder beräknas från profildata och skevningsdata om det finns en prf-fil och skv-fil med samma namn som lin-filen i projektet. Välj först om punkterna ska beräknas med fasta sidomått eller om skärningar med sidolinjer ska beräknas (möjliggör varierande sidomått). Fasta sidomått Centrumpunkter Beräknar punkter i centrumlinjen (dvs sidomått = 0). Punkterna kommer att numreras med längdsektionen (gäller om man sparar som koordinater). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.411 Geo Centrumpunker. Sidomått Beräknar punkter med de angivna sidomåtten för vänster och höger sida. Ange negativa värden för vänster sida och positiva för höger sida om centrumlinjen (genom att ange sidomåtten med samma tecken kan man kan beräkna punkter på samma sida om centrumlinjen). Punkterna kommer att numreras med längdsektionen och som prefix sätts en minustecken för vänster sida och ett plustecken för höger sida (gäller om man sparar som koordinater). Punkter med fasta sidomått. Rapport Rapporten redovisar sektion, sidomått, koordinater, bäring och skevning. Rapport från beräkning med fasta sidomått. Skärning med sidolinjer För att välja sidolinjer klickar man på knappen . I den rad som tänds upp kan man antingen skriva in © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.412 Väghantering filnamnet direkt eller klicka på välj-knappen till höger, . Man kan välja flera filer direkt genom att markera dem i fildialogen (klicka på välj-knappen). Sök skärningar med varje sidolinje separat Funktionen beräknar skärningspunkter med alla sidolinjer som väljs. Skärningarna beräknas i det intervall som anges. Punkterna kommer att numreras med längdsektionen och som prefix sätts en minustecken för vänster sida och ett plustecken för höger sida (gäller om man sparar som koordinater). Skärning med sidolinjer. Sök skärning närmast centrumlinjen Funktionen beräknar skärningspunkter med alla sidolinjer som väljs men redovisar endast den punkt som ligger närmast centrumlinjen. Skärningarna beräknas i det intervall som anges. Punkterna kommer att numreras med längdsektionen och som prefix sätts en minustecken för vänster sida och ett plustecken för höger sida (gäller om man sparar som koordinater). En rapporten skapas för varje sidolinje. I rapporten redovisas (för varje skärningspunkt) elementnummer, längdsektion och bäring för både huvudlinjen (HL) och sidolinjen (SL). Dessutom visas sidomått och koordinater för punkterna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.413 Geo Alternativmått och sidobegränsning Sidobegränsning anger det mått som programmet söker en skärning med sidolinjer inom. Hittar programmet inte någon skärning inom detta mått används istället alternativmåttet. Använd negativa värden för vänster sida om centrumlinjen i linjens riktning. Rapport från beräkning med skärnings med sidolinjer. Beräkningsintervall Startsektion och slusektion Ange inom vilka längdsektioner som beräkning ska ske. Intervall Ange sektionsintervall för beräkning punkterna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.414 Väghantering Redovisning Resultatfil Man kan välja att lagra de beräknade punkterna antingen som koordinater eller som tvärsektioner. För koordinater används .geo-formatet och för tvärsektioner .sec-formatet. Se även koordinater och tvärsektioner. När man lagrar som koordinater kan man välja att antingen lagra tangentbäring eller tvärfall. Denna information hamnar i fälten specialkod och remark. · Tangentbäring Centrumlinjens bäring läggs i remark-fältet och specialkoden sätts till B. Denna information kan användas för att vrida symboler och texter i enlighet med en linje. Se t.ex. infoga text/symbol i ritning. · Tvärfall Tvärfallet hämtas från skevningsfilen (skv) som ska ha samma namn som linjen, specialkoden sätts till CF. Om vänster och höger sida har olika skevning skrivs inget värde. Vid export till Bever-formatet används tvärfallsinformationen, se även Bever. Rapporter Kryssa i rutan [Skapa rapport] för att generera en rapport över beräknade punkter. Innehållet i rapporten beror på valet av punkter att beräkna. Se även allmänt om linje, profil, skevning, linjedata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.415 Geo 9.8 Sektion och sidomått till koordinater Den här funktionen används för att beräkna koordinater från punkter som beskrivs med sektion och sidomått från en linje. Indata till funktionen kan antingen vara en koordinatfil, en tvärsektionsfil eller manuell inmatning. Resultatet redovisas i en rapport och en koordinatfil. Öppna linjedokumentet från vilket beräkning ska ske och välj Data | Sektion och sidomått till koordinater. Indata Välj typ av indata till beräkningen: Hel fil Alla punkter i den angivna filen kommer att beräknas. Både koordinatfiler (geo eller pxy) och tvärsektionsfiler (sec, lsd, tsd, ksd, tts) kan användas som indata. Klicka på välj-knappen, fil bland de tillgängliga. , för att välja Punkter från fil Detta alternativ innebär att man väljer att beräkna ett urval av punkter från en fil. Både koordinatfiler (geo eller pxy) och tvärsektionsfiler (sec, lsd, tsd, ksd, tts) kan användas som indata. Klicka på välj-knappen, , för att välja fil bland de tillgängliga. Val av punkter att beräkna sker genom att man klickar på knappen [Nästa] för att växla sida i dialogen. Där visas ett inmatningsformulär för punkter. Skriv in önskade punktnummer eller välj ur listan genom att klicka på pilen till höger i punktnummerfältet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.416 Väghantering Koordinatfälten fylls automatiskt i när en punkt har valts. Ange koordinater Alternativet innebär att man matar in data för punkterna. Klicka på knappen [Nästa] för att växla sida i dialogen, där visas inmatningsformuläret för koordinaterna. Om en sidolinje har valts kan sidomått antingen ges relativt centrumlinjen eller mot sidolinjen. Sidolinje Man kan välja att relatera sidomåtten till en sidolinje istället för till centrumlinjen. Skriv in namnet på sidolinjen eller klicka på välj-knappen, . Höjder Höjder beräknas från profildata och skevningsdata om det finns en prf-fil och skv-fil med samma namn som lin-filen i projektet. Det finns ett antal olika val för hur höjder ska beräknas för punkterna. · Ingen höjd Inga höjder beräknas. · Höjd från indata Höjder hämtas från indatafilen. · Teoretisk höjd Höjder sätts till beräknade teoretiska höjder för angiven sektion/sidomått med hänsyn tagen till skevning/bombering. · Differens mellan indata och teoretisk höjd Höjdkoordinater sätts till skillnaden mellan höjdkoordinaten i indatafilen och den teoretiska höjden. · Summa av indata och teoretisk höjd Höjdkoordinater sätts till summan av höjdkoordinaten i indatafilen och den teoretiska höjden. Kodning Välj hur punktkoden ska sättas för de beräknade punkterna. · Ingen kod Kodfältet lämnas blankt. · Från indata Koden kopieras från punkterna i indatafilen. · Tangentbäring i CL Centrumlinjens bäring sätts i fältet för punktkod. Redovisning Förutom en koordinatfil med beräknade punkter kan det även skapas en rapport. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.417 Geo Se även allmänt om linje, profil, skevning, linjedata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.418 Väghantering 9.9 Koordinater till sektion och sidomått Den här funktionen används för att beräkna sektions och sidomått relativt en linje från koordinater. Indata till funktionen ges antingen som en koordinatfil eller genom manuell inmatning. Resultatet redovisas i en rapport och en koordinat- eller tvärsektionsfil. Öppna linjedokumentet från vilket beräkning ska ske och välj Data | Koordinater till Sektion och sidomått . Indata Välj typ av indata till beräkningen: Hel fil Alla punkter i den angivna koordinatfilen (geo eller pxy) filen kommer att beräknas. Klicka på väljknappen, , för att välja fil bland de tillgängliga. Punkter från fil Detta alternativ innebär att man väljer att beräkna ett urval av punkter från en koordinatfil (geo eller pxy) Klicka på välj-knappen, , för att välja fil bland de tillgängliga. Val av punkter att beräkna sker genom att man klickar på knappen [Nästa] för att växla sida i dialogen. Där visas ett inmatningsformulär för punkter. Skriv in önskade punktnummer eller välj ur listan genom att klicka på pilen till höger i punktnummerfältet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.419 Geo Sektionskoordinaterna fylls automatiskt i när en punkt har valts. Ange koordinater Alternativet innebär att man matar in data för punkterna. Klicka på knappen [Nästa] för att växla sida i dialogen, där visas inmatningsformuläret för koordinaterna. Sidolinje Om en sidolinje har valts redovisas sidomått både från centrumlinjen och sidolinjen i rapporten. Begränsning Här kan göras ett urval av punkter som ska beräknas med hjälp av begränsande mått relativt centrumlinjen. Enbart de punkter som faller inom begränsningen beräknas. Observera att mått på vänstra sidan ska vara negativa. Höjder Höjder beräknas från profildata och skevningsdata om det finns en prf-fil och skv-fil med samma namn som lin-filen i projektet. Det finns ett antal olika val för hur höjder ska beräknas för punkterna. · Ingen höjd Inga höjder beräknas. · Höjd från indata Höjder hämtas från indatafilen. · Teoretisk höjd Höjder sätts till beräknade teoretiska höjder för angiven sektion/sidomått med hänsyn tagen till skevning/bombering. · Differens mellan indata och teoretisk höjd Höjdkoordinater sätts till skillnaden mellan höjdkoordinaten i indatafilen och den teoretiska höjden. Tips! 'Differens mellan indata och teoretisk höjd' är mycket användbart när man vill kontrollera en inmätt yta mot ett teoretiskt läge. Genom att ange en alternativhöjd för profilen kan man jämföra punkternas höjder mot en nivå relativt den teoretiska profilen. Ange relativt mått för profilhöjden (noll ger profilens höjd). Dessutom kan man sätta toleranser för punkternas avvikelser i höjd. Toleranserna anges med absolutbelopp. I rapporten redovisas medelhöjden (för differenserna), standardavvikelse samt andelen punkter som ligger utanför toleransen, dessa punkter redovisas med ett utropstecken i rapporten. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.420 Väghantering Kodning Välj hur punktkoden ska sättas för de beräknade punkterna. · Ingen kod Kodfältet lämnas blankt. · Från indata Koden kopieras från punkterna i indatafilen. · Tangentbäring i CL Centrumlinjens bäring sätts i fältet för punktkod. Utdata Välj om de beräknade punkterna ska lagras som koordinater (geo-format) eller som tvärsektionsdata (sec-format). Redovisning Förutom en koordinatfil med beräknade punkter skapas även en rapport. Se även allmänt om linje, profil, skevning, linjedata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.421 Geo 9.10 Inpassning av punkter till sektion Den här funktionen används för att passa in sektionspunkter som mätts längs en linje till jämna längdsektioner. Genom att ange en korridor styr man hur mycket en punkts läge får avvika från den tänkta längdsektionen för att den ska anses tillhöra den. De beräknade punkterna kan sparas antingen som tvärsektioner eller som koordinater. I tidigare Geoversioner kallades funktionen 'Takymetrering'. En förutsättning för att funktionen ska fungera är att punkterna ligger ungefärligt i jämna intervall, i annat fall kan man behöva köra funktionen flera gånger för olika delar av inmätningen. Inmätta punkter längs en linje. Korrigerat läge till jämna längdsektioner för punkterna. Förutom korridor kan även sidobegränsningar för punkter att beräkna anges. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.422 Väghantering Källfil Ange den koordinatfil som innehåller de punkter som ska passas in till jämna sektioner. Startsektion Ange startsektion för inpassningen. Slutsektion Ange slutsektion för inpassningen. Intervall Ange med vilket intervall punkterna ska inpassas. Max vänster/höger Ange sidobegränsingar för de punkter som ska beräknas. Ange negativt mått för vänster sida om linjen. Lämna fälten blanka för att ta med alla punkter. Korridor Ange hur mycket punkternas läge i längsled får avvika från den önskade längdsektionen. Halva måttet används åt vardera hållet, dvs en korridor på 1m innebär att punkterna kan ligga 0.5m fel åt vardera hållet för att ändå passas in till önskad sektion. Sortera punkter enligt sidomått Om detta alternativ är valt kommer punkterna att sorteras från vänster till höger enligt sidomåttet. Annars redovisas punkterna i den ordning de mätts in. Utdata Man kan välja att lagra de beräknade punkterna antingen som koordinater eller som tvärsektioner. För koordinater används .geo-formatet och för tvärsektioner .sec-formatet. Se även koordinater och tvärsektioner. När man lagrar som sektioner kan man även styra i vilket lager punkterna ska hamna. Se även inpassning av punkter till profil, allmänt om linje, profil, skevning, linjedata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.423 Geo 9.11 Inpassning av punkter till profil Den här funktionen används för att passa in punkter som mätts längs en linje till parallella profiler (terrängprofiler). Funktionen fungerar på liknande sätt som inpassning av punkter till sektion. Genom att ange en korridor för sidomåtten styr man hur mycket en punkts läge i sidled får avvika från den tänkta profilen för att den ska anses tillhöra den. Om man vill 'flytta in' alla punkter till centrumlinjen anger man en korridor stor nog för att täcka alla punkter. Källfil Ange den koordinatfil som innehåller de punkter som ska passas in till sidoprofiler. Startsektion Ange startsektion för inpassningen. Slutsektion Ange slutsektion för inpassningen. Från sidomått Ange sidomått för den första profilen som ska skapas. Till sidomått Ange sidomått för den sista profilen som ska skapas. Intervall, sidomått Ange med vilket intervall sidoprofiler ska skapas. Begränsning vänster/höger Ange sidobegränsingar för de punkter som ska beräknas. Ange negativt mått för vänster sida om linjen. Lämna fälten blanka för att ta med alla punkter. Korridor, sidomått Ange hur mycket punkternas läge i sidled får avvika från den önskade sidoprofilen. Halva måttet används åt vardera hållet, dvs. en korridor på 1m innebär att punkterna kan ligga 0.5m fel åt vardera hållet för att ändå passas in till önskad profil. Se även inpassning av punkter till sektion, allmänt om linje, profil, skevning, linjedata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.424 Väghantering 9.12 Skapa skevningsfil från koordinater Denna funktion skapar ett skevningsdiagram genom beräkningar från en angiven koordinatfil. Observera att koordinatfilen måste ha höjdkoordinater samt att profildata måste finnas till linjen. Välj Data | Skapa skevningsfil från koordinatfil från ett aktivt linjedokument. En Öppna-dialog visas där du väljer från vilken koordinatfil skevning skall beräknas. Innan skevning beräknas sorteras punkterna på varje sida linjen i sektionsordning. Det spelar alltså ingen roll om det är löspunkter eller om dom är knutna till linjer på ett annat sätt. För att förbättra noggrannheten i skevningsfilen interpoleras fler punkter fram på sidorna innan tvärfall beräknas. Punkter interpoleras fram i de sektioner där linjen och/eller profilen bryter (punkterna 1 till 4 på linjen i figuren, profilen visas ej här) och för varje punkt i koordinatfilen interpoleras en "tvillingpunkt" fram på motstående sida av linjen. Interpolerade punkter är i figuren markerade med ett rött S. Punkterna interpoleras fram mellan närmast omgivande punkter i sektion på samma sida linjen oavsett punkt/linjestrukturen i koordinatfilen. Trots detta kan resultatet bli missvisande om radier förekommer i linjen, profilen eller sidolinjerna, du bör då själv förtäta punkterna i dessa områden innan beräkning. Skevningen beräknas sedan som lutningen från profillinjen ut till punkterna på respektive sida. Se även allmänt om linje, profil, skevning, skevningsfiler. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.425 Geo 9.13 GeoROG Linjemätning Allmänt I maskinstyrningssystemet GeoROG finns en särskild funktion för att mäta in järnväg eller väg med automatik. Tanken med detta är att man skall kunna rulla en vagn eller köra en bil utmed det objekt man vill mäta in och med automatik registrera mätningar i ett jämnt intervall. Funktionen kan även användas för att styra en spårbunden maskin, exempelvis ett spårutläggningståg eller en spårriktningsmaskin. Till maskinstyrningssystemet finns kopplat en tvärfallsgivare som kontinuerligt registrerar den lutning som vagnen/bilen har i den aktuella punkten. Denna information lagras tillsammans med övriga inmätningsdata, d v s längd, horisontalvinkel, vertikalvinkel och eventuell kod. Dessutom erfordras en teoretisk väglinje som beskriver objektet. Denna används både för den automatiska registreringen (längdmätningen i linjen styr intervallet för registreringen) och för att med hjälp av lutningen från tvärfallsgivaren korrigera den inmätta punkten för prismastångens lutning. Vid inmätning av järnväg måste det även finnas en aktuell profillinje eftersom även denna påverkar planlägesberäkningen. Detta är inte nödvändigt vid väginmätning. Då maskinstyrningssystemet körs visas kontinuerligt den inmätta punktens sektion, sidomått och höjdavvikelse mot den teoretiska linjen upp. Korrektion för prismastångens lutning görs då i realtid. Denna beräkning måste även kunna göras i efterhand och detta görs då med funktionen GeoROG Linjeinmätning. Järnväg Utgångsdata Börja med att koordinatberäkna den inmätta filen (se koordinatberäkning). Se till att den aktuella lutningen finns registrerad i anmärkningskolumnen och att TF (tvärfall) finns registrerat i Sp.kod-kolumnen. Spara resultatet i en valfri fil. Resultatet som fås efter koordinatberäkningen är inte det slutgiltiga resultatet eftersom man ännu inte tagit hänsyn till prismastångens lutning. Öppna upp och kontrollera både den aktuella planlinjen och profilen för den sträcka där mätningen är gjord. Se till att de båda täcker den sträcka som är inmätt. För att beräkningen skall fungera måste båda dessa filer ha samma namn. Spara filerna efter eventuella förändringar. Beräkning Se till att den aktuella planlinjen finns öppnad i ett grafikfönster och är aktiv. Gå till Data|GeoROG Linjeinmätning|Järnväg. · Mätta punkter längs linjen Här anges namnet på den fil som innehåller de inmätta punkterna utmed linjen. De är sedan © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.426 Väghantering tidigare koordinatberäknade och filen är således en koordinatfil (.geo eller .pxy). · Signalhöjd Eersom de inmätta punkterna skall korrigeras beroende på om prismastången eventuellt har lutat vi inmätningen måste man här ange den höjd i meter som stången hade vid inmätningstillfället. Endast en signalhöjd kan anges per fil. Vid beräkningen tas hänsyn till vilket lutningsvärde som står i anmärkningskolumnen i koordinatfilen. · Spårvidd Vid spårinmätning varierar planläget för var profilen skall räknas ifrån. Vid radier anges profilhöjden alltid vid innerräl och på raksträckor anges den vid vänster räl i spårets längdriktning. Den vagn som används vid spårinmätning med GeoROG har en centriskt monterad prismastång. Vagnen är konstruerad för normal spårvidd varför man vet att spårvidden är 1,5 meter. För att minska risken för fel kan detta värde inte ändras. · Skapa koordinatdokument Väljer man att ha denna ruta ikryssad vid beräkningen skapas ett koordinatdokument där de beräknade punkterna ligger exakt i spårets centrum och med en absolut beräknad höjd. (Jämför med den koordinatfil som skapas vid den normala koordinatberäkningen). Dokumentet blir av typen geo. · Skapa tvärsektionsdokument Väljer man att ha denna ruta ikryssad vid beräkningen skapas ett tvärsektionsdokument som innehåller punkter med relativa koordinater till spårlinjen. Resultatet blir således en fil innehållande längdsektion, sidomått och relativ höjd (från teoretisk profil) för samtliga inmätta punkter. Xkoordinaten och Y-koordinaten lagras också. Dokumentet blir av typen sec. · Skapa rapport Väljer man att ha denna ruta ikryssad vid beräkningen skapas en textrapport som innehåller både relativa koordinater (längsektion, sidomått, avvikelse från teoretisk profil) och absoluta koordinater (X, Y, Z). Denna rappprt kan exempelvis användas som underlag för spårriktning eller som redovisning av slutinmätning av ett spår. Dokumentet blir av typen rep. Väg Utgångsdata Börja med att koordinatberäkna den inmätta filen (se koordinatberäkning). Se till att den aktuella lutningen finns registrerad i anmärkningskolumnen och att TF (tvärfall) finns registrerat i Sp.kod-kolumnen. Spara resultatet i en valfri fil. Resultatet som fås efter koordinatberäkningen är inte det slutgiltiga resultatet eftersom man ännu inte tagit hänsyn till prismastångens lutning. Öppna upp och kontrollera både den aktuella planlinjen och eventuella profilen för den sträcka där mätningen är gjord. Se till att de båda täcker den sträcka som är inmätt. Skall profillinje användas måste denna ha samma namn som planlinjen. Spara filerna efter eventuella förändringar. Beräkning Se till att den aktuella planlinjen finns öppnad i ett grafikfönster och är aktiv. Gå till Data|GeoROG Linjeinmätning|Väg. · Mätta punkter längs linjen Här anges namnet på den fil som innehåller de inmätta punkterna utmed linjen. De är sedan tidigare koordinatberäknade och filen är således en koordinatfil (.geo eller .pxy). · Signalhöjd Eftersom de inmätta punkterna skall korrigeras beroende på om prismastången eventuellt har lutat vi inmätningen måste man här ange den höjd i meter som stången hade vid inmätningstillfället. Endast en signalhöjd kan anges per fil. Vid beräkningen tas hänsyn till vilket lutningsvärde som står i anmärkningskolumnen i koordinatfilen. · Spårvidd Vid inmätning av väg används ingen spårvidd (se Järnväg) utan värdet är satt till 0 och en eventuell profil förutsätts ligga i samma planläge som planlinjen. För att minska risken för fel kan detta värde inte ändras. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.427 Geo · Skapa koordinatdokument Väljer man att ha denna ruta ikryssad vid beräkningen skapas ett koordinatdokument där de beräknade punkterna ligger exakt i prismastångens förlängning och med en absolut beräknad höjd. (Jämför med den koordinatfil som skapas vid den normala koordinatberäkningen). Dokumentet blir av typen geo. · Skapa tvärsektionsdokument För att denna funktion skall ge ett resultat måste en profillinje finnas. Väljer man då att ha denna ruta ikryssad vid beräkningen skapas ett tvärsektionsdokument som innehåller punkter med relativa koordinater till den teoretiska väglinjen. Resultatet blir således en fil innehållande längdsektion, sidomått och relativ höjd (från teoretisk profil) för samtliga inmätta punkter. X-koordinaten och Ykoordinaten lagras också. Dokumentet blir av typen sec. · Skapa rapport Väljer man att ha denna ruta ikryssad vid beräkningen skapas en textrapport som innehåller både relativa koordinater (längsektion, sidomått, avvikelse från teoretisk profil) och absoluta koordinater (X, Y, Z). Dokumentet blir av typen rep. Se även Allmänt om linje, profil, skevning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.428 Väghantering 9.14 Statistisk acceptanskontroll, SAK Statistisk acceptanskontroll, eller SAK, är den nya standard som måste användas vid alla vägbyggen enligt VÄG 94. Nu anges kraven oftast som riktvärden med acceptansintervaller istället för som tidigare, med minimi- och maximivärden. Det är meningen att SAK praktiskt ska hantera de förhållanden som kan orsaka slumpmässiga mätfel som inte beror på det inmätta objektet (exempelvis den "mänskliga faktorn" eller mätutrustningen). Tillvägagångssätt För att kunna initiera ett SAK- projekt så måste du ha en väglinjefil (LIN) med tillhörande profildata (PRF) och skevningsdiagram (SKV). Öppna sedan väglinjen och välj menyalternativet Data | Statistisk acceptanskontroll | Initiera. Du får upp en dialog där du ska ange vägens bredd, profildata-filen och skevningsdiagramet. Ni som är bekanta med SAK bör notera att hela vägbredden ska anges, eftersom Geo automatiskt drar bort en halvmeter på varje kant. När du skrivit in alla data trycker du [OK] och en acceptanskontrollsinitieringsfil (ACI) skapas. Den innehåller bredd, profildata, skevningsdiagram och objektindelningen av vägen. ACI-filen är krypterad och skrivskyddad för att ingen ska kunna ändra på den eller råka radera av misstag. Samtidigt skapas även en textrapport med de data som lagrats. Den är det tänkt att man ska skriva ut för underskrifter av byggherre och entreprenör. Detta ska sedan vara ett bevis på att allt gick rätt till vid initieringen. Skulle du vilja se på resultatet av en initiering vid ett senare tillfälle så kan du antingen spara rapportdokumentet eller gå på menyalternativ Data | Statistisk acceptanskontroll | Visa vid det senare tillfället. När ett lager av ett objekt är färdigt för kontroll väljer du menyalternativet Data | Statistisk acceptanskontroll | Slumpa punkter. Du får nu upp en dialog där du ska ange vilket objektnummer som är klart (se Initieringen för objektindelningen), och hur stor sannolikheten är på 6 för att objektet ska kontrolleras. Det vill säga en 3:a ger 50% chans, en 4:a ger 66,7% chans och så vidare. Ifall objektet ska mätas skapas en koordinat fil med punkter slumpvis utsatta på objektets yta. (Om du hellre slumpar vilka objekt som ska mätas själv så är kan du ange sannolikhet 6 eller högre för att generera den slumpade filen.) Detta är din referensfil och innehåller 48-52 punkter i plankoordinater. Referensfilen ska du sedan sätta ut och sedan mäta in höjdkoordinaterna för dessa punkter. Filen som du mäter in använder du sedan vid det avgörande momentet, Data |Statistisk acceptanskontroll | SAK Resultat. Här jämförs referensfilen med den inmätta filen och väglinjen. Sedan redovisas sektion/sidomått samt differensen i plan och höjd för alla punkter. Här redovisas även de två kriterievariablerna Standardavvikelse och Stickprovsmedelvärde. Sen är det bara att kontrollera resultatet mot dina acceptanskriterier. Initiera Initiering av ett SAK projekt. Observera att profildata och skevningsdiagram måste finnas. Skapar den nödvändiga acceptanskontrollsinitieringsfilen som är nödvändig för att kunna använda övriga SAK funktioner. Skapar även en rapport med initieringen som ska skrivas under av byggherre och entreprenör. Välj Data | Statistisk acceptanskontroll | Initiera för att öppna dialogen. Steg 1: Välj typ av acceptanskontroll. Här kan du välja vilken typ av acceptanskontroll som skall göras. Anledningen till detta är att ett revideringsförslag är ute på remiss och Geo stöder båda alternativen. I det äldre alternativet delas © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.429 Geo avsnittet automatiskt upp i objekt med lämplig area. · SAK SAK enligt gällande regler · SAK, Väg 94 remissförslag SAK enligt remissförslag · Initiera en ny kontrollfil Endast för remissförslaget. Med detta alternativ kan du skapa en ny initiering, annars får du möjlighet att öppna och redigera en befintlig initiering. Steg 2: Initiera acceptanskontrollen. För båda typerna av SAK skall följande data anges. · Profildata Här anger du namnet på den fil som innehåller de profildata som hör till väglinjen. · Skevningsdiagram Här anger du namnet på den fil som innehåller det skevningsdiagram som hör till väglinjen. · Kontrollavsikt Ange vad för slags kontroll som ska utföras. Nivåkontroll av terrassyta ger på nästa sida möjlighet att ange materialtyp enligt Väg 94 tabell 1.4-4. Nivåkontroll av obundet bärlager ger på nästa dialogsida inmatning av lagertyp. · Vägbredd Här anger du vägens bredd i meter. Geo sköter om borttagningen av en halvmeter på varje kant, så se till att ange den fullständiga bredden på vägen. Negativt värde är på vänstra sidan av väglinjen i sektions riktning. · Start/slut sektion Ange vilken del av vägen som kontrollen skall göras på. I remissförslaget skapas flera objekt valfritt, och man har även möjlighet att välja risknivå. Dialogen innehåller då även en lista över objekten. Följande inställningar tillkommer då. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.430 Väghantering · Urvalsrisk Här anger risknivå för att kontrollen kan vara missvisande för beställaren. Låg risk innebär <10% och hög risk <30%. Den högre risknivån kan användas för små objekt, eller som en "bonus" vid större objekt där entreprenören visat gott resultat i redan kontrollmätta objekt. Den högre risknivån ger att färre kontrollpunkter mäts. · Area Här visas arean för kontrollobjektet, detta styr delvis antalet kontrollpunkter. · Antal punkter När du anger övriga parametrar föreslås ett antal punkter som skall mätas. Detta antal kan du ändra här, dock kan du aldrig ange ett mindre antal än Geo föreslår. · Objektlistan Här de kontrollobjekt du lagt till i listan, använd knapparna nedan för att lägga till eller ta bort objekt. · Lägg till/Ta bort Klicka [Lägg till] för att lägga till ett nytt objekt i listan med de data som angetts i övriga kontroller. Klicka [Ta bort] för att ta bort det markerade objektet ur listan. Steg 3: Välj typ av material på ytan som skall kontrolleras Vält typ av yta i dialogen och tryck sedan [Slutför]. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.431 Geo Slumpa punkter När ett objekt är färdigt för kontroll använder du den här funktionen för att se om det skall mätas eller inte, i remissförslaget mäts alla objekt. Om det ska mätas skapas en koordinatfil med 48-52 punkter slumpvis utsatta på objektets yta. Detta blir din referensfil som du ska sätta ut och sedan mäta in höjderna på. För remissförslaget slumpas punkterna direkt, för den äldre varianten öppnas en dialog där objekt och sannolikhet skall anges. Välj Data | Statistisk acceptanskontroll | Slumpa punkter för att starta funktionen. · Objekt Här anger du vilket objekt som är färdigt. Objektnumreringen kan du se med menyalternativet Data |Statistisk acceptanskontroll | Visa om du inte kommer ihåg det. Inom parenteserna på sidan visas de giltiga objektnumren. · Sannolikhet Här anger du sannolikheten för att objektet ska mätas. Ange en siffra mellan 0 och 6 som är det antal chanser av 6 möjliga som gör att objektet ska mätas. Skulle du ange en 4:a ger det alltså 4 chanser på 6, d.v.s. 2/3 eller cirka 66,7% chans. SAK Resultat När du mätt in punkterna i ett objekts referensfil använder du denna funktion för att kontrollera om det är godkänt. Då du angett referensfil och inmätt fil så beräknas data och redovisas som sektion/sidomått samt differens i XYZ-led för alla punkter. Plandifferensen räknas mellan referensfilen och den inmätta filen medan höjddifferensen räknas från väglinjens höjddata på den inmätta punkten. Även de två kriterievariablerna Standardavvikelse och Stickprovsmedelvärde redovisas. Se till så att punkterna i referensfilen och den inmätta filen har samma punktnummer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.432 Väghantering · Objekt Här anger du vilket objekt som är inmätt. Objektnumreringen kan du se med menyalternativet Data | Statistisk acceptanskontroll | Visa om du inte kommer ihåg det. Inom parenteserna på sidan visas de giltiga objektnumren. · Referensfil Här anger du namnet på den fil som innehåller de i objektet utslumpade punkter som skapats av funktionen Data | Statistisk acceptanskontroll | Slumpa punkter, den så kallade referensfilen. · Inmätt fil Här anger du namnet på den fil som innehåller de data som mätts in. · Objektets höjd relativt FV Om det inte är det färdiga vägytan som mätts in anger du en höjdoffset här. Denna ges med negativt tecken om den inmätta ytan ligger under färdig väg. Mer information om SAK Metodbeskrivning för statistisk acceptanskontroll (Dokument titel VVMB 908:1994) kan beställas från: Vägverket, Sektion Service, 781 87 Borlänge, tfn 0243-755 00, fax 0243-755 50 (internt VV). Se även allmänt om linje, profil, skevning, linjedata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.433 Geo 9.15 Tvärsektionsfiler, SEC Från och med version 12 av Geo finns ett nytt format för tvärsektioner, sec. Detta format kan lagra alla olika typer av tvärsektionsdata, oavsett om informationen kommer från en volymberäkning, terrängsektionering eller väglinjeberäkning. Ett sec-dokument innehåller ett sektionsobjekt för varje tvärsektion i filen. Varje sektionsobjekt kan delas in i ett eller flera lager för t.ex. jord och berg. Indelning i flera lager används främst om sektionsdokumentet skapats ur en volymberäkning, annars används oftast endast ett lager per sektion. Varje lager kan bestå av ett antal sektionspunkter som bl.a. definierar sidomått, höjd och kod. Sektionsfiler kan visas i ett antal olika vyer: · Grafisk vy Detta är standardvyn för tvärsektioner. I den grafiska vyn visas en av tvärsektionerna i dokumentet. Man kan stega mellan sektionerna genom att använda knapparna för sektionsstegning, . Om plankoordinater finns tillgängliga i dokumentet kan sektionerna även visas tillsammans med plandata. · Grafisk 3D-vy. Här visas tvärsektionerna i dokumentet tredimensionellt. En förutsättning för denna visning är att plankoordinater finns tillgängliga i dokumentet, vid volymberäkning och terrängsektionering räknas plankoordinater alltid fram automatiskt. · Numerisk vy (trädvy) Använd den numeriska vyn för att redigera specifika data i dokumentet. Fönstret är uppdelat i en trädvy som visar de tillgängliga tvärsektionerna med lagren och en inmatningsvy som visar sektionspunkterna i det markerade lagret i trädvyn. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.434 Väghantering Äldre format Äldre versioner av Geo skapar tvärsektionsfiler av olika typ vid olika tillfällen. Dessa filer kommer hanteras som .sec-filer vid inläsning: · Kompletta sektionsdata, ksd-filer Skapas vid volymberäkning. · Terrängsektioner, tsd-filer Skapas vid sektionering av en terrängmodell. · Lokala sektionsdata, lsd-filer Skapas bl.a. av vissa väglinjefunktioner. · Tunnelterrängsektioner, tts-filer Innehåller inmätta tunnelsektioner. När man väljer att spara en tvärsektionsfil kan man välja att spara som ett av dessa äldre format. Detta innebär dock att viss information kommer att gå förlorad. Se även grafiska vyer, Extrahera plankoordinater från tvärsektioner. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.435 Geo 9.16 Extrahera sektioner Denna funktion flyttar eller kopierar punkter från en eller flera källfiler till en målfil. Olika filter kan sättas upp för vilka punkter som skall flyttas/kopieras. Välj Funktion | Extrahera sektioner för att öppna dialogen. Funktionen arbetar direkt mot filer på disk och kan därför inte ångras. Filer Källfiler: Ange de filer du vill att funktionen skall leta efter punkter i. Målfil: Ange i vilken fil extraherade punkter skall sparas. Punkturval Intervall: Här kan du ange max- och minvärden för punktens sektionsmått, sidomått och koordinater. Om inget anges tas alla punkter med. Lager: Bocka av de lager du inte vill ha med i extraheringen. Använd knapparna för att markera alla eller för att avmarkera alla. Koder Filter: Filtrera punkter efter kod, jokerteken som * och ? kan användas. Om ingen kod anges tas alla punkter med. Räckvidd: Här finns möjlighet att hämta punkter som ligger mellan vissa koder i varje sektion, ange begränsande © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.436 Väghantering koder. Funktionen börjar från vänster i varje sektion och plockar punkter fr.o.m den punkt som har koden som anges under 'från kod' och slutar efter att punkten med koden som anges under 'till kod' påträffas. Om man i en normalsektion har kodat elementen för t.ex. vägkant med VKV och VKH och sedan vill plocka ut allting som ligger inom vägbanan kan man ange VKV i 'från kod' och VKH i 'till kod' för att åstadkomma detta. Det går även att ange samma kod i båda fälten om koden används på båda sidorna. Funktionsknappar [Kopiera]: Klicka här för att kopiera punkturvalet från källfilerna till målfilen. [Flytta]: Klicka här för att flytta punkturvalet från källfierna till målfilen. Punkterna kommer alltså tas bort ur källfilerna. [Klart]: Stänger dialogen. Se även: Sektionsfiler, SEC. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.437 Geo 9.17 Extrahera plankoordinater från tvärsektioner Denna funktion plockar ut plankoordinater ur en tvärsektionsfil. Filen måste innehålla beräknade plankoordinater. Plankoordinater sätts vid volymberäkning från en mbs-fil och vid beräkning av tvärsektioner ur en terrängmodell. Öppna tvärsektionsfilen och välj Data | Extrahera plankoordinater för att öppna dialogen. Lager att extrahera Kryssa för det eller de lager från vilka plankoordinaterna ska hämtas. Sammanbind punkter med samma kod i längsled Alternativet innebär att punkter med samma kod knyts ihop i längsled, mellan sektionerna. Genom att sätta koder på elementen i normalsektionen i en massberäkning kan man med den här funktionen få längsgående linjer för t.ex. en väg. Linjer knyts separat för vänster och höger sida, dvs även om samma punktkod används på både vänster och höger sida knyts inte linjer som skär centrumlinjen. Om en viss kod tillfälligt saknas i en sektion blir det ett avbrott i linjen. Sammanbind punkter i ytterkanterna Sammanbinder ytterpunkterna i varje sektion. Om plankoordinaterna ska användas för att skapa en terrängmodell för ett visst lager i tvärsektionsfilen kan det vara bra att sammanbinda punkter i längsled eftersom man då slipper få felaktiga trianglar som skär tvärs över sektionerna. Genom att sammanbinda ytterkanterna kan trianglar utanför aktuellt område elimineras. Genom att använda funktionen extrahera sektioner kan man plocka ut ett avsnitt ur tvärsektionerna. Se även: Sektionsfiler, SEC och extrahera sektioner. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.438 Väghantering 9.18 Skapa profil från tvärsektioner Den här funktionen används för att beräkna en eller flera profillinjer ur tvärsektionsdata. Man väljer vid vilket eller vilka sidomått beräkning ska ske och genom vilket lager i sektionsfilen man vill ha profilen. Geo beräknar höjden för skärningen mellan lagret och sidomåttet. Öppna tvärsektionsfilen från vilken beräkning ska ske och välj Data | Beräkna profil vid sidomått. Sidomått att beräkna genom Här väljer man vid vilket eller vilka sidomått som beräkning ska ske. Sidomått Ange sidomått, negativt för vänster sida och positivt för höger sida om centrumlinjen. Klicka på Lägg till >> för att lägga till sidomåttet i beräkningslistan. Om utdata är en teoretisk profil går det inte att välja fler än ett sidomått. Radera sidomått ur listan genom knappen Tag bort <<. Tvärsektionslager Beräkna punkter ur lager Välj från vilket eller vilka lager som beräkningen ska ske. Geo beräknar skärning med dessa lager på valt sidomått. Om man väljer fler än ett lager kan resultatet endast sparas som terrängprofilsdata. Höjdoffset Genom att ange en höjdoffset kan profilen förskjutas i höjdled. Beräkna höjder relativt ett annat lager Det finns möjlighet att beräkna differensen mellan två lager, ange i så fall det andra lagret här. Resultatet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.439 Geo blir då höjden i första lagret (+offset) - höjden i andra lagret. Utdata Ange format för utdata. Väljer man terrängprofil eller koordinater kan flera profiler på olika sidomått beräknas samtidigt till en fil. Se även allmänt om linje, profil, skevning, profildata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 9.440 Ledningar 10 Ledningar 10.1 Ledningsprofil, PRW Ledningsprofildatafiler, prw-filer, innehåller vertikal information om ledningar. Ledningarna delas in i element som beskriver raklinjer eller cirkelbågar. Dokumentet kan innehålla en eller flera linjer (centrumlinje och flera sidolinjer). Varje linje kan innehålla flera lager, där varje lager är en linje som representerar markytan eller en ledning för t.ex. VA eller gas. Struktur Varje element i ledningsprofilen innehåller följande data: · Punktnummer Identifierar elementet. · Sektion Längdsektion för elementets startpunkt. · Höjd Höjd i elementets startpunkt. · Radie Radie i elementets startpunkt. Positiv radie ger en linje som har sin centrumpunkt över bågen , och negativ radie ger på motsvarande sätt en centrumpunkt nedanför linjen . Tips: positiv radie ger en kurva i form av en "glad mun", medan negativ radie formar en "ledsen mun". · Kod Kod för punkten. · X Anger punktens X-koordinat. · Y Anger punktens Y-koordinat. · Linje En linje ritas från varje ibockad punkt till nästa punkt. Om rutan inte bockas i, visas detta grafiskt som ett avbrott i linjen. · samt ett antal attribut Kolumnerna för attribut varierar beroende på vilken attributdefinitionsfil användaren har valt. Med attributdefinitionsfilen standard.atr får man tillgång till attributen Brunnstyp, Dimension, Rörtyp, Anordningstyp, Markslag och Jordart/grund. Välj Redigera | Inställningar för att välja en attributdefinitionsfil. Om man vill göra egna attributdefinitioner bör man göra en kopia av en attributdefinitionsfil (t.ex. standard.atr) och spara med ett annat namn, eftersom fördefinerade attributdefinitionsfiler skrivs över när man installerar om Geo. Figuren nedan visar en ledningsprofil med brunnar och ventiler. Brunnar färgsätts och ritas upp till markytan utifrån det lager de tillhör. Anordningstyper som t.ex. ventiler och brandposter ritas som smala streck en bit ovanför markytan. Har man kodfilen sbg2.cod vald och skriver in koden VA_VBP i kolumnen för anordningstyp, ritas tillhörande symbol för brandpost. Om man lägger in ledningsprofilen i en ledningsprofilritning kan Dimension, Rörtyp, Markslag och Jordart/ grund skrivas ut i ritningsformuläret, se även Skapa ledningsprofilritning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 10.441 Geo Exempel på ledningsprofil med brunnar och ventiler. Vyer För att växla mellan grafisk och numerisk vy för ledningsprofilen, gå till Vyer | Grafisk vy eller Vyer | Inmatningsvy eller använd ikonerna respektive . · Grafisk vy Visar ledningsprofilen grafiskt med dess ingående linjer, detta är standardvisningen för ledningsprofildokument. Om ledningsprofilen innehåller plankoordinater (X, Y), kan man även visualisera den i planvyn. o Plan Endast synlig om linjen innehåller plankoordinater o Profilvy Standardvisningsvy för ledningsprofilen. · Numerisk vy Visar ett inmatningsfönster med ledningsprofilens element representerade på enskilda rader. Redigering, grafisk vy Klicka på eller välj Vyer | Dokumentegenskaper för att redigera den grafiska visningen av ledningsprofilen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 10.442 Ledningar · Sätt egenskaper enligt sidomått Egenskaper för grafiken blir beroende av sidomått; centrumlinjen ritas i en färg och sidolinjer i andra färger. · Sätt egenskaper enligt lager Egenskaper för hur grafiken ritas upp, blir olika beroende av det lager punkterna ligger i. Ingående lager visas i olika färger. · Egenskaper o Färg Välj färg. o Linjebredd Styr linjebredden på utritade linjer. Observera att linjebredder inte har någon effekt på skärmen utan bara används vid utskrifter. o Enkel linjetyp Välj linjetyp. Med detta alternativ kan man få den grafiska utformningen av linjen att bli tydlig på datorskärmen. o Dekorerad linjetyp Skala Välj mellan fördefinierade linjetyper som även kan bestå av symboler. Skala för linjetypen används främst vid utskrifter. Fördefinierade linjetyper för ledningsprofiler finns, gå till Redigera | Inställningar och välj t. ex. sbg2_proj.glt som aktiv linjetypsfil. o Symbol Färg Skala © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 10.443 Geo Här kan man välja symbol för punkter som ingår i ledningsprofilen. o Punktmarkeringar Bocka i, för att grafiskt visualisera punkter som ingår i ledningsprofilen. o Höjder Bocka i, för att grafiskt visualisera höjder inskrivna i ledningsprofilen. o Koder Bocka i, för att grafiskt visualisera koder inskrivna i ledningsprofilen. Numerisk vy Genom att högerklicka på ett lager i trädet kan man ändra lager och även texten som definierar lagret. I figuren ovan kan man t.ex. ändra texten Linje 1 till gasledning. Redigering, numerisk vy · Lägg till ledningsprofil-linje Från ledningsprofilens träd kan man lägga till sidolinjer till centrumlinjen. Högerklicka på 'Ledningsprofiler' högst upp i trädet och välj 'Lägg till ledningsprofil-linje...'. Skriv ett sidomått för den nya ledningsprofillinjen. Obegränsat antal sidolinjer kan läggas till. · Lägg till lager Högerklicka på en linje i trädet, och välj 'Lägg till lager'. Specificera för vilket lager linjen ska gälla; Marknivå, Dagvatten, Spillvatten, Vatten, Kombinerat. De fyra typerna av vattenledningar är indelade i tre grupper; projekterade och befintliga ledningar samt ledningar som ska tas bort (slopas). Man kan även namnge egna lager som läggs in i dokumentet, till exempel gasledning. · Lägg till attribut Skriv direkt i kolumnen eller högerklicka på ett punktnummer i trädet och välj 'Egenskaper'. För varje linje som ingår i ett dokument för ledningsprofiler, skapar Geo automatiskt ett lager som representerar markytan. Se även Programinställningar, Attribut, Egenskaper för grafiska dokument, Skapa profilritning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 10.444 Terrängmodeller 11 Terrängmodeller 11.1 Allmänt om terrängmodeller En terrängmodell är en digital representation av en yta, exempelvis en markyta, en schaktbotten, en sjöbotten eller liknande. Terrängmodellen utgörs av ett oregelbundet nätverk av trianglar mellan punkter där varje triangel betraktas som en plan yta. Punkterna utgör, tillsammans med linjer mellan punkterna, indata vid skapande av terrängmodellen. Punkterna kan vara mätta i terrängen, exempelvis med totalstation eller ekolod, men kan också vara teoretiska punkter ur en ritning eller liknande. Terrängmodeller i Geo är av filtypen *.Trm. Tillämpningar Terrängmodellen kan användas till att beräkna areor och volymer på olika objekt med hjälp av funktionen volymberäkning modell mot modell. Med denna funktion kan även differensmodeller skapas. Differensmodellen är en terrängmodell som beskriver skillnaden mellan två andra modeller. Andra användningsområden för terrängmodeller är skapande av nivåkurvor, terrängsektioner samt terrängprofiler. Terrängmodellen är även användbar för visualisering av olika objekt, exempelvis visning av terrängen i ett 3D- fönster. Indata Terrängmodellen skapas från punkter och linjer från en eller flera koordinatfiler. Modellens överensstämmelse med det objekt den skall beskriva beror helt på dessa punkter och linjer. Eftersom punkterna sammanbinds med plana ytor utgör terrängmodellen en förenkling av det beskrivna objektet, endast i punkterna kan man med säkerhet veta att modellen exakt överensstämmer med objektet. Därför är det viktigt att välja punkternas positioner och mängd så att dessa på ett korrekt sätt representerar det aktuella objektet. I områden med många variationer i höjd bör punkterna placeras tätare, medan planare ytor kan representeras väl med endast ett fåtal punkter. Punkter bör alltid placeras i objektets extrempunkter, exempelvis krön, toppar, bottnar och gropar. Brytlinjer En ytterligare metod att styra terrängmodeller till att bättre representera objekt är att använda brytlinjer. Samtliga linjer i de använda koordinatdokumenten betraktas vid beräkningen som brytlinjer vilka påverkar beräkningen så att linjerna alltid kommer att utgöra triangelsidor i terrängmodellen. Detta innebär att linjernas utseende garanterat bevaras i modellen. Linjerna skall placeras så att de beskriver linjeformade fenomen i objekten, exempelvis vägkanter, släntkrön och dikesbottnar. Användandet av brytlinjer förhindrar svårförutsägbara felaktigheter i modellen, exempelvis triangelytor som går tvärs över ett dike, eller långa jämna slänter som bryts ned. Eftersom brytlinjerna blir synliga i den färdiga terrängmodellen blir det även lättare att känna igen sig i modellen. Se Även: Skapa terrängmodell, Volymberäkning modell mot modell, Differensmodeller, Nivåkurvor, Terrängsektioner, Terrängprofiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.445 Geo 11.2 Skapa terrängmodeller För att skapa en ny terrängmodell välj Arkiv | Nytt | Terrängmodeller | Terrängmodell (trm). Terrängmodell kan även skapas från en öppen koordinatfil, välj Data | Skapa terrängmodell. En terrängmodell skapas från en eller flera koordinatfiler. I dialogen finns en lista med filer tillgängliga för beräkning. Om terrängmodellen skapas från en öppen fil läggs samtliga koordinatfiler som är öppna i aktivt fönster till i listan, i annat fall är listan tom från början. Lägga till filer i listan Använd knappen [ Välj ] för att lägga till filer i listan. Knappen öppnar en dialog där en eller flera filer kan väljas. Endast filer av typen *.Geo samt *.Pxy kan väljas. De valda filerna läggs till i listan. Markera filer för beräkning Ur listan väljs filer för beräkning av terrängmodellen. Alla filer markerade med en bock kommer att ingå i terrängmodellen. Genom att klicka bort bocken framför respektive filnamn kan filer uteslutas från beräkningen. Starta beräkning Använd knappen [ Skapa ] för att starta beräkningen av den nya terrängmodellen. En ny terrängmodell skapas med data från samtliga markerade filer i listan. Om inga filer är markerade eller listan är tom händer ingenting. När beräkningen är slutförd öppnas den nya terrängmodellen i ett nytt fönster. Inställningar Maxlängd på trianglar i ytterkant Denna funktion kan användas om man skapar en terrängmodell från data som beskriver ett område vars ytterkanter buktar inåt. Trianglar som har någon sida längre än det angivna värdet och där någon sida utgör terrängmodellens ytterkant kommer att tas bort. Processen upprepas tills modellens ytterkant endast bildas av trianglar med alla tre sidor kortare än det angivna värdet. Genom att välja ett lämpligt värde kan de flesta trianglar som överbryggar inbuktningarna, och därmed ligger utanför det egentliga modellområdet, tas bort redan vid beräkningen. Oönskade trianglar som trots detta finns kvar i terrängmodellen kan tas bort manuellt med hjälp av redigeringsverktygen. Anges inget värde lämnas terrängmodellen opåverkad. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.446 Terrängmodeller Kontrollera förbindning med egen linje Om denna funktion är vald då terrängmodellen skapas kommer trianglar där alla tre punkter ligger på samma brytlinje och samtidigt någon sida utgör terrängmodellens ytterkant att tas bort. Denna funktion används då data innehåller brytlinjer som utgör yttre begränsningslinjer för det önskade modellområdet. Trianglar utanför dessa linjer tas bort. Uppdelning av cirkelbågar i segment Eftersom terrängmodellen endast kan innehålla raklinjer måste cirklar och bågar delas upp ett antal kortare raka element, detta görs automatiskt. Toleransen anger hur stor skillnad det som mest får vara mellan bågens och den skapade rakbitarnas position. Ju mindre tolerans man väljer, desto fler rakbitar blir det. Se figur nedan, där toleransmåttet är markerat med Tol. Delning av brytlinjer i mindre delar För att undvika att väldigt långsmala trianglar bildas kan man sätta ett maxmått på hur långa elementen i brytlinjerna får vara. Om ett element är längre kommer det automatiskt delas upp i flera bitar. Se Även: Allmänt om terrängmodeller © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.447 Geo 11.3 Redigera terrängmodeller 11.3.1 Brytlinjer Brytlinjer används för att styra utseendet hos den färdiga terrängmodellen. Genom att beskriva strukturer i terrängen med hjälp av linjer kan användaren försäkra sig om att terrängmodellen skapas på ett korrekt sätt. Triangulering Vid beräkningen av terrängmodellen skapas en optimerad triangelstruktur utan hänsyn till brytlinjer. Resultatet av en sådan beräkning är mycket svår för användaren att förutsäga, risken är stor att oönskade trianglar skapas, exempelvis triangelsidor som går tvärs över ett dike i stället för längs med. Därför introduceras nya punkter i alla korsningar mellan triangelsidor och brytlinjer. Dessa punkters höjd sätts till respektive brytlinjes höjd i den aktuella positionen. De omgivande triangelsidorna ansluter därmed till brytlinjen vilket innebär att brytlinjernas ursprungliga utseende bevaras i modellen. Terrängmodell av dike utan brytlinjer Terrängmodell av samma dike med brytlinjer längs dikesbotten och kanter Mätning Vi inmätning av ett område med avsikt att skapa en terrängmodell bör man sträva efter att beskriva strukturer i terrängen med hjälp av linjer. Vägkanter, dikesbottnar och släntkrön är lämpliga kandidater för mätlinjer. För att förbättra möjligheterna att åstadkomma en terrängmodell med god överensstämmelse med terrängen bör användaren försöka visualisera hur den färdiga modellen kommer att se ut. Detta underlättas om man beskriver terrängen med linjer, eftersom terrängmodellen, något förenklat, kommer att bildas som plana ytor som sammanbinder linjerna. Att försöka föreställa sig hur trianglarna kommer att skapas mellan en samling lösa punkter är mycket svårare. Grafik Brytlinjer i en terrängmodell kommer att ritas i en kontrasterande färg på skärmen. Detta innebär att även när modellen är skapad kan brytlinjerna vara användbara, eftersom den hjälper användaren att känna igen sig i terrängmodellen. En modell skapad från enbart lösa punkter kan lätt uppfattas som ett virrvarr av trianglar där enskilda objekt är svåra att identifiera. Terrängmodell utan brytlinjer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.448 Terrängmodeller Samma terrängmodell med synliga brytlinjer Indata Samtliga linjer i de koordinafiler som används vid beräkningen kommer att betraktas som brytlinjer. Se Även: Allmänt om terrängmodeller, skapa terrängmodell © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.449 Geo 11.3.2 Stopplinjer Stopplinjer är ett redigeringsverktyg som används för att ta bort oönskade trianglar i en terrängmodell. Linjer ritas på skärmen och alla trianglar som korsas av linjer tas bort. Verktyget är särskilt lämpat då man vill ta bort många trianglar på en gång. Linjerna kan sparas i en egen koordinatfil och importeras i andra terrängmodeller, vilket ger möjlighet till rationellt arbete då flera terrängmodeller av samma område skall skapas. Verktyget Använd knappen i menyn Verktyg för att starta stopplinjeverktyget. Använd vänster musknapp för att ange startpunkt för stopplinjen. Flytta muspekaren till nästa önskade punkt. En streckad linje visar kontinuerligt den blivande stopplinjens läge. Använd vänster musknapp för att placera nästa punkt i linjen. En linje ritas och samtliga trianglar som korsas av linjen tas bort. Fortsätt ange punkter med vänster musknapp tills önskat resultat uppnåtts. Avsluta linjen genom att trycka på höger musknapp. En ny stopplinje kan nu påbörjas. Vid eventuella misstag kan ritade stopplinjer ångras. Avsluta aktuell stopplinje med höger musknapp och välj Redigera | Ångra. Läsa stopplinjer Stopplinjer kan importeras från koordinatfiler. Välj Data | Läs Stopplinjer. Valfri koordinatfil kan väljas. Filen kan vara stopplinjer exporterade från en annan terrängmodell, men även filer skapade på annat sätt kan användas. Den valda koordinatfilens linjer läggs till bland terrängmodellens stopplinjer och samtliga trianglar som korsas av någon linje tas bort. Även denna åtgärd går att ångra med Redigera | Ångra. Funktionen är mycket användbar då man arbetar med flera terrängmodeller över samma område, där trianglar skall tas bort på samma platser i alla modeller. Spara stopplinjer Stopplinjer skapade i en terrängmodell kan sparas i en koordinatfil. Välj Data | Spara Stopplinjer. Funktionen används då man vill tillämpa terrängmodellens stopplinjer på en annan terrängmodell över samma område. Jämför Läs Stopplinjer ovan. Visning Stopplinjerna visas på skärmen när verktyget Stopplinjer är aktivt. För att dölja stopplinjerna välj något annat verktyg. Se Även: Terrängmodeller, Redigeringsverktyg © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.450 Terrängmodeller 11.3.3 Grafiska verktyg för terrängmodeller Skapa Triangel Används för att skapa nya trianglar längs terrängmodellens ytterkanter. Markera punkter som skall bilda den nya triangeln. Det går inte att skapa trianglar som överlappar eller omsluter andra trianglar. Rotera Triangel Används för att rotera triangelsidor inuti terrängmodellen. Markera två intill varandra liggande trianglar vars gemensamma sida skall roteras. Stopplinjer Används för att rita stopplinjer i terrängmodellen. Skapa Tvärsnitt Används för att skapa terrängsektioner och/eller terrängprofiler med hjälp av en på frihand dragen linje. Rita en polylinje i grafiken, högerklicka och välj sedan vad som ska skapas. Linjen som ritas går att spara som en linjefil (.lin). Skapa tvärprofiler och Skapa tvärsektioner fungerar på liknande sätt som funktionerna Skapa Terrängprofil och Skapa Terrängsektioner. Centrumlinje Ritad linje är möjlig att spara (.lin) och om vald följer en extra dialog där namnet anges. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.451 Geo Sidomått Vid beräkningen finns möjlighet att skapa tvärprofiler parallella med centrumlinjen. Ange sidomått till eventuella parallella tvärprofiler. Från början finns endast sidomåttet 0.000 i listan, detta motsvarar en tvärprofil i centrumlinjen. · Lägga till sidomått Ange önskat sidomått i den lilla rutan och tryck på [ Lägg Till ]. Värdet överförs till listan över sidomått som skall användas vid beräkningen. Obegränsat antal sidomått kan anges. · Ta bort sidomått Markera sidomåttet som skall tas bort i listan och tryck på [ Ta bort ]. Valt sidomått försvinner från listan. Observera att även sidomåttet 0.000 går att ta bort, det är alltså möjligt att skapa ett tvärprofilsdokument utan profil i centrumlinjen. Om listan är helt tom sker ingen beräkning. Terrängtyp Välj vilken typ av terräng som terrängprofilen representerar. Centrumlinje Ritad linje är möjlig att spara (.lin) och om vald följer en extra dialog där namnet anges. Startsektion Ange sektionsmått för den första tvärsektionen. Slutsektion Ange maximalt sektionsmått för den sista tvärsektionen. Intervall Ange med vilket intervall tvärsektionerna skall skapas. Sidomått vänster, Sidomått höger Ange det maximala tillåtna sidomåttet för tvärsektionernas vänstra respektive högra ändpunkter. Utelämnas något värde kommer motsvarande sida av sektionerna att gå till terrängmodellens yttre gräns. Sidomått anges med positiv riktning åt höger, för att ange sidomått till vänster om centrumlinjen skall negativa värden användas. Lager Välj vilket lager tvärsektionsdokumentet representerar. Sektioner Anger hur många sektioner som kommer att skapas med utgångspunkt från angiven start- och slutsektion samt intervall. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.452 Terrängmodeller Skapa sektioner i linjens TP Om denna funktion är markerad vid beräkningen kommer terrängsektioner att skapas även i centrumlinjens tangentpunkter. Detta innebär att tvärsektionerna kan få ett oregelbundet intervall med extra sektioner mellan de som dikterats av det angivna sektionsintervallet. Utan denna funktion skapas sektioner med konstant intervall utan hänsyn till centrumlinjens utseende mellan dessa intervall. Andra redigeringsfunktioner i terrängmodellen Radera triangel Använd verktyget Välj objekt för att markera de trianglar som skall tas bort. Tryck på knappen Ta bort eller på Delete. Flytta punkt Använd verktyget Välj objekt för att markera den punkt som skall flyttas. Placera muspekaren på punkten, symbolen flytta objekt visas och tryck på vänster musknapp. Punkten kan nu flyttas till en ny position. Tryck ännu en gång på vänster musknapp för att markera den önskade positionen. Punkten flyttas och de omgivande trianglarna anpassas till punktens nya läge. Visa Information Markera valfri punkt eller triangel med verktyget Välj objekt. Placera muspekaren över objektet, tryck på höger musknapp och välj Egenskaper. Information om objektet visas. Redigera höjd Markera den punkt vars höjd skall ändras och visa punktens information enligt ovan. I fältet för Zkoordinat kan önskat höjdvärde anges. Se Även: Terrängmodeller, Skapa Terrängprofil, Skapa Terrängsektioner, stopplinjer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.453 Geo 11.4 Nivåkurvor Nivåkurvor, även kallade höjdkurvor, är en samling linjer som beskriver höjdförhållanden för en yta. Linjerna har den egenskapen att varje given linje följer terrängen på en viss konstant höjd. Linjerna uppträder med ett för hela filen konstant höjdintervall, kallat Ekvidistans. Nivåkurvorna gör det möjligt att visualisera ett områdes höjdförhållanden på en plan bild, exempelvis en ritning. Höjdskillnader kan uppskattas genom att antalet kurvor mellan två platser räknas, antalet multiplicerat med ekvidistansen ger avståndet. Även terrängens form kan uppskattas, i ett område med kort avstånd mellan kurvorna är lutningen större än i ett område med glesa kurvor. I Geo finns det två metoder att skapa höjdkurvor: · Temporärt Öppna aktuell terrängmodell. Välj Lageregenskaper. Markera Visa nivåkurvor. Ekvidistans samt färger för givna intervall kan nu väljas. Tryck OK för att stänga dialogen. Nivåkurvor med vald ekvidistans visas på skärmen. Dessa kurvor kan ej sparas utan är endast avsedda för temporär visning. · Permanent Öppna aktuell terrängmodell. Välj Data | Skapa nivåkurvor. En dialog öppnas där valfri ekvidistans kan anges. Ange en ekvidistans och tryck OK för att starta beräkningen. Nivåkurvorna skapas i en koordinatfil av typen *.Niv och öppnas i ett nytt fönster. Skapas nivåkurvorna från en differensmodell skapas differensnivåkurvor, filtypen är *.dfn. Se Även: Terrängmodeller, differensmodeller © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.454 Terrängmodeller 11.5 Skapa terrängsektioner Skapar terrängsektioner av en terrängmodell längs en angiven centrumlinje. Från en öppen terrängmodell, välj Data | Skapa terrängsektioner. Ange parametrar och tryck på [ OK ]. Beräkningen utförs och ett nytt terrängprofilsdokument öppnas i ett eget fönster. Filen är av typen *.Sec. Centrumlinje Ange fil som innehåller centrumlinjen längs vilken terrängsektionerna skall beräknas. Filen skall vara av typen *.Lin. Startsektion Ange sektionsmått för den första terrängsektionen. Slutsektion Ange maximalt sektionsmått för den sista terrängsektionen. Intervall Ange med vilket intervall terrängsektionerna skall skapas. Sidomått vänster, Sidomått höger Ange det maximala tillåtna sidomåttet för terrängsektionernas vänstra respektive högra ändpunkter. Utelämnas något värde kommer motsvarande sida av sektionerna att gå till terrängmodellens yttre gräns. Sidomått anges med positiv riktning åt höger, för att ange sidomått till vänster om centrumlinjen skall negativa värden användas. Lager Välj vilket lager terrängsektionsdokumentet representerar. Skapa sektioner i linjens TP Om denna funktion är markerad vid beräkningen kommer terrängsektioner att skapas även i centrumlinjens tangentpunkter. Detta innebär att terrängsektionerna kan få ett oregelbundet intervall med extra sektioner mellan de som dikterats av det angivna sektionsintervallet. Utan denna funktion skapas sektioner med konstant intervall utan hänsyn till centrumlinjens utseende mellan dessa intervall. Se Även: Terrängmodeller, skapa terrängprofil, Grafiska verktyg för terrängmodeller, väglinjer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.455 Geo 11.6 Skapa terrängprofiler Skapar en terrängprofil av en terrängmodell längs en angiven centrumlinje. Från en öppen terrängmodell, välj Data | Skapa terrängprofil. Ange önskad centrumlinje och tryck på [OK]. Beräkningen utförs och ett nytt terrängprofilsdokument öppnas i ett eget fönster. Filen är av typen *. Pro. Centrumlinje Ange fil som innehåller centrumlinjen längs vilken terrängprofilen skall beräknas. Filen skall vara av typen *.Lin. Sidomått Vid beräkningen finns möjlighet att skapa terrängprofiler parallella med centrumlinjen. Ange sidomått till eventuella parallella terrängprofiler. Från början finns endast sidomåttet 0.000 i listan, detta motsvarar en terrängprofil i centrumlinjen. · Lägga till sidomått Ange önskat sidomått i den lilla rutan och tryck på [ Lägg Till ]. Värdet överförs till listan över sidomått som skall användas vid beräkningen. Obegränsat antal sidomått kan anges. · Ta bort sidomått Markera sidomåttet som skall tas bort i listan och tryck på [ Ta bort ]. Valt sidomått försvinner från listan. Observera att även sidomåttet 0.000 går att ta bort, det är alltså möjligt att skapa ett terrängprofilsdokument utan profil i centrumlinjen. Om listan är helt tom sker ingen beräkning. Terrängtyp Välj vilken typ av terräng som terrängprofilen representerar. Se Även: Terrängmodeller, skapa terrängsektioner, Grafiska verktyg för terrängmodeller, väglinjer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.456 Terrängmodeller 11.7 Terrängprofil, PRO Terrängprofildatafiler, eller pro-filer, innehåller vertikal information om terrängen längs en linje. Linjen delas in i element som beskriver raklinjer. Geo-användaren kan skapa terrängprofiler från en terrängmodell (trm-fil) genom att välja Data | Skapa terrängprofil eller från tvärsektionsdata (sec-fil) genom att välja Data | Beräkna profil vid sidomått. Struktur Varje element i terrängprofilen innehåller följande data: · Punktnummer Identifierar elementet. · Sektion Längdsektion för elementets startpunkt. · Höjd Höjd i elementets startpunkt. · Radie Radie i elementets startpunkt. Positiv radie ger en linje som har sin centrumpunkt över bågen , och negativ radie ger på motsvarande sätt en centrumpunkt nedanför linjen . Tips: positiv radie ger en kurva i form av en "glad mun", medan negativ radie formar en "ledsen mun". · Kod Skriv in eventuell kod. · X Anger punktens X-koordinat. · Y Anger punktens Y-koordinat. · Linje Rutan ska vara ibockad för att en linje ska dras från denna punkt till nästa punkt i linjen. Om rutan inte bockas i, syns detta som ett avbrott i den grafiska linjen. Vyer Välj vy för terrängprofil: · Grafisk vy Visar profilen grafiskt, detta är standardvisningen för terrängprofildokument. Välj mellan visningsorienteringarna Sektion, sidomått, Profil eller Tvärsektion. Om terrängprofilen innehåller plankoordinater (X, Y), kan den även visualiseras i planvyn. · Numerisk vy Visar ett inmatningsfönster med terrängprofilens element. Redigering, numerisk vy · Från terrängprofilens träd kan sidolinjer läggas till det aktiva dokumentet. Högerklicka på 'Terrängprofil' högst upp i trädet och välj 'Lägg till profil-linje...'. Skriv in ett sidomått för den nya sidolinjen. Obegränsat antal sidolinjer kan läggas till. Hur terrängprofiler skapas, beskrivs i Skapa terrängprofiler. · Lägg till lager Högerklicka på en linje i trädet, och välj 'Lägg till lager'. Användaren kan specificera för vilket lager linjen ska gälla. Varje linje kan vara uppdelad i flera skikt (lager), till exempel jord, berg och teoretiskt lager. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.457 Geo Redigering, grafisk vy Klicka på eller välj Vyer / Dokumentegenskaper för att redigera den grafiska visningen av terrängprofilen. · Sätt egenskaper enligt sidomått Egenskaper för grafiken blir beroende av sidomått. · Sätt egenskaper enligt lager Egenskaper för grafiken blir beroende av lager. Samma valbara lager som finns för tvärsektionsfiler , kan väljas för terrängprofilen. · Egenskaper o Färg Välj färg. o Linjebredd Styr linjebredden på utritade linjer. Observera att linjebredder inte har någon effekt på skärmen utan bara används vid utskrifter. o Enkel linjetyp Välj linjetyp. Med detta alternativ blir den grafiska utformningen av linjen tydlig på datorskärmen. o Dekorerad linjetyp. Skala. Välj mellan fördefinierade linjetyper som även kan bestå av symboler. Skala för linjetypen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.458 Terrängmodeller används främst vid utskrifter. o Symbol. Skala. Här kan man välja symbol för punkter som ingår i terrängprofilen. Se även Skapa terrängprofil, Egenskaper för grafiska dokument. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.459 Geo 11.8 Höjder ur modell Funktionen låter en koordinatfil hämta höjder ur en terrängmodell. Öppna terrängmodellen ur vilken höjderna skall hämtas. Välj Data | Höjder. Koordinatfil Ange koordinatfil som skall användas vid beräkningen Skapa ny fil Om detta alternativ är valt kommer en ny fil att skapas, i vilken resultatet av beräkningen hamnar. Ändra nuvarande fil Resultatet av beräkningen sparas i den ursprungliga koordinatfilen. Varning! Filens tidigare data går permanent förlorat. Beräkningen går ej att ångra. Höjder= Koordinatfilens höjder kan förändras med hjälp terrängmodellen på ett antal olika sätt: · Terrängmodell Höjder beräknas ur terrängmodellen. · Terrängmodell - Koordinatfil Z-koordinater sätts till höjd beräknad ur terrängmodellen minus ursprunglig höjd. · Koordinatfil - Terrängmodell Z-koordinater sätts till respektive punkts ursprungliga värde minus höjd beräknad ur terrängmodellen. · Terrängmodell + Koordinatfil Z-koordinater sätts till summan av ursprunglig höjd och höjd beräknad ur terrängmodellen. Addera konstant Välj denna funktion samt ange ett värde. Detta värde adderas till samtliga höjder. Punkter utanför modellen För punkter som ligger utanför terrängmodellen kan inga höjder beräknas ur modellen. Dessa punkter kan hanteras på följande sätt: · Lämna utan ändring Punkter utanför terrängmodellen behåller sina ursprungliga höjder. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.460 Terrängmodeller · Radera Punkt Punkter utanför terrängmodellen tas bort ur filen. · Ta bort höjd Punkter utanför terrängmodellen ges ingen höjd. Se Även: Terrängmodeller © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.461 Geo 11.9 Volymberäkning, modell mot modell Volymberäkning modell mot modell används för att beräkna volymer och areor av terrängmodeller. Beräkningen kan ske mellan två modeller eller mellan en modell och ett referensplan. Välj Funktion | Volymberäkning, modell mot modell för utföra beräkningen. Beräkning Ange yta före bearbetning, yta efter bearbetning, eventuell beräkningsbegränsning samt metod. Tryck på [ Beräkna ] för att starta beräkningen. När beräkningen är klar visas beräkningsresultaten. [ Skapa fil ] Tryck här för att öppna en differensmodell utifrån den aktuella beräkningen. Filen öppnas i ett nytt fönster och är av typen *.Dfm. Funktionen är endast tillgänglig då beräkningsmetoden Triangelmodell är vald. [ Skapa rapport ] Tryck här för att skapa en rapport av beräkningsresultatet. Funktionen är tillgänglig oavsett beräkningsmetod. Metoder I fallet då en terrängmodell skall jämföras med en referensyta beräknas area och volym för varje triangel och resultaten summeras. Areor och volymer delas in i två kategorier, schakt och fyll, beroende på om de uppträder över eller under referensplanet. I det andra fallet då två terrängmodeller skall jämföras måste en mer avancerad beräkning utföras. Beräkningen börjar med att en differensmodell skapas. Differensmodellen är en terrängmodell som vars yta beskriver skillnaden mellan två andra ytor. Dessa kan vara två terrängmodeller, eller en terrängmodell och en plan referensyta. Differensmodellen används sedan för att beräkna areor och volymer, på samma sätt som vid fallet terrängmodell mot referensyta med referensytans nivå lika med noll. Detta kan utföras enligt två olika principer: · Triangelmodell Differensmodellen skapas som en ny terrängmodell som innehåller samtliga punkter och linjer från © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.462 Terrängmodeller de båda utgångsmodellerna, samt även alla punkter där de två modellernas triangelsidor korsar varandra. Metoden ger resultat med mycket god noggrannhet, men metoden är komplicerad och kan misslyckas. · Rutnätsmodell Differensmodellen skapas som ett rutnät av punkter där varje punkts höjd är skillnaden i höjd mellan de två modellerna. Rutnätets intervall är valfritt. Metodens noggrannhet är helt beroende av vilket intervall som valts. Med ett för glest rutnät är risken uppenbar att viktig information i utgångsmodellerna missas. En minskning av intervallet innebär alltid att resultatet närmar sig det sanna värdet, ett minskat intervall innebär dock också en ökad beräkningstid. Metoden är avsedd att användas då metoden med Triangelmodell misslyckas, och skall ses som en approximativ bestämning av volymer och areor. Yta före bearbetning Här anges den terrängmodell som beskriver området före bearbetning, tidigare kallad överyta. Kan vara av typen *.Trm eller *.Dfm. Yta efter bearbetning Här anges den terrängmodell som beskriver hur området skall se ut efter bearbetningen, tidigare kallad underyta. Två alternativ finns: · Terrängmodell Anges då ytan före bearbetning skall jämföras med en terrängmodell som beskriver ytan efter bearbetning, exempelvis en modell av en schaktbotten med varierande nivåer och former. Kan vara av typen *.Trm eller *.Dfm · Referensnivå Anges då ytan före bearbetning skall jämföras med en plan yta, exempelvis en slät schaktbotten. Beräkningsbegränsning En gränspolygon kan användas för att begränsa beräkningsområdet. Områden utanför polygonen utesluts ur beräkningen. Ange namnet på den koordinatfil som innehåller polygonen. Lämnas fältet tomt sker beräkningen utan begränsning. Beräkningsmetod Ange beräkningsmetod enligt ovan. Beräkningsresultat Areor och volymer delas in i två kategorier, schakt och fyll. Schakt kallas de områden där ytan efter bearbetning ligger under ytan före bearbetning. Fyll betecknar det motsatta. Även summan av schakt och fyll redovisas. Areor redovisas på två sätt: · Plana ytor Varje triangel projiceras till ett tvådimensionellt plan vinkelrätt mot Z-axeln, och arean för den projicerade triangeln beräknas. · Sluttande ytor Varje triangels verkliga area beräknas, oberoende av triangelns lutning. Se Även: Differensmodeller, terrängmodeller, koordinatfiler © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.463 Geo 11.10 Differensmodeller En differensmodell är en terrängmodell som beskriver skillnaden mellan två ytor, antingen två terrängmodeller, eller en terrängmodell och ett referensplan. För att skapa en differensmodell, välj Funktion | Volymberäkning, modell mot modell Schakt och fyll Differensmodellens yta beskriver skillnaden mellan yta före bearbetning och yta efter bearbetning, i varje given punkt i modellen är höjden lika med höjden för yta före bearbetning minus höjden för yta efter bearbetning i samma position. Detta innebär att i områden där yta före bearbetning ligger högre än yta efter bearbetning har differensmodellen en höjd som är större än noll och tvärtom. I områden där differensmodellens höjd är lika med noll sammanfaller yta före bearbetning och yta efter bearbetning. Beräknade areor och volymer separeras i två kategorier, schakt och fyll, där schakt representerar area och volym för de områden där differensmodellens höjd är större än noll, detta på grund av att för att gå från yta före bearbetning till yta efter bearbetning måste material schaktas bort. På samma sätt representerar fyll de områden där differensmodellens höjd är mindre än noll, eftersom man i dessa områden måste fylla med material för att gå från yta före bearbetning till yta efter bearbetning. Differensnivåkurvor Om man skapar nivåkurvor från en differensmodell får man Differensnivåkurvor, filtypen är *.Dfn. Differensnivåkurvor skiljer sig från vanliga nivåkurvor endast genom sättet som de ritas på skärmen. I stället för att olika färger representerar olika höjdintervall används tre olika färger, representerande schakt, fyll samt nollnivå. Detta gör det lätt att se i vilka områden man måste schakta respektive fylla för att uppnå önskat resultat. Även kurvor som representerar nollnivån är intressanta då de markerar gränsen mellan schakt och fyll, praktiskt om man exempelvis vill sätta ut schaktområdet på en arbetsplats. För att anpassa färgerna välj Lageregenskaper. Se Även: volymberäkning modell mot modell, nivåkurvor, terrängmodeller © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.464 Terrängmodeller 11.11 Beskär Terrängmodell Dialogen för beskärning av terrängmodell ser ut så här: Val Här väljer du hur trianglarna ska klippas, samt vilka trianglar som ska sparas: Trianglar tillsammans med en polygon Klipp trianglarna med polygonen Trianglarna helt innanför polygonen · Klipp trianglar, behåll område innanför polygon Klipp trianglarna genom att införa noder där trianglarna skär polygonen. Trianglar inuti polygonen behålls. · Klipp trianglar, behåll område utanför polygon Klipp trianglarna genom att införa noder där trianglarna skär polygonen. Trianglar utanför polygonen behålls. · Behåll trianglar som är helt innanför polygon Trianglarna måste vara helt innanför polygonen. Trianglar som skär polygonen tas bort. · Behåll trianglar som är helt utanför polygon Trianglarna måste vara helt utanför polygonen. Trianglar som skär polygonen tas bort. · Modifiera orginalmodellen Modifiera orginalfil direkt, utan att skapa en kopia. · Skapa en kopia © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.465 Geo Skapa den sammanfogade modellen i en ny fil Se också Sammanfoga terrängmodeller. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.466 Terrängmodeller 11.12 Sammanfoga terrängmodeller Dialogen för sammanfogning av två terrängmodeller ser ut så här: Val Här väljer du hur höjderna ska beräknas i noder och skärningspunkter, och hur den nya filen ska skapas: Noder Skärningspunkter Sammanbunden · Medelhöjd vid skärningar Höjden vid noder behålls i båda modellerna och höjden vid skärningspunkter är medelhöjden av de båda modellerna. · Utgångsmodellen styr höjden vid skärningar Höjden vid noder behålls i båda modellerna och höjden vid skärningspunkter tas från utgångsmodellen. · Invald modell styr höjden vid skärningar Höjden vid noder behålls i båda modellerna och höjden vid skärningspunkter tas från den invalda modellen. · Invald modell styr höjden överallt Höjden vid noder och skärningspunkter tas från den invalda modellen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.467 Geo · Använd den högsta modellen vid överlappning Lyft upp överlappande ytor till den högsta modellens nivå · Använd den lägsta modellen vid överlappning Sänk ner överlappande ytor till den lägsta modellens nivå · Modifiera orginalmodellen Modifiera orginalmodellen direkt, utan att skapa en kopia. · Skapa en kopia Skapa den sammanfogade modellen i en ny fil Se också Klipp terrängmodell. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.468 Terrängmodeller 11.13 Spara punkter och linjer En terrängmodells punkter och brytlinjer kan sparas som en ny koordinatfil. Välj Data | Spara punkter och linjer. En ny koordinatfil skapas och öppnas i ett nytt fönster. Terrängmodellens punkter och brytlinjer lagras i filen. Varje brytlinje bildar en egen linje. Funktionen är användbar om de koordinatfiler som modellen är skapad ifrån saknas och man behöver koordinatdata, exempelvis då man vill slå ihop flera terrängmodeller till en. Se Även: Terrängmodeller, Koordinatfiler, Spara kanter © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.469 Geo 11.14 Spara kanter En terrängmodells ytterkanter kan sparas som en ny koordinatfil. Välj Data | Spara Kanter. En ny koordinatfil skapas och öppnas i ett nytt fönster. Terrängmodellens yttre begränsningslinjer bildar separata linjer i filen. Även ytterkanter inuti modellen (hål) bildar linjer. Linjerna sparas i form av slutna polygoner. Funktionen är användbar då en terrängmodells utbredning skall analyseras eller låtas styra någon annan operation, exempelvis extrakt med polygon. Se Även: Terrängmodeller, Koordinatfiler, Spara punkter och linjer © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 11.470 Volymberäkning 12 Volymberäkning 12.1 Allmänt om volymberäkning Två helt skilda beräkningsmetoder kan användas, modell- mot modell- metoden och sektionsmetoden. Modell- mot modell- metoden lämpar sig bäst för schaktgropar, upplag etc. sektionsmetoden passar bäst för vägar och liknande objekt. Modell- mot modell-metoden. Denna beräkningsmetod ingår i terrängmodellsmodulen och är åtkomlig under rubriken Funktion , se volymberäkning modell mot modell. Volymer och ytor kan beräknas på två sätt, antingen som triangelmodeller, eller som rutnätsmodeller. Båda metoderna använder dock triangelmodellen som utgångsdata. Volymer kan beräknas som differenser mellan två modeller eller ur en modell mot en valfri referenshöjd. Begränsningspolygoner kan användas för att räkna delytor. Vid beräkning som triangelmodeller sker beräkningen som en summering av stående prismor efter att minsta gemensamma trianglar har skapats i båda modellerna. Denna beräkningsteknik ger ett matematiskt exakt resultat. Man bör dock tänka på att underlaget för modellerna oftast bygger på inexakta beskrivningar av verkligheten, t.ex. en mätt linje är normalt en ungefärlig beskrivning av terrängens form mellan två mätta punkter. Vid beräkning som rutnätsmodeller skapas ett rutnät med valfri täthet från triangelmodellerna, volymen beräknas sedan som stående fyrkantiga staplar. Detta ger inte ett exakt matematiskt resultat då det kan finnas triangelsidor och -hörn som man ej tar med i beräkningen, inom en fyrkant. Dessutom beräknas inte mindre delar än halva fyrkanter i ytterkant på modellerna. Vid volymberäkning mellan modeller kan en ny modell skapas, en differensmodell som redovisar skillnaden mellan modellerna. Denna kan ses som en schakt och fyllnadsplan, och ur denna kan differensnivåkurvor skapas. Sektionsmetoden Denna beräkningsmetod ingår i volymberäkningsmodulen. Sektionsmetoden är sedan mycket länge accepterad som redovisningsform och är enkel att kontrollera manuellt med stickprov. Nackdelen är dock den att volymen ej beräknas helt exakt då beräkningen bygger på interpolation mellan sektionerna. Resultatet kan dock enkelt förbättras genom att beräkningen utförs med ett tätare intervall. Denna metod används även för volymberäkning av tunnlar. Vid volymberäkning med sektionsmetoden placeras flera tvärsnitt genom det område som skall massberäknas. Dessa tvärsnitt relateras till en 3-dimensionell linje som beskrivs av en horisontell linjeberäkning (.LIN) i plan samt en profil (.PRF) i höjd. Tvärsnitten skall skära genom minst två lager, så att slutna figurer i sektionen kan skapas. Ett snitt kan i ett lager kan skapas på flera olika sätt, t.ex. ur en normalsektion, som ett snitt ur en terrängmodell eller direkt ur en traditionell sektionering. Snitten kan ligga med valfria intervall. I varje tvärsnitt beräknas en area för respektive material som skall behandlas, t.ex. jordschakt, bergschakt, fyllning, bärlager etc. som krävs för att erhålla önskad geometrisk form. Volymen mellan 2 närliggande sektioner beräknas som sektionernas genomsnittsarea multiplicerat med avståndet i centrumlinjen mellan de båda sektionerna. (area 1 +area 2) / 2 * L. Totala volymen är lika med summan av alla delvolymer mellan beräknade sektioner. För vissa komponenter i en massberäkning redovisas inte volymer, utan horisontella areor, t.ex. bergavtäckning, asfaltsytor m.m. I detta fall redovisas det horisontella måttet för respektive yta som en horisontell längd i varje tvärsektion. Totala ytan beräknas som (längd 1 + längd 2) / 2 * L. Ingen kompensation för längdskillnader på höger och vänster sida vid radier utförs (p.g.a. att vi följer traditionell hantering inom branschen). En massberäkning enligt sektionsmetoden behöver ett antal komponenter som indata, t.ex. väglinje, © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.471 Geo normalsektion etc. Samtliga ingående komponenter måste specificeras i en massbeskrivning, som sparas i en fil av typen .MBS. I massbeskrivningen anges även alla samband mellan komponenterna, t. ex. normalsektioners placering, sektionsintervall m.m. En massberäkning kan bli en mycket komplex beräkning med många ingående komponenter och samband. För att få överblick över dessa finns en trädstruktur som hjälp vid inmatning och redigering. Se även Massbeskrivningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.472 Volymberäkning 12.2 Massbeskrivningar, MBS En massberäkning enligt sektionsmetoden behöver ett antal komponenter som indata, t.ex. väglinje, normalsektion etc. Samtliga ingående komponenter måste specificeras i en massbeskrivning, som sparas i en fil av typen .mbs. I massbeskrivningen anges även alla samband mellan komponenterna, t.ex. normalsektioners placering, sektionsintervall m.m. En massberäkning kan bli en mycket komplex beräkning många ingående komponenter och samband. För att få överblick över dessa finns en trädstruktur som hjälp vid inmatning och redigering. Mbs-fönstret Vyer Bildskärmen delas in i ett antal vyer då en massbeskrivning redigeras: · Mbs-trädvyn Här visas alla komponenter och samband som ingår i massbeskrivningen · Grafiska vyn Den grafiska vyn är indelad i en flik som visar plan-, profil- eller tvärsektionsdata och en flik som visar beräkningen i 3D. · Datavyn Under trädvyn och den grafiska vyn finns datavyn som visar en numerisk representation av valt objekt i trädvyn. · Egenskapsdialogen Många inställningar redigeras i egenskapsdialogen. Mbs-trädet Här visas alla komponenter och samband som ingår i massbeskrivningen. Via trädet administreras hela massberäkningen och det ger ett stöd för att komponera massbeskrivningen. Genom att klicka i trädet aktiverar man inmatning och redigering av detaljer i beskrivningen. Man kan också välja vad som skall visas i det grafiska fönstret. Navigering i trädet · Vänsterklick på + tecken expanderar en nod i trädet. · Vänsterklick på - tecken reducerar en nod i trädet. · Vänsterklick på en komponent, en linje en terrängmodell, ett sektionselement etc. öppnar aktiverar datavyn för motsvarande komponent för inmatning och redigering. · Högerklick på trädet ger möjlighet att välja Egenskaper... och vad som skall visas i den vyn: plandata, tvärsektionsdata eller profildata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.473 Geo · Högerklick på huvudlinje, modeller, överbyggnadstyper eller en normalsektion ger möjlighet att visa och redigera Egenskaper respektive komponent. Se även trädvyer. Objekt i massbeskrivningen Huvudlinje Klicka på + tecknet eller dubbelklicka på Huvudlinje så expanderas huvudlinje till att visa filnamnen för Linje, Profil och Skevning. Genom att högerklicka på Huvudlinje och välja Egenskaper... visas egenskapsdialogen. Man kan nu skriva in namnet på linje, profil och skevning eller ännu hellre klicka på valknappen till höger och välja från tillgängliga filer. Redigera linjedata, profildata och skevningsdata Klicka på linjenamnet för att mata in eller redigera huvudlinjen i plan. Data visas i datavyn. Se vidare linjedata. Klicka på profilnamnet för att mata in eller redigera huvudlinjen i profil. Se vidare profildata. Klicka på skevningsnamnet för att mata in eller redigera huvudlinjens skevning. Se vidare skevningsdata. Genom att högerklicka på linjen, profilen eller skevningen kan vi också välja om linjen skall vara synlig i grafiska fönstret eller inte. Huvudlinjen är normalt nummer 0(noll) i normalsektionen Kantlinjer Om ingående normalsektioner kräver kantlinjer anges dessa under denna rubrik. En kantlinje kan bestå av flera olika linjefiler som följer på varandra. Numreringen av kantlinjer måste vara identisk med kantlinjenumreringen i "ingående element" i normalsektioner. Vänsterkant / Högerkant För att kunna redigera kantlinjer måste man välja vilken sida, "Vänsterkant" eller "Högerkant", i trädvyn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.474 Volymberäkning som skall redigeras. Då sida har markerats i trädvyn kan sidolinjerna definieras i fälten under datavyn . · Kantlinje I denna kolumn matas samtliga i normalsektionerna ingående kantlinjers nummer in för respektive sida. Detta nummer kopplar linjen till motsvarande nummer i normalsektionen. · Alternativmått Alternativmått måste anges för kantlinjer. Detta mått används om ej någon kantlinje hittas. OBS! Dessa linjer och alternativmått har mycket stor betydelsae för normalsektionen. Alternativmåttet används t ex i skarven mellan två linjer som ingår i samma kantlinje eller där en kantlinje viker av t ex i en vägkorsning. Valfritt antal kantlinjer kan anges. Då en eller flera kantlinjer matats in under Vänster och Höger kan Vänsterkant / Högerkant expanderas i trädvyn för att visa angivna kantlinjer. Linjer på respektive sida För varje ingående kantlinje finns möjlighet att ange linje, profil eller skevningsfil som skall kopplas till det angivna numret. Skärning med den kopplade filen kommer att beräknas. Om ingen skärning hittas används istället alternativmåttet för linjen. Peka på en linje för att redigera de ingående filerna för varje kantlinje. Till höger i varje fält visas en knapp som ger möjlighet att bläddra efter tillgängliga filer. · Linje I denna kolumn anges filnamnet på önskad linje. Valfritt antal kan anges. · Profil Här kan en profil anges till kantlinjen, detta för att ge kantlinjen en höjd. Profil behövs då element som ingår i normalsektionerna stoppar mot profil eller linje/profil. · Skevning I denna kolumn anges eventuella skevningsfiler som skall gälla för kantlinjen. · Alternativhöjd Genom att ange en alternativhöjd ändras kantlinjens profilhöjd. Ett positivt (+) värde flyttar profilen uppåt och ett negativt (-) värde nedåt. Modeller Under denna rubrik anges vilka modeller, terrängsektioner eller lokala sektionsdata som skall användas för beräkningen. Under rubriken 'Modeller' i trädet finns de olika skikten för modellerna. Flera modeller för varje skikt kan väljas, varför man ej behöver lägga samman modelldata för ett projekt till en enda modellfil, utan kan istället ange alla filer utmed projektet, med specifikation av inom vilket längdintervall varje modell skall användas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.475 Geo Referensmodell kan användas då en referensytan (färdig väg el. dyl.) ej enkelt kan beskrivas med normalsektion. Referensmodellen kan delvis ersätta normalsektionen, dock ej helt, då normalsektionens funktion att skapa slutna figurer mellan skikten i sektionen måste användas. Referensmodell kan t.ex. användas för att ange schaktbotten i en husgrund medvarierande höjder, eller en grusgrop som skall redovisas med sektioner. Redigering av ingående modellfiler Klicka i trädvyn på det skikt (Jord, Berg, User1, User2) som skall redigeras för att öppna rätt inmatningsvy. · Modell Ange den modell som skall användas för detta lager och intervall. Som modell kan användas .trmfiler eller som en enklare form av modell .pxy-filer varvid sektioner skapas av sektionens skärningar direkt med de linjer som .pxy-filen innehåller. Detta innebär att linjerna bör ligga ungefär vinkelrätt mot sektionerna. I stället för modeller kan terrängsektioner (tsd-filer) eller lokala sektionsdata (lsdfiler) användas. · Alternativhöjd Genom att ange en alternativhöjd i denna kolumn ändras höjden för skiktet temporärt under Ett positivt (+) värde anger att skiktet flyttas uppåt och ett negativt (-) värde nedåt. Avsikten med denna funktion är att simulera alternativa lägen för skiktet. · Startsektion Här anges startsektionen för terrängmodell, terrängsektion eller lokala sektionsdata. Anges ingenting användes den första modellen som beräkningen träffar, dvs den modell som finns på den lägsta sektionen. Startsektion för modell som ligger efter första modellen kan anges med samma sektion som första modellens slutsektion. · Slutsektion Här anges slutsektionen för denna terrängmodell, terrängsektion eller lokala sektionsdata. Anges ingen slutsektion beräknas volymen till modellens slut. Egenskaper för modeller i beräkningen Högerklicka på noden 'Modeller' och välj Egenskaper... för att bl.a. redigera svällfaktorer och prioritet i egenskapsdialogen. · Svällfaktorer Ange vilka svällfaktorer som skall användas vid beräkning av volymer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.476 Volymberäkning · Prioritet Vid inmätning av modeller kan det hända ett modellerna skär varandra, t.ex. en bergmodell sticker upp genom jordmodellen. Detta går ej att hantera i volymberäkningen, varför detta problem måste åtgärdas innan beräkningen genomföres. Åtgärden är automatisk, men man kan välja hur åtgärden skall ske, genom att ange prioritet för varje skikt. Om t.ex. berg har högre prioritet än jord, kommer jordytan att modifieras så att den alltid ligger över berget om konflikt uppstår. Om däremot jord har högre prioritet än berg, kommer berget att skäras av så att det alltid ligger under jorden. · Enhetshöjd I vissa fall har man behov av att dela upp en bergschakt i högt och lågt berg, för att reglera ersättningen på ett rimligt sätt. Man kan enkelt uttryckt säga ett det blir lika dyrt att spränga en kvadratmeter berg med 0.1m djup som att spränga en kvadratmeter med 1m djup. Om man räknar kvadratmeter med lågt schaktdjup och kubikmeter med stort schaktdjup kan man räkna Enheter = kvadratmeter + kubikmeter. Dessa enheter har givit namn åt funktionen att dela beräkningen i kvadratberg och kubikberg. Enhetsdjup avser det schaktdjup vid vilket man vill separera volym och kubik. Om enhetshöjd anges finns möjlighet att i volymrapporten redovisa volymerna. Beräkningsgränser / gränspolygoner För att kunna räkna delmängder av en massberäkning, t.ex. volymerna inom en fastighet eller utförd schakt vid en viss tidpunkt, kan man ange en eller flera polygoner som begränsar den eller de ytor som skall beräknas. Polygonens skärning med sektionerna redovisas i sektionen som vertikala linjer. Redovisade volymer och areor beräknas ur de ytor som ligger mellan skärningarna med polygonen. Om flera skärningar sker i en sektion beräknas volymen mellan varje skärningspar, dvs. mellan skärning 1 och 2, 3 och 4, osv. På detta sätt kan en polygon som omsluter en annan kan användas för att exkludera ett område i mitten. Varje gränspolygon utgörs av en linje med minst 3 punkter i en koordinatfil av .geo- eller .pxy-typ. Linjen behöver inte vara sluten eftersom Geo alltid räknar med en tänkt linje mellan linjens start- och slutpunkt. Det går endast att välja in en koordinatfil i beräkningen men den filen kan innehålla obegränsat antal gränspolygoner (linjer). Matjordsavtagning / vegetationsavtagning Matjordsavtagning och vegetationsavtagning beräknas på samma sätt. Det som beskrivs om matjord nedan gäller även för vegetationsavtagning. Observera att det inte går att beräkna avtagning av matjord och vegetation i samma sektion. Matjordsavtagningen sänker, med det värde som anges i kolumnen tjocklek, jordytan i ett område som begränsas av den polygon som anges i första kolumnen. Polygonen anges som .pxy-fil eller .geo-fil. Beräkning sker på samma sätt som för gränspolygoner, dvs. inom varje linje i koordinatfilen, linjerna behöver inte vara slutna utan första och sista punkten anses sammanbundna. Om flera skärningar sker i en sektion beräknas volymen mellan varje skärningspar, dvs. mellan skärning 1 och 2, 3 och 4, osv. För att beräkna generell matjordsvtagning, dvs. utan begränsningspolygon, anges inget filnamn. Då sänks jordytan inom det område som täcks av den i mbs:en bearbetade ytan. Det går inte att ange generell avtagning av både matjord och vegetation. Om bankhöjd matas in kommer matjordsavtagningen ej att beräknas i de fall där bankhöjden överskrider denna höjd i centrumlinjen. Normalsektioner Rubriken 'Normalsektioner' i trädet är indelad i tre undernivåer: · Redigering Här läggs de normalsektioner som ska användas i beräkningen in. Redigering och skapande av nya normalsektioner sker också härifrån. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.477 Geo · Användning Här bestäms var längs huvudlinjen de olika sektionerna ska användas, interpolering mellan normalsektioner samt begränsningar i sidled. · Överbyggnadstyper Härifrån kontrolleras skiktningen av överbyggnaden i normalsektionerna. Redigering Under noden 'normalsektioner' anges alla normalsektioner som skall ingå i beräkningen. I datavyn visas en lista med filnamnen på normalsektionerna. För att välja in en befintlig normalsektion i beräkningen matar man antingen in filnamnet eller klickar på pilen längs till höger i filnamnsfältet. För att skapa en ny normalsektion matar man in ett nytt (ej existerande) namn i fältet. De normalsektioner som är inagda i listan visas även i trädstrukturen. Egenskaper för normalsektion Högerklicka på en normalsektion i trädet och välj Egenskaper... för att visa egenskapsdialogen. Den innehåller tre flikar: inställningar för vänster- respektive höger sida samt centrum/globalt. Inställningar vänster/höger sida De värden som skrivs in på vänsterfliken gäller enbart på den vänstra sidan av normalsektionen, och tvärtom för den högra. · Extrapolering Max tillåten extrapoleringslängd (horisontellt mått). Detta värde används då skiktets utbredning är för liten i sidled, d.v.s. modellen eller sektioneringen täcker ej det område som behövs för att skapa slutna sektioner. Extrapolering avser förlängning av skiktet för att kunna sluta arean i sektionen. Om figuren ej kan slutas inom det angivna maxmåttet kommer programmet att försöka sluta aren med en horisontell förlängning från skiktets ytterkant. Om det fortfarande ej går att sluta arean inom det angivna maxmåttet kommer arean att slutas med ett vertikal linje. Extrapolerade linjer ritas normalt som streckade linjer i sektionen. Standardvärden Jord 5m. User1 5m. User2 5m. Berg 5m. Bör aldrig överstiga extrapoleringen för jord. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.478 Volymberäkning · Ytterslänt Här anges de släntlutningar som programmet skall använda för att knyta ihop de olika ytorna i sektionen. Dessa slänter appliceras från de yttersta definierade elementen på respektive sida med lutning i respektive materialslag enligt valda värden. Standardvärden Fyllning -0.33 Jord 0.5 User1 1.0 User2 1.0 Berg 4.0 (Lutning 1:3 nedåt) (Lutning 1:2 uppåt) (Lutning 1:1 uppåt) (Lutning 1:1 uppåt) (Lutning 4:1 uppåt) · Kod Ange vilken kod som ska sättas för de olika släntlutningarna i den punkten där slänten träffar aktuellt lager. Koden sätts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla överbyggnadsskikt som används. · Berghylla Om en berghylla ska beräknas utanför bergslänten anger man bredden och eventuell kod för punkten där berghyllan slutar. Koden sätts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla överbyggnadsskikt som används. Överbyggnad Dessa inställningar styr dels överbyggnaden i centrumlinjen och dels de element i normalsektionen där alternativet 'global' anges för överbyggnaden. · Styrning av överbyggnadsdjup, tre typer kan väljas: Parallell Underkant överbyggnad är parallell med elementets överkant, med tjocklek enl. angivet överbyggnadsdjup. Överbyggnadens utbredning i sida bestämms av skärningen med nästa elements överbyggnadsdjup Fast Ett fast mått lodrätt under elementets slut bestämmer djupet. Detta innebär att underkant överbyggnad ej måste vara parallell med elementets överkant. Okänd Om okänt överbyggnadsdjup anges innebär det att underkant överbyggnad passerar detta element utan att det påverkar överbyggnadsdjupet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.479 Geo · Djup Anger överbyggnadens djup (eller tjocklek). · Överbyggnadsdel Används om lager (eller skikt) i överbyggnaden ska beräknas. Alternativet anger vilken del av den aktuella överbyggnadstypen som gäller i centrumlinjen. · Referenskod / kod i centrum Ange vilken kod som ska sättas i centrum av normalsektionen. Koden sätts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla överbyggnadsskikt som används. Om en referensmodell används kommer punkterna i det lagret också att få denna kod. Inmatning / Redigering För att redigera en enskild normalsektion klickar man på den önskade normalsektionen i trädvyn och expanderar den till Element på vänster sida, Element på höger sida och Inställnigar förhandsgranska. Respektive sida kan sedan expanderas så att varje element visas. Genom att högerklicka på normalsektionen i trädet och sedan välja Sektionsvy i menyn växlas den grafiska vyn till att visa tvärsektionsorientering med den aktuella sektionen synlig. Man kan även välja alternativet Förhandsgranska normalsektion vilket innebär att normalsektionen visas i teoretiskt läge. När ett element markeras i trädet visas även en markering i den grafiska vyn. De ingående elementen kan dels redigeras i datavyn och dels i egenskapsdialogen för ett element. · Datavyn Redigering i datavyn sker genom att man först pekar på vänster eller höger sida i trädet, i datavyn visas nu elementinformationen. · Egenskapsdialogen Redigering i egenskapsdialogen sker genom att man högerklickar på önskat element i trädet och väljer Egenskaper..., dialogen innehåller två flikar: Egenskaper och Överbyggnad. Riktningstyp © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.480 Volymberäkning Välj en riktningsdefinition för elementet. I datavyn väljs parametrarna för den valda definitionen i de två kolumnerna till höger om riktningstypen. Väljer man t.ex. 'dZ, dY' anges dZ-måttet i den första kolumnen och dY-måttet i den andra kolumnen. · Okänd Elementets riktning varierar och styrs i höjd och sida av en linje och profil. · dZ, dY Ange en fast definition av elementet genom att beskriva förändringen i höjd(dZ) och sida(dY) från början av elementet till slutet. Om ett ”Stopp” anges, kommer elementets höjd och sidomått att ses enbart som en riktningsangivelse i stället för absoluta mått. · Lutn%,dY Ange ett procent-tal, samt ett horisontellt mått för utbredningen. Om inget horisontellt mått anges, måste ett ”Stopp” användas. Observera att ”inget mått” anges genom att lämna fältet tomt. Använd inte 0(noll) eftersom det betyder noll i utbredning.! · Lutn, dY Ange ett K-tal i decimal form, samt ett horisontellt mått för utbredningen. Med K-tal avses t.ex. 1:3 = decimalt 0.333. negativa tal avser lutning nedåt. Om inget horisontellt mått anges, måste ett ”Stopp” användas. Observera att ”inget mått” anges genom att lämna fältet tomt. Använd inte 0(noll) eftersom det betyder noll i utbredning! · Följ lager, (dY) Denna typ användes för att följa ett befintligt skikt, t.ex. en berghylla med en given horisontell utbredning. · Skevning (från sida, från linje) Detta element användes för körbanor och liknande. Elementets lutning hämtas för varje beräknad sektion ur skevningsfilen som är knuten vald linje. Från sida anges normalt som vänster för element på vänster sida och höger för element på höger sida, men det är möjligt att använda det skevnigsvärde som gäller för höger på vänstersidans element och tvärt om. Ange den linje (nummer, se kantlinjer) från vilken skevningen skall hämtas. Centrumlinjens nummer är normalt 0 (noll). · Förläng (dZ, dY) Välj detta element då elementet skall fortsätta i samma riktning som föregående element. dZ och/ eller dY kan anges resp. lämnas tomt. Om båda värdena anges har det värde som först uppfylls högst prioritet. Om inget värde anges måste ett ”Stopp” anges. · Släntkil lutn Detta element används när man vill ha en brantare lutning på vägkroppen jämfört med slänten. Man får då en kil i slänten vilket möjliggör att man kan beräkna volymen för den flacka slänten separat. Ange vilken lutningskoefficient som ska gälla (K-tal enligt ovan). Släntkilselementet ska ses som ett tillfälligt uppehåll i uppbyggnaden av den teoretiska ytan. Efter detta element hoppar programmet tillbaka till startpunkten för släntkilen och där kan man sedan fylla på med de resterande elementen för den teoretiska ytan (dvs den flacka släntens överkant). Släntkilens utsträckning nedåt beräknas med automatik, dvs man behöver inte ange någon längd på elementet. Längden beror på om man ligger i skärning eller i fyllning. I skärning förlängs släntkilen så att den träffar terrassen. Därefter bestäms terrassens utseende som vanligt med hjälp av överbyggnadstjockleken. I fyllning, däremot, förlängs släntkilen automatiskt ned till det översta modellskiktet. Terrassen kommer då att brytas mot släntkilen och sedan följa det aktuella skiktet till man träffar den teoretiska ytan igen. Man kan dock även sätta att elementet ska stoppa "mot terrass". I detta fall går släntkilen ner till terrassen och därefter bestäms terrassens utseende som vanligt med hjälp av överbyggnadstjockleken. Eventuella överbyggnadsskikt räknas alltid mot släntkilen om den existerar. Om man använder elementtypen släntkil skapas ett speciellt lager för detta i tvärsektionen. Endast ett släntkilselement per sida kan användas i en normalsektion. Kod Ange kod för märkning av elementet. Om kod angivits kommer resultatfilen att innehålla denna kod. Detta kan användas för att sortera ut olika typer av data för vidare bearbetning, t.ex. schaktgränser, dikesbotten m.m. även vissa rapporter bygger på kodning. Kod är dock ej obligatorisk. Koden sätts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla överbyggnadsskikt som används. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.481 Geo Tips! Genom att sätta koder på elementen i normalsektionen kan man beräkna horisontell eller lutande area på valfri del av massberäkningen. Se ' Areaberäkning av plana ytor från tvärsektioner'. Max Y En maximal tillåten horisontell utbredning kan anges. Om maxmåttet överskrides förkastas elementet. Max Z En maximal tillåten vertikal utbredning kan anges. Om maxmåttet överskrides förkastas elementet. Stopp Välj typ av ”Stopp” för ett element. Detta måste väljas om man ej valt fast mått för elementet tidigare! · (Ingenting) Inget stopp · Mot linje Elementet stoppar då det träffar en linje i plan. · Mot profil Elementet stoppar då det träffa en profil i höjd. · Mot lin/prf Elementet stoppar mot en linje med profil. Både höjd och sida styrs av linjen och profilen. Riktningstyp skall vara okänd. · Mot lin/CL-prf Elementet stoppar mot en kantlinje i sidled men mot huvudlinjens profil i höjd. Både höjd och sida är alltså fasta riktningstyp skall vara okänd. Detta element kan vara användbart när man vill utgå från profilhöjden även om det är ett element som inte startar i centrum av normalsektionen. · Mot skikt Elementet stoppar när det träffar det skikt som väljs. Det förväntas att träff mot skiktet sker. Riktningen på elementet bestäms av riktningstypens värden. · Bryt vid Elementet stoppar om det träffar det skikt som väljs. Finns ingen träff går elementet så långt ut som angivits för riktningstypen. · Mot terrass Elementet stoppar mot terrassytan. I kolumnen/fältet efter väljs, beroende på stopptypen, vilket objekt stoppet gäller: · Linjenummer (se kantlinjer) · Skikt (se modelller) Exklusivt Här finns möjlighet att låta elementet gälla endast i ett specifikt skikt. Elementet kommer med i normalsektionen om startpunkten ligger i det aktuella skiktet. Om så inte är fallet kommer nästa element i normalsektionen automatiskt att användas. Välj mellan 'Fyll', 'Jord', 'User1', 'User2' och 'Berg'. Överbyggnad Här kan överbyggnadens totala djup anges för respektive materialslag. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.482 Volymberäkning Om rutan [Global] är ikryssad hämtas djup och styrning från normalsektionens generella inställningar, se egenskaper för normalsektion. · Styrning av överbyggnadsdjup, tre typer kan väljas: Parallell Underkant överbyggnad är parallell med elementets överkant, med tjocklek enl. angivet överbyggnadsdjup. Överbyggnadens utbredning i sida bestämms av skärningen med nästa elements överbyggnadsdjup Fast Ett fast mått lodrätt under elementets slut bestämmer djupet. Detta innebär att underkant överbyggnad ej måste vara parallell med elementets överkant. Okänd Om okänt överbyggnadsdjup anges innebär det att underkant överbyggnad passerar detta element utan att det påverkar överbyggnadsdjupet. · Överbyggnadsdjup högerklicka på elementet i trädet för att visa elementets egenskaper och väljas överbyggnadsdjup för elementet. · Överbyggnadsdel Om skiktning (lagerindelning) av överbyggnaden används kan också överbyggnadsdel för elementet väljas här. Alternativet anger vilken del av den aktuella överbyggnadstypen som används för elementet. Redigering av skiktningen sker under rubriken Överbyggnadstyper i trädet. Inställningar för teoretisk normalsektion Om modell saknas kan man använda standardvärden för olika lager för att testa hur sektionen kommer att uppföra sig i olika situationer. Dessa fiktiva lager kan ges en lämplig utformning genom att ange numeriska värden för utbredning och nivå. Detta görs under nivåer. En fiktiv skevning kan även anges för normalsektionen. Dessa inställningar påverkar den grafiska vyn om alternativet Visa teoretisk normalsektion väljs i menyn vid högerklick i trädet. Inställningarna redigeras genom att man högerklickar på rubriken 'Inställningar för teoretisk normalsektion' under normalsektionen och väljer Egenskaper... i menyn. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.483 Geo · Nivåer Ange en +höjd för för respektive lager för vänsterkant, centrum och högerkant av skiktet. Den höjd som anges avser en höjd relativt profilhöjden i respektive sektion. Centrum avser höjd i centrumlinjen. Vänster och höger avser halva lagerbredden på respektive sida om centrumlinjen. · Lagerbredd Det fiktiva skiktets bredd anges här · Skevning Ange värden för skevning vid förhandsgranskning av en normalsektion utan att linjeberäkning har valts. Ange fiktiv skevning i procent för respektive sida. Under fliken Kantlinjer går det att bestämma ett antal kantlinjers läge på vänster resp. höger sida. Spara normalsektioner Efter att en normalsektion har redigerats kan man spara den genom att välja Data | Spara normalsektioner. Användning Här bestäms var längs huvudlinjen de olika sektionerna ska användas, interpolering mellan normalsektioner samt begränsningar i sidled. · Normalsektion Välj normalsektion genom att klicka på pilen till höger i fältet. De normalsektioner som anges måste finnas angivna under rubriken Redigering. Filtyp för normalsektioner är .nsd. · Startsektion Anger var användningen av normalsektionen startar. Sektionen gäller fram till definitionen av nästa normalsektion om ingen interpolering anges. Ange startsektion för den sektion där någon förändring sker. Förändringen kan vara utbyte av normalsektion, eller att en interpolering ska starta eller sluta. · Interpolera Om interpolering anges kommer normalsektionen att interpoleras element för element mot nästa angivna normalsektion. Observera att det måste vara exakt lika många element i de båda sektioner som interpoleringen sker emellan, för att interpolering skall fungera på ett korrekt sätt. · Max vänster/höger Anger max utbredning åt vänster respektive höger för massberäkningen. Har man en bred modell kan utritningen av sektionerna begränsas med detta mått. Överbyggnadsskikt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.484 Volymberäkning Överbyggnadstyper och överbyggnadsfiler (bup) Under denna rubrik styr man skiktning av överbyggnaden i olika lager. En överbyggnadstyp beskriver vilka lager/skikt som ska ingå i överbyggnaden samt deras användning i olika delar av vägen. Det går att skapa flera överbyggnadstyper men endast en kan vara aktiv åt gången för en massberäkning. Överbyggnadstyper sparas i en speciell fil av typen 'bup'. Den överbyggnadstyp som används i en specifik volymberäkning lagras lokalt i samma projekt som mbs-filen. Normalt har den även samma namn som mbs-filen, men med filtypen .bup. I den lokala bup-filen kan det endast finnas en överbyggnadstyp åt gången. I en global bup-fil, däremot, går det att lagra obegränsat antal. Det går därför att använda den globala filen (eller filerna) som ett slags bibliotek för olika överbyggnadstyper. Överbyggnadsdelar För att man ska kunna ange olika skikttjocklekar för olika delar av t.ex. en vägkropp delas överbyggnadstypen in i olika överbyggnadsdelar. Körbana, vägren och slänt är exempel på vad som kan sägas vara olika överbyggnadsdelar. Det går att definiera valfritt antal delar och man kan kalla dem vad man vill. I normalsektionen talar man om vilken överbyggnadsdel som gäller i centrum och för varje element på vänster respektive höger sida. På detta vis kan man alltså styra skikttjocklekarna till att variera mellan olika delar av tvärsektionen. Exempelvis kan man ange att t.ex. slitlagret ska ha en viss tjocklek i körbanan en annan i vägrenen. I slänten sätter man sedan slitlagrets tjocklek till noll för att förhindra att beräkning sker där. Att man måste sätta tjockleken till noll beror på att det inte går att ta bort ett visst skikt på en del av tvärsektionen, alla skikt som är definierade i överbyggnadstypen kommer att finnas med över hela ytan. Man kan även sätta överbyggnadsdelen i ett visst element till 'ingen' för att förhindra att beräkning av skikt sker där. Vill man ha samma skikttjocklekar i hela tvärsektionen räcker det med att ange en överbyggnadsdel. Överbyggnadsträdet I trädstrukturen visas de överbyggnadstyper som finns inlagda. Under rubriken 'Aktuell överbyggnadstyp' finns den överbyggnadstyp som kommer att användas vid beräkning. Det är också den som kommer att lagras i den lokala bup-filen när volymberäkningen stängs. Under rubriken 'Sparade överbyggnadstyper' finns de överbyggnadstyper som tillhör den valda globala bup-filen. Genom att högerklicka på rubriken 'Aktuell överbyggnadstyp' och välja Egenskaper... kan man se vilken lokal fil med överbyggnadstyper som används. Genom att högerklicka på rubriken Sparade överbyggnadstyper' och välja Egenskaper... kan man se vilken global fil med överbyggnadstyper som används. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.485 Geo Välja aktiv överbyggnadstyp För att styra vilka bup-filer som används och välja aktuell överbyggnadstyp går man in under Data | Överbyggnadsskikt | Välj överbyggnadstyp eller klickar på knappen [Välj] i dialogerna ovan. · Beräkna överbyggnadslager/överbyggnadsskikt Alternativet styr om överbyggnadsskikt ska beräknas eller inte. · Lokal fil med överbyggnadstyper (bup) Här visas filnamnet på den fil som innehåller aktuell överbyggnadstyp. Filen skapas när mbs-filen sparas. Om fältet är blankt har filen ännu inte skapats. · Aktuell överbyggnadstyp Här visas namnet på den överbygnadstyp som används för att beräkna skikten i överbyggnaden. För att välja en annan överbyggnadstyp markerar man önskad typ i listan till höger och klickar sedan på knappen <<. · Global fil med överbyggnadstyper Här visas filnamnet på filen med tillgängliga överbyggnadstyper (bup). · Överbyggnadstyper I listan finns de överbyggnadstyper som den valda globala bup-filen innehåller. Redigera överbyggnadstyper Redigering av överbyggnadstyperna görs dels genom den numeriska datavyn nederst i fönstret och dels i egenskapsdialogen genom att man högerklickar på önskat objekt i trädet och väljer egenskaper. När rubriken 'aktuell överbyggnadstyp' är markerad visas namnet och beskrivningen på den i datavyn. Här går det inte att redigera något utan det görs istället från egenskapsdialogen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.486 Volymberäkning I egenskapsdialogen för en överbyggnadstyp bestäms vilka lager som ska ingå. · Namn Här kan överbyggnadstypens namn anges. · Beskrivning Här kan man ange en beskrivande text om typen. · Överbyggnadslager Här redigeras vilka lager som ska användas i överbyggnaden. Dubbelklicka på en rad för att redigera namnet på ett lager. Använd pilarna för att bestäma ordningen på de olika lagren. · Beräkna återstående volymer för sista lagret Alternativet innebär att det understa lagrets djup räknas mot schaktbotten. När rubriken 'överbyggnadstyper' är markerad visas de tillgängliga typerna även i datavyn. · Överbyggnadstyp Ange namn på överbyggnadstypen. · Beskrivning Här kan en beskrivning ges. Varje överbyggnadstyp delas in i ett antal segment (överbyggnadsdelar) för att man skall kunna ange olika skiktdjup för olika delar av tvärsektionen. I datavyn kan man lägga till, radera och redigera överbyggnadsdelarna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.487 Geo De olika lagrens djup för olika markskikt och överbyggnadsdelar kan redigeras i datavyn om man markerar önskad överbyggnadsdel i trädet. En asterisk efter lagernamnet anger att djupet räknas mot schaktbotten och att djupvärdena därför inte har någon effekt på det lagret. Om man sätter 0 eller blankt i ett fält kommer det skiktet inte att få någon tjocklek i den delen och därför räknas inte heller någon volym där. Tänk på att summan av lagrens djup för ett markskikt inte kan överstiga det totala djupet för överbyggnaden. I egenskapsdialogen för en överbyggnadsdel visas det totala djupet för överbyggnaden i olika markskikt. · Totalt djup Anger djupet för överbyggnadsdelen i olika markskikt. Kopiering av överbyggnadstyper Genom att markera en överbyggnadstyp i trädet kan man kopiera den via Redigera | Kopiera. Därefter kan man klistra in en kopia av den via Redigera | Klistra in. Det går att kopiera från den lokala filen till den globala samt även inom den globala. Däremot kan man inte kopiera en överbyggnadstyp från den globala till den lokala filen utan man väljer istället aktiv lokal överbyggnadstyp på det sätt som beskrivits tidigare. Utspetsning och utskiftning Utspetsning och utskiftning enligt AMA och ATB beräknas under motsvarande rubrik i volymträdet. Man anger en startsektion och en slutsektion för varje sektionsintervall där utspetsning/utskiftning ska beräknas. Djupet vid startsektionen och slutsektionen anges också. I kolumnen 'Relativt' anger man om djupet ska räknas från överytan (teoretisk, måttet d1 i bilden) eller från terrassen (schaktbotten, måttet d2 i bilden). I sidled begränsas urgrävningen baserat på en punkt i överytan. Den önskade begränsningspunkten (t.ex. vägkanten, punkten P i bilden) måste tilldelas kod i normalsektionen. Denna kod anges i kolumnerna för 'kod vänster/höger' i tabellen. Utbredningen i sidled bestäms sedan av en tänkt linje (a i bilden) från begränsningspunkten ned till underkant urgrävning. Lutningskoefficienten för denna linje anges i kolumnen 'Begränsningslutning' . Standardlutningen är 1:1. Lutningen tillbaka upp mot normalterrassen (b i bilden) anges i kolumnen 'Ytterlutning'. Här är standardvärdet 2:1. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.488 Volymberäkning Del av tvärsektion. Mått för beräkning av utspetsning. Djupet för urgrävningen interpoleras linjärt mellan start- och slutsektionen. För att skapa en utspetsningskil anger man olika djup vid start- respektive slutsektionen. Om djupet ges relativt överytan måste måttet vara minsta lika stort som överbyggnadsdjupet. Fältet 'bergskärning' avgör om utspetsningen ska stoppa mot berg eller inte. Ej bergskärning Bergskärning Volymen för utspetsning/utskiftning räknas mellan normal schaktbotten och underkant för den extra urgrävningen. Om terrassen ligger helt i fyllning i en sektion sker ingen beräkning av utspetsning/ utskiftning där. Om delar av terrassen ligger i fyllning räknas utspetsningen upp mot jordlagret. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.489 Geo Beräkningsintervall Här anges start och slutpunkt samt intervall för beräkningen. Det innebär att man kan beräkna en del av den massberäkning man skapat utan att förändra massbeskrivningen i övrigt. Man kan också fritt välja olika intervall för olika delar av beräkningen, utan hänsyn till var olika normalsektioner är placerade. · Start Ange första sektion som skall beräknas. Beräkningen kommer utföras med det intervall som står på raden fram till slutsektionen på raden eller till statsektion på nästa rad. · Slut Ange sista sektion som skall beräknas. Om flera rader anges för beräkningen kan denna lämnas tom, varvid intervallbyte sker vid startsektion angiven på nästa rad. Avbrott i beräkningen kan skapas genom att ange en slutsektion, och på nästa rad ange en startsektion som ligger längre fram i massberäkningen. · Intervall Ange intervall för den del av beräkningen som ligger mellan start och slutsektion på samma rad, eller om ingen slutsektion angivits, startsektion på raden och startsektion på nästa rad. Grafiska vyn Genom att klicka i den grafiska vyn får man tillgång till de grafiska verktygen och kan redigera data på samma sätt som i en vanlig grafisk vy. Se även grafiska vyer. Alla de filer som ingår i massberäkningen (och som kan visas grafiskt) läggs in automatiskt i den grafiska vyn när en mbs-fil öppnas. Detta gör att man kan växla aktivt dokument som i övriga grafiska vyer och redigera data. Orienteringsläge Det finns tre olika orienteringslägen, dessa väljs genom att man högerklickar i trädet och väljer önskat orienteringsläge i menyn. Man kan även välja Vyer | Visa orientering. · Planvy Visar en planbild över massberäkningen. · Profilvy Visar en profilvy över massberäkningen. · Sektionsvy Visar en tvärsektionsvy för aktuell längdsektion. Vilken sektion som är aktuell bestäms antingen genom att man använder knapparna för att stega, , eller genom att man klickar i trädet på startetn för ett beräkningsintervall eller starten för ett normalsektionsintervall. Man kan även välja alternativet Visa teoretisk tvärsektion vilket innebär att normalsektionen visas i teoretiskt läge. Sektionsstegning Om sektionsvyn har valts och mbs-dokumentet är aktivt kan man stega genom massbeskrivningen utan föregående beräkning. Valda beräkningsintervall används för att steg för steg välja sektion framåt eller bakåt. En massberäkning genomförs för vald sektion, varje gång man byter sektion så att man kan se exakt hur resultatet kommer att bli då man massberäknar. Volymer och areor visas i aktivitetsfönstret. Använd knapparna för att stega till första, föregående, nästa eller sista tvärsektionen i beräkningsintervallet. Klicka på för att gå till en specifik sektion. Grafiska 3D-vyn Under en egen flik i den grafiska delen av mbs-fönstret finns 3D-grafik alltid tillgängligt. Här presenteras hela massberäkningen i en tredimensionell perspektivvy. Se även 3D-grafik. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.490 Volymberäkning Beräkning av volymer För att utföra en beräkning av volymerna väljer man Data | Beräkna volymer.... En dialog visar vilka val för beräkningen som gjorts. Här kan man temporärt ändra omfattningen av beräkningen genom att välja andra sektioner än de föreslagna. De eventuella inställningar man gör i dialogen sparas så länge MBSen är öppen i Geo. På så sätt kan man enkelt göra om beräkningen flera gånger i följd. Kryssa i om sektioner skall skapas (för ritning/granskning) och om en rapport skall skapas, och i så fall vilket innehåll som önskas i rapporten. Klicka på knappen [Markera alla] för att få med alla rapportfält som är möjliga för den aktuella MBSen. Knappen [Avmarkera alla], avmarkerar samtliga rapportfält. Rapportfält · I volymfält redovisas tvärsnittsarean för det aktuella skiktet i varje sektion. Dessutom räknas volymen fram med hjälp av medelarean mellan två sektioner och avståndet mellan sektionerna. Volymerna summeras i slutet. · I areafält redovisas den horisontella längden från vänster till höger för det aktuella skiktet i varje sektion. Dessutom räknas den plana arean fram med hjälp av medellängden mellan två sektioner och avståndet mellan sektionerna. Areorna summeras i slutet. Fält Typ Beskrivning Överbyggnad Volym Volym och tvärsnittsarea för överbyggnaden mellan teoretisk yta (överyta) och schaktbotten/terrass. Om släntkil har använts räknas överbyggnaden endast på den del som ligger innanför släntkilslagret. Summan av denna volym och volymen för släntkilen (se nedan) utgör då den totala överbyggnadsvolymen. Bearbetad yta Area Horisontell längd och area för den hela det område som påverkas av beräkningen. Jordschakt Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av jord ner till terrassen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.491 Geo Jordyta Area Horisontell längd och area för området som täcks av jordschakten. Fyll Volym Volym och tvärsnittsarea för utfyllnad upp till terrassen. Fyll Area Horisontell längd och area för området som täcks av fyllningen. Bergschakt Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av berg ner till terrassen. Bergyta Area Horisontell längd och area för området som täcks av bergschakten. Bergschakt > enhetshöjd Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av berg ner till enhetshöjden över terrassen. Bergschakt > enhetshöjd Area Horisontell längd och area för området som täcks av bergschakten över enhetshöjden. Bergschakt < enhetshöjd Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av berg från enhetshöjden ner till terrassen. Bergschakt < enhetshöjd Area Horisontell längd och area för området som täcks av bergschakten under enhetshöjden. Bergavtäckning Area Horisontell längd och area för området som täcks av bergschakten och avtäckning/rensning av berg. Släntkil Volym Volym och tvärsnittsarea för den del av överbyggnaden som ligger utanför vägkroppen som begränsas av släntkilslagret. Utspetsning Volym Volym och tvärsnittsarea för utspetsning eller utskiftning. Beräkning sker upp mot normal terrassyta om denna inte ligger i fyllning. Då sker beräkning istället upp mot jord (dvs i denna volym finns aldrig några fyllvolymer). Schakt User 1/2 Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av lagren för user 1 och 2 ner till terrassen. Yta User 1/2 Area Horisontell längd och area för området som täcks av schakten för user 1 och 2. Matjord/Vegetation Volym Volym och tvärsnittsarea för matjord/vegetationsavtagning. Matjord/Vegetation Area Horisontell längd och area för området som täcks av matjord/ vegetationsavtagning. Skikt i överbyggnaden Volym Volym och tvärsnittsarea för de olika skikten i överbyggnaden. Om horisontell / lutande längd och area istället önskas erhålls dessa värden genom att man väljer funktionen "Areaberäkning av ytor". Den skapade sektionsfilen(.sec) och rapportfilen(.rep) visas då beräkningen är klar. Extrahera schaktbotten Funktionen används för att plocka ut den beräknade ytan för jordschakt och/eller bergschakt. Resultatet erhålls som en tvärsektionsfil, sec. För jordschakten kan man även välja att ytan ska följa terassen. Startsektion/slutsektion Ange inom vilka sektioner som extrahering ska göras. Eftersom koderna och plankoordinaterna från massberäkningen följer med till sektionsfilen kan man gå vidare med funktionen extrahera plankoordinater om en terrängmodell ska skapas för aktuellt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.492 Volymberäkning schaktlager. Se även Allmänt om volymberäkning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.493 Geo 12.4 Areaberäkning av ytor Den här funktionen används för att beräkna plana ytor längs en tvärsektionsberäkning. Beräkningen kan göras antingen direkt från en massberäkning (.mbs-fil) eller från en beräknad tvärsektionsfil (.sec-fil). Ytorna kan begränsas i sidled av punkter som kodats i normalsektionen. Resultatet ges i form av en rapport med dels summerade areor och dels delareor längs beräkningsintervallet. Funktionen kan t.ex. användas för att beräkna arean för asfalten eller vägslänterna längs en vägsträcka. Andra användningsområden kan vara att beräkna ytan för grässådd eller bergavtäckning. Sluttande ytor Beräkningen av arean går till så att den lutande längden för den önskade ytan (dvs. den lutande längden mellan två punkter i ett visst lager i en sektion) räknas fram i varje sektion i beräkningsintervallet. Arean mellan två sektioner sätts till produkten av avståndet mellan sektionerna och medellängden för den önskade ytan i de två sektionerna. Avståndet mellan två sektioner bestäms av beräkningsintervallet i volymberäkningen. I en .sec-fil bestäms intervallet av de tvärsektioner som finns i filen. Genom att sätta start- och slutsektion för beräkningen kan en delmängd beräknas men det enda sättet att byta beräkningstäthet är att förändra intervallet i .mbs-filen. Horisontella ytor Beräkningen sker på samma sätt som ovan men istället för lutande längder räknas horisontella längder. Den önskade ytan kan begränsas med hjälp av koden för punkter i tvärsektionerna. Koden sätts lättast direkt i normalsektionen i volymberäkningen. På så vis får punkterna automatiskt rätt kod i den färdiga tvärsektionen. Det går även att i efterhand redigera koden för punkterna i en tvärsektionsfil. Vill man beräkna hela arean för ett visst lager anger man inga begränsningskoder. Programmet går igenom punkterna för varje lager i tvärsektionen från vänster till höger och summerar den lutande längden från och med punkten med den första koden och sedan till och med punkten med den andra koden. Man kan även ange att sekundärt beräkningsintervall. Detta kan vara användbart om man vill beräkna t.ex. släntareorna på vänster respektive höger sida. Ange då koderna för vänster släntpunkter i det första kodparet och koderna för höger släntpunkter i det andra kodparet. Vill man beräkna en sammanhängande längd som börjar på vänster sida men slutar på höger sida räcker det med att ange ett kodpar med begränsningspunkternas koder. För varje yta som ska beräknas anger man i vilket lager ytan finns och vilka koder som begränsar ytan. Dessutom anges en beskrivning, t.ex. asfalt, för ytan. Varje sådan uppsättning kan även lagras av Geo i registret i Windows för att man enkelt ska kunna beräkna samma areor vid flera tillfällen. Exempel Exemplet nedan visar hur man kan beräkna olika ytors areor längs en vägsträcka beskriven i en volymberäkning (.mbs-fil). Vägsträckan i genomskärning, med koderna från normalsektionen utskrivna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.494 Volymberäkning Vägsträckan ovanifrån. Ex1: Beräkning av vägbanan mellan koderna KBV och KBH Ex2: Beräkning av slänter mellan koderna DS-SR och SR-DS Tillvägagångssätt Öppna antingen en .mbs- eller .sec-fil och välj Data | Areaberäkning av ytor för att utföra beräkningen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.495 Geo Från sektion / Till sektion Välj mellan vilka sektioner beräkningen ska ske. Om man utgår ifrån en massberäkning används beräkningsintervallet i .mbs-filen. Ytor att beräkna I listan visas de ytor som kommer att beräknas. Fyll antingen på från de sparade ytdefinitionerna genom att klicka på knappen [<<] eller välj [Ny...] för att skapa nya definitioner. Det går även att redigera och radera ytor i listan. Sparade definitioner av ytor I listan visas de definitioner som sparas i Windows-registret för användning vid flera tillfällen. Välj [Ny...] för att skapa nya definitioner. Det går även att redigera och radera ytor i listan. Använd knappen [>>] för att flytta över en yta från den aktuella beräkningen. Definitioner av ytor När man skapar en ny yta eller redigerar en befintlig visas en dialog med ytans definitionsdata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.496 Volymberäkning Lager för ytan Ange i vilket lager den aktuella ytan finns. Beskrivning Ange en beskrivning för ytan. Detta namn måste vara unikt bland ytorna. Namnet kommer att synas i arearapporten. Lutande eller plana areor Ange om sluttande eller plana (horisontella) ytor ska beräknas. Ytans begränsningspunkter (1 och 2) Samhörande kodpar för begränsning av ytan. Begränsningspar 2 används endast om ytan är uppdelad i två halvor som i exempel 2 ovan. Från kod Ange från och med vilken kod (dvs första punkt med denna kod i sektionen) ytan börjar. Lämna fältet blankt om ytan börjar i första punkten längst till vänster i sektionen. Till kod Ange vid vilken kod (dvs första punkt med denna kod i sektionen, efter att från-koden hittats) ytan slutar. Ange blankt om ytan slutar i sista punkten längst till höger i sektionen. Resultat / rapport Efter att beräkningen har utförts visas en rapport med de valda ytornas areor. Rapporten består av en sammanställningssida och ytterligare sidor som visar varje delyta för sig. Om ett frågetecken, ?, visas i rapporten innebär det att den aktuella sektionen inte kan beräknas. Detta beror på att någon av de förväntade koderna saknas i sektionen. Se även Allmänt om volymberäkning och Massbeskrivningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.497 Geo 12.5 Rapport med ortgonala punkter Den här funktionen används för att skapa en rapport där punkter ur en massberäkning eller tvärsektionsfil redovisas. För varje punkt kan man välja att redovisa sidomått, höjd och tvärfall. Det går att beräkna punkter direkt ur en massberäkning men även från en tvärsektionsfil, sec, under förutsättning av det finns kodade punkter i den. Den här funktionen ersätter de tre funktionerna 'Vägverksrapporter', 'Punktvisa lutningar' och 'Punktvisa höjder' som fanns tillgängliga i Geo 11 och tidigare versioner. Kodning av punkter De punkter som ska redovisas i rapporten identifieras med den kod de har. Därför bygger den här funktionen på att man har en massberäkning med kodade element i normalsektionen eller en tvärsektionsfil, sec, med kodade punkter. Kommer tvärsektionsfilen från en massberäkning följer eventuella koder med och därmed kan man använda en sådan fil i denna funktion. En tvärsektion med kodade punkter i lagret för schaktbotten. Kodning i massberäkning, mbs I mbs-filen ges elementen olika kod antingen i datavyn eller i egenskapsdialogen för elementen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.498 Volymberäkning Kodning av yttersläntspunkter görs i egenskapsdialogen för normalsektionen. Kodning i tvärsektionsfil, sec I en tvärsektionsfil finns koden tillgänglig för varje enskild punkt i de olika lagren. Skapa rapporten När en massberäkning, mbs, eller tvärsektionsfil, sec, är öppen finns alternativet Rapport med ortogonala punkter i menyn Data. Dialogen har två listor med definitioner av rapportfält. Den vänstra listan använda för att tala om vilka som © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.499 Geo ska användas till den rapporten som ska skapas och den högra listan innehåller de fält som sparats sedan tidigare. Genom att komponera ihop olika fält med de punkter i tvärsektionen som man är intresserad av kan man skapa helt skräddarsydda rapporter. Från sektion / Till sektion Välj mellan vilka sektioner beräkningen ska ske. Om man utgår ifrån en massberäkning används beräkningsintervallet i .mbs-filen. Rapportfält I listan visas de punkter som kommer att beräknas. Fyll antingen på från de sparade rapportfältsdefinitionerna genom att klicka på knappen [<<] eller välj [Ny...] för att skapa nya definitioner. Det går även att redigera och radera fält i listan. Sparade rapportfältsdefinitioner I listan visas de definitioner som sparas i Windows-registret för användning vid flera tillfällen. Välj [Ny...] för att skapa nya definitioner. Det går även att redigera och radera fält i listan. Använd knappen [>>] för att flytta över ett fält från den aktuella beräkningen. Definitioner av rapportfält När man skapar ett nytt fält eller redigerar ett befintligt visas en dialog med fältets definitionsdata Lager för ytan I dialogen väljer man från vilket lager punkterna ska hämtas. Punktkod Ange vilken kod som ska sökas. Fältrubrik Man kan ange valfri huvudrubrik för fältet. Underrubrik 1/2 Ange vilken information som ska skrivas ut i rapporten och vilken rubrik som ska användas. För varje rapportfält kan två värden skrivas ut, t.ex. sidomått och höjd. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.500 Volymberäkning Sidomåttstillägg. Kan t.ex. användas för redovisning av släntskiva För att beräkna utsättningsdata för släntskiva kan fältet sidomåttstillägg användas. Det mått man anger adderas till den funna punktens sidomått (eller dras i från om det är negativt och kan användas vid slätskiva i släntfot). Höjden räknas med samma tvärfall som gäller i den funna punkten. Om man vill få punkten redovisad i en jämnt sidomått kan man kryssa i rutan för avrundning. Se även Allmänt om volymberäkning och Massbeskrivningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.501 Geo 12.6 Extrahera schaktbotten, MBS En massberäkning enligt sektionsmetoden behöver ett antal komponenter som indata, t.ex. väglinje, normalsektion etc. Samtliga ingående komponenter måste specificeras i en massbeskrivning, som sparas i en fil av typen .mbs. I massbeskrivningen anges även alla samband mellan komponenterna, t.ex. normalsektioners placering, sektionsintervall m.m. En massberäkning kan bli en mycket komplex beräkning många ingående komponenter och samband. För att få överblick över dessa finns en trädstruktur som hjälp vid inmatning och redigering. Mbs-fönstret Vyer Bildskärmen delas in i ett antal vyer då en massbeskrivning redigeras: · Mbs-trädvyn Här visas alla komponenter och samband som ingår i massbeskrivningen · Grafiska vyn Den grafiska vyn är indelad i en flik som visar plan-, profil- eller tvärsektionsdata och en flik som visar beräkningen i 3D. · Datavyn Under trädvyn och den grafiska vyn finns datavyn som visar en numerisk representation av valt objekt i trädvyn. · Egenskapsdialogen Många inställningar redigeras i egenskapsdialogen. Mbs-trädet Här visas alla komponenter och samband som ingår i massbeskrivningen. Via trädet administreras hela massberäkningen och det ger ett stöd för att komponera massbeskrivningen. Genom att klicka i trädet aktiverar man inmatning och redigering av detaljer i beskrivningen. Man kan också välja vad som skall visas i det grafiska fönstret. Navigering i trädet · Vänsterklick på + tecken expanderar en nod i trädet. · Vänsterklick på - tecken reducerar en nod i trädet. · Vänsterklick på en komponent, en linje en terrängmodell, ett sektionselement etc. öppnar aktiverar datavyn för motsvarande komponent för inmatning och redigering. · Högerklick på trädet ger möjlighet att välja Egenskaper... och vad som skall visas i den vyn: plandata, tvärsektionsdata eller profildata. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.502 Volymberäkning · Högerklick på huvudlinje, modeller, överbyggnadstyper eller en normalsektion ger möjlighet att visa och redigera Egenskaper respektive komponent. Se även trädvyer. Objekt i massbeskrivningen Huvudlinje Klicka på + tecknet eller dubbelklicka på Huvudlinje så expanderas huvudlinje till att visa filnamnen för Linje, Profil och Skevning. Genom att högerklicka på Huvudlinje och välja Egenskaper... visas egenskapsdialogen. Man kan nu skriva in namnet på linje, profil och skevning eller ännu hellre klicka på valknappen till höger och välja från tillgängliga filer. Redigera linjedata, profildata och skevningsdata Klicka på linjenamnet för att mata in eller redigera huvudlinjen i plan. Data visas i datavyn. Se vidare linjedata. Klicka på profilnamnet för att mata in eller redigera huvudlinjen i profil. Se vidare profildata. Klicka på skevningsnamnet för att mata in eller redigera huvudlinjens skevning. Se vidare skevningsdata. Genom att högerklicka på linjen, profilen eller skevningen kan vi också välja om linjen skall vara synlig i grafiska fönstret eller inte. Huvudlinjen är normalt nummer 0(noll) i normalsektionen Kantlinjer Om ingående normalsektioner kräver kantlinjer anges dessa under denna rubrik. En kantlinje kan bestå av flera olika linjefiler som följer på varandra. Numreringen av kantlinjer måste vara identisk med kantlinjenumreringen i "ingående element" i normalsektioner. Vänsterkant / Högerkant För att kunna redigera kantlinjer måste man välja vilken sida, "Vänsterkant" eller "Högerkant", i trädvyn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.503 Geo som skall redigeras. Då sida har markerats i trädvyn kan sidolinjerna definieras i fälten under datavyn . · Kantlinje I denna kolumn matas samtliga i normalsektionerna ingående kantlinjers nummer in för respektive sida. Detta nummer kopplar linjen till motsvarande nummer i normalsektionen. · Alternativmått Alternativmått måste anges för kantlinjer. Detta mått används om ej någon kantlinje hittas. OBS! Dessa linjer och alternativmått har mycket stor betydelsae för normalsektionen. Alternativmåttet används t ex i skarven mellan två linjer som ingår i samma kantlinje eller där en kantlinje viker av t ex i en vägkorsning. Valfritt antal kantlinjer kan anges. Då en eller flera kantlinjer matats in under Vänster och Höger kan Vänsterkant / Högerkant expanderas i trädvyn för att visa angivna kantlinjer. Linjer på respektive sida För varje ingående kantlinje finns möjlighet att ange linje, profil eller skevningsfil som skall kopplas till det angivna numret. Skärning med den kopplade filen kommer att beräknas. Om ingen skärning hittas används istället alternativmåttet för linjen. Peka på en linje för att redigera de ingående filerna för varje kantlinje. Till höger i varje fält visas en knapp som ger möjlighet att bläddra efter tillgängliga filer. · Linje I denna kolumn anges filnamnet på önskad linje. Valfritt antal kan anges. · Profil Här kan en profil anges till kantlinjen, detta för att ge kantlinjen en höjd. Profil behövs då element som ingår i normalsektionerna stoppar mot profil eller linje/profil. · Skevning I denna kolumn anges eventuella skevningsfiler som skall gälla för kantlinjen. · Alternativhöjd Genom att ange en alternativhöjd ändras kantlinjens profilhöjd. Ett positivt (+) värde flyttar profilen uppåt och ett negativt (-) värde nedåt. Modeller Under denna rubrik anges vilka modeller, terrängsektioner eller lokala sektionsdata som skall användas för beräkningen. Under rubriken 'Modeller' i trädet finns de olika skikten för modellerna. Flera modeller för varje skikt kan väljas, varför man ej behöver lägga samman modelldata för ett projekt till en enda modellfil, utan kan istället ange alla filer utmed projektet, med specifikation av inom vilket längdintervall varje modell skall användas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.504 Volymberäkning Referensmodell kan användas då en referensytan (färdig väg el. dyl.) ej enkelt kan beskrivas med normalsektion. Referensmodellen kan delvis ersätta normalsektionen, dock ej helt, då normalsektionens funktion att skapa slutna figurer mellan skikten i sektionen måste användas. Referensmodell kan t.ex. användas för att ange schaktbotten i en husgrund medvarierande höjder, eller en grusgrop som skall redovisas med sektioner. Redigering av ingående modellfiler Klicka i trädvyn på det skikt (Jord, Berg, User1, User2) som skall redigeras för att öppna rätt inmatningsvy. · Modell Ange den modell som skall användas för detta lager och intervall. Som modell kan användas .trmfiler eller som en enklare form av modell .pxy-filer varvid sektioner skapas av sektionens skärningar direkt med de linjer som .pxy-filen innehåller. Detta innebär att linjerna bör ligga ungefär vinkelrätt mot sektionerna. I stället för modeller kan terrängsektioner (tsd-filer) eller lokala sektionsdata (lsdfiler) användas. · Alternativhöjd Genom att ange en alternativhöjd i denna kolumn ändras höjden för skiktet temporärt under Ett positivt (+) värde anger att skiktet flyttas uppåt och ett negativt (-) värde nedåt. Avsikten med denna funktion är att simulera alternativa lägen för skiktet. · Startsektion Här anges startsektionen för terrängmodell, terrängsektion eller lokala sektionsdata. Anges ingenting användes den första modellen som beräkningen träffar, dvs den modell som finns på den lägsta sektionen. Startsektion för modell som ligger efter första modellen kan anges med samma sektion som första modellens slutsektion. · Slutsektion Här anges slutsektionen för denna terrängmodell, terrängsektion eller lokala sektionsdata. Anges ingen slutsektion beräknas volymen till modellens slut. Egenskaper för modeller i beräkningen Högerklicka på noden 'Modeller' och välj Egenskaper... för att bl.a. redigera svällfaktorer och prioritet i egenskapsdialogen. · Svällfaktorer Ange vilka svällfaktorer som skall användas vid beräkning av volymer. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.505 Geo · Prioritet Vid inmätning av modeller kan det hända ett modellerna skär varandra, t.ex. en bergmodell sticker upp genom jordmodellen. Detta går ej att hantera i volymberäkningen, varför detta problem måste åtgärdas innan beräkningen genomföres. Åtgärden är automatisk, men man kan välja hur åtgärden skall ske, genom att ange prioritet för varje skikt. Om t.ex. berg har högre prioritet än jord, kommer jordytan att modifieras så att den alltid ligger över berget om konflikt uppstår. Om däremot jord har högre prioritet än berg, kommer berget att skäras av så att det alltid ligger under jorden. · Enhetshöjd I vissa fall har man behov av att dela upp en bergschakt i högt och lågt berg, för att reglera ersättningen på ett rimligt sätt. Man kan enkelt uttryckt säga ett det blir lika dyrt att spränga en kvadratmeter berg med 0.1m djup som att spränga en kvadratmeter med 1m djup. Om man räknar kvadratmeter med lågt schaktdjup och kubikmeter med stort schaktdjup kan man räkna Enheter = kvadratmeter + kubikmeter. Dessa enheter har givit namn åt funktionen att dela beräkningen i kvadratberg och kubikberg. Enhetsdjup avser det schaktdjup vid vilket man vill separera volym och kubik. Om enhetshöjd anges finns möjlighet att i volymrapporten redovisa volymerna. Beräkningsgränser / gränspolygoner För att kunna räkna delmängder av en massberäkning, t.ex. volymerna inom en fastighet eller utförd schakt vid en viss tidpunkt, kan man ange en eller flera polygoner som begränsar den eller de ytor som skall beräknas. Polygonens skärning med sektionerna redovisas i sektionen som vertikala linjer. Redovisade volymer och areor beräknas ur de ytor som ligger mellan skärningarna med polygonen. Om flera skärningar sker i en sektion beräknas volymen mellan varje skärningspar, dvs. mellan skärning 1 och 2, 3 och 4, osv. På detta sätt kan en polygon som omsluter en annan kan användas för att exkludera ett område i mitten. Varje gränspolygon utgörs av en linje med minst 3 punkter i en koordinatfil av .geo- eller .pxy-typ. Linjen behöver inte vara sluten eftersom Geo alltid räknar med en tänkt linje mellan linjens start- och slutpunkt. Det går endast att välja in en koordinatfil i beräkningen men den filen kan innehålla obegränsat antal gränspolygoner (linjer). Matjordsavtagning / vegetationsavtagning Matjordsavtagning och vegetationsavtagning beräknas på samma sätt. Det som beskrivs om matjord nedan gäller även för vegetationsavtagning. Observera att det inte går att beräkna avtagning av matjord och vegetation i samma sektion. Matjordsavtagningen sänker, med det värde som anges i kolumnen tjocklek, jordytan i ett område som begränsas av den polygon som anges i första kolumnen. Polygonen anges som .pxy-fil eller .geo-fil. Beräkning sker på samma sätt som för gränspolygoner, dvs. inom varje linje i koordinatfilen, linjerna behöver inte vara slutna utan första och sista punkten anses sammanbundna. Om flera skärningar sker i en sektion beräknas volymen mellan varje skärningspar, dvs. mellan skärning 1 och 2, 3 och 4, osv. För att beräkna generell matjordsvtagning, dvs. utan begränsningspolygon, anges inget filnamn. Då sänks jordytan inom det område som täcks av den i mbs:en bearbetade ytan. Det går inte att ange generell avtagning av både matjord och vegetation. Om bankhöjd matas in kommer matjordsavtagningen ej att beräknas i de fall där bankhöjden överskrider denna höjd i centrumlinjen. Normalsektioner Rubriken 'Normalsektioner' i trädet är indelad i tre undernivåer: · Redigering Här läggs de normalsektioner som ska användas i beräkningen in. Redigering och skapande av nya normalsektioner sker också härifrån. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.506 Volymberäkning · Användning Här bestäms var längs huvudlinjen de olika sektionerna ska användas, interpolering mellan normalsektioner samt begränsningar i sidled. · Överbyggnadstyper Härifrån kontrolleras skiktningen av överbyggnaden i normalsektionerna. Redigering Under noden 'normalsektioner' anges alla normalsektioner som skall ingå i beräkningen. I datavyn visas en lista med filnamnen på normalsektionerna. För att välja in en befintlig normalsektion i beräkningen matar man antingen in filnamnet eller klickar på pilen längs till höger i filnamnsfältet. För att skapa en ny normalsektion matar man in ett nytt (ej existerande) namn i fältet. De normalsektioner som är inagda i listan visas även i trädstrukturen. Egenskaper för normalsektion Högerklicka på en normalsektion i trädet och välj Egenskaper... för att visa egenskapsdialogen. Den innehåller tre flikar: inställningar för vänster- respektive höger sida samt centrum/globalt. Inställningar vänster/höger sida De värden som skrivs in på vänsterfliken gäller enbart på den vänstra sidan av normalsektionen, och tvärtom för den högra. · Extrapolering Max tillåten extrapoleringslängd (horisontellt mått). Detta värde används då skiktets utbredning är för liten i sidled, d.v.s. modellen eller sektioneringen täcker ej det område som behövs för att skapa slutna sektioner. Extrapolering avser förlängning av skiktet för att kunna sluta arean i sektionen. Om figuren ej kan slutas inom det angivna maxmåttet kommer programmet att försöka sluta aren med en horisontell förlängning från skiktets ytterkant. Om det fortfarande ej går att sluta arean inom det angivna maxmåttet kommer arean att slutas med ett vertikal linje. Extrapolerade linjer ritas normalt som streckade linjer i sektionen. Standardvärden Jord 5m. User1 5m. User2 5m. Berg 5m. Bör aldrig överstiga extrapoleringen för jord. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.507 Geo · Ytterslänt Här anges de släntlutningar som programmet skall använda för att knyta ihop de olika ytorna i sektionen. Dessa slänter appliceras från de yttersta definierade elementen på respektive sida med lutning i respektive materialslag enligt valda värden. Standardvärden Fyllning -0.33 Jord 0.5 User1 1.0 User2 1.0 Berg 4.0 (Lutning 1:3 nedåt) (Lutning 1:2 uppåt) (Lutning 1:1 uppåt) (Lutning 1:1 uppåt) (Lutning 4:1 uppåt) · Kod Ange vilken kod som ska sättas för de olika släntlutningarna i den punkten där slänten träffar aktuellt lager. Koden sätts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla överbyggnadsskikt som används. · Berghylla Om en berghylla ska beräknas utanför bergslänten anger man bredden och eventuell kod för punkten där berghyllan slutar. Koden sätts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla överbyggnadsskikt som används. Överbyggnad Dessa inställningar styr dels överbyggnaden i centrumlinjen och dels de element i normalsektionen där alternativet 'global' anges för överbyggnaden. · Styrning av överbyggnadsdjup, tre typer kan väljas: Parallell Underkant överbyggnad är parallell med elementets överkant, med tjocklek enl. angivet överbyggnadsdjup. Överbyggnadens utbredning i sida bestämms av skärningen med nästa elements överbyggnadsdjup Fast Ett fast mått lodrätt under elementets slut bestämmer djupet. Detta innebär att underkant överbyggnad ej måste vara parallell med elementets överkant. Okänd Om okänt överbyggnadsdjup anges innebär det att underkant överbyggnad passerar detta element utan att det påverkar överbyggnadsdjupet. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.508 Volymberäkning · Djup Anger överbyggnadens djup (eller tjocklek). · Överbyggnadsdel Används om lager (eller skikt) i överbyggnaden ska beräknas. Alternativet anger vilken del av den aktuella överbyggnadstypen som gäller i centrumlinjen. · Referenskod / kod i centrum Ange vilken kod som ska sättas i centrum av normalsektionen. Koden sätts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla överbyggnadsskikt som används. Om en referensmodell används kommer punkterna i det lagret också att få denna kod. Inmatning / Redigering För att redigera en enskild normalsektion klickar man på den önskade normalsektionen i trädvyn och expanderar den till Element på vänster sida, Element på höger sida och Inställnigar förhandsgranska. Respektive sida kan sedan expanderas så att varje element visas. Genom att högerklicka på normalsektionen i trädet och sedan välja Sektionsvy i menyn växlas den grafiska vyn till att visa tvärsektionsorientering med den aktuella sektionen synlig. Man kan även välja alternativet Förhandsgranska normalsektion vilket innebär att normalsektionen visas i teoretiskt läge. När ett element markeras i trädet visas även en markering i den grafiska vyn. De ingående elementen kan dels redigeras i datavyn och dels i egenskapsdialogen för ett element. · Datavyn Redigering i datavyn sker genom att man först pekar på vänster eller höger sida i trädet, i datavyn visas nu elementinformationen. · Egenskapsdialogen Redigering i egenskapsdialogen sker genom att man högerklickar på önskat element i trädet och väljer Egenskaper..., dialogen innehåller två flikar: Egenskaper och Överbyggnad. Riktningstyp © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.509 Geo Välj en riktningsdefinition för elementet. I datavyn väljs parametrarna för den valda definitionen i de två kolumnerna till höger om riktningstypen. Väljer man t.ex. 'dZ, dY' anges dZ-måttet i den första kolumnen och dY-måttet i den andra kolumnen. · Okänd Elementets riktning varierar och styrs i höjd och sida av en linje och profil. · dZ, dY Ange en fast definition av elementet genom att beskriva förändringen i höjd(dZ) och sida(dY) från början av elementet till slutet. Om ett ”Stopp” anges, kommer elementets höjd och sidomått att ses enbart som en riktningsangivelse i stället för absoluta mått. · Lutn%,dY Ange ett procent-tal, samt ett horisontellt mått för utbredningen. Om inget horisontellt mått anges, måste ett ”Stopp” användas. Observera att ”inget mått” anges genom att lämna fältet tomt. Använd inte 0(noll) eftersom det betyder noll i utbredning.! · Lutn, dY Ange ett K-tal i decimal form, samt ett horisontellt mått för utbredningen. Med K-tal avses t.ex. 1:3 = decimalt 0.333. negativa tal avser lutning nedåt. Om inget horisontellt mått anges, måste ett ”Stopp” användas. Observera att ”inget mått” anges genom att lämna fältet tomt. Använd inte 0(noll) eftersom det betyder noll i utbredning! · Följ lager, (dY) Denna typ användes för att följa ett befintligt skikt, t.ex. en berghylla med en given horisontell utbredning. · Skevning (från sida, från linje) Detta element användes för körbanor och liknande. Elementets lutning hämtas för varje beräknad sektion ur skevningsfilen som är knuten vald linje. Från sida anges normalt som vänster för element på vänster sida och höger för element på höger sida, men det är möjligt att använda det skevnigsvärde som gäller för höger på vänstersidans element och tvärt om. Ange den linje (nummer, se kantlinjer) från vilken skevningen skall hämtas. Centrumlinjens nummer är normalt 0 (noll). · Förläng (dZ, dY) Välj detta element då elementet skall fortsätta i samma riktning som föregående element. dZ och/ eller dY kan anges resp. lämnas tomt. Om båda värdena anges har det värde som först uppfylls högst prioritet. Om inget värde anges måste ett ”Stopp” anges. · Släntkil lutn Detta element används när man vill ha en brantare lutning på vägkroppen jämfört med slänten. Man får då en kil i slänten vilket möjliggör att man kan beräkna volymen för den flacka slänten separat. Ange vilken lutningskoefficient som ska gälla (K-tal enligt ovan). Släntkilselementet ska ses som ett tillfälligt uppehåll i uppbyggnaden av den teoretiska ytan. Efter detta element hoppar programmet tillbaka till startpunkten för släntkilen och där kan man sedan fylla på med de resterande elementen för den teoretiska ytan (dvs den flacka släntens överkant). Släntkilens utsträckning nedåt beräknas med automatik, dvs man behöver inte ange någon längd på elementet. Längden beror på om man ligger i skärning eller i fyllning. I skärning förlängs släntkilen så att den träffar terrassen. Därefter bestäms terrassens utseende som vanligt med hjälp av överbyggnadstjockleken. I fyllning, däremot, förlängs släntkilen automatiskt ned till det översta modellskiktet. Terrassen kommer då att brytas mot släntkilen och sedan följa det aktuella skiktet till man träffar den teoretiska ytan igen. Man kan dock även sätta att elementet ska stoppa "mot terrass". I detta fall går släntkilen ner till terrassen och därefter bestäms terrassens utseende som vanligt med hjälp av överbyggnadstjockleken. Eventuella överbyggnadsskikt räknas alltid mot släntkilen om den existerar. Om man använder elementtypen släntkil skapas ett speciellt lager för detta i tvärsektionen. Endast ett släntkilselement per sida kan användas i en normalsektion. Kod Ange kod för märkning av elementet. Om kod angivits kommer resultatfilen att innehålla denna kod. Detta kan användas för att sortera ut olika typer av data för vidare bearbetning, t.ex. schaktgränser, dikesbotten m.m. även vissa rapporter bygger på kodning. Kod är dock ej obligatorisk. Koden sätts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla överbyggnadsskikt som används. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.510 Volymberäkning Tips! Genom att sätta koder på elementen i normalsektionen kan man beräkna horisontell eller lutande area på valfri del av massberäkningen. Se ' Areaberäkning av plana ytor från tvärsektioner'. Max Y En maximal tillåten horisontell utbredning kan anges. Om maxmåttet överskrides förkastas elementet. Max Z En maximal tillåten vertikal utbredning kan anges. Om maxmåttet överskrides förkastas elementet. Stopp Välj typ av ”Stopp” för ett element. Detta måste väljas om man ej valt fast mått för elementet tidigare! · (Ingenting) Inget stopp · Mot linje Elementet stoppar då det träffar en linje i plan. · Mot profil Elementet stoppar då det träffa en profil i höjd. · Mot lin/prf Elementet stoppar mot en linje med profil. Både höjd och sida styrs av linjen och profilen. Riktningstyp skall vara okänd. · Mot lin/CL-prf Elementet stoppar mot en kantlinje i sidled men mot huvudlinjens profil i höjd. Både höjd och sida är alltså fasta riktningstyp skall vara okänd. Detta element kan vara användbart när man vill utgå från profilhöjden även om det är ett element som inte startar i centrum av normalsektionen. · Mot skikt Elementet stoppar när det träffar det skikt som väljs. Det förväntas att träff mot skiktet sker. Riktningen på elementet bestäms av riktningstypens värden. · Bryt vid Elementet stoppar om det träffar det skikt som väljs. Finns ingen träff går elementet så långt ut som angivits för riktningstypen. · Mot terrass Elementet stoppar mot terrassytan. I kolumnen/fältet efter väljs, beroende på stopptypen, vilket objekt stoppet gäller: · Linjenummer (se kantlinjer) · Skikt (se modelller) Exklusivt Här finns möjlighet att låta elementet gälla endast i ett specifikt skikt. Elementet kommer med i normalsektionen om startpunkten ligger i det aktuella skiktet. Om så inte är fallet kommer nästa element i normalsektionen automatiskt att användas. Välj mellan 'Fyll', 'Jord', 'User1', 'User2' och 'Berg'. Överbyggnad Här kan överbyggnadens totala djup anges för respektive materialslag. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.511 Geo Om rutan [Global] är ikryssad hämtas djup och styrning från normalsektionens generella inställningar, se egenskaper för normalsektion. · Styrning av överbyggnadsdjup, tre typer kan väljas: Parallell Underkant överbyggnad är parallell med elementets överkant, med tjocklek enl. angivet överbyggnadsdjup. Överbyggnadens utbredning i sida bestämms av skärningen med nästa elements överbyggnadsdjup Fast Ett fast mått lodrätt under elementets slut bestämmer djupet. Detta innebär att underkant överbyggnad ej måste vara parallell med elementets överkant. Okänd Om okänt överbyggnadsdjup anges innebär det att underkant överbyggnad passerar detta element utan att det påverkar överbyggnadsdjupet. · Överbyggnadsdjup högerklicka på elementet i trädet för att visa elementets egenskaper och väljas överbyggnadsdjup för elementet. · Överbyggnadsdel Om skiktning (lagerindelning) av överbyggnaden används kan också överbyggnadsdel för elementet väljas här. Alternativet anger vilken del av den aktuella överbyggnadstypen som används för elementet. Redigering av skiktningen sker under rubriken Överbyggnadstyper i trädet. Inställningar för teoretisk normalsektion Om modell saknas kan man använda standardvärden för olika lager för att testa hur sektionen kommer att uppföra sig i olika situationer. Dessa fiktiva lager kan ges en lämplig utformning genom att ange numeriska värden för utbredning och nivå. Detta görs under nivåer. En fiktiv skevning kan även anges för normalsektionen. Dessa inställningar påverkar den grafiska vyn om alternativet Visa teoretisk normalsektion väljs i menyn vid högerklick i trädet. Inställningarna redigeras genom att man högerklickar på rubriken 'Inställningar för teoretisk normalsektion' under normalsektionen och väljer Egenskaper... i menyn. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.512 Volymberäkning · Nivåer Ange en +höjd för för respektive lager för vänsterkant, centrum och högerkant av skiktet. Den höjd som anges avser en höjd relativt profilhöjden i respektive sektion. Centrum avser höjd i centrumlinjen. Vänster och höger avser halva lagerbredden på respektive sida om centrumlinjen. · Lagerbredd Det fiktiva skiktets bredd anges här · Skevning Ange värden för skevning vid förhandsgranskning av en normalsektion utan att linjeberäkning har valts. Ange fiktiv skevning i procent för respektive sida. Under fliken Kantlinjer går det att bestämma ett antal kantlinjers läge på vänster resp. höger sida. Spara normalsektioner Efter att en normalsektion har redigerats kan man spara den genom att välja Data | Spara normalsektioner. Användning Här bestäms var längs huvudlinjen de olika sektionerna ska användas, interpolering mellan normalsektioner samt begränsningar i sidled. · Normalsektion Välj normalsektion genom att klicka på pilen till höger i fältet. De normalsektioner som anges måste finnas angivna under rubriken Redigering. Filtyp för normalsektioner är .nsd. · Startsektion Anger var användningen av normalsektionen startar. Sektionen gäller fram till definitionen av nästa normalsektion om ingen interpolering anges. Ange startsektion för den sektion där någon förändring sker. Förändringen kan vara utbyte av normalsektion, eller att en interpolering ska starta eller sluta. · Interpolera Om interpolering anges kommer normalsektionen att interpoleras element för element mot nästa angivna normalsektion. Observera att det måste vara exakt lika många element i de båda sektioner som interpoleringen sker emellan, för att interpolering skall fungera på ett korrekt sätt. · Max vänster/höger Anger max utbredning åt vänster respektive höger för massberäkningen. Har man en bred modell kan utritningen av sektionerna begränsas med detta mått. Överbyggnadsskikt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.513 Geo Överbyggnadstyper och överbyggnadsfiler (bup) Under denna rubrik styr man skiktning av överbyggnaden i olika lager. En överbyggnadstyp beskriver vilka lager/skikt som ska ingå i överbyggnaden samt deras användning i olika delar av vägen. Det går att skapa flera överbyggnadstyper men endast en kan vara aktiv åt gången för en massberäkning. Överbyggnadstyper sparas i en speciell fil av typen 'bup'. Den överbyggnadstyp som används i en specifik volymberäkning lagras lokalt i samma projekt som mbs-filen. Normalt har den även samma namn som mbs-filen, men med filtypen .bup. I den lokala bup-filen kan det endast finnas en överbyggnadstyp åt gången. I en global bup-fil, däremot, går det att lagra obegränsat antal. Det går därför att använda den globala filen (eller filerna) som ett slags bibliotek för olika överbyggnadstyper. Överbyggnadsdelar För att man ska kunna ange olika skikttjocklekar för olika delar av t.ex. en vägkropp delas överbyggnadstypen in i olika överbyggnadsdelar. Körbana, vägren och slänt är exempel på vad som kan sägas vara olika överbyggnadsdelar. Det går att definiera valfritt antal delar och man kan kalla dem vad man vill. I normalsektionen talar man om vilken överbyggnadsdel som gäller i centrum och för varje element på vänster respektive höger sida. På detta vis kan man alltså styra skikttjocklekarna till att variera mellan olika delar av tvärsektionen. Exempelvis kan man ange att t.ex. slitlagret ska ha en viss tjocklek i körbanan en annan i vägrenen. I slänten sätter man sedan slitlagrets tjocklek till noll för att förhindra att beräkning sker där. Att man måste sätta tjockleken till noll beror på att det inte går att ta bort ett visst skikt på en del av tvärsektionen, alla skikt som är definierade i överbyggnadstypen kommer att finnas med över hela ytan. Man kan även sätta överbyggnadsdelen i ett visst element till 'ingen' för att förhindra att beräkning av skikt sker där. Vill man ha samma skikttjocklekar i hela tvärsektionen räcker det med att ange en överbyggnadsdel. Överbyggnadsträdet I trädstrukturen visas de överbyggnadstyper som finns inlagda. Under rubriken 'Aktuell överbyggnadstyp' finns den överbyggnadstyp som kommer att användas vid beräkning. Det är också den som kommer att lagras i den lokala bup-filen när volymberäkningen stängs. Under rubriken 'Sparade överbyggnadstyper' finns de överbyggnadstyper som tillhör den valda globala bup-filen. Genom att högerklicka på rubriken 'Aktuell överbyggnadstyp' och välja Egenskaper... kan man se vilken lokal fil med överbyggnadstyper som används. Genom att högerklicka på rubriken Sparade överbyggnadstyper' och välja Egenskaper... kan man se vilken global fil med överbyggnadstyper som används. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.514 Volymberäkning Välja aktiv överbyggnadstyp För att styra vilka bup-filer som används och välja aktuell överbyggnadstyp går man in under Data | Överbyggnadsskikt | Välj överbyggnadstyp eller klickar på knappen [Välj] i dialogerna ovan. · Beräkna överbyggnadslager/överbyggnadsskikt Alternativet styr om överbyggnadsskikt ska beräknas eller inte. · Lokal fil med överbyggnadstyper (bup) Här visas filnamnet på den fil som innehåller aktuell överbyggnadstyp. Filen skapas när mbs-filen sparas. Om fältet är blankt har filen ännu inte skapats. · Aktuell överbyggnadstyp Här visas namnet på den överbygnadstyp som används för att beräkna skikten i överbyggnaden. För att välja en annan överbyggnadstyp markerar man önskad typ i listan till höger och klickar sedan på knappen <<. · Global fil med överbyggnadstyper Här visas filnamnet på filen med tillgängliga överbyggnadstyper (bup). · Överbyggnadstyper I listan finns de överbyggnadstyper som den valda globala bup-filen innehåller. Redigera överbyggnadstyper Redigering av överbyggnadstyperna görs dels genom den numeriska datavyn nederst i fönstret och dels i egenskapsdialogen genom att man högerklickar på önskat objekt i trädet och väljer egenskaper. När rubriken 'aktuell överbyggnadstyp' är markerad visas namnet och beskrivningen på den i datavyn. Här går det inte att redigera något utan det görs istället från egenskapsdialogen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.515 Geo I egenskapsdialogen för en överbyggnadstyp bestäms vilka lager som ska ingå. · Namn Här kan överbyggnadstypens namn anges. · Beskrivning Här kan man ange en beskrivande text om typen. · Överbyggnadslager Här redigeras vilka lager som ska användas i överbyggnaden. Dubbelklicka på en rad för att redigera namnet på ett lager. Använd pilarna för att bestäma ordningen på de olika lagren. · Beräkna återstående volymer för sista lagret Alternativet innebär att det understa lagrets djup räknas mot schaktbotten. När rubriken 'överbyggnadstyper' är markerad visas de tillgängliga typerna även i datavyn. · Överbyggnadstyp Ange namn på överbyggnadstypen. · Beskrivning Här kan en beskrivning ges. Varje överbyggnadstyp delas in i ett antal segment (överbyggnadsdelar) för att man skall kunna ange olika skiktdjup för olika delar av tvärsektionen. I datavyn kan man lägga till, radera och redigera överbyggnadsdelarna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.516 Volymberäkning De olika lagrens djup för olika markskikt och överbyggnadsdelar kan redigeras i datavyn om man markerar önskad överbyggnadsdel i trädet. En asterisk efter lagernamnet anger att djupet räknas mot schaktbotten och att djupvärdena därför inte har någon effekt på det lagret. Om man sätter 0 eller blankt i ett fält kommer det skiktet inte att få någon tjocklek i den delen och därför räknas inte heller någon volym där. Tänk på att summan av lagrens djup för ett markskikt inte kan överstiga det totala djupet för överbyggnaden. I egenskapsdialogen för en överbyggnadsdel visas det totala djupet för överbyggnaden i olika markskikt. · Totalt djup Anger djupet för överbyggnadsdelen i olika markskikt. Kopiering av överbyggnadstyper Genom att markera en överbyggnadstyp i trädet kan man kopiera den via Redigera | Kopiera. Därefter kan man klistra in en kopia av den via Redigera | Klistra in. Det går att kopiera från den lokala filen till den globala samt även inom den globala. Däremot kan man inte kopiera en överbyggnadstyp från den globala till den lokala filen utan man väljer istället aktiv lokal överbyggnadstyp på det sätt som beskrivits tidigare. Utspetsning och utskiftning Utspetsning och utskiftning enligt AMA och ATB beräknas under motsvarande rubrik i volymträdet. Man anger en startsektion och en slutsektion för varje sektionsintervall där utspetsning/utskiftning ska beräknas. Djupet vid startsektionen och slutsektionen anges också. I kolumnen 'Relativt' anger man om djupet ska räknas från överytan (teoretisk, måttet d1 i bilden) eller från terrassen (schaktbotten, måttet d2 i bilden). I sidled begränsas urgrävningen baserat på en punkt i överytan. Den önskade begränsningspunkten (t.ex. vägkanten, punkten P i bilden) måste tilldelas kod i normalsektionen. Denna kod anges i kolumnerna för 'kod vänster/höger' i tabellen. Utbredningen i sidled bestäms sedan av en tänkt linje (a i bilden) från begränsningspunkten ned till underkant urgrävning. Lutningskoefficienten för denna linje anges i kolumnen 'Begränsningslutning' . Standardlutningen är 1:1. Lutningen tillbaka upp mot normalterrassen (b i bilden) anges i kolumnen 'Ytterlutning'. Här är standardvärdet 2:1. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.517 Geo Del av tvärsektion. Mått för beräkning av utspetsning. Djupet för urgrävningen interpoleras linjärt mellan start- och slutsektionen. För att skapa en utspetsningskil anger man olika djup vid start- respektive slutsektionen. Om djupet ges relativt överytan måste måttet vara minsta lika stort som överbyggnadsdjupet. Fältet 'bergskärning' avgör om utspetsningen ska stoppa mot berg eller inte. Ej bergskärning Bergskärning Volymen för utspetsning/utskiftning räknas mellan normal schaktbotten och underkant för den extra urgrävningen. Om terrassen ligger helt i fyllning i en sektion sker ingen beräkning av utspetsning/ utskiftning där. Om delar av terrassen ligger i fyllning räknas utspetsningen upp mot jordlagret. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.518 Volymberäkning Beräkningsintervall Här anges start och slutpunkt samt intervall för beräkningen. Det innebär att man kan beräkna en del av den massberäkning man skapat utan att förändra massbeskrivningen i övrigt. Man kan också fritt välja olika intervall för olika delar av beräkningen, utan hänsyn till var olika normalsektioner är placerade. · Start Ange första sektion som skall beräknas. Beräkningen kommer utföras med det intervall som står på raden fram till slutsektionen på raden eller till statsektion på nästa rad. · Slut Ange sista sektion som skall beräknas. Om flera rader anges för beräkningen kan denna lämnas tom, varvid intervallbyte sker vid startsektion angiven på nästa rad. Avbrott i beräkningen kan skapas genom att ange en slutsektion, och på nästa rad ange en startsektion som ligger längre fram i massberäkningen. · Intervall Ange intervall för den del av beräkningen som ligger mellan start och slutsektion på samma rad, eller om ingen slutsektion angivits, startsektion på raden och startsektion på nästa rad. Grafiska vyn Genom att klicka i den grafiska vyn får man tillgång till de grafiska verktygen och kan redigera data på samma sätt som i en vanlig grafisk vy. Se även grafiska vyer. Alla de filer som ingår i massberäkningen (och som kan visas grafiskt) läggs in automatiskt i den grafiska vyn när en mbs-fil öppnas. Detta gör att man kan växla aktivt dokument som i övriga grafiska vyer och redigera data. Orienteringsläge Det finns tre olika orienteringslägen, dessa väljs genom att man högerklickar i trädet och väljer önskat orienteringsläge i menyn. Man kan även välja Vyer | Visa orientering. · Planvy Visar en planbild över massberäkningen. · Profilvy Visar en profilvy över massberäkningen. · Sektionsvy Visar en tvärsektionsvy för aktuell längdsektion. Vilken sektion som är aktuell bestäms antingen genom att man använder knapparna för att stega, , eller genom att man klickar i trädet på startetn för ett beräkningsintervall eller starten för ett normalsektionsintervall. Man kan även välja alternativet Visa teoretisk tvärsektion vilket innebär att normalsektionen visas i teoretiskt läge. Sektionsstegning Om sektionsvyn har valts och mbs-dokumentet är aktivt kan man stega genom massbeskrivningen utan föregående beräkning. Valda beräkningsintervall används för att steg för steg välja sektion framåt eller bakåt. En massberäkning genomförs för vald sektion, varje gång man byter sektion så att man kan se exakt hur resultatet kommer att bli då man massberäknar. Volymer och areor visas i aktivitetsfönstret. Använd knapparna för att stega till första, föregående, nästa eller sista tvärsektionen i beräkningsintervallet. Klicka på för att gå till en specifik sektion. Grafiska 3D-vyn Under en egen flik i den grafiska delen av mbs-fönstret finns 3D-grafik alltid tillgängligt. Här presenteras hela massberäkningen i en tredimensionell perspektivvy. Se även 3D-grafik. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.519 Geo Beräkning av volymer För att utföra en beräkning av volymerna väljer man Data | Beräkna volymer.... En dialog visar vilka val för beräkningen som gjorts. Här kan man temporärt ändra omfattningen av beräkningen genom att välja andra sektioner än de föreslagna. De eventuella inställningar man gör i dialogen sparas så länge MBSen är öppen i Geo. På så sätt kan man enkelt göra om beräkningen flera gånger i följd. Kryssa i om sektioner skall skapas (för ritning/granskning) och om en rapport skall skapas, och i så fall vilket innehåll som önskas i rapporten. Klicka på knappen [Markera alla] för att få med alla rapportfält som är möjliga för den aktuella MBSen. Knappen [Avmarkera alla], avmarkerar samtliga rapportfält. Rapportfält · I volymfält redovisas tvärsnittsarean för det aktuella skiktet i varje sektion. Dessutom räknas volymen fram med hjälp av medelarean mellan två sektioner och avståndet mellan sektionerna. Volymerna summeras i slutet. · I areafält redovisas den horisontella längden från vänster till höger för det aktuella skiktet i varje sektion. Dessutom räknas den plana arean fram med hjälp av medellängden mellan två sektioner och avståndet mellan sektionerna. Areorna summeras i slutet. Fält Typ Beskrivning Överbyggnad Volym Volym och tvärsnittsarea för överbyggnaden mellan teoretisk yta (överyta) och schaktbotten/terrass. Om släntkil har använts räknas överbyggnaden endast på den del som ligger innanför släntkilslagret. Summan av denna volym och volymen för släntkilen (se nedan) utgör då den totala överbyggnadsvolymen. Bearbetad yta Area Horisontell längd och area för den hela det område som påverkas av beräkningen. Jordschakt Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av jord ner till terrassen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.520 Volymberäkning Jordyta Area Horisontell längd och area för området som täcks av jordschakten. Fyll Volym Volym och tvärsnittsarea för utfyllnad upp till terrassen. Fyll Area Horisontell längd och area för området som täcks av fyllningen. Bergschakt Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av berg ner till terrassen. Bergyta Area Horisontell längd och area för området som täcks av bergschakten. Bergschakt > enhetshöjd Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av berg ner till enhetshöjden över terrassen. Bergschakt > enhetshöjd Area Horisontell längd och area för området som täcks av bergschakten över enhetshöjden. Bergschakt < enhetshöjd Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av berg från enhetshöjden ner till terrassen. Bergschakt < enhetshöjd Area Horisontell längd och area för området som täcks av bergschakten under enhetshöjden. Bergavtäckning Area Horisontell längd och area för området som täcks av bergschakten och avtäckning/rensning av berg. Släntkil Volym Volym och tvärsnittsarea för den del av överbyggnaden som ligger utanför vägkroppen som begränsas av släntkilslagret. Utspetsning Volym Volym och tvärsnittsarea för utspetsning eller utskiftning. Beräkning sker upp mot normal terrassyta om denna inte ligger i fyllning. Då sker beräkning istället upp mot jord (dvs i denna volym finns aldrig några fyllvolymer). Schakt User 1/2 Volym Volym och tvärsnittsarea för schaktning av lagren för user 1 och 2 ner till terrassen. Yta User 1/2 Area Horisontell längd och area för området som täcks av schakten för user 1 och 2. Matjord/Vegetation Volym Volym och tvärsnittsarea för matjord/vegetationsavtagning. Matjord/Vegetation Area Horisontell längd och area för området som täcks av matjord/ vegetationsavtagning. Skikt i överbyggnaden Volym Volym och tvärsnittsarea för de olika skikten i överbyggnaden. Om horisontell / lutande längd och area istället önskas erhålls dessa värden genom att man väljer funktionen "Areaberäkning av ytor". Den skapade sektionsfilen(.sec) och rapportfilen(.rep) visas då beräkningen är klar. Extrahera schaktbotten Funktionen används för att plocka ut den beräknade ytan för jordschakt och/eller bergschakt. Resultatet erhålls som en tvärsektionsfil, sec. För jordschakten kan man även välja att ytan ska följa terassen. Startsektion/slutsektion Ange inom vilka sektioner som extrahering ska göras. Eftersom koderna och plankoordinaterna från massberäkningen följer med till sektionsfilen kan man gå vidare med funktionen extrahera plankoordinater om en terrängmodell ska skapas för aktuellt © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.521 Geo schaktlager. Se även Allmänt om volymberäkning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.522 Volymberäkning 12.7 Visualisering av volymberäkning Med visualisering menas att man skapar en tredimensionell bild ur en volymberäkning, med färgsatta ytor för olika objekt i beräkningen. Färgsättningen möjliggörs genom att enskilda delar i beräkningen tilldelas en kod. Visualiseringen byggs upp av både befintliga och teoretiska modeller ur volymberäkningen. Med befintliga menas de modeller för jord, berg, user1 och user2 som anges i mbs-filen. De teoretiska modellerna skapas vid beräkning av mbs-filen. Detta sker genom att Geo gör en volymberäkning i bakgrunden och därigenom skapar tvärsektioner med inställt längdintervall. Ur dessa tvärsektioner genererar Geo sedan längsgående linjer för varje yta som ska beräknas. Linjerna bygger på de koder som kan sättas i normalsektionen. Med hjälp av linjerna skapas triangelmodeller och ur dessa kan önskade ytor plockas fram genom att ange mellan vilka koder som data ska hämtas. Ju tätare beräkningsintervall man sätter desto fler trianglar får man och detta gör i sin tur att visualiseringen blir jämnare och mindre 'hackig'. Det finns möjlighet att skära bort de delar av de befintliga modellerna som ligger inom beräkningsområdet men man kan även välja att ha dem kvar för att t.ex. åskådliggöra var längs en sträcka som bergmodellen sticker upp ur teoretisk yta. Resultatet kan skapas både i Geo-format och i Cad-format. Med Geo-format menas främst koordinatfiler och terrängmodeller. Med Cad-format menas AutoCAD dwg-format. I det senare fallet kan man välja att komplettera en befintlig fil. Visualiseringen kan göras både ur en volymberäkningsfil (mbs) och ur en beräknad tvärsektionsfil (sec). Tillvägagångssätt Öppna antingen en .mbs- eller .sec-fil och välj Data | Visualisering för att utföra funktionen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.523 Geo Från sektion/Till sektion Ange mellan vilka sektioner beräkning ska ske. Ursprungsvärdena hämtas från aktuell fil. Ur den bestäms även beräkningsintervallet. Format för utdata Välj hur de beräknade ytorna ska representeras. Med Geo-format menas terrängmodeller och koordinatfiler. Terrängmodeller skapas för de ytor man valt och koordinatfiler skapas om man även valt att hämta linjerna som ligger till grund för skapandet av triangelmodellerna. Väljer man CAD-format skapas en AiutoCAD dwg-fil där olika ytor kan placeras i olika lager. Här kan man även välja en grundritning som kommer att fyllas på med data. På detta sätt kan man köra funktionen flera gånger men alltid lägga samman resultatet i en fil. Man kan även använda grundritningen till att på förhand styra egenskaperna för de olika lagren (främst gällande färg och linjetyp). Detta görs genom att hänvisa till existerande lager i grundritningen när man väljer lager i rutan [CAD-lager] i dialogen. Objekt i utdata Här väljs alla de olika objekt som ska ingå i visualiseringen. Omgivande modell kan endast väljas om funktionen körs från en mbs-fil. För alla objekt kan färg och CAD-lager sättas. Vald färg används både om utdata skapas i Geo-format och i CAD-format. I Geo-fallet gäller färgen endast tillfälligt i det grafiska fönster som öppnas efter beräkningen. När filerna stängs och öppnas igen sätts färgerna som vanligt. I CAD-fallet, däremot, anger man även ett lager för AutoCAD-filen och lagret får den färg som sätts. Vald färg har ingen inverkan om man sparar till en grundritning och hänvisar till ett befintligt lager i den, då används lagrets ursprungsfärg. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.524 Volymberäkning Omgivande modell Välj om en omgivande modell ska inkluderas i resultatet. Med omgivande modell menas en befintlig modell för jord, berg, user1 eller user2 ur den aktuella mbs-filen. Skär ytan vid beräkningsgränserna Välj om de delar av de befintliga modellerna som ligger inom beräkningsområdet ska skäras. Väljer man att ha dem kvar kan man t.ex. åskådliggöra var längs en sträcka som bergmodellen sticker upp ur teoretisk yta. Se bilderna nedan. Ursprunglig bergmodell Bergmodellen bortskuren © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.525 Geo Beräkningsmodell Välj om en yta ska skapas för ett av beräkningslagren i filen. Ytan baseras på hela utbredningen valt lager i tvärsektionen. Ytterligare ytor I tillägg till befintliga modeller och beräkningsmodeller kan ytor för delar av beräkningsmodeller inkluderas. Den önskade ytan kan begränsas med hjälp av koden för punkter i tvärsektionerna. Valet av ytor och mellan vilka koder de gäller sparas i ytdefinitioner. Se vidare under 'Definitioner av ytor' nedan. I listan visas de ytor som kommer att beräknas. Fyll antingen på från de sparade ytdefinitionerna genom att klicka på knappen [<<] eller välj [Ny...] för att skapa nya definitioner. Det går även att redigera och radera ytor i listan. Sparade definitioner av ytor I listan visas de definitioner som sparas i Windows-registret för användning vid flera tillfällen. Välj [Ny...] för att skapa nya definitioner. Det går även att redigera och radera ytor i listan. Använd knappen [>>] för att flytta över en yta från den aktuella beräkningen. Definitioner av ytor När man skapar en ny yta eller redigerar en befintlig visas en dialog med ytans definitionsdata. Den önskade ytan kan begränsas med hjälp av koden för punkter i tvärsektionerna. Koden sätts lättast direkt i normalsektionen i volymberäkningen. På så vis får punkterna automatiskt rätt kod i den färdiga tvärsektionen. Det går även att i efterhand redigera koden för punkterna i en tvärsektionsfil. Vill man beräkna hela ytan för ett visst lager anger man inga begränsningskoder. Programmet går igenom punkterna för varje lager i tvärsektionen från vänster till höger och hämtar de punkter som ligger inom kodintervallet. Man kan även ange att sekundärt beräkningsintervall. Detta kan vara användbart om man vill visa t.ex. släntytor på vänster respektive höger sida. Ange då koderna för vänster släntpunkter i det första kodparet och koderna för höger släntpunkter i det andra kodparet. Tänk dock på att området mellan ytorna kommer att täckas av interpolerade trianglar ändå och det kommer därför att synas grafiskt. Det kan vara bättre att definiera unika koder på vänster respektive höger sida och köra dessa ytor separat för att undvika detta. Vill man beräkna en sammanhängande längd som börjar på vänster sida men slutar på höger sida räcker det med att ange ett kodpar med begränsningspunkternas koder. Exempel på kodning Exemplet nedan visar hur man kan koda olika punkter i tvärsektionen i en volymberäkning (.mbs-fil). Vägsträckan i genomskärning, med koderna från normalsektionen utskrivna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.526 Volymberäkning Vägsträckan ovanifrån. Ex1: Beräkning av vägbanan mellan koderna KBV och KBH Ex2: Beräkning av slänter mellan koderna DS-SR och SR-DS Dialogen För varje yta som ska beräknas anger man i vilket lager ytan finns och vilka koder som begränsar ytan. Dessutom anges en beskrivning, t.ex. asfalt, för ytan. Varje sådan uppsättning kan även lagras av Geo i registret i Windows för att man enkelt ska kunna visualisera samma ytor vid flera tillfällen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.527 Geo Lager för ytan Ange i vilket lager den aktuella ytan finns. Beskrivning Ange en beskrivning för ytan. Detta namn måste vara unikt bland ytorna. Skapa ytmodell Kryssa i om en triangelmodell ska beräknas för den aktuella ytan. Modellen sparas i utdata som en terrängmodell (trm) eller som 3d-faces i en CAD-fil. Välj även färg och namn på lager i CAD. Skapa linjemodell De linjer som genereras av koderna kan inkluderas i utdata. Detta kan användas för att t.ex. synliggöra målade linjer längs en väg. Linjerna sparas i utdata antingen som koordinatdata (.geo) eller som 3d-linjer i CAD. Väöj även färg och namn på lager i CAD. Ytans begränsningspunkter (1 och 2) Samhörande kodpar för begränsning av ytan. Begränsningspar 2 används endast om ytan är uppdelad i två halvor som i exempel 2 ovan. Från kod Ange från och med vilken kod (d.v.s. första punkt med denna kod i sektionen) ytan börjar. Lämna fältet blankt om ytan börjar i första punkten längst till vänster i sektionen. Till kod Ange vid vilken kod (d.v.s. första punkt med denna kod i sektionen, efter att från-koden hittats) ytan slutar. Ange blankt om ytan slutar i sista punkten längst till höger i sektionen. Se även Allmänt om volymberäkning och Massbeskrivningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 12.528 Digitalisering 13 Digitalisering 13.1 Digitalisering Digitalisering används för att överföra koordinater på papper till datorn. För att genomföra detta används ett digitaliseringsinstrument. Digitaliseringsfunktionerna i Geo finns under Arkiv | Digitalisering. Verktygslådan/Menyn Dessa funktioner kan du komma åt både via menyn och via en verktygslåda. Digitalisering på/av: Välj detta alternativ för att påbörja eller avsluta digitalisering. Om digitalisering påbörjas utan att ett digitaliseringsinstrument är installerat sen tidigare öppnas installationsdialogen automatiskt. Installera: Klicka här för att installera nya digitaliseringsinstrument eller för att ändra kommunikationsparametrarna för aktuellt instrument. En installationsdialog öppnas där du kan välja ett redan installerat instrument, eller installera att nytt. Klicka på [Nytt] för att installera ett nytt instrument. Ange fabrikat och tryck sedan på [Nästa]. De inställningar som är angivna här är de som vi rekommenderar. Kontrollera att enhetens inställningar stämmer med dessa. Klicka på [Slutför]. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 13.529 Geo Transformation: För att kunna digitalisera måste ett transformationssamband mellan digitaliseringsenheten och världskoordinater skapas. Detta görs genom att koordinater ges för minst tre punkter i både digitaliserings- och världskoordinater. När du väljer detta kommando öppnas en dialog med redigeringsmöjligheter för passpunkter. Sambandet som skapas är en affin transformation. Hämta världskoordinater genom att välja punkt i den lista som finns nedanför knappen [Radera punkt]. Här listas samtliga punkter i dom filer som ställts in under kända punkter i Arkiv | Projektinställningar. Koordinater kan även skrivas in direkt i fälten Värld X och Värld Y. Peka med digitaliseringsenheten för att fylla i fälten Dig X och Dig Y. När koordinater finns i båda systemen, välj [Lägg till punkt] för att lägga till punkten i listan. Minst tre punkter måste finnas i listan och vara förbockade för att transformationssambandet skall kunna skapas. När det finns minst tre förbockade punkter i listan kan ett transformationssamband skapas. Klicka på [Beräkna parametrar] för att lösa sambandet. Om fler än tre punkter använts visas nu ett medelpassningsfel nedanför knappen (Kvadratiskt medelfel). Om du inte är nöjd med resultatet kan du prova att bocka av någon punkt du tror är dålig och räkna igen. Observera att medelfelet alltid är 0 med tre punkter eftersom överbestämningar saknas. När du är nöjd med resultatet, klicka på [Klart] för att spara sambandet och stänga dialogen. Punktegenskaper: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 13.530 Digitalisering Här ställer du in vilka värden punktnummer, höjd och punktkod ska ha på de punkter du pekar ut. · Digitalisera som: Ange om digitaliserade punkter skall sparas som löspunkter eller en sammanhängande linje. · Punktnr: Ange punktnummer för första punkten eller första noden i varje linje som skall digitaliseras. Punktnummer räknas sedan upp automatiskt. · Linjenr: Ange linjenummer för den första linjen som skall digitaliseras. Linjenummer räknas sedan upp automatiskt. · Höjd: Ange höjd för digitaliserade punkter. · Kod: Ange punktkod för digitaliserade punkter. Ny linje: Tryck här för att påbörja en ny linje. Linjenumret räknas upp och punktnumret återställs. Ljud: När detta alternativ är valt hörs ett ljud för varje punkt som tas emot från digitaliseringsenheten. Resultat När en punkt har tagits emot kommer den att läggas sist i det koordinatdokument som är aktivt. Det vanliga är kanske att man öppnar ett nytt tomt koordinatdokument och därefter startar digitaliseringen. Om inget koordinatdokument är öppet tas punkterna inte omhand. Tips: Ett alternativ till digitalisering är att skanna förlagan och lägga den som bakgrundsbild i det grafiska fönstret, sedan kan man lätt rita punkter med bilden som underlag. Se även: Kommunikation, Bakgrundsbild © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 13.531 Geo 14 Nätutjämning 14.1 Nätutjämning För dig som redan är bekant med Geo, kommer strukturen både i program och datahantering att kännas bekant. Denna manual ger dig möjlighet att på egen hand lära känna de nya funktionerna. Vi hoppas att du kommer trivas tillsammans med Nätutjämningsmodulen. Om du har några synpunkter eller önskemål angående Geo Nätutjämning, är du välkommen att höra av dig till oss. Nätutjämning i allmänhet Nätutjämningens historia Nätens användning idag Geo Nätutjämning introduktion Nätutjämning i plan Nätutjämning i höjd Nätutjämning med kända punkter Nätutjämning, steg för steg Nätutjämning, datamenyn Nätutjämning, inmatningsvyn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.532 Nätutjämning Nätutjämning, välja utjämningsmodell Nätutjämning, beräkning Nätutjämning, grafikvyn Nätutjämning, rapport © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.533 Geo 14.2 Nätutjämning i allmänhet 14.2.1 Nätutjämningens historia Förr utfördes beräkningarna för nätutjämning med stor problematik. Dels räknade man fram data manuellt, vilket tog lång tid, dels hade man svårigheter att hantera bland annat korssyfter (vilket betyder att nätet innehåller flera överbestämningar). Korssyfterna medförde en störning i de rena geometriska figurer, som tekniken baserades på. Beräkningen blev komplicerad. Överbestämningarna gav och ger fortfarande positiva möjligheter, man kan kontrollera nätet och detektera eventuella fel. De grundläggande nätfigurerna, som användes förr, byggde i allmänhet på triangelnätsmodeller, vinkelmätning i kombination med bestämning av någon enstaka sträcka. Sträckan låg till grund för nätets skala. Med hjälp av den noggranna vinkelmätningen, kunde sedan den mätta sträckan överföras till övriga sträckor genom t ex sinusteoremet. Resultatet försämrades efterhand. Långa kedjor bildades, utan att de nya bassträckorna verifierades. De nya bassträckorna, i sin tur, utgjorde grundval för nya kedjor. Några av de förekommande nättyperna, som användes, var den liksidiga triangeln, fyrhörningen med korssyft och Berlinernätet, dvs en sexhörning med en centralpunkt. Nedan visas schematiskt deras utformning. I samband med utvecklingen av EDM-instrumenten, genomgick tekniken för nätuppbyggnad en renässans. Samtidigt började datamaskiner användas och man kunde beräkna komplicerade nät med många överbestämningar. EDM-instrumenten medförde att längder kunde mätas och det gav bättre resultat än vad vinkelmätningen gjorde. De flesta nät byggdes därefter enbart med mätta längder som grund. Dessa nät kallas trilaterationsnät, illustreras nedan. Vinkelmätningen kunde bestå av endast anslutningsmätning vid de fasta punkterna och där excentriska signaler förekom. Denna teknik är den vanligaste än idag, dock ersätts den mer och mer av satellitmätning. Vi har behandlat nätutformningar, som i första hand nyttjats för rikets triangelnät. I HMK stommätning behandlas detta och anslutningsnät, som avser nedväxlingsnät mellan rikets system och kommunens bruksnät, mer utförligt. Se även: Nätutjämning, Nätutjämningen idag © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.534 Nätutjämning 14.2.2 Nätens användning idag Anslutningsnät och storpolygonnät Anslutningsnätets syfte är att skapa ett grundnät, som det kommunala bruksnätet kan anslutas till och ge god grundnoggrannhet. Anslutningsnätet kan utformas som ett storpolygontåg, där möjligheterna till överbestämda mätningar av vinklar och avstånd skall utnyttjas så långt det anses möjligt. Avstånden mellan punkterna ligger vanligen mellan 2 - 5 km, men är givetvis beroende av terrängen, behov av tornbyggnad mm. Nedan visas en schematisk figur hur riksnät, anslutningsnät och bruksnät kan sammanbyggas. Bruksnätet Det kommunala stomnätet har döpts om till bruksnät och tekniken att utjämna dessa har förändrats efterhand. Man utsåg tidigare vissa punkter till viktiga knutpunkter och de fick en form av ”högre ordning” i nätet. Idag utjämnas näten som helhet, baserade på rikspunkter och eventuella anslutningsnät. Någon högre eller lägre ordning förekommer inte längre. Bruksnäten i tätorterna följer oftast gator där sikt medges. Därför får de en likartad struktur i hela landet. Bygg- och anläggingsnät, lokala nät Inom byggverksamheten finns vanligen behov av en hög lokal noggrannhet och då särskilt mellan närbelägna punkter som används vid t ex fri station vid inmätning och utsättning. Nätens form och utförande avgörs av projektets typ och utformning. För dessa nät vill man normalt inte föra in yttre fel, de kan förekomma i utgångspunkterna, som näten ansluts till. Därför sker anslutning till en punkt och en utgångsriktning, sedan bestämmer mätningarna nätets skala och kvalitet. Vanligen görs kontrollmätning mot annan känd punkt, för att vara säker på att inga grova fel införts. Små nät utförs vanligen som lokala, plana nät, dvs utan att projektionskorrektioner införs. Anläggningsnäten som används vid långsträckta projekt (t.ex. vägar och järnvägar) utförs vanligen med annan teknik. Främst används 2 modeller: den ena modellen är tåg med kompletterande satellitmätning, den andra är ett långsträckt nät med kompletterande satellitmätning. (Hittills har satellitmätning varit ett sätt att överföra anslutningspunkter till lämpliga platser utmed projektet, i form av sk dubbelpunkter.) © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.535 Geo Se även: Nätutjämning, Nätutjämningens historia © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.536 Nätutjämning 14.3 Geo Nätutjämning introduktion 14.3.1 Geo Nätutjämning introduktion Nätutjämning är besvärlig att hantera vid manuell beräkning och har därför fått ökad användning tack vare datorernas kapacitet vid beräkningarna. Efter diskussioner med expertis inom nätutjämning har man varit ganska samstämmig, i nuläget är det bästa sättet att hantera nätutjämning i separata plan- och höjdnät. Mätning i plan och höjd skall kunna utföras oberoende av varandra. Det kan annars vara svårt att viktsätta plan och höjd på ett enhetligt sätt, så att de upplagda ekvationerna i datorn blir samstämmiga. I Geo består därför nätutjämning av två delar, horisontell nätutjämning och nätutjämning i höjd. Grovt kan man säga att nätutjämning i Geo beräknas i fyra steg: 1. 2. 3. 4. Inmätning, skapande av plm-fil (ersätter det äldre formatet inm-fil) Satsmätningsberäkning, ny reducerad plm-fil skapas Korrektion av mätdata, ny korrigerad plm-fil skapas Nätutjämningsberäkning baserad på plm-filen Resultatet skrivs ut och tester utförs på olika sätt, för bedömning av mätnoggrannhet, tillförlitlighet etc. För både plan- och höjdnät gäller att datorns kapacitet är det enda som begränsar nätets storlek. Nätutjämning i plan Nätutjämning i höjd Nätutjämning med kända punkter Se även: Nätutjämning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.537 Geo 14.3.2 Nätutjämning i plan I plandelen beräknar man allt från en fri station eller ett flygande polygontåg till komplicerade nät med många överbestämningar, i Geo nätutjämning kan man även simulera planerade nät, ge svar på förväntat resultat samt rekommendera kompletterande mätningar om det erfordras etc. I systemet finns även möjlighet att ge mätobservationer som koordinatdifferenser, vilket är användbart för bland annat GPS och sättningsmätning. GPS-baslinjer kan också beräknas in från WGS 84. Inbyggt i programmet ligger även transformationer enligt Helmert. Bedömningar av resultat kan ske både grafiskt och i en datavy. Möjlighet finns att slå av och på enstaka mätningar för att förbättra resultatet. Eventuell korrektion av mätdata utför man efter beräkning av satsmätningen, dock innan man läser in mätdata till nätutjämningen. Se även: Nätutjämning, Geo Nätutjämning introduktion © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.538 Nätutjämning 14.3.3 Nätutjämning i höjd I nätutjämning i höjd utgörs indata av höjdskillnader mellan punkter. Höjdskillnaderna kan vara avvägda eller trigonometriskt mätta. All beräkning sker genom minsta kvadratmetoden. Alla mätningar viktas, där individuella angivelser eller mätningar (som helhet) kan hanteras. Vid behov av projektionskorrektioner, beräknas dessa innan och ges som korrektioner till mätningarna. Se även: Nätutjämning, Geo Nätutjämning introduktion © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.539 Geo 14.3.4 Nätutjämning med kända punkter För att utföra beräkningen med kända punkter, skall data för de kända punkterna finnas i en separat fil eller matas in under kända punkter. Under beräkningen matchar programmet de punkter som förekommer i mätningarna med de som finns inlagda under kända punkter i fliken Inställningar i projektet. För en speciell typ av beräkning (elastisk anslutning) kan den fasta punkten P ges en rörelsefrihet baserad på punktens noggrannhet. Denna anges som standardavvikelse i X och Y samt en kovarians dem emellan (sX, sY, sXY) eller som en s.k. felellips på sigmanivå 1 (a, b, vinkel) vilket innebär att punkten med 67% sannolikhet ligger innanför ellipsen. Om vridning ej önskas anges vinkeln 0. Denna noggrannhet anges i datavyns flik för kända koordinater. I datamenyn finns ett verktyg för omräkning mellan de två typerna av felangivelse. Anslutning av nätet kan också ske i en punkt med en låst riktning mot en annan. Båda punkterna måste vara kända och en riktningsmätning måste finnas mellan dem. Nätet kan också utjämnas helt fritt från de kända punkterna och sedan transformeras in med förflyttning, förflyttning och vridning eller förflyttning, vridning och skala. Se även: Nätutjämning, Geo Nätutjämning introduktion, Nätutjämning, beräkning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.540 Nätutjämning 14.4 Nätutjämning, steg för steg 14.4.1 Nätutjämning, steg för steg 1. Planera och simulera nätet. Om du inte vill göra detta i Geo, gå till punkt 2. Simulering gör du genom att öppna koordinatfilen med utgångspunkter i ett grafiskt fönster. Skapa därefter en ny nätutjämning i aktivt fönster med Arkiv / Nytt. Använd sedan simuleringsverktyget för att lägga till nypunkter, och sedan för att lägga till planerade mätningar, se grafikvyn för detaljer om simuleringsverktygen. Beräkna därefter en analys av nätet och komplettera mätplanen efter behov. 2. Efter mätning, läs in rådata från instrumentet med instrumentkommunikation. 3. Redigera mätdata om nödvändigt, det kan behöva "städas" innan du går vidare. Spara filen som t. ex. 'xx.plm'. 4. Satsreducera data med satsmätningsfunktionen om det inte redan är gjort i instrumentet, spara filen 'r_xx.plm'. Om du inte skall utföra projektionskorrektion, gå till punkt 7. 5. Skaffa fram approximativa koordinater för samtliga nypunkter, både i plan och höjd. Dessa behövs för att kunna göra projektionskorrektion. Koordinaterna behöver inte vara noggranna, utan endast i närheten på några 10-tal meter. Du kan ta fram dom på olika sätt, t.ex. mäta ungefärligt på en karta och titta på höjdkurvorna, eller göra en temporär nätutjämning med 'r_xx.plm'. Spara approximativa koordinater i t.ex. 'approx.geo'. 6. Gå in i projektinställningarna och ange approx.geo' som fil med approximativa koordinater. 7. Korrigera mätdata, för tryck och temperatur, och eventuellt för projektion. Spara resultatet i 'c_r_xx. plm'. 8. Skapa en ny tom nätutjämning med skapa dokument. 9. Läs in 'c_r_xx.plm' till nätutjämningen, studera värden i inmatningsvyn. 10.Starta beräkningen och välj utjämningsmodell. 11.Utför beräkningen. 12.Studera resultatet i grafikvyn, där färgkodning gör det lätt att hitta eventuella fel. Studera även resultatet i inmatningsvyn. 13.Skapa en rapport och gå igenom resultatet, spara sedan nya koordinater. 14.Om nätet skall beräknas även i höjd kan samma fil 'c_r_xx.plm' läsas in i en tom höjdnätsutjämning som beräknas på liknande sätt som plannätet. När du sparar resultatet, spara i samma fil som resultatet från plannätet och ange alternativet "uppdatera existerande data med samma punktnummer" för att bara skriva över höjdkoordinaten. Se även: Nätutjämning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.541 Geo 14.4.2 Nätutjämning, datamenyn Läs Inmätningsfil En inmätningsfil kan skapas via kommunikation med Geopad, Psion, Geodat eller Leicas stackar/RECmodul, eller stansas in i en ny inmätningsfil. Mätdata bör reduceras före användning i nätutjämningen av flera skäl. Dels för att minska datamängden och få en bättre överblick, dels för att mätningarna annars anses vara oberoende och den stora datamängden ger upphov till en falsk bild av en mycket hög kontrollerbarhet i nätet. Reduktion sker lämpligen med funktionen satsmätning som reducerar mätdata, beräknar sats- och stationsmedeltal, skriver ut rapporter samt ger möjlighet att lagra reducerade data i en ny PLM-fil. (Varning, skriv ej över den ursprungliga PLM-filen.) Det går även att läsa in icke reducerade inmätningsfiler, men detta rekommenderas inte. Om korrektioner ska beräknas, görs detta innan inmätningsfilen läses in till nätet, genom funktionen korrektion av inmätning. När förbehandlingen är klar, välj Data | Läs Inmätningsfil för att läsa in inmätningsfilen. Flera inmätningsfiler kan läsas in samtidigt. Om inga inställningar (Se nedan) tidigare angetts för nätutjämningen kommer Geo att fråga efter dessa innan inmätningen läses in. Importera GPS-baslinje (endast plannät) Mätdata kan även fås från basvektorer i WGS 84. Välj Data | Importera GPS-baslinje, ange baslinjens XYZ-komposanter och kovariansmatris. För att baslinjen skall kunna hanteras korrekt måste även höjd för den ena punkten anges. Dessa uppgifter kan t.ex. hämtas i rapporten från det baslinjeberäkningsprogram som levererades med din GPS-mottagare. Om kovariansmatrisen inte är känd kan man sätta ettor i diagonalen på matrisen och ange ett medelfel i RMS-fältet, t.ex. 3mm. Baslinjen kommer att räknas om till bäring och längd och läggas till i indatavyn. Punktfelstransformation (endast plannät) © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.542 Nätutjämning Välj Data | Punktfelstransformation för att kunna omvandla punktfel mellan felellipser och medelfel för X- och Y-koordinat och kovarians, se även Nätutjämning med kända punkter. Ange punktfelet som felellips på vänster sida eller som kovariansmatris på höger sida och klicka på pilen för att räkna om. Om kovariansmatrisen är giltig kan funktionen användas för att beräkna medelfelet i en godtycklig riktning, vilket kan vara användbart vid t.ex. bro- eller tunnelbyggen. Skriv in den önskade bäringen och klicka på beräkna. Simulera data (endast höjdnät) Välj Data | Simulera data för att simulera data i höjdnät. I dialogen som kommer upp anger du till- och frånpunkt, typ av mätning (trigonometrisk höjdskillnad, avvägd höjdskillnad, höjdobservation) samt sträckan för avvägningen/mätningen. En simulerad datapost kommer läggas till i data och synas i datavyn i gråton. Simulerade data tas med i analysberäkningar. Inställningar Här anger du apriorimedelfel för dina mätningar. Dessa ligger till grund för viktningen mellan olika mätningar och resultatanalysen. Denna dialog visas vid inläsning av inmätningsfil. Du kan också när som helst ändra inställningarna genom att välja Data | Inställningar. En ändring av inställningarna påverkar den inmätningsfil som läses in eller de mätningar som är markerade i datafliken när kommandot utförs. OBS! En ändring av centreringsfelet påverkar samtliga mätningar till eller från punkter för vilka ett individuellt centreringsfel inte angetts. Individuella centreringsfel kan ges i beräkningsdialogen, se nedan. Du har själv möjlighet att hämta, spara och radera fördefinierade inställningsuppsättningar. Uppsättningen default som alltid laddas för ett nytt nät kan skrivas över med dina egna parametrar, men inte raderas. Av SBG definierade uppsättningar kan varken ändras eller tas bort. För att spara eller ändra en parameteruppsättning, redigera parametrarna, tryck <Spara> och skriv det önskade namnet. För att radera en uppsättning, välj uppsättning i listan och tryck <Radera>. Default kommer att laddas istället. Det finns även möjlighet att gå in och justera enskilda mätningar i datafliken efter inläsningen. Om inmätningsfilen innehåller precisionsinformation, te.x. om den är skapad med satsmätningsfunktionen eller om du redigerat precisionsparametrarna manuellt, kommer dessa parametrar föreslås istället för defaultvärden. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.543 Geo Följande parametrar kan anges för plannät: Längder Centrering Riktningar Bäringar Koordinatdifferenser Koordinater Längdfelet består av två delar, en fast del och en avståndsberoende. Anger standardvärde för centreringsfel. Centreringsfel för enskilda punkter kan anges i beräkningsdialogen, se nedan. Värden enligt HMK-stommätning är 0.0030 m. Standardavvikelse för vinklar mätta i en helsats. Glöm inte att ange korrekt antal satser, det angivna riktningsfelet gäller för en helsats. Apriorimedelfel för bäringar, mätta med t.ex. gyro eller GPS. Kovariansmatris för koordinatdifferensobservationer. Kovariansmatris för koordiatobservationer. Används även för kända punkter vid elastisk anslutning om noggrannhet inte angetts i datavyn. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.544 Nätutjämning Flyttpunkter kan kodas för att behandlas speciellt vid inläsning av avvägningsdata till en höjdnätsutjämning. Denna dialog visas vid inläsning. Detta är lämpligt för att minska antalet punkter i utjämningen och underlätta redovisning av dubbelavvägda (eller fleravvägda) sträckor, se Nätutjämning, rapport. Bocka i "Skapa kontrollslinga för detta tåg" för att automatiskt skapa en kontrollslinga för avvägningståget. Följande parametrar kan anges för höjdnät: Apriorimedelfel för längder vid trigonometrisk höjdmätning. Längdfelet består av två delar, en fast del och en avståndsberoende. Apriorimedelfel för vertikalvinklar vid trigonometrisk höjdmätning Vertikalvinklar Instrumenthöjd och Apriorimedelfel för Instrumenthöjd och Signalhöjd vid trigonometrisk höjdmätning Signalhöjd Apriorimedelfel avvägningsdata. Värden enligt HMK-stommätning är vid Avvägda höjddifferenser vanlig dubbelmätt avvägning 0.0050 m km och vid finavvägning 0.0015 m km Instrumentprecision för avvägare anges oftast för medelvärdet av en Specificerad för: dubbelavvägning, men kan även anges för ett enkelavvägt tåg, se specifikationen för instrumentet. Dock förutsätter programmet att du alltid läser in båda tågen var för sig om du gjort en dubbelavvägning, utan att medelvärdesbilda först. Apriorimedelfel för höjdobservationer, om dessa läggs in som mätdata. Höjdobservationer Välj att beräkna standardiserade residualer enligt HMK Stommätning, Beräkna kontrollkvoter som eller BVH-kvoter enligt Banverkets Handbok. Välj en fördefinierad konfigurationsfil, eller skapa en ny. Konfigurationsfil Vid trigonometrisk mätning beräknas höjdskillnadens medelfel ur medelfel för vertikalvinklar, längder, instrumenthöjd och signalhöjd. Längder Obs! Vi rekommenderar att man i första hand använder de noggrannhetsangivelser för instrumentet som ges av instrumenttillverkaren eller finns i instrumentets manual. Olika parametrar kan ge olika resultat vid felsökning och kvalitetskontroll. Beräkna © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.545 Geo Välj Data | Beräkna nät för att beräkna eller analysera ett nät. Automatisk omräkning Alternativet Data | Automatisk omräkning kan väljas när minst en beräkning utförts. Om detta val är ikryssat kommer nätet automatiskt räknas om när observationer slås av/på och när indata förändras. Beräkningen utförs med samma metod som senast föregående. (Utjämning/analys, Absolut/elastisk/…..) Tips! Använd denna funktion vid felsökning genom att slå av och på mätningar i observationsfliken eller i det grafiska fönstret. Sigmanivåer som skrivs ut bredvid symbolerna uppdateras direkt. Funktionen är även lämplig vid simulering och planering av nät. Lägg till simulerade mätningar till inga röda symboler finns kvar, då har alla mätningar en kontrollerbarhet över HMKs gränsvärde. Spara nya koordinater Välj Data | Spara nya koordinater för att spara resultatpunkter till en koordinatfil. Om du väljer att spara till en befintlig fil får du tre val. Skriv över Lägg till Uppdatera befintliga data Ersätter den befintliga filen med nypunkterna från nätutjämingen. Lägger till nypunkterna sist i den befintliga filen. Skriver över X- och Y-koordinaten (plannät) eller Z-koordinaten (höjdnät) för punkten om den redan finns i filen, lägger till punkten om den inte finns. Skapa rapport Välj Data | Skapa rapport för att skapa en rapport med alla data om den senaste beräkningen av nätet. Se även: Nätutjämning, Nätutjämning, steg för steg © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.546 Nätutjämning 14.4.3 Nätutjämning, inmatningsvyn Data Indata till horisontell utjämning består av horisontalvinklar, horisontella avstånd samt eventuellt utgångspunkter och/eller provisoriska beräkningar på de nypunkter som skall beräknas. I inmatningsvyn kan även orienterade riktningar, koordinater och koordinatskillnader anges samt Gps-data räknas in. Indata till utjämning i höjd består av höjdskillnader från avvägare eller totalstation. Hantering av data till nätutjämningen sker genom HNA-dokument (Horizontal Network Adjustment) för horisontell utjämning och genom LNA-dokument (Levelling Network Adjustment) för utjämning i höjd. HNA/LNA ersätter de tidigare HNI/HNO/LNI/LNO-formaten där in- och utdata skildes åt. De nya formaten innebär att nätet kan sparas och återöppnas i vilket skede av processen man vill. Mätdata kan vara från ett satsmätningsprogram, stansad data eller utgöras av en inmätningsfil enligt plm-formatet. Med andra ord öppnar man ett befintligt HNA/LNA-dokument eller också skapar man ett nytt och läser därefter in mätdata från en inmätning (PLM/INM). Man kan även öppna gamla HNI/LNI-filer, vilka då konverteras till det nya formatet. Vyn som visas för ett HNA/LNA-dokument är indelad i ett antal flikar för inmatning eller redigering av information innan beräkning av nätet startas och för resultat från beräkningen. OBS! Korrektion av indata utför man innan nätutjämningsberäkningen, men efter satsmätningsberäkningen. Mätdata, kolumner Här anges punktnummer för stationspunkten. Station Här anges punktnummer för mätpunkten. Objekt Anges om längden mätts mellan stationpunkten och mätpunkten. Längd Riktning Anges om riktning mätts mellan stationpunkten och mätpunkten. Or. Anges om orienterad riktning, t.ex. från gyro, mätts mellan stationpunkten och mätpunkten. Riktning X/dX, Y/dY Anges om koordinater mätts för stationpunkten eller koordinatdifferenser mätts mellan stations punkten och mätpunkten. Observera att om inte båda fälten är ifyllda kommer mätningen inte att tas med i beräkningen. Apriori Standard Avvikelse Indata skall innehålla apriori standardavvikelse för mätningen. Dessa får justeras efter behov och utförande. Vi rekommenderar att dessa hämtas från instrumenttillverkarens specifikationer. Observera att varje observation kan ges ett specifikt enskilt värde för t.ex. en dålig observation. Anges om längd har angetts. Är längdens apriori standardavvikelse. sLängd Anges om riktning har angetts. Är riktningens apriori standardavvikelse. sRiktn Anges om bäring har angetts. Är bäringens apriori standardavvikelse. sBäring sX, sY, Anges om X/dX och Y/dY har angetts. Är koordinaternas eller koordinatskillnadernas apriori standardavvikelse. sXY är ett mått på beroendet mellan X och Y. sXY För GPS-baslinjer anges Riktning, Längd, sRiktn, sLängd och sXY. Dessa matas dock inte in direkt i inmatningsvyn, utan räknas ut m.h.a. importverktyget i data-menyn. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.547 Geo LNA-dokumentet, för höjdnätsutjämningen, innehåller följande kolumner i Data-fliken. Obs.typ Station Objekt Delta Z Längd Apr StdAvv Anmärkni ng Observationstyp. Ursprunget kan vara Trigonometrisk, Avvägning eller Höjd. Här anges punktnummer för stationspunkten Här anges punktnummer för mätpunkten Anger höjdskillnaden mellan stationspunkten och mätpunkten Anger avståndet mellan stationspunkten och mätpunkten Anger a priori standardavvikelse. Här finns utrymme för manuellt inskrivna anmärkningar. Vid inläsning eller simulering av data skrivs ursprunget automatiskt in i fältet. Mätdata, datafångst · Alternativ 1: Stansa in mätdata direkt i vyn. · Alternativ 2: Läs in inmätning(ar) från fil med menykommandot Data | Läs inmätningsfil · Alternativ 3: Räkna in GPS-baslinjer med menykommandot Data | Importera GPS-baslinje Kända koordinater För att nätutjämningen ska kunna utföras behövs ett antal kända koordinater. Programmet letar efter dessa i den eller de filer som angetts för Kända punkter i fliken Inställningar för projektet varje gång ändringar görs i indata. Koordinaterna för dessa punkter visas i vyn. Om man avmarkerar boxen Aktiv innebär detta att punkten inte anses vara känd, utan istället behandlas som en nypunkt. Om boxen Auto är ikryssad kommer Geo att hämta punkten i pp-filerna varje gång en ändring görs i nätet, eller ta bort punkten om den inte längre ingår i data. Man kan ange kända koordinater på fler punkter samt ange en känd noggrannhet för punkterna, som kan användas i elastisk anslutning, samt ligger till grund för den 2D-Helmertinpassning som görs efter någon av de fria utjämningarna. Noggrannheten kan anges på två sätt, antingen som en felellips (a, b, vinkel) eller som en kovariansmatris (sX, sY, sXY). Ett omräkningsverktyg för att omvandla mellan formerna finns i Data | Punktfelstransformation. Approximativa koordinater För att nätutjämningen ska kunna utföras behövs approximativa koordinater på alla punkter som inte är kända. Dessa hämtas i första hand i den eller de filer som angetts för Approximativa punkter i fliken Inställningar för projektet. Om koordinater inte finns för alla nypunkter beräknas de approximativa koordinaterna automatiskt. Denna beräkning utförs med polär inmätning, avskärning, inbindning och skärbindning. Detta kan vid stort antal mätningar eller komplicerade geometrier ta en viss tid. Programmet har små krav på de approximativa koordinaterna, men beräkningen går snabbare ju bättre koordinaterna är. Det finns också möjlighet att ange de approximativa koordinaterna manuellt. Om boxen Auto är ikryssad kommer Geo att hämta punkten eller beräkna om den varje gång en ändring görs i nätet, eller ta bort punkten om den inte längre ingår i data. Om man väljer att ändra koordinaternas värde avmarkeras Auto och skillnaden mot automatiskt beräknade koordinater redovisas. För att återigen låta © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.548 Nätutjämning Geo kontrollera koordinaterna, bocka på nytt för Auto. Plan I höjdnätsutjämningen finns fliken Plan. Här redovisas plankoordinater för punkter som ingår i höjdnätsutjämningen. Plankoordinater kan hämtas från den eller de filer som angetts för Kända punkter i fliken Inställningar för projektet eller från filen med approximativa koordinater. Plankoordinaterna kan även skrivas in manuellt. Plankoordinaterna behövs för grafisk redovisning och redigering av höjdnätet. Observationer Här visas de observationer som ingår i nätet. Stationsorienteringar och en orienteringsparameter för Gps är dock dolda. Innan beräkning är utförd visas skillnaden mot värdet beräknat ur approximativa koordinater i kolumnen <residual>. Detta kan användas för en snabb kontroll av mätdata innan beräkning sker. Observationsfliken innehåller både indata och resultat. Aktiv Station Objekt Värde Apr StdAvv Residual Anger om observationen skall tas med i beräkningen. För X/Y-koordinater eller koordinater från GPS-data slås även den tillhörande mätningen av/på om detta ändras. Stationspunkt för observationen Mätpunkt för observationen Observationens värde innan beräkning A prioristandardavvikelse för observationen. Här har hänsyn tagits även till centreringsfel Observationens förbättring i beräkningen. Innan beräkning utförts visas skillnad mot värde uträknat ur approximativa koordinater. Färgen styrs av residualens storlek: Grön: Residualen är mindre än 1 a prioristandardavvikelse. Svart: Residualen är mindre än 2 a prioristandardavvikelse. Röd: Residualen är större än 2 a prioristandardavvikelse, mätningen innehåller förmodligen fel. Utj. värde Observationens värde efter utjämning Den utjämnade observationens standardavvikelse Std Avv Std Res Standardiserad residual. Residualen delat med dess standardavvikelse. Används för felsökning och kvalitetskontroll. Den standardiserade residualen är normalfördelad N(0,1) vilket innebär att om inga grova fel förkommer får dessa följande fördelning: < 1 : 67 % av mätningarna < 2 : 95 % av mätningarna < 3 : 99.5% av mätningarna enligt HMK tolkas detta som att mätningar med en standardiserad residual större än 2 skall kontrolleras. Om ingen felkälla hittas kan mätningar med en standardiserad residual mindre än 3 användas ändå, men är den högre skall mätningen uteslutas. Färgen styrs av Standardresidualens storlek: Grön: Standardresidualen är mindre än 1. Svart: Standardresidualen är mindre än 2. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.549 Geo K-tal MUF YT Röd: Standardresidualen är större än 2, mätningen kan vara felaktig och skall kontrolleras. Observationens kontrollerbarhet eller individuella redundans. Ett tal mellan 0 och 1 som talar om hur väl observationen kan kontrolleras mot andra observationer. Värdet 0 innebär att ingen kontroll kan göras, t.ex. för en piképunkt. Värdet 1 innebär att observationen är fullt kontrollerbar, t.ex. längd mellan två kända punkter. Enligt HMK skall K-talet ligga över 0.35 för alla mätningar. Färgen styrs av K-talets storlek: Grön: K-tal större än 0.71, en teoretisk gräns för att med säkerhet kunna peka ut värdet som felaktigt vid felsökning. Svart: K-tal större än 0.35, HMKs undre gräns för stommätning. Röd: K-tal mindre än 0.35, HMKs undre gräns för stommätning. Minsta upptäckbara fel. Detta är ett mått på hur stort ett fel i denna mätning måste vara för att säkert kunna upptäckas, och beror på instrumentnoggrannhet och kontrollerbarhet. Yttre tillförlitlighet. Detta värde anger hur stort fel i det utjämnade värdet som kan orsakas av ett oupptäckt fel av storleken MUF, se ovan. Beroende på vald inställning vid inläsning av inmätningsfil höjdnätsutjämningen finns en av följande kontrollkvoter i en kolumn: Std Res BVH-kvot Jämför mätningarnas relativa kvalitet. Resultatet beräknat enligt allmänna statistiska metoder samt enligt anvisningar i HMK. För ytterligare information, se texten ovan. Jämför mätresultatet endast med angiven a priorinoggrannhet. Resultatet beräknat enligt anvisningar i Banverkets handbok BVH-GM. Nypunkter Här visas koordinater för samtliga punkter som beräknats, vilket kan variera beroende på vald utjämningsmetod. Punkternas noggrannhet anges som felellips och kovariansmatris, se kända koordinater ovan. Utskrift Vid utskrift av en nätutjämnings numeriska vy visas en dialog där du får välja vad som skall skrivas ut. Du kan välja mellan att skriva ut samtliga flikar eller fritt välja vilka av flikarna som skall skrivas ut. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.550 Nätutjämning Se även: Nätutjämning, Nätutjämning, steg för steg © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.551 Geo 14.4.4 Nätutjämning, välja utjämningsmodell När man väljer beräkna i data-menyn eller trycker på miniräknaren i verktygsfältet kommer dialogen för val av beräkningsmetod upp. Det första man skall göra när man skall beräkna en nät, är att räkna en fri utjämning för att bortse från motsägelser i de fasta punkterna. Man kan välja en körning med endast en fast punkt och riktning eller någon av de fria utjämningarna. Denna första beräkning ger ett resultat, som enbart beror på mätningarnas kvalité och noggrannhet. Felen som uppkommer, påverkas inte av de kända punkternas läge och man kan nu göra bedömningen om någon mätning måste göras om helt eller ifall kompletterande mätning behöver göras. Kontrollera de nya koordinaterna på de kända punkterna, för att få en uppfattning om hur det nya nätet ”passar” på det gamla nätet. För att göra den avslutande utjämningsberäkningen finns det flera alternativ att välja mellan. Absolut anslutning Detta innebär att nätet deformeras för att passa exakt på de kända punkterna, som behåller sina gamla koordinater. Studera avvikelserna gentemot den fria beräkningen. Avvikelser kan bero på dålig inbördes relation mellan kända punkter. Skulle avvikelserna ligga åt samma håll, kan det vara orienteringen i den fria körningen, som behöver justeras. Elastisk anslutning Här tillåts de kända punkterna röra på sig något i enlighet med den noggrannhet som angetts i fliken för kända punkter eller i inställningar. Punkterna kommer inte att betraktas som kända, utan läggas till som punktobservationer med känd noggrannhet i beräkningen. Detta är den mest korrekta metoden, men eftersom noggrannhetdata från tidigare beräkning av de kända punkterna ofta saknas och man ogärna ger nya koordinater till kända punkter används oftast absolut anslutning. Fri utjämning, translation Nätet beräknas först helt fritt och ansluts sedan med en transformation. Nätet passas på kända punkter genom förflyttning i X- och Y-led. Orienteringen bestäms ur mätdata genom orienterade riktningar. Indata måste innehålla minst en bäring Fri utjämning, translation, rotation Nätet beräknas först helt fritt och ansluts sedan med en transformation. Nätet passas på kända punkter genom förflyttning i X- och Y-led samt en rotation. Fri utjämning, translation, rotation, skala Nätet beräknas först helt fritt och ansluts sedan med en transformation. Nätet passas på kända punkter genom förflyttning i X- och Y-led, rotation och en skalning. Denna metod kan t.ex. användas till rena vinkelnät. För samtliga fria utjämningar gäller att nätets form inte påverkas. Nya koordinater fås även för kända punkter. Se även: Nätutjämning, Nätutjämning, steg för steg, Nätutjämning, beräkning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.552 Nätutjämning 14.4.5 Nätutjämning, beräkning När man väljer beräkna i data-menyn eller trycker på miniräknaren i verktygsfältet kommer dialogen för val av beräkningsmetod upp. Efter att utjämningsmodell valts kan nätet beräknas. Det finns två olika sätt att räkna ett nät på, Utjämning eller analys. Resultatet skrivs ut och tester utförs, som grund för bedömning av mätnoggrannhet, tillförlitlighet etc. Centreringsfel I beräkningsdialogen har man möjlighet att ange centreringsfel individuellt för punkterna i utjämningen, t. ex. om både polygonspadar och stativ använts i samma nät. Klicka på punkten i listan och skriv in det centreringsfel som ska användas. Om inget centreringsfel anges här används det som angetts i inställningar. Utjämning En fullständig beräkning utförs. Förbättringar till observationer och koordinater för nypunkter beräknas tillsammans med diverse kvalitetsmått såsom standardiserade residualer, medelfel, K-tal, felellipser m.m. Simulerade data tas ej med i beräkningen. Samtliga kvalitetskontroller som gör i analys görs även här. Nätanalys Gör en simulering av nätet. Denna kan innehålla både simulerade (”tänkta”) mätningar och skarpa data. Mätningarna behöver ej ha mätvärden, dock apriorimedelfel, och approximativa koordinater på nypunkter måste finnas. Resultatet ger en analys av nätets geometriska kvalitet, men inga nypunkter och förbättringar beräknas. Beräknade medelfel och ellipser baseras på att ett grundmedelfel på 1 kommer att uppnås. Man kan nu studera observationernas kontrollerbarhet och felellipsernas form för att avgöra om fler mätningar behövs. T.ex. kan ett befintligt beräknat nät ”kompletteras” med simulerade data och analyseras för att se om ytterligare uppställningar/mätningar kan hjälpa nätets kontrollerbarhet och geometri. Se även: Nätutjämning, Nätutjämning, steg för steg, Nätutjämning, välja utjämningsmodell © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.553 Geo 14.4.6 Nätutjämning, grafikvyn När en nätutjämning beräknats öppnas ett grafiskt fönster för nätet om det inte redan är öppet. (Gäller inte höjdnät.) Objekt i grafiken Olika objekt ritas med olika färger beroende på kvalitet och kontrollerbarhet. Olika symboler används för olika typer av data. Om nätet inte är beräknat är alla symboler blå. Kontrollerbarhet Symbolens färg beror på observationens kontrollerbarhet och tonar från rött vid 0, svart vid 0.5 och grönt vid 1. (Färgerna kan ändras i Grafiska inställningar) Kvalitet Bredvid symbolen kan en siffra visa mätningens sigmanivå vilket direkt motsvarar absolutvärdet av den standardiserade residualen. Standardresidual 0-1 ger sigmanivå 1, 1-2 ger 2, 2-3 ger 3 och över tre ger sigmanivå 3+. Sigmanivå markeras även genom textens färg. Felellipser En felellips ritas runt alla punkter som har erhållit nya koordinater. Denna är givetvis inte skalenlig och © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.554 Nätutjämning skalan kan ändras, se verktyg. Felellipser visar beräknad standardavvikelse enligt 1 sigma principen (67% sannolikhet att punkten ligger inom ellipsen). Röd ellips anger b/a < 0.4. Ellipsdata kan visas med hjälp av info-funktionen. Symboler Mätt riktning Mätt längd Mätt orienterad riktning (bäring) GPS-baslinje Mätt koordinatskillnad eller koordinat Känd punkt Nypunkt Verktygsfält I följande verktygsfält finns funktioner som är specifika för nätutjämning: Visning Visa skalstock. Skalstockens inställningar och relativ skala för t.ex. felellipser kan anges i Visa | Skalstocksegenskaper Visa felellipser Visa sigma-nivåer Visa riktningar Visa längder Visa orienterade riktningar Visa koordinatskillnader och koordinatobservationer Visa GPS-baslinjer Visa förflyttning av kända punkter. Med denna funktion aktiverad ritas vektorer som visar skillnaderna för kända punkters position före och efter utjämning. Fungerar ej med strikt utjämning, eftersom de kända punkterna då inte förflyttas. Visa differensvektorer mot valfri koordinatfil. En ”Öppna fil” dialog ger dig möjlighet att välja en koordinatfil och skillnaden mellan punkten koordinater i filen och i nätet visas som vektorer i grafiken. Detta kan användas t.ex. vid upprepade deformationsmätningar. Verktyg Beräkna nätet Informationsverktyg. Klicka på den mätning eller punkt du vill veta mer om. Högerklicka för att få en meny där du kan slå av och på mätningen, eller slå av och på mätningar från en hel station eller aktivera/avaktivera en punkt. Simuleringsverktyg. Lägger till en simulerad längd och riktning i datamängden. Klicka först på stationspunkten, sedan på de mätpunkter du vill simulera. Högerklicka för att avsluta stationen © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.555 Geo och påbörja en ny. Simuleringsverktyg. Lägger till en simulerad riktning i datamängden. Simuleringsverktyg. Lägger till en simulerad längd i datamängden. Simuleringsverktyg. Lägger till en simulerad orienterad riktning i datamängden. Simuleringsverktyg. Lägger till en simulerad koordinatskillnad i datamängden. Simuleringsverktyg. Lägger till en simulerad koordinat i datamängden. Simuleringsverktyg. Lägger till en nypunkt bland approximativa koordinater. Verktyg för att kopiera en känd punkt i en koordinatfil till kända koordinater. Se även: Nätutjämning, Nätutjämning, steg för steg, Nätutjämning, inmatningsvyn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.556 Nätutjämning 14.4.7 Nätutjämning i höjd, grafikvyn När en nätutjämning i höjd har beräknats, öppnas ett grafiskt fönster för nätet om det inte redan är öppet. Objekt i grafiken Olika objekt ritas med olika färger beroende på kvalitet och kontrollerbarhet. Olika symboler används för olika typer av data. Om nätet inte är beräknat är alla symboler blå. Kontrollerbarhet Symbolens färg beror på observationens kontrollerbarhet enligt följande: 0<=K< Röd 0,35 0,35<= Svart K<0,71 0,71<= Grön K<=1 (Färgerna kan ändras i Grafiska inställningar) Kvalitet Bredvid symbolen kan en siffra visa mätningens sigmanivå vilket direkt motsvarar absolutvärdet av den standardiserade residualen. Standardresidual 0-1 ger sigmanivå 1, 1-2 ger 2, 2-3 ger 3 och över tre ger sigmanivå 3+. Sigmanivå markeras även genom textens färg. Felcirkel I höjdnät illustreras standardavvikelsen för den beräknade höjden med en cirkel. En felcirkel ritas runt alla punkter som har erhållit nya koordinater. Denna är givetvis inte skalenlig och skalan kan ändras, se verktyg. Felcirklar visar beräknad standardavvikelse enligt 1 sigma principen (67% sannolikhet att punkten ligger inom ellipsen). Cirkeldata kan visas med hjälp av info-funktionen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.557 Geo Symboler Trigonometriskt mätt sträcka Avvägd sträcka Känd punkt Nypunkt Verktygsfält I följande verktygsfält finns funktioner som är specifika för nätutjämning i höjd: Visning Visa skalstock. Skalstockens inställningar och relativ skala för t.ex. felcirklar kan anges i Visa | Skalstocksegenskaper Visa felcirkel Visa sigmanivåer Visa kontrollslingor Verktyg Beräkna nätet Informationsverktyg. Klicka på den mätning eller punkt som du vill veta mer om. Informationen skrivs ut i Geo:s Inoch Utmatningsfönster. Markera objekt. Klicka på en mätning eller punkt. Högerklicka på en punkt för att få en dialog där alla mätningar från och till den markerade punkten kan sättas aktiva eller passiva. Högerklicka på en mätning för att sätta en viss mätning aktiv eller passiv. Simuleringsverktyg. Lägger till en simulerad trigonometrisk höjddifferens i datamängden. Simuleringsverktyg. Lägger till en simulerad avvägning i datamängden. Simuleringsverktyg. Lägger till en ny punkt bland approximativa koordinater. Verktyg för att kopiera kända punkter från koordinatdokument till kända koordinater. Verktyg som gör det möjligt att grafiskt skapa en kontrollslinga genom att klicka på punkter som ingår i ett höjdnät. Se även: Nätutjämning, Nätutjämning, steg för steg, Nätutjämning, inmatningsvyn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.558 Nätutjämning 14.4.8 Nätutjämning i höjd, kontrollslingor När man beräknar en nätutjämning i höjd kan man skapa kontrollslingor. Vid inläsning av inmätningsfilen kommer en dialog upp där användaren kan bocka i Skapa kontrollslinga för detta tåg. Om man redan har påbörjat en nätutjämning i höjd och *.lna är aktivt kan man välja Data | Kontrollslingor. Kontrollslinga När man beräknar höjdnätet Data | Beräkna öppnas ett grafiskt fönster för nätet. Om man har valt att bocka för Skapa kontrollslinga för detta tåg vid inläsning av inmätningsfiler, se Nätutjämning Datamenyn, skapas en kontrollslinga för varje tåg i inlästa filer. Egendefinierade kontrollslingor kan alltid skapas genom att välja Data | Kontrollslingor. Grafiskt kan egendefinierade kontrollslingor skapas genom att välja Verktyg/Nätutjämning/Skapa kontrollslinga, . © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.559 Geo Radera valda Tillgängliga punkter Punkter i slingan Lägg till punkt i slinga Radera senaste Radera alla Lägg till slinga Raderar markerad kontrollslinga. Här visas de punkter från vilka en kontrollslinga kan skapas. Här visas de punkter som man lägger över till en kontrollslinga. Klicka på knappen för att överföra en tillgänglig punkt till en kontrollslinga. Klicka för att radera den senast överförda punkten i kontrollslingan. Klicka för att radera hela kontrollslingan. När man har lagt till punkter till en kontrollslinga klickar man här för att slingan ska läggas till beräkningen. Skapa kontrollslinga steg för steg: Markera en startpunkt för kontrollslingan under Tillgängliga punkter. Klicka på Lägg till punkt till slinga >>. Tillgängliga punkter uppdateras allteftersom man lägger till punkter till slingan. Om man i exemplet ovan startar en kontrollslinga som börjar med punkt 500, får man som nästa flyttpunkt välja punkt 200, därefter kan man välja mellan punkterna 100, 300 eller 500, se grafiken i bilden ovan. På detta sätt uppdateras valbara flyttpunkter kontinuerligt, så länge man klickar på Lägg till punkt till slinga >>. När slingan är klar, klickar man på Lägg till slinga. För att en kontrollslinga ska vara beräkningsbar i en utjämning skall den vara sluten (start- och slutpunkt är densamma), eller gå mellan två kända punkter. Valfritt antal slingor kan definieras. Klicka på Klar för att avsluta. När nätutjämningen i höjd beräknas, Data | Beräkna, beräknas även kontrollslingorna. Välj Data | Skapa Rapport. Resultatet för de beräknade kontrollslingorna visas i fliken Kontrollslingor i rapportfilen, se Nätutjämning, Rapport Skapa kontrollslinga steg för steg, grafiskt: Välj Verktyg/Nätutjämning/Skapa kontrollslinga, , och klicka på de punkter som ska ingå i © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.560 Nätutjämning kontrollslingan. Högerklicka för att avsluta kontrollslingan. Kontrollslingorna beräknas på samma sätt som nämnts ovan, med Data | Beräkna. Se även: Nätutjämning, Nätutjämning, steg för steg, Nätutjämning, inmatningsvyn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.561 Geo 14.4.9 Nätutjämning, rapport Nätutjämning, rapport Rapporten i Geo nätutjämning består av fyra eller fler flikar beroende på vilka indata som finns i nätet. Nät Detta är en sammanställningsflik med data om hela nätet. Föjande data redovisas: · Filnamn för nätutjämningen · Antal observationer, obekanta och redundans (överbestämning) · Nätets totala kontrollerbarhet och HMKs gränsvärde · Nätets grundmedelfel och HMKs gränsvärde · Apriorimedelfel som angetts i inställningar. Tänk på att dessa kan ha ändrats för enskilda mätningar. · Standardiserade residualer: Mätningarnas fördelning över olika sigmanivåer, och vad det teoretiskt borde bli om inga grova fel gjorts. Kända punkter Här redovisas de kända utgångspunkter som använts i nätet, vilka centreringsfel som använts för respektive punkt och vilken felellips som angivits för punkten. (Felellipsen används endast i fria utjämningar och elastisk anslutning). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.562 Nätutjämning För varje punkt redovisas: Punktnummer Koordinater a-axel, b-axel, vinkel sX, sY a/b Centreringsfel Punktmedelfel som felellips Medelfel i X- respektive Y-koordinat Felellipsens form, bör vara större än 0,4 Centreringsfel som använts för denna punkt Nypunkter I denna flik redovisas koordinater på beräknade punkter, beräknad punktnoggrannhet och använt centreringsfel. För varje punkt redovisas: · Se kända punkter ovan. Förflyttning Denna flik finns bara för fria nät och elastisk anslutning där kända punkter ges nya koordinater. Här redovisas differenser för kända punkters koordinater före och efter utjämning. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.563 Geo För varje punkt redovisas: · Koordinater före och efter utjämning, samt differenser. Riktningar Denna flik finns i rapporten om riktningar förekommer i indata. Följande data redovisas: · Största residual samt i vilken mätning den förekommer · Största standardiserade residual samt I vilken mätning den förekommer · Antal stationsuppställningar och antal mätta riktningar. För Varje mätning redovisas: Typ Från punkt, till punkt Värde Residual Riktning eller bäring Station och objekt för mätningen Det ursprungliga mätvärdet Förbättringen som lagts till mätningen. ?? : Residualen överstiger 2 apriorimedel och bör kontrolleras. !! : Residualen överstiger 3 apriorimedelel, mätningen troligen felaktig. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.564 Nätutjämning Utj. Riktning Std. Residual Apr. Medelfel Utj. Medelfel Orienterad riktn Kontrollerbarhet MUF YT Riktning efter utjämning Standardiserad förbättring, används för kvalitetskontroll. ?? : Standardresidualen överstiger 2 och mätningen skall kontrolleras. !! : Standardresidualen överstiger 3 och mätningen skall kontrolleras. Om inget fel kan hittas skall mätningen förkastas. Skattad noggrannhet på mätningen innan utjämning, bas för viktning Medelfelet hos den utjämnade mätningen utjämnad bäring mellan från- och tillpunkt Anger hur väl överbestämd mätningen är. ?? : Kontrollerbarheten underskrider 0.71 vilket innebär att felsökning kan försvåras. !! : Kontrollerbarheten underskrider 0.35, HMKs gräns för stomnät. Minsta upptäckbara fel. Detta är ett mått på hur stort ett fel i denna mätning måste vara för att säkert kunna upptäckas, och beror på instrumentnoggrannhet och kontrollerbarhet. Yttre tillförlitlighet. Detta värde anger hur stort fel i det utjämnade värdet som kan orsakas av ett oupptäckt fel av storleken MUF, se ovan. Längder Denna flik finns i rapporten om längder förekommer i indata. Följande data redovisas: · Största residual samt i vilken mätning den förekommer · Största standardiserade residual, samt I vilken mätning den förekommer · Antal mätta mätta längder. För Varje mätning redovisas: Från punkt, till punkt Värde Residual Station och objekt för mätningen Det ursprungliga mätvärdet Förbättringen som lagts till mätningen. ?? : Residualen överstiger 2 apriorimedel och bör kontrolleras. !! : Residualen överstiger 3 apriorimedelel, mätningen troligen felaktig. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.565 Geo Längd efter utjämning Standardiserad förbättring, används för kvalitetskontroll. ?? : Standardresidualen överstiger 2 och mätningen skall kontrolleras. !! : Standardresidualen överstiger 3 och mätningen skall kontrolleras. Om inget fel kan hittas skall mätningen förkastas. Skattad noggrannhet på mätningen innan utjämning, bas för viktning Apr. Medelfel Medelfelet hos den utjämnade mätningen Utj. Medelfel Kontrollerbarhet Anger hur väl överbestämd mätningen är. ?? : Kontrollerbarheten underskrider 0.71 vilket innebär att felsökning kan försvåras. !! : Kontrollerbarheten underskrider 0.35, HMKs gräns för stomnät. Minsta upptäckbara fel. Detta är ett mått på hur stort ett fel i denna mätning måste MUF vara för att säkert kunna upptäckas, och beror på instrumentnoggrannhet och kontrollerbarhet. Yttre tillförlitlighet. Detta värde anger hur stort fel i det utjämnade värdet som kan YT orsakas av ett oupptäckt fel av storleken MUF, se ovan. Utj. Värde Std. Residual Gps Denna flik finns i rapporten om GPS-data förekommer i indata. Följande data redovisas: · Största residual i längd och riktning samt i vilken mätning den förekommer · Största standardiserade residual i längd och riktning samt i vilken mätning den förekommer · Antal baslinjer · Skillnad mellan nordlig bäring i det lokala systemet och i WGS-84, en eventuell skillnad kan bero på meridiankonvergens eller vridning i det lokala systemet. För Varje mätning redovisas: Typ Från punkt, till punkt Värde Riktning eller längd Station och objekt för mätningen Det ursprungliga mätvärdet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.566 Nätutjämning Förbättringen som lagts till mätningen. ?? : Residualen överstiger 2 apriorimedel och bör kontrolleras. !! : Residualen överstiger 3 apriorimedelel, mätningen troligen felaktig. Värde efter utjämning Utj. Värde Standardiserad förbättring, används för kvalitetskontroll. Std. Residual ?? : Standardresidualen överstiger 2 och mätningen skall kontrolleras. !! : Standardresidualen överstiger 3 och mätningen skall kontrolleras. Om inget fel kan hittas skall mätningen förkastas. Skattad noggrannhet på mätningen innan utjämning, bas för viktning Apr. Medelfel Medelfelet hos den utjämnade mätningen Utj. Medelfel Kontrollerbarhet Anger hur väl överbestämd mätningen är. ?? : Kontrollerbarheten underskrider 0.71 vilket innebär att felsökning kan försvåras. !! : Kontrollerbarheten underskrider 0.35, HMKs gräns för stomnät. Minsta upptäckbara fel. Detta är ett mått på hur stort ett fel i denna mätning måste MUF vara för att säkert kunna upptäckas, och beror på instrumentnoggrannhet och kontrollerbarhet. Yttre tillförlitlighet. Detta värde anger hur stort fel i det utjämnade värdet som kan YT orsakas av ett oupptäckt fel av storleken MUF, se ovan. Residual Multipla mätningar (Endast höjdnät) Här visas en sammanställning av samtliga mätningar, och hur många gånger varje höjdskillnad är mätt. För att få ut största nytta av denna rapport bör kodning av flyttpunkter användas, se Nätutjämning, datamenyn. Följande data redovisas: · Största spridning mellan två mätningar av samma höjdskillnad, samt i vilken mätning den förekommer. · Största slutningsfel för enstaka medelvärdesbildad höjdskillnad mellan utjämnade höjder, samt i vilken mätning den förekommer. För Varje mätning redovisas: Från punkt, till punkt Station och objekt för mätningen Antal mätn. Antal mätningar som gjorts mellan objekten, oavsett riktning. Största värde Största mätta höjdskillnad mellan objekten © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.567 Geo Minsta värde Minsta mätta höjdskillnad mellan objekten Spridning Skillnad mellan största och minsta mätta höjdskillnad. Siffran framför anger sigmanivå för spridningen enligt HMK-Ge:S A.5.1 Gränsvärde Medelvärde Gränsvärde för spridningen på 2-sigmanivån, enligt HMK-Ge:S tabell A.10 Medelvärde för mätta höjdskillnader mellan punkterna. Slutningsfel Medelvärdets slutningsfel mellan utjämnade höjder för punkterna. Siffran framför anger sigmanivå för slutningsfelet enligt HMK-Ge:S A.5.3 Gränsvärde Gränsvärde för spridningen på 2-sigmanivån, enligt HMK-Ge:S tabell A.13 och A.14 Se även: Nätutjämning, Nätutjämning, steg för steg © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 14.568 Tunnelhantering 15 Tunnelhantering 15.1 Teoretisk tunnel Den teoretiska tunneln beskrivs med hjälp av tre olika filtyper. Linje (lin) och profil (prf) beskriver tunnellinjen och en eller flera teoretiska tunnelsektioner (tun) beskriver tunnelns form längs linjen. Tun-formatet Tunnelsektionen beskrivs alltid från vänster till höger med alla brytpunkter längs sektionen. För varje punkt anges punktnummer, höjd över profilen, sidomått från linjen, kod, specialkod och anmärkning. Numrering Vanligtvis numreras punkterna som en linje (1.1, 1.2, 1.3 ……osv) men det är inget krav. Tunnelcentrum När man skapar en tunnelmodell relateras punkterna i den till måttet längs den teoretiska tunneln. Denna längdmätning räknas från den punkt i tun-filen som har sidomått noll, dvs. i tunnelcentrum. Finns det ingen punkt med detta sidomått kommer längdmätningen istället att börja från den första punkten i tunfilen. Man kan även styra längdmätningen till någon annan punkt genom att ange punktkoden TC. Alla punkter i modellen som ligger till vänster om TC-punkten (eller sidomått noll, tunnelcentrum) kommer att få negativa mått i y-koordinaten. Se även Tunneldifferensmodeller. Radier Om den teoretiska tunneln innehåller element med en radie ska startpunkten på elementet beskrivas genom att ge specialkoden R. Radien ges i anmärkningsfältet. Ellipser © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.569 Geo Programmet hanterar inte ellipser i själva tunnelberäkningen. Däremot finns det två olika metoder att konvertera ellipserna till ett antal radier för att beskriva samma form. · Metod 1: Genom att välja Data | Ellipser | Lägg till radier för en ellips kan man infoga ett antal radier efter den sist inmatade punkten i tun-dokumentet. I dialogen väljer man startpunktens koordinater (sidomått och höjd). Sista punkten i filen föreslås automatiskt. För ändpunkten kan man antingen ange en bestämd slutpunkt eller a- och b-måtten för ellipsen, där dessa mått utgör halva längden för stor- respektive lillaxeln. · Metod 2: Om man redan har data för alla punkter i tunnelsektionen kan man istället välja att konvertera samtliga ellipser i ett svep. Ellipserna ska i detta fall märkas med specialkoden 'E'. Välj Data | Ellipser | Konvertera ellipser ('E'-punkter) till radier. Samtliga ellipspunkter byts då ut mot radier istället. Tunnelsektion med ellipspunkter Ellipspunkterna ersatta med radier Se även Tunnelbeskrivning, Tunneldifferensmodeller. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.570 Tunnelhantering 15.2 Hantering av tunneldata Innan inmätta data för tunneln kan användas i en beräkning måste man vanligtvis redigera dem. Grafisk redigering av tunneldata Innan man kan beräkna en tunneldifferensmodell (*.tdm) från en koordinatfil (*.geo) måste eventuella felaktiga punkter åtgärdas. Det kan handla om punkter som härrör från anslutande tunnlar eller från oönskade objekt som t.ex. nödutgångar eller ventilationstrummor. Om sådanda punkter inte tas bort är det risk att tunneldifferensmodellen inte kommer att bli korrekt. I den vanliga planvyn över koordinatfilen kan det vara svårt att se om det finns felaktiga punkter. Inmätta koordinater i planvy. Ett enkelt sätt att kontrollera inmätningen är att öppna 3D-vyn på filen. Där ser man direkt om det finns punkter som avviker från de övriga. Eftersom tunneldifferensmodellen baseras på höjder vinkelrätt mot den teoretiska tunneln är det särskilt viktigt att kontrollera så att det inte finns punkter som ligger i linje vinkelrätt ut från tunneln. Punkter som ligger lägre än den teoretiska tunneln kan också skapa problem vid trianguleringen. Inmätta koordinater i 3D-vy Om man behöver redigera filen gör man det enklast genom att utnyttja möjligheten att visa koordinatfilen i tvärsektion med hjälp av en linjereferens. Se linjereferens i grafiska vyer. Genom att sätta obegränsat visningdjup kan man överblicka alla sektioner i filen. Om de verkliga höjderna förändras mycket mellan sektionerna kan det vara svårt att överblicka filen. Man kan då välja att reducera höjderna relativt profilen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.571 Geo Obegränsat visningsdjup, höjder relativt profilen Obegränsat visningsdjup, verkliga höjder För att redigera en viss sektion kan det vara bra att visa bara den aktuella sektionen. I inställningsdialogen för linjereferensen kan man välja vilken sektion man vill visa och vilken 'korridor' som behövs för att alla punkter i den sektionen ska komma med. Sätter man 0,5 meter före och efter innebär det att korridoren blir 1 meter kring sektionen. Man kan också välja att visa alla punkter som ingår i en sektion och den första punkten ligger inom intervallet. För att redigera tunnelsektionen kan man använda de vanliga redigeringsverktygen, för att t.ex. radera en del av en linje. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.572 Tunnelhantering Tunnelsektion markerad med markeringsverktyget Oönskade punkter raderade. Tunnelscanning En tunnelscanning producerar normalt en mycket stor mängd data eftersom punkterna ligger tätt. Dessutom får man ofta med oönskade objekt i tunneln. Redigera data För att redigera scanningdata kan man använda samma teknik som beskrivits tidigare. Alla punkter som inte hör till själva tunneln måste ta bort. Om 'golvet' också har mätts bör även dessa punkter normalt raderas. Oredigerade tunneldata Oönskade punkter raderade. Ett annat sätt att hantera oönskade data är att filtrera bort punkter med funktionen Extrahera punkter längs linje. Med denna funktion kan man exempelvis välja att filtrera bort alla punkter som ligger under en viss nivå, antingen absoluthöjd eller relativt profilen. Hantera stora datamängder Eftersom en tunnelscanning kan producera miljontals punkter innebär det att en tunneldifferensmodell © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.573 Geo kan bli svårhanterad om datamängden inte reduceras. Ett sätt är att dela upp den ursprungliga datamängden i delmängder. Eventuellt kan man även välja en datamängd som redan är 'utglesad' innan man hämtar in den i Geo. Ett annat alternativ är att bara skapa tunnelmodell kring de tunnelsektioner som ska beräknas. Om man exempelvis ska beräkna sektioner med två meters mellanrum räcker det förmodligen med att skära ut 'remsor' kring de önskade sektionerna ur utgångsdata. Hur breda remsor som behövs beror på hur tätt punkterna ligger, ju tätare desto smalare remsor kan man välja. För att skära ut remsorna kan man använda funktionen Extrahera punkter längs linje. 0I exemplet extraheras en remsa på 0,4m med två meters intervall från linjen. När man senare skapar tunnelmodellen kan man begränsa trianglarnas maxlängd i ytterkant enligt detta intervall, mista punktavståndet mellan intervallen kommer i det här fallet att vara 1,6m (2 - 0.4) och man kan då sätta en maxlängd på t.ex. 1.5m. Då kommer man att få samma remsor i tunnelmodellen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.574 Tunnelhantering I tunnelbeskrivningen (tbs) sätter man sedan samma beräkningsintervall som modellen är skapad med. Den här tekniken förutsätter naturligtvis att man inte behöver beräkna några sektioner mellan remsorna, i så fall måste en ny modell, med punkter kring önskad sektion, först skapas. Se även: Tunnelbeskrivningar, tbs © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.575 Geo 15.3 Tunneldifferensmodeller Tunneldifferensmodellen (.tdm) Tunneldifferensmodellen, .tdm, är en terrängmodell som beskriver differenserna mellan den mätta och den teoretiska tunneln. Utgångsdata Tunneldifferensmodellen skapas från en koordinatfil med inmätta punkter i tunneln. Modellen skapas genom att man för varje inmätt punkt beräknar motsvarande längdsektion längs huvudlinjen (x), mått längs den teoretiska tunneln (y) och differens vinkelrätt mot den teoretiska tunneln (z). För att kunna beräkna modellen krävs, förutom de mätta punkterna, en horisontell linje (lin) med tillhörande profil (prf) och en eller flera teoretiska tunnelsektioner (tun) som beskriver tunnelns önskade form längs linjen. Alla dessa komponenter anges i en tunnelbeskrivning (tbs) och från denna kan sedan modellen skapas. Modellens struktur blir på detta sätt beroende av hur tunnelbeskrivningen ser ut vid tillfället. Förändrar man någonting, t.ex. den teoretiska tunneln (tun), är det mycket viktigt att tänka på att modellen inte längre motsvarar tbs-filen. Inmätta koordinater i planvy. Inmätta koordinater i 3D-vy Teoretisk tunnelsektion, tun Inmätt och teoretisk tunnel Måttet längs den teoretiska tunneln räknas från den punkt i tun-filen som har sidomått noll, dvs. i tunnelcentrum. Finns det ingen punkt i tun-filen med detta sidomått kommer längdmätningen istället att börja från den första punkten i tun-filen. Man kan även styra längdmätningen till någon annan punkt genom att ange punktkoden TC i tun-filen. Alla punkter i modellen som ligger till vänster om TC-punkten (eller sidomått noll, tunnelcentrum) kommer att få negativa mått i y-koordinaten. Se även Teoretisk tunnel. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.576 Tunnelhantering Differensen vinkelrätt mot tunneln utgör z-värdet i tunneldifferensmodellen, ett negativt värde innebär att punkten ligger innanför den teoretiska tunneln och ett positivt innebär att punkten ligger utanför. Grafisk presentation När man öppnar en tunneldifferensmodell visas den normalt i en 'utplattad' vy med längdsektioner som vertikal axel och mått längs teoretiska tunneln som horisontell axel. Tunneldifferensmodell i en 'utplattad vy' med längdsektioner vertikalt och mått längs teoretiska tunneln horisontellt. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.577 Geo Tunneldifferensmodell i en planvy med världskoordinater. Tunneldifferensmodell i en tredimensionell vy. Eftersom tunneldifferensmodellen är en triangelmodell går det utmärkt att skapa och visa nivåkurvor från modellen. Höjderna i modellen utgör skillnaden mot teoretiska tunneln och därför blir även höjdkurvorna relaterade till den teoretiska tunneln. Detta kan vara användbart för att åskådliggöra intrång i tunneln efter t.ex. sprängning. När man skapar nivåkurvor från tunnelmodellen öppnas ett fönster med differensnivåkurvor (dfn). I denna vy färgkodas linjerna beroende på om höjdnivån är över noll (rött i bilden), under (blått), eller på noll (svart). © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.578 Tunnelhantering Differensnivåkurvor som visar intrång i tunneln. Ett annat sätt att visa intrång är att öppna modellen i en 3D-vy och lägga in en referensyta på nollnivån. Bilden visar samma modell i detta visningsläge. Differensmodell med referensyta på nollnivån som visar intrång i tunneln. Se även: Tunnelbeskrivningar, tbs © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.579 Geo 15.4 Tunnelbeskrivningar För att genomföra beräkningar av en tunnel används en tunnelbeskrivningsfil, tbs. Den innehåller alla komponenter som behövs för tunneln, t.ex. centrumlinje, profil, modelldata och teoretisk tunnelform. I tunnelbeskrivningen anges även alla samband mellan komponenterna. Komponenter i en tunnelbeskrivning Linjedata Med en linjefil (.lin) beskrivs tunnelns sträckning i plan. Höjdsträckningen anges i en profilfil (prf). Verkliga tunneldata Inmätta punkter i tunneln (geo eller pxy) beräknas via tunnelbeskrivningen till en tunnelmodell (tdm). Teoretiska tunneldata Med en eller flera teoretiska tunnelsektioner (tun) beskrivs tunnelns form längs linjesträckningen. Beräkningsdata I tunnelbeskrivningen anges beräkningsgränser, intervall och andra förutsättningar för beräkningen. Skapa en ny tunnelbeskrivning För att skapa ett tbs-dokument väljer man Arkiv | Nytt dokument | Tunnelberäkning. I dialogen väljer man i tur och ordning linjedata, tunnelmodeller (om de redan är beräknade, annars kommer de att skapas senare) och teoretiska tunnelsektioner. Alla dessa komponenter kan även väljas in till tbs-dokumentet senare. Tbs-fönstret Vyer Bildskärmen delas in i ett antal vyer då en volymberäkning redigeras: · Tbs-trädvyn © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.580 Tunnelhantering För att få överblick över komponenterna finns en trädstruktur som hjälp vid inmatning och redigering. Här visas alla komponenter och samband som ingår i tunnelbeskrivningen. · Grafiska vyn Den grafiska vyn är indelad i flikar som visar plan-, profil- eller tvärsektionsdata, 3d-grafik, teoretisk tunnel samt tunneldifferensmodell. · Datavyn Under trädvyn och den grafiska vyn finns datavyn som visar en numerisk representation av valt objekt i trädvyn. · Egenskapsdialogen Många inställningar redigeras i egenskapsdialogen. Tbs-trädet Här visas alla komponenter och samband som ingår i tunnelbeskrivningen. Via trädet administreras hela tunnelberäkningen och det ger ett stöd för att komponera tunnelbeskrivningen. Genom att klicka i trädet aktiverar man inmatning och redigering av detaljer i beskrivningen. Man kan också välja vad som skall visas i det grafiska fönstret. Navigering i trädet · Vänsterklick på + tecken expanderar en nod i trädet. · Vänsterklick på - tecken reducerar en nod i trädet. · Vänsterklick på en komponent, en linje en terrängmodell, ett sektionselement etc. öppnar aktiverar datavyn för motsvarande komponent för inmatning och redigering. · Högerklick på trädet ger möjlighet att välja Egenskaper... och vad som skall visas i den vyn: plandata, tvärsektionsdata eller profildata. · Högerklick på huvudlinje eller modeller ger möjlighet att visa och redigera egenskaperna för respektive komponent. Se även trädvyer. Objekt i tunnelbeskrivningen Huvudlinje Klicka på + tecknet eller dubbelklicka på Huvudlinje så expanderas huvudlinje till att visa filnamnen för Linje och Profil. Notera att skevning för närvarande inte används i tunnelbeskrivningen. Genom att högerklicka på Huvudlinje och välja Egenskaper... visas egenskapsdialogen. Man kan nu skriva in namnet på linje och profil eller ännu hellre klicka på valknappen till höger och välja från tillgängliga filer. Redigera linjedata och profildata © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.581 Geo Klicka på linjenamnet för att mata in eller redigera huvudlinjen i plan. Data visas i datavyn. Se vidare linjedata. Klicka på profilnamnet för att mata in eller redigera huvudlinjen i profil. Se vidare profildata. Skevning används inte i tunnelbeskrivningen. Genom att högerklicka på linjen eller profilen kan man också välja om linjen skall vara synlig i grafiska fönstret eller inte. Modeller Under denna rubrik anges vilka modeller som skall användas för beräkningen. Under rubriken 'Modeller' i trädet finns de olika skikten för modellerna. Flera modeller för varje skikt kan väljas, varför man ej behöver lägga samman modelldata för ett projekt till en enda modellfil, utan man kan istället ange alla filer utmed projektet, med specifikation av inom vilket längdintervall varje modell skall användas. Under tunnelbotten kan man ange en vanlig terrängmodell (*.trm), för att åskådliggöra golvets kontur i tunneln. Denna modell påverkar inte volymberäkningen. Redigering av ingående modellfiler Klicka i trädvyn på det skikt (Berg, User1, User2, Tunnelbotten) som skall redigeras för att öppna rätt inmatningsvy. · Modell Ange den modell som skall användas för detta lager. För skikten berg, user 1 och user 2 används tunneldifferensmodeller (*.tdm). För tunnelbotten används terränmodeller (*.trm). I stället för modeller kan även sektionsfiler (sec-filer) användas, i detta fall måste beräkningsintervallet stämma med intervallet i sektionsfilen. · Alternativhöjd Genom att ange en alternativhöjd i denna kolumn ändras temporärt läget relativt tunnelväggen. Ett positivt (+) värde anger att skiktet flyttas utåt från väggen och ett negativt (-) värde inåt. Avsikten med denna funktion är att simulera alternativa lägen för skiktet. · Startsektion Här anges startsektionen för modellen. Anges ingenting användes den första modellen som beräkningen träffar, dvs den modell som finns på den lägsta sektionen. Startsektion för modell som ligger efter första modellen kan anges med samma sektion som första modellens slutsektion. · Slutsektion Här anges slutsektionen för terrängmodellen. Anges ingen slutsektion beräknas volymen till modellens slut. Teoretiska tunnelsektioner Rubriken 'Teoretiska tunnelsektioner' i trädet är indelad i tre undernivåer: · Redigering Här läggs de teoretiska tunnelsektioner som ska användas i beräkningen in. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.582 Tunnelhantering · Användning Här bestäms var längs huvudlinjen de olika sektionerna ska användas samt interpolering mellan sektioner. Se även teoretisk tunnelsektion. Redigering Under rubriken 'teoretisk tunnelsektion' anges alla tunnelsektioner som skall ingå i beräkningen. I datavyn visas en lista med filnamnen på tunnelsektionerna. För att välja in en befintlig teoretisk tunnelsektion i beräkningen matar man antingen in filnamnet eller klickar på pilen längs till höger i filnamnsfältet. De sektioner som är inlagda i listan visas även i trädstrukturen. Inmatning / Redigering När man pekar på en teoretisk sektion i trädvyn visas filen i det numeriska fönstret. Det går även att se den grafiskt under fliken 'teoretisk tunnelsektion'. Användning Här bestäms var längs huvudlinjen de olika teoretiska sektionerna ska användas samt om interpolering mellan dem ska ske. · Teoretisk tunnelsektion Välj sektionsfil genom att klicka på pilen till höger i fältet. De sektioner som anges måste finnas angivna under rubriken Redigering. Filtyp för tunnelsektioner är .tun. · Startsektion Anger var användningen av tunnelsektionen startar. Sektionen gäller fram till definitionen av nästa tunnelsektion om ingen interpolering anges. Ange startsektion för den sektion där någon förändring sker. Förändringen kan vara utbyte av tunnelsektion, eller att en interpolering ska starta eller sluta. · Interpolera Om interpolering anges kommer tunnelsektionen att interpoleras element för element mot nästa angivna tunnelsektion. Observera att det måste vara exakt lika många element i de båda sektioner som interpoleringen sker emellan, för att interpolering skall fungera på ett korrekt sätt. Beräkningsintervall Här anges start och slutpunkt samt intervall för beräkningen. Det innebär att man kan beräkna en del av den tunnelbeskrivning man skapat utan att förändra beskrivningen i övrigt. Man kan också fritt välja olika intervall för olika delar av beräkningen, utan hänsyn till var olika tunnelsektioner är placerade. · Start Ange första sektion som skall beräknas. Beräkningen kommer utföras med det intervall som står på raden fram till slutsektionen på raden eller till statsektion på nästa rad. · Slut Ange första sektion som skall beräknas. Om flera rader anges för beräkningen kan denna lämnas tom, varvid intervallbyte sker vid startsektion angiven på nästa rad. Avbrott i beräkningen kan skapas genom att ange en slutsektion, och på nästa rad ange en startsektion som ligger längre © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.583 Geo fram i massberäkningen. · Intervall Ange intervall för den del av beräkningen som ligger mellan start och slutsektion på samma rad, eller om ingen slutsektion angivits, startsektion på raden och startsektion på nästa rad. Grafiska vyn Genom att klicka i den grafiska vyn får man tillgång till de grafiska verktygen och kan redigera data på samma sätt som i en vanlig grafisk vy. Se även grafiska vyer. Alla de filer som ingår i tunnelberäkningen (och som kan visas grafiskt) läggs in automatiskt i den grafiska vyn när en mbs-fil öppnas. Detta gör att man kan växla aktivt dokument som i övriga grafiska vyer och redigera data. Orienteringsläge Det finns tre olika orienteringslägen, dessa väljs genom att man högerklickar i trädet och väljer önskat orienteringsläge i menyn. Man kan även välja Vyer | Visa orientering. · Planvy Visar en planbild över tunnelberäkningen. · Profilvy Visar en profilvy över tunnelberäkningen. · Sektionsvy Visar en tvärsektionsvy för aktuell längdsektion. Vilken sektion som är aktuell bestäms antingen genom att man använder knapparna för att stega, , eller genom att man klickar i trädet på starten för ett beräkningsintervall eller starten för ett tunnelsektionsintervall. Sektionsstegning Om sektionsvyn har valts och tbs-dokumentet är aktivt kan man stega genom tunnelbeskrivningen utan föregående beräkning. Valda beräkningsintervall används för att steg för steg välja sektion framåt eller bakåt. En tunnelberäkning genomförs för vald sektion, varje gång man byter sektion så att man kan se exakt hur resultatet kommer att bli då man volymberäknar. Volymer och areor visas i aktivitetsfönstret, även kallat In- och utmatningsfönstret. Använd knapparna för att stega till första, föregående, nästa eller sista tvärsektionen i beräkningsintervallet. Klicka på för att gå till en specifik sektion. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.584 Tunnelhantering Grafiska 3D-vyn Under en egen flik i den grafiska delen av tbs-fönstret finns 3D-grafik alltid tillgängligt. Här presenteras hela volymberäkningen i en tredimensionell perspektivvy. Se även 3D-grafik. Teoretiska tunnelsektion-vyn Alla de teoretiska tunnelsektioner som har lagts in i tbs-dokumentet visas grafiskt i denna vy. Tänk på att tunneldifferensmodellen skapas baserat på den teoretiska tunnelns uppbyggnad. Förändrar man något i tun-filen måste modellen skapas om. Tunneldifferensmodell-vyn I den här vyn visas tunneldifferensmodellerna för tunneln. Orienteringsläget är planvy med längdsektion vertikalt och mått längs tunnelväggen horisontellt i fönstret. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.585 Geo Tunnelberäkning För att utföra en beräkning av volymerna väljer man Data | Tunnelberäkning.... En dialog visar vilka val för beräkningen som gjorts. Här kan man temporärt ändra omfattningen av beräkningen genom att välja andra sektioner än de av Geo föreslagna. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.586 Tunnelhantering Kryssa i om sektioner skall skapas (för ritning/granskning) och om en rapport skall skapas, och i så fall vilket innehåll som önskas i rapporten. Möjliga rapportfält är teoretisk och verklig volym, volym innanför och utanför teoretisk tunnel samt teoretisk/verklig mantelarea. Dessutom kan man välja att få beräkningen uppdelad enligt begränsninglinjer i höjd. Dessa begränsningar ställer man in genom att välja Data | Inställningar från tbs-dokumentet. Har man valt att använda ytterligare modeller (user1 och user2) kan man även få dessa volymer/areor redovisade i rapporten. Rapportfält · I volymfält redovisas tvärsnittsarean för det aktuella skiktet i varje sektion. Dessutom räknas volymen fram med hjälp av medelarean mellan två sektioner och avståndet mellan sektionerna. Volymerna summeras i slutet. · I areafält redovisas längden från vänster till höger för det aktuella skiktet i varje sektion. Dessutom räknas mantelarean fram med hjälp av medellängden mellan två sektioner och avståndet mellan sektionerna. Areorna summeras i slutet. Fält Typ Beskrivning Teoretisk Volym Volym och tvärsnittsarea för den teoretiska tunnelsektionen. Verklig Volym Volym och tvärsnittsarea för den inmätta tunnelsektionen. Utanför Volym Volym och tvärsnittsarea för den del av den inmätta sektionen som ligger utanför teoretisk sektion. Innanför Volym Volym och tvärsnittsarea för den del av den inmätta sektionen som ligger innanför teoretisk sektion. Teoretisk mantelyta Area Tvärsnittslängd och mantelarea för den teoretiska tunneln. Verklig mantelyta Area Tvärsnittslängd och mantelarea för den inmätta tunneln. Verklig yta utanför Area Tvärsnittslängd och mantelarea för den del av den inmätta sektionen som ligger utanför teoretisk sektion. Verklig yta innanför Area Tvärsnittslängd och mantel area för den del av den inmätta sektionen som ligger innanför teoretisk sektion. Extra yta utanför Area Tvärsnittslängd och mantel area utanför teoretisk sektion för den överskjutande delen av den inmätta sektionen jämfört med teoretisk sektion. Extra yta innanför Tvärsnittslängd och mantel area innanför teoretisk sektion för den överskjutande delen av den inmätta sektionen jämfört med teoretisk sektion. Area Den skapade sektionsfilen(.sec) och rapportfilen(.rep) visas då beräkningen är klar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.587 Geo Med hjälp av den beräknade tunnelsektionsfilen, .sec-filen, är det lätt att skapa en tunnelsektionsritning. Grafiska inställningar Genom att gå in i dokumentegenskaperna, Vyer | Dokumentegenskaper, för antingen ett tbs-dokument eller en beräknad tvärsektionsfil (sec) kan man ställa olika grafiska parametrar under fliken 'Tunnel'. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.588 Tunnelhantering Överberg och underberg Visa vinkelräta avstånd Här kan man välja att visa det vinkelräta avståndet mellan berget och den teoretiska tunneln. Överberg kommer att markeras utanför bergkonturen och underberg innanför. Välj även textstorlek, färg och antal decimaler. Visa avståndslinjer Här kan man välja att förtydliga markeringen genom att en linje dras mellan markerad punkt och tunneln. Välj även linjefärg, linjetyp och linjebredd. Minsta avstånd mellan markeringar Alternativet styr hur långt det minst måste vara mellan två markeringar, för att det inte ska bli för tätt mellan texterna. Måttet räknas längs bergkonturen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.589 Geo Tunnelinställningar Genom att välja Data | Inställningar kan ett antal val göras för tunnelberäkningen. Beräkningsbegränsning Här kan man välja att lägga in begränsningar för hur tunnelvolymer ska beräknas. Man kan även använda funktionen för att visa en referensnivå grafiskt i tunnelsektionerna. Övre/nedre begränsning Ange begränsningsnivåer relativt profilen. Lämna ett fält blankt för att inte använda begränsningen. Båda fälten behöver inte fyllas i. Offset från teoretisk tunnel Ange ett mått för att parallellförflytta den teoretiska tunneln utåt eller inåt (negativt mått inåt i tunneln). Volymberäkningen räknas mot den förflyttade tunnelsektionen. Extrapolera modell-lagren mot den teoretiska tunneln Detta val avgör om bergmodellen ska extrapoleras mot den teoretiska tunneln i nederkanten för att skapa © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.590 Tunnelhantering en sluten yta. Om volymer ska beräknas är detta val obligatoriskt. Andra tunnelfunktioner: Areaberäkning av teoretisk tunnelyta. Skapa tunnelmodell Punkter relativt tunneln Beräkna tunnelkonturer Injektering Se även Tunneldifferensmodeller. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.591 Geo 15.5 Skapa tunnelmodell För att skapa en tunneldifferensmodell, tdm, väljer man Data | Beräkna tunnelmodell från tbsdokumentet. I dialogen väljs en eller flera koodinatfiler med inmätta tunnelpunkter. Det finns möjlighet att välja ett urval av punkter som ska beräknas. Indata Källfiler: Ange de filer du vill att funktionen skall leta efter punkter i. Urval Här anger du villkor i form av min- och maxmått för sektion, sida mm längs angiven väglinje. Sektion: Ange minsta och/eller största sektionsmått längs väglinjen för de punkter du vill ha med. Intervall: Här kan du välja att dela upp resultatet i flera destinationsfiler, uppdelat på olika sektionsintervall. Om du t.ex. har döpt destinationsfilen till mark.dfm och satt intervallet till 100 kommer istället filerna mark_10001100.dfm och mark_1100-1200.dfm o.s.v. skapas. · Intervall: Här anger du längden för varje delintervall du vill ha. Varje delintervall av resultatet sparas i en egen fil. · Överlapp: © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.592 Tunnelhantering Här anger du hur mycket intervallen skall överlappa varandra. Om du t.ex. sätter intervall till 100 och överlapp till 10 kommer filen för varje intervall starta 10m före och sluta 10m efter de egentliga intervallgränserna, t.ex. 90-210, 190-310. Sidomått: Ange minsta och/eller största sidomått från väglinjen för de punkter du vill ha med. Sidomått anges negativt till vänster och positivt till höger om väglinjen. Höjd: Ange minsta och/eller största höjd för de punkter du vill ha med. Detta kan anges absolut eller relativ linjen. · Absolut: De angivna höjdbegränsningarna matchas mot punktens Z-koordinat. · Relativt teoretisk: Om den angivna väglinjen har tillhörande profil och/eller skevning kommer höjdbegränsningarna appliceras relativt den teoretiska vägmodellen, t.ex. kan du ange min höjd 0 för att bara få med punkter ovanför vägbanan. Antag samma sektion för alla punkter i en linje: Om du har mätt punkterna så att dom hänger ihop i linjer för varje sektion kan du ange detta alternativ för att snabba upp extraheringen. Då görs kontroll mot min/max- sektion endast av den första punkten i linjen, om den uppfyller kriteriet tas hela linjen med utan någon mer kontroll. Detta snabbar upp bearbetningen. Utdata Öppna i nytt fönster Tunnelmodellen kommer att öppnas i ett eget fönster. Lägg till i tunnelberäkningen Den angivna modellfilen kommer att skapas och läggas in under 'modeller' i tunnelberäkningen. Ange vilken typ av modell som ska skapas under [Modelltyp]. Triangulering Maxlängd på trianglar i ytterkant Denna funktion kan användas om man skapar en terrängmodell från data som beskriver ett område vars ytterkanter buktar inåt. Trianglar som har någon sida längre än det angivna värdet och där någon sida utgör terrängmodellens ytterkant kommer att tas bort. Processen upprepas tills modellens ytterkant endast bildas av trianglar med alla tre sidor kortare än det angivna värdet. Genom att välja ett lämpligt värde kan de flesta trianglar som överbryggar inbuktningarna, och därmed ligger utanför det egentliga modellområdet, tas bort redan vid beräkningen. Oönskade trianglar som trots detta finns kvar i terrängmodellen kan tas bort manuellt med hjälp av redigeringsverktygen. Anges inget värde lämnas terrängmodellen opåverkad. Kontrollera förbindning av egen linje Om denna funktion är vald då terrängmodellen skapas kommer trianglar där alla tre punkter ligger på samma brytlinje och samtidigt någon sida utgör terrängmodellens ytterkant att tas bort. Denna funktion används då data innehåller brytlinjer som utgör yttre begränsningslinjer för det önskade modellområdet. Trianglar utanför dessa linjer tas bort. Se även: Tunnelbeskrivningar, tbs, Tunneldifferensmodell, tdm © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.593 Geo 15.6 Teoretisk tunnelarea Den här funktionen beräknar mantelytan för en tunnel definierad i en tunnelbeskrivning (tbs). Funktionen finns under Data | Beräkning av teoretisk tunnelarea. Startsektion/slutsektion Start- och slutsektion fylls automatiskt i med linjens begränsningar i tbs-dokumentet. I beräkningen justeras dessa till närmast efterföljande sektion i starten och närmast föregående sektion i slutet om de angivna måtten inte finns i tunnelbeskrivningen. Beräkningsbegränsningar Inga begränsningar Hela mantelyan beräknas. Exkludera element Här kan du ange ett antal element i tunnelsektionerna som inte skall tas med i areaberäkningen. I figuren nedan visas ett exempel där 3 element exkluderats från vänster och 2 från höger. Den gröna ytan i figuren kommer att beräknas. Använd punktkoder som begränsning © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.594 Tunnelhantering Det här alternativet innebär att man med hjälp av koder i tunfilen kan styra mellan vilka element som beräkningen ska ske. Detta är användbart när man använder flera olika tun-filer och där önskad yta att beräkna varierar mellan sektionerna. Resultatrapport I rapporten redovisas valda filer och inställningar, totalarea och area för varje intervall i tunnelbeskrivningen. Se även: Tunnelbeskrivningar, tbs © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.595 Geo 15.7 Punkter relativt tunneln Funktionen beräknar punkter relativt den teoretiska tunneln. Välj Data|Punkter relativt tunneln för att öppna dialogen. Funktionen kan bl.a. användas för att åskådliggöra punkters läge i tunneln, t.ex bultplaceringar eller borrhål. Indata Indata till funktionen är en eller flera koordinatfiler med punkter i världskoordinater. Urval Här anger du villkor i form av min- och maxmått för sektion, sida mm längs angiven väglinje. Sektion: Ange minsta och/eller största sektionsmått längs väglinjen för de punkter du vill ha med. Intervall: Här kan du välja att dela upp resultatet i flera destinationsfiler, uppdelat på olika sektionsintervall. Om du t.ex. har döpt destinationsfilen till mark.dfm och satt intervallet till 100 kommer istället filerna mark_10001100.dfm och mark_1100-1200.dfm o.s.v. skapas. · Intervall: Här anger du längden för varje delintervall du vill ha. Varje delintervall av resultatet sparas i en egen fil. · Överlapp: Här anger du hur mycket intervallen skall överlappa varandra. Om du t.ex. sätter intervall till 100 © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.596 Tunnelhantering och överlapp till 10 kommer filen för varje intervall starta 10m före och sluta 10m efter de egentliga intervallgränserna, t.ex. 90-210, 190-310. Sidomått: Ange minsta och/eller största sidomått från väglinjen för de punkter du vill ha med. Sidomått anges negativt till vänster och positivt till höger om väglinjen. Höjd: Ange minsta och/eller största höjd för de punkter du vill ha med. Detta kan anges absolut eller relativ linjen. · Absolut: De angivna höjdbegränsningarna matchas mot punktens Z-koordinat. · Relativt teoretisk: Om den angivna väglinjen har tillhörande profil och/eller skevning kommer höjdbegränsningarna appliceras relativt den teoretiska vägmodellen, t.ex. kan du ange min höjd 0 för att bara få med punkter ovanför vägbanan. Antag samma sektion för alla punkter i en linje: Om du har mätt punkterna så att dom hänger ihop i linjer för varje sektion kan du ange detta alternativ för att snabba upp extraheringen. Då görs kontroll mot min/max- sektion endast av den första punkten i linjen, om den uppfyller kriteriet tas hela linjen med utan någon mer kontroll. Detta snabbar upp bearbetningen. Utdata Det finns ett antal olika beräkningsalternativ att välja mellan: · Utplattade koordinater Detta alternativ är användbart om man vill visa koordinaterna i samma vy som tunneldifferensmodellen där X = längdsektion längs huvudlinjen, Y = mått längs den teoretiska tunnelsektionen och Z är avståndet till den teoretiska tunnelsektionen. · Behåll koordinater Dessa alternativ förändrar inte plankoordinaterna, däremot kan höjden och anmärkningsfältet sättas till avståndet till den teoretiska tunnelsektionen samt relativ profilhöjd. · Tvärsektioner © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.597 Geo Utdata här är tvärsektionsdata, dvs. sektion och sidomått för punkterna. Höjden sätts till avståndet till den teoretiska tunnelsektionen. Det går även att skapa en rapport med de olika måtten redovisade. Se även: Tunnelbeskrivningar, tbs, Tunneldifferensmodell, tdm © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.598 Tunnelhantering 15.8 Tunnelkonturer Funktionen beräknar konturlinjer över inmätta tunneldata för en viss höjd över profilen. Välj Data | Beräkna tunnelkonturer för att öppna dialogen. Inmätta tunnelpunkter Indata till funktionen utgörs av en koordinatfil med tunnelpunkter eller en tvärsektionsfil. Används en tvärsektionsfil ska även lager anges för beräkningen. Linje och profil hämtas från det aktuella tbsdokumentet. Höjd över profilen Välj på vilken höjd skärningspunkterna ska beräknas. Planbild över konturlinjer på fyra olika nivåer. 3D-bild över konturlinjer på fyra olika nivåer. Se även: Tunnelbeskrivningar, tbs, Tunneldifferensmodell, tdm © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.599 Geo 15.9 Injektering Funktionen beräknar injekteringsdata för tunneln. Välj Data | Injektering för att öppna dialogen. Injekteringslängd Ange injekteringslängden (borrlängden) för varje skärm. Avstånd från teoretisk tunnel Här anges det vinkelräta avståndet från den teoretiska tunneln till injekteringshålets start- respektive slutpunkt. Det finns möjlighet att ange olika mått för slutpunkten, beroende på om den ligger över eller under profilen. Max avstånd mellan hålen längs injekteringsskärmens bortre gräns. Ange hur långt den maximalt får vara mellan två hål. Måttet anges längs injekteringsskärmens bortre gräns. (Gäller för injektering över profilen) Antal injekteringshål per sektion Ange antal injekteringshål per sektion. (Gäller för injektering över profilen) Se även: Tunnelbeskrivningar, tbs, Tunneldifferensmodell, tdm © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.600 Tunnelhantering 15.10 Visualisering av tunnel Med visualisering av tunnel menas att man skapar en tredimensionell bild ur en tunnelberäkning, med färgsatta ytor för inmätta och teoretiska modeller i beräkningen. Visualiseringen sker genom att Geo gör en tunnelberäkning i bakgrunden och därigenom skapar tvärsektioner med inställt längdintervall. Ur dessa tvärsektioner genererar Geo sedan linjer tvärs och längs med tunneln. Mellan detta rutnät av linjer finns det även möjlighet att lägga in färgsatta ytor för att på så sätt visa hela den teoretiska tunneln, som i bilden ovan. Man kan även välja att visa den beräknade tunnelmodellen. På så vis kan man få en bra bild av teoretisk och inmätt modell samtidigt. Resultatet kan skapas både i Geo-format och i Cad-format. Väljer man Geo-format får man de teoretiska linjerna i koordinatformat. Med Cad-format menas AutoCAD dwg-format. I det senare fallet kan man välja att komplettera en befintlig fil. På så sätt kan man köra funktionen flera gånger och fylla på med fler och fler ytor, t.ex. för att visa olika inmätningsmodeller eller olika teoretiska modeller i samma vy. Tillvägagångssätt Öppna en .tbs-fil och välj Data | Visualisering för att utföra funktionen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.601 Geo Från sektion/Till sektion Ange mellan vilka sektioner beräkning ska ske. Ursprungsvärdena hämtas från aktuell fil. Ur den bestäms även beräkningsintervallet. Format för utdata Välj hur de beräknade ytorna ska representeras. Med Geo-format menas koordinatfiler. Dessa kommer att innehålla längsgående och tvärgående linjer för den teoretiska tunneln. Den inmätta tunneln kan inte redovisas i Geo-format. Väljer man CAD-format skapas en AiutoCAD dwg-fil där olika ytor kan placeras i olika lager. I dwg-filen kan alla objekt från beräkningen visas. Här kan man även välja en grundritning som kommer att fyllas på med data. På detta sätt kan man köra funktionen flera gånger men alltid lägga samman resultatet i en fil. Man kan även använda grundritningen till att på förhand styra egenskaperna för de olika lagren (främst gällande färg och linjetyp). Detta görs genom att hänvisa till existerande lager i grundritningen när man väljer lager i rutan [CAD-lager] i dialogen. Objekt i utdata Här väljs alla de olika objekt som ska ingå i visualiseringen. För alla objekt kan färg och CAD-lager sättas. Vald färg används om utdata skapas i CAD-format. Där anger man även ett lager för AutoCAD-filen och lagret får den färg som sätts. Vald färg har ingen inverkan om man sparar till en grundritning och hänvisar till ett befintligt lager i den, då används lagrets ursprungsfärg. Ytor från tunnelmodell Välj om en tunnelmodell ska inkluderas. Välj även om det är berg-, user1-, user2- eller bottenmodell. I det © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.602 Tunnelhantering sista fallet är det en vanlig terrängmodell som används. Inmätt modell Ytor och linjer från teoretisk modell Välj vilka teoretiska data som ska finnas med. Teoretisk modell Linjer längs teoretisk modell Linjer tvärs te Se även Tunnelbeskrivningar © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 15.603 Geo 16 Punktdatabas 16.1 Installation av externa program för punktdatabas För att använda punktdatabasen i Geo krävs att följande externa programvaror är installerade: · Microsoft .NET Framework 1.1. · Microsoft Data Access (MDAC) 2.6 eller senare. · Mimer Provider Manager Administrator v1.2.1. · ODBC-kompatibel databas med punkter. Exempelvis Oracle, Microsoft Access eller MySql. Dessa installationer kräver administratörsrättigheter på den aktuella maskinen. Microsoft .NET Framework och MDAC Om .NET Framework 1.1 inte är installerat måste det göras. Ett sätt att ta reda på om det är installerat är att kontrollera om följande sökväg finns på den lokala hårddisken: \WINDOWS\Microsoft.NET\Framework \v1.1.4322 Finns inte denna sökväg är .NET Framework troligen inte installerat. (Obs! WINDOWS-katalogen kan eventuellt ha ett annat namn än i ovanstående exempel). .NET Framework och MDAC kan hämtas från Microsofts hemsida. Installera Microsoft .NET Framework 1.1 · Starta installationsprogrammet. Det krävs att Microsoft Data Access (MDAC) 2.6 eller senare är tillgängligt på maskinen. Det visas annars ett meddelande om så inte är fallet. · Klicka på Yes för att Starta installationen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.604 Punktdatabas · När installationen är klar visas ett meddelande om att NET Framework 1.1 är nu installerat på datorn. Mimer Provider Manager Detta program görs av Mimer Information Technology och underlättar datautbytet mellan Geo och databasen. För administrera länken mellan Geo och databasen används ett program som heter Mimer Provider Manager Administrator. Programmet kan hämtas från Mimers hemsida. Installera Mimer Provider Manager · Starta installationsprogrammet. Om .NET Framework inte är installerat visas ett felmeddelande. Följ då ovanstående instruktioner för denna installation. · Starta installationen genom att välja Next i dialogen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.605 Geo · Välj katalog att installera i. Välj också om programmet ska vara tillgängligt för alla (Everyone) som använder datorn eller bara för ditt användarkonto (Just me). · Fortsätt installationen genom att klicka på Next. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.606 Punktdatabas · När processen är klar visas meddelandet "Installation complete". Klicka på Close. När .NET Framework 1.1 och Mimer Provider Manager har installerats kan punktdatabasen konfigureras. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.607 Geo ODBC-kompatibel databas Följ installationsanvisningarna för respektive databas. Om det redan finns en databashanterare installerad, se konfiguration av punktdatabas. Se även konfiguration av punktdatabas © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.608 Punktdatabas 16.2 Konfiguration av punktdatabas För att använda punktdatabasen i Geo krävs att följande konfigurering utförs. · Konfiguration av datakällan (ODBC). · Konfiguration av Mimer Provider Manager. · Konfiguration av databaskopplingen i Geo. Förslagsvis görs konfigureringen i ovanstående ordning. Varje steg måste fungera fullt ut för att nästa steg ska kunna testas. Observera att det krävs att den som gör konfigurationen har skrivrättigheter (administratörsrättigheter) under HKEY_LOCAL_MACHINE i registret i Windows. För att använda en installerad databaskoppling krävs endast läsrättigheter. Konfiguration av datakällan (ODBC) Konfigurationen av datakällor görs från kontrollpanelen, administrationsverktyg (Administrative Tools). Välj Data Sources (ODBC). (Programfilen heter odbcad32.exe.) Lägg till datakälla Konfigurationsdialogen är uppdelad i ett antal flikar. Det är främst de tre datakällsrelaterade (DSN) flikarna som är intressanta. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.609 Geo Under User DSN läggs datakällor som ska vara åtkomstbara för en viss användare. Under System DSN läggs datakällor som alla ska kunna komma åt på en viss dator. Under fliken File DSN kan man ställa in filbaserade datakällor. De datakällor som redan är installerade syns under User DSN och System DSN. Om den önskade datakällan inte redan finns i listan måste man lägga till den. Det görs antingen genom att man klickar på Add... och sedan väljer drivrutinen i listan eller genom att man kör installationsprogrammet för den databaskoppling man ska sätta upp. När man väljer Add.. listar Windows de befintliga drivrutinerna i systemet. Saknas den önskade © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.610 Punktdatabas drivrutinen måste man först köra installationsprogrammet för den databaskoppling man ska sätta upp Konfigurera och testa koppling mot datakälla Klicka på Configure... för att konfigurera databaskopplingen. Dialogen ser olika ut beroende på vilken leverantör som valts. Se även dokumentation för respektive databashanterare. Exempel på konfigurering Det här exemplet beskriver hur kopplingen mot en MySQL-databas kan konfigureras. Konfigurationsdialogen för MySQL ser ut enligt bilden nedan. Namnet på datakällan, Data Source Name, är valfritt men det ska även anges i konfigurationen av Mimer Provider Manager. Detta namn identifierar uppkopplingen mot datakällan på den aktuella datorn. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.611 Geo · Host/Server Name (or IP): Om det är en lokal databas räcker det troligen att skriva localhost. Man kan även ange IP-adressen till en server med databasen. · Database Name: Ange namnet på den sökta databasen. · User: Ange användarnamn för att kunna testa uppkoppling mot databasen. · Password: Ange lösenord för angiven användare. Övriga inställningar kan vanligen lämnas som de är. Exempel på koppling mot en server via IP-adress. Klicka på Test Data Source för att prova om anslutningen lyckas. När anslutningen fungerar kan man gå vidare med nästa steg i konfigureringen. Konfiguration av Mimer Provider Manager Starta programmet Mimer Provider Manager Administrator. Det finns i startmenyn i Windows om installationen har utförts som den ska. Första gången programmet startas är listan i fliken Data Sources tom. Här ska de datakällor som man vill kunna nå från Geo läggas till. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.612 Punktdatabas Välj File | New | Data Source för att lägga till en ny datakälla. Dialogen som visas ser ut enligt bilden. Vad som behöver fyllas i beror på vilken typ av databas som används. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.613 Geo · Data Source Name: Ange ett unikt namn för databaskopplingen. Obs! Detta namn ska senare anges även i Geo. · Plugin Name : Välj databastyp i listan. För generella ODBC-kopplingar kan man välja Generic Odbc eller Odbc. För Oracle-baserade databaser (t.ex. Spatial Technology eller Tekis TopoBase) välj Oracle i listan. · SQL Filter list och DBMS kan normalt lämnas orörda. · Connection string: Här finns ett antal alternativ som kan fyllas i. Vilka alternativ som finns beror på vilken databastyp som valts under 'Plugin Name'. Har man valt en Odbc-koppling ska man välja den konfiguration som gjorts i kontrollpanelen enligt tidigare beskrivning. Har man valt en Oracle-koppling ska man fylla i namnet på datakällan (DataSource). Man kan även fylla i användarId och lösenord för att kunna testa uppkoppling mot databasen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.614 Punktdatabas Exempel på Odbc-koppling. Kan användas för t.ex. MySQL. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.615 Geo Exempel på Oracle-koppling. När alla nödvändiga fält är ifyllda kan man testa att uppkopplingen fungerar. Klicka på knappen Test. Om anslutningen fungerar är det dags att gå vidare till inställningarna för databaser i Geo. Konfiguration av databaskopplingen i Geo För att konfigurera databaskopplingen i Geo går man in under Arkiv | Databasinställningar. Här finns en © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.616 Punktdatabas lista med de databaser som är installerade. För att administrera databaskopplingarna klickar man på knappen Databaser. I dialogen listas de databasanslutningar som finns. Listan visar namn på anslutningen, typ av anslutning samt en beskrivning. Med hjälp av de tre knapparna Lägg till, Redigera och Radera kan man administrera anslutningarna. Klicka på Lägg till för att skapa en ny databasanslutning. Välj alternativet Punktdatabas för anslutning mot en generell Odbc-databas, t.ex. punktdatabaser från Spatial Technology och Tekis (TopoBase). Alternativet KartBas ska endast väljas om man vill ansluta mot äldre KartBas-versioner. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.617 Geo Inställningsdialogen för punktdatabaser visas därefter. Fyll i fälten för den önskade databasanslutningen. · Databasnamn: Namn på databasanslutningen. · Beskrivning: En beskrivande text · Standardnamn på databastabell eller vy: Ange namnet på den tabell eller vy i databasen som anslutningen i första hand ska använda. · Defaultanvändare: Ange det användarnamn som i första hand ska användas vid anslutning mot © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.618 Punktdatabas databasen från Geo. Detta namn föreslås så fort en anslutning ska göras. · Defninitionsfil för databasen: Ange namnet på den xml-fil som innehåller databasens konfigurering. Se även separat avsnitt om definitionsfiler. · Mimer Provider Manager, Data Source Name: Ange det namn på datakällan som används i Mimer Provider Manager Administrator. Obs! Det är mycket viktigt att man anger extakt samma namn (versaler och gemener har betydelse här). När alla inställningar har gjorts finns den nya anslutningen i listan över databasanslutningar. Man kan nu kontrollera att anslutningen fungerar som den ska genom att markera önskad anslutning och sedan klicka på knappen 'Prova anslutning'. Ange sedan användarnamn och lösenord för anslutningen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.619 Geo Klicka på OK. Om allt gick bra visas nu ett meddelande om detta. Nu är konfigureringen klar och databasanslutningen kan användas i Geo. Felmeddelanden vid misslyckad anslutning Om anslutningen inte lyckades visas ett felmeddelande. Nedan finns exempel på felmeddelanden. Om detta felmeddelande visas utan att något annat fel ges är det troligen något fel med inställningarna för Geo. Det kan bero på att Geo inte har lyckats ladda filen gdocnet.dll. Om så är fallet kan man kontrollera att gdocnet.dll har erforderliga rättigheter att köras under .NET Framework. Se kontrollpanelen och Microsoft .NET Framework 1.1 Wizards. Detta fel innebär att Geo inte hittar definitionsfilen (xml) för anslutningen. Kontrollera sökvägen och filnamnet, filen ska ligga i konfigurationskatalogen i Geo (se även Inställningar i Redigera-menyn.). Om Geo inte hittar xml-filen vid anslutning kommer det att skapas en xml-fil. Denna fil kan sedan användas © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.620 Punktdatabas som grund för en ny anslutning. Detta fel innebär att man har angivit fel namn på 'Mimer Provider Manager, Data Source Name' i inställningarna. Kontrollera att samma namn använts i Geo och Mimer. Om namnen överensstämmer och det ändå inte fungerar kan man prova att starta om både Mimer och Geo och försöka ansluta igen. Troligen fel användarnamn eller lösenord. Definitionsfiler för punktdatabas För att sätta upp sambanden mellan punkter i Geo och punkter i databasen används en konfigurationsfil. I filen anges vilka kolumner i databastabellen som ska vara åtkomstbara från Geo. Formatet för filen är xml. Filen ska placeras i konfigurationskatalogen för Geo. Elementen i filen har följande struktur: · <GeoPointDatabaseDefinition> o <Table> § <Column> § <Column> § <Column> o </Table> · <GeoPointDatabaseDefinition> Till elementet Table finns ett attribut IndexedColumn som anger namnet på den kolumn som är © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.621 Geo indexerad. Till elementet Column finns följande attribut: Name Ange namnet på kolumnen i databastabellen. Description Beskrivning på kolumnen. Detta namn kommer att visas i numeriska databasvyer i Geo. Tag Detta värde anger hur och om kolumnen ska kopplas mot något fält i koordinatfiler (geo/pxy). GeoPB_PointNumber. Kolumnen kopplas mot punktnummer. GeoPB_Northing. Kolumnen kopplas mot X (nord). GeoPB_Easting. Kolumnen kopplas mot Y (öst). GeoPB_Elevation. Kolumnen kopplas mot höjd. GeoPB_Code. Kolumnen kopplas mot punktkod. GeoPB_SpecialCode. Kolumnen kopplas mot specialkod. GeoPB_Remark. Kolumnen kopplas mot anmärkning/remark. GeoPB_NoTag. Kolumnen kopplas inte mot något fält. Datatype Detta värde anger hur kolumnen är definierad i databasen. Något av följande värden kan väljas: GeoPB_BigInt, GeoPB_Blob, GeoPB_Boolean, GeoPB_Char, GeoPB_Clob, GeoPB_Date, GeoPB_Decimal, GeoPB_Double, GeoPB_Guid, GeoPB_Int, GeoPB_NChar, GeoPB_NClob, GeoPB_NVarChar, GeoPB_Object, GeoPB_Real, GeoPB_SmallInt, GeoPB_Time, GeoPB_Timestamp, GeoPB_VarBinary, GeoPB_VarChar. Alignment Anger om kolumnen ska vänster- eller högerställas. GeoPB_AlignLeft = vänsterställt, GeoPB_AlignRight = högerställt. State Anger om kolumnen ska vara aktiverad. GeoPB_StateEnabled = aktiverad, GeoPB_StateDisabled = inaktiverad. Length Anger fältvidden (antal tecken) på kolumnen. Precision Anger precisionen (antal decimaler) för kolumner som definierats som flyttal. Detta styr hur många decimaler som ska visas på skärmen. -1 innebär att inställningen i Geo för antal decimaler gäller. Se även Installation av externa program för punktdatabas © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.622 Punktdatabas 16.3 Använda punktdatabas Kopplingen mot punktdatabaser i Geo kan användas för dessa tillämpningar. · Villkorsbaserad utsökning av punkter för grafisk och numerisk visning. Punkterna kan även sparas som koordinatfiler. · Uppdatering av punkter i databasen. Det går att lägga till, ändra och radera punkter. · Utsökning av punkter som referens för beräkning av inmätningar. Databasen kan användas som källa för kända punkter vid t.ex. vid koordinatberäkning. Inställningar för databas För att göra inställningar för punktdatabaser, välj Arkiv|Databasinställningar för att öppna dialogen. Se Konfiguration av punktdatabas för instruktioner om hur man lägger till nya databaser. Primär punktdatabas Den databas som är vald i listan utgör primär punktdatabas. Det innebär att Geo använder den databasen för att hämta kända punkter. Primärdatabasen kommer också att föreslås först vid sökningar. Sökning i databasen för grafisk eller numerisk presentation För att söka efter och presentera punkter används en speciell dokumenttyp. Den har filtypen pbq (står för Point Base Query). Det som sparas i Pbq-dokumentet själva databasfrågan. Detta innebär att man kan spara sökningar för att enkelt kunna återanvända dem. Man kan också presentera flera sökningar samtidigt, antingen i ett gemensamt fönster eller i separata. Punkterna kan visas både numeriskt och grafiskt. Det går sedan att redigera punkter, lägga till punkter och radera punkter. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.623 Geo För att göra en ny sökning och presentera punkterna väljer man att skapa ett nytt dokument, Arkiv | Nytt.... I listan över dokumenttyper väljer man Databas och alternativet Sökning i punktdatabas (pbq). Man kan också välja om dokumentet ska visas i ett nytt fönster eller i ett befintligt. Klicka sedan på OK. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.624 Punktdatabas Välj först vilken databas sökningen ska göras i. Primärdatabasen är alltid markerad i listan. Klicka sedan på Nästa. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.625 Geo Sökning Därefter kommer inloggningsrutan för databasen upp. Ange användarnamn och lösenord. Har man redan loggat in på databasen kommer denna ruta inte upp igen så länge man inte startar om Geo. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.626 Punktdatabas Överst i dialogen kan man ange en beskrivande text för sökningen. Det kan vara användbart om man sparar dokumentet och senare vill kunna veta vad sökningen gäller. Sökningen i databasen kommer att göras med ett SQL-uttryck (SELECT-sats). Sökdialogen är därför uppdelad som en SELECT-sats i SQL. En SELECT-sats har denna grundläggande uppbyggnad: SELECT [kolumner] FROM [datakälla] WHERE [villkor] Vilka kolumner som hämtas är definierat i konfigureringen av den aktuella databasanslutningen. Detta går inte att påverka när anslutningen väl är skapad. Vilken datakälla (d.v.s. tabell) som används styrs också av den aktuella anslutningen. WHERE-delen av sökningen kan göras på två sätt, antingen genom att man lägger till ett eller flera kolumnbaserade sökvillkor eller genom att man skriver WHERE-uttrycket själv. Definiera kolumner att söka i Om man inte lägger till några villkor alls kommer alla punkter i tabellen att hämtas. Om man lägger till flera villkor kan man välja att kombinera dem så att alla måste vara uppfyllda eller att något villkor måste © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.627 Geo vara uppfyllt. Kolumn Vilka kolumner som är tillgängliga bestäms av anslutningens konfigurering. Villkor Välj villkor för sökningen i listan Värde 1 och Värde 2 Ange värden för villkoret. Värde 2 kan bara fyllas i om man har valt villkoren 'mellan' eller 'Inte mellan'. Jämför värden som Detta bestämmer hur jämförelser av värden i alfanumeriska fält ska göras. Antingen tolkas hela innehållet i fältet som ett numeriskt värde eller också jämförs innehållet tecken för tecken. Detta gäller endast kolumner som kan innehålla text. Lägg till och Ta bort Använd knapparna för att lägga till eller ta bort sökvillkor. Ange SQL-sökuttryck Med detta val kan man själv mata in WHERE-delen (och eventuellt andra efterföljande SQL-begrepp, t. ex.ORDER BY) av SQL-sökningen. Öppna befintlig sökning Om man har sparat sökningar sedan tidigare kan man återanvända dem genom att klicka på knappen och välja en pbq-fil. Sökbegrepp Man kan använda 'jokertecken' eller 'wildcards' för att söka efter data. · _ eller ? används för att matcha vilket tecken som helst. Men bara ett tecken. · % eller * används för att matcha noll eller flera tecken vilka som helst. Vill man söka efter värden som innehåller något av ovanstående tecken använder man ett backslash före tecknet, t.ex. \% för att söka efter %. Exempel på villkor: Villkor Värde 1 Värde 2 Lika = P29027 Lika = P29% Lika = %27 Lika = P%7 Lika = P\% Lika = _2907 Större > Mindre < 15765 7.1 Mellan P29027 P29031 Inte mellan P29027 P29031 Resultat Hämtar alla poster där kolumnens innehåll är P29027 Hämtar alla poster där kolumnens innehåll börjar med P29 Hämtar alla poster där kolumnens innehåll slutar börjar med 27 Hämtar alla poster där kolumnens innehåll börjar med P och slutar med 7 Hämtar alla poster där kolumnens innehåll är P% Hämtar alla poster där kolumnens innehåll börjar med ett tecken vilket som helst men slutar med 2907 Hämtar alla poster där kolumnens innehåll är större än 15765 Hämtar alla poster där kolumnens innehåll är mindre än 7.1 Hämtar alla poster där kolumnens innehåll är mellan P29027 och P29031 Hämtar alla poster där kolumnens innehåll inte är mellan P29027 och P29031 Exempel på SQL WHERE: WHERE © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.628 Punktdatabas PNR LIKE 'P29%' - Hämtar alla poster där PNR-kolumnens innehåll börjar med P29 Z < 7.1 - Hämtar alla poster där Z-kolumnens innehåll är mindre än 7.1 Sökning med polygon Det finns möjlighet att begränsa urvalet av punkter med hjälp av en eller flera gränspolygoner. Gränspolygonerna görs med hjälp av linjer i en koordinatfil. Varje linje utgör en polygon. Fil med gränspolygon(er) Välj önskad koordinatfil för att göra urvalet. Man behöver inte ange någon polygonfil. Innanför/Utanför Man kan även välja om punkter ska hämtas innanför polygonen eller utanför. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.629 Geo Punkter hämtade utan att gränspolygonerna använts. Punkter innanför gränspolygonerna hämtade © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.630 Punktdatabas Punkter utanför gränspolygonerna hämtade. När alla villkor har fyllts i klickar man på Slutför. Då öppnas ett pbq-dokument med de punkter som matchar sökningen. Man kan sedan välja att spara dokumentet. Det som sparas då är inte de sökta punkterna utan istället själva sökbegreppet. Väljer man senare att öppna en pbq-fil kommer den sökningen att göras och punkterna presenteras enligt ovan. Presentation och vidare bearbetning av sökresultat (Pbq-dokument) När en databassökning genomförs presenteras resultatet med hjälp av ett Pbq-dokument. Dessa dokument hanteras precis som alla andra dokument i Geo. Man kan öppna hur många dokument som helst samtidigt och man kan välja att lägga dem i samma grafiska fönster om man vill. Numerisk vy Den numeriska vyn för en databassökning innehåller de kolumner som konfigurationen för den aktuella anslutningen anger. Hur informationen ska presenteras styrs också av på detta sätt. Det gäller t.ex. antal decimaler, fältvidd, kolumnernas ordning mm. Lägga till, ändra och radera punkter I den numeriska vyn kan man göra förändringar av punkterna. Observera att ändringarna inte når databasen förrän man aktivt accepterar dem. Man behöver alltså inte vara rädd för att göra förändringar av misstag. · Nya punkter lägger man till på den tomma raden längst ner. Den raden kommer då att färgas grön och statuskolumnen längst till vänster indikerar att det är en ny punkt. · Man raderar punkter genom att markera önskad rad/rader och sedan trycka på Delete-knappen eller välja Redigera | Radera. Raden bli då röd. · Förändringar av befintliga punkter görs direkt i önskad cell. Ändrade rader får blå färg. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.631 Geo En ny punkt, en raderad punkt och en ändrad punkt i den numeriska vyn En ny punkt, en raderad punkt och en ändrad punkt i den grafiska vyn Acceptera ändringar När man har gjort förändringar i vyerna och vill uppdatera databasen väljer man Data | Acceptera ändringar. Obs! Detta verkställer samtliga ändringar som gjorts i vyn. Denna ruta visas medan ändringarna i databasen verkställs. Hur lång tid uppdateringen tar beror på databastypen och den övriga datatrafik som pågår. Om programmet låser med denna bild uppe bör man vänta tills den tidsgräns som databashanteraren är inställd på har löpt ut. Förkasta ändringar Om man har gjort förändringar i vyerna som man inte vill spara väljer man Data | Förkasta ändringar. Detta förkastar samtliga ändringar som gjorts. Konflikter vid uppdatering av databasen Det kan uppstå konflikter vid uppdatering av databasen. Följande exempel beskriver vad som händer om två instanser försöker uppdatera samma post samtidigt. Med samtidigt menas här inte nödvändigtvis i samma sekund, utan instans 1 uppdaterar databasen efter det att instans 2 har hämtat dess data. Instans 1 hämtar data från databasen och gör en ändring av punktkoden på punkt P29035. Koden ändras från PP till PIKE. Innan instans 1 accepterar sina ändringar väljer instans 2 också att hämta data från databasen och gör en ändring av punktkoden på samma punkt, P29035. Koden ändras från PP till KP. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.632 Punktdatabas Därefter väljer instans 1 att acceptera sin förändring och senare väljer instans 2 att göra detsamma. Då uppstår en konflikt. Instans 2 kommer inte att få göra sin ändring eftersom den posten har ändrats efter det att den hämtades. Nedanstående dialog visas i Geo för att klargöra vad som har hänt. Om instans 2 vill få igenom sin ändring måste en ny databassökning först göras och därefter måste ändringen göras om. Databasen kan ha vissa restriktioner om innehållet i databaskolumnerna. En vanlig restriktion som kan finnas på punktnummer är att de måste vara unika. Försöker man lägga till en ny punkt med ett punktnummer som redan finns kan ett meddelande enligt nedan visas: Exempel: En post med värdet '7' i en kolumn finns redan i databasen. Kolumnen tillåter inte dubbletter. Grafiska inställningar Det går att välja hur punkterna i databasen presenteras i grafiken genom att välja Vyer | Dokumentegenskaper från den grafiska vyn. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.633 Geo Färg enligt status mot databasen. Kryssa i rutan om du vill att nya punkter ska bli gröna, raderade röda och ändrade blå. Annars kan man välja att sätta en annan färg på alla punkter. På samma sätt som i koordinatvyer kan punktkryss, punktnummer, koder, höjder och anmärkning skrivas ut vid punkterna. Välj även storlek, justering och färg för denna information. Observera att detta förutsätter att man i konfigurationen av databasanslutningen har satt upp vad i databasen som är punktnummer, punktkod osv. Man kan även välja att hämta symboler via kodlistan. Det går att välja om ändringarna ska vara standard genom att kryssa i 'Standard för filtyp'. Importera punkter Genom att välja Data | Importera punkter kan man välja att hämta punkter från en koordinatfil. Dessa punkter bli då markerade som nya i dokumentvyn. Därefter kan man välja att acceptera ändringarna enligt ovan. Exportera punkter Man kan välja att spara de sökta punkterna som en koordinatfil. Välj Data | Exportera punkter. Nu öppnas ett nytt koordinatdokument med samma punkter som i pbq-dokumentet. Koordinatdokumentet kan sedan användas på vanligt vis. Visa aktuell sökning Välj Data | Visa sökning för att se hur de aktuella punkterna har hämtats, d.v.s. vilket/vilka villkor som använts. Använda punktdatabasen för kända punkter Man kan välja att Geo ska leta i en punktdatabas varje gång kända punkter ska användas. Detta gäller t. ex. vid koordinatberäkning, där stationspunkter och bakobjekt kan finnas i databasen. Man gör valet i fliken Inställningar, bocka i kryssrutan om databasen ska användas för sökning av kända punkter. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.634 Punktdatabas Om man inte tidigare har loggat in kommer anslutningsdialogen att öppnas så fort en känd punkt ska hämtas. Databasöverföring via koordinatdokument Ett alternativt sätt att läsa och skriva data är att använda funktionen för databasöverföring som finns tillgänglig från koordinatdokument. Se Databasöverföring Se även Installation av externa program för punktdatabas, Konfiguration av punktdatabas, Inställningar i projektet © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 16.635 Geo 17 Appendix 17.1 FAQ Frekvent Frågade Frågor Hur tänder jag punktinformation för linjepunkter? Hur ändrar jag logotyp i en stämpel? Hur kan jag ändra logotyp i sidhuvudet vid utskrift? Varför ser jag inte ritningsramen i AutoCad när den finns med i Geo? Hur gör jag en egen kodlista till Leica 1200-systemet? Varför syns inte markeringarna (greppen) på en linje eller en punkt när man pekar på dem med markeringsverktyget valt? Varför blir det frågetecken i volymrapporten och hur blir man av med dem? Geo startar inte efter installation, felkod 7 eller 14. Finns det något smidigt sätt att dela med sig av rapporter till någon som inte har Geo? Om jag vill spara en 3d-vy hur gör jag då? Det går att ta emot AutoCad-filer men kan jag även leverera i t.ex. dwg-format? Modell-mot-modell fungerar inte - punkter markeras i hjälplagret Vad är LandXML? Kan jag ha flera olika versioner av Geo installerat samtidigt? När jag ska koordinatberäkna är stationer och/eller bakobjekt röda, vad är det för fel? Varför får jag ingen snappindikering vid vissa funktioner trots att lämplig snapp är vald? Hur kan jag få fram en linje som beskriver skärningen mellan två terrängmodeller? Hur får jag fram den lutande arean i en terrängmodell? Hjälppunktsfilen – project.gft – går inte att öppna eller så ser menyerna konstiga ut. Hur tänder jag punktinformation för linjepunkter? Genom att gå in under Vyer/Dokumentegenskaper och bocka i rutan ”Använd för punkter i linjer”. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 17.636 Appendix Hur ändrar jag logotyp i en stämpel? Det enklaste är att i Geo öppna en befintlig stämpel, som innehåller en bild. Välj Öppna, ändra filformat till Ritningar (*.dra, *.sot) och välj aktuell .sot-fil i globalkatlogen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 17.637 Geo I trädvyn till vänster finns en rad som heter DrawImage (eller DrawEnhMetaFile)… högerklicka över den och välj egenskaper. Där finns nu möjligheten att lägga in sin egen bild. Hur kan jag ändra logotyp i sidhuvudet vid utskrift? Genom att gå in under Redigera/Inställningar och fliken Utskrift är det möjligt att byta från standardbilden Geoblue till en valfri. Notera dock att bildfilen måste finnas i globalkatalogen annars hittar inte Geo den. Varför ser jag inte ritningsramen i AutoCad när den finns med i Geo? I AutoCad finns det två olika arbetsytor, en som heter modellrymden, model space, och ritningsramen finns i det som kallas pappersrymden, paper space. Precis som i Geo finns det två eller fler flikar där det går att växla mellan dessa olika världar. Under Datamenyn finns valet Välj Aktiv Layout och välj någon av layouterna som finns där. Varför syns inte markeringarna (greppen) på en linje eller en punkt när man pekar på dem? Den mest troliga förklaringen är att objektet inte tillhör den aktiva filen. Det är endast den aktiva filen som det går att arbeta med. Dock går det att hämta information från ej aktiva filer, kopiera, göra inpassningar mm. Det kan också vara så att fel snappverktyg är valt eller att färgen på greppen är den samma som bakgrundsfärgen, se Vyer/Inställningar. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 17.638 Appendix Varför blir det frågetecken i volymrapporten och hur blir man av med dem? Frågetecken uppstår i volymrapporten om en eller flera sektioner inte kan beräknas. Detta kan bl.a. bero på ett fel i normalsektionen eller för små modeller, som kan resultera i att det inte går att få slutna ytor. Blir det frågetecken någonstans i rapporten kommer även slutsummeringen att skrivas så. Anledningen till det är att man inte av misstag ska använda en volymberäkning som innehåller fel. Geo startar inte efter installation, felkod 7 eller 14. Felkod 7 betyder att fel licenskod är inmatad eller att Geo inte hittar hårdvarulåset. Sitter låset bakom en brandvägg måste portarna 3047/udp och 3047/tcp öppnas upp. Det kan också bero på gamla drivrutiner. Felkod 14 betyder att drivrutinerna inte är korrekt installerade. Färska drivrutiner går att ladda hem från vår hemsida. Klicka här! Det krävs administratörsrättigheter av användaren som ska installera dem och se till att hårdvarulåset inte sitter i datorn vid installationen. Finns det något smidigt sätt att dela med sig av rapporter till någon som inte har Geo? Om man väljer att spara en rapport kan det göras i vårt eget format .rep eller i MS Excel 97-format. Det går även att spara en numerisk vy i Excel-format under Vyer/ Spara vy som. Om jag vill spara en 3d-vy hur gör jag då? När 3D-vyn visas går den att spara som bitmap-bild. Gå in under Vyer/Spara vy som och välj Bitmap. Det går att ta emot AutoCad-filer men kan jag även leverera i t.ex. dwg-format? Ja, det är fullt möjligt. När det grafiskt är färdigt för export, gå in under Vyer/Spara vy som och välj AutoCad-fil. Där finns möjligheten att, inte bara göra en dwg-fil, utan även välja vad som ska hamna i vilka lager i ritningen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 17.639 Geo Modell-mot-modell fungerar inte - punkter markeras i hjälplagret Ibland klarar inte Geo att beräkna modell mot modell och anledningen till det varierar. Genom att öppna terrängmodellerna och tända hjälplagret kan punkterna som markerats ge en fingervisning om vad som gått snett. Det finns några grepp man kan ta till för att komma runt problemen. Prova att rotera trianglar i området/områdena där punkterna har skapats. Fungerar inte det kan det hjälpa att flytta en av modellerna litet, ett par millimeter i X eller Y kan göra stor skillnad. Om många smala trianglar ansluter mot en nod kan det skapa problem, försök då att lägga in fler punkter i geo-filernas brytliner. Vad är LandXML? LandXML är ett dataformat avsett för utbyte av data mellan olika program. Det kan innehålla till exempel terrängmodeller, linjer och profiler, koordinater och mycket annat. Användningsområdet är bland annat att utbyta massbeskrivningar med program som ViaNovas NovaPoint, Bentleys InRoad och InRail, samt Leicas GPS/TPS 1200. Hur gör jag en egen kodlista till Leica 1200-systemet? Antingen så använder man sig av Leica GeoOffice, där det finns verktyg för att skapa kodlistor, eller så editerar man de filer som skapats från SBG.cod och SBG2.cod, så de passar ens eget behov. Kan jag ha flera olika versioner av Geo installerat samtidigt? Ja, det är fullt möjligt. Se bara till att programmets sökväg inte blir densamma som vid den första installationen. Det är däremot inte möjligt att installera en äldre version över en nyare. Då måste den nyare först avinstalleras. När jag ska koordinatberäkna är stationer och/eller bakobjekt röda, vad är det för fel? Om stationer/bakobjekt är röda vid koordinatberäkning betyder det att det saknas kända koordinater för objekten. Kontrollera att rätt fil är angiven som fil med kända punkter under projektinställningarna och att sökta punkter existerar i filen. Har man gått ett polygontåg så krävs rätt kod, PP eller PI, för att Geo ska använda koordinaterna successivt i beräkningen. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 17.640 Appendix Varför får jag ingen snappindikering vid vissa funktioner trots att lämplig snapp är vald? Många av funktionerna där ett objekt ska väljas har s.k. inbyggd snapp. I dessa lägen är snappmarkeringen borttagen. Om markören ändras från hårkors till en ”pick-box” (markeringsbox) när funktionen väljs behövs ingen snapp. Hur kan jag få fram en linje som beskriver skärningen mellan två terrängmodeller? Beräkna Modell mot modell och skapa en resultatfil, differensmodell. Med denna fil aktiv skapas sedan nivåkurvor vilka får färg efter om de tillhör schakt- eller fyllområden. Det skapas även svarta linjer och dessa representerar skärningen mellan modellerna. Hur får jag fram den lutande arean i en terrängmodell? Antingen tas modellinformationen fram, Data/Modellinformation eller så används Modell mot modell och som yta efter bearbetning väljs en referensnivå. Hjälppunktsfilen – project.gft – går inte att öppna eller så ser menyerna konstiga ut. Om hjälppunktsfilen skadas kan det leda till att den inte går att öppna eller så ser ikonerna och rullningslisten för aktiv fil konstiga ut. För att rätta till detta är det bara att radera filen project.gft. Geo skapar automatiskt en ny om den saknas när hjälplagret ska tändas. © 2008 Svensk Byggnadsgeodesi AB 17.641
© Copyright 2025