Välkommen! - Skottefederationen

15 februari 2014, kl 14.00
Johans Café och Matsal i Jönköping
Välkommen!
Dagordning
1. Justering av röstlängden
2. Val av ordförande för mötet
3. Styrelsens anmälan av protokollförare vid mötet
4. Val av två personer tillika rösträknare, som tillsammans med mötesordförande skall justera
protokollet
5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom klubbens medlemmar
6. Fråga om årsmötet blivit stadgeenligt utlyst
7. Fastställande av dagordningen
8. A. Styrelsens årsredovisning
B. Balans- och resultatredovisning
C. Redogörelse för arbetet med avelsfrågor (RAS)
D. Revisorernas berättelse
9. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen vinst eller
förlust
10. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående klubbmöte lämnat till styrelsen
11. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen
12. A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan
B. Beslut om avgifter för kommande verksamhetsår
C. Beslut om styrelsens förslag till rambudget
13. Val av ordförande (1 år), ordinarie ledamöter (2 år) och suppleanter (1 år) samt beslut om
suppleanternas tjänstgöringsordning
14. Val av två revisorer (1 år) och två revisorssuppleanter (1 år)
15. Val av valberedning (1 sammankallande 1 år, 2 ledamöter 2 år)
16. Beslut om omedelbar justering av punkterna 13-16
17. Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller anmälts till styrelsen
18. Mötet avslutas
Årsredovisning för Skottefederationen 2013
Årsmöte
Årsmötet hölls den 9 februari 2013 vid Södertälje Brukshundklubb. På grund av snöstorm
deltog endast 8 medlemmar på mötet.
Styrelsen och övriga funktionärer
Ordförande
Vice ordförande
Kassör
Sekreterare
Ordinarie ledamot
Suppleant 1
Suppleant 2
Elisabeth Spång
Vivi-Ann Lövstedt
Christian Holmgren
Anita Östby
Eva Bermsjö
Caroline Widevång Holm
Gerhard Malmberg
Revisorer
Info/internetansvarig
Geir Nevestveit
Thomas Hedberg
Gunvor Ahlström
Monica Ferneklint
Anita Östby
Redaktör Skotte-Nytt
Peter Hewitt
Valberedning
Dan Ericsson, sammankallande
Monica Holmgren-Ericsson
Ingrid Andersson
Skånekommittén
Göteborgskommittén
Gerhard Malmberg
Inger Johannesson
Revisorssuppleanter
Medlemmar
Klubben hade den sista december 159 medlemmar totalt. Av dessa är 20 familjemedlemmar, 7
hedersmedlemmar, 1 ständig medlem, 39 utländska samt 7 bjudna, vilket innebär 85 svenska
helbetalande medlemmar.
Styrelsen
Klubbens bildades 1972 och detta var alltså klubbens 41:a verksamhetsår. Styrelsen har under
året haft ett konstituerande möte samt 7 ordinarie möten via telefon. Ordföranden deltog i
Terrierfullmäktige i april. Styrelsen har under året lagt ner mycket arbete på att förbättra
ekonomin. Besparingsåtgärder och förbättrad ekonomistyrning har genomförts under året. För
att trygga den fortsatta verksamheten har föreningen tillförts 50 080 kr från Ferox Minnesfond. Utan denna åtgärd hade det inte funnits likvida medel att driva föreningen. För en
tryggare förvaltning av Ferox Minnesfond har styrelsen antagit ett placeringsreglemente där
den maximala andelen aktier i fonden anges.
Under hösten arrangerades två promenader i Stockholmsområdet. 8-10 personer med hundar
deltog. I december var det klubbdag med 12 deltagare. Dan Ericsson föreläste i ämnet
”Skottens exteriör och utveckling”.
Utställningar
Årets officiella utställning arrangerades den 20 juli i Alnarpsparken i Skåne. Anne Dauncy
kennel Glenmair, England dömde 38 skottar. BIS blev Ch Raglan Ready To Smile, uppfödare
Dan Ericsson och ägare Monika Ferneklint. Kennel Ferox uppfödarpris gick till kennel
Raglan, ägare Dan Ericsson.
8 september arrangerade Göteborgskommittén en inofficiell utställning på Hindås Camping i
Göteborg. 27 hundar var anmälda under Gerda van Stuivenberg, Holland. BIS blev Ch
Burrow´s Glen Moray, uppfödare och ägare Inger Johannesson. Bästa uppfödare och vinnare
av Ferox Minnespris blev kennel Dundee, ägare Christina Hüttner.
Utställningen i Eskilstuna fick ställas in på grund av för få anmälda.
Klubbtidning
Skotte-Nytt har utkommit med 4 nummer under året. Peter Hewitt har varit redaktör.
Internet
Internet- och webbansvarig har varit Anita Östby. En grupp för klubben har lagts upp i
Facebook.
Skånekommittén
Vid medlemsmötet i Habo Gård i Lomma i början av februari planerades årets verksamheter.
Sekreterare i kommittén har varit Gerhard Malmberg och Mats Nilsson kassör. Man har haft 4
arbetsmöten inför bl a Alnarpsutställningen. Vid det av SKK rikstäckande arangemanget
”Skäll inte på Hunden” i april deltog man på Bulltoftafältet i Malmö. En aktivitetsdag som var
planerad till våren fick ställas in på grund av för få anmälningar. Höstbrunchen i november
samlade 10 personer.
Göteborgskommittén
Inger Johannesson har varit sekreterare och Christina Hüttner kassör. Dessutom ingick Barbro
Olofsson och Peter van der Steen i kommittén. På My Dog i januari deltog man i en
samlingsmonter tillsammans med Västsvenska Terrierklubben. Medlemsmöte avhölls i
januari med 12 deltagare. Kommittén arrangerade i samarbete med Västsvenska
Terrierklubben handlerkurs/ringträning 4 tisdagkvällar under våren. Instruktör var Peter van
der Steen. 22 ekipage deltog. Kommittén har under året haft 2 anteckningsförda möten och ett
planeringsmöte.
Årets Skotte
Årets Skotte 2012 blev Ch Raglan Ready To Smile, uppfödare Dan Ericsson och ägare
Monika Ferneklint.
Balans- och resultaträkning
Resultaträkning
___________
Intäkter
Medlemsavgifter
Annonsintäkter SkotteNytt
Anmälningsavgifter utställningar, se bilaga
Försäljning/ersättningar
Uppfödarförteckning hemsidan
Aktieutdelning
Ränteintäkter
Diverse
Överskott Alnarp
Överskott Hindås
Klubbdag
Vinst avyttring vandringsprisfond
Summa intäkter
2013-01-012013-12-31
__
2012-01-012012-12-31
35 735
10 898
0
0
3 500
0
0
0
543
4 088
950
3 827
59 541
35 900
4 355
19 724
3 000
1 700
10 883
5
19 236
0
0
0
0
94 803
Kostnader
SkotteNytt
Skånekommittéen
Göteborgskommittéen
Årsmöte och andra sammankomster
Bank, depå och plusgiro
Utställningar, se bilaga
Kontorsmaterial
Webbhotell, domän
Annonser Hundsport
Symposium
Svenska Terrierklubben
Förlust avyttring lager
Övrigt
Summa kostnader
53 075
1 840
562
2 082
4 979
0
193
2 248
0
0
4 903
3 764
5 468
79 114
51 412
0
0
0
6 171
18 678
9 803
2 522
7 660
6 564
0
0
38 796
141 606
Årets underskott
19 573
46 804
Balansräkning____________________________________________________
2013-12-31
2012-12-31
___________________________________________________________________________
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Ferox Minnesfond, aktier ansk.värde
1
1
Ferox Minnesfond, likvida tillgångar
103 498
0
Summa finansiella anläggningstillgångar
103 499
1
Summa anläggningstillgångar
103 499
1
Omsättningstillgångar
Lager
Kortfristiga fordringar
Fordran Skånekommittéen
Fordran Göteborgskommittéen
Fordringar Annonser
0
3 764
3 278
4 088
1 200
2 735
0
0
Summa kortfristiga fordringar
8 566
2 735
Kassa och bank
Plusgiro
Handelsbanken
Swedbank
0
0
38 396
12 242
10 436
0
Summa omsättningstillgångar
46 962
29 177
SUMMA TILLGÅNGAR
150 461
29 178
2013-12-31
2012-12-31
___________________________________________________________________________
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Balanserat kapital, se not 1
Ferox Minnesfond, ändamålsbestämda medel
103 499
23 531
Vandringspris
0
3 827
Eget kapital
49 350
-730
Årets underskott
-19 573
-46 804
Summa balanserat kapital
133 276
26 628
Skulder
Kortfristiga skulder
Förskottsbetalda medlemsavgifter
Summa kortfristiga skulder
17 185
17 185
2 550
2 550
Summa skulder
17 185
2 550
150 461
29 178
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Information:
Kapitaltillskottet från Ferox Minnesfond på 50 080 kr har bokförts direkt mot Eget kapital i
balansräkningen och inte över resultaträkningen.
Utdelning på aktier i Ferox Minnesfond redovisas inte i resultaträkningen då utdelningen
tillfaller fonden och inte föreningen. Transaktioner och ekonomisk ställning för fonden
redovisas separat, se nedan.
Kostnader och intäkter från utställningar redovisas med nettobelopp.
För specifikation, se bilaga.
Not 1:
Föreningens egna kapital uppgick per 2013-12-31 till 29 777 kr.
Vid årets början var kapitalet negativt, 730 kr
Slutord
Styrelsen vill tacka för förtroendet under det gångna verksamhetsåret och önska den nya
styrelsen lycka till.
Elisabeth Spång
ordförande
Christian Holmgren
kassör
Anita Östby
sekreterare
Vivi-Ann Lövstedt
ledamot/vice ordförande
Eva Bermsjö
ledamot
Caroline Widevång Holm
suppleant
Gerhard Malmberg
suppleant
Redovisning av utställningarna i Alnarp och Hindås
Intäkter
Anmälningsavgifter
Lotter och kataloger
Försäljning mat och kaffe
Alnarp
8 595
2 240
2 790
Hindås
4 985
4 783
Summa intäkter
13 625
9 768
2 219
1 500
3 155
3 888
2 000
850
1 053
Kostnader
Domare (arvode/resa)
Ringsekreterare
Materiel och varor
Matvaror och resekostnader
Hyra
Stamboksavgifter, SvTek
Summa kostnader
1 777
2 320
13 082
5 680
Redovisning Ferox Minnesfond
Aktier
Konto (utdelning)
Depåkonto
Fasträntekonto
Summa
2013-01-01
379 485
23 530
0
0
403 015
2013-12-31
381 630
35 224
18 274
50 000
485 128
Förändring
2 145
11 694
18 274
50 000
82 113
Under året har aktier för 50 080 kr sålts för utdelning till Skottefederationen.
Aktier för 68 274 kr har sålts och placerats på konto för att minska risken i fonden enligt vårt
placeringsreglemente. Andelen aktier i fonden uppgår till 79 %.
Aktieutdelningar under året uppgår till 17 468 kr. Skottefederation betalar inte längre skatt på
utdelningarna. Omprövning av tidigare års erlagda skatter har begärts hos Skattemyndigheten.
Utdelning till uppfödare har skett med 6 000 kr.
Fondens värde har under året ökat med 82 113 kr, detta trots att utdelning skett till
Skottefederationen och uppfödare.
Revisionsberättelse för Skottefederationen 2013
Undertecknade har av Skottefederationen vid ordinarie årsmöte 2013 utsetts att granska dess
räkenskaper och förvaltning för år 2013 och får efter fullgjort uppdrag avge följande
berättelse:
Efter att ha tagit del av klubbens räkenskaper och kassörens årsredovisning samt protokoll
förda under årets styrelsemöten kan vi konstatera att Skottefederationens räkenskaper är förda
med god ordning samt styrkta med vederbörliga verifikationer.
De per den 31 december 2013 upprättade vinst, förlust och balansräkningarna har granskats
utan anmärkning och är i överensstämmelse med räkenskaperna.
Skottefederationen har under en rad av år drivits med förlust och under verksamhetsåret 2013
ledde detta till att klubbens likvida medel inte räckte till för den löpande verksamheten.
Styrelsen beslutade då att sälja av aktier tillhörande Ferox Minnesfond till ett belopp av kr
50080 som sedan fördes över till klubbens driftskonto. Detta förfarande är väl inte helt i
överensstämmelse med Birgit Westerströms intentioner men vi tror heller inte att hon ville att
rasklubben för Skotsk Terrier skulle tvingas upphöra. Ferox Minnesfonds främsta syfte enligt
testamentet, att främja skotteaveln, anser vi med största sannolikhet uppnås på det bästa sättet
om Skottefederationen kan hållas vid liv och få fortsätta med sin verksamhet.
Kanske måste transaktionen ses som ett lån med återbetalning enligt någon lämplig
amorteringsplan. Vi överlåter åt styrelsen att reda ut detta.
Vi tycker också att det är olyckligt att de fordringar som finns på lokalklubbarna inte är
reglerade till bokslutet. Det innebär att en del av klubbens tillgångar finns på konton som inte
omfattas av revisionen.
Det är glädjande att styrelsen under året tagit tag i den ekonomiska styrningen och inför nästa
verksamhetsår lagt fram ett budgetförslag i balans.
Vår slutsats är att förvaltningen skötts med omsorg och med klubbens bästa för ögonen och att
det därmed inte finns några anmärkningar att rikta mot styrelsens sätt att förvalta klubbens
tillgångar under år 2013. Vi vill därför föreslå att balansräkningen per 31 december 2013
fastställes och att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.
Hällestad den 6 februari 2014
Thomas Hedberg
Geir Nevestveit
Förslag till verksamhetsplan 2014
Ringträning/handlerkurs Göteborg 4 tisdagkvällar
15 april
Skottepromenader i Stockholmsområdet
april-maj
Officiell utställning Vätterleden Gränna
29 maj
Styrelsens förslag till medlemsavgifter från och med 2015
Styrelsen har beslutat föreslå årsmötet medlemsavgifter enligt följande:
Ordinarie medlem
Familjemedlem
Utlandsmedlem
Bjuden medlem
Bjuden utländsk medlem
275 kr/år
150 kr/år
350 kr/år
200kr/år
tas bort
Förslag till budget 2014
Intäkter:
Medlemsavgifter
Uppfödarlistan hemsidan
Annonsintäkter
Summa intäkter
Kostnader:
Årsmöte, träffar
SkotteNytt, tre nr
Sv Terrierklubben
Telefon, bredband
Webbhotell, hemsida
Bankkostnader
Övr kostnader; adm, porto mm
Summa kostnader
Resultat före finansiella
intäkter och kostnader
Förvaltningsavgift Ferox 1%
38 000
4 000
8 000
50 000
2 000
40 000
6 000
4 000
2 000
3 000
4 000
61 000
- 11 000
4 000
(tidigare 250)
(tidigare 100)
(tidigare 300)
(tidigare 100)
Resultat efter finansiella
kostnader och intäkter
Extraordinär intäkt
- 7 000
Utdelning Aktier Ferox Minnesfond
13 000
Beräknat resultat
6 000
Styrelsen har inte budgeterat något överskott från utställningarna. För att minska kostnaderna
föreslår styrelsen att utgivningen av SkotteNytt minskar med ett nummer per år, från fyra till
tre. Det innebär en besparing på ca 13 000 kr. Styrelsen föreslår även att Ferox Minnesfond
erlägger en förvaltningsavgift till Skottefederationen på 1 % av kapitalet för täckande av
kostnader och arbete samt att årets utdelning på aktierna i fonden tillförs föreningen.
Utdelning av prispengar till uppfödarna kommer ändå att ske i vanlig ordning. På detta sätt
erhåller vi en budget i balans.
.
.
Valberedningens förslag till ledamöter verksamhetsåret 2014
Ordförande 1 år
Ordinarie ledamot 2 år
Ordinarie ledamot 2 år
Suppleant 1 år
Suppleant 1 år
Revisor, ordinarie 1 år
Revisor, ordinarie 1 år
Revisorsuppleant 1 år
Revisorsuppleant 1 år
Elisabeth Spång (omval)
Christian Holmgren (omval)
Anita Östby (omval)
Camilla Ravenna (nyval)
Jan Klingstedt (nyval)
Geir Nevestveit (omval)
Thomas Hedberg (omval)
Gunvor Ahlström (omval)
Monica Ferneklint (omval)
Kvar i styrelsen (valda 2013 på 2 år)
Ordinarie ledamot
Ordinarie ledamot
Vivi-Ann Lövstedt
Eva Bermsjö
Valberedning: Monica Holmgren-Eriksson och Ingrid Andersson har ett år kvar
på sin mandatperiod. Ny sammankallande ska väljas på 1 år.
Enköping 22 januari 2014
Dan Ericsson
sammankallande
Monika Holmgren-Ericsson
Ingrid Andersson
Motion 1
Motion rörande fastställande av benämning av kommittéerna.
Hemställer om att beslut fattas av årsmötet att kommittéerna, kan använda
benämningen Skottefederationen- Syd resp. Skottefederationen - Väst, som
benämning och namn.
Jag ser den av styrelsen åberopade beteckningen Skåne respektive
Göteborgskommitten, som missvisande.
Jag finner beteckningarna/namnen Skotterfederationen –syd respektive
Skottefederationen- väst, som inarbetade namn och av medlemmarna mest
använda.
Jag yrkar på att årsmötet fastställer att kommittéerna kallas för
Skottefederationen-syd respektive Skottefederationen-väst.
Hammenhög/Brantevik
Gerhard Malmberg
Som förtydligande motionen är sammanställd o inlämnad av mig själv personligen. Skall inte sättas samman med
Skånekommitten av Skottefederationen.
Styrelsens yttrande: Endast huvudklubben kan heta ”Skottefederationen”.
Lokalavdelningar/kommitteér får inte innehålla ”Skottefederationen” utan det
måste tydligt framgå att det är en lokalavdelning (tex Skotte i Väst, Skotte i
Syd).
Motion 2
Motion rörande stadgeändring, med framställan om förläggande av
Skottefederationens årsmöte under annan tid av året.
Inlämnad till Skottefederationens styrelse för beredande till årsmöte 2014-02-15.
I Skottefederationens stadgar finns reglerat i paragraf 7, Klubbmöte moment 1. att årsmötet
skall hållas årligen före februari månads utgång.
Med tanke på att Skottefederationen är en rikstäckande sammanslutning med medlemmar i
större delen av Sverige, samt Norge inkluderat, föreslås att årsmötet fattar beslut i att ändra
denna skrivning.
Som motiv åberopas att såväl väderleks- som väglagsförhållanden, oftast är ansträngande
under denna tid på året och blir ett hinder för medlemmarna att kunna deltaga i/under
årsmötet.
Något förslag till när årsmötet förläggs vid ändring, har jag inget specifikt att lämna. Detta
överlåts till styrelsen som deltagana under årsmötet att fattar beslut i.
Mitt yrkande är att årsmötet flyttas till annan tid på året.
Hammenhög/Brantevik 2013-10-31
Gerhard Malmberg
Som förtydligande motionen är sammanställd o inlämnad av mig själv personligen. Skall inte sättas samman med
Skånekommitten av Skottefederationen.
Styrelsens yttrande. Förslaget innebär en stadgeändring och skulle varit
styrelsen tillhanda senast 30 nov föregående år varför motionen lämnas utan
erinran.
Motion 3
Kommittén i Väst (Göteborgskommittén) anser att Göteborgskommittén är ett
missvisande namn, då vårt verksamhetsområde, är så mycket större än
Göteborg.
Vi yrkar, att Skottefederationen Väst, är tydligare. Vi hemställer därför, att
årsmötet godkänner detta namn.
Enl. vad vi har erfarit, så hade kommittén detta namn tidigare.
2014-01-08
Inger Johannesson
Sekr
Styrelsens yttrande: Se svar på motion 1.
Motion 4
Kommittén i Väst (Göteborgskommittén) yrkar, att endast svenskregistrerade kennlar får
annonsera sina valpar på Skottefederationens hemsida.
2014-01-08
Inger Johannesson
Sekr.
Styrelsens yttrande: Alla medlemmar har samma rättigheter oavsett
var man bor dvs motionen avslås.
Bilaga 1
Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för
skotsk terrier
Gäller från och med 2007. Reviderad 2014-02-15 vid klubbens årsmöte.
Inledning
Rasklubben Skottefederationen har som övergripande mål att genom rasklubben och
specialklubben (SvTeK) tillvarata specifika intressen för rasen genom att stödja uppfödarna i
avelsarbetet samt att informera, väcka intresse för och sprida kunskap om rasen.
Historisk bakgrund
Skotsk terrier uppstod i Skottland där små lågställda strävhåriga hundar använts till grytjakt
och till jakt på diverse småvilt under lång tid. Ursprungligen avsåg beteckningen skotsk terrier
ett flertal raser, men så småningom homogeniserades de olika lokala varianterna och fem
närbesläktade skotska terrierraser uppstod, nämligen cairnterrier, skyeterrier, west highland
white terrier, dandie dinmont terrier samt den variant som slutligen kom att ges namnet skotsk
terrier. Under många år kallades rasen populärt för Aberdeenterrier, men det har aldrig varit
något officiellt namn på rasen.
Skotsk terrier erkändes officiellt av engelska kennelklubben 1880 och år 1883 grundades den
första rasklubben, The Scottish Terrier Club (England). År 1888 bildades The Scottish Terrier
Club of Scotland
Sverige
1901 visas den första skotten på utställning i Sverige, hanhunden Bearch, som importerades
av Carl O. Wijk i Göteborg. Konsul Wijk kom att bli den första uppfödaren av rasen i vårt
land och den första registrerade kullen var fallen efter Bearch undan tiken Skettle. 1906
visades ännu en importerad hanhund, Fairhope Mac, på utställning. Rasen hade nu fått fäste i
Sverige.
I Göteborg hade Philip Krafft 1912 påbörjat sin uppfödning under kennelnamnet Kilmarnock.
De av honom uppfödda Ch Roy Kilmarnock och Ch Meg Kilmarnock kom att bli rasens
första svenska champions. Kilmarnock-kenneln var verksam under ganska lång tid och
flertalet hundar visades på utställning och kom att inspirera andra entusiaster.
1920-talet framställs som ett ganska händelsefattigt årtionde för skotterasen. De etablerade
uppfödarna fortsatte att producera och i viss mån importera nya avelsdjur, men 1928
framvisades för första gången en ny stjärna i rasen. Det var Sven Brittons (kennel Dirken)
import Ch Rookery Rab, kortare och djupare än tidigare svenska skottar, och
många hundvänner fick nu på allvar upp ögonen för rasen. En av dessa var Marie Heilborn,
sedermera med kennelnamnet Miramar, som kom att bli rasen trogen i över 30 år och vars
uppfödning var av stor vikt för rasens fortsatta utveckling.
Under 1930-talet tog skotteintresset fart på allvar och många nya uppfödare grep sig an rasen.
Yrsa Liljefors (dotter till Bruno Liljefors), kennel Hades, Inga Schröder-Hagensen, kennel
Tallyho, Carin Lindhé, kennel Mountebank, Gudrun Welin, kennel Skottebo, Gösta Olsson,
kennel Backebo m fl började sin uppfödning. Många nya importer drev på rasens utveckling
och på de brittiska öarna var rasen nu verkligt populär och konkurrensen i utställningsringarna
hård. Kennel Hades och kennel Tallyho hade nu etablerat sig som de ledande kennlarna inom
rasen tillsammans med Marie Heilborns Miramarkennel och en mängd goda hundar föddes
upp av dem.
Intresset för skotska terrier ökade ytterligare under 1940-talet och flera nya uppfödare tillkom.
Sven Sundquist, kennel av Brååtha, började sin långa uppfödargärning och Birgit
Westerström, kennel Ferox, var nu också en etablerad och mycket framgångsrik uppfödare.
Dessa två uppfödare skulle komma att bli ledande under flera decennier, men något samarbete
dem emellan kom aldrig till stånd.
Mot slutet av decenniet tillkom ytterligare entusiaster: Barbro Eklund, kennel Mac
Mahon (senare mest känd som uppfödare av west highland white terrier), och Maria
Backström, kennel Alphyddan var några. Marie Heilborn var också fortfarande aktiv liksom
Inga Hagensen.
Det stora intresset för rasen hade också banat väg för uppfödning av mera kommersiellt slag
och temperamenten på en del av dessa hundar lämnade en del i övrigt att önska och rasen fick
genast rykte om sig att vara argsint. De seriösa uppfödarna arbetade hårt för att tvätta bort den
stämpeln.
Under 1950-talet kom kennel Ferox igång på allvar liksom kennel av Brååtha och
konkurrensen mellan dessa två uppfödare bidrog säkert till att höja kvaliteten och
konkurrensen i ringarna var hård. Nya uppfödare tog sig också an skotsk terrier: Edith Borre,
kennel EBorre var ny som uppfödare men hon hade haft skottar för sällskaps skull under en
längre tid, och kom att med framgång föda upp rasen under flera decennier liksom Ann Mari
Hjelm, kennel Amie. Monika Knutsson-Hall, kennel Floreo tillkom också som uppfödare och
hennes mycket framgångsrika uppfödning har haft stor betydelse för rasens utveckling under
många decennier Uppfödarna arbetade oförtrutet vidare och den svenska skottestammen
växte.
Under 60-talet var intresset för rasen stort och många engelska skottar importerades.
1960 köpte Elisabeth Spång skottetiken Måra efter Mac Mahons Musca och Birgit
Westerströms engelska import Gaywyn Sovereign. Måra kom att bli stammor till skottarna
från kennel Mårax.
1962 köpte Siv Jernhake sin första skotte från Edith Borre, EBorres Rinette, och det var
startskottet för kennel Vendetta som framgångsrikt födde upp rasen under flera decennier.
Ungefär samtidigt köpte Birgit Norman tiken Eborres Judith och hon kom att lägga grunden
för kennel Torsloch.
Skottarna var under 1970-talet en av de verkligt populära terrierraserna och hos
kennelklubben registrerades årligen cirka 250 valpar. Rasen hade också många hängivna
uppfödare och i början av detta decennium tillkom många nya fortfarande verksamma
uppfödare såsom Vivi-Ann Lövstedt (kennel Löwi-Scot), Monika och Thomas Rosendahl
(kennel Roskot), Dan Ericson (kennel Raglan), Margareta Kjaell (kennel Terracotta), Eva och
Benedicte Warrén (kennel Loriens), Inger Mårius (kennel Glenncheck) och några år senare
även Anne-Marie Rådström (kennel Nicole), Regina Myhrman (kennel Saraband) och Bert
och Ingalill Malmkvist (kennel Tigerbrand).
1972 bildades rasklubben Skottefederationen på initiativ av Siv och Christer Jernhake och
Monika Knutsson-Hall och klubben fick en flygande start. Intresset för rasklubben var stort
och olika rasevenemang lockade många skottevänner
Skottefederationens utställningsverksamhet blomstrade som aldrig förr under 1980-talet och
de svenska skottarnas höga kvalitet lovprisades av gästande engelska domare. Några av de
äldre uppfödarna var nu inte så aktiva längre. Nya uppfödare tillkom, däribland den
mångåriga rasentusiasten Maud Dahl (kennel Brambling), Joan Frodi (kennel Pickford), Berit
Gustafsson (kennel Skottås) och senare Cindy Pettersson (kennel So What). Siv ÖsterlundAxs uppfödning under kennelnamnet Etiquette började nu också göra sig gällande.
Trots fina framgångar för rasen på utställningar och berättigad uppmärksamhet inom
hundsporten började en viss minskning av rasens registreringssiffror och popularitet skönjas.
1990 startade Inger Johannesson sin kennel Burrow’s och under 1990-talet fick rasen också
välkommet tillskott av nya uppfödare i bl a Annette Jansson och Ulf Bohlin (kennel Madoc),
Sussi Aspegren (kennel Newline), Elisabeth Bengtsson (kennel Thawn), familjen Lindstedt
(kennel Quite So), Lisbeth Nevestveit (kennel Black & Wheat), Irene Fält (kennel
Headmaster), Marianne Grankvist (kennel Soya’s). Christina Hüttner, kennel Dundee, vars
uppfödning varit särskilt framgångsrik med flera champions och utmärkelsen Årets Skotte
1998, 2007-2008 och 2012.
Runt sekelskiftet dominerades rasen av Dan Ericssons Ch Raglan Rory som utsågs till
Sveriges vinstrikaste hund av alla raser år 2001. Svenska skottar har börjat uppmärksammas
alltmer internationellt och ett flertal har också exporterats till olika länder runtom i världen. På
de prestigefyllda s k världsutställningarna har flera svenska hundar segrat och år 2003 utsågs
den svenskfödda tiken Ch Raglan Rose Maiden at Brio till årets vinstrikaste terrier i England,
tätt följd av sin svenske halvbror Ch SoWhat Excalibur. På den årliga engelska Cruft’sutställningen år 2004 vann Ch Raglan Rose Maiden at Brio Bästa Terrier och reserv BIS, ett
enastående erkännande för den svenska skottestammens höga kvalitet.
På 2000-talet tillkom några nya uppfödare; Of Stonegarth ägare Peter van der Steen, House of
Scotties ägare Lars Melander och Johan Ernfridsson, Peppersaint’s med ägarna Eva Bermsjö
och Kim Norlin samt Piccola Strega ägare Camilla Ravenna.
Det torde inte vara någon överdrift att hävda att den svenska skottestammen håller hög
kvalitet. Utmaningen inför framtiden ligger i att försöka vidmakthålla kvaliteten och samtidigt
försöka göra rasen mera känd hos den hundköpande allmänheten. Rasens registreringssiffror
har sjunkit under hela 1990-talet och praktiskt hela den del av 2000-talet som har förflutit har
registreringssiffrorna blivit oroväckande låga. Nya entusiaster behövs för att skotten i Sverige
skall gå en fortsatt gynnsam framtid till mötes.
Nuläge
Population
Antalet registrerade skottar har sjunkit sedan mitten av 1970-talet och registreringssiffrorna
för rasen har inte heller ökat under de senaste åren. Klubben ser med oro på de sjunkande
registreringssiffrorna. 2013 föddes i genomsnitt 3 valpar per kull. Nedan följer antalet
registrerade valpar från 1949 till 2013.
(+ anger importer)
1949
1953
1957
1961
1965
1969
1973
1977
1981
1985
1989
114
167
118
139
137
143
234
208
123
126
100
1950
1954
1958
1962
1966
1970
1974
1978
1982
1986
1990
126
145
113
152
133
149
224
210
113
109
128
1951
1955
1959
1963
1967
1971
1975
1979
1983
1987
1991
118
111
144
164
144
199
260
183
129
153
98
1952
1956
1960
1964
1968
1972
1976
1980
1984
1988
1992
122
129
141
141
132
195
211
151
110
90
122
1993
1997
2001
2005
2009
2013
120
104
89
74
48+1
47+2
1994
1998
2002
2006
2010
140
69
78
71
48+1
1995
1999
2003
2007
2011
84
109
83
80
42+5
1996
2000
2004
2008
2012
103
104
113
59
57+5
Mål
Uppfödarna har tillsammans med rasklubben ett stort ansvar för att positiv information om
rasen sprids för att därigenom motverka en ytterligare nedgång av registreringssiffrorna.
Strategi
•
Det behövs utökad samverkan mellan uppfödarna i exempelvis rasklubbens regi i form
av återkommande uppfödarmöten.
•
Rekommendera uppfödarna att skänka ett års medlemskap i rasklubben till nyblivna
valpköpare (sk bjuden medlem) så att de lättare kan få information om klubben och
öka sin kunskap om rasen.
•
För att väcka intresse och knyta nya intresserade människor till rasen bör fler
arrangemang ordnas där krav på utställningstrimning inte alltid är nödvändig.
Avelsbasen
Avelsbasen, både den tillgängliga och den utnyttjade, är snäv. Svensk skotteavel har
huvudsakligen varit beroende av engelska importer, men i England har rasens numerär och
generella kvalitet sjunkit, vilket i sin tur inneburit en ytterligare begränsning av avelsbasen för
de svenska skotteuppfödarna. Tillgängligt svenskfött avelsmaterial baseras dessutom
huvudsakligen på närbesläktade hundar.
Ett begränsat antal hundar har emellertid importerats till Sverige från andra länder än England
och förhoppningen är att dessa skall vidga rasens tillgängliga genpool. Hemlandet
Storbritannien har också importerat hundar från exempelvis USA och i förlängningen kommer
förhoppningsvis dessa hundars ättlingar också att hjälpa till att öka den genetiska variationen
inom rasen.
Ett ganska begränsat antal hanhundar används i avel av rasens förhållandevis få aktiva
uppfödare. Man ser en klar tendens att vissa blodslinjer dominerar bland de hanhundar som
används i avel.
Utställningsvinnare och importer används ofta från tidig ålder och producerar ofta många
kullar. Flera uppfödare bedriver sin avel inom snävt avgränsade blodslinjer.
En avelshund/tik kan också bli överanvänd genom att söner och döttrar används mycket i
avel. Det behövs egentligen bara en enda avkomma som i sin tur lämnar många valpar. Därför
kan det vara av intresse att också titta på antalet barnbarn. Idealet är att många, goda avelsdjur
används ungefär lika mycket Begränsning av antalet avkommor motverkar riskerna för sämre
hälsa pga förlust av genetisk variation.
Inavelsgrad
1990 var inavelsgraden 1.8 %. 2013 av siffran densamma. Rasens genomsnittliga
inavelsgrad är beräknad över 5 generationer.
Mål
•
•
Att utöka avelsbasen så att inavelsgraden under ett kalenderår inte ytterligare ökar.
Att minska användandet av enskilda hanhundar (=undvika ”matadoravel”).
Strategi
•
•
•
•
•
Informera på uppfödarmöten och liknande om rasens avelsmässiga situation.
Anordna uppfödarmöten minst vart 3e år.
Informera via uppfödarmöten och stötta framförallt nya uppfödare.
Uppfödarna bör ta sitt ansvar vid urval av avelsdjur.
Följa upp antalet barn-barn hos avelshundarna och informera uppfödarna om att inte
avla så att enskild individ får mer än 50 barnbarn (50% av ett års medelregistreringar).
19. Mentalitet
Skotsk terrier är enligt rasstandarden en jakthund men numera används rasen enbart som
sällskapshund. Intresset för jaktmeritering är så gott som obefintligt bland uppfödarna, också
internationellt men rasen visar ofta prov på jaktegenskaper.
Ett fåtal skottar deltar på viltspårprov, lydnadsprov och bruksprov. Några enstaka har blivit
viltspårchampion men flera har godkänt anlagsprov i viltspår. Några har tagit
lydnadsprovsdiplom, även i högre klasser. 5 hundar har 2005-2012 genomgått MH
(Mentalbeskrivning Hund) och har känd mental status.
Rasen ansågs vara kärv och stundtals väl hetlevrad och aggressiv under främst 1940-talet då
många oseriösa uppfödare födde upp den i rent spekulativt syfte. Än idag framställs rasen
emellanåt felaktigt som aggressiv trots att den oönskade aggressiviteten helt avlats bort.
Den skotska terrierns mentalitet har utvecklats mycket positivt och den absoluta merparten av
dagens skotska terrier har ett öppet och vänligt temperament i kombination med ett stort mått
av självständighet och envishet.
Mål
Att rasen har så goda mentala egenskaper så hundarna kan fungera i samhället och uppvisa
bra mentala egenskaper som mod, öppenhet, sällskaplighet och intelligens. Inom rasen ska vi
inte ha hundar som visar omotiverad aggressivitet eller rädsla.
Strategi
•
•
•
Periodiskt skicka ut en enkät till hundägarna för att få in mer fakta om hur de uppfattar
sin hunds mentalitet
I mellanperioderna agera på enkäternas resultat – styrelsen ansvarig.
Uppmana fler att delta i både MH och BPH (Beteende- och Personlighetsbeskrivning
Hund).
Exteriör
Rasens exteriör finns beskriven i rasstandarden som är en direkt översättning av hemlandet
Storbritanniens standard. Texten beskriver en förhållandevis liten, djup, kraftig och lågställd
hund med sträv päls och fria rörelser – aldrig långsträckt eller finlemmad.
De svenska skottarnas exteriör har lovprisats under många decennier och de bästa
svenskfödda hundarna vinner idag höga utmärkelser på hundutställningar över hela världen.
Stor enighet har under lång tid funnits kring det exteriöra idealet. Klubben har anordnat ett
flertal klubbträffar för att sprida information om rasens exteriör. 1988 hölls ett symposium
med tonvikt på rasens exteriör med rasens ledande engelska auktoriteter som föredragshållare.
2011 hölls ett symposium i Jönköping med föreläsningar om fertilitet och berikning för
hundar.
Svenska skotteuppfödare har generellt sett lyckats väl med att förbättra fronter och framställ,
bett och huvuden samt kroppar och benstommar. Blekt nospigment på de vetefärgade
hundarna, en tendens till underställda svaga bakställ samt en del alltför långa kroppar är
observandum inför framtiden.
Den amerikanska rasstandarden avviker delvis från gällande brittisk och FCI-standard och en
viktig målsättning inför framtiden är att värna om korrekt rastyp och detaljer i ett läge där
amerikanskättade hundar med delvis annorlunda exteriörkrav används i aveln.
Mål
Att svenskfödda skottar även i fortsättningen ska vara rastypiska skottar i enlighet med
gällande brittisk och FCI-standard.
Strategi
•
•
•
För att bibehålla en god exteriör bör de individer som används i avel ha belönats med
lägst ”excellent” i kvalitetsklass.
Publicera rasstandarden årligen i Skotte-Nytt samt att den finns tillgänglig på
hemsidan.
Vid rasklubbsutställningarna även fortsättningsvis bjuda in rasspecialister att döma.
Hälsa
Rasklubben genomförde en generell hälsoenkät under år 1996. Samtliga uppfödare fick ett
formulär att vidarebefordra till berörda valpköpare. Svarsprocenten var förhållandevis hög
(55%) trots att flera ledande kennlar bojkottade enkäterna. 1999 genomfördes ytterligare en
enkät som enbart avsåg valpningsproblem.
Vad gäller tumörsjukdomar hade skottarna fem gånger så många försäkringsärenden jämfört
med medelhunden. Den rasspecifika sjukdomen ”skottekramp” förkommer alltmer sällan.
Detsamma gäller blodsjukdomen von Willebrand. Rasklubben har genomfört flera
uppfödarmöten för att utreda och sprida korrekt information om aktuella hälsofrågor vilket i
hög grad bidragit till ökad insikt om problemen.
År 1977 diskuterades bl a valpningssvårigheter och sk splayvalpar, 1984 samlades uppfödarna
för att främst diskutera von Willebrand’s sjukdom, 1992 samlades man för att huvudsakligen
diskutera hudproblem och valpningssvårigheter och såväl 1997 som 2000 diskuterades det
aktuella hälsoläget med särskild tonvikt på rasens höga procent valpningssvårigheter. 2011
genomfördes ett 2-dagarssymposium, där ett flertal uppfödare och andra intresserade deltog.
En heldag ägnades åt fertilitet och valpning.
2006 togs hälsostatistik fram från försäkringsbolagen Agria, Sveland, If och Folksam. Totalt
hade dessa bolag 648 skottar försäkrade 2005. En bild togs fram hur situationen var för skotsk
terrier under en tioårsperiod (1995-2005) där det visade sig att skottarna hade ungefär tre
gånger så hög skadefrekvens som den sk medelhunden vid början av mätningen och vid den
senaste noteringarna ungefär nio gånger så hög. Bland de skador som är vanligast bland
skottar, dvs har högst antal försäkringsfall, finns Cushings syndrom, förlossningsproblem (där
är siffrorna osäkra eftersom det är relativt få kullar per år och jämförelser med medelhunden
blir statistiskt osäker). Trenden visar en svagt sjunkande siffra från 0,5 (varannan kull född
med snitt) till ca 0,2 (var femte kull).
2013 fick vi hälsostatistik från Sveland, som dock endast har drygt 150 skottar försäkrade.
Vad gäller livdelen är livmoderinflammation och leverrelaterade diagnoser (förhöjd
blodlevervärden, leverförstoring) dominerande och detsamma gäller veterinärvårdsdelen.
Cushings syndrom är också en diagnos som förkommer i flera fall både i liv- och
veterinärvårdssammanhang.
I Agria Breed Statistics 2006-2011 kan man utläsa att skottarna har flera fall än
genomsnittshunden vad gäller problem vid reproduktionen, matsmältningen, tumörer och
hormonrelaterade sjukdom. Rasen ligger även högt riskmässigt vad gäller leverproblem.
Flera skottevalpar dör i samband med valpningen eller under den första födelseveckan.
Kejsarsnitt är alltför vanliga. Tikarna tar god hand om sina valpar.
Hanhundarna har mycket god könsdrift och artificiella inseminationer förekommer praktiskt
taget inte alls.
Mål
•
•
•
Att minska antalet födslar med kejsarsnitt.
Att minska antalet döda valpar i samband med valpning och under den första
levnadsveckan.
Den generella hälsostatusen bör förbättras.
Strategi
Att kartlägga och följa rasens hälsotillstånd
• Via hälsoenkäter och försäkringsbolagens statistik samla information om hälsan och
hälsoproblem inom rasen
• Publicera information i Skotte-Nytt om hälsoproblem hos rasen.
• I första hand använda avelshundar från självvalpande linjer.
•
Slutord
Av den historiska bakgrunden för skotsk terrier kan konstateras att rasen mycket tidigt
homogeniserades och redan 1880 erkändes av engelska kennelklubben. Rasen har fötts upp
med stor framgång i Sverige under hela 1900-talet och svenska skottars exteriöra och mentala
kvaliteter uppskattas idag över hela världen.
Rasen brottas med sjunkande registreringssiffror och en mycket begränsad avelsbas.
Uppfödningen bedrivs av ett fåtal uppfödare.
Klubben har arrangerat ett flertal uppfödarmöten där aktuell hälsoinformation har meddelats.
Alltför många skottar drabbas av tumörsjukdomar, men rasens största problem är den höga
andelen komplicerade valpningar.
Varje skotteuppfödares ambition skall vara att föda upp så friska och rastypiska skottar som
möjligt. Rasklubbens uppgift är att sprida korrekt information om rasen för att därigenom
möjliggöra denna strävan.
Ovanstående dokument är presenterat i Skotte-Nytt samt på
hemsidan www.skottefederationen.se
Dokumentet skickas till Svenska Terrierklubben 2014-xx-xx.
Fastställt av SKKs Avelskommitté xxxxxxx
Bilaga 2
Svenska Terrierklubben
En specialklubb inom Svenska Kennelklubben för terrierraserna i Sverige
Februari 2014
Svenska Terrierklubbens syn på Skottefederationens
hantering av Ferox Minnesfond
Bakgrund
Svenska Terrierklubben (SvTeK) blev i december 2013 kontaktad av medlem i
Skottefederationen angående tveksamheter i hur styrelsen för skottefederationen har hanterat
Ferox Minnesfond. Medlemen hade, före sin kontakt med SvTeK, i en skrivelse ställt frågor
till Skottefederationens styrelse i ärendet, men var inte tillfreds med de svar han erhållit.
Skottefederationens styrelse hade i sin tur, med anledning av ovan nämnd skrivelse, inkommit
med skrivelse till SKK om begäran om stöd hur det testamente som ligger till grund för Ferox
Minnesfond skulle tolkas. Eftersom Skottefederationen är en rasklubb under SvTeK så skall i
princip alla ärenden från en rasklubb först gå till specialklubben, i detta fall SvTeK. Av den
anledningen så återemitterade SKK ärendet från Skottefederationen till SvTeK.
SvTeK har gjort en genomgång av ärandet som redovisar i denna handling. SvTeK vill betona
att redovisningen inte på något sätt tar upp och redogör för alla detaljer eller sakförhållanden.
Redovisningen är på en mer övergripande nivå vilket SvTeK bedömer är fullt tillräckligt.
SvTeKs redovisningen syftar till att ge medlemmarna i skottefederationen en samlad bild av
den uppkomna situationen som ett stöd inför stundande årsmöte. SvTeK redovisning
innehåller även en rekommendation till årsmötet om hur situationen kan hanteras och hur
Skottefederationen kan gå vidare i sitt rasklubbsarbete.
SvTeKs handläggare har först fört samtal med medlemmen som anmält frågan. Vidare har
samtal förts med Skottefederationens styrelse och dess revisorer. Samtal har även förts med
juridisk kunnig personal på SKK kansli samt jurist på Familjejuristerna i Stockholm.
Händelsebeskrivning
Som för alla ideella föreningar så bygger dess överlevnad på att det finns intresserade och
engagerade medlemmar som är villiga att lägga ner tid och kraft som förtroendevalda
funktionärer. Ett starkt engagemang är tyvärr ingen garanti för att verksamheten skall bli bra.
Utan kunskaper och erfarenheter om hur en förening fungerar och vilka spelregler som gäller,
så kan ett starkt engagemang tyvärr ge negativa effekter. Beroende på vilka som för tillfället
sitter i styrelsen så kan tanken och handling ibland rusa iväg så konsekvenserna blir
förödande.
Skottefederationen är en välskött och anrik rasklubb och en av de äldsta rasklubbarna inom
SvTeK. Klubben bildades 1972 och hade 40 års jubileum 2012. Det som är lite speciellt med
just Skottefederationen är att en respekterad och etablerad uppfödare på rasen, i sitt arv
testamenterade en större summa pengar till Skottefederationen för att bilda grunden till
”Kennel FEROX fond – till stöd för skotteaveln”. (Ferox Minnesfond).
I ideella föreningar så är kassören en viktig person. Oftast så är detta en ”lekman” utan
särskild utbildning. Med några få undantag så är detta inget större problem. Även om det blir
några bokföringsmässiga ”misstag” så stämmer inkomsterna och utgifterna mot de kvitton och
verifikat som finns att tillgå. Skottefederationen är i det här sammanhanget inget undantag.
Vad SvTeK erfarit så har Skottefederationen genom åren alltid haft ”rena bokslut” och
revisionen har yrkat på ansvarsfrihet för den avgående styrelsen.
Med detta i åtanke så har Skottefederationen, med sin förvaltning av Ferox Minnesfond, en
mer komplicerad ekonomisk situation än många andra rasklubbar. Om då kassören och övriga
i styrelsen är ”lekmän”, när det gäller ekonomi, så kan detta orsaka att omedvetna misstag
begås. SvTeKs bedömning är att Skottefederationen genom årens lopp inte på ett tydligt sätt
hållit isär förvaltningen av Ferox Minnesfond och Skottefederationens egna ekonomi. Det har
således varit svårt att förstå vilken ekonomisk situation Skottefederationen har befunnit sig i.
Då Ferox Minnesfond har ett betydande stort kapital, och bokföringen haft vissa brister så är
det lätt att förledas och tro att ekonomin varit god.
Registreringssiffrorna på Skotte har de senaste åren visat på en nedåtgående trend. Med
mindre födda valpar så minskar även medlemsantalet. Med detta följer också minskade
medlemsintäkter. SvTeKs bedömning är att Skottefederationen under de senaste åren inte
anpassat sina kostnader efter de minskade intäkterna. Mycket beroende på tidigare beskriven
ekonomihantering.
Utifrån bedömd ekonomisk situation beslutade skottefederationen att göra en underfinansierad
budget för verksamhetsåret 2012 för att kunna fira skottefederationens 40 åriga historia.
Verksamhetsåret 2012 gick således med en förlust på 46 804 kr, vilket var ungefär vad
Skottefederationen kalkylerat med i sin budget. Årets resultat fastställdes och styrelsen
biviljades ansvarsfrihet.
Ganska snart in på verksamhetsåret 2013 konstaterade Skottefederationens styrelse att
klubben saknade likvida medel. Klubben stod inför det faktum att man inte kunde betala de
skulder klubben hade. Det fanns således ej ekonomi i Skottefederation för att täcka
föregående års förlust. Verkligheten med minskade intäkter och ökade kostnader blev nu
uppenbar för Skottefederationens sittande styrelse. Sittande styrelse gjorde då en
grundläggande analys av situationen och vidtog en rad olika åtgärder för att både på kort och
lång sikt komma tillrätta med Skottefederationens ekonomi.
Den viktigaste åtgärden som gjordes, enligt SvTeK bedömning, var att strukturera upp
bokföringen och tydligt skilja på Ferox Minnesfond och Skottefederationens egna ekonomi.
Man gjorde också ett antal förvaltningsåtgärder när det gäller Ferox Minnesfond. Likaså
införde man nya och bättre rutiner när det gäller bokföring och uppföljning av
Skottefederationens egna ekonomi.
Åtgärderna ovan innebar inte att den akuta likviditetskrisen som Skottefederationen befann
sig i var löst. Efter ytterligare diskussioner inom styrelsen så togs beslut om att sälja aktier ur
Ferox Minnesfond för 50 080 kr för att på så sätt få det kapitaltillskott som krävdes för att
kunna driva klubben vidare. Det är denna åtgärd som nu är föremål för ifrågasättande och som
kommer bli en viktig fråga på Skottefederationens kommande årsmöte.
Sammanfattningsvis vill SvTeK med denna beskrivning av händelseförloppet betona att det
inte är nuvarande styrelse som orsakat den ekonomiskt svåra situation som skottefederationen
befinner sig i. SvTeK har med händelsebeskrivningen försökt tydliggöra att detta är en
situation som, mer eller mindre omedvetet, har byggts upp under en lång tid. Situationen är
heller inte enkel att lösa snabbt. Nuvarande styrelse har, enligt SvTeK bedömning, hela tiden
haft Skottefederationens bästa för ögonen i de åtgärder som hittills är vidtagna. Det är också
mycket klokt av sittande styrelse att vidta åtgärder för att bringa ordning på regelverk, rutiner
och bokföring. Utan dessa åtgärder blir det näst intill ogörligt att vända den negativa trend
som Skottefederationen befinner sig i.
Hantering av ”Kennel FEROX fond – till stöd för skotteaveln”
När det gäller ett testamente med förbehåll så är det inte ovanligt att det med tidens gång blir
svårt att följa viljan och andemeningen från den som testamenterade pengarna. Styrelsen för
Skottefederationens har haft långa och ingående diskussioner kring detta. Skottefederationen
är en rik rasklubb med Ferox Minnesfond men fattig när det gäller vad som de facto kan
disponeras.
När det gäller de förvaltningsåtgärder som styrelsen vidtagit, d.v.s. omplaceringar av fondens
kapital för att minska riskerna och fastställande av placeringsreglemente, så är dessa åtgärder
riktiga och strider ej emot det som testamentet anger.
När det gäller själva försäljningen av aktier som kapitaltillskott till Skottefederationen så är
SvTeKs bedömning att den åtgärden inte skulle klara en rent strikt juridisk process.
Testamentet är ganska tydligt på att det endast är avkastningen som kan disponeras. Dock har
SvTeK full förståelse för det resonemang som Skottefederationens styrelse fört kring
andemeningen i testamentet. Styrelsen har tagit fasta på att det i testamentet tydligt framgår
att fondens ändamål är att främja skotteaveln. För att främja aveln av skotte på bästa sätt så
behövs en fungerande Skottefederation. Så här i efterhand hade SvTeK gärna sett att den
diskussionen även hade förts med SvTeK:s styrelse innan beslut hade fattats om att sälja del
av aktieinnehavet. Detta för att bättre kunnat bedöma vad som varit möjligt eller ej.
Oavsett så behöver Skottefederationen föra en ingående diskussion om Ferox Minnesfond och
dess användning. SvTeK anser att det finns utrymme för tolkning om hur avkastningen bäst
skall komma till nytta för skotteaveln i framtiden.
SvTeK rekommendation
SvTeK konstaterar att det är en rad olika händelser som har fört Skottefederationen till den
besvärliga situation man nu befinner sig i. SvTeK anser att det finns ingen anledning att nu
leta ”syndabockar” eller försöka peka ut någon ”skyldig”. Alla, och särskilt sittande styrelse,
har hela tiden försökt att göra sitt bästa för att främja skotteavlen och Skottefederationens
framtid. SvTeK bedömning är att ett årsmötesbeslut där styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet
skulle sätta Skottefederationen och i förlängningen skotteaveln i en ännu värre situation.
SvTeK rekommenderar därför Skottefederationens årsmöte om följande åtgärder:
1. Se försäljningen av aktier ur Ferox Minnesfond som ett ”lån” till skottefederation.
Besluta om en amorteringsplan för att återbetala ”lånet”. Ett förslag är att låta en del
av den årliga avkastningen gå tillbaka till fonden.
2. Uppdra åt styrelsen att inför nästa årsmöte arbeta fram ett väl genomarbetat förslag på
hur Ferox Minnesfond skall förvaltas och hur dess avkastning bäst skall främja
Skotteaveln. SvTeK anser att det i botten bör finnas ett årsmötesbeslut som reglerar
hur Skottefederationens styrelse skall hanterar Ferox Minnesfond.
3. Skottefederationens största utgift är Skotte-Nytt. Den kostnaden måste minska.
Årsmötet bör överväga möjligheten till ett eller flera nummer som Webbtidning.
4. Fullfölj de åtgärder som nuvarande styrelse beslutat och/eller föreslår för kommande
verksametsår.
eu
Thomas Uneholt
Svenska Terrierklubben