Välkommen! - Skottefederationen
15 februari 2014, kl 14.00 Johans Café och Matsal i Jönköping Välkommen! Dagordning 1. Justering av röstlängden 2. Val av ordförande för mötet 3. Styrelsens anmälan av protokollförare vid mötet 4. Val av två personer tillika rösträknare, som tillsammans med mötesordförande skall justera protokollet 5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom klubbens medlemmar 6. Fråga om årsmötet blivit stadgeenligt utlyst 7. Fastställande av dagordningen 8. A. Styrelsens årsredovisning B. Balans- och resultatredovisning C. Redogörelse för arbetet med avelsfrågor (RAS) D. Revisorernas berättelse 9. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen vinst eller förlust 10. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående klubbmöte lämnat till styrelsen 11. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen 12. A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan B. Beslut om avgifter för kommande verksamhetsår C. Beslut om styrelsens förslag till rambudget 13. Val av ordförande (1 år), ordinarie ledamöter (2 år) och suppleanter (1 år) samt beslut om suppleanternas tjänstgöringsordning 14. Val av två revisorer (1 år) och två revisorssuppleanter (1 år) 15. Val av valberedning (1 sammankallande 1 år, 2 ledamöter 2 år) 16. Beslut om omedelbar justering av punkterna 13-16 17. Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller anmälts till styrelsen 18. Mötet avslutas Årsredovisning för Skottefederationen 2013 Årsmöte Årsmötet hölls den 9 februari 2013 vid Södertälje Brukshundklubb. På grund av snöstorm deltog endast 8 medlemmar på mötet. Styrelsen och övriga funktionärer Ordförande Vice ordförande Kassör Sekreterare Ordinarie ledamot Suppleant 1 Suppleant 2 Elisabeth Spång Vivi-Ann Lövstedt Christian Holmgren Anita Östby Eva Bermsjö Caroline Widevång Holm Gerhard Malmberg Revisorer Info/internetansvarig Geir Nevestveit Thomas Hedberg Gunvor Ahlström Monica Ferneklint Anita Östby Redaktör Skotte-Nytt Peter Hewitt Valberedning Dan Ericsson, sammankallande Monica Holmgren-Ericsson Ingrid Andersson Skånekommittén Göteborgskommittén Gerhard Malmberg Inger Johannesson Revisorssuppleanter Medlemmar Klubben hade den sista december 159 medlemmar totalt. Av dessa är 20 familjemedlemmar, 7 hedersmedlemmar, 1 ständig medlem, 39 utländska samt 7 bjudna, vilket innebär 85 svenska helbetalande medlemmar. Styrelsen Klubbens bildades 1972 och detta var alltså klubbens 41:a verksamhetsår. Styrelsen har under året haft ett konstituerande möte samt 7 ordinarie möten via telefon. Ordföranden deltog i Terrierfullmäktige i april. Styrelsen har under året lagt ner mycket arbete på att förbättra ekonomin. Besparingsåtgärder och förbättrad ekonomistyrning har genomförts under året. För att trygga den fortsatta verksamheten har föreningen tillförts 50 080 kr från Ferox Minnesfond. Utan denna åtgärd hade det inte funnits likvida medel att driva föreningen. För en tryggare förvaltning av Ferox Minnesfond har styrelsen antagit ett placeringsreglemente där den maximala andelen aktier i fonden anges. Under hösten arrangerades två promenader i Stockholmsområdet. 8-10 personer med hundar deltog. I december var det klubbdag med 12 deltagare. Dan Ericsson föreläste i ämnet ”Skottens exteriör och utveckling”. Utställningar Årets officiella utställning arrangerades den 20 juli i Alnarpsparken i Skåne. Anne Dauncy kennel Glenmair, England dömde 38 skottar. BIS blev Ch Raglan Ready To Smile, uppfödare Dan Ericsson och ägare Monika Ferneklint. Kennel Ferox uppfödarpris gick till kennel Raglan, ägare Dan Ericsson. 8 september arrangerade Göteborgskommittén en inofficiell utställning på Hindås Camping i Göteborg. 27 hundar var anmälda under Gerda van Stuivenberg, Holland. BIS blev Ch Burrow´s Glen Moray, uppfödare och ägare Inger Johannesson. Bästa uppfödare och vinnare av Ferox Minnespris blev kennel Dundee, ägare Christina Hüttner. Utställningen i Eskilstuna fick ställas in på grund av för få anmälda. Klubbtidning Skotte-Nytt har utkommit med 4 nummer under året. Peter Hewitt har varit redaktör. Internet Internet- och webbansvarig har varit Anita Östby. En grupp för klubben har lagts upp i Facebook. Skånekommittén Vid medlemsmötet i Habo Gård i Lomma i början av februari planerades årets verksamheter. Sekreterare i kommittén har varit Gerhard Malmberg och Mats Nilsson kassör. Man har haft 4 arbetsmöten inför bl a Alnarpsutställningen. Vid det av SKK rikstäckande arangemanget ”Skäll inte på Hunden” i april deltog man på Bulltoftafältet i Malmö. En aktivitetsdag som var planerad till våren fick ställas in på grund av för få anmälningar. Höstbrunchen i november samlade 10 personer. Göteborgskommittén Inger Johannesson har varit sekreterare och Christina Hüttner kassör. Dessutom ingick Barbro Olofsson och Peter van der Steen i kommittén. På My Dog i januari deltog man i en samlingsmonter tillsammans med Västsvenska Terrierklubben. Medlemsmöte avhölls i januari med 12 deltagare. Kommittén arrangerade i samarbete med Västsvenska Terrierklubben handlerkurs/ringträning 4 tisdagkvällar under våren. Instruktör var Peter van der Steen. 22 ekipage deltog. Kommittén har under året haft 2 anteckningsförda möten och ett planeringsmöte. Årets Skotte Årets Skotte 2012 blev Ch Raglan Ready To Smile, uppfödare Dan Ericsson och ägare Monika Ferneklint. Balans- och resultaträkning Resultaträkning ___________ Intäkter Medlemsavgifter Annonsintäkter SkotteNytt Anmälningsavgifter utställningar, se bilaga Försäljning/ersättningar Uppfödarförteckning hemsidan Aktieutdelning Ränteintäkter Diverse Överskott Alnarp Överskott Hindås Klubbdag Vinst avyttring vandringsprisfond Summa intäkter 2013-01-012013-12-31 __ 2012-01-012012-12-31 35 735 10 898 0 0 3 500 0 0 0 543 4 088 950 3 827 59 541 35 900 4 355 19 724 3 000 1 700 10 883 5 19 236 0 0 0 0 94 803 Kostnader SkotteNytt Skånekommittéen Göteborgskommittéen Årsmöte och andra sammankomster Bank, depå och plusgiro Utställningar, se bilaga Kontorsmaterial Webbhotell, domän Annonser Hundsport Symposium Svenska Terrierklubben Förlust avyttring lager Övrigt Summa kostnader 53 075 1 840 562 2 082 4 979 0 193 2 248 0 0 4 903 3 764 5 468 79 114 51 412 0 0 0 6 171 18 678 9 803 2 522 7 660 6 564 0 0 38 796 141 606 Årets underskott 19 573 46 804 Balansräkning____________________________________________________ 2013-12-31 2012-12-31 ___________________________________________________________________________ TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Ferox Minnesfond, aktier ansk.värde 1 1 Ferox Minnesfond, likvida tillgångar 103 498 0 Summa finansiella anläggningstillgångar 103 499 1 Summa anläggningstillgångar 103 499 1 Omsättningstillgångar Lager Kortfristiga fordringar Fordran Skånekommittéen Fordran Göteborgskommittéen Fordringar Annonser 0 3 764 3 278 4 088 1 200 2 735 0 0 Summa kortfristiga fordringar 8 566 2 735 Kassa och bank Plusgiro Handelsbanken Swedbank 0 0 38 396 12 242 10 436 0 Summa omsättningstillgångar 46 962 29 177 SUMMA TILLGÅNGAR 150 461 29 178 2013-12-31 2012-12-31 ___________________________________________________________________________ EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat kapital, se not 1 Ferox Minnesfond, ändamålsbestämda medel 103 499 23 531 Vandringspris 0 3 827 Eget kapital 49 350 -730 Årets underskott -19 573 -46 804 Summa balanserat kapital 133 276 26 628 Skulder Kortfristiga skulder Förskottsbetalda medlemsavgifter Summa kortfristiga skulder 17 185 17 185 2 550 2 550 Summa skulder 17 185 2 550 150 461 29 178 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information: Kapitaltillskottet från Ferox Minnesfond på 50 080 kr har bokförts direkt mot Eget kapital i balansräkningen och inte över resultaträkningen. Utdelning på aktier i Ferox Minnesfond redovisas inte i resultaträkningen då utdelningen tillfaller fonden och inte föreningen. Transaktioner och ekonomisk ställning för fonden redovisas separat, se nedan. Kostnader och intäkter från utställningar redovisas med nettobelopp. För specifikation, se bilaga. Not 1: Föreningens egna kapital uppgick per 2013-12-31 till 29 777 kr. Vid årets början var kapitalet negativt, 730 kr Slutord Styrelsen vill tacka för förtroendet under det gångna verksamhetsåret och önska den nya styrelsen lycka till. Elisabeth Spång ordförande Christian Holmgren kassör Anita Östby sekreterare Vivi-Ann Lövstedt ledamot/vice ordförande Eva Bermsjö ledamot Caroline Widevång Holm suppleant Gerhard Malmberg suppleant Redovisning av utställningarna i Alnarp och Hindås Intäkter Anmälningsavgifter Lotter och kataloger Försäljning mat och kaffe Alnarp 8 595 2 240 2 790 Hindås 4 985 4 783 Summa intäkter 13 625 9 768 2 219 1 500 3 155 3 888 2 000 850 1 053 Kostnader Domare (arvode/resa) Ringsekreterare Materiel och varor Matvaror och resekostnader Hyra Stamboksavgifter, SvTek Summa kostnader 1 777 2 320 13 082 5 680 Redovisning Ferox Minnesfond Aktier Konto (utdelning) Depåkonto Fasträntekonto Summa 2013-01-01 379 485 23 530 0 0 403 015 2013-12-31 381 630 35 224 18 274 50 000 485 128 Förändring 2 145 11 694 18 274 50 000 82 113 Under året har aktier för 50 080 kr sålts för utdelning till Skottefederationen. Aktier för 68 274 kr har sålts och placerats på konto för att minska risken i fonden enligt vårt placeringsreglemente. Andelen aktier i fonden uppgår till 79 %. Aktieutdelningar under året uppgår till 17 468 kr. Skottefederation betalar inte längre skatt på utdelningarna. Omprövning av tidigare års erlagda skatter har begärts hos Skattemyndigheten. Utdelning till uppfödare har skett med 6 000 kr. Fondens värde har under året ökat med 82 113 kr, detta trots att utdelning skett till Skottefederationen och uppfödare. Revisionsberättelse för Skottefederationen 2013 Undertecknade har av Skottefederationen vid ordinarie årsmöte 2013 utsetts att granska dess räkenskaper och förvaltning för år 2013 och får efter fullgjort uppdrag avge följande berättelse: Efter att ha tagit del av klubbens räkenskaper och kassörens årsredovisning samt protokoll förda under årets styrelsemöten kan vi konstatera att Skottefederationens räkenskaper är förda med god ordning samt styrkta med vederbörliga verifikationer. De per den 31 december 2013 upprättade vinst, förlust och balansräkningarna har granskats utan anmärkning och är i överensstämmelse med räkenskaperna. Skottefederationen har under en rad av år drivits med förlust och under verksamhetsåret 2013 ledde detta till att klubbens likvida medel inte räckte till för den löpande verksamheten. Styrelsen beslutade då att sälja av aktier tillhörande Ferox Minnesfond till ett belopp av kr 50080 som sedan fördes över till klubbens driftskonto. Detta förfarande är väl inte helt i överensstämmelse med Birgit Westerströms intentioner men vi tror heller inte att hon ville att rasklubben för Skotsk Terrier skulle tvingas upphöra. Ferox Minnesfonds främsta syfte enligt testamentet, att främja skotteaveln, anser vi med största sannolikhet uppnås på det bästa sättet om Skottefederationen kan hållas vid liv och få fortsätta med sin verksamhet. Kanske måste transaktionen ses som ett lån med återbetalning enligt någon lämplig amorteringsplan. Vi överlåter åt styrelsen att reda ut detta. Vi tycker också att det är olyckligt att de fordringar som finns på lokalklubbarna inte är reglerade till bokslutet. Det innebär att en del av klubbens tillgångar finns på konton som inte omfattas av revisionen. Det är glädjande att styrelsen under året tagit tag i den ekonomiska styrningen och inför nästa verksamhetsår lagt fram ett budgetförslag i balans. Vår slutsats är att förvaltningen skötts med omsorg och med klubbens bästa för ögonen och att det därmed inte finns några anmärkningar att rikta mot styrelsens sätt att förvalta klubbens tillgångar under år 2013. Vi vill därför föreslå att balansräkningen per 31 december 2013 fastställes och att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Hällestad den 6 februari 2014 Thomas Hedberg Geir Nevestveit Förslag till verksamhetsplan 2014 Ringträning/handlerkurs Göteborg 4 tisdagkvällar 15 april Skottepromenader i Stockholmsområdet april-maj Officiell utställning Vätterleden Gränna 29 maj Styrelsens förslag till medlemsavgifter från och med 2015 Styrelsen har beslutat föreslå årsmötet medlemsavgifter enligt följande: Ordinarie medlem Familjemedlem Utlandsmedlem Bjuden medlem Bjuden utländsk medlem 275 kr/år 150 kr/år 350 kr/år 200kr/år tas bort Förslag till budget 2014 Intäkter: Medlemsavgifter Uppfödarlistan hemsidan Annonsintäkter Summa intäkter Kostnader: Årsmöte, träffar SkotteNytt, tre nr Sv Terrierklubben Telefon, bredband Webbhotell, hemsida Bankkostnader Övr kostnader; adm, porto mm Summa kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader Förvaltningsavgift Ferox 1% 38 000 4 000 8 000 50 000 2 000 40 000 6 000 4 000 2 000 3 000 4 000 61 000 - 11 000 4 000 (tidigare 250) (tidigare 100) (tidigare 300) (tidigare 100) Resultat efter finansiella kostnader och intäkter Extraordinär intäkt - 7 000 Utdelning Aktier Ferox Minnesfond 13 000 Beräknat resultat 6 000 Styrelsen har inte budgeterat något överskott från utställningarna. För att minska kostnaderna föreslår styrelsen att utgivningen av SkotteNytt minskar med ett nummer per år, från fyra till tre. Det innebär en besparing på ca 13 000 kr. Styrelsen föreslår även att Ferox Minnesfond erlägger en förvaltningsavgift till Skottefederationen på 1 % av kapitalet för täckande av kostnader och arbete samt att årets utdelning på aktierna i fonden tillförs föreningen. Utdelning av prispengar till uppfödarna kommer ändå att ske i vanlig ordning. På detta sätt erhåller vi en budget i balans. . . Valberedningens förslag till ledamöter verksamhetsåret 2014 Ordförande 1 år Ordinarie ledamot 2 år Ordinarie ledamot 2 år Suppleant 1 år Suppleant 1 år Revisor, ordinarie 1 år Revisor, ordinarie 1 år Revisorsuppleant 1 år Revisorsuppleant 1 år Elisabeth Spång (omval) Christian Holmgren (omval) Anita Östby (omval) Camilla Ravenna (nyval) Jan Klingstedt (nyval) Geir Nevestveit (omval) Thomas Hedberg (omval) Gunvor Ahlström (omval) Monica Ferneklint (omval) Kvar i styrelsen (valda 2013 på 2 år) Ordinarie ledamot Ordinarie ledamot Vivi-Ann Lövstedt Eva Bermsjö Valberedning: Monica Holmgren-Eriksson och Ingrid Andersson har ett år kvar på sin mandatperiod. Ny sammankallande ska väljas på 1 år. Enköping 22 januari 2014 Dan Ericsson sammankallande Monika Holmgren-Ericsson Ingrid Andersson Motion 1 Motion rörande fastställande av benämning av kommittéerna. Hemställer om att beslut fattas av årsmötet att kommittéerna, kan använda benämningen Skottefederationen- Syd resp. Skottefederationen - Väst, som benämning och namn. Jag ser den av styrelsen åberopade beteckningen Skåne respektive Göteborgskommitten, som missvisande. Jag finner beteckningarna/namnen Skotterfederationen –syd respektive Skottefederationen- väst, som inarbetade namn och av medlemmarna mest använda. Jag yrkar på att årsmötet fastställer att kommittéerna kallas för Skottefederationen-syd respektive Skottefederationen-väst. Hammenhög/Brantevik Gerhard Malmberg Som förtydligande motionen är sammanställd o inlämnad av mig själv personligen. Skall inte sättas samman med Skånekommitten av Skottefederationen. Styrelsens yttrande: Endast huvudklubben kan heta ”Skottefederationen”. Lokalavdelningar/kommitteér får inte innehålla ”Skottefederationen” utan det måste tydligt framgå att det är en lokalavdelning (tex Skotte i Väst, Skotte i Syd). Motion 2 Motion rörande stadgeändring, med framställan om förläggande av Skottefederationens årsmöte under annan tid av året. Inlämnad till Skottefederationens styrelse för beredande till årsmöte 2014-02-15. I Skottefederationens stadgar finns reglerat i paragraf 7, Klubbmöte moment 1. att årsmötet skall hållas årligen före februari månads utgång. Med tanke på att Skottefederationen är en rikstäckande sammanslutning med medlemmar i större delen av Sverige, samt Norge inkluderat, föreslås att årsmötet fattar beslut i att ändra denna skrivning. Som motiv åberopas att såväl väderleks- som väglagsförhållanden, oftast är ansträngande under denna tid på året och blir ett hinder för medlemmarna att kunna deltaga i/under årsmötet. Något förslag till när årsmötet förläggs vid ändring, har jag inget specifikt att lämna. Detta överlåts till styrelsen som deltagana under årsmötet att fattar beslut i. Mitt yrkande är att årsmötet flyttas till annan tid på året. Hammenhög/Brantevik 2013-10-31 Gerhard Malmberg Som förtydligande motionen är sammanställd o inlämnad av mig själv personligen. Skall inte sättas samman med Skånekommitten av Skottefederationen. Styrelsens yttrande. Förslaget innebär en stadgeändring och skulle varit styrelsen tillhanda senast 30 nov föregående år varför motionen lämnas utan erinran. Motion 3 Kommittén i Väst (Göteborgskommittén) anser att Göteborgskommittén är ett missvisande namn, då vårt verksamhetsområde, är så mycket större än Göteborg. Vi yrkar, att Skottefederationen Väst, är tydligare. Vi hemställer därför, att årsmötet godkänner detta namn. Enl. vad vi har erfarit, så hade kommittén detta namn tidigare. 2014-01-08 Inger Johannesson Sekr Styrelsens yttrande: Se svar på motion 1. Motion 4 Kommittén i Väst (Göteborgskommittén) yrkar, att endast svenskregistrerade kennlar får annonsera sina valpar på Skottefederationens hemsida. 2014-01-08 Inger Johannesson Sekr. Styrelsens yttrande: Alla medlemmar har samma rättigheter oavsett var man bor dvs motionen avslås. Bilaga 1 Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för skotsk terrier Gäller från och med 2007. Reviderad 2014-02-15 vid klubbens årsmöte. Inledning Rasklubben Skottefederationen har som övergripande mål att genom rasklubben och specialklubben (SvTeK) tillvarata specifika intressen för rasen genom att stödja uppfödarna i avelsarbetet samt att informera, väcka intresse för och sprida kunskap om rasen. Historisk bakgrund Skotsk terrier uppstod i Skottland där små lågställda strävhåriga hundar använts till grytjakt och till jakt på diverse småvilt under lång tid. Ursprungligen avsåg beteckningen skotsk terrier ett flertal raser, men så småningom homogeniserades de olika lokala varianterna och fem närbesläktade skotska terrierraser uppstod, nämligen cairnterrier, skyeterrier, west highland white terrier, dandie dinmont terrier samt den variant som slutligen kom att ges namnet skotsk terrier. Under många år kallades rasen populärt för Aberdeenterrier, men det har aldrig varit något officiellt namn på rasen. Skotsk terrier erkändes officiellt av engelska kennelklubben 1880 och år 1883 grundades den första rasklubben, The Scottish Terrier Club (England). År 1888 bildades The Scottish Terrier Club of Scotland Sverige 1901 visas den första skotten på utställning i Sverige, hanhunden Bearch, som importerades av Carl O. Wijk i Göteborg. Konsul Wijk kom att bli den första uppfödaren av rasen i vårt land och den första registrerade kullen var fallen efter Bearch undan tiken Skettle. 1906 visades ännu en importerad hanhund, Fairhope Mac, på utställning. Rasen hade nu fått fäste i Sverige. I Göteborg hade Philip Krafft 1912 påbörjat sin uppfödning under kennelnamnet Kilmarnock. De av honom uppfödda Ch Roy Kilmarnock och Ch Meg Kilmarnock kom att bli rasens första svenska champions. Kilmarnock-kenneln var verksam under ganska lång tid och flertalet hundar visades på utställning och kom att inspirera andra entusiaster. 1920-talet framställs som ett ganska händelsefattigt årtionde för skotterasen. De etablerade uppfödarna fortsatte att producera och i viss mån importera nya avelsdjur, men 1928 framvisades för första gången en ny stjärna i rasen. Det var Sven Brittons (kennel Dirken) import Ch Rookery Rab, kortare och djupare än tidigare svenska skottar, och många hundvänner fick nu på allvar upp ögonen för rasen. En av dessa var Marie Heilborn, sedermera med kennelnamnet Miramar, som kom att bli rasen trogen i över 30 år och vars uppfödning var av stor vikt för rasens fortsatta utveckling. Under 1930-talet tog skotteintresset fart på allvar och många nya uppfödare grep sig an rasen. Yrsa Liljefors (dotter till Bruno Liljefors), kennel Hades, Inga Schröder-Hagensen, kennel Tallyho, Carin Lindhé, kennel Mountebank, Gudrun Welin, kennel Skottebo, Gösta Olsson, kennel Backebo m fl började sin uppfödning. Många nya importer drev på rasens utveckling och på de brittiska öarna var rasen nu verkligt populär och konkurrensen i utställningsringarna hård. Kennel Hades och kennel Tallyho hade nu etablerat sig som de ledande kennlarna inom rasen tillsammans med Marie Heilborns Miramarkennel och en mängd goda hundar föddes upp av dem. Intresset för skotska terrier ökade ytterligare under 1940-talet och flera nya uppfödare tillkom. Sven Sundquist, kennel av Brååtha, började sin långa uppfödargärning och Birgit Westerström, kennel Ferox, var nu också en etablerad och mycket framgångsrik uppfödare. Dessa två uppfödare skulle komma att bli ledande under flera decennier, men något samarbete dem emellan kom aldrig till stånd. Mot slutet av decenniet tillkom ytterligare entusiaster: Barbro Eklund, kennel Mac Mahon (senare mest känd som uppfödare av west highland white terrier), och Maria Backström, kennel Alphyddan var några. Marie Heilborn var också fortfarande aktiv liksom Inga Hagensen. Det stora intresset för rasen hade också banat väg för uppfödning av mera kommersiellt slag och temperamenten på en del av dessa hundar lämnade en del i övrigt att önska och rasen fick genast rykte om sig att vara argsint. De seriösa uppfödarna arbetade hårt för att tvätta bort den stämpeln. Under 1950-talet kom kennel Ferox igång på allvar liksom kennel av Brååtha och konkurrensen mellan dessa två uppfödare bidrog säkert till att höja kvaliteten och konkurrensen i ringarna var hård. Nya uppfödare tog sig också an skotsk terrier: Edith Borre, kennel EBorre var ny som uppfödare men hon hade haft skottar för sällskaps skull under en längre tid, och kom att med framgång föda upp rasen under flera decennier liksom Ann Mari Hjelm, kennel Amie. Monika Knutsson-Hall, kennel Floreo tillkom också som uppfödare och hennes mycket framgångsrika uppfödning har haft stor betydelse för rasens utveckling under många decennier Uppfödarna arbetade oförtrutet vidare och den svenska skottestammen växte. Under 60-talet var intresset för rasen stort och många engelska skottar importerades. 1960 köpte Elisabeth Spång skottetiken Måra efter Mac Mahons Musca och Birgit Westerströms engelska import Gaywyn Sovereign. Måra kom att bli stammor till skottarna från kennel Mårax. 1962 köpte Siv Jernhake sin första skotte från Edith Borre, EBorres Rinette, och det var startskottet för kennel Vendetta som framgångsrikt födde upp rasen under flera decennier. Ungefär samtidigt köpte Birgit Norman tiken Eborres Judith och hon kom att lägga grunden för kennel Torsloch. Skottarna var under 1970-talet en av de verkligt populära terrierraserna och hos kennelklubben registrerades årligen cirka 250 valpar. Rasen hade också många hängivna uppfödare och i början av detta decennium tillkom många nya fortfarande verksamma uppfödare såsom Vivi-Ann Lövstedt (kennel Löwi-Scot), Monika och Thomas Rosendahl (kennel Roskot), Dan Ericson (kennel Raglan), Margareta Kjaell (kennel Terracotta), Eva och Benedicte Warrén (kennel Loriens), Inger Mårius (kennel Glenncheck) och några år senare även Anne-Marie Rådström (kennel Nicole), Regina Myhrman (kennel Saraband) och Bert och Ingalill Malmkvist (kennel Tigerbrand). 1972 bildades rasklubben Skottefederationen på initiativ av Siv och Christer Jernhake och Monika Knutsson-Hall och klubben fick en flygande start. Intresset för rasklubben var stort och olika rasevenemang lockade många skottevänner Skottefederationens utställningsverksamhet blomstrade som aldrig förr under 1980-talet och de svenska skottarnas höga kvalitet lovprisades av gästande engelska domare. Några av de äldre uppfödarna var nu inte så aktiva längre. Nya uppfödare tillkom, däribland den mångåriga rasentusiasten Maud Dahl (kennel Brambling), Joan Frodi (kennel Pickford), Berit Gustafsson (kennel Skottås) och senare Cindy Pettersson (kennel So What). Siv ÖsterlundAxs uppfödning under kennelnamnet Etiquette började nu också göra sig gällande. Trots fina framgångar för rasen på utställningar och berättigad uppmärksamhet inom hundsporten började en viss minskning av rasens registreringssiffror och popularitet skönjas. 1990 startade Inger Johannesson sin kennel Burrow’s och under 1990-talet fick rasen också välkommet tillskott av nya uppfödare i bl a Annette Jansson och Ulf Bohlin (kennel Madoc), Sussi Aspegren (kennel Newline), Elisabeth Bengtsson (kennel Thawn), familjen Lindstedt (kennel Quite So), Lisbeth Nevestveit (kennel Black & Wheat), Irene Fält (kennel Headmaster), Marianne Grankvist (kennel Soya’s). Christina Hüttner, kennel Dundee, vars uppfödning varit särskilt framgångsrik med flera champions och utmärkelsen Årets Skotte 1998, 2007-2008 och 2012. Runt sekelskiftet dominerades rasen av Dan Ericssons Ch Raglan Rory som utsågs till Sveriges vinstrikaste hund av alla raser år 2001. Svenska skottar har börjat uppmärksammas alltmer internationellt och ett flertal har också exporterats till olika länder runtom i världen. På de prestigefyllda s k världsutställningarna har flera svenska hundar segrat och år 2003 utsågs den svenskfödda tiken Ch Raglan Rose Maiden at Brio till årets vinstrikaste terrier i England, tätt följd av sin svenske halvbror Ch SoWhat Excalibur. På den årliga engelska Cruft’sutställningen år 2004 vann Ch Raglan Rose Maiden at Brio Bästa Terrier och reserv BIS, ett enastående erkännande för den svenska skottestammens höga kvalitet. På 2000-talet tillkom några nya uppfödare; Of Stonegarth ägare Peter van der Steen, House of Scotties ägare Lars Melander och Johan Ernfridsson, Peppersaint’s med ägarna Eva Bermsjö och Kim Norlin samt Piccola Strega ägare Camilla Ravenna. Det torde inte vara någon överdrift att hävda att den svenska skottestammen håller hög kvalitet. Utmaningen inför framtiden ligger i att försöka vidmakthålla kvaliteten och samtidigt försöka göra rasen mera känd hos den hundköpande allmänheten. Rasens registreringssiffror har sjunkit under hela 1990-talet och praktiskt hela den del av 2000-talet som har förflutit har registreringssiffrorna blivit oroväckande låga. Nya entusiaster behövs för att skotten i Sverige skall gå en fortsatt gynnsam framtid till mötes. Nuläge Population Antalet registrerade skottar har sjunkit sedan mitten av 1970-talet och registreringssiffrorna för rasen har inte heller ökat under de senaste åren. Klubben ser med oro på de sjunkande registreringssiffrorna. 2013 föddes i genomsnitt 3 valpar per kull. Nedan följer antalet registrerade valpar från 1949 till 2013. (+ anger importer) 1949 1953 1957 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 114 167 118 139 137 143 234 208 123 126 100 1950 1954 1958 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 126 145 113 152 133 149 224 210 113 109 128 1951 1955 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 118 111 144 164 144 199 260 183 129 153 98 1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 122 129 141 141 132 195 211 151 110 90 122 1993 1997 2001 2005 2009 2013 120 104 89 74 48+1 47+2 1994 1998 2002 2006 2010 140 69 78 71 48+1 1995 1999 2003 2007 2011 84 109 83 80 42+5 1996 2000 2004 2008 2012 103 104 113 59 57+5 Mål Uppfödarna har tillsammans med rasklubben ett stort ansvar för att positiv information om rasen sprids för att därigenom motverka en ytterligare nedgång av registreringssiffrorna. Strategi • Det behövs utökad samverkan mellan uppfödarna i exempelvis rasklubbens regi i form av återkommande uppfödarmöten. • Rekommendera uppfödarna att skänka ett års medlemskap i rasklubben till nyblivna valpköpare (sk bjuden medlem) så att de lättare kan få information om klubben och öka sin kunskap om rasen. • För att väcka intresse och knyta nya intresserade människor till rasen bör fler arrangemang ordnas där krav på utställningstrimning inte alltid är nödvändig. Avelsbasen Avelsbasen, både den tillgängliga och den utnyttjade, är snäv. Svensk skotteavel har huvudsakligen varit beroende av engelska importer, men i England har rasens numerär och generella kvalitet sjunkit, vilket i sin tur inneburit en ytterligare begränsning av avelsbasen för de svenska skotteuppfödarna. Tillgängligt svenskfött avelsmaterial baseras dessutom huvudsakligen på närbesläktade hundar. Ett begränsat antal hundar har emellertid importerats till Sverige från andra länder än England och förhoppningen är att dessa skall vidga rasens tillgängliga genpool. Hemlandet Storbritannien har också importerat hundar från exempelvis USA och i förlängningen kommer förhoppningsvis dessa hundars ättlingar också att hjälpa till att öka den genetiska variationen inom rasen. Ett ganska begränsat antal hanhundar används i avel av rasens förhållandevis få aktiva uppfödare. Man ser en klar tendens att vissa blodslinjer dominerar bland de hanhundar som används i avel. Utställningsvinnare och importer används ofta från tidig ålder och producerar ofta många kullar. Flera uppfödare bedriver sin avel inom snävt avgränsade blodslinjer. En avelshund/tik kan också bli överanvänd genom att söner och döttrar används mycket i avel. Det behövs egentligen bara en enda avkomma som i sin tur lämnar många valpar. Därför kan det vara av intresse att också titta på antalet barnbarn. Idealet är att många, goda avelsdjur används ungefär lika mycket Begränsning av antalet avkommor motverkar riskerna för sämre hälsa pga förlust av genetisk variation. Inavelsgrad 1990 var inavelsgraden 1.8 %. 2013 av siffran densamma. Rasens genomsnittliga inavelsgrad är beräknad över 5 generationer. Mål • • Att utöka avelsbasen så att inavelsgraden under ett kalenderår inte ytterligare ökar. Att minska användandet av enskilda hanhundar (=undvika ”matadoravel”). Strategi • • • • • Informera på uppfödarmöten och liknande om rasens avelsmässiga situation. Anordna uppfödarmöten minst vart 3e år. Informera via uppfödarmöten och stötta framförallt nya uppfödare. Uppfödarna bör ta sitt ansvar vid urval av avelsdjur. Följa upp antalet barn-barn hos avelshundarna och informera uppfödarna om att inte avla så att enskild individ får mer än 50 barnbarn (50% av ett års medelregistreringar). 19. Mentalitet Skotsk terrier är enligt rasstandarden en jakthund men numera används rasen enbart som sällskapshund. Intresset för jaktmeritering är så gott som obefintligt bland uppfödarna, också internationellt men rasen visar ofta prov på jaktegenskaper. Ett fåtal skottar deltar på viltspårprov, lydnadsprov och bruksprov. Några enstaka har blivit viltspårchampion men flera har godkänt anlagsprov i viltspår. Några har tagit lydnadsprovsdiplom, även i högre klasser. 5 hundar har 2005-2012 genomgått MH (Mentalbeskrivning Hund) och har känd mental status. Rasen ansågs vara kärv och stundtals väl hetlevrad och aggressiv under främst 1940-talet då många oseriösa uppfödare födde upp den i rent spekulativt syfte. Än idag framställs rasen emellanåt felaktigt som aggressiv trots att den oönskade aggressiviteten helt avlats bort. Den skotska terrierns mentalitet har utvecklats mycket positivt och den absoluta merparten av dagens skotska terrier har ett öppet och vänligt temperament i kombination med ett stort mått av självständighet och envishet. Mål Att rasen har så goda mentala egenskaper så hundarna kan fungera i samhället och uppvisa bra mentala egenskaper som mod, öppenhet, sällskaplighet och intelligens. Inom rasen ska vi inte ha hundar som visar omotiverad aggressivitet eller rädsla. Strategi • • • Periodiskt skicka ut en enkät till hundägarna för att få in mer fakta om hur de uppfattar sin hunds mentalitet I mellanperioderna agera på enkäternas resultat – styrelsen ansvarig. Uppmana fler att delta i både MH och BPH (Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund). Exteriör Rasens exteriör finns beskriven i rasstandarden som är en direkt översättning av hemlandet Storbritanniens standard. Texten beskriver en förhållandevis liten, djup, kraftig och lågställd hund med sträv päls och fria rörelser – aldrig långsträckt eller finlemmad. De svenska skottarnas exteriör har lovprisats under många decennier och de bästa svenskfödda hundarna vinner idag höga utmärkelser på hundutställningar över hela världen. Stor enighet har under lång tid funnits kring det exteriöra idealet. Klubben har anordnat ett flertal klubbträffar för att sprida information om rasens exteriör. 1988 hölls ett symposium med tonvikt på rasens exteriör med rasens ledande engelska auktoriteter som föredragshållare. 2011 hölls ett symposium i Jönköping med föreläsningar om fertilitet och berikning för hundar. Svenska skotteuppfödare har generellt sett lyckats väl med att förbättra fronter och framställ, bett och huvuden samt kroppar och benstommar. Blekt nospigment på de vetefärgade hundarna, en tendens till underställda svaga bakställ samt en del alltför långa kroppar är observandum inför framtiden. Den amerikanska rasstandarden avviker delvis från gällande brittisk och FCI-standard och en viktig målsättning inför framtiden är att värna om korrekt rastyp och detaljer i ett läge där amerikanskättade hundar med delvis annorlunda exteriörkrav används i aveln. Mål Att svenskfödda skottar även i fortsättningen ska vara rastypiska skottar i enlighet med gällande brittisk och FCI-standard. Strategi • • • För att bibehålla en god exteriör bör de individer som används i avel ha belönats med lägst ”excellent” i kvalitetsklass. Publicera rasstandarden årligen i Skotte-Nytt samt att den finns tillgänglig på hemsidan. Vid rasklubbsutställningarna även fortsättningsvis bjuda in rasspecialister att döma. Hälsa Rasklubben genomförde en generell hälsoenkät under år 1996. Samtliga uppfödare fick ett formulär att vidarebefordra till berörda valpköpare. Svarsprocenten var förhållandevis hög (55%) trots att flera ledande kennlar bojkottade enkäterna. 1999 genomfördes ytterligare en enkät som enbart avsåg valpningsproblem. Vad gäller tumörsjukdomar hade skottarna fem gånger så många försäkringsärenden jämfört med medelhunden. Den rasspecifika sjukdomen ”skottekramp” förkommer alltmer sällan. Detsamma gäller blodsjukdomen von Willebrand. Rasklubben har genomfört flera uppfödarmöten för att utreda och sprida korrekt information om aktuella hälsofrågor vilket i hög grad bidragit till ökad insikt om problemen. År 1977 diskuterades bl a valpningssvårigheter och sk splayvalpar, 1984 samlades uppfödarna för att främst diskutera von Willebrand’s sjukdom, 1992 samlades man för att huvudsakligen diskutera hudproblem och valpningssvårigheter och såväl 1997 som 2000 diskuterades det aktuella hälsoläget med särskild tonvikt på rasens höga procent valpningssvårigheter. 2011 genomfördes ett 2-dagarssymposium, där ett flertal uppfödare och andra intresserade deltog. En heldag ägnades åt fertilitet och valpning. 2006 togs hälsostatistik fram från försäkringsbolagen Agria, Sveland, If och Folksam. Totalt hade dessa bolag 648 skottar försäkrade 2005. En bild togs fram hur situationen var för skotsk terrier under en tioårsperiod (1995-2005) där det visade sig att skottarna hade ungefär tre gånger så hög skadefrekvens som den sk medelhunden vid början av mätningen och vid den senaste noteringarna ungefär nio gånger så hög. Bland de skador som är vanligast bland skottar, dvs har högst antal försäkringsfall, finns Cushings syndrom, förlossningsproblem (där är siffrorna osäkra eftersom det är relativt få kullar per år och jämförelser med medelhunden blir statistiskt osäker). Trenden visar en svagt sjunkande siffra från 0,5 (varannan kull född med snitt) till ca 0,2 (var femte kull). 2013 fick vi hälsostatistik från Sveland, som dock endast har drygt 150 skottar försäkrade. Vad gäller livdelen är livmoderinflammation och leverrelaterade diagnoser (förhöjd blodlevervärden, leverförstoring) dominerande och detsamma gäller veterinärvårdsdelen. Cushings syndrom är också en diagnos som förkommer i flera fall både i liv- och veterinärvårdssammanhang. I Agria Breed Statistics 2006-2011 kan man utläsa att skottarna har flera fall än genomsnittshunden vad gäller problem vid reproduktionen, matsmältningen, tumörer och hormonrelaterade sjukdom. Rasen ligger även högt riskmässigt vad gäller leverproblem. Flera skottevalpar dör i samband med valpningen eller under den första födelseveckan. Kejsarsnitt är alltför vanliga. Tikarna tar god hand om sina valpar. Hanhundarna har mycket god könsdrift och artificiella inseminationer förekommer praktiskt taget inte alls. Mål • • • Att minska antalet födslar med kejsarsnitt. Att minska antalet döda valpar i samband med valpning och under den första levnadsveckan. Den generella hälsostatusen bör förbättras. Strategi Att kartlägga och följa rasens hälsotillstånd • Via hälsoenkäter och försäkringsbolagens statistik samla information om hälsan och hälsoproblem inom rasen • Publicera information i Skotte-Nytt om hälsoproblem hos rasen. • I första hand använda avelshundar från självvalpande linjer. • Slutord Av den historiska bakgrunden för skotsk terrier kan konstateras att rasen mycket tidigt homogeniserades och redan 1880 erkändes av engelska kennelklubben. Rasen har fötts upp med stor framgång i Sverige under hela 1900-talet och svenska skottars exteriöra och mentala kvaliteter uppskattas idag över hela världen. Rasen brottas med sjunkande registreringssiffror och en mycket begränsad avelsbas. Uppfödningen bedrivs av ett fåtal uppfödare. Klubben har arrangerat ett flertal uppfödarmöten där aktuell hälsoinformation har meddelats. Alltför många skottar drabbas av tumörsjukdomar, men rasens största problem är den höga andelen komplicerade valpningar. Varje skotteuppfödares ambition skall vara att föda upp så friska och rastypiska skottar som möjligt. Rasklubbens uppgift är att sprida korrekt information om rasen för att därigenom möjliggöra denna strävan. Ovanstående dokument är presenterat i Skotte-Nytt samt på hemsidan www.skottefederationen.se Dokumentet skickas till Svenska Terrierklubben 2014-xx-xx. Fastställt av SKKs Avelskommitté xxxxxxx Bilaga 2 Svenska Terrierklubben En specialklubb inom Svenska Kennelklubben för terrierraserna i Sverige Februari 2014 Svenska Terrierklubbens syn på Skottefederationens hantering av Ferox Minnesfond Bakgrund Svenska Terrierklubben (SvTeK) blev i december 2013 kontaktad av medlem i Skottefederationen angående tveksamheter i hur styrelsen för skottefederationen har hanterat Ferox Minnesfond. Medlemen hade, före sin kontakt med SvTeK, i en skrivelse ställt frågor till Skottefederationens styrelse i ärendet, men var inte tillfreds med de svar han erhållit. Skottefederationens styrelse hade i sin tur, med anledning av ovan nämnd skrivelse, inkommit med skrivelse till SKK om begäran om stöd hur det testamente som ligger till grund för Ferox Minnesfond skulle tolkas. Eftersom Skottefederationen är en rasklubb under SvTeK så skall i princip alla ärenden från en rasklubb först gå till specialklubben, i detta fall SvTeK. Av den anledningen så återemitterade SKK ärendet från Skottefederationen till SvTeK. SvTeK har gjort en genomgång av ärandet som redovisar i denna handling. SvTeK vill betona att redovisningen inte på något sätt tar upp och redogör för alla detaljer eller sakförhållanden. Redovisningen är på en mer övergripande nivå vilket SvTeK bedömer är fullt tillräckligt. SvTeKs redovisningen syftar till att ge medlemmarna i skottefederationen en samlad bild av den uppkomna situationen som ett stöd inför stundande årsmöte. SvTeK redovisning innehåller även en rekommendation till årsmötet om hur situationen kan hanteras och hur Skottefederationen kan gå vidare i sitt rasklubbsarbete. SvTeKs handläggare har först fört samtal med medlemmen som anmält frågan. Vidare har samtal förts med Skottefederationens styrelse och dess revisorer. Samtal har även förts med juridisk kunnig personal på SKK kansli samt jurist på Familjejuristerna i Stockholm. Händelsebeskrivning Som för alla ideella föreningar så bygger dess överlevnad på att det finns intresserade och engagerade medlemmar som är villiga att lägga ner tid och kraft som förtroendevalda funktionärer. Ett starkt engagemang är tyvärr ingen garanti för att verksamheten skall bli bra. Utan kunskaper och erfarenheter om hur en förening fungerar och vilka spelregler som gäller, så kan ett starkt engagemang tyvärr ge negativa effekter. Beroende på vilka som för tillfället sitter i styrelsen så kan tanken och handling ibland rusa iväg så konsekvenserna blir förödande. Skottefederationen är en välskött och anrik rasklubb och en av de äldsta rasklubbarna inom SvTeK. Klubben bildades 1972 och hade 40 års jubileum 2012. Det som är lite speciellt med just Skottefederationen är att en respekterad och etablerad uppfödare på rasen, i sitt arv testamenterade en större summa pengar till Skottefederationen för att bilda grunden till ”Kennel FEROX fond – till stöd för skotteaveln”. (Ferox Minnesfond). I ideella föreningar så är kassören en viktig person. Oftast så är detta en ”lekman” utan särskild utbildning. Med några få undantag så är detta inget större problem. Även om det blir några bokföringsmässiga ”misstag” så stämmer inkomsterna och utgifterna mot de kvitton och verifikat som finns att tillgå. Skottefederationen är i det här sammanhanget inget undantag. Vad SvTeK erfarit så har Skottefederationen genom åren alltid haft ”rena bokslut” och revisionen har yrkat på ansvarsfrihet för den avgående styrelsen. Med detta i åtanke så har Skottefederationen, med sin förvaltning av Ferox Minnesfond, en mer komplicerad ekonomisk situation än många andra rasklubbar. Om då kassören och övriga i styrelsen är ”lekmän”, när det gäller ekonomi, så kan detta orsaka att omedvetna misstag begås. SvTeKs bedömning är att Skottefederationen genom årens lopp inte på ett tydligt sätt hållit isär förvaltningen av Ferox Minnesfond och Skottefederationens egna ekonomi. Det har således varit svårt att förstå vilken ekonomisk situation Skottefederationen har befunnit sig i. Då Ferox Minnesfond har ett betydande stort kapital, och bokföringen haft vissa brister så är det lätt att förledas och tro att ekonomin varit god. Registreringssiffrorna på Skotte har de senaste åren visat på en nedåtgående trend. Med mindre födda valpar så minskar även medlemsantalet. Med detta följer också minskade medlemsintäkter. SvTeKs bedömning är att Skottefederationen under de senaste åren inte anpassat sina kostnader efter de minskade intäkterna. Mycket beroende på tidigare beskriven ekonomihantering. Utifrån bedömd ekonomisk situation beslutade skottefederationen att göra en underfinansierad budget för verksamhetsåret 2012 för att kunna fira skottefederationens 40 åriga historia. Verksamhetsåret 2012 gick således med en förlust på 46 804 kr, vilket var ungefär vad Skottefederationen kalkylerat med i sin budget. Årets resultat fastställdes och styrelsen biviljades ansvarsfrihet. Ganska snart in på verksamhetsåret 2013 konstaterade Skottefederationens styrelse att klubben saknade likvida medel. Klubben stod inför det faktum att man inte kunde betala de skulder klubben hade. Det fanns således ej ekonomi i Skottefederation för att täcka föregående års förlust. Verkligheten med minskade intäkter och ökade kostnader blev nu uppenbar för Skottefederationens sittande styrelse. Sittande styrelse gjorde då en grundläggande analys av situationen och vidtog en rad olika åtgärder för att både på kort och lång sikt komma tillrätta med Skottefederationens ekonomi. Den viktigaste åtgärden som gjordes, enligt SvTeK bedömning, var att strukturera upp bokföringen och tydligt skilja på Ferox Minnesfond och Skottefederationens egna ekonomi. Man gjorde också ett antal förvaltningsåtgärder när det gäller Ferox Minnesfond. Likaså införde man nya och bättre rutiner när det gäller bokföring och uppföljning av Skottefederationens egna ekonomi. Åtgärderna ovan innebar inte att den akuta likviditetskrisen som Skottefederationen befann sig i var löst. Efter ytterligare diskussioner inom styrelsen så togs beslut om att sälja aktier ur Ferox Minnesfond för 50 080 kr för att på så sätt få det kapitaltillskott som krävdes för att kunna driva klubben vidare. Det är denna åtgärd som nu är föremål för ifrågasättande och som kommer bli en viktig fråga på Skottefederationens kommande årsmöte. Sammanfattningsvis vill SvTeK med denna beskrivning av händelseförloppet betona att det inte är nuvarande styrelse som orsakat den ekonomiskt svåra situation som skottefederationen befinner sig i. SvTeK har med händelsebeskrivningen försökt tydliggöra att detta är en situation som, mer eller mindre omedvetet, har byggts upp under en lång tid. Situationen är heller inte enkel att lösa snabbt. Nuvarande styrelse har, enligt SvTeK bedömning, hela tiden haft Skottefederationens bästa för ögonen i de åtgärder som hittills är vidtagna. Det är också mycket klokt av sittande styrelse att vidta åtgärder för att bringa ordning på regelverk, rutiner och bokföring. Utan dessa åtgärder blir det näst intill ogörligt att vända den negativa trend som Skottefederationen befinner sig i. Hantering av ”Kennel FEROX fond – till stöd för skotteaveln” När det gäller ett testamente med förbehåll så är det inte ovanligt att det med tidens gång blir svårt att följa viljan och andemeningen från den som testamenterade pengarna. Styrelsen för Skottefederationens har haft långa och ingående diskussioner kring detta. Skottefederationen är en rik rasklubb med Ferox Minnesfond men fattig när det gäller vad som de facto kan disponeras. När det gäller de förvaltningsåtgärder som styrelsen vidtagit, d.v.s. omplaceringar av fondens kapital för att minska riskerna och fastställande av placeringsreglemente, så är dessa åtgärder riktiga och strider ej emot det som testamentet anger. När det gäller själva försäljningen av aktier som kapitaltillskott till Skottefederationen så är SvTeKs bedömning att den åtgärden inte skulle klara en rent strikt juridisk process. Testamentet är ganska tydligt på att det endast är avkastningen som kan disponeras. Dock har SvTeK full förståelse för det resonemang som Skottefederationens styrelse fört kring andemeningen i testamentet. Styrelsen har tagit fasta på att det i testamentet tydligt framgår att fondens ändamål är att främja skotteaveln. För att främja aveln av skotte på bästa sätt så behövs en fungerande Skottefederation. Så här i efterhand hade SvTeK gärna sett att den diskussionen även hade förts med SvTeK:s styrelse innan beslut hade fattats om att sälja del av aktieinnehavet. Detta för att bättre kunnat bedöma vad som varit möjligt eller ej. Oavsett så behöver Skottefederationen föra en ingående diskussion om Ferox Minnesfond och dess användning. SvTeK anser att det finns utrymme för tolkning om hur avkastningen bäst skall komma till nytta för skotteaveln i framtiden. SvTeK rekommendation SvTeK konstaterar att det är en rad olika händelser som har fört Skottefederationen till den besvärliga situation man nu befinner sig i. SvTeK anser att det finns ingen anledning att nu leta ”syndabockar” eller försöka peka ut någon ”skyldig”. Alla, och särskilt sittande styrelse, har hela tiden försökt att göra sitt bästa för att främja skotteavlen och Skottefederationens framtid. SvTeK bedömning är att ett årsmötesbeslut där styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet skulle sätta Skottefederationen och i förlängningen skotteaveln i en ännu värre situation. SvTeK rekommenderar därför Skottefederationens årsmöte om följande åtgärder: 1. Se försäljningen av aktier ur Ferox Minnesfond som ett ”lån” till skottefederation. Besluta om en amorteringsplan för att återbetala ”lånet”. Ett förslag är att låta en del av den årliga avkastningen gå tillbaka till fonden. 2. Uppdra åt styrelsen att inför nästa årsmöte arbeta fram ett väl genomarbetat förslag på hur Ferox Minnesfond skall förvaltas och hur dess avkastning bäst skall främja Skotteaveln. SvTeK anser att det i botten bör finnas ett årsmötesbeslut som reglerar hur Skottefederationens styrelse skall hanterar Ferox Minnesfond. 3. Skottefederationens största utgift är Skotte-Nytt. Den kostnaden måste minska. Årsmötet bör överväga möjligheten till ett eller flera nummer som Webbtidning. 4. Fullfölj de åtgärder som nuvarande styrelse beslutat och/eller föreslår för kommande verksametsår. eu Thomas Uneholt Svenska Terrierklubben
© Copyright 2024