1. No category

 Sjuhärad – för vävningen in i framtiden.
Slutrapport av förstudie
ang nationellt vävcenter i Sjuhärad
våren 2013.
Foto: Industri-Textil Job
Foto: Lydde gård, Kinna.
.
. .
Foto: Tobias Regell. Bolon.
Innehåll Sammanfattning Inledning/Bakgrund Vävning i Sverige och i Sjuhärad Mål och målgrupp Genomförande och resultat Hur ska en fortsättning se ut? Finansiering Bilagor Deltagare sidan 3 3 4 5 5 8 10 11 11 Bilder omslag Överst Foto: Industri-­‐Textil Job Mitten från vänster Lydde gård, Kinna Ett berg av trasmattor vid utomhusvävning. Handvävd löpare i lin och pappersgarn Nedersta raden från vänster SVT gjorde reportage i programmet Sverige! under utomhusvävningen. Från workshopen på Rydal 24 maj Bolon, Ulricehamn. Foto. Tobias Regell. 2
Sammanfattning I en förstudie har vi undersökt intresset för att utveckla en nationell/internationell mötesplats/arena för vävning i Sjuhärad. Sammanlagt har 56 personer kontaktats i samtal, intervjuats och/eller deltagit i 2 workshops. Intresset har varit stort från i stort sett samtliga kontaktade aktörer. Förstudiens förslag på fortsättning är att bilda en förening som har som mål att skapa en permanent organisation inom 1-­‐2 år. Studieförbundet Vuxenskolan kan ta den samordnande rollen för att bilda föreningen. Föreningen blir sedan huvudman för det fortsatta arbetet, dvs att söka finansiering för en fortsättning enligt förslagen i rapporten. Projektet med förstudien ägs av Studieförbundet Vuxenskolan och finansieras av Leader Sjuhärad. Projektledare har varit Eva Gustafson. Styrgrupp Maria Hultberg, Studieförbundet Vuxenskolan; Rolf Danielsson, Västarvet; Hillevi Gunnarsson, Slöjd i Väst; Roland Haraldsson, Leader Sjuhärad. Alla som blivit kontaktade under förstudien får slutrapporten och den kommer att finnas tillgänglig för alla på Leader Sjuhärads och SV’s respektive hemsidor. Inledning/Bakgrund Vävning har en lång och stark tradition i Sverige och särskilt i Sjuhäradsbygden. Många nutida industrier har sin början i textilindustrins utveckling. Med sin textila historia blir därför Sjuhärad en utmärkt plats för att utveckla en plattform som både bevarar kunskapen om vävning och tar vävningen in i framtiden. Här finns allt från vävstugor till internationell industrivävning via historiska mönstersamlingar och avancerad forskning. Det ger förutsättningarna för att utveckla ett forum för möten mellan alla aktörer inom vävning, professionella som amatörer, som leder till nya samarbeten samt skapa ett framåtblickande och samtidigt historiskt unikt besöksmål för turister. Under 2012 gjorde Eva Gustafson (på uppdrag av SV och Slöjd i Väst samt med stöd av Väv i Väst) en undersökning för att kartlägga intresset bland medlemmar i vävstugor i Västra Götaland samt medlemmar i Väv i Väst (en intresseförening) att engagera sig för att göra vävning mer tillgängligt för fler. Projektet kallades ”Ett lyft för vävningen”. Det resulterade i en mängd goda idéer och en rad arrangemang, som t ex • Vävdialog, en filmvisning, från ett forskningsprojekt på Textilhögskolan, ledd av Ulla Ranglin, THS, genomförd på 5 orter (Kinna, Skövde, Mölndal, Bengtsfors, Uddevalla) • Vävkaféer på 5 orter (Tjörn, Borås, Göteborg, Skövde, Bengtsfors) • Vävning på offentliga platser för att visa hantverket Resultatet av ”Ett lyft för vävningen” kommer att publiceras på Väv i Västs hemsida samt Sveriges textilkonsulenters hemsida www.textilhemslojd.se. Som en utveckling av det projektet sökte SV anslag hos Leader Sjuhärad för den förstudie som redovisas här. Förstudien genomfördes 1 mars – 30 juni 2013 på 50 % arbetstid och har undersökt intresset och möjligheterna för att starta forum/mötesplats/centrum/arena för vävning i Sjuhärad. Det har gjorts genom intervjuer med ett urval av aktörer inom vävning i Sjuhärad, även några externa, samt två workshops. 3
Vävning i Sverige och i Sjuhärad Det finns en rad textilföretag i Sjuhärad som har sin tillverkning lokalt, t ex: Kasthall, Bolon, Ekelunds linneväveri, AB Ludvig Svensson, Industri-­‐Textil Job, Rydboholms textil, Bogesunds väveri. Några har valt att ta hem sin produktion till Sverige igen, t ex Ivanhoe och Bola strumpor, http://www.svtplay.se/klipp/1173757/sjuharadforetag-­‐plockar-­‐hem-­‐
produktionen . Utöver dessa finns även garnleverantörer (Blomqvist/Nordiska, Ås vävgarner och Berits vävstuga för att nämna några) och vävstolstillverkare (AK Snickeri/Öxabäck). Ingen annanstans finner man så många vävstugor som i Sverige. Det finns idag mer än 600 vävstugor (bara i Sjuhärad finns ett 30-­‐tal vävstugor) med 6 000 vävstolar som man kan komma och väva i. 10 000 personer väver regelbundet (www.textilhemslojd.se). Det finns en enorm kunskap om handvävning hos medlemmarna i dessa vävstugor som det är hög tid att föra vidare – till nästa generation. Ofta har dessa vävstugor ett samarbete med något studieförbund. Under 2012 deltog 4689 unika personer i vävcirklar enbart i SV’s regi i hela Sverige. Sätergläntan i Dalarna och HV (Handarbetets vänner) i Stockholm erbjuder vävutbildningar på heltid. Det gör även ett antal folkhögskolor i Sverige, varav Fristads i Sjuhärad har en lång tradition. En del av folkhögskolorna erbjuder även sommar-­‐ och/eller distanskurser. Det finns inget utbildningsprogram i enbart vävning på högskole-­‐/universitetsnivå längre. Umeå universitet erbjuder enstaka distanskurser. Vävning ingår som ämne i Textilhögskolans olika program. Det finns ingen utbildning för vävlärare. Idag ordnas tre större arrangemang kring handvävning i Sverige: I Glimåkra, Skåne och i Forsa, Hälsingland ordnas årligen sk vävdagar med utställningar och försäljning. Branschorganisationen Svenska Vävrådet arrangerar vart tredje år en Vävmässa, med utställningar, försäljning, seminarieprogram mm. 2011 var Borås värd, 2014 är det Umeås tur. För mer info: www.vaxbolin.se/, www.vavmuseum.se/index.php/vavdagar samt www.svenskavav.com. Riksföreningen för handvävning är en ideell organisation som samlar drygt 1600 enskilda medlemmar från hela landet. www.riksvav.se Det är hög tid att förvalta och utveckla kunskapen om vävning för framtiden så att den inte går förlorad. Kunskap om handvävning är nödvändigt i utvecklingen av textilier och även framtida textila alternativ, för en mer hållbar utveckling. På Textilhögskolan i Borås pågår bl a avancerad forskning kring nya textila material och användningsområden med Smart Textiles som ett stort projekt, se www.smarttextiles.se. Genom citat nedan ges exempel på samarbete mellan handvävning och industri i Hälsingland samt aktuellt utvecklingsprojekt för handvävning i Dalarna. Arbeten som kan vara intressanta att titta på i en fortsättning av detta projekt. Citat ur en artikel om Växbo Lin i Hälsingland i tidningen Svenskt Konsthantverk 1/13: ”Ni har ingen handvävstol här ute… 4
Nej, det har vi inte. Vi är ju en industri som måste producera så mycket som möjligt. I så fall måste man specialisera sig på något helt annat. Mer som konsthantverk, och det är vi inte bra på. Ingela Berntsson, vår formgivare, är bra på handvävning. Hon sitter ju och handväver allt ända tills vi har satt ett nytt mönster. Då har hon vävt under jättelång tid innan vi är säkra på att så ska vi ha det. Då sätter vi igång våra stolar.” Citat från Fornby folkhögskolas hemsida: ”Region Dalarna och Tillväxtverket har gett Fornby folkhögskola projektmedel för att stärka kvinnors företagande i Dalarna. Fornby kommer att skapa en kurs för väverskor i länet som vill sälja sina alster. Kursen genomförs som en distanskurs med två-­‐dagars kursträffar på skolan och däremellan kontakt via Internet. Kursen är inriktad på marknadsföring och textil formgivning. Kursen pågår från hösten 2013 till och med oktober 2014.” Mål och målgrupp i förstudien Mål •
•
•
•
•
Utreda om behov och intresse finns för en mötesplats/arena för vävning. Ta fram förslag till finansiering och drift Ge förslag till verksamhet Ge förslag till lämpliga lokaler för verksamheten Att utifrån det som framkommer ta fram förslag till fortsatt en process med att utveckla en nationell arena/ mötesplats/ forum för vävning, i Sjuhärad. Målgrupp Representanter för väv-­‐ och textilbranschen, turistnäringen, kulturarv samt textil utbildning och forskning. Genomförande och resultat Totalt har 42 personer varit delaktiga i förstudien, dels i samtal/intervjuer, dels i workshops. Intervjuerna har till största delen skett hos respektive aktör. Övriga är genomförda per telefon. Det visade sig finnas ett mycket stort intresse för samarbete/nätverkande hos de aktörer som deltagit i förstudien. Vid ett tillfälle samlades dessutom 14 representanter för vävstugor/väverskor i Sjuhärad, som hade svarat positivt på enkäten i SV’s projekt ”Ett lyft för vävningen”. De visade ett stort intresse att engagera sig i vävningens framtid. En direkt följd av det mötet var en utställning på biblioteket i Kinna om vävning i anslutning till Väverskans dag, som firades för första gången 15 maj. 5
I en avslutande workshop för denna förstudie deltog 20 personer under en dag på Rydals konferenscenter. Miriam Sannum, SV, var processledare. Alla möten och samtal har givit en enorm mängd med information – allt från tankar till konkreta idéer – med den gemensamma nämnaren att man vill samarbeta kring att sätta svensk vävning på kartan. I samtliga intervjuer fick intervjupersonerna ge sin bild av och sin roll i ett framtida vävcenter/arena och utifrån begreppen: engagemang, framgångsfaktorer, målgrupper, din roll/ditt bidrag, kvalitet. Här kommer ett urval uttalanden från intervjuerna: • Destinationsutvecklingsprojekt skapar arbetstillfällen – se turistekonomisk analys av Vadstena spets 2012 (bilaga) som visar att en utställning om spetsar i Vadstena gav positiva verkningar på verksamheter som egentligen inte har något med hantverk att göra, bl a mat och logi. • Stolthet över traditionen och historien som finns i Sjuhärad och en vilja att vävningen ska leva vidare. • Stort intresse för att samarbeta – gärna över oväntade gränser. • Rätt i tiden – då det satsas på vävning/hantverk på fler håll samtidigt. T ex Unescos immateriella kulturarv. • Textilmuseets och textilhögskolans flytt till Simonsland/Textil Fashion Center • Ser en stor potential och kraft i den entusiasm jag mött. • En förutsättning för att lyckas är att samtliga involverade är delar med sig ur perspektivet win-­‐win. • Det finns ett internationellt intresse för svenskt hantverk/svenskproducerade produkter • Organisationen måste vara tydlig. Det långsiktiga perspektivet nödvändigt. • Ingen konkurrens med befintliga verksamheter – bara samarbete – för det gemensamma intresset: att sätta svensk vävning på kartan! • Att locka fler att intressera sig för vävning och vävda produkter – handvävda och industriellt vävda. • Vävkunskap är nödvändigt att bevara. Bildningsperspektivet nödvändigt. • Om vi vill behålla industrin i Sverige måste vi ha utbildningen också. • Virtuell plats är bra. Det uppmuntrar till oväntade möten om man inte är bunden till en plats. • Långsiktighet. • Paraplyet/organisationen ska vara tydlig. Under detta kan delprojekt verka med olika aktörer och finansiärer. • En virtuell portal är nödvändigt, det klarar man sig inte utan idag • Portal nödvändigt! I dagens samhälle söker människor i mycket stor utsträckning information på nätet. En ”nätportal” är därför absolut nödvändigt om man vill nå ut nationellt och internationellt. Dessutom kan en ”intern” portal för de deltagande aktörerna fungera som en mötesplats, ett idébytarforum.
• Viktigt att lyfta fram kunskapen i Sjuhärad – historien och traditionen! Göra historien och kulturen tillgänglig för alla. 6
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Om produktionen ska ligga här i Sverige måste vi intressera fler för väv/textilbranschen Gärna gemensamma utställningar i projektform – skolor och andra aktörer. Materialförsörjningen är basen och måste vara lättillgänglig Kvalitet och lokal produktion – ledord! Vi vill producera så nära som möjligt, dvs i Sverige. ”Samnyttjande” – olika aktörer står för olika delar (maskiner, lokaler, personal) i gemensam satsning. Vävstolen är ett forskningsredskap Mötesplatser – ta vara på det som redan finns, museer, kulturhus, bibliotek mm. Vävcirkus Titta från så många håll som möjligt Visa industri och vävstugor tidigt för barn Inga möten utan en mötesplats Detta är för alla vävintresserade i hela Europa. Barn/skolor. Akademiska världen. Formgivare/design. Textilproducenter. Viktigt att komma igång med aktiviteter snarast, medans glöden ännu finns När det gäller lokal går åsikterna i två riktningar • Det behövs absolut en lokal, där alla aktörer finns representerade på något sätt. Ett ställe som fungerar som en samlingspunkt/startpunkt för besökare • Det behövs ingen egen lokal, bättre och mer flexibelt att använda befintliga lokaler. En fast lokal innebär bl a stora personalkostnader, pengar som istället kan användas på aktiviteter mm de första åren. Några svar på frågan vilka framgångsfaktorerna för ett vävcenter skulle kunna vara: • Hela kedjan – vävaktiviteter + mat och logi, + andra upplevelser som bygden kan erbjuda
• Många aktörer, entusiasm och engagemang, drivkraft, dialog, hållbarhetstänk • Att alla vinner något, blir stimulerade, lockade samt att alla vill bidra. Att man ser att projektet/satsningen växer och går vidare. • Att ungdomar lär sig • Samarbete inom branschen. • Billig och liten administration • Nätverkstänkande • Virtuell portal nödvändigt • Att alla vinner något, blir stimulerade/lockade samt att alla vill bidra. • Att man ser att projektet/satsningen växer och går vidare. Under workshopen 24 maj på Rydal var syftet att deltagarna tillsammans skulle vidareutveckla det som kommit fram vid intervjuerna om hur arenan/mötesplatsen för vävning skulle kunna se ut. De frågor som man arbetade med under dagen var Hur ser 7
vävcentrat/arenan ut 2023? Vad kan vi göra idag, 2013, för att nå önskemålen om ett vävcentra/arena i Sjuhärad? Här är några av bilderna: 2023: • Fungerar vi som ett nationellt kompetenscentrum för vävning • Fungerar vi som en kompetensresurs för företagen i Sjuhärad • Går samarbetet över oväntade gränser • Har vi en bra virtuell mötesplats • Är centrat en viktig förvaltare av vårt kulturarv • Är centrat ett välkänt besöksmål • Har vi ett nätverk för samarbete och utveckling • Är vi en kunskaps-­‐ och materialbank inom all vävning • Har vi vävundervisning med hög kvalitet, där handvävning och industriell vävning kan mötas. • Finns det möjligheter till provproduktion för ensamvävare • Har vi startat en butik som säljer unika, lokala vävprodukter • Är vi ett internationellt turistmål • Är handvävning ett program på gymnasienivå och det finns en högskoleutbildning i vävning igen Hur ska en fortsättning se ut? Det har varit fyra intensiva månader med många intressanta möten och samtal. Att komma fram till en helt färdig organisation för en fortsättning har det inte funnits tidsutrymme för. Däremot har ju idéerna flödat och det syns förhoppningsvis i denna rapport. Jag är övertygad om att personliga möten är det som ger mest och det är min förhoppning att det ska vara ett stadigt ben i den fortsatta processen att utveckla ett vävcenter/en vävarena. Vad ska det då bli av alla dessa goda viljor och idéer? Utifrån vad som kommit fram i intervjuer och workshop samt i möten med styrgruppen känns det angeläget att snarast komma igång med en fortsättning då det finns ett stort intresse att utveckla samarbete i riktning mot ett vävcenter. Ett förslag utifrån förstudien och analys i styrgruppen är därför att bilda en förening, med representanter från alla aktörer i målgruppen, som under 1, max 2 år, arbetar med att ta fram en permanent organisation. Parallellt ska föreningen även arbeta med aktiviteter/arrangemang/nätverk för att ”smida medan järnet är varmt” – dvs ta vara på alla de idéer och den entusiasm som kommit fram i förstudien. Visionen är att skapa en verksamhet som sätter svensk vävning både på den nationella och internationella kartan. Det sker genom ett aktivt och gränslöst samarbete mellan aktörer med koppling till tekniken vävning. Verksamheten ska ha sin bas hos Sjuhärads vävaktörer, men samverka med aktörer både inom och utanför Sveriges gränser. Vävcentrat ska bl a erbjuda arrangemang och aktiviteter som lockar besökare från när och fjärran till Sjuhärad. 8
Här är några förslag på aktiviteter att starta omgående med: • En virtuell informationsportal för alla aktörer i föreningen/organisationen • En samlingsutställning från alla aktörer – ”Vävning i Sverige -­‐ från förläggargård och vävstugor till industri”. En utställning som ska vara tillgänglig både virtuellt och fysiskt. • En vävkarta – virtuell och fysisk, med information om all verksamhet som har med vävning att göra i Sjuhärad, med flera olika syften/målgrupper: o att visa mängden textil/vävverksamhet för intressenter i branschen o att visa intressanta besöksmål för turister • Ett konkret samarbete mellan industri och handvävare, ett önskemål som framkommit i studien. • Utredning om behovet av framtida lokal för besökare och vävcentrats organisation I slutet av detta avsnitt kommer fler exempel på önskade aktiviteter som har kommit fram i förstudien, men också i projektet Ett lyft för vävningen. Tänkbara arenor för aktiviteter. Bibliotek/kulturhus Borås museum Fristads folkhögskola Förläggargårdarna Industrierna Rydals museum Textilmuseet (2014) Textilhögskolan Vävstugor Ytterligare förslag på aktiviteter från deltagare i förstudien och Ett lyft för vävningen • Vävvandring med öppna förläggargårdar och vävstugor en helg -­‐ precis som man har konstvandringar eller slöjdvandringar. • Samarbeta med det som redan arrangeras. • Öppen vävskola • Vandringar med föredrag om vävning, förläggargårdar, bygdens textila historia, nutida verksamhet • Textilhistorisk vandring – gå i väverskornas spår. • Utbildningar, intressanta för långväga besökare • Teknikkunskapsutbyte • Samordnade studiebesök av internationella besökare/gäster/forskare • Skapa fler arbetstillfällen genom samarbetsprojekt där man utvecklar nya idéer/produkter • Locka till textilutbildningarna • Samarbete mellan skolor och vävstugor • Samarbete handvävare och industri 9
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Öppen vävning -­‐ dels för att visa, dels för att få prova på Kursverksamhet – kombinera bo på förläggargård och vävkurs en helg eller en vecka (som t ex www.vavloftet.se och www.bolstervaren.nu) Sommarkurser – möjlighet för kursanordnare att hyra in sig Hyra "ateljévävstol" + boende, för att utveckla en idé man har (som ateljéerna vid Akvarellmuseet på Tjörn). Samarbete med stipendiegivare? Samordning av utställningar och försäljning av vävt från vävstugor, från proffsvävare/konstvävare, gärna på teman Skolor -­‐ besöksverksamhet för elever, stora och små Prova på vävning för barn Möten mellan barn och vävstugor Utbildning för butikspersonal inom kläd-­‐ och textilbranschen Seminarier om vävningens framtid Utbildning för kvinnliga vävare som vill utveckla sitt vävande till företagande à la Dalarna Hantverk/vävning är ett sätt att motivera invandrade att lära sig språket – man får något att berätta om från sitt hemland när man t ex väver. (Här det finns möjligheter att hitta formgivare från andra kulturer) Finansiering I det fortsatta arbetet är ett samarbete mellan samtliga aktörer avgörande. Studieförbundet Vuxenskolan kan ta den samordnande rollen för att bilda föreningen. Föreningen blir sedan huvudman för det fortsatta arbetet, dvs att söka finansiering för en fortsättning enligt förslagen i rapporten. Detta arbete kommer att starta i hösten 2013. Eva Gustafson, Uddevalla 28 juni 2013 Bilagor: Vadstena turistekonomisk analys. Följande personer har blivit kontaktade i förstudien via samtal/ intervju och/eller deltagit i workshop 24 maj. Thomas Andréen, Förläggargårdsföreningen Annika Andersson, Leader Sjuhärad Rutger Bornefalk, Industri-­‐Textil Jobs, Kinna Eva Blomqvist, Textilmuseet, Borås Birgit Carlsson, Väverska, Istorp Jan Carlstein, Rydboholm textil Hans Christensson, Väv i Väst Sofie Dahlén, Bolon, Ulricehamn Sara Degerfält, studerande på Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, Göteborg 10
Marita Curran, BoråsBorås Per Ekelund, Ekelunds linneväveri, Horred Birgitta Eliason, Kinnahults gård Susanne Harrysson, Slöjd i Väst och Svenska Vävrådet Karin Hedberg, Ateljé Westragothia, Kinna Viktoria Holmqvist, Textilmuseet, Borås Marie-­‐Louise Johansson, Textilmuseet, Borås Petra Johansson, Rydals museum Birgitta Jönsson, Fristads folkhögskola Helena Jönsson, Atelje Westragothia, Kinna Marita Jönsson, Konst-­‐ och kulturavdelningen, Region Halland Inge Karlsson, Blomqvist/Nordiska garner och textil, Överlida Thomas Kristiansson, AK Snickeri, Öxabäck Ulrika Kullenberg, Textilmuseet, Borås Camilla Larsson, Rydboholm textil Siv Larson, Lydde Gård, Kinna Torbjörn Lindström, Slöjd i Väst Anne Ludvigson, Ludvig Svensson, Kinna Jan Lundin, Lundins skedfabrik, Dalsjöfors Anita Nilsdotter, Väv i Väst Peter Otell, Kasthall, Kinna Angelica Persson, Märta Måås Fjetterström AB, Båstad Ulla Ranglin, Textilhögskolan Borås Friedrike Roedenbeck, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Stockholm Miriam Sannum, Studieförbundet Vuxenskolan Anneli Schwartz, Textilhögskolan Borås Christina Shearer, Rydals museum Annika Sjöberg, SOFI, Göteborgs universitet Maria Stawåsen, Vävkompaniet, Borås Åsa Stentoft, Slöjd i Skåne Maiko Tanaka, konstvävare/mastersexamen, Textilhögskolan, Borås Kristin Virén, studerande på slöjdlärarprogrammet, Borås Sara Vogel-­‐Rödin, Not Quite, Fängersfors Samt 14 representanter för vävstugor/väverskor i Sjuhärad, som hade svarat positivt på enkäten i SV’s projekt ”Ett lyft för vävningen” och deltog i en samtalskväll om vävning. Styrgruppen Eva Gustafson, projektledare; Maria Hultberg, Studieförbundet Vuxenskolan; Rolf Danielsson, Västarvet; Hillevi Gunnarsson, Slöjd i Väst; Roland Haraldsson, Leader Sjuhärad. 11