Yttrande i mål nr T 11351-13

Stockholms tingsrätt
Avdelning 4
Box 8307
104 20 Stockholm
2013-12-10
Mål nr T 11351-13, enhet 42
Torgny Jönsson ./. staten genom JK
Torgny Jönsson får yttra sig enligt föreläggande med anledning av det svaromål som
ingivits av staten genom JK (ab 26).
STATENS INSTÄLLNING
Som Torgny Jönsson uppfattar statens inställning menar staten att det föreligger såväl
formella som materiella skäl som grund för bestridande av käromålet.
Torgny Jönsson förstår staten enligt följande:
•
Avseende materiella skäl för bestridandet hänvisar staten i första hand till
Ekobrottsmyndighetens (EBM) yttrande av den 2013-10-03 ( ab 27).
•
Angående formella skäl för bestridandet framställer staten dessa i aktbilaga
26 med hänvisning till aktbilaga 27 samt tre bilagda domar.
Staten delar Torgny Jönssons bedömning att Stockholms tingsrätt är behörig att pröva
om staten genom JK är skyldig att utge omstämt skadestånd.
Statens yttrande
I statens yttrande förekommer återkommande formuleringar som antyder att staten
genom JK inte till fullo förstått av Torgny Jönsson framställda yrkanden och grunder för
käromålet.
1
Stockholms
tingsrätt
Med
anledning
härav indelas detta yttrande i två delar där den första delen behandlar de
Avdelning
4
av staten anförda formella skälen för bestridande av käromålet.
Box 8307
104
Stockholm
I den20andra
delen yttrar sig Torgny Jönsson över av staten anförda materiella skäl för
bestridande av käromålet, det vill säga EBM:s yttrande.
För undvikande av missförstånd har EBM:s yttrande infogats nedan in extenso och
2013-12-09
Torgny Jönssons inställning avseende EBM:s uppgifter har placerats i den löpande
texten.
Mål nr T 11351-13, enhet 42
Torgny Jönsson ./. staten genom JK
STATENS INVÄNDNINGAR AV FORMELLA SKÄL
Torgny Jönsson åberopar primärt Europakonventionen direkt som grund för käromålet.
Torgny Jönsson fåräryttra
föreläggande
med anledning
detförsummelse
svaromål som
Skadeståndslagen
i ochsig
förenligt
sig tillämplig
sekundärt
genom felavoch
ingivits
av staten genom
JK (aktbilaga
26).Högsta domstolen har i ett flertal
vid
tjänsteutövande
av statens
företrädare.
avgöranden fastslagit att staten kan bli skadeståndsskyldig med direkt tillämpning
av Europa-konventionen. Högsta domstolen har också fastslagit att vid prövning
JK:s inställning
av skadeståndstalan mot staten måste skadeståndslagen i den utsträckning det är
möjligt tolkas fördragskonformt, vilket kan medföra att vissa begränsningar intagna i
Som Torgny Jönsson uppfattat JK:s inställning menar JK att det föreligger såväl
förarbeten,
praxis
eller doktrin
kommer
att kunna
upprätthållas.
formella som
materiella
skäl tillinte
grund
för statens
bestridande
av käromålet.
Yrkat
förförstår
ideelltJK
skadestånd
grundar sig på den praxis som JK har utvecklat
Torgnybelopp
Jönsson
enligt följande:
vid
sin
prövning
av
skaderegleringsärenden
enligt denhänvisar
tidigare JK
lagen
om ersättning
•
Avseende materiella skäl för bestridandet
i första
hand till vid
frihetsinskränkning,
d v s främst frihetsberövandets
även faktorer
såsom27).
Ekobrottsmyndighetens
(EBM) yttrandelängd,
av denmen
2013-10-03
( aktbilaga
•
Angående
formella
skäl för brottets
bestridandet
framställer JK dessa i aktbilaga 26
frihetsberövandets
art och
det påstådda
karaktär.
med hänvisning till aktbilaga 27 samt tre bilagda domar.
Beträffande Torgny Jönssons yrkande avseende ren förmögenhetsskada anför staten
JK
delar Torgny
Jönssons
bedömning
att Stockholms
är behörig
att pröva
att Torgny
Jönsson
inte styrkt
att han betalat
utdömda tingsrätt
skadestånd.
Inställningen
är om
staten
genom JK ärSkadan
skyldiginträffade
att utge omstämt
skadestånd.
anmärkningsvärd.
naturligtvis
i det ögonblick som tingsrättens dom
i den delen vann laga kraft. Huruvida Torgny Jönsson betalat eller ej saknar betydelse.
Beloppet blev genom domen direkt exigibel.
JK:s yttrande
Staten
anför attförekommer
Torgny Jönsson
i vart fall ärformuleringar
medvållande till
I JK:s yttrande
återkommande
somförmögenhetsskadan
antyder att JK inte till
genom
medgivande
av skadeståndsyrkandena.
Påståendet
felaktigt.
fullo förstått
av Torgny
Jönsson framställda yrkanden
och är
inte
heller de grunder som
anförts från Torgny Jönssons sida.
Torgny Jönsson medgav målsägarnas yrkade belopp på civilrättslig grund, innebärande
Med
anledninghade
häravenindelas
detta yttrande
delarkränkningen
där den första
delen behandlar
de
att
målsägarna
motsvarande
fordran.i tre
Genom
förhindrades
Torgny
materiella
som JK
genom
EBM:s yttrande
i aktbilaga 27.
Jönsson
attskäl
uppfylla
sinapresenterat
civilrättsliga
skyldigheter
visavi målsägarna.
Fordran var inte
förfallen till betalning och pengarna hade investerats av målsägarna för att förmeras.
För
undvikande
av missförstånd
har EBM:s
infogats nedan in extenso
och
Genom
frihetsberövandet
av Torgny
Jönssonyttrande
föll investeringsprojektet
och gjorda
Torgny
Jönssons
bestridande
av
EBM:s
uppgifter
har
placerats
i
den
löpande
texten.
insatser blev värdelösa.
2
Det
därmed
ett direkt
orsakssamband
mellan
kränkningen
av Torgny
Jönssons
I denföreligger
andra delen
återfinns
Torgny
Jönssons yttrande
över
JK:s påståenden
angående
formella
skäl
för
statens
bestridande
av
käromålet.
rättigheter enligt Europakonventionen och skadan.
Den tredje delen av förevarande yttrande innefattar en sammanfattning av Torgny
Jönssons synpunkter över aktbilaga 26.
STATENS INVÄNDNINGAR AV MATERIELLA SKÄL
EBM:s yttrande (aktbilaga 27)
EBM har på JK:s begäran yttrat sig över Torgny Jönssons käromål. Yttrandet inkom till
JK
2013-10-03
och
återfinns
i tingsrättens
aktbilaga
27. käromål. Yttrandet inkom till
EBM
har på JK:s
begäran
yttrat
sig över Torgny
Jönssons
JK den 2013-10-03 och återfinns i tingsrättens aktbilaga 27.
Av yttrandet framgår såväl de formella som materiella skäl som EBM menar utgör
grund
för ett framgår
bestridande
avde
Torgny
Jönssons
käromål iskäl
desssom
helhet.
Såsom
Torgny
Av yttrandet
såväl
formella
som materiella
EBM
menar
utgör
Jönsson
JK av
är yttrandet
centralt för
statens
inställning.
grund förhar
ettuppfattat
bestridande
Torgny Jönssons
käromål
i dess
helhet. Såsom Torgny
Jönsson har uppfattat JK är yttrandet centralt för statens inställning.
Torgny Jönsson har mot denna bakgrund funnit skäl att yttra sig över EBM:s
Torgny
Jönsson
har mot
bakgrund
funnitinställning
skäl att bemöta
EBM:s
påståenden
på
påståenden
på sådant
sättdenna
att Torgny
Jönssons
inte kan
missförstås.
Torgny
sådant
sättinvändningar
att Torgny Jönssons
inställningi inte
kandelmissförstås.
Jönssons
och kommentarer
denna
styrks till fullo genom åberopat
bakgrundsmaterial.
1.
EBM:s yttrande till JK av 2013-10-03 (aktbilaga 27)
EBM:s yttrande i dess helhet med Torgny Jönssons invändningar infällda i texten.
1.1 Angående TJ stämningsansökan och skadeståndsanspråk med hänvisning till hur
Ekobrottsmyndigheten har agerat under en förundersökning m m.
JK har begärt att Ekobrottsmyndigheten ska yttra sig över en stämningsansökan med
skadeståndsanspråk som TJ givit in vid Stockholms tingsrätt (T 11351-13).
Med anledning härav får Ekobrottsmyndigheten avge följande yttrande,
1.2
Ekobrottsmyndighetens inställning
Ekobrottsmyndigheten bestrider skadeståndsanspråket.
Enligt Ekobrottsmyndighetens uppfattning har TJ inte genom Ekobrottsmyndighetens
beslut och åtgärder under förundersökningen utsatts för en kränkning av de rättigheter
som tillförsäkras var och en enligt artikel 6 i Europakonventionen.
Inte heller har myndigheten gjort sig skyldig till fel eller försummelse på annan grund,
TJ har yrkat att staten ska förpliktas utge skadestånd till honom med drygt 120 miljoner,
varav 117 miljoner avser förmögenhetsskada och 3,6 miljoner avser ideellt skadestånd.
Grunden för yrkandet är att TJ anser att hans rättigheter enligt artikel 6 i
Europakonventionen har kränkts.
3
1.3
Uppgifter i TJ:s stämningsansökan som Ekobrottsmyndigheten avser att bemöta
TJ gör gällande ett antal omständigheter som han åberopar för att visa att han inte beretts
tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sin försvar och att han därigenom utsatts för en
kränkning av artikel 6 Europakonventionen.
De omständigheter som TJ pekar på till stöd för sin uppfattning att kränkning skett som
Ekobrottsmyndigheten avser att bemöta tar i huvudsak sikte på
•
•
•
•
•
•
delgivningen av utredningsuppgifter och förundersökningsprotokoll
den hemliga telefonavlyssningen och TJ:s påstående om att utredarna medvetet
tillhandahållit materialet från den hemliga telefonavlyssningen utan kronologisk ordning
och att de av åklagarna åberopade telefonsamtalen ensidigt är till TJ:s nackdel.
Ekobrottsmyndighetens uppgifter om förundersökningens omfattning som TJ menar har
redovisats som två olika alternativ
TJ påstående att han inte erkänt sig skyldig till brott
TJ:s påstående att 11 000 sidor sidomaterial undanhölls honom och hans försvarare
betydelsen av att utredarna/förhörsledarna ”befanns skyldiga till ringa tjänstefel”.
Inför upprättande av detta yttrande har vice chefsåklagaren Lars Olson och kammaråklagare
Martin Bresman (den senare var förundersökningsledare i den utredning som låg till grund
ör TJ:s fällande dom, EB 3368-08) lämnat upplysningar om handläggningen av ärendet genom
underhandskontakt. Även utredaren, kriminalinspektören Lars-Göran Ritmer, har lämnat uppgifter
och svarat på frågor om utredningen.
De båda åklagarna var inkopplade i ärendet och Lars Olsson medverkade i utredningen
huvudsakligen då förundersökningen slutfördes och målet fördes vidare till huvudförhandling.
I övrigt har handlingar i förundersökningen sparade i Cåbra och Ekobrottsmyndighetens ärenden
EBM B-2011/0107 och EBM A-2012/0056 utgjort underlag för yttrandet.
1.4Bakgrund
1.4.1 TJ dömdes 2003 för grovt bedrägeri i ett mål där TJ haft ungefär samma affärsidé som i nu
aktuell utredning (Malmö tingsrätt dom den 23 april 2003 i mål B 7454-02). TJ åtalades för ett
flertal grova bedrägerier men frikändes av tingsrätten för merparten av dem. l korthet innebar
åklagarens ansvarsyrkande att TJ genom vilseledande hade förmått ett stort antal personer att
utbetala belopp om totalt ca 49 miljoner kronor för att investera i ett flertal olika affärer
som skulle generera stora vinster för investerarna. Av tingsrättens dom från 2003 framgår bl.a.
att flertalet målsäganden var övertygade om att de inte blivit utsatta för bedrägeri utan
hade förtroende för TJ:s fortsatta affärer. De ansåg sig således inte bedragna trots den
information som kommit fram under utredningen. Målsägandenas inställning till huruvida de
varit utsatta för brott kom att spela en avgörande betydelse för åklagarnas bedömningar och
beslut i den nu aktuella förundersökningen (EB 3368-08). Åklagarna valde av den anledningen att
låta den hemliga telefonavlyssningen fortsätta för att säkra bevisning om att brottslig verksamhet
pågick.
1.4.2
Upprinnelsen till den nu aktuella förundersökningen (EB 3368-08) var en förundersökning
rörande misstanke om stämpling till grovt narkotikabrott och grovt penninghäleri, som leddes av
åklagare vid Internationella åklagar-kammaren i Malmö (JAK). Förundersökningen inleddes den
21 maj 2008. Samma dag erhöll åklagaren tillstånd till hemlig telefonavlyssning.
4
1.4.3 Förundersökningen kom efter en tid att inriktas mot misstankar om grov ekonomisk brottslighet.
Det kunde misstänkas att TJ hade en väsentlig roll i det brottsliga upplägget. Genom den hemliga
teleavlyssningen erhölls indikationer på att överföring av stora summor planerades och
genomfördes.
1.4.4
På grund härav kopplades Ekobrottsmyndigheten in i ärendet. Den hemliga teleavlyssningen
avsåg kommunikation mellan teleadresser med anknytning till dels medlemmar av en familj
som misstänktes för inblandning i de grova narkotikabrotten, dels TJ. Kommunikationen mellan
dessa familjemedlemmar och TJ avsåg överföring av pengar.
1.4.5 Den 16 juli 2008 förlängdes och utökades den hemliga telefonavlyssningen. Antalet
brottsmisstankar hade då ökat och omfattade nu även grovt bedrägeri, grov medhjälp till
skattebrott och grovt penninghäleri.
1.4.6
Den 21 juli 2008 lade åklagaren vid IÅK i Malmö ned förundersökningen beträffande
misstankarna om stämpling till grovt narkotikabrott. Förundersökningen gällande övriga brottsmisstankar såsom penninghäleri, grovt bedrägeri och grov medhjälp till skattebrott togs då
över av Ekobrottsmyndigheten och kammaråklagare Martin Bresman. I samband med detta fick
Martin Bresman även ta över ansvaret av den hemliga telefonavlyssningen.
Torgny Jönssons invändningar avseende EBM:s uppgifter 1-1.4.6
EBM tecknar en osann och felaktig bild över upprinnelsen till den rättsprocess vid
vilken Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen kränktes.
Inledningsvis lämnar EBM en beskrivning av förundersökningen och den rättsprocess
som föregick Malmö tingsrätts dom den 23 april 2003 i mål nr B7454-02. EBM
utelämnar informationen att förundersökningsledare i det målet var vice chefsåklagare
Lars Olson.
I stycke 1.3 påstås att åklagaren Lars Olson huvudsakligen medverkade då
förundersökningen slutfördes och vid huvudförhandlingen i målet. Uppgiften skall
bedömas mot bakgrund av att Lars Olson var åklagare i brottmålet B 7454-02 mot
Torgny Jönsson.
Av EBM:s redogörelse över målet B7454-02 kan utläsas att man från EBM:s sida var
missnöjd med utgången i målet. Åklagaren Lars Olson har i media, samt i samband
med tingsrätts-förhandling i Malmö tingsrätts mål nr B 8571-08 (härefter benämnt
Bedrägerimålet) och vid ljudupptaget vittnesförhör i Stockholms tingsrätts mål nr
B 6049-11 förklarat misslyckandet med att Torgny Jönsson på olika sätt skulle ha
manipulerat förundersökningen. Påståenden som Olson inte vid något tillfälle har styrkt.
Vice chefsåklagare Lars Olson uppgav vid ljudupptaget vittnesförhör i Stockholms
tingsrätts mål nr B 6049-11 att EBM haft löpande kontakter med vissa målsäganden som
förekom i mål nr B 7454-02. Dessa kontakter styrks av omfattande mailkorrespondens
mellan Lars Olson och advokat Christian Olsen vid Foyen Advokatfirma i Göteborg,
Bilaga 1.
5
För att bättre förstå EBM:s bevekelsegrunder för agerandet vid förundersökningen och
under det rättsliga efterspelet till Bedrägerimålet mot Torgny Jönsson, är det av vikt att
känna till vice chefsåklagare Lars Olsons agerande efter EBM:s misslyckande i mål nr
B 7454-02.
I stycke 1.4.2 ovan redovisas EBM:s påståenden om de bakomliggande skälen till varför
förundersökningen mot Torgny Jönsson inleddes. Torgny Jönsson gör gällande att den
beskrivning som lämnas är medvetet oriktig.
•
Utredningen mot Torgny Jönsson var redan inledd den 2 maj 2008 då
Skatteverkets specialrevisorer lät genomföra en tredjemans revision hos
företaget CJA i Bredaryd AB, Bilaga 2.
•
De transaktioner som omfrågades var uteslutande sådana som omedelbart
kunde knytas till Torgny Jönssons verksamhet och utländska företag,
Bilaga 3.
Torgny Jönsson har aldrig varit föremål för några egentliga misstankar om koppling till
narkotikabrott. Från Torgny Jönssons sida görs gällande att den förundersökning om
stämpling till grovt narkotikabrott som omnämns aldrig har bedrivits.
Torgny Jönsson har inte vid något tillfälle delgivits misstanke om stämpling till grovt
narkotikabrott och inte heller i samband med förhör eller på annat sätt underrättats om
att sådana misstankar har förekommit eller avskrivits.
I stycke 1.4.4 framgår följande;
”Den hemliga telefonavlyssningen avsåg kommunikation mellan teleadresser med
anknytning till dels medlemmar av en familj, dels TJ.”
Inte någon enda person ur alla de familjer som Torgny Jönsson är bekant med har
någonsin underrättats om att de skulle ha varit föremål för tvångsmedel och om att
denna därefter har upphört, jmfr 27 kap 31 § Rättegångsbalken.
Att IÅK endast använts som ett verktyg för att ge Ekobrottsmyndigheten möjlighet att
bedriva
telefonavlyssning mot Torgny Jönsson understryks med styrka av skrivelse ingiven av
Lars Olson till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 2012-09-26 i ärende Ö 254112, Bilaga 4, vilket rörde en begäran från Torgny Jönsson att få ta del av uppgifter om
tidpunkter för beslut om hemlig telefonavlyssning mot honom i bedrägerimålet. I sista
stycket av nämnda skrivelse anför Olson följande;
”Ett utlämnande av de begärda uppgifterna i nu aktuellt fall skulle riskera att röja
hur de brottsutredande myndigheterna arbetar i fall av mycket omfattande ekonomisk
brottslighet; vilka åtgärder som vidtas och när, omfattningen av åtgärderna och vilka
personalresurser som kan användas i olika skeden.”
6
Det kan i sammanhanget konstateras att Torgny Jönsson aldrig, varken nu eller tidigare,
ens delgivits misstanke om att ha ägnat sig åt någon form av narkotikarelaterad
brottslighet. En omständighet som är väl känd vid Ekobrottsmyndigheten. Olsons svar
kan istället förstås precis på så sätt som gjorts ovan, att IÅK agerat som bulvan för
Ekobrottsmyndigheten.
Den hemliga telefonavlyssningen mot Torgny Jönsson inleddes den 21 maj 2008 då
förundersökningen mot Torgny Jönsson inleddes. Den hemliga avlyssningen mot de
icke namngivna ”familjemedlemmarna” och Torgny Jönsson avbröts enligt vad som
sägs i yttrandet ”i slutet av maj 2008”.
Det kan konstateras att en hel del måste ha hunnit inträffa under i princip en och samma
vecka.
Några av de frågor som omedelbart inställer sig är;
•
•
Varför avbryts en avlyssning med endast hänvisning till att de misstänkta
familjemedlemmarna åkt utomlands? Särskilt när det rörde sig om ”
grov organiserad brottslighet av stort nationellt och internationellt intresse”
där polismyndigheten i Skåne, Åklagarmyndigheten och
Ekobrottsmyndigheten under perioder arbetade tillsammans med brittisk och
schweizisk polis?
Varför startade IÅK en förundersökning med användande av omfattande
spaningsåtgärder för att omedelbart släppa taget?
Att IÅK endast använts som ett verktyg för att ge EBM möjlighet att bedriva
telefonavlyssning mot TJ understryks med styrka av det som EBM redovisar i yttrande
till JK i ärende 6340-11-40 och 660-12-40, (TJ aktbilaga 4, JK aktbilaga 10).
I samma yttrande redovisas att kammaråklagare Martin Bresman den 10 juni 2008,
mindre än tre veckor efter det att förundersökningen mot TJ inleddes, deltog i ett möte
vid Eurojust i Haag vilket behandlade Torgny Jönssons kopplingar till ett nätverk i
Storbritannien. Varför deltog inte den åklagare, kammaråklagare Michael Hansson vid
IÅK, som enligt vad som framgår av yttrandet var förundersökningsledare?
Naturligtvis var Martin Bresman väl insatt i omständigheterna kring Torgny Jönsson
långt innan han deltog i mötet den 10 juni 2008. Omständigheten att Martin Bresman
från Ekobrottsmyndigheten utsågs att representera det svenska rättsväsendet den 10 juni
2008 styrker entydigt påståendet om att Ekobrottsmyndigheten, i effektiv mening, var
den myndighet som bedrev förundersökningen mot TJ från det att den inleddes den 21
maj 2008.
I yttrandet från EBM till JK sägs även att den 11 juni 2008 begärde och erhöll IÅK
förlängning av tillstånd till hemlig telefonavlyssning och att under tiden som följde ägde
överläggningar rum rörande överföring av ledningen av förundersökningen såvitt avsåg
grovt penninghäleri till åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Följande fråga inställer sig;
7
Varför skall IÅK begära förlängning av en avlyssning, där IÅK sedan slutet av maj inte
längre sagt sig lyssna till de s k ”familjemedlemmarna”?
Omnämnda påstående i yttrandet är naturligtvis endast ännu en omständighet som
understryker påståendet om det bulvanförhållande som förekommit mellan IÅK och
Ekobrottsmyndigheten.
Därmed styrker det även påståendet om att Ekobrottsmyndigheten i effektiv mening
varit den myndighet som har bedrivit förundersökningen mot TJ sedan den 21 maj 2008.
Ovannämnda uppgifter åberopas till vederläggande av att de uppgifter som EBM
inkommit med till JK i ärendet är riktiga samt till styrkande av att EBM haft skäl att
skapa sig ett processuellt och materiellt övertag som medfört att Torgny Jönssons
rättigheter enligt artikel 6.3.b i Europakonventionen har kränkt.
1.5 Enligt uppgift från kammaråklagare Martin Bresman bedömdes frågan om tvångsmedel
fortlöpande.
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgift 1.5
JK:s beslut av 2013-05-22 i ärendena 6340-11-40 respektive 660-12-40 innefattar
kraftfulla ifrågasättanden av Martin Bresmans överväganden rörande interimistisk
passivitet och därmed även av tvångsmedelsanvändning.
På sidan 24 skriver JK;
”Sammantaget talar det nu anförda för att förundersökningsledarens beslut med
att dröja med att ingripa mot den förestående brottsligheten mot sökandena kan
ifrågasättas. Det framstår som tveksamt att intresset av att utreda och lagföra redan
utförda brott kan motivera att brottsbekämpande myndigheter avvaktar med att ingripa
mot så allvarliga bottsmisstankar som nu är fråga.
1.6 Den 12 oktober 2008 frihetsberövades TJ och husransaknan genomfördes. Den 16 oktober 2008
häktades TJ misstänkt för att ha ägnat sig åt omfattande bedrägerier där en mängd olika personer
blivit vilseledda att investera betydande belopp i affärer vars verkliga existens kunde sättas ifråga.
Tingsrätten ansåg att TJ på sannolika skäl var misstänkt för grova bedrägerier begångna under
2003-2008.
1.6.1
Det var först efter det att TJ frihetsberövades som målsägandeförhör och andra kunde påbörjas.
Eftersom TJ hade mycket goda kontakter med banken kunde en fullständig kartläggning av
penningflöden etc. med hänsyn till riskerna att röja utredningen. inte göras förrän efter den
12 oktober 2008.
1.6.2 Den l juni 2009 väcktes åtal mot TJ jämte ytterligare två personer. Åtalet mot TJ avsåg grova
bedrägerier medan åtalen mot de två andra avsåg grovt penninghäleri och osant intygande (grovt
brott).
8
1.6.3
Enligt gärningsbeskrivningen bestod de grova bedrägerierna i att TJ vilselett ett antal personer
genom att ha framkallat, vidmakthållit och förstärkt en oriktig föreställning hos investerare eller
långivare om pågående eller framtida affärsuppgörelser som skulle generera mycket stor
avkastning på investerade eller utlånade belopp samt att han skulle ha förtigit att han saknade
vilja och förmåga att fullgöra vad som avtalats.
1.6.4 Antalet målsäganden i tingsrätten uppgick till 21, vilket inkluderade de bolag som personerna
företrädde. Bedrägerierna hade begåtts under tiden den 8 maj 2003 - 2 oktober 2008 och
omfattade sammanlagt drygt 117 miljoner kr (beloppet justerades vid huvudförhandlingen).
1.6.5
TJ dömdes i tingsrätten för grovt bedrägeri till 6 års fängelse (Malmö tingsrätt dom den 17 juli
2009 i mål nr B 8571-08). Hovrätten ändrade tingsrättens domslut endast på så sätt att
fängelsestraffets längd bestämdes till 7 år (Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den
10 november 2009 i mål nr B 1986-09).
1.6.6
För en mer utförlig redogörelse av utredningen hänvisas till Ekobrottsmyndighetens yttrande
i det skadeståndsärende som Justitiekanslern handlade i samband med att vissa målsägande
begärde skadestånd (se JK:s ärende 6340-11-40 och 660-12-04; Ekobrottsmyndighetens ärende
EBM B-20 11/0107 och EBM A-2012/00S6).
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 1.6 - 1.6.6
Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms
tingsrätt har att pröva.
2. Uppgifter av betydelse till bemötande av TJ:s påståenden
Omständigheter av betydelse för åklagarnas bedömning och åtgärder
2.1
Misstankarna mot TJ stärktes successivt under avlyssningsperioden. Det framkom b1.a. att
han agerade under falskt namn i vissa fall, att åtgärder planerades som tydde på att målsäganden
skulle vilseledas och att återbetalningar inte avsågs ske i vissa fall. Under september 2008
stärktes också misstankarna att uppgivna garantier inte skulle kunna infrias. Utskrifter från den
hemliga telefonavlyssningen gav åklagarna indikationer på en brottslig verksamhet.
Utredningsmaterialet innehöll också uppgifter som talade i motsatt riktning och som först mot
bakgrund av senare inkommen bevisning kunde vederläggas. Återbetalning skedde i vissa
fall, vilket dels stärkte målsägandena i deras tro att det var frågan om riktiga affärstransaktioner,
dels försvårade det möjligheten att få en klar bild för utredarna.
2.1.1
Detta föranledde Ekobrottsmyndigheten att senare uttrycka följande formulering om TJ:s
agerande i den efterföljande granskningen av det tidigare nämnda skadestånds--ärendet
(JK:s dnr 6340-11 40 och 660-12-04): “Intrycket är att T.J anpassade vad han uttryckte och
gjorde till vad som för tillfället gagnade hans syften”.
2.1.2 Något som ytterligare försvårade bedömningen var uppgifter i de avlyssnade samtalen som tydde
på att en del av investerarna/långivarna själva kände till att TJ vilselett andra, t.ex. banker,
myndigheter och andra målsäganden och att detta inte avhöll dem från att medverka i fortsatta
transaktioner.
9
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2-2.1.2
Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms
tingsrätt har att pröva.
2.1.3
TJ använde sig av ett flertal olika telefoner under den tid som telefonavlyssningen pågick. Den
hemliga avlyssningen beträffande T.J omfattade 11 olika teleadresser. Enligt en uppgift som
framfördes i myndighetens yttrande till Justitiekanslern 2012-10-02 talade TJ i telefon “ca 16
timmar per dygn alla dagar i veckan under den avlyssnade perioden” (se sid 2 i EBM:s yttrande
till JK i ärende 6340-11-40 och 660-12-40; TJ aktbilaga 4, JK aktbilaga 10).
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.3
EBM:s tidigare lämnade uppgift om att det förekom 16 timmar inspelat
avlyssningsmaterial per dag styrker Torgny Jönssons påstående i stämningsansökans
avsnitt 2.1.3.2, sid 11 ff om att Torgny Jönsson borde givits ytterligare 284 dagar för
förberedelse av sitt försvar.
EBM:s bekräftelse av tidigare lämnad uppgift åberopas av Torgny Jönsson till styrkande
av att hans rätt till tillräcklig tid för förberedelse av sitt försvar har kränkts av staten.
2.1.4
Den omfattande avlyssningen uppgick till 68 396 telemeddelanden, varav 18 392 utgjordes av
sms-meddelanden. En stor del av de övriga telemeddelandena fördelar sig på meddelanden
utan svar, dubbelregistreringar (meddelandet är av någon okänd anledning registrerat två gånger)
och felkopplade samtal. Antalet genomförda telefonsamtal synes vara ca 19 000 samtal.
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.4
EBM:s tidigare lämnade uppgift om att det förekom ca 19 000 genomförda samtal
styrker Torgny Jönssons påstående i stämningsansökans avsnitt 2.1.3.1, sid 8 ff om att
Torgny Jönsson borde givits ytterligare 83 dagar för förberedelse av sitt försvar.
EBM:s bekräftelse av tidigare lämnad uppgift åberopas av Torgny Jönsson till styrkande
av att hans rätt till tillräcklig tid för förberedelse av sitt försvar har kränkts av staten.
10
2.1.5
Det var mycket svårt för utredarna att enbart utifrån det avlyssnade materialet avgöra vilka
uppgifter som var riktiga eller vilka av de personer TJ talade med som blev vilseledda. Det
gick inte heller enbart pga. avlyssningen att bedöma i vilken utsträckning vilseledandet påverkade
målsägandenas agerande. Därtill krävdes bevisning i form av kontoutdrag och andra handlingar
för att analysera betalningsströmmar etc. och för att bedöma TJ:s avsikter och förmåga att
återbetala beloppen till målsägandena.
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.5
Torgny Jönsson gör i stämningsansökan gällande att han varken fått tillräcklig tid eller
möjlighet för förberedelse av sitt försvar. EBM understryker utredningens komplexitet
och de omfattande utredningsåtgärder som vidtagits.
Noterbart i sammanhanget är att EBM undviker att beröra Torgny Jönssons påstående, i
den komplettering som ingivits i målet, att han under endast tre veckor haft tillgång till
miniräknare för genomgång av det skriftliga material som av EBM beskrivs som mycket
komplext.
Som nämns i stämningsansökan, till vederläggande av uppgiften att Torgny Jönsson
fått tillräcklig tid och möjlighet för förberedelse av sitt försvar, var Torgny Jönsson
placerad på Göteborgshäktet under hela förundersökningsperioden, d v s 30 mil från sin
försvarare Jonas
Carlsson.
Kontakten med Jonas Carlsson bestod i telefonsamtal som Torgny Jönsson fick ringa
från häkteskorridorens toalett då den trådlösa telefonen inte gick att använda från
häktescellen.
Från toalettutrymmet på två kvadratmeter skulle Torgny Jönsson hantera sin
förberedelse.
Även om inte EBM kan lastas för just denna situation var den väl känd för EBM, som
skulle ha beaktat detta förhållande vid beslut kring huruvida Torgny Jönsson skulle
medges ytterligare tid för förberedelse av sitt försvar.
2.1.6
Innehållet i olika samtal bedömdes också ha stor betydelse för målsägandenas möjligheter att
själva bedöma om de ansåg sig vara utsatta för bedrägerier. För att möjliggöra för målsägandena
att själva få en uppfattning om informationens innehåll valdes den ovanliga utredningsmetoden
att låta målsägandena lyssna på vissa samtal som en inledning till de förhör som hölls med
dem sedan TJ hade frihetsberövats. Insikten av att det fanns ett behov av att inför ett sådant
moment i målsägande-förhören uppkom främst genom erfarenheterna efter utgången av Malmö
ingsrätts dom den 23 april 2003 i mål 7454-02.
2.1.7
Det bör dock här noteras att åklagaren, utöver vad som redovisats i förundersöknings-protokollet,
inte åberopat ljudfilerna som bevisning. Inte heller TJ sedan han beretts tillfälle till det har
åberopat mer än ett fåtal telefonsamtal. De poliser som hanterat telefonavlyssningen har
fortlöpande i loggar markerat de samtal som kan ha relevans för utredningen som “viktiga”. Det
innebär emellertid inte att de behöver ha betydelse för utredningen av målet i domstolen när åtal
väl har väckts.
11
2.1.8 En hel del av de avlyssnade samtalen har varit av rent privat karaktär och helt saknat betydelse
för utredningen om eventuella brott. Av de samtal som loggats som “viktiga” utgör merparten
sådana samtal där TJ kunde misstänkas tala om de affärer som var föremål för bedömning i
förundersökningen. TJ bör därför ha haft vetskap om vad som avsågs eller avhandlades i de olika
samtalen.
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.6 - 2.1.8
Det är i sammanhanget värt att påpeka att samtliga målsägandeförhör inleddes med
uppspelning av telefonsamtal i avsikt att övertyga respektive målsägande om att denne
utsatts för brott av Torgny Jönsson. Som framgår i avsnitt 2.1.6 var man från EBM:s
sida beredd att göra betydande avsteg från vedertagen objektivitetsplikt för att inte
misslyckas på samma sätt som man uppenbart menar att man gjort i mål B 7427-03.
Av protokoll från planeringssammanträdet den 13 maj 2009, ingivet i målet, framgår
dessutom att åklagarsidan såg det som betydelsefullt att samtliga målsäganden
närvarade under åklagarens sakframställan då de därigenom skulle kunna förstå att de
utsatts för brott och ”ge en bättre berättelse”.
Som EBM kan förstås har man missuppfattat vilken fråga det är som Stockholms
tingsrätt har att pröva. Det är i sammanhanget ovidkommande vilka ljudfiler som
åklagaren valde att åberopa i målet mot Torgny Jönsson, så länge inte Torgny Jönsson
gavs tid och möjlighet att ta del av allt det material som fanns i förundersökningen. Att
Torgny Jönsson endast åberopade ett fåtal ljudfiler beror av naturliga skäl på att han
inte gavs tid att gå igenom materialet och hann koppla telefonsamtal till den skriftliga
bevisningen som kontoutdrag, avtal etc.
Av Torgny Jönsson ingiven bevisning visar att utredande poliser lät markera ett stort
antal samtal som intressanta och viktiga. Polisens bedömningar av vilka samtal som
kunde anses vara av betydelse saknar i sammanhanget helt relevans. Torgny Jönsson
utgick ifrån att polisen genomfört ett urval som skulle stödja ett senare åtal. På samma
sätt som man valt ut vilka samtal som skulle spelas upp för målsägandena.
Torgny Jönsson har redan i stämningsansökan bemött EBM:s idé om att tillskriva
honom förmågan att, efter åtta månader av strängast tänkbara häktesregim, klara av att
komma ihåg vad som sagts i 68 000 samtal och när dessa ägt rum i tid. EBM har även
sökt implementera föreställningen att Torgny Jönsson, utöver att komma ihåg alla dessa
samtal och placera dem i tid på respektive abonnemang, var kapabel att omedelbart
koppla samman samtalet med den skriftliga bevisning som skulle kunna kopplas till
samtalet.
Vad som nu anförts från Torgny Jönsson åberopas till vederläggande av EBM:s
uppgifter och till styrkande av att Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6 har
kränkts.
12
2.1.9 Eftersom TJ använde ett flertal olika telefoner under den tid som avlyssningen pågick lagrades
informationen för respektive telefon för sig och sparades i kronologisk ordning. Det är i denna
ordning som informationen presenterades för TJ.
2.1.10Enligt vad som framgår av åklagarnas yttrande 2010-01-05 fick TJ del av de inspelade
telefonsamtalen på ljudfiler som sparades ned på cd-skivor och hårddisk och TJ hade då två
månader att gå igenom de inspelade samtalen.
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.9 - 2.1.10
Åklagarens yttrande av 2010-01-05, med anledning av Torgny Jönsson överklagande till
Högsta domstolen innehåller en lång rad oriktigheter.
När de ljudupptagna samtalen delgavs Torgny Jönsson 2009-03-27 fungerade inte
den hårddisk som krävdes för att Torgny Jönsson skulle kunna lyssna till samtalen.
Sedan detta avhjälpts hade Torgny Jönsson 32 arbetsdagar på sig att gå igenom hela
avlyssningsmaterialet samt att gå igenom hela det skriftliga materialet. Förhållandet är
naturligtvis väl känt för EBM.
Den hemliga telefonavlyssningen överlämnades till Torgny Jönsson i form av 32 CDskivor. Avlyssningen hade sparats från 11 olika abonnemang vilket innebar att samtal
från samma tidsperiod förekom på olika CD-skivor. CD-skivorna innehöll drygt 68 000
filer där samtliga inspelade samtal, sms-meddelanden och avbrutna samtal var varvade
om vartannat. Det var på det sättet som det material presenterades, som EBM nu
redovisar att Torgny Jönsson borde ha haft färskt i minne.
2.2 Domstolarnas syn på utredningen
2.2.1
Av vad som nu redovisats framgår att ett omfattande utredningsarbete återstod för att uppnå
bevisgraden tillräckliga skäl för åtal och för att åklagaren därmed skulle kunna motse en fällande
dom. Dels var det under en längre tid oklart om det överhuvudtaget var frågan om bedrägerier,
dels var det från den tidigare processen klart att det krävdes omfattande och klar bevisning för att
åklagaren skulle ha möjligheter au leda åtalet till en fällande dom.
2.2.2 Enligt Ekobrottsmyndigheten uppfattning framgår det av tingsrättens domskäl att innehållen i de
avlyssnade telefonsamtalen haft betydelse för bedömningen av att målsägandena hade vilseletts
men att de inte ensamt räckte för att visa att TJ vilselett målsägandena på sådant sätt att de
vidtagit dispositioner som inneburit skada. Utöver innehållet i samtalen har, såsom tingsrättens
domskäl måste tolkas, bl.a. krävts;
•
att hanteringen av utlånade medel närmare har kunnat presenteras,
•
att TJ:s uppgifter till målsägandena har kunnat motbevisas dels genom efterföljande
kontroller, dels genom att andra handlingar presenterats som visar att pengarna använts
för helt andra ändamål,
•
att uppgivna garantier, vars existenser indikerades genom olika dokument, inte existerade
eller inte kunde göras tillgängliga på sådant sätt att en skada (förlust eller risk för slutlig
förlust) inte skulle föreligga.
13
2.2.3
Innehållen i de avlyssnade samtalen har också haft betydelse för hovrättens bevisvärdering.
Samtalen ger stöd för uppfattningen att t.ex. uppgivna affärer inte var verkliga och visar hur TJ
gått till väga för att vilseleda målsägandena. Innehållen i samtalen var, enligt myndighetens
tolkning av domstolens domskäl, emellertid inte tillräckliga för att styrka att TJ gjort sig skyldig
till grova bedrägerier. Hovrätten har vid sin bedömning lyft in en rad andra informationskällor
som gjorts tillgängliga genom utredningen i målet.
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.2.1 - 2.2.3
Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms
tingsrätt har att pröva.
2.3 Ekobrottsmyndighetens bedömning
2.3.1
Inledningsvis kan konstateras att TJ frihetsberövades 2008-10-12 och han var frihetsberövad
under hela utredningstiden. Åtal väcktes 2009-06-0 l mot TJ och två medmisstänkta.
Förundersökningen omfattade ytterligare tio personer men lades ned mot dessa vid tiden för
förundersökningsprotokollets färdigställande. Utredningen kom därför totalt sett att omfatta en
stor mängd utredningsuppgifter som inte ingick i det slutliga förundersökningsprotokollet.
2.3.2
I samband med slutdelgivning av förundersökningsprotokollet enligt 23 kap 18 § rättegångsbalken
genomfördes ett planeringssammanträde vid Malmö tingsrätt med anledning av att TJ bl.a.
uttryckt önskemål om ytterligare tid (“skäligt rådrum”) innan åtal. Åklagaren hade meddelat TJ
att åtalet skulle väckas den 19 maj 2009, vilket var alltför kort tid enligt TJ (se TJ aktbilaga 3,
protokollsbilaga sid 1 och JK aktbilaga 9).
2.3.3
Av tingsrättens protokollsbilaga (sid l och 3) framgår att TJ:s försvarare meddelat tingsrätten att
TJ “har uppgett att han kan vara färdig med genomgången av samtalen i mitten av juni” och att
han inte är “färdig med genomgången av den ekonomiska utredningen” men att TJ för dagen
“inte har några större invändningar mot densamma”. Tingsrätten meddelade därefter att åtal
skulle väckas senast den 20 maj 2009.
2.3.4 Dagen efter planeringssammanträdet redogjorde åklagarna i en skrivelse till Malmö tingsrätt för
sin uppfattning att TJ beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar (se skrivelse
daterad 2009-05-14; TJ aktbilaga 7, JK aktbilaga 13).
2.3.5 TJ begärde därefter mer tid för skäligt rådrum och att förundersökningen skulle kompletteras.
Åklagaren tillmötesgick denna begäran och gjorde en framställan 2009-05-19 om förlängning av
åtalstiden till den l juni 2009 med hänvisning till att förundersökningen skulle kompletteras.
2.3.6 Tingsrätten beviljade denna framställan varefter åtal väcktes den l juni 2009.
2.3.7
Av intresse i sammanhanget är åklagarnas avslutande kommentar som innehåller följande
anmärkning: “Om tingsrätten skulle besluta att påbörja huvudförhandlingen den 8 juni skulle [TJ]
få två veckor längre tid att gå igenom samtalen än vad åklagaren ursprungligen avsett, samtidigt
som det bara skiljer sig en vecka från det önskemål som TJ lämnat (se TJ aktbilaga 7 sid 2 sista
stycket, JK aktbilaga 13).
2.3.8 Ekobrottsmyndigheten kan därför inte uppfatta detta på annat sätt än att TJ fått ytterligare tid till
förberedelse och att detta i princip motsvarade det behov han själv givit uttryck för.
14
2.3.9
Såväl tingsrätt som hovrätt har därefter fått ta del av TJ:s invändningar om att den bristande
“förberedelsetiden” utgör grovt rättegångsfel. Domstolarna har med andra ord tidigare prövat
frågan om TJ:s rättigheter enligt Europakonventionen kränkts i någon mening och att grovt
rättegångsfel därmed skulle anses föreligga. Som nu torde ha framgått har domstolarna inte funnit
att grovt rättegångsfel har förelegat.
2.3.10I svarsskrivelse till hovrätten 2009-08-14 anförde åklagaren bl.a. att “Den invändning som har
framförts till åklagare inför åtalsbeslutet har varit att TJ påstått att han ännu inte lyssnat igenom
samtliga inspelade ljudfiler från den hemliga telefonavlyssningen. Ljudfilerna som TJ önskat
gå igenom har inte åberopats av åklagaren som bevis mot TJ utan har av åklagaren bedömts vara
av mindre betydelse och lämnats utanför förundersökningen som sidomaterial. Till saken hör
all TJ under förundersökningen har erkänt sig skyldig till brott under den tid som
telefonavlyssningen pågått, vilket han sedan tagit tillbaka vid huvudförhandlingen i tingsrätten”.
I det följande avsnittet anger åklagaren att TJ:s beskrivning “av omfånget på antalet avlyssnade
samtal och materialet i övrigt” bör nyanseras något (se TJ aktbilaga11; JK aktbilaga 17).
2.3.11 Ekobrottsmyndigheten kan inte utifrån de nu redogjorda omständigheterna finna att åklagarnas
handläggning av förundersökningen medfört att TJ inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att
förbereda sitt försvar. Någon kränkning av artikel 6 i Europakonventionen föreligger därför inte.
2.3.12Ekobrottsmyndigheten övergår nu till att bemöta de påståenden som myndigheten uppfattat
att TJ gör gällande till stöd för sin uppfattning att han inte beretts tillräcklig tid och möjlighet
att förbereda sitt försvar (se sid 1-2 ovan) och att han därigenom utsatts för en kränkning av
artikel 6 i Europakonventionen.
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.3.1 - 2.3.11
”Torgny Jönssons förklaring om att han varit beredd att sitta häktad till augusti har
tingsrätten inte kunnat förlita sig på. Ingen kan sitta frivilligt häktad i avvaktan på
lämplig tidpunkt för huvudförhandling.” Så uttryckte sig åklagarna Martin Bresman och
Lars Olson i den skrivelse som EBM refererar till i avsnitt.2.1.10.
När Torgny Jönsson begärde tid till åtminstone augusti var det en objektiv åklagares
sak att medge denna förlängning - inte tingsrättens. Skrivelsen som givits in i målet
(se skrivelse daterad 2009-05-14; TJ aktbilaga 7, JK aktbilaga 13) visar att det var
EBM som drev på och krävde en snabb rättegång. Detta oaktat av det som framgick i
utredningen – man var medveten om att Torgny Jönsson krävde ytterligare tid för att
hinna förbereda sig.
Det mål som Stockholms tingsrätt har att pröva rör frågan huruvida EBM kränkt Torgny
Jönssons konventionsenliga rätt.
EBM:s egen bekräftelse om att Torgny Jönsson krävde och önskade att få sitta
häktad ytterligare 2-3 månader för att klara att förbereda sitt försvar åberopas till
styrkande av att staten inte uppfyllt Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6.3.b i
Europakonventionen.
Sedan åklagarna Martin Bresman och Lars Olson klargjort sin ståndpunkt den 24 maj
2010 kunde Torgny Jönsson inte göra annat än att vädja om ytterligare några dagars
förlängning för att försöka hinna gå igenom så mycket som möjligt av materialet. Denna
15
vädjan resulterade i att Torgny Jönsson fick ytterligare en vecka (sic!) till sitt förfogande
för att gå igenom materialet.
Uppskattningsvis innebar det 3 månader för kort tid, se Bresman och Olsons skrivning
ovan.
Torgny Jönssons försvarare Jonas Carlsson inledde rättegången vid Malmö tingsrätt med
att framställa yrkande om att huvudförhandlingen måste ställas in då det förelåg hinder
för huvudförhandling. I konsekvens med vad som anförts i nu aktuellt mål hävdade
advokat Jonas Carlsson att Torgny Jönsson inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att
förbereda sitt försvar.
2.4 Delgivningen av utredningsuppgifter och förundersökningsprotokoll
2.4.1
Som framgått ovan vidtogs en rad andra utredningsåtgärder än hemlig avlyssning efter det
att avlyssningen upphörde i och med att TJ frihetsberövades. l takt med att annan bevisning flöt
in i utredningen (kartläggning av betalningsströmmar, uppgifter från hörda målsägande etc.)
ställdes TJ:s uppgifter emot dessa i förnyade förhör. Detta ledde till att TJ hördes om sådana
uppgifter som måste kontrolleras av utredarna.
2.4.2
Såvitt framgår av de uttalanden och yttranden som både utredare och åklagare avgivit har TJ
fortlöpande tagit del - eller i vart fall beretts tillfälle att ta del - av de uppgifter som stärkte
misstankarna mot honom. Att TJ inte i samband härmed fått ta del av allt underlag som flutit in i
utredningen kan knappast anses som anmärkningsvärt. Eftersom åklagarna bedömt att
visst material inte hade betydelse för brottsutredningen mot honom har materialet inte ingått i
förundersökningsprotokollet utan lagts i den s.k. slasken.
2.4.3
Något skäl som medför att det finns anledning att anta att åklagarna har brustit i sin
objektivitetsplikt har inte framkommit under utredningen, Av åklagarnas yttrande 2010-01-05
framgår att utredningen beaktat omständigheter som talar för och emot TJ:s brottsmisstankar
och tillvaratagit bevis som varit till TJs förmån,
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.4.1 - 2.4.3
Torgny Jönsson delgavs inte något förundersökningsmaterial löpande, utöver det som
framgår av sammanställningen på sidan 9 ff i Torgny Jönssons komplettering av den
2013-08-20. Till styrkande av denna uppgift inges från Torgny Jönssons sida samtliga
de förhör som hölls med Torgny Jönsson där det exakt anges vilket material som Torgny
Jönsson tilläts att löpande ta del av (se nedan).
Inalles delgavs 5 handlingar och 10 samtal ur den hemliga telefonavlyssningen innan
slutförhör och delgivning inleddes. Detta av totalt 6 500 handlingar och drygt 68 000
ljudfiler. Torgny Jönsson hävdar fortsatt att någon egentlig fortlöpande delgivning av
förundersökningsmaterial aldrig ägde rum.
16
Med anledning av EBM:s invändning kompletterar Torgny Jönsson tidigare ingiven
bevisuppgift med utdrag ur förundersökningsprotokoll 12 i Bedrägerimålet, innefattande
samtliga förhör som hölls med Torgny Jönsson. Förhörsutskrifterna åberopas till
vederläggande av EBM:s uppgifter om att Torgny Jönsson fortlöpande delgavs material
från förundersökningen till styrkande av att Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel
6.3.b i Europakonventionen har kränkts, Bilaga 5.
2.5
Den hemliga telefonavlyssningen och dess innehåll
2.5.1
Såvitt framgår av det yttrande som Martin Bresman och Lars Olson upprättat 2009-05-14 och
som gavs in till Malmö tingsrätt inför huvudförhandlingen (se TJ aktbilaga 7 sid 1, JK aktbilaga
13) har TJ 2009-04-01 fått del av samtliga ljudfiler från den hemliga telefonavlyssningen och
2009-04-09 har TJ fått del av ca 90 % av alla handlingar i förundersökningen. Uppgifter av
samma slag och innehåll redovisades på nytt av Martin Bresman 2009-08-14 då han yttrade sig
till hovrätten med anledning av att TJ även under hovrättsförhandlingen anfört att han inte fått
tillräckligt med tid att förbereda sig (se TJ aktbilaga 11, JK aktbilaga 13).
2.5.2
Av åklagarnas yttrande 2010-01-05 framgår vidare att TJ allt sedan frihetsberövandet 2008
10-12 fortlöpande fått del av vad som framkommit under förundersökningen och att detta
framgår av utskrifter av förhör i förundersökningsprotokollet. Martin Bresman och Lars Olson
hävdar därför att TJ under närmare åtta månader varit medveten om vad brottsmisstankarna
bestod i och därför hade möjlighet att - utifrån det som lades honom till last - förbereda
sitt försvar tillsammans med sin försvarare. Eftersom TJ i april 2009 fick tillgång till i princip det
fullständiga materialet som kommit fram genom förundersökningen hade TJ två månader på sig
att gå igenom utredningen (se TJ aktbilaga 6 sid 2, JK aktbilaga 12).
2.5.3 Åklagarna i målet har, som framgått ovan, redovisat sin uppfattning att TJ varit väl insatt i vad
som avhandlats på telefon och vilka affärer samtalen avsett och att delta avsevärt måste ha
underlättat TJ:s genomgång av ljudfilerna och av övrigt material.
2.5.4 Med hänsyn till att åklagaren, utöver vad som redovisats i förundersökningsprotokollet, inte
åberopat resterande ljudfiler som bevisning bör man kunna utgå från att dessa samtal saknat
betydelse för åtalsprövningen.
2.5.5
TJ:s påpekande att han för egen del åberopade “ett 30-tal samtal som tillfördes
förundersökningsprotokollet” visar inte annat än att domstolarna inte tillmätt dessa någon
betydelse. Det har alltså inte påverkat domstolens bevisvärdering till TJ:s fördel. TJ:s egen
invändning att det antal samtal (386 st) som åklagarsidan valde ut att ingå i
förundersökningsprotokollet ensidigt talar till TJ:s nackdel medför inte att åklagarna brustit i sin
objektivitet. Invändningen kan därför lämnas utan avseende, Det finns inte heller grund att anta
att övriga telefonsamtal är till TJ:s fördel och att dessa visar all brott inte begåtts.
2.5.6
TJ invände redan under förhandlingarna i tingsrätt och hovrätt att han inte beretts tillräckligt
med tid för förberedelse av sitt försvar och då särskilt att han inte fått tillräckligt med tid att
lyssna på telefonsamtalen, Såväl tingsrätten som hovrätten delade åklagarnas bedömning att
TJ han tillräcklig tid att sätta sig in i målet och förbereda sitt försvar.
2.5.7 TJ:s invändning att utredarna medvetet tillhandahållit materialet från hemliga telefonavlyssningen
utan kronologisk ordning är inte heller korrekt.
17
2.5.8
Som tidigare redovisats använde TJ ett flertal olika telefoner under den tid som avlyssningen
pågick. Samtalsinformationen från respektive telefon lagrades i kronologisk ordning och det är i
sådan form den också redovisades till TJ när han fick del av informationen på cd-skivor och den
dator han hade till förfogande under häktningstiden. Det finns enligt uppgift från utredaren LGR
idag inte någon teknisk möjlighet att “sortera om” all telefontrafik i ett ärende så att den redovisas
kronologiskt oavsett vilken telefon som avlyssnats.
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.5.1 - 2.4.3
Ovanstående avsnitt är en direkt upprepning av påståenden i de avsnitt som Torgny
Jönsson redan har bemött. Torgny Jönsson finner ändå skäl att bemöta två av de
påståenden som görs.
EBM gör gällande att utredarna inte medvetet lät tillhandahålla materialet från hemliga
telefonavlyssningen utan kronologisk ordning. Det var utredarna som överlämnade
de 32 CD-skivorna och det torde inte ha kunnat undgå dem att materialet inte var
kronologiskt ordnat.
Utredaren LGR:s påstående om det saknas teknisk möjlighet att “sortera om” all
telefontrafik i ett ärende så att den redovisas kronologiskt oavsett vilken telefon som
avlyssnats, ska lämnas utan avseende.
Under huvudförhandling i såväl tingsrätt som hovrätt i Bedrägerimålet framkom att
polis och åklagare hade tillgång till avlyssningsmaterialet i kronologisk ordning. Om
detta skall advokat Jonas Carlsson höras i nu aktuellt mål.
2.6 Uppgiften att Ekobrottsmyndigheten angivit olika alternativ om förundersökningens
omfattning
2.6.1
TJ uppger att Ekobrottsmyndigheten över tid lämnat olika uppgifter om förundersök-ningens
omfattning. Enligt TJ har åklagarna i målet tidigare uppgivit att förundersök-ningen omfattar
4 000 sidor för att sedan när “det har funnits skäl att framställa förundersökningen i
Bedrägerimålet som mera omfattande ... “ ändrat uppgiften till 6 500 sidor.
2.6.2
Som framgår av Ekobrottsmyndighetens yttrande 2012-10-02 i JK:s skadeståndsärende anges
att förundersökningsprotokollet omfattar 6 500 sidor. Vad TJ möjligen har missat att redovisa är
att den uppgiften bygger på att det i målet var tre personer som var åtalade som ingick i
förundersökningen och att åtminstone tre tilläggsprotokoll har upprättats (se t.ex.
Ekobrottsmyndighetens yttrande 2013-02-22; TJ aktbilaga 10; JK aktbilaga 16). 18
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.6.1 - 2.6.2
Torgny Jönsson har ingivit samtlig den bevisning i vilken EBM har skildrat
förundersökningsmaterialets omfattning. EBM har, situationsanpassat, angett olika
omfattning beroende på skilda syften.
Vid frågan huruvida Torgny Jönsson beretts tillräcklig tid och möjlighet för
förberedelse av sitt försvar har det legat i EBM:s intresse att ge bilden av att
förundersökningsmaterialet inte alls varit så omfattande som Torgny Jönsson påstått.
När två av målsägandena i Bedrägerimålet därefter begärt skadestånd i anledning av
EBM:s agerande var intresset det motsatta och EBM tvingades att ”lägga korten på
bordet”. Därför skildras förundersökningens faktiska omfattning på ett riktigt sätt i de
två yttranden som EBM inkom med till JK i oktober 2012 och februari 2013.
Torgny Jönsson har dessbättre inte missat någonting avseende förundersökningens
omfattning, utan kan konstatera att tilläggsprotokollen som upprättades efter
planeringssammanträdet innefattar mindre än 900 sidor.
Förundersökningsprotokollet mot övriga två misstänkta omfattade 52 sidor.
2.7
TJ påstående att han inte erkänt sig skyldig till brott
2.7.1 TJ uppger i stämningsansökan (se sid 18) att han “inte erkänt sig skyldig till något brott. Vare sig
under utredningen mot honom eller under huvudförhandlingen”.
2.7.2
TJ har både i tingsrätten och i hovrätten medgett att han vilselett målsägande under den period
som den hemliga telefonavlyssningen har pågått. Av domarna framgår att TJ vidgått
vissa uppgifter som vilseledande, att han tagit emot 117 miljoner av målsägandena och att
han saknat återbetalningsförmåga för de medel han lånat upp. TJ har även erkänt bedrägeri
vid häktningsförhandlingen (se t.ex. sid 10 och 31 sista st i TR dom). Av tingsrättens dom framgår
också att TJ på civilrättslig grund har medgett att betala ersättning till målsägandena.
2.7.3 TJ:s inställning ska ses mot den bevisning som förebringades mot honom under utredningen. TJ
bör under utredningens gång ha förstått allvaret i de misstankar som riktades mot honom.
2.7.4 Att TJ bekräftade vissa omständigheter som låg honom till last och som redovisades av utredarna
har haft betydelse för gärningens rättsliga kvalifikation, dvs. att det var fråga om flera fall av
grova bedrägerier.
2.7.5
I och med att TJ bekräftade vissa omständigheter kunde handlandet också sättas in i ett vidare
rättsligt perspektiv. Tingsrätten redovisar i sin dom utförligt sin syn på hur TJs handlande ska
bedömas och vad detta inneburit för målsägandena (se sidorna 42-45 i Malmö tingsrätt dom i mål
B 857l-08).
19
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.7.1 - 2.7.5
Torgny Jönsson har vid huvudförhandling i Bedrägerimålet förklarat att han under
en kort period av den totala åtalsperioden lämnat viss information till några av
målsägandena vilken varit vilseledande. Torgny Jönsson gjorde samtidigt klart att de
felaktiga uppgifterna inte skulle medföra någon slutlig skada för målsägandena.
Vad som i övrigt anförs i ovanstående avsnitt saknar relevans för frågan som
Stockholms tingsrätt nu har att pröva.
2.8
TJ:s påstående att 11000 sidor sidomaterial undanhölls honom och hans försvarare
2.8.1 TJ anger att 11000 sidor sidomaterial undanhållits honom - dvs. en kränkning av hans insynsrätt och att den omständigheten medfört en allvarlig kränkning av konventions- rättsliga rätt att
förbereda sitt försvar (se sid 28-30 i TJ:s stämningsansökan).
2.8.2 Martin Bresman har bl.a. uppgivit att TJ - sedan han tagit del av ekorevisorns analys och
redogörelse över betalningsströmmar m.m. inte varit intresserad av att närmare ta del av de
kontoutdrag m.m. som bifogades utredningen.
2.8.3
Eftersom det var en sådan mängd med handlingar bestående av kontoutdrag och transaktionslistor
m.m. och med hänsyn till TJ inställning till - och bristande intresse av -att ta del av detta
material valde förundersökningsledaren att sortera in detta underlag i pärmar som inte
utgjorde del av huvudprotokoIlet; i utredningen tidigare benämnt “sidomaterial”. Ett påstående
att Ekobrottsmyndigheten vägrat TJ att ta del av “samtligt icke-sekretessbelagt material” stämmer
således inte.
2.8.4
För en närmare analys av förundersökningens struktur och uppbyggnad hänvisas till dokumentet
“Genomgång av den arkivlagda åklagarakten ED 3368-08 (Bilaga A till Ekobrottsmyndighetens
yttrande 2013-02-22, se JK:s ärende 660-12-40, aktbilaga 30-31, och i nu aktuellt ärende JK
aktbilaga 19).
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.8.1 - 2.8.4
Kammaråklagare Martin Bresmans påstående om att Torgny Jönsson skulle ha varit
”ointresserad” av att ta del av allt sidomaterial är direkt oförskämt.
Torgny Jönsson gavs 290 dagar för kort tid att ta del av det förundersökningsmaterial
som EBM självmant delgav honom. Av protokoll från planeringssammanträdet den 13
maj 2009 kan utläsas advokat Jonas Carlssons uppgift om att Torgny Jönsson ägnade 12
timmar per dag 7 dagar i veckan åt att gå igenom det förundersökningsmaterial som han
delgivits.
Trots arbetsbelastningen framförde Torgny Jönssons önskemål om att få gå igenom allt
sovrat material. Torgny Jönsson fick då beskedet att det skulle vara praktiskt omöjligt
p g a säkerhetsskäl att tillåta honom besöka EBM:s kontor. Istället skulle denna
genomgång göras av advokat Jonas Carlsson.
20
Omständigheterna kring genomgången, att den skedde först sedan huvudförhandlingen
inletts och att Jonas Carlsson endast fick ta del av en bråkdel av sidomaterialet, finns
noga redogjort för på sidan 5 ff i Torgny Jönssons komplettering i nu aktuellt ärende av
den 20 augusti 2013.
2.9
Betydelsen av misstankar om tjänstefel
2.9.1 TJ har efter genomförd förundersökning väckt enskilt åtal mot dels åklagaren Martin Bresman för
grovt tjänstefel, dels mot två poliser, utredarna LGR och FK, för tjänstefel.
2.9.2
Beträffande åtalet mot åklagaren prövade tingsrätten utförligt de gärningsmoment som TJ menade
att åklagaren skulle fållas till ansvar för (se Malmö tingsrätt dom 2012-04-24 i mål R 245-12).
TJ menade bland annat att åklagaren vilselett hovrätten avseende den hemliga
telefonavlyssningens omfattning med följd att TJ inte skulle lämnas “skäligt rådrum och tillräcklig
tid att förbereda sitt försvar”. TJ anmälde frågan till Riksenheten för polismål som beslutade att
inte inleda förundersökning mot åklagaren. Tingsrätten fann efter att ha prövat TJ:s uppgifter att
åtalet var uppenbart ogrundat och ogillade åtalet utan att stämning utfärdats på den tilltalade.
2.9.3 TJ överklagade domen men hovrätten fastställde tingsrättens domslut 2013-01-14 (mål B 1543
12). Högsta Domstolen meddelade 2013-09-18 att det inte fanns skäl att meddela
prövningstillstånd (mål B 860-13).
2.9.4 Under huvudförhandlingen i hovrätten när TJ själv stod tilltalad anförde TJ också att utredarna
LGR och FK hade lämnat felaktiga upplysningar vid förhör. Av utredningen framgår att LGR och
FK fått uppfattningen att en medmisstänkt, SL, polisanmält TJ varför de omnämnde detta i ett
förhör med målsäganden BA; enligt uppgift av TJ syfte att stärka BAs uppfattning att han blivit
lurad av TJ. Hovrätten prövade TJ:s invändningar mot förundersökningen och konstaterade
då att det var “beklagligt att det lämnats felaktiga uppgifter av polis vid förhör med målsägande
och den tilltalade men anser att vad som därvid förekommit eller vad TJ i övrigt anfört om brister i
örundersökningen inte är av beskaffenhet att på något avgörande sätt påverka bevisvärderingen i
målet”,
2.9.5
Efter den fällande domen väckte TJ enskilt åtal mot utredarna LGR och FK och anförde att
utredarna använt medvetet oriktiga uppgifter vid förhör och att de därigenom gjort sig skyldiga till
tjänstefel. Utredarna vitsordade i målet att de under förundersökningen lämnat tre felaktiga
sakuppgifter men redovisade också sådana uppgifter som förklarade varför det hänt.
Tingsrätten fann därför att det inte var styrkt att uppgiftslämnandet skett medvetet och ogillade
därför åtalet (se Malmö tingsrätt dom 2010-09-21 i mål B 8187-09).
2.9.6
TJ överklagade domen och i hovrätten justerade TJ gärningsbeskrivningen och gjorde gällande
att brottet var att anse som grovt tjänstefel. Hovrätten fann att utredarna varit oaktsamma i ett fall
då de vid förhör med BA uppgivit att en medmisstänkt polisanmält TJ utan att dessförinnan
kontrollera uppgiftens riktighet. Hovrätten konstaterade att gärningen utgör straffbar
oaktsamhet men att omständigheterna i det aktuella fallet medförde att gärningen var att betrakta
som ringa med hänsyn till att de felaktiga uppgifterna inte medfört någon skada eller någon
påtaglig risk för sådan,
2.9.7 Hovrätten fann att den straffbara oaktsamheten skulle bedömas som ringa brott varför utredarna
inte skulle dömas till ansvar. Åtalet mol LGR och FK ogillades därför (se Hovrätten över Skåne
och Blekinges dom 2011-06-08 i mål B 2759-10).
2.9.8 Mot bakgrund av de nu redovisade omständigheterna anser Ekobrottsmyndigheten att TJ:s
uppgifter om åklagares och utredares bristande trovärdighet kan lämnas utan avseende.
21
Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.9.1 - 2.9.8
Vid bedömning av utgången i de mål där Torgny Jönsson väckt enskilt åtal mot
utredarna LGR samt FK och åklagaren Martin Bresman saknar avgörandena i båda
målen relevans för den fråga som Stockholms tingsrätt nu har att pröva.
Vid tidpunkterna för båda dessa åtals väckande fanns inte den bevisning tillgänglig som
EBM tillställde JK i JK:s ärende 660-12-40 i slutet av oktober 2012 och den 22 februari
2013.
Det är mot bakgrund av dessa båda yttranden som Torgny Jönsson nu kan styrka det
som han under hela rättsprocessen har hävdat;
•
EBM kränkte hans rätt till tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt
försvar,
•
EBM undanhöll väsentliga delar av förundersökningen för Torgny Jönsson
och hans försvarare.
Avslutningsvis kan avseende ovannämnda avsnitt konstateras att utredarna LGR och FK
lämnade ett flertal oriktiga uppgifter till Torgny Jönsson och målsäganden i samband
med förhör.
Utredaren LGR uppgav i ljudupptaget förhör vid Malmö tingsrätt, på fråga från Torgny
Jönsson, att han inte kunde ange hur många övriga felaktiga uppgifter han lämnat under
förhör i Bedrägerimålet.
22
3.
Sammanfattande bedömning
3.1
Flertalet av de uppgifter TJ nu kommit med är inte nya och som framgått ovan har dom- stolarna
i flera fall redan prövat uppgifterna och dess betydelse. Vad som nu åberopats av TJ medför inte
att det är fråga om ett grovt rättegångsfel eller att det i övrigt finns tveksamheter kring
förundersökningen som medför att TJ inte borde ha fällts till ansvar.
3.2
Såväl tingsrätt som hovrätt har funnit att TJ beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda
sitt försvar. Någon omständighet som föranleder en annan bedömning har enligt
Ekobrottsmyndighetens uppfattning inte framkommit.
3.3 Sammanfattningsvis är det Ekobrottsmyndighetens uppfattning att utredningen och hand
läggningen av åtalet mot TJ inte står i strid med Europakonventionen och rätten till en rättvis
rättegång.
3.4
TJ har inte visat att hans rättigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen har kränkts.
Förutsättningarna för skadestånd är därmed inte uppfyllda.
Ekobrottsmyndigheten avstår från att bifoga handlingar ur förundersökningen. Myndigheten har i
yttrandet hänvisat till den dokumentation som TJ själv givit in. Avgöranden i domstol redovisas med
uppgift om datum för dom och målnummer och beträffande de handlingar som JK redan har tillgängliga i
form av inlagor i tidigare skadeståndsärende sker hänvisning till JK:s ärendenummer och aktbilaga.
Generaldirektören Eva Fröjelin har beslutat i detta ärende. I den slutliga handläggningen har
chefsjuristen Lena Lindgren Schelin deltagit. Verksjuristen Christer Dahlström har varit föredragande.
Eva Fröjelin
Christer Dahlström
Torgny Jönssons invändningar avseende EBM:s sammanfattande kommentarer
under 3.
EBM hänvisar till att såväl tingsrätt som hovrätt har funnit att TJ beretts tillräcklig tid
och möjlighet att förbereda sitt försvar.
EBM ”glömmer” då att tala om att domstolarnas beslutsunderlag var felaktigt,
nämligen det av EBM redovisade, vilket inte beskrev den verkliga omfattningen av
förundersökningen.
Genom EBM:s till JK redovisade verkliga omfattningen av förundersökningen står det
med enkel matematik klart att Torgny Jönsson skulle ha behövt ytterligare 290 dagar för
att ha möjlighet att förbereda sitt försvar.
Dokument vilka styrkte Torgny Jönssons förmåga och vilja att återbetala samtliga
målsäganden undanhölls Torgny Jönsson under förundersökningen. Efterfrågade
dokument påstods av EBM inte ha återfunnits.
23
Genom de uppgifter vilka EBM själv har redovisat får det anses styrkt att Torgny
Jönsson inte beretts tillräcklig tid för att förbereda sitt försvar. Hans rättigheter enligt
artikel 6 Europakonventionen har därmed kränkts.
BEVISNING
Muntlig bevisning
Förhör under sanningsförsäkran med Torgny Jönsson. Torgny Jönsson ska höras om
samtliga omständigheter avseende förundersökningen samt omständigheter vilka
konstituerar liden skada, till styrkande av att Torgny Jönsson utsatts för kränkning av
sina rättigheter enligt Europakonventionen samt till styrkande av skadan.
Vittnesförhör med kammaråklagare Martin Bresman, Ekobrottsmyndigheten. Martin
Bresman ska höras angående förundersökningens omfattning och om hur Torgny
Jönsson löpande delgavs förundersökningsmaterial samt om omfattningen av
förundersökningen som vid olika tillfällen lämnats av EBM.
Vittnesförhör med vice chefsåklagare Lars Olson, Ekobrottsmyndigheten. Lars Olson
ska höras angående förundersökningens omfattning och om hur Torgny Jönsson löpande
delgavs förundersökningsmaterial samt om omfattningen av förundersökningen som vid
olika tillfällen lämnats av EBM.
Tidigare åberopad bevisning kvarstår.
MÅLETS HANDLÄGGNING
Torgny Jönsson äger rätt att åberopa den bevisning som han anser relevant i målet.
Enligt principen om fri bevisprövning torde det vara omöjligt att i förväg bedöma
relevansen av åberopad muntlig bevisning. I princip uppställs i svensk rätt inte några
begränsningar i fråga om de källor som får användas för att utleta sanningen. Parterna i
en rättegång har således rätt att, i princip, åberopa all form av bevisning, med undantag
för sådan information som omfattas av t ex läkares och advokaters tystnadsplikt, vilken
kan hävas av den som berörs av tystnadsplikten.
Det föreligger således inte förutsättning för att målet avgörs på handlingarna.
Torgny Jönsson avser att komplettera muntlig och skriftlig bevisning. Med hänsyn till
att han avtjänat ett längre fängelsestraff och endast varit fri under ca 1,5 månad så är det
i högsta grad ursäktligt att fullständig bevisning ännu inte presenterats.
24
Målet är komplext och ovanligt varför Torgny Jönsson begär att målet avgörs av tre
domare.
Torgny Jönsson hemställer att målet sätts ut till muntlig förberedelse.
Lidingö som ovan
Sture Lindqvist
25