Regleringsinstruktioner för
Till: ! Norrköpings kommun ! Tekniska kontoret ! ! 601 81 Norrköping Regleringsinstruktion för 11 dammar i Norrköpings kommun Vattenreglering med naturvårdshänsyn Malmö den 3 november 2013 Håkan Sandsten Innehåll Sammanfattning!..........................................................................................4 Uppdraget!...................................................................................................4 Genomförande!............................................................................................4 Resultat från fältbesök!.................................................................................5 Svintunaån!.......................................................................................................6 Lilla Älgsjön ............................................................................................................6 Böksjön ...................................................................................................................6 Övre Svintuna .........................................................................................................6 Nedre Svintuna .......................................................................................................6 Pjältån!..............................................................................................................7 Svängbågen ............................................................................................................7 Vekmangeln ............................................................................................................7 Näknen ...................................................................................................................7 Torshagsån!.......................................................................................................8 Mela .......................................................................................................................8 Torshagskärret .........................................................................................................8 Storgårdsdammen ...................................................................................................9 Särskilt känsliga och hänsynskrävande arter!..............................................9 Nejonöga!..........................................................................................................9 Havsöring!.......................................................................................................10 Potentiella intressekonflikter som rör vattenreglering!...............................12 Ekonomiska intressen!....................................................................................12 Säkerhet!.........................................................................................................12 Dricksvatten!....................................................................................................12 Bevattning!......................................................................................................12 Naturvårdsintressen!.......................................................................................13 Vattenregleringen 2013 och resonemang om framtiden!...........................14 Svintunaån!.....................................................................................................14 Lilla Älgsjön ..........................................................................................................14 Böksjön ................................................................................................................15 Svintuna övre ........................................................................................................16 Svintuna nedre ......................................................................................................17 Pjältån!............................................................................................................17 Svängbågen ..........................................................................................................17 2 Vekmangeln ..........................................................................................................18 Näknen .................................................................................................................19 Torshagsån!.....................................................................................................20 Mela - Såggölens utlopp, Övre Glottern ................................................................20 Torshag, regleringen av Nedre Glottern .................................................................22 Torshagskärret .......................................................................................................23 Storgårdsdammen Åby ..........................................................................................24 Referenser!.................................................................................................24 Muntliga referenser!...................................................................................24 Bilaga 1 Förslag till regleringsinstruktion, tabell!........................................26 Bilaga 1 Förslag till regleringsinstruktion, text!...........................................27 Svintunaån!.....................................................................................................27 Pjältån!............................................................................................................27 Torshagsån!.....................................................................................................28 Bilaga 2 Översiktskarta!.............................................................................29 Bilaga 3 Äldre regleringsinstruktion!...........................................................30 Bild framsida Svängbågen, Foto Kenneth Johansson, Calluna. Ansvarig personal vid Calluna Håkan Sandsten var projektledare och författare. Kenneth Johansson utförde fältarbete och tog alla foton. Elisabeth Lundkvist deltog i uppstarten av projektet och Annika Stål-Delbanco och Elisabeth Lundkvist kvalitetsgranskade texten. Adress Calluna AB Linköpings slott 582 28 Linköping Telefon 013-12 25 75 Fax 013-12 65 95 3 Epost [email protected] Hemsida www.calluna.se Sammanfattning 6 Förändra referenskurvan i Övre Glottern så att den är synkroniserad med Nedre Denna rapport är Callunas förslag till en Glottern. naturvårdsanpassad regleringsinstruktion av 11 dammar i Norrköpings kommun. Eftersom det finns så många olika intressen som rör Uppdraget vatten och eftersom samverkan är så viktigt i Norrköpings kommun har 11 reglerings- alla vattenfrågor ska rapporten ses som ett dammar och första steg. Alla nivåer på vattenstånd och underhåll av flöden är inte kontrollerade mot alla olika intressen. Rapporten måste ses som ett steg på nämnden genom Tekniska kontoret. Dammarna ligger i Pjältån, Torshagsån och vägen mot större hänsyn till naturvärdena i Svintunaån som alla har höga naturvärden Svintunaån, Pjältån och Torshagsån. (Norrköping 1 Behålla långsamt sjunkande vattenstånd nu vårflod). extrema fram p.g.a. med att uppdatera • Vattendragens flödesregimer ska vara så 3 Eftersträva säsongsvariationer inom de nivåer som gäller. Sommarlågvatten är tvinga hjälp Förutsättningarna för projektet är att: högflöden och extremt höga vattenstånd. att reglerings- dammarna (Calluna 2006). frekventare besök av den som reglerar, men svårt Dagens Tekniska Uppdraget syftar till att åstadkomma förbättringar i kommunens sätt att reglera vattendragen (när det är möjligt) för naturvårdsintressena. Detta kräver mot på regleringsinstruktionerna för dammarna. 2 Trappa upp och trappa ner flödet i skydda ligger och biologisk mångfald behöver tekniska kontoret under försommaren (de år som har haft en även 2008). skötsel många år. Som en del i ett större projekt att se över dammarnas status och påverkan på sammanfattas i följande punkter: bör dessa för instruktioner, se bilaga 3, har inte setts över på De viktigaste åtgärderna som vi föreslår kan det ansvaret naturliga som möjligt. • Snabba flödesförändringar till följd av starka" det reglering ska vara sällsynt förekommande. skapas av torrt väder. Stabila vinter- • Lågflöden med påtagligt negativ påverkan rekreationsintressen, förutom när vattenstånd krävs av skridskoåkarna men det vore bra med olika nivåer på isarna på vattendragens biologi ska inte förekomma. under olika år. • Sjöarnas nivåfluktuationer ska vara så 4 Höja det eftersträvade minimiflödet något naturliga som möjligt. på vissa håll. Om de höga naturvärdena i Genomförande vattendragen ska skyddas måste minimiflödet prioriteras framför att hålla Uppdraget vattenstånd i sjöarna. Anordningar för att inleddes med en kunskapssammanställning; vad som är känt säkra minimiflödet borde installeras på fler om bl.a. biologiska och hydrologiska förhållanden i åarna och kring de olika dammar. 5 Sänka driftnivån lite på något ställe för att kunna uppnå ovanstående punkter. dammarnas Underlag tillgängligt funktion för detta (utsändes och arbete begränsningar. finns redan tillsammans med förfrågningsunderlaget) och exempel på andra 4 underlag som varit till nytta är data från SMHI instruktioner som uppfyller de ställda kraven och allt om att undvika för låga flöden samt att underlag sker endast som referenser i texten, eftersom så mycket redan är så bra utrett här. undvika för stora och snabba flödesförändringar. Vidare föreslås hur elfiskeregistret. Redovisning av vattendragens flödesvariationer på årsbasis Vidare studerades sjöarnas regleringar idag, vilka nivåer som uppträder vid ska följa en naturlig variation mellan låg- och olika högflöden och likaså hur sjöarnas nivåer ska tidpunkter och vilka begränsningar som finns i följa naturliga vattenståndsvariationer. dämningsgränser m.m. Detta gjordes genom analys av nivåavläsningar från åren 2010-2013. Fältbesök gjordes för en I Resultat från fältbesök Det område som har undersökts visas i en översiktskarta i Figur 1 samt på http://goo.g# för att studera vilka vattenståndsvariationer I samband instruktioner text i bilaga 1. biologiska mångfalden. Sjöarna besöktes också, dels för att studera utloppen, men också rimliga. utförliga instruktioner finns sammanfattade i tabell och nödvändiga i åarna för att upprätthålla den verkar finns presenterade för de olika vattendragen. Dessa preliminär bedömning av vilka minimiflöden som är som rapporten med sY0l6j. Pjältån besöktes 27 augusti, Torshagsån fältbesöket gjordes en lokalbeskrivning med 28 augusti, och Svintunaån 29 augusti 2013 av fokus på dammarnas passerbarhet för fisk vid olika vattenstånd. Kenneth Johansson, Calluna. Naturvärden bedömdes och flöden mättes där det var möjligt, status på dammar beskrevs. Rapporten innehåller förslag på reglerings- Figur 1. Översiktskarta över de 11 dammarna i Pjältån, Torshagsån och Svintunaån. Se även http://goo.gl/sY0l6j Copyright Google 2013. 5 Svintunaån Övre Svintuna Lilla Älgsjön Foto 108. Dammen vid övre Svintuna reglerar Foto 83. Dammen vid Lilla Älgsjön har varit Svinsjön och har en fiskväg i form av en reglerbar med vev i en tub, men den har rostat densilränna som hade murkna lameller vid fast och det finns en risk att sjön tappas ner 15 cm på kort tid om det plastlock som sitter för vårt besök men som nu har lagats. Luckan till fiskvägen var endast öppen 2 cm vilket kan tuben skulle gå sönder. Vattnet överflödar ett lura fisken upp i rännan men sedan fastnar de murket v-skibord. Dammluckan såg ut att vara och kommer inte upp i sjön. Pegeln är trasig i dåligt skick. Fallet var ca 0,65 m högt. Det var och bör bytas innan den trillar av helt. Status svårt att bedöma flödet p.g.a. sidoläckage men det uppskattades till ungefär 0,1 m3/s. på dammen är i övrigt god. Flödet var vid vårt besök ca 15-20 liter/s. Minimiflödet bör enbart gå genom fiskvägen. Böksjön Nedre Svintuna Foto 90. Dammen vid Böksjön har ett bräddavlopp med sättbrädor och en lucka. Foto 118. Svintuna nedre är en kulturhistoriskt Status på dammen är dålig. intressant kvarn som fortfarande är i drift ibland. Det finns en fiskväg i form av en denilränna med en del läckage, men status på dammen är i övrigt god. Flödet var vid vårt besök ca 20 lliter/s. Mellan Svintuna övre och nedre fanns det fina lekbottnar, dock lite 6 Vekmangeln igenslammade. Ett antal 0+ öringar och några äldre individer sågs. Pjältån Svängbågen Foto 17. Dammen nedströms Vekmangeln har två luckor reglerbara med spett och en lucka med sättor och överfall. Status på byggnaden var god men sidoläckage förekom. Pegel Foto 11. Nedströms dammen vid Svängbågen visade 62,32 m.ö.h. och vandringshindret för var det högt flöde (grov uppskattning ca 0,2 fisk var ca 2,3 m högt nedströms. Den ena m3/s), trots att väderleken har varit torr hela sommaren. Därför var det svårt att bedöma luckan var vid vårt besök öppen ca 24 cm och den andra luckan läckte lite. Vattnet flödade även över sättluckan med ca 5 cm. Flödet i vilket minimiflöde som kan behövas. En trasig ålkista i form av en träränna finns, men ingen fiskväg. Dammens status är dålig Pjältån mättes och beräknades till ca 0,37 m3/s med vilket måste vara mycket högt med tanke på sidoläckage. den torra väderleken. Enligt boende i närheten är luckorna helt stängda ibland och åfåran torrlagd. Vegetation i sjön tyder på att vattenståndet nyligen sänkts snabbt. Näknen Foto 6. Dammen vid Svängbågen. Två luckor reglerbara med spett och en lucka som kan lyftas i kätting finns. Vid besöket visade en pegel 67,20 m.ö.h., en lucka var öppen 10 cm och flödet i Pjältån hög. Det syntes på vegetationen i sjön att vattenståndet nyligen Foto 26. Dammen nedströms Näknen består av hade sänkts snabbt. Fallet är ca 2,5 meter högt. fyra sättor med överfall och två luckor reglerbara med spett. Status på byggnaden är 7 god. Pegel 58,60 m.ö.h. men visade ungefär 83,4 m.ö.h. Status på dammen är god. Vid vårt besök var luckan öppen 3 cm. Flödesmätningen var osäker p.g.a. lågt flöde men var ca 0,04-0,1 m3/s. Dammen består av en lucka med ett urtaget cirkelrunt hål högst upp. Om luckan är helt stängd och vattenståndet stiger upp över hålet blir det en jämnare start på flödet i vattendraget. På samma sätt kan det bli ett jämnare slut på flödet i vattendraget om vattenståndet sjunker. naturvärdena i Det bästa för är om vattendraget vattenflödet inte alls blir noll utan, tack vare hålet, endast låga. Foto 30. Vid vårt besök var en lucka öppen och vattnet rann över två sättor. Flödet uppmättes Torshagskärret till ca 0,47 m3/s. Inga tydliga tecken på att Näknens vatten sänkts snabbt syntes på vegetationen. Sjön har en stor öppen vattenyta som, till skillnad från de långsmala sjöarna uppströms, har en god förmåga att dämpa vattenståndsförändringar vid snabb tappning. Några hundra meter nedströms finns en mindre damm och forssträckan dit har ett naturvärde. Torshagsån Mela Foto 60. Torshagskärret är en tätortsnära grund liten sjö utan översvämningszoner och med liten möjlighet att magasinera vatten. Om vattnet sänks är risken stor att den öppna vattenytan växer igen med jättegröe. Foto 39. Övre Glottern regleras inte direkt utan det sker i Såggölen som den är förbunden med via en smal sprängd kanal. Dammen nedströms Såggölen består av en lucka som regleras med hydraulverktyg. Pegeln är trasig 8 Nedre Glottern Foto 54. Dammen i Torshagskärret består av två luckor reglerbara med hydraulverktyg och ett skibord som är reglerbart med brädor. Status på dammen är god. Vattenföringen vid vårt besök var ca 0,09 m3/s. Om vattenståndet stiger bara 0,25 m så svämmar gångvägen över. Storgårdsdammen Foto 52. Dammen vid Nedre Glottern består av två luckor och ett v-format skibord ca 80 m nedströms luckorna. Vid vårt besök var luckorna helt öppna och pegeln visade 79,32 m.ö.h. Status på dammen är god. Vattenföringen var låg vid vårt besök (ca 0,05 m3/s) och vattnet strilade endast mellan stenar och block i vattendraget nedströms. Foto 63. Dammen vid Storgårdsdammen i Torshagsån består av tre skibord och en lucka som regleras med hydraulverktyg. Pegel saknas. Status på byggnaden är god men det det läcker från en lucka och det finns en bröte Särskilt känsliga och hänsynskrävande arter nedanför. Längre nedströms finns det brötar Nejonöga (150 resp 500 m från dammen) som består av Flodnejonöga är inte längre rödlistad av både död ved och skräp så de är både positiva och negativa ur naturvärdessynpunkt. Det Artdatabanken, utan räknas nu (fr.o.m. 2010) som livskraftig i Sverige, men den är upptagen i Artskyddsförordningen och i art- och ligger en gammal sönderrostad oljetank i en blockrik fors och den borde tas bort. Både habitatdirektivet. torrlagt och vattentäckt lekgrus för öring finns, bäcknejonöga så ån har stor potential att få höga naturvärden om den bara städas på skräp. Vid Både har flodnejonöga enligt art- och och habitatdirektivet sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses (bilaga 2 till art- och habitatdirektivet). När det vårt besök var flödet ca 0,08 m3/s. gäller flodnejonöga har den ett sådant unionsintresse att insamling i naturen och exploatering kan bli föremål för särskilda förvaltningsåtgärder (bilaga 5 till art- och habitatdirektivet). Detta tolkas som att insamling, till exempel genom 9 elprovfiske, ska undvikas om Havsöring flodnejonögas bevarandestatus hotas av det och exploatering får inte heller hota I bevarandestatus. Vattenreglering för kraftproduktion är en tydlig form av havsöring, inte störa samhällsfunktioner är en mer stationär otydlig form. Norrköpings insats för att bestånd insjööring av och både bäcköring. i vattendrag. Havsöringen är utmärkande för vattendragen längs norra naturvårdsanpassa vattenregleringen i de kommunalt ägda dammarna är dock ett bra Bråviken och Pjältån, i sträckan från havet till Åby, anses vara länets viktigaste reproduktionslokal för arten (Länsstyrelsen i steg mot en naturvårdsinriktad förvaltning av denna exploatering av vattnet. har finns Havsöring och insjööring är båda vandrande arter, medan bäcköringen är i stort sett exploatering, medan vattenreglering för att Bäcknejonöga Östergötland Östergötland 2012). rapporterats i Havsöringen fortplantar sig under perioden elfiskeregistret från Getå (mellan Krokek och Åby), i Svintunaån (norr om Krokek, oktober-december och den vandrar således upp från havet under hösten, ofta med start i september. Leken sker över bottnar med grovt nedströms Böksjön), samt för länge sedan (1993) i Torshagsån, nära utloppet i Bråviken. grus i grunda sträckor med måttligt Flodnejonöga har rapporterats i elfiskeregistret strömmande vatten. Havsöringen kan gå långt från havsmynningarna i flera av vattendragen på norra stranden av Bråviken nästan ut till upp i vattensystemen och fortplanta sig i förekommer mycket små tillflöden. Rommen kläcks på våren och de unga fiskarna stannar vanligen i flodnejonöga så högt upp som Skriketorp och i ett par år i vattendraget innan de vandrar ut i Torshagsån havet för fortsatt uppväxt. Vid könsmognad Nävekvarn, men upp i Pjältån förbi järnvägen i Åby (ca centrum. Även i Artportalen har flodnejonöga rapporterats från ett tiotal havsmynningar i 4-6 års ålder) vandrar de upp i vattendragen för lek. norra delen av Bråviken. Ur ett nationellt Laxfiskar är i allmänhet mycket känsliga för perspektiv är populationen så pass spridd att bl.a. låga pH-värden, föroreningar, grumligt det borde kunna pekas ut som ett särskilt vatten och höga vattentemperaturer. Pjältån, bevarandeområde för flodnejonöga. Torshagsån och Svintunaån ingår alla i Hotet mot flodnejonöga är i första hand den kalkningsprogram och även i länets elfiskeprogram. Grumligt vatten kan slamma vattenreglering som detta medfört (Sjölander igen lekbottnar och försämra romkornens & Nathanson 2001). Genom sin komplicerade överlevnad. Långvarigt grumliga förhållanden livscykel, med beroende av vitt skilda miljöer under olika livsstadier, är flodnejonögat kan även vara skadligt för äldre fisk, men de utbyggnaden känslig för av vattenkraften många typer av och unga stadierna är känsligast. Öring är goda simmare och kan ta sig förbi hinder, men de är störningar. Vandringhinder i form av kraftverksdammar naturligtvis känsliga är i de flesta fall helt omöjliga att passera. vandringshinder, Vattenreglering är dessutom negativt då det medför att lek- och uppväxtområden blir vägtummor och dammar. Alla tre berörda åar t.ex. för felaktigt större utformade har sådana vandringshinder som medför att öring bara finns i begränsade delar av överdämda och förstörda. vattensystemen. I vattendragen behövs inte bara lekplatser utan också ståndplatser i form 10 av lugnare områden, t.ex. i bakvatten från Högre upp i åsystemet är statusen måttlig på större block, stockar m.m. Skuggning av grund vattendragen är väsentligt för att hålla vattentemperaturen under sommarhalvåret på vandringshinder. en lägre nivå. I restaureringsåtgärder alla tre vidtagits åar har under de och stenar har av många parametern fisk visar på god status (VISS 2013). Antalet öringar i elfisken har varit relativt stabilt under det senaste decenniet, reproduktions- och uppväxtmöjligheterna för havsöring. Vandringshinder har tagits bort, block förekomsten I Torshagsån är ekologisk status måttlig men senaste åren för att förbättra både vandrings-, lekgrus, av men under 2008 fångades färre individer än förväntat (Gustavsson 2009). Konnektiviteten tillförts visar bottnarna, död ved har lagts ut för att öka på dålig hyfromorfologiska antalet ståndplatser m.m. status tillståndet och i det ån är otillfredsställande. Ekologisk status i Pjältån bedöms som god 2013 (Viss 2013), mycket tack vare god status Även Svintunaån har måttlig ekologisk status trots att fiskfaunan visar god status (VISS på fiskfaunan. Elfisken under det senaste 2013) och antalet öringar som påträffats vid decenniet har dock visat fluktuerande antal elfiske individer och under 2011 skedde ett större har varit ganska stabilt under åtminstone det senaste decenniet (SERS 2013). oljeutsläpp i ån som medförde stor dödlighet för öringar (Gustavsson 2011). De Precis som i Pjältån och Torshagsån är det förekomsten av många vandringshinder som vandringshinder som finns gör att den är den främsta orsaken till att status blir lägre ekologiska statusen blir god och inte hög. än vad som kan förväntas. Figur 2. Några potentiella intressekonflikter som rör vattenmängder, t.ex. vattenståndet i en sjö eller flödet i ett vattendrag. De olika intressenas vanligaste önskemål om mängder står med mindre text i pratbubblorna. Andra potentiella konflikter kan finnas och även vattnets kvalitet kan leda till konflikter. 11 Potentiella intressekonflikter som rör vattenreglering Säkerhet Vatten används på många olika sätt av många ekonomiska intressen utan även säkerhet och olika intressenter vilket kan leda till konflikter människors liv och hälsa, vilket gör att risken för skador måste förhindras. Hög risk för Extrema flöden i vattendrag påverkar inte bara (Figur 2). För att komma fram till en regleringsinstruktion som tar hänsyn till alla dessa vattenintressen, behöver dammbrott och förträngningar i vattendrag som kan hota människors liv och hälsa vid möjliga intressekonflikter belysas. extrema flöden behöver åtgärdas. Rekreation Dricksvatten Många av dessa intressen vill ha stabilt och Intressen som rör dricksvatten handlar både om vattenkvalitet och mängder. Ibland kan det högt vattenstånd i sjöarna och flödet i finnas tekniska intressen också som påverkar vattendragen är av mindre intresse här. För hur vattenregleringen ska skötas (intagstuber badplatser, bryggor, sjöfiske och estetiska önskemål är detta främst viktigt på kan ligga grunt). För dessa intressen är det liksom för rekreation viktigt med högt vattenstånd på sommaren. Även här kan det sommarhalvåret. Naturliga sommarlågvatten ses som ett problem av många människor. På finnas en konflikt mellan t.ex. kommunala vintern finns det i många av sjöarna ett stort dricksvattenverk och privata intressen. Nedre intresse för skridskoåkning och för att inte störa isarna för mycket vill man ha ett stabilt Glottern är vattentäkt för Åby samhälle. vattenstånd. Det ska gärna vara lika högt alla Bevattning år för att skridskoåkarna ska känna igen sig och veta var det exempelvis kan finnas Uttaget för bevattning påverkar i första hand flödena i vattendragen och inte sjöarna. Det stenblock som tittar upp i isen. krävs mycket stora uttag för att vattenståndet i I Svintunaån finns det även behov av att sjöarna ska påverkas, medan bevattning som kunna köra en gammal vattenkvarn inför ofta sker under sommartorka, kan påverka Svintuna marknad, vilket kan räknas som ett vattendragens flöde avsevärt då det är lågt. Det kan finnas konflikter med naturvårds- rekreationsintresse. Då är det bara viktigt med ett rejält flöde i Svintunaån under några augustidagar. intressen här. Ekonomiska intressen komplicerat. Tillstånd för bortledande av yt- De flesta av de ekonomiska intressena rör och grundvatten kan numera endast lämnas av miljödomstolen i en miljödom. Detta Det lagliga läget för bevattningsuttag är översvämningsskador och här finns det i alla motsvarar sjöarna en dämningsgräns som man enligt lämnade vattendomar (eller hävd) inte ska gå över. Högt flöde i vattendragen är av stort intresse vad i vattendomstolen vattendomar. Har tidigare man en vattendom för sitt vattenuttag, gäller den fortfarande under de förutsättningar som står angivet i domen. Även om vattendomen inte och stabilt högt vattenstånd i sjöarna blir då ett problem eftersom man därmed har mindre går att hitta i något arkiv, eftersom den kan svängrum att magasinera överflödigt vatten. vara flera hundra år gammal kan den ändå Här finns en tydlig konflikt mellan rekreation och ekonomi. gälla av hävd. Detta oklara lagliga läge vad gäller vattendomar har fått kritik och kan leda 12 till konflikter. Vattenverksamhetsutredningen vattenstånd och flöden över sommaren och (Löv 2013) har fått i uppdrag att föreslå ibland in på hösten. Under hösten brukar det förändringar så att äldre anläggningar och verksamheter bedrivs i enlighet med gällande stiga för att under vintern ofta ligga ganska stabilt eller sjunka långsamt. Referenskurvan nationell och internationell rätt. Det är därför för möjligt att fler vattenverksamheter tvingas naturvårdsanpassad reglering av en sjö (Figur söka miljödom i framtiden. 3). Naturvårdsintressen Vissa snöfattiga år kommer dock ingen vårflod vilket är helt naturligt och något som kan För naturvården finns det inga enkla samband eller krav på vattenregleringen. Naturen är vattendrag. öring, flodnejonöga, bäcknejonöga och utter. efter vårfloden ett exempel på Man brukar tala om en sällsynt och måttligt hård störning kan skapa möjligheter för nya arter att etablera sig. många vattenlevande organismer, till exempel leker är intermediär störning inom ekologin: en ganska vattenflöden och vattenstånd är negativa för fiskar Glottern skapa biologisk mångfald i både sjöar och inte enkel. Både stabila och alltför varierande Många Nedre Utebliven vårflod kan vara en sådan störning. på Även översvämmade marker och därför är det ovanliga väderhändelser som ger extremt höga eller låga vattenstånd och flöden viktigt att låta vattenståndet stiga för att sedan låta det sjunka lite långsamt i sjöarna under kan vara intermediära störningar. Om de inträffar med till exempel tio års mellanrum, senvåren. Vårfloden är den tydligaste hydrologiska förändringen under ett normalt kan de mycket väl bidra till en ökad biologisk år i svenska sjöar och vattendrag. Resten av naturvård och ekonomiska intressen när det mångfald. Här finns risk för konflikter mellan året kan variera mycket, men ofta sjunker gäller extrema översvämningar. 0$1$2$%&3425"*6$)2$*789#$2%* !"#!& !"#+%& !"#+& !"#$%&'(%)*+,*-*./* !"#,& !"#$& !"#%& !"#'& !"#)& !"& !*#"& !"#$%& !"#$(& !"#%%& !"#'(& !"#'(& !"#)(& !"#((& !"#$%& !"#$%& !"#%,& !"#%(& !"#',& !"#'(& !"#),& !"#)(& !"#(,& !"#((& !*#"(& !"#%(& !"#),& !"#((& !*#"(& !*#"(& !*#"(& !*#*& ()-./0&%)-./0&%(-123&()-425&%)-425&%(-265&%(-421&'"-173& '"-178& '*-279&'!-:/6&'!-;<=&'+-3;>&'+-./0&',-123& Figur 3. Nuvarande referenskurva för vattenståndet i Nedre Glottern. 13 '&" !"#$%&'&()*%+$,)-& '%" '$" '#" '!" &" ()*+"*,-.,*/+" %" 0/+1*.2-+" $" #" !" !" #" $" %" &" '!" '#" '$" .%-+&$)-&/& Figur 4. Flödet efter ett kraftigt regn utvecklas olika i ett hårt reglerat och ett mer naturligt vattendrag. Det har konsekvenser för vattenlevande organismer. Även om intermediär störning kan vara viktigt vattenstånd i sjöarna. Frekventa lågflöden som för den biologiska mångfalden, är det för delvis beror på bevattningsuttag kan, som naturvårdsintressena ännu viktigare att störningar inte sker alltför ofta eller alltför tidigare nämnts, också leda till konflikter med naturvårdsintressena. kraftigt. När det kommer ett ösregn så ska Vattenregleringen 2013 och resonemang om framtiden helst flödet i ett naturligt vattendrag stiga lagom snabbt och sedan efter regnet sjunka långsamt. Det naturliga mönstret är en ganska snabb ökning följd av långsamt sjunkande Callunas uppdrag i detta arbete är att flöde (Figur 4). Ofta är flödet högre än det var förändras, för att om möjligt ta större hänsyn före regnet flera veckor efteråt. I reglerade till naturvårsintressena. Som en viktig del i underlagsarbetet har Hans Westerberg, som är analysera hur dagens vattenreglering kan vattendrag stiger och sjunker flödena ofta alltför snabbt och ner till samma låga flöde som alltid. Dessa kraftiga, korta och mycket den som sköter om regleringen just nu, frekventa att förutsättningarna för att reglera vattnet idag vattenlevande organismer slås ut, helt enkelt har betydelse för hur väl man kan finjustera flödet i vattendragen nedströms dammarna. flödestoppar leder till intervjuats om alla dammarna. De tekniska genom att de spolas bort eller slås ihjäl. Det låga normalflödet leder också till att extrema lågflöden inträffar oftare, vilket är mycket Svintunaån Lilla Älgsjön negativt för t.ex. öring och nejonöga. I dammen vid Lilla Älgsjön, längst upp i Här kan det finnas en konflikt med rekreation Svintunaåns avrinningsområde, finns det en och eftersom liten tub (rör) som ska vara stängningsbar med naturvårdsintressena har större intresse av ett utjämnat flöde i vattendragen, än av ett stabilt en vev. Veven har för tillfället rostat fast, så det finns en risk för att sjön töms snabbt. Hans dricksvattenintressen, 14 Westerberg försöker smörja upp veven, men säsongsbetonat, och samtidigt kunna hålla ett än jämnare flöde i vattendraget nedströms. så länge stoppas vattenståndet vid lågvatten med plastlock på uppströmssidan. Olika perforerade plastlock skulle kunna Böksjön Böksjön har Norrköpings användas för att reglera flödet vid lågvatten. Enligt vattendomen (WRS 2007) ska det aldrig den sämsta dammen i kommun, enligt Hans Westerberg. Tuben som finns går med nöd och gå mindre än 2 liter/s och Hans Westerberg näppe att öppna, men det knakar och brakar. bedömer att det skulle vara möjligt att även ett så torrt år som 2013 släppa åtminstone 5 liter/ Det går inte att låsa tub eller sättor i bräddavloppet och det har hänt att utomstående olovligt har reglerat sjön. Här s till vattendraget, med hjälp av tuben och en tre-fyra olika plastlock med olika antal hål. finns ett stort behov av renovering. Normalt Tuben måste rensas ibland, vilket går bra vid vattenstånd mellan åren 2010-2013 har varit lågvatten. 65,05-65,54 m.ö.h. enligt de nivåavläsningar Normalt vattenstånd mellan åren 2010-2013 de som har gjorts ungefär fem till tretton gånger i månaden. Kommunen har enligt vattendomen nivåavläsningar som har gjorts ungefär en tillstånd att reglera Böksjön mellan nivåerna gång i månaden. Det ligger oftast mycket nära 64,90 och 65,40 med dammen (WRS 2006). vattendomens dämningsgräns (118,60) och ibland ett par centimeter över den. Driftnivån Dock är högsta högvattenyta 65,74 enligt har varit 118,38-118,60 m.ö.h. enligt gamla domen, vilket nivåerna de senaste tre åren har hållit sig under. Driftnivå är enligt de gamla (Norrköpings instruktionerna 65,20 och det finns enligt Hans kommun 2013), men är i praktiken ofta Westerberg starka intressen från närboende närmare dämningsgränsen. Det finns starka rekreationsintressen i Lilla Älgsjön (fiske, båt, om att hålla driftnivån jämn. Från jordbrukets anges till 118,50 i regleringsinstruktionen den bad, skridsko) som vill hålla ett stabilt högt sida finns det intressen av att vattenståndet inte blir för högt. För att kunna möta dessa vattenstånd, men för att kommunen ska kunna intressen hålla sig inom vattendomen även vid plötsliga möjligheterna att reglera, har de som reglerat regn får inte driftnivån vara så hög att dämningsgränsen överskrids. dammen varit tvungna att besöka den varje En grov beräkning med hjälp av sjöns och Eftersom vattenståndet i Böksjön varit så högt tillrinningsområdets maximala prioriterat och de tekniska förutsättningarna flöden nedströms Böksjön visar att Lilla så dåliga, blir flödet i vattendraget inte bra ur Älgsjöns vattenstånd i extremt väder uppskattas kunna stiga 0,1 m på tre dygn, så naturvårdssynpunkt. Figur 5 visar hur flödet areal samt med de dåliga tekniska dag under vissa perioder. det räcker inte att bara ha några centimeter till vid vårfloden 2013 steg och sjönk extremt snabbt. Det vore bra för fisk och andra dämningsgränsen. vattenlevande organismer om man kunde låta Enligt vattendomen får sjön sänkas hela 1,7 m flödet öka lite direkt när man ser att till 116,90, vilket säkert ingen vill, men det är lämpligt att sänka driftnivån till 118,40 för att vattenståndet stiger, även om det inte har ha lite större marginal till den lagliga hunnit upp till driftnivån. Detta kan göras genom att ta bort en eller en halv sättbräda. dämningsgränsen. På så vis skulle man kunna Sedan vore det också bra om man inte låta överkompenserade vattenståndet i sjön variera 15 för högt vattenstånd genom att stänga tub och sättbrädor alltför Enligt Hans Westerberg har inte vattendraget snabbt, utan trappa ner flödet under flera varit torrlagt under 2013, som varit ett extremt veckors tid, när vädret gör det möjligt. torrt år, utan ca 5-10 liter/s har alltid runnit. Man måste få acceptans från En normal vårflod bör ge ett högsta rekreationsintresssen för en lägre driftnivå än vattenstånd på 65,30-65,40 för att sedan under idag i Böksjön och göra sättor och tub låsbara, en eller två månaders tid sjunka till driftnivån runt 65,20. Detta ska inte för att kunna höja minimiflödet. Vi föreslår att eftersträvas minimiflödet höjs till 11 l liter/s, efter att dammen har restaurerats. Renovering av genomgående för alla år, utan naturliga variationer får förekomma, om det behövs för dammen borde vara högt prioriterat eftersom att ta hänsyn till ett jämnare flöde eller till det skulle förbättra möjligheten att finjustera minimiflödet. regleringen och ta hänsyn till alla intressen som finns här. !"#$%&'()%*+,-./01++ 0"-2+3"#$%024%5+,678+-+'+91+ !",# !"+# !"*# !")# !"(# 5678264#9/:;4<60=4># !"'# 5678264#1;>;?#@A)(#.6BC# !"&# !"%# !"$# !"!# $*-./0#%*-./0#!)-/10#$)-/10#%)-/10#!)-./2#$)-./2#%)-./2#!(-234# Figur 5. Vårfloden 2013 i Böksjön. Vattenföring har hämtats från SMHI:s vattenweb och är modellberäknade flöden i Böksjöns utlopp. Vattenståndet är nivåavläsninger från pegel. Svintuna övre alldeles för snabbt för naturvårdsintressena Dammen regleras med olåsta sättbrädor och både det lekområden i sjön då snabbt torrläggs och nedströms, där vattenlevande organismer finns en fiskväg med denilränna. Lamellerna i denilrännan börjar bli dåliga och renovering borde prioriteras, särskilt eftersom uppströms, där översvämmade riskerar att torrläggas. Flödet i vattendraget det finns flodnejonöga nedströms. Det är måste ha stigit snabbt och sjunkit lika snabbt viktigt att det går ett lockflöde i denilrännan så ner till samma låga nivå som före vårfloden. att fisken hittar ingången. Det vore bättre om flödet sjönk långsammare. Sättbrädorna gör regleringen grovhuggen och efter vårfloden 2013 sjönk vattenståndet i Dammen reglerar vattennivån i Svinsjön och Svinsjön nästan 30 cm på fyra dygn vilket är varit 17,60 m.ö.h. respektive 18,23 enligt några lägsta och högsta vattenstånd i Svinsjön har 16 mycket gamla ej funna vattendomar (WRS Svintuna nedre 2006, Stening 2006). Nivåreglering sker i syfte Dammen behöver lås för att man ska få att tillse att vattennivån uppströms dammen inte blir för hög. Under normala kontroll över vem som reglerar vattnet. Det driftsförhållanden med öppna fiskvägar och finns en stor laxtrappa med denilränna och anordning för åluppvandring, men den låga ingen behöver tätas. Även kvarnrännan läcker högst nivåreglering. Efter höga vattenstånd och efter upp. Kvarnen är kulturhistoriskt intressant att nivåreglering har skett är det bra om man kan trappa ner flödet i vattendraget och vissa dagar sommartid behövs ett flöde till normala flöden sker som räcker för att köra kvarnen. långsammare. Det betyder att man behöver Nivåreglering sker enbart i syfte att tillse att vara snabb med att sätta tillbaka sättbrädor vattennivån uppströms dammen inte blir för innan vattenståndet uppströms hunnit riktigt hög. Under normala driftsförhållanden, med ända ner till sin normala nivå. öppna fiskvägar och låga till normala flöden, Vattenståndet har reglerats mellan nivåerna 17,50 och 18,15, och driftnivån har varit 18,00. sker ingen nivåreglering. När nivåreglering har skett är det bra om man kan trappa ner Inom flödet angivna dämningsnivåer ska i vattendraget långsammare. Det minimiflödet 8 liter/s ut från sjön hållas. Det betyder att man behöver vara snabb med att är ett lågt minimiflöde jämfört med flöden långt uppströms och rimligen borde det här sätta tillbaka sättbrädor innan vattenståndet nere finnas mer vatten. Man bör kunna öka uppströms hunnit riktigt ända ner till sin normala nivå. Pegel saknas och därför också minimiflödet till 15 liter/s. nivåavläsningar och möjlighet att analysera Driftnivån ligger nära den övre nivån och man vattenstån och reglering. Flödet enligt SMHI:s borde försöka få accceptans för att utnyttja hela höjden till 18,23 enligt vattendomen i det modellberäkningar långa loppet. Det skulle ge större för minimiflödet även här. Svintunaån nedströms och större säsongs- och Pjältån årsvariationer. Enligt WRS (2006) finns det goda möjligheter att riva ut dammen och Svängbågen Dammen, i betong med dammluckor i trä med ersätta den med mer naturliga trösklar. För tre utskov, är i dåligt skick och läcker både naturvårdsintressena är det oftast det bästa, troligen skulle undertill och på sidorna. Den skulle behöva tätas och ålkistan behöver rivas bort. Det medelvattenståndet tvingas sänkas för att inte högvatten ska hota bostäder och Svinsjön är en grund sjö med saknas ordentliga staket och eftersom det finns både en sommarstuga i närheten och en stuga vassar som riskerar att växa igen om den som man måste köra över dammen för att nå sänks. Sjön hade enligt häradsekonomiska så finns det risk för olyckor här. Enligt WRS (2007) hittas ingen vattendom som reglerar kartan från 1800-talet en helt annan form och var betydligt större än idag då stora områden i norr och öster har vuxit igen. Ett högre vattennivåer, men Svängbågen regleras mellan 66,35 och 67,70 och driftnivån är 67,50. maximalt vattenstånd här skulle troligen vara ett bättre sätt att förhindra att medellågvattenföring är ca 20 liter/s, vilket antyder att 15 l liter/s skulle vara ett bra mål magasinskapacitet för ett jämnare flöde i men visar Normalt vattenstånd mellan åren 2010-2013 fortsatt har varit 67,15-67,66 m.ö.h. enligt de nivåavläsningar som har gjorts minst en gång i igenväxning av Svinsjön. 17 veckan, ofta vattenståndet mycket har varit tätare. det Vekmangeln Eftersom som styr Dammen är svår och farlig att reglera eftersom regleringen finns det en tendens till att Svängbågen sänks för snabbt och flödet i det görs på utsidan med hydraulverktyg och vattendraget måste ha stigit snabbt (vilket ofta det finns fallrisk ner i insuget. Även sättbrädorna är tunga och svåra att reglera. torde vara svårt att göra något åt), men sedan Den borde moderniseras eller öppnas med ett även sjunkit mycket snabbt och det är inte bra eldrivet verktyg, enligt Hans Westerberg. för naturvårdsintressena. Vattenståndet har reglerats mellan 61,60 och Nivåavläsningarna visade hur flödet och vattenståndet vid vårfloden 2013 steg och 62,52 under åren 2010-2013 enligt nivåavläsningar, men det är mycket sällan som sjönk hur den är lägre än 62,00. Enligt WRS (2007) hittas regleringen sköttes var frekvensen på besöken ingen vattendom som reglerar vattennivåer, mycket väl avpassad efter behovet, men luckan stängdes alldeles för sent. Redan när men Vekmangeln regleras mellan 61,00 och snabbt. Om man tittar på vattenståndet började stiga mindre snabbt 62,50 och driftnivån är 62,30. Nivåavläsningarna visar dock att den verkliga borde man ha börjat trappa ner flödet och vattenståndet oftast är 5-10 cm lägre än stängt successivt, så att sjön fick en längre driftnivån. våröversvämning och fiskleken översvämmande stränder kunde lyckas. Nivåavläsningarna visade hur flödet och på En normal vårflod bör ge ett högsta vatten- vattenståndet vid vårfloden 2013 steg snabbt och sedan bibehölls högt under två veckors stånd på 67,60-67,70 för att sedan under en tid, vilket är mycket positivt. Om man tittar på eller två månaders tid sjunka till driftnivån hur regleringen sköttes var frekvensen på runt 65,50. Detta ska inte eftersträvas genomgående för alla år, utan naturliga besöken mycket väl avpassad efter behovet. variationer får förekomma om det behövs för En observation som gjorts är att den som reglerar skulle ha haft nytta av att räkna ut att ta hänsyn till ett jämnare flöde. För att vattenståndets förändring per dag sedan förra lyckas med sådan finjustering av regleringen besöket. Alltså förändring i vattenstånd i cm kan det krävas att dammen tätas. per dygn sedan förra besöket. Det syns att vid vissa beslut görs åt fel håll eller för sent eftersom man inte vet förändringstakten. Om Svängbågen och enligt vår bedömning i fält vattenståndet stiger 3 cm/dygn och vid nästa borde ett minimiflödet på 25 liter/s kunna besök 2 cm/dygn, då ska inte luckan öppnas eftersträvas. Tillrinningsområdet är 60 km2 och bör räcka för ett sådant minimiflöde i de flesta mer utan istället stängas ett litet steg för att Enligt SMHI:s medellågvattenflöde modellberäkning ca 40 liter/s är fall. Vid vårt fältbesök var det högt flöde vid man ska fånga in översvämningen. Detta kräver givetvis att det finns höjd kvar till alla dammarna i Pjältån (men inte de andra dämningsgränsen och att täta besök kan göras, åarna) så det var svårt att bedöma lämpliga men värdet för naturen av en kvarhållen minimiflöden. Hans Westerberg tror att det är möjligt att använda sjön som en buffert för att översväming på våren är mycket stor, så det få ett jämnare vattenflöde till sjöarna och kan vara väl värt att kolla förändringstakten just då. vattendragen nedströms, men han har inte En kommenterat det föreslagna minimiflödet. vattenstånd på 62,40-62,50 för att sedan under 18 normal vårflod bör ge ett högsta en eller två månaders tid sjunka till driftnivån Om man tittar på hur regleringen sköttes var runt eftersträvas frekvensen på besöken mycket tät, ofta varje genomgående för alla år, utan naturliga variationer får förekomma om det behövs för dag. Den som reglerar skulle liksom i sjöarna uppströms haft nytta av att räkna ut att ta hänsyn till ett jämnare flöde. Om vattenståndets förändring per dag sedan förra kommunen ska begära en sådan finjustering besöket. 62,30. Detta ska inte av regleringen bör säkerheten prioriteras här En för att förhindra fallolycka. normal vårflod bör ge ett högsta är vattenstånd på 58,65-58,75 för att sedan under en eller två månaders tid sjunka till driftnivån vid runt 58,50. Driftnivån föreslås alltså att sänkas Vekmangeln och enligt vår bedömning bör ett 6 cm för att ge lite mer magasinutrymme för minimiflödet på 30 liter/s kunna eftersträvas ett om dammens regleringsmöjligheter moderniseras. Tillrinningsområdet är 114 km2 säsongsvariationer i Näknens vattenstånd. Det är inte rimligt att prioritera vattenståndet i och bör räcka för ett sådant minimiflöde i de Näknen så starkt på bekostnad av övriga flesta fall, men närboende har sagt att åfåran intressen i Pjältån. Högsta vattenstånd och är helt torr ibland så vi vågar inte föreslå ett driftnivåer ska inte eftersträvas genomgående ännu högre minimiflöde. för alla år, utan naturliga variationer får förekomma om det behövs för att ta hänsyn till Enligt SMHI:s medellågvattenflöde modellberäkning ca 40 liter/s Näknen jämnare flöde i Pjältån och större ett jämnare flöde. Dammen är i gott skick och regleringen kan finjusteras med två luckor och två överfall Enligt med sättbrädor. medellågvattenflöde ca 50 liter/s vid Näknen Vattenståndet har reglerats mellan 58,14 och och enligt vår bedömning borde ett minimiflödet på 35 liter/s kunna eftersträvas. 58,76 under åren 2010-2013 enligt nivåavläsningar, men det är länge sedan den modellberäkning är Tillrinningsområdet är 178 km2 och bör räcka för ett sådant minimiflöde i de flesta fall, men varit lägre än 58,40. Enligt WRS (2007) hittas närboende ingen vattendom som reglerar vattennivåer, är känsliga för förändrade vattenstånd så det kan räcka som en miniminivå. Näknen är dessutom en svår sjö men Vekmangeln har reglerats mellan 57,85 och 58,85 och driftnivån är 58,56. Protokollen från nivåavläsningarna visar att reglering sker att reglera eftersom den är formad mer som ett badkar än en tallrik, vilket gör att dämpande ofta (varje dag till en gång i veckan) och flacka luckornas läge förändras mycket hastigt för att översvämningsmarker saknas. Ett plötsligt högt flöde in i sjön ger genast utslag i vattenståndet (eller utflödet). Om regleringen i man ska lyckas hålla ett stabilt vattenstånd i sjön. Det måste påverka flödet i Pjältån och de höga naturvärdena där negativt med så Svängbågen och Vekmangeln sköts som vi föreslår, kraftiga och snabba förändringar i flödet var med syftet att dämpa hastiga förändringar i flödet, bör det även leda till och varannan dag. långsammare förändringar i Näknens vattenstånd. Därmed är förhoppningen även Nivåavläsningarna visade hur flödet och vattenståndet vid vårfloden långsamt och sedan sjönk SMHI:s 2013 steg till under att korttidsförändringarna av flödet i Pjältån kan dämpas. vattenståndet före vårfloden, vilket inte är bra. Det finns en privat damm nedströms (Sten 19 nedre) men den saknar stort magasin och styrs därmed de djur som lever bland dessa växter). i hög grad av regleringen av Näknen. Dessutom måste det vara svårt att hålla Kommunikationen behöver vara god och det är den också. referenskurvan i Övre Glottern samtidigt som man följer den referenskurva som finns för Torshagsån Nedre Glottern. Vi föreslår därför att Övre Glotterns referenskurva förändras enligt Figur Mela - Såggölens utlopp, Övre Glottern 6. Kurvan får samma form som den önskvärda Dammen är svår och farlig att reglera eftersom det görs på utsidan av luckan referenskurvan i Nedre Glottern med ett rejält högvatten på våren istället för ett fullständigt med hydraulverktyg och det finns fallrisk ner i onaturligt insuget. Den borde moderniseras eller öppnas med ett eldrivet verktyg, enligt Hans åren 2010-2013 juli. Denna för extrema högflöden, större säkerhet och mindre risk för översvämningsskador nedströms under vårfloden. Vattenståndet har reglerats mellan 83,15 och under under förändring bedöms också ge och mindre risk Westerberg. 83,96 högvatten enligt Att nivåavläsningar, men det det var länge sedan det var lägre än 83,40. WRS (2006) utredde samtidigt vattenstånd problematiskt. vattendomen och de nivåer som gäller i den med i vårfloden Övre I vårt hålla Glottern lågt verkar förslag sänks vinterhögvattnet något för att inte störa isarna, som är populära bland skridskoåkare. och i praktiken. Den övre dämningsgränsen för Övre Glottern (och Såggölen) är egentligen Referenskurvan ska inte hållas varje år exakt 83,09 m och sänkningsgränsen 82,40 och dämningsgränsen gäller under likadant, utan variationer är positiva för den biologiska mångfalden. Här är det viktigt att sommarmånaderna från den 15 maj, men den minimiflödet har företräde framför prioriteras högre än referenskurvan. referenskurva som har använts för regleringen av dammen ligger dock på en högre nivå, men och Nivåavläsningarna av Övre Glottern visade med en mindre amplitud. hur det låga vattenståndet vid vårfloden 2013 Anledningen till detta är att vid vattenstånd prioriterades genom att dammen öppnades mellan 83,09 och 82,40 är den sprängda kanal och flödet steg snabbt och sjönk lika snabbt (Figur 7). Vattenståndet ska enligt som förbinder Övre Glottern med Såggölen så grund att det inte går att ta sig med båt mellan referenskurvan inte tillåtas att stiga i sjön sjöarna. Fritidsfisket har ett stort rekreationsvärde och man har därför valt att under vårfloden och det kräver att Nedre Glottern får en snabb kraftig puls av vårvatten. lägga nivån högre. Den gamla referenskurvan Det kan inte vara bra för någon av sjöarnas naturvärden, och mycket riskabelt för flödena i som används i dag ligger mellan 83,25 och 83,65 m (Figur 6). Torshagsån nedströms Nedre Glottern. Att Denna referenskurva är dock inte bra för naturvårdsintressena, eftersom översvämning förbättra referenskurvan i Övre Glottern på våren helt saknas och sedan skapas ett högt vattenstånd på högsommaren. Det måste leda åtgärderna för att förbättra regleringen av de 11 dammarna i Norrköpings kommun. Hans till att lekplatser för fisk saknas i Övre Glottern Westerberg säger att han får mycket klagomål och även till vattenbrist under sommaren med dåligt ljusklimat för vattenväxterna i sjön (och om regleringen som egentligen borde gå till bedömer Calluna som en av de allra viktigaste kommunen och att det är problem med att 20 hålla referenskurvan. För skridskoåkarnas för ett sådant minimiflöde i de flesta fall. skull vill han inte störa isarna under vintern. (Flödet mäts i Mela med mätsticka och 25 liter/s motsvarar 90 m3/h, vilket är den enhet som används på mätstickan. Flödet vid Att följa referenskurvan är inte lika viktigt som att hålla minimiflödet, så om det finns risk för lågvatten nolltappning ska referenskurvan absolut inte som brukar anges nivåavläsningarna är 150 m3/h så det bör vara prioriteras. Enligt SMHI:s modellberäkning är möjligt med det föreslagna minimiflödet. Vi medellågvattenflöde ca 10 liter/s vid Mela och uppmätte flödet i fält till mellan 180 och 360 m3/h och då var det lågt. Flödesmätningen var enligt vår bedömning i fält borde ett minimiflödet på 25 liter/s kunna eftersträvas. svår eftersom ingen bra sträcka fanns.) Tillrinningsområdet är 20 km2 och bör räcka !"#$%& !"#%%& !"#((& !"#""& !"#(!& !"#(*& !"#%+& !"#%(& !"#$%& !"#$"& !"#$%& !"#$%& !"#$"& !"#(!& !"#*%& !"#*%& !"#")& !"#*%& !"#*%& !"#"%& !"#"$& !"#",& !"#()& !"#""& !"#(%& !"#*%& !"#%)& !"#(!& !"#%%& !"#()& !"#$%&'(%)*+,*-*./* !"#$)& !"#%'& !"#$%& !"#$%& <$1$3$%&953:"*=:3$*>68#$3%* !"#')& i !"#*)& ),-./0&",-./0&")-123&),-425& ",-425&")-265&")-421&*+-173& *+-178& *!-279&*'-:/6&*'-;<=&*$-3;>&*$-./0&*%-123& 0"%*******1$2*******,"3******"43******,"0******05%*******056********"57*******&$4*******89'*******%8:*****)$;* Figur 6. Övre Glotterns föreslagna referenskurva. I bakgrunden finns även den gamla referenskurvan som ett grått streck. Amplituden förändras inte, men ett högvatten skapas under våren och försommaren. 21 ("$# 3#45678-2#9:;8# 3#45678-2#/8<85#=>'#+:?@# ("!# 3#45678-2#A1BC5D<8# !"#$%&'()*+,& -./%0+120$&'(#3,& 401."&"56789&#::0.& '"$# '"!# &"$# &"!# %"$# %"!# !"$# !"!# %)*+,-# &)*+,-# !.*,/-# %.*,/-# &.*,/-# !.*+,0# %.*+,0# &.*+,0# !$*012# Figur 7. Flöde, vattenstånd och antal luckor öppna vid Mela, Såggölens utlopp, regleringen av Övre Glottern vid vårfloden 2013. Torshag, regleringen av Nedre Glottern medan övrig tid begränsas nivån av risk att Dammen är enkel att reglera med en riktig tub, vattenskada byggnad på nivå över 79,63. som har god status. Det finns mätsticka för Dämningsgränsen 79,43 som gäller från 15 maj är inte bra och ny miljödom kanske behövs för flödet vid dammen, men enligt uppgift överskattas lågvattenflödet i den mätningen. att följa en önskvärd referenskurva. Vattenståndet har reglerats mellan 79,55 och Referenskurvans brist är den snabba tappning 79,47 enligt som ska ske mellan 1 och 15 maj. Samtidigt nivåavläsningar, men det det var länge sedan med vårfloden (i alla falla vissa år samtidigt) ska alltså sjön sänkas 0,2 meter och det ska ske under åren 2010-2013 det var lägre än 79,00. under den allra känsligaste perioden för både Vattendomen medger en reglering på över 2,9 häckande fåglar och lekande fiskar. Även m i Nedre Glottern (WRS 2006), med en övre risken för extrema högflöden i Torshagsån dämningsgräns på 79,43 från den 15 maj och måste öka av denna tappning. Det är inte bra och den önskvärda nya referenskurva (Figur 8) under sommaren, och en sänkningsgräns på 76,52 (i skötselavtalet anges felaktigt nivån 76,56). Sedan början av 1980-talet tillämpas dock en reglering som innebär kräver ett brott mot vattendomen, genom att det höga vattenståndet i Nedre Glottern tillåts mindre sjunka långsammare under maj och juni och nivåvariationer, med hänsyn till natur- och når den övre dämningsgränsen (79,43) 15 juli. Ny miljödom för detta behövs därför. friluftsvärden. Ambitionen med regleringen har varit att följa framtagen referenskurva, mellan 78,90 och 79,63 (Figur 8). 79,43 gäller Kommunen har uttryckt önskemål om att Calluna även ska föreslå en kompromiss till från 15 maj och under sommarmånaderna, 22 referenskurva inom nuvarande vattendom och medellågvattenflöde varit ca 20 liter/s vid den finns i Figur 8 (blå linje). Den kraftiga Torshag snabba översvämningen och den olyckliga tappningen i maj bibehålls, men jämfört med regleringsinstruktionen var minimiflödet 50 liter/s, vilket är lite för högt i förhållande till den gamla referenskurvan sänks vattenståndet kraven på högt vattenstånd i Övre Glottern. långsammare under våren, vilket bedöms vara Om positivt för häckning och lek. minimiflöde än vad som kan sättas i Övre och Nedre i Glottern den har tidigare mycket högre Glottern är det risk att sjöarna tappas olika snabbt vid torka. För att justera detta sänks Enligt SMHI:s modellberäkning (nya beräkningar från november 2013) har minimiflödet i Nedre Glottern till 40 liter/s. !"#$%& !"#%& !"#(+& !"& !)#"& !)#",& !)#"& !)#"& !"#,& !"#,+& !)#")& !"& !"#(& !"#'& !"#(%& !"#'& !"#%+& !"#')& !"#'& !"#%& !"#'& !"#$& !"#(& !"#$%&'(%)*+,*-*./* !"#+& !"#$& !"#$%& !"#%%& !"#*& !"#$%& !"#$& !"#!& !"#$%& !"#*%& <$1$3$%&953:"*=$)3$*>68#$3%* !)#"& !)#)& ,(-./0&%(-./0&%,-123&,(-425& %(-425&%,-265&%,-421&'"-173& '"-178& ')-279&'!-:/6&'!-;<=&'*-3;>&'*-./0&'+-123& 0"%*******1$2*******,"3******"43******,"0******05%*******056********"57*******&$4*******89'*******%8:*****)$;* Figur 8. Nedre Glotterns föreslagna referenskurva (blå linje med siffror). I bakgrunden finns den gamla referenskurvan som ett grått streck. Amplituden förändras inte, men ett högvatten under våren kvarhålls något längre under sommaren. Den önskvärda referenskurvan, som dock kräver en ny miljödom eftersom vattenståndet måste vara under 79,43 efter 15 maj, syns som en streckad linje. Torshagskärret och så obefintlig magasinskapacitet som den Dammen har en gammal tub som inte används lilla grunda sjön har. Samtidigt finns det och sättbrädor som används för viss reglering ekonomiska risker med att reglera vattenståndet. Här borde ekonomi och vad vid hög- och lågflöde. Det finns ingen pegel och flödesmätning görs inte här. Ovanför som är praktiskt möjligt gå före estetik. kärret finns ett definitivt vandringshinder så Eventuellt kan ombyggnad och ett riktigt brett dammen prioriterat v-format bräddavlopp som fungerar utan vandringshinder att åtgärda. Från närboende passning vid plötsliga högflöden vara en lösning för att både hålla stabil nivå, tåla är i sig inget finns starka önskemål om att hålla ett mycket stabilt vattenstånd i Torshagskärret, vilket inte högflöden och släppa ett minimiflöde till Torshagsån. kan vara så lätt med så stora sjöar uppströms 23 För naturvårdsintressena nedströms är minimiflödet program 2008-2011. Norrköpings kommun på 40 liter/s högprioriterat här. 2013. Regleringsanvisningar för Pjältån, Storgårdsdammen Åby Torshagsån samt Svintunaån. Underlag för upphandling. Dammen har sättbrädor som används för viss reglering vid hög- och lågflöde. Det finns Sjölander, E & Nathanson, J. E. 2001. Rev. Jan ingen pegel och flödesmätning görs inte här. Eric Nathanson & Teresa Soler 2005. Nedanför dammen finns potentiellt höga ©ArtDatabanken, SLU 2010-01-19. naturvärden. Det finns lekgrus och Stening, I. 2006. Historisk sammanställning över utförda åtgärder på Norrköpings strömmande sträckor med gott om block och död ved, men tyvärr också mycket skräp, en kommuns dammar och underhållsplan för sönderrostad oljecistern i vattnet och gamla betongkonstruktioner. Med relativt 10 år. Norrköping vatten AB. enkla Länsstyrelsen i Östergötland 2012. Plan för medel skulle man kunna få bra lokaler för restaurering av värdefulla sötvattenmiljöer i Östergötland. Rapport 2012:14. öring och nejonöga här, om de kan komma upp hit. Liksom i Torshagskärret finns det intressen av ett stabilt vattenstånd Löv, H. 2013. Ny tid ny prövning – förslag till i Storgårdsdammen, vilket inte heller här är lätt ändrade vattenrättsliga regler. eller säkert att ordna. Det finns ekonomiska Delbetänkande av risker med att reglera vattenståndet eftersom det är så tätortsnära. Även här borde ekonomi Vattenverksamhetsutredningen. SOU 2013:69. och vad som är praktiskt möjligt gå före estetik. dammen Eventuellt med ett kan ombyggnad riktigt brett WRS 2006. Dammar i Torshagsån - nuvarande av förhållanden och förslag på framtida v-format hantering. Norrköpings kommun, Tekniska bräddavlopp, som fungerar utan passning vid plötsliga högflöden, vara en lösning för att kontoret. WRS 2007. Dammar i Pjältån, Svintunaån och både hålla stabil nivå, tåla högflöden och Kvarsebobäcken - nuvarande förhållanden släppa ett minimiflöde till Torshagsån. För naturvårdsintressena nedströms och förslag på framtida hantering. är Norrköpings kommun, Tekniska kontoret. minimiflödet på 40 liter/s högprioriterat här. Muntliga referenser Referenser Elin Hultman, Norrköpings kommun. Calluna AB 2006. Åtgärdsförslag för en mer Hans Westerberg, Regleringsansvarig. naturlig vattenregim i Torshagsån. Jonas Edlund, Norrköpings kommun. Ekologi.Nu 2013. Vattenföringen i fyra vattendrag i Norrköpings kommun under Leif Karlsson. två perioder 2012/2013.! Elektroniska referenser Gustavsson, P. 2009. Östergötlands läns elfiskeprogram - delrapport år 2009. Gustavsson, P. 2011. Utvärdering Artportalen. Rapportsystem för växter, djur och svampar. www.artportalen.se av elfiskeresultat från Pjältån 2011. Ekologi.nu. Artskyddsförordning (2007:845). www.notisum.se/rnp/sls/lag/ Norrköpings kommun 2008. Naturvårds- 20070845.htm 24 !"#!$%&'()$!*+,-.$+/01-.+2+31-4+2)!"##$%&& '''()*+(),&)-&./0+*#,#,1&2*3./0+*#,#,2&453 ./0+*#,#,2&62)#6#+#642,1&/0-/#6)0/31,)+1),1& Eniro kartor, flygfoto. kartor.eniro.se Google maps. maps.google.se 7/#/8/),1&,*96)0,1,:6)#1,#&! Google maps find altitude. www.daftlogic.com/sandbox-google-maps- SLU Artdatabanken. www.artfakta.se find-altitude.htm SLU Databas för provfiske i vattendrag. Länskartor. gis.lst.se/lanskartor/htm/ aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=6 viewer.asp SLU Databank för vattenkemi. Länsstyrelsen i Östergötland. www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/ webstar.vatten.slu.se/db.html SMHI:s vattenweb. vattenweb.smhi.se miljo-och-klimat/vatten-och- Vatteninformationssystem Sverige. vattenanvandning/vi-jobbar-med/ www.viss.lansstyrelsen.se restaurering/Pages/ restaureringsprojekt.aspx?keyword=pjältån Norrköping naturvårdsprogram. kartor.norrkoping.se 25 Bilaga 1 Förslag till regleringsinstruktion, tabell Regleringsanvisningar för Pjältån, Torshagsån samt Svintunaån. Minflöde gäller inom angivna nivåer på vattenstånd. Dammägaren kontaktas om minflödet hotar nedre nivå. Vid hög- och lågvatten sker viss reglering vid Torshagskärret och Storgårdsdammen i Åby. Ett utjämnat flöde skapas genom trappning (luckor öppnas successivt med tidsintervall och stängs ännu långsammare). Säsongsvariationer med vårflod skapas de år då det kommer någon vårflod. Vissa reparationer och kompletteringar behövs för att lyckas med regleringsinstruktionen. Åsystem Nedre Övre Drift- Min- Trappoch nivå nivå nivå flöde ning reglerad möh möh möh l/s damm Svintunaån Lilla 116,90 118,60118,50- 5 Om Älgsjön 118,40 möjligt Böksjön 64,90 65,40 65,20 11 Ja Svintuna Övre 17,60 18,15- 18,00 18,23 15 Ja när lås finns 15 Ja när lås finns 66,35 67,70 67,50 25 Ja Vekmangeln 61,00 62,50 62,30 30 Ja Näknen 57,85 58,85 58,50 35 Ja 25 Ja 40 Ja 40 Nej 40 Nej Svintuna Nedre Pjältån Svängbågen Torshagsån Mela 82,40 84,09 83,2583,65 Nedre 76,52 79,43 78,90Glottern 79,63 Torshagskärret Storgårdsdammen Åby Besöksfrekvens Vårflod Kommentar 1/mån oftare vid trappning 1/dag till 1/vecka Nej, Driftnivån föreslås sänkas driftnivå successivt. Minflöde höjs till 5 l/s. alltför hög 65,30-65,40 Dämningsgränsen enl vattendom är 65,74 men ska inte utnyttjas. Trappning genomförs, minflöde höjs och vårflod tillåts när dammen är reparerad. 1/dag till 18,15-18,23 Dämningsgränsen enl vattendom är 1/vecka 18,23 och utnyttjas för vårflod. Flödet i fiskvägen prioriteras framför utskovet, utom vid stark kyla då is kan skada fiskvägen. Samma Följer Magasin saknas och flödet följer dag som Svintuna Svintuna övre. Flödet i fiskvägen Svintuna Övre prioriteras framför utskovet, utom övre vid stark kyla då is kan skada fiskvägen. Varannan 67,60-67,70 Minflöde och trappning kan dag till innebära lägre vattenstånd än 1/vecka tidigare, men det behövs för naturvärden nedströms. Varannan 62,40-62,50 dag till 1/vecka 1/dag till 58,65-58,75 Flödet i Pjältån prioriteras. Viktigt. 1/vecka 1/dag till Ca 83,65 1/vecka 1/dag till Ca 79,63 1/vecka 1/vecka Följer Nedre Glottern 1/vecka 26 Ny referenskurva, se ovan. Minflöde införs. Ny referenskurva, se ovan Nedre nivå sänks 4 cm Stabilt vatten önskas, magasinhöjd låg, översvämningsrisk, minflöde prioriterat. Lösning: brett bräddavlopp med v-format utskov. Följer Nedre Stabilt vatten önskas, magasin Glottern saknas, översvämningsrisk, minflöde prioriterat. Lösning: brett bräddavlopp med v-format utskov. Bilaga 1 Förslag till regleringsinstruktion, text Svintunaån driftnivån. Detta är svårt att uppnå med dagens dåliga lucka till denilrännan. Lilla Älgsjöns driftnivå (118,50 m.ö.h.) bör inte överskridas regelbundet, Flödet i fiskvägarna ska prioriteras framför utskoven bredvid (med undantag för perioder eftersom dämningsgränsen (118,60) är nära ovanför. med stark kyla eftersom isbildning kan skada På fem-tio års sikt är det lämpligt att fiskvägarna). Det är också viktigt att inloppen driftnivån sänks successivt till 118,40. till fiskvägarna står helt öppna. Minimiflödet, som eftersträvas, höjs till 5 liter/ s. Regleringen av Svintuna nedre ska följa Svintuna övre. Snabba förändringar i flödet undviks genom att trappa upp eller trappa ner flödet i Efter vissa perioder, men det Sättorna lilla med ett besök i månaden, när det inte är extremt blött eller torrt väder. i utskovet vara i ett in. Pjältån är för hög och ska inte utnyttjas, utan det är som måste blir högt att strömmarna närmast uppströms däms Dämningsgränsen enligt vattendomen (65,74) användas låsbar betongklack direkt uppströms, men inte så Böksjöns driftnivå (65,20) förändras inte. ska gjorts “mellanläge”, tillräckligt högt för att säkra flödet i fiskvägen och passagen förbi en liten tillrinningsområdet gör att det oftast räcker 65,40 som vattenstånd. dammen minimiflödet 15 liter/s. vattendraget. Det kan kräva frekventare besök under att högsta Svängbågens driftnivå (67,50), högsta (67,70) eller lägsta (66,35) vattenstånd förändras inte. Minimiflödet höjs till 11 liter/s när dammen är Mimimiflödet, som ska eftersträvas blir 25 reparerad. liter/s, vilket kan innebära lägre vattenstånd Säsongsvariationer ska eftersträvas och en än tidigare. normal vår bör vattenståndet nå 65,30-65,40, och sedan sjunka under ett par månaders tid Snabba förändringar i flödet undviks genom att trappa upp eller trappa ner flödet i till driftnivån. vattendraget. Säsongsvariationer ska Svintuna övre driftnivå förändras inte, men eftersträvas på fem-tio års sikt är det lämpligt att vattenståndet nå 67,60-67,70, och sedan sjunka dämningsgränsen i vattendomen (18,23) utnyttjas som övre reglerade nivå (tidigare under ett par månaders tid till driftnivån (67,50). 18,15). Sänkningsgräns (17,60) ändras inte. och en normal vår bör Vekmangelns driftnivå (62,30), högsta (62,50) Nedre reglerade nivå höjs från 17,50 till 17,60. eller lägsta (61,00) vattenstånd förändras inte. Minimiflödet höjs till 15 liter/s när dammen Mimimiflödet, som ska eftersträvas blir 30 gjorts låsbar. Säsongsvariationer ska eftersträvas och en liter/s, vilket kan innebära lägre vattenstånd än vad man är van vid i delar av sjön, men de normal vår bör vattenståndet nå 18,15, och höga sedan sjunka under ett par månaders tid till behöver ett jämnt flöde om det är möjligt. 27 naturvärdena i Pjältån nedströms Snabba förändringar i flödet undviks genom Mimimiflödet, som ska eftersträvas blir 25 att trappa upp eller trappa ner flödet i liter/s (=90 m3/h). vattendraget. Säsongsvariationer eftersträvas och en normal vår ska bör Snabba förändringar i flödet undviks genom att trappa upp eller trappa ner flödet i vattenståndet nå 62,40-62,50, för att sedan vattendraget. sjunka under ett par månaders tid till Nedre Glotterns lägsta (76,52) eller högsta driftnivån (62,30). (79,43) Näknens lägsta (57,85) eller högsta (58,85) vattenstånd förändras inte, men däremot vattenstånd förändras inte, men referenskurvan bör förändras enligt Figur 8. Referenskurvans normala lågvatten blir 78,90 sänks driftnivån till 58,50 så att ett jämnare och det normala högvattnet blir 79,63. Dessa flöde i vattendraget nedströms kan prioriteras två nivåer gäller inte som absoluta sänknings- högre än vattenståndet. Sjön har branta och stränder och ett stabilt vattenstånd påverkar livet i vattendraget negativt. dämningsgränser utan är endast ungefärliga. Här är det viktigt att minimiflödet “har företräde” framför och högre prioritet än Mimimiflödet, som ska eftersträvas, blir 35 referenskurvan. Variationer mellan olika år ska liter/s, vilket kan innebära lägre vattenstånd tillåtas. än tidigare. Mimimiflödet, som ska eftersträvas blir 40 Snabba förändringar i flödet skall undvikas, särskilt i Näknen, genom att trappa upp eller trappa ner flödet i liter/s (=144 m3/h). Snabba förändringar i flödet undviks genom vattendraget. att trappa upp eller trappa ner flödet i Säsongsvariationer ska eftersträvas och en vattendraget. normal vår bör vattenståndet nå 58,65-58,75 Torshagskärret regleras i viss mån vid hög- för att sedan under en eller två månaders tid sjunka till driftnivån runt 58,50. Säsongs- och årsvariationer ska prioriteras. och lågvatten. Ombyggnad är ett alternativ här av säkerhetsskäl och även för att hålla ett Torshagsån nedströms är minimiflödet på 40 liter/s minimiflöde. På grund av naturvärden Övre Glotterns lägsta (82,40) eller högsta högprioriterat. Alla föreslagna åtgärder i (84,09) sjöarna uppströms bör dämpa problemen här. vattenstånd förändras inte, men referenskurvan (Figur 6) anpassas efter Nedre Glottern och får därmed ett vårhögvatten. Storgårdsdammen Åby regleras i viss mån vid hög- Referenskurvans normala lågvatten blir 83,25 och lågvatten. Det finns höga naturvärden nedströms och biotopvårdande och det normala högvattnet blir 83,65. Dessa insatser två nivåer gäller inte som absoluta sänknings- är lämpligt i vattendraget. Ombyggnad av dammen är ett alternativ här av säkerhetsskäl och även för att hålla ett och dämningsgränser utan är endast ungefärliga. Variationer mellan olika år ska minimiflöde. tillåtas. Här är det viktigt att minimiflödet På grund av naturvärden nedströms är minimiflödet på 40 liter/s “har företräde” framför och högre prioritet än högprioriterat. Alla föreslagna åtgärder i referenskurvan. sjöarna uppströms bör dämpa problemen här. 28 Bilaga 2 Översiktskarta Lyc kåsvägen Kli ng sta ds vä ge n K lin gsta dsv ä ge n F isk lös en v äg en Blå bä rss tig en gel bä rss tig ägen en Fis k lös en vä ge n igen Kung sst ensv Få Hjortronst Snöbärsstigen Bj örn bä ge Kråkbä sti rs n Norra K ungss tens väge n E nb ärss tige n n rsstige Kolarevägen en rev ägen tig rps vägen ns G ransto vo Sk ogshugga Ol rs s tig en F is klösenv ägen en O rm bä Näknavägen ärs st ig Tranbärsv ägen M åb Kungsstensvägen Norra M jölo G ransto B jörnlu ndavä rpsv Näkna n ckv äg en viksvä äg 55 ngs gen Blo Sand Riksv väge en gen ägen Ku Kungs stensvägen ig en Kungss tens vägen n st estig Missn ste Fiskl nsv n v ägen ösen äge Nypons tigen Blockvägen Fågelbärsstigen Larum ge n en ge n väg Bj örn Åk lun erb da vä ärs svägen ssti en Block vägen n bär Slå Graversforsväg O xb ss är tig en tige Sm ultronstigen ärss S tenb n Ny Grav ersfors vägen G nejsväg vä ge n olms a S tockh väge en n en bo dsvä äg ägen S ät erv ge n sväg en Fä nbär gs Gamla Krokeksv Gaml Rön pin kö Granitvägen ndaväge Björnlu n eholm Katrin sväge rsv äg en n Sä iksvä ter vä ge n gen Ha Rö nn bä Sjöv gal un dsv äge n Blä ste Råsjövägen rvä ge Lom n g en gö lsvä Klintv en äg sv Gr an sjö nd lu ga vä Ha ge n Gra versf orsv ägen ägen en ärsväg g en re llvä Krusb Mo Gravers forsvägen en v äg gs n kö pin ge Ny rg aku Li s tvä Be stig en en sväg lugn ng sväg en K ake Jä tte väg en m la Kr ok ek sv äg en Hagstuguvägen List väg Körsbärsvä Ga Sjö viks Py ssling s tigen en gen Snä äge Dv är gs tig en ckv n Sjö n ge tvä svä en gen Lis tte s tig äg en iks n gsv aku vä Hu Be rg est ldr n ge g en öv n ge sti ä rsvä Sj lle by gen rsvä rsb m alm Si Vinbä Vä Kö ige n S kogs a lms M yrm väg en råstige n Kl arb sv är gs Jä rn Ha m alm sv äg en en äg uv tug äg vä gst ug uvä ge Gr uv ng svä g en n Alfba g en Ha alm nm ck stig en vägen Andersbo Jär cken Syrénvägen Nä svä aku ge n en Berg Sandvik svägen G ruv vägen Sy n en en äg väg L ilje ge Vio lvä n ge n vä n n ms ter vä ge Ros en väg en n väg lros So vä äg ge T ulp Sy r én rp sv en s vägen Kroku ré nv äg en ge n Hytt avä gen ä ge nd viksv viks väg en Sa S jö n Sy nvä Solros vägen Pio äg en Hy tta väg n K ast an jevä g en sv ge m rvä ol en kh äg oc mv Try St vägen la en der n en vä ge väg lms n ge Flä vä m me Mi Hagtorns rk Lä e ho K atrin Ga en n stig ku lle vä gen n Lu O denvä väge Lönnvägen shälls n ge Oskar s vä lm ho rväg ne tri Y me Berghällavägen Ka ä ge tt erv Glo Ide ge n gra nsv äg en Sommarvägen Be rgd vä als So mm n arv de en n ge n vä ge ter rvä ot Gl äg Flä ge en Lönnvä gen sti gk ull ev äg en ppe Po eh olm en gen en Lu lvä äg trin Grö svä na ge väg rps äg llv Ka eto u nv Id Kä ga n Ätt Dianavägen ta n Idu llsv äg en n vä gen väge llhä Oden Ta n Gamla Stockholms vägen tan kö ga Vi rh ags vä g en Milt on s Skogs vä g boväge n lhe lm sd al sv äg na väg en en Ekl vä ge n en und en hä lls tte Högtorp rvä St Glo g en avä äg ssv Ny Så Mä Nan n Sjöviks vägen a ga n G rön ä ge n ng sv ge pi vä als Valhallaväge Åd ge Frejavägen svägen ge n Ko llsv n ga rha vä gs ge n St en G amla bri S toc kho lmsv A lf red ägen Nyré Storhultsvägen Munk vägen en rp sv äge ym n ov tag ård svä ge n Prin tzvä und K arlsl väg eto Åb gen ä ge n sväg Gu ägen ns väg nks llh ag s vä ge n Ätt Kä Sigynv n äge Så ägen ä ge mv nhä nsu Ste Sandmov en svä väg lh em Flä der So undsv dev en O densl ud äg ägen n Löv H errs en tor en sväg Idunväge n Po lis S andå n ge n n ge äge n ge vä Bo rg iav äg en svägen Mo ds en ge n vä ge ra ds lsv äg en T orsväg Do en Norrv S vanv Strandvägen Ejderv ägen Da Åb ym tv äg en ov äg vägen Strand en en v äg Tors kärs väg en Strandv avä ge M åsv äg n en ter sb erg äg sv en Halmvägen s väg Alk niel n väge ägen n Kri cka väg en Alfågelvä ge Borgmästarvägen n An ka rvä ge n ys äg en vägen en äg rv sa en äg sv äg Kr lav St ak hults ss v ik nd Rå otv Sk g Sa vä lids vägen en db Lin nie Da vä vä ge V årfru rön Lomv ägen G en ls gen Andv ägen Tors kärs tväg ds Ut g en s väg ivare Hul lun rts n H olm n ge svä ge vä tte p ing ägen ky ps Stenbäcksv ägen kö ta rvä Strandvägen ar Sk Gästg Sp or be ägen A lfågelv sv ägen Ny köping Al en n Gju n ge en kväg sväge vä Mun Alhag Ny ing Knipav ägen Pilvägen Spo rtväg en pp ägen Trut vägen Sikuddsv ägen v äg S vanv ed iks vägen Sv väge n lmsv da n K at mn Hä nb Ste Ha ge rineho vä äg en gen rp sv ps to or te is tin elu nd s vä ge n rst Ät Pe 55 ia n lmsvä S tockho ägen rin Majs ksv ä ge n olsvä Kr G amla äg rg ge vä n gen ov äg en sv Rik Bo ld väg vä n ge ge vä Å by m Skö stu yg Borggår enborg åb Br August dsvägen Lillt orps vä vä un Id psv by nd Li Se en äg yv ge ge lvä St randv ägen en ge n vä ge ge n gen vik svä ger Fa en äg B ruk sv lls ten s vä Ru G Fo äg ckv b ac lo äg en äg gsv öp in svä en ge n ers gård Nyk vä ge ck n Krusenhofsvägen Hei vä ge en n äg en Krusenhofsvägen n ge ält Ax äg Pj gå rd sv S ågv ä Åby Po rsv äg en Hyd rau lväg en sv sla og Jur Sk väg en Lill sjö sväg n eväge sv äg en m dal Hump Sk og Riks väg 55 L ag ge B rå n rba vä rkv en n en By en als ge ve äg äg imd vä He né Nä av isv väg en ägen Lin ck nn vä ge slav g n Krusenhofs vägen Jur vä ge Eu äge n ägen Jo els vä ro pa vä g4 n Liljeh ultsv En Rö da svä kor ge n Åb Pj ält vä Å sb ble tor psv äg ov äge en Pj Ko rs en äg rov rls b yg ge vä g en lu nd sv äg en ård bs Trä dg Ja ko sv äg Hyd Ka Kv s vägen Nyborg illi ng äg ev ge n n ra ulv ä gen N öb en Pjä äg ltv en tvä äl n ge y Så äg gv k en gen nb n dvä Stra Ha m nb ac k en o gs vä ge n n sk gen Sk ogsv Bjö Ör en vä ack a väg arn Kv en lb Te rba Ku n gs svägen sväg So n ge vägen Högå ge ra nd vä Jursla vä St n Krusenhof ge F uru Vå en kv äg Hö ä gen fsv vä n ac Ug gle vä ge n Fa lkv äg en n ke nho n an Gr ta ga en äg rv Duvb ergsv Kv Vi se ge iks alä en Erik s gatan Er Stra n dvä g en en Kru svä n ge n O rrv ägen v äg fs ho en us Kr en en ckaväg tion vä gs er gen väge Järp Järpv ägen äg Åv g Lindvä Solba Mo vb vä en Du n äg n ge vä n en J ursla äg idv bo ge Yxv T allväge Sk rse rvä Kva G alä ge n en gs gen äg ko gen ev ss iksvä en Ta llvä iv ar ng ge n Fregattvägen g lvä stg pevä Hum Ki Gä Ku ervä n Tjäd ge n n Sm kvä ägen äge gen ge Vrå Ripv n a lsv n évä vä vä ge n Kalkugns vägen n S andv en pad äg Lin ed gs vä äg D ju dv ge n er vb tejv ägen Timo rnväg Luce d Du n Timo tejvä gen än d gr ar gr ar To rp rän rsg kä ge lla ns rvä ku Ste de O rre lär en äge äg Lin lvä äg K ornv Ängsv rsla al Marmorbruksvägen Ro n ge vä Jursla Ju Kn dv n sla Ga gv Rå ran ge ås en en St vä bo se R äg ar en än d äg lav To rp ss sv ss Rå en en ing väg äg äg öp R åg lav sv yk ervä gen p N en Klöv or n en väg gt ra ä ge ran dv äg star D St nd mä Kv Rå B ra Sjövik svägen Krokt orpsvägen Liev en n en en n n ge äg ltv tväg ge väge vä O lst na orps Tu n Hu S kaf Kr ys sar vä Orrek ullaväg n köp Ny g vä s Ho lm ge en tvä äg or sv Sp om n väg 55 vä gen ör ge Riks dby Sn vä ing tra svä Sä ge S jöviks gen gen vägen n Urmakarvä rpsvä Ryttars tigen Olsto Lin rsl a to Ju ck svä ge n ge en Bä Blo nro vä ge on tig r vä em olls Le An n Tr ge n Tör lvä gen pe n Pä Äp a nvä ro nv äg n en ge ge svä vä ng r én Sy ku ge rga svä vik Be Sjö gen g en Le rvä Mo Äppelvä n ge av gen vä H ytt R ik sv äg 55 Skrike t orpsvä rén ar se bo vä ge n ägen Ka lku gn sv äg en M arm orb ruk svä gen Bilaga 3 Äldre regleringsanvisning Regleringsanvisningar för Pjältån, Torshagsån samt Svintunaån Pjältån Svängbågen Vekmangeln Näknen (Sten Övre) Torshagsån Mela (Såggölens utlopp) Torshag/Nedre Glottern Torshagskärret Storgårdsdammen Åby Svitunaån Lilla Älgsjön Böksjön Svintuna Övre Svintuna Nedre Nedre nivå möh Gränsnivåer Övre nivå Driftnivå möh möh Minflöde lit/sek 66,35 61,00 57,85 67,70 62,50 58,85 67,50 62,30 58,56 25 82,40 76,56 84,09 79,43 Referenskurva Referenskurva 50 116,90 64,90 17,50 118,60 65,40 18,15 118,50 65,20 18,00 2 8 8 Minflöde gäller inom angivna dämningsnivåer. Dammägaren kontaktas om minflödet hotar nedre dämningsgräns. Övre nivå vid Nedre Glottern gäller från 15 maj och under sommarmånaderna. Övrig tid begränsas nivån av risk att vattenskada byggnad på nivå över +79,65 m. Vid hög- och lågflöde sker viss reglering vid Torshagskärret och Storgårdsdammen i Åby. Vid Svintuna Övre och Svintuna Nedre finns fiskvägar som delvis påverkar regleringen. Nivåreglering sker enbart i syfte att tillse att vattennivåerna uppströms dammarna ej blir för höga. Under normala driftförhållanden med öppna fiskvägar och låga till normala flöden sker ingen nivåreglering. Regleringsanvisningar 2013 upphandling.doc Calluna AB Linköpings Slott 582 28 Linköping www.calluna.se, [email protected] Telefon: 013-12 25 75. Fax: 013-12 65 95
© Copyright 2024