SPK, nya BTP och marknadsvärdering Terminsstart Pensioner 2012-09-12 Peter Hansson SPK är pensionskassan för Swedbank, alla Sparbanker och närstående 176 juridiska arbetsgivare Swedbank störst i volym Sparbankerna flest 39.000 försäkrade 22 Mdr under förvaltning Låga driftskostnader – Snitt 0,16 2006-2011 Bra och stabil avkastning över tiden Skulden kraftigt volatil Årsavkastning Avkastningsmål 10 års genomsnitt Konsolidering 2012 2011 2010 2009 2008 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2007 180 170 160 150 140 130 120 110 100 2006 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Stat 10Y Ny bank pensionsplan med start 2013-02-01 BTP 1 – Premiebestämd – Nyanställda fr o m 2013-02-01 BTP 2 - Förmånsbestämd – § 7, § 8 och samordning upphör • övergångsregler för § 8 och samordning Arbetsgivare kan välja BTP-nämnden har arbete kvar Anställdas val i nya BTP 1 Ej valbart - 2,5 %* i Trygg del – – – – – Förvaltare ska upphandlas Ingen garantiprodukt Livslång utbetalning Med eller utan återbetalningsskydd Flytträtt Aktivt val - 2,0 %* / 30 % av lön – Enligt placeringsalternativ – förvaltare ska upphandlas – Med eller utan återbetalningsskydd – Flexibel utbetalning enligt IL – Flytträtt * av lön upp till 7,5 ibb SPKs nuvarande funderingar BTP1 – Produkt för Trygg del baserad på nuvarande effektiva förvaltning BTP2 – Inga nya försäkrade – Stocken kvar lång tid Valadministration – Vad gör uppdragsgivarna? – Egen regi? – Upphandling? Skilj på utmaningarna Pensionskalkyl Marknadsvärdering av pensionsskuld Kalkylräntan ska givetvis Att ha ett värde på vara möjlig att åstadkomma pensionsskulden är i marknaden under självklart. Likaså någon typ kalkyltiden av buffert. Det går inte att ha Ett marknadsvärde är något kalkylränta på 5% och annat än de modellvärden leverera 3% som nu åsätts via regelverket Går kalkylen ihop är Regelverket skapar pensionärerna säkra konstgjorda problem och Långsiktig förvaltning dvs påverkar marknaderna inte tvingas sälja pga rådande marknadssituation Regelverken skapar konstgjorda solvensproblem som i slutänden drabbar individen Konstgjord volatilitet skapas av sättet att marknadsvärdera pensionsskulder – 30års räntan extrem betydelse - korträntan ointressant – Ingen handlingsbar volym i SEK längre än 10 år. Skulden kräver > 20 år – Vid köp av 30årig sänks räntan ännu mer Konstgjort lägre räntor = Dödsspiral (tillfälligt hanterat) – Inget pensionsinstitut vill hamna i trafikljusrött eller solvensproblem – Det finns ingen kalkylmässig botten på långräntan – Bolagen måste köpa skydd eller dumpa aktietillgångar för att klara ytterligare räntenedgångar. Inte bara aktuell nivå. Konstgjorda problem med solvens hos pensionsinstitut – Konstgjort lägre räntor ger solvensstress som annars inte skulle finnas Politiska utspel och ”safe haven” flöden är förödande för blivande pensionärer – 2011 steg pensionsskulden med 48% trots oförändrad kundstock – Avkastningen steg med 8% – Enstaka dagar kan det ske miljardökningar av pensionsskulden pga politiska utspel Nya bankplanen kan inte innehålla garantier, annars för dyrt Individen tvingas ta risken. Var är konsumetskyddet? Vad går att göra Tillsätt en arbetsgrupp – Vad är totalkonsekvenserna av att marknadsvärdera lång pensionsskuld i en illikvid marknad? – Är det rimligt att marknadsvärdera långa pensionsskulder på samma korta sätt som tradingportföljer? – Hur skapa kundskydd/stabilitetssydd utan att skapa konstgjorda solvensproblem? Snabbfix – Ge möjlighet att använda sk. macrokurva 10+10år+UFR 4,2%. Omedelbart om instituten så önskar. Ger tröghet och högre räntenivå i marknadsvärdering. – Både försäkringsbolag och pensionskassor! Delsnabbfix (tillfälligt genomfört) – Inför en räntebotten på långräntan – Att i ett extemränteläge veta att det finns en botten minskar risken för onödiga kortsiktiga köp av derivatskydd eller dumpning av aktier Ur VD-kommentaren i årsredovisning 2011 Andra halvåret 2011 var dock tufft. Inte på tillgångssidan som de flesta tror är problemet – SPKs tillgångar växte med 8,3% 2011! Vi har klarat både denna och förra finanskrisen bra. Problemet är sättet att marknadsvärdera pensionsskulder i en miljö när det går bättre för Sverige än för resten av Europa. När risker ökar stiger normalt räntan, så var det i krisländerna. Då valde investerare att i stället placera i det relativt sett säkrare Sverige som då fick lägre räntor. De mycket långa räntorna (30-åring) som påverkar SPK mest gick ner med 1,83 % vilket medförde att vår pensionsskuld under 2011 ökade med 48%. Tjänstepensioner är resultatet av en långsiktig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. När man tecknar en försäkring i ett kollektiv sprids risken över många personer och över lång tid. På så sätt bli det effektivare för alla. Detta sätts nu allt mer ur spel genom olika myndighetsregleringar, som tvingar in oss i ett kortsiktigt beteende. Visst ska vi ha tillgångar som motsvarar värdet av våra åtaganden. Självklart! Men vad är det riktiga marknadsvärdet. I SPKs fall har vi ett åtagande som sträcker sig över hundra år. Marknadsvärdet på detta, beräknat enligt lagar och regler, varierade enstaka dagar under hösten med en miljard upp eller ner bland annat beroende på olika politiska uttalanden. För långa pensionsåtaganden är det inte rimligt att man ska marknadsvärdera åtagandet på samma sätt som en kortsiktig tradingportfölj. Det måste vara trögare mekanismer. Men här är regelmakarna alldeles för teoretiska. Regelverket gör att det blir för dyrt och ineffektivt att använda sig av garanterade pensionsplaner vilket med stor sannolikhet kommer att få konsekvenser i den kommande Bankpensionsplanen. Kostnaderna kommer kraftigt att öka de närmaste åren. Kraven från myndigheter både i Sverige och på europeisk nivå kommer att öka kraftigt. I en utredning från EIOPA(den nya europeiska finansinspektionen) beskrivs nuvarande rapporteringskrav i olika länder inom unionen, Sverige är ett av de mer humana. Ambitionen från EU är att pensionsinstitut ska rapportera på ett enhetligt sätt i hela EU ner på excelcells nivå. Nya systemkrav och utökad bemanning kommer att ställa krav på hela branschen de närmaste åren. Fortsatt låga driftskostnader Driftskostnad i % exklusive kapitalförvaltning 0,50 0,45 0,40 2006 2007 2008 2009 2010 2011 snitt 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 A B C D SPK E F
© Copyright 2024