SPK, nya BTP och marknadsvärdering

SPK, nya BTP och marknadsvärdering
Terminsstart Pensioner 2012-09-12
Peter Hansson
SPK är pensionskassan för Swedbank, alla
Sparbanker och närstående
 176 juridiska arbetsgivare
 Swedbank störst i volym
 Sparbankerna flest
 39.000 försäkrade
 22 Mdr under förvaltning
 Låga driftskostnader
– Snitt 0,16 2006-2011
Bra och stabil avkastning över tiden
Skulden kraftigt volatil
Årsavkastning
Avkastningsmål
10 års genomsnitt
Konsolidering
2012
2011
2010
2009
2008
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
2007
180
170
160
150
140
130
120
110
100
2006
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
-2%
-4%
-6%
Stat 10Y
Ny bank pensionsplan med start 2013-02-01
 BTP 1 – Premiebestämd
– Nyanställda fr o m 2013-02-01
 BTP 2 - Förmånsbestämd
– § 7, § 8 och samordning upphör
• övergångsregler för § 8 och samordning
 Arbetsgivare kan välja
 BTP-nämnden har arbete
kvar
Anställdas val i nya BTP 1
 Ej valbart - 2,5 %* i Trygg del
– – – – – Förvaltare ska upphandlas
Ingen garantiprodukt
Livslång utbetalning
Med eller utan återbetalningsskydd
Flytträtt
 Aktivt val - 2,0 %* / 30 % av lön
– Enligt placeringsalternativ –
förvaltare ska upphandlas
– Med eller utan återbetalningsskydd
– Flexibel utbetalning enligt IL
– Flytträtt
* av lön upp till 7,5 ibb
SPKs nuvarande funderingar
 BTP1
– Produkt för Trygg del
baserad på nuvarande
effektiva förvaltning
 BTP2
– Inga nya försäkrade
– Stocken kvar lång tid
 Valadministration
– Vad gör uppdragsgivarna?
– Egen regi?
– Upphandling?
Skilj på utmaningarna
Pensionskalkyl
Marknadsvärdering av
pensionsskuld
 Kalkylräntan ska givetvis
 Att ha ett värde på
vara möjlig att åstadkomma
pensionsskulden är
i marknaden under
självklart. Likaså någon typ
kalkyltiden
av buffert.
 Det går inte att ha
 Ett marknadsvärde är något
kalkylränta på 5% och
annat än de modellvärden
leverera 3%
som nu åsätts via
regelverket
 Går kalkylen ihop är
 Regelverket skapar
pensionärerna säkra
konstgjorda problem och
 Långsiktig förvaltning dvs
påverkar marknaderna
inte tvingas sälja pga
rådande marknadssituation
Regelverken skapar konstgjorda
solvensproblem som i slutänden drabbar
individen
 Konstgjord volatilitet skapas av sättet att marknadsvärdera pensionsskulder
– 30års räntan extrem betydelse - korträntan ointressant
– Ingen handlingsbar volym i SEK längre än 10 år. Skulden kräver > 20 år
– Vid köp av 30årig sänks räntan ännu mer
 Konstgjort lägre räntor = Dödsspiral (tillfälligt hanterat)
– Inget pensionsinstitut vill hamna i trafikljusrött eller solvensproblem
– Det finns ingen kalkylmässig botten på långräntan
– Bolagen måste köpa skydd eller dumpa aktietillgångar för att klara ytterligare
räntenedgångar. Inte bara aktuell nivå.
 Konstgjorda problem med solvens hos pensionsinstitut
– Konstgjort lägre räntor ger solvensstress som annars inte skulle finnas
 Politiska utspel och ”safe haven” flöden är förödande för blivande pensionärer
– 2011 steg pensionsskulden med 48% trots oförändrad kundstock
– Avkastningen steg med 8%
– Enstaka dagar kan det ske miljardökningar av pensionsskulden pga politiska utspel
 Nya bankplanen kan inte innehålla garantier, annars för dyrt
 Individen tvingas ta risken. Var är konsumetskyddet?
Vad går att göra
 Tillsätt en arbetsgrupp
– Vad är totalkonsekvenserna av att marknadsvärdera lång pensionsskuld i en
illikvid marknad?
– Är det rimligt att marknadsvärdera långa pensionsskulder på samma korta sätt
som tradingportföljer?
– Hur skapa kundskydd/stabilitetssydd utan att skapa konstgjorda
solvensproblem?
 Snabbfix
– Ge möjlighet att använda sk. macrokurva 10+10år+UFR 4,2%. Omedelbart om
instituten så önskar. Ger tröghet och högre räntenivå i marknadsvärdering.
– Både försäkringsbolag och pensionskassor!
 Delsnabbfix (tillfälligt genomfört)
– Inför en räntebotten på långräntan
– Att i ett extemränteläge veta att det finns en botten minskar risken för onödiga
kortsiktiga köp av derivatskydd eller dumpning av aktier
Ur VD-kommentaren i årsredovisning 2011
 Andra halvåret 2011 var dock tufft. Inte på tillgångssidan som de flesta tror är problemet – SPKs tillgångar
växte med 8,3% 2011! Vi har klarat både denna och förra finanskrisen bra. Problemet är sättet att
marknadsvärdera pensionsskulder i en miljö när det går bättre för Sverige än för resten av Europa. När
risker ökar stiger normalt räntan, så var det i krisländerna. Då valde investerare att i stället placera i det
relativt sett säkrare Sverige som då fick lägre räntor. De mycket långa räntorna (30-åring) som påverkar
SPK mest gick ner med 1,83 % vilket medförde att vår pensionsskuld under 2011 ökade med 48%.
 Tjänstepensioner är resultatet av en långsiktig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. När man
tecknar en försäkring i ett kollektiv sprids risken över många personer och över lång tid. På så sätt bli det
effektivare för alla.
 Detta sätts nu allt mer ur spel genom olika myndighetsregleringar, som tvingar in oss i ett kortsiktigt
beteende. Visst ska vi ha tillgångar som motsvarar värdet av våra åtaganden. Självklart! Men vad är det
riktiga marknadsvärdet. I SPKs fall har vi ett åtagande som sträcker sig över hundra år. Marknadsvärdet
på detta, beräknat enligt lagar och regler, varierade enstaka dagar under hösten med en miljard upp eller
ner bland annat beroende på olika politiska uttalanden.
 För långa pensionsåtaganden är det inte rimligt att man ska marknadsvärdera åtagandet på samma sätt
som en kortsiktig tradingportfölj. Det måste vara trögare mekanismer. Men här är regelmakarna alldeles
för teoretiska. Regelverket gör att det blir för dyrt och ineffektivt att använda sig av garanterade
pensionsplaner vilket med stor sannolikhet kommer att få konsekvenser i den kommande
Bankpensionsplanen.
 Kostnaderna kommer kraftigt att öka de närmaste åren. Kraven från myndigheter både i Sverige och på
europeisk nivå kommer att öka kraftigt. I en utredning från EIOPA(den nya europeiska finansinspektionen)
beskrivs nuvarande rapporteringskrav i olika länder inom unionen, Sverige är ett av de mer humana.
Ambitionen från EU är att pensionsinstitut ska rapportera på ett enhetligt sätt i hela EU ner på excelcells
nivå. Nya systemkrav och utökad bemanning kommer att ställa krav på hela branschen de närmaste åren.
Fortsatt låga driftskostnader
Driftskostnad i % exklusive kapitalförvaltning
0,50
0,45
0,40
2006
2007
2008
2009
2010
2011
snitt
0,35
0,30
0,25
0,20
0,15
0,10
0,05
0,00
A
B
C
D
SPK
E
F