Dags för Latinamerika En rapport om handels- och investeringsfrämjande i Latinamerika av Ambassadör Arne Rodin Havanna MEXIKO KUBA Mexico GUATEMALA BELIZE Guatemala DOMINIKANSKA REPUBLIKEN JAMAICA HAITI HONDURAS NICARAGUA EL SALVADOR COSTA RICA VENEZUELA GUYANA PANAMA FRANSKA GUYANA Bogotá Bogot SURINAM COLOMBIA ECUADOR PERU BRASILIEN Lima • La Paz Brasilia BOLIVIA PARAGUAY Rio de Janeiro • • São Paulo CHILE ARGENTINA Santiago de Chile URUGUAY Buenos Aires Promemoria 2011-05-11 Utrikesdepartementet Dags för Latinamerika! En rapport om handels- och investeringsfrämjande i Latinamerika. Ambassadör Arne Rodin 2 Till Handelsminister Ewa Björling, Utrikesdepartementet Genom departementsbeslut 2010-10-11 uppdrogs åt undertecknad att undersöka förutsättningarna för ett förstärkt handels- och investeringsfrämjande i Latinamerika (d v s Sydamerika, Centralamerika och Karibien). I uppdraget ingick att utarbeta en handlingsplan för främjandet i Latinamerika, i nära samråd med UD:s Amerikaenhet (UD/AME), med de svenska ambassaderna i regionen och med relevanta svenska aktörer, privata och offentliga. Förutom ett stort antal kontakter, samtal och intervjuer med marknadens aktörer, företag, affärsbanker, institutioner, riksdagen etc, har två samrådsmöten med de svenska ambassaderna i regionen ägt rum, dels vid ett subregionalt möte i Lima i början av december förra året och dels i samband med en rundresa i regionen i februari-mars innevarande år. Vid det senare besöket fördes också samtal med svenska dotterbolagschefer, handelssekreterare, handelskammare, regeringsföreträdare m fl. Samråd med UD/AME har skett löpande under utredningens gång. Ansvaret för rekommendationerna i rapporten är dock mitt eget. En viktig utgångspunkt/begränsning av uppdraget var att den begärda handlingsplanen skulle utgå från befintliga resurser. Detta har, även om det givetvis är en begränsande faktor, så långt möjligt respekterats i utredningen. Dock har, sedan uppdraget beslutades, förutsättningarna för näringslivsfrämjandet i den latinamerikanska regionen de facto kommit att påverkas genom det senaste beslutet om ambassadnedläggningar, vilket kom att inbegripa ambassaden i Buenos Aires. Aktuella resursbegränsningars inverkan på genomförbarheten av vissa i sig önskvärda insatser har bl a av det skälet inte kunnat förbigås i utredningen. Genom att utredningen tidsmässigt sammanfallit med UD:s Amerikaenhets bredare initiativ från hösten 2010 att formulera en modern relation till Latinamerika, liksom med den aktuella verksamhetsplaneringen i UD för perioden 2011-2014, har en viss överlappning med dessa aktiviteter inte kunnat undvikas. Vissa, även utifrån denna utrednings målsättningar, önskvärda insatser har redan initierats inom ramen för UD/AME:s Latinamerikainitiativ, vilket förtjänar att uppmärksammas och välkomnas. 3 Det gäller inte minst viktiga informationsinsatser, som ett välbesökt Latinamerikaseminarium i Stockholm i november 2010 med deltagande av handelsministern, och inrättandet av en brett sammansatt referensgrupp för Latinamerika, vilken inledde sin verksamhet i januari 2011. Denna grupp har förutsättningar att utvecklas till ett viktigt forum för informationsutbyte och som inspirationskälla, inte minst när det gäller främjandeaktiviteter i Latinamerika. Initiativ till flera besöksresor har också tagits under denna tidsperiod, liksom ”road shows” i Sverige av några av ambassaderna i regionen, m m. Det finns även många direkta beröringspunkter mellan detta uppdrag och den nyligen framlagda utrikesförvaltningsutredningen (UfU), ”Utrikesförvaltning i världsklass” (SOU 2011:21). Det gäller alltifrån bredare frågor om svensk diplomatisk närvaro i den hårdnande globala konkurrensen, till mer praktiska aspekter på främjandet, som samverkan på fältet mellan utrikesförvaltningen och Exportrådet och andra främjandeaktörer. Givet karaktären av mitt eget uppdrag, har jag dock valt att söka göra en så komprimerad och konkret framställning som möjligt av aktuella och potentiella möjligheter till handels- och investeringsfrämjande i den latinamerikanska regionen och till stor del grundat detta på erfarenheter från fältet. Jag har till den ändan också sökt hålla de mer allmänna resonemangen i rapporten kortfattade. Referenser har dock gjorts i texten till vissa särskilt relevanta avsnitt i UfU. De länderspecifika avsnitten i Kap. 3 och 4 bygger till stor del på underlag från ambassader och Exportrådskontor i berörda länder. De syftar till att ge så operativ information som möjligt med fokus på svenska affärsmöjligheter och gör inte anspråk på att vara heltäckande landanalyser. Det är min förhoppning att rekommendationerna i närslutna rapport skall kunna bidra till ett ökat svenskt engagemang i Latinamerika. Stockholm, 2011-05-05 Arne Rodin 4 Innehållsförteckning Sammanfattning av slutsatser och av handlingsplan 6-11 Kap 1. Att stärka handels- och investeringsfrämjandet i Latinamerika. De allmänna förutsättningarna. 1.1 Utvecklingen i Latinamerika 12-13 1.1.1 Den ekonomiska utvecklingen 13-14 1.1.2 Hög investeringstakt 14-15 1.1.3 Utmaningarna 15-16 1.2 Sverige och Latinamerika 16-18 1.2.1 Sveriges export ökar 18-19 1.2.2 Sveriges komparativa fördelar 19-22 1.2.3 Goda främjandeförutsättningar – trubbiga redskap 22-24 Kap 2. En handlingsplan för ett förstärkt handels- och investeringsfrämjande i Latinamerika. 2.1 Ett strukturellt ramverk för handlingsplanen 25 2.1.1 Bättre utnyttjande av knappa resurser; effektivare samspel mellan stat näringsliv 25-27 2.1.2 Åtgärder för information, dialog och kunskapsuppbyggnad 27-29 2.1.3 Utnyttja CSR som främjandeverktyg 29 2.1.4 Närmare direktsamråd med de svenska företagen 29-30 2.1.5 Utnyttja och utveckla bilaterala avtal 30 2.1.6 Utnyttja och främja EU-avtalen 31-35 2.1.7 Importfrämjandet 35-36 2.1.8 Kosmopolit 37 2.1.9 Aktivera besöksresor till och från regionen 37-38 2.1.10 Investeringsfrämjande 38 2.1.11 Förstärkt samarbete mellan de svenska ambassaderna i Latinamerika 39 2.1.12 Projektexport 40 2.1.13 Nordiskt samarbete 40-41 Kap. 3 Affärsmöjligheter – ländervis genomgång 3.1 Brasilien 3.2 Mexiko 3.3 Chile 3.4 Argentina 3.5 Peru 42-46 46-50 50-53 53-56 56-59 5 3.6 Colombia 60-62 Kap. 4 Främjandebehov i några övriga länder i Latinamerika 4.1 Uruguay 62-63 4.2 Centralamerika 63-64 4.3 Venezuela 64 4.4 Karibien 65 Bilaga. Utredningsuppdraget 66 6 Sammanfattning. Allmänna slutsatser. * Latinamerika förändras snabbt. Demokratin slår rot och det råder allt större öppenhet i ekonomierna. Integrationen i världsekonomin påskyndas av frihandels- och associeringsavtal, med EU, USA, Kina och Asien och även inom regionen. EU har ett stort och växande nätverk av samarbetsavtal med Syd- och Centralamerika. Tillväxttakten är hög i många länder, Brasilien, Mexiko, Argentina, Peru, Chile, Colombia, m fl. * Till följd av den ekonomiska tillväxten sker nu stora investeringar i många länder i regionen inom infrastruktur, gruvdrift, jordbruk och agroindustri, energiproduktion, skogs- och cellulosaindustrin, transporter, bil- och fordonstillverkning, telekom/IT, hälso- och sjukvård, miljösatsningar, etc. * Svenska företag har en mångåring närvaro i alla viktigare länder i Latinamerika, i vissa fall sedan mer än hundra år. Sverige har genom våra företags långsiktiga och seriösa verksamhet, liksom genom ett starkt politiskt engagemang i MR- och demokratifrågor ett betydande mått av goodwill i den latinamerikanska regionen. * Svenska företag ser optimistiskt på affärsmöjligheterna i Latinamerika, idag och på längre sikt. De svenska företagen är både genom fysisk närvaro och teknologiskt kunnande väl rustade att ta för sig av de nya affärsmöjligheter som nu öppnas i många länder. Men den lokala konkurrensen är skarp och ökar för var dag, inte minst från Kina och Asien. * De svenska företagen och andra aktörer är oroade över vad man uppfattar som en relativt låg prioritering av Latinamerika i den svenska utrikespolitiken. Man vill se en större, inte mindre, officiell svensk närvaro i regionen, och en ökad aktivitet i främjandet, inkl en ökad besöksfrekvens på politisk nivå. * Stora delar av Latinamerika är idag en underutnyttjad potential i det svenska näringslivsfrämjandet. 7 Sammanfattning av handlingsplan för att stärka handels- och investeringsfrämjandet i Latinamerika: A. Övergripande mål: * Genom en strukturerad aktionsplan medverka till att exporten till Latinamerika bidrar till att uppnå handelsministerns vision om fördubblad svensk export till 2015, liksom till ett ekonomiskt- politiskt närmande till viktigare länder i regionen. * Målgrupp: Som prioriterade länder föreslås Brasilien, Mexiko, Chile, Peru och Colombia. Men även Sydamerikas andra största land, Argentina, bör uppmärksammas ur främjandesynpunkt, trots förestående ambassadstängning. Vissa ad hoc - insatser bör också planeras för några av de mindre marknaderna i regionen, bl a Uruguay och Centralamerika. * Allmänna utgångspunkter: En omvärdering av relationerna till Latinamerika ur ekonomisk-politisk synvinkel utifrån den aktuella och förväntade utvecklingen i viktigare länder, och de fördjupade EUrelationerna till regionen. En beredskap att kunna överväga resursförstärkningar/alternativa former av representation där främjandebehoven motiverar detta, i UfU:s anda. B. Generella åtgärder: * Utnyttja begränsade främjarresurser bättre. Stärka samarbetet på plats mellan ambassader och Exportrådskontor. Förbättra den strategiska planeringen mellan UD och Exportrådet när det gäller större främjandesatsningar, som öppnande av handelssekreterarkontor. * Upprätta en strategisk rese- och besöksplanering för Latinamerika, som kan dra på hela RK. Fokus på ovan föreslagna prioriterade länder, med ad hoc - insatser i några av de mindre länderna. * Förbättra information, kunskap och dialog om Latinamerika. Utnyttja den nyinrättade referensgruppen för Latinamerika maximalt till den ändan. Främja utökade kontaktytor med riksdagen ang Latinamerika. Arbeta aktivt med svensk och utländsk press och media. * Etablera direktsamråd mellan utrikesledningen och de största svenska företagen med intressen i Latinamerika angående den framtida främjarstrategin. 8 * Utnyttja/aktivera befintliga bilaterala avtal med handelsanknytning. Etablera fler teknologirelaterade MoU:s för specifika sektorer/teknologiområden. * Främja och bättre utnyttja existerande och kommande EU-avtal med Latinamerika. Informationsinsatser gentemot näringslivet. Avsätta resurser för projektbevakning av relevanta EU-fonder, exempelvis för finansiering av större miljörelaterade projekt. Höja ambitionsnivån i fråga om deltagandet i högnivåmöten mellan EU och Latinamerika. * Säkra en långsiktig finansiering av Invest Swedens satsning i Brasilien och, givet en positiv utveckling, verka för forsknings-/utvecklingssamarbete med fler länder i region, som Chile och Mexiko. * Stödja fortsatt och om möjligt utvidgat samarbete kring främjandeprojekt mellan de svenska ambassaderna i regionen. * Främja nordiska samarbetsprojekt inom de ramar som ambassadernas resursbegränsningar sätter. C. Länderspecifika insatser: Brasilien: - Fortsätta utvecklingen av det bilaterala partnerskapsavtalet med prioritet. - Upprätthålla aktivt stöd i slutförhandlingarna om associeringsavtal EUMERCOSUR. - Definiera affärsmöjligheter/främjandeinsatser inom ramen för de stora investeringar som görs i infrastruktur, sjukhusbyggen, m m inför fotbollsVM 2014 och OS 2016. 1 miljard SEK investeras dagligen i exploateringen av de stora oljefyndigheterna utanför Rio de Janeiros kust – en riktad främjandesatsning på energisektorn är motiverad. - Prioriterade sektorer för främjande i övrigt: medicinteknik och hälso/sjukvårdssektorn, försvars- och säkerhetsindustrin, traditionell svensk basindustri, bilindustrin, samt infrastruktur och hållbart byggande (miljötekniska lösningar). - Driva på utvecklingen inom ramen för EU:s strategiska partnerskapsavtal med Brasilien. I mån av resurser bevaka projektupphandling under avtalet inom samarbetsprojekt som rör teknologi, forskning och utveckling. - Mer frekventa besök av handelsministern i Brasilien. 9 - ”Road show” i slutet av april 2011 i Stockholm, Göteborg och Malmö. - Genomföra planerat besök av OTGS i Brasilien. Mexiko: - Prioriterade sektorer 2011/2012: telekom, säkerhetslösningar, trafiksäkerhet, medicinteknisk utrustning. - ”Road show” ang Mexiko och affärsmöjligheter på den mexikanska marknaden genomförs i april 2001 av ambassaden och HS-kontoret, i Stockholm, Göteborg och Malmö. - Utgående besök på politisk nivå, med företagsdelegation, hösten 2011 eller våren 2012. - Besök i Mexiko av Open Trade Gate Sweden (OTGS) vid lämplig tidpunkt. Chile: - Verka för en nystart i det bilaterala samarbetet med Chile, grundat bl a på mångårigt företags/projektsamarbete under den bilaterala partnerskapsfonden Sverige-Chile från 2002. - Etablera nya eller vidareutvecklade samarbetsavtal kring bl a gruvteknologi, miljölösningar inom byggnads- och anläggningsverksamhet och skogsfrågor. - Prioriterade sektorer inom främjandet: infrastruktur, gruvsektorn, sjukhus/sjukvård, miljöteknik i bred mening (fokus på transport, energi och avfallshantering). - Ett eller flera utgående besök på politisk nivå under 2011, bl a med anledning av sjukvårdsmässa i juni och stort svenskt gruvevenemang i november 201. -Besök i Chile av OTGS vid lämplig tidpunkt. 10 Argentina: - Stödja fortsatt närvaro av Exportrådet, trots ambassadstängning. - Prioriterade sektorer: Telekom/IT, miljöteknik, hälsovård/medicinteknik, säkerhet (inkl trafiksäkerhet), jordbrukssektorn. Peru: - Stödja kommande satsning av Exportrådet i Peru; pröva möjlighet att placera resursperson från UD i Lima. - Viktigare sektorer: gruvor, agroindustri, infrastruktur, olja/gas, telekom/IT, hållbart skogsbruk, miljö - SymbioCity. - Utgående besök på politisk nivå (statssekreterare) med företagsdelegation (september 2011). - Inkommande besök organiserat av svensk/nordiska handelskammaren hösten 2011, alt våren 2012. - Uppmuntra till besök av den peruanska investeringsmyndigheten ProInvest. - Överväga att inbjuda ny peruansk handelsminister till Sverige. - Arrangera informationsaktiviteter ang frihandelsavtalet EU-Peru. - Besök i Lima av OTGS vid lämplig tidpunkt. Colombia: - Främjandeverksamheten växlas upp med stöd av nytt Exportrådskontor. - Prioriterade sektorer för främjandeinsatser: Gruvsektorn, telekom/IT, infrastruktur, miljöteknik och hälsosektorn. - Utgående besök (statssekreterare) med företagsdelegation i september 2011. - Inkommande colombianskt delegationsbesök (organiserat av den svensk/nordiska handelskammaren) under 2011 eller 2012. - Besök av Sveriges handelsminister förordas till 2012. - ”Road show” i Sverige i april 2011 i Stockholm, Göteborg och Malmö, tillsammans med ambassaderna i Brasilia resp Mexiko. 11 - Arrangera informationsaktiviteter ang frihandelsavtalet EU-Colombia. - Besök i Bogota av OTGS vid lämplig tidpunkt. Övriga länder: Uruguay: - Säkerställa en adekvat bevakning ur främjarsynpunkt av svenska affärsmöjligheter, fr a mot bakgrund av Stora Ensos stora aktuella investering i världsledande massafabrik. - Främja besök av Pulp & Paper Technology Group. - Verka för utgående besök på politisk nivå 2011 alt 2012. - Uppmuntra besök av Uruguays president Mujica till Sverige. Centralamerika: - Prioritera informationsinsatser ang associeringsavtalet med EU. Venezuela: - På lämpligt sätt stötta NIR:s företagsrelaterade verksamhet i landet för att därigenom bistå de svenska företagen i deras hantering av affärsproblem i landet. Karibien: - Ev främjarinitiativ i samband med annan besöksaktivitet i regionen. 12 Kap 1. Att förstärka handels- och investeringsfrämjandet i Latinamerika – de allmänna förutsättningarna. 1.1 Utvecklingen i Latinamerika. Bilden av Latinamerika har förändrats påtagligt under senare år. Den långa traditionen av auktoritära regeringar, militärkupper och MRövergrepp är bruten. Militären har återförvisats till kasernerna och demokratin är idag etablerad, om än bräcklig på sina håll. Den regionala uppslutningen till stöd för demokrati har manifesterats i konkreta åtaganden inom ramen för regionala och subregionala organ som OAS och UNASUR. Dessa har också kommit att kommit att tillämpas vid flera tillfällen under senare år. Kuba utgör fortfarande det viktigaste undantaget från trenden i regionen mot demokratisering, politisk pluralism och marknadsekonomi, med allierade bland de s k Alba-länderna som Venezuela, Nicaragua, Ecuador och Bolivia. Ekonomiskt har Latinamerika länge halkat efter i globaliseringen. Arvet från Raul Prebisch´s importsubstitutionsdoktrin som knäsattes i slutet av 1940-talet - högt gränsskydd för att främja inhemsk produktion - har varit seglivat. Successivt har dock marknadsreformer och ökad handelsliberalisering kommit till stånd, initialt ofta under tryck av IMF i samband med skuldomförhandlingar, men så småningom alltmer som en följd av egna ekonomiska reformer och bilaterala handelsavtal. Särskilt under det senaste decenniet har marknadsöppningar och närmanden till omvärlden - till USA, EU, Kina och Asien, men även till länder i den egna regionen - dominerat bilden. Det har skett främst genom frihandelsavtal eller andra former av ekonomiska integrationsavtal. Den tendensen består och accentueras. Vissa framsteg har också gjorts i den regionala och subregionala integrationen i Latinamerika. Men integrationstakten är långsam och större ekonomiska integrationsprojekt som MERCOSUR och Andinska Gemenskapen (CAN) har trots många års existens fortfarande långt kvar till ett fullbordande. CAN:s närmande till USA och till EU har lett till intern splittring, snarare än fördjupat subregionalt samarbete. Det återstår att se om det senaste regionala integrationsprojektet i raden, UNASUR, som nyligen trätt ikraft, verkligen kan bli det samlande integrationsprojekt för Sydamerika som det var tänkt. UNASUR 13 skapades också som en balanserande kraft mot USA:s traditionellt tunga inflytande i regionen. Politiskt har organisationen visat prov på regional lojalitet och sammanhållning i samband med några uppblossande kriser under de senaste åren, i Bolivia, Honduras och i Ecuador. Att Colombia och Venezuela nu enats om att dela på chefskapet i organisationen under kommande mandatperiod är ett annat tecken på samförståndsanda. Vad däremot gäller den ekonomiska integrationen, är det snarare fortsatta splittringstendenser som dominerar än konvergens. De andinska länderna prioriterar t ex relationerna med Asien och närmandet till EU och USA ledde till att Venezuela lämnade CAN efter det att Peru och Colombia valt att förhandla bilaterala frihandelsavtal med respektive parter. De övriga CAN-medlemmarna Bolivia och Ecuador valde initialt att ställa sig vid sidan av frihandelsavtal med EU och USA. Båda länderna har dock senare visat visst intresse för avtal med EU, med krav på tydlig ”asymmetri” i åtagandenivåer, relaterat till den egna utvecklingsnivån. 1.1.1 Den ekonomiska utvecklingen. Blickar man tillbaka på den ekonomiska utvecklingen i Latinamerika under de gångna trettio-fyrtio åren, framträder ett tydligt mönster av ekonomiska upp- och nedgångar, med återkommande intervaller om fyra-fem år. Det finns idag dock tecken på att den trenden är på väg att brytas i flera länder i regionen, i riktning mot en mer uthållig ekonomisk tillväxt. Latinamerika är en heterogen region med stora skillnader mellan länderna. Flertalet latinamerikanska länder klarade sig dock förhållandevis väl genom den senaste internationella finanskrisen. Den konjunkturnedgång och minskad export som flertalet länder i regionen upplevde 2009, blev kortvarig och förbyttes snabbt i en kraftfull återhämtning, ledd av Brasilien. Med stöd framför allt av uppgången i internationella råvarupriser uppvisar de flesta viktiga länder i regionen imponerande tillväxtsiffror. BNP-tillväxten i den latinamerikanska regionen som helhet har beräknats till 5,7% 2010 (Economist Intelligence Unit). Men flera länder, som Peru, Argentina, Brasilien, Uruguay, Paraguay och Panama, uppvisade högre nationella tillväxttal. Peru har som en följd av en ansvarsfull och marknadsorienterad ekonomisk politik, haft en enastående god ekonomisk utveckling under det senaste decenniet, med tillväxttal som 2010 periodvis tangerade 10%strecket. Tillväxttalen för de första månaderna 2011 har legat över 10% enligt statistik från peruanska centralbanken. 14 Ett land som Argentina, närmast notoriskt känt för sina drastiska konjunktursvängningar, har haft den längsta oavbrutna perioden av stark ekonomisk tillväxt i modern tid, med tillväxttal i storleksordningen 7-9% sedan 2003. Prognoserna för kommande år är allmänt goda. Brasilien tar plats på världsarenan som en allt viktigare aktör med stark tillväxt. Dess stora och växande ekonomi skapar många möjligheter för svensk industri, som har en historiskt tung närvaro i landet. Chile, det kanske stabilaste landet i regionen vad gäller politisk mognad, sund ekonomisk politik, fungerande institutioner och rättsväsende, fortsätter att utvecklas väl, trots förödande naturkatastrofer på senare tid. I Colombia har säkerhetssituationen förbättrats väsentligt under det senaste decenniet. Med en alltmer dynamisk ekonomi och nya marknadsöppningar uppmärksammas Colombia också internationellt som ett av länderna i gruppen ”CIVETS”, som ses som nästa våg av intressanta tillväxtmarknader efter BRIC-länderna. Mexiko utgör fortsatt en viktig marknad för svenska företag – den andra största i Latinamerika, med stor potential - trots de våldsamheter som skakar landet i bekämpningen av narkotikatrafiken. Listan på positiva exempel kan göras längre – se avsnitten 3 och 4. Gör man en jämförelse mellan några olika regioner i världen, kan konstateras att Brasilien idag är världens 7- 8:e största ekonomi. Mexiko hamnar på en 14:e plats i BNP - ligan, före t ex Sydkorea, Holland och Sverige. Går man vidare i listan hittar man Argentina, Colombia, Chile och Peru bland de femtio största ekonomierna i världen. Flertalet ekonomier i Afrika och Mellanöstern hamnar i en jämförelse betydligt längre ned på listan (BNP-ranking av IMF, Världsbanken och CIA, 2009/2010). 1.1.2 Hög investeringstakt. Till följd av den goda ekonomiska utvecklingen görs stora investeringar i regionen i bl a infrastruktur, energiproduktion, gruvor, jordbruk inkl agroindustri, skogs- och cellulosaindustri. Miljön är eftersatt på många håll och efterfrågan på modern miljöteknologi och miljökunnande ökar därmed. Men det sker också en intressant utveckling inom tillverkningsindustri i flera länder, som Brasilien, Mexiko och Chile. Många biltillverkare har länder som Argentina, Brasilien och Mexiko som bas för tillverkning, 15 både för avsättning i regionen och för global distribution. I de stora investeringar som görs i infrastruktur och inom jordbruket ökar bl a behovet av transportfordon, en stark svensk industrigren med betydande produktionsbas i Brasilien. Telekom-marknaden är i stark expansion i regionen, inte minst i de stora marknaderna Brasilien och Argentina och skapar stora möjligheter för svenska affärer, både vad gäller system och mobila applikationer. 1.1.3 Utmaningarna. Latinamerika saknar förvisso inte utmaningar. Hög brottslighet på sina håll, ofta relaterad till narkotikatrafiken, är reella problem och ges stort utrymme i media. Det skapar emellertid ofta en övervägande negativ bild som tenderar att sätta de ekonomiska framstegen i många länder i skymundan. Den ekonomiska och sociala ojämlikheten är fortsatt regionens största och allvarligaste utmaning. Det görs framsteg i fattigdomsbekämpningen i flera länder, men det går fortfarande relativt långsamt. Och trots att fattigdomen minskar i flera länder, mätt på landnivå, tenderar de regionala skillnaderna i vissa fall snarast att accentueras. Den fattigdomsminskning som åstadkommits t ex i Peru de senaste 6-7 åren har främst gynnat de mer dynamiska kustområdena, medan fattigdomen i inlandet och på högplatån snarast förvärrats. Samtidigt talar man t ex i Brasilien och Colombia förhoppningsfullt om ”el bono demográfico”, dvs den dynamiska potential man ser i att ha unga befolkningar. Den gör att när utbildningssatsningar börjar ge resultat och tillväxten tar fart och når allt fler människor, sker en exponentiell ökning av efterfrågan på varor och tjänster och produktionshjulen snurrar allt snabbare. I Brasilien växer t ex medelklassen snabbt. En stor del av världens mineraltillgångar finns i Latinamerika. Brasilien och Argentina är mycket stora producenter av jordbruksvaror. Peru och Chile är inte bara betydande gruvnationer utan också världens största leverantörer av fiskmjöl. Flera av de latinamerikanska länderna är mycket rika på energi, olja, gas och vattenkraft - Mexiko, Venezuela, Brasilien, Bolivia, Peru. Historiskt har råvaruproducerande länder ofta tillhört förlorarna i det internationella handelsutbytet och varit utsatta för stora prisfluktuationer. I och med framför allt Kinas framväxt som en ekonomisk- och råvaruslukande- stormakt har dock förhållandena ändrats drastiskt. Idag finns framstående ekonomer som menar att framtiden faktiskt tillhör de råvarurika länderna. Det tunga beroendet av 16 den kinesiska markanden utgör naturligtvis en inte obetydlig riskfaktor vid en eventuell kinesisk konjunktursvacka. Men tills vidare fortsätter investeringsboomen, både inhemskt och genom inkommande utländska investeringar. Det strömmar också in stora kapitalmängder av kortsiktig spekulativ karaktär, till länder som Peru m fl. Det driver upp redan högt värderade valutor och spär på inflationstrycket. Internationella banker och analysinstitut förutspår att flera av länderna i regionen kommer att behöva vidta åtgärder för att dämpa överhettningen i ekonomierna, vilket i sin tur kommer att något sänka tillväxttakten överlag i regionen de närmaste åren (jfr Kap. 3 och 4). Lönsamheten av råvaruproduktionen är sådan att den lätt tränger undan industriproduktionen och nödvändiga satsningar på att utveckla denna. Forskning och utveckling, som redan är en bristvara i flertalet latinamerikanska länder, kommer på undantag. Starka nationella valutor försvårar exporten och ökar importtrycket och spär därmed på protektionistiska strömningar, som är tydliga i länder som Argentina och Brasilien. Råvaruboomen är med andra ord en ”mixed blessing”. Omfattande korruption är ett problem i flera latinamerikanska länder, där mindre företag riskerar att bli särskilt utsatta (se även nedan under avsnitt 2.1.3, ”CSR”). Bristen på nödvändiga strukturella reformer är också påtaglig i flera länder, alltifrån reformer av statsapparaten till fungerande system för inkomstbeskattning. Reformprogram existerar i många länder, men framstegstakten är långsam och det verkar hämmande på den ekonomisk- sociala utvecklingen. 1.2 Sverige och Latinamerika. Sverige och svenskt näringsliv har en lång historia i Latinamerika. När de stora svenska industriföretagen expanderade sin verksamhet utanför Europa, blev man något av pionjärer i Latinamerika. Flera av våra största börsföretag, som Ericsson, Alfa Laval, m fl kom till Latinamerika för över hundra år sedan. Ericsson firade nyligen 115-årsjubiléum i Colombia och 105 år i Mexiko. Den svenska linjesjöfarten på Sydamerika, som startades av Rederi AB Nordstjernan/Johnson Line med linjen Göteborg - Buenos Aires 1904, kom att bli ett viktigt logistiskt redskap för och incitament till en svensk industriexpansion i regionen under en stor del av 1900-talet. 17 Alla de största svenska industrikoncernerna är sedan länge etablerade på viktigare marknader i Latinamerika. Ett karaktärsdrag hos de svenska företagen är den långsiktiga planeringshorisonten. Den svenska industrins etableringar i Latinamerika har med ytterst få undantag stått emot konjunktursvängningar, protektionism, militärkupper och andra problem. Det är genom seriöst företagande, genom att skapa arbetstillfällen och som långsiktiga investerare som svenska företag vunnit respekt och bidragit till att skapa ett betydande goodwill- kapital för Sverige i Latinamerika. Genom sin mångåriga närvaro i regionen, har stora delar av Latinamerika kommit att betraktas som något av en hemmamarknad för många svenska företag. I den dynamiska utveckling som sker i regionen, expanderar flera svenska storföretag sin verksamhet. Det gäller t e x Skanska som ny- eller återinvesterar i Chile i infrastruktur och sjukhusbyggen, har återetablerat sig i Colombia och positivt utvärderar nya investeringar i Peru och Brasilien (inkl samarbete med Petrobras). Vid sidan av industriföretagen har under senare år allt fler tjänsteföretag etablerat sig i bl a Brasilien, Mexiko, Chile och Colombia. Securitas har t ex kommit att bli ett ledande företag i säkerhetsbranschen i regionen via sin etablering i Argentina och vidare expansion därifrån till ett antal andra länder, bl a Chile, Peru, Uruguay, Paraguay och Colombia. Även i politiska termer åtnjuter Sverige respekt och förtroende i Latinamerika. Sveriges stöd till demokratin under 1970 och 80-talens militärdiktaturer i många länder i regionen och mottagande av ett stort antal flyktingar från Chile, Uruguay, Argentina m fl, är fortfarande ett betydande förtroendekapital. Sverige ses också som ett föredöme i FNsammanhang, inte minst i MR- och demokratifrågor. Det svenska förtroendekapitalet har byggts på genom viktiga svenska insatser i utvecklingsbiståndet i Centralamerika, Colombia, Bolivia och Peru. På olika sätt har Sverige således byggt upp en god grund för att kunna växla upp till ett mer aktivt handels- och investeringsfrämjande. Idag förmärks ett ökat intresse för Latinamerika också från mindre och medelstora svenska företag. I de enkäter som Exportrådet regelbundet genomför ang de svenska företagens bedömningar av utvecklingen på olika exportmarknader, hamnar Latinamerika högt i ranking. I Exportrådets senaste marknadsöversikt från april 2011 hamnade 18 Sydamerika högst av alla regioner ifråga om förändrad exportvolym (+20%). Exportrådets chefsekonom har indikerat en möjlig tillväxtvolym för regionen om 9 % för 2011, bland de högsta nivåerna i världen och i paritet med prognoserna för Asien. Som en spegling av den ekonomiska utvecklingen i regionen och ett allt starkare svenskt företagsintresse, har Exportrådet satsat offensivt på ökad närvaro i regionen. 2006 öppnades handelssekreterarkontor i Buenos Aires. I Brasilien har Exportrådet funnits sedan flera år, till en början genom den svensk-brasilianska handelskammaren i São Paulo, men numera med ett eget kontor på plats. 2008 öppnades ett Exportrådskontor i Santiago de Chile och förra året tillsattes en kontorschef på ett Exportrådskontor i Bogota. Exportrådet har också planer på att så småningom etablera sig i Lima, Peru. 1.2.1 Sveriges export ökar. Sveriges handel med Latinamerika är, trots att den ökar, relativt begränsad i en global jämförelse. Den svenska exporten till hela Latinamerika motsvarar lite drygt 2% av vår totala export. Importen från regionen är likaså relativt begränsad. Men handelsstatistiken innehåller vissa felkällor som tenderar att underskatta de verkliga export- och importsiffrorna. Och tar man i beaktande de svenska investeringarna i regionen och värdet av den lokalt producerade försäljningen, står det klart att regionen är betydelsefull ur svensk synvinkel. Volvo har t ex omkring 25% av sin utlandsförsäljning av bussar i Latinamerika. Scania är nästintill lika stora i Brasilien som i Sverige. Och nu ökar exporten snabbt. Under 2010 ökade den svenska exporten till Latinamerika med drygt 25% och till vår största exportmarknad Brasilien med hela 63%. Exporten till Peru steg med nästan det dubbla, 116%, och även till Chile, Colombia och Panama visade exporten god tillväxt, omkring 30%. Visserligen skall dessa ökningstal ses mot bakgrund av den allmänna exportnedgång som ägde rum 2009, men det handlar i flertalet fall ändå om en real exportökning och en tydlig uppåtgående trend. Sverige har bilaterala investeringsskyddsavtal (BITs) i kraft med ett antal länder i Latinamerika (Argentina, Bolivia, Chile, Ecuador, Guatemala, Mexiko, Peru, Uruguay och Venezuela), vilket ger stabilitet i handelsoch investeringsrelationerna. Dock saknas avtal med t ex Brasilien och Colombia. 19 Sverige har också bilaterala dubbelbeskattningsavtal med flertalet länder i Sydamerika (Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Peru, Uruguay och Venezuela) samt med Mexiko och Jamaica. Avtalet med Peru är uppsagt och skall omförhandlas. Överlag har svensk industri utvecklats väl i Latinamerika och har fått ett rejält uppsving under senare år. De samtal som förts inom ramen för detta uppdrag med representanter för svenska exportföretag och dotterbolagschefer i regionen andas genomgående en påtaglig optimism om det aktuella affärsklimatet, liksom vad gäller affärsmöjligheterna för den närmaste framtiden. Företagsintresset förstärks av en hög lönsamhet på flera av marknaderna. Man gör helt enkelt bra affärer i Latinamerika. 1.2.2 Sveriges komparativa fördelar i en hårdnande global konkurrens. För att bedöma förutsättningarna för ett ökat handels- och investeringsfrämjande i Latinamerika är det nödvändigt att, utöver en analys av marknadsutvecklingen i stort och den lokala situationen på marknaderna, även se till Sveriges egna komparativa fördelar i bred mening. Som ovan nämnts, har Sverige en mångårig företagsnärvaro på de viktigaste latinamerikanska marknaderna. Sverige åtnjuter fortfarande betydande ekonomisk- politisk goodwill i regionen, ett arv och ett värde som dock måste förvaltas och inte kan tas för givet. Skulle man gradera våra bilaterala förbindelser efter en politisk good will-skala, skulle t ex ett land som Uruguay hamna högt bland svenska prioriteringar, vilket dock inte är fallet idag. Handels- och investeringsfrämjande måste gå hand i hand med en vilja också till politiska kontakter och dialog. Härvidlag krävs ett nytänkande från svensk sida. Är vi rustade att kunna svara upp mot investeringsbehoven på de viktigaste tillväxtmarknaderna i Latinamerika? Generellt sett torde de svenska företagen ha goda förutsättningar att ta del av de nya affärsmöjligheter som öppnas genom de stora investeringar som görs i infrastruktur, inom gruvsektorn, transportområdet, telekommunikationer, satsningar på sjukhusbyggen och sjukvård, hållbart byggande, miljöteknik, säkerhetslösningar, m m. Många av våra företag arbetar sedan länge inom dessa områden och har konkurrenskraftig teknik och stor marknadskännedom. 20 Men den internationella konkurrensen om marknaderna hårdnar snabbt, inte minst från Kina och Asien. Det reser frågor om hur svenska marknadsandelar kan försvaras och stärkas. Men det reser också bredare geopolitiska frågor om hur vi bilateralt och som EU-medlem värderar våra relationer till Latinamerika. Motiven för att växla upp näringslivsfrämjandet i Latinamerika understryks bl a just av den allt starkare asiatiska - framför allt kinesiska konkurrensen i regionen, inte sällan med affärsmetoder och statsstödda krediter som är svåra att matcha. Systemleverantörer som Ericsson har framhållit vikten av uppbackning från officiellt håll för att försvara sina affärsintressen i sådana konkurrenssituationer. Många företag har understrukit behovet av att Kina kan förmås inordna sig under OECD:s exportkreditregler. Handelsförbindelserna med Kina och andra asiatiska länder som Japan och Sydkorea har hög prioritet för många länder i regionen, inte minst för länderna i ”Pacific rim”, som Chile, Peru och Colombia. Men trots dessa länders fokusering på de asiatiska marknaderna, framkommer ändå i samtal med t ex chilenska och peruanska regeringsföreträdare ett intresse av närmare relationer till EU, inte minst med Sverige och de nordiska länderna. Den kinesiska dominansen i utrikeshandeln förstärks. Kina har snabbt blivit största handelspartner för flera av länderna i den latinamerikanska regionen. Den kinesiska törsten efter råvaror och energi visar inga tecken på avmattning. Nu går kineserna alltmer över från att köpa råvaror till att köpa in sig i produktionsfaciliteterna och satsar i nästa fas på att om möjligt helt ta över dessa. Relationerna med Indien uppvisar en liknande trend. Därmed kommer Kina och Asien inte bara bli en central ekonomisk aktör utan successivt också en betydande politisk maktfaktor i Latinamerika. Ett sådant paradigmskifte västerut ses inte som helt oproblematiskt från latinamerikanskt håll och underbygger argumenten för en förstärkt relation till Europa. Man vill förvisso se en fördjupad politisk dialog, men lägger kanske än mer betoningen vid ökad handel och investeringar med Europa, liksom t ex vid närmare samarbete kring forskning, utveckling och innovationer. Det konstaterade svenska företagsintresset för Latinamerika står dock i kontrast till vad många företag uppfattar som ett förhållandevis svalt intresse från regeringshåll för regionen, med det tydliga undantaget Brasilien. Det illustreras bl a av att den officiella svenska närvaron i 21 regionen har minskat påtagligt över en femton-tjugoårsperiod. Antalet svenska ambassader i Latinamerika har under den tiden nära nog halverats. Det senaste beslutet att även stänga ambassaden i Buenos Aires under innevarande år befäster omvärldens och inte minst det svenska näringslivets intryck av en fortsatt nedprioritering av regionen som helhet. Uppfattningen förstärks av det faktum att också biståndssamarbetet med Latinamerika starkt reducerats i den nya svenska biståndspolitiken. Därmed försvinner många viktiga kontaktytor i de bilaterala relationerna. Till bilden hör också att resurserna på flera av de kvarvarande ambassaderna i regionen krympts, vilket bl a begränsar möjligheterna till aktivt näringslivsfrämjande. Ökade krav från den författningsreglerade verksamheten inskränker de facto på redan knappa resurser för främjandet. Brasilien utgör det kanske enda tydliga undantaget från denna trend, i och med de offensiva satsningar på fördjupade relationer och förstärkt svensk närvaro som gjorts under de senaste åren och som nu byggs vidare på. Relationerna till Brasilien har givits hög prioritet såväl i regeringsdeklarationer som i UD:s egna verksamhetsplaneringsdokument. Fokus på Brasilien är emellertid så koncentrerat att det riskerar skymma den positiva utvecklingen i många av grannländerna, något som bl a flera av företagen i den svenskbrasilianska handelskammaren i São Paulo, liksom regeringsföreträdare, framhållit vid samtal på plats. De samtal som förts under utredningens gång med svenska företagsrepresentanter, både i Sverige och på plats i regionen, liksom med affärsbanker m fl, bekräftar ett allmänt intryck av att regeringen och näringslivet går i otakt i Latinamerika. Företagsintresset är entydigt för en större - inte mindre - officiell svensk närvaro, inte minst på avlägsna tillväxtmarknader. Det är i och för sig en mer generell synpunkt, men som också framförts med emfas från företagen vad gäller de viktigare marknaderna i Latinamerika. Många exempel har framkommit på den nytta man ser av svensk ambassadnärvaro, t ex som plattform för att främja det svenska varumärket, ett allt viktigare konkurrensmedel i en ständigt hårdnande global konkurrens. Men också som dörröppnare i officiella kontakter och som centralt stöd för att försvara och främja egna affärsintressen, liksom som servicefunktion. Ericsson är en av flera tydliga röster härför. 22 Oförståelsen och frustrationen över fortsatta ambassadnedläggningar är därmed påtaglig bland företagen och har även kommit till uttryck i inlagor till regeringen och i svenska media. ”Utan ambassad har Sverige inget ansikte” som dotterbolagschefer i Argentina och Brasilien uttryckt det. Och man ställer sig än mer frågande till neddragningen av resurser i ljuset av den positiva ekonomiska utvecklingen i stora delar av Latinamerika. Behovet av officiellt stöd genom ambassadnärvaro, har således understrukits av många svenska företag. Man har också efterlyst tydligare strategisk information från regeringen, som når ut till företagen, om vad Sverige vill uppnå i sin relation med viktigare handelspartners i regionen. Det senare kan tänkas ske på flera sätt. UD/AME:s Latinamerikainitiativ, till vilket denna utredning är direkt relaterad, bör rimligen utmynna i vissa strategiska riktlinjer vad gäller prioriteringarna i förhållande till den latinamerikanska regionen, och som också kan förmedlas utåt. Den nyinrättade referensgruppen för Latinamerika bör kunna tjäna som centralt forum för diskussion och kommunikation av relevanta slutsatser. 1.2.3 Goda främjandeförutsättningar - trubbiga redskap. Vad gäller den centrala utgångspunkten för det aktuella uppdraget, kan således konstateras att, sett till den aktuella ekonomiska utvecklingen i Latinamerika, liksom den förväntade utvecklingen kommande år, är förutsättningarna för ett förstärkt svenskt handels- och investeringsfrämjande kanske bättre än någonsin. Därtill samverkar också på ett påtagligt sätt de marknadsöppningar vi får del av som EUmedlemmar, genom de frihandels- och associeringsavtal som ingåtts med flera viktiga länder i regionen och som förhoppningsvis kan kompletteras i en nära framtid. Utrikesförvaltningens verktyg för näringslivsfrämjandet i Latinamerika blir dock färre genom minskad närvaro och personalindragningar. En ökad närvaro i regionen av Exportrådet kompenserar i någon mån för detta, men kan heller inte förväntas ge tillräcklig utdelning utan en adekvat och aktiv diplomatisk närvaro. I det nödvändiga lagarbetet och samspelet på plats, har ambassaderna en given och viktig roll i nätverkandet, politiska kontakter, som del av det lokala EU-samarbetet etc. Det är funktioner som behövs för ett effektivt näringslivsfrämjande och som Exportrådskontor inte kan ersätta. 23 Ambassadernas och Exportrådets kompletterande roller kan tydligt illustreras av hur idag vanligt förkommande bredare teknologisatsningar förbereds och genomförs. I planeringen av t ex en Symbio Citypresentation, där såväl regeringsföreträdare och myndigheter som näringslivet berörs, har ambassaden en självklar roll i att etablera de nödvändiga officiella kontakterna, stimulera intresse för evenemanget och deltagande på hög nivå, säkerställa lämpliga lokaler etc. Exportrådet å sin sida har en naturlig roll genom sina företagskontakter att säkerställa bästa möjliga deltagande av både svenska och lokala företag, ordna företagsmatchning och andra nödvändiga praktiska arrangemang. Ett välfungerande lagarbete är nödvändigt för att nå framgång i främjandesatsningen. Det fysiska begränsningarna för att växla upp främjandeverksamheten i Latinamerika generellt sett går inte att bortse från. Det gäller inte enbart på fältet, utan även på den ansvariga geografiska enheten AME, liksom på EU-representationen i Bryssel. Resurserna för Latinamerika är knappa på ömse håll. Det ligger inte inom denna utrednings mandat att gå närmare in på resursfrågorna, men de går inte att blunda för om man seriöst vill stärka handels- och investeringsfrämjandet i Latinamerika. Det finns anledning att uppmärksamma de markeringar som görs i verksamhetsplanen för UD 2011, med anledning av den minskade närvaron i Latinamerika (UF2011/6144/UD-PLAN, sid 20), d v s att detta bör innebära ett åtagande att aktivt verka för att främja relationen till de länder där Sverige fortsatt är närvarande med diplomatisk representation. Det ovan konstaterade leder till slutsatsen att: - Ett bredare främjandeinitiativ med varaktiga resultat förutsätter en vilja till politisk omvärdering av de bilaterala relationerna till Latinamerika, med långsiktiga intressen för ögonen. Näringslivsfrämjandet måste bedrivas långsiktigt och med uthållighet, utan vilket det riskerar att reduceras till tillfälliga fyrverkerier och ytterst till resursslöseri; - I UfU:s anda bör finnas utrymme att med flexibilitet pröva resursförstärkningar, alternativa former av närvaro etc, i ljuset av marknadsutvecklingen i prioriterade länder i regionen, liksom för att stötta investeringar som görs av Exportrådet eller andra myndigheter. Den nuvarande nivån av officiell svensk närvaro kan rimligen inte vara skriven i sten. 24 Om UD t ex skulle vilja stötta en satsning av Exportrådet i Peru, kan finnas skäl att diskutera förutsättningarna för att placera en UD-tjänsteman på lämplig nivå i Lima, ev i ett samlokaliseringsarrangemang med Finland, det enda nordiska land som f n har ambassad i Peru; - Ett stärkt bilateralt handels- och investeringsfrämjande bör gå hand i hand med en aktivare svensk roll i förverkligandet och genomförandet av ekonomisk och politisk integration mellan EU och Latinamerika, i linje med de deklarerade verksamhetsmålen i UD:s strategiska inriktning 20112014. - Med handelsministerns uttalade vision att fördubbla den svenska exporten till 2015, måste alla resurser och marknader utnyttjas. Latinamerika har en oerhört viktig roll att fylla i denna ansats. - Sammantaget har Sverige ett viktigt arv i att förvalta och bygga vidare på i utvecklingen av relationerna med Latinamerika och som grund för ett förstärkt handels- och investeringsfrämjande. Det är hög tid att göra avstamp för ett aktivare svenskt engagemang i Latinamerika. Stora delar av Latinamerika är idag en underutnyttjad potential för svenskt näringsliv. Kap 2. En handlingsplan för ett förstärkt handels - och investeringsfrämjande i Latinamerika. En meningsfull handlingsplan för att stärka handels- och investeringsfrämjandet i Latinamerika bör präglas av långsiktighet och ha bärkraft över inte bara en utan flera verksamhetsplaneringsperioder i utrikesförvaltningen. Den måste också, om inte annat så av praktiska och budgetmässiga skäl, grundas på tydliga prioriteringar, med fokus på de länder där Sverige har sina viktigaste handelsintressen och där förutsättningarna för ett aktivt främjande är störst. Det gäller givetvis de två största marknaderna Brasilien och Mexiko, men också den ”andinska axeln” Chile, Peru och Colombia, som utvecklas mycket väl. Men det borde också gälla den stora marknaden i Argentina, Sydamerikas andra största ekonomi. Beslutet att stänga ambassaden i Buenos Aires signalerar dock en tydlig ambitionsneddragning och det är 25 ännu oklart hur och i vilka former en fortsatt främjandeverksamhet kan bedrivas i landet, främst genom Exportrådet. Samtidigt är det viktigt att inte tappa ur sikte de svenska näringslivsintressen som finns även på mindre marknader som t ex i Uruguay, delar av Centralamerika, även i ett land som Venezuela, där svenska företag brottas med betydande svårigheter i ett komplicerat affärsklimat. En ländervis genomgång av affärsklimat och affärsmöjligheter och förslag till svenska initiativ i prioriterade länder görs i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas viktigare svenska näringslivsintressen i några av de övriga länderna i regionen. 2.1 Ett strukturellt ramverk för handlingsplanen. Helhetsperspektivet är viktigt. En handlingsplan för Latinamerika bör innefatta ett antal mer generella åtgärder för en stabilare grund för främjandet i allmänhet och för att förstärka ländervisa initiativ. 2.1.1 Bättre utnyttjande av knappa resurser för näringslivsfrämjandet; effektivare samspel mellan stat och näringsliv vid satsningar i regionen. De satsningar som görs genom inrättande av Exportrådskontor - varav flera öppnats i Sydamerika under de senaste åren - är en signal om att Sverige önskar stärka handelsförbindelserna med landet i fråga. Det är syftet, så presenteras det och så uppfattas det av mottagarlandet. Men dessa satsningar, som staten och näringslivet gemensamt beslutar om och finansierar, måste ha en rimlig planeringshorisont och bygga på en gemensam bedömning av främjandebehoven i landet ifråga. För att möjliggöra en optimal utväxling på en investering i ett Exportrådskontor krävs en adekvat och aktiv diplomatisk närvaro, för logistiskt stöd och som samarbetspartner. Detta gäller generellt, men blir än mer angeläget på mer svårbearbetade avlägsna marknader. Näringslivsfrämjandet är, som belysts i flera strategiska dokument och manualer under senare år, ett lagarbete mellan ambassader och handelssekreterarkontor. Det är en förutsättning för att få rimlig utdelning på de investeringar som görs i expansionen av handelsekreterarkontor och på annat sätt, att ambassaderna och Exportrådet kan samverka på ett konstruktivt sätt. 26 Ambassaderna besitter ofta en mångårig och solid lokal marknadskännedom, kombinerad också med erfarenheter om svenskt näringsliv och den svenska marknaden. Denna kunskap är viktig att värna om och dra på i ett lokalt samarbete mellan ambassad och handelssekreterarkontor. Erfarna resurspersoner för främjandet finns ofta bland lokalanställda på ambassaderna. De kan svara för djup och kontinuitet i främjandearbetet och måste kunna värnas som nyckelresurser. Utan kunskap och resurser - och kontinuitet - kan naturligtvis ambassaderna inte svara för sin viktiga del i främjandeverksamheten. Det är knappast en rimlig konsekvens av att ett Exportrådskontor etableras att den lokala ambassadens resurser minskas - i vart fall inte med automatik och utan en närmare analys av främjandeinriktning och gemensamma resurser härför. Samtidigt är det lokala samarbetsklimatet mellan ambassad och Exportrådskontor rätt avgörande för det samlade främjanderesultatet. Utan att här gå in i enskildheter, kan konstateras att samarbetet mellan ambassader och Exportrådets kontor i Latinamerika i flera fall inte fungerat optimalt. Inte sällan har oklarheter eller osäkerhet i fråga om ansvarsfördelningen lett till friktioner, i andra fall har en del alltför kortsiktiga personutnämningar skapat tempoförluster och bristande kontinuitet i främjandeverksamheten. Men situationen varierar och i en del fall där samarbetet tidigare haltat, fungerar det bättre idag. Oklarheter eller otydlighet rörande det organisatoriska och administrativa ansvaret för Exportrådets personal, ekonomiadministration, lokalhyror etc är dock en källa till irritation och merarbete på flera håll och något som pockar på en central lösning mellan UD och Exportrådet. Ambassaderna i regionen trycker starkt på behovet av en reell integration av främjandeverksamheten mellan UD och Exportrådet – en av utrikesförvaltningens kärnverksamheter – i linje med hur biståndsverksamheten integrerats mellan Sida och UD. Då UfU för ett längre resonemang om samarbetet och rollfördelningen mellan utrikesförvaltningen och Exportrådet, liksom om framtida organisationsformer (jfr SOU 2011:21, kap 5.1.3), utvecklas detta inte vidare här. Dock kan förtjäna att slå fast vad som understryks i UfU, att ”ambassader och konsulat har den naturliga rollen att i andra länder företräda och samordna den allmänna handels- och främjandeverksamheten”, medan konsultverksamhet och liknade 27 aktiviteter, import- och exportförfrågningar lämpligare sköts av Exportrådet, handelskammare etc. För ett fungerande samarbete är det centralt att roll- och ansvarsfördelning mellan ambassad och Exportrådskontor är tydligt formulerad och att den respekteras av båda parter. Transparens i främjandearbetet är centralt. Till den ändan är det viktigt att regelbundna samrådsmöten hålls mellan ambassad och handelsekreterare för information och planering. Men även med större tydlighet i ansvarsfördelningen, får inrättande av Exportrådskontor oundgängligen konsekvenser för ambassaderna, som fortsatt har ett viktigt ansvar för att kontinuiteten kan upprätthållas över tiden. För att säkerställa en rimlig planeringshorisont i främjandesatsningar, borde en tydligare strategisk samplanering mellan UD och Exportrådet komma till stånd. Det är lämpligen frågor att diskutera i uppföljningen av UfU. Det viktigaste är att en långsiktig samplanering kan komma till stånd så att parterna drar åt samma håll i det långsiktiga främjandet. Annars riskerar förtroendet för Sverige och näringslivets intressen att skadas. 2.1.2 Åtgärder för information, dialog och kunskapsuppbyggnad om Latinamerika – och om Sverige i Latinamerika! I takt med en minskad officiell närvaro i Latinamerika krymper också kontaktytorna med regionen. Avståndet ökar och kunskapen såväl om regionen som ifråga om enskilda länder tenderar att urholkas. Till skillnad mot vad som var fallet på 1970 och 80-talen har svenska media idag en rätt begränsad bevakning av Latinamerika. Forskningen i Sverige om Latinamerika för också en rätt undanskymd tillvaro, vilket bl a kan illustreras av verksamheten inom Latinamerikainstitutet LAIS. Det är mot den bakgrunden angeläget att finna vägar för att sprida information, inhämta kunskap och föra dialog med marknadens aktörer liksom andra intressenter om Latinamerika. - Den nyligen under UD/AME inrättade referensgruppen för Latinamerika är ett viktigt steg i den riktningen. Gruppen har redan från första början rönt intresse och bör kunna utvecklas till ett centralt forum för information, dialog och inspirationskälla till initiativ i regionen. Här finns utrymme för många ömsesidigt samverkande insatser, t ex länderpresentationer, genomgångar av EU-avtal, plattform för 28 presentationer av inkommande delegationer från den latinamerikanska regionen, m m. Inrättandet av referensgruppen föregicks av ett brett upplagt Latinamerikaseminarium i november 2010, organiserat av UD/AME, med närvaro av handelsministern. - ”Road Shows”, i vilka ambassadörer och handelssekreterare från svenska ambassader i regionen presenterar sina länder och marknader/affärsmöjligheter för svenska företag runt om i Sverige har visat sig vara ett utomordentligt verktyg i främjandet. Den verksamheten bör fortsatt uppmuntras och ges finansiellt stöd via FIM. Ambassaderna i Brasilien, Colombia och Mexiko genomförde ”road shows” i Stockholm, Göteborg och Malmö i november 2010. En uppföljande serie liknande presentationer ägde rum i slutet av april i år. - Riksdagen bör ha en plats i en ny ansats vis-a-vis Latinamerika. De Latinamerikadagar som organiserats under de senaste åren bör uppmuntras. Men det utesluter inte andra informella kontaktytor med partier och riksdagsutskott i latinamerikafrågor, för vilket intresse framförts från vissa håll. Företrädare för de politiska partierna skulle t ex kunna inbjudas till UD:s referensgrupp för Latinamerika för presentationer och paneldebatt. Besöksresor från Riksdagen till viktigare länder i regionen kan vara ett viktigt led i kontaktskapande. Riksdagen genomförde t ex två utskottsresor till Brasilien 2008 och ytterligare två besök är planerade under 2011. Riksdagens talman besökte Brasilien 2008. Det finns intresse i flera länder i regionen att knyta närmare kontakter med den svenska riksdagen. Ett aktuellt förslag är t ex bildandet av en parlamentarisk vängrupp med Mexiko. - Det ligger ett värde i söka åstadkomma mer av tvåvägsinformation ang Latinamerika, dvs att även våra samarbetsländer i regionen i ökad utsträckning själva tar initiativ till främjandeaktiviteter i Sverige. Det kan ta sig olika former, allt ifrån inkommande delegationsbesök, utställningar o. d, till att uppmuntra till riktade artiklar eller andra inspel i svenska media, eller t ex genom att bilaterala handelskamrar i Sverige ordnar symposier för att belysa affärsmöjligheterna i landet ifråga för svenska intressenter. Det finns flera lyckade exempel på hur ”inkommande” främjandeinitiativ aktivt drivits via svenska ambassader och handelskamrar i regionen, men det kan vara motiverat att söka bearbeta våra samarbetspartners mer systematiskt i denna riktning. Denna form av initiativ skulle kunna 29 prövas som stående inslag i VP- processen, utan att för den skull ta över det naturliga ansvar som åvilar våra samarbetsländer själva för sin främjandeverksamhet. Det är också en naturlig del av importfrämjandet (se vidare 2.1.7). - Arbeta mer med utländska - och svenska - journalister och media. Trots ett generellt sett starkt svenskt varumärke är kunskapen om Sverige, svenska produkter och svensk teknologi ändå rätt begränsad på många håll, något som också bekräftats i flera av mina egna kontakter under denna utredning. Informationsbehovet är stort och förstärks av den snabbt ökande konkurrensen på våra viktiga exportmarknader. Att inbjuda fler journalister till Sverige för att t ex belysa svenskt teknologiskt kunnande på nyckelområden kan vara verksamma åtgärder för att lyfta Sveriges image på viktiga exportmarknader. Omvänt är det viktigt att också genom informationsutbyte skapa en så allsidig bild som möjligt av våra samarbetsländer i Latinamerika i svenska media, där ekonomiska framsteg och svenska handelsintressen vanligtvis får stå tillbaka för reportage om narkotikahandel, våld och andra mer iögonenfallande problem. 2.1.3 Utnyttja CSR (Corporate Social Responsability) som främjandeverktyg. Vikten av att arbeta aktivt med sociala och etiska företagsfrågor har understrukits i många av kontakterna med svenska dotterbolag i regionen. Korruptionen är t ex omfattande i flera viktiga länder och utgör inte sällan ett svårt problem särskilt för små och medelstora företag, som har begränsade möjligheter att värja sig mot påtryckningar via korruption. De flesta regeringar har någon form av antikorruptionsprogram, vars genomslag dock i många fall är begränsat. Det finns goda skäl att upprätthålla och stärka fokus på CSR- frågorna i främjandeverksamheten, genom seminarier och andra initiativ. Sverige och svenska företag är i många avseenden föregångare på CSR- området, ett mervärde som bör utnyttjas i intensifierade främjandeinsatser i Latinamerika. Som ett relevant exempel kan nämnas den bindande uppförandekod de svenska medlemsföretagen i den svensk-argentinska handelskammaren i Buenos Aires ingått. Den har fått stor uppmärksamhet lokalt och skulle kunna tjäna som förebild också i andra länder. 2.1.4 Närmare direktsamråd med de svenska företagen. Givet den diskrepans vad gäller synen på Latinamerika som marknad som tycks råda mellan företagen och regeringen, vore ett närmare samråd om 30 behoven, formerna för och inriktningen av främjande-verksamheten i regionen värdefullt. Ett samrådsmöte med, säg, de 20 största exportföretagen och UD:s handelsledning, förslagsvis också med deltagande av Exportrådet och Invest Sweden skulle kunna ge värdefull input för kommande insatser. Det kan inledningsvis ske på grundval av föreliggande rapport, e v inom ramen för referensgruppen för Latinamerika. För ett mer spontant meningsutbyte skulle dock ett rundabordsamtal i en begränsad krets kunna vara mer givande som ett första steg. 2.1.5 Utnyttja och utveckla bilaterala samarbetsavtal. Det kan förfalla självklart, men är inte alltid så i praktiken. Förhållandena varierar. Å ena sidan har Sverige t ex relativt nyligen ingått ett strategiskt bilateralt samarbetsavtal med Brasilien och vi är likaså delaktiga i ett strategiskt partnerskapsavtal EU - Brasilien. Under dessa avtal sker en dynamisk utveckling, inte minst för breddat handels- och teknologiskt samarbete. Men det finns andra exempel på överenskommelser med främjandeinriktning som Sverige ingått men som egentligen aldrig aktiverats, t ex den s k ”Task Force”- överenskommelsen från 2005 med Chile. När nu de bilaterala kontakterna mellan Sverige och Chile ses över, kan det finnas skäl att också gå igenom vilka av de angivna samarbetsområdena i den överenskommelsen som fortfarande har relevans och ta ställning till nya samarbetsinitiativ, i form av MoU:s eller liknande avtalsformer. Från svensk sida har man länge varit principiellt restriktiv till att ingå mellanstatliga samarbetsavtal av allmän karaktär. Samtidigt ser många latinamerikanska regeringar denna typ av avtal som naturliga element i sina bilaterala relationer. Det finns t o m regeringar som officiellt rangordnar sina bilaterala relationer i förhållande till hur många MoU:s och liknande samarbetsavtal som ingåtts med respektive land! Men när Sverige nu mer och mer går in för att främja breda koncept som SymbioCity, SymbioCare etc, där både statliga myndigheter och näringsliv samverkar och också involveras i våra samarbetsländer, aktualiseras MoU- överenskommelser på ett annat sätt än tidigare. De kan här helt enkelt bli nödvändiga instrument för att gå vidare i ett konkret samarbete, vilket illustreras av aktuella samarbetsprojekt med Brasilien, Colombia, Chile m fl. 31 2.1.6 Utnyttja och främja EU-avtalen. Även om den svenska officiella närvaron i Latinamerika minskat, har Sverige genom EU formellt sett mer omfattande relationer till Latinamerika än kanske någonsin tidigare. Vi är delaktiga i de breda associeringsavtal EU slutit med Mexico (1998) och med Chile (2002), avtal som inte bara skapat fri handel för varor och underlättar tjänstehandel, utan också ger utrymme för partnerskapsbaserat teknologiskt utvecklingssamarbete och likaså utgör plattform för bilateral politisk dialog. 2010 slöts ytterligare associeringsavtal med Centralamerika, samt frihandelsavtal (”multi-party agreements) med Peru och med Colombia, avtal som förhoppningsvis kan breddas till att inkludera de övriga medlemsländerna i den Andinska Gemenskapen (CAN), Ecuador och Bolivia. Avtalen med Peru och Colombia har nyligen paraferats och bör kunna träda i kraft – åtminstone provisoriskt – under första halvåret 2012. Slutlig ratificering inom EU kan komma att ta längre tid, beroende på avtalens ”blandade” karaktär (inslag av överenskommelser som faller utanför gemenskapskompetens, som MR-klausuler, sociala klausuler, investeringsbestämmelser, etc). EU-kommissionen har uppskattat vinsten av avtalen med Peru och Colombia, enbart i form av slopade tullar för EU-ländernas export till de två länderna, till omkring 500 miljoner Euro på årsbasis. Dessutom har de sedan 2004 avsomnade förhandlingarna om associeringsavtal med de viktiga ekonomierna i MERCOSUR - Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay – återupptagits sedan mitten av förra året. Ambitionen är att slutföra förhandlingarna innevarande år. Det ligger i svenskt intresse att dessa förhandlingar kan slutföras snarast möjligt, även om svårigheterna att gå i mål inte skall underskattas. Det finns betydande protektionistiska krafter på båda sidor av Atlanten. Sverige har strategiska intressen att bevaka i förhandlingarna med MERCOSUR, och bör fortsätta den aktivt pådrivande roll vi intagit i processen. En förhandlingsuppgörelse med MERCOSUR vore otvivelaktigt ett stort steg i närmandet till denna viktiga del av Sydamerika – ekonomiskt och politiskt. Men bilaterala intressen tenderar lätt att komma i skymundan under EUhatten till frihandels- och associationsavtal. När en gång avtalen är i hamn, finns en viss tendens att de ur ett bilateralt perspektiv s a s läggs 32 till handlingarna. Uppföljning blir något som i praktiken många gånger överlåts till EU-kommissionen. Avståndet mellan Kommissionen/ EEAS och medlemsstaterna i implementeringen av Europaavtalen ökar nu ytterligare som en följd av Lissabonfördraget. Att stärka EU som global aktör är ett centralt utrikespolitiskt mål i gällande strategiska inriktning för UD. Detta innebär bl a att aktivt verka för fria flöden av handel och investeringar gentemot omvärlden. I förhållande till Latinamerika borde denna aktiva aktörsroll såväl innefatta en tydlig svensk röst i den politiska dialogen mellan EU och den latinamerikanska regionen, som att på olika sätt bilateralt dra större nytta av de möjligheter till marknadstillträde och samarbete som EU-avtalen erbjuder. Den ekonomisk-politiska betydelsen av EU- avtalen med länderna i Latinamerika bör understrykas. Genom juridiskt bindande avtal bidrar vi till mer av sund ekonomisk politik i samarbetsländerna och kan också ge en stimulans till framsteg i den i många fall bristfälliga regionala integrationen i Latinamerika. Så blev t ex förhandlingarna om associeringsavtalet EU- Centralamerika en katalysator för framsteg i den långsamma integrationsprocessen i Centralamerika. Det finns tydliga bilaterala främjandeaspekter på EU-avtalen; de marknadsöppningar som åstadkoms genom dessa avtal, liksom ett starkare ramverk av regler för utrikeshandeln bör utgöra incitament för en offensiv marknadsbearbetning. En aktivare ansats för att öka den bilaterala nyttan av dessa avtal bör innefatta flera element; dels tydlig marknadsorienterad information till näringslivet och andra aktörer om avtalens innebörd och faktiska möjligheter; att aktivt bevaka och driva på avvecklingen av ur svensk synvinkel särskilt viktiga handelshinder på marknaden ifråga; och att mer aktivt söka dra nytta av det projektsamarbete som öppnas genom associeringsavtalen, på områden av särskilt svenskt intresse som t ex IT/telekom, miljöteknik och infrastruktur. Sverige har allmänt en låg ambitionsnivå när det gäller projektbevakning inom EU. Flera av de större medlemsländerna har särskilda tjänster avdelade för projektbevakning på sina EU-representationer i Bryssel. Därutöver finns åtskilliga specialiserade konsultfirmor som på heltid ägnar sig åt att erbjuda kundtjänster till EU-projekt. Karaktären av samarbetsprojekt inom ramen för EU-avtalen med latinamerikanska länder varierar, från mer traditionellt inriktade biståndsinsatser för fattigdomsbekämpning, institutionsuppbyggnad, etc, över till högteknologiskt inriktat samarbete med mer avancerade länder. 33 Det kan gälla informationsteknologi, miljöteknik, biobränslen, men också mer generellt forsknings- och utvecklingssamarbete och innovationsutveckling. Det är inte minst inom områden av det senare slaget det borde finnas skäl att söka en aktivare medverkan från svensk sida. För relevanta projekt kan också finnas betydande finansiella resurser genom EU-fonder som ”LIFE” (Latin American Investment Facility, sjösatt i Madrid 2010, omfattande 125 millioner Euro fram till 2013), klimatfonder för klimatspecifika åtgärder, Europeiska Investeringsbanken (EIB) - som har mandat att arbeta i Latinamerika, etc. Ett första steg för en aktivare svensk roll borde vara att löpande föra dialog på plats med värdlandets ansvariga myndigheter för investeringar och innovationsutveckling och berörd svensk industri och myndigheter om möjliga samarbetsprojekt av ömsesidigt intresse, liksom med lokala EU-representationer för att söka komma ifråga för finansiering via EUfonder. Sådana initiativ kan lämpligen förberedas och eventuellt beslutas i samband med bilaterala besök på politisk nivå. Från t ex chilensk sida har under arbetet med denna utredning framförts propåer om bilateralt samarbete med Sverige rörande forskning/utveckling och innovationer inom ramen för det bilaterala avtal med EU som slöts förra året. Detta sagt, får konstateras att kunskapen bland de svenska företagen om EU-samarbetet med tredje länder generellt sett och intresset för EUfinansierat projektsamarbete mer specifikt, är rätt begränsad. Det pekar bl a på behovet av informationsinsatser om EU-avtalen, både i Stockholm och på fältet. Men en viktig fråga i sammanhanget är hur projektbevakningen i Bryssel kommer att organiseras framgent. Vissa resurser (1/3 tjänst) skall enligt planerna tillföras den svenska EU-representationen för projektbevakning i och med att ambassaden i Bryssel stängs. Det är givetvis välkommet, men oklart om det är tillräckligt för att ge svenska företag och andra aktörer det stöd som behövs för att kunna aspirera på en rimlig del av den EU-finansierade projektverksamheten i Latinamerika. Vad gäller politisk dialog mellan EU och Latinamerika saknas inte fora inom ramen för det institutionaliserade bi- regionala samarbetet. Politisk dialog är ett viktigt inslag i associeringsavtalen, som komplement till frihandel och utvecklingssamarbete. Därtill kommer politiska fora som EU-LAC, ett strategiskt bi- regionalt samarbete mellan EU och Latinamerika och Karibien, inom vilket hålls toppmöten vartannat år. I 34 EU-LAC diskuteras utvecklingsfrågor, social sammanhållning, regional integration, MR, miljöfrågor, m m. Och EU har formaliserade bilaterala dialoger med CAN, MERCOSUR, Centralamerika, inom ramen för associeringsavtalen, ett strategiskt partnerskap med Brasilien, etc. Mängden politiska diskussionsfora med den latinamerikanska regionen leder lätt till en (över)mättnadsgrad ur ett bilateralt perspektiv. Det kan föra med sig att även bilaterala relationer med länderna i Latinamerika tenderar att överlåtas på EU-kollektivet. Detta vore inte optimalt. Bilaterala intressen kommer lätt i skymundan i de formaliserade EUdialogerna med Latinamerika med ofta färdigförhandlade kommunikétexter. Om Sverige vill aspirera på en starkare politisk aktörsroll i Latinamerika, vilket denna utredning ser argument för, och försvara Sveriges starka bilaterala intressen med flera länder i regionen, talar det för att vi bör agera aktivt på båda planen, d v s både vara aktiva spelare i EU-samarbetet med Latinamerika och upprätthålla en rimlig bilateral ambitionsnivå med viktigare länder i regionen. Brasilien kan återigen tjäna som föregångsexempel. 2009 undertecknades avtal om bilaterala politiska konsultationer Sverige-Brasilien. Utrikesminister Bildts besök i Brasilien 2010 blev det första steget i den processen, som nu följs upp av brasilianska besök till Sverige. Ett sätt att tydliggöra den bilaterala aktörsrollen vis -a- vis Latinamerika som EU-medlem vore en höjd ambitionsnivå när det gäller deltagandet i toppmötena med regionen, som i EU-LAC-konstellationen. En tydlig markering i den riktningen kunde vara deltagande på statsministernivå vid nästa EU-LAC-toppmöte i Santiago de Chile 2012. Enligt Lissabonfördraget har vi som medlemsland inte möjlighet att delta i de toppmöten som äger rum inom ramen för det strategiska EUsamarbetet med t ex Brasilien och Mexiko. Det gör det desto viktigare att driva offensiva svenska intressen i förberedelseprocesserna i Bryssel och samverka på de sätt som är möjliga i utvecklingen av projektsamarbete under avtalen. De EU-ambassader som nu etableras genom den gemensamma utrikestjänsten EEAS kan möjligen med tiden avlasta en del av det arbete som idag utförs på svenska ambassader. Gemensamma EU-rapporter om ekonomi och handelspolitik skulle t ex kunna lätta ambassadernas arbetsbörda. Men det lär i så fall kräva ett väsentligt förändrat arbetssätt och förhållningssätt gentemot medlemsstaterna från EU-delegationerna, 35 jämfört med vad som är fallet på många håll idag. Inte minst krävs ett betydligt större mått av transparens och lyhördhet gentemot medlemsländerna. I vad mån EEAS kan medverka härtill får tiden utvisa. Redan idag har EU-delegationerna en viktig roll vad gäller lobbying i fråga om handelshinder, handelsregleringar, industristandards etc. Här kan EU-kollektivets tyngd vara mycket betydelsefullt för att åstadkomma resultat. Vad däremot gäller mer renodlat handels- och investeringsfrämjande, är och förblir detta en bilateral angelägenhet i allt väsentligt. Sammanfattningsvis bör följande åtgärder vidtas för att maximera nyttan av EU-samarbetet med Latinamerika: * verka för att Sverige representeras på hög politisk nivå vid EU-LAC toppmöten och nära följa utvecklingen inom det strategiska samarbetet mellan EU och Brasilien och Mexiko; * driva på i Bryssel för snabbast möjliga godkännande och ratificering av avtalen med Centralamerika, Peru och Colombia. Särskilt avtalet med Colombia riskerar stöta på motstånd i delar av Europa- parlamentet; * att om ratificeringen av dessa avtal drar ut på tiden, säkerställa snabbast möjliga provisoriska tillämpning av handelsavsnitten; * fortsätta att aktivt driva på för ett avslut i förhandlingarna med MERCOSUR, med tydliga prioriteringar av svenska förhandlingsintressen; * säkerställa snabb och relevant information till näringsliv, beslutsfattare och andra intressenter om EU-avtalens innebörd, hur marknadstillträde och investeringar påverkas och hur vi skall kunna dra nytta av tekniska samarbetsprojekt som genereras under avtalen. Här har Kommerskollegium en given roll, liksom ambassaderna, handelskammare m fl. Det bör också kunna bli föremål för tematiska genomgångar i UD:s referensgrupp för Latinamerika; * vidta åtgärder för ett aktivare utnyttjande av EU-finansierat projektsamarbete med Latinamerika. 2.1.7 Importfrämjandet. Det är en viktig uppgift i närmandet till andra länder att främja handeln i båda riktningarna. Importen spelar en viktig roll för att förse industrin och konsumenter med insatsvaror och produkter till konkurrenskraftiga priser. Nationalekonomiskt har importen en viktig roll för att 36 upprätthålla produktivitet och omvandlingstryck i industrin och motverka inflationstrycket. Att främja handeln i båda riktningar bidrar till ökade insikter och kunskap om respektive marknader och till ömsesidigt förtroende. Importfrämjandet har haft hög profil i det svenska näringslivsfrämjandet tidigare, men kommit mer i skymundan under senare år. Kommerskollegium har genom sin marknadsinformationsservice ”Open Trade Gate Sweden” - OTGS, tillsammans med Stockholms Handelskammare och Svensk Handel gjort och gör betydelsefulla insatser för att informera om det svenska regelverket och den svenska importmarknaden i många länder, inkl många länder i Latinamerika. Detta görs vanligtvis i nära samarbete med ambassaderna. Importseminarium/”road shows” har under senare år genomförts av OTGS i bl a Argentina, Uruguay, Peru och Ecuador. F n planeras ett importseminarium i Brasilien. Men intresset är stort för ytterligare informationssatsningar i andra länder. Vid min kontaktresa i februarimars, visades starkt intresse för besök/återbesök av OTGS från utrikesdepartementen i Chile, Peru, Colombia och Mexiko. Importfrämjandet bör fortsätta och utvecklas, i samråd och samarbete med UD, berörda övriga svenska aktörer som handelskammare, näringslivsorganisationer, Kommerskollegium, svenska ambassader i regionen och latinamerikanska ambassader i Sverige och även Exportrådet. De lokala handelskamrarnas roll bör också framhållas. Det finns allt fler exempel på lyckade handelskammarinitiativ ägnade att främja handel i båda riktningarna. Det är idag allt vanligare med gemensamma nordiska handelskamrar i den latinamerikanska regionen. De har visat sig kunna göra konstruktiva insatser för att öka intresset för våra marknader genom att t ex organisera gemensamma besök av företagsdelegationer till flera av de nordiska länderna vid samma tillfälle. Se vidare under avsnitt 3. Det kan noteras att UfU ger stöd åt ett fortsatt importfrämjande, inkl ökad samverkan mellan berörda aktörer i verksamheten (se SOU 2011:21, avsnitt 5.1.5). 37 2.1.8 Utnyttja svenskar med utländsk bakgrund som främjanderesurs – Kosmopolit. Regeringens initiativ att utnyttja den stora resurs som svenskar med utländsk bakgrund utgör i handelsfrämjandet – Kosmopolit - har hittills haft starkt fokus på Mellanöstern. De många svenskarna med bakgrund i Latinamerika, inte minst från Chile, utgör dock en avsevärd resurs som bör tas tillvara. I linje med vad som förekommit vid delegationsresor till Mellanöstern, bör initiativ tas till att inkludera latinamerikanska representanter i Kosmopolitprojektet i delegationsresor som kan aktualiseras till regionen inom den närmaste tiden. 2.1.9 Aktivera besöksresor till och från regionen. En främjandeplan för Latinamerika för de närmaste åren bör innefatta ett strategiskt besöksschema på politisk nivå. Delegationsresor bör stimuleras. Med undantag för främst Brasilien har utgående statsrådsresor varit sällsynta till Latinamerika under senare år. UD:s handelsledning har idag ett rätt systematiskt besöksschema, oftast med affärsmannadelegationer, till Afrika och Mellanöstern. Den ekonomiska utvecklingen och svenska existerande och potentiella intressen i Latinamerika talar för att en liknande ambitionsnivå bör eftersträvas även till denna region. Innevarande år förutses i och för sig utgående besök, på politisk nivå och med näringslivsdelegationer, till flera länder i regionen, vilket är välkommet. Men målsättningen bör vara att långsiktigt stödja främjandet i regionen genom återkommande besök. Hela regeringskansliet bör kunna utnyttjas i främjandearbetet, vilket borde tala för en central rese/besöksplan för hela RK. Det gäller även inkommande minister-/delegationsbesök, där kapaciteten eller intresset från svensk sida att ta emot inte sällan är begränsad. Många gånger är just ett inkommande minister- eller delegationsbesök ett av de mer effektiva sätten att sammanföra beslutsfattare och affärsmän i direkt affärsfrämjande syfte. I fall den aktiva besöksverksamheten hade varit omfattande och den svenska ambassadnärvaron betydande i Latinamerika, hade man möjligen kunnat förlita sig på att näringslivsfrämjandet därigenom säkerställts på en jämn och hög nivå. När nu så inte längre är fallet, finns behov av att på ett mer systematiskt sätt bevaka och planera så att regionens länder med viss regelbundenhet uppmärksammas från regeringshåll. Med undantag 38 för Brasilien och möjligen Mexiko, där främjandet kommit att prioriteras relativt högt från officiellt håll, och besöksfrekvensen är relativt hög (särskilt i fallet Brasilien, i båda riktningarna), bör även för den övriga regionen fastställas en sammanhållen och medelfristig främjande/besöksplan, som säkerställer att varje viktig marknad uppmärksammas med aktiva åtgärder. 2.1.10 Investeringsfrämjande. Även om de svenska ambassaderna haft i uppdrag att söka stimulera investeringar från bl a latinamerikanska länder till Sverige, har resultatet varit mycket magert hittills. Näringslivsstrukturen liksom en allmänt låg nivå på forskning och utveckling i många latinamerikanska länder talar inte heller för det förhållandet kommer att förändras nämnvärt i ett kortare perspektiv. Som ett utflöde av det strategiska partnerskapsavtal Sverige ingått med Brasilien har dock Invest Sweden nyligen etablerat sitt första kontor i regionen, i São Paulo. Ambitionen är fortsatt att söka locka brasilianska investeringar till Sverige, men väl så viktigt torde bli att stimulera till företagssamarbete kring forskning och produktutveckling, där teknologiskt kunnande inom prioriterade sektorer från båda länderna kan mötas. Det är en intressant ansats som förhoppningsvis blir lyckosam och kan få långsiktig finansiering. Om så blir fallet, borde också forsknings- och utvecklingsteknologiskt samarbete så småningom kunna spridas till fler länder i regionen. Det skulle eventuellt kunna ske via utplacering av resurspersoner genom Invest Swedens försorg i relevanta länder. Chile är ett av de länder som skulle kunna komma ifråga i ett sådant scenario. Mot den bakgrunden, bör övervägas att uppdra åt närmast berörda ambassader i regionen, i samråd med Invest Sweden, Vinnova och andra berörda aktörer, att sondera intresset för och utvärdera möjligheterna till ett strukturerat forsknings/utvecklingssamarbete med Sverige i resp tjänstgöringsländer. Härvid bör uppmärksammas de möjligheter som kan finnas att dra på befintliga EU-instrument, som t ex de särskilda forsknings/investeringsavtal som ingåtts med Chile och Mexiko. Med Brasilien finns redan ett bilateralt avtal om samarbete om högteknologi och innovation som används som bas för ett intensifierat utbyte på detta område. 39 2.1.11 Förstärkt samarbete mellan de svenska ambassaderna i Latinamerika. De svenska ambassaderna i ”Sydkonen” ( Brasilien, Chile och Argentina) har sedan mitten av 90-talet haft ett informellt samarbete syftande till att stärka näringslivsfrämjandet i subregionen genom att söka koordinera vissa bredare främjandeinitiativ (”Sydkonsmöten”). I dessa har deltagit företrädare för ambassaderna, handelssekreterare, näringslivsföreträdare och vid vissa tillfällen också representanter för UD och Exportrådet. Dessa möten har tjänat syftet att bredda kunskapen om berörda länder och ekonomier, diskutera planerade främjarinsatser och stimulera till mer av samordnat agerande. Detta samarbete har avsatt flera konkreta resultat, t ex samordnade besök av svenska näringslivsdelegationer till flera av de berörda länderna, samordnad visning av Innovationsutställningen m m. Under senare år har detta samarbete breddats till att omfatta alla ambassader i regionen (s k Latinamerikamöten). Flera av dessa möten har resulterat i konkreta förslag till initiativ till utrikesledningen om ökat engagemang i regionen (t ex den s k Buenos Aires-deklarationen från 2006; gemensamma rapporter och inspel också under 2008 och 2010). Som närmare framgår under Kap.3 finns en betydande samstämmighet i ambassadernas i regionen förslag till prioriteringar i VP- processen. Samma eller liknande tematiska teknikområden föreslås främjas i samtliga viktigare länder, som t ex miljöteknik (SymbioCity), biobränslen, IT/telekom, gruvnäringen, infrastruktur och hållbar sjukvård och hälsa (SymbioCare). Det förhållandet, kombinerat med att de totala resurserna i regionen för näringslivsfrämjandet är begränsade och nu minskar ytterligare, talar för att samordningen av främjandeinsatserna i regionen behöver fortsätta och intensifieras, för att därigenom bidra till att en rimlig total nivå på främjandet skall kunna säkerställas. Samtidigt skall utrymmet för sådana rationaliseringsinitiativ kanske inte överskattas. Latinamerika utgör en mycket stor kontinent och de logistiska utmaningarna att samordna främjarinitiativ, som delegationsbesök o d är inte sällan betydande. Men ambitionen bör upprätthållas. Det bör ankomma i första hand på ambassaderna att definiera det mest ändamålsenliga tillvägagångssättet att effektivisera samordningen. Det är också nödvändigt att den centrala främjarenheten, FIM, kan bistå och stödja välgrundade förslag till samordnade främjaraktioner. Men inspelen bör rimligen komma från ambassaderna själva i första hand. 40 2.1.12 Projektexport. I ett läge där UD:s egna resurser till regionen krymps, kan finnas skäl att mer aktivt söka extern finansiering för projektexport, via t ex regionala utvecklingsbanker. Projektexporten till Latinamerika är idag försvinnande liten och ambassadernas egen kapacitet för bevakning av projektupphandling är snart sagt obefintlig. Men incitamenten att söka extern finansiering kan öka om eftersträvade satsningar inom breda områden som Symbiocity, Symbiocare eller ev kommande bredare främjandeupplägg på gruvområdet blir fruktbara. I det sammanhanget måste beklagas att IDB – den största offentliga projektfinansiären i Latinamerika – kommit att nedprioriteras inom ramen för den nya svenska biståndspolitikens ”multistrategi”. Det innebär framför allt ett lägre engagemang vad gäller svensk medverkan i bankens policyutveckling, styrelsearbete och besöksfrekvens/-nivå från biståndssidan. IDB har dock sin rättmätiga plats inom främjandet och det ingår i ambassadens i Washington uppdrag även att hjälpa svenska företag och andra aktörer in i bankens projektverksamhet. På fältet är det dock betydligt svårare att upprätthålla en rimlig projektbevakning på grund av en relativt låg svensk närvaro i regionen och bristande kapacitet på ambassaderna. Som nämnts ovan i 2.1.6, är det viktigt att en så effektiv projektbevakning i EU som möjligt kan säkerställas. Likaså bör samarbetet med EIB, en kapitalstark investeringsbank med mandat för Latinamerika, förstärkas. Men det finns också viktiga lokala investeringsbanker att tillgå. BNDES – den brasilianska utvecklingsbanken – har större budget än Världsbanken och IMF sammantagna. 2.1.13 Nordiskt samarbete. Nordiskt främjarsamarbete förekommer redan i viss utsträckning och skall enligt beslut av de nordiska utrikesministrarna fortsatt stimuleras. Som ovan nämnts förekommer ett nära samarbete inom ramen för nordiska handelskammare i t ex Montevideo, Lima och Bogota. Även i Buenos Aires sker ett nära samarbete mellan de nordiska ländernas handelskammare på informell basis. Denna typ av samarbete, som hittills bl a resulterat i gemensamma initiativ till delegationsresor till de nordiska länderna, bör uppmuntras. 41 Det finns också exempel på lyckade gemensamma främjandesatsningar på plats av de nordiska ambassaderna, som t ex projektet ”Green Technologies”, som visades i Buenos Aires i slutet av förra året. Projektet var samfinansierat av de Norge, Finland och Sverige och kunde genomföras delvis tack vare finansiellt stöd av Nordiska Rådet. Inom ramen för tillgängliga resurser bör nordiskt främjarsamarbete uppmuntras. Samtidigt visar erfarenheterna att det kan vara mycket resurskrävande att samordna större främjarprojekt mellan tre huvudstäder, något som lätt kan bli övermäktigt för mindre ambassader. Med nuvarande främjanderesurser på ambassaderna är det därför tveksamt om gemensamma nordiska främjarprojekt i praktiken kan bli något mer framträdande inslag i det samlade näringslivsfrämjandet i Latinamerika. Till saken hör också att de nordiska länderna konkurrerar sinsemellan på många viktiga tillväxtområden som energi olja/gas/vindkraft - och som miljö och telekom/IT, vilket kan begränsa utrymmet för gemensamma främjaraktioner. Kap 3. Affärsmöjligheter - ländervis genomgång. I detta avsnitt görs en relativt kortfattad presentation av vissa ekonomiska basfakta, handelsstatistik, svensk närvaro och affärsklimat och affärsmöjligheter för de ur främjarsynpunkt mest intressanta länderna för svensk del – Brasilien, Mexiko, Chile, Argentina, Peru och Colombia. Framställningen är med nödvändighet komprimerad och gör inte anspråk på fullständighet. Argentina har tagits med i redovisningen, trots beslutet om att stänga ambassaden, på grund av marknadens betydelse och potential. Förhoppningen är fortfarande att det skall vara möjligt att finna en form för att behålla ett Exportrådskontor och därmed också en viss nivå av fortsatt främjande, trots nedprioriteringen. I avsnitt 4 lämnas vissa kompletterade uppgifter om några ytterligare länder i regionen, Uruguay, Centralamerika, Venezuela och Karibien, med fokus på aktuella eller potentiella affärsområden av särskilt svenskt intresse. Anm: Där så inte annat anges, är samtliga statistiska uppgifter nedan hämtade från Economist Intelligence Unit. Siffrorna är beräknade på helårsbasis för år 2010, medan uppgifter för 2011 är prognoser. 42 3.1 Brasilien. Ekonomiska basfakta: Folkmängd: 193,3 miljoner ( prognos) BNP: 2.087 miljarder USD BNP-tillväxt: 7,5%, 4,0 % (2011) BNP/Capita: 11.283 USD Svensk export (mSEK): 10.793 (+63% från 2009) Svensk närvaro: Ambassad i Brasilia (ambassadör Annika Markovic), Svensk-Brasiliansk handelskammare i São Paulo (chef Jonas Lindström), Brasiliansk- Svensk handelskammare i Stockholm (chef Hugo Oljemark), handelssekreterarkontor i São Paulo (handelssekreterare Per Persson), honorärkonsulat i São Paulo (Generalkonsul Barry Byström) och i Rio de Janeiro (Generalkonsul Louise N. Andersson). Ytterligare fyra honorärkonsulat finns i norra och nordöstra Brasilien som ambassaden aktivt använder för främjandearrangemang i samband med de stora investeringsprogram som nu genomförs i regionen. Ambassaden föreslår inrättandet av två nya honorärkonsulat i Paraná och i Rio Grande do Norte, av främjandeskäl. Svenska företag: cirka 220 svenska och svenskrelaterade företag, huvudsakligen i São Paulo-regionen. Affärsklimat/-potential: Brasilien är det ledande landet i Latinamerika, ekonomiskt och politiskt. Med sin stora inhemska marknad och expansiva ekonomiska utveckling utgör Brasilien en strategisk nyckelmarknad för en rad industrier och företag. Sverige är, som en av de tio-tolv största investerarna i Brasilien, en betydande ekonomisk aktör i landet. Brasilien är en viktig partner för Sverige, ekonomiskt och politiskt, en privilegierad relation. Det gäller bilateralt och det gäller inom ramen för EU-samarbetet. Som ett högprioriterat land i regionen har också tagits fler betydande bilaterala initiativ på främjandeområdet under senare år. Sverige och Brasilien har ingått ett strategiskt partnerskapsavtal, en viktig plattform för att utveckla samarbete kring handel, investeringar, forskning och 43 utveckling. Inom ramen för avtalet har bildats ett svenskt- brasilianskt företagsråd. UD:s Amerikaenhet leder en särskild beredningsgrupp för Brasilien inom regeringskansliet, vilken möts ett par gånger per år. Bland andra viktiga samverkande bilaterala initiativ kan nämnas öppnandet av Invest Sweden - kontor i São Paulo. Ambitionen är enligt myndigheten att São Paulo-kontoret skall kunna göras till ett fullstort Invest Sweden - kontor. Givet en god utväxling av verksamheten och fortsatt finansiering, är förhoppningen att det successivt skall kunna utvecklas till ett Latinamerikakontor med samarbetspartners och resurspersoner också i andra relevanta länder i regionen. I inledningen av São Paulo-kontorets verksamhet har prioriterats områden som fiberbaserad teknologi i vid mening (skogsteknologi, appliceringar på textilindustrin), ”clean tech” (metanol, etanol, biobränslen) och metalloch gruvteknologi. F n pågår en särskild utredning inom UD om Invest Swedens framtida organisatoriska tillhörighet. Tillväxtanalys har nyligen tillsatt en teknisk-vetenskaplig attaché i Brasilia för att nära kunna följa den teknologiska forsknings- och utvecklingsverksamheten i landet. Ett stort antal exportfrämjandeprojekt inom prioriterade områden har genomförts under åren och planeras framöver. Ambassaden och Exportrådet söker sätta mer fokus på främjande i Rio de Janeiro och nordöstra Brasilien. T ex genomfördes SymbioCity - presentationer i tre delstater i nordöstra Brasilien i december 2010. Bland större förestående nationella investeringsprojekt kan nämnas de som sammanhänger med att Brasilien 2014 kommer att arrangera fotbolls-VM (i12 delstater!) och att Brasilien står värd för OS 2016 i Rio de Janeiro, samt stora investeringar i infrastruktur genom regeringsprogrammet PAC. Brasilien utvecklas till en betydande energiproducent. Det har gjorts stora olje- och gasfyndigheter utanför Rio de Janeiros kust, och det brasilianska oljebolaget Petrobras räknar med att investera ofattbara 1 miljard SEK - om dagen! - i den brasilianska energisektorn fram till år 2014. Experter bedömer att Rio de Janeiro inom 10 år kommer att vara den nya världsmetropolen inom oljeindustrin. I samband med VM och OS kommer det enbart att i delstaten Rio de Janeiro investeras uppemot 50 miljarder USD. 44 C:a 220 svenska företag är idag representerade i Brasilien, med säljbolag eller lokal produktion. Merparten av företagen återfinns i São Paulo. Den totala industriproduktionen för de svenska bolagen i Brasilien är närmare 100 miljarder SEK/ år, att jämföra med den svenska exporten till Brasilien om c:a 9 miljarder SEK/år. De svenska företagen har cirka 60.000 personer anställda i Brasilien och toppar återkommande rankinglistorna över de bästa arbetsplatserna i Brasilien. Flera av de svenska företagen har Brasilien som nyckelmarknad, däribland Scania och Volvo. Svensk näringsliv har mycket gott anseende i Brasilien och konkurrerar ofta med Tyskland om de starkaste marknadspositionerna inom industrin. Svenska och tyska företag är även de lönsammaste i landet och de som växer snabbast. Framtidstron hos de svenska bolagscheferna i Brasilien är mycket stark och de flesta företagen tar marknadsandelar jämfört med konkurrenterna. De stora investeringar som kommer att göras i samband med VM och OS innefattar bland annat kapacitetsutbyggnad av infrastruktur (järnväg, tunnelbana, flygplatser, hamnar, vägar) samt en total uppgradering av sjukhus och stadskärnorna i de tolv värdstäderna för VM. Även stora insatser för att förbättra säkerhetssituationen kommer att göras. Brasilien är också i färd med att genomföra en större upprustning av försvaret, främst inom flyget och flottan, där svensk försvarsindustri konkurrerar. Prioriterade sektorer för svenskt näringslivsfrämjande i Brasilien de kommande åren är följaktligen medicinteknik, försvars- och säkerhetsindustrin, traditionell svensk basindustri, bilindustrin samt infrastruktur och hållbart byggande (miljötekniska lösningar). Även en riktad satsning på energisektorn med mål att få svenska företag att bli leverantörer till Petrobras är mycket intressant. På försvarsmaterielområdet arrangerade Exportrådet en svensk samlingsmonter på försvarsmässan LAAD som ägde rum i Rio de Janeiro i april 2011. LAAD är den största och viktigaste mässan för försvars- och säkerhetsteknologi i Latinamerika. Den äger rum vartannat år och attraherar internationella företag som specialiserat sig på att tillhandahålla utrustning och tjänster för de tre väpnade styrkorna, polisen, specialstyrkor, säkerhetstjänster, konsulter och myndigheter. Deltagande på mässan utgör ett bra tillfälle att följa upp kontakter som skapades under Sweden Defence Day i Brasilia och i São Paulo år 2010. Sverige deltog i förra LAAD 2009 med en delegation ledd av försvarsminister Tolgfors. 45 Hälso- och sjukvårdssektorn. Exportrådet genomförde år 2010 för första gången en svensk samlingsmonter på industrimässan Hospitalar som riktar sig till professionella kunder och företag från hälsobranschen. Fyra svenska företag deltog i samlingsmontern och arrangemanget blev mycket uppskattat. För 2011 planerar Exportrådet att arrangera ett liknande upplägg med ambitionen att ha en större monteryta för att nå fler svenska utställare. Mässan äger rum 24-27 maj i São Paulo. Hospitalar-mässan ligger väl i linje med ambassadens och Exportrådets främjandesatsningar inom hälsobranschen, som t.ex. tidigare delegationsresor med statsrådet Hägglund som delegationsledare, och understöd för samarbetet mellan Anvisa och Läkemedelsverket. Andra åtgärder för att stärka främjandet i Brasilien: En viktig prioritering bör vara att säkerställa en optimal samverkan mellan de många svenska aktörer som nu arbetar med olika aspekter av handels- och investeringsfrämjande, och forsknings- och utvecklingssamarbete i Brasilien. UD:s inspektörer har uppmärksammat detta behov i den senaste inspektionsrapporten (2008) ang Brasilien. Tanken på att tillskapa ett lönat Generalkonsulat i São Paulo har väckts vid flera tidigare tillfällen, men inte hörsammats av UD-ledningen. Med de många viktiga initiativ som nu tas från svensk sida i Sverigefrämjandet i Brasilien borde finnas sakliga skäl att ta upp frågan om ett lönat Generalkonsulat i São Paulo till förnyad prövning, när det ekonomiska läget så medger. Sverige är också delaktigt i det bilaterala partnerskapsavtal EU ingått med Brasilien. Inom ramen för det samarbetet genereras ett stort antal samarbetsprojekt, bl a med bäring på teknologi, forskning och utveckling. Insynen i detta projektsamarbete är begränsat och svensk medverkan likaså. Det vore angeläget att söka få en större utväxling för svensk del i det EU-relaterade samarbetet, via t ex projektbevakning. Det skulle förmodligen dock kräva större lokala resurser än vad som är tillgängliga idag. Det kan nämnas att ambassaden och Exportrådet arbetar utifrån en gemensam främjandeplan som prioriterar insatser på ett antal nyckelområden som också sammanfaller med det strategiska partnerskapets huvudområden. För att manifestera den tunga roll Sverige spelar i Brasilien också i EUsamarbetet, bör prioritet ges åt att nära följa utvecklingen inom det EUrelaterade partnerskapet och medverka i detta på de sätt som är möjliga inom ramen för Lissabonfördraget. Möjligheterna bör undersökas att tillsammans med Brasilien t ex lansera något gemensamt initiativ med 46 teknologisk inriktning också i det EU-relaterade partnerskapet för att därigenom visa att vi spelar på båda planhalvorna, dvs bilateralt och via EU. Vad slutligen gäller rese- och besöksfrekvensen i fråga om Brasilien, är denna som ovan påpekats relativt omfattande, i båda riktningarna. Likväl kan frågan ställas om inte handelsministern, som ansvarig i regeringen för det strategiska samarbetet med Brasilien, mer frekvent borde besöka Brasilien. En årlig besöksrutin, med anpassade delegationer, vore inte omotiverad givet partnerskapets betydelse. 3.2 Mexiko. Ekonomiska basfakta: Folkmängd: 112,5 miljoner BNP: 1.039.7 miljarder USD BNP-tillväxt: 5,5%, 4,0% (2011) BNP/Capita: 15.793 USD Svensk export (mSEK): 5936 (+27% från 2009) Svensk närvaro: Ambassad (ambassadör Anna Lindstedt). Exportrådskontor (Handelssekreterare Robin Pettersson), Svensk-Mexikansk Handelskammare (chef Carl-Otto Rydner). Nordisk handelskammare. Svenska företag: Det finns idag drygt hundratalet svenska dotterbolag och svenskrelaterade företag i Mexiko. Flera av de stora svenska industriföretagen har funnits i Mexiko länge, Ericsson t ex i över hundra år. Affärsklimat: Sverige och svenska företag har genom sin mångåriga närvaro i landet och den teknologiöverföring som följt därav skaffat sig betydande goodwill i Mexiko. De bilaterala relationerna var påtagligt aktiva under 1970/80-talen i kraft av då gällande blandkommissionsavtal som bl a genererade statsbesök i vardera riktningen. 47 Idag förs en del av den bilaterala dialogen via EU, inom ramen för associationsavtalet med Mexiko och det strategiska partnerskap som ingåtts mellan EU och Mexiko. Associeringsavtalet mellan EU och Mexiko från 1998 var innovativt på sin tid. Det var det första EU-avtal i sitt slag som utöver handel med varor också innehöll åtaganden om tjänstehandel, immaterialrätt, tvistlösning och även en MR-klausul. Mexiko insisterade på att en MR klausul skulle ingå, vilket därefter kommit att bli standard i andra liknande EU-avtal. Under avtalets existens har handeln med EU ökat, från 6,5% som andel av Mexikos utrikeshandel år 2000 till 9,5% 2008, enligt uppgifter från EU-representationen i Mexiko. Dock har andra regioner, som inte har frihandelsavtal med Mexiko, enligt samma uppgifter ökat sin handel relativt sett mer under samma tid! De två senaste åren har EU:s export till Mexiko gått ned (-30% 2009, enligt EU-representationen). Därefter har den återhämtat sig något, men relativt blygsamt. Om associationsavtalet således haft blygsamma effekter på handelsutbytet mellan EU och Mexiko, har avtalet tydligare stimulerat investeringar från EU i Mexiko, +35% ackumulerat över avtalets längd, enligt EU-representationen. Det är inte helt enkelt att utvärdera associationsavtalets betydelse för den svenska exporten till Mexiko. Detta delvis på grund av telekomsektorns dominans i den svenska exporten till Mexiko, och de fluktuationer telekomexporten visat under det decennium avtalet varit i kraft. Exporten av telekomprodukter hade en kraftig toppnotering år 2000, men har därefter minskat starkt. Däremot har exportvärdet av övriga varusektorer ökat i stort sett varje år sedan millenniumskiftet, oklart dock hur stor del av detta som kan hänföras till associeringsavtalet. I sammanhanget kan noteras att stora systemleverantörer som Ericsson, som köper komponenter till sina produkter från många olika håll i världen, ofta har svårt att visa EU-ursprung för slutprodukten och därmed kvalificera för tullfrihet. Om inte annat är det många gånger alltför tids - och kostnadskrävande att söka visa EU-ursprung - med osäkert slutresultat. Det är dock ingen vågad gissning att det bör finnas en betydande potential att öka den svenska exporten till Mexiko. Men det kräver aktiva främjandeinsatser. Det existerande associationsavtalet är en god bas för handelsutbytet, men knappast tillräckligt dynamisk. Associationsavtalet skulle behöva uppdateras och fördjupas med ytterligare marknadsöppningar, på tjänsteområdet – inte minst telekom där det i praktiken råder monopol, beträffande investeringar och statlig upphandling. Men Mexiko har ihärdigt vägrat att öppna avtalet trots många försök från EU-kommissionens sida. Det bottnar i sin tur i brist på flera grundläggande strukturreformer i Mexiko, som enligt bedömare negativt påverkar landets konkurrenskraft 48 Vid mitt besök i Mexiko i mars diskuterades bl a möjligheterna till bilateralt projektsamarbete inom ramen för associationsavtalet och det strategiska partnerskapet med Mexiko. Enligt EU-representationen erbjuder dock det gällande associeringsavtalet begränsade möjligheter härtill. Dels rör det sig om små resurser som avsatts för Mexiko (20 miljoner Euro över 7 år). Huvuddelen av projektmedlen går till fattigdomsbekämpning. Mycket lite är avdelat för ekonomiskt samarbete, och merparten av de projekt som genereras har karaktär av ”demonstrationsprojekt” (exempelvis samarbete i regleringsfrågor, stöd till privatsektorn/små och medelstora företag etc). Möjligen skulle förutsättningarna för ett svenskt deltagande i projektverksamheten ändras om avtalet uppgraderades. En av Exportrådet nyligen (november 2010) genomförd studie bland svenska dotterbolagschefer i Mexiko visar på en positiv bild av affärsklimatet i landet. Det råder stor öppenhet i den mexikanska ekonomin. Företagen upplever Mexiko som en lönsam marknad och förutspår växande affärsvolymer och ökade investeringar. De största hindren för att göra affärer i Mexiko bedömdes kollektivt vara den omfattande byråkratin, säkerhetssituationen (främst i de norra delarna av landet) och en utbredd korruption inom vissa sektorer. Affärspotential: Bland industrisektorer som växer, kan konstateras att även i Mexiko går bl a gruvsektorn starkt framåt. Den har på kort tid vuxit till att bli den tredje största ekonomiska verksamheten i landet efter 1) remitteringar och 2) olja. Atlas Copco räknar som följd därav expandera sin försäljning 25-30% under året. Den nordiska handelskammaren i Mexiko lyfter fram innovationsfrågor, CSR och hållbara tekniska lösningar som profilområden i svenskt/nordiskt främjande i Mexiko. Prioriterade sektorer: Telekom Den mexikanska mobilmarknaden har dominerats av Carlos Slim-ägda operatören Telcel som har ca 70% marknadsandel. För att bryta denna dominans har regeringen auktionerat ut ytterligare ett spektrum som gick till Nextel. 2011 kommer att präglas av nya investeringar såväl från den nya aktören som från Telcel och andra operatörer som vill möta konkurrensen. Då 85% av mexikanerna har mobiltelefon är volymtillväxt svår, vilket gör att företag istället måste erbjuda kvalitet och tekniskt 49 innehåll i kampen om kunderna. 2011 blir ett mycket spännande år för mexikansk telekom! Konkurrens och investeringar kommer att öka. En svensk främjandeaktivitet planeras till våren 2012 inom telekom. Säkerhet – stora möjligheter för svenska lösningar Säkerhetssituationen står i fokus i Mexiko och därmed görs allt större investeringar i säkerhetslösningar. 2007 importerades säkerhetsutrustning för över 670 MUSD och importen har ökat markant de senaste åren, i genomsnitt med 8% under 2010, medan ökningen i vissa nordliga delstater varit betydligt högre än så. Säkerhetssektorn är en av landets största servicesektorer, som i dag anställer ca 400 000 personer. Exportrådet har arbetat på individuell basis med svenska företag inom säkerhetssektorn och ser stora möjligheter för fler svenska produkter och lösningar att implementeras i Mexiko. Trafiksäkerhet – i fokus i Mexiko 2011 Trafikolyckor är den främsta dödsorsaken bland 15 – 29 åringar i Mexiko och Centralamerika, och den näst främsta dödsorsaken bland 5 -14 åringar. Därutöver visar studier att Mexiko tappar ca 2% av sin BNP p.g.a. skador och dödsfall i trafiken. Den mexikanska regeringen ser mycket allvarligt på detta och har tydliga mål för att förbättra situationen fram till 2012 genom att a) bygga och laga över 17 500 km motorvägar och icke asfalterade vägar; b) öka andelen mexikanska vägar som uppfyller internationell standard från 72% till 90%; och c) minska antalet olyckor från 0,47 till 0,25 per miljoner fordonskilometer. Mexiko kommer dessutom vara värd för organisationen “World Road Association” världskongress 2011. Exportrådet ser stora möjligheter för svenska företag verksamma inom bl.a. rådgivning och certifiering, projektering och design, telematik, hastighetskameror, skyddsräcken och trafikflödeslösningar. Medicinteknisk utrustning Den mexikanska marknaden för medicinteknisk utrustning (medical devices) är ca 2,8 miljarder USD (2010). Därav utgörs hela 2,5 miljarder USD av import, vilket gör Mexiko till Latinamerikas största importör av medicinteknisk utrustning. Exportrådet har under flera år fokuserat på den mexikanska sjukvårdssektorn och i september 2010 genomfördes ett delegationsbesök med svenska företag till Mexiko. Flera konkreta affärsmöjligheter identifierades både inom privat och offentlig sektor. Många nya sjukhus byggs både privat och inom offentlig sektor, och de 50 offentliga sjukhusen har ett stort behov av att uppgradera sin utrustning, vilket nu sker. Övriga främjarinitiativ/besök: - Mexikanska UM har indikerat intresse för besök av handelsminister Björling under 2012. - Likaså vill man ha besök av ”Open Trade Gate” vid en lämplig tidpunkt och avser göra en presentation av den mexikanska marknaden i Sverige. - Via ambassaden i Mexiko på lämpligt sätt utvärdera intresset och förutsättningarna för teknologiskt forsknings-/utvecklingssamarbete med Mexiko. 3.3 Chile. Ekonomiska basfakta Folkmängd: 17,1 miljoner BNP: 195,8 miljarder USD BNP-tillväxt: 5, 2%, 6,0% (2011) BNP/Capita: 15.056 USD Svensk export (mSEK): 2.842 (+35% från 2009) Svensk närvaro i Chile: Ambassad i Santiago de Chile (ambassadör Eva Zetterberg), SvenskChilensk handelskammare och Exportrådskontor (handelssekreterare Petra Zackrisson). Svenska företag: Idag har ett drygt 20-tal svenska storföretag dotterbolag i Chile, dock endast undantagsvis med egen lokal tillverkning i landet. Ytterligare c:a 150 svenska små- och medelstora företag och produkter är representerade på en chilenska marknaden. Svenska bolag skapar omkring 2000 arbetstillfällen i Chile idag. Affärsklimat: Sverige har i flera avseenden en särställning i Chile. Få länder har gjort större insatser än Sverige för att stötta de demokratiska krafterna i landet under Augusto Pinochets 17-åriga militärdiktatur 1973-1990. Många tusen chilenare räddades och gavs en fristad i Sverige. Idag vittnar drygt 40.000 chilenare i två generationer i Sverige om de svenska humanitära insatserna. Det arvet är ett viktigt svenskt förtroendekapital i Chile. 51 Åtskilliga är också de olika näringslivsfrämjande projekt som bedrivits tillsammans med den chilenska regeringen, myndigheter och näringsliv. Den s k svensk-chilenska partnerskapsfonden som var i kraft närmare tio år, från 2002 fram till årsskiftet 2010/2011, var den mest långlivade av dessa samarbetsprojekt. Fonden, som samfinansierades av Sverige och Chile, kom att generera hundratals samarbetsprojekt syftande till att knyta ihop svenskt näringsliv och svensk teknologi med chilenska motparter. Ett antal konkreta affärer resulterade av detta samarbete. Sverige har en profilering på miljö- och energiområdena i Chile. Besöksutbytet mellan Sverige och Chile var mycket aktivt under många år, men har avtagit på senare tid. Det bör nu vara läge att ta ett nytt avstamp i samarbetet med Chile. Sverige har en mycket god grund att bygga på för detta. Flera besök på politisk nivå planeras innevarande år, i båda riktningarna och flera samarbetsavtal förbereds, på gruvområdet, ang SymbioCity och samarbete i skogsfrågor. Erfarenheterna av det mångåriga bilaterala samarbetet bör i de sammanhangen utvärderas, som grund för nya samarbetsinitiativ. Utrymmet för EU-finansierat teknologiskt samarbete kan därvid också lämpligen utvärderas. Chile är i de flesta avseenden en öppen marknad idag. Under många år har chilenska regeringar autonomt sänkt sitt tullskydd till internationellt låga nivåer. Parallellt med detta har man öppnat alla sina viktigare exportmarknader via frihandelsavtal. Idag har man inte mindre än 57 frihandelsavtal som täcker den helt övervägande delen av den chilenska utrikeshandeln. Det mest avancerade av dessa avtal är associeringsavtalet med EU från 2002. Marknadstillträdet i Chile är därmed mycket gott. Chile är också en intressant samarbetspartner i ett regionalt perspektiv. Chile har mycket stora investeringar i Peru, Ecuador, Colombia och i Brasilien, och har därmed god marknadskännedom som kan vara värdefull att dra på också för svenska främjandesatsningar i regionen. Affärspotential: I november 2008 utfördes en analys i Chile enligt den s k Tokyomodellen, en strategisk sektorsvis analys av exportfrämjandepotentialen i Chile. Denna analys identifierade fyra prioriterade sektorer: sjukhusutrustning, gruvutrustning, nätverkslösningar och miljöteknik. Enligt analysen skulle Sverige i 2011 kunna ha en potential motsvarande ca 30 M USD inom gruvindustrin och ca 3 M USD inom sjukhusutrustning. 2009 uppgick den svenska exporten inom 52 konstruktion och gruvutrustning till 40 M USD, medan sjukhusutrustning fortsatt låg under målet, 1.1 M USD. Den svenska exporten till Chile har ökat stadigt under senare år. Det första kvartalet 2010 ökade Sveriges export till Chile med 40 % från knappt 1 miljard till 1.4 miljarder kronor (som framgår ovan ökade den svenska exporten på årsbasis med 35%). Detta skall ses mot bakgrund av Chiles återhämtning efter den ekonomiska krisen, samt inte minst det stora behovet av utländska produkter under återuppbyggnaden efter den stora jordbävningen i Chile i februari samma år. Enligt ambassadens och Exportrådets bedömningar i november 2010 ligger huvudpotentialen för svensk export fortsatt inom: sjukhus/sjukvård (men nu både infrastruktur och utrustning), gruvnäring, och miljöteknik i bred mening (hela SymbioCity - konceptet med särskilt fokus på transport, energi och avfallshantering). Sverige bedöms ha stor potential att öka sin närvaro i Chile. Som exempel kan nämnas att det inom de chilenska ministerierna för Transport och Infrastruktur, Energi, resp ”Bostad och Urban Utveckling” finns starkt intresse av att ta del av svenska erfarenheter. Chilenskt delegationsbesök i det syftet ägde rum i början av april 2011. Större aktuella projekt: Skanska har haft flera större byggprojekt i Chile. Bl a byggde man på BOT-grund den del av den panamerikanska motorvägen som genomkorsar Santiago (Autopista Norte-Sur). Den koncessionen har nyligen sålts med god förtjänst och företaget planerar återinvestera detta kapital i annan byggverksamhet i landet, bl a moderna sjukhus. Chile har hög prioritet för Skanska bland byggmarknaderna i Sydamerika. Svenska aktörer arbetar aktivt med att ta en större del av och driva utvecklingen av stadstrafiken i Chile. Två större energiprojekt bör komma till stånd inom 2 år; därutöver kommer flera pilotprojekt inom förnybar energi. Återuppbyggnaden av Chile efter jordbävningen fortsätter skapa möjligheter. Bl a kommer två sjukhusprojekt - byggs som BOT (Build/ Operate/ Transfer) - att upphandlas under 2011. Fler är på väg. Ett mål i det svenska främjandet är att lansera SymbioCare i Chile under en mässa (Expo Hospital) 22-24 juni, samt att organisera ett stort svensk gruvevenemang i Chile 16 november 2011 enligt den modell Exportrådet 53 använt i Australien. (http://www.swedishtrade.se/swedishminingaustralia). I tillägg har Sverige fått förfrågan om ett samarbete inom SymbioCity mellan Chaitén och SymbioCity konceptet. En Mou-text är i stort klar. IVL Svenska Miljöinstitutet har ett samarbete med chilenska myndigheter och tillsammans tittar man på möjligheterna att replikera den typ av verksamhet IVL bedriver, bl a med miljöcertifiering av företag, i Chile. 3.4 Argentina. Ekonomiska basfakta Befolkning: 40,5 miljoner BNP: 371.8 miljarder USD BNP-tillväxt: 9.1%, 5,3% (2011) BNP/Capita: 15.800 USD Svensk export (mSEK): 1.701 (2010 = +13% från 2009) Svensk närvaro i Argentina: Ambassad i Buenos Aires, ambassadör Charlotte Wrangberg (sidoackrediteringsansvar i Uruguay, Paraguay och Bolivia). Ambassaden skall enligt regeringsbeslut stängas under september 2011. Handelssekreterarkontor i Buenos Aires, etablerat i mars 2006 (Handelssekreterare: Fredrik Udd) Svensk-argentinsk handelskammare i Buenos Aires (ordförande: Juan Prgich) Svensk företagsnärvaro: ett fyrtiotal svenska dotterbolag eller svenskrelaterade företag är verksamma i landet. Affärsklimat: Sverige har haft officiell närvaro i Argentina genom legation och ambassad i mer än hundra år. Sveriges starka stöd till demokratin i Argentina under diktaturåren på 1970 och 80-talen är än idag hågkommet och en källa till förtroende både i de bilaterala relationerna och i FN-sammanhang. De svenska företagens roll i landet har starkt bidragit till den goodwill Sverige åtnjuter. I ett land där svartarbete är 54 vanligt förekommande och korruptionsnivån hög, framstår svenskt företagande som ett föredöme, och har ofta apostroferats av den argentinska regeringen. Men det argentinska affärsklimatet är komplicerat, vilket många svenska företag erfarit. Förutsebarheten i handels- och investeringsvillkor lämnar mycket i övrigt att önska. Mot bakgrund av en snabbt ökande import, söker argentinska myndigheter med högst informella medel sedan en tid bromsa eller rent av förhindra import, särskilt av varor som är känsliga ur konkurrenssynvinkel för argentinska företag. Metoderna varierar, alltifrån påtvingade ”frivilliga” importbegränsningar, till krav på företag att exportera för att få importera, oavsett om företaget ifråga har någon exportverksamhet. Även de svenska företagen är rätt utlämnade för myndigheternas godtycke i sådana situationer, något som riskerar att förvärras utan möjlighet till officiell svensk uppbackning på plats. De argentinska importrestriktionerna har mött starka reaktioner såväl inom MERCOSUR som hos andra handelspartners, inkl EU-länderna. EU-kommissionen har tagit upp frågan bilateralt med Argentina och även rest den inom WTO, dock utan att ännu driva den till formell tvistlösning. Ambassaden och den svensk-argentinska handelskammaren har under lång tid haft ett nära och fruktbart samarbete. Ambassadens engagemang har härvidlag varit ett starkt bidragande element till handelskammarens fortsatta existens och dynamiska arbete till stöd för den svenska företagsamheten i landet och för främjande av det svenska varumärket. Konsekvenserna för Sverigefrämjandet av ambassadnedläggningen har belysts i inlagor från handelskammaren och ambassaden. Diskussioner pågår f n om möjligheterna för fortsatt verksamhet av Exportrådet i landet, och formerna härför. Affärspotential: Den argentinska ekonomin visar i kölvattnet av den globala finanskrisen imponerande tillväxtsiffror som för tillfället ligger bland de högsta i världen. En hög efterfrågan på världens råvarumarknader, och inte minst på jordbruksprodukter, är en bidragande orsak som driver den argentinska ekonomin. Argentina utgör en viktig tillväxtmarknad för svenska företag, där Sverige trots mycket goda förutsättningar fortsatt har en låg andel av importmarknaden. Ett antal större svenska företag gör sedan många år framgångsrika affärer på den argentinska marknaden och möjligheterna till kraftigt ökat affärsutbyte för svenska företag i Argentina bedöms som goda. Svenska företag har ett gott anseende på marknaden genom sin långvariga närvaro i landet, sitt professionella agerande, sin pålitlighet och höga kvalitet. 55 Prioriterade sektorer i Argentina där Exportrådet och ambassaden ser bäst förutsättningar för svenska företag och affärsintressen är Telekommunikation/IT, Miljöteknik, Hälsovård/medicinteknik, Säkerhet (inkl. trafiksäkerhet) samt Jordbrukssektorn. På medellång sikt bedöms det även finnas en god potential för Teknik till pappers- och massasektorn samt Teknik till gruvsektorn. Näringslivsfrämjande aktiviteter fokuserar på prioriterade sektorer som bedöms ha störst potential för exportfrämjande insatser. Telekomindustrin präglas av en hög tillväxt och utgör en potentiell marknad på 40 miljoner kunder. Argentina har regionens högsta penetrationsgrad för mobiltelefoni - över 100% - och efterfrågan på mobila tjänster och bredband växer stadigt. I takt med att antalet mobilanvändare växer och användarna ställer allt högre krav ökar operatörerna sina investeringar i teknik för att kunna erbjuda avancerade och högkvalitativa tjänster, vilket innebär konkreta affärsmöjligheter inom ICT-sektorn. Behovet av hållbara lösningar för utvecklingen i Argentina är enormt. På sikt är möjligheterna stora för svenska företag att täcka landets behov av miljölösningar. Några exempel på dessa möjligheter återfinns inom stadstransporter, förnyelsebar energi, vatten och avlopp, hållbart byggande och inte minst inom industrin. I samband med aktiviteter i staden Rosario skapades en svensk dialog med myndigheterna för den nya industriparken Zona Franca Santafesina. Visionen är att genom tydlig svensk inblandning göra projektet till den ”Mest hållbara industriparken i Latinamerika” och därmed också möjliggöra svenska affärsinslag i projektet. Hälsovårdssektorn i Argentina präglas idag av en mycket god tillväxt. Expansion och modernisering av anläggningarna sker, främst inom den privata sektorn. Omkring 50% av all medicinsk utrustning importeras till Argentina - för reservdelar och förbrukningsmaterial är importandelen hela 60 procent. Mot bakgrund av att den starka privata vårdsektorn i Argentina investerar i modern medicinteknik finns goda affärsmöjligheter inom sektorn. Den tillväxt och de stora investeringar som sker utgör konkreta affärsmöjligheter för svenska företag som levererar produkter och tjänster till vårdsektorn. Argentina har en betydande pappers- och pappersmassaindustri som dock är omodern. Bruken är av äldre snitt med låg produktionskapacitet och stor miljöpåverkan. Investeringsbehovet är stort och goda affärsmöjligheter bör föreligga för svenska leverantörer av teknik till sektorn - möjligheter som kan bli mer realiserbara i och med att den 56 polemiska tvisten med Uruguay om massaproduktionen där (i Fray Bentos) nu avdramatiserats och svensk-finska StoraEnso nu gör miljardinvesteringar i grannlandet Uruguay tillsammans med chilenska Arauco. Gruvsektorn har mycket goda förutsättningar i Argentina och förväntas växa kraftigt de närmaste åren. I nuläget är omkring 80 större nya gruvprojekt igång vilket väntas fördubbla antalet gruvor inom en femårsperiod. Viktigare initiativ/utmaningar: -I och med att ambassaden stängs under 2011, blir den viktigaste utmaningen framöver att finna en organisatorisk lösning för bevakningen av Argentina som säkerställer att viktigare svenska främjarintressen i landet kan tillgodoses, nedprioriteringen till trots. Det gäller f ö också med avseende på sidoackrediteringsländerna, särskilt Uruguay (se också Kap 4.1). En fortsatt närvaro av Exportrådet är angelägen. -Främjanderesurserna på den/de ambassad(er) som ges sidoackrediteringsansvaret för Argentina/Uruguay bör ses över i ljuset av den situation som uppstår genom ambassadnedläggningen, och behöver sannolikt förstärkas om man kunna bevara någon form av bevakning av de berörda länderna. 3.5 Peru. Ekonomiska basfakta: Folkmängd: 30.0 miljoner BNP: 153.8 miljarder USD BNP-tillväxt: 8,8%, 6.5% (2011) BNP/Capita: 9.237 (prognos) Svensk export, mSEK: 1543 ( 2010 = +116% från 2009) 57 Svensk närvaro: Ambassaden i Santiago de Chile har ansvar för Peru genom sidoackreditering (ambassaden i Lima stängdes 2001). Exportrådskontoret i Santiago ansvarar också för bevakningen av Peru och planerar förstärkning av denna. Nordisk-peruansk handelskammare i Lima. Svenskt Generalkonsulat i Lima (konsul Stefan Sandberg) Svenska företag: Ett trettiotal svenskägda eller svenskrelaterade företag är verksamma i Peru. Affärsklimat: Svenska företag har funnits även i Peru under lång tid. Svenska entreprenörer som t ex grundaren av den första industrimässan i Sydamerika (Féria del Pacífico i Lima), Gösta Lettersten, har avsatt bestående avtryck i landet. Volvo, som under åren av hårda restriktioner för utländska direktinvesteringar på 1960 och 70-talen, nästan hade monopolsituation för lastbilar, är ett av flera exempel på mycket starka svenska varumärken i landet. Sverige har haft en mycket lång diplomatisk närvaro i landet, som dock avbröts i och med att ambassaden stängdes 2001. Ambassaden i Santiago har därefter sökt upprätthålla löpande kontakter med den peruanska regeringen och vissa begränsade främjandeaktiviteter har också genomförts. Peru har nu upplevt ett drygt decennium av obruten och stark ekonomisk tillväxt, med tillväxttal som de senaste åren tangerat 10%strecket. Det är resultatet av en sund makroekonomisk politik, i stark kontrast mot vad som var fallet under flera tidigare decennier. IMFkontoret i Lima tillskriver den peruanska centralbanken, som man betraktar vara av absolut världsklass, en stor del av det peruanska ekonomiska framgångsreceptet. World Economic Forum rankade år 2007 Peru som Nr 1 i världen! i sin ”global macro-prudential soundness indicator”. Den peruanska valutan är stabil, inflationen mycket låg och utländska investeringar strömmar till. Peru erhöll 2008 ”Investment grade credit rating” av finansinstitut som Moody´s, vilken successivt uppgraderats. Enligt FN:s kommission för Latinamerika, CEPAL, är Peru fjärde största mottagare av utländska direktinvesteringar i Latinamerika, efter Brasilien, Mexiko och Chile. Ekonomiska bedömare i Lima (t ex IMF) ser en fortsatt stark ekonomisk tillväxt under överskådlig tid framöver. Expansionen av den peruanska ekonomin är dock nu så stark att vissa överhettningstendenser börjar märkas. 58 Gruvnäringen är den viktigaste industrigrenen i Peru. Den utgör 12-13% av BNP och mineraler svarar för 60% av den peruanska exporten. Peru har mycket stora mineraltillgångar, är världens största producent av silver och 2:a vad gäller koppar (efter Chile), 3:a i världen om man lägger ihop guld, silver koppar och zink och en stor producent av många andra mineral. Enligt peruanska uppskattningar har endast 10% av Perus gruvpotential exploaterats och endast 6% nyttjas idag. Potentialen är således betydande. Stora investeringar planeras i gruvsektorn under kommande år, 43 miljarder USD fram till år 2018. Utvecklingen inom jordbruket går också snabbt, framför allt i kustområdena. Peru är på väg att bli nettoexportör av jordbruksvaror, är världens största producent av fiskmjöl och fiskolja, och största exportör av sparris, organiskt kaffe och organiska bananer. Stora infrastruktursatsningar görs, vägar, hamnar, och inom energisektorn – energitransmission, olja och gas. Miljöfrågorna får större utrymme inom många industrisektorer. Affärspotential: Peru är en utvecklingsmarknad med stor potential för svensk industri. Gruvindustrin är som nämnts mycket viktig för landet, och den förväntas gå om Chiles inom 5-10 år. Atlas Copco och Sandvik är sedan länge viktiga leverantörer av gruvutrustning. Peruanska regeringsföreträdare har uttryckt intresse för samarbete med Sverige kring hållbar gruvdrift. En svensk presentation i den stora gruvmässan Extemin i Arequipa planeras i september. Peru är andra största land i Latinamerika i fråga om skogsresurser. Hållbart skogsbruk är ett område som nu prioriteras av den peruanska regeringen och där svenskt kunnande skulle kunna komma till användning (Finland, som f ö prioriterar skogsteknologifrågorna högt är aktiva i flera latinamerikanska länder i skogsfrågor, inkl i Peru). Jordbruk, fiske, IT och textil är andra intressanta industrier. På infrastrukturområdet utvärderar Skanska f n möjliga investeringar i Peru. Vad gäller just infrastrukturinvesteringar kan noteras att World Economic Forum även här rankat Peru högt - år 2007 på förstaplats i Latinamerika vad gäller ”government receptiveness to private investment in infrastructure”. SymbioCity - konceptet har rönt intresse i Peru. Limas stad har t ex identifierat ett 40-tal miljöprojekt och vore intresserade av en SymbioCity - presentation. Det har föreslagits att inkludera experter från Linköpings stad och även utsträcka presentationerna till andra viktiga regioner i Peru. 59 Trafiksäkerhet är en viktig fråga i regionerna och ett område där Sverige ligger långt framme. En SymbioCity - satsning i Peru skulle därför kunna inkludera koncept som Sustainable Transportation och VisionZero. Frihandelsavtalet EU- Peru, som förhoppningsvis kan träda ikraft i början av 2012, erbjuder ett naturligt tillfälle till en aktualisering av svenska affärsintressen och -möjligheter i Peru. Vid lämplig tidpunkt bör en presentation av avtalet göras, förslagsvis i första hand i UD:s referensgrupp för Latinamerika. Presidentvalet 2011. Som ovan konstaterats är de ekonomiska framtidsutsikterna för Peru goda. Utfallet av den första valomgången i årets presidentval sände dock vissa chockvågor genom det ekonomiska etablissemanget. Vinnare blev Ollanta Humala, tidigare känd för rätt extrem vänsterideologi och med goda kontakter med Venezuelas Hugo Chavez. Han ställs nu i den andra valomgången mot Keiko Fujimori, dotter till den numera fängslade förre presidenten Alberto Fujimori. Liksom Humala, betraktas även Keiko Fujimori av många politiska bedömare som populist, fast på högerkanten. Båda kandidaterna söker nu allierade bland de förlorande partierna inför den avgörande valomgången. Humala har för sin del sökt lugna marknaden med att försäkra att han avser fortsätta den hittillsvarande framgångsrika peruanska ekonomiska politiken, men hans trovärdighet är ifrågasatt på flera håll. Den annars så stabila börsen i Lima reagerade med ett kraftigt börsfall efter resultatet av den första valomgången och skall enligt uppgifter i peruansk press ha förlorat 20 miljarder USD under april månad. Läget tycks därefter dock vara på väg att stabiliseras. Det finns anledning att nära följa den fortsatta politiska utvecklingen i Peru Politiska initiativ/besök: - Stödja kommande satsning av Exportrådet i Peru. Överväga alternativa möjligheter härvidlag, inkl att placera en resursperson från UD i Lima, ev i ett samarrangemang med Finland, som fortfarande har ambassad i Peru. - Besök på politisk nivå (statssekreterare, med delegation), september 2011. Kombineras med Colombiabesöket. Inbjuda till senare uppföljningsbesök till Sverige. - Välkomna ett av den peruanska investeringsmyndigheten ProInvest tänkt besök i Sverige. - Överväga inbjudan till ny peruansk handelsminister efter presidentvalet i juli 2011; - Besök av den nordisk-peruanska handelskammaren till Sverige och de nordiska länderna, preliminärt hösten 2011(september?) - Genomgång av frihandelsavtalet EU- Peru för svenskt näringsliv i UD/AME:s referensgrupp. Preliminärt hösten 2011. 60 3.6 Colombia. Ekonomiska basfakta: Folkmängd: 46,9 miljoner BNP: 293.8 miljarder USD BNP-tillväxt: 3.9%, 4,5% (2011) BNP/Capita: 9.074 USD (2010) Svensk export (mSEK): 1145 (+25% jfrt med 2009) Svensk närvaro: Ambassad i Bogota (ambassadör Lena Nordström), ansvarar också genom sidoackreditering för relationerna med Venezuela, Ecuador och Panama. Svensk - Colombiansk handelskammare (chef Egil Svensson), Exportrådskontor (landkontor; chef Peter Torkelsson). Svenska företag: Ett tjugotal svenska företag har dotterbolag i Colombia. Ytterligare företag som Scania, Skanska och Zodiak Entertainment har nyligen etablerat sig i landet. Affärsklimat/affärspotential: Sverige åtnjuter genom sitt mångåriga engagemang för hållbar fred i Colombia ett gott anseende och betydande politisk goodwill i landet. Det är en god grund att bygga vidare på för en långsiktig relation till Colombia där ökat handels- och kulturutbyte alltmer kommer att stå i centrum. I den dynamiska utvecklingsfas som Colombia står inför, bör ett besök av handelsminister eller statssekreterare, uppbackad av företagsdelegation, komma till stånd för att ge en impuls till en ny fas i handelsrelationerna med Colombia (planerat till september 2011). Trots den globala krisen har Colombia haft en god ekonomisk tillväxt, detta tack vare ökad säkerhet i landet samt stigande priser på världsmarknaden för viktiga colombianska exportprodukter som olja, kaffe och kol. Opinionsmätningar som gjorts bland företagen i Colombia av fristående analysinstitut visar att säkerhetsfaktorns betydelse minskat drastiskt för företagens beslut om investeringar etc sedan 2002, vilket tydligt återspeglar den förbättrade säkerhetssituationen i landet. Det finns tydliga tecken på att den colombianska marknaden är redo för ytterligare internationalisering. Från att ha varit en av Sydamerikas mest skyddade marknader sker nu en omsvängning. Ledande personer indikerar att internationella produkter och tjänster är mycket attraktiva och välkomna på marknaden. Colombia ingår i den grupp länder, 61 ”CIVETS”, som internationella ekonomer bedömer komma i nästa våg av dynamiska tillväxtmarknader efter BRIC-länderna. På samma sätt som visat sig vara fallet ifråga om BRIC-länderna, skapar detta internationellt intresse och stimulerar investeringar i ett land som Colombia. Stora investeringar beräknas ske i landet de närmaste åren inom intressanta sektorer såsom gruvsektorn, telekommunikation, infrastruktur, miljöteknik samt hälsosektorn, där internationella företag har kompetens och expertis som inte finns inom landet idag. Allmänt sett är colombianska företag mycket intresserade av internationellt samarbete efter många år av relativ avskildhet från omvärlden. Internationella undersökningar är eniga i att det är förhållandevis lätt att göra affärer i Colombia då affärsklimatet är stabilt och landet samt marknaden är under stark utveckling. Prioriterade sektorer. De sektorer som Exportrådet och ambassaden utvärderat som prioriterade områden för främjandeverksamheten i Colombia är följande: gruvsektorn, telekommunikation, infrastruktur, miljöteknik samt hälsosektorn. Samtliga fem sektorer är under stark utveckling i landet; bl a finns en ambition att Colombia till år 2019 skall har utvecklat Latinamerikas främsta gruvindustri. Ett MoU av chilenskt snitt skulle kunna vara aktuellt. Större infrastrukturprojekt - transport-, väg-, tunnel-, bro-, hamnprojekt etc - är under utveckling i landet. Hållbart byggande är även det en prioriterad sektor i landet via politiska beslut och privata påtryckningar. Även flertalet hälsorelaterade projekt är under utveckling såsom elektroniska läkemedelsrecept, vårdguider i form av callcenters, hälsocenter, kliniker och sjukhus. Inom samtliga ovan nämnda sektorer finns i dagsläget flera konkreta projekt under upphandling. Inom t ex miljötekniksektorn reste Exportrådet nyligen till Sverige med en SymbioCity-delegation innefattande ca 20 colombianska byggföretag. Ett resultat av detta besök blev att Colombias första ”sustainable neighbourhood” skall byggas strax utanför Bogota. Även hälsoprojekt av konkret natur är planerade i Bogota- provinsen för 2011, med bygge av s k sjukhusstad strax utanför Bogota samt större kommunikationsprojekt inom sjukvård och hälsa. Frihandelsavtalet EU- Colombia bör kunna träda ikraft under första halvåret 2012. Det kommer att ge tullfritt tillträde omedelbart till den colombianska marknaden för det stora flertalet produkter. Det ger också svenska och europeiska exportörer en konkurrensfördel i förhållande till USA. Det frihandelsavtal USA förhandlat med Colombia har fastnat i 62 den amerikanska kongressen och ser inte ut att kunna godkännas i en nära framtid. Det är viktigt att svenska exportörer kan dra nytta av den konkurrensfördel som därmed uppstår på den colombianska marknaden. En presentation för marknadens aktörer av frihandelsavtalet med Colombia och de nya affärsmöjligheter det erbjuder bör företas vid lämplig tidpunkt, förslagsvis i UD/AME:s referensgrupp för Latinamerika. Främjandeinitiativ/besöksutbyte: - Svenskt utgående besök (statsekreterare) med företagsdelegation, september 2011. - Besök av delegation från Colombia, 2011 eller 2012? (organiseras av HK i Bogotá). - Uppföljning (i slutet av april 2011) av den Road show som genomfördes i Sverige sommaren 2010. - Presentation av frihandelsavtalet EU-Colombia, preliminärt hösten 2011. - Besök av OTGS i Colombia vid lämplig tidpunkt Kap 4. Främjandebehov i några övriga länder i Latinamerika. 4.1 Uruguay Skulle man tillämpa begreppet svenska komparativa fördelar i en politisk mening i Latinamerika, skulle Uruguay komma mycket högt upp på listan över svenska prioriteringar. Det finns få länder, om några, i regionen där Sverige har starkare politisk goodwill. Tacksamheten för Sveriges stöd till den uruguayska demokratin och mottagande av många politiska flyktingar på 1970 och 80-talet är fortfarande djupt känd. Det finns likaså en stark beundran för och samhörighet med det svenska samhällsbygget. Uruguay är ett litet land, 3,5 miljoner invånare, men politiskt moget och det första land i regionen som utvecklade ett socialt välfärdssamhälle redan för mer än ett halvsekel sedan. Idag sker mycket stora investeringar i skogs- och cellulosaindustrin i det traditionella jordbrukslandet Uruguay. Och där sker nu Stora Ensos största utlandssatsning någonsin, en massafabrik med en produktionskapacitet om 1,4 miljoner ton, som byggs i ett joint venture med chilenska Arauco. Det är också Uruguays största inkommande utländska direktinvestering någonsin. Det finska handelsfrämjandet i Uruguay är aktivt. Det finns skäl att nära följa utvecklingen också från svensk sida, bl a för att främja svenska företagsintressen i kölvattnet av Stora Enso-investeringen. Expansionen 63 av cellulosaindustrin föranleder mycket stora nyinvesteringar i bl a infrastruktur. Bland andra svenska industriinvesteringar i Uruguay kan nämnas. Karlshamns oljefabrik som bedriver vegetabilisk oljeraffinering på plats. Uruguayska regeringsföreträdare har uttryckt önskemål om närmare samarbete med Sverige bl a inom områden som sophantering och miljöteknik, hälso- och sjukvård, inkl medicinteknik. Uruguaysk företagsdelegation ledd på politisk nivå besökte Sverige och nordiska grannländer i november 2010. Uruguays president Mujica har uttryckt intresse av att besöka Sverige. Exportrådets Pulp & Paper Technology Group har besökt Uruguay vid flera tillfällen under senare år. Främjandeinitiativ/besöksutbyte: - nytt besök av Pulp & Paper Technology Group (PPT), om möjligt under 2012. - undersöka möjligheterna till utgående besök på politisk nivå, ev i samband med PPT- delegation; svarsbesök till det uruguayska delegationsbesöket 2010. - uppmuntra besök av president Mujica till Sverige. 4.2 Centralamerika (Guatemala, El Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och Panama). De centralamerikanska länderna är små öppna ekonomier med historiskt nära relationer till USA, men nu och framgent förhoppningsvis också med EU genom det omfattande bilaterala associeringsavtal som ingicks 2010 och som nu är föremål för legal genomgång i Bryssel. Det kan förhoppningsvis träda ikraft under första halvåret 2012. Den svenska företagsnärvaron i Centralamerika är begränsad, det rör sig om ett fåtal företag som ABB, Ericsson och TetraPak, i övrigt ett antal lokala distributörer till svenska företag. Handeln med Sverige är också blygsam. Den svenska exporten låg år 2010 på mellan 100-300 miljoner SEK per land. Panama är största exportmarknad med 600 miljoner SEK 2010. Den svenska officiella närvaron i Centralamerika har minskat betydligt efter det att ambassaden i Nicaragua stängts och också biståndsprogrammen med El Salvador och Honduras avvecklas. 64 Ambassaden i Guatemala ansvarar idag för samtliga centralamerikanska länder (utom Panama, som faller under ambassadens i Bogota ansvar), men bedriver ingen främjandeverksamhet. Exportrådet undersökte för några år sedan förutsättningarna för en etablering i Centralamerika. Tanken var att söka dra på den goodwill som följt av det mångåriga svenska biståndssamarbetet för att stärka handelsutbytet. Av olika skäl gick man emellertid inte vidare med de planerna. Exportrådskontoret i Mexiko ansvarar också för Centralamerika och bevakar framför allt större investeringsprojekt i de centralamerikanska länderna. I Sverige arbetar svensk-centralamerikanska handelskammaren (SWECA) aktivt med att främja handelsförbindelserna mellan Sverige och Centralamerika. Svenska främjarinitiativ i offentlig regi i Centralamerika har varit sällsynta. För några år sedan arrangerades ett delegationsbesök till Panama under dåvarande statsekreterarens för utrikeshandel, Gunnar Wieslander, ledning. Skälet var bl a etableringen av Atlas Copco i landet Panama har mycket stora kopparfyndigheter och investerar även mycket stora belopp i infrastruktur, breddning av Panama-kanalen, vägbyggen, hamnar, etc. Panama har också den högsta tillväxten i Centralamerika, 67% och en av de högsta BNP per capita i Latinamerika, drygt 16.000 USD. Intressant att notera är att Volvo nyligen tecknat kontrakt med Panama om leverans av 1.200-1.400 bussar, en betydande affär. Bland tänkbara officiella främjarinitiativ avseende Centralamerika, bör prioriteras informationsinsatser angående associeringsavtalet med EU, med fokus på hur det kan påverka den bilaterala handeln med Sverige. Det kan lämpligen ske inom ramen för UD/AME:s referensgrupp för Latinamerika, i samråd med SWECA. En sådan genomgång kan också ge impulser till ev kompletterande, riktade, främjarinitiativ. 4.3 Venezuela De svenska företagen i Venezuela – ett tjugotal med antingen egna dotterbolag eller lokal representation arbetar under svåra omständigheter i landet. Näringslivets Internationella Råd (NIR) samarbetar för att stötta de svenska företagen i relationerna med den venezolanska regeringen rörande de sociala aktiviteter och teknologiöverföring de är ålagda att tillgodose. Besök planeras av NIR:s ordförande, tillsammans med en grupp svenska företag. NIR skulle värdesätta officiell uppbackning av sin projektverksamhet i Venezuela. 65 4.4 Karibien Sveriges varuhandel med de 16 självständiga länderna i Karibien* är tämligen begränsad, men den mycket starka utvecklingen för exporten under 2010 kan dock noteras. Sammanlagt uppgick den svenska varuexporten till Karibien under 2010 till 1 202 miljoner kronor (mkr), vilket var en ökning med hela 45% från året innan då exporten var 831 mkr. De största exportmarknaderna under 2010 var Dominikanska republiken med 432 mkr, Kuba med 170 mkr, Haiti med 156 mkr (jämfört med 38 mkr 2009), Bahamas med 126 mkr (jämfört med 36 mkr 2009) och Barbados och Jamaica, båda med 91 mkr var. Till Dominikanska republiken utgjorde huvuddelen av exporten telekomutrustning (285 mkr) och till övriga större mottagare var maskiner och liknande industriprodukter de huvudsakliga varorna, men även livsmedelsexport var förhållandevis stor; till Barbados t.ex. över en tredjedel. De flesta av de karibiska länderna befann sig under 2010 i slutfasen av de negativa effekter (främst minskad turism) de drabbats av från den internationella recessionen och uppvisade mycket låg eller t o m negativ tillväxt. Tillväxtprognoserna ser emellertid betydligt ljusare ut för 2011, vilket kan komma att gynna svensk export till regionen även framöver. Även om marknaderna i Karibien är relativt små skulle exportfrämjande kunna övervägas i samband med högnivåbesök till de större näraliggande länderna (USA, Mexico, Colombia, Brasilien), som då också kunde inkludera besök till lämpliga marknader i Karibien. Sådana satsningar bör då göras i nära samarbete med Exportrådets kontor för de karibiska länderna (São Paulo eller Mexico City) samt givetvis med särskilt intresserade företag. Sverige har ett mycket stort överskott i handeln med de karibiska länderna. Importen under 2010 uppgick endast till 78 mkr, upp från 70 mkr 2009. Möjligheter att underlätta import från ev. intresserade länder i Karibien kan övervägas i samarbete med verksamheten Open Trade Gate Sweden hos Kommerskollegium. ___________________ * Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Dominica, Dominikanska republiken, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Kuba, St Kitts och Nevis, St Lucia, St Vincent och Grenadinerna, Surinam, och Trinidad och Tobago. Till Karibien kan också räknas de olika territorier som förvaltas av Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och USA, men handelssiffror för dessa har ej tagits med i denna sammanställning. Produktion: Press-, informations- och kommunikationsenheten • Tryck: XGS Grafisk Service 2011 • Artikelnr: UD 11.026
© Copyright 2024