Vi startar en skola! - Lotta Edholms blogg
LÄRA S TO C K H O L M INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD • NR 6 2010 Lars Benon: Vi startar en skola! Mia Brunell Livfors efterlyser lekfullhet Följ med till skolan som lever visionen Lotta Edholm om vägen till världsklass Så ska vi minska antalet skolbränder LÄRA ➤ Foto : ulric a z we ng e r I detta nummer S TO C K H O L M Inspiration och information från utbildningsförvaltningen Nummer 6, december 2010 LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha StyrwoldtAlfheim, 08-508 33 826, agnetha. [email protected]. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, [email protected] Medverkande skribenter: Pontus Dahlman, Annika Hedås Falk, Agneta Berghamre Heins, Helene Lumholdt, Johan Schmidt, Monika Sidén, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Thomas Persson. Grafisk form: pmochco reklambyrå. Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, 2010. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på [email protected]. Lärarna Martin Fernström (till vänster) och Josef Sahlin, båda Årstaskolan, vann det prestigefyllda Guldäpplet 2010 ������������������������������������������������������12 F oto: ha ns von cors wa nt F oto: björn te s ch Upplaga: 18 000 exemplar. Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) vill se större fokus på matematik och naturvetenskap under de kommande åren. ”Hela vårt framtida samhälle bygger på att vi har människor som är duktiga i de ämnena”, säger hon ���������������������������������������� 14 F oto: ulri c a zwe nge r ISSN 1654-7330. Följ med till Sjöstadsskolan där visionen om ett Stockholm i världsklass går hand i hand med det praktiska skolarbetet ������������������������������������������� 24 Vi besökte ett seminarium med forskningsstrategen Cristina Robertson. Hon tycker att vi ska sluta skylla på eleverna ������������������������������������������������ 28 Dessutom ... Resande i modersmål Omslag: Globala gymnasiets rektor Lars Benon fotograferad av Marc Femenia. 4 Första fältskolorna utsedda 23 2011 är Kemins år 10 Ny utvärdering: läsarna gillar LÄRA 29 Unik satsning mot skolbränder 11 Lars Benon fick en idé och startade Globala 30 Krönika: ”Har vi råd att tappa Abbe?” 13 Nu reformeras den svenska skolan 34 Rapport från skolledarkonferensen i Älvsjö 19 Nämnd & Nytt 36 Kinneviks vd om entreprenörskap i skolan 20 Serie: ”Livets hårda skola” 37 ”Entreprenörskap är en protest” 22 Sista ordet 39 För Mahnaz Seadganzadeh räcker det inte att behärska persiska och svenska. Hon måste också ha kunskaper i alla andra ämnen som hennes elever har på schemat. Med sex olika arbetsplatser varje vecka gäller det dessutom att ha järnkoll på alla papper, böcker och scheman. Vi följde med henne under en dag på jobbet. Resande i modersmål 4 5 en dag på jobbet ➤ Text: Helene Lumholdt Foto: robert blombäck S 6 trax före klockan halv tio svänger en röd Nissan in på Husbygårdsskolans parkering. Ut i den vackert frostiga novemberonsdagen kliver Mahnaz Seadganzadeh, modersmålslärare i persiska. Onsdagar är hennes bästa dagar. Inte bara för att första lektionen startar tio över tio och inte heller bara för att Husbygårdsskolan är en skola där hon trivs, utan framför allt för att onsdag är den dag i veckan då hon får vara hela dagen på en enda skola. Veckans övriga dagar är uppdelade på två och ibland tre skolor. Då är hon ändå ”lyckligt lottad”. De flesta av hennes kolleger åker runt till ett tiotal skolor varje vecka. Precis som alla andra morgnar startar hon med en kopp kaffe i personalrummet. Men den här blir ändå inte riktigt som de andra. Just när hon ska sätta sig rusar en ung kvinna fram. – Azin! utropar Mahnaz Seadganzadeh med glad förvåning. – Azin var min elev för tio tolv år sedan här på Husbygårdsskolans F–3-del, förklarar hon sedan. I går fyllde Azin Dorbeigi 21 år och nu är hon här som lärarpraktikant från Stockholms universitet. – Mahnaz hade både mig och min syster när vi var små. Jag tyckte så mycket om hennes lektioner. Och så älskade Zamani som hon hämtar upp från klassrummet och i dag står historia på schemat. Eleverna har var sitt häfte med texter om stormaktstiden som ska gås igenom. De tre slår sig ner vid ett bord och börjar gå igenom häftet. Eleverna turas om att läsa ett stycke i taget. Texten är pepprad med begrepp som måste vara i det närmaste okända för de flesta elever i årskurs 6: ”stormakt”, ”protestantistiska”, ”riksarkiv”, ”historiska källor”, ”enväldiga”. 09.38 Ett kärt möte blir det när den före detta eleven Azin Dorbeigi dyker upp i personalrummet – nu som lärarpraktikant. 10.31 Studiehandledning i historia, årskurs 6. De två eleverna läser, översätter, skriver och lär sig om stormaktstiden. jag hennes naglar. De var alltid så långa och vackert målade. Titta, säger hon och tar hennes händer i sina: de är lika vackra fortfarande. Två minuter senare har Mahnaz Seadganzadeh ställt sin kopp i diskmaskinen och är på väg i korridorerna för att hämta upp dagens första två elever. I hennes uppdrag ligger inte enbart att ge modersmålsundervisning i persiska. Skolorna köper också in hennes tjänster för studiehandledning till persisktalande elever. – Jag kommer alltid minst en halvtimme innan lektionerna startar. Jag försöker få tag på lärarna till de elever jag ska ha och hör mig för om vilka uppgifter eleverna behöver hjälp med. Det är de två sjätteklassarna Paniz Sahafha och Maedeh – Det handlar förstås både om att översätta ord som eleverna inte förstår och om att förklara dem i sitt sammanhang. Att förklara innebörden och att försöka göra kulturella översättningar av dem. Till exempel försöker jag förklara skillnaden mellan protestantism och katolicism genom att jämföra med att det inom islam finns både shia- och sunnimuslimer. Studiehandledningen ställer stora krav på lärarens rent språkliga förmåga, men också på hennes ämneskunskaper inom skolans alla områden. Ena lektionen behöver eleverna hjälp med historia, nästa i matematik eller kemi eller fysik eller … – Många lärare tar för givet att jag ska behärska alla ämnen som de undervisar i. Samtidigt tror många att det räcker med att kunna ett språk för att bli modersmålslärare, men modersmålsundervisning är språkundervisning. Eleverna arbetar koncentrerat med sina häften, läser högt och jobbar med instuderingsfrågor. Fast efter ett tag börjar de gäspa och skruva på sig och så börjar de fnissa. En snabb blick på klockan – bara fem minuter kvar. En sista ansträngning för att hinna klart de två sista frågorna. Det gick. Very good! Tack för i dag. Eleverna slinker ut genom dörren och Mahnaz Seadganzadeh packar ihop sina saker. För visserligen är hon i samma skola hela dagen, men lokalerna skiftar. 11.25 Mahnaz Seadganzadeh har oftast med sig lunch hemifrån som hon värmer i personalrummets mikrovågsugn. Något annat hinner hon inte. Fakta/Mahnaz Seadganzadeh Gör: Modersmålslärare på Husbygårdsskolan, Hässelbygårdsskolan, Kungsholmens grundskola, Loviselundsskolan, Oxhagsskolan och Stenhagsskolan. Bakgrund: Lärarexamen från Iran, kom till Sverige 1976 som gäststudent, filosofie kandidat-examen i psykologi och pedagogik, lärarbehörighet, Lärarlyftet (30 poäng special pedagogik). Bor: Villa i Hässelby. Familj: Make, en dotter på 33 år och två söner på 25 och 20 år. Fritid: ”Lärare har ingen fritid, men jag försöker motionera på Friskis & Svettis ett par gånger i veckan. Jag träffar kompisar och så tycker jag mycket om att dansa, persisk dans.” Bästa lärarminne: ”Jag hade studiehandledning i matematik med en elev i årskurs 3. Han kunde inte ’plussa’, det gick bara inte. Inte förrän jag lade till ordet ’kronor’ efter talen han skulle addera. Om du har fem kronor och får fem kronor till, hur mycket har du då? Svaret kom blixtsnabbt. Och likadant med alla andra tal: så fort vi satte kronor efter dem gick det hur bra som helst! Pengar och tårtor är bra hjälp medel i matematik.” 12.52 ”När jag kommer till dig kan jag fråga om allt”, säger Sogand Nasrollahzadeh som har två lektionstimmar studiehandledning i veckan. 7 en dag på jobbet ➤ 13.17 Språkcentrums pedagogiska chef, Renée Schlegel, kommer på besök. Hon har med sig Mahnaz Seadganzadehs nya lönebesked. 14.50 Dagens näst sista lektion avslutas med att Massih Mirzaie läser upp vad han har skrivit om hösten. Efteråt får han en guldstjärna i boken. 14.12 På modersmålslektionen berättar eleverna om de fyra årstiderna. Maedeh Zamani visar upp årstidstavlor som hon själv har målat. – Jag har hela skrivbordet i mina väskor, säger hon. Släpandet tillsammans med de långa och många resorna mellan skolorna är två stora nackdelar med jobbet. En tredje är utanförskapet. På många skolor är modersmålslärarna främmande fåglar. Många kolleger har ingen aning om vilka de är eller vad de gör. Just här på Husbygårdsskolan är hon ändå någorlunda välkänd. Inte undra på. Hon har varit här sedan 1987. – Men jag hör inte riktigt hemma någonstans, konstaterar hon medan hon mikrovågsuppvärmer sin medhavda lunchlåda med kyckling, quinoa och minimorötter. Hon har oftast inte tid att sitta i matsalen med de andra. Ibland måste hon åka i en timme till en skola för att ha en enda lektion och sedan åka i en timme till nästa skola. Restiden ingår visserligen i arbetstiden men stjäl tid från planering och förberedelser. Vilket i praktiken innebär att hon får ta till helgerna för inläsning och planering. Nästa lektion är också en studiehandledning. Skolan har köpt in två lektionstimmar studiehandledning i veckan åt Sogand Nasrollahzadeh som går i förberedelseklass. Tillsammans arbetar de med svenska språket utifrån läroboken. I den individuella undervisningssituationen upp8 täcker Mahnaz Seadganzadeh brister som inte läraren i klassrummet hinner med – som att meningsbyggnaden på persiska och svenska skiljer sig åt. Medan verbet i svenskan kommer som nummer två i meningen sätter persiskan det sist. Under lektionen visar det sig också att eleven inte har fått kläm på det här med tiden. – Tiden är annorlunda i Iran. Där har vi inget fem över eller fem i halv, förklarar Mahnaz Seadganzadeh. Hon ritar en klocka på tavlan och Sogand Nasrollahzadeh får öva på att benämna klockslagen om och om igen. Och det går. I slutet av lektionen konstaterar hon att klockan på väggen är fem i halv två. – I den andra klassen förstår jag ingenting och sitter bara och plockar med mina saker. När jag kommer till dig kan jag fråga om allt, säger Sogand Nasrollahzadeh. Lektionen i svenska övergår nästan osynligt i modersmålsundervisning. De tre eleverna från förmiddagen dyker upp igen och så fylls gruppen på med ytterligare två elever. Årstiderna står på schemat. Eleverna som har olika läroböcker, var och en utifrån sin nivå, har alla fått i uppdrag att antingen välja en årstid att prata om på persiska eller att skriva en berättelse och läsa upp. Maedeh Zamani har med sig oljemålningar på de fyra årstiderna. Hon har själv målat dem och inhöstar skopvis med beröm. Berättelserna varierar sedan från två frampressade rader till långa engagerade historier. Alla får applåder. En guldstjärna i skrivboken får de ock- så. Och individuell undervisning. En läser högt medan Mahnaz Seadganzadeh hyschar åt en annan, ger instruktioner till en tredje och rättar skrivboken åt en fjärde. Timmen går fort. Eleverna är inte sena att ge sig av heller. Hon tar en klunk ur den medhavda vattenflaskan. Den är snart tom. Mer än så hinner hon inte förrän det är dags för nästa grupp. Tre elever från årskurs 4, en från årskurs 5 och, lite senare under lektionen, en från årskurs 7. – Jag saknar några elever både i den här gruppen och i den förra. Jag tror det beror på att i dag firar en del muslimer en högtid – Id. Arbete har hon ändå så det räcker. Hon småspringer mellan bänkarna, instruerar, förklarar, rättar och klappar då och då någon uppmuntrande på axeln. I korridoren där det för en stund sedan var liv och rörelse råder nu tystnad. De andra eleverna har slutat för dagen. Modersmålsundervisningen som är frivillig ligger utanför ordinarie lektionstid. Men efter fyrtio minuters gnuggning i persiskans mysterier är det dags också för de här eleverna att ge sig av. Mahnaz Seadganzadeh plockar ihop igen. Här i klassrummet finns ett skåp som hon kan använda. Där stoppar hon in det material som hör till modersmålsundervisningen. Nu dröjer det en vecka innan hon är tillbaka på Husbygårdsskolan igen. En ny sväng förbi lärarrummet för att hämta ytterkläderna. Hon gör ett toalettbesök – det första för dagen. Det är ett stressigt jobb hon har och hon skulle kunna byta ut det mot ett vanligt lärarjobb, men för henne är det inget alternativ. – Det här är inte som vilket jobb som helst. Jag vill att det persiska språket ska leva. Och jag gör nytta och har fin kontakt med eleverna och deras föräldrar som uppskattar kontakten med någon som kommer från samma land. I korridoren hörs nu bara skramlet från städarens vagn. Ute är det kyligt och alldeles mörkt. Mahnaz Seadganzadeh åker hem för att laga mat till sig, maken och yngste sonen. – Så mycket mer blir det inte. Mellan tio och elva går jag och lägger mig. Man blir trött av det här jobbet. n Fakta/Moders målslärare Modersmålslärarna i Stockholm är anställda av Språk centrum vid utbildningsförvaltningens uppdragsavdelning. Språkcentrum säljer undervisning och studiehandledning till skolorna. De flesta av de cirka 400 modersmåls lärarna är tillsvidareanställda. Modersmålslärarna arbetar efter vanliga läraravtal. Tillsammans under visar de i 60 olika språk. 9 Naturvetenskap i skolan brandsäkerhet ➤ ➤ Det behövs fler kemister och kemilärare världen över. Det är ett av skälen till att FN har utnämnt 2011 till Kemins år. Nu tar Stockholms stads kemilärare chansen att öka intresset för ämnet. FN har deklarerat att 2011 ska vara Kemins år över hela världen. Orsakerna är flera. Världens medborgare behöver veta mer om kemi i alla dess former för att kunna välja och agera miljömedvetet. Att uppmärksamma kemin är dessutom ett sätt att locka fler elever till ämnet, för det behövs både kemister och kemisk kompetens till många olika grenar av industrin. Det finns även ett stort behov av kemilärare, inte minst i Stockholm. – Antalet sökande till utbildningar i matte och naturvetenskap minskar i hela västvärlden. Fakta/Kemins år 2011 FN-organet Unesco och IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) har utnämnt 2011 till International Year of Chemistry. Svenska Nationalkommittén för kemi, Kungliga Vetenskapsakademien, Svenska Kemistsam fundet, Kemilärarnas Resurscentrum och Plastoch Kemiföretagen fungerar som samlande krafter för Kemins år 2011 i Sverige. Kemiansvariga på stadens grund- och gymnasieskolor träffas regelbundet i Kemiforum med Anders Ödvall som samordnare. Där diskuteras kemisäkerhet och pedagogiska frågor. Kemins år 2011 står naturligtvis högt upp på dagordningen och en gemensam plan har utformats. Även i utbildningsförvaltningens verksamhetsplan uppmuntras till att ta vara på de möjligheter som Kemins år 2011 ger. – På de flesta skolor kommer det att finnas aktiviteter under våren. Det kan vara tema dagar, tävlingar, projektarbeten, kemishower eller öppna hus, berättar Anders Ödvall. Kemiforum har också diskuterat samarbeten mellan olika stadier och olika skolor. Ett scenario är att gamla elever kommer tillbaka till sina skolor och undervisar yngre elever i kemi. Ett annat att gymnasier har temadagar och bjuder in grundskoleelever. Eftersom Kemins år 2011 är indelat i tolv månadsteman är möjligheterna till intressanta aktiviteter stora. Det börjar starkt nu i januari med konst och kultur. Färg, pigment, foto och papper kan vara upphov till kemiska studier. Eller varför inte undersöka Vasaskeppets kemi? Under mars fokuseras klimat och energi och under maj är det kärlekens kemi som blomstrar. Året avslutas med Alfred Nobel som tema. För hösten 2011 planeras även större aktiviteter som fortbildningsdagar för kemi- och NO-lärare, forskningsdagar för elever och olika former av samarbeten med högskolor och med näringslivet. Även stadsvandringar för att luska ut kemins historia planeras. – Kemi är både viktigt och roligt, säger Anders Ödvall, själv kemilärare under många år. Han menar att många fler skulle kunna lockas till ämnet om man började redan i förskolan och sedan gradvis ökade svårighetsgraden. – Det går att leda in till ämnet enkelt och naturligt för kemi är så mycket. Att ta reda på varför brödet jäser kan vara en början. Om man börjar med kemi först i sjuan kan det bli alltför teoretiskt och kanske tråkigt för många, säger han och fortsätter planera för Kemins år 2011. Och för att locka nya elever till kemins underbara värld. n Unik satsning mot skolbränder Monika Sidén ill ustr ati on : han s von co r swant Läs mer på Pedagog Stockholm under Utveckling > Naturvetenskap och teknik. Där finns också länkar till olika webbplatser som kan vara en inspiration i arbetet på den egna skolan. Tillsammans med stora pensionsavgångar, som vi står inför här i Stockholm, kan det innebära ofyllda vakanser, säger Anders Ödvall, som arbetar med kemisäkerhet på utbildnings förvaltningen och är projektledare för Kemins år 2011 på Stockholms skolor. Men Anders Ödvall är optimist. Han tror att Kemins år 2011 är den skjuts för ämnet som behövs. Han ser också året som ett avstamp för framtiden. – Jag känner en väldig entusiasm både hos mig själv och hos kemilärarna. Även näringslivet är på hugget. Nu tar vi chansen! Foto : s us a nne k ro nho lm Kemilärarna tar chansen 10 Femhundra miljoner kronor per år. Så mycket kostar skolbränderna runtom i Sve rige – minst. Mörkertalet är stort eftersom många skolor undviker att anmäla av räds la för att få dåligt rykte. I en landsunik satsning kan utbildnings förvaltningen nu bland annat erbjuda sko lorna hembesök hos elever som eldar. Det tvååriga projektet ”Förebyggande brandsäkerhetsarbete” ska leda till färre bränder och en säkrare och tryggare arbetsmiljö i skolorna. Andra viktiga mål är att öka riskmedvetandet och inrapporteringen av incidenter ute på skolorna, vilket i sin tur underlättar det förebyggande arbetet. – Vi har nu utsett sex pilotskolor som vi ska arbeta med inom projektet, säger projektledare Alberto Cortés vid utbildningsförvaltningen. Det är skolor som varit drabbade av bränder och där vi kan samla in värdefulla erfarenheter. Till en början var skolorna lite avvaktande, men när vi berättade hur projektet är upplagt blev de väldigt positiva till att vara med. Utbildningsförvaltningen har också kontrakterat brandmannen Tony Hallin för arbetet med att förebygga skolbränder. – Det här är något helt nytt som innebär en stor öppning för skolledarna, säger Alber- to Cortés. Ofta känner de till vilka elever som eldar men vet inte hur de ska hantera problemet. Här kommer Tony Hallin och hans arbetsmetoder att vara till stor hjälp. – Jag är mycket ute på skolorna och pratar med elever, säger Tony Hallin. Det viktiga är att på ett mjukt sätt – men med brandmannens auktoritet – få dem att förstå sina handlingar och vilka konsekvenser de kan få. Dessutom skänker det trygghet åt framför allt de mindre barnen och åt personalen om en uniformerad brandman rör sig på skolan, särskilt efter en incident. Tony Hallin har utvecklat ett eget program – ”Stöd till barn som eldar” – och gör som ett led i det förebyggande arbetet även hembesök hos vissa elever. – Mitt arbete handlar om att slå in en kil i präglingsprocessen. Ibland kan det vara väldigt bra att träffa eleven och föräldrarna tillsammans i deras hemmiljö. Men då är det viktigt att jag inte framstår som någon uniformerad representant för samhället som ska sätta dit dem. Mitt ärende är att ge kunskap om elden och avdramatisera elden. Jag brukar till exempel berätta om eldens betydelse för människan ur ett kulturhistoriskt perspektiv, hur man har använt den för matlagning och som värmekälla. ”Elden är ofta en signal om att något på skolan inte är som det ska”, säger brandmannen Tony Hallin (i mitten), här tillsammans med Alberto Cortés, Roger Adolfsson och Håkan Fuhrman, som alla arbetar med förebyggande brandsäkerhet inom utbildningsförvaltningen. – Jag har varit med om otroliga vändningar där elever vill berätta för sina kompisar med en gång efter vårt samtal, säger Tony Hallin. Nästan alla större skolbränder har föregåtts av olika incidenter, till exempel småbränder i papperskorgar eller på toaletter, många gånger som ett rop på hjälp. – En skola där det eldas har ofta allvarliga problem antingen med en elev eller med en grupp elever, säger Tony Hallin. Det finns en rad signaler man bör vara uppmärksam på, till exempel olovlig frånvaro, snatteri, vandalisering och utlösande av brandlarm. Roger Adolfsson är säkerhetssamordnare vid utbildningsförvaltningen. Han menar att brandsäkerhetsarbetet har varit eftersatt i Stockholms skolor. – Därför är det viktigt att vi kan öka medvetenheten om det här runtom på skolorna. Det ska vara en ryggmärgsreflex att tänka förebyggande och rapportera alla incidenter som har med brand, skadegörelse, hot och våld att göra. Projektledaren Alberto Cortés är övertygad om att projektet kommer att ge bestående resultat. – Vi kommer att minska antalet brandtillbud, det är det viktiga. Ett annat viktigt syfte är att hitta nya rutiner och verktyg för hur man kan arbeta förebyggande i vardagen runtom på skolorna. Ett exempel är arbetsmiljön. En skola utan mobbning och klotter löper mindre risk att utsättas för bränder. – Vår roll i projektet är framför allt att samla erfarenheter och föreslå åtgärder, men vi kommer även att göra mer akuta insatser. Flera skolor har redan hört av sig och om det finns risk för bränder måste åtgärder sättas in med en gång, säger Alberto Cortés. Han understryker att alla har allt att vinna på att skolbränderna minskar. – Självklart använder skolorna hellre pengarna till undervisning än till att sanera och reparera brandskadade toaletter. En enda uppeldad toalettsits kan medföra reparationskostnader på 70 000 kronor. En skola utan brandincidenter är dessutom en tryggare arbetsplats. n Tomas Bannerhed Vill du förebygga bränder på din skola? Kontakta projektledningen på funktion. [email protected]. 11 IT I UNDERVISNINGEN Krönika: ANNIKA HEDÅS FALK ➤ ➤ Årstalärare vann Guldäpplet Foto : ulric a z we ng e r Martin Fernström och Josef Sahlin, lärare på Årstaskolan, blev årets vinnare av Guld äpplet. Båda arbetar med IT i undervisning en på ett sätt som inspirerar elever och kol leger – Josef Sahlin med Tegelbobarn.se och Martin Fernström med Årstabokblogg.se. Martin Fernström och Josef Sahlin brukar föreläsa om sitt sätt att arbeta. Då betonar de gärna att det inte alls är så märkvärdigt att starta en blogg eller att använda en dokument kamera. Martin Fernström (till vänster) och Josef Sahlin på Årstaskolan vann lärarstipendiet Guldäpplet 2010 för sitt framgångsrika arbete med IT i undervisningen. lig koll på vilka mål som gäller i läroplan och kursplaner. Också Martin Fernström betonar att det egentligen inte är något nytt han gör. – I många skolor får eleverna göra en bok orm eller ett boktåg av alla böcker de läst. Var och en bidrar kanske med en bild och en egen recension och så hängs allt upp i klassrummet. Foto : P etr a Håk ansso n 12 Guldäpplet är ett nationellt lärarstipendium, som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i den egna undervisningen och som inspirerat elever och kolleger. Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs minnesfond i samverkan med Datorn i utbildningen samt Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. På Tegelbobarn.se kan föräldrar och andra följa Josef Sahlins andraklass när de dokumenterar sin skolgång i ord, bild och film. – Egentligen jobbar vi på som vanligt. Men med hjälp av fysisk digital teknik som smartboard, dokumentkamera och datorer tar vi in Internet i klassrummet och klassrummet ut i världen, berättar Josef Sahlin och betonar att det inte är tekniken i sig som intresserar honom. Ännu finns inte någon forskning som visar att eleverna bättre når målen med hjälp av IT, konstaterar han. – Men när undervisningen känns relevant så presterar man bättre och eleverna tycker att det är roligt att ha en mottagare för allt som de producerar i skolan. De lyfter sig själva i nackhåret när de vet att föräldrar, elever och andra ser vad de arbetar med. – Genom att allt dokumenteras blir eleverna också mer medvetna om progressionen. Hela historiken finns samlad på ett ställe och de kan enkelt se vad de gjorde tidigare och jämföra med vad de gör nu. Arbetssättet ställer dessutom höga krav på läraren, menar han. – Eftersom jag inte jobbar med konventionella läromedel så är jag tvungen att ha orden- Hallå där ... Fakta/Guldäpplet ... Johannes Söderlund, strateg och utveck lingsansvarig för stockholm.se. Branschtidningen Internetworld har utsett stockholm.se, som nylanserades 2008, till Sve riges bästa kommunsajt. Vilka är de största skillnaderna jämfört med gamla stockholm.se? – Att användarna tycker att vi ger service till dem vi är till för! De vill ha konkret nytta, inte bara information om vår organisation, och efterfrågar kontaktmöjligheter, ansökningstjänster, hjälp till självhjälp – funktioner som gör vardagen enklare. Det satsar vi jättemycket på. Stockholm.se vann för andra året i rad. Vad gör webbplatsen till en vinnare? – Att den är anpassad för stockholmarna. Det låter självklart men kräver faktiskt att vi jobbar med det varje dag. Det påverkar hur vi skriver, vad vi publicerar på startsidan, vilket På bokbloggen går det att utveckla metoden. Eleverna kan kommentera varandras texter. Dessutom kan jag som lärare gå in och både kommentera och rätta. – Sättet att jobba på gränsar till portfoliometoden: eleverna kan gå tillbaka och se sin egen progression. För mig som lärare blir deras skrivande tydligt och jag kan påpeka för dem och de kan själva se vad de behöver förbättra. tilltal vi använder, vad vi gör inför gymnasievalet och så vidare. Det underlättar samarbetet mellan förvaltningarna i staden nu när vi alla har samma fokus. Hur många besökare har stockholm.se? – I maj 2010 sattes rekord med över en miljon besökare, vilket är dubbelt så många som 2007. Vilka webbsidor besöks mest? – Sedan vi tog fram Jämför service, där man kan jämföra förskolor, skolor, gymnasier och anordnare av vuxenutbildning, har det varit den mest besökta delen av webbplatsen. Sedan i våras kan alla skolor också marknadsföra sig med hjälp av ett bildspel eller en film från Youtube. I juryns motivering talas det om Stock holms ”utvecklingskraft, innovation och am bition på nätet”. Vad är det som är särskilt innovativt med stockholm.se? – Framför allt är det viktigt att visa att använd- ningen av IT är tidsbesparande och inte alls någon tidstjyv som många tror, betonar Martin Fernström. Nyligen har en av deras äldre kolleger startat en blogg och börjat använda en interaktiv skrivtavla. – När hon med all sin erfarenhet som lärare tar till sig detta, då kan man verkligen prata om att det blir kvalitet i undervisningen, säger Josef Sahlin. n ingela ösgård – Jag tycker att det är innovativt att förenkla det som en kommun erbjuder så att det blir begripligt och användbart. Det här priset berör alla som arbetat hårt med e-tjänst- och verksamhetsutveckling som till exempel Jämför service och Skolval Stockholm. Allt det vi erbjuder på webben uppfattas och bedöms som en helhet, så det är ett bra betyg till hela staden. Hur kan stockholm.se bli ännu bättre? – Alla telefonnummer och e-postadresser i Jämför service publiceras nu också på eniro. se och hitta.se för att det ska bli ännu enklare att komma i kontakt med staden. Över 3 000 kontaktuppgifter sprids vidare till en stor målgrupp, så det här är ett bra tillfälle för alla medarbetare att gå in på Jämför service och kontrollera sina uppgifter. n Tomas Bannerhed Har vi råd att tappa Abbe? vi diskriminerar elever varje dag i svensk skola. Inte för att vi skolmänniskor är ondsinta utan för att vi inte har tillräcklig kunskap för att möta den enorma spännvidden mellan elever med olika förutsättningar som finns i varje klass. Skolan diskriminerar systematiskt elever med koncentrationssvårigheter, elever med annat modersmål än svenska, elever med extra hög studietakt, elever med långsam inlärningstakt, elever med rörelsehinder, elever med dyslexi – den som inte passar in i normen blir ett jobbigt undantag. När ska vi börja se detta som diskriminering? Jag tror att de allra flesta av oss verkligen vill möta varje elev på just den nivå eleven behöver och att vi verkligen försöker lyckas med alla. Men ändå misslyckas vi alltför ofta. Kanske på din skola, tänker du nu. På min skola får alla elever det de behöver. Nja, skulle inte tro det! Än finns det massor att göra innan vi kan slå oss för bröstet. Det finns många bortförklaringar som vi kan ta till när vi känner oss otillräckliga. Vi kan hänvisa till personalbrist, tidspress, luckor i lärarutbildningen, dåliga läromedel, motstridiga styrdokument – you name it. Men om vi förhärdar våra hjärtan tills vi tror att det är okej att inte klara av att ge alla våra elever en topputbildning, ja vad tänker vi då om hela samhällsbygget? För är inte vår mission att ge alla elever en superbra grund för att uträtta framtida storverk? Om vi systematiskt exkluderar vissa elever kommer vi som land att missa en hel massa förmågor. kanske A bbe i tvåan, som just nu mest gör störande ljud, pillar sönder låneböckerna och drar i gång brandlarmet, är den som kommer att utrota cancer som vuxen. Om vi ger honom verktygen att hantera sina impulser, om vi inte knäcker honom, om vi tränar honom och visar att hans enorma energi är en tillgång – då kanske det går. Och Alma, henne förminskade vi genom att tuta i henne att hon var så söt, duktig, lydig, ambitiös och till lags att hon aldrig riktigt vågade tro att hon kunde välja själv. Just nu står Alma i bakgrunden och gör rätt på dansuppvisningarna, och i skolan får hon mest vara hjälpfröken eller krockkudde mellan de bråkigaste killarna. Men om några år kan det vara hon som är koreografen bakom verk som sätts upp på världens finaste dansscener. Vi kan öka antalet livsval för Alma när vi slutar stänga in henne i en stereotyp roll och vågar ge henne möjligheten att utmanas på sin egen nivå. Men Liza, hon vet vad hon vill. Hon vill bli lärare och förändra världen, för det kan man när man är lärare. Hon hade turen att få en lärare som upptäckte hennes dyslexi och som gav henne verktygen för att övervinna svårigheterna. Alla vinner på att Liza, Alma och Abbe får optimala möjligheter – de själva som kan förverkliga sina drömmar och vi som samhälle som får ta del av deras verk. jag vill att vi vågar inse att alla elever inte får tillräckligt bra möjligheter i dag. Vi måste vara lite stränga mot oss själva och fråga oss vad vi kan ändra på om vi menar allvar med att alla elever ska få bästa tänkbara grund för sin framtid hos oss. Visst finns det många människor som trots en halvkass skolbakgrund uträttar storverk i världen. Skolan har inte patent på kunskap! Men vi jobbar ju med skola för att vi tror på utbildning – och vi gör nästan alltid så gott vi kan. Men visst kan vi lite bättre? Annika Hedås Falk är rektor på Sofia skola 13 samtalet ➤ Ökade satsningar på matematik och naturvetenskap och mindre stök i skolan. Krafttag mot glädjebetygen och höga förväntningar på alla elever. Så ser skolborgarrådet Lotta Edholms framgångsrecept ut. – Det handlar om vårt lands framtid. Lyckas vi inte vända utvecklingen inom matematik och naturvetenskap så kommer det att få katastrofala följder, säger hon i ett samtal med LÄRA Stockholm. L otta Edholm har varit folkpartistiskt skolborgarråd i Stockholms stad sedan 2006 och fick efter höstens val förnyat förtroende för de kommande fyra åren. Hon är även ordförande i utbildningsnämnden och därmed den som har störst makt över Stockholms stads skolor. Jag har förstått att du gör ganska många skolbesök. Hur skulle du beskriva tillståndet i stadens skolor? – Jag ser ett betydligt större fokus på kunskaper och på lugn och ro i klassrummen än tidigare. Samtidigt finns det anledning att vara bekymrad över att många elever inte uppnår godkänt i grundskolan. Vi ser också ett generellt problem med matematik och naturvetenskap som gäller för hela Sverige. Där måste vi bli bättre! Varför har matematik och naturvetenskap blivit sko lans sorgebarn? – Delvis är det ett resultat av gamla synder, men det beror också på att alldeles för få lärare som undervisar i de lägre åldrarna har utbildning på högskolenivå i matematik och naturvetenskap. Det är extremt viktigt med välutbildade lärare, och resultaten i just matematik är ett utmärkt exempel på att man faktiskt blir en bättre lärare om man själv är utbildad i de ämnen man undervisar. – Det finns en fördom när det gäller de tidiga skolåren. Många tänker att om man bara själv har gått gymnasiet så kan man väl undervisa nioåringar i multiplikations tabellen. Och så är det ju inte! Dessutom har många av de här lärarna från början valt en annan inriktning, kanske svenska och SO för att de var mest intresserade av de ämnena, vilket inte är den bästa förutsättningen för att bli en bra matematiklärare. – Det här blir en av de stora utmaningarna med den nya lärarlegitimationen: att ha fokus på de lärare som faktiskt inte är behöriga i de ämnen de undervisar i. I Stockholms stads budget för 2011 pekas just mate matik, teknik och naturvetenskap ut som ett prioriterat område. Vad tänker ni göra mer konkret? 14 Kunskapen framför allt – Lässatsningen och införandet av LUS (läsutvecklingsscheman) har varit enormt framgångsrik, vilket vi också ser i utvärderingarna. De skolor som har deltagit fullt ut i lässatsningen når högre resultat. Min tanke är att vi ska utveckla något liknande inom matematik och naturvetenskap. Vi måste använda all kompetens som finns – vi har ju fantastiska mattelärare i Stockholms skolor – till att hjälpa de lärare som kanske inte har utbildning. 2007 överfördes ansvaret för grundskolan från stads delsnämnderna till utbildningsnämnden. Var det rätt tänkt? – Det var helt rätt tänkt! Jag var övertygad redan från början och under processens gång blev jag alltmer övertygad. Omorganisationen har också blivit väldigt positivt mottagen. Knappast någon – förutom Socialdemokraterna – tänker i dag ens tanken att grundskolan ska föras ut på stadsdelsnämnderna igen. Överföringen har varit viktig för likvärdigheten, för att vi ska kunna se på elever och utbildning på samma sätt i hela staden. Vi kan utnyttja att Stockholm är stort och har olika typer av lärare och skolledare som kan fungera som stöd för varandra. Satsningarna på utvecklingslärare och inspirationsplatser hade till exempel inte kunnat genomföras på samma sätt i den gamla organisationen. Vi har även fått en mer professionell hantering av personalärenden. Går det att se några resultatmässiga effekter? – Nej, inte ännu. I Skolverkets senaste statistik över grundskolebetygen ser vi tvärtom en viss försämring, men det beror främst på att vi börjar komma till rätta med glädjebetygen som har satts på en hel del skolor. De gynnar ingen, allra minst eleverna som kan få felaktiga förväntningar inför gymnasiet. – Och inom gymnasieskolan är avgångselevernas snittbetyg i dag 15 poäng, alltså VG. Det är inte rimligt att eleverna skulle prestera så bra, det tror jag att vem som helst kan skriva under på. Samtidigt belyser det ett an- nat av våra problem inom skolan: att så många hoppar av gymnasiet. De som har sämst förutsättningar syns ju inte i den här statistiken. Budgeten för 2011 innehåller även satsningar på trygghet och studiero. Hur ska vi komma till rätta med hot, våld, skadegörelse och bränder i våra skolor? – Det här är problem som vi måste ta på allvar. Jag skulle bland annat vilja utveckla någon form av skolakut där man kan placera elever snabbt vid akuta situationer som till exempel grov brottslighet. Vi förstärker nu också samarbetet mellan utbildningsförvaltningen och socialtjänsten, vilket är jätteviktigt för att vi ska kunna få en gemensam syn på hur vi ska hantera socialt utsatta elever. – Sedan kommer den nya skollagen att bli ett viktigt instrument. Den gör det till exempel möjligt att stänga av elever i grundskolan under en kortare period. Tidigare har det rått osäkerhet kring vad man egentligen kan göra. För mig är det fullkomligt självklart att om en elev har slagit ner någon på skolan så måste man kunna säga till honom eller henne att det är dags att gå hem – utan att läraren eller skolledaren ska riskera att bli JO-anmäld av föräldrarna. Det borde ju vara glasklart! – Hittills har kvarsittning nästan varit den enda disciplinära åtgärden inom grundskolan. I Finland använder man sig mycket av försittning, vilket man också har praktiserat framgångsrikt på exempelvis Enbacksskolan i Tensta. Jag tror att det är bra, och nu införs ju också försittning som en uttalad möjlighet i den nya skollagen. Försittning är bra inte bara för att det är jobbigare för eleverna att komma till skolan en timme tidigare, utan även för att föräldrarna har lättare att följa med till skolan på morgonen än på eftermiddagen. – Det är också viktigt att betona att studiero ger högre resultat. De som drabbas värst av stök i skolan är de som har sämst förutsättningar. Även om flickorna generellt upplever skolmiljön som stökigare än vad pojkarna gör, så är det pojkarna som har störst problem med att nå målen. Text: Tomas Bannerhed Foto: Ulrica Zwenger 15 samtalet ➤ För 20–25 år sedan var Sverige bäst i världen i olika internationella kun skapsmätningar. Vad har hänt? – Vi har nedvärderat betydelsen av utbildning i Sverige, till exempel genom att ta bort betygen och tala om för elever att man kan göra allting senare om man inte lyckas nu. Skolan har helt enkelt inte ställt tillräckligt tydliga krav. Det finns en stark bruksmentalitet i Sverige – och en tradition av kunskapsförakt – som har drabbat skolan. – Sverige ska inte konkurrera med låga löner. Vi ska konkurrera med att vi har världens mest utbildade befolkning. Därför måste vi sätta in kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen när det gäller matematik och naturvetenskap. Annars kommer det att få katastrofala följder för kommande generationer. En del forskare, till exempel Jon Ohlsson (se LÄRA Stockholm 5/2010), menar att den svenska skolan tvärt om har blivit för mätfixerad och att det har lett till ”en kvantifiering av skolan” som påverkar elevernas resul tat negativt. Hur ser du på det? – Svensk skola har alltför länge lidit brist på nationella kunskapsjämförelser. När man kritiserar nationella prov och internationella jämförelser med argumentet att svenska elever är bra på andra saker, gör man eleverna en björntjänst. Vi måste ta det faktum på allvar att svenska elevers kunskaper i exempelvis just matematik har försämrats märkbart, både om man jämför med tidigare generationer och med elever i andra länder. Borde vi snegla mer österut, mot Finland? – Det tycker jag! Skolan där är ganska lik den svenska, men de har lyckats behålla synen på läraryrket som ett av de viktigaste i samhället, det är den stora skillnaden. De har också hela tiden haft betyg tidigt i skolan och betonat vikten av lugn och ro i klassrummen. Under 2011 reformeras hela det svenska skolsyste met, vilket också innebär en ökad statlig styrning av skolan. Är det bra? 16 – Ja, vi har stora skillnader i landet när det gäller resurstilldelning och betyg som inte kan förklaras med elevernas bakgrund. Och till skillnad från många andra kommunala verksamheter är utbildningsväsendet verkligen en nationell angelägenhet! Om skolan är usel i en kommun kan det få följdverkningar långt utanför den kommunen 50 år framåt. Det finns nästan inget annat land som har decentraliserat skolväsendet så till den milda grad som Sverige. – Samtidigt innebär alla reformer att skolan står inför en gigantisk utmaning under de närmaste åren. Det gäller verkligen att ”reformtrycket” inte blir så stort att arbetet i klassrummen blir lidande. Varför är läraryrket i kris när vi lever i ett kunskaps samhälle? – Stöket i skolan är en viktig förklaring. Många yngre människor väljer andra vägar i yrkeslivet eftersom de inte uppfattar skolan som en attraktiv arbetsmiljö. Då sjunker statusen. En annan orsak har att göra med synen på undervisning. I dag talas det mycket om att eleverna ska söka sin egen kunskap och att lärarna ska vara mentorer och finnas som stöd, men ordet ”undervisning” bör man helst undvika. Då blir det inte lika intressant att vara lärare. – Det finns mängder med studier som visar hur viktig undervisningen är. En skicklig lärare kan göra underverk med sina elever. Nu när det blir svårare och svårare att sortera i informationsflödet blir det ännu viktigare med kompetenta lärare. Hur upplever de lärare du träffar sin arbetssitua tion? – Många av de yngre lärarna känner att de inte räcker till eller hinner med. Det är tufft att vara lärare i dag, ett annat klimat jämfört med exempelvis på 1980-talet. Även kraven på lärarrollen har ökat med mer administration, dokumentation och så vidare – men framför allt har samhället blivit tuffare. Skolan är i väldigt hög grad en spegel av samhället. Stockholms stad satsar ju på att vara en attraktiv arbetsgivare. Hur ska utbildningsförvaltningen kunna locka de duktigaste lärarna? – Lönesättningen är viktig. Jag vill att rektorerna i högre grad ska värdera lärare som är skickliga på att undervisa. I dag påverkas lönen ofta av att man tar på sig nya uppdrag som inte direkt har med det pedagogiska uppdraget att göra. Den som är riktigt duktig i arbetet med eleverna bör få mer betalt. – Jag skulle också gärna se att fler lärare stimuleras till att byta skola, att vi fick ett större utbyte mellan olika områden i staden som skulle kunna utveckla yrket. Det var ett av skälen till att vi införde femårsförordnanden för rektorer. Man lär sig nya saker genom att byta arbetsplats och kan få en bättre löneutveckling eftersom man förhandlar om sin lön när man kommer till en ny skola. Hur ser du på trenden i Skolsverige där alltfler kom muner låter eleverna bedöma sina lärare och därmed påverkar lönesättningen? – Nej, nej, det är rektors uppgift. Där är jag benhård. Du bloggar själv ganska aktivt. Borde även rekto rerna göra det? – Varför inte? Man behöver kanske inte skriva varje dag, men jag tror att många föräldrar och lärare är intres- serade av hur man tänker som pedagogisk ledare. Men framför allt tycker jag att skolornas webbplatser lämnar en del övrigt att önska, till exempel när det gäller upp dateringar. Skolorna kunde gott lägga lite mer energi på hur de uppfattas utåt. Ett av dina mest kommenterade blogginlägg rörde lärarnas arbetstid där du angrep Sveriges Kommuner och landsting (SKL) för att de ville slopa förtroende arbetstiden. – Jag har svårt att förstå att SKL tyckte att det var en så enormt viktig fråga. Det var en provokation mot lärarkåren som skadade relationerna mellan lärarfack och arbetsgivare. Lärarnas arbetssituation är tuff som den är och de flesta lärare arbetar faktiskt när det är termin och det finns elever i skolan. – Min uppfattning är att arbetsgivaren ska förfoga över arbetstagarens tid, men förtroendearbetstiden finns ju för att lärarna behöver förbereda lektioner, rätta prov och så vidare. Läraryrket är ett fritt akademiskt yrke. Hur ser du på visionen om en skola i världsklass med tanke på att Stockholm fortfarande ligger långt ner på listan över de bästa skolkommunerna i Sverige? – Stockholm har alla typer av skolor. Vi har skolor med de absolut duktigaste eleverna i landet, men vi har också skolor med väldigt svåra problem. Målet med ”En skola i världsklass” är inte att alla elever ska ha MVG i alla ämnen, utan att vi kan vara i världsklass till exempel när det gäller att möta elever som behöver särskilt stöd. – Och om medarbetarna inom den egna förvaltningen tycker att det börjar bli tjatigt med ”världsklass” är det verkligen läge att fortsätta, det säger all marknadsföring. Det betyder att visionen kanske börjar bita sig fast även utanför vår värld. Jag tror inte att några utanför skolan i dag upplever ”En skola i världsklass” som uttjatat utan som ett ambitiöst mål att sträva mot. Utbildningsförvaltningen ska ju tillhandahålla en skolmarknad för alla. Hur ser du på konkurrensen mel lan kommunala och fristående skolor? – I huvudsak är det bra med en sådan konkurrens. Det mesta talar för att en stor andel friskolor ger högre resultat både i de kommunala skolorna och i de fristående. De sporrar varandra. Samtidigt ska man inte sticka under stol med att det fria skolvalet också skapar problem med segregation. Men det är svårt att veta hur det skulle ha sett ut annars. Samhället har förändrats sedan det fria skolvalet infördes, bland annat med en större boendesegregation, och skolan finns mitt i samhället. – Att förbjuda det fria skolvalet är liksom inget politiskt alternativ längre, det är en icke-fråga i dag. Det gäller i stället att hitta medel som kan kompensera för de olika förutsättningar som elever har. Ett av de viktigaste uppdragen i årets budget är att utbildningsförvaltningen ska arbeta hårdare med de skolor som har låga resultat. – Skolpolitikens uppgift måste vara att skapa så goda villkor som möjligt för att alla elever ska kunna nå målen. Det som länge har varit underskattat är synen på förväntningarnas betydelse. Förväntningar är enormt viktiga för om elever lyckas eller inte. Till exempel har vi många gånger lägre förväntningar på pojkar än på flickor, vilket Sverige ska inte konkurrera med låga löner. Vi ska konkurrera med att vi har världens mest utbildade befolkning. ofta blir ett slags självuppfyllande profetia. Att ha höga förväntningar på alla elever ger resultat! Elevernas huvudbonad har diskuterats i många år. I dag är det allmänt accepterat med keps, mössa och turban men inte med burka eller niqab. Hur kommer det sig? – Det handlar inte om bristande respekt för olika religioner utan om att man ska visa ansiktet när man är i skolan, det är det viktiga. Här gäller samma sak för en burka som för all annan heltäckande klädsel: klädseln får inte försvåra kommunikationen i skolan, och ansiktsuttrycket är en viktig del av kommunikationen. Diskussionen om keps och mössa är däremot en ordningsfråga som varje skola får ta ställning till. – När det gäller fallet med Åsö vuxengymnasium i Västerort var det olyckligt att DO:s svar dröjde i närmare två år efter att staden blivit anmäld. Dessutom var svaret en samling åsikter snarare än ett beslut. DO valde att inte väcka åtal eftersom en domstol antagligen inte skulle uppfatta Stockholms stads agerande som diskriminering, men samtidigt menar DO att stadens agerande strider mot lagen. Nu får ärendet inte den vägledande status som skolorna eftersökt och beslutet går heller inte att överpröva. Ett icke-beslut, således. – Frågan kvarstår: är det rimligt att kunna dölja sitt ansikte i en undervisningssituation? Jag tycker att Skolverkets regelverk från 2003 borde vara tillräckligt, men det måste uppenbarligen förtydligas. Där framgår det att skolan har rätt att kräva att eleverna visar ansiktet vid undervisning. Under hösten såg vi många missnöjesyttringar över GS-IT. Var det nödvändigt att även skolorna – som har en helt annan verksamhet än de flesta andra förvalt ningar – skulle vara med på den stora upphandlingen? – Det är alltid jättesvårt när man går över till nya system. En del skolor är nöjda och tycker att de har fått bättre teknik och support, andra tycker att det har blivit mycket sämre. Det enda man kan vara säker på är att det kommer att bli bättre efter hand som systemet sätter sig. Det är också viktigt att säga att det inte hade gått att göra det här på något annat sätt. Staden hade så många olika system att vi var tvungna att göra något radikalt. En del skolor hade till exempel för dåligt utbyggt IT-kapacitet – för få datorer och för dålig uppkoppling – vilket gjorde att deras elever fick sämre förutsättningar. – Sedan kan man alltid diskutera om övergången gick för fort, om man tog hänsyn till varje skolas särskilda villkor etcetera, men i huvudsak har det varit en riktig satsning. 17 VI VAR DÄR ➤ Det handlar inte om bristande respekt för olika religioner utan om att man ska visa ansiktet när man är i skolan. Vad kännetecknar en riktigt bra skolledare år 2011? – Att man är en synlig ledare som har järnkoll på vad eleverna presterar, i stort sett på individnivå, och också vet vad lärarna går för, hur deras behörighet ser ut och vad de behöver för att utvecklas i sin roll. Man måste ha stort fokus på pedagogiken och ibland kanske våga göra ekonomiska prioriteringar som innebär att man själv kan frigöras från en del administration för att fungera bättre som pedagogisk ledare. Vad är det svåraste med att vara skolborgarråd i Stockholms stad? – Alla olika krav som ställs från föräldrar, lärare och rektorer. Ofta är det dessutom motstridiga krav och önske mål. Personligen blir jag också starkt berörd när jag får brev från föräldrar till barn som far illa, har hamnat i kläm eller inte får den undervisning de har rätt till – oavsett hur bakgrunden till problemen ser ut. Och det roligaste? – Att få jobba med framtiden. Att det vi gör nu i stadens skolor har betydelse för de här små knattarna långt, långt framöver. Det är också väldigt roligt att besöka klassrummen och lärarrummen. Hela verksamheten är så framtidsinriktad, det gillar jag. Jag kommer alltid tillbaka från ett skolbesök med ett glatt sinne. Naturligtvis finns det också en massa problem som måste lösas, men grundtonen är positiv. – Jag upplever också att det finns en stark vilja och stolthet på skolorna över att få visa upp det man arbetar med. Det borde de bli ännu duktigare på – att visa upp den egna verksamheten, ta ett kliv utåt och bli lite malliga över det de gör. Utbildningsförvaltningens inspirationsplatser är jättebra för det. Där har ju lärarna till och med papper på att de ska visa upp sig, att det ingår i uppdraget. Vilka är de största utmaningarna för de kommande fyra åren? – Allt handlar om kunskapsuppdraget. Vi måste hitta sätt att lyfta de skolor som har lägst resultat och också satsa på att höja resultaten generellt i matematik och naturvetenskap, där svenska elever har halkat efter mest. Hela vårt framtida samhälle bygger på att vi har människor som är duktiga i de ämnena. Därför inför vi nu också ett obligatoriskt diagnostiskt matteprov i årskurs 1 på gymnasiet. Det är viktigt att se vad eleverna faktiskt kan när de kommer till gymnasiet, inte minst eftersom betygen sätts så olika. De här proven blir också ett verktyg för att komma åt de grundskolor som sätter glädjebetyg. – En annan utmaning är att få elever i årskurs 8 och 9 att intressera sig för hantverksyrken, som kommer att få en renässans framöver, det är jag helt övertygad om. Det behövs större satsningar på entreprenörskap i skolan och på lärlingsplatser. – Sedan måste vi bli bättre på att hitta samverkans former mellan grund- och gymnasieskolorna. Där har vi inte fullt ut utnyttjat fördelarna med att alla skolor ligger under samma förvaltning. Det ska vara självklart för studiemotiverade elever att kunna läsa gymnasiekurser i grundskolan om de vill det. Vi ska också stärka samarbetet mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen och dra nytta av att vi lever och verkar i Nordens främsta kunskapsregion. Att behålla kunskapsfokus är det viktigaste av allt för framtidens skola. n Följ Lotta Edholms blogg på lottaedholm.wordpress. com. Läs mer om budgeten för 2011 på utbildningsför valtningens intranät. ➤ Foto : iSto c k photo samtalet ”Eleverna kan inte lära sig själva” Forskning som en förutsättning för skol utveckling var temat vid en konferens för skolledare på årets Skolforum i Älvsjö. Stockholms stads utbildningsdirektör Thomas Persson inledde med att efter lysa fler ”vetare och kunnare” i stället för ”troare och tyckare”. För att skolan ska leva upp till skollagens formulering om att vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver skolledarna några grundläggande insikter, ansåg han. – De måste veta hur det är i skolan och kunna föra dialog med lärarna om hur undervisningen ser ut. De måste se till att det blir variation i undervisningen och få lärare att inse att det har betydelse vad man gör. Ju större repertoar lärarna har desto bättre. Ett av seminarierna under dagen leddes av Ulla Runesson, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping. Hon talade om lärarforskning i praktiken och ville ha skolledarna med på tåget att ge lärarna mer tid till att planera sin undervisning. Ulla Runesson menade att det har skett en avpedagogisering av skolan där lärarnas arbetstid allt mindre ägnas åt själva undervisningen. – I stället finns en tro att eleverna kan lära sig själva. Att individen lär genom att vara aktiv och göra saker själv. I ett sådant system blir lärarnas uppgift att enbart organisera och leda lärandet. Tillsammans med professor Mikael Alexandersson vid Göteborgs universitet har Ulla Runesson gjort en studie som visar att det kan gå galet med ett sådant tänkesätt. Några elever fick i de samhällsorienterande ämnena i uppgift 18 att själva via Internet ta reda på varför konflikter uppstår i världen. – Deras sökande gav ett stort material fyllt av fakta, namn och årtal. Men nästan ingen hade ett analytiskt betraktelsesätt och de kunde inte se konflikter i termer av till exempel politisk och ekonomisk makt. I Ulla Runessons forskning kring så kallade learning studies tillsammans med lärare på Öjersjö skola i Partille kommun för några år sedan sattes i stället det som eleverna ska lära sig i centrum. Learning studies, som har utvecklats i Hongkong, innebär att lärarna i ett ämnesarbetslag gemensamt genomför och utvärderar sin undervisning. Tillsammans sätter de fokus på vad eleverna ska lära sig och vad de faktiskt lär sig på lektionerna. I matematiken kan det handla om att eleverna ska förstå vad decimaltal eller en vinkel är. Ulla Runesson berättar att det tog flera lektioner och samtal innan lärarna fick grepp om varför flera elever hade svårt att beräkna en vinkel. Det visade sig att många inte förstod att man kan bortse från vinkelbenens längd när det gäller vinkelns storlek. – Våra egna kunskaper är så integrerade i oss själva att vi inte vet vad som är svårt. Men lärarna i Partille som har deltagit i learning studies vet vad som gör skillnad. De har till ägnat sig ett sätt att tänka och de teoretiska redskap de behöver för sin undervisning. I Skolverkets statistik från de nationella proven i matematik syns också resultatet av learning studies. Före starten låg betygen i Öjersjö skola under det nationella medelvärdet. Tre år senare hade siffran stigit till långt över medelvärdet. Ett annat seminarium handlade om kommundoktorandernas roll i skolnära forskning och skolutveckling. Göran Dahlén, rektor i Piteå kommun, redogjorde tillsammans med Ulrika Bergmark, universitetslektor i lärande vid Luleå tekniska universitet, för hennes tid som forskande lärare på hans skola. I projektet kallat ”Värdefullt”, som så småningom ingick som en del i Ulrika Bergmarks doktorsavhandling, var målet att skapa en etisk lärmiljö i skolan. Både lärare, som gick kurser på universitetet, och elever var involverade i projektet. – Resultatet blev ökad studiero och att alla nior blev godkända att söka ett nationellt program, sa Göran Dahlén. Lilla Piteå kommun har i dag fyra doktorander som delvis är finansierade av kommunen. – Men alla kan ju inte disputera, så vi måste också hitta andra vägar att ta hjälp av forskare för att få ett vetenskapligt förhållningssätt i skolan, sa han. Catarina Nolinder, biträdande rektor på Västertorpsskolan i Hägersten, tyckte att konferensen gav mersmak. – Det var en bra konferens som lyfte forskningen också utifrån vad som händer på lektionerna. Konferensen gav också en bra översikt över skolforskning som är på gång, sa hon. n Ingela Ösgård Skolledarkonferensen arrangerades i samband med Skolforum på Stockholms mässan i november. Initiativtagare till konferensen var utbildningsförvaltningen, Lärarförbundet och Sveriges skolledarförbund. 19 ➤ Foto : J o ha n O ls s o n SKOLA OCH ENTREPRENÖRSKAP Utmana, lek, testa idéer! – Entreprenör är den som utmanar syste met och vill testa egna idéer. Tyvärr tycker jag inte att dagens skola ger tillräckligt ut rymme för sådana personer. De passar inte in i de fyrkantiga mallar som ibland gäller i skolan. Mia Brunell Livfors är vd för investment bolaget Kinnevik, ägare till bland annat Tele 2, Metro och MTG (Modern Times Group). Koncernen omsätter miljarder och finns över hela världen men strävar efter att behålla en känsla av nyskapande och entreprenörskap i sin verksamhet. Arvet efter Jan Stenbeck, som under 1980och 90-talet bytte företagets inriktning från klassiska basnäringar som skog och stål till då nya områden som medier och mobiltelefoni, präglar koncernens filosofi. Stenbeck var en entreprenör i nya branscher och såg affärs möjligheter i den snabba teknikutvecklingen. Han skapade bland annat gratistidningen Metro och var drivande i expansionen och förändringen av teve- och telefonimarknaden. – Vi måste bibehålla en entreprenöriell anda inom bolaget trots att vi är en stor koncern. Det gör vi genom att ha ett tillåtande klimat och genom att söka efter engagerade personer som vill skapa något nytt, säger Mia Brunell Livfors. Det tillåtande klimatet handlar bland annat om att människor måste få misslyckas när de testar nya idéer och att de får stöd under processen för att lära sig av misstagen. Just denna attityd och syn på eleverna borde finnas starkare inom skolan, menar Mia Brunell Livfors. Att eleverna får lära sig att det alltid finns ett facit, ett rätt svar och ett rätt sätt att göra eller se på en sak hämmar kreativitet och nytänkande. – Förändringstakten i samhället kommer bara att öka och vi måste utbilda folk för att leva i ständig förändring. Då kanske skolans huvuduppgift är att lära ut metoder och verktyg. En bra kunskapsbas i kärnämnen är oer20 hört viktig, men det är viktigt att lära sig att använda kunskaperna också. Mia Brunell Livfors vill se ett mer systematiskt fokus på entreprenörskap och kreativitet i skolan och det redan från start i de tidiga skolåren. Hon ser skolledningens engagemang som avgörande för att skapa rätt klimat och lyfter fram vikten av att ge mer utrymme åt den enskilde läraren att testa sina egna idéer och metoder. – En engagerad lärare skapar intresse genom att uppmuntra nyfikenhet och eget tänkande, och jag tror det är själva intresset och lusten som är det viktigaste att stimulera i skolan. Lusten att skapa kan uppmuntras genom att man ger utrymme för lek, och skolan borde hitta sätt att göra undervisningen just mer lekfull. Inom Kinnevik odlas kopplingen mellan lek, kreativitet och entreprenörskap bland annat genom organisationen Playing for change. Den ger stöd till sociala entreprenörer som arbetar med lek i olika former. Filosofin bakom projektet är att leken utvecklar självständiga, kreativa och innovativa medborgare och framtidens entreprenörer. – Vi fick en enorm respons när vi började leta efter projekt att stödja och det var svårt att gallra bland förslagen. Intresset visar på att det finns en stor vilja att bidra till samhället genom att förverkliga sina idéer. Ett av projekten syftar till att uppmuntra unga tjejer att ta plats i mansdominerade områden som exempelvis skateboardkulturen. Kinnevik motiverar stödet till socialt entreprenörskap med att ”affärsmässiga metoder är användbara för att nå sociala mål. Affärsmässighet och samhällsnytta går hand i hand.” Mia Brunell Livfors lyfter fram satsningen som ett exempel på hur näringslivet jobbar med samhället utanför sina bolag och tror att det går att förbättra samarbetet med skolan genom att utveckla liknande metoder. Men hon ser en risk i att skolpolitiker vill ha en modell för hur samarbetet ska se ut och hur man fostrar entreprenörer. Näringslivet har ingen kravlista på hur skolan ska jobba med dessa frågor utan det är skolan själv som måste hitta vägen fram. Kopplingen till näringslivet kan aldrig bli mer än ett komplement och stöd. – Traditionella former av samarbete som till exempel prao är nyttiga och kan säkert förbättras, men det viktigaste är att skolan tar ansvar för att utveckla sina egna former för att stimulera kreativitet och nyskapande. Mia Brunell Livfors menar att skolan ofta sitter fast i ett traditionellt katedertänkande. Hon vill se mer av grupparbeten och undervisning i projektform och att eleverna får större möjligheter att dra slutsatser genom att testa egna idéer. Det är inte genom en individuell prestation som att på ett prov upprepa vad läraren sagt, utan genom att jobba tillsammans i konkreta uppdrag med andra som man skapar något nytt. Med tanke på den snabba förändringen av ekonomin måste skolan bort från idén att utbilda människor till ett visst yrke eller att ge dem en viss kunskap. – På en skolavslutning för ett av mina barn sa rektorn att 80 procent av eleverna i framtiden skulle jobba med företag och i branscher som inte finns i dag. Det vi jobbar med i Kinne vik, bland annat mobiltelefoni, reklamteve och onlinetjänster, fanns inte när jag gick i skolan och tanken slog mig: kan skolan egentligen klara av att utbilda till verksamheter som inte finns? I detta perspektiv menar Mia Brunell Livfors att det viktiga för skolan är att ge eleverna verktyg för att söka information, hitta lösningar och kunna orientera sig i förändringen. Och se möjligheterna i nya problem. – Om dagens elever ska klara nästa generations förändringar med ökad globalisering och internationell konkurrens måste vi kanske bli mer uppfinningsrika i Sverige. n Johan Schmidt ”Skolledningens engagemang är avgörande för att skapa rätt klimat. Den enskilde läraren måste få utrymme att testa sina egna idéer och metoder”, säger Mia Brunell Livfors, vd och koncernchef för Kinnevik. 21 ”Entreprenörskap är en protest” – Regeringens ambition att arbetet med entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet är mycket bra. Tyvärr faller idén då ämnet inte finns med i den nya lärarutbildningen. Den röda tråden är bruten vid start. Professor Bengt Johannisson vid Linnéuniversitetet är en nestor på området entreprenörskap och har under sina många år av forskning i ämnet sett en positiv utveckling både i skolvärlden och bland politiker. Förändringen beror främst på det externa trycket i form av ökad förändringstakt i samhället och ekonomin, men Bengt Johannisson ser också en ökad förståelse för att skolan kan lära sig av entreprenörskapets pedagogiska sidor. Men han upplever fortfarande fundamentala brister i hur idéerna om att skapa en mer kreativ skola som ger utrymme för entre prenörskap ska förverkligas. Att ämnet inte finns med i den nya lärarutbildningen är en sådan faktor som rumphugger regeringens ambition om den röda tråden. Men också skolans stuprörsorganisering och hierarkiska struktur motverkar de grundläggande principerna för entreprenörskapets dynamik. – Entreprenörskap är i grunden en protest och en vilja att förändra genom kreativa processer i grupp. Grunden för detta är att bryta och jobba över gränser, vilket kräver en kreativ och ständigt omprövande organisering inom och över skolans gränser. Skolan måste anamma detta sätt att arbeta, säger Bengt Johannisson. 22 Att regeringens ambition bygger på att skapa en röd tråd snarare än att göra entreprenörskap till ett enskilt ämne ser han som mycket positivt. Då själva essensen i alla nyskapande processer är just gränsöverskridande måste också utbildningen ske över ämnesgränser. Men det finns fortfarande för få idéer om hur lärare konkret ska arbeta med ämnet. Paradoxen är att kreativitet inte går att lära ut och att det därför inte går att hitta färdiga modeller för hur undervisningen i entreprenörskap ska se ut. Då det inte går att planera fram förnyelse bör skolans uppgift vara att skapa en miljö som uppmuntrar till experimentellt lärande. – Förskolan har den mest avancerade entreprenöriella pedagogiken som bygger på att ta till vara barns naturliga kreativitet, lust att skapa och att pröva på. Sedan avtar skolans förmåga att möta denna kraft successivt och på gymnasiet är det nog tyvärr ofta så att man utbildar bort det entreprenöriella förhållningssättet. För Bengt Johannisson är skolans primära uppgift inte att lära ut entreprenörskap utan att bevara barnets ursprungliga förmåga och intresse. Att arbeta mer i projektform och över ämnesgränser baserat på elevernas egna intressen och idéer är ett sätt att bevara och uppmuntra denna egenskap. Detta sätt att arbeta krockar dock med politikernas strävan efter ökad mätbarhet och standardisering; ytterligare en illustration av att ambitionen om den röda tråden inte är helt genomtänkt. – Vi har lång erfarenhet av att ta emot lärarstuderande vid skolan. Som fältskola kommer vi nu att knytas ännu närmare lärar utbildningen och få chansen att integrera fler lärarstuderande i vår undervisning, vilket vi ser mycket positivt på, säger biträdande rektor Stefan Olsson, som också är VFUansvarig på Bäckahagens skola. Det var utredningen ”En hållbar lärarut- – Det ökade kravet på mätbarhet i alla ämnen är en del av politikens behov av förenkling. Men det går inte att kontrollera nyskapande och innovation i teoretiska modeller, sådant sker bara i praktiskt experimenterande. Skolan måste också bryta igenom sina egna väggar och arbeta mer med samhället runt omkring. Särskilt viktigt tycker Bengt Johannisson att detta är under högstadiet och gymnasiet då det borde gå att lägga pubertetens protest och vilja till uppror mot det etablerade till grund för nyskapande. – Ungdomar har i dag oftast bättre koll på sociala medier och nya tekniker än vad vuxna har och detta måste skolan ta hänsyn till och utnyttja. Samarbetet med näringslivet måste också bli bättre och där ser Bengt Johannisson en stor fördel för en region som Stockholm som har störst andel nyföretagande och högst koncentration av nya företag inom det som kallas kreativa näringar. Entreprenörskap kopplas ofta ihop med Gnosjöanda, men på mindre orter kan skola och samhälle bli för beroende av en dominerande verksamhet som riskerar att leda kreativiteten in i återvändsgränder, menar Bengt Johannisson. – I Stockholm finns alla förutsättningar att skapa ett dynamiskt samarbete mellan skola och näringsliv om man förstår att syftet är att utveckla genuint nya verksamheter som ingen i dag vet vilka de är. n bildning” som föreslog att särskilda fält skolor skulle byggas upp vid landets lärar utbildningar och att den verksamhetsförlagda utbildningen skulle förläggas dit. – Vi ser flera fördelar med specifika fältskolor. Inte minst kommer samarbetet mellan lärarutbildningen och VFU-ansvariga ute på skolorna att fördjupas, säger Anders Gustavsson, ordförande i Lärarutbildningsnämnden och vicerektor vid Stockholms universitet. – Dessutom tänker vi oss i förlängningen att de skolor som väljs ut till fältskolor också ska få ett slags kvalitetsstämpel, vilket i sin tur borgar för en totalt sett god lärmiljö för studenterna. Kvalitetsgarantin blir då också en fjäder i hatten för den enskilda skolan och en konkurrensfördel vid marknadsföringen av skolan. Anders Gustavsson är dock noga med att påpeka att projektet med fältskolor nu genomförs i liten skala och att det ska ut- Fakta/Fältskolor Totalt ansökte 20 skolor om att få delta i Stockholms universitets pilotprojekt med fältskolor. De fyra som valts ut är Bäckahagens skola i Bandhagen, Knutbyskolan i Rinkeby, Trädgårdsstadsskolan i Tullinge och Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor. värderas innan beslut fattas om en eventuell fortsättning. Det betraktas till exempel som osäkert om modellen lämpar sig för ett så stort lärosäte som Stockholms universitet. – Förhoppningsvis kommer satsningen att falla väl ut och kan i så fall bli en växande och permanent verksamhet – helt enkelt en framtidsmodell för att utveckla vår VFU genom ett ökat samarbete mellan lärarutbildningen på universitetet och respektive fältskola i staden. Redan om ett år hoppas vi kunna knyta några fler skolor till pilotprojektet med fältskolor, säger Anders Gustavsson. Och på Bäckahagens skola ser ledningen positivt på att ha blivit utvalda bland det 20tal skolor som hade ansökt om att få delta i projektet. – Vi har goda erfarenheter av det nuvarande VFU-arbetet, säger Stefan Olsson. Tack vare lärarstudenter som vi haft på skolan har vi fått värdefull feedback på vårt arbetssätt och i viss mån ”tvingats” fundera mer systematiskt på till exempel våra arbetsmetoder och vårt förhållningssätt. – Fältskolor innebär en chans till vitalisering och ett närmande till lärarutbildningen generellt, men även ett närmande till den aktuella forskning och det utvecklingsarbete som bedrivs på universitetet, säger Stefan Olsson. n ➤ Vem var din bästa lärare? Carolin Heyer, 1–7-lärare, Mälar höjdens skola: – Anja Emsheimer, min lärare i SO och psykologi på Farsta gymnasium. Lektionerna, som var extremt engagerande, byggde på interaktion och mycket diskussioner. Endast dagsaktuella ämnen togs upp på lektionerna, vi var inte styrda av läroboken. Jag tror att hon var modern för sin tid. Anders Ödvall, projektledare för Kemins år 2011 på Stockholms skolor: – Anita Jönsson på Åsboskolan i Borås. Hon fångade upp och förstärkte mitt intresse för kemi som jag sedan har behållit. Hon gav mig till exempel ansvar att hantera kemikalierna. Jag hoppas att jag som kemilärare på samma sätt har lockat elever till ämnet. Jag vet att några av mina elever har blivit kemister. Foto : a nne b rit t ullé n Första fältskolorna utsedda Nu startar ett pilotprojekt med fältsko lor vid Stockholm universitet. Syftet är att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) genom ett fördjupat samarbete mellan lärarutbildningen och VFU-ansvariga ute på stadens skolor. Bäckahagens skola i Bandhagen är en av fyra skolor som antagits som fältsko la inom universitetets pilotprojekt. ”Förskolan har den mest avancerade entreprenöriella pedagogiken som bygger på att ta till vara barns naturliga kreativitet, lust att skapa och att pröva på”, säger nestorn på området, professor Bengt Johannisson. ENKÄT ➤ F oto: Ane tte Holmbe rg VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING ➤ Foto : Filip Sj ö fo rs SKOLA OCH ENTREPRENÖRSKAP Agneta Berghamre Heins Nya Trygghet och studiero Läs om riktlinjerna för arbetet i Stockholms skolor. Nu i uppdaterad version. Riktlinjer & Strategier Du hittar den i Kunskapsbanken på Pedagog Stockholm. NR 2 Trygghet och stu UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för arbe För förskoleklass, diero tet i Stockholms skolor grundskola, gymnasiesärskolan obligatoriska särskolan, gymnas ieskola samt i tillämpliga delar vuxenutbildnin n, gen Pilotprojektet med fältskolor kommer att pågå i cirka två år och ska sedan utvärderas. Johan Schmidt 23 En skola i världsklass ➤ På Sjöstadsskolan arbetar eleverna ofta projektbaserat med olika teman. Här Amanda Hernandez tillsammans med läraren Catarina Nord. Skolan som lever visionen På Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad går visionen om ett Stockholm i världsklass hand i hand med det praktiska skolarbetet. – Vi som jobbar här är alla både visionärer och görare, säger rektor Lena Lindblad Petersen. Text: Monika Sidén Foto: Björn Tesch L ena Lindblad Petersen tar emot i sitt rektorsrum en regnig novemberdag. Hon är just tillbaka efter att ha ersatt en sjuk lärare och undervisat en tvåa. – Något jag vill göra oftare, säger hon. Utanför pågår en innebandymatch och en och annan boll studsar mot väggen. Högstadieläraren och arbetslagsledaren Svante Servin ansluter laddad med nya, spännande idéer från sina elever. Sjöstadsskolan startade för fyra år sedan. Här finns förskola, årskurs F–9 och särskola. Utifrån stadens Vision 2030 om ett Stockholm i världsklass arbetar skolan med den lokala visionen ”Sjöstadsskolan – en skola för framtiden”. – Vi kommunicerar och arbetar efter både vår egen och Stockholms stads vision samtidigt, säger Lena Lindblad Petersen. 24 Fokuset, i såväl visionen som i praktiken, ligger på elevernas framtid i ett samhälle som helt säkert kommer att se annorlunda ut än dagens. – Vad behöver eleverna kunna när de är vuxna? Vad kommer de att göra då? Det är frågor som vi har med oss varje dag i undervisningen, säger Svante Servin. Det är ett svårt arbete som kräver både omvärlds bevakning, lyhördhet, gissningar och strategiska beslut. Och hela tiden omprövningar och utveckling. – Social kompetens och kunskap om sociala medier är något som eleverna kommer att behöva. Dessutom behöver de tidlösa kunskaper som att kunna läsa, skriva och räkna. Men på vilka språk? Vi diskuterar hela tiden vad som håller och vad som inte håller i undervisningen, säger Svante Servin. 25 En skola i världsklass ➤ ”Den tydliga och enkla organisationen gör det möjligt att fånga upp lärarnas kunnande och erfarenheter”, säger rektor Lena Lindblad Petersen, här tillsammans med läraren och arbetslagsledaren Svante Servin. Fakta/Vision 2030 Stockholms stad utvecklar ett Stockholm i världsklass för att motsvara medborgarnas, besökarnas och näringslivets förväntningar och behov. Stockholm ska vara mångsidigt, innovativt, växande och fyllt av upplevelser – ett medborgarnas Stockholm. Alla som arbetar i Stockholms stad ska känna till Vision 2030, arbeta utifrån den och konkretisera vad visionen innebär för den egna verksamheten. Läs mer om visionsarbetet ”Tillsammans skapar vi ett Stockholm i världsklass” på intranat.stockholm.se/tillsammans. Där finns flera moduler och webbreportage som stöder dig i arbetet. De gör att eleverna kan studera tillsammans oavsett vilken grupp de går i. Uppföljning av verksamheten är också en viktig del av skolans utveckling. – Alla lärare är mycket kvalitetsmedvetna och vi följer regelbundet upp resultaten, säger Lena Lindblad Petersen och berättar att skolan just, som första Stockholmsskola, blivit kvalitetscertifierad enligt Qualismodellen (se nästa sida). Ett exempel på resultatuppföljning är att alla gamla nior – Eleverna måste få en god grund för att kunna verka på en global arbetsmarknad. Vi vill kunna svara upp mot den ökade digitaliseringen och globaliseringen av samhället, säger Lena Lindblad Petersen. Eleverna arbetar ofta i projekt med teman. Ämnesövergripande undervisning varvas med mer traditionell. Mobiler och Iphones är självklara verktyg. Skolan bjuder också regelbundet in eller besöker organisationer och företag. Allt i enlighet med visionen. – Vi varierar också grupperna över tid i alla årskurser för att vinna trygghet och möjlighet till effektiv inlärning, säger Lena Lindblad Petersen. Arbetslagen planerar all undervisning tillsammans så att uppgifterna för alla elever inom årskursen är desamma. Med fokus på elevernas framtid i ett samhälle som kommer att se annorlunda ut än vårt. På bilden läraren Gunilla Lindby och (från vänster) Justin Njuba, Noa Williams, Måns Lundin, Ester Hanberger och Paniz Simkani. 26 har bjudits in till skolan för att få ge sin syn på utbildningen. – I stort sett alla kom. Vi frågade hur väl förberedda de var inför gymnasiet och hur de stod sig i konkurrensen ämne för ämne. Vi fick övervägande goda resultat, säger Svante Servin. Alla lärare följer dessutom upp sina resultat varje månad. Första året hade Sjöstadsskolan tio anställda, nu är de 120 som undervisar 675 elever och 80 barn i förskolan. – Den första tiden gick åt till att bygga upp verksamheten och organisationen. Nu har vi en mycket enkel och tydlig organisation som gör det möjligt att jobba tätt tillsammans i linje med den övergripande visionen som alla är överens om. Medarbetarna kommer från många olika skolor. Genom processledning har de funnit gemensamma rutiner, och teamarbetet har skapat en samarbetskultur. På Sjöstadsskolan leds samtliga utvecklingssamtal av elever. På bilden klass 3C. – Det täta samarbetet mellan skolans medarbetare bidrar till skolans utveckling, säger Svante Servin. – Vi är i dag en lärande organisation i ständig utveckling. Vi bygger vägen samtidigt som vi åker på den, säger Lena Lindblad Petersen. Både hon och Svante Servin talar mycket om att tryggheten med varandra är en viktig pusselbit i skolans verksamhet. Organisationen är transparent och besluten demokratiska. – Vi jobbar tillsammans. Ingen står ensam, händer det något så delar vi det med alla och det gör att skolan hela tiden utvecklas. Är 51 procent för ett beslut så accepterar minoriteten det, säger Lena Lindblad Petersen. – Utvecklingen sker både underifrån och ovanifrån och det gör det lättare att genomföra besluten och följa visionen. De känns inte som pålagor. Jag vet att jag har en ärlig chans att påverka för det finns en sådan samarbetskultur på skolan. Vi har extremt mycket lagspel, säger Svante Servin och ger ett exempel: En ny lärare berättade om sina erfarenheter av elevledda utvecklingssamtal med lärare och föräldrar. Fler ville prova på och i dag leds samtliga utvecklingssamtal på skolan av elever. Från fem års ålder och uppåt. – ”Jag har aldrig hört min son prata i så fullständiga meningar”, sa en pappa efter ett utvecklingssamtal. Föräldrarna är ofta djupt imponerade och eleverna tar ansvar för sin egen utbildning. Det är viktigt för framtiden, säger Svante Servin. – Vi sitter inte fast. Hittar vi bättre sätt så ändrar vi. Det gäller att våga prova, säger Lena Lindblad Petersen. Hon menar att den tydliga och enkla organisationen gör det möjligt att fånga upp lärarnas kunnande och erfarenheter. Och att verka med en gemensam värdegrund och vision mot målet. – Vi är 120 medarbetare, varav många högskoleutbildade. Tillsammans har vi en väldig kraft när vi alla går åt samma håll med elevernas framtid i fokus. Ibland är det eleverna själva som står för idéerna. Till exempel tjejerna och killarna som alldeles före denna intervju på eget initiativ presenterade en projektidé om likabehandlingsplanens sju punkter för Svante Servin. – Jag ryser av glädje när jag hör det, säger Lena Lindblad Petersen. Innan vi skiljs åt ber jag om tips till andra skolor som vill göra visionen ”En skola i världsklass” levande på lokal nivå. – Skolledarna måste våga lita på sina medarbetare, säger Svante Servin. – Skolan måste ha en organisation och samarbetskultur som gör att man kan kommunicera visionen och arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Så att man kan säga: det här är vi, hit ska vi, här är vi, är alla med? säger Lena Lindblad Petersen. n Fakta/En skola i världsklass Stockholm stads skolor ska vara världsbäst för varje elev, ha en utbildningsnivå i världsklass och utbilda världsmedborgare. Skolan ska anpassas till samhällsförändringar som globalisering och teknikutveckling. För att nå målet om en skola i världsklass är det viktigt med uppföljning och utvärdering. Läs mer på utbildning.intranat.stockholm.se. Certifierad enligt Qualis Sjöstadsskolan har som första skola i Stockholms stad blivit kvalitetscertifierad enligt Qualismodellen. Granskningsrapporten visar att skolan håller mycket god kvalitet inom flera av de elva granskade områdena. Sjöstadsskolan fick näst högsta poäng (6 av 7) inom kvalitetsområdena organisation och kompetens och nådde även höga resultat när det gäller kunskaper och färdigheter, kommunikation och image. Några av skolans hörnstenar är hög kompetens hos personalen, tydlig organisa- tion, allas delaktighet, delegerat ansvar och demokratiska beslut. – Dessa hörnstenar tillsammans med ett systematiskt kvalitetsarbete genom Qualismodellen har gjort att vi på kort tid kunnat bygga en verksamhet med hög kvalitet, säger rektor Lena Lindblad Petersen. Qualis är ett system för granskning och certifiering av bland annat skolor och förskolor som används i 45 kommuner över hela landet. n 27 KVALITETSUTVECKLING ➤ illus t rat io n: ha ns vo n c o rs wa nt VI VAR DÄR Ursprungligen är Cristina Robertson mellan stadielärare men numera filosofie doktor i pedagogik och anställd av Jönköpings kommun som landets kanske enda forskningsstrateg. Som sådan vill hon vara länken och katalysatorn mellan praktikfältet och forskarsamhället. Hon konstaterade att i dag forskas en hel del om utbildningens innehåll, om didaktik och om ledarskap. Men det är sämre ställt med forskning kring utvecklings- och kvalitetsarbete. – Här har lärarna fått springa snabbt åt än det ena än det andra hållet, styrda av ideologi och politik snarare än av att det funnits vetenskapliga belägg för att den för tillfället använda metoden varit effektiv. Inte heller spridningen av forskningsresultat till skolan och lärarna har inneburit några stora förändringar eftersom lärare väljer att ta till sig den forskning som ger dem bekräftelse på att de gör rätt, menade Cristina Robertson. 28 – Om vi inte får väldigt stora problem så fortsätter vi att göra det vi alltid har gjort. Det krävs en synvända, som till exempel en skola i kaos, för att lärare ska sätta i gång ett förändringsarbete. Om forskningen ska synas i praktiken behöver lärarna dessutom användbara teoretiska verktyg. Som till exempel språk för att verbalisera tyst kunskap, teorier för att tänka om sin praktik och redskap för att genomföra praxisnära forskning med hjälp av handledare. – Vi lärare måste både kunna förklara och veta vad vi gör för att det ska bli något utvecklings- och kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Först då kan vi också säga ”stopp och belägg” till påtryckningar utifrån om sådant vi vet varken kommer att fungera eller är vetenskapligt hållbart. Under senare år har skolan fått mycket kri- tik för att inte ha lyckats med sitt kunskaps uppdrag. I det sammanhanget ville Cristina Robertson också lyfta fram lärarens roll. – Om vi ska ägna oss åt skolutveckling måste vi också våga titta på lärarnas insatser, sa hon och hänvisade till en rapport från Skolverket. Den visar att elevers dåliga resultat i grundskolan bland annat beror på att individualiseringen i undervisningen har gått för långt och blivit liktydig med ensamarbete. Budskapet Högt betyg för LÄRA ”Generellt uppvisas mycket positiva resul tat. Tidningen lyckas speciellt bra med att vara angelägen, öka kunskapen hos medar betare, erbjuda nya infallsvinklar och sti mulera till dialog.” Så sammanfattar Gullers Grupp Infor mationsrådgivare den läsarundersökning av LÄRA Stockholm som företaget har ge nomfört. LÄRA Stockholm utkom med sitt första nummer för tre år sedan och har nu utvärderats. Undersökningen visar att 95 procent av utbildningsförvaltningens medarbetare känner till tidningen och att 71 procent läser den regelbundet, vilket betraktas som höga siffror för en icke-prenumererad tidning. 73 procent av läsarna tycker att LÄRA tar upp frågor som är angelägna i deras yrkesroll, och 55 procent uppger att de fått idéer och tips i tidningen som de kunnat använda i sitt pedagogiska arbete. Samtidigt svarade många att de inte har den tid de skulle önska för att kunna läsa tidningen ordentligt. ”Sluta skylla på eleverna” – Kommer det att hända något radikalt nu när det står i den nya skollagen att all ut bildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Denna retoriska fråga ställde forsk ningsstrategen Cristina Robertson vid ett seminarium anordnat av utbildningsför valtningen. ➤ från Skolverkets generaldirektör var: ”Lärarna måste få ta plats i skolan igen!”. Cristina Robertson citerade också president Barack Obama som har lyft fram lärarnas betydelse. I ett tal strax efter sitt tillträde konstaterade han att den viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas i skolan varken är elevens hudfärg eller föräldrarnas inkomst utan den person som står i katedern. – I dag finns också väldigt mycket forskning som visar att lärares sätt att arbeta gör skillnad, sa Cristina Robertson och lyfte fram forskare som John Hattie från Nya Zeeland och Pam Sammons från Storbritannien. Hattie har bland annat listat en rad egenskaper som utmärker en skicklig lärare och Sammons har studerat hur skickliga lärare undervisar. – Vi måste sluta skylla på eleverna om det går dåligt i skolan. Det enda vi som lärare kan förändra är den egna undervisningen och den egna organisationen. Som professionella lärare måste vi våga fundera tillsammans på det egna arbetet. Det är det första steget, fastslog Cristina Robertson. – Kanske har vi också blivit för mycket av cur- linglärare. Vi jobbar för att underlätta och förenkla i stället för att vara den som aktiverar och utmanar. Eleverna borde redan från tidig ålder stimuleras till eget logiskt tänkande. Cristina Robertson lovade att återkomma vid ett senare tillfälle med en fördjupning och en workshop kring samma tema. Majoriteten av seminariets åhörare deltar i utbildningsförvaltningens satsning på magister- och forskarutbildning för lärare, där utbildningen varvas med lärararbetet. En av dem är Kerstin Dareflod, 1–7lärare i Långbrodalsskolan i Älvsjö, som delar sin tid mellan magisterutbildning och lärarjobb. – Inspirerande att få lyfta blicken från vardagen och fundera på hur vi ska kunna förankra forskning i skolan och hålla oss uppdaterade. I Jönköpings kommun finns en magisterutbildad i varje skola, det kanske är en bra idé för Stockholm också, kommenterade hon efter seminariet. Språket, layouten och bilderna får höga betyg. Tidningen uppfattas som snygg, proffsig och användbar. Däremot underlättar den inte så mycket för medarbetarna att skapa nya kontakter. Några menar också att tidningen är för ”käck och glättig”, att den går ledningens ärenden och borde ha en tydligare förankring i lärarnas vardag. Sammantaget tycker 75 procent att LÄRA Stockholm är en ”ganska bra” eller ”mycket bra” tidning, medan en procent ger betyget ”ganska dålig”. Läsarna är mest intresserade av artiklar om pedagogisk forskning och metodutveckling, tätt följt av fördjupande forskarintervjuer. Skolpolitiska nyheter och reportage från Stockholms skolor ligger också högt på listan. Utbildningsförvaltningens kommunikationschef Agnetha Styrwoldt-Alfheim ser mycket positivt på undersökningens resultat. – Överlag är resultaten mycket glädjande och jag vill också passa på att tacka alla som har medverkat i undersökningen. Nu tar vi med oss synpunkterna i arbetet med att förbättra tidningen ytterligare. LÄRA Stockholm ska kännas angelägen att läsa och bidra till att stärka kvaliteten i stadens skolor, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim. Webbenkäten skickades ut till 1 050 slumpvis utvalda medarbetare. Svarsfrekvensen blev 48 procent, vilket är något lägre än förväntat. Tidsbrist anges som den främsta förklaringen till den relativt låga svarsfrekvensen. n Tomas Bannerhed Du hittar hela rapporten ”Läsarundersök ning av LÄRA Stockholm – resultat från webbenkät och fokusgrupp” på intranätet. Tove Mejer, lärare i svenska och franska på Nya Elementar i Bromma, går samma utbildning och tyckte att det var intressant att se hur mycket lärare faktiskt påverkar elevernas kunskapsresultat. – Vi måste våga granska den egna verksamheten och Cristina Robertson kan ge oss modeller för hur det kan gå till, sa hon. n Ingela Ösgård 29 Foto : Ma rc Fe me nia Van att vinna Hur startar man en kommunal gymnasieskola? Vad avgör en människas väg? Vad får någon att fortsätta där andra ger upp? Globala gymnasiets rektor Lars Benon har jeans, vit skjorta och fiskbensmönstrad kavaj. Borta är det långa håret han hade i mitten av 1970-talet när han började sin skolkarriär som timvikarie. Fast energin verkar helt intakt. 31 ➤ Redan i början av gymnasiet drog han iväg för att lifta genom Europa. Men han och kompisen ”siktade inte som alla andra på Rivieran”. I stället tog de sig, mitt under Titoepoken, till Jugoslavien. – Jag har nog alltid varit ganska modig, tror jag. Jag var så här när jag var ung, säger han och sätter armarna i kors över bröstet. – Jag har fått jobba rätt mycket med att bli lite mer ödmjuk. Och det här med att starta ett gymnasi um? – Man får inte bara en sådan idé, man måste ha något att … ta avstamp ifrån, säger Lars Benon. – Jag hade just avslutat ett uppdrag för kooperationen i Skåne i slutet av 2001, berättar han och lutar sig över bordet. – Jag hade tagit fram ett helt koncept för att starta en friskola, men det blev aldrig någon skola, de vågade aldrig starta! – Och då åkte jag hem, jag bodde på Söder på den tiden, och jag minns att jag cyklade på Katarinavägen och tittade ut över inloppet till Stockholm, och så bara knäppte det till: vi ska starta en skola! Här i Stockholm! Nu vet jag ju hur man gör! Resten är en thriller i stadsförvaltningsmiljö. Lars Benon ringer sin forna lärarkollega Maria Johansson, som säger ja direkt. De handplockar ett pedagogiskt drömteam, som sedan träffas, i hemlighet efter sina o rdinarie arbetstider, i ”en liten lokal i mina barns skola i Birkastan”. Efter den första sjuttiotalstiden på grundsko- ➤➤ 32 I höstas tog sig Globala gymnasiet – för tredje gången – till finalen av det stora Kunskapspriset. För att skolan ”har blivit mönsterbildande såväl nationellt som internationellt”. Skolan och dess ledning fördes fram av juryn för egenskaper som ”hållbar utveckling, ämnesövergripande projekt och global utblick”. Men det blev ingen guldmedalj, den här gången heller. – Kanske är vi för radikala. Andra skulle säkert försöka släta över, säga att det inte spelar någon roll. – Jag är van att kämpa och att vinna, förklarar Lars Benon, och det är helt klart att det åtminstone delvis har att göra med min bakgrund och uppväxt. Hans arbetsrum ligger i en byggnad som en gång i tiden ritades av funkislegenden Paul Hedqvist, som också bland annat ritat Skatteskrapan på Södermalm. På sitt sätt är också detta hus ett landmärke som avtecknar sig mot horisonten. Globala gymnasiet startades 2004 och blev snabbt känt som skolan där eleverna bland annat kan välja ett globalt inriktat samhällsprogram, där det ingår en lång fältstudieresa till ett fjärran utvecklingsland. Häromåret blev skolan dessutom utsedd av Skolverket som ett av landets tio gymnasier som får driva verksamhet under prestigeflaggen spetsutbildning. De har därmed riksintagning för en viss del av det totala antalet elever. I dag finns här elever som arbetar med reella lösningar på olika miljöproblem, tillsammans med forskare och andra skolor över världen. När man pratar med Lars Benon förstår man varför han får folk med sig. Det känns som att man skulle kunna släppa det man har för händer. Och liksom bara följa med. Var kommer den entusiasmen ifrån? Östermalm, tidigt 1960-tal. Lars Benons familj bor i en lägenhet på gränsen till stadens finare kvarter. – Vi bodde fyra personer på fyrtiotvå kvadratmeter, man såg inte solen, den kom aldrig dit ner, berättar han om sin uppväxt. – Ingen hade utbildat sig i min släkt tidigare. Pappa var elmontör på en liten firma på Odenplan, mamma arbetade på kontor. De andra barnen i klassen kom från rika familjer och bodde i stora lägenheter, jag upplevde det som att de hade allting ordnat och utstakat. – För någon med min bakgrund fanns det två sätt att nå framgång i livet, fortsätter Lars Benon. Man kunde göra det genom att prestera bra i skolan eller i någon sport. Och jag var rätt framstående i idrott, och trots att jag är så liten var jag särskilt duktig i basket. – Jag förstod tidigt att jag måste kämpa. Att det handlade om att skaffa sig utbildning och ta för sig om det skulle bli någonting. För att de ska kunna skicka in sin friskole- ansökan till Skolverket måste utbildningsförvaltningen godkänna ansökan först. Redan vid ett snabbt påseende, säger Lars Benon, märker han att stadens representanter liksom inte verkar vilja släppa ansökan ifrån sig. – Till sist träffade jag gymnasiechefen, och efter femton minuter säger han: men kan inte vi få starta Globala gymnasiet? Då fick jag ju hålla mig lite cool … – Och vi lyckades få igenom en grej, det här vet jag inte om du får skriva, men vi villkorade att jag skulle få vara projektledare F oto: Ma rc F e me ni a Globala gymnasiets rektor Lars Benon får med sig folk. ”Jag är van att kämpa och att vinna. Ingen i min släkt hade utbildat sig tidigare, det handlade om att ta för sig om det skulle bli någonting.” lan i Fittja kom han till Botvidsgymnasiet i norra Botkyrka. – Där hade vi bokstavligen hela världen i klassrummet, eleverna fanns där med sina fyrtio språk och det var fullkomligt naturligt att börja jobba med internationella frågor, som vi gör på Globala gymnasiet i dag. Avgörande var också kursen han gick tillsammans med några andra lärare, som anordnades av Sida i slutet av 1980-talet, och där avslutningen var en fyraveckorsresa till Indien. – Det blev en helt omtumlande och otroligt stark upplevelse, jag fick verkligen perspektiv på livet i Sverige. Orättvisorna som jag sett i teorin blev extremt uppenbara när jag stötte på dem i verkligheten. Väl hemma började idéerna gro: skulle inte gymnasieeleverna själva kunna göra gör något liknande? På plats möta en annan kultur? Det skulle ta några år innan han på nästa arbetsplats, som var Jakobsbergs gymnasium, började höra efter om det fanns några lärare som ville vara med på ett Indienprojekt. – Vi körde i gång extrakurser för intresserade på eftermiddagarna, med målet att åka iväg. Det ingick inte ens i undervisningen och det är klart att det var enormt ifrågasatt: vad håller ni på med? Hur ska ni finansiera det här? – Men vi trodde på det, och det gick otroligt bra. Vi åkte iväg ett år kring jul med tjugofem elever till södra Indien, och sedan blev det tågresa i en vecka i norra delen av landet. – Vi såg hur det påverkade dem, vilket engagemang det skapade hos ungdomarna. En av killarna som var med på den första resan arbetar förresten på UD nu, och har blivit bland de bästa i Sverige på Världsbanksfrågor. Lars Benons resa mot Globala gymnasiets öppnande vid Zinkensdamm innehåller också andra avgörande stopp. Som att vara informationschef på biståndsorganisationen Kooperation utan gränser. Och så uppdraget som blev den utlösande faktorn. och att kärntruppen som jag hade samlat omkring mig skulle anställas direkt. På ”alla sätt” är skolan ett slags pilotverksamhet för nya idéer, menar han. Hallå där ... Nyligen lyckades skolan få dispens från det pc-baserade GS-IT och kör i stället med ett eget ”öppet system” på bländvita, bärbara Appledatorer. En dator till varje elev, som är ständigt uppkopplad till Internet via det trådlösa nätverket. – Framför allt får de själva administrera sin egen dator, och då blir datorn något väldigt personligt. Det signalerar också att vi litar på dem. Det är inte storebror som bestämmer vad du ska göra! Det är dags att runda av. Lars Benon berättar om basketlaget han var med i för länge sedan. Och som, märkligt nog, hette Tanto. Precis som parkområdet som ligger intill gymnasiet som han byggt upp. – Vi slog Alvik och alla de här bra lagen som hade schysta träningsoveraller och dyra gympaskor. Det hade inte vi, vi var ett fattigt lag och hade enkla prylar, men vi hade en otrolig sammanhållning. – Vi var ett lag, och vi kämpade för varandra. n Pontus Dahlman Kunskapspriset delas ut av National encyklopedin med partner och belönar nyskapande kunskapsspridare. Läs mer på www. kunskapspriset.se. Fakta/Lars Benon Aktuell: Rektor på Globala gymnasiet som för tredje året i följd gick till final i Kunskapspriset i höstas. Bor: Vid Sankt Eriksplan i Vasastan. Familj: Gift med Helene, psykolog. Två vuxna döttrar. Gillar: Att tillsammans med kreativa och modiga vänner starta och utveckla nya spännande projekt. Ogillar: Konservativa och reaktionära personer som inte kan eller vill tänka nytt och som är fast i gamla strukturer. På lediga stunder: Promenerar och cyklar i Stockholm, till kultur- och naturupplevelser. Läser: Just nu ”Min kamp” av Karl Ove Knausgård. Lyssnar på: Gamla klassiker som Sting och Neil Young men även mer nytt som Coldplay och Ane Brun. Gillar även jazz, världsmusik och klassiskt. En svensk favorit är Rebecka Törnqvist. Bästa skolminnet: Upplevelser under resor till Indien och Uganda tillsammans med elever. Foto : a g ne ta b e rg ha mre he ins Foto : M a rc Fe me nia profilen ... Imre Nagy, anläggningschef på Lilje holmsbadet sedan 20 år. Skolverket presenterar nu i dagarna en upp följning av målen för simkunnighet i årskurs 5. Varför lär sig allt färre svenskar att simma? – Orsaken är alltför hårda nedskärningar i skolan när det gäller simundervisningen. Tyvärr har man sparat in mer och mer på detta. Ett annat problem är att många från andra kulturer inte har samma tradition eller inställning att man ska lära sig simma. Föräldrarna har också ett stort ansvar. Många prioriterar ner simundervisningen, helt enkelt för att man inte har tid. Förr var det en självklarhet i Sverige att alla barn skulle lära sig simma i sex–sjuårsåldern. Så är det inte i dag, säger Imre Nagy. Vad kan skolan göra för att vända den ne gativa trenden? – Gör simkunskapen obligatorisk redan i ettan! Helst ska simundervisningen börja i förskolan, och redan i de tidiga skolåren borde man införa ett obligatoriskt intyg när det gäller simkunskap: att man kan simma 200 meter och dyka i vattnet. Alla barn ska ha rätten att lära sig simma i skolan. Vad kan idrottslärarna bidra med? Har du några tips? – För det första att själva skaffa sig kompetens när det gäller simkunskap. De kan också driva på att simundervisning ska finnas på schemat redan från ettan. Idrottslärarna kan ta ansvar för att klasserna regelbundet går till simhallarna, även när det gäller de äldre eleverna. Då märker man om någon inte kan simma och behöver få lära sig det. n Agneta Berghamre Heins Imre Nagy har fått flera utmärkelser på senare år och utsågs bland annat till Veckans stockholmare av P4 Radio Stockholm i november. 33 ny grundskola enkät ➤ ➤ Hur förbereder ni er för den nya grundskolan som införs nästa läsår? Lasse Berglund, idrottslärare, Bredängsskolan – Vi har inte fullt ut startat det arbetet ännu. Men jag ser med viss oro på förändringen. Jag tycker att skolan måste få arbeta mer långsiktigt. Det som framför allt behövs är mer resurser till skolan. För att få det måste situationen i dagens skola synliggöras. Tommy Engström, lärare i årskurs 1, Klastorpsskolan – Det blir en nystart för mig och känns jättespännande! Det är bra att även förskolan får skolstatus och att eleverna bland annat lär sig läsa tidigt. Vi pedagoger måste ha fortsatt fokus på vår viktigaste uppgift: att visa vägen till ett lustfyllt lärande! Reformer för en bättre skola – Arbetet känns lustfyllt! Att förbättra elevernas kunskapsutveckling är en stor och spännande utmaning. Skolans styrdokument för bedömning och lärande har utvecklats för att bli tydligare och mer konkreta. Det kommer att underlätta lärarnas arbete, säger Elisabeth Forsberg Uvemo på grundskoleavdelningen som är den som organiserar genomförandet av reformerna i Stockholms stads skolor. Med styrdokument som är enklare att arbeta utifrån ska det också bli lättare att uppfylla reformens ambition som i grunden handlar om att öka rättvisan och likvärdigheten i bedömningen av elevernas prestationer. – Vår förhoppning är att genomförandet ska fungera bättre nu än när den gällande läroplanen, Lpo 94, infördes, säger Elisabeth Forsberg Uvemo. Varje skolform kommer att få en samlad läroplan som innehåller utbildningens övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner. ”Mål att sträva mot” och ”Mål att uppnå” från Lpo 94 ersätts av långsiktiga, övergripande mål 34 – Jag tror att det är klokt som med några få undantag att börja med att läsa läroär gemensamma för alla obliplanen och syftestexterna gatoriska skolformer. till varje ämne. Varje läraI respektive skolforms re behöver reflektera över kursplaner – som utgör den syftestexterna innan man tar andra delen av de samlade läsig an det centrala innehållet roplanerna – finns flera nyheoch kunskapskraven i de oliter. Kursplanerna beskriver ka ämnena. En tydlig koppde kunskaper och förmågor ling måste finnas mellan de som undervisningen är tänkt specifika förmågor eleven att ge. Under rubriken ”Syfska utveckla och det centrate” motiveras varför ämnet la innehåll som ska använfinns i skolan, syftet med undas för detta, säger Elisabeth dervisningen och vilka för- Elisabeth Forsberg Uvemo. Forsberg Uvemo. mågor undervisningen ska ge Hur genomförs förändringarna runtom eleverna. Syftestexten avslutas med ett antal på stadens skolor? långsiktiga mål som är uttryckta som ämnes – Startskottet gick i september när samtliga specifika förmågor. Målen gäller för alla skolskolledare deltog i Skolverkets konferens om år. förändringarna i skollagen och de kommande Under rubriken ”Centralt innehåll” i kurs kursplanerna. planerna anges vad undervisningen ska inneI februari genomför Skolverket kursplanehålla för att eleverna ska kunna utveckla de konferenser för nyckelpersoner. Från Stockkunskaper och förmågor som står i syftet. holms stads skolor kommer 1 000 lärare och – Ett obligatoriskt centralt innehåll är något skolledare att delta och få fördjupad kunskap helt nytt jämfört med nuvarande kursplaner, om kursplanerna. Platserna fördelas efter skosäger Elisabeth Forsberg Uvemo. lans storlek och omfång. På konferensen komKunskapskraven som kompletterar kursmer man att få ta del av Skolverkets stödmateplanerna anger vilka kunskaper som krävs för rial som sedan är tänkt att användas i det lokala godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och arbetet på skolan. Materialet som finns för var6 respektive för betygen A, C och E i slutet av je ämne består av kommentarmaterial, diskusårskurs 9. sionsmaterial och en film. F oto: ulri c a zwe nge r Den svenska skolan har styrkor och för tjänster men också en del bekymmer. Där för genomförs nu omfattande reformer för den obligatoriska skolan. Nya och tydligare styrdokument med en ny samlad läroplan ska skapa en bättre koppling mellan läro planens mål, undervisningens innehåll och bedömningen av elevernas utveckling. Jessica Frej, lärare i årskurs 1, Ekängens skola – De lärare som utbildas ska tillsammans med skolledningen fungera som lokala ”implementeringsteam” i sina respektive skolor. Och varje skola ska ta fram en handlingsplan för sitt reformarbete, säger Elisabeth Forsberg Uvemo. Utbildningsförvaltningens uppgift är att skapa en tydlig organisation för arbetet och att stödja, underlätta och inspirera, berättar Elisabeth Forsberg Uvemo och beskriver det arbete som redan genomförts. – Vi är väl förberedda i stadens skolor, mycket tack vare att vi redan har infört nya kursplaner och nationella prov för årskurs 3. Dessutom har arbetet med IUP, individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, kommit i gång på ett bra sätt i våra skolor. Två skolledare i varje stadsdel fungerar som koordinatorer tillsammans med utbildningsförvaltningens ansvariga. De följer arbetet och identifierar ytterligare stödinsatser som eventuellt kan behövas. – Våra kontaktpersoner i bedömning och betyg är också en viktig grupp för erfarenhetsutbyte som vi förser med adekvat information, säger Elisabeth Forsberg Uvemo. Hittills har förvaltningen betonat vikten av att skolorna arbetar med IUP-processen, eftersom den tydliggör kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevernas lärande. Alla skol- ledare i Stockholm har deltagit i en seminarieserie, ”Rektors arbete med IUP”, för att få verktyg att leda det reformarbetet. – Samtidigt utbildar vi lärare i arbetet med lokala pedagogiska planeringar för att skapa en gemensam grund för förändringsarbetet. Elisabeth Forsberg Uvemo upplever att många ute på skolorna är positivt inställda till reformerna även om de kommer att kräva en del insatser. – Innehållet i reformerna känns som ett stort steg i rätt riktning. Förhoppningen är att de nya kursplanerna på ett ännu bättre sätt än tidigare ska leda till att varje elev kan utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. n Annebritt Ullén – Det här är något vi kommer att jobba mycket med framöver. Det är med stor förväntan jag ser fram mot arbetet med den nya grundskolan. Jag ser bland annat mycket positivt på att kursplanerna kommer att bli tydligare. Marianne Haglind Starnberg, Hem- och konsu mentkunskapslärare, Mälarhöjdens skola – Att vi får fler betygssteg tycker jag är positivt. Jag ser fram emot att få mer information om vad den nya grundskolan kommer att innebära. Jag hoppas att vi kan få den tid som krävs för det under våren. Anette Madsen, rektor, Klastorpsskolan Fakta/Skola 2011 En ny, modern skollag med tydliga bestämmelser om ansvar, rättigheter och skyldigheter. Nya samlade läroplaner för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Ny struktur på kursplanerna i alla ämnen. Centralt innehåll införs i alla ämnes kursplaner. Nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. – Vi ser verkligen fram emot det här och känner oss trygga i hur vi ska jobba. I december startade vår utvecklingsgrupp planeringen inför vårens arbete. Varenda kotte i vår skola kommer att involveras i detta arbete. Det här är något vi väntat länge på. Äntligen får vi starta! En ny betygsskala med sex steg (A–F). Förändringarna träder i kraft höstterminen 2011. Läs mer på www.skolverket.se. text och foto: agneta berghamre heins 35 Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, [email protected] Monika Sidén, 08-508 33 059, [email protected] NÄMND & NYTT Notiser DO går inte vidare med niqabanmälan Den amerikanske filmproducenten Samuel Goldwyn lär ha sagt: ”Jag vill att en film ska börja med en Filmtime jordbävning och sedan öka i tempo hela tiden fram mot sitt klimax.” Det är tveksamt om alla i kommunikationsgruppen håller med. Här tipsar de i alla fall om sina film- och teveseriefavoriter. Den långa flykten Älskar dig för evigt (regi: Martin Rosen, 1978) (regi: Susanne Bier, 2002) När jag var liten lånade min mor en film till mig, en tecknad film om små gulliga kaniner, perfekt för pojken. Filmen var mörk och skrämmande och traumatiserade mig för alltid, men samtidigt fascinerade den mig oerhört. Den långa flykten är en filmatisering av Richard Adams bok med samma namn. Den handlar om en grupp vildkaniners mödosamma flykt från sin hotade boplats, för att bilda en ny fri koloni någon annanstans. Vandringen kantas av en mängd besvärligheter, där veder mödor och fiender avlöser varandra. Det är inte lätt att vara en liten kanin i en våldsam värld där ens enda försvar är att ta till flykten. Ja just det, nämnde jag att den inte är lämplig för små barn? Martin Trokenheim Denna dogmafilm, filmad i naturligt ljus, har stannat kvar i minnet. Det stämningsfulla fotot förhöjer till exempel sekvenserna där verklighet och önskningar växlar, som mellan filmens unga par där beröring inte längre är möjlig. Smärtande och vackert. En olyckshändelse har förändrat livet för dem men också för filmens övriga huvudpersoner. Mads Mikkelsen, Sonja Richter, Nikolaj Lie Kaas och Paprika Steen är sina roller och tampas med sorg, passion och skuld. Men där finns också humor och vardagsbestyr. Om du har tid för ytterligare en film, se franska ”Diva – dödligt intermezzo” inte minst för operadivans promenad med den dyrkande brevbäraren i ett gryningsskönt Paris. Monika Sidén Döda poeters sällskap The Blind Side (regi: John Lee Hancock, 2009) Michael Oher är en afroamerikansk hemlös pojke med tung bakgrund från ett av stadens problemområden, som har turen att stöta på rätt familj vid rätt tillfälle. Vet inte hur vanlig denna republikanska familj är, troligtvis inte alls särskilt vanlig. Men eftersom filmen bygger på en sann historia blir den ändå intressant. Hyr den en dag när världen känns som en hård och ruggig plats. Genren är snarare dramakomedi än drama, och allt är väldigt amerikanskt. Massor av bra skådespelare, inte minst killen i huvudrollen. Och Sandra Bullock fick en Oscar för sin roll. Det måste nog vara en mycket bra regissör inblandad i det här. Annebritt Ullén 36 (regi: Peter Weir, 1989) En film i skolmiljö som fick en Oscar för bästa manuskript. Läraren John Keating (spelad av Robin Williams) kommer till en privatskola med benhård disciplin för att undervisa i engelska. Där inspirerar han sina elever att fånga dagen (Carpe Diem) vilket får konsekvenser. Se den! Mikael Lindberg Kellys hjältar (regi: Brian G. Hutton, 1970) De var ute efter att råna en bank – och vann nästan ett krig på kuppen! Andra världskriget rasar för fullt. Meniga Kelly får veta att fjortontusen guldtackor finns i en bank långt inne i fiendeland. Han värvar ett osannolikt gäng äventyrslystna soldater och börjar planera århundradets fräckaste bankrån. En livsfarlig tredagars ”semester” med sexton miljoner dollar att dela på. För de som överlever. Kellys hjältar var en av sjuttiotalets stora filmer. En klassiker med Clint Eastwood, Donald Sutherland och Telly Savalas i huvudrollerna. Filmen är rolig, galen, kaxig och stundtals helt absurd. Jag fullkomligt avgudar filmen! Agnetha Styrwoldt-Alfheim Den röda filmen (regi: Krzysztof Kieslowski, 1994) Kan man födas på fel plats eller i fel tid? Är filmens gamle spionerande domare och den unge juridikstuderanden i själva verket samma person? Hade Valentine kunnat få ett lyckligt liv om hon fötts 40 år tidigare? I sin sista film utvecklar Kieslowski tematiken från ”Veronikas dubbelliv” och frågar oss om det rent av kan finnas parallella dimensioner av vår så kallade verklighet. Nyandligt hokuspokus? Nej, bara oändligt vackert och omtumlande. Och så kontrasten mellan Kieslowskis dystopiska samtidsanalys – vår grundläggande oförmåga till kommunikation, den epidemiska egocentriciteten – och Zbigniew Preisners undersköna musik. Ladda dvd:n och njut! Tomas Bannerhed Modern family (2009–) Teveserien Modern family är hyfsat ny, just nu sänds andra säsongen på TV4. Serien kretsar kring tre stjärnfamiljer (en familj i vid bemärkelse) och deras bisarra vanligheter. Ett försök att beskriva familjerna: När tolvårige, lillgamla, Manny skriver långa kärleks dikter till tjejen i klassen över (”Hon är inte en flicka, hon är en kvinna”) försöker plastpappan Jay förhindra att han skämmer ut sig. Mannys colombianska mamma uppmuntrar däremot sin son: ”Hans pappa var en passionerad älskare!” förklarar hon för sin nye man. Att Jay är en machofarsa får man veta genom Mitchell, den vuxne sonen. Mitchell vågar inte berätta för sin pappa att han och maken adopterat barn, men maken tar saker i egna händer. Han bjuder hela familjen på middag, sätter på musik från Lejonkungen och presenterar babyn så dramatiskt som en dramaqueen möjligtvis kan. Det här verkar så klart rörigt för dig som inte sett serien. För att du inte ska vara orolig har två familjer i kommunikationsgruppen testkört första säsongen och vi gapskrattade oss igenom den. Serien har en varm och ärlig atmosfär. Man vill att de här människorna ska vara ens kompisar. Ett fint budskap har den också: en kärleksfull familj har plats för alla sorter. Säsong ett finns att köpa på dvd. Agnes-Maria Brenner och Alexandra Hempel Svenonius The Royal Tenenbaums (regi: Wes Anderson, 2001) Exempel på karaktärer ur den rika Tenenbaum-floran: Chas – ängslig och bitter dalmatinermusskapare/affärsman; Richie – före detta tennisproffs som är för skör för den här världen; Margot – mystisk och hemlighetsfull författare som tjuvröker i badet. Lika fascinerande som den långa, brokiga rollistan är filmens scenografi och kostymering. Det är ett sammelsurium av stilar och influenser som tillsammans skapar något förvånande enhetligt och tilldragande. Det är detaljerna som gör det; varje liten scen har något att bjuda på. The Royal Tenenbaums är en film om bitterhet, ensamhet och frustration. Samtidigt är det en film som jag fnissar åt och myser av varje gång jag ser den. Malin Lundh Diskrimineringsombudsmannen (DO) väljer att inte driva ärendet om religiös och etnisk diskriminering på Åsö Västerorts vuxengymnasium till domstol för rättslig prövning. Att utestänga en elev från undervisningen för att hon bär niqab strider mot diskrimineringslagen, men eftersom eleven har fått gå klart utbildningen är det inte självklart att hon har diskriminerats, säger Katri Linna, generaldirektör för DO. Bakgrunden är att en elev vid Åsö Västerorts vuxengymnasium anmälde utbildningsförvaltningen för etnisk och religiös diskriminering i januari 2009. Eleven kände sig kränkt för att hon inte fick bära sin niqab i undervisningen. Niqab är ett ytterplagg som täcker hela kroppen och ansiktet utom ögonen. Åsö Västerorts vuxengymnasiums regler grundar sig på Skolverkets riktlinjer från 2003 där skolor ges rätt att förbjuda elever att bära burka i samband med undervisning. Burkan täcker hela kroppen och ansiktet. Skolverket anser att det pedagogiska uppdraget är överordnat det religiösa. Läs DO:s beslut på intranätet. Ministerbesök från Bosnien Migrationsministern från Bosnien-Hercegovina, Safet Halilovi´c, har besökt Sverige och Stockholm för att påbörja förhandlingarna om ett bilateralt avtal om återvandring mellan Bosnien och Sverige. Safet Halilovi´c menar att en sådan överrenskommelse skulle gynna båda länderna. – Bosnier i Sverige kan vid återvandringen vara en tillgång för svenska företag och institutioner när de vill utföra aktiviteter och verksamhet i Bosnien. Och Bosnien skulle ha nytta av överföringen av kunskaper och kapital som de tar med sig när de återvandrar till sitt hemland, säger Safet Halilovi´c. Stadens återvandringskontor ger råd och stöd i frågor som är viktiga att tänka på när man lämnar landet. Utbildningsförvaltningen, där återvandringskontoret hör hemma organisatoriskt, är än så länge den enda kommunala förvaltningen i Sverige som arbetar med återvandringsfrågor. Läs mer på www.stockholm.se/ atervandring. Lärare om den nya skolan Ny skollag, förtydligad läroplan för förskolan, ny läroplan för grundskolan och en ny gymnasieskola. Den nya skolan är här! Med anledning av de stora förändringarna i skolan ger Skolverket ut Livets hårda skola ett extra temanummer av ”Nyhetsbrevet”. Där kan du bland annat läsa om vad några lärare tycker om förändringarna och om hur de förbereder sig inför sin nya skolvardag. Läs nyhetsbrevet på www.skolverket.se. Tävla med din klass Nu är det dags att anmäla dig och din klass till tävlingen ”En bok i världsklass” 2011. Temat är Stad och Land. Boka redan nu in 24–26 maj 2011 då Barn & böcker på Skansen äger rum med massor av aktiviteter om böcker och litteratur. Kanske är det just du och din klass som får ta emot pris på Sollidenscenen? De pedagoger som anmäler sin klass får ett exemplar av boken ”Mellan raderna” av Britta Stensson. Boken kan hjälpa dig som pedagog att skapa ett läsande klassrum, där du och din klass med olika strategier och samtal når längre och djupare in i läsningen. Dessutom får du ett exemplar av boken ”Den hemliga trädgården 4” av Sven Hallonsten och Britt Isaksson. Anmäl dig på Pedagog Stockholm! av Linus Wallin Låga förväntningar hindrar kunskapsutveckling F oto: Ma ri e Ande rs s on NÄMND & NYTT En undervisning som inte utgår från eleverna och lågt ställda förväntningar på elevers förmåga försvårar elevers möjligheter till goda resultat. Skolinspektionens specialstudie av 40 grundskolor visar att rektor och lärare många gånger misslyckas med skolans uppdrag att låta varje elev utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. – Barn föds med olika villkor som ger dem olika förutsättningar, men skolan kan tillföra eleverna något så att de ändå klarar godkänt. Trots det möter vi alltför ofta, både i denna specialstudie och i vår ordinarie tillsyn, lärare och rektorer som skyller elevers låga kunskapsresultat på orsaker utanför skolan – och sedan nöjer sig med det. En skola som inte tillför något extra återskapar ju bara den segregering som finns i samhället, tvärtemot sitt grunduppdrag, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen. Granskningens resultat finns på www.skolinspektionen.se. Talang över gränser bryter fördomar I flera år har de mötts i gemensamma aktiviteter på varandras skolor: femteoch sjätteklassare från tre Stockholmsskolor med stora socioekonomiska skillnader. – Förhoppningen är att öka elevernas förmåga att ifrågasätta för domar och generaliseringar. Jag tror att mötena ger ett socialt kapital som skapar bättre förutsättningar för framtiden för eleverna i bägge skolorna, säger projektledaren Sebastian Wiklund. Läs hela intervjun med honom och hämta rapporten om projektet ”Talang över gränser” på Pedagog Stockholm. Möt dina kolleger på www.pedagogstockholm.se Se och läs reportage, intervjuer, bloggar om och med dina kolleger. Dessutom kunskapsbanken, kalendariet, facebookgruppen, inspirationsplatser, verktyg… 37 Lästips Ungdomars möten med myndigheter Mötet mellan unga kriminella och lärare, polis och socialtjänst ser väldigt olika ut beroende på vilken person ungdomarna får träffa. Det visar Margareta Ekberg i sin avhandling ”Dom kallar oss värstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis” som hon lade farm vid Linnéuniversitetet. Läs mer på www.skolporten.se. Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, [email protected] Monika Sidén, 08-508 33 059, [email protected] lärande”. Artikel har titeln ”Att arbeta med tvåspråkighet i skolbarnsomsorg. En orientering kring praktiskt andraspråksarbete på fritidshem”. Syftet är att ge en allmän orientering i hur man kan arbeta med andraspråkselever inom skolbarnsomsorgen. Du hämtar utvecklingsartikeln på www.skolporten.se. Utbildningsnämnden Riksrekryterande spetsutbildning Utbildningsförvaltningen instämmer i förslaget från Utbildningsdepartementet om inrättande av försöksverksamheter med spetsutbildning i matematik eller naturorienterande ämnen. Men också samhällsorienterande eller humanistiska ämnen med riksintagning inom grundskolans årskurs 7–9. Anette Malmsten och Emma Ederyd Kreativ tyska Utvecklingsartiklarna i Pedagog Stockholms kunskapsbank blir bara fler. Kreativ tyska och samverkan mellan skola och fritis är de senaste ämnena som avhandlas. – Jag beskriver hur jag arbetar med elevanpassade lektioner som skiljer sig från den traditionella språkundervisningen, säger Anette Malmsten. Läs intervjuerna med henne och Emma Ederyd på Pedagog Stockholm. Matematikbedömning påverkar elevernas lärande Bedömningen har effekt på hur aktiva eleverna kan vara i matematikundervisningen. Innehållet i lärarens bedömning påverkar också elevens möjligheter att lära sig matematik. Det visar Lisa Björklund Boistrup i sin doktorsavhandling i matematikdidaktik. Hon beskriver de fyra vanligaste sätten att arbeta med bedömning i matematikklassrum idag. – När man ska hjälpa elever att förbättra sina resultat behöver man samtidigt reflektera över sitt sätt att bedöma, och då kan de fyra diskurserna vara ett bra underlag, säger Lisa Björklund Boistrup. Avhandlingen heter ”Assessment Discourses in Mathematics Classrooms” (Stockholms universitet). Du kan ladda ner den på www.su.se. Tvåspråkighet i skolbarnsomsorg Ulf Häggberg, lärare i svenska som andraspråk på Årstaskolan, har skrivit en utvecklingsartikel publicerad i Skolportens artikelserie ”Undervisning och 38 Elektroniskt upphandlingsstöd Ett elektroniskt upphandlingsstöd som effektiviserar och kvalitetssäkrar stadens upphandlingsarbete ska införas i Stockholms stad. Det ska bland annat avhjälpa de brister som revisions kontoret tidigare påtalat. En upphandling för detta planeras och kommunstyrelsen förordar ett gemensamt system för stadens alla förvaltningar. Det föreslås bli frivilligt att använda systemet. Utbildningsförvaltningen är positiv och ser stora fördelar för skolorna då stödet skulle säkerställa att upphandlingar genomförs korrekt. Utbildningsinspektörernas årsrapporter Inspektörerna har under verksamhetsåret inspekterat över 150 skolor från förskola till vuxenutbildning. För första gången sedan 2004/2005 har också systematiska inspektioner av obligatorisk särskola och gymnasiesärskola genomförts. De redovisas i egna rapporter. Årsrapporterna ingår i stadens kvalitetssystem för de pedagogiska verksamheterna och finns på www.stockholm.se, ingången Förskola & Skola under rubriken Kvalitet i förskola och skola/Inspektörsrapporter. Val till förskoleklass 2011 Inför skolvalet 2010 kunde föräldrarna välja förskoleklass via webben. E-tjänsten användes av samtliga kommunala skolor samt fem fristående skolor. Utbildningsförvaltningen har nu inhämtat synpunkter och förslag till förbättringar av e-tjänsten samt förslag till tydligare rutiner och antagningskriterier. Inför skolval 2011 kommer ansökningsperioden att tidigareläggas. Utbildningsförvaltningen arbetar även med att belysa komplexiteten i frågor som rör skäl till förtur och närhetsprincipen. sista ordet Vi lutar oss inte tillbaka Vi gratulerar Studievägsutbud i gymnasieoch gymnasiesärskolan Utbildningsförvaltningen presenterade sitt förslag till studievägsutbud vid stadens kommunala gymnasieskolor nästa läsår. Antalet platser på de olika programmen i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan ska enligt skollagen så långt det är möjlig anpassas till ungdomarnas önskemål. Därför beslutas den definitiva dimensioneringen inte förrän ungdomarnas val är kända. Beslut om ändringar i dimensionering och fördelning av utbildningsplatser till respektive skolenhet fattas av chefen för gymnasieavdelningen. Elevhälsorapport 2009/2010 Uppdragsavdelningens enheter Skolhälsan, Skolstöd och Psykologenheten lämnar varje år en elevhälsorapport. Rapporten är ett av underlagen till skolornas och stadens kvalitetsredovisning. Från och med 2009 innehåller elevhälsorapporten jämförelser över tid och belysning av ett särskilt fokusområde. Rapporten finns på www.stockholm.se/skolstod under rubriken Elevhälsorapport. Staden prisas för e-tjänster Stockholms stad är den första vinnaren av eDiamond Award, en utmärkelse som går till den organisation som med framgång utvecklar tjänster som underlättar kontakten för medborgare och företagare. Priset är är instiftat av Offentliga Affärer och delas ut för första gången i år. Husbygårdsskolan vidare i Lego League Det gick bra för Husbygårdsskolan i den senaste tävlingen i First Lego League 2010. Genom att skrapa ihop 160 poäng säkrade man plats i den skandinaviska finalen. Laget Blue wolverines från Klastorpsskolan kom på andra plats. Grattis till er båda! 75 miljoner till kvalitetsutveckling Kommunfullmäktige har beslutat att tillföra cirka 75 miljoner kronor till utbildningsnämnden för kvalitetsutveckling. Utbildningsnämnden beslutade att tilldelade medel till enskilt driven förskola skulle betalas ut efter elev avläsning under hösten. Utbildningsförvaltningen föreslår att tilldelade medel för grund- och gymnasieskolan oavkortat går ut till enheterna. För skolorna i egen regi bör medlen användas till trådlösa nätverk. Vuxenutbildning upphandlas med andra kommuner Upphandlingen av vuxenutbildning för avtalsperioden som startar den 1 juli 2011 samordnas med tio kommuner inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län. Varje kommun är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten och beslutar i alla frågor som innebär myndighetsutövning. Stockholms stad och övriga kommuner kommer att arbeta med en kundvalsmodell där de sökande väljer kurs och utbildningsanordnare. ➤ Läs fler referat från utbildningsnämn dens sammanträden på utbildning. intranat.stockholm.se/utbildnings namnden. F oto: Thoma s C a rlgre n NÄMND & NYTT Prisregn över Stockholms skolor och lärare Vi gratulerar Åsö vuxengymnasium som vann kvalitetsutmärkelsen 2010 i klassen skola. Dessutom fick Hässelbygårdsskolan ett hedersomnämnande i samma klass. Kvalitetsutmärkelsen är Stockholms stads eget årliga pris för att uppmärksamma, belöna och rikta ljuset på framgångsrik verksamhetsutveckling i staden. Samma dag delades förnyelsepriset ut för första gången. Syftet med det priset är att särskilt belöna kreativitet, förnyelse och nytänkande. Där prisades bland andra Claes Eriksson på Klastorpsskolan. Motiveringen lyder: ”För sitt engagemang, sitt nytänkande och sin kreativitet vill staden ge för nyelsepriset till en diplomerad snilleblixtlärare i en snilleblixtskola”. För fyra år sedan beslutade kommunfullmäktige att samla stadens skolverksamhet i en gemensam förvaltning och om en ny inriktning av styrningen av skolan. Efter det har likvärdigheten för eleverna ökat, likvärdigheten mellan skolor oavsett huvudman har ökat, resurserna har fördelats på ett bättre sätt ut till skolorna, administrationen har minskat, stödet till skolor och skolledare är uppskattat och – inte minst – lärande resultaten har ökat. Det innebär inte att allt är perfekt, men utvecklingen har skett i den riktning som staden förväntade sig. Vi skulle kunna stanna här och förnöjt luta oss tillbaka, men mycket återstår till målet om en skola i världsklass. Läranderesultaten behöver förbättras och det saknas en tydlighet om vilka frågor och aktiviteter som gäller kommunalt drivna skolor och vilka som gäller alla skolor oavsett anordnare. Dimensioneringen av arbetsledningen för rektorer, stödet till skolledare samt resurser för förvaltningsgemensamt och strategiskt arbete är områden som behöver justeras. till det kommer behov av att förstärka kompetensen till följd av ny lagstiftning, ett mer strukturerat samarbete med stadsdelsförvaltningarna och en systematisk kommunikation med de fristående skolorna. För att kunna lyckas med detta sker nu ett antal förändringar inom förvaltningen som bland annat innebär: • R enodla de tre kärnverksamheterna – att driva kommunala grundskolor och gymnasieskolor (egenregi) samt det så kallade tillhandahållaruppdraget (att svara för att medborgarna erbjuds en utbildning av god kvalitet oavsett huvudman). • Förstärka ledningen av rektorer. • Stärka det strategiska och kommunikativa ledarskapet lokalt och centralt. • Öka rektorers delaktighet i förvaltningens arbete med de övergripande riktnings- och uppföljningsprocesserna. • Arbeta med elevhälsa ur ett rättssäkerhetsperspektiv för eleverna oavsett anordnare. • Utveckla ny kunskap och nya metoder. skolans verksamhet måste alltid utgå från de rådande förutsättningarna, till exempel vilket uppdrag den har och i vilken organisation den befinner sig. Vi kommer nu att arbeta vidare med frågan om hur skolornas ledningsorganisation och det administrativa stödet ska utvecklas. Inom gymnasieskolan har ett pilotprojekt startats och ett motsvarande arbete inleds nu inom grundskolan. Fokus ska vara hur vi kan öka kvalitén. Behovet av förändringar påverkar även central förvaltning. Bland annat planeras antalet avdelningar att minskas från åtta till fem: en avdelning för frågor oavsett anordnare, en avdelning för grundskola med mera i egenregi, en avdelning för gymnasieskola med mera i egenregi samt två avdelningar för stödverksamheterna, en för administrativt stöd (specialistfunktioner inom personal, ekonomi, administration och lokaladministration samt pedagogiskt stöd, elev- och skolhälsa, kommunikation och gemensam service) och en för stöd kring lärande och elevhälsan. Utifrån honnörsord som kvalitet, kunskap och kommunikativt ledarskap ser vi nu framtiden an med tillförsikt. 2011 startar vi arbetet med att ytterligare utveckla och förbättra kvaliteten inom skolans områden. PS. Läs också min månadskrönika på intranätet. Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad I nästa nummer... LÄRA • • • • S TO C K H O L M Pedagogerna på Grundsär stärker elevernas självkänsla. Succéartat samarbete mellan Hjulsta skolor och Jobbtorg Stockholm. Lyckade likabehandlingsplaner på Kungsholmens grundskola. Anna Carrfors Bråkenhielm om skola och entreprenörskap. … och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 4 mars. 39 FOTO: JUNIBACKEN, NICO SÖDLING, YANAN LI, SÖREN ANDERSSON, CHRISTER LUNDIN En dag med Stockholmskortet Är du underhållningsansvarig i familjen? Då kommer du gilla Stockholmskortet. Fritt inträde till 80 museer och attraktioner. Fria resor med tunnelbana, buss och pendeltåg. Dessutom fri båtsightseeing och en guidebok med massor av aktivitetstips på köpet. Köp Stockholmskortet på Stockholm Tourist Center, Vasagatan 14 eller på www.stockholmtown.com.
© Copyright 2024