1. No category

Innemiljö och hälsa –
fukt och mikrooganismer
Greta Smedje
Fukt och mikroorganismer som
hälsorisk
Olika typer av hälsoeffekter av
inomhusmiljön
• Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk,
trötthet
• Ospecifik byggnadsrelaterad sjuklighet (SBS)
• Astma
• Luftvägsinfektioner
• Legionärsjuka, luftfuktarfeber
• Allergisk alveolit
• Tumörer (radon)
• ”Överkänslighetsproblem” vanligast
Hur vanligt är det med
innemiljörelaterade hälsobesvär?
MHE 2007
• 48 % av vuxna har något av efterfrågade medicinska symtom
minst en gång i veckan (trötthet, huvudvärk, symtom från ögon,
näsa, hals, eller hosta),
• I hyresrätter anger 11 % bostadsrelaterade symtom, i
bostadsrätter 8,2 % och i småhus 5,0 %.
• Andelen bostadsrelaterade besvär är högst i hus byggda 19601975 och lägst i de nyaste husen, byggda efter 1995.
BMHE 2011
• 8,8 procent av 12-åringarna har besvär av inomhusmiljön i
bostaden eller i skolan minst en gång per vecka (trötthet,
huvudvärk, symtom från ögon, näsa, hals, eller hosta)
Vad i inomhusmiljön kan ge
överkänslighetsbesvär?
•
•
•
•
Allergen från husdjur
Allergen från kvalster, ohyra
Mikroorganismer – mögel, jäst, bakterier – p.g.a. fuktskador
Diverse kemiska ämnen från bygg- och inredningsmaterial,
kemisk-tekniska produkter och aktiviteter
• Annat damm och partiklar från personer, byggnadsmaterial,
inredning och aktiviteter
• Tobaksrökning
• Brister i system för att föra bort föroreningar (ventilation,
städning)
• Klimatfaktorer - temperatur, drag, torr luft
Fukt i byggnader…
…har samband med sjuklighet i övre och nedre luftvägar
och eksem
% Bostäder med fukt-/vattenskador i
olika rum senaste 5 åren
Sovrum
Badrum
Annat rum
Källare
flerbostads småhus flerbostads småhus flerbostads småhus småhus
hus
hus
hus
2
4
2
8
2
5
8
Fuktfläckar
Mögel
1
0
7
2
2
1
4
Vattenskada/
läckage
2
2
8
5
8
7
4
(BETSI enkäter)
% byggnader med fuktskador…
… av betydelse för inomhusmiljön
50
45
40
35
30
Småhus
25
Flerb.hus
20
15
10
5
0
-1960
61-75
76-85
(BETSI inspektioner)
86-95
96-2005
Totalt
Byggnadsteknisk skadeutredning
“Har bostaden någon gång varit föremål för byggnadsteknisk
skadeutredning orsakad av fuktskador, vattenläckage eller mögelpåväxt?”
Andel hus %
50
40
30
20
10
16
15
8
16
10
15
11
9
7
7
9
5
0
-1960
1961-1975 1976-1985
Småhus
1986-1995 1996-2005
Flerbostadshus
Total
Mögel, mögellukt eller förhöjd
fukthalt i olika byggnadsdelar
senaste året
Vind
Ytterväggar
Grunder
Småhus
15 %
3%
19 %
(BETSI Inspektioner)
Flerbostadshus
3%
1%
7%
Hälsosymptom ofta och fuktproblem
Trötthet
Huvudvärk
Ögonbesvär
Näsbesvär
Halsbesvär
Hosta
Hudbesvär
Vatten-, fuktskada Bubbliga/
missfärgade golv
ja
nej
ja
nej
29 % 23 %
37 % 22 %*
20
6**
14
6
15
7
14
6***
23
10*
13
10
7
6
12
5**
15
5*
9
5*
8
4*
12
4***
Hälsosymtom ofta och mögel
Trötthet
Huvudvärk
Ögonbesvär
Näsbesvär
Halsbesvär
Hosta
Hudbesvär
Synlig mögelväxt
ja
nej
41 % 23 %*
10
7
11
6
19
10***
11
6
7
5
6
4
Mögellukt
ja
nej
41 % 23 %
24
6***
20
6*
30
10**
16
6**
20
5**
7
4*
Observerade fuktproblem i bostaden
Europastudien
• Uppföljning av vuxna efter 8 år:
• De som hade fuktproblem vid tidpunkt 1 hade vid tidpunkt 2
• mer ny astma (RR=1,5)
• mer ny astma m bronkiell hyperreaktivitet (RR=2,8),
• nya andningsbesvär (RR=1,9)
• mer rapporterade symptom (RR=1,4)
• sänkning av lungfunktionen
Sömnbesvär och fuktskada
Svårt somna, upprepat uppvaknande, för tidigt uppvaknande
%
Orsak?
Emissioner p.g.a.
kemisk nedbrytning av
material och växt av
mikroorganismer ger
försämrad luftkvalitet…
…ger ökad nästäppa
och inflammation i
slemhinnor som kan
påverka sömnkvaliteten
WHO Indoor Air Quality Guidelines: Dampness and mould (2009)
Samband mellan hälsa och fukt i inomhusmiljön
Effekt
Grad av evidens
- Astma: utveckling, försämring, besvär
- luftvägsinfektioner
- övre luftvägssymtom
- hosta
- pipande väsande andning
- andnöd
Tillräcklig
- Allergisk snuva
- Bronkit
Begränsad
(viss)
- Påverkad lungfunktion
- Allergi/atopi (sensibilisering)
- Astma någonsin
Otillräcklig
WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Dampness and Mould
Om riktvärden
Inget hälsobaserat riktvärde kan anges för någon specifik
mikrobiell exponering
eftersom inget dos-effekt samband kan anges för närvarande.
Oklart vilka ämnen som ger effekten
Bristen på standardiserade mätmetoder försvårar forskning
och slutsatser
Arbete & Hälsa 2010:44(8) (2010)
Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos
vuxna
• Fukt och/eller mögel i bostadsmiljön ger ökade
luftvägsbesvär och astmabesvär
• Däremot inte klarlagt att fukt/mögel i bostaden också kan
orsaka astma
• Tidigare kunskapsöversikter (WHO) som hävdad
fukt/mögel i bostaden kan orsaka astma har haft tonvikt
på barn
• Evidensen tycks vara säkrare för barn
Fukt i byggnader…
…har samband med sjuklighet i övre och nedre luftvägar och
eksem
men mekanismerna relativt oklara
• Vilken roll spelar mögelrelaterade exponeringar?
• En stor del av totala biomassan på jorden består av mögel,
luftnivåerna är ofta högre utomhus än inomhus, varför får vi då
ohälsa av mögel inomhus?
• Vad i möglet orsakar ohälsan? (mekanismer, finns det speciellt
viktiga exponeringar/mögelsorter)
• Kan vi särskilja möglets roll från andra faktorer t.ex. bakterier
och kemiska ämnen?
• Biomassan mögel i konstruktionen tycks vara en väsentlig
indikator, men hur exponeras vi (luft, damm) och för vad?
Möjliga agens vid fuktskador
•
•
•
•
•
Sporer
Mykotoxiner
Endotoxin och glukan
Mikrobiellt producerade flyktiga ämnen (MVOC)
Kemisk nedbrytning av byggnadsmaterial som bildar
flyktiga eller halvflyktiga ämnen
• ?
Några exempel
Levande mögel
Värmlandsstudien: Halten mögelsporer i luft och damm, resp. synliga tecken
på fuktskador i bostäder visade inget samband
HESE (skolor): Mer långvarig hosta, nattlig hosta och hösnuva
Totalmängd (biomassa) mögel
Skolelever som gick i skolor med mer totalmängd mögel i luft insjuknade
oftare i astma
Patienter med allergi hade mer Aspergillus versicolor i luft och damm i
bostaden
Toxiner, glukan
Få epidemiologiska studier (ännu) om samband mellan mykotoxiner och
hälsa
Utveckling av astma hos barn påverkades inte av endotoxin eller beta (1,3)glukan i bostaden (Norge)
MVOC
Mindre sannolikt att de låga nivåerna inomhus kan ge direkta hälsoeffekter
Försök med mögellukt
AS Claeson, UmU
Utan näsklämma signifikant ökning av symptom
Med näsklämma ingen ökning av symptom
Slutsats: Luktsinnet har betydelse för uppkomst av symptom vid akut
exponering för mögel. Människor med överkänslighet reagerar något
starkare på lukt från mögel.
Utredning av fuktproblem
Olägenhet för hälsan
• ”En störning som enligt en medicinsk eller hygienisk
bedömning kan påverka människan menligt och som inte är
ringa eller helt tillfällig” (9 kap. 3 § MB).
• Särskild hänsyn ska tas till personer som är något känsligare
än normalt, t.ex. personer med allergi, barn och gamla.
Socialstyrelsens allmänna råd –
fukt och mikroorganismer
(SOSFS 1999:21)
Bedömning av olägenhet för hälsan
• Synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt
• Mikroorganismer eller mikrobiell lukt kan spridas till rum
från byggnadskonstruktionen eller från källare, grund eller
vind
• Fuktskador inte åtgärdats eller har åtgärdats bristfälligt
Syftet med en utredning av innemiljön?
• Hitta samband mellan en specifik innemiljö och en individs eller
en grupps symtom eller sjukdom
• Att göra en bedömning av en innemiljö mot riktvärden
• Att hitta en onormal exponering i en innemiljö, som skulle
kunna orsaka ohälsa/besvär
• Kontrollera om åtgärd har gett en bättre innemiljö
Tänk på…
Det är svårt att i det enskilda fallet med säkerhet fastslå vad som
ger vissa hälsobesvär
En utredning ska utföras så att
• Den ger information om tekniska brister, t.ex. konstruktion,
material, skador som skulle kunna ge onormal exponering
• Resultatet kan värderas utifrån risksynpunkt, vad ska jämföras
med?
• Resultatet kan ligga till grund för tekniska åtgärder och
uppföljning av dessa
• Vi vet inte vad som ger hälsoeffekten, bara att det finns
samband med fukt
• Leta efter fukt (nu eller tidigare)
Undersökning enligt SOSFS 1999:21
•
I regel krävs en okulär besiktning
•
Ibland också en mer ingående byggnadsteknisk undersökning.
Indikationer för vidare undersökning
• Synliga fuktskador, missfärgningar, bubblor i ytskikt
• Omfattande kondens insida fönster under vintern
• Hög luftfuktighet under vintern (fukttillskott > 3g/m3 eller >ca 45 % vid
21°C)
• Provtagning/mätning av mikrobiella komponenter kan vara ett
komplement
• Bedömning bör inte grundas på enbart mätning av t.ex. luftburna
mikroorganismer, sporer, flyktiga organiska ämnen
Hur börja?
• Ta reda på grundläggande uppgifter om husets konstruktion,
material och historia
• Aktuella och tidigare problem
• Dokumentation från tidigare utredningar och mätningar.
• Bedömning av tidigare mätningar
- Finns tillräckliga data om husets konstruktion, material,
kända skador och åtgärder?
- Finns tillräcklig information om hur och när prover togs?
- Finns lämpliga referensmätvärden?
Om nej, går inte att tolka!
Hur fortsätta?
Inspektion
• Synliga tecken på fukt, missfärgningar, lukt, materialsläpp
• Riskkonstruktion, riskmaterial? Svaga punkter, hur ser det ut där?
• Risk för inträngande markfukt (typ av grundkonstruktion, placering
av stuprör), ytterväggar (svårt bedöma)
• Otäthet runt fönster och balkongdörr
• Ytskikt på golv och väggar i badrum/toalett. Skarvar och
genomföringar i våtrumsmattor. Kakel/klinker – fogar, knacka
• Kök. Synliga ledningar i diskbänkskåp, ytskikt ovanför diskbänk,
golv framför kyl- och frysskåp
• Mögellukt i golvvinkel
• Indikerande mätning av fukt i luft och material
• Finns något i själva verksamheten som kan orsaka problemen?
• Översiktlig bedömning/mätning av ventilationssystemet och
luftomsättning
Utredning av verksamhetsutövare o.
konsult
•
•
•
Inspektion
Fukthalt i misstänkt byggnadsdel
Mikroorganismer i materialprov från misstänkt byggnadsdel
•
Mikroorganismer i damm
•
•
VOC i luft, från mikroorganismer och nedbrytning av material
Mikroorganismer i luft
Ventilationssystem – avslaget
Verksamhet - nej
Finns referensvärden?
Kan resultatet utvärderas och användas?
•
Syftet med mätningarna är att finna onormala källor, inte att bedöma
riskens storlek. Risken är den fuktiga byggnaden
SWESIAQ-modellen
• Vägledning för innemiljöutredare
• Söka finna sådana brister hos byggnad eller verksamhet
som enligt vetenskap kan leda till hälsoproblem
• Ingen garanti för att de var orsaken till hälsoproblemen
• Ingen garanti för att eliminering av bristerna leder till att
hälsoproblemen upphör
• Börja med det enkla (inspektion), gå eventuellt vidare med
mätningar
Arbetsgång
• Klargör utredningsuppdragets syfte och omfattning.
• Skapa kontaktgrupp, t.ex. brukare, fastighetsägare,
arbetsgivare, innemiljöutredare
• Inventera. Gå igenom tänkbara källor till innemiljöproblem (t.ex.
fukt, emissioner från byggnadsmaterial, verksamheten,
otillräcklig luftväxling, tillförsel av luftföroreningar utifrån)
• Diskutera resultatet av inventeringen. Beslut om fortsättning
• Eventuella fördjupade utredningar
• Sammanfattande rapport med förslag till åtgärder. Diskussion i
kontaktgruppen
• Åtgärda och uppföljning av åtgärder
Sanering och åtgärder - hälsa
Effekt på hälsan av att åtgärda fukt
och mögel i byggnader
Cochrane-översikt, 8 studier
Vuxna
• Astmasymtom
• Luftvägsinfektion
OR 0,64 (0,55-0,75)
OR 0,57 (0,49-0,66)
Barn
• Antal läkarbesök för luftvägsbesvär minskade med 0,45 (-0,76 - 0,14)/år
• bland dem som medicinerade regelbundet
(Sunni et al, Remediating buildings damage by dampness and mould for preventing or
reducing respiratory tract symptoms, infections and asthma, Sep 7, 2011.)
Mögel i skola, före och efter åtgärd
(Meklin 2005)
Symtom bland lärarna
• Lignell, 2007
(Lignell, 2007)
Bostäder
• Personer med astma i 84 fuktskadade bostäder slumpades till
åtgärd månad noll, 83 till åtgärd 12 mån senare
Andel förbättrade minus andel försämrade
Vid 6 mån:
• Mindre astmabesvär
• Bättre andning
• Mindre medicin
Vid 12 mån:
• Minskning av rinit
• Av rinokonjunktivit
(Burr, 2007)
interventionsgrupp
+ 31 %
+ 52
+ 41
+ 18 %
+ 16
kontrollgrupp
+ 7%
0
- 17
- 6%
- 5
Socialstyrelsens meddelandeblad
Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader
Om åtgärder
• Byggnadsmaterial som skadats av fukt och mikroorganismer
bör bytas ut mot torra och rena material
• Om det inte är möjligt måste utrymmen och material som varit
blöta torkas ut.
• Verksamhetsutövaren ansvarar för att åtgärderna är lämpliga.
• Vid sanering av fuktskador frigörs sporer m.m.
• Brukarna ska skyddas. Föroreningar får inte spridas i
byggnaden (även om brukarna evakueras under saneringen)
Socialstyrelsens allmänna råd –
fukt och mikroorganismer
SOSFS 1999:21 (forts. 3)
Sanering och åtgärder
• Tillsynsmyndigheten bör begära att fastighetsägaren eller
den som ansvarar för åtgärderna redovisar hur arbetet
skall bedrivas så att inte olägenheter uppkommer.
Mögel i luft vid åtgärd
Levande mögel (cfu/m3)
före rivning
Skadat rum
400 23 000
Närliggande rum 400 2 000
uppbyggnad
5 000
1 200
efter
40
150
(Rautiala 1996)
Avgränsning med plast, undertryck med evakuering av luft ut
hindrar spridning till omgivningen
Noggrann rengöring av arbetsområdet efter åtgärd.
Hur och hur fort ska man vidta
åtgärder?
• Fuktskadade material som har varit fuktiga (men nu är torra)
kan fortfarande innebära hälsorisk
• Mögel som torkar kan ge större hälsorisk (sekundär
metabolism, mögelsporer bildas, dammbildning)
• Ta den tid som behövs för att göra en grundlig teknisk
utredning, så att val av åtgärder blir relevanta
• Rimlig tid för att vidta åtgärder, efter avslutad
byggnadsteknisk utredning, kan vara 1/2 till 1 år
• Enskilda personer som reagerar kraftigt i byggnaden, speciellt
vad gäller astmatiska besvär, kan behöva lämna byggnaden
snabbt
Kostnader
Boverket:
• Ca 600 000 - 900 000 bostäder (ffa i småhus) beräknas
ha fuktskador av betydelse för inomhusmiljön.
• Den totala kostnaden för att åtgärda fuktskador som kan
påverka inomhusmiljön i småhus, flerbostadshus och
lokaler uppgår till 100 ± 20 miljarder kronor
• Ingen beräkning av kostnader för sjukvård och
produktionsbortfall pga. ohälsa
Medicinsk utredning vid
innemiljörelaterade besvär
•
Besvärens tidsmässiga koppling till vistelse i viss byggnad
•
•
•
•
Allergitest för IgE medierad allergi (RAST, pricktest)
Mögel kan ge allergi, men ibland svårt diagnostisera
Många olika mögelarter med olika allergen
Kliniska test omfattar ofta inte de arter som är vanligast inomhus
•
•
•
•
•
Lungfunktion (FVC, FEV1, PEF)
Metacholintest (BHR)
NO i utandningsluft
Inflammation/irritation i näsa och ögon
För ospecifika besvär finns inga objektiva test
•
Medicinsk utredning i kombination med vad man vet om byggnaden ger
slutsatsen/gissningen