1. No category

Byggnadsstyrelsens informationer
Driftsäkra datorhallar
Dokumentets utgivare
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
«!
Yf$BYGGNADSSTYRELSEN
Dokumentets datum
Ärendebeteckning
1990-08
5001-138190
Byggnadsstyrelsens informationer T:118
Projektnamn (ev förkortat)
Driftsäkra datorhallar
Projektledare, upphovsman(män),
Uppdragsgivare
konsult( er), etc
Kurt Carlström, projektledare
Lars Persson, Power & Security, konsult
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Elsektionen
Dokumentets titel
Driftsäkradatorhallar
Huvudinnehåll
Informationen Driftsäkra datorhallar är ämnad att ge saklig ledning vid bedömningen av
det egna behovet av datorhall, att fungera som ett samlingsverk för erfarenheter, men
inte som ett regelverk från byggnadsstyrelsen om hur datorhallar ska byggas. Här lämnas motiverade förslag till hur datorhallar med mycket hög säkerhetsnivå kan utföras.
För- och nackdelar hos de olika förslagen diskuteras.
Nyckelord
Datordrift, datagolv, datacentraler,
brand, jord, kraftförsörjning, säkerhet, kyla, luftbehandling,
projektering,åskskydd,övervakning
ISSN
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Omfång
Svensk byggtjänst Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
08
031
040
090
-
734 50 00
81 00 85
709 55
12 59 10
112 sidor
Red
Ref
Henrik Waldenström
Kurt Carlström
©Byggnadsstyrelsen1990
Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner.
Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens
samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-7831180
DRIFTSÄKRA
DATORHALLAR
Innehåll
sid
1
Inledning
1
2
Krav och strategier
3
3
Markområdet
7
4
Att bygga en lite mindre hall
10
5
Att bygga en lite större hall
13
6
Materialval
22
7
Tekniskt skydd
27
8
Generellt om miljö
38
9
Elkvalitet
41
10
Apparater för avstörning
44
11
Elinstallationen
49
12
Åskskydd
57
13
Jordning
64
14
Fukt och temperatur
82
15
Hur man gör kyla
86
16
Ekonomisk kylning
89
17
Driftsäker kyla
94
18
Luftbehandling i en datorhall 97
19
Katastrofplanering
100
20
Enheter
102
21
Ordlista
103
22
Checklista
108
á
1
sätter inte elementära bö cker i elteknik , kylteknik etc. Det är snarare tänkt som en översikt i
dessa ämnen kompletterad med praktiska råd på
många nivåer.
INLEDN ING
Syve
Det ska inledningsvis poängteras att det hår
kompendiet inte innehåller några bestämmelser
från byggnadsstyrelsen om hurman byggerdriftsäkra datorhallar eller datorhallar över huvud
taget. Det passar alltså inte som bilaga till ett
kontrakt om att bygga n sådan hall.
Vi vänder oss till de/dem som ställts inför uppgiften att bygga ut datorhallen eller rent av att
bygga eller inreda en ny hall, d v s:
-
Det innehåller i stället motiverade förslag om hur
man kan bygga en datorhall närman harbehov av
en mycket hög säkerhetsnivå . Ibland ges alternativa förslag och då diskuteras dessas för- och
nackdelar.
Det är den som är ansvarig för utformningen som
ska bedöma om någon eller några av dessa förslag ska användas eller inte. Kompendiet avser
bara att ge saklig ledning vid bedömningen.
den driftansvarige på datorcentralen,
den datas" erhetsansvarige,
arkitekten,
byggnadsingenjören,
elkonsulten,
kylkonsulten,
projektledaren.
Vi vändeross också till serviceteknikern som vill
få en vidgad förståelse för sitt arbetsområde och
till datachefen som vill få en fördjupad insikt i
problematiken.
Det pekar också på ett antal misstag som man
iblandfårse i datorhallartrotsattde byggtsför att
Visst kan var och en av dessa sitt eget yrke, men
det fordras kunskaper inom samtliga områden
för att det ska bli en bra installation och för att
ändå hålla kostnaden nere.
bli tillförlitliga och ekonomiska.
Stilen har avsiktligt gjorts friare än vad som är
brukligt i byggnadsstyrelsens publikationer. Det
ärrinte bara för att göra det mer lättläst, utan också för att markera att det är ett samlingsverk för
erfarenheter och inte ett regelverk.
Vissa förbättringarkan ernås genom samarbete,
men resultatet blir ändå bättre om alla dessutom
har en helhetssyn på uppgiften. Denna skrift vill
förmedla en sådan helhetssyn.
Som utgivare har byggnadsstyrelsen genom re-
misser hos specialister såväl inom som utom
verketkontrolleratsakuppgifternasom lämnats.
För den som måste bestämma om inköp av teknisk utrustning men inte har teknisk utbildning
kan kompendiet utgöra ett stöd . Man får en hel
Åsikterna som framförs ska dock ses som ett uttryck för författarens erfarenheter från många års
arbete med att bygga datorhallar för flygbolaget
SAS. Remissinstanserna har varit positiva även
till de framförda åsikterna. Avvikande mening
har framförts på några få punkter, men denna kritik har inte i något fall varit enhällig . Byggnadsstyrelsen har ingen anledning att i en publikjtion
del bakgrundsinformation
som gör det lättareatt
ställa de rätta frågorna till konsulterna. Man kan
också behöva hjälp för att genomskåda försäljare som gärna berättarallt om sina produkters förträfflighet , men som håller tyst om nackdelarna.
Vi utgår ifrån att läsarna har en varierad bakgrund, men att de har en väsentlig egenskap gemensam . De är inte nöjda med att veta hur man
gör, de vill också veta varför. De trorinte på auktoritärtformulerade råd och checklistor utan vill
som dennata ställningi dessa frågor- någotsom
dock inte får uppfattas som ett ogillande - utan
konstaterar att hittills utvecklad praxis tydligen i
vissa fall kan ifrågasättasoch kanskerentavförbättras.
fattabeslutsjälva.Vad de behöverärsynpunkter
och erfarenheter och det vill kompendiet ge.
Kompendietårlämpligtsom lärobokmendet er1
Vissa avsnitt fordrar grundläggande tekniska
kunskaper för att bli lätta att förstå. För den som
saknar dessa kunskaper finns en hel del elementära förklaringar samlade i särskilda avsnitt. I
den övriga texten förutsätts att läsaren har en viss
teknisk allmänbildning . Skulle någon ytterligare
förklaring behövas hänvisas till ordlistan i slutet
• De förstod aldrig att de kunde ha sluppit
många driftstörningar och många misslyckade försök till förbättringar. Att det krånglade
så ofta var ju bara vad man kunde vänta sig av
datorer. Egentligen borde man aldrig ha gett
sig in...
av boken.
• De visste själva precis hur det borde göras
eller ocksåvardet byggnadsfirmansom visste
det.
Det finns knappast några formler eller någon
matematik i texten . De som inte är tekniker gitter
nämligen inte läsa formler utan hoppar över dem.
De kommer att överlåta till specialisterna att
göra detaljber" ingarna. Specialister kan formlerna utantill i förväg och hoppar också över
dem.
• De hade tur.
Det finns också de som inte är nöjda:
• De kostnadsmedvetna.
• De som hade otur (det har alla förr eller
senare,det här var de som fick sin otur
Driftsäkerhet förknippas vanligen med datorer-
na själva,inte med byggnaden.Visst hängerdet
mycket på datorer, operatörer och programmerare, men de långa driftavbrotten orsakas av olämplig omgivning . En viktig del av driftsäkerheten
bygger man faktiskt in i byggnaden.
först).
Vi påstår inte attdet ärfel att slå ut en vägg eller
att anlita en byggnadsfirma , vi vill bara antyda
att de som misslyckades inte hade satt sig in i
vilka problem man brukar få med datorinstallationer och vilka lösningar som står till buds.
Installationer för el och kyla fordrarsärskild omsorg för att inte ställa till med besvär. Bra säkerhet mot brand- och vattenskador kan förhindra
stora förluster. Blixtnedslag är visserligen ovanliga men när de sker kan de bli föröd ande om
åskskyddet är dåligt.
Vilka problemen är och vad man gör åt dem ärr
just vad dettakompendiumvill ge svar på.
Det finns exempel på när det verkar vara mycket
lätt attbygga en datorhall. Om man t ex baraska
bygga en mycket liten hall slår man ut väggen
mellan ett par närliggande kontor och sätter in ett
kylaggregat , kanske också ett datagolv . En större
hall överlåter man åt en byggnadsfirma eller
också köper man en färdigbyggd industrilokal.
Många har använt sådana enkla och rättframma
metoder och somliga är nöjda med resultatet,
men andra är det inte. Varför lyckas en del men
inte alla? Hår kommer några förslag till varför
vissa är missnöjda:
• De var inte särskiltberoendeav sin dator.Det
var inte nödvändigt att den fungeradeoklanderligt dygnet runt eller ens att den gick felfritt
under kontorstid.
2
2
själva utan extra omsorger. I nästa andetag
erkänner man att driftavbrott är irriterande och
kanske rent av att de kan bli dyrbara.
KRAV OCH STRATEGIER
Förutseende, flexibilitet och kostnadsmedvetande
är honnörsord. Det mesta i den hår skriften kan
föras tillbaka till dessa tre begrepp. Det gäller att
med fantasins hjälp få fatt på vad som troligen
kommer att krångla, sedan bedöma vad man har
råd att göra för att minska krånglet, och vilka
krav man "r ställa. Eftersom fantasin kanske
inte alltid är en stadig grund att stå på kan förutseendet i stor utsträckning bytas mot flexibilitet
bara man är förutseende nog att avgöra vilka
situationer flexibiliteten behöver täcka.
Det finns nästan aldrig något mått eller siffertal man kan sätta på säkerhetsnivån. Det finns
ingenting som heter "mitt brandskydd är utbyggt till nivå 5". Det enda man kan göra är att
beskriva skyddet. Detta innebär att man bytt ut
krav mot lösningar. För att kunna ställa rätt
krav måste man alltså vara specialist.
• Säkerhetsfrågor innehåller oftast ett inslag av
osäkerhet. Man försöker gardera sig mot händelser som kanske inte ens kommer att inträffa och mot skador av obekant storleksordning. De flesta vet inte hur man handskas med
osäkerheter, hur man dokumenterar osäkerhet eller hur man kan göra enkla kalkyler där
osäkerhet ingår.
Det kan tyckas självklart att man i förväg formulerar de krav man har på sin datorinstallation för
att den ska fungera till belåtenhet. Ändå byggs
det massor av datorhallar utan en sådan specifikation.
Man brukar visserligen ange vilken dator som
ska stå där, hur många kvadratmeter det går åt
och hur mycket ström den behöver etc, men när
man kommer till funktionella krav och säkerhetskrav finns där oftast ingenting.
Kraven behöver i viss mån formuleras med
hänsyn till hur en eventuell angripare ser på
saken. Om någon verkligen vill komma åt det
jag äger så är risken för ett angrepp större och
därmed fodras också ett bättre skydd.
Säkerhetsfrågor brukar man indela i fyra huvudområden;
• Kraven beror också på vad det kostar att uppfylla dem. Om jag har något som jag sätter
värde på vill jag skydda det för skada, men
inte till varje pris.
sekretesskydd,
• kvalitetsskydd, d v s skydd mot felaktig information,
• funktionsskydd, d v s skydd mot driftstörningar,
kapitalskydd, varmed menas skydd mot fysisk skada.
• Det kanske saknas bakgrundsinformation för
ett rationellt beslut. När man anser sig behöva
göra en investering brukar man i många företag skriva en ansökan med motivering därdet
står vilket belopp det rör sig om och vad man
Det är de två sista vi efterlyser här.
vande. Men sådana krav specificeras inte för
systemen heller. Kanske är det något av det följande som är orsaken:
anser sig kunna vinna om det beviljas. Om investeringen gäller en säkerhetsdetalj, t ex en
utrustning förreservkraft, kan man visserligen
ange vad den skulle kosta, men man kan inte
ange vad man skulle tjäna på att ha den. Vinsten ligger ju i färre driftstopp. Om man inte
vet vad det kostar att datorn står stilla kan man
inte heller ange hur mycket man skulle tjäna på
att slippa sådana stillestånd.
• Man tycker att säkerhetsfrågor inte är så viktiga och att datorerna borde kunna klara sig
behövs ingen mer argumentering. Ibland är den
Varför specificerar man så sällan dessa krav? Att
man inte gör det när det gäller själva datorhallen
kan bero på att man inte förknippar driftsäkerhet
med miljö, bara med dator, program och handha-
Vinsten kan ibland vara uppenbar och i dessa fall
3
Skydden måste avpassas till behovet
Det är ingen bra målsättning att skaffa så bra
skydd som möjligt, det blir bara dyrt utan att det
gör nytta. Man måste skydda sig för de rätta hoten. Om problemetår att det finns fel i jordningen
av elkraften och man försöker lösa detta genom
att anskaffa en UPS (som förväntas ta bort de
elektriska störningar man har) så får man troligen
bara ytterligare bekymmer. (Vi ska berätta mera
längre fram om vad en UPS är för något.)
dock inte uppenbar och då väljer man att ställa
krav. Man säger: "Den här säkerhetsdetaljen behövs." Punkt slut. Man har helt enkelt ersatt kalkylen med en bedömning.
Det år inte fel att göra en bedömning . Det finns
dock två fallgropar att ramla i, en på varje sida av
vägen . Den ena gropen kan man hamna i om bedömningen leder till att man inte anskaffar ett
visst skydd. Felet uppstår om ett sådant beslut
fattas på låg nivå i företaget . Följande resonemang klarlägger vad som åsyftas:
Krav kan bli fel på grund av missförstånd
Når en användare anger att datorn behöver vara
tillgänglig utan avbrott under tiden 0800-18°° på
arbetsdagar så tolkar teknikern det kanske bokstavligt och bygger en enormt säker anläggning.
Användaren säger senare att enstaka smärre
olyckshändelser naturligtvis kan tolereras.
• Den som beslutar att införa ett visst skydd förorsakar företaget en utgift för skyddet. Om
vederbörandes ekonomiska befogenhet täcker
denna utgift år allt gott och väl, annars är det
bara att gå till närmast högre chef.
• Den som beslutar om att avstå från ett visst
Når anläggningen varit i drift en tid kan det dyka
upp krav av en helt annan typ. De är vanligen
baserade på erfarenheter i form av driftstatistik
och gäller nästan enbart funktionsskydd. Ibland
ärver man dessa erfarenheter från en tidigare
installation man haft.
skydd kan däremot indirekt förorsaka utgifter
för en skada. Kostnaden för skadan är vanligen så stor att det bara år företagsledningen
som har befogenhet att fatta beslut om sådana
belopp.
• Ett beslut som gäller skydd eller icke skydd
förutsätter att man utvärderat en risk. Det är
Som exempel kan vi anta att företagsledningen
funnit att man har haft en tillgänglighet på 99,3 %
inte troligt att företagsledningen och den under-
det senaste året. Man höjer då "ribban" och anger
ordnade bedömer riskerna likadant, man kan
att målsättningen år 99,5%. Detta föranleder avdelningarna att leta rätt på detaljer som med
måttlig insats kan förbättra resultatet och personalen bidrar genom ökad uppmärksamhet.
till och med ha helt olika motiv för sina bedömningar. Det finns visserligen metoder att
dokumentera och beskriva hithörande frågor,
men det år inte troligt att både ledningen och
den underordnade behärskar de metoderna.
Det är bra att man engagerar dem som står närmast problemen att komma med förslag till förbättringar. Tyvärr gör man dock sällan någon
kalkyl som visar om man fått rätt balans mellan
mängden tolererade driftavbrottoch vad det skulle
Den andra fallgropen man ska undvika år att
skaffa onödiga skydd.
Risktagande (i betydelsen att avstå från skydd) är
kostat att bli av med dem.
alltid en fråga för företagsledningen, inte för den
underordnade tjänstemannen.
Kostnader för driftavbrott
Ett naturligt sätt att få reda på vad driftavbrotten
I ett företag med goda vertikala kommunikationer kan man lösa dessa problem genom förtroendefulla samtal. I ett företag där denna kommuni-
kostar är att gå runt till de olika användarna och
fråga: "Vad gör ni när datorn står stilla? Vad
kostar det?"
kation är dålig kan resultatet bli att man i vissa
fall skaffar sig onödigt bra skydd och i andra fall
Kostnaden per tidsenhet är klart beroende av stil-
att skyddet blir bortglömt.
leståndets varaktighet. Därför är det bättre att
4
inte bara datamaskiner och kringutrustning utan
även eltavlor, strömbrytare, vattenkranar, kylelement - kort sagt allt.
specificera frågan till att bara gälla stopp som vararen viss tid, till exempel en timme . (Kostnaden
för att stå stilla en månad hör hemma under kata-
strofplaneringenoch behandlas längre fram i
Om reparationen i stället skulle kräva stopp i datorn kanske man av säkerhetsskäl först vill kopiera direktaccessfilerna till band. I en stor anläggning kan det mycket v " ta 6 -7 timmar. Att ladda
in filerna igen tar lika lång tid. Med stilleståndskostnader på kanske 1000 000 kronor per timme
blir det en dyr reparation. En sådan timkostnad är
helt rimlig fören stor anläggning och inte ens särskilt hög.
kompendiet.)
Kostnaderna består troligen av övertid, förlorade
order, förlorade räntor, leverans böter, förlust av
goodwill etc. Man får inte heller negligera betydelsen av ökad stress och annat obehag för personalen.
Frågaintevaddatorstoppkostarpertimme,fråga
i stället hur mycket man skulle kunna minska sin
utgiftsbudget om dataavdelningen kunde undvika ett stopp om året av en timmes varaktighet.
Det hårär inte baradyrt, det är svårt också. Redan
att bygga en drifts" er datorhallår besvärligt. Att
utföra den så att det går att bygga om den under
drift fordrar mycket mera omtanke och förutseende.
Krav och strategier
Nar man bestämt sig för vad man vill åstadkomma är det lämpligt att komplettera kraven med
metoder för hur man når dit.
Det där var krav, nu kommer några strategier:
Vi ska illustrera detta dels med några krav, dels
med några strategier.
• Installationen ska göras i form av standardiserade "moduler".
Observera att de krav som nämns nedan inte alls
passar alla installationer. Det som här följerår
bara exempel på vad som kan "vas i vissa sammanhang.
Metoden är huvudsakligen lämplig för företag
som är stadda i snabb utveckling . Man bygger
från början en eller några få moduler. Man kan
sedan uppskjuta en hel del stora investeringar i
ett antal år och tjäna räntanpå det beloppet. Samtidigt slipper man att improvisera utbyggnader,
det rinns redan en grundplan för hur sådana ska
gå till. Modulerna kan gälla delar som el- eller
kylinstallation men kan också gälla hela datorhallar.
• Det ska vara möjligt att återta driften - om än
med vissa begränsningar - inom 48 timmar
efter det att en hel brandcell har förlorats.
Kravet är hårt men realistiskt för de företag som
år helt beroende av sina datorer - och det är allt
fler i dagens läge.
Ett annat exempel är närman haren hel datorcentral i reserv. Då "r man inrymma den i egna
brandceller och ge den en egen försörjning med
kraft och kyla. Av någon anledning kallas detta
sällan för modulbygge - vilket det dock på sätt
och vis faktiskt är.
• Datorn ska inte bara kunna vara i drift 24 timmar om dygnet , 7 dagar i veckan, den ska också kunna repareras, underhållas och byggas ut
underpågående drift.
Det hår kravet kostar pengar. Det år befogat bara
när de stillestånd som beror på reparation och
utbyggnad blir långa och kostnaden per timme är
hög. Kravet kan också formuleras som att man
ska kunna byta alla för driften nödvändiga komponenter medan datorerna kör. Det gäller således
Installationen ska indelas i brandceller. Ordinarie maskiner och deras reserver får inte stå
i sammabrandcell.
S" erhetsmässigt kan detta tyckas vara elementärt, men det tillämpas bara undantagsvis. Det är
5
så pass ovanligt att det inte ens är en standard-
de stoppår acceptabla. Detta är ett exempel på en
policy som måste förankras i företagsledningen
för att inte ge obehag för någon på en lägre nivå
om och när oturen är framme.
möjlighet vad gäller centralenheterna från de
största datortillverkarna. När det gäller perifera
enheter finns det dock inga svårigheter att genomföra denna princip.
Sammanfattning
Innan man börjar bygga: ANALYSERA! Fråga
användaren hur hallen ska användas. Formulera
inte bara utrymmeskrav utan också andra typer
av krav.
• Installationen ska utformas med tillträdesskydd
i form av skal.
Detta är ett vanligt utförande av tillträdesskyddet
men kan bli besvärligt att genomföra om byggnaden inte från början utformats med tanke på
den typen av skydd.
En kravspecifikation fören datorinstallation måste innehålla ett avsnitt om säkerhetsfrågor. Såväl
funktionssäkerhet som katastrofberedskap stä ler krav både på byggnader och på installation.
Det finns ingenting som heter att man ska bygga
så bra som möjligt till minsta möjliga kostnad.
Det är lika omöjligt som att springa så långt som
möjligt på kortast möjliga tid. Man behöver fastlägga mål för driftsäkerheten och för katastrofberedskapen och man "r göra klart för sig vad
skydden kommer att kosta.
• Installationen ska utformas med avskärmning
av elektroniska störningar i form av skal-
skydd.
Att tala om skalskydd i det hår sammanhanget är
något nytt. Mera välkänt år begreppet EMC, som
står för Electro Magnetic Compatibility och innebär såväl krav på att man inte ska "smutsa ner"
den elektroniska miljön som att man ska skydda
sig. Den antydda typen av skydd är verksam mot
yttre störningar och i viss mån även mot inre störkällor. Den är en del av åskskyddet och en nödvändighet om man anser sig behöva skydd mot
atombombsdetonationer på hög höjd (NEMP).
Det underlättar om man också fastlägger vissa
strategier för att uppnå dessa mål. För att undvika
missförstånd påpekas än en gång att de ovan givna kraven och strategierna inte alls passar alla
företag.
• Fel i enheter för el eller kyla ska föranleda
automatisk inkoppling av reservenheter så att
driften inte störs.
Det är ekonomiskt sett väl värt besväret att ta
reda på vad det kostar att stå stilla, till exempel
priset per timme. All bedömning av säkerhetsnivå för tillgänglighet baseras på de siffrorna.
Detta är numera praktiskt taget standard vad beträffar försörjning med el och kyla. Filosofin tilllämpas för datorer också men ännu inte lika helhjärtat.
Man behöver se till att installationen blir ekonomiskt och s" erhetsmässigt balanserad, d v s man
behöver tvinga de olika avdelningarna och konsulterna att samarbeta.
• Fel i en enhet får inte föranleda stopp i en icke
felaktig enhet.
Skicka gärna säkerhetschefen och controllern på
en kort kurs i ämnet "Beslut underosäkerhet" om
de inte behärskar det området redan. Om kursutbudetår dåligt, köp dem åtminstone en bok som
handlar om detta. Det kommer att visa sig lönsamt på sikt.
• Stopp i driften föranledda av två samtidiga,
men av varandra oberoende, fel i enheter som
är reserv
för varandra
accepteras
om enheter-
na normalt är pålitliga.
Detta innebär att man inte håller reserver för reserverna. Principen är lämplig för företag där
kostnaderna för mycket sällsynta men oplanera-
6
3
handlingen från datorhallen går det säkert att utföra arbetet på någon annan avdelning, kanske i
anslutning till postsorteringen.
MARKOMRÅDET
Ingen skulle komma på iden att köpa ett par skor
på postorder för att sedan pressa ner sina fötter i
dem, men många företag köper en tomt och försöker sedan pressa in sin datoranläggning på den.
Det förefaller vara naturligare att först göra klart
för sig hur huset behöver se ut, åtminstone i princip. Man "r ha tänkt igenom sådana frågor som
antal våningar över och undermark, husets bredd
och längd, utbyggnadsmöjlighet, utrymme för
eventuellt staket och fritt utrymme innanför detta.
Som ett alternativ kan man bygga en satellit för
satsvis bearbetning intill kontorskomplexet. Det
förutsätter dock att verksamheten är så omfattande att man kan bära kostnaden för den extra omgång operatörer som detta medför.
Trenden år dock att behovet av central tryckning
av listor minskar. Var och en har sin egen terminal och tillgång till en skönskrivare inom gångavstånd.
En datoranläggning st" ler mycket speciella krav
på tomten där den ska byggas. Om kraven inte
tillgodoses kan man visserligen i de flesta fall
kompensera detta på ett eller annat sätt, men det
blir alltid dyrt och inte alltid helt bra. Det hår
kapitlet handlar huvudsakligen om vad man ska
tänka på når man väljer tomt.
Myten att programmerare måste sitta intill datorhallen "r avskaffas. Systemprogrammerare har
länge utgjort ett undantag, men det gäller inte
heller längre.
Operatörskonsolen kan vid behov vara skild från
den helt obemannade centralenheten men ska ha
sällskap av bandstationerna om man använder
sådana.
Vi hopparöver det triviala med att det måste vara
buss- eller tågförbindelser, tillgång till elkraft,
vatten och avlopp etc, och tar fatt på de frågor
som har med en datoranläggnings speciella natur
att göra.
Den bemanning som behövs i närheten av datorn
ar operatörer och personal för efterbehandling
som nyss nämnts. En överordnad planerare och
kanske en vaktfunktion kompletterar bilden. I
stora anläggningar behövs också personal för
underhåll av datorer, el och kylutrustning. Små
datoranläggningar är som regel obemannade.
Läge i förhållande till kontoret
Behöver datoranläggningen ligga intill företagets
kontor? Svaret är numera nästan alltid nej. Det
finns några få argument för att lägga anläggningen
nåra kontoret. Det viktigaste av dem ärratt mängden listor och rapporter som behöver transporteras
Visst kan datoranläggningen ligga samman med
resten av företaget, men den måste inte göra det.
kan vara avsevärd. Det kan röra sig om åtskilliga
ton per vecka, men troligen inte mer än att en bil
i skytteltrafik klarar av det. Det är numera fullt
möjligt att låta en fjärrstyrd printer hos slutanvändaren skriva ut informationen, det är bara
några få praktiska problem man behöver lösa. En
printerbehöverövervakning; man behöver ibland
byta papper och kanske färgband, papperet går
av och så vidare. Vidare finns det något som
heter efterbearbetning som innefattar karbonseparering, borttagning av formalines, rivning
och bindning. Sådant gör man helst i anslutning
till datorhallen. Det finns numera printrar som
löser det mesta av de hår problemen, men der
ganska dyra än så länge. Om man inte har råd
med en sådan men ändå vill flytta bort efterbe-
Elförsörjningen
Elektriska störningar brukar ställa till problem
Det går visserligen att skärma bort sådana störningar från ömgivningen, men det kostar pengar.
Störningar kan vara bundna till elförsörjningen
eller komma i form av strålning.
Av de senare är radarstörningar ettrigast. Lägg
inte datorhuset i närheten av en radar. Stora radiosändare är också besvärliga liksom elektrifierade järnvägar. Störningarna från de senare är
värst når det är rimfrost på kontaktledningarna,
7
Om så erfordras kan man hålla nere grundvattnet
på utsidan genom pumpning. Speciellt gäller
detta om man har större grävningsarbeten igång
intill huset. Då kan man kanske av misstag pumpa
vattennivån "sned" så att husets bägge ändar får
olika upptryck. Detta kan under vissa förutsättningar få huset att ge med sig så man man måste
byta dörrar som kårvar etc.
men sådana störningar har ganska måttlig utbredning.
Kraftledningar stör normalt inte, men man ska
ändå ha respekt för dem. Vid kortslutning på
kraftledningen kan höga spänningar uppstå i datorns jordsystem. Samma typ av störning uppstår
vid ett åsknedslag såväl med som utan kraftledning, men den senare gör risken något större. Vid
fuktig väderlek bildas ibland korona på kraftledningens isolatorer, och då avges en högfrekvent
störning.
Vatten kan också vara en tillgång för en datorcentral. Placeringen på en grusås med mycket
vatten och en sötvattensjö i närheten kan göra
kylningen billig. Det ger möjlighet till energilagring sommartid, energi som under vintern kan
utnyttjas för uppvärmning i närliggande kontor
eller som kan säljas till kommunen som fjärrvärme.
Det anses dock att personalen far mer illa av närheten till en stor kraftledning än datorerna.
Ledningsbunda störningar går att få bort men
bara mot en viss kostnad och bara om de år av
typen högfrekvensstöming. De kan komma från
industrier som har svetsaggregat, även från plastindustrier. Tung industri som valsverk och ljusbågsugnar kan också vara besvärliga.
Vibrationsproblem
förbises lätt
Man "r hålla sig på respektfullt avstånd från
vägar med tung trafik och från järnvägar. Vibrationerna kan överföras till exempel genom lersträngar under marken och kan ha så stor amplitud att man får problem. Följande tabell ger
typiska vården för maximalt tillåtna vibrationer:
Mät markens resistivitet
Om marken år dåligt ledande är det ett måste att
ta in alla kablar och rör på ett enda ställe i
byggnaden och att vara noga med åskskyddet
överhuvudtaget. Med mycket god ledningsförmåga i marken år man något friare ställd.
Frekvens Hz. Max ampl, p-p. Max acc.
5-25
25-100
100- 300
Vatten kan också ställa till bekymmer
Att man inte ska lägga en datorcentral så låglänt
att man riskerar översvämning når vårfloden
kommer behöver kanske inte påpekas. Däremot
behöver det nog utfärdas en varning för att lägga
delar av anläggningen djupt ner. Att ligga under
grundvattnets nivå ger måttliga problem, att ligga under avloppets nivå kan vara värre.
0,025mm
0,013mm
0,25 g
eller 2,4 m/s2
Chock i mer 0,25 mm
ån 20 ms
förflyttning
Tabellen återspeglar flera leverantörers krav och
verkar vara tilltagen i överkant. Skulle man emel-
lertid inte följa dem och detta upptäcks, kommer
många fel som annars skulle täckas av garantin
Att fåk" laren tätår inte svårt. Bekymren uppstår
om man på grundav framtidaoskicklighet,otur
eller sabotage får hål på röret för inkommande
vatten eller får källaren skadad. Om vattenståndet blir högt kan man glömma alla planer på att
köra den datoranläggningen på några månader.
Man blir plötsligt beroende av att det finns pum-
Vibrationer kan mätas med enkla metoder. Gör
gärna en mätning över ett helt dygn, eller högst
två, och notera maximal vibration under varje
par. Man kanske installerade sådana när huset
enskild timme. Avsätt dessa vården på ett papper
var nytt men efter femton år utan provkörning
fungerar de inte.
med normalfördelningsgradering
att uppges vara förosakade av vibrationer.
på den hori-
sontella axeln och logaritmisk på den vertikala.
8
Troligen vill man sätta ett kraftigt staket runt om-
Sådant papper finns att köpa hos tekniskt orienterade bokhandlare. Resultatet blir troligen en rät
linje och den kan extrapoleras (dras ut åt höger)
för att man ska få en hyfsad uppfattning om
maxvärdet under ett helt år.
rådet och det "r finnas ett säkerhetsavstånd på
30 - 40 m innanför detta. Det ska gå att komma
fram med brandbilar runt om och det ska gå att
komma fram med en stor mobilkran om man behöver byta ut tyngre enheter på taket.
Luftföroreningar
Ett reservförråd med dieselbränsle kommer att
behövas. Det år tryggast att förlägga detta utanför byggnaden och då kanske nedgrävt.
Datorer är inte särskilt känsliga för luftföroreningar. Skulle det finnas kemisk industri i närheten gör man dock klokt i att mäta halten av vissa
gaser. Tabellen nedan ger ett begrepp om vad
man högst kan tillåta.
Som reserv för kylningen under kort tid kan det
vara bra med stora vattentankar. Det behövs i så
fall plats så att man kan gräva ner dem utanför
Gas
Max ppm/vol.enh. vid
25 °C och 760 mm Hg
själva byggnaden.
Svaveldioxid
Kväveoxid
Kvävedioxid
Kolmonoxid
0,1
0,1
0,1
5,0
En datorinstallation har nästan alltid stora fläktar
igång och ibland kör man med dieselgeneratorer.
Ljuden går visserligen att dämpa avsevärt, men
med lämpligt val av tomt kanske man kan undvika detta, åtminstone för en tid.
Aldehyder
Hydrokarboner
0,05
0,1
Sammanfattning
Vätesvavla
Klorin
Ammoniak
0,1
0,05
0,5
Köp inte mark för datorbyggnad förrän det föreligger skisser och ideer om hur byggnaden "r se
ut. Fördelen med en billig tomt kan lätt ätas upp
av merkostnaderna för att anpassa den till datorernas behov.
Teleförbindelser
Om företaget har behov att nå sin dator via telenätet (och det har v" de flesta) så "r man se till
att det finns två skilda kabelvägar från den tänkta
Se upp med elstörningar, markegenskaper, grundvattennivå, vibrationer, luftföroreningar och telekabelvägar.
datorcentralen till televerket. Om detta inte går
att ordna och man står och faller med sin datorcentral så "r man försöka få tillstånd till en
Undvik utsatta områden som till exempel flygplatser.
n" adiolänk avsedd att användas bara om telekabeln skadats. Länken måste dock få provas
någon gång då och då, annars kommer den inte
att fungera når den behövs.
Se för all del till att det finns utrymme för en
tillbyggnad.
Lokalisering generellt
Undvik utsatta områden. Förlängningen av start-
banor till en flygplats är ett sådant område liksom
sluttningar med risk för ras.
Markens bärighet skapar sällan problem, men en
geologisk kontroll kan visa sig vara en god in-
vestering om den görs innan köpet är avslutat.
9
4
ATT BYGGA EN LITE
man skaffat sig en centralenhet i reserv ärrman
också angelägen om att komma snabbt igång
igen efter en större skada. Det är troligen möjligt
att begränsa en sådan skada till att endast omfatta
en brandcell. Har man två centralenheter "r
man alltså placera dem i var sin brandcell. Det
kostar just ingenting extra, det fordrar som regel
bara lite omtanke vid planeringen.
MINDRE HALL
Första åtgärden är att intervjua användaren. I
många fall nöjer man sig med att ställa frågorna:
Hur många datorer ska det stå där?
• Ska det vara pappershantering (printrar)?
• Ska hallen vara bemannad?
• Hur lång tid behövs för omstart efter ett kort
nätavbrott?
Om det ska bli en v" fungerande anläggning
måste man ställa betydligt flera frågor. Det år
viktigt att användaren får beskriva mera i detalj
hur hallen år tänkt att användas och vilka krav
som ställs på den. För att illustrera vad vi menar
ger vi några exempel på viktiga frågor vars svar
påverkar utformningen.
Utvärdering av lokaler
Man "r se sig om runt den föreslagna lokalen:
• Hur många datorer kommer det att stå dar om
några år?
• Vad finns det ovanför ? En gård med springbrunn. En bostad med badrum?
Om behovet av golvyta kommer att fördubblas
på till exempel fem - sex år så kan det vara klokt
att redan nu ange en plan för hur det ska gå till.
• Vad finns det inunder? Ett garage som det är
lätt att ta sig in i?
Svaret kan vara tankeväckande.
• Vad finns det vid sidan om? Ett lager för en
målarfirma?
• Ska anläggningen fungera under avspärrning
och krig?
• Går det ledningar för vatten och avlopp genom
lokalen?
I så fall behöver man kanske reservkraft, ett utbyggt tillträdesskydd och reserver för telekablarna och troligen också EMP-skydd.
• Riskerar man att det blir gångtrafik igenom
området? Måste till exempel televerkets personal gå igenom hår för att nå sina utrymmen?
Vad vill man betala för att slippa tio timmars
kylstopp vart femte år?
Det finns mer att se på när det gäller befintlig
miljö. Se efter om det finns en radar i närheten.
Mät i så fall fältstyrkan för att se om det behövs
skärmning. De flesta datorer fordrar att denna
fältstyrka är under en volt per meter.
På tio års sikt ger sådana kylstopp flera avbrottstimmar än vad en halvtimmes kraftavbrottper år
kommer att ge. Ändå är det vanligare att man anskaffar en UPS för att skydda sig mot avbrott i
kraftförsörjningen än att man dubblerar kylutrustningen. Kylmaskiner är inte speciellt dyra
jämf ört med UPS:er.
Se upp med vibrationer. En tungt trafikerad väg
eller järnväg tätt intill kan ge problem. I föregående kapitel finns en liten tabell som antyder
vad man kan tåla härvidlag.
Kommer centralenheten att vara dubblerad av
drifts" erhetssk" ?
Bakgrunden till den kanske oväntade frågan är
Notera om det finns tung industri i närheten. Är
så fallet kan det finnas risk för elstörningar och
följanderesonemang: Om manår så angelägen
om att datorernaska fungera kontinuerligtatt
det är bra att varaförbereddså att man kan gardera sig om det behövs.
lo
Lokalens utformning
Man har troligen inte stor frihet att utforma anläggningen eftersom man måste rätta sig efter
husets huvudintressenter eller rentav bara får sig
vissa lokaler tilldelade. En vanlig och rimlig
lösning brukar vara att man anordnar en central
kärna med datorer, skyddade av brandväggar
och omgivna av kontor.
Ska man ha ett nedsänkt tak? Det är prydligt och
det minskar ljudnivån. Det är oklart varför man
skulle vilja minska ljudnivån i en obemannad
hall. Slutsatsen måste v" bli att de nedsänkta tak
som finns i sådana hallar sitter där av estetiska
skäl. Argumenten mot dem är att de kostar pengar och samlar damm. Vår rekommendation är att
man inte ska ha dem.
Det är minsann ingen fördel om man blir tilldelad en befintlig lokal. Vanligen är tillgänglig takhöjd alldeles för låg. Man "r ha minst 240 cm
mellan datagolv och tak. En låg takhöjd ger lätt
upphov till dålig luftcirkulation med öar av varma
områden som följd.
Skulle hallen vara bemannad vill man gärna ha
dagsljus för operatörernas skull. Man lägger s" lan hallen ut mot gatan, möjligen mot en gård,
och i så fall kan man kanske acceptera att det
finns fönster dit. Ofta ligger lokalen under gården och då är det frestande med takfönster. Arkitekter och byggnadsingenjörer brukar tydligt
förklara att det inte ärrsvårt att få ett sådant fönster tätt för vatten. I datorhallar med takfönster
står det dock som regel en plasthink på golvet på
det ställe där det brukar droppa. Droppet kan
vara kondens, men det är fortfarande vatten.
Datagolvet behöver vara åtminstone 40 cm högt.
Det finns de som föreskriver så mycket som 80
cm där detta är möjligt. Det är den högsta standardhöjd på datagolv som erbjuds. Tvingas man
att göra golvet lägre än 40 cm kan man inte fritt
distribuera kall luft under det utan måste istället
sätta in flera mindre kylaggregat och placera
dem strategiskt.
Det rapporteras från en hall med takfönster att en
istapp från gården ovanför ramlade ner genom
detta takfönster och skadade en dator.
Ska man ha ett datagolv överhuvudtaget? Om
man bara ska installera ett enda litet stativ med en
minidator är datagolvet en onödig kostnad. Anläggningar lever och växer dock mer än vad man
skulle tro. Vi har sett småhallar där man först
gjort en enkel men prydlig installation utan data-
Lokalen ska självfallet hållas låst når den inte är
bemannad. Ofta är man dock så rädd att obehöriga ska kunna komma in att det är svårt att få fatt
på någon som har en nyckel när man plötsligt
behöver reparera.
golv, så tillkom den ena enheten efter den andra.
Det blev flera modem och det blev ett fristående
För gärna journal över vem som varit där och när.
skivminne etc. Golvet har efterhand fyllts med
kablar som man kan snubbla på, med risk inte
bara för den som snubblar utan också för anläggningen och dess funktion.
Se till att tyngre och skrymmande transporter går
att klara.
Vi kan inte motstå att berätta om företaget på
tionde våningen i ett hus i Bryssel som skulle få
sin nya dator levererad och då fann att den inte
gick in i hissen. Det var bara att slå hål i väggen
och skaffa en rejäl kran som med mycket ståhej
lyfte upp datorn. Hålet i väggen murades igen
och installationen skulle börja. Då upptäckte
man att det var en felleverans...
Rekommendationen är att man ska låta bli datagolvet bara i de allra minsta installationerna och
bara om manår säker på att anläggningen inte
kommer att växa.
Gör inte ett extragolv i form av hela spånplattor
på träreglar. Det blir visserligen lite billigare än
med de färdiga golven men klart sämre vid
ombyggnader och extremt brandfarligt om spånplattan saknar flamskydd på undersidan.
Installationen
Om huset inte har femledarsystem
"r man ta
med isolationstransformatorer i kostnadskalky-
11
len. Man har ofta störningar i hus med fyrledarsystem, speciellt om man har terminaler anslutna
till datorn. Det finns leverantörer av minidatorer
som kräver att det ska installeras en sådan transformator om huset har fyrledarsystem.
Dra en egen stigare för el till kylmaskinerna, de
stör nämligen.
Kylningen i en liten hall görs billigast med DXkyla. Se avsnittet om kylning. T" dock på att
det går freonrör eller vattenrör från rumskylaren
till taket och att dessa utgör åskledare. Se till att
den "åskledaren" är skyddad på taket för direkta
nedslag.
Kosta på en egen luftbehandling, husets duger
troligen inte.
Det kan bli nödvändigt med en luftbefuktare i
datorhallen. T" i så fall på vart allt vattnet från
den tar vägen. Det passerar troligen genom såväl
väggar som tak och man "r göra klart för sig om
det kan ställa till skada i angränsande lokaler.
Om det går ut i fasaden kan denna skadas vid
frost.
Se till att det finns larm och att någon har ansvaret att reagera på dessa och har instruktioner för
vad som ska göras.
Sammanfattning
Det finns en checklista i slutet av boken. Den är
visserligen avsedd för att kunna användas når
man bygger en större anläggning, men valda delar av den passar även om man ska bygga en lite
mindre hall.
12
5
Att göra klart för sig vilken storleksordning man
talar om är nödvändigt , men om man går in i
detaljer på detta stadium har man missat något
väsentligt . Huset kommer nämligen att överleva
minst fem generationer datorer. Att skräddarsy
huset för den första av dessa utan att snegla mot
de övriga är att bädda för problem längre fram.
ATT BYGGA EN LITE
STÖRRE HALL
Det finns många likheter mellan de problem som
uppstår om man ska bygga en större hall i en befintlig byggnad och de som uppstår om det gäller
att uppföra en helt ny byggnad för datorerna.Det
finns också vissa olikheter . Olikheterna kommer
sig av att den befintliga byggnaden ger en del restriktioner för vad mån kan göra, medan man i
fallet nybyggnad har hittat på restriktionerna
själv.
Invändning: Vi vet ingenting om de följande
generationerna.
Kanske inte mycket , men något vet vi.
I det här kapitlet har vi nöjt oss med att visa hur
• Nya maskiner har hittills krävt mindre areal
för viss mängd lagrad information. Företagen
har dock som regel ökat den mängd information som lagrats i datorernai så hög takt att den
totala golvarean hela tiden ökat. Trenden har
i viss mån brutits genom att ett stort antal terminaler av PC-typ tillkommit. Detta kan dock
vara en tillfällig avmattning. När det står en
PC på varje skrivbord kan den centrala anläggningen komma att växa ytterligare. Det kommer i så fall att behövas plats för att bygga ut
anläggningen.
man skullekunnabygga ett helt hus avsettför en
datoranläggning . Den som redan har ett hus att
bygga i kan lätt hitta vad som är tillämpbart.
Uppbyggnaden måste vara funktionell
Chefen för reservdelslagret på ett stort amerikanskt flygbolag uttalade en gång - på skämt den åsikten att ett flygplan egentligen är ett antal
reservdelar flygande i strikt formation tätt intill
varandra . Tyvärr finns det enstaka arkitekter
som -på fullt allvar- har den inställningen att en
datorcentral är ett antal rum som ska placeras på
ett vackert sätt i naturen . Att operatörernas lokaler kommer 70 meter bort från konsolen gör ju
inte så mycket - det är ju bara nyttigt med en
promenad.
• När man byter ut datorerna mot nya har man
först en testperiod för de nya maskinerna.
Under den tiden behöver man plats för nästan dubbelt så mycket utrustning som normalt.
Det syns aldrig i en nybyggnadskalkylom en
• Tillfördelektriskeffekt och därmedävenbort-
datorhall är funktionell eller inte. Däremot påverkar det driftkostnaderna och framförallt trivseln. Det sista kan bidra till en minskad personal-
förd värme per kvadratmeter golvyta har hållit
sig någorlunda konstant i årtionden. De få delar som kyls direkt med vatten har hittills bara
påverkat detta förhållande marginellt. Vi kan
således förutse elbehovet för kommande datorer om vi kan uppskatta deras behov av golvyta.
omsättningsom inte heller syns i kalkylen,men
som sparar stora pengar i utbildning och uteblivna misstag.
Det finns åtskilliga sätt att bygga en bra datorcentral på. Utformningen beror på verksamheten
i densamma , storlek, växthastighet etc.
• Andelen utskrifter som görs centralt minskar,
men behovet av satsvis bearbetning verkar
inte försvinna helt.
När man ska gripa sig an utformningen av bygg-
nadenär det lätt att göra följande misstag: Man
koncentrerarsig på uppgifternaom den dator
• System för databehandlingvia terminalfodrarcentralövervakningsåväl av den centrala
som ska inhysas , gör en skiss över önskad place-
maskinen som av telenätet. Ett mycket litet
ring av enheternaoch byggerdärefternågot som
passartill detta behov.
telenätbehöverdock inte övervakas.Allt fler
datorinstallationergörs obemannade.
13
• Nya maskiner blir inte mindre känsliga för
störningar ån de gamla, snarare tvärtom.
Utbyggbarhetskravet ledde tanken till ett modulbygge. Varje modul har gjorts självförsörjande
med el och kyla och utförs som en egen huvudbrandcell i tre våningar plus ett tak " man stä ler återkylarna som hör till kylaggregatens kondensorer. Modulerna år långsmala och nya
moduler adderas med bredsidan mot de befintliga. Modulstorlek väljs en gång för alla och be-
• Allt fler företag blir så beroende av sina datorer att de skulle gå i konkurs om datorerna
stannadenågramånader.
• Riskerna för sabotage mot en datorhall kan
tänkas öka, men kommer fortfarande att bero
mycket på arten av företagets verksamhet.
stämsav det initiala behovet som dock förutsätts
någorlunda stort. Här har valts ca 800 -1000 m2
datorhall som modul. På bilderna har två sådana
datormoduler ritats ut.
Krav för vårt exempel på datorbyggnad
Den tänkta datorcentralen ska handha en blandning av satsvis bearbetning och terminalbunden
trafik. Den ska kunna vara i kontinuerlig drift 24
timmer per dygn 7 dagar i veckan. Den ska, med
måttliga resurser, vara praktisk och trivsam för
dem som arbetar där, vara lätt att övervaka, vara
lätt att bygga ut, vara väl brandskyddad och kunna motstå sabotage som företas utifrån.
Det här sättet att bygga passar inte bara den
anläggning som beräknas växa kraftigt utan också
den som består av två fullständiga datorsystem
varav det ena är reserv för det andra. I övriga fall
blir det troligen inte billigare att bygga i moduler.
I källarplanet (plan 1) i varje modul inryms el
med avbrottsfri kraft och reservkraft samt centrala kylkompressorer. På plan 2 finns en obemannad datorhall och på plan 3 en bemannad
som omges av en korridor. Utmed utsidan av
Hur skulle en sådan byggnad utformas om vi
finge välja fritt? Det skulle bli något som närmast
kanliknas vid en rulltårta. Förslaget återges i bild
5:1-5:3.
8
Bemannad
DatorModul
77
datorhall
Z
Paus
6
DatorModul
BeMannad
datorhalt
5
1
Pentry
,
4
Papper
Band
Papper
och
band
?oaL
3
oi
Efter.
2
Vakt-
beh,
Vakt
modul
1
Plan
3
6
A
Bild 5:1
10
10
C
B
Datorbyggnad
14
6
D
6
E
6
F
G
8
Datormodul 2
Obemannad
datorhalt
7;,
I
6
t01
DatorModul 1
Obemannad
datorhall
S
+
4
Papper
och
band
Vaktnodul
Förråd
3
2
I
Lastka
Garage
etter
entre'
'0
1
Plan
Bild 5:2
6
2
10
10
6
6
6
Datorbyggnad
8
Luft
0
DatorModul 2
7
Reserv
/0
UPS
raf
Dator-
kraft
hall
I
6
Datorriodull
KYL
!
Luft
KYL
S
a
Reserv
kraft
UPS
raf
Datorhall
4
Papper
och
band
Vaktriodul
I
Förråd
3
z
0
Ptan1
6
A
Bild 5:3
10
C
B
Datorbyggnad
15
6
10
D
1 6
E
6
F
G
Datorbyggnadens funktionalitet
Funktionaliteten återspeglar sig i transportvägar
och gångvägar. Lastbryggan visar sig något oväntat vara den del av datorcentralens topologi som
man ska börja med för att få en bra utformning.
Den och vakten, och inte minst papperslagret
med tillhörande transportvägar, är de svåraste
delarna när det gäller att kombinera funktionalitet med överskådlighet och säkerhet.
korridoren finns kontor. Detta är dels praktiskt,
dels ett sabotageskydd för datorhallen.
På plan 3 kanske man kan avstå från brandväggen mellan de två modulerna och på så sätt få en
långsmal hall ovanför de separerade, obemannade undre hallarna.
Förutomde tillbyggbaradatamodulernahar en
"pappershanteringsmodul" lagts in med vad
Transporter
Transporter är ett vidsträckt begrepp. Begreppet
därtillhör i form av lastkaj, ett större papperslager och ett mindre sådantför dagsbehovetsamt
en hiss för pappperstransporter.
kan omfatta så vitt skilda mängder som till exempel fem magnetband tjugo gånger om dagen,
åtskilliga säckar pappersavfall per dag , tonvis
med tabulatorpapper per vecka och kanske en
omformare på fem ton en gång vart femte år. Har
man dessutom placerat terminalverkstaden som
vi nyss nämnt i anslutning till datorcentralen har
man dagligen transporter av enheter som väger
10 - 50 kg per styck.
För företag som kan befara sabotage kan man
göra en gång över till ett fristående " avdunstningsrum" i plan 1. Ett sådant rum är avsett att
vara förvaringsplats för allt inkommande gods
under några dygn . Rummet ska vara byggt för att
klara en explosion utan att datorhallen eller den
personal som vistas där kommer till skada. Något
sådant rum har dock inte ritats in i bilderna.
Det ska inte bara vara korta och bekväma transportvägar, utan vakten ska också kunna överblicka vad som försiggår utan att den entre där
kunder tas emot störs av en oestetisk lastbrygga.
På andra sidan vakten sett från datorbyggnaden
kan man bygga t ex en verkstad för reparation av
terminaler eller kanske i första hand av printrar.
Tusen terminaler anslutna till en dator är i dag
ingen hög siffra - det finns de som har tio tusen
- och tendensen ärratt antalet ökar. Behöver man
bara en mindre verkstad kan en sådan med fördel
anordnas på plan 2 i anslutning till lastkajen.
Trots att man försöker att få ut så stordel av printningen till användaren som möjligt står printerpapperet än så länge för den allt överskuggande
transportmängden
i de flesta bemannadecentraler. Man har minnesutskrifter vid fel, man har
programlistor och testresultat. Vanligen har man
också affärsbokföring och lönerutiner som fordrar utskrifter.
I samband med verkstaden anordnas lämpligen
ett rum där det ar tillåtet att använda vissa typer
av rengöringsvätskor.
Någonstans på plan 1 avdelas ett mindre utrymme för förvaring av smörjolja m m.
Mängderna ärrsjälvfallet mycket individuella,
men det rör sig om ton, inte om kilo . Det kommer
lastbilar med papper lastat på pallar. Det är prak-
Datorbyggnadens topologi
tiskt om papperetkan lagras någon annanstans
Ordet topologi har med utformning att göra. När
än intill printrarnadär det alltid är ont om plats.
man "rjar fundera över hur de olika rummen ska
placeras i förhållande till varandra finner man att
Här har vi lagt lastkajen på plan 2 och papperslagret på plan 1, varför det fordras en rejäl hiss.
Den "rklara 2 000 kg. För att kunna ta in och ut
datorer den vägen anges ibland minimikraven
det är ett flertal villkor som ska uppfyllas och att
de ibland förefaller oförenliga. Det finns tyvärr
inga kända matematiska formler som kan hjälpa
en att finna en bra lösning , det ärrbara att pröva
sig fram.
till 3 050 x 1830 x 2130 mm (L x B x H). Dörr
1830 x 2100 mm(B x H).Förmodligenärmåtten
översatta från krav uttryckta i tum.
16
Uppe vid printrarna (här på plan 3) ska det vara
plats för minst ett dygns behov av tabulatorpapper, kanske mera om man kör på lördagar och
att man ska kunna tillåta att den ligger lagrad
bland datorerna.
söndagar. Bägge papperslagren ska utformas
Däremot tycks det vara svårare att få ett lagom
med svängrum för pallyftare.
avstånd till säkerhetsarkivet för magnetbanden.
Lägger man det långt bort så vill inte personalen
Från printrarna bårs eller körs papperet vidare till
efterbehandling varförden funktionen måste ligga
i nåra anslutning. Där delas listorna upp och blir
till många små paket. Sådana år i och för sig lättare att hantera, men totalvikten är fortfarande
stor. Här produceras stora mängder pappersavfall som behöver uppmärksammas s" erhets-
gå dit med aktuella kopior. Lägger man det nära
blir det meningslöst.
Aven hår rycker tekniken fram. Det finns bandrobotar som tar hand om den manuella hanteringen av magnetband. En sådan placeras lämpligen i ett obemannat rum för sig.
mässigt på olika sätt. Karbonpapper är läsbart
och kan innehålla sekretessbelagd information.
Vidare kan det finnas listor från felkörningar där
det kan finnas konfidentiella uppgifter. Sådana
listor "r tuggas eller brännas. Slutligen finns här
mängdermed avskurna formalines och bortseparerade karbonpapper. Bådadera är luftiga och
därför det mest lättantändliga man har i en datorcentral, reservdieslarnas bränsle inräknat.
"Stansavdelningen", som förr producerade hålkort, gick för många år sedan över till att producera magnetband, men har numera terminaler
som leder direkt in i den centrala datorn. Informationen bearbetas från filer som ligger på skivminnen och när det hela är färdigt så tar bandroboten automatiskt backup på magnetband utan
ansträngning för operatören i datorhallen.
Det finns faktiskt papperskorgar av metall med
inbyggd brandsläckare att köpa numera.
Gångavstånden från bemannad till obemannad
hallär inte kritiska. Ett svårare problem är hur
kraven på flyktvägar ska kunna tillgodoses. Det
behövs inte stora ändringar i de inre dörrarnas
Hår har föreslagits att man vid efterbehandlingen ordnar ett sopnedkast som slutar i ett rum
invid lastbryggan. Detta gör att personalen som
hämtar detta avfall aldrig behöver gå in i själva
datorcentralen utan under vaktens uppsikt kan
hämta säckarna direkt. Sopnedkastet gör också
att det brännbara materialet inte lagras länge i
och trappornas placering för att man ska bli
tvungen att se över utrymningsvägarna igen. Se
Nybyggnadsregler,NR, huvudavsnitt 1.
Extremt tunga transporter är ovanliga men
behöver förberedas
Framförallt vid utbyggnader kan det tänkas att
själva datorområdet.
man måste ta in (och även ta ut) tunga enheter.
Tekniken går snabbt framåt
Vi syftar på sådana enheter som dieslar, kylkom-
Mycket av det som nämnts ovan är på väg att
försvinna. En laserprinter kan skriva på papper
som inte ligger i löpande bana utan ett och ett i
buntar. Man behöver inte separera karbon, inte
skära formalines och inte rycka isär bladen. Det
som återstår är att binda ihop bladen till böcker.
pressorer, värmeväxlare, omformare och transformatorer. De flesta av dessa ska ner i källaren.
Hår har föreslagits att man bygger ett schakt med
något slags avtagbart lock. Egen travers är onödig i sammahanget. Det är inte så dyrt att ta dit en
kranbil vid de få tillfällen en sådan behövs och då
är man inte begränsad av den vikt traversen
Att gå är också en form av transport
klarar. En diesel på 300 kVA väger knappt tre
Ett bandbibliotek för dagligt behov brukar vara
ton men om man skulle behöva en omformare
lätt att placera även om det protesteras lite över
att det ska var försett med branddörrar. Det SKA
riskerar man att den väger fem ton eller mer.
det vara. Mängden material som kan brinna, och
framförallt som kan ryka, är alldeles för stor för
Här har också föreslagitsattmananordnaren rak
gång tvärs igenom hela källaren, avdelad med
17
ren intill den bemannade hallen bytts ut mot ett
gemensamhetsutrymme med glastak som ger en
behagligare miljö. Det är dyrt, men personal som
trivs år en tillgång.
branddörrar i modulgränserna. Gången ansluter
direkt till ett schakt utanför lastbryggan.
Tillträdesskyddets
topologi
Det finns ett begrepp som heter "skalskydd". Det
innebår att man sätter det man vill skydda mest (i
Ett vanligt fel i datorcentralens elförsörjning är
att man installerat reservkraftens huvudfördelning och kanske också dess styrskåp samman
med ordinarie huvudfördelning för el . Härigenom klarar man ett normalt strömbortfall och
man får en lätthanterlig installation. Vad man
däremot inte klarar är en allvarlig skada i dessa
utrymmen.
detta fall datorerna) längst in och bara tillåter att
de som har ärende dit släpps in. Utanför finns en
eller flera zoner, utformade som skal, med allt
hårdare begränsning för vilka som får vara där ju
längre in man kommer.
Ibland har man två innersta zoner, nämligen dels
datorhallen och dels el- och kylcentralerna.
Det är inte dyrare att placera dieslarnas huvudfördelning i ett rum för sig, gärna en bit från ordinarie elfördelning.
Det är ofta nödvändigt att kunder får komma in
i datorbyggnaden. Skälet kan vara att de ska
hämta färdigt material, att de ska resonera med
körplanerare och -om stansavdelningen (dataregistreringen) finns i samma byggnad - att de ska
lämna material för körning. Dessa kunder släpps
Dieslar eller andra enheter för reservkraft behöver stå intill yttervägg eftersom de behöver mycket luft når de körs. Sådana luftschakt tar mycket
plats i våningarna ovanför . Det bästa är om man
kan låta dessa kanaler gå under mark och mynna
i någon sorts små torn en bit ut i terrängen. Till
nöd s kan man ta luften en bit ovanför marknivå
via yttre kanaler på byggnadens fasad. Man får
kanske avstå från något fönster för den sakens
skull. Att man vill upp en bit beror på att man
eljest riskerar sabotage den vägen.
då in i den yttersta zonen sedan de passerat vakten. De får inte komma åt hissen och det år olämpligt att de störs av de papperstransporter
som beskrivits ovan. Dessa krav gerrestriktioner
för hur man kan utforma byggnaden och var man
kan anbringa korridorer och dörrar i samband
med denna yttre zon.
Vanligen låter man passagen via vakten försiggå
i en s k mantrap. Uttrycket innebår att det rum
man står i när man talar med vakten har två dörrar, där den som leder inåt inte kan öppnas förrän den som leder utåt är stängd och tvärtom.
Tanken att hålla nere luftmängderna genom att
pumpa upp dieslarnas kylvatten till en värmeväxlare på taket är inte så lyckad. Det kostar en
del extra och luftmängderna minskar inte så
mycket som man tror. Man måste nämligen i alla
fall kyla både dieseln och framför allt generatorn.
Här har kundentren lagts i plan 3 utgående från
att marknivån var högre där än på motsatt sida av
byggnaden . Man kan lägga kundentren i plan 2
om huset ligger på plan mark. Vakten sitter i alla
fall bäst på plan 3, därför att han ser lastområdet
därifrån. En invändig trappa direkt efter ytterporten blir i så fall nöd vändig.
Ett problem brukar vara att operatörerna "r ha
dagsljus på sin arbetsplats samtidigt som fönstren i en datorhall är en svag punkt i sabotage-
Avgasrör är lättare att smyga in utefter en fasad
än vad luftkanaler är. De "r mynna på taket.
Glöm bara inte att avgasrören är utmärkta åskledare som är kopplade rätt in i elsystemet. Ett
knep i sammanhanget är att låta avgasrören från
dieslarna i källaren mynna ut i en betonglåda
under mark. Från denna dras ett nytt rör upp till
taket. Avstånden i betonglådan mellan dessa två
rör görs så stort att blixten inte kan slå över. På
köpet får man en bra ljuddämpare genom att
skyddet. I den härlösningen har den ena korrido-
betonglådan har dämpande egenskaper.
Annat än transporter kan styra
utformningen
18
Glöm inte att en sådan låda blir het när dieseln
körs. Se till att ingen kan komma åt att brännasig.
behöver barahälften av vad ett vanligt batteri behöver säger en tillverkare.
Somliga sätterreservkraften på taket. Det undanröjer en hel del problem , men några tillkommer.
Man måste se till att ljudet inte stör i våningen
inunder och att vibrationerna inte blir för stora.
Man måste kunna nå enheterna med en mobilkran och taket måste kunna bära vikten av dieslama även når de rullas sista biten på plats. Det
hår gäller i och för sig också återkylarnaför kondensorerna. De senare ställs ju som regel helt
Sådanabatterierär förseddamed en övertrycksventil som är avsedd att öppna om trycket i dem
trots allt skulle bli för högt.
Det ärextremt ovanligt att något sådant inträffar,
men pessimister som vi är så rekommenderar vi
en fullgod ventilation för bägge typerna av batterier.
utomhus, och ärdå bättreskyddademot sabotage
om de stårpå taket. Skyddetblir ännubättreom
De olyckor som inträffat med konventionella
batterierhar huvudsakligen berott på att man
med statiskelektricitetråkatantändasmå mäng-
det dessutom kompletteras med en låg mur.
der knallgas i samband med påfyllning av vatten.
Den som fyller på vattnet riskerar att få syra i
ögonen, nog så allvarligt, men det blir inte en
våldsam explosion.
Som antytts år schakt genom byggnaden besvärliga. Hissen får inte gå i sicksack , det vet alla,
men det gäller även kabelkanaler och schakt för
kylrör . Man "r inte blanda rör och kablar i
samma schakt och det finns de som håller ordinarie kablar och reservkablar långt ifrån varandra.
Man "r inte heller dra kablar intill en yttervägg
av åskskyddsskäl . Allt detta gör att det kan bli
svårt att finna plats för kanalerna i de övre
våningarna.
För bägge batterityperna finns ytterligare en olycksrisk kvar, näml igen att laddningsregulatorn
råkar i olag samtidigt som skyddet för överspänning också gör det. Minst ett sådant fall finns
dokumenterat. Orsaken var att regulator och
larmmatadesöver sammasäkring, och den säkringen hade löst ut. Batteriet exploderade lyckligtvis inte, men det blev totalförstört. Kostnad
400 000 kronor.
Batterirummets placering brukar föranleda diskussioner . Ärbatteriernaexplosionsfarliga? Törs
man ha dem intill den avbrottsfria kraften som de
ju år en viktig del av?
Brandceller
En installation av någorlunda storleksordning
"r indelas i brandceller . Med en lämplig utformning kan en eventuell skada troligen be-
Den försiktige tar det säkra för det osä kra och
bygger ett batterirum på taket eller kanske i anslutning till en yttervägg för att underlätta ventilationen av batterierna. Kanske bygger man en
av batterirummets väggar svagare än de övriga i
förhoppning om att den väggen blåser ut först vid
en explosion.
gränsas till en enda sådan cell. Skillnaden i såväl
tid som kostnad för återuppbyggnadsarbetet är
avsevärd. Med en välgjord disposition av installationen kan man dessutom åstadkomma att man
fortfarande har antingen reserven eller den ordinarie maskinen intakt.
Ett blybatteri av rörplattetyp ger praktiskt taget
ingen gas alls förrän spänningen överstiger 2,30
voltcell . Att det inte avges någon gas verifieras
av att vattennivån inte sjunker mer ån några
millimeter på ett år med kontinuerlig drift.
Det uppges att det finns en amerikansk rekom-
mendation som säger att en brandcellinte "r
vara störreån 60 m2. Förrbyggde man avsevärt
större brandceller även i USA.
Det finns numera en s k underhållsfri typ av bly-
Skydd mot elektriska störningar
batteriersom inte förväntasge någon som helst
Det finns faktiskt ytterligare en aspekt som på-
gas och där kraven på ventilation år låga. De
verkar byggnadens topologi , nämligen skyddet
19
Installationer under mark
Det ligger en viss trygghet i att ha delar av installationen under mark om man kan klara risken för
översvämning. Däremot behöver bemannade delar ha tillgång till dagsljus.
mot störningar. Man vill hålla egna störkällor
borta från känslig utrustning och det sker inte
bara genom att välja lämplig fysisk placering,
utan också genom skärmning av rum, filtrering
av kablar och placering av kabelschakt. Skärmning av byggnaden kan i vissa fall behövas och
åskskyddet kan i varje fall påverka takets utformning.
Hår har föreslagits att inte bara el- och kylcentra-
ler utan även den obemannade hallen ska ligga
under mark. Om detta inte går, kan det vara förutseende att skydda datorhallen med dubbla betongväggar på någon decimeters avstånd från
Datorerna ställer också krav
Storleken på datorerna har sakta men säkert ökat.
varandra för att försvåra sabotage i form av
Nu talar vi om den fysiska storleken på en stor
dators centralenhet när den år monterad och
sprängning. Än så länge har vi varit förskonade
från den typen av sabotage, men det har förekommit på flera platser i Europa. Var och en får
ju bedöma risken för det egna företaget. Det är
dock praktiskt taget omöjligt att bygga ett sådant
skydd i efterhand.
driftklar och inte om de enskilda skåp som ska
transporteras in. Avståndet mellan pelarna i det
rum där en sådan centralenhet ska stå måste vara
stort, 10 x b meter har visat sig behövas i något
fall. Om kravet på bärförmåga för golvet i våningen ovanför ärrstort kan det bli dyrt att bygga
mycket större avstånd än så. Valet blir som alltid
en kompromiss mellan gissningar på framtida
utbyggnad och priset på byggnaden.
Empty shell
Med ovanstående uttryck menas lokaler som är
utformade för att snabbt kunna användas till
datorinstallationer. De kan antingen stå tomma
eller - mera ekonomiskt - de kan användas för
verksamheter som lätt kan flyttas vid behov.
Empty shellär i första hand avsett att användas
vid katastroftillfällen, exempelvis när man illa
kvickt behöver installera en ny dator för att den
befintliga har totalskadats. Utrymmet kan också
användas vid planlagd utbyggnad. Det kan vara
billigare när datorn växer att man bygger om ett
större område till datorhall än vad som omgående behövs. Det extra utrymmet används till exempel till kontor eller lager tills det behöver tas i
anspråk för datorer.
Takhöjden är viktig. Det är fullt rimligt att i ett
nybygge begära 260 cm mellan datagolv och
nedsänkt tak, 40 cm höjd på golvet och 40 cm
ovan undertaket eller (med materialtjocklek in-
räknad) 350 cm i råbyggnaden. Golvet vill man
ofta göra högre än så, men det nedsänkta taket
ska man försöka slippa.
Bygg högt också i källaren. Utrustningen är ofta
hög. Även där kan det vara anledning att lägga
ett förhöjt golv.
Bygg dåtagoly i korridorer och i de utrymmen
som är avsedda till kontor. Merkostnaden tas
delvis igen på att man slipper kabelstegar i korridoren och en hel del rör i väggarna. Ändringar
Sammanfattning
En datorbyggnad är skalet till en funktion. Se till
att byggnaden underlättar funktionen.
i installation blir lätta att genomföra.
Se till att de vanligaste transportvägarna för maMan frestas lätt att sommartid låta kyld luft från
terial och människor kartläggs och får påverka
utformningen av byggnaden.
datorhallen föras in i intilliggande kontor via
golvet. Detta är olämpligt ur brandskyddssyn-
punkt. Det ska vara en fullgod brandvägg mellan
kontor och datorhall.
Se till att byggnaden blir lätt att övervaka. Vakten ska kunna se både entren och lastbryggan.
Det kan vara förutseende att anordna ett staket
Komfortkyla distribueras bäst med kallt vatten.
runt om på tillräckligt avstånd från byggnaderna.
20
Se till att byggnaden går att bygga ut - datorhallarna växer kanske fortare än företaget.
Bygg och installera med sikte på att klara en
större skada i form av en förstörd brandcell. Det
går visserligen åt lite mer utrymme för den sakens skull, men det utrymmet kommer v" till
pass vid en framtida utbyggnad och kan som
regel användas för något förnuftigt ändamål under
mellantiden.
Bygg inte för lågt till tak, det går inte att höja
taket i efterskott.
21
6
komma ner i 5 procent fukt når det är 30 grader
kallt ute.
MATE RIALVAL
Väggar
Det är bara i några få avseenden som kraven på
väggar för en datorbyggnad skiljer sig från dem
som gäller för en högklassig kontorsbyggnad.
Här ärrnågra områden dårkraven år något förhöj-
Brandklasser
För byggnadsdelar används brandklassbeteckningarna A 15, A30, A60, A120, Al 80 och A240.
da.
Med bokstaven A förstås att väggen är av icke
brännbart material. Står det B så finns där något
brännbart. Siffran anger hur många minuter väggen står emot en obekampad brand. Vad som menas med "stå emot" framgår av statens planverks
godkånnanderegler 1975:9. Temperaturen på den
sida av väggen där det inte brinner får uppgå till
mycket höga vården, ett par hundra grader, något
som gör att man "r tänka sig för når man väljer
brandklass. En dator blir totalförstörd vid ca
70 °C. Detta behöver man även ha klart för sig
när och om man köper ett brandsäkert skåp för att
förvara band eller disketter i. Det ska dock erkännas att seriösa tillverkare av brandsäkra skåp för
datorändamål har tagit hänsyn till detta och infört strängare normerförklassningen. Glöm bara
inte att ta reda på vad vederbörande menar med
att skåpet klarar två timmars brand.
Väggar som skydd för utrustning
För att få tillstånd till att importera vissa amerikanska typer av datorer måste man se till att
byggnaden där de ska placeras uppfyller vissa
stränga krav. Det talas om dubbelarmerad betong av kvalitet K350, tjocklek 200 mm runt om
utrustningen. Statens Materielverk kan ge fler
detaljer om kraven, inspekterar på begäran anläggningen och utfärdar intyg för importlicens.
Värmeisolation och fuktspärr
I ett bostads- eller kontorshusår man numera
noga med att värmeisolera ytterväggarna för att
spara energi. Det kan vid första påseendet tyckas
löjligt att göra detsamma i en datorbyggnad där
man gör allt man kan för att bli av med överskottsvärmen. Tyvärr slipper man inte undan
isolationen här heller. Anledningen år följande:
Fönster
På obemannade datorhallar skaman inte ha några
En av egenheterna med en datorhall är att den
håller 45 - 55 % fuktighet inomhus året om. Om
temperaturen på någon del av ytterväggarnas insida går under 12 °C har man ofelbart kondens på
dessa platser.
fönster. På de bemannade utgör fönstren en svag
detalj.
Brand kan sprida sig in den vägen och man
därför inte använda brännbara karmar.
Man måste alltså vara noga med isolationen, men
också med fuktspärren. Om man gör för dålig
fuktspärr i ytterväggarna innebår det inte bara att
det går åt en otrolig mängd vatten, utan också att
man riskerar att fukten som vandrar genom väg-
"r
Illasinnade individer kan vilja kasta in stenar.
Med dubbelglas får man en större moståndskraft
mot stenkastning än vad dubbel glastjocklek
skulle ge. Detta beror på att luften mellan glasen
komprimeras något av stöten mot det första glaset och fungerar som en slags fjädring.
gen fryser på utsidan. Ligger det puts ytterst kan
resultatet bli att denna flagnar av.
Det finns en variant av fönster som har två glas
och däremellan vinyl. Det påstås att man behöver
både stenar och sax för att komma in den vägen.
Kravet på fuktspärr gäller också golv och tak i
datorhallar, något som lätt förbises. Det vandrar
stora mängder vatten från ett utrymme med 50 %
fuktighet till ett med 20 % som man kan få i ett
normalventilerat kontor under vintern. Ännu
torrare blir det i ett angränsande maskinrum som
man valt att kyla med ytterluft. Där kan man
Fönster i en datorhall behöver aldrig öppnas för
vädring och "r inte vara flyktväg. Om hallen
ligger i markplanet och år obemannad vissa tider
så är dock ett inbrottslarm att rekommendera om
22
Här är några förslag till lösningar:
man inte rentav tar till glasbetong eller "tegelstenar av glas". Med armering blir det lika starkt
som en tegelvägg.
Inre väggar
Huvudbrandväggar
brandklass A120.
• Ersätt golvbrunnen med ett invändigt gängat
rör och plugga igen det på ett sådant sätt att det
går att öppna utan verktyg. Det hindrar också
att man får in råttor den vägen.
muras eller gjuts för att få
• Låt golvbrunnen mynna öppet i en vask i våningen inunder.
En ytterligare indelning i brandceller är som
regel önskvärd och denna görs då i brandklass
A60, eller hellre A90 med hänsyn till datorers
• Tag reda på om inte denna typ av avlopp får
anslutas till dagvattenledning. Det som kommer in bakvägen är då åtminstone inte toa-
och magnetbands temperaturkänslighet. Dessa
väggar måste givetvis gå ända ned till det fasta
golvet respektive upp i fast tak. Kabelgenomföringar etc förses med tätningar. Sådana väggar
"r vara lätta att flytta varför dubbla gipsskivor
på stålregel är att föredra. Eftersom en viss ljuddämpning är önskvärd kan väggen fyllas med
stenull och detta ger då samtidigt ett något bättre
lettavlopp. Denna variant behöver dock kompletteras med någon av de ovan nämnda åtgär-
derna.
Vattnet i eventuella vattenlås kommer snart att
avdunsta. För att råda bot på det kan man ersätta
vattnet med glykol.
brandskydd.
Man föreställer sig att ett avlopp "r ligga på gol-
Materialen i rummen får inte avge damm (låt bli
glasfiber) och måste vara lätta att göra rena.
Speciellt "r betong målas med någon färg som
binder damm och som samtidigt kan bilda ett
vattentätt skikt.
vets lägsta punkt. Men det är inte fullt så enkelt.
Under golvet i en datorhall blåser det friska vindar med kylluft och de vindarna drar mycket påtagligt med sig eventuellt vatten. Eftersom datorerna efter några år har flyttats om en hel del kan
det vara svårt att finna en bra placering av avloppet. En kvalificerad gissning blir allt man kan
Golv
Det fasta golvet behöver inte kunna bära mer än
800 kg/m2 med de typer av datorer som nu finns
marknadsförda. Trenden hittills har snarast inneburit en minskning av kravet. (Det finns exempel
på att man gått ner till 250 kg/m2 utan att få
åstadkomma.
En dammsugare som kan suga upp vatten är ett
bra hjälpmedel om det rör sig om små vattenmängder som sluppit lösa.
bekymmer med installation av dagens datortyper).
Lägg för all del inte in avloppsrör av plast. Vid
en brand kokar vattnet bort och rören brinner av
och det blir fritt fram för den brand man försökt
hejda.
Det kan komma vatten på golvet av misstag
ibland. En tät plastmatta ger ett visst skydd och
ger dessutom en elektrisk isolation som är önskvärd.
Datagolv
Det år viktigt att det finns avlopp på golvet i
installationer med vatten som köldbårarmedium
Det finns flera anledningar till att man lägger in
ett extra golv i en datorhall:
(vilket rekommenderas för större anläggningar).
Att lägga in avlopp i en datorhall år dock långt
ifrån problemfritt. Man måste till exempel kunna
få garantier för att det inte kan bli översvämning
bakvägen via avloppet. Risken är speciellt stor
om hallen ligger i källarplanet.
der kablar som gårmellandatornsolika enhe-
Man behöver ett utrymme för de stora mängter.
23
• Om det finns kylvattenrör vill man inte ha dem
i vägen där man ska gå.
Det är inte svårt att se att siffrorna är översätt-
• Vanligen låter man den kalla luften från kylenheterna gå via utrymmet under golv fram till
de enheter som ska kylas.
Beträffande totallast angavs förr bara att golvet
skulle tåla viss last per kvadratmeter. Siffran
1700 kg/m2 var vanlig. Numera anges totallas-
ningar av krav som uttryckts i tum och pounds.
ten på en enda platta med måtten 60 x 60 cm till
• Moderna snabba datorer behöver högfrekvens-
1135 kg varvid lasten fördelas på fyra belast-
jordas, inte bara skyddjordas. Med lämplig utformning av datagolvet kan det användas för
ningsytor om vardera 6,5 cm2placerade i hörnen
av en kvadrat med 20 cm sida. Plattan får inte ge
med sig mer än 2,5 mm med lasten placerad mitt
över plattans sida.
det ändamålet.
De som installerar datorerna beställer ibland
kablar av standardlängder. Det blir då ett överskott som man lägger som en stor ringel under
golvet. Sådana ringlar utgör lätt ett hinder för
kylluften. Ett annat hinder kan vara de kylrör
som finns i vissa hallar. Om golvet är för lågt och
det finns sådana hinder så kommer inte kylluften
fram som den ska.
Stadigheten är mera subjektiv. Man kräver antingen att benen limmas till undergolv och/eller
att man har sådana stringers som nämnt ovan. De
fånkar samman golvbenen och bär varje platta.
De håller ihop golvet om några plattor tas bört.
Stringers måste vara löstagbara för att man lätt
ska kunna ta bort eller lägga ner kablar efteråt.
Golvet "r vara minst 40 cm högt. Det kan gott
göras högre men då måste man se upp med stabiliteten. Det blir lätt vingligt när man tagit loss
några plattor för att t ex lägga nya kablar. Genom
att låta ett rutnät av små balkar (stringens) förbinda golvbenen och samtidigt bli ett st" för golv-
Om golvet är mer än 50 cm högt ska man inte lita
enbart till limning, då behövs stringers. Låt aldrig golvbenen få kontakt med armeringen.
plattorna ökar stabiliteten. Samtidigt förbättras
golvets elektriska egenskaper avsevärt.
varandra. Det är övertryck under golvet och luf-
Med ett mycket högt golv kommer man att behöva kliva ned på undergolvet när man ska ha tag i
något som finns där. Med ett lågt golv når man
ner med armen. Man ser ibland så höga golv att
man kan krypa under dem vid behov, men det år
inte alla som anser att denna möjlighet är vård
merkostnaden som uppstår når takhöjden i rå-
Materialet kan vara någon typ av spånplatta. Ett
sådant material ger upphov till huvuddelen av
Plattorna ska vara fasade på sidorna så att man
lätt kan ta upp dem. De ska också täta mot
ten ska inte pysa ut hår och där.
den brandlast man har i en datorhall. Det finns
byggnaden måste ökas.
också golv av trä som impregnerats med ett
brandhåmmande ämne. I bägge fallen ska det
finnas ett flamskydd i form av en plåt eller en
folie på undersidan. Plåten är vanligen av aluminium. Slutligen finns det golv av stål. Sådana är
Kraven på ett datagolv har ändrat sig under årens
inte påtagligt dyrare ån golv av spånplattor och
man slipperju brandlasten. Det krävs dock rejäla
lopp och blivit mera detaljerade. Utan anspråk på
fullständighet återges här de viktigaste kraven:
verktyg när man ska ta upp hål för kablar. En
nackdel till med metallgolv påstås vara att de blir
enormt heta vid en brand, det anses att man kan
Golvet måste vara stadigt och plant. Planheten
kan man ange i siffror. Max 1,5 mm avvikelse
göra sig illa när man springer ut. Å andra sidan
förutsätter detta att det finns något under golvet
som kan generera denna hetta. Under ett datagolv finns som regel bara kablar med isolation av
PVC och de brinner inte som en blåslampa - de
tillåts i någon punkt på obelastat golv. Vidare
tillåts max 2,4 mm nedböjning under en punktlast av 455 kg från ett hjul med diametern 76 mm
och bredden 25 mm.
ryker.
24
golv. Går man för lågt med motståndet uppstår
personfaravid
"ring av spänningsförandedelar
i anläggningen. Lägsta tillåtna motstånd är 50
kiloohm enligt starkströmsföreskrifternas § b.
Mätmetoden år dock då något annorlunda än vad
som ovan beskrivits.
Golv av stål blir obehagligt stumma att gå på
- som betong.
Golvben av aluminium - sådana är vanliga - har
mycket lägre smältpunkt ån stålben. Vid en kraftig brand viker de sig tidigare, men år branden så
kraftig att aluminium mjuknar så år nog datorerna förstörda i alla fall.
Har man ett golv av metall är det alltså viktigt att
ingen del får vara obetäckt vid sidan av mattan så
att man går direkt på det.
Golvets ytbeklädnad år viktig. I bemannade utrymmen är det vanligt med en nålfiltmatta. En
sådan är behaglig att gå på och någorlunda lätt att
hålla ren. En bra variant år att ha lösa mattor som
kan rengöras utanförlokalen. Alla typer av mjuka
Har man ett golv med högt ytmotstånd ska man
se till att lokalens luftfuktighet hålls hög, det
håller nere motståndet och därmed urladdnings-
mattor
tiderna.
"r vara allergitestade.
I obemannade områden föredrar man linoleum,
mipolam eller liknande. Gemensamt för såväl
mjuka som hårda beläggningar är det viktiga
kravet att golvet inte får ge statisk uppladdning
når man går på det.
Golvet som jordplan
Snabba datorer är känsliga för högfrekventa
störningar. Som motåtgärd rekommenderas att
man jordar varje enhet i golvets stödben med en
kort, mångtrådig ledare. Motståndet mellan två
närliggande golvben ska ligga under 1 ohm,
vilket åstadkoms dels med kopparledare som
lämpligen läggs mellan vart annat golvben, dels
med stringers som dock måste göra god kontakt.
Mekanismen vid elektrostatisk uppladdning år
följande: Varje fotsteg framkallar elektricitet
genom gnidningen av två material (skosulan och
mattan) mot varandra. Elektriciteten i fråga laddar upp den kondensator som människokroppen
bildar gentemot omgivningen och som är av
storleksordningen 150 pF. Spänningen som därvid uppstår brukar vara någon kV men kan gå
Innertak
Den viktigaste funktionen för ett innertak är att
dämpa ljudet i datorhallen. Har man ont om
takhöjd och datorerna är tätt packade kan det
upp till 20 kV i besvärliga fall. Denna spänning
urladdar sig bl a genom golvets (och skosulans)
också vara bra att transportera den varma luften
från datorerna till kylenheterna via innertaket. På
så sätt undviker man att det bildas "öar" av varm
luft i lokalen.
motstånd tilljord. Det ärrviktigt att denna urladdning går mycket fortare ån den tid det tar att ta ett
steg till. Urladdningstiden beror på produkten av
kapacitans och resistans. Den senare ska därför
Det finns installationer där man valt att låta
luften gå motsatt väg. Man låter den kalla luften
distribueras i taket och turbulent föras ner i
lokalen. Det är en metod som ibland används i
konsolrum men som förutsätter att man har under
100 W värmeutveckling per kvadratmeter golvyta. Det blir emellertid dålig kontroll över luftfördelningen och man riskerar att personalen
klagar över drag.
hållas låg.
Det finns ett flertal likartade recept på hur man
mäter ytresistansen i ett golv. Ett sådant går ut på
att man placerar en vikt på golvet som motsvarar
vikten av en person och låter den ha en yta som
motsvarar en skosula. Man mäter motståndet
mellan vikten och golvbenen. Produkten av detta
motstånd och den ovan nämnda kapacitansen på
150 pF "r ligga klart under 1 sek och helst under
0,1 sek.
Har man en gång bestämt sig för att distribuera
kall luft på det sättet är det besvärligt att ändra sig
när lasten ökar.
Golv med lågt ytmotstånd kallas för halvledande
25
Sammanfattning
Viss luftrörelse ovan det extra taket är nödvändig
eftersom takbelysningen avger en hel del värme
som behöver ledas bort.
En datorhall håller hög luftfuktighet året om vilket st" ler krav på ytterväggar och på sådana golv
och tak som gränsar till utrymmen med annan
fuktighetsnivå.
Innertak hör bara hemma i bemannade lokaler.
Om man behöver ett innertak så ska plattorna
vara lätta att ta ner. Skälet till att ta ner dem kan
En datorhall ska hållas fri från damm vilket i viss
mån återspeglar sig i materialvalet. Det visar sig
också i krav på dammbindning av betongytor
vara att man behöver ändra något i installationen
ovanför. Det finns inte bara belysningskablar där
utan också sådant som t ex brandlarm och sprinklerrör. Om det är trångt ovanför plattorna är det
och av övriga ytor som kan avge partiklar.
svårt att ta ned dem utan att allt det damm som
Lägg ner stor omsorg på att få ett bra datagolv.
samlats ovanpå hamnar i lokalen för vidarebefordran in i datorerna.
Det måste vara plant, får inte svikta eller vingla
och får inte vara ett hinder vid nyinstallationer
eller omflyttningar. Det ska gå lätt att lyfta en
platta men ändå ska golvet hålla kvar lufttrycket
inunder. Det får inte ge statisk elektricitet och
inte heller utgöra en elektrisk fara och det ska användas som en del av datorns jordsystem.
Numera finns takplattor med icke dammande,
icke brännbar ljudabsorbent. Det där med icke
dammande låter bra, men dammet ovanpå plattorna kommer inte från plattorna själva, det
kommer från -ja den som det visste. Undrar om
damm förökar sig genom delning?
Brandklassade dörrar
Dörrar som är brandklassade ska ha en uppgift
härom inskriven på ytan mot dörrkarmen. Dörrar
klassas på samma sätt som här tidigare sagts,
nämligen i klass A (icke brännbara) respektive B
som innehåller brännbart material. De senare har
vanligen ett utseende som gör att de kan accepteras även i kontorsmiljö. I klassringen ingår
också uppgiften om hur länge dörren kan förväntas motstå en icke bekämpad brand.
På förekommen anledning påpekas att man inte
"r göra en brevlåda i efterskott i en branddörr.
Välj standard
Det finns standardstorlekar på dörrar av alla sorter. Välj sådana. Det blir mycket billigare med en
för stor dörr av standardtyp än med en av specialstorlek.
En användbarvariant är "1 1/2-dörren". Det är en
slags dubbeldörr där den ena dörren är mycket
smalare än den andra och bara öppnas när man
behöver dörrkarmens hela bredd t ex för transport av större enheter. Nackdelen är att den är lite
svårare att göra inbrottss" er.
26
7
TEKNISKT SKYDD
den stanna tänds det en annan lampa som visar att
reserven startat automatiskt. Har den inte gjort
det får man den ilsket röda signal som många
Tekniskt skydd år en sammanfattande benämning på ett stort antal åtgärder för att hindra eller
snabbt upptäcka skador på byggnad och installation. För överblickens skull r" ar vi upp de viktigaste skadeorsakerna här:
förknippar med ordet larm.
Det är viktigt att dessa larm på ett samlat och
överskådligt sätt presenteras för dem som ska
åtgärda larmet. En larmtablå ska tala om vad som
år fel - om det är fel - och det ska ske på rätt
detaljnivå.
- Fel i kyla eller friskluftsbehandling,
- fel i temperatur eller fuktighet,
- obehörigt tillträde,
- brand och rök,
Ett och samma larm behöver vanligen presenteras på flera ställen, men eftersom de som ser
- översvämning.
larmet har olika uppgifter i sammanhanget presenteras det på olika sätt. Antag att ett fel uppstått
i en omformare så att denna stannat. Centralt ges
larmet "elektriskt fel". Underhållsteknikern
"r
få upplysningen "omformare xx stannat". När
han går ner tillomformaren finner han detaljupp-
Tekniskt skydd är något som i många datorinstallationer byggts på efteråt. Ofta ärr det oklart
exakt vad man vill skydda sig mot. Lägg härtill
att det finns en övertro på att larm skyddar mot
allt ont och det blir lätt att förstå att det tekniska
skyddet i många datorcentraler är ineffektivt.
lysningen "säkring yy utlöst".
Larm ingår i de flesta typer av skydd
Vakten är den naturliga punkten för central presentation av larm. Man "r låta vakten få ett
summalarm från de triviala funktionslarmen.
Tekniska underhållets personal "r ha som rutin
att meddela vakten varje gång de nåtts av ett
larm. Då kan denne bevaka att alla larm blir
omhändertagna och ingripa om så inte verkar
vara fallet.
Larm är bara ett led i skyddet. Skyddet börjar
tidigare, nämligen med åtgärder som ser till att
skadan inte inträffar. Skyddet förutsätter också
att det finns någon som tar hand om larmet för att
det ska bli någon skyddseffekt av det. Man måste
i förväg ha sett till tre saker:
• Att larmet når avsedd mottagare. Ett larm som
ljuder i en tom lokal är meningslöst.
Prioritering av larm är svårt men viktigt
Man brukar klassificera larm i viktiga och mindre viktiga. Det låter enkelt men är svårt som vi
strax ska visa. På kontorstid år uppdelningen inte
kritisk. Svårigheterna uppstår når man vill nå
jourpersonal och ändå bara störa dem med allvarliga larm som kräver utryckning.
Att den som år ansvarig för att göra något vid
ett larm vet om detta ansvar och vet vad som
ska göras. Det fordras med andra ord instruktioner.
Att det finns resurser för att vidta motåtgärder.
Ett exempel "r kunna klarlägga problemen:
Larmet: "fläkt i omformarrum zz stannat" får
teknikern att ta det lugnt eftersom han vet att
fläkten i fråga bara kyler en reservomformare.
Tilläggsupplysningen att omformaren är belastad får honom emellertid att sätta fart. Nuår läget
mera kritiskt.
Utan detta kommer viktiga larm troligen att utlösa okoordinerade åtgärder i panik, alternativt
inga åtgärder alls.
Presentation av larm
Det finns larm av olika typer. Ordet larm för
tanken till brådskande utryckningar. I en larmtablå ingår emellertid ofta även lugnande statusrapporter. Det lyser kanske en grön lampa som
visar att en viss maskin kör som den ska. Skulle
Om man har installerat en larmdator kan man få
god hjälp av denna i bedömningen. Den kan
ändra prioritet för ett larm om vissa andra larm
27
len mer ån någon annan säkerhetsåtgärd. Man
upplever annars kanske att åtgärden är onödig
och hindrande. Har man fått reda på orsaken och
accepterat den så går det lättare att leva med
hindret.
också utlösts. Den kan också underlätta felsökning och planering genom att presentera trender,
översikter och statistik.
Larmdatorn kan själv ringa upp jourpersonalen
som då får möjlighet till kompletterande information medhjälp av en bårbar terminal. Larmda-
Planering av vissa delar av skyddet börjar redan
torn kan också vara uppringbar och då kan jour-
då anläggningen projekteras. Gäller tillträdes-
personalen hemifrån bevaka t ex huren nyinstal-
skyddet bara att hålla barn och nyfikna utomstående borta eller ska man kunna klara ett
medvetet försök till sabotage? Vilka resurser
förväntas en sabotör ha tillgång till? Ska det
finnas plats på den tilltänkta tomten för att sätta
ett staket runt byggnaden? Hur räknar man med
att brandbilar och stegvagnar ska kunna ta sig
fram till den plats där de gör mest nytta? Genom
att köra ner staketet? Inte alls orimligt, men kan
man undvika det?
lerad enhet uppför sig och avgöra om ett ingripande behövs eller inte. Däremot avråds från att
tillåta fjärrmanövrer via uppringda förbindelser.
Dagens larmdatorer är inte säkrade mot obehöriga uppringare i den utsträckning som erfordras.
Larmdatorn kan i vissa fall tillåtas bedöma om ett
larm som utlöses nattetid kan få vänta tills personalen kommer nästa morgon.
Larmövervakning
"r vara viloströmskontrolle-
Man vill hindra obehöriga att komma in. Det
låter förnuftigt, men man "r tänka igenom vad
man tror att dessa obehöriga har för avsikter.
Man "r också jämföra olika lösningar med
varandra i fråga om kostnad och effektivitet. Att
hålla en permanent vakt dygnet runt är ganska
mycket dyrare än att bara ha vakt under kontorstid. Det kan mycket v" vara vårt merkostnaden,
rad.
Instruktioner
T"
att det ska vara så svårt att få fram, och
framförallt att vidmakthålla, vettiga instruktioner. Det år ju verkligen viktigt att de finns. Det
borde åtminstone finnas besked om följande:
men det ska i så fall motiveras.
• Vem som har befälet underolika skeden och
framförallt tills dess brandkår, polis eller företagsledning ingripit. Är det vakten? År det säkerhetschefen om han är närvarande?
Den vanligaste orsaken till intrång är nog att
man är ute efter vanligt stöldgods som pengar,
plånböcker, bandspelare och bordsdatorer.
• Hur utrymningen ska gå till. Var ska man samlas? Varifrån sker vidare ledning av nödåtgärderna?
Det hårar ett problem som datorbyggnader har
gemensamt med vanliga kontorsbyggnader.
Skyddsåtgärderna mot småstölder ska inte vara
kraftigare bara för att det står datorer i byggnaden. Har man inte vakt i kontorsbyggnaden behövs den inte heller i datorbyggnaden av den hår
• Vilka ur företagsledningen som ska underrättas även om det ärrmitt i natten.
orsaken.
• Hur man ska bemöta eventuella journalister.
Tillträdesskydd
Just når det gäller tillträdesskyddet
brukar det
Det är rimligt att man låser ytterdörren även under dagtid, att man anordnar en reception, att
man har en nattvakt som går rond etc. Har man
saknas en målsättning. Vad vill vi skydda oss
lokaler i markplanet är man extra noga med att
emot? Svaret tycks vara både "allting" och "vet
inte". Resultatet kan bli ett onödigt dyrt skydd.
alla fönster ska vara stängda på kvällen. Speciellt
Just tillträdesskyddet behöver säljas till persona-
Har man ändå problem kan det bero på att man
ska man se upp med toalettrumsfönster.
28
har en enstaka oärlig medarbetare. När veder börande blir avslöjad brukardet bli lugnt åtminstone några år.
om det går att smuggla ut ett band. Svårigheten
brukar vara att veta vilket band man ska ta med
sig.
Om man av andra skäl har en vakt som är bemannad dygnet runt kan man begära att alla större
enheter som förs ut ur byggnaden kontrolleras.
Det "r medfölja en "utförselsedel " undertecknad av ansvarig person. Det här är en åtgärd som
vanligen försummas . Det kan bero på att man
inte vill stöta sig med personalen genom att visa
Vi får nog erkänna att det år terminalerna som av
det här skälet ska låsas för obehöriga, inte i första
hand datorhallen eller datorbyggnaden. Dessutom är det den egna personalen som utgör det
största hotet - inte några utomstående som man
gärna tror. En vakt gör varken till eller från i detta
sammanhang.
sin misstänksamhet,eller också harkanske facket sagt ifrån.
Aven om det ligger en aning vid sidan om ämnet
kan följande fina exempel på en säkerhetsdetalj
vara av intresse:
Generellt sett får en vakt inte visitera utan anledning, men man kan ordna en överenskommelse
med personalen om att man frivilligt visar större
paket. Man kan komma överens om att det ska
lämnas "utförselsedel" tillvakten nårnågot transporteras ut, redan det är ett visst hinder för den
oärlige.
Ett företag hade ett kundregister vars adresser
man bl a använde när man sände ut reklam.
Säkerhetschefen hade lagt in sitt eget namn där,
avsiktligt felstavat . En dag fick han reklam från
en annan firma i samma bransch. Hans namn
hade just den inlagda felstavningen . Registret
var stulet. Det blev rättegång, företaget fick skadestånd och de illegala kopiorna oskadliggjordes.
Sekretessbelagd information ärockså stöldbegärlig.Det kan vara fråga om persondata eller företagshemligheter . Det ärmycket otroligt att någon
skulle bryta sig in för att få fatt på persondata.
Den typen av hot kommer dels från egen personal
som arbetarmed konfidentiell information, dels
från anställda som av en slump kommer över
något och dels från utomstående som också av en
tillfällighet får fatt på kasserade utskrifter eller
liknande.
Man kan vara utrustad med högteknologiska apparater som år begärliga för vissa länder. Det
krävs extra åtgärder för att få tillstånd till att
inneha sådan utrustning.
Att någon släpar iväg en hel dator är ovanligt
såvida det inte gäller en PC. Man riskerar snarare
att ett antal kretskort ur reservdelshyllan försvinner. Risken för stöld av stora datorer är störst
under pågående transport av utrustningen. För
den "vanliga" datorhallen är detta problem inte
aktuellt.
När det gäller industrispionage kan det finnas
intresse för både information och för datorprogram, det senare för såväl stora som små datorer.
Man kan räkna med att veder börande arbetar
systematiskt och har stora kunskaper och resurser. Inte heller i detta sammanhang är det sannolikt att någon bereder sig tillträde utifrån för att
Kategorin berusade eller mentalt otillräkneliga
är det lätt att hindra från att komma in. Ett bra lås
räcker.
komma över sådan information. Vederbörande
är troligen redan anställd i företaget.
Såväl när det gäller persondata som företagshemligheter ärrdet inte datorhallen utan stansavdelningen (dataregistreringen) och efterbehandlingen som är intressant för "spionen". I datorhallen kan man inte se någonting annat än blinkande lampor. Bandarkivet kan vara av intresse
De allmänt stökiga elementen, försedda med
sprayburkar, är hittills inte omtalade när det
gäller datorhallar, men någon gång ska ju vara
den första.
En vakthundäravseddattskyddavakten,annars
29
motsvarande komplettering med interna försiktighetsåtgärder är ren "strutspolitik".
skulle kanske flera vaktlokaler ån i dag ha hundkoja som standard.
Vaktens uppgifter
Ett staket runt byggnaden är visserligen lätt att
forcera, men det kan vid en förutsedd kritisk
situation lätt kompletteras med poliser och hundar. Innanför staketet kan man ha anordnat infrar" detektorer som varnar om något är på väg att
hända. Vid en större datorcentral i USA hade
man just sådana detektorer och fick en mängd
falska larm. Det visade sig vara - kaniner.
Under kontorstid hjälper en vakt till med att:
- Se till att ingen slinker med in i samband med
att någon behörig går in,
- avvisa sådana som bara kommit fel,
- se till att besökare blir registrerade och
avhämtade,
En häck med mycket taggar innanför staketet ärr
inte så dumt. Rosor är dessutom vackra.
- se till att besökare verkligen gått ut igen.
Övrig tid kan en stillasittande vakt huvudsakligen bara bevaka att ingen håller på att dyrka upp
ett lås eller har rest en stege för att klättra in.
Larmet om att något är på väg att hända kommer
därigenom tidigt. Utan vakt får man i alla fall
larmet i fråga, men först något senare, nämligen
når inbrottskyddet reagerar.
Någon kan ha med sig en kappsäck med dynamit
för att spränga alltihop i luften. Men vem som
helst kommer inte åt sprängämnen. Det finns
några få exempel på att sådant harinträffat, men
det harg" lt företag som tillverkardelar till atomkraftverk eller som har någon annan anknytning
till högkontroversiell verksamhet. I vissa sammanhang, som t ex inom försvarsindustrin, kan
det förekomma att man låter alla inkommande
paket stå i ett speciellt rum några dagar för den
händelse att de skulle innehålla någon slags
En vakt som går ronder - gärna med hund - kan
däremot vara ett bra skydd som komplettering av
larm som avslöjar om någon rör sig i lokalen.
Med sådan rondering upptäcks även andra sor-
bomb. För de flesta är dock stöld av egendom ett
större hot än denna typ av sabotage.
ters hot som öppna (bortglömda) fönster, kaffebryggare och kopieringsmaskiner som står på,
röklukt från begynnande brand etc.
Observera att först när man börjar tala om de
senast nämnda typerna av hotfinns det anledning
att skärpa den yttre bevakningen.
Om vakten har en larmpanel att bevaka så vill
man inte att han ska lämna den för rondering. Ett
bärbart fjärrlarm löser det problemet.
Det största hotet från avskedade programmerare
kommer i första hand inte i form av obehörigt
fysiskt tillträde utan i form av intrång via program och terminaler. Det är således viktigt att behörighetssystemet till dessa fungerar och att
behörigheten omgående tas bort när någon sluvakten utanför datorhallen bemannad dygnet runt,
"r tänka igenom sin situation.
Vakten kan ges resurser att bevaka hela området
med hjälp av interntelevision och snabbtelefoner. Det kan finnas order om att alla som ska
utföra ett arbete i vanligen obemannade lokaler
först ska anmäla detta hos vakten. Vakten kan
kanske ges ytterligare uppgifter, exempelvis
godsmottagning och viss posthantering.
Det hår var ingen komplett genomgång, utan exempel för att visa att man ska tänka igenom
skyddet och bygga ut det till en för varje företag
I en nybyggnad kan man se till att vakten får en
sådan placering att man därifrån direkt kan se
även lastkajen och helst också infarten till ett
lämplig nivå. Det avsåg också att poängtera att
hotet från redan anställda kan vara nog så påtag-
eventuellt garage. Övervakning via interntelevision är alltid svårare än en direkt övervakning.
tar. Företag som inte har detta som rutin, men har
ligt och att ett extremt kraftigt yttre skydd utan
30
Dörrlarm
Vanligen vill man att vakten ska få larm om nå-
Om man inte anser det befogat att ha vakten bemannad dygnet runt "r man se till att vissa larm
(inte bara brandlarm) når någon som kan vidta
gon dörr står olåst. Utformningen av en sådan
lämplig åtgärd snabbt. Vaktbolagen åtar sig sådan
service. Vid brandlarm kan operatörer som går
nattskift uppmanas att gå och titta efter vad som
inträffat, men de får inte utsätta sig för fara.
larmpanel kräver mycket omsorg. Den ska vara
så "klok" att den bara ger larm när det är något på
tok.
Man brukar sätta en tidsgräns på dörrar. Dessa
får alltså vara öppna viss tid innan det ges larm
även om de brutits upp. Bättre är då att koppla ur
Skalskydd
Som tidigare nämnts brukar man utforma tillträdet till de olika utrymmena i form av skal. Ju
längre in desto färre som har rätt att komma dit.
man "r bara ha några få skal och därvid se till att
trafiken genom skalgränserna blir så liten som
larmet om dörren öppnas på avsett sätt men
kanske begränsa denna urkoppling till viss tid.
Andra dörrar får låsas upp på arbetstid utan att
larm ges, men inte på övriga tider.
möjligt.
Personalen ska veta att om en larmad dörr låses
upp utan vaktens vetskap så riskerar man ett säkerhetspådrag.
Det finns "udda" kategorier som också ska kunna komma in. Exempelår:
Hantverkare. Ett klassiskt sätt att ta sig in obehörigt är att ta på en overall och bära på en tung
maskindel.
Byggnadens utformning
Byggnadens utformning är viktig ur säkerhetssynpunkt. Kan man undvika att det finns mer än
en ingång? Att det måste finnas speciella nödutgångar är fullt klart. Det finns bestämmelser i
Nybyggnadsregler,NR, om hur långt det får vara
till sådana.
• Städpersonal. Bekymret år att de oftast är anställda av ett städbolag och inte av det egna
företaget samt att de ofta byter arbete. Sådan
personal brukar ha fri tillgång till alla lokaler
och eskorteras inte trots att de är främmande.
Vad finns ovanför? Är det något som ger risk för
översv ämning? Vad finns inunder? Ett garage
som man inte kontrollerar helt självår inte bra
om man riskerar sabotage.
Transportpersonal. Man kanske sänder utskrifter med taxi och man har leveranser av
tabulatorpapper och mycket annat. Hur garanterar man att förarna inte tar "omvägar" där de
Dörrar är och ska vara en svag punkt
inte borde?
Tänk noga igenom vad varje dörr har för uppgift:
• Familjemedlemmar. Får man undantagsvis ta
med ett barn till arbetet om man inte får barnvakt? Får man visa lite äldre barn hur pappa
eller mamma har det på arbetet?
- Hindra obehöriga
att komma in,
- hindra brand att sprida sig,
- bilda klimatgräns, d v s hindra fukt och värme att slippa ut. En sådan dörr "r även klara
att hindra brandrök att sprida sig,
• Besökare i tjänsten. Ska de eskorteras? De ska
troligen hämtas i vakten, men ska de följas ut?
Ska de alltid bära en badge som visar att de är
besökande?
- dämpa ljud,
- hindra insyn, kunderna behöver ju inte se att
det står odiskat porslin i pentryt,
• Televerkets och energiverkets personal. Får
de gå var som helst om inte vanliga besökare
får det? Med lämplig utformning av lokalerna
kan man undvika detta problem.
- markera revir, i ett kontorslandskap har man
ersatt dessa dörrar med bara öppningar.
31
Brandskydd
Hur stor är risken för en brand i en datorhall?
Frågan är luddigt formulerad. Var går gränsen
mellan ett tillbud och en brand? Ar det en brand
om det tagit eld i en papperskorg som gick att
släcka innan det hände något mer? År det någon
skillnad i risken för en hall på 50 m2 och en på
5 000 m2 ? Troligen.
Dörrens positiva uppgifter är ändå viktigare.
Den ska kanske tillåta:
- Tillträde var och varannan minut,
- tillträde några få gånger per dag,
- transporter med vagnar eller lastpallar,
- extremt tunga och utrymmes
porter.
"vande transDet gör inte så mycket om frågan är luddigt
formulerad för det är i alla fall glest mellan uppgifterna i 'ärendet. I en engelsk facktidning antyddes det för många år sedan att risken för en brand
i en datorhall var en gång på 4 000 år. Låt oss
godta siffran.
Det år kombinationen av allt detta som bestämmer hur dörren "r se ut.
En kombination som brukar vara svår är den där
man har krav på att en livligt trafikerad dörr ska
Om 4 000 år lever inte ens våra barnbarn, än
mindre finns företaget kvar som ägde hallen.
vara brandsäker. Ibland löser man det problemet
med en magnetisk anordning som normalt håller
dörren öppen men som stänger den automatiskt
vid brand. En annan lösning är att dörren normalt
är stängd men att den som ska passera trampar på
en matta med en anordning som gör att dörren
öppnas ett kort tag.
Låt oss formulera om svaret:
Av 4 000 datorhallar brinner en om året. Det låter
mycket mer oroande menar naturligtvis samma
sak.
Ytterligare en variant kräver att man ska trycka
på en kontakt på väggen för att dörren ska öppnas.
Hantering av siffror av den här typen fordrar
tydligen kunskaper om såväl terminologi som
metoder. Våra normala referensramar klarar inte
Det finnsockså infrar" detektorersom tjänstvil-
av att utan vidare bedöma hot och risker. Det
finns dock systematiska metoder att ta till för den
ligt öppnar en dörr når någon kommer. Kolla
bara vad den gör vid en eventuell brand. Öppnar
som mera litar till en saklig kalkyl än till en
intuitiv bedömning när det gäller så stora belopp
den branddörrendå?
som konsekvenserna av en brand. Metoderna ger
inte särskilt exakta svar men de ger en viss led-
En modern form för nyckelår att låsmekanismen
öppnas når nyckeln bara finns inom ett visst
avstånd. Man behöver inte ta upp nyckeln ur
fickan, det räcker med att man passerar intill
avkänningsanordningen.
ning i hur mycket man
"r lägga ned på skyddet.
Ett brandlarm hör till det första man
tänker på
I en och samma brandlarmsinstallation förekommer det två olika typer av givare som reagerar för
brand. Den ena typen känner av hettan i rummet,
den andra röken. Det brinner sällan våldsamt i en
datorhall. Däremot bildas det mycket stora
mängder rök och denna rök är aggressiv, den
innehåller bland annat saltsyra. Det är alltså
viktigt att man har rökdetektorer i en datorhåll.
Den tidigare nämnda mattan är boven i en historia som förtäljer om en brand i en datorhall. Operatörerna flydde men brandsläckaren föll och
hamnade på sagda matta varvid branddörren
blev stående på vid gavel...
Sådana ska finnas både i taket och under golvet.
Kräver man att personalen ska öppna dörren
"normalt" vid varje passage så riskerarmanbara
att den ställs upp (vanligen med hjälp av brand-
Försäljarna av sådan utrustning står gärna till
tjänst med upplysningar om hur tätt man "r sätta
branddetektorerna och vilken typ man ska an-
släckaren).
32
hall. Det är heller ingen fara att rikta en sådan
släckare mot spänningsförande delar och det
skadar inte datorerna annat än möjligen temporärt eller i värsta fall bara obetydligt.
vånda. Vad man brukar förbise är däremot att
man måste vara lite förutseende når det gäller
placeringen. Luften i en datorhall cirkulerar ständigt men bara i bestämda stråk. Det finns punkter
såväl under golv som uppe i taket där luften kan.
stå ganska stilla. Sätter man en rökdetektordär så
är sannolikheten att den nås av rök ganska liten
och då år den meningslös.
Att däremot fyra av en kolsyresläckare mot en
hög brinnande pappersstrimlor i efterbehandlingsrummet kan bli katastrofalt. Det kan resultera i att brinnande strimlor flyger över hela
rummet. I ett sådant rumår vattensläckaren överlägsen.
Det år lämpligt att man utröner var sådana punkter finns. Det gör man genom att släppa ut mindre
mängder av konstgjord rök i rummet och se vart
den tar vägen - eller snarare vart den inte tar
vägen. Sådana prov "r upprepas med några års
mellanrum. Datorhallar växer nämligen och förändras med tiden.
Brandfiltar och någon brandyxa skadarinte, men
viktigare är GOLVLYFTARNA! Köp hem betydligt fler sådana än vad som behövs. Om man
vill anskaffa rökdykarutrustning så ska den bara
få användas av utbildadpersonal och med brandkårens medgivande.
Det finns brandfarliga brandlarm
Ett brandlarm som monterats på vinden och på
undersidan av taknocken kan var direkt förödande. Om blixten slår ner i husets åskledare slår den
också över till brandlarmet om detta inte sitter på
Det finns små broschyrer utgivna av brandförsvarsföreningen som ger korta, klara anvisningar på vad envar kan göra vid en brand:
behörigt avstånd. Ledningen till brandlarmet ex• rädda människor och djur,
• kalla på hjälp,
• bekämpa branden om det kan göras utan risk.
ploderar då och kan lätt antända huset, men det
numera trasiga brandlarmet kan ju inte meddela
detta.
Sådana anvisningar "r finnas på många ställen
i företaget. Man kan dela ut dem till alla och man
kan hänga dem invid brandsläckarna. Svårighe-
Institutetför högspånningsforskning (1FH) i Uppsala inte bara forskar i sådant som gäller naturfenomenet åska, utan gör även utredningar om instrument och provningsmetoder i samband med
tenår att få någon att läsa dem.
åskproblem.
Sprinkler
Larmet ska kopplas till brandkåren. Man "r
Utöver handbrandsläckareår det klokt attinstal-
dock se till att ens egen vakt eller ens vaktbolag
också får larm och har instruktioner om vad som
ska göras. En brand som bekämpas inom några
minuter från det att den upptäckts ställer som
regel inte till stora skador. Man begår visserligen
inte att någon anställd ska utsätta sig för fara vid
en brand, men den som ser att branden ännu är
lera någon form av fast brandsläckningsutrustning (sprinkler) - i varje fall om hallen står obemannad någon del av dygnet och det inte finns
vakt eller annan personal ständigt inom räckhåll.
Men vad?
obetydlig och vet hur man använder brandsläcka-
svaret' javisst, självklart". År 1990verkar svaret
av miljöskäl vara "absolut inte". Vad man ska ha
i stället är det däremot svårare att få svar på.
Ska det vara sprinkler med halon? År 1988 var
ren kan göra underverk genom att ingripa.
Handsläckare ingår självklart i skyddet. Se bara
till att de är av rätt sort. I själva datorhallen är
kolsyra det bästa släckmedlet. Kolsyra släcker
effektivt utan att vara riskabelt i de små koncentrationer som det blir av en liten släckare i en stor
Sällan har det skett en så snabb omsvängning i en
teknisk fråga som når det gäller halon. Omsväng-
ningen beror klart på problemet med hålen i
ozonskiktet, men redan innan detta problem var
33
mot glödbränder. Försäljare av halon har visserligen publicerat protokoll från försök som visar
att det är effektivt även mot sådana bränder, men
läser man noga så ser man att försöksbetingelserna varit lite orealistiska. Det finns rapporter från
andra försök som ger en helt annan bild.
känt förekom det diskussioner bland expertisen
om halonets lämplighet.
Släckmedel i fasta släckare
Det finns huvudsakligen fem typer av släckmedel som används i fasta släckare:
• kolsyra,
• halon,
• pulver,
Tyvärr är den vanligaste formen av brand i en
datorhall att det först ryker och sedan möjligen
blir så varmt att det kan ta eld i papper eller trä.
Detta göra att användningen av halon i dessa
sammanhang kommit att diskuteras. Expertisen
är dock långt ifrån enig i hur effektiv eller ineffektiv halonsprinklernår i en datorhall.
• skum,
• vatten.
Vi kommenterar en i taget:
Kolsyra
Kolsyran släcker elden genom att tränga undan
syret i lokalen. Samtidigt kyler den elhärden och
år därigenom ett mycket effektivt släckmedel.
Tyvärr år det livsf arligt att vara kvar i en lokal där
kolsyresprinklern löst ut.
Halon 1301 har ett oförtjänt rykte om sig att vara
lika farlig som kolsyran. Det står alltid varningsskyltar invid rum med sådan utrustning. Om det
inte brinner utan är fråga om ett falskt larm där
halon 1301 löst ut år det inte farligt att vistas i
rummet en kvart eller så. Om det däremot brinner
sönderdelas gasen i mycket farliga ämnen. Det är
därför man ska lämna rummet. Gaserna år emellertid så kraftigt hostretande även i små koncentrationer att man snabbt märker om de förekommer.
På 1970-talet var det nästan obligatoriskt med
kolsyresprinkler i datorhallar, men risken för
olycksfall gör att man sällan installerar sådana
numera.
Halon
Det finns ett antal ämnen med det gemensamma
namnet halon. De består av en kemisk förening
som förutom kol innehåller varierande mängder
av fluor, klor och brom. Man brukar efter ordet
"halon" tillfoga en fyrst" lig siffergrupp som
anger just antalet atomer per molekyl av dessa
fyra ämnen (således även kol) och i nyss nämnd
ordning. De två vanligaste släckmedlenår halon
1211 och halon 1301.
Rök från isolation i PVC-isolerade kablar och
vissa av sönderdelningsprodukterna från halon
är mycket aggressiva och korroderande. Omfattande rök från PVC i en datorhall ger efter någon
vecka skador i datorerna. Så hävdar i varje fall de
företag som lever av att sanera rökskadade datorer. Deras argumentering verkar dock vederhäftig även om andra företag berättar om att de med
enklare medel lyckats återställa datorer i driftdugligt skick. Svårigheten ligger bland annat i att
mäta hur mycket PVC-rök en viss dator utsatts
för.
Deras Bläckverkan beror på termisk och kemisk
sönderdelning av halonmolekyler, varvid radikaler frigörs. Man vet inte precis hur släckningen
går till. Det finns flera teorier och förklaringar.
De som säljer halon erkänner att sönderdelnings-
I datorhallar installerades på 1980-talet nästan
enbart halon 1301. Det är fullständigt klart att
halon 1301 är ett utomordentligt effektivt släckmedel når det gäller brand med öppen flamma.
produkterna är aggressiva, men hävdar att det
bildas så små mängder av sådana ämnen vid en
brand att deras verkan är obetydlig. Sanningen
kan vara den att detta gäller vid en brand som
släcks snabbt, medan en brand som varat längre,
t ex för att halon strömmat ut för långsamt, ger
En olje- eller bensinbrand släcks på bråkdelar av
större skador.
sekunder. Däremot anses inte ämnet effektivt
34
Att hälla vatten uppifrån på t ex ett skivminne
släcker ingen brand inuti detta. Man kan däremot
gott tillåta sig att sätta ett munstycke inuti och
spruta där inne. Om det verkligen brinner är ju
apparaten skadad ändå. Om det inte brann så
finns stora möjligheter att rekonditionera enheten för en måttlig kostnad. Selektiva utlösningar
rekommenderas för denna typ av sprinkling.
Se till att experter omgående får ta hand om
rökskadade datorer. Det är klokt att i dessa sammanhang ta det säkra före det osäkra. En dator
som varit utsatt för rök från PVC-isolerade kablar (och PVC används i de flesta) kan fungera en
helvecka efter branden. Sedan har kanske saltsyran i röken långsamt förstört kontakter och tunna
ledare. Torka urdatorn omgående och skicka den
till en expert för säkerhets skull!
Obehöriga larm
Till skillnad från vatten och kolsyra år halon
dyrt. Obehöriga utlösningar av sprinklers kostar
alltså en bra slant.
Pulver
Pulver är effektivt mot oljebränder men resultatet av släckningen blir en kladdig sörja som är
näst intill omöjlig att få bort. Det har ingenting i
en datorhall att göra, men är bra i ett dieselrum,
Vid svetsarbete ska en extra person med brandsläckare till hands vara närvarande och det ska
där ett släckmedel i gasform snabbt blåses bort
av fl" tarva.
vara skriftlig svetstillåtelse från ansvarig funktion. En vanlig orsak till obehörig sprinklerutlösning är att man vid svetsning eller liknande i datorhallen har glömt att slå ifrån brandlarmet.
Skum
Skumår också bra mot oljebränder men kräver
rengöring efteråt.
Det har förekommit att en rem i kylfl äktarna har
slirat och förorsakat rök som löst ut larmet.
Vatten
Vattenår ett effektivt släckmedel i en datorhall.
Att man i vissa fall undvikit det tidigare beror på
att man anser att datorerna kan skadas av en obehörig utlösning. Det är möjligt att det är så, men
en selektiv utlösning begränsar skadan till den
enhet man misstänker.
Man brukar se till att generella sprinklers inte
löser ut förrän två branddetektorer reagerat.
Ytterligare en anledning till falsklarm är åska.
Från Malmö rapporteras om ett åskväder där
man fick 1400 brandlarm på en timme, varav
90% var falska.
Största skadan har nog orsakats av att vattnet
varit smutsigt, det har stått för länge i rören. Genom att låta de rör som ligger närmast utloppsmunstyckena vara torra och se till att vattnet i
huvudrören sakta strömmar förbi kan detta klaras. Har man dessutom tryck på de torra rören,
och larm ges om trycket försvinner, vet man att
inget sprinklerhuvud står öppet obehörigt.
Var börjar branden
Många tror att brandväggarna runt datorhallen är
till för att skydda omkringliggande kontor för
den brand som skulle kunna börja inne i hallen.
Statistiken säger att det är precis tvärt om. Den
vanligaste brandorsaken i en datorhall är att en
brand i ett närliggande kontor har spritt sig till
datorhallen. Alternativt har branden börjat i något
eldfängt som grannarna förvarar. Det är först når
man har brand i kontoren som man brukar få
höga temperaturer även i datorhallen.
Vatten har en stor fördel som släckmedel därför
att man kan ordna med en praktiskt taget obegränsad tillgång. Det kan man inte med halon
eller kolsyra. När det gäller de senare finns det
inte något som heter att man släckte halva branden. Det gör det däremot når det gäller vatten.
Logiken kräver att man sätter in vattensprinklers
i kontoren.
Man kan råka avbryta vattenbegjutningen för
tidigt och kan ändå starta den på nytt nr detta
visar sig nödvändigt.
I själva datorhallen är det överhettade motorer
som är den viktigast brandorsaken. Speciellt far35
att stiga en tid. Man blir då uppmärksammad på
att något är fel och kan kanske hinna vidta åtgärder innan temperaturgränsen överskridits.
ligaår motorerna i printrar där det ju både finns
olja och papper som kan öka på brasan. Dårnäst
kommer belysningsarmaturer. Når ett lysrör inte
orkar tända längre står glimtändaren och försöker igen och igen. Till slut kan drosseln brinna
upp. Det finns speciella glimtåndare som ger upp
efter en stund. De brukar vara märkta med en röd
prick. Använd den sorten.
Vattenlarm
Det är klokt att hålla reda på nivån i eventuellt
dagvattenavlopp o d. Sådana kan ibland täppas
igen och svämma över. En helt annan typ av
vattenlarm år de band man kan lägga ut på golven
och som ger larm om de blir fuktiga. Se bara till
attdeår sektionerade så att man inte behöverkrypa runt hela anläggningen för att finna var det
droppar. Det r praktiskt att kunna gå någorlunda direkt på felstället.
Undantagsvis är det elkablar eller själva datorerna som tänt och då ärr det inte elden utan röken
som är värst. Se helst till att varken kaffeautomater eller kopieringsmaskiner finns inne i hallen.
Det finns en liten behändig anordning som heter
timer. Timerklockan vrider man upp till önskat
antal timmar eller minuter och under inställd tid
lägger den spänning på den apparat man anslutit
den till. Sätt sådana på kaffekokare och kopieringsapparater i kontoren omkring datorhallen.
Sätt sådana på lyset i obemannade hallar också.
Det sista har föga med säkerhet att göra, men
timern sparar in sin egen kostnad på förvånansvärt kort tid. Lyse i kylda lokaler kostar minst
Sammanfattning
Begreppet tekniskt skydd är mycket mera omfattandeån begreppet larm.
Tekniskt skydd består av:
- Planering - "Vadår vi oroliga för?",
- förebyggande åtgärder för att undvika
skador,
30% mer ån lyset i vanliga lokaler eftersom
- skadebegrånsande åtgärder och resurstilldelning för sådana,
kostnaden för kylning tillkommer.
- larm och presentation av larm,
Utrymningsskyltar
behöver vara väl synliga
Man ser nästan alltid att skylten "ut nöd" enbart
sitter ovanför dörren ifråga. Tanken är att den ska
synas över möbler och datorer, men når man behöver komma ut ur ett rum fyllt med brandrök
syns inte skylten. Röken lägger sig högst upp
(om man fått stopp på kylluften) och manår kanske hänvisad till att försöka krypa ut ur rummet,
under röken. T" om skylten nu (också) funnes
30 cm över golv!
- instruktioner,
- utbildning.
Vatten som släckmedel i sprinkler ser ut att komma igen i varje f all i sådana anläggningar där man
manuellt kan bekräfta att en utlösning behövs.
Aven i hallar som står helt utan tillsyn vissa delar
av dygnet ser vattensläckare ut att vinna terräng.
Sätt en bårbar lampa med n" ljus vid varje
nöd utgång.
Vattensprinklers i kontoren runt datorhallen är
en vettig investering för säkerheten.
Efterlysande färgår bra på skyltar och kan också
användas på fasta golv för att visa vägen ut.
Brandlarm ska det finnas såväl i hallen som i
kontoren runt om. Helst ska det finnas brandlarm
i hela huset, i varje fall om det är en och samma
huvudbrandcell. Se upp med hur man drar ledningarna till brandlarmet. Låt till exempel inte
Klimatlarm
Se till att man får reda på om temperatur eller
fuktighet är utanför toleranserna i någon dator-
sådana ledningar passera ett EMP-skyddat rum
om de inte tillhör detta rums eget skydd. Låt inte
heller slingorna bli för långa.
hall. Har man en larmdator kan den dessutom ge
larm vid en trend t ex när temperaturen hållit på
36
T" om man kunde få brandlarmet installerat
med optofiber ! Tyvärr är det omöjligt om inte
givarna görs batteridrivna.
Om en s" erhetschef på 1980 -talet inte hade satt
in halonsprinklersi en datorhallsades han vara
försumlig. Om det fanns halon och det ändå blev
stora skador av en brand så hade säk erhetschefen
gjort vad han kunnat: Halon var således bra för
säkerhetschefenmen expertisenvarinte enig öm
ifall det var bra för datorhallen.
Skydd mot obehörigt intrång behöver som regel
kompletteras med skydd mot egen personal. Om
persondata kommer i orätta händer räcker inte
ursäkten att det var en anställd som kommit över
informationen . Skydd för egen personal mot
utomstående angripare kan tyvärr också behövas.
Se till att personalen vet varför säkerhetsåtgärderna införts, det undanröjeronödiga missförstånd och gör att säkerhetsreglernaefterlevs
bättre.
37
8
GENERELLT
OM MILJÖ
dels på en situation där datorerna kör, men där
man har störningar.
Egentligen handlar hela den här boken om miljöfrågor. Vi har tidigare berört den yttre miljön för
datorerna, nämligen tomten och byggnaden, och
nu kommervi till närmiljön. I kommande kapitel
ska vi behandla detaljer i denna miljö , men hår
ska först ges några allmänna synpunkter.
Först talar vi om vad man kan göra före
installationen
Att på planeringsstadiet tänka igenom vilka störkällor man har (åska, radar, industrier) och kanske mäta upp lokal störnivå är mycket bra. På det
stadiet är det emellertid för tidigt att tänka på
avstörning.
Elektrisk miljö
Elektriska störningar är vanligen ledningsbundna men kan också komma via elektromagnetiska
fält.
En anledning är att det är svårt att översätta
f" tstyrkevärden och störspänningar till hur ofta
och hur länge de ännu inte installerade datorerna
kommer att bli störda.
Det läggs ned mycket arbete på att få fram vilken
elektrisk miljö som datorer och annan elektrisk
utrustning ska tåla och hur mycket störningar
som kan tolereras från dem. Arbetsområdet går
under benämningen EMC, som står för Electro
Magnetic Compatibility.
En annan anledning är att en viktig störkälla inte
kommit med vid störningsmätningar före installationen, nämligen den utrustning man just planerar att installera. Denna är ofta värst när det
gäller att generera störningar.
Det finns internationella kommissioner som tar
fram standard för EMC. I Sverige har vi SEK
(Svenska Elektriska Kommissionen) som tar sig
an dessa frågor.
Redan på detta stadium behöver man veta om det
år viktigt att datorerna ska fungera även i extrema situationer. Det kan räcka med att utröna om
de måste fungera under såväl långa som korta
strömavbrott och hur man ser på det katastrofläge som skulle uppstå vid ett direkt åsknedslag i
anläggningen. Med ledning av svaren kan man
ge ett första förslag till skyddsnivå. Når det gäller
EMC-arbetet började inom det militära området
och den amerikanska standarden MIL-STD461B/-462/-463 tillämpas även utanför USA.
Det kan inte nog poängteras att elmiljön är ett
skydd som är dyra att införa efteråt är det på detta
stadium bättre att ta till i överkant än att vara för
område där man behöver angripa problemen
systematiskt för att ha en chans att lyckas och där
det lönar sig att vara förutseende. Ett flertal åtgärder kan vidtas utan större kostnad i samband
med att datorhallen byggs, medan det kan bli
påtagligt dyrare att införa samma skydd efteråt.
snål.
Om man funnit att man kommer att få en hög
störnivå och redan bestämt vilken typ av dator
man ska köpa så är det som regel orealistiskt att
byta till mindre störkänslig utrustning. Visst
finns det normer för störningskänslighet och
Systematiken måste anpassas till situationen
I litteraturen förekommer ibland följande råd:
visst finns det skillnad härvidlag mellan olika
fabrikat, men i de flesta fall väljs datorer ut ifrån
helt andra kriterier.
1 Sök upp störkällorna och försök avstöra dem.
2 Tag reda på utbredningsvägarna och lägg in
hinder för störningen.
Vad kan man göra åt en redan installerad
dator
Om det gäller en befintlig installation kan det
vara bra att identifiera störkällan. Oftast är det de
3 Skaffa mindre störkänslig utrustning.
Råden är goda men måste tolkas rätt. Låt oss
egna apparaterna som stör och ofta kan det räcka
med en avstörning av den störande apparaten.
pröva dem dels på en planeringssituation och
38
datorhallar utgör egentligen någon garanti härvidlag. Hår skulle någon form av behörighet
behövas.
Ibland är det billigare att öka skyddsnivån i stä let för att försöka spåra orsaken. Särskilt gäller
detta om störningen är ledningsbunden och mycket
sporadisk samtidigt som anläggningen är liten.
En störning som uppträder en gång per månad
kan ta lång tid att kartlägga. En störskyddstransformator eller till och med en magnetstab kanske
löser problemet. Troligen skulle man ha varit
tvungen att köpa den ändå om man hade funnit
störkällan.
Statisk elektricitet
Statisk elektricitet kan vara besvärlig att komma
till rätta med. Olämpliga mattor, vissa typer av
kläder och för låg luftfuktighet kan göra att man
laddas upp till så mycket som 10 - 20 kV. En
urladdning till ett jordat föremål kan ge tiotals
ampere med en stigtid på kanske 5 nanosekunder. Om strömmen tar sig olämpliga vägar stannar datorn.
En annan situation når det är klokt att öka skyddsnivån är när man blir störd trots att störnivån inte
år särskilt hög. Det är ett tecken på att man har
störkänslig utrustning eller att man utfört jordningen fel, eller kanske utfört hela installationen
fel.
Man får lätt intrycket att det sällan blir bestående
skador av sådana urladdningar. Det är inte helt
rätt, det är bara så att skadorna ofta kommer
efteråt. De ytterst fina förbindningarna inuti komponenterna kan ha tagit skada, vilket medför att
man får en punktvis upphettning vid normal
användning så att komponenten går sönder efter
en viss tid. Man riskerar också att dioder förlorat
sin karakteristik, vilket kan leda till funktionsfel.
Inte heller i denna situation år det realistiskt att
föreslå ett utbyte bara av den orsaken att manår
störd. Det finns så mycket annat man kan göra för
att skydda sig och ett byte år troligen enormt
kostsamt.
Kraven på bra skydd tycks ha en tendens att öka
vartefter åren går. Beroendet av datorer ökar,
signalnivåerna blir lägre, överföringshastigheterna ökar, komplexiteten ökar och störnivåerna
har hittills bara blivit högre. Man lägger emellertid ner ett mycket stort arbete på att förhindra
marknadsföring av störande utrustning av vad
slag det vara må. Detta gäller inte minst inom
När man industriellt hanterar kretsar och kretskort utanför datorn vidtar man rigorösa säkerhetsåtgärder för att undvika skador av statisk
elektricitet.
EG.
EMP (Electro Magnetic Pulse)
En typ av störning som vi kommer att förbigå här
är den som kallas EMP (ibland förtydligad NEMP
där N står för Nuclear) och som kommer från en
kärnvapenexplosion. För den som bygger anläggningar där det erfordras skydd för sådana
störningar finns det litteratur med anvisningar.
Hår ska bara nämnas att skyddsåtgärderna är en
förstärkning av dem som vidtas för att skydda
anläggningen mot åsknedslag. En kärnladdning
som exploderar på hög höjd kommer att ge en
verkan som kan liknas vid att blixten slår ned
samtidigt överallt.
Åtgärd: Håll hög luftfuktighet och välj golvbeklädnad med omsorg.
Felaktig miljö i form av olämplig temperatur och
fuktighet, damm, smuts, solinfall och korrosiv
atmosfär förorsakar lätt att komponenter åldras
så att skyddsnivån minskar.
Systematiken når det gäller att lokalisera och
oskadliggöra störkällorna
"r överlåtas till en
expert med erforderlig utrustning. Instrument
som brukar behövas är t ex störningsanalysator,
fältstyrkemätare och kanske en anordning för att
analysera störningar på telenätet.
Det kan vara svårt att veta om den som utger sig
för att vara expert verkligen är det. Varken högskoleutbildning eller erfarenhet av att bygga
Utan att därför bagatellisera skador som uppstår
av NEMP vill vid påpeka att ett åsknedslag
tillräckligt nära en datorhall kan skapa högre
39
störströmmar och ge högre värmeutveckling än
vad som erhålls från en kärnvapenexplosion på
30 km höjd . Den senare ger emellertid högre
fältstyrkor.
Se till attrengöringspersonalen har klara instruktioner och lämplig utrustning. Om det år främmande personal som städar " r man avtala med
Klimat
Klimatet år viktigt både för datorn och för personalen. För datorer finns uppgifter från tillverkarna om vilka värden som ska gälla. För personalen
finns också bestämmelser , men här tillkommer
personliga önskemål som år nog så viktiga att ta
hänsyn till. Det finns en typ av "klimatanalysator" med ett instrument som år graderat i procent
klagande individer. I skalans ena ände visar graderingen att det ärr 100% klagande av något skäl,
i dess andra ände visar den också 100% klagande, men av motsatt skäl. Däremellan visar skalan
ingenstans under 10% klagande.
chefen.
städfirmanatt inte byta den personalsom städar
i datorhallen utan att först anmäla detta till drift-
Rengöringspersonal " r inte lämnas ensam med
datorerna (men det hör till säkerhet och inte till
miljö). Kosta på dammsugning under golv en
eller två gånger om året, det kan löna sig. Tag
gärna ned takplattor någon gång för rengöring,
men försiktigt ! Tappa dem inte och häll inte ut
allt damm över datorerna!
Inspektera rumsenheterna för kylningen. Där
samlar sig kanske kolpartiklar från fläktremmarna. (Direktdrivna flä ktar år definitivt att föredra.) Det finns också skräckexempel där tillverkaren har limmat en oskyddad glasfibermatta invändigt i enheten för att minska ljudnivån. Tussar av glasfiber lossnar och följer med luftströmmen ned under golvet.
Faktum kvarstår att man "r skilja mellan bemannade och obemannade datorhallar nar det
gäller krav på luftbehandling . Man kanske vill
avgränsa en del av datorhallen för att använda
som kontor . Det kan gå bra om det gäller tillf" liga arbeten som till exempel felsökning eller liknande . Gäller det permanent placering ska man
se över klimatet i det aktuella utrymmet.
Ett speciellt rengöringsproblem uppstå under
byggnadstiden . Man ser ofta att datorer ställs in
i nybyggda lokaler som virvlar av kalkdamm.
- "Det lönar sig inte att göra rent, domår ju inte
riktigt färdiga med håltagningen ." - Jodå, det
lönar sig verkligen, kosta gärna på en gång för
mycket.
Städning
Golv av vinyl kan gott torkas med en fuktad trasa. En lätt fuktad duk för dammtorkning accepteras också och kan ur elektrostatisk synpunkt
vara bättre än en torr . Dammsugare med en mjuk
borste är bra , men man "r se upp lite. Den ska
vara dubbelisolerad och ska helst inte ha yttre
metalldelar . Vanligen har man separata uttag i
datorhallen dar man kan ansluta dammsugaren.
Om det uttagets skyddsjord skulle komma i kontakt med datorns stativ kan datorn stanna på
grund av spänningsskillnaderna mellan de två
Om man tvungetmåste utförabyggnadsarbeten
som dammar i en hall där det står datorer ska det
sättas upp en provisorisk vägg som åtminstone
ger en smula skydd. Byggplast på träramräcker
om man dessutom håller reda på vart kylluften
blåser iväg med dammet. Det bästa är dock om
man kan stänga av datorerna och täcka över dem
medan arbetena pågår.
jordsystemen.
damm. Om man dammsuger regelbundet och
ofta så brukar det inte bli problem . Ibland förs
Brandlarm är en annan detalj som är viktig under
ny- och ombyggnad . När är brandrisken störst?
Jo, under ny- och tillbyggnad . Når ar brandlarmet ur drift eller inte färdigt ännu? Jo, under samma perioder. När ställs handbrandsläckare på
tankenframattman ska anordnacentralsug,men
plats? Jo, närbygget år klart.
En dammsugare fångar visserligen upp damm,
men har också en tendens att blåsa omkring
det har veterligen inte slagit igenom.
40
9
En bättre överensstämmelse mellan vad man kan
kräva av ett normalt elnät och vad en dator kräver
av samma nät ärralltså önskvärd.
ELKVALITET
Vårt nät för elförsörjning började byggas ut för
snart 100 år sedan. Avsikten var att det skulle
kunna lämna energi till motorer, smältugnar och
belysning. Det passar utmärkt för dessa ändamål. Så småningom blev även uppvärmning med
elektricitet ekonomiskt och detta kunde tilläggas
utan problem.
Vad kan man kräva av elnätet och vad tål datorn?
För ett detaljerat svar på den senare frågan hänvisas till vederbörande leverantör. Värdena som
anges nedan är dock ganska vanliga i branschen.
I fråga om vad man kan kräva av ett elnät har det
länge funnits en norm, SEN 21 1811, som ger
några grunder, men som inte är utförlig. Vidare
finns en europanorm, EN 50.006, utgiven av
CENELEC. På svenska heter den SEN 2118 21.
Slutligen har det utkommit en svensk standard
Elnätet kunde ges en sådan kvalitet att de flesta
var nöjda. Att lyset blinkade någon gång gjorde
ingenting och inte heller att spänningen kunde
vara borta ett tag vid sällsynta tillfällen. De som
inte kunde acceptera bortfallen, t ex sjukhusen,
skaffade sig egna lokala elverk, drivna av dieslar
eller någon gång av förbränningsturbiner.
554210501.
Den som behöver veta hur elnäten brukar bära
sig åt hänvisas emellertid till en rapport avlämnad av UNIPEDE 1981, som kan fås bland annat
från Svenska Elverksföreningen Box 6405,113
82 Stockholm. Den redovisar elva olika slag av
oregelbundenheten som förekommer. Rapporten
har till 'ändamål att söka definiera acceptabla
gränsvärden. Den har visserligen några år på
nacken, men kvaliteten på elnäten förändras bara
långsamt, så den har ändå ett visst intresse.
Så kom elektroniken och datorerna. Med sina
enorma interna hastigheter och med sina låga
signalnivåer blev de störda av vad som tidigare
varit oskyldiga ofullkomligheter hos elnätet.
Energiverken har haft svårt att anpassa sina nät
till de skärpta krav som så plötsligt uppkommit,
dels därför att förbättringar kräver enormt stora
investeringar och dels därför att en mycket stor
del av störningarna genereras av abonnenten
själv.
Ur dessa källor och ur egen erfarenhet vill vi
hämta följande:
Det har dock lagts ned mycket arbete på att förhindra den "nedsmutsning" av elektrisk miljö
som dessa störningar innebår. Genom rekommendationer och standardiseringar och även genom en skärpt lagstiftning har mycket uppnåtts.
- Nätspänningen är i Sverige 380/220 volt med
en tolerans på +1-10 %. Före 1995 kommer den
att bli 400/230 volt +6/-10 %. Anledningen till
'ändringen är att man vill uppnå en enhetlig stan-
dard med EG.
Datortillverkarna har inte kunnat anpassa
sina krav till de nät som finns
Datortillverkare har försett sina apparater med
visst självförsvar som standard, men i regel bara
så mycket att huvuddelen av kundkretsen är tillfredsställd. Användare med höga kostnader för
Toleransuppgifterna kräver en kommentar. För
dygnsmedelvärden brukar fasspänningen ligga
mellan 210 och 235 volt, således en snävare
tolerans. För "långsamma variationer" kan nätet
anses godtagbart om spänningen ligger mellan
driftstörningar och med dåliga elnät rekommen-
205 och 242 volt, således inom +101-7%. I rap-
deras därför att skaffa egen utrustning som förbättrar elkvaliteten. Tilläggas "r att det finns
tillverkare av kommersiella datorer som kostat
porten avses med uttrycket "långsamma" att
ändringar sker på cirka 20 sekunder eller på
längre tid. Några datortillverkare definierar dock
på sina produkter ett väsentligt bättre skydd än
andra.
långsamma variationer som "av längre varaktighet än 50 ms".
41
emellertid problem även med den bredare toleransen därför att en diesel normalt lämnar +/-3
Hz.
- Snabba spänningsvariationer som inträffar
mellan 3 gånger per minut till 2 000 gånger per
minut ligger som regel under 2% amplitud och år
därmed lägre ån de 2,5% som anses acceptabla.
- Osymmetri i en trefasspänning brukar ligga
under 2% vilket motsvarar ungefär 2 graders fel
i vektorns riktning. Detta brukar inte förorsaka
några problem även om vissa datortillverkare
kräver högst 1 grads fel.
- Kortvariga spänningss"
ingar större än 10%
och ibland så djupa som 100% kan förväntas
1- 4 gånger per månad. De år undantagsvis så
korta som 10 ms men varar vanligen mellan 60
ms och 2 s. De kan komma i skurar och kanske 4
gånger per minut.
- Övertoner kan totalt uppgå till 7 % men håller
sig vanligen under 5%. Det senare värdet år
acceptabelt i de flesta fall. Man brukar kräva att
ingen särskild överton ska överskrida 3%.
- Störpulser i form av överspänningar med ännu
kortare varaktighet och ända ner i och under
mikrosekundområdet kan uppgå till 1200 volt i
enstaka fall, och till 200 - 400 volt några gånger
per dag.
- Likströmskomponenter kan förekomma men
det finns varken erfarenhetsvärden eller krav.
- Tonfrekventa eller högfrekventa signaler kan
finnas. Tonfrekvensen kan komma från avsiktligt inmatade styrsignaler och ligger då under
Trots energiverkets benämning "kortvariga spänningssänkningar" anser datorerna att de år långa
och slår ifrån. Man "r räkna med att en PC som
fått ett avbrott på 10 ms eller längre måste startas om. De flesta stordatorer klarar knappt en ms,
men några få fabrikanter anger 30 ms som längsta tolererbara avbrott. Vanligen kan en tjugoprocentig spänningsavvikelse tolereras inom området 10 - 50 ms.
5% av lågspänningsnätets nominella spänning.
Högfrekvens kan dels plockas upp genom antennverkan, dels vara genererad av anslutna
apparater. Nåra en induktionsugn som arbetar
med 13,56 MHz eller 27,12 MHz kan man i nätet
få nivåer på 10 - 20 volt. Dämpningen av högfrekvens i femledarsystemår bättre än den i fyrledarsystem beroende på närheten tilljord i gruppledningarna.
- I samband med åska kan man riskera mycket
korta och extremt höga överspänningar. Siffran
6 kV står i UNIPEDE-rapporten, men de närmare omständigheterna är inte angivna. Expertisen
säger att man kan få ändå högre värden, så tag det
som en varning.
Lokala energiverk kan berätta fler detaljer om
"sina" nät når det gäller de längre avbrotten. De
för nämligen statistik över dessa, men delar UNIPEDE-rapportens uppfattning om hur lång en
störning ska vara för att klassas som avbrott.
Datorerna har med få undantag för svensk del
gjorts för 220 volt +/- 8%, alternativt +10/-8%,
alternativt +8/-10%. EG-standarden på 230 volt
är dock på väg.
Långvarig överspänning och framför allt underspänning kan ställa till skador, men datorn är
eljest som regel mycket tålig. Ett undantag är
åsköverspänningar, där speciellt de datorer som
har någon form av anslutning till telenätet blir
utsatta för stora påkänningar. Det som brukar gå
sönder är nätdelarna i datorer och modem samt
ingångskretsarna i modemen.
Toleransen för mycket kortvariga störningar har
förbättrats. Datorer kan beräknas klara 100%
överspänning om denna varar kortare tid än 1 ms.
- Frekvensen är i Europa i allmänhet 50 Hz
+/-1 Hz {men i Sverige kanske en faktor 5 bättre}.
Datorerna kräver som regel +1-0,5 Hz. Allt mer
ofta accepteras +/-1 Hz. Om man tillfälligt ersätter elnätet med en reservkraftsdiesel har man
Kraftigafrekvensfel kan skada viss utrustning.
Läshuvudena på skivminnen "flyter" på en luftkudde som uppstår genom rotationen . Om rota42
tionshastigheten sjunker, t ex på grund av för låg
nätfrekvens, och säkerhetsmekanismen som bör
upptäcka det inte fungerar snabbt nog, kan dessa
huvuden falla ned mot underlaget som totalförstörs. Risken torde numera vara liten eftersom
tillverkarna känner till problemet och har vidtagit åtgärder.
Riskerar man att datorn räknar fel utan att det
märks? Nej, det år mycket ovanligt. Om störningen påverkar en överföring mellan två enheter kan det bli fel siffra som kommer fram.
Eftersom sådana överföringar brukar vara kontrollerade genom redundans resulterar det inte i
ett fel i slutresultatet utan i en automatisk omsändning. Om störningen däremotpåverkar själva
datorn kan den "spåra ur". Vanligen stannar den
därvid ganska omgående och måste startas om.
Någon gång kan den ha hunnit att göra något som
är fullständigt meningslöst men det brukar vara
iögonfallande.
Om man skrivit något på ett skivminne vid en
nätfrekvens som ligger utanför det tillåtna kan
man inte räkna med att det kan läsas igen när
frekvensen blivit normal och tvärtom.
43
10
APPARATER FÖR
AVSTÖRNING
I föregåendekapitel harvi sett att elnätetibland
levererar störningar som blir för mycket för
datorn. Vi ska nu diskutera metoder att komma
till rätta med dessa störningar. Når det gäller en
befintlig anläggning går man i praktiken fram
efter tre linjer:
• Sök upp störk" loma och oskadliggör dem (de
flesta störningarnaär genereradei de egna
StörkMLo.
lokalerna).
ti
L1
• Se över installationen -i första handjordningen - så att anläggningen inte blir störkånslig.
L2
L3
Skaffa apparater som kan bilda en avstörande
barrrårmellan elnätet och datorerna.
Tr a ns f o r ma t o r
Det år om dessa senare apparater som detta avsnitt ska handla.
N
PE
Störningar från elnätet kommer in på i princip två
olika sätt. Dels harman störningar mellan de fyra
ledarna (d v s mellan fas och nolla samt mellan
faserna inbördes) och dels har man störningar på
alla fyra ledarna sammantagna relativt jord. Det
första kallas transversella störningar, det andra
longitudinella. Se bild 10:1.
Transversell
störning
L1
Våra språkvårdare har somregel lyckats få gehör
för sinasträvandenattskapaen enhetligterminologi för de flesta tekniska begreppen. Av obekant
L2
L3
anledning förekommer dock följande flora av
uttryck nårdet g " ler ledningsbundna störningar:
Transversell
Tvärsp änning
Symmetrisk
Longitudinell
Längsspänning
Asymmetrisk
Balanserad
Olikfasig
Diffrential mode
Obalanserad
Likfasig
Common mode
Transf
orma-tor
N
L_J
Störkåpa
ti
Filter
Den enklaste avstorandeanordningenkallas for
-
filter. Ett sådant släpper igenom de låga frekvenserna men spärrarde högre som ju inte år önskvärda. Gränsen ligger vanligen högt över nätfrekvensen , kanske vid 1 KHz eller så.
Bild 10:1
44
Lon itudineU
störning
Två typer av störningar
PE
Filtren spärrar även för pulsstörningar men deras
egenskaper för pulser kan vara annorlunda än
deras egenskaper för enstaka störfrekvenser.
Alla datorer har filter i inkommande nätledare.
L1
Bild 10:2 visar två typer av filter, varav den övre
kan ge vissa problem i datorsammanhang.
PE
N
En störning mellan fas och nolla kommer i det
övre av dessa filter att kortslutas av kondensatorema vid filtrets ingång. Ett sådant filter år således effektivt mot transversella störningar.
Störström
1 skyddsjorden
Når det gäller longitudinella störningar däremot
finns störspänningen inte mellan fas och nolla
utan mellan jord och övriga ledare. Filtret skyd-
Li
dar visserligen datorns nätaggregat mot denna
störspänning, men släpper samtidigt ut en stö-
1
I
I
PE
rande ström i skyddsjorden, en ström som i
olyckliga fall söker sig in i datorns signalkretsar.
N
Filter av den andra typen, " kondensatorerna
inte år avkopplade till jord, ger däremot skydd
mot båda sorternas störningar. De longitudinella
störningarna hindras att komma in i nätdelen
med hjälp av en skärm. Det blir visserligen även
här en störström i skyddsjorden, men den blir
mycket mindre.
Ingen störström
Bild10:2
Egentligen borde skyddsjorden vara helt ström-
1 skydds jorden
Två typer av filter
ningar. Det består av likriktare, metalloxidvaristorer eller zenerdioder. Anordningen har ett
brett spänningsområde ochårrelativt billig, men
har en måttlig livslängd. Ett sådant skydd före ett
lös. Datateknikerns definition av "strömlös"
stämmer dock inte med kraftteknikerns. Den
förre är mycket mera r"
för högfrekvens i
skyddsjorden ån för kraftfrekvens. Den senare
anser att några milliampere högfrekvens inte gör
skäl för benämningen "ström".
filter gör att det senare inte överbelastas av extrema störpulser.
Transformatorer
Vi ska nedan kommentera tre typer av transformatorer med olika egenskaper i fråga om dämpning av störningar. De tre typerna år:
Överspänningsskydd
Störningarna kan vara så stora att filtrens normala dämpning inte räcker till. Förutom detta får
man en försämrad dämpning vid höga amplituder om flitren innehåller drosslar med jämkärna.
I dessa situationer måste kraftigare (och därmed
dyrare) åtgärder vidtas.
- Isolationstransformator,
- störskyddstransformator,
- magnetstab.
Innan vi kommer till de dyrare lösningarna är det
Isolationstransformator
värt att nämna överspänningsskyddet som är en
bra anordning för att undertrycka transienta stör-
Om man sätter in en enkel transformator mellan
elnätet och datorerna och placerar denna i dator45
hallen så blir man av med de störningar som finns
mellan skyddsjord och nolla . Samtidigt vinner
man att hela skyddsjordsystemet huvudsakligen
blir lokalt. Man kan då bättre hålla kontroll över
störströmmar (och även över eventuella strömrusningar vid jordfel på någon fas). Vidare kan
man med enkla kompletteringar få ett förbättrat
Om skyddsjorden sekundärt tas från transformatorns mittpunkt "r denna andra skyddsjord för-
bindas med den primäravia ett gnistgap vars
tändspänning ska vara något lägre än isolationsspänningen mellan lindningarna.
Magnetstabilisatorn eller den ferroresonanta
stabilisatorn
skydd mot åsknedslagsom inträffar i närheten.
Gemensamt för de tidigare beskrivna transformatorerna är att de inte gör något som helst åt
över- och underspänningar på nätet, de kan inte
ens påverka kortvariga sådana (en halvperiod
eller så).
Aven utan extra skärmar ger transformatorn en
påtaglig dämpning av longitudinella störningar.
Om man sätter in en skärm mellan lindningarna
minskar den kapacitiva kopplingen mellan dessa
och transformatorn ger en bra dämpning för
longitudinella störningar. Med dubbla skärmar
och en genomtänkt ledningsdragning kan egenskaperna förbättras ytterligare.
Magnetstabilisatorn, eller magnetstabben som
den vanligen kallas, är en transformator där man
genom ett antal konstgrepp (resonanskretsar,
lämpligt järn och motkopplade lindningar) har
lyckats få fram en passiv enhet som kan hålla utspänningen praktiskt taget konstant även om
inspänningen varierar inom vida gränser. Den
klararockså att fylla ut en halvperiod av nätspänningen även om denna saknas helt. Speciellt
goda egenskaper erhålls om den inte belastas till
full märkeffekt.
Störskyddstransf ormator
I den apparat som går under benämningen störskyddstransformator harman ytterligare förbättrat dämpningen för icke önskade frekvenser genom att lägga primär - och sekundårlindningarna
på var sitt ben. Resultatet blev en lägre kapacitiv
koppling mellan lindningarna och därmed ett
bättre störskydd, men med en sämre verkningsgrad.
Utgångsspänningen kan göras acceptabelt fri
från övertoner.
I ett sådant utförande blir dämpningsegenskaperna mycket goda . För de allra effektivaste
typerna annonseras det om en longitudinell
Dämpningen för longitudinella störningar är inte
så bra som den man får med en störskyddstransformator, men 70 dB brukar utlovas och det
dämpning på över 140 dB (20 dB innebär 10
gångersdämpningav störspänningenoch 40 dB
räckeri praktiken. Dämpningenför transversella
är 100 gånger osv). Så hög dämpning kan troligen bararealiseras i laboratoriemiljö . I praktiken
kanske den blir lägre, men säkert tillräcklig för
de flesta ändamål.
störningar är bättre än störskyddstransformatorns vid höga frekvenser.
Den avgivna spänningen ärrfrekvensberoende,
men det är ingen allvarlig nackdel så länge man
inte får spänningen från dieselaggregat som kan
ha dålig frekvenshållning.
Transformatorer med hög stördämpning tillverkas för ett effektområde som sträcker sig från
150 VA till åtminstone 100 kVA.
Enheterna blir skrymmande och de tillverkas
knappast i storlekar över 20 kVA.
För enfasutförande finns en variant där sekundärers skyddsjord tas från 220 -voltslindningens
mittpunkt och hålls helt fri från inkommande
skyddsjord. Detta ger en avsevärd förbättring.
Datastab
Uttrycket få anses vara ett handelsnamn på en
enhet bestående av en magnetstab med filter.
I vissa typer sitter det åskskydd i form av varistorer mellan de sekundåra uttagen och skyddsjord.
46
gängreserv med hjälp av sådana. Undantagsvis
går man upp till en hel timme. Vill man klara
längre avbrott än så, behöver man installera någon form av reservkraft, vanligen en diesel eller
ibland en förbränningsturbin med tillhörande generator.
Roterande omformare
Med hjälp av en roterande omformare kan man
helt isolera det lokala elnätet från det inkomman-
de. Den består av en elmotor som driver en generator, dock helst i form av två separata enheter,
inte i form av två landningar på samma rotor. Det
senare ger nämligen inte full isolation för störI kombination med reservkraft klarar en UPS alla
ningar och kan rentav komma att fungera som
oavsiktligt gnistgap vid åska.
förekommande externt genererade störningar och
avbrott. Detta innebår emellertid inte att man är
garanterad störningsfrihet bara man har installerat en UPS. Såväl datorerna själva som flera av
de hjälpmaskiner man har i en datorinstallatiön
genererar störningaroch störd" örvarandra. En
felaktigt utförd installation, speciellt vad jord-
Omformaren har använts när datorn behövt en
annan spänning eller en annan frekvensån vad
elnätet ger. Som exempel kan nämnas omformare från nätets 380/220 V 50 Hz till amerikansk
standard 208/120 V 60 Hz. Även omformning
till 400 Hz sker ofta med roterande maskiner.
ningen beträffar, kan därför ge problem trots
UPS:en.
De roterande omformarna ger vissa förluster.
Den allra vanligaste typen av UPS framställer
växelspänningen på utgångssidan enbart med
Om det rör sig om större enheter behöver de därförkylas. Driftsäkerheten brukarvara hög och de
fordrar som regel bara obetydlig skötsel, möjligen med undantag för de remdrivna varianterna.
hjälp av elektronik. De utförs i storlekarfrån små
behändiga enheter om under 100 VA till klumpar
som kan ge åtminstone 800 kVA i en enhet. De
små enheterna blir dyra per kVA räknat eftersom
Om omformaren stannarår man emellertid hjälplös om man inte har en reserv till hands.
styrelektroniken då tar den övervägande delen
av tillverkningskostnaderna.
Bortsett från vissa varianter med svänghjul som
kan fylla ut någon sekund av saknad nätspänning
kan omformaren inte klara ett nätavbrott längre
ån någon enstaka period.
Mycket stora effektbehov tillgodoses genom
parallellkoppling av enheter eller genom installation av flera enheter utan inbördes sammankoppling.
UPS
Hittills har det varit så att de stora enheterna har
haft tyristorer på utgången, medan de små har
haft transistorer och därför fått betydligt bättre
regleringsegenskaper . När detta skrivs offererar
vissa leverantörer enheter om 400 kVA med
transistorutgång och man väntar sig att de övriga
följer efter och att gränsen höjs.
Det radikala greppet för att få bort externa störningar från nätet heter UPS. Det står för det amerikanska uttrycket Uninterruptable Power Supply System. Kärt barn har många namn så man
kallar den även för "avbrottsfri kraft" och "omformare". Ett tag var det engelska "No break
system" gångbart tills någon datorservicetekniker efter en serie av missöden kom på uttrycket
"Power break system", vilket var klart orättvist.
Ett gemensamt problem för bägge dessa typer är
deras oförmåga att vid behov lösa ut stora smältsäkringar. Man brukar låta inkommande nätspänning klara problemet, men det förutsätter att
utspänning och inspänning är konstruerade för
samma frekvens och spänning. En annan variant
år att man inför brytare med överströmskydd så
att UPS:en kan klara utlösningen.
Principen är att man omskapar elnätets växelspänning till likspänning som därefter används
till att framställa växelspänning på nytt. Genom
att backa upp likspänningen med ett batteri gör
man det möjligt att klara ganska långa nätavbrott. Batterier är emellertid dyra och vanligen
håller man sig inte med mera än en kvarts timmes
47
Det finns en typ av UPS med bättre egenskaper
når det gäller s" ' gsutlösning och som uppges
ha en något bättre verkningsgrad . (Tro inte att
man kan försumma kostnaderna för förluster.
Tio årsförlusterkostarlika mycket som enheten
själv.) Variantenifråga haren växelriktaresom
ger en grov ofiltrerad utgångsspänning och som
driver en roterande omformare med goda egenskaper. Generatorn i denna omformare år i stånd
att lösa de säkr ingar som erfordras och år dessutom mycket driftsäker.
Svänghjulsdiesel
Det finns också en hybridmaskin mellan UPS
och reservkraft som består av en omformare, ett
svänghjul, en speciell typ av elektromekanisk
koppling och en diesel, alltihop på samma axel.
Normalt används endast omformaren medan
svänghjulet bara snurrar med . Vid strömavbrott
startar dieseln omgående . Under starttiden, som
är några få sekunder , tas energi från svänghjulet
varvid kopplingen ser till att frekvensen på omformaren håller sig konstant trots att svänghjulet
hela tiden går ner i varv.
Nackdelen är att man inte har någon chans att
ingripa om dieseln vägrar starta. Det har man
annars vid de mer konventionella installationerna. Varje provkörning känns som ett äventyr, vilket kanske år överdrivet eftersom fabrikanten
hävdar att dieseln år extremt starts" er.
Det sagdahindrarinte attdet kanfinnas installationer där denna utrustning är kostnadseffektiv.
Det är dock viktigt att företagsledningen blir informerad om denna maskintyps egenheter när
upphandlingen företas så att det inte kommer en
besk reaktion uppifrån om och när det trots allt
uppstår ett avbrott i datordriften.
48
11
ELINSTALLATIONEN
Hur man brukar installera el i en stor
Dator
datoranläggning
Det konventionella utförandet som vi i den här
framställningen harambitionen att förbättra visas
i bild 11:1 och vi beskriver det först.
Man brukar bygga en kraftcentral med ett skensystem för favoriserad kraft och ett för övrig
Dator
kraft. Den favoriserade kraften backas upp av en
lokal generator, låt oss i detta avsnitt anta att den
är dieseldriven. Transformatorerna som utgör
den normala matningen kan bestå av ett antal
parallellkopplade enheter. Eventuellt delar man
upp dessa så att några av dem matar skenan för
favoriserad kraft, andra matar den icke favoriserade skenan.
ink
E1ekr' . oMkoppl .
Datorernas speciella behov av avbrottsfri kraft
tillgodoses genom en eller flera UPS:er. Behöver
man flera enheter läggs dessa ofta parallellt på
utgångssidan.
ti
Den avbrottsfria kraften distribueras via en för-
ti
delning i datorhallen. Den är avsedd att med batterier kunna klara driften av datorerna i minst 10
minuter.
ii
Kompressorer och övrig kylutrustning får favoriserad kraft medan belysning i kontor m m huvudsakligen får normal kraft.
ti
Förbättringar
Det finns installationer
" detta är tillräckligt,
En UPS år
redundant
men det finns vissa detaljer man ska se upp med
om man vill ha en mycket driftsäker anläggning.
Tag reda på om datorn är byggd med redundanta delar. Mata i så fall inte dessa från samma kraftskena.
• Tag reda på om kraftcentralen hardetaljer som
saknar redundans. Gör i så fall något åt detta.
Låt oss ta en av dem i taget.
Redundans i datordelen
När man har två helt fristående datorer varav den
Bild 11:1
49
Konvention!! installation
sekundkort avbrott var tjugotusende timma utan
vill nå ännu längre i driftsäk erhet.
ena år reserv för den andra år det ganska självklart med en annorlunda uppbyggnad. Ofta ligger dessa datorer i skilda brandceller. Man brukar se till att de inte matas från samma UPS. Man
vill ju inte att ett fel i matningen från en enda
skena ska kunna slå ut bägge systemen samtidigt.
När man gjort allt för att UPS:en själv ska vara så
pålitlig som det är tekniskt rimligt så återstårdet
två felkä llor. Den ena är den elektroniska omkopplaren som vi ska återkomma till, den andra
är den mänskliga faktorn.
Vill man gå ett steg längre så kan man dessutom
sätta in skilda transformatorermed skilda ställ-
verk och kanske också skilda dieslar för de två
Om man skulle göra något fel när man tar en
kylmaskin ur drift för service så har man åtskilliga minuter på sig att rätta till misstaget innan
det blir dyrbart. När det gäller att ta en UPS ur
drift så har man millisekunder på sig för samma
ändamål.
datorkomplexen.
Det kan finnas enstaka enheter som inte är dubblerade, som till exempel modem och linjeomkopplare, men med gott samarbete mellan kraftsidan och datorsidan kan sådant lösas . Kanske
man inte uppnår att reservdatorsystemet omgående tar över vid strömbortfall på det ordinarie
systemet , men man kan underlätta avsevärt.
Man "r alltid vara två vid sådan kritiska omläggningar. Dessutom "r man ha en i förväg utarbetad checklista med sig där man gemensamt
prickar av varje enskilt handgrepp i omläggningen. På så sätt kan man reducera antalet misstag
även om man inte tycks kunna eliminera dem
helt.
En mindre uppmärksammad situation år når man
har system som faktisktär helt dubblerademen
som är integrerade på ett sådant sätt att de verkar
var en enda enhet. Det finns något som vissa fabrikanterkallar " speglade diskar", vilket innebår
att all information noteras på två ställen. Andra
fabrikanter kallar det bara för dubblerade skivminnen , men menar samma sak. Vanligen finns
det då också mer än en CPU från vilken systemen
kan köras. Även i en sådan installation kan man
höja säk erheten genom att installera två skilda
kraftmatningar.
Störnivån minskar något om man har mer än en
UPS-skena. Man tänker sällan på att den svåraste störkällan för spänningen från en UPS är datorn själv. Ju fler datorer på en och samma UPS
desto högre störnivå. Det kan dock vara så att
detta fenomen bara marginellt bidrar till störpro-
blemen.
Det finns datorcentralersom en gång för alla
Det vill dock till att den som är ansvarig för hur
datafilerna placeras på de fysiska enheterna ser
upp. De två exemplaren måste placeras på enheter med skilda kraftmatningar.
En annan situation där man kanske kan ernå
byggs till en viss storlek och som sedan inte
växer . Det finns också sådana där behovet av
golvyta för installationen växer år efter år. Då
växer också kraftbehovet i motsvarande takt. Det
finns exempel på installationer som vuxit med 10
-15% per år i årtionden. Möjligen tillhör detta en
något med separatamatningarär närdatorsidan
epok i samhällets datoriseringnärmangick över
består av två eller flera helt fristående system
från manuell till maskinell hantering av informa-
med separatauppgifter. Det kan vara en fördel
om man baraslårner det ena systemetvid ett fel
tion, en epok som kanskeäravslutad. Systemavdelningen hos det företag som ska driva datorerna är de som kan ge de bästa tipsen om vad man
kan vänta sig framöver för just deras del.
i kraftmatningen.
Det burnästan aldrig fel i kraftmatningen med en
UPS, men vi får inte glömma att vi talar om krav
Det kan vara dyrbart att i en situation av kraftig
som ligger långt över de i kraftsammanhang
vanliga . Man kanske inte ens kan acceptera ett
50
och långvarigtillväxt installeraallt som behövs
redan från början. Det är inte heller bra att tving-
billigare. Redan för en 500 kVA maskin går det
åt tre parallella kablar om 150 mm2 kopparleda-
as till mer eller mindre improviserade utbyggnader framför allt av kraft- och kylcentraler. Det
kan också vara dyrt att långt i förväg skaffa skensystem och utrymmen som underlättar en sådan
utbyggnad. Ett modulbygge kan vara lönsamt.
Bestäm en ekonomisk storlek på modulerna och
starta på en ny modul når de befintliga är fullbelastade.
re. Om dieseln på 2 000 kVA är byggd för 380/
220 volt ärden så stor att man inte "ransluta den
via kablar. Den "r då direkt mata ett skensystem.Är den utförd för högre spänning - ja, då
tillkommer priset för en transformator. Försöker
man använda samma transformator som till det
ordinarie elnätet är man utan elkraft om den
transformatorn skulle gå sönder eller behöva en
översyn.
Kraftcentralen kan sakna redundans
Brister i redundans i kraftcentralen "r man se
upp med om man har mycket höga krav på driftsäkerhet. Vi ska peka på de vanligaste.
En lärorik incident inträffade i slutet av 1960-
talet hos ett större flygbolag i USA. De hade förKanske har man bara en diesel. Den år bara en
säkrat sig om leverans av el till sin datorinstallation från två oberoende kraftleverantörer. Det
kan man i USA. Det ansågs vara liten risk att
bägge hade strömavbrott samtidigt. För säkerhets skull hade man installerat två dieslar om
vardera 2 000 kVA, varav den ena kunde klara
hela lasten.
reserv, men når den behövs är den ensam och
måste ovillkorligen fungera. Just därför ärr den
kritisk. När det ordinarie nätet saknas måste man
kunna lita på den.
På stora anläggningar behöver det inte vara så
förskräckligt dyrt med en redundant diesel. Enligt den situation som råder på marknaden når
detta skrivsår fem reservkraftaggregat om vardera 400 kVA inte dyrare än ett enda aggregat på
2 000 kVA. Varför det ? Normalt brukar större
enheter vara mer ekonomiska än små enheter.
En dag hände det att bägge elkablarna blev spänningslösa samtidigt. Det gjorde ingenting för
diesel nr 1 startade. Den gick i några sekunder
och så stannade den. Det gjorde ingenting för
diesel nr 2 startade. Den stannade emellertid också ganska omgående. Anledningen var att dieslarna hade en gemensam bränsletank och att det
var lite kondensvatten i botten på denna.
Anledningen år att dieselmotorer - som år den
dyrare delen av ett reservkraftaggregat - görs i
storaserierför lastbilaroch bussar, men baraupp
Man kanske bara har en enda transformator för
inkommande kraft. Då är det som det ska vara.
till en viss storlek. Vill man ha större maskiner än
så, finns det fortfarande standard att tillgå, men
seriernablir mycket mindre och aggregaten därför
plötsligt dyrare per hästkraft räkn at. Ekonomisk
storlek ligger när detta skrivs något under 500
kVA.
Det är ingen god ekonomi att skaffa sig reserv för
reserverna. En transformatorkrånglarnästan aldrig och måste den bytas ut eller underhållas så är
det möjligt att driva anläggningen med reservkraften medan arbetet pågår. En förutsättning för
resonemanget är dock att man har en redundant
diesel som vi tidigare förordat. Har man inte det
kan det i vissa installationer vara befogat med en
Det finns fler fördelar med de mindre maskinerna.
De små dieslarna är hanterliga på ett helt annat
sätt når man ska ta in dem. Det är inte tal om att
riva en vägg, som man kanske får göra med den
extra transformator.
större varianten. De fordrar inte heller så stor
takhöjd där de ska placeras. Det räcker med höjden i en normal källarvåning.
Den elektroniska omkopplaren till en UPSår en
svag punkt. Den saknar definitivt redundans och
kan aldrig få någon sådan. Den yttre bypass som
ersätter UPS:en vid service är ingen redundans i
Kablar och brytare blir hanterligare respektive
strikt mening. Omkopplare av denna typ brukar
51
Underhåll på skensystem
Med ett par års mellanrum "r man gå över
bultarna i skensystem av koppar. Kopparn kryper nämligen när den utsätts för trycket från bul-
dessutom inte provköras. Enheter som inte kan
provas är opålitliga . Det är visserligen inte så
dyrt att ibland hyra en konstlast som räcker för att
köra prov på UPS :er, omkopplare och dieslar,
men det brukaränndåintebli av . Näromkopplaren
i fråga plötsligt behövs så har den stått oanvänd
i några år och fungerar kanske inte.
tarnaoch dessa lossnar. Med de små vibrationer
man lätt får i en kraftcentralkan de släppa så pass
att det blir gnistbildning och därmed störningar.
Man kan använda en beröringsfri termometerfön
att se om man har den sortens problem.
Speciellt svårt är det att prova den elektroniska
omkopplaren om man har en UPS som tar in
50 Hz men matar ut 60 Hz . Man har troligen inte
råd att köpa så mycket utrustning att det går att
4m datorcentralen ofta ändrar konfigurationen
så kan man ibland tvingas att göra ändringaräven
i kraftcentralens skensystem. Om kravet då är att
alla datorer ska köra kontinuerligt så kan det vara
billigare att ha viss redundans även på skenorna.
provkörapå annatsättänmeddatorernasom last.
En misslyckad provkörning för att " se om det går
bra" när ett misslyckande kostar kanske några
hundra tusen kronor gör man bara en gång. Därefter har man inte ansvar för provkörningarna
längre.
Redundanta skensystem är ingen nyhet för kraftteknikerna. Sådana har man i alla verkligt stora
kraftcentraler. Det nya ligger i de extrema krav
som man i vissa datorinstallationerna ställer på
kontinuerlig strömmatning. Dessa krav gör att
redundanta skenor behövs mycket längre ut i
distributionsnätet än tidigare.
Det råd vi gav tidigare i det hår avsnittet att man
inte ska använda samma UPS till två redundanta
datorer grundar sig mycket på bitter erfarenhet
av elektroniska omkopplare.
Den betydligt säkr are installationen vi resonerat
fram ovan visas i bild 11:2. Vi har sparat in en redundant UPS och anv änt en del av de insparade
medlen till att göra det möjligt att reparera och
underhålla alla ingående delar medan datorerna
ar ig ång.
Ska man ha en redundant UPS? Det är inte helt
självklart.
Vanligen vill man gardera sig för ett eventuellt
strömavbrott på det inkommande kraftnätet när
den ordinarie UPS:enår tagen ur drift av någon
anledning . I så fall är det få installationer där det
lönar sig med denna extra utgift. Det ärrosanno-
Den extrainmatningtill datorernasom barabehövs "i speciella fall" tarman med om man inte
likt med ett strömavbrottunderdenkortatid man
behöver för en reparation eller för en översyn.
Det ordinarie nätet är en bra reserv. Gränsen för
när det lönar sig att skaffa en extra UPS och för
att skaffa en extra diesel kan vara helt olika.
kan tillåta sig planerade datorstopp när man ska
göra underhåll på de fördelningar som sitter närmast datorerna. Detaljutformningen är beroende
av hur anläggningen i övrigt ser ut och har därf ör
inte tagits med här. Den fordraren del extra omtanke så att man inte av misstag kan lägga ihop
Det finns ett annat resonemang som mera sällan
förs fram. Det gårut på atten UPS kan gå sönder
just av det skälet att nätetförsvinnereller därför
två spänningarsom inte är synkroniserade.
att det kommer tillbaka. Tekniskt sett är detta
Matningen i fråga ger också en högre beredskap
tänkbartmen inte särskilt sannolikt såvida inte
mot vissa allvarligareskadori installationen.
UPS:ens interna instä llningar råkar vara felaktigt justerade . Detta är i alla fall ett tyngre argument än det föregående för att skaffa en redun-
Att placera enheterna i "rätt"brandcell är också
en fråga om redundans men sett i ett större perspektiv.
dant UPS.
52
Man ser alltför ofta att dieslarnas elfördelning år
sammanbyggd med huvudtransformatorns.Hela
iden med dieslar är att de ska vara reserv för det
ordinarie elnätet. Det vanligaste felet med det
nätet är att det kan bli spänningslöst en kortare
tid. Tyvärr finns det också fall dokumenterade
" driftavbrottet berott på att man fått stora skador i sitt ställverk . Med integrerade fördelningar
kan man då inte köra dieslarna heller.
Dator
Medtages
endast t
U
specl e tta
Dator
fall
Huvudtransformator med ställverk är en sak,
dieslar med sitt ställverk (och UPS:er) är en
annan. Ställ dem i skilda brandceller!
c
Man kan naturligtvis gå så långt att man placerar
varje enskild diesel i sin egen brandcell. Om
detta är lönsamt eller inte får bedömas i varje
enskilt fall.
k
Yttre
bypass
Eirik
El ek t r
Eirik
Behöver man verkligen både UPS och diesel?
För vissa typer av företag år detta ett måste. På
El ektr
sjukhus, i larmcentraleroch i försvarsanläggningarkan man inte baragå och drickakaffe en
rik
stund när elnätet försvinner . Men på förvånansvärt många andra företag kan man faktiskt det.
För en rationell analys behöver man ha svaret på
följande:
• Ska anläggningen fungera i en beredskapseller krigssituation? 1 så fall behövs reserv-
i
kraft.
• Vad kostar det att stå stilla? Det kan inte nog
betonas hur viktigt det är att veta detta om man
vill basera sin investering i UPS och reservkraft på ett rationellt underlag, inte bara på
prestige.
• Hur ofta blir det strömavbrott och hur fånge
varar de?
Det sista vet man v" inte mycket om? Jo, det vet
man visst. Energiverken kan ge bra underlag för
en bedömning av hur ofta man kan befara att få
längre avbrott. Det kan vidare göras mätningar
på platsen för installationen som säger mycket
om de extremt korta avbrotten. Sådana mätningar
tar dock minst några månader, helst ett år, för att
man ska få ett tillförlitligt underlag.
Bild 112
53
Man ser sällan en installation med bara diesel
utan UPS. Anledningen är att dieseln inte utan
I storstadsregionerna startar reservkraften en eller två gånger per år på grund av att det ordinarie
nätet fallit bort. En försiktig maskinchef provkör
sina dieslar varje månad. Det är således mycket
vanligare med provkörningar än med körningar
"på riktigt".
vidare är lämplig för att driva större datorer direkt. Orsakerna år flera:
• Dieselaggregaten
ger i normalutförande 47-
53 Hz och inte de 49,5-50,5 Hz som de flesta
stora datorer kräver.
• Dieselaggregaten levererarinteren
Om en diesel inte startar vid en provkörning år
det ingen katastrof. Det är bara att lägga tillbaka
till det ordinarie nätet och i lugn och ro leta reda
på felet. Om däremot resultatet blir att UPS:en
stannar så är man tacksam om det finns en auto-
sinusform.
• Vid ett strömavbrott
hinnerdatornstannainnan
matisk reserv. En sådan år lätt att anordna. Man
dieseln startat och det kan inte tolereras i vissa installationer.
låter den elektroniska omkopplaren koppla in det
ordinarie nätet som ju hela tiden är intakt vid en
provkörning.
• Det kan ta lång tid att starta datorerna på nytt
efter ett nätavbrott. Konsekvensen av ett avbrott som varar i bråkdelar av sekunder kan
vara att man får ett driftavbrott på åtskilliga
I bild 10:1 tas denna alternativa försörjning från
favoriserad kraft (dieselskenan) medan den i
bild 10:2 tas från inkommande nät. Det förstnämnda innebär alltså en möjlighet att använda
dieselkraft som alternativ vid långvariga ström-
timmar.
Det första problemet kan man klara genom att
installera en bra regulator som tillägg.
avbrott, medan det senare innebår ett skyddsnät
vid provkörningar. Om man önskar sig bägge delarna kan det ordnas till priset av ett par brytare.
Det andra beror inte bara på dieselaggregatet
utan också på vad för slags datorer man har belastat det med. Det finns datorer som ger en kraftig tredje överton (150 Hz) bakvägen ut på elnätet. När man använder den normala försörjningen gör det inte så mycket, men när man kör på
reservkraft kan det vara allvarligt. Datorleverantören s " ler vissa krav på hur kraftig denna överton får vara (kanske fem procent) men bekymrar
sig inte om att det är hans egna datorer som levererar den.
Med en extra redundant UPS i parallell med de
övriga slipper man de här problemen, men det är
en dyr lösning.
Hur länge ska UPS-batteriet räcka
Om man har reservkraft så räknar man med att
den startar inom kanske tio sekunder. Räcker det
då med ett batteri för en minut? Nej, ett sådant
skulle få bära en orimligt stor ström i förhållande
till sin kapacitet. Man installerar inte gärna ett
batteri som klarar kortare tid än 5 minuter, vanligen väljer man 10 -15 minuter.
En tredje överton kan också ge skadlig uppvärmning i motorer som är snålt dimensionerade. Speciellt gäller detta hermetiska och semihermetiska kompressorer av vissa fabrikat.
Batteriets kapacitet och livslängdökar påtagligt
om man inte frestar det så hårt.
Se också upp med eventuella faskompenseringar i form av kondensatorer. De blir lätt för varma
Låt oss först anta att man har installerat ett batteri
för 5 minuters drifttid. Man rinner att det var lite
v" kort batteritid och beslutar sig därför för att
utöka den. Det gör man genom att installera ett
andra lika stort batteri parallellt med det första.
Blir det nu 10 minuters drifttid? Nej, det blir snarare 25 minuter!
om de blir utsatta för den tredje överton som
reservkraftaggregaten
ger.
Det finns ett viktigt skyddsnät inbyggt i bild 11:2
som följande resonemang visar.
54
Den extra kostnaden för en måttlig ökning av
batteritiden är alltså inte alltför stor.
den tredskande dieseln. Man kanske inte av den
här orsaken behöver skaffa sig större batteri än
vad man annars skulle ha gjort.
Har man bara en diesel finns det en mycket påtaglig risk att den inte startar. Det kan då vara bra
att kunna köra sin UPS så länge på batteri att det
täcker de allra flesta strömavbrott. De få som är
extremt långa tar man som en olyckshändelse.
En anordning som kan koppla om en UPS till
strömgräns är inte dyr. Många tillverkare av UPS
erbjuder dessutom detta som standard.
Batteriets utformning
Förr eller senare kommer man att behöva byta ut
några celler i batteriet. Det går bara om man bryter bort det från anläggningen i övrigt. Med två
eller tre parallella grenar har man fortfarande en
intakt UPS medan utbytet pågår.
Tyvärr kan kylsystemet (som man inte gärna kör
på UPS) komma att sätta stopp för driften efter en
ganska kort tid. Undantagsvis kan en hall klara
30 minuter, vissa hallar klarar bara 10 minuter.
Har man en vattenkyld CPU kan tiden vara
betydligt kortare.
En annan situation kan vara att man redan vid
inköpstillfället vet eller misstänker att batteriet
ska flyttas. Det innebär samma bekymmer och
lösningen är densamma.
Man "r veta hur lång tid man har på sig på grund
av bristande kyla innan man köper ett batteri som
ska passa till denna situation. Som typexempel
kan rapporteras från en anläggning med 3 m takhöjd och en värmeutveckling av 350 W/m2 golvyta att temperaturen steg ungefär en grad per minut vid utebliven kyla.
Två eller tre batterigrenar kommer att kosta lite
mera än om man hade en enda gren. Om man läser igenom prislistan tillsammans med leverantören kan man kanske få ner den extra kostnaden
till en acceptabel summa.
Det blir inte bara för varmt, det innebär också en
otillåten påkänning på datorns komponenter vad
gäller hur fort temperaturen ändrar sig . En grad
på tre minuter brukar tolereras men inte mer.
Enstaka tillverkare anger en grad per halvtimme
som snabbaste tillåtna ändring.
Håll dieseln varm så startar den lättare
Vad kostar det att hålla dieseln varm? Med 3 kW
värme, om så bara för 5 000 timmar per år, blir
det 15 000 kWh å 30 öre eller 4 500 kronor per år
för varje diesel. Tre dieslar gör 13 500 kronor om
året eller 67 500 kronor på fem år. (Det där. är
gällande energipris när kompendiet skrivs.)
Ytterligare synpunkter på att inte vara för
snål med batterierna
Som vi nyss poängterat ärdet bättre att köpa flera
små dieslar än en stor. Det är mycket osannolikt
Det finns ett bättre sätt. Dieslar och UPS:er hör
funktionellt samman. Vid skador på den ordinarie elförsörjningen behöver, man som regel bäggedera. Det ligger då nära till hands att placera
dem i rummen intill varandra (vilket även minskar kostnaderna för den kabel som förbinder
dem). UPS:erna avger massor av värme som bara
försvinner till ingen nytta. Se till att den varma
luften stryker över dieslarna innan den kyls ned
för återanvändning eller innan den får lämna huset. Det kostar praktiskt taget ingenting. Med
att mer än en diesel skulle vägra i starten. Se bara
till att de stackarna som ev blir ensamma med lasten inte viker sig för att de blir överbelastade.
Ett sätt att undvika överbelastning är att skicka
en signal till UPS om någon av dieslarna misslyckas med starten. Signalen ska förorsaka att
UPS:en går i strömgräns. Uttrycket innebär att
den då tar viss begränsad ström från dieseln och
resten från batteriet. Ett batteri som bara belastas
lite grand räcker väldigt länge. Man kan se till att
man klarar till exempel två timmar på detta sätt.
Under tiden hinner man få dit en tekniker som
med vänligt tilltal eller andra metoder får igång
"ingenting" menas i detta fall en luftkanal med
lämpligt brandspjäll.
Håll reda på vad som händer med kylningen av
55
UPS:erna när dieslarna startaroch deras stora
kylfläktar tar över cirkulationen .Överskottsvärrmen från UPS: erna är troligen försumbar i jämförelse med dieslarnas värme, men problemet
kan ligga i att trycket ändras så att UPS-kylningen minskar eller uteblir.
Som alternativ kan man använda energin från
värmeåtervinningen på datorhallens kylaggregat för att värma dieslarna, men det kostar mer i
installation ån om man använder förlustvärmen
från UPS: erna. Dessutom kanske man inte har
installerat värmeåtervinning utan föredragit att
utnyttjamöjligheten till "frikyla" underilen kalla
årstiden. Med "frikyla" menas att man stannar
kompressorerna och kyler köldbäraren direkt
med ytterluft. Man ska inte ha både det och värmeåtervinning.
Gör en karta över datorhallen
Det gör de flesta, men de brukar bara rita in var
enheterna stårpå golvet. Gör en karta till, en som
visar hur det ska se ut under golvet. Visa var
kraftkablar läggs , var signalkablar läggs och var
kylrören går. Håll sedan ordning på dem som
installerar så att verkligheten rättar sig efter
kartan för en gångs skull.
56
12
• En inre del som ser till att överspänningen i
inkommande kablar inte skadar utrustningen.
Å SKSKYDD
Blixtens egenskaper
Man kan föreställa sig blixten som en ström vars
storlek inte kan påverkas av åskskyddet. Strömmen bara ska fram. En urladdning består av ett
antal kraftiga delurladdningar om vardera 5 -150
De åtgärder man sätter in för den yttre delen är i
första hand:
- Att se till att det finns en bra jordförbindelse
mikrosekunders varaktighet åtskilda av kanske
runt huset,
10 - 200 millisekunder med betydligt lägre ström.
I följande tabell visas hur stor andel av blixtarna
som håller åtminstone de angivna värdena.
- att minska induktansen från tak till mark genom att anordna många symmetriskt placerade nedledare,
Procent av blixtarna
- att försöka få nedslagen att träffa i punkter där
90
50
10
StrömstyrkakAmp
10
Branthet kAmp/mikrosek 5
30
25
70 200
70 300
Elektricitetsmängd Q As
0,7 10
70
1
de inte antänder och skadar byggnadsdelar,
att undvika att vertikala metalldelar i byggnaden fungerar som åskledare inuti denna. Vissa
metalldelar, som t ex rören till de kylenheter
som står på taket, kan vara svåra att isolera och
skydda. Se till att blixtströmmen avleds på ett
kontrollerat sätt.
200
Trots att man har nedledare som harlåg resistans
uppstår det mycket höga spänningar når blixten
slår ned. Det är nedledarens induktans i förening
med den snabba strömökningen som gör att det
blir en hög spänning. Åtskilliga hundra kilovolt
mellan tak och mark i en trevåningsbyggnad är
inte ovanligt.
Det finns normer för hur den yttre delen
"r byg-
gas. Normen heter SS 4 87 0110 och tar fasta på
Ett nedslag medför inte bara risk för antändning
och språngverkan, det innebär också en kraftig
skydd av människor och byggnader, men är inte
tänkt för skydd av datorer. Datorer är mycket
känsliga för blixtens påverkan och man "r där-
högfrekvent störpuls.
förvara extra omsorgsfull med åskskyddet. Inom
IECochSEKpågårettnormeringsarbete
röranRisken för ett nedslag brukar anges till ungefär
en gång per kvadratkilometer och år, dock med
mycket stora variationer mellan olika landsdelar. Risken varierar också beroende på om det
gäller en dalgång eller ett berg. Dessutom följer
åskan gärna vissa stråk.
de åskskyddsinstallationer. EC-normen beräknas
komma ut omkring 1993.
Den yttre delen av ett åskskydd består av jordtag,
nedledare, takledare och uppfångare.
Jordtaget måste inte bestå av jordspett
Som jordtag kan läggas antingen ett galvat plattjärn eller en lina under husets ytterväggar och
under fuktspärren. Det kallas för fundamentjord.
Det finns linor av mjuk förzinkad ståltråd upp till
52 mm2 som är bra för ändamålet. Gjut in plattjärnet respektive linan i minst 15 cm betong. De
kommer genom sin placering att hållas någorlunda fuktiga och får därigenom låg resistans till
Om man inte har anledning att bygga ett extremt
kraftigt skydd rekommenderas det att man dimensionerar åskskyddet så att man klarar 90%
av de direkta nedslagen. Man använder således
värdena 70 kA som toppvärde och strömbrantheten 70 kA/mikrosekund.
Skydden består av två huvuddelar:
jord. Fundamentjorden kan med fördel komplet• En yttre del som ser till att blixtströmmen följer avsedda vägar och inte skadar byggnads-
teras med en kopparlina som går runt huset på
någon eller några meters avstånd och på knappt
delar eller inventarier.
en halvmeters djup.
57
ter. Takledarnas uppgift är dels att leda blixtströmmen, dels att styra nedslaget av blixten så
att detta inte sker i byggnadsdelar som kan skadas eller ta eld. Vid inslaget utvecklas så mycket
värme att metallen troligen smälter och stänker
omkring. Närliggande brännbartmaterial kan då
lätt antändas trots att nedslaget sker i åskledarsystemet.
En sådan kopparlina är ett gott skydd även mot
nedslag utanför huset. Blixtströmmen kan annars söka sig in via marken.
Man ska se till attjordtagetfår brakontaktmed
husets armerade bottenplatta om sådan finns.
I större byggnader kan man lägga den nyss omtalade fundamentjorden direkt på plattans armeringsjärn och naja fast den där.
Höga punkter kompletteras med uppfångare i
form av spetsar.
År det en stor byggnad och marken år normalt
ledande så räcker detta som jordtag. Eventuell
komplettering består av kopparlinor som dras ut
några tiotal meter åt olika håll och avslutas med
ett jordspett. Sådana finns med spetsar av speciellt utförande och med fastsatt kopparlina som
drivs ner i marken.
Kylenheter och avgasrör är extra besvärliga att
skydda för åska. Till kylsystemet hör någon form
av värmeväxlare som vanligen står på taket och
som är försedd med en flä kt eller som rent av
innehåller själva kylaggregatet.
mentjorden. Sådana nedledare kan med fördel
Man ska försöka undvika ett direkt nedslag i en
sådan enhet genom att anordna någon form av
uppfångare intill eller över densamma . Enheten
behöver då hållas fri från takåskledare så att man
inte får ett överslag. Det fordras ett säkerhetsavstånd på över en halv meter för ett trevåningshus
med normalt antal nedledare.
vara ingjutna i väggen . De "r finnas med 10
- 20 meters mellanrum . Gäller det en tegelbyggnad "r avståndet vara cirka 5 meter. De ska ha
kontakt med armeringen såväl i sin nedre som i
sin övre del . På mycket höga hus "r de dessutom
sammanbindas med armeringen på kanske var
tjugonde meter . Där så behövs gör man också
Om detta inte går att anordna av praktiska skäl
ska man ansluta enheten i fråga till takledarna.
Vidare behöver man skydda den på taket installerade elektriska utrustningen för överslag genom att montera ventilavledare intill det som ska
skyddas. Slutligen ska man se till att blixtström-
uttag så att man inuti huset kan förbinda metall-
men leds ut till fundamentjordeni rörsystemens
delar med dessa nedledare.
nedre ände. Kan man påverka rördragningen är
det bra om man låter denna typ av rör följa en yttervägg.
Nedledarna måste inte ligga utanpå huset
Från jordtaget går man vanligen upp med kopparlinor utanpå fasaden . Man kan istället välja
att gå upp med vertikala band av förzinkat stål
eller med samma typ av stållinor som till funda-
Man ser ibland rådet att svetsa alla armeringsjärn
där de korsar varandra, men det är ett mycket
tveksamt råd eftersom detta försvagar armeringen. För att hindra överslag i väggen kan man
anordna spontan kontakt mellan armering och
nedledare, till exempel genom att naja korsningarna. Det finns också speciella klämmor för
ändamålet.
Faraday byggde en gång en bur
Någon gång ser man åskskyddet framställas som
om man byggde en metallbur runt huset och därigenom hindrade de elektriska fälten att komma
in. Detta ärsantnår det gäller radarskydd men för
åskskyddet är det bara delvis en korrekt bild.
Nedledarna förbinds med en ring av ledare runt
husets övre kant. Denna i sin tur förbinds med
takledare som i första hand läggs som en direkt
fortsättning på nedledarna. Hår "r man dock
inte ha större avstånd mellan ledarna än 10 me-
Så fånge åskmolnet ligger stilla över byggnaden
finns det inget fält inuti byggnaden , men v" i
luften ovanför densamma . Närurladdningen sker
skapas däremot ett kraftigt fält även inuti bygg-
nadenberoendepå strömmeni nedledarna.
58
För att hålla nere fältet försöker man få strömmen att dela sig på så många vägar som möjligt
till marken. Därigenom minskarimpedansen mellan tak och mark samtidigt som strömmen i varje
enskild nedledare blir lägre. Man vill att ström-
• Undvik överslag i "nästan slutna" slingor som
bildas av metalldelar, kablar etc. Om den omslutna ytan är stor bildas det en hög inducerad
spänning i sådana slingor och man får ett överslag som kan skada byggnadsdelar eller elektrisk utrustning.
men ska dela sig så lika som möjligt mellan nedledarna för då kommer det magnetiska fältet inuti byggnaden i viss mån att försvagas.
. Se upp med de höga spänningar mellan teleoch kraftsystemen som kan uppstå vid åska.
Detta gäller framför allt trakter där el eller tele
inte förekommer i form av nedgrävda kablar.
Det gäller också där de nedgrävda telekablarna inte är skärmade.
Om man försöker föreställa sig hur huset skulle
se ut utan alla de icke ledande delarna (betong,
murar och trä) och bara tänker på de ledande delarna (armering, vattenrör, hissgejder, elkablar
etc) så förstår man också varför dessa "r samordnas med åskledarna till en enhet.
• Oka isolationen mellan datorer och kraftnät
med hjälp av fulltransformatorer.
Om byggnaden är så stor att det finns pelare med
genomgående armering inuti densamma (således inte bara vid ytterväggar) kan man gott
komplettera dessa pelare med en lina, gärna av
koppar. Linan ska förbinda tak med golv som i
sin tur förutsätts vara förbundet med jordtag.
Den är avsedd att fungera som en slags inre
åskledare.
• Låt bli att lägga tele- och kraftkablar utefter
ytterväggar.
Några kommentarer
Det är viktigt att kablar och rör kommer in på
endast ett ställe i byggnaden. Detta ökar visserligen risken för att man i misshugg gräver av alla
kablar på en gång. Genom att låta kablarna komma till intagspunkten från skilda håll minskar
man denna risk.
En bra yttre nedledarekanmanockså åstadkomma genom att klä huset utvändigt med plåtar av
ledande material. Det är dock inte alltid man kan
acceptera det utseende och den kostnad som
detta ger.
Vid intagspunkten anordnar man en plåt till vilken inkommande rör svetsas . Plåten förbinds
med en ledande skena (en så kallad potentialutjämningsskena , PUS) dit lågspänningens jord
ansluts. Man ser också till att fundamentjorden
(åskskyddsjorden) ansluts till denna punkt.
Meningen med allt detta är att förhindra att
spänningar uppstår mellan kablarna inuti byggnaden.
Den andra delen av skyddet
De åtgärder man sätter in för den inre delen av
skyddet är delvis baserade på samma tankar som
när det gäller det yttre skyddet, men här tillkommer också en hel del:
• Se till att alla kablar och rör kommer in i byggnaden på ett enda ställe. I anslutning till denna anordnas jordskenor för kraftkablar, telekablar och åskskydd. Dessa sammanbinds
med bygel eller gnistgap om galvanisk kontakt anses olämplig.
Även om transformatorn för inkommande kraft
står utanför byggnaden och inkommande servis
består av fyraledare så lägger man vanligen samman nollan (PEN-ledaren) med åskskyddsjorden i denna punkt. Strängt teoretiskt är detta fel
ur störskyddssynpunkt eftersom PEN-ledaren
redan ärjordad i transformatorstationen. Man ser
ibland att det läggs ett gnistgap häri stället fören
direkt förbindelse. Det finns dock inga erfarenhetsvärden publicerade som visar att gnistgapet
skulle vara nödvändigt ur störskyddssynpunkt.
• "Koppla om" alla elkablar i nedslagsögonblicket med hjälp av gnistgap, urladdningsrör,
zenerdioder och varistorer så att inte bara kablarnas mantlar utan även själva ledarna blir
jordade.
59
Primärskyddet består av två ädelgasrör. Sekundärskyddet finns i flera varianter som dock brukar bestå av ett ädelgasrör följt av serieimpedanser och zenerdioder.
Däremot är det en relevant synpunkt att ett sådant
gnistgap minskar risken för korrosion.
Det rekommenderas att i viktiga anläggningar
servisen utförs som femledarsystem av åskskyddsskäl. Transformatorn ska ingå i byggna-
Hybridskyddet placeras med fördel nåra kabel-
dens åskskydd. Skyddsjordledaren förbinds med
intaget. Det år numera tillåtet att koppla ihop
detta skydd med PE-ledaren för inkommande
kraft, en åtgärd som klart minskar risken för
överslag mellan teledelen och kraftdelen i en
installation. En vanlig punkt för genomslag är
annars till exempel nättransformatorn i ett modem, som har både tele och elkraft alldeles intill
varandra.
husets fundament antingen direkt eller via ett
gnistgap.
Att kunna "koppla om" elförsörjningen till åsk-
läge i nedslagsögonblicket låter i första omgången som fantasi, men det är precis vad man kan
åstadkomma med de nedan uppräknade hjälpmedlen.
Man ska se upp med zenerdiodema i sekundärskyddet. Om telesidans potentialutjamningsskena (PUS) ansluts direkt och inte via ett gasurladdningsrör till en PEN-ledare ska man vara
klar över att denna senare vid en jordsiutning på
kraftsidan kan anta halva fasspånningen till jord.
För lågt dimensionerade zenerdioder kommer då
Ett gnistgap tillåter att en elektrisk ledare ansluts
till jord bara i det ögonblick som spänningen
över gapet blir så stor att det slår över.
Ett gasurladdningsrörår egentligen ett gnistgap
med en speciell gas som avsiktligt hålls vid ett
lågt tryck. Sådanarörfinns i varierandestorlekar
vad beträffar driftspänning. De kompletteras
vanligen med varistorer. Sådanaår snabbaoch
att bli ledande och det kan uppstå skador på
telesidan.
främst avsedda för avledning av blixtströmmar
inuti en byggnad . En varistor är ett spänningsberoende motstånd. Motståndet sjunker tvärt vid
ökad spänning . Vid låga strömpulser fungerar
varistorer som filter.
Ventilavledaren används med fördel på inkommande kraft och även för kraftkablar något längre in i byggnaden. Den består av ett gasurladdningsrör parallellt med en varistor. I äldre varianter ligger dessa komponenter i serie. Ventilavledaren ger en momentan kortslutning som försvinner senast då spänningen går genom noll.
Zenerdioden är en diod där spärregenskaperna
plötsligt helt försvinner vid viss spänningsnivå.
Den är också snabb, men tål bara en begränsad
effekt. Den används främst som apparatskydd
vid signalingångar.
Enligt moderna tankar lägger man tre eller fyra
PUS-skenor intill varandra. En för kraftens
skyddsjord, en eller två för telesidans referensjord och en för åskskyddsjord inklusive fundamentjord. Dessa skenor förbinds med varandra
antingen direkt eller via gnistgap.
Det finns ett flertal kombinationer av dessa
komponenter, med eller utan konventionella resestanser, varav "hybridskyddet" och "ventilavledaren"år två vanliga varianter.
Ytterligare uppsättningar PUS-skenor kan finnas längre in i anläggningen.
Hybridskyddet används på telesidan och består
av två delar; primärskydd som kan avleda rela-
Bild 12:1 visar några detaljer av en installation
tivt stora energier och sekundärskydd som be-
med reservkraft och UPS.
gränsar spänningarna till nivåer som år ofarliga
för utrustningarna. Skyddet harlåg dämpning för
normala signaler.
Ventilavledarna ser i bilden ut att vara anslutna
till lågsp änningsställverket , men "r som nyss
sagts ligga så nåra kabelintaget
60
som möjligt.
Datorer
Logikjord
4ctxgolv
Pus
?TtT
1414
Ele ktr 1
Pus
Mk .
ups
Pump
P
i
M
EJ
"-'1
411
i
T
L
s
LP
Byggnadens
armering
Bild 12:1
Åskskydd
61
Redan några meter in i byggnaden är några meter
för mycket.
Strömmen i skyddsledarna gör troligen ingen
större skada. Det är dock viktigt att man verkligen kopplat ihop dem i deras övre ände. Gör man
inte det får man ett okontrollerat överslag vid
åsknedslag och det kan ge skador. Det är kanske
lämpligt att för säkerhets skull dra kablarna samma väg genom byggnaden . Man kan brandskydda dem genom att använda en speciell brandskyddsmassa efter hela deras längd, eller varför
inte genom att använda kanalskenor i stället för
kablar.
Åskskydden runt den övre transformatorni bilden utgörs vanligen bara av varistorer. Det år
viktigt att åskskydden i en byggnad harmonise-
ras så att avsedd skyddsfunktions" erst"ls. Perifera skydd ska avleda stora strömmar. Inne i
byggnaden tas lägre energimängder om hand.
I bilden ingår också något som ser ut som en yttre
bypass till UPS :en, men som hår avser att visa att
man i vissa installationer vill lägga alternativ
matning till datorhallen. Detta år helt rimligt och
ställer inte till några bekymmer om man drar all
kraftmatning sammaväg genombyggnaden. Om
man däremot med hänsyn till katastrofplaneringen vill dra kablarna skilda vägar blir det bekymmer.
Radarskydd
Det är inte alla anläggningar som behöver radarskydd. Det behövs bara om man har en radar inom några kilometers avstånd och då bara om fältstyrkan år större än 1 V/m eller vad nu datorleverantören angivit.
Man får bäst uppfattning om vad man vill åstadkomma om man i stället för radarstrålningtänker
sig vanligt ljus. Om man vill skärma av ett rum
för solljus så räcker det inte med en skärm åt det
håll varifrån solen lyser, man måste ha skärmning åt alla håll. Man måste också sätta luckor för
fönstren och kanske också för andra öppningar.
Det duger inte heller med springor i väggarna,
det kommer in ljus som sprider sig och lyser upp
rummet.
Paragraf 20 e i starkströmsföreskrifterna kan tolkas som att så får man inte göra. Den tillhörande
förklaringensägeremellertidattanledningentill
förbudetär att man inte får dra kablarnaså att
man riskerar cirkulerande strömmar i omgivande byggnadsdelar.
I det här fallet är avsikten med de två matningarna att kablarna ska vara reserv för varandra. De
utgör i praktiken en enda kabel eftersom de inte
ska användas samtidigt. Vän av ordning säger
Lyckligtvis finns en skillnad i våglängd mellan
radar och ljus som gör att man inte behöver helt
ljustäta avskärmningar, det räcker med tätt metallnät. Det finns i marknaden ett svetsat och
galvat nät med 10 mm rutor av ca 1 mm2järn. I
många fall kan ett sådant räcka. Det kan till exempel anbringas under ett yttre lager puts om
sådant finns. När huset v" är byggt kan man
mäta och se om ytterligare åtgärder fordras.
kanske att om man använder trepoliga brytare så
går nollströmmen genom bägge kablarna tillbaka till den gemensamma matningspunkten. Ger
det inte risk för cirkulerande strömmar i armeringsjärnen? Nej, det gör det inte eftersom strömmarnai de två parallellkopplade nolledarna kommer att ligga i samma fas. De kan därmed inte ge
upphov till något magnetfält och således heller
inte till annat än mycket små strömmar. Av
störskyddsskäl lägger man dock fyrpoliga brytare i de tvåkablarna och menar att bekymret skulle
vara ur världen. Den återstående ledaren årju en
skyddsledare och den är strömlös.
Det finns också en slags väv av kolfiber för denna
typ av skydd.
Man behöver inte svetsa samman skarvar helt,
det räcker med en rejäl överlappning och punktvis sammanfogning . Slitsarna får dock inte vara
särskilt långa, baranågon decimeter, de fungerar
annars som vågledare.
Tyvärr är den inte alls strömlös vid ett åsknedslag utan bildar en perfekt ramantenn som plockar upp en kraftig inducerad ström även om nerslaget inträffar en bit bort.
62
En variant som ibland föreslås ärratt klä rummet
med gipsplattor som är försedda med aluminiumfolie. Det fungerar men fordrar extra uppmärksamhet med åskskyddet. Man måste få ett
tillräckligt stort avstånd, i regel flera decimeter,
mellan åskledare och radarskydd. Vare sig man
vill eller inte kommer radarskyddet annars att bli
en del av åskskyddet. Med de stora strömmar och
spänningar som förekommer vid ett åsknedslag
riskerar man att åskån slår in i radarskyddet som
då kan orsaka brand.
Man hör ibland om iden att utföra en radarskärm
genom att spraya ledande färg på väggarna. Metoden ger för tunna skikt och därför för dålig
dämpning. Möjligen kan metoden vara något
som kommer i framtiden, men för närvarande
avrådes från den.
Sammanfattning
- Avled blixtströmmen med många nedledare,
- tag in kablarna i huset bara på ett ställe,
- placeraut ventilavledareoch gnistgap samt
hybridskydd,
- sätt in ytterligare isolation till datorerna med
hjälp av isolationstransformatorer,
- se upp med överslag från nästanslutna
slingor.
63
13 JORDN ING
Är jordsystemen i en datorhall en modern form
av svartkonst? Så illa ska vi v" inte tro att det är,
men visst kan det se konstigt ut vid första på-
Jordning av datoranläggningar
Egentligen handlar det hår kapitlet om hur man
blir av med ledningsbundna störningar.
seendet.
Det finns huvudsakligen två sätt att störa en
dator:
varför installationen är utförd på ett visst sätt.
Tyvärr får man inte alltid någon förklaring på
Denna brist på förklaring är en av orsakerna till
att även vana tekniker känner sig förvirrade inför
de fenomen som ibland uppträder. Någon gång
medföljer en felaktig förklaring och det gör inte
saken lättare.
- via nätspänningen,
- via signalkablar.
Det man kanske först tänker på är direkta störningar via nätet. Man riskerar att få en påverkan
av datorns interna likspänningar så att datorn inte
fungerar som den ska. Dessa likspänningar år
emellertid så v" reglerade med hjälp av snabba
kretsar och så v" filtrerade att det ska mycket till
för att störa dem. Det är egentligen bara långa
strömavbrott (millisekunder) och extremt höga
frekvenser och amplituder som slår igenom.
Ambitionen i det hår avsnittet är att ge både råd
om hur man bygger ett bra jordsystem och att ge
en teknisk bakgrund till dessa råd.
Jordsystem har tre uppgifter
- Att skydda personer mot farliga spänningar,
- att bilda en ostörd referensnivå för signaler i
och mellan datorer,
Det fordras en nivå på över 500 V toppvärde om
störningen är kortvarig. Med kortvarig menas
- att vara en del av åskskyddet.
varaktigheter på mindre än 100 mikrosekunder.
Sådana störningar förekommer och är inte ens
ovanliga. De brukar vara lokalt genererade.
Det sistnämnda har vi behandlat i föregående
avsnitt. Vi tog det först eftersom man behöver se
störningarnas utbredningsvägar i relation till hur
åskskyddet är utfört.
De överförs dels direkt från en störkälla som
matas från samma spänning som den störda datorn, dels indirekt via jord och nolla.
De tre uppgifterna ställer var för sig krav på hur
man ska utföra jordsystemet, krav som i några
Skyddet består av att man bygger en barrrår mel-
fall kan vara svåra att förena.
lan datorn och det störda nätet. Vi har i ett tidigare kapitel beskrivit dessa apparater för avstörning. I det här kapitlet kommer vi att berätta om
hur nätstörningarna kommer in på kraftnätet.
Kunskaper om detta kan underlätta bedömningen av vilka skydd man behöver.
Låt oss först reda ut hur störningar överförs som
en inledning till hur man ska undvika dem. Vi
börjar med något som egentligen är självklart.
Störningen överförs enligt kända
elementära lagar
För att överföra elektrisk energi från en störande
Signalkablarna är mycket mer störningskänsliga
ån kraftkablarna till datorn. Signalnivåerna är
låga (några få volt) och hastigheterna är höga
till en störd krets fordras minst endera av följande (se bild 13:1):
(MHz) varför till och med korta och svaga pulser
ställer till bekymmer.
- En gemensam impedans, vanligen induktiv
eller resistiv,
Når det gäller att slippa störningar via signalkablama så är det nästan alltid en fråga om att utföra
jordningarna rätt.
- en kapacitiv koppling mellan kretsarna,
64
- en ömsesidig induktans (magnetisk koppling),
- någon slags antennverkan som tar emot radiofrekvent strålning.
Ingen
Störning
När det gäller antennverkanska vi inte glömma
antenner av typen "slingor" som exemplifieras
av ramantenner för pejlåndamål.
7
Stbrande
fält
I en sluten krets uppslår det nämligen en cirkulerande ström om det finns ett variabelt magnetfält
genom slingan. Se bild 13:2. Mellan två punkter
Öppen krets
på slingan uppstår då en spänning. Ju större
slinga och fält desto högre spänning. En snabbare fältändring ger också högre spänning än en
långsammare.
Störning
7
Störande
fält
Sluten
Störntng)
Bild 13:2
Störning
krets
Störd
Störd
Slutna slingortar upp störströmmar
Om kretsen inte ärrsluten och om den är liten relativt störningens våglängd uppstår det inte någon
ström och därför inte heller något spänningsfall
mellan de två punkterna.Slutsatsen är att man
ska vara försiktig med slutna slingor. Även om
Störning
man inte matat in någon spänning i dem så kan de
Störd
ha plockat upp störningar.
Så till ett par stötestenar
• Det finns inga impedansfria ledare.
På ett elschema ritas jordledare som raka streck
- det antyds att de är impedansfria. Det är de
Störntng)
Störd
aldrig. En friliggande ledare har en induktans av
1,5 mikrohenry per meter. Vid en frekvens av
1 Mhz innebär detta en impedans av över 9 ohm
per meter, nästan oberoende av ledarens area,
och värdet växer med ökande frekvens.
Vid höga frekvenser övergår kablar till att bli
Bild 13:1
transformatorer.
Fyra sätt att överförastörningar
65
En ledning som är en kvarts våglängd lång och
som inte avslutas med rätt impedans fungerar
som en transformator. Om man kortsluter en 7 m
lång ledare i ena änden och mäter impedansen i
den andra vid exempelvis 10 MHz så finner man
inte alls någon kortslutning utan en hög impe-
dans.
L1
Det hår fenomenet har man alltså bara bekymmer med vid höga frekvenser. Datorer har emellertid blivit känsliga för allt högre störfrekvenser.
L2
Tarman hänsyn till dessa fakta så fmnerde flesta
av de "övernaturliga" fenomenen sin förklaring.
N
Nolla och skyddsjord är
datorinstallationens problembarn
Redan när man i större utsträckning började
installera elkraft så introducerades trefassyste-
L3
met. Man kopplade samman tre stycken spän-
PE
ningsförande kretsar så listigt att man kunde
spara in två av de tre återledarna. Se bild 13:3.
Strömmarna i den gemensamma återledaren tog
Femledarsysteri
nämligen ut varandra och kvarblev bara en ström
som berodde på eventuella olikheter i belastningen för de tre kretsarna.
En förutsättning för att detta skulle gå bra var att
spänningen och strömmen hade samma kurv-
L1
form, eller annorlunda uttryckt att alla tre strömmarna var av frekvensen 50 Hz. Så länge belastningen utgjordes av motorer, lampor och vär-
L2
meapparater var detta någorlunda korrekt och
man hade inga problem.
N
PEN
Så är det inte längre. Stora likriktare såväl i som
utanför datorerna har ändrat på detta förhållande.
Strömmen består av korta pulser och dessa pul-
Gruppcentral ->
ser tar inte ut varandra i nollan.
PE
L3
Till dem som anser att det inte går någon annan
ström i nollan i deras installation än den som
hårrör från eventuell snedlast har vi ett råd: Gå
ned och mät, gärna med strömtång kopplad till
Fyrledarsysteri
ett oscilloskop.
Förutom de tre faserna och nollan har man alltid
en skyddsledare. Den används för att berörings-
Bild 13:3
66
I ett femledarsystem finns ingen PEN-ledare och
därför har man inte samma bekymmer. Vad man
däremot harr de dubbla jordförbindningarna
och de inte bara stör andra, de kan också plocka
upp störningar från jorden.
bara metalldelar i elektriska apparater inte ska
kunna anta farlig spänning i samband med någon
form av fel. Skyddsledaren kan antingen komma
från nollan i närmaste gruppcentral, s k fyrledarsystem, eller den kan komma från matande transformatorers nolla, s k femledarsystem. Bild 13:3
visar bägge varianterna.
Skydds jordens funktion
Man hör ibland påståenden som visar att skyddsjordens funktion har blivit missförstådd. Hår är
två sådana:
Skyddsledarna betecknas i scheman med bokstäverna PE som kommer från engelskans Protective Earth. Nollan betecknas med N och den gemensamma delen av noll och skyddsledare i ett
fyrledarsystem får följdriktigt betecknas PEN.
Det är viktigt att ett apparathölje har god förbindelse med jord (det vill säga med mark).
Fördelen med fyrledarsystemet är naturligtvis att
man sparar in på ledarmaterialet. Nackdelarna år
• Ju fler jordpunkter desto bättre skyddsjord.
däremot flera.
Låt oss slå fast att skyddsledarens uppgift är att
förbinda utsatta delar av anläggningen med den
matande transformatorns nolla. Därigenom erbjuds låg impedans för jordslutningsströmmar
vilket leder till snabb s" 'ngsutlösning vid behov. Samtidigt förhindras att det utsatta delarna
antar farlig spänning relativt andra jordade föremål i omgivningen.
Eftersom skyddsledaren ibland ansluts till en
redan jordad apparat som till exempel en pump,
en tvättmaskin eller en diskmaskin så uppstår
dubbeljordningar. Spänningen kommer ju alltid
från en transformator där nollan redan är jordad.
Den nollström som skulle ha flutit enbart i PENledaren delar sig nu och den ena delen tar okontrollerade vägar via jorden. Detta medför dels att
det uppstår magnetfältrunt såväl kablar som vattenledningsrör, dels att strömmarna kan söka sig
in i kretsar dar de inte hör hemma. Det diskuteras
om det förra kanske kan medföra hälsorisker.
Det senare kan definitivt ge störningar.
Det första av dessa påståenden borde alltså formuleras så här:
• Det är viktigt att apparathöljet har god förbindelse med den matande transformatorns nolla.
Att nollan dessutom är förbunden med jord beror
på att man vill se till att en överledning mellan
transformatorns högspänningslindning och dess
lågspänningssida inte ger farlig spänning sekun-
Aven om man inte har dessa extra jordvingar så
kommer strömmen i PEN-ledaren att ge ett spän-
ningsfall mellan skyddsjorden och den matande
därt och att man vid systemspänning över 150 V
transformatorns nollpunkt. Om strömmen i fråga
vore störningsfri skulle detta inte göra så mycket,
men det är den sällan. De uppkomna störningarna kan man återfinna mellan skyddsjorden och
vilken som helst av de fyra återstående ledningarna, men praktiskt taget inte mellan dessa inbördes. Detta har vi i ett tidigare kapitel presenterat
som longitudinella störningar.
inte ska riskera personskador i vissa situationer.
Enfasiga störskyddstransformatorer med mittuttag för skyddsjorden behöver inte jordas sekundärt. Det kan dock vara klokt att lägga ett gnistgap till primårens skyddsjord för att undvika att
det slår över i transformatorn vid åska.
Vi ska senare visa att det är spänningen mellan
skyddsjord och nolla som är besvärligast att
skydda sig emot. Den kommer lätt in i signalkretsar och där är störkänsligheten störst.
Det andra "påståendet" ovan som antyder att
man för säkerhets skull "r jorda på många
ställen, leder lätt till bekymmer i datorsammanhang. Det finns nämligen alltid en mer eller
mindre kraftig störspänning mellan två jord-
67
Skyddsjorden i fastigheten utgår i detta fall från
lågspänningsservisens nollskena. Alla störström-
punkter. Denna härrör som vi nyss berättat vanligen från vagabonderande strömmar i marken, i
vattenledningsrör, i armeringsjärn etc. Kopplar
mar i nollan genomlöper alltså PEN-ledaren, det
vill säga nolledaren mellan huset i fråga och
man in en sådan störande ström i skyddsledaren
transformatorn. För nätfrekvens ärrdenna impedans låg och spänningsfallet obetydligt, men för
högfrekvens kan det vara avsevärt. Det år högfrekvens som stör, inte 50 Hz.
har man vad vi tidigare beskrivit som en longitudinell störning. Normaltår kanske inte störkällan
särskilt stark, men den kan bli det om åskan slår
ner. Spänningsfall i marken på flera kV per meter
är tänkbart och den överraskande skyddsjorden
kommer att bli en del av åskiedarsystemet.
Har man installerat skyddsbarriärer till exempel
i form av UPS:er eller transformatorer spelar
dessa störningar ingen praktisk roll. I övriga fall
kan de undantagsvis ställa till bekymmer, framför allt om man har datornät som går mellan
byggnader med skilda kraftmatningar och inte
har sett upp med hur signaljorden dragits.
Väl utförd jordning
Om man bara har en liten dator i ett hus med fyrledarsystem brukar det inte bli några problem.
Med liten dator menas här en sådan som bara
består av en enda fristående enhet. Om den
däremot är ansluten till andra enheter (skrivare,
modem eller yttre enheter) och någon av dessa
(avsiktligt eller oavsiktligt) råkar vara jordade på
Av andra skäl, t ex ur åskskyddssynpunkt, är det
en fördel om det ärrfemledarsystem hela vägen.
annat sätt än i samma gruppcentrals skyddsjord,
Ska generatorns nolla kopplas till
skyddsjord i reservkraftens ställverk
En problemställning som inte alltid ges tillräcklig uppmärksamhet är hur man ska ansluta reservkraftens och UPS:ens nolla till skyddsjorden. Vi börjar med reservkraften.
då riskerar man bekymmer.
Vi ska kommentera några olika "recept" på hur
man gör och därvid ta upp både goda råd och
varningar.
Skyddsjordning
Det finns ett bra recept på hur man utför skydds-
jordning så att personskador och egendomsska-
Bild 13:4 visar en situation där man har en last
som normalt drivs från nätet (ställverk S), men
dor undviks. Det återfinns i starkströmsföre-
som också vid behov kan drivas från ett reserv-
skrifterna, utgivna av statensenergiverk. Dessa
ska följas, inte bara därför att de är bestämmelser, utan också därför att det ligger bortåt hundra
kraftaggregat (ställverk D). De båda ställverken
förutsätts vara installerade ett stycke ifrån var-
års samlade erfarenheter bakom.
ningen sker via en kabel (A). Lasten får skyddsjord genom sin matande kabel som utgår från
reservkraftens fördelning.
andra men i samma byggnad. Den normala mat-
I några få undantagsfall leder dessa bestämmelser till problem i en datorhall. För en måttlig
kostnad brukar man kunna lösa problemen inom
ramarna för föreskrifterna.
Vid matning från ordinarie kraftkälla uppstår
inga problem, men vid matning från reservkraften år det viktigt att man anslutit generatorn rätt.
Installationen utanför datorhallen
kommentera den hybrid där huset påstås ha fem-
Om kabel Aår lång är det naturligt att man i ställverk D eller i generatorns kopplingsskåp lagt en
ledarinstallation därför att skyddsjorden tas från
förbindning mellan skyddsjord och nolla (C). En
inkommande servis i källaren, medan kabeln
från källaren till transformatorn (som förutsätts
sådan förbindning underlättar för generatorn att
stå utanför huset) är fyrledare. Det ÄR ett fyrle-
Om man emellertid installerat trepoliga kontak-
När det gäller fyrledarsystem vill vi passa på att
slå den aktuella säkringen vid jordfel i lasten.
torer innebär detta att man fått ett fyrledarsystem
darsystem om än kamouflerat.
fram till denna punkt. Botemedlet heter fyrpoli68
ga kontaktorer och sådana är också inritade i
bilden. Förbindningen i fråga ska ligga på generatorsidan av den fyrpoliga kontaktorn för att
inte vara inkopplad vid normal drift. Även om
maskinen bara körs på tomgång kan det uppstå
ett jordfel och ett sådant får inte leda till farlig
spänning på generatorns hölje.
Om kabel A är kortår det bättre att låta bli förbindningen C, men då måste kontaktorerna vara
trepoliga. Om man inte lägger förbindningen C
kommer nämligen strömmen från en jordslut-
ning i lasten vid drift med reservkraften att gå geLsp
stMtverk
nom skyddsledaren i kabel A och tillbaka genom
samma kabels nolledare för att nå generatorns
nolla. Denna ström får inte hindras att komma
D
fram.
Det är inte säkert att det år ett allvarligt problem
att ha ett sådant begränsat fyrledarsystem som
antytts. Problemen kan dock accentueras om generatorn i fråga har en oavsiktlig förbindelse till
jord via t ex bränsleledningar, kylledningar eller
avgasrör. Det finns ju alltid en störande EMK
mellan två jordpunkteroch tillhörande strömmar
"r inte släppas in i nolledaren.
c
Kabet
A
Reservkraften måste inte ha ett eget jordtag
Lågspänningsnät ska vara jordat och detta "r
Reservkraft
Lsp
ställverk
ske i närheten av strömkällan. Expertis har tolkat
detta som att det ordinarie nätets jordtag gott kan
användas för ändamålet. Anslutningen av re-
S
servkraftens nolla till jordtaget ska därvid ske
genom den kabel som förbinder reservkraften
med ordinarie kraftkälla, som vi ritat i bild 13:4.
Om man av någon anledning vill byta kabel A
medan lasten fortfarande har spänning (från
reservkraftaggregatet) måste man medan arbetet
pågår se till att reservkraften år nollpunktsjordad. En sådan nollpunktsjord ska dock tas bort
när kabel A återställts.
Den jordning av reservkraften man vill göra ur
åskskyddsynpunkt "r, som visas i bild 12:1, ske
via ett gnistgap.
Om reservkraften ståri en annanbyggnad år det
troligt att den försetts med ett eget jordtag. I så
fallår det nödvändigt med fyrpoliga kontaktorer
Bild 13:4
69
för att undvika störningar och detta i sin tur medför att förbindningen C måste finnas.
Gäller sammafrågeställning för den avbrottsfria
kraften? Nej, inte exakt, den är lite värre. Bild
13:5 visar en UPS som drivs från reservkraftens
ställverk. Vid fel på UPS:en kopplasautomatiskt
en annan strömkälla in, vanligen den ordinarie
kraftmatningentill fastigheten. Omkopplingen
LAST
mellan kraftmatningarna sker med kontaktorer
för reservkraften, men med en elektronisk omkopplare för UPS:en . Det finns fyrpoliga
kontaktorer men det rinns inga fyrpoliga elektroniska omkopplare.
St&Uv,U
Eli
Det tillkommer ytterligare ett problem i detta
sammanhang. Ska UPS:ens skåp skyddsjordas
Etektronlsk
OMkoppt,
via den matande kabeln från ställverk D eller via
den utgående kabeln till ställverk U? Kompromissen att skyddsjords i bägge ställverken leder
UPS
till en ofrivillig dubblering av systemjordningen
till ställverk U som redan får sin jordning via
kabel E.
ci ]II Kabel
E
Lekt
Det är en vanlig missuppfattning att bestämmel-
serna säger att man absolut måste ansluta UPSskåpet kortaste väg till bägge ställverken. Från
i
auktoritativ källa framhålls att det inte ärrså. Vad
som gäller är att man ska förvissa sig om att
s" 'ngsutlösning eller motsvarande sker inom
några sekunder efter det att en jordsiutning inträffat, vare sig denna sker på de inkommande
eller på de utgående kretsarna i UPS:en.
St&Uv,
Lsp
Ståtty,
Konsekvenserna för de olika alternativen kan
sammanfattas sålunda:
• Att ansluta UPS:ens skåp till bägge centralerna medför att man får en slinga i skyddsjorden
som kan plocka upp störningar. Dessa störningar brukar vara måttliga utom vid blixtnedslag i närheten. Det finns experter som anser
att störningarna i normala fall är helt försumbara. Störningarna kan dessutom lätt hindras
att nå datorerna om man har en extra transformator emellan.
r
• Att ansluta UPS:ens skåp bara till den ena
centralen är alltså tillåtet, men bara om s" -
Bild 13;5
70
S
D
Numera finns detpålitliga brytare med maximalströmutlösning som kan ersätta smältsäkr ingar
så att UPS:en själv kan lösa skyddet vid behov.
ringsutlösning kommer att ske vid jordsiutning. Vid blixtnedslag i närheten riskerar man
med olämplig kabeldragning att få ett okontrollerat överslag i den av kablarna som inte
har någon skyddsledare ansluten till UPS:en.
Rekommendationen är att man om möjligt utelämnar förbindelsen i fråga i de fallman anser sig
kunna utesluta de extra transformatorerna mellan UPS och datorerna, men att man accepterar
nackdelen med fyrledarkopplingen om transformatorn i fråga installerats. Mera om denna transformator kommer ett par sidor längre fram.
I första hand är det naturligt att ansluta skyddsjorden via det matande ställverket (D). Vid en
jordslutning som sker inuti UPS:en men på utgången kommer denna att överlåta till ordinarie
kraft att klara felet. Detta sker lika bra med
jordförbindelsen via ställverk D.
Jordproblem i själva datorhallen
För att kunna förklara hur man gör och varför
börjar vi med en kort sammanfattning:
Anslut skyddsjorden till bägge centralerna så
som det konsekvent har ritats i illustrationerna.
En av anledningarna till det år att impedansen i
skyddsjorden minskar något av den dubbla förbindningen, en annan år att man eliminerar risken för genomslag vid åska. Ytterligare ett argumentår att det ändå förr eller senare kommer
någon nitisk person och upptäcker att den ena
förbindningen "saknas" och lägger dit den.
Signaljordens funktion
Datorernas olika delar utväxlar information med
varandra på flera olika sätt, ett vanligt sättår med
hjälp av likspänningspulser. Dessa brukar ligga
på en nivå av storleksordningen 5 V men även
andra såväl högre som lägre nivåer förekommer.
För att få en hög överföringshastighet måste pulserna vara mycket korta.
• Att förbinda skyddsjord och nolla i ställverk U
(förbindningen C) innebår att man vid drift via
reservkällan får ett fyrledarsystem med tillhörande störningar. Störningarna kan lätt bli be-
Spänningen räknas i förhållande till en referensnivå som kallas för logisk jord eller DC ground.
Referensen behöver vid denna typ av överföring
vara gemensam för sändande och mottagande
enhet.
svärande om man försörjer datorerna direkt
från denna spänning utan någon isolerande
transformator emellan. Förbindningen i fråga
gör det dock lättare för UPS:en att lösa en
säkring om så erfordras.
Det är viktigt att denna logiska jordår fri från
störande strömmar. En ström ger nämligen upphov till ett spänningsfall om det finns en impe-
• Att utesluta förbindelsen i fråga år tillåtet om
man ändå kan klara erforderliga utlösningar
av säkringar.
dans i kretsen, och vid de höga frekvenser det här
år frågan om finns det nästan alltid det. Spänningen kan bli så hög att överföringen störs eller
rent av blockeras kortvarigt.
Vare sig man utför anslutningen i fråga eller inte
måste man vara helt säker på vad som sker vid en
jordslutning i lasten. Vanligen är det fastighetens
ordinarie kraft som löser säkringen, men om den
inte år tillgänglig eller om den elektroniska omkopplaren inte fungerat skaman ändå ha situationen under kontroll. Om UPS:en inte kan lösa
säkringen s" er den troligen i stället sin utspänning långt under märkspänningen. Om den då
också slår ifrån helt på grund av underspänning
har man "bara" fått ett driftstopp, annars riskerar
man skador på lasten.
I bild 13:6 har en trekantig symbol använts för att
beteckna en signalförstärkare. En sådan i den ena
datorn sänder signaler via en skårmad kabel till
motsvarande signalmottagare i den andra. En
störkälla utanför datorerna sänder ström genom
den gemensamma referensen som har impedansen Z.
Ett bekymmer i sammanhanget är att datorernas
höljen är anslutna till skyddsjord och att denna
71
Den sista punktenår vanligen en följd av den näst
sista men kan också bero på att huset helt eller
Dator
1
i
i
i
Dator 2
1 Signal
delvis har fyrledarsystem.
Släpp inte in nollström i signalledarna
Bild 13:7 visar det klassiska exemplet för hur
signalen mellan två datorer störs när bägge är
anslutna till ett fyrledarnät.
i
i
i
1
Signatref
Strömmen från "annan belastning" går normalt
tillbaka till den matande transformatorn enbart
genom nollan. Här har man fått en del av denna
L
J
L
strömatt gå genom signalreferensen. Gäller det
J
stora strömmar så störs överföringen kontinuer-
ligt. Gäller det måttliga strömmar så störs den
r'J
bara når man bryter lasten i fråga.
Störkålla
Grupp-
Annan
central
last
Bild13:6
1I
1
skyddsjord vanligen leder strömmar av sådan
i
I
amplitud och frekvens att de kan störa. Det visar
1
I
LI
sig vara besvärligt anhålla dessa störande ström-
I
mar borta från referensjorden.
att anordnaskyddsjordenpå ett sådant sätt att
man inte får in störningari signaljorden.
Gruppcentral
_
1-1 Dator
Åtgärderna
beståri:
I
Vi har därm ed kommit fram till att det är viktigt
- Att minska den del av störströmmen som går
genom Z,
I
1
I
Il
1
LILJ
- att göra impedansen Z fri från resonanser.
Dntor 2
Störkällan kan finnas på flera håll, t ex:
Pilarna
visar
belastningsströmmen från
'annan last'
• okontrollerad utbredning av nollström i ett
fyrledarsystem.
• Datagolvet obehörigt anslutet till armeringsjärn eller till rörsystem.
L1
L2
L3
PEN
Huvudcentral
• Nolla och skyddsjord obehörigt hopkopplade
någonstans.
• Spänningmellan skyddsjord och nolla.
Bild 13.7
72
Klassisktfel
frekvensberoende. Störningarna består av högfrekvens och man kan får resonanser i kablarna.
Spänningsfallet över Z kan bli avsevärt.
N
LednsngsiMpedanser
Dator
r
Om man i bilden byter nollan mot endera av
faserna så gäller samma resonemang.
Dator 2
1
I
r I
-1
Sådan störspänning kan uppstå på flera håll. Huset kan t ex ha fyrledarsystem. Även om datorn
bara är ansluten till en enda gruppcentral kan
man få störspänning mellan skyddsjord och nolla.
Huset kan ha femledarsystem men inkommande
Signal
Signalref
i
i
servis kan utgöras av fyrledarsystem.
Reservkraften kan vara ansluten så att man fått
en oväntad del som är fyrledarkopplad.
4:-
UPS:en kan ge fyrledarkoppling när den är urkopplad av någon anledning.
Lednings-
Ytterligare ett sätt att få in störningar är genom
att man anslutit rörsystem, golv och armering till
skyddsjorden i datorhallen. Om anslutningen
skett på fel sätt kommer spänningen mellan denna
PE
jordförbindelse och systemjord att ge en ström i
skyddsjorden. Denna ström kan leta sig in i sig-
Bild 13:8
nalkretsarna direkt men kan också ge en spänning mellan denna skyddsjord och nolla och
störa den vägen.
Motåtgärden är att se till att nollströmmen går
rätt väg. Man kan skaffa lokala modem för signalöverföringen eller man kan använda optisk
fiber. Det senare år dyrare, men ger ett utmärkt
Man kan jorda datorns signalreferens i
bara en punkt inuti datorerna
I bild 13:9 har man försökt minska strömmen
genom signalreferensen Z genom att inte förbin-
åskskydd.
Spänning mellan skyddsjord
da den med det skyddsjordade höljet i den högra
enheten. Man fick förmodligen en förbättring
och nolla kan
störa signalerna
Tidigare i detta kapitel har vi varnat för att man
genom detta. En störande ström genom kabelskärmen kan dock fortfarande komma in i signalreferensen på två sätt. Dels kan den induceras
över och dels kan den kopplas vid strökapacitansen C. I det senare fallet förefaller det tänkbart att
man kan råka ut för en resonans mellan signalreferensens induktans och strökapacitansen. Blir
vid fyrledarsystem får en longitudinell störspänning. I bild 13:8 visas hur denna spänning kan
komma in i signalkretsarna. Signalreferensen
ligger som en av diagonalerna i en fyrkant "
den andra diagonalen matas av störspänningen,
d v s av spänningen mellan skyddsjord och nol-
la. Man kallar detta för en "bryggkoppling".
Signalreferensen blir strömlös om bryggan är
symmetriskt uppbyggd och i så fall har vi ingen
störning. Tyvärr år detta nästan aldrig fallet.
detta fallet kan störningen teoretiskt förvärras
vid höga störfrekvenser. I praktiken brukar det
ofta bli en förbättring.
Bilden har avsiktligt gjorts mera detaljerad än
bild 13:8. Meningen med detta är att visa att
Impedansen i bryggans grenar kan vara mycket
73
Dator
1
1
i
1
Signal
i
Signalref
1
l*Ic
_J
Z
;LF
H
Pllarna
visar
störningens
väg
,•\J Störning
Bild13:9
strömvägarna är ganska många och svåra att
kontrollera.
I bild 13: 10 har en transformator satts in mellan
UPS:en och datorerna. Störningen som uppträd-
de mellan skyddsjorden och nollan på primärsidanår nu oskadliggjord. Detsammagäller störningar från rörsystemet etc som kopplats till datorrummets skyddsjord och det gäller även störningar från den alternativa matningens fyrledar-
koppling.
Det ska poängterasatt vad som nu sagts gäller
den del av störningen som uppträdermellan
skyddsjord och nolla. Transformatorn släpper
dock igenom en liten del av störningen,dels genom induktiv överföring, dels genom kapacitiv.
Den senare kan dämpas ytterligare genom att
man lägger en skärm mellan transformatorns
lindningar. Störspänningen i frågauppträder dock
Bild 13:10
74
mellan sekundårens fas och nolla och datorn är
inte särskilt känslig för sådan störning. Det brukar inte löna sig att kosta på transformatorermed
hög dämpning för detta ändamål.
Man blir vanligen uppmanad att ansluta byggnadens armeringsjärntill datorhallens jord, antingen direkt eller via en kopparplåt som läggs på
golvet och som kapacitivt kopplar skyddsjord till
armering. Det kan man gott göra, men bara om
anslutningen sker vid den punkt där kablarna
kommer in i hallen. Ansluter man armeringsjärnen till någon annan punkt på jordplanet så har
man fått det som vi varnade för, nämligen en
dubbeljordning med åtföljande störströmmar.
Acceptera däremot den lilla merkostnaden för att
få transformatorer med extremt låga startströmmar. Det är inte svårt att komma under fem
gånger märkströmmen i första halvperioden. Gör
dem heller inte stora, 15 - 20 % av UPS:ens
effekt blir lagom . Man vill inte att UPS:en ska
koppla över till alternativ matning bara för att
Det verkar som om störskyddstransformatom
skapar en tyst referensnivå på sekundärsidans
skyddsjord trots att primärsidans innehöll en
störkälla.
den behöver startaen transformator.
Eventuell enfasig last på UPS :en kan gott anslutas via separata transformatorermed omsättning
380/220 V så attnollan aldrigbelastas. Speciellt
Man behöver en tyst referenspunkt, men det kan
vara svårt att uttrycka vad som menas med "tyst".
Det är uppenbarligen inte nödvändigt att punkten är tyst relativt mark, bara att den är tyst
relativt datorerna.
vill man kanske att en del av datorhallens belysning ska drivas från UPS . Lysrör är ökända störkällor men med den senast nämnda transformatorn dämpas deras störningar påtagligt.
Den transformatorsom visas i bild 13:10 har
också en skyddande verkan når det gäller åska.
Tro alltså inte att det är marken som är den
"tysta" referensnivån ! Ett recept som vi helt tar
avstånd från lyder så här:
man "ri vissa fall komplettera den med varistorer för att ytterligare effektivisera skyddet.
Isoleradatornssignaljordfrån skyddsjorden
Kan man slippa den hår transformatorn? Ja, det
kan man. Men bara under vissa förutsättningar:
och anslut den i stället till ett eget fristående
jordtag.
- Om man använder optisk fiber istället för
signalkablar,
Ordet ' j ord" som referens för logikjorden är vilseledande . Det är radioteknikens - och speciellt
då långvågsteknikens användning av marken
som motvikt som är ute och spökar.
- om man har låga störningar mellan skyddsjord
och nolla även när UPS :enår urkopplad för
service,
Marken ligger högfrekvensmässigt alldeles för
långt borta för att kunna användas som referens.
Att ansluta signaljorden via en ledare till "mark"
gör den inte stömingsfriare. Det är strömmar
som stör, inte potentialer. Strömmar förmedlas
av slutna kretsar, inte av enstaka ledare. Det är
ointressant ur datorns synpunkt om det finns
spänning mellan mark och signaljord.
- om åskskyddet anses gott nog 'ändå,
- eller generellt sagt om man strikt indelat anläggningen i störskyddszoner och dessa är
intakta.
Vid något större anläggningar kan man tvingas
att mata datorhallen via mer än en kabel, och
kablarna kan rentav komma från skilda UPS :er.
Principen från föregående bildår tillämpbar,
bara man ser till att man anordnarEN jordskena
nära intill inkommande kablar i hallen. Dit ansluts vattenrör, golv etc . Se bild 13:11.
Detär inte alltid lätt att barajorda i en enda punkt.
Datortillverkarenkan ha sett till att logikjorden
ärfast förenadmed höljetpå ett sättsom inte går
attkopplaisär. Då fårmansöka sig frampåandra
vägar om man har störningar.
75
L
Dator
Sig-
Dator
nat
ffi
H
H
HEH
LI
Datagoly
-i_'-1'ic
---
-'i-
HE
jii-i:-I.-i:c
1_
LTD
,III
IIuPs
I ` ... 7
UPS
-rap
CULJ
StdUv,
Elektr
S
111
Favoriserad
:
kraft
tl:
-
Lsp
S-tMty,
TVH
HiIIiJ
Elektr
-
___
S
7
1
Bild 13:11
76
Bild 13:12
77
Ett sätt kan vara att sätta ett extra störfilter på
enheten i fråga och se till att det filtrets kondensatorer kopplas till en separat avstömingsledare
der. I denna impedans ingår den i bild 13:12
visade " långa ledaren".
som dras till skyddsjordsskenan
. Att ändradet
Om den " långa ledaren" utförs i form av ett
redan befintliga filtret kan ha sina nackdelar.
Datorn själv kan vara en störsändare. Då är dess
egna filters uppgift inte bara att hindra störningar
utifrån att komma in, utan kanske också att
hindra störningar inifrån att komma ut.
kopparbandsom läggs direktpå golvets betong
En annan metod kan vara att sätta en magnetstab
För mycket länge sedan ansåg man att energitransport i en ledare sker genom att elektroner
rinner fram liksom ärtori ettrör. Numera vet man
att energin går fram i form av fält runt ledaren.
Genom att lägga ledaren nåra golvet tvingar man
ned fältet i betongen och kopplar förlusterna till
ledarens induktans så att resonansen dämpas.
får man en dämpning av Z. Man hör ibland förklaringen att " närheten till armeringsjärnen har
en stabiliserande verkan". Det är möjligt att det
är korrekt, men det f inns en annan förklaring.
på just den enhet som år störd.
Utbredda anläggningar ger problem med
jordningen
Om anläggningen består av flera rum med datorer som utväxlar signaler med varandra uppstår
svåra problem . Den i bild 13:11 inritade "punktformade " jordskenan blir då en lång ledare med
En passande dimension på sådana band är 30 cm
bredd och 0,15 mm tjocklek . De "r skyddas
med en tunn plastfilm.
en icke försumbarreaktans . Skyddsjorden bildar
slingor och det blir strömmar i dessa (från magnetiska fält eller från de multipla jordningarna)
som ger spänningsskillnader mellan datorerna.
Det kan leda till störningar.
Bild 13:13 visar hur ett stjärnformigt skyddsjordsystem kan kopplas samman med ett likaledes stjärnformat system för signalreferensen.
Hopkopplingen "r bara göras i en punkt, hårår
den utförd på jordplinten.
I bild 13:12 har en separat nollpunktjord anordnats fri från matande kablars skyddsjord. Detta ärr
tillåtet enligt gällande bestämmelser.
Med ökande interna hastigheter i datorerna och
lägre signalnivåer verkar inte metoden med ett
kopparbandvara tillräcklig. Man har " ör "rjat
gå fram på en ny linje där man dämpar resonan-
Med denna anordning får man en viss förbättring
av situationen utan att säkerheten eftersätts. Det
man får hjälp med är i första hand att få bort de
störningarsom berorpå magnetfältt ex åskstör.
sen i Z. Detta illustrerasi bild 13:14.
nvngar.
Man bygger ett referensplan under datorerna för
att minska resonanserna i skyddsjorden. Vanligen låter man datagolvets ben och stringers (det
rutnät av små balkar som plattorna vilar på och
som stabiliserar golvbenen) utgöra detta referensplan. Varje datorenhet förbinds med referensplanet med korta kopparflätor. Om man nu
Matande kablar och nollpunktsjord "r dock
dras samma väg genom byggnaden för att man
inte ska få slingor . Vid åska kan nämligen så höga spänningar induceras att man får överslag på
de ställen där slingorna " nästan" berör varandra.
Aven telekablar " r gå samma väg av samma
skäl.
mäterimpedansenmellan två enheterså erhålls
inga resonanser.Om golvplattornaär av metall i
Man kan också försöka dämpa resonansernai
signalreferensen. Problemet år nämligen att vi
förbättrad.
har att göra med högfrekvens . Om vi mäter impedansen Z så finner vi ett antal utpräglade
resonanser som huvudsakligen hårrör sig från
skyddsjordens och skärmade signalkablars läng-
Uttrycket " att avleda högfrekvensen till jord"år
lite vilseledande. Det r impedansen Z som påverkas och som gör att störningen blir mindre.
stället för av trä blir denna effekt ytterligare
78
Referensjord
/
Kopparfolie
in-titt golvets
lagd
betong
Dator .•
Elektronik
PE
PE
Bild 13:13
Dator
Golvets
stödben
Elektronik
PE
PE
Bild 13:14
79
Två jordtag fungerar alltid som poler till en
störkälla. Det har vi sagt många gånger i det här
kompendiet. I bild 13:15 har vid med berått mod
kopplat in ew sådan störkälla genom att jorda
höljet till en av datorerna en extra gång. Delar av
denna störande ström kommer att gå genom
signalreferensen. Det brukar leda till bekymmer.
Dator
I raktiken brukar det vara svårt att undvika att
1
Dator 2
golvet kommer i beröring med vattenrör och kylmaskiner. En direkt jordning av dessa i rummets
"tysta punkt" brukar hjälpa en del. T" dock
..
..
1
1
1_
från taket kommer att ta vägen. Ar det något som
gårsönderdå?
1
Signalref
efter vart strömmen från ett åsknedslag i rören
...1
I
1
Signal
1
z
Ett tröstens budskap
H
Det kommer något som heter ljusvågledare, även
kallade fiberoptiska kablar. Når sådana blir tillgängliga som ett ekonomiskt alternativ till signalkablar mellan datorer och deras yttre enheter
kommer det mesta av dessa problem att försvinna. Vidare kommer den begränsning av kabellängd som man har idag (vanligen till max 300
Pilarna
fot) att öka med mer än en tiopotens.
visar
störningens
våg
Det finns anläggningar som fungerar där man
inte har följt alla dessa råd. Alldeles riktigt. Anledningarna är flera:
i
• Datorer av olika modeller har olika störkänslighet. Det kan bero på att de arbetar med olika
spänningsnivåer, med olika överföringshastigheter och att ledningsdragningen
olika.
interngir
• Störnivån varierar avsevärt mellan två installationer.
• Utbalansering av störningar kan påverka resultatet.
Störning
ti
• Störningarna kanske finns där, de är bara sällsynta och felen de medför registreras under
rubriken "orsaken inte funnen".
(Om rapporterna från driftsidan aldrig innehåller
uppgift om att det finns fel vars orsak inte kunnat
Bild 13:15
fastställas "r ansvariga felsökare antingen få en
80
löneförhöjning för att de ar enormt duktiga eller
avskedas för att de ljuger.)
Sammanfattning
Släpp ingen obehörig ström genomsignalkablarna. Se upp speciellt med detta om huset har
fyrledarsystem och datorerna matas från skilda
gruppcentraler.
Sättin isolationstransformatorer i vissa fall. Dessa
"vissa" fallår där man har en stor datorhall och
där datorerna matas från mer än en försörjningskälla, eller där man vet med sig att man har
besvärande longitudinella störningar t ex från
fyrledarsystem.
Annorlunda uttryckt: Isolera datorerna galvaniskt från kraftnätet och från de datorer och andra
enheter som de signalerar till.
Är man tveksam om behovet av isolationstransformatorer är det klokt att ta upp kostnaden i budgeten och se till att det finns plats i hallen. Installationen kan vänta tills man ser att det finns
behov för dem.
Sådana transformatorer förbättrar åskskyddet
påtagligt.
Koppla inte in störningar i datorns jordkretsar.
T" på att det alltid finns störningar mellan två
jordtag.
Undvik resonanser i logikjorden. Golvet är bra
som referensplan för signaljorden.
Identifiera en tyst punkt i datorhallens skyddsjord. Det år lämpligen den punkt där alla kablar
kommer in i hallen.
81
14 FUKT OCH TEMPERATU R
Antag i stället att vi följde linjer för 25 °C temperatur till kurvlinjen för 50% relativ fuktighet.
Rakt under skärningspunkten läser vi nu 10 gram
vatten per kilo luft.
För att man ska kunna förstå problemen med
luftbehandlingen i en datorhall behöver man
känna till något om sambanden mellan temperatur och relativ fuktighet. I detta avsnitt redogörs
för det så kallade Mollierdiagrammet som åter-
I bild 14:2 visas hur det återspeglas i diagrammet
om vi kyler den luften. Från skärningspunkten
mellan linjen för 25 °C och kurvan för 50%
relativ fuktighet ska vi tydligen på ett eller annat
sätt nedåt i diagrammet eftersom temperaturen
minskat. Det finns fortfarande lika många gram
vatten i luften som förut och alltså ska vi röra oss
rakt vertikalt tills vi kommer till den nya lufttemperaturen. Kyler vi luften till 18 °C hamnar vi på
speglar sådana samband. Det ges också exempel
på vad man kan läsa ut av detta diagram.
Luft är inte bara kväve och syre, där finns även
varierande mängder vattenånga. Man har i dessa
sammanhang infört begreppet "luftens tillstånd"
varmed menas samhörande värden på temperatur och fuktighet. Det senare anges i gram per
kilo luft. Mollierdiagrammet består av dessa
80% relativ fuktighet, fortfarande med ett vatteninnehåll av knappt 10 gram per kilo luft. Den
båda vården avsatta på var sin axel. Se bild 14:1.
kylda luften är alltså betydligt fuktigare mätt i
relativa tal, trots att den innehåller samma mängd
vattenånga.
Eftersom många kan vara ovana vid att räkn a luft
i kilo tillägger vi att en kubikmeter luft väger
knappt 1,3 kilo.
Om vi kyler ännu mer
Når vi kommit ned till 14 °C har vi nått 100%
fuktighet. Eftersom man inte kan ha större relativ
fuktigheten så, kommer luftens tillstånd vid fortsatt avkylning att följa denna kurva snett nedåt åt
vänster. Det innebår att mängden vattenånga
minskar. Detta vatten måste ta vägen någonstans
och det faller ut som vattendroppar, antingen på
de kalla kylelementen eller i form av dimma.
Luftens fuktighet mätt i gram per kilo luftår
emellertid ett dåligt mått på dess egenskaper. Vi
tänker då på dess korrosiva egenskaper, dess inverkan på elektrostatiska fenomen och på hur
luften känns att vistas i. Ett bättre måttår i stället att ange fuktigheten i procent, även kallat relativ fuktighet.
Procent av vad då? Procentår alltid "av" någonting, i detta fall "av" vad som är maximalt möjligt. Det finns nämligen en övre gräns för hur
många gram vatten som kan finnas i ett kilo luft
och denna gränser starkt temperaturberoende.
Luftens tillstånd kan därför aldrig representeras
av någon punkt långt nere till höger i Mollierdiagrammet. Däremot kan det återges med en punkt
upptill till vänster, der också den relativa fuktigheten kan avläsas på en graderad kurvskara.
Om vi t ex kyler till l l °C så finns det bara. 8 gram
vatten per kilo luft kvar.
Om vi värmer luften igen
Mängden vattenånga ändras inte, varför vi följer
en vertikal linje till låt oss säga 25 ° C igen. Den
relativa fuktigheter kan då avläsas till 40%. Luften har blivit torrareoch om vi vill bibehålla våra
50% så måstevi tillsättavatten. Det kan ske genom att man släpper ut varm vattenånga i 1emp-
lig mängd. Värmen gör att temperaturenstiger
Låt oss se på ett exempel. Vi utgår från en temperatur på 25 °C som vi läser av på den vertikala
axeln. Så följer vi en linje åt höger tills vi når
någon grad, varför vi ror oss åt höger i diagrammet. Man följer en av de lutande linjerna som
anger att ingen yttre energi åtgår för förändringen, så kallad adiabatisk ändring.
kurvlinjen för 100% relativ fuktighet. Rakt under
skärningspunkten kan vi nu läsa av att det motsvarar 20 gram vatten per kilo luft. Mer vatten än
så kan man inte ha i luften och den sägs då vara
Det ovan sagda innebår dock en liten förenkling.
Den luft som kommer ut ur en kylenhet är inte
mättad med vattenånga.
homogen. Den består av en blandning av sådan
82
Mollierdiagram för fuktig luft
SI-enheterenligt SIS 016121
Temperaturområde -10 till +50 °C torr temperatur
ao'o
i 1 n gn
C
50
40
30
..
.........
....
. .
zo
>a
aoo
Qao kg/kg
Irl
- so
Bild 14:1
BarQfT?eter$tdr'1000
urbor
Xfuktkvvt
1kg/kg
t - vömeinnehå!!för f Xkgfukti' luft i Wh/kg
1-relativa luft fuktigheten
83
Mollierdiagram för fuktig luft
SI-enheter enligt SIS 016121
Temperaturområde -10 till +50 °C torr temperatur
0,020
C
50
40
30
\
\ \
A
20
_
\ \___:
R
Z
1
:4
7
_
irZ
i-
:
7
4
lo
'o
k
Qo2okg/kg
- to
Bild 14:2
Barometerstånd 1000mbar
Xfuktkvf
i kq/kg
l i vörmeinnehö(!
för f#Xkgfukiii luff i W/'/kg
jD- relativo luftfuktigheten
84
luft som rört sig mycket nära den kylande ytan
och sådan som passerat lite längre ifrån. Efter att
ha strömmat några sekunder kommer dessa olika
delar att ha blandats så att man kan tala om ett
enda gemensamt tillstånd, men till att börja med
ärrdet inte så. Den luft som gått närmast den
kylande ytan år kallare och innehåller mindre
vattenan den övriga luften. Men den ärrdärigenom också mättad,. det vill säga dess relativa
fuktighet är 100 %. Sådanluft ger merakorrosion
ån luft med mindrerelativ fuktighet . Trots att den
luft som lämnar kylenheten i medeltal håller
80% relativ fuktighet så år delar av den korrosionsbef ämjande.
Med det hår exemplet i minnet år det lättare att
följa den fortsattaframställningenav problem
och åtgärder i samband med kylning i en datorhall.
85
15 HUR MAN GÖ R KYLA
mans mest kända under handelsnamnet freon.
Förr förekom även ammoniak som köldmedium.
En maskin består av fyra huvuddelar:
- Kompressor,
- kondensor,
Tillverkning av freoner kommer att minska eller
upphöra av miljöskä l inom en inte alltför avläg-
- expansionsventil,
sen framtid. R22 kommerkanske auleva kvar ett
antal år. Det anses inte vara fullt så aggressivt
som R12. Kemijätten Du Pont har lovat att lansera en mjuk (mera miljövänlig) freon, CFC
134a, någon gång mellan 1992 och 1993.
- förångare.
Hur de h änger sammanframgårav bild 15:1.
Kompressorn suger en gas (köldmediet) från (örångaren och trycker in den i kondensoro. Då blir
I kondensorn kyler man den komprimerade ga-
sen. Köldmediet är avsiktligt valt med sådana
gasenvarmav sammask" som atten cykelpump
blir varm når man pumpar ett cykel däck. Till
mindre och medelstora enheter används även
andra typer av kompressorer, i första hand skruvkompressorer.
egenskaper att det då kommer att kondensera till
en vätska.
Kondenseringstemperaturen brukar ligga kring
+40 °C. Freon R22 kokar vid - 42 °C vid normalt
atmosfärstryck, men med ett högre tryck följer
också en högre kokpunkt. Man styr alltså önskad
temperatur med hjä lp av trycket. Man använder
inte termometrar på en kylkompressor, man har
Gasen som komprimeras i datorsammanhang ärr
som regel av en typ som kallas R22. Det finns
flera andra köldmedier som brukar användas i
kylmaskiner t ex R12 och R102. De är allesam-
Kytmedetsysteri
Kldbårar-
system
Varm
gas
Vattenkyld
kondensor
Expan-
Katt
gas
Kompressor
sions
ventet
Fördngare
Styrningar
Vdtska
Bild 15:1
Kylmaskinens princip
86
enhet blir bara (örångaren med expansionsventil
och en stor fläk t med filter. Denna variant blir
alltmer vanlig . Vi frågade en reparatör vad han
tyckte om en sådan installation . Han hade just
kommit in efter att i rykande snöstorm varit uppe
på taket och reparerat utrustningen. Vi vill inte
citera honom ordagrant men han verkade inte
manometrar som är graderade i °C. Även säkerhetsanordningar som skyddar mot för hög respektive för låg temperatur består av pressostater,
inte av termostater.
Från kondensoro går köldmediet vidare via en
uppsamlare, recipienten, till en expansionsventil. Där släpps det ut till förångaren. I denna råder
ett lågt tryck eftersom kompressorn suger gas
glad.
därifrån. Här kommer köldmediet att avdunsta
år styrd av trycket i (örång-
Man kan vattenkyla kondensoro
Det kan vara mera praktiskt att ha kondensoro
nåra sammanbyggd med kompressorn inuti rumsenheten och i stället kyla kondensorn med hjälp
av vatten. Detta att ha freon som leds upp på taket
aren så att den bara släpper igenom så mycket av
och ned igen kan nämligen medföra problem de
köldmediet som behövs för att erhålla avsedd
temperatur.
tider då anläggningen inte används. Speciellt
sommartid är det mycket varmare ute än inne och
då samlar sig freonet i vätskeform inomhus. Når
kompressorn sen behöver starta så finns det risk
att den kommer att suga vätska i stället för gas,
något som kan ge förödande resultat.
och tar då värme från omgivningen som sålunda
kyls ner.
Expansionsventilen
Fönsterenhet
De här komponenterna kan byggas samman på
flera olika sätt. Den enklaste varianten innehåller
alla komponenterna i en enda låda. Den kallas för
fönsterenhet. Som namnet antyder monteras den
i ett fönster. Kondensorn hamnar då utanför huset och kyls av ytterluft medan förångaren sitter
på insidan av aggregatet. En liten fläkt ser till att
Ett helt annat problem kan vara att hindra ljudet
från en körande kompressor att fortplanta sig via
rörledningarna till husets väggar. Det problemet
minskar vid vattenkylning av kondensorn.
luften i den lokal som ska kylas ned får passera
över förångaren.
Vattenkylningen kan undantagsvis ske med rinnande vatten från vattenledningen. Vattenmängderna kan bli stora och man kan behöva grova rör
både till och från fastigheten. Det blir dyrt i längden och år till råga på allt förbjudet i vissa kommuner. Som nöddrift kan det kanske accepteras.
Rumsenhet för bruk i datorhallar (på
amerikanska airhandler A/H)
Det finns många varianter av rumsenheter. Även
om principerna är desamma som för fönsterenheterna är detaljerna olika. Rumsenheten kan till
exempel inte innehålla någon luftkyld konden-
Vanligast år att man kyler med cirkulerande,
sor. En sådan måste ju placeras någonstans där
glykolblandat vatten som återkyls i en lämplig
den kan avge sin värme till omgivande luft.
anordning utomhus, något som liknar principen
med en bilkylare. Denna anordning är som regel
försedd med en eller flera fläktar. Någon gångår
den kompletterad med vattensprinkling för de
allra hetaste dagarna. (Låt bli det sista, det blir
mest bekymmer. Ta möjligen en vattenslang
som en nödåtgärd den dag det blir 35 grader
utomhus.)
I en av varianterna har man kvar kompressorn i
rumsenheten. Man har bara flyttat ut kondensorn
och placerat den på ett tak eller kanske hellre på
någon skuggig plats där den inte står i vägen eller
år utsatt. Köldmediet går i kopparrör från kom-
pressorn till kondensorn och tillbaka till förångaren.
Det finns annat än de nämnda
komponenterna i en rumsenhet
Till skillnad från fönsterenheten innehåller en
rumsenhet vanligen en sofistikerad styrelektro-
Det finns ytterligare en variant av ovanstående
anordning;man sätter även kompressorn på taket,
sammanbyggd med kondensorn. Kvar som rums87
freonet i rummet och avdunstar, varefter bara
oljan återstår. Det sägs att man kan få besvär av
denna olja som sätter sig på olämpliga delar av
datorerna. Denna typ av olyckshändelser är dock
ovanlig.
nik. Denna år avsedd att hålla såväl temperatur
som fuktighet vid en konstant nivå. Elektroniken
ståtar vanligen med röda, gula och gröna lampor.
Dessa förv äntas tala om vad enheten just då gör
eller inte gör.
Ofta har rumsenheten en inbyggd befuktare. Vill
Sammanfattning
man inte ha med befuktaren, som är standard,
I stora anläggningar har man centrala anläggningar med kylmaskiner. Man leder kallt vatten
till datorhallarna och kyler luften där med detta.
Det kallas CW-system.
riskerar man att få betala extra för att bli av med
den.
Vidare finns alltid en eller flera fläktar och ett
filter för luften. Det finns filter med olika förmåga att fånga in mycket små partiklar i luften. De
Om kompressorerna står i kä llaren finns vanligen kondensorerna där också. Värmen leds bort
med vatten som cirkulerar upp till luftkylare på
något dyrare, som år utformade som stora påsar,
taket. I bland ställs såväl kompressorer som kön-
behöver inte bytas lika ofta som de billigare och
blir därigenom ekonomiska. Utformningen av
filtret "r vara sådan att man kan byta det utan att
få ut allt det insamlade dammet i datorhallen
igen.
densorer på taket. Då kan kondensorerna kylas
direkt med luft.
I mindre datorhallar kyls luften direkt av (örångarna. Det kallas DX-system. Ibland står kompressorerna samman med dessa förångare i hal-
Ofta forns speciella anordningar för avfuktning
av luften och även möjlighet till eftervårmning
lens rumsenheter, ibland står de på taket samman
med de då luftkylda kondensorerna.
av den avfuktade luften.
Kompressorn kan sättas nere i källaren
I de enheter vi hittills talat om har man använt
metoden att låta förångaren direkt kyla den luft
man vill ska kylas ner. Detta kallas direkt expansion eller DX. Man kan i stället låta förångaren
kyla ned vatten som sedan leds upp i datorhallen
och där får kyla luften. Man säger att man har
vatten som köldbärare och får då ett CW-system
där CW står för Chilled Water. De pumpar som
håller vattenströmmen i gång kallas för köldbärarpumpar.
Anledningarna till att man väljer vattenburen
kyla är dels av ekonomisk natur, del av praktisk.
Det blir lättare med underhåll av de relativt stora
enheterna när man slipper de restriktioner som
"r finnas i en datorhall. Dessutom ger ett CWsystem en j mnare temperatur under golv än vad
ett DX-system någonsin kan ge.
En annan fördel med vattenburen kyla anses vara
att man slipper ha freon i datorhallen. Freon
innehåller alltid olja som används som smörjmedel till kompressorn. Vid ett läckage sprider sig
88
16
ka störningar i bearbetningen. Det kan bli stopp
eller "urspårningar". Det kan också bli permanenta skador.
EKONOMISK KYLNING
Dåligt utförda kylsystem kan kosta en hel del
pengar som inte syns i någon kalkyl. Kostnader
som ingen slår ner på därför att man inte vet om
Dessutom kan statisk elektricitet uppstå av bandets rörelse i en bandstation som får för torr luft.
Resultatet kan bli en liten gnista som förstör det
skikt där informationen ska skrivas. Då blir det
att det hade gått att undvika dem. Hårår en lista
över de värsta misstagen.
- Man avfuktar och befuktar luften samtidigt,
ett litet märke just där och det gör att man inte kan
skriva något alls på den fläcken.
- man har för lite reserver så att ett enkelt funktionsfel ger totalstopp i datorerna,
Om det blir för fuktigt gör det inte så mycket
numera. Förr var det hålkorten som blev för
långa av fukten och då kunde inte hålkortsläsarna läsa rätt längre. Det blev för långt mellan
första och sista kolumnen.
- man kör kompressorerna även på vintern når
det finns gratis kyla att tillgå,
- man tar inte tillvara överskottsvärmen från
kondensorerna,
Man kan fortfarande få problem med datorerna
om det är för fuktigt, men det märks inte med
detsamma. Den avkylda rumsluften
"r ligga
under 80% relativ fuktighet om den blåses direkt
in i någon maskin. Går man över det värdet kan
man få problem med de elektriska kontakterna
efter någon tid. Det börjar också att rosta på
muttrarna till golvbenen och på andra oskyddade
järnföremål under golvet.
- man släpper in för mycket uteluft i datorhallen,
- man använder sådana befuktare som är dyra i
drift,
- man tillåter fuktigheten under golv att bli så
hög att järndetaljer börjar rosta,
En stunds funderingar över ett Mollierdiagram
(se avsnittet om fukt och temperatur) visar att
man inte ska ha för stor skillnad i temperatur
mellan rumsluften och den luft man har under datorgolvet. Går man upp till så mycket som 8
graders skillnad blir man hårt trängd mellan för
låg fuktighet i rummet och för hög under golvet.
Det förra ger elektrostatiska problem det senare
ger korrosion.
- man har för låg temperatur på köldbäraren
(det vatten som kyler datorhallen).
Några av dessa misstag blir behandlade nedan,
medan flera av dem tas upp i avsnittet om luf tbehandling.
Luftbehandling består både av temperaturkontroll och fuktkontroll. Tyvärr blandas dessa båda
funktioner ofta ihop i ett och samma aggregat.
Det blir billigare så, åtminstone i tillverkning,
men det blir också krångligare. I många fall blir
det också dyrare i drift, t ex når det gått några år
och alltför många har varit och skruvat på inställningarna.
Hur man bygger en pålitlig kylning utan att
den blir dyr
Innan vi går in på detaljer ska vi komma med en
kuggfråga:
Det är noga med fuktigheten i en datorhall
upp en kW med direkt el? Svaret är entydigt
"Nej !". Det kostar bara drygt tredjedelen. Kylmaskinen är en sorts värmepump som pumpar
Kostar det mera att kyla bort en kW ån att värma
Om det blir mindre ån 45 % relativ fuktighet i en
hall ökar risken för urladdningar på grund av
energi från förångaren till kondensorn. Pumpen
statisk elektricitet. Sådana urladdningar kan söka
sig olämpliga vägar in i maskinerna och förorsa-
kräver mycket mindre effekt än vad den själv kan
pumpa.
89
teriet. Numera höjs röster för att detta är oekonomiskt låga vården.
Det finns kylenheter för olika behov, vardera
med sina egenskaper och sitt prisläge. Fönsterenheterna är små kompakta kylenheter som år
avsedda för komfortkyla. De år mycket praktiska
Det är lätt att se om det pågår någon avfuktning.
Det droppar n" igen vatten från kylbatteriet om
för bostäder och kontor i varmare klimat. I en da-
så är fallet. Den fukt som försvinner på detta sätt
måste ersättas. Det finns bara två sätt att göra
torhall ger de vanligen för torr luft. Storleken på
dessa enheter brukar ligga vid 3 - 5 kW kyl-
detta, nämligen genom att befukta eller genom att
tillföra frisk luft som redan är tillräckligt fuktig.
I det här landet är ytterluften vanligen för torr för
det senare förslaget.
effekt.
De innehåller en hermetisk kompressor. Med det
uttrycket avses en kompressor och en elektrisk
motor inbyggda i en kåpa som på vissa fabrikat
bara kan öppnas med plåtsax. Det är med andra
ord inte meningen att de ska kunna repareras om
Om befuktningen är i gång medan det samtidigt
droppar vatten från kylbatteriet så läcker det
pengar ur kassan.
de gått sönder. De är inte heller avsedda att köras
dygnet runt år ut och år in, utan bara att gå vissa
delar av året, och då helst inte kontinuerligt.
Framför allt brukar de sakna utrustning för vinterdrift.
Det finns något som heter sensibel kyleffekt. Den
anger hur stor del av den totala kyleffekten som
används till kylning av luften. Resten går åt till att
fälla ut vatten.
Vi påstår inte alls att hermetiska kompressorer är
skräp, men vi påstår att fönsterenheter som regel
mera robust byggda. Man ska bara försäkra sig
Man skulle helst vilja ha 100% sensibel kylning.
Om man vill att anläggningen tillfälligt ska avfukta så gäller naturligtvis inte detta, men man
ska se till att den inte ständigt avfuktar och mot-
om att det är sådana man köper.
arbetar befuktaren.
Det finns speciella enheter för kylning av lokaler
" höga krav s " s på funktionss" erheten. Några
tillverkare kallar dem för processkontrollkylare.
Man ser också beteckningen airhandlers (A/H),
på svenska vanligen kallade rumsenheter. Vi har
i ett tidigare avsnitt berättat om några alternativa
utföranden av dessa enheter. Det är inte ovanligt
att de innehåller hermetiska kompressorer av
god kvalitet.
En anläggning kan för en total kyleffekt av 100
kW ha en sensibel kyleffekt av 85 kW. Värdet
anses acceptabelt i sammahanget. Det innebär att
det går åt 15 kW att avfukta den kylda luften och
att man i runda tal behöver fukta lika mycket för
inte är avsedda för den "vande drift som en
datorhall utgör. Det finns dock enheter som är
att kompensera detta. Med 30 öre per kWh för befuktningen men bara 10 öre per kWh för kylningen (den sker ju genom värmepumpning) kostar
det tillsammans 15 x 0,40 x 8 760 kr per år, dvs
52 560 kronor. För en 100 m2 datorhall, som vi
kommer att använda som exempel, behövs knappt
halva denna kyleffekt. Vi hamnar då på 26 000
kronor om året.
Det vanligaste felet är att man har för kalla kylytor. Den luft som lämnar kylenheten är alltid en
blandning av sådan luft som passerat nåra kylelementet och sådan som lyckats undvika detta.
Den förra är alltid kallare än den senare. Om
kylningen sker direkt från (örångaren (DX) och
om dess expansionsventil år ställd på låg temperatur så kommer den kalla luften att avfuktas.
Gränsen för när detta börjar inträffa är omkring
Om man till råga på detta använder elektrisk
eftervärmning på den kylda luften (i stället för
värme från kondensorn) tillkommer ytterligare
några tusenlappar. Anledningen till eftervärmningen i obemannade hallar år att man vill hålla
12 °C. Har man vattenburen kyla så är det en fråga
om vilken temperatur man valt på vattnet. Standarden brukar vara 7 °C in och 12 °C ut ur kylbat-
relativ fuktighet. Det torde inte finnas dyrare sätt
att transportera vatten genom ett rum.
luften under golvet över 18 °C och under 80%
90
Vi vet att vi överdrivit lite i det givna exemplet.
Alla kylfirmor med självaktning kan nämligen
offerera en variant av sina DX-maskiner med en
sensibel kyleffekt som ärpraktiskt taget lika med
den totala effekten. Varningen är dock relevant.
Det finns emellertid mer pengar att hämta. Låt
oss göra en sammanfattning och inte som hittills
behandla en bit åt gången.
Se till att det blir den sorteni datorhallen!
man övergertankenpå 7 gradersköldbärareoch
i stället tar12 °C. Vinster harbetecknatsmedplus
Antag att man har två rumsenheter med hög
sensibel kyleffekt i.samma hall. Vardera är försedd med en egen hygrostat som styr såväl avfuktare som befuktare. Antag att de två hygrostatema råkat bli inställda så att det ena aggregatet
befuktar och det andra avfuktar...
och förluster med minus.
Här följer en kalkyl på ändringen i kostnader om
Vi installerar i båda fallen 6 stycken rumsenheter
om vardera 10 kW sensibel kyleffekt. Det går
inte åt flera enheter för att man höjer köldbärartemperaturen, det blir samma luftmängder och
samma antal fläktar. Det fordrar däremot större
kylbatterier i varje rumsenhet. Detta kompenseras något av att den sensibla kyleffekten nu blir
Eftersom en DX-maskin i vissa situationer år
billigare än en CW-installation får man tolerera
en högre driftkostnad. I mindre installationer
brukar DX-maskinerna vara konkurrenskraftiga
100%.
Först investeringarna
trots olägenheterna med avfuktningen.
BESPARINGAR
Närman har vattenburen kyla slipper man det här
om man har valt en köldbärartemperatur som ligger över 12 °C. Då kan kylaggregaten inte avfukta. Med 7 graders köldbärare kommer avfuktningen att vara av samma storleksordning som
för den DX-maskin vi talat om.
(6x20x300)kr
+36 000 kr
Slipper bygga avlopp under
varje enhet (6 x 3000) kr
+18000 kr
Med 12 °C på köldbärarenbehövs dock en sepa-
Summa
+54 000 kr
Slipper isolera 20 m rör/rumsenhet men målar dem i stället
rat liten kompressor för avfuktningsaggregatet.
INVESTERINGSKOSTNADER
Större kylbatteri per rumsenhet
De som offererar kylinstallationen måste v" ha
valt en så ekonomisk köldbärartemperatur som
möjligt?
(6x2000)kr
-12 000 kr
Större köldbärarpumpar
Javisst, men ekonomisk för vem? För dem själva
förstås. De väljer köldbårartemperatur så att försäljningspriset blir så lågt som möjligt och de får
beställningen. Att kunden med deras något billigare anläggning får en högre driftkostnad det
säger de inte såvida inte kunden frågar.
(2x10000)kr
-20 000 kr
Summa
- 32 000 kr
Resultatet blir ändå en vinst på 22 000 kr.
Låt oss räkna lite
Om vi tar samma storlek på datorhall som nyss,
nämligen 100 m2,kanske man behöver avlägsna
45 kW värme. Med en köldbärartemperatur på
7 °C och en kondensortemperatur på 40 °C "r
kompressorn klara sig på 20 kW. Om vi kunde
höja köldbärartemperaturen med drygt 3 grader
skulle vi vinna nästan 15% i kompressoreffekt.
91
bärartemperatur har erhållit 3 500 - 6 500 timmar frikyla per år med ett årsmedelvärde av
5 000 timmar. Från norra Norge rapporteras om
Därefter driftkostnaderna
MINSKADE DRIFTKOSTNADER
PER ÅR
Bättre verkningsgrad på kom-
en installation med frikyla där man bara behöver
använda kompressorerna tre dagar per år.
pressorers 3 kW i 8 760 timmar
ä30öre
+ 7 800 kr
Mindre underhåll av rör
(isolation går sönder)
+ 3 600 kr
Slipper rensa avlopp för
alger och slam
+ 2 000 kr
Experterna är inte överens
Trots kalkylerna ovan möter teorierna om de
höga temperaturerna i allmänhet stor skepsis. Att
de som börjat med 7 °C inte ökar temperaturen
beror naturligtivs på att det skulle bli dyrt med
alla de ändringar det för med sig. I några fall har
man börjat med 12 °C men ändå isolerat rören.
Baktanken kan vara att man vill kunna gå ner till
9 °C om kylbehovet ökar. Andra dimensionerar
anläggningen för 9 °C redan från början.
Ingen onödig avfuktning
enl tidigare kalkyl
+26 000 kr
Summa
+39 400 kr
ÅRLIGA MERKOSTNADER
Större köldb årarpumpar
4 kW i 8 760 timmar
Vi har hört oss för hos en större datorcentral som
redan för 15 år sedan började med 12 °C på köldbäraren. De anser sig definitivt ha gjort en vinst.
De har till och med beslutat att höja temperaturen
till nästan 14 °C vid nyinstallationer.
-10 500 kr
Resultatet blir en vinst på 28 900 kr per år.
Frikyla
I vårt klimat finns det ett billigare sätt att fram-
Kalkylen ovan är mycket grov, den är bara en
indikation. Det kan finnas speciella förhållanden
i den enskilda installationen som gör att man ska
v" jaenlägretemperatur.Kalkylenårdockavsedd
som en tankeställare.
ställa det standardiserade sjugradiga vattnet än
genom att köra en kylkompressor. Man kan
under många timmar per år helt enkelt pumpa
upp köldbäraren till en återkylare på taket och
kyla den direkt med ytterluft. Med 7 graders
köldbärare "r man kunna använda frikylning
kanske 2 000 timmar per år. Man sparar således
Om den som sä ljer kylutrustningen vidhåller att
12 °C är för högt så låt någon oberoende kylkonsult ge ett råd.
40 000 kWh eller 12 000 kr per år. Det fordras
dock en viss extra investering för att detta ska
vara möjligt.
Värmeåtervinning
Frikyla är ett bra sätt att spara energi, men det
Med både frikyla och 12 graders köldbårartemperatur kommer man en bit till i besparing. Man
"r då med samma extra investering kunna få frikyla 4 000 timmar per år. Nu drar kompressorer-
finns ett helt annat sätt att spara. Det år att ta till
vara den värme som annars skulle kylas bort i
kondensoro. Man kan emellertid i en och samma
kompressor inte ha både frikyla och värmeåtervinning, man får nöja sig med endera.
na bara 17 kW och vi sparar 68 000 kWh istället
för tidigare 40 000 kWh. Skillnaden år bara
28 000 kWh per år som ska tillgodoräknas den
Överskottsvärmen kan användas till uppvärmning av lokaler och till att förvärma friskluft till
datorhallen, speciellt om man har befuktare av
högre köldbärrartemperaturen. I pengar räknat är
det ytterligare 8 400 kronor per år som man
sparar.
adiabatisk typ. Man kan förvärma tappvatten till
tvättställen i toalettrummen och man kan förvärma vattnet till restaurangköket om man har ett
Som exempelkan berättas från en större installation i Köpenhamn att man med 13 graders köld-
sådant.
92
Till sist: Var snäll mot DX-maskinen
Överbelasta inte en DX-maskin. Den börjar avfukta om man gör det för att till slut frysa igen
helt. Låt den inte heller fä för lite luft. Det går lika
illa.
Sammanfattning
Försök inte använda maskiner för komfortkyla
till att kyla en datorhall, det blir dyrt. Det finns
pålitliga och ekonomiska enheter för ändamålet.
Se till att kylenheterna inte avfuktar i onödan.
Kräv hög sensibel kyla på aggregaten om det är
DX-maskiner och välj temperatur på köldbäraren för CW-anläggningar med omsorg.
Överväg frikyla och värmeåtervinning , dock inte
i sia
aggregat.
Se också till att kvalificerad personal trimmar in
anläggningen till bästa funktion och låt utföra in-
spektioner regelbundet. Det kan förebygga obehagliga överraskningar.
93
17 DRIFTSÄ KER KYLA
ha mer ån en kylmaskin och mer än en pump.
Sensmoralen av det sista ärratt man ska undvika
att installera bara en diesel, det har vi talat om
tidigare, inte bara en gång utan många gånger.
"Den här datorn behöver ingen kylning."
Känns försäljningsargumentet igen?
Det kan vara korrekt -en vanlig PC behöver inte
kylning - men var lite försiktig i övriga fall. Om
det behövs kylning eller inte beror inte bara på
datorn utan också på lokalen den ska stå i. Datorn
Tro inte utan vidare den leverantör som säger att
han offererat två helt oberoende kylmaskiner.
Kontrollera att de verkligen är oberoende.
avger ett visst antal kW värme och det antalet kan
leverantören ge besked om. Även ett litet kon-
En sann berättelse från en datorinstallation
Det installerades två kylmaskiner om 400 000
kcal/h vardera. En av dem räckte till att kyla hela
hallen, den andra var reserv. Så en dag stannade
torsutrymme tål ett par hundra Watt, kanske lite
mer om det finns komfortkylning. Men vem vill
ha en kamin på 1 kW i gång sommartid om kylning saknas helt? Kamin eller dator, det är värme
som värme och det känns likadant.
bägge två samtidigt De hade nämligen gemensam styrelektronik som såg till att reserven startades ifall den ordinarie maskinen stannat. Elektroniken i fråga matades via en säkring på 10
Utan kylning stannar datorn
Kylning och strömförsörjning
Amp. Den hade löst ut. (Säkringar kan bli felåk-
måste vara per-
tiga i tillverkningen så att de löser ut utan yttre
anledning). Det hår företaget hade emellertid in-
fekt utförda om man behöver en dator som ska
fungera störningsfritt. I en stor dator beror vis-
stallerat en tank om 100 m3vatten som hölls vid
serligen de flesta driftstopp på programfel, ma-
ca 5 °C. Till tanken hörde en pump som drevs av
skinfel och operatörsfel, men de stoppen är korta. De långa stoppen beror på kyla och el.
UPS:en. Den var så liten att det gottkunde accepteras att den fick den sortens kraft. Pumpen höll
igång vattencirkulationen och kylan räckte i flera timmar. Det var tillräckligt länge för att personal skulle hinna komma fram och finna felet. Ett
så långt avbrott i driften skulle ha kostat mycket
mer än vad installationen av tank plus pump en
Ett bra kylsystem får man för måttliga merkost-
nader. Om det ska anses vara värt sitt pris eller
inte beror på vad ett oväntat stopp på 5-10
timmar kan kosta. Hur långa stopp man får år
mycket individuellt, men oplanerade stopp brukar bli obehagligt långa. Betänk hur lång tid det
gång gjorde.
tar att få dit någon som kan konstatera vari felet
består, att få dit rätt reservdel, att få den monterad
och att starta datorn igen efter ett sådant stopp.
Enbart det sista kan ta 5 timmar i en stor installation, i några fall talar man om dagar.
Om man inte kostar på sig en tank, "r man i alla
fall kosta på sig den lilla pumpen. Vid strömavbrottfår man nämligen stopp i köldbärrarpumparna till dess att dieslarna startat. Har man en hjälppump som går på UPS så får man en viss cirkulation i köldbäraren. Man slipper då att få den
varmvattenpropp i rören som annars skulle uppstå. Varmvattenproppen ger en svängning i styr-
Hur länge klarar sig datorhallen utan kyla? Säkerligen i 10 minuter, med fläktarna i gång kan-
ske 30 minuter.
Det finns två huvudorsaker
systemet för kylning når det hela startarigen.
Pumpengörockså attmanfårbetydligtlängretid
till att kylan kan
1 Stopp i en kylmaskin eller i en pump.
på sig innan datorerna får "v ärmeslag" på grund
av långvarigt utebliven kylning . Har man vattenkylda CPU:er år den lilla pumpen ett "måste".
2 Strömavbrott i kombination med krånglande
Ett annat knep i sammanhanget år att man kör
försvinna:
fläktarna i rumsaggregaten på avbrottsfri kraft.
Kanske inte alla fläktar, men en del av dem.
reservkraft.
Botemedlet mot det förstaår uppenbarligen att
Rumsaggregat innehåller alltid fläktar, ibland
94
matas från två håll. Det är ett billigt sätt att få en
mer än en per aggregat. Man kan då köra baraden
ena flä kten på avbrottsfri kraft och den andrapå
favoriserad kraft.
viss flexibilitet, men är inte till tillräcklig hjälp
när man behöver bygga ut kylrören utan att
stänga av några rumsenheter.
Anledningen till att man vill köra några av fläktarna på UPS är att man därigenom bibehåller
cirkulationen av luften i datorhallen under ett
längre strömavbrott. Väggar och golv hjälper till
att kyla, och om den ovannämnda pumpen finns,
har man lite kallt vatten i rören vilket bidrar
något. Har man så en tank med kallvatten, som vi
redan har gjort reklam för, kan man även klara situationer som annars skulle ha lett till datorstopp.
Det kan vara ekonomiskt rimligt att klara ett par
timmars strömavbrott på detta sätt. För den som
har vattenburen kyla kan detta vara ett alternativ
till att anskaffa en diesel överhuvudtaget.
installationer kan kosta så mycket att det är bättre
att göra sig besvär med att bygga förtänksamt
redan från "rjan.
Rumsaggregat med kompressorer kör man inte
på avbrottsfri kraft, i varje fall inte kompressorn.
Det brukar nämligen bli störningar når kompressormotorn slår ifrån. Dessutom brukar man inte
Det går inte att byta den ena pumpen i en tvillingpump utan att stänga av alltihop. Tvillingpumpar
hör inte hemma i en kylanläggning för datorer
med höga krav på kontinuerlig drift.
En acceptabel metodår att lägga enkla rör från
början, men med plats för en andra omgång kylrör när och om de behövs längre fram.
Byte av en trasig kran
Även stora vattenkranar behöver kanske någon
gång packas om. Om man klarar detta utan datorstoppär det ett gott betyg till den som projek-
terat installationen. Även planerade stopp i stora
ha råd med den dyrare ström som den sortens
Lägg dubbla elkablar till kompressorerna
Det kostar så lite att dra en extra kabel in till eltavlan för kylkompressorerna. Den "r komma
från huvudtransformatorn medan den ordinarie
kabeln kommer från reservkraftens fördelning.
Det gör dels att man kan utföra service på den
senare fördelningen utan att stanna kylningen
kraft innebär. Fläktar däremot, som ständigt år i
gång, stör inte datorerna och de drar inte så
mycket ström.
Varianten att köra fläkten i ett rumsaggregat på
avbrottsfri kraft och dess kompressor på favoriserad kraft innehåller ett par fällor. Man måste se
upp med varifrån man tar skyddsjorden till enheten ifråga så att man inte får störningar den
vägen. Samtidigt måste kraven i starkströmsföreskrifterna uppfyllas. Vidare "r man inte ta
styrspänningen från ett håll och kompressorns
matning från ett annat. Gm kompressorns spänning försvinner men styrspänningen finns kvar,
tror elektroniken att kompressorn kör når den fått
order om det. När kompressorns spänning kommer tillbaka startar motorn omgående. Om avbrottet varit kort (mindre än någon eller några
minuter) är detta inte bra. En kompressor som
Det finns några få fall där det lönar sig att bygga
flera små kylcentraler i stället för en jättestor. Ett
sådant fall är där anläggningen förväntas växa
avsevärt i många år. Gör man tillbyggnaderna
vart efter de behövs skjuts installationskostnaden några år framöver. Välj dock om möjligt en
storlek på kylmaskinerna så att huvudmaskineriet inte blir för dyrt per bortkyld kW r" at. Kyl-
och dels att man har en snabb väg att komma
igång efter en allvarlig men begränsad skada.
Bygg modulärt i vissa fall
stannat tappar trycket ganska långsamt och "r
maskiner blir allt billigare per kyld kW ju större
inte startas igen medan trycket är kvar.
man väljer dem.
Dubbla köldbärarrör
Den som ofta bygger om "r överväga att lägga
dubbla köldbärarrör. Man ser ofta att köldbårarrören i en hall läggs i en stor slinga så att de kan
Hur många kylmaskiner ska man ha
Ska man skaffa fyra kylmaskiner varav de tre
klarar driften eller ska man skaffa tre maskiner
varav de två räcker? Att skaffa två stycken varav
95
en är tillräcklig för kylbehovet låter alldeles för
Vad som egentligen är bäst beror på vad man vill
åstadkomma, hur stor anläggningen är och hur
fort den antas växa.
hade man fått mera information. Ju högre värmeavgivning i rummet desto kallare måste det
bli under golvet för att den luft som passerar termostaten ska få rätt temperatur. Om det är så
mycket som 8 grader kallare under golvet ån vad
det är i rummet är det dags att sätta in flera galler
(rister) för att släppa igenom mera luft. Det kan
Sammanfattningsvis:
också vara dags att öka kylmaskineriets kapacitet.
dyrt. Det år inte alls säkert. Tag åtminstone in
offerter som visar vad som år billigast!
• Många små maskiner ger stor driftsäkerhet
och flexibilitet.
Skulle termostaten sitta i kylarnas utgående luftstöm (vilket inte bara förekommer , utan även ger
• Två stora maskiner kan ge billigare installa-
vissa fördelar vid CW-system) är det bäst att
tion och tillräckligt stor säkerhet men ger stor
stegkostnad vid utbyggnad.
placera termohydrografen i den luftström som
går in i rumskylarna. En helt vanlig termometer
under golvet är då att rekommendera.
• Små rumsenheter brukar bli dyrare än stora
sådana. Har man tvingats att bygga ett lågt datagolv (säg 30 cm eller mindre) så är det dock
nödvändigt med små kylenheter. De placeras
Manskaockså se uppså attmaninteöverbelastar
kylenheterna.
Enstiganderumstemperatur
skvallrar naturligtvis om att kylningen inte fungerar
som den ska. Har man en DX -maskin så isar den
då nåra intill de datorer de ska kyla.
dessutomigen om den bliröverbelastad. Hardet
börjat att bildas is så kyler den luften allt sämre
Klimatövervakning
Det finns något som heter termohydrograf. Det
år ett skrivande instrument som har en penna för
och då bildas det ännu mera is.
temperaturen och en för den relativa fuktigheten.
Sammanfattning
Det brukar finnas en termohydrograf i praktiskt
taget varje datorhall. Tyvärr får de flesta inte ut
tillräckligt mycket information av dem därför att
Driftsäker kyla är inte alltid en fråga om dyr in-
stallation, det är mycket ofta en fråga om förtänksamhet.
de har placerat dem fel.
Peka på en maskin, ett elskåp, en kran etc i taget
Rumsenheternas termostater sittervanligen i den
ingående (varma) luftströmmen, eller ibland på
väggen i det rum som ska kylas. Kylenheterna
begår så mycket kyla av kylmaskinerna att den
luft som passerar termostaten får den temperatur
som denna är inställd på. Om det skrivande
instrumentet står i samma luftström kommer den
bara att visa hur bra termostaten år, men inte
och ställ frågorna:
• Kan den tänkas krångla?
Vad händer då?
• Kan jag tvingas byta ut den vid utbyggnad?
Går det?
• Börden kanske dubbleras eller finns det metoder att komma runt eventuella problem genom
att bygga på annat sätt?
något om hur kylaggregatet år belastat eller hur
det arbetar. Skulle behovet av kyla öka i rummet
(till exempel därför att man satt in ett par skivminnen till) så skvallrar inte termohydrografen
om den ökade lasten. Kylmaskinerna kanske nu
arbetar på gränsen av sin förmåga, men det
registreras bara en spikrak linje på skrivaren.
Hade man satt en vanlig termometer i rummet
och ställt termohydrografen under golvet i stället
96
18 LUFTBEHANDLING
DATORHALL
I EN
get om sådant finns, så har man tagit bor övertrycket och kan rentav ha ersatt det med ett
undertryck.
Det år inte alls självklart att datorhallen ska ha
friskluft från husets centrala aggregat, det kan
kosta mer än att ha ett eget friskluftsaggregat.
Datorhallen har nämligen andra krav på luften än
vad resten av huset har. Dessa krav leder till ökade driftkostnader om man tvingas använda husets friskluftstillförsel.
• I datorhallar har man krav på brandavskiljning
(det går att ordna med brandspjäll) men också
på rökavskiljning. Rök ställer till mycket större skador än brand i en datorhall. En central
tillförsel av luft kan betyda central tillförsel av
rök när det brinner honstans.
Vilka problem uppstår
• Luften som distribueras centralt i huset är troligen vintertid uppvärmd lite mera än vad som
Se till att rökevakuering är planerad
Det är sällan det brinner med stora lågor i en datorhall. Det är egentligen bara golvet som kan
brinna och målarfärgen på väggarna om temperaturen blir tillräckligt hög. Kablarna, som det
finns massor av under golvet, är isolerade med
PVC som innehåller klor, vilket gör att de brinner dåligt. Men de ryker, och det inte måttligt
heller. Inte nog med det, röken innehåller saltsyra som angriper både människor och maskiner.
behövs i de obemannade delarna av datorhalllama. Om det centrala aggregatet för huset använder överskottsvärme till den uppvärmningen så är dock merkostnaden inte så allvarlig.
• Luften som distribueras kan sommartid vara
kyld så mycket att den är torrare än de 10 gram
per kilo luft som datorhallen behöver. Denna
fuktighet harman till viss kostnad först kramat
ur luften centralt. Sedan måste man för dyra
pengar sätta till den igen inne i hallen.
Människorna beger sig snabbt därifrån om de
kan, maskinerna kan det inte. Till att börja med
verkar maskinerna kanske inte vara skadade av
röken, men om en vecka eller två kommer felen.
Vänta inte till dess. Se till att enheterna blir torkade illa kvickt och sedan så snart som möjligt
omhändertagna av specialister på konditionering. Saltsyran verkar långsamt men effektivt,
• Man måste se upp så att man inte får för mycket luft. Normal ventilation i ett kontorshus är
avpassad för att många människor ska kunna
arbeta där och för att rökning ska vara tillåten.
(Det är tänkbart att rökning kommer att förbjudas i kontor framöver.) En datorhall ska bara
ha de 0,35 liter per kvadratmeter och sekund
som byggnormen säger. Luft därutöver kostar
under större delen av året extra pengar att befukta. För mycket luft gör inte klimatet bättre, bara dyrare.
men den behöver fukt för att fungera.
För att minska skadorna efter en kabelbrand behöver man få ut röken snabbt. Det är klokt att ha
en plan för hur det ska gå till så att man slipper
improvisera. Man kanske ska ha en stor byggfläkt stående någonstans i ett närliggande förråd.
Om man snabbt kan sätta in en sådan för att vädra
Där operatörerna finns är det rökförbud och inte
ens där brukar man därför behöva extra mängder
friskluft.
ut röken kan man spara mycket stora belopp. En
annan variant är att man avtalar med brandkåren
att de ska medföra en evakueringsfläkt om de
rycker ut till datorhallen.
Att minska en luftmängd låter ju enkelt, det är ju
bara att sätta in ett spjäll på lämplig plats. Jodå
• Man vill ha övertryck i datorhallarna så att det
Returluft hör inte hemma i en datorhall
Man vill inte alls spara på den goda värmen i en
datorhall. Tvärtom! Man behöver inte heller returluft som skydd för en eventuell befuktare i
inte kommer in damm utifrån. Sätter man in ett
friskluftstillförseln så att den inte ska frysa sön-
spjäll i friskluftskanalen och inte stryper utsu-
der kalla vinterdagar. Det finns massor med
men...
97
andra typerna drar med sig kalk och annat otyg
som sätter sig på olämpliga ställen med driftstörningar som följd. (Ångbefuktare kokar
vatten till ånga med hjälp av elektricitet.)
värme för detta i kylkompressorns kondensorkretsar, om de är vattenkylda vill säga, och om
man inte har installerat frikyla. Värmeåtervinning på en av kompressorerna och frikyla på en
annan kan vara en bra kompromiss om man har
ett flertal enheter.
• Använd aldrig ångbefuktare. Installera värmeåtervinning och adiabatiska befuktare. Man
betalar extra för den el som en ångbefuktare
använder och den värme som tillförs måste
Man ser gärna att man slipper ha någon returluft-
kanal. Vid brand sprider sig nämligen lätt brand-
kylas bort igen.
rök från en brandcell till en annan via en sådan
kanal. Visst finns det effektiva brandspjäll, men
• Sätt aldrig en ångbefuktare i själva datorhallen
utan sätt den i en rumskylares tilluftkanal..
Runt om ångbefuktaren blir det en zon med
hög luftfuktighet där man inte kan ställa några
datorer.
då ska de kopplas till brandlarm med rökdetektorer.
När det gäller tilluftkanaler är situationen annor-
lunda. Där kan man använda en annan typ av
brandspjäll. Detfmns sådana som själva reagerar
på hög temperatur och smälter igen kanalen. Det
• Sätt aldrig en befuktare i en rumskylares tillluftkanal. Den befuktade luften kyls ned och
får då 100% luftfuktighet (eventuellt med
kondens). Den hinner sedan aldrig blanda
sig fullständigt med den torrare luften från
rummet och det blir skador på kontakter i
datorer som råkar ut för fukten. Se bara så
rostiga rumskylare blir på några år om det
finns befuktare i dem!
finns också modeller med snören som brinner av
varvid en fjäder stänger för luften. Sådana brandspjäll reagerar inte förrök, men rök kan inte sprida sig mot luftströmmen i en tilluftkanal. En förutsättning för resonemanget ärratt tilluften i fråga
inte kan innehålla returluft från någon annan
lokal.
Man ser ibland rådet att stånga alla fläktar vid
Man ska ta varning av att råden är motstridande.
brandlarm. Det år ett mycket tveksamt förfarande. Den lilla mängd luft som tilluftfl" tama ger
kan knappast bidra mycket till branden. Man
talar om en luftmängd av hela rummets volym på
två timmar. Däremot har man lokala kylfläktar
som blåser runt luften i rummet 100 gånger per
timme. De ser till att syret i lokalen effektivt
tillförs en brand. Stänger man dessa fläktar så
stannar datorerna efter högst 15 minuter på grund
av övertemperatur. Står övertemperaturskyddet
högt ställt har man dessutom skador i datorerna.
Det är viktigt att den som bestämmer vad som ska
köpas verkligen kan problemställningen. Det är
också viktigt att datorhallens driftkostnad kommer med i utvärderingen av alternativ.
Det finns inget entydigt svar
Detår riktigt att ångbefuktare lämnar rent vatten.
Det är riktigt att de ger hög luftfuktighet just där
ångan kommer ut, men det går utmärkt att låta
den komma ut i tilluftkanalen för friskluft en bra
bit från datorhallen. Glöm bara inte bort att
befuktaren automatiskt ska stängas av om till-
Om det verkligen var en brand kanske man vann
något med att stänga fl" tama, men var det falsklarm har man fått ett onödigt driftstopp som kan
luftsfl" ten stannar.
vara mycket dyrt.
Det är riktigt att det kan bli rost i ett luftaggregat
med inbyggd befuktare. Lämpligt val av material
och en utformning som garanterar god blandning
med torrare luft kan dock klara av problemet.
Befuktare
Vilken typ av befuktare ska man ha och var ska
de placeras? De råd man brukar få ser ut så hår:
Det är riktigt att en ångbefuktare är dyr i drift,
men med rätt mängd tilluft och en rumskylare
som inte avfuktar är det en rimlig kostnad.
• Använd aldrig annatän ångbefuktare. Det år
den enda typ som ger rentvattenifrånsig. De
98
Sammanfattning
Vad som inte sagts år att en ångbefuktare kan
löpa amok. Om hygrostaten fastnar i ett läge där
den ger order om mer fukt, eller om styrkretsarna gått sönder på olämpligt sätt, ger den för
mycket. Kolla vad som händer med en trefasig
ångbefuktare om man tar ur säkringen för den fas
där styrkretsen får sin spänning. Fortsätter den
att koka vatten?
• Ordna ett eget friskluftsaggregat, husets duger troligen inte.
• I stora hallar är det vanligt att kylning och
fuktkontroll år helt skilda åt. Fuktkontrollen
kan utan problem anordnas samman med
friskiuftintaget. Om detta aggregat står skilt
från datorhallen kan det med fördel utformas
utan användning av returluft.
Det är riktigt att adiabatiska befuktare ger avlagringar, men man kan utan alltför stora investeringar mata dem med avhärdat vatten. De kan
• Se till att eventuell brandrök kan komma ut
fort.
däremot inte dränka en hall med fukt.
Man har från vissa håll börjat uttala skepsis i frågan om de så kallade jonbytarnas lämplighet.
Man lår få in klor som leder till att små mängder
saltsyra bildas och det är skadligt.
• Se upp med hur luftfuktigheten behandlas.
Om den inte behandlas v" brukar den hämnas.
En trend kan urskiljas
Når det gäller små datorhallar (upp till 50 eller
högst 100 m2) så är det vanligt att man använder
ångbefuktare och att de sätts in i rumsenheterna.
I mellanstora hallar är fortfarande ångbefuktare
vanliga, men då ser man dem även utanför rumsenheterna. I de största hallarna har man ofta separata anläggningar för befuktning och avfuktning av tillförd friskluft medan rumsaggregaten
enbart sköter om kylningen.
Filtrera tillförd uteluft
Förr tog datorerna kylluft direkt under golvet.
Om man då blåste in friskluften i rummet och inte
under golvet så hade man hjälp av de filter som
sitter i rumsenheterna. Den nya luften måste passera dessa innan den kom in i datorerna. Då
räckte det att undvika att små fåglar och kringflygande löv kom med in.
Numera tar de flesta datorer in kall luft direkt
från rummet nertill på ena sidan och släpper ut
varm luft upptill på andra sidan. Den inmatade
friskluften måste vara finare filtrerad vare sig
den blåses in i rummet eller under golvet. Inblåsning i rummet är bättre eftersom man då hinner
blanda den v" med rumsluft innan den når datorerna. Som självförsvar har datorerna ett finfilter
där de tar in luften från rummet.
99
2 Antag att hela datoranläggningen är totalför-
19 KATAST ROFPLANERING
störd.
För att bygga en datorhall behöver man bara en
mycket grov katastrofplan. I dators" erhetssammanhang behöver den vara mera detaljerad.
Samla några nyckelpersoner till en dags diskussion kring ämnet. Frågorna som ska besvaras är:
Vid en större skada på en datoranläggning ärrdet
tre saker som är viktiga:
• Hur ska vi gå tillväga?
• Hur lång tid tar det?
• Finns det något vi borde ha förberett som
• Att man har (manuella?) rutiner som gör att
inte kostar för mycket?
verksamheten överlever.
Det andra av dessa två scenarier är svårast. Man
• Att man kan få fram nya maskiner kvickt.
"r bestämma sig för om man ska ha ett avtal
med någon backup-central eller om man ska förbereda ett av sina kontorshus eller om man kan
komma på något ännu bättre.
• Att man har någonstans att installera dessa
maskiner.
Det är den tredje av dessa punkter som närmare
Man kan skriva kontrakt med något av de företag
som mot en medlemsavgift tillhandahåller "containers" som snabbt ställs på plats och som inne-
ska diskuteras hår.
Det brukar finnas massor av ursäkter varför man
inte har planerat detta:
håller datagolv och kylmaskiner etc.
Att träffa avtal med någon annan om att man
ömsesidigt hjälper varandra med datakörningar
vid en katastrof är att sticka huvudet i sanden.
Kapaciteten räcker inte och styrsystemen passar
inte ihop för att bara nämna några av problemen.
- Vi har inte tid idag,
- vi har så många sjuka,
- den som skulle göra det år på semester,
- vi vet inte vad som är skadat, hur ska vi då
kunna planera?
Att gemensamt med några andra hålla en reservlokal kan vara genomförbart.
De tre första argumenten är en fråga om prioritet.
Om företagsledningen säger ifrån att det hår ska
göras så går det bra. Det fjärde kan bemötas
enligt följande.
Att sätta upp ett barracudat" t duger inte, det går
inte att hålla rätt klimat där.
1 Antag att det bara är en enda brandcell som
Kanske bygger man en tennisbana inomhus och
hyr ut den med reservationen att om den skulle
behövas på grund av en större skada i den ordinarie datorhallen så upphör all tennisverksamhet.
totalförstörts.
Först gör de driftansvariga en förteckning över
vad som ska finnas i varje enskild brandcell.T"
sedan ut en plan på vad som ska göras efter en totalskada i varje enskild cell för att datordriften
ska vara någorlunda återställd efter, låt oss säga,
48 timmar. Vad fattas? Vad kan snabbt anskaffas
Huvudsaken är att man har en plan.
Två saker måste finnas i förväg:
utifrån och från vem? Vadår tänkt att finnas,
respektive borde finnas, i någon annan brandcell?
1 Elektricitet i tillräcklig mängd. Tro inte att det
går att omgående hyra en diesel av någon om det
Resultatetpå det här stadiet kan bli att brand-
inte finns ett avtal om en bestämd sådan i förväg.
Den utsedda platsen måste från början ha en
cellsindelningen revideras.
transformator som kan bära den extra lasten.
100
2 Teleförbindelser för den som är beroende av
dem. Televerkets folk gör säkert vad de kan men
de har sina rutiner och de kan inte lägga nya
kablar i en hast. Modem kanske man kan hyra
med kort varsel, men tag reda på det. Det kan vara leveranstider på stora mängder modem.
Kostnader för stillestånd
En bra metod för att ta reda på kostnaderna för
stilleståndet är att gå runt till de enskilda avdelningarna och fråga dem hur deras verksamhet
påverkas: "Vad gör ni under tiden?", eller "Hur
påverkar det firmans verksamhet?".
Kylfirmorna kan säkert skrapa ihop lite av varje
så att det räcker för en panikinstallation. Underskatta dock inte den tid det tar att installera enheterna. Det är bara fönsterenheter som går att få
in snabbt. Rördragning tar ganska mycket tid och
rör behövs även till DX-maskinerna.
Ta' fatt på den senaste årsredovisningen.
Där
fr s förmodligen
bådeintäkterochkostnader
uppdelade på olika poster. Se efter hur varje post
kommer att påverkas. Lokalhyror ändras kanske
inte. Personallöner kommer att öka med ökad
övertid, men minska om det blir permitteringar.
Fakturering och likviditet påverkas, osv.
El kanske tar lång tid att ordna. Det år inte bara
att koppla på en kabel till närmaste transformator. Det måste installeras brytare och säkringar
och det behövs undertavlor av olika storlekar.
Det hår är ingenting som man kan slarva sig
igenom med motiveringen att det ärrbråttom. Det
finns mycket stränga regler för hur en installation ska utföras.
Gör mycket grovt en ny redovisning med dessa
konsekvenser inlagda. Det ger en viss bild av hur
en totalskada på datorhallen skulle te sig ekonomiskt.
Nu är det dags att dra de första slutsatserna
Ett av resultaten kan bli att man överväger att
teckna en stilleståndsförsä
'ng för datordriften,
Det kan ta ett bra tag att få fram de stora elskåpen.
Som regel måste de nytillverkas och även med
beteckningen "il-, express-, panik-" tar det ett
antal dagar eller snarare veckor.
ett annat kan vara att man satsar på mera n"
-
Själva byggnaden kan fordra mycket tid
Om man har en stor lagerlokal kanske man planerar att använda den. Datorerna fordrar emel-
tineroch katastrofplanering. Slutligen kan resultatet bli att man satsar mer på det nybygge som
föranledde den hår grova katastrofplanen. Man
kanske gör fler brandceller än man annars skulle
ha gjort. Man kanske väljer andra fönsterkarmar,
man kanske gör en vidlyftigare elförsörjning och
man kommer säkert att installera ett gott åsk-
lertid inte bara kyla utan också rätt fuktighet.
skydd.
Tunna väggar - särskilt plåtväggar - kommer att
ge problem med kondens vissa årstider. Det kan
bli nödvändigt att bygga ett hus i huset för att
klara klimatkraven.
Sammanfattning
Ett första utkast till en katastrofplan behöver inte
vara detaljerat, det räcker ändå som en tankeställare.
Något datagolv behöver man inte i den här situationen bara man klarar att distribuera den kalla
luften och kan skydda kablarna från att trampas
sönder.
Däremot är dammfrihet ett måste. Det kan vara
ytterligare en anledning till huset i huset.
Tag så reda på hur lång tid det kommer att ta.
Uppgiften behövs för att kunna bedöma de ekonomiska konsekvenserna.
101
20
EN HETER
Några universella konstanter
Permeabiliteten för vakuum är 411 x 10'.
För en fullständig lista över de måttenheter som
har standardiserats, hänvisa till vad som utgivits
av Sveriges Standardiseringskommission,
t ex
det lilla häftet "SI-Guide". Här ska vi koncentrera oss på sådana uppgifter som brukar vara svåra
att hitta i uppslags " kema.
Dielektricitetskonstanten för vakuum är
1
)
(3611)
Vi tar med en enda formel
Eftersom framför allt USA har sina egna måttenheter och dessa ofta används i litteraturen ska vi
Det finns ett enkelt samband mellan luftmängd,
temperatur och överförd effekt som ser ut så här:
ge någraomvandlingstalsom kan bli till nytta.
Kyleffekten i kW erhålles om man multiplicerar
luftmängden mätt i m3/sek med temperaturskillnaden i grader Celsius gånger luftens specifika
vikt (1,293). Om man vill öka precisionen ska
man även multiplicera med en faktor 1,005, men
det är petitesser.
Kylenheter i USA mäts i ton. Ett ton ärr 3,5 kW
kyleffekt eller 3 000 kcal per timme.
Det finns också Brittish Terminal Unit (BTU)
som är ett mått på värmeenergi. En kcal är 3,97
BTU.
Att en US gallon år 3,785 liter är kanskebekant,
men det finns en Imperial gallon också som år
4,546 liter.
Vidareår
1 tum 25,4 mm och 1 fot ärr 12 tum.
Luftmängder mäts i CFM (kubikfot per minut)
vilket också kan vara bra att veta.
För den som behöverkonverterafrångamla enheter för magnetism kan vi berätta att en Amp/m
är 4 n x 103 örsted och att en tesla är 104 gauss.
Beräkning av åskskydd
En friliggande ledare (till exempel en nedledare)
kan för praktiskt bruk anses ha induktansen en
mikrohenry per meter.
Luftens genomslagshållfasthet ligger vid korta
gnistgap på 3 MV/m, men det år beroende av
elektrodernas form. Gäller det långa gnistgap är
värdet betydligt lägre. Man brukar i åskskyddssammanhang använda värdet 500 kV/m.
Som j" orelse kan nämnas att man vid frekvensen 50 Hz och spänningen 20 kV effektivvärde
beräkn ar att man får ett överslag om avståndet
underskrider34 mm.
102
21
Fasledare
- benämns endera av de tre spånningsf yrande
ledarna i en trefasig kraftkabel.
ORDLISTA
Adiabatisk
- (tilståndsförändring ) som sker utan värmeutbyte med omgivningen.
Frekvens
- är antal svängningar per sekund. Enheten för
frekvens är numera Hz (hertz). Tidigare användes uttrycket "perioder" eller "perioder per sekund". Någon gång används det engelska c/s
(cycles per second). Alla uttrycken innebår detsamma.
Ampere
- mått på strömstyrka.
Brandcell
-år ett område omslutet av brandklassade väggar, dörrar och fönster.
Freoner
dB eller decibel
- är handelsnamnet på en grupp av ämnen som
används som köldmedier i kylmaskiner. De är
vid normalt tryck och temperatur gasformiga,
men levereras i stålbehållare som vätska under
-år ett mått på förhållandet mellan två effekter.
Används ofta i samband med ljudstyrka och
hörselförmåga. Här ett mått på dämpning. En
dämpning på 20 dB motsvarar 10 gångers minskning i spänning och därför 100 gånger i effekt.
Måttet är logaritmiskt varför 40 dB år 100 gånger i spänning och 10 000 gånger i effekt.
högt tryck. Freon R22år vanligt i kompressoranläggningar för kylning av datorhallar.
Fältstyrka
- kan gälla såväl elektriska som magnetiska fält.
DC ground
- se logisk jord.
Enheten för elektrisk fältstyrka år volt per meter.
Den magnetiska fältstyrkan anges i weber per
kvadratmeter, men man riskerar att möta andra
enheter i äldre litteratur.
Drossel
-år en spole, vanligen med järnkärna. Den har
låg impedans för likström men hög för växelström, högre med ökande frekvens.
Förångare
- den del av kylmaskinen som blir kall.
Effekt
-år arbete per tidsenhet. Elektrisk effekt mäts i
watt (W) eller vanligare i kilowatt (kW). Inom
värmetekniken används såväl kcal/h (kilocaloner per timme) som en del engelska enheter.
Gasurladdningsrör
- är, om det är avsett för låga spänningar, ett
knappt centimeterlångt keramiskt rör med en
elektrod i var ände, ibland med ytterligare en
ringformig elektrod i mitten. Röret innehåller en
gas under sådant tryck att den blir ledande när en
viss spänning uppnås. Anordningen används som
överspännningsskydd, ofta i form av ventilavledare, se dito.
Energi
- motsvarar begreppet arbete. Elektrisk energi
mäts i Joule vilket är detsamma som wattsekunder (Ws). Som praktisk enhet i de sammanhang
som berörs hår är kilowattimmar (kWh) vanligast.
Gnistgap
- är ett överspänningsskydd.
Det består av två
elektroder nära varandra, men med luft emellan.
Vid överspänning (åska) slår det över i luftgapet
Expansionsventil
- den del av en kylmaskin där köldmediet i flytande form och vid högt tryck släpps ut i ett om-
mellan elektroderna varvid spänningen reduceras avsevärt. Då överspänningen försvunnit helt
förväntas gnistgapet fungera som en isolation
igen.
råde med lägre tryck för att där förångas och ge
kyla.
103
Halon
- är den gemensamma benämningen på ett antal
kemiska föreningar som förutom kol innehåller
att motverka ändringari strömstyrkan. Den mäts
i henry.
fluor, klor och brom.Halonerärutmärktasläckmedel för bränder med flammor. De används
såväl i fasta brandsläckaresom i handbrandsläckare.
Isolationstransformator
-år en transformator som ställs upp i datorhallar vid störredatoranläggningar eller där man befarar longitudinella störningar.
Hot standby
-år en dator som inte deltar i processen men
Jord
-år en potentialreferenspunkt i en anläggning.
som stårklar att omgående ta över om den ordi-
Man eftersträvarsom regel attjord ska ha så låg
narie faller ur.
impedans som möjligt till sann jord.
Hybridskydd
- ärren kombination av ett effekttåligt skydd,
Jordledare
- ärden ledaresom förbinderjord medjordtag.
vanligen ett gasurladdningsrör och ett snabbt
men mindre effekttåligt skydd t ex varistorer
eller zenerdioder . Vanligen finns en serieresistans mellanröret och dioderna för att inte zenerdioderna ska hindra gasurladdningsröret att tända. Anordningen används framför allt i telekretsar som åskskydd.
Jordtag
- används för att få en elektrisk förbindelse med
sannjord. Det kan bestå av nedgrävda plåtar eller
av jordspett och kallas då för djupjordtag. Det
kan också utgöras av linor som förlagts på cirka
en meters djup. Då kallas det ytjordtag. En effek-
tiv variantårfundamentjordensom utgörsav ett
band eller en lina som ligger i betongen under
husets yttermurar. Även kombinationer förekommer.
Hygrostat
- är en apparat som år känslig för relativ fuktighet och som ger en kontaktslutning eller en brytning när en i förväg inställd relativ fuktighet
uppnås.
Kanalskena
- består av ett antal kopparskenor som fungerar
som elektriska ledare. Skenorna år samman-
Hertz (Hz)
- är ett antal svängningar (eller perioder) per
sekund.
byggdatill ett "paket" och skyddatav ett metallhölje. De fungerarsom en grov kabel, men årrobustare och okänsligare för bränder.
Högf rekvens
- ärrett relativt begrepp, men används vanligen
om växelspänning av radiofrekvens , säg över
Kapacitans
- är ett mått på en kondensators förmåga att
lagra elektricitet Den mäts i farad eller i bråkde-
100 000 Hz.
lar därav.
Impedans
Kondensator
- är en anordning som kan lagra elektrisk laddning. En kondensator hindrar likström från att
- växelströmsmotstånd. Impendansenbestårav
en resistiv del eller ett likströmsmotståndoch en
reaktiv del som enbart förekommervid växelström. Den reaktiva delen kan vara kapacitiv
eller induktiv, det förra om det gäller kondensatorer, det senareom det gäller spolareller dross-
flyta men släpperigenom växelström. Dess impedans (se detta ord) sjunkervid ökande frekvens.
lar.
Kondensor
Induktans
-år ett måttpå förmåganhos en elektriskspole
- ären del av en kylanläggningdit manpumpar
köldmediumunderhögt tryck.Kondensoroåterkyls varvidköldmedietkondenserastill vätska.
104
Konstlast
- är som regel ett stort värmeelement eller en
vattenvärmare som gör att man kan prova en
UPS eller en diesel utan att använda datorer som
last. Används i första hand vid leveransprov och
vid prov efter större översyner.
Longitudinell
- kallas den störspänning som finns mellan jord
och en nätkabels ledare, men inte mellan ledarna
sinsemellan . Synonymerårlängsspänning, common mode , likfasig , asymmetrisk och obalanserad.
kV
Magnetiskt fält
- står för kilovolt eller 1000 volt och är ett mått
på elektrisk spänning.
-år ett område där en magnet påverkas av en
kraft som härrör från fältet.
kVA(kilovoltampere)
Magnetstab
- är spänning (volt) multiplicerad med ström
(ampere). Detar ett mått på en elektrisk maskins
storlek.
- eller nogaräknat ferroresonantstabilistatorär
en transformatorsom enbart med hjälp av spolar,
kondensator och magnetiskt material ger en stördämpning och inom vissa gränser en bra spänningsstabilisering.
kW (kilowatt)
- är ett elektriskt mått på effekt.
Metalloxidvari stor
- har högt motstånd upp till en viss spänning.
Kylbatteri
- är en värmeväxlare . Den består av ett antal
Därefterminskarmotståndetsnabbtmed ökad
kopparrör, eventuellt med flänsar,vari köldbä-
spänning. Den används bland annat som överspänningsskydd.
raren cirkulerar. Den luft som ska kylas passerar
utanpårören.
Mikrohenry
-år ett måttpå induktansoch ärdetsammasom
0,000 001 henry.
Köldmedium
-är den gas som kompressorn pumpar runt i en
kylanläggning.
Köldbärare
- är det medium som flyttar kylan från en plats
i anläggningen till en annan. I anläggningar där
man inte kyler direkt (DX) används vanligen
Mikrosekund
-år 0,000 001 sekund.
vatten som köldbärare. Vattnet kan vara be-
- betydermegohm eller 1000 000 ohm.
handlat för att minska korrosionen och kan vara
glykolblandat om risk för frysning finns.
ms
Mohm
- står för millisekunder , tusendels sekunder.
Larmdator
-år en dator som håller reda på en anläggnings
tillstånd och som ger larm om vissa toleranser
överskrids . Larmdatorn kan samla in statistik
och trender och presentera dem på ett överskåd-
MV
- eller megavolt är 1000 000 volt.
ligt sätt. Den kanockså användasför automatisk
styrningav vissa apparatert ex friskluftspj"1.
Nolla
- är en gemensam återledare för strömmen i ett
trefassystem. Den utförs vanligen med blå isola-
Logisk jord
tion. Till skillnadfrånden gröngulaskyddsledarenfårnollanföraströmi erforderligomfattning.
- kallas den ledare som ärrreferensnivåför de
Nollpunktsjord
- är den ledare som förbindertransformatorns
signaler som datorer överför internt eller mellan
varandra. Annat namnår DC Ground och signalreferens.
nolla med jord.
105
Separatjordning
- innebär att man drar fram en separat skyddsjord till en anläggning . Separatjordning fordrar i
regel dispens från det lokala energiverket.
Ohm
-år enheten för impedans och gäller for såväl
resistans som för reaktans.
PC
Skyddsjord
- är en persondator. PC-program ärrett program
som körs i en PC.
-år ett krafttekniskt begrepp . Meningen med
skyddsjorden är att den ska förhindra personskador i vissa situationer. Man ansluter metalldelar
som inte är beröringsskyddade till en separat
ledare som går till den matande transformatorns
Perioder
-år detsamma som svängningar per sekund och
år ett mått på (en växelspännings ) frekvens.
Mätenheten är vanligen Hz (hertz) eller på engelska ds (cycles per second).
nolla. Ledningenska vara så grov att metallde-
pF
- betyder pikofarad (0,000 000 000 001 farad)
larna i fråga inte kan anta farlig spänning till jord
ens om det inträf far en jordslutning . Skyddsjord
ska vara grön- gul eller märkt med gröngul tape
i bägge ändar och får inte brytas eller lossas.
och år ett mått på kondensatoms kapacitans.
Skärmad ledning
-år en ledning vars yttre del består av en kop-
Potential
- spänningsskillnad, mäts i volt.
parfläta som gör att inducerade störströmmar
flyter i denna skärm och inte i de innanför liggan-
Pressostat
- är en tryckkånslig anordning som ger en kontaktslutning eller en brytning när ett i förväg
inställt tryck uppnås.
de ledarna som ska skyddas. Om störningarna
kommerövervägande kapacitivt från omgivningen så räcker det att skärmen årjordad i ena änden.
Med induktivt överförd störning ska skärmen
jordas i bägge ändar.
Radikaler
- atomer eller atomgrupper som har en eller flera
opariga elektroner i yttersta elektronskalet och
alltså ärrmycket reaktionsbenägna.
Sprinkler
-år fast installerade brandsläckare. De utlöses
Reaktans
-år detsamma som växelströmsmotstånd.Det
Spänning
vanligen automatisktvid brand.
- ären elektriskstorhetsom mätsi volt och alltid
består av induktans och kapacitans men inte av
resistans . Se impedans.
ska mätas mellan två punkter.
Recipient
- syftar i denna skrift på en del av en kylmaskin
där man förvarar flytande kylmedel under högt
Stigare
- kallas den huvudkabel i en fastighet som förbinder huvudfördelningen i källaren med en eller
flera centraler eller fördelningar högre upp i huset.
trycki avvaktanpå att det ska släppasgenom
expansionsventilenoch ge kyla.
Resistans
Ström
-år en elektriskstorhetsom mäts i ampereoch
- är ett mått på elektrisktmotstånd. Det mäts i
som alltid mäts i en ledare.
ohm.
Strömgräns
Sann jord
- ärren tänk t ekvipotentialyta i jorden. Dess potential sätts definitionsmässigt till noll volt.
-år en nivå på elektriskströmsom man ställtin
i förväg och som får en apparatatt reageraom
denna överskrids. Exempel är en likriktare som
106
bara kan ge en viss maximal och i förväg inställd
ström.
- En apparateller en anläggning kan ha en larm-
Zenerdiod
- är en likriktare som i sin spärraderiktning bara
spärrar upp till en viss spänning. All spänning
därutöver får dioden att "öppna". Den används
dels för att ge noggrann spänningsreferens och
Summalarm
anläggning där felets art presenterasi detalj.
dels som överspänningsskydd.
Varje enskilt fel kan också ge ett larm som inte
säger något om vad som är fel , bara att det ärrfel.
Ett sådant summalarm ges vanligen till en vaktfunktion som bara har att se till att någon tarreda
på ytterligare detaljer och åtgärdar felet.
Å skskyddsjord
-år eventuella separata jordtag för åskskyddssystemet. Numera eftersträvar man gemensamma jordtag för en anläggning.
Termostat
- är en temperaturkånslig anordning som ger en
4verton
-åren toneller sinusformadspänningvarsfrek-
kontaktanslutningvid en i förväginställdtempe-
vens är en hel multipel av en annan frekvens, den
ratur.
så kalladegrundtonen.Med nätetstredjeöverton
menar man 150 Hz som är 3 x 50 Hz.
Transversell
- sägs den störning vara som kan uppmätas mellan faserna på en kraftkabel eller mellan fas och
nolla. Det finns följande synonymer:
Tvärspänning, differential mode , olikfasig, sym-
metrisk och balanserad. Jämför ordet longitudinell.
UPS (Uninterruptable Power Supply )
-år en anordning som ger kontinuerlig försörj-
ning med spänningäven om det ordinarienätet
sviktar helt för en kortare tid (t ex upp till en
timme). Vanligen består en UPS av en likriktare,
ett batteri och en våxelriktare även om andra utföranden finns . Andra namnår avbrottsfri kraft,
omformareoch no breaksystem.
Ventilavledare
- är ett gasurladdningsrör i serie med en varistor. Kombinationen ger ett mycket gott överspänningsskydd (åskskydd). I nya utföranden
ligger varistorn ofta parallellt med det effekttåliga skyddet.
Verkningsgrad
-år förhållandetmellan utmatadoch inmatad
effekt i en maskin.
Volt
-år ett mått på elektrisk spänning och måste
alltid vara mätt mellan två punkter. Den ena
punkten kan vara underförstådd.
107
22
CHECKLISTA
4 Den fjärd e delen är avsedd att tas fram når anläggningen detaljprojekteras . Den innehåller
också frågor , men på en mera detaljerad nivå.
Den hår checklistan talar inte om vad man ska
inkludera i sin datorhall och inte heller hur man
ska bygga den. Den talar bara om hur man ska
förbereda projekteringen och vad man ska överväga för att få en anläggning som passar i det enskilda fallet.
5 Den femte delen geren del godarådi sammanhanget.
1
Vilka maskiner ska ingå från början?
Listan består av fem huvuddelar:
Hur ser man på utvecklingen på 10 - 20 års sikt?
1 I den första delen begärs det att man beskriver
vad anläggningen ska användas till, hur den ska
- Växer behovet av utrustning?
utrustas och bemannas och vilken verksamhet
- Växer beroendet av datorerna?
som ska försiggå där. Med ledning av denna beskrivning utarbetas en kravspecifikation
även måste innehålla säkerhetskraven.
Inre förutsättningar och krav
- Ökar energipriset?
som
Ska datorn köras:
Dessa säkerhetskrav kan emellertid i många fall
bara formuleras rationellt om man vet vad ett
- Bara under kontorstid?
- Dagtid, men även lördag - söndag?
- Dygnet runt, året om?
stopp i datordriften kostar. Speciellt behöver
man ha en uppfattning om hur lång tid det tar
att starta igen efter ett kort, oplanerat strömav-
Ska anläggningen vara bemannad? Vilka funktioner ska i så fall utföras i lokalerna?
brott och vad detta kostar för användaren. Vidare "r man ha en grov uppfattning om hur lång tid
det skulle ta att få igång produktionen någon annanstans efter en katastrof och vilka förluster det
skulle medföra under mellantiden. Det rekom-
Vilka klimatkrav finns?
Finns tvingande krav t ex funktion under avspärrning, mobilisering och krig?
menderasdärför varmt att man i detta sammanhang utarbetar en mycket grov katatstrofplan.
Hur ser man på tillträdesskyddet och vad ska det
2 I den andra delen begärs det att man ska undersöka miljön. Intressanta aspekter är om det finns
skydda emot?
risk för elektriska störningar eller vibrationer
samt om det finns speciella risker för brand eller
översvämning. Vidare föreslås att man utvärderar de fördelar valet av byggnadsplats medför
t ex närheten till brandkår och polis.
Hur lång tid tar det att startaigen efter ett oplanerat, sekundkort strömavbrott? Vad kostar det för
användaren?
Kravspecifikationen kan nu behöva komplet-
Hur tänker man sig att komma igång igen efter en
totalskada
a på en enstaka brandcell?
teras med ledning av vad man funnit.
b på hela anläggningen?
Att börja diskutera hallens utformning innan
kraven är avklarade år meningslöst.
Vad kostar en totalskada på hela anläggningen
för företaget medan återuppbyggnad pågår?
3 Först i den tredje delen tolkar man dessa krav
2
och noteringar och tar fram ett grovt projekteringsunderlag.
Kan man riskera att den elektriska miljön är störd
från:
108
Yttre miljö
- Radar i närheten?
- Elektrifierad j ärnväg i närheten?
- Större kraftledningar inom 100 meters
avstånd?
- Tung industri?
Ska reservmaskinerna stå i andra brandceller än
de ordinarie maskinerna?
Kan långvariga
- åskskydd - kraftigt skydd, medelgotteller
eller frekventa
Vilka önskemål har man om elektriska skydd
såsom
strömavbrott
befaras?
inget alls? Detaljerna får beslutas senare.
- EMP-skydd?
Går det att identifiera störkällor i närheten? Mät
dem i så fall.
- radarskydd?
Riskerar man vibrationer (tung trafik)?
Behövs avbrottsfri kraft? Motivera. Hur lång tid
- skydd mot nätstörningar?
ska dess batterier räcka?
Finns det kemisk industri i närheten?
Behövs reservkraft? Varför det?
Finns det tillräckligt med teleförbindelser (även
två skilda kabelvägar)?
Om resultatet blev att det ska finnas avbrottsfri
kraft men inte reservkraft - hur fånge räcker i så
fall kylningen?
Ligger anläggningen nåra en flygplats? Ligger
den i förlängningen av en startbana?
Har man råd att inte ha reserver för kylmaskinerna?
Är det nåra till brandkår och polis?
Finns det gott om plats för utbyggnad?
Ska man ha sprinkler, halon, kolsyra, handsläckare? (Halon anses vara miljöfarligt). Frågan g" ler även eventuellakontor intill datorhallen.Bränder brukar börja där.
Hur ser marken ut
- geologiskt?
Vilken skyddsnivå behövs när det gäller tillträde? Diskutera frågor som
- elektriskt?
Ligger området lågt så att översvämning kan
befaras?
- vaktens uppgifter och bemanning,
- skalskydd för tillträde, tillträdeszoner,
- problem med tillträde för besökande, hant-
Ligger det i våningarna ovanför datorerna något
som kan ge vattenskador? (Lägg inte datorhallen
under springbrunnen!)
verkare etc.
Behöver man fylla kraven för att få installera
kvalificerad amerikansk utrustning? I så fall välj
väggar, dörrar och tillträdesskydd därefter.
Vad finns det vägg i vägg respektive inunder?
- En lagerlokal för målarfärg?
- Ett garage som kan saboteras?
4
Projekteringsfrågor
Låt användarna vara med i projektgruppen.
År hissen stor nog?
Se till helheten i projektet, suboptimera inte.
3
Dimensionera rätt
Behöver,man kunna reparera datorenheter, kraft-
Se till att det finns kunskaper på tvärs av normala fackområden. Med lämplig sammansättning
utrustning, kylutrustning etc medan datorerna
kör?
av projektgruppen går detta att ernå.
109
Samordna frågor om el , kyla, luftbehandling,
varmvatten och uppvärmning så att det leder till
energibesparing i fastigheten.
Förutse vilka elektriska störskyddsmekanismer
som behövs . Försök indela anläggningen i "elektriska miljözoner".
Kan man spara något genom att bygga i moduler?
Dela in anläggningen i brandceller och välj brandklasser på dessa.
Hur bygger man vidare om det behövs?
Kontrollera att utrymningsvägama är tillräckligt
korta.
4m man bygger och installerar en reservanläggning kan den då separeras helt från den ordinarie?
Kan även sådantsom el, kyla och modem (tele)
separeras?
vet.
Placera lokalerna i relation till varandra så rationellt det går med hänsyn till
Bygg gärna datagolv i reserv som en del av katastrofplanen.
- transporter och gångvägar, även vid om- och
tillbyggnad,
- kabelavstånd för signalkablar mellan datorer.
Ska man vä lja en enda stor diesel eller många
små? Tag in offerter för att få ledning.
Ritaen kartaöver hurdet "rse ut underdatagol-
Ska dieslarnahållas varmaoch hur?
Bestäm var eventuella batterierska stå och var
eventuella dieslar ska placeras. Batterier behöver
Ska det vara en batteristräng eller flera? Mer-
ventilerasoch dieslar behövermycket luft.
kostnad?
Finn lösning på huroperatörernakan få arbetai
Ska man koppla ihop alla elförsörjningarna?
utrymmen med dagsljus.
Motivera.
Stryk inte ned önskemålet om lagerutrymmen
alltför hårt. Resultatet brukar bli att datorhallen
och dess korridorer används som " tillfälliga" lagerlokaler.
Ska det vara DX-kyla eller ska man ha vatten
som köldbärare? Kostnader inklusive driftkostnader?
Finns det krav på att man ska kunna byta en trasig
huvudkran för köldbäraren utan att stoppa driften först? Låt kylkonsulten visa hur det ska gå
till.
Placera eventuella centrala kylmaskinerrationellt. Se upp med rördragningen ur åskskyddssynpunkt.
Ska det vara en stor kylmaskin eller flera mindre.
Tag hjälp av armeringen och av bottenplattan för
åskskyddet.
Hur många och hur stora enheter ska man ha som
reservkyla?
Se upp med "nästan slutna slingor" av metall. Det
kan slå över vid åska.
Vill man installerafrikyla?
T" igenom vilka vägar ett åsknedslag kan ta,
speciellt via avgasrör och kylenheter på taket.
Vill man installera värmeåtervinning?
Ska man hålla kallt vatten i reserv om kylningen
krånglar?
Utforma schaktför kablaroch rör samt åskledare i samråd med arkitekten.
Ska man dubbleraköldbärarröreller bygga en
slingaeller kanskebaralämnaplats för en andra
T" igenom det inre åskskyddet(ventilavledare etc).
omgång kylrör?
110
Vill man lägga reservkablar för el till kylmaskinerna?
Välj antistatisk matta eller halvledande golv.
Kan man slippa undertak?
Duger husets luftbehandling?
Välj rätt typ av dörrar.
Hur går det med husets luftbehandling om man
bygger en egen?
Välj material som inte dammar.
Hur ordnar man rökevakuering?
Ska det vara avlopp i golvet?
Hur små luftmängder klarar man sig med?
En platsmatta under datagolvet håller obehörigt
vatten på plats och bidrar till såväl störnings-
Hur ordnas övertryck i lokalerna?
skydd som åskskydd.
Ska man ha returluft?
Använd femledarsystem åtminstone lokalt i datorhallen.
Vilken typ av befuktare ska man välja?
Planera för isolationstransformatorer i varje fall
om huset har fyrledarsystem, men också som en
Vart tar datorhallens fukt vägen? Gör den skada
där? År det stora mängder som läcker ut så att det
kostar mycket?
del av åskskydd och störskydd.
Se upp med skyddsjorden når det gäller reservkraft och UPS. Fyrpoliga brytare kan behövas för
reservkraften.
Hur fin filtrering av uteluften behövs?
Planera larm för:
-
Tag in alla kablar och metallrör i en punkt (g" ler
både fastigheten och datorhallen).
brand, rök,
inbrott, upplåsta dörrar,
vatten på golv, hög nivå i dagvattenbrunn,
fel temperatur i lokaler, fel relativ fuktighet,
köldmedium som läckt ut i lokalerna,
funktionsfel,
Jorda inte nollan annat ån vid transformatorn.
Jorda inte skyddsjorden på nytt ute i anläggningen på sådant sätt att det kommer in störningar.
- reserversom startat,maskinersom löst ut,
Detta gäller speciellt inne i själva datorhallen.
onormala lägen på brytare och ventiler,
- fel driftvården (temperatur, spänning).
Kontrollmät datagolvets isolation tilljord innan
datorerna ställs upp.
Sätt in brandlarm i hela huvudbrandcellen, inte
bara i datorhallen.
Använd om möjligt korthållsmodem eller fiberoptik i signalkablar längre än 15 meter.
5
Några viktiga detaljer
Se upp med takhöjden - även i källaren.
Håll kablarna borta från ytterväggar.
Var noga med fuktspärrar och isolering.
Lägg däremot takkylarnas rör utmed yttervägg.
Sätt inte in fönster i obemannade hallar, välj hög
kvalitet i övriga utrymmen.
Välj kylutrustning som klarar kontinuerlig drift.
Välj datagolv av hög klass (metall?).
Se upp med inställningen av kylmaskiner och
befuktare.
111
Sätt gärna timer på kopieringsmaskiner och
kaffekokare.
Glöm inte n" jus.
Presenteralarm på ett rationelltsätt.
Se till att det finns instruktioner för nöd situationer.
Se också till att det finns resurser att möta situationerna med. Brandfiltar, yxor och golvlyftare
är inte så dyra.
Ordna med statistsamling
(notera mätvården
av alla slag och fören journal överfel, felorsaker
och reparationer).
Arrangera städning även under byggnadstiden.
Ordna brandskydd även under byggnadstiden.
112
á
Byggnadsstyrelsensinformationer
T:118
1990-08
l informationen Driftsäkra datorhallar lämnas motiverade förslag till hur datorhallar med mycket hög säkerhetsnivå kan
utföras. Olika förslags för- och nackdelar diskuteras.
Informationen är ämnad att ge saklig ledning vid bedömningen av det egna behovet, att fungera som ett samlingsverk för erfarenheter, men inte som ett regelverk.
ELSEN
Driftsäkradatorhallarär framtagen vid Byggnadsstyrelsens administrativa enhet och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer".
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens
biblioteks-och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71.
Redigeringoch layout: A-info, Byggnadsstyrelsen
Upplaga:500 ex + 500 ex.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice/publikationsförrådet
, tel 08-783 11 53.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet
, Stockholm,sep 1990, nov 1991.
Adress: Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.