Rapport - Östergötlands museum
RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken Innehåll Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Arkeologisk bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Vadstena stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Stadsdelen Sanden och Gustav Vasas riksborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Slottsträdgård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Sockerbruk och sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Stadens grop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Medeltida bebyggelse och odling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Syfte och metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Fynd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Naturvetenskapliga analyser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Störningar och sentida anläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Område I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Område II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Område III. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Område IV. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Slutord och åtgärdsförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 Appendix 1. Osteologisk analys - Petter Nyberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 Appendix 2. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45 Bilaga 2. Kontextbeskrivningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 Bilaga 3. Ritningar med tillhörande beskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59 Bilaga 4. Fyndlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63 Omslagsbild: Utsnitt ur 1705 års karta med undersökningsområdet markerat (LMS akt D121-1:4). ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 • 581 02 Linköping • 013 - 23 03 00 • www.ostergotlandsmuseum.se 1 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde våren 2013 en arkeologisk förundersökning i kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Uppdragsgivare var Vadstena Fastighets AB. Med undantag för ett område i sydväst framkom fast fornlämning inom hela undersökningsområdet. I den sydöstra delen av området påträffades lämningar som sannolikt hör samman med tiden då området var slottsträdgård. Här hittades flera gropar, vilka tolkats som planteringsgropar. I detta område fanns också ett stolphål som kopplats samman med slottsträdgårdens södra gräns. I den nordvästra delen av området framkom mer komplexa lämningar med flera kultur- och odlingslager, ett eventuellt stenfundament, ett tiotal stolphål, en till två stenlagda vägar samt en till två stenförstärkta ytor. I områdets norra del anträffades även lämningar som sannolikt hör samman med stadens medeltida försvarsverk. Tre 14C-analyser har genomförts vilka pekar på en datering av lämningarna till perioden 1400 - 1650 e Kr. De daterade kontexterna utgörs av två kultur- och odlingslager samt ett knadderstenslager i den norra delen av området. Förundersökningsresultatet pekar således på att området innehåller lämningar efter stadens förvarsverk, odlingslämningar från medeltid och sannolikt även från tiden för slottsträdgården. Till dessa perioder ska även en till två stensatta vägar knytas. Huruvida området innehåller medeltida bebyggelse är dock oklart. Vid förundersökningen hittades inte några tydliga lämningar efter huskonstruktioner. En stenansamling i den norra delen av området kan möjligtvis ingå i någon typ av huskonstruktion. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping • Vadstena Söderköping Mjölby Ödeshög Åtvidaberg Boxholm Kinda Ydre 2 Valdemarsvik 493500 Vadstena 14:1 Vadstena 2:1 Vadstena 17:1 Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29:1 Vadstena 8:1 Vadstena 34:1 Vadstena 7:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 4:1 Vadstena 21:1 6478500 6478500 Vadstena 5:1 6478000 6478000 Vadstena 15:1 © Lantmäteriverket MS2008/06551 493500 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. 3 Inledning Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad byggnation inom kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Exploateringen innefattar byggande av bostäder samt tillhörande förrådsbyggnader, parkering, vägar och ledningsdragningar. Det totala exploateringsområdet är ca 8 300 m2 och består idag av parkområde med gräsbevuxna ytor, träd, buskar och gångvägar. I parkens östra del finns en tennisbana och i dess västra del en betongplatta. Uppdragsgivare var Vadstena fastighets AB som även stod för de arkeologiska kostnaderna. Fältarbetet utfördes våren 2013 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fält- och rapportarbetet var undertecknad. Vid fältarbetets uppstart uppdagades att storleken på exploateringsområdet var större än vad som uppfattats av Östergötlands museum och Länsstyrelsen. Därför tillkom en yta om ca 600 m2 i den nordvästra delen av undersökningsområdet. Arkeologisk bakgrund Vadstena stad Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år 1268. Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och området kring detta undersöktes på 1950- och 1960-talen. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till 978 1016 e Kr (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982:13). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 1000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Magnusson i manus). Vadstena fick stadsprivilegier år 1400 och är därmed den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. 4 En stadsliknande bebyggelse hade då vuxit fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas på slutet av 1360-talet och invigdes år 1384 (Fritz 2000b:72-84). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På 1570- och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av Vadstena slott (Fritz 2000c:202). Slottet upphörde att vara kungligt residens i början av 1700-talet och kom därefter att användas som magasin och fabrikslokal (Rudh 1985). Stadsdelen Sanden och Gustav Vasas riksborg Förundersökningsområdet ligger cirka 200 m sydost om Vadstena slott. Gustav Vasa inledde arbetet med borgen 1544, det vill säga samma år som beslut om borgbygget togs i riksdagen i Västerås. Under detta år påbörjades avhysningen av stadsdelen Sanden, där slottet skulle uppföras och året därpå inleddes byggnadsarbetet. År 1995 - 96 gjordes en omfattande arkeologisk undersökning av slottsområdet. Totalt undersöktes tio senmedeltida gårdar med bebyggelse som anlagts från 1400-talets första hälft fram till avhysningen 1544. Förutom byggnadskonstruktioner påträffades två gator samt delar av stadens medeltida försvarsverk, i form av ett brett dike samt ett stort antal kraftiga ekstolpar. (Hedvall 2002). Till en början bestod borgen av en kraftig stenmur och tre separata hus i norr samt tre breda jordvallar. Försvarsanläggningens fyra hörn flankerades av kanontorn. Slottets funktion som befästningen kom dock snart att ändras till residens för bland annat Gustav Vasas son Hertig Magnus (Rudh 1985). Under Johan III:s tid skedde omfattande ombyggnadsarbeten och under årens lopp kom flera gårdar i slottets närhet att tvångsinlösas för anläggning av exempelvis slottsträdgård och stallhagar. Totalt löstes ett hundratal gårdar in under perioden 1544 till 1580. De exproprierade tomterna motsvaras idag av Slottsområdet, Slottsparken och kv Asylen samt området sydväst om vallgravarna (Hedvall m fl 2002:11). Slottsträdgård Det aktuella undersökningsområdet ligger inom den södra delen av slottsområdet, i det område som då var slottsträdgård. Trädgården, som sannolikt anlades under den senare delen av 1500-talet (Unnerbäck 1981), finns detaljerat återgiven på historiska kartor från 1642 och 1705. På dessa två kartor finns såväl fruktträd som odlingar markerade (LMS D121-1:d8:15, LMS D1211:4). På en tredje karta, från år 1655, finns även en åttakantig byggnad återgiven som benämns ”Lusthus” (LMS D121-1:1). Kartorna visar även att trädgården utvidgats något åt söder mellan 1600-talets mitt och 1700-talets början. Så här lyder beskrivningen till 1705 års stadskarta: ”En trädgård under slottet lydande, därest nu för tiden, är både unge och gamla fruktbärande träd tillfinnandes samt en hop gamla askträd utmed gångar och sidor planterade. Och dessutom nyttige kryddängar, samt vacker höväxt överallt, som trädgårdsmästaren allt sådant för ett visst avgående arrende till sin nytta bukar och där till trädgårdsstuga med andra nödiga hus hävdar.” (Eckeboum 1979) I en resebeskrivning från 1720 sägs trädgården vara uppdelad i fyra kvarter. Här fanns rosor och broderimönster, man odlade frukt- och bärträd, ärter, bönor, ärtskockor och blommor, kål, morötter, dill och fröstockar. Kvarteren kantades av buskar med röda och svarta vinbär, krusbär och rosor. Därtill noterades bland annat 100 askar, 3 lindar, 3 planterade bokar, 12 rönnar och 9 gamla pilträd (Stritzke & Fagerström Tronde 2004). En av de öppna ytor som är markerade på 1705 års karta finns avbildad på en karta från slutet av samma sekel. På denna finns dessutom en intressent detalj. Området är, på denna senare karta, indelat i fyra rutor med korsande gångar. Kanske tyder det på att det kan ha varit en liten prydnadsträdgård av renässanskaraktär. En annan möjlighet är att det var en köksträdgård (Unnerbäck 1981.Tyvärr anges varken kartans akt-nummer eller i vilket arkiv den finns.) 1700-tals kartorna visar även bebyggelse i trädgårdens nordöstra del. Unnerbäck (1981) menar att huset sannolikt är identiskt med det som idag ligger strax norr om Asylen, utmed Slottsgatan. Byggnaden har dock byggts om under senare delen av 1800-talet. Figur 3. Vadstena slott sett från undersökningsområdet. Enligt en historisk karta från 1600-talet ska ett åttakantigt lusthus ha funnits i slottsträdgården. På platser för lusthuset finns idag en liten gul träbyggnad. Foto mot nordväst. Emma Karlsson, ÖM. 5 Figur 4. Utsnitt ur 1642 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:d8:15). Skala 1:6000. Figur 5. Utsnitt ur 1705 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:4). Skala 1:6000. 6 Sockerbruk och sjukhus Som redan nämnts upphörde slottet att vara kungligt residens i början av 1700-talet. Trädgården omnämns dock fortfarande som ”Kungsträdgård” i en reseskildring från slutet av 1700-talet (Unnerbäck 1981). I början av 1870-talet byggdes ett sockerbruk inom den södra delen av slottsträdgården, strax norr om det aktuella undersökningsområdet. Bruket gick i konkurs efter bara ett par års verksamhet och år 1895 gjordes en omfattande ombyggnation av fastigheten som då kom att bli en del av Vadstena Hospital och Asyl (Källman 1999: 84ff; Hellström 2000: 754 ff). År 1973 lades sjukhusverksamheten ned i Asylen och i mitten av 1980-talet byggdes sjukhuset om till dels lägenheter, dels lokaler för offentlig verksamhet, bland annat bibliotek (Källman 1990:98). På fotografier från slutet av 1800-talet, då sockerbruket fanns på platsen, tycks den södra delen av trädgården vara tämligen fri från träd. Vid ombyggnationen till sjukhus anlades en ny park, vilken finns kvar än idag (Stritzke & Fagerström Tronde 2004). Fi 6 Asylen A l fotograferad f f d från f å Vadstena V d l D aktuella k ll undersökningsområdet d k i åd kan k Figur 6. slott. Det skymtas till höger i bild, strax bakom byggnaderna. Foto mot sydost. Ur Källman 1999. Figur 7. Asylen fotograferad från Slottsgatan. Fotografiet är från omkring år 1900. Till vänster i bild är det aktuella undersökningsområdet. Foto mot nordväst. Ur Källman 1999. 7 Stadens grop Det finns flera indikationer på att stadens medeltida försvarsverk kan återfinnas inom kv Asylen 10. Detta försvarsverk har minst två faser; en äldre och en yngre. Den äldre av dem finns omnämnd i skriftligt källmaterial och den äldsta notis är från 1428. Denna anläggning tycks, enligt källorna, ha legat strax söder om Storgatan. Tyvärr finns mycket få arkeologiska observationer som kan knytas till denna. Staden expanderar kraftigt och år 1467 framför stadens borgare, i ett brev till klosterledningen, att de vill uppföra en ny försvarsanläggning med grop (vallgrav) och vall. I brevet anges att den nya gropen ska vara 10 alnar (ca 6 m) bred och att det innanför skulle vara en lika bred vall. Anläggningen har sannolikt även helt eller delvis varit vattenfylld då flera vattendrag utmynnat och/eller korsat den. Det finns även medeltida brev omtalar att det ska ha funnits ett stadsplank. Kanske har ett plank krönt toppen av jordvallen. Det yngre försvarsverket har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar, bland annat inom kv Köpmannen strax nordost om det aktuella undersökningsområdet. Dateringarna som gjorts tyder på att det uppfördes på 1460- och 1470-talet. Vid undersökningarna har ”gropen” påträffats men några spår efter vall eller eventuellt plank har inte återfunnits. Ett undantag är dock lämningarna i kv Sanden där kraftiga stolpar anträffades. De har daterats till 1480-talet och har tolkats ingå i stadens plank. I anslutning till det påträffade planket fanns dock inte något dike vilket tyder på att försvarsanläggningens utseende/konstruktion varit skiftande (Hedvall 2002 med ref). Tack vare de arkeologiska observationerna är gropens södra begräsning idag ganska välkänd och anläggningen kan än idag spåras i gatunamnen Gropgatan och Backegatorna. Däremot är det något oklart var den västra och i östra gränsen gått. Den förstnämnda har med största sannolikt legat någonstans inom nuvarande kv Asylen 10. Komminister Per Kylander beskriver i slutet av 1700-talet att den medeltida försvarsgropen nu endast ses som ett dike som ”går ifrån Båtmanstomterne genom staden och Slotts Trägården och slutar i grafwen omkring slottet”. Enligt Sven Bergman (1955) fanns ännu när sockerbruket byggdes, rester av den ”gamla stadsgraven” kvar i dammliknande fördjupningar dit staden borgare släppte sina ankor (Bergman 1955:432). Gropen kan vara avbildad på 1655 års stadskarta (LMS D121-1:1). I slottsträdgården finns en markering som löper parallellt med Slottsgatan som viker av i ett 90-gradigt hörn mot den numera igenlagda Hallegatan → Figur 8. Utsnitt ur 1655 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:1) med gropen markerad. Skala 1:6000. 8 (figur 8). En öppning/övergång på strukturen finns i höjd med Knivsmedsgatan. Kartans text anger tyvärr inte vad som avbildats men med tanke på Bergmans (1955) beskrivning förefaller det sannolikt att det är gropen. Ytterligare ett indicium för gropens begränsning i väster har lagts fram av Eyvind Unnerbäck som, i samband med undersökningar på 1950-talet, uppmärksammande den kanal som finns avbildad på 1586 års perspektivschamplun över slottet (Söderström 2000:215f). Den löper från söder rakt mot norr och stranden. På avbildningen ses också bebyggelse som ännu inte avhyst väster om Slottsgatan (figur 9). Problematiken med denna rekonstruktion är dock att kv Sanden, som anlades under 1400-talets första hälft, därmed skulle ha legat utanför försvarsverket. Förklaringen ligger kanske i att avbildningarna inte visar 1467 års försvarsdike utan ett annat försvarsverk, nämligen det som Gustav Vasa initierar. Denna, så att säga tredje fas av försvarsverk i Vadstena är tämligen dåligt uppmärksammad i arkeologiska sammanhang. År 1543, det vill säga året innan riksdagen i Västerås beslutade att uppföra en riksborg i Vadstena, uppmanar Gustav Vasa Vadstena borgare att ”de tänka till och låter göra ett staket där om kring staden med en grop där utanför så att staden bliver fyrkant att borgare kunna hava något försvar och beskydd för ett anfall vilket Gud förbjude behövdes”. Året därpå sänder kungen också några vallmästare för att arbeta ”på den graven och vallen, som vi väl har lagt, där om kring staden” (Söderström 2000:303). Intressant i sammanhanget är Vasas begäran att försvarsverket skulle vara fyrkantig då formationen på 1655 års karta är rak och med ett 90-gradigt hörn. Arbetet med det nya diket tycks således åtminstone ha påbörjats men i vilken omfattning man valde att förbättra 1467 års anläggning, som då var omkring 70 år är gammal, är oklart. Det förefaller dock realistiskt att man så gjorde. Under dessa år inleddes också arbetet med riksborgen och avhysningen av kv Sanden påbörjades. Kanske grävdes kanalen, som syns på perspektivschamplunen, efter det att det stod klart att kv Sanden skulle avhysas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inom undersökningsområdet sannolikt finns lämningar efter 1467 års försvarverk och/eller efter den grop som Gustav Vasas initierade år 1544. Figur 9. I samband med Johan III:s stora ombyggnad av Vadstena slott upprättades en så kallad perspektivschamplun. Skissen är sannolikt utförd år 1586 men finns bevarad i en 1600-tals kopia (Söderström 2000:316f). Till höger har, förutom bebyggelse invid Slottsgatan, en kanal som löper i nord-sydlig riktning avbildats (Riksarkivet). 9 Medeltida bebyggelse och odling Som ovan nämnts löstes totalt ett hundratal gårdar in när stadsdelen Sanden avhystes. Stadsdelen innefattade den aktuella fastigheten kv Asylen men i vilken omfattning området varit bebyggt under medeltiden är oklart. Skriftliga källor från 1548 beskriver att området utnyttjats till trädgårdar och kålgårdar långt innan det blev slottsträdgård (Hasselmo 1982:63). Ett fåtal arkologiska belägg för bebyggelse finns i den norra delen av kvarteret. Norr om Asylen-byggnaden, cirka 150 m nordväst om förundersökningsområdet, har medeltida bebyggelselämningar påträffats. På en halvmeters djup under nuvarande marknivå framkom bland annat golvlager, avfallsgrop och stenläggningar. Kulturlagrens mäktighet var ca 0,8 - 1,0 m (Hörfors 1992). Inom samma område, norr om Asylen, har ytterligare två undersökningar genomförts vid vilka kulturlager och en stenläggning påträffades (Feldt 2000a och b). I samband med att nya träd planterades år 2012 inom kv Asylen undersöktes planteringsgroparna. De var 0,5 djupa och i dem observerades främst påförda massor men även två anläggningar i form av ett stolphål och en stenläggning (Magnusson 2012). I den södra delen av kv Asylen har däremot inte några arkeologiska undersökningar gjorts. Den enda schaktningsarbetet som på något sätt bevakats arkeologisk tycks vara en ledningsdagning från 1941-43. Vid arbetet observerades inte några äldre lämningar (SR87, ATA 968/1943). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Vidare skulle undersökningens resultat kunna ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotential, för Länsstyrelsens eventuellt kommande beslut samt för uppdragsgivarens vidare planering. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: • Finns kulturlager i området? Hur mäktiga är de och vilken datering har de? • Har det funnits medeltida bebyggelse och/eller odlingar i området? När etablerades och när upphörde den? • Finns det några spår efter verksamheterna i slottsträdgården, exempelvis i form av odlingsbäddar, 10 planteringsgropar och gångar? Hur är bevaringsförhållandena för makrofossil? • Hur har slottsträdgården varit avgränsad? Finns exempelvis spår efter gärdesgårdar, diken eller plank? • Kan stadens försvarsverk identifieras i området? I sådant fall: Hur är de konstruerade? När är de/ det uppförda? Förundersökningen genomfördes genom att 16 sökschakt/ytor öppnas med hjälp av grävmaskin. Då arbetet utfördes på våren, innan trädens bladverk slagit ut, kunde schakten och lämningarna mätas in med hjälp av en RTK-GPS. Samtliga lämningar beskrevs i plan och ett urval fotograferades. För att besvara ovan ställda frågeställningar undersöktes ett urval anläggningar såsom t ex stolphål och gropar. I odlings- och kulturlagren grävdes ett mindre antal provrutor (1 x 1 m) för hand. De undersökta kontexterna beskrevs på blanketter och ritades i sektioner i skala 1:20. Den arkeologiska dokumentationen registrerades och behandlades i det arkeologiska informationssystemet INTRASIS. Påträffade lämningar övertäcktes med markduk innan schakten återfylldes. Fynd Inför undersökningen var ambitionen att samla in alla fynd som kunde knytas till tiden före 1800. Strategin genomfördes vid undersökningen men inför konservering av järnföremålen gjordes ett visst urval. De fynd av järn som inte kommit att konserveras är sådana som där kontexttillhörighet varit svår att fastställa (t ex rens- och schaktfynd) och/eller fynd såsom spikar. Fynden kommer att förvaras på Östergötlands museum i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Naturvetenskapliga analyser I samband med undersökningen samlades jordprover in för makroskopisk analys. Syftet med proverna var främst att utröna vilka bevaringsförhållanden som finns för makrofossilt material i området men skulle även kunna belysa ovanstående frågeställningar. Proverna analyserades av Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt. De påträffade lämningarna kom att daterats med hjälp av ett antal 14C-analyser vilka genomfördes av Ångströmlaboratoriet i Uppsala. En översiktlig osteologisk analys av benmaterialet har gjorts av Petter Nyberg, Östergötlands museum. Fynd av bränd/sintrad lera samt slagg har bedömts av Erika Räf, Östergötlands museum och Ole Stilborg, SKEA. Resultat Störningar och sentida anläggningar Totalt öppnades 17 sökschakt vilka sammanlagt omfattade en yta om ca 600 kvm. Med undantag för ett område i sydväst framkom lämningar inom hela undersökningsområdet. Karaktären på lämningarna skiftade inom området. För att underlätta presentationen av resultaten har området därför delats upp i fyra delar, Område I-IV (figur 11). I bilaga 1 återfinns schaktbeskrivningar och i bilaga 2 kontextsbeskrivningar. Undersökningsytan var delvis störd av sentida nedgrävningar, påförda massor och andra ingrepp. Därför följer en redogörs för dessa innan presentationen av lämningarna. Förutom ovan angivna schakt öppnades två mindre provschakt upp invid en tennisbana i undersökningsområdets östra del samt i en betongplatta i områdets västra del. Schakten grävdes för att avgöra om fornlämning kan finnas bevarat under dessa anläggningar. Vid tennisbanan tangerade sökchaktet grusplanen. I schaktet framkom att området för tennisbanan sannolikt inte är urschaktat. Orörd mark fanns på 0,25 m djup. I schaktet påträffades även ett litet fragment av bränt djurben (ej tillvarataget). Provschaktet vid betongplattan visade att Område I S1 S2 Område II S11 S5 Område IV S17 Område III S16 S12 S15 S13 S6 S3 Tennisbana S14 S4 S7 P-plats S9 Betongplatta S8 S10 Figur 10. Plan över undersökningsområdet med anläggningar och schakt (nr 1-17) markerade. Grå ytor avser sentida ingrepp. I syfte att underlätta presentationen av resultaten har ytan delats in i fyra delområden, område I-IV. Skala 1:1100. 11 området för plattan troligtvis inte innehåller fornlämning. Under ett 0,3 m tjockt skikt med betong var ett tunt gruslager och därefter var ett 0,5 m tjockt lager med brungrå kompakt lera. Under denna vidtog en gulgrå lera. Inom området fanns också en stor mängd recenta lämningar vilka rimligen ska knytas till tiden för sockerbruket och senare hospitalet. Dessutom påträffades, inom delar av området, flera elkablar vilka var okända för såväl kabelutsättning (Ledningskollen) som uppdragsgivaren. Speciellt besvärligt var detta i schakt 1 där inte mindre än fem elkablar påträffades. Då det var oklart huruvida dessa var i bruk fick schaktningsarbetet anpassas efter dem. I norra delen av schakt 1 framkom dessutom en nedgrävning, som sannolikt är en äldre VA-ledning samt i dess södra del en drygt 3 m bred nedgrävning vilken enligt uppdragsgivaren borde vara resterna efter en värmekulvert från sekelskiftet 1900 och hospitalstiden. Möjligen ska även en sentida nedgrävning i schakt 16 knytas till denna värmekulvert. Ytterligare ett problem var att delar av området innehöll mycket påförda massor samt att matjordslagret/en innehöll mycket recent material, såsom tegel, slagg och stenkol. I det senare fallet var det inte alltid lätt att avgöra om matjordlagren blivit påförda eller om det var de recenta materialen som ”blandats” med den ursprungliga matjorden. Områden som utmärkte sig vad gäller dessa lager var schakt 1 där lämningarna påträffades under flera jordlager vilka sammanlagda hade en mäktighet om ca 0,9 m. Även i schakt 16 och 17 återfanns lämningarna på knappa metern under nuvarande markyta. I övriga schakt var, som ovan beskrivet, relativt mycket recent material (se vidare Schaktbeskrivningar). Vidare har flera stensatta stolphål kopplats till de plank som funnits inom sjukhusområdet och som syns på äldre fotografier över området. I flera av dessa stolphål hittades välbevarade träplankor. Tydligast var dessa lämningar i schakt 12 där en rad med sex sådana stolphål återfanns. Likaså innehöll den norra delen av schakt 13 flera sentida lämningar, förutom ett stensatt stolphål med en planka fanns här stora stenar, tegel, kalkbruk och ett fastgjutet järnstag. Område I Direkt sydväst om den befintliga parkeringsplatsen drogs två sökschakt (schakt 1 och 2). Historiska kartor pekade på att man inom denna yta kunde förvänta sig att finna lämningar efter den medeltida gropen. Ganska snart visade det sig att området för schakt 1 var kraftigt påverkat av sentida störningar vilket tyvärr påverkade arbetet negativt. Samtliga lämningar förutom A902 framkom i schakt 1. Anges inte schaktnummer i texten nedan avses schakt 1. Figur 11. Område I fotograferat mot nordväst. Emma Karlsson, ÖM. 12 S1 Sektion 1 Provgrop möjligt att utvidga schaktet på grund av buskar/träd. Konstruktionen påträffades under ett ca 0,2 m tjockt jordlager, benämnt L7 i sektionsritning nr 1. Lagret, som bedömdes vara påfört, bestod av gråbrun sandig lera med enstaka tegel och kol. Mot botten av lagret var även enstaka kalkstensflisor och obrända djurben. Stenansamlingen har tolkats som en möjlig konstruktion. Möjligtvis någon typ av fundament. 709 845 Nedgrävningskant 853 1037 1057 R886 863 Kultur-/odlingslager L863 Sektion 1 918 532 S2 902 Figur 12. Plan över område I med anläggningar (nr) markerade. Grå markeringar avser sentida ingrepp. Skala 1:450. Stenkonstruktion A709 I schaktets norra del påträffades en möjlig stenkonstruktion. Den bestod av ca 0,25 - 0,40 m stora stenar vilka låg väl samlade. Anläggningen var ca 1,90 m lång/bred men dess begräsning kunde inte fastställas i sydväst eftersom den övertäcktes av en elkabel. Därtill var det inte Inom en nio meter lång sträcka påträffades kultur-/ odlingslager A863. Lagret var 0,15-0,20 m tjockt och bestod av svartbrun, svagt lerig sand med inslag av sot. Det innehöll måttligt till rikligt med kolbitar, tegel- och kalkbruksfragment och rikligt med obrända djurben. De djurben som framkom vid schaktningsarbetet samlades in (F9). En 1 x 1 m stor provruta (R886) togs upp i lagret och grävdes i två stick om 0,1 m. Lagrets fynd påträffades i huvudsak i stick 1: 800g obrända djurben (F9), en spik/hästskosöm (F29), 10 g brända ben (41), två bitar smidesslagg (F58), ett bryne (F55), en glasbit (F46) samt två bitar bearbetat ben (F 36). I den undre delen kom endast ett mindre antal obrända djurben (F3). Glaset var en liten bit planglas, möjligen del av ett fönsterglas. Djurbenen i rutan uppgick till ca 800 g/ca 130 fragment och de ben som samlades in i ytan 3500 g/ca 40 fragment. I benmaterialet återfinns nötkreatur, Radiocarbon determination Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 800BP 700BP 600BP Ua-47393 : 491±30BP 68.2% probability 1415AD (68.2%) 1440AD 95.4% probability 1400AD (95.4%) 1450AD 500BP 400BP 300BP 200BP 100BP 1200CalAD 1400CalAD 1600CalAD 1300CalAD 1500CalAD 1700CalAD Calibrated date Figur 13. Ben i kultur-/odlingslager L863 daterades med hjälp av 14 C-analys. Kalibrerat resultat. 13 Profil mot NÖ 14m 15 16 17 18 19 20 21m Ej rensat 10 L L T 11 L 10 T 13 B B B 12 L L ″ T d L 10 12 14 Figur 14. Utdrag ur sektionsritning upprättad i nordöstra kanten av schakt 1. Lager 12 motsvarar kultur-/ odlingslager L863 och L13 är fyllning i en nedgrävning (stadens grop?). svin, får/get samt fiskben från abborre. Den osteologiska analysen visar även att det finns såväl köttfattiga som köttrika delar representerade men med en majoritet av de sistnämnda. Materialet består således till viss del av slaktavfall men till övervägande del av matavfall/ köksavfall (Nyberg 2013). Hantverksavfall i form av två bitar bearbetat/sågat ben fanns också. Ett jordprov av lagret har analyserats makroskopiskt. Analysen visar att lagret innehåller en hel del köksavfall i form av förkolnad spannmål och fiskben. Det enda färska fröet i provet bestod av en fläderkärna. Just fläderkärnor är kända för att kunna omlagras av olika insekter och Heimdahl påpekar därför i rapporten att dess förekomst därför bör tolkas med stor försiktighet (appendix 2, Heimdahl). Kalkbruk från lagret har utifrån en okulär undersökning bedömts vara medeltida. Det påminner även mycket om kalkbruk påträffats i L513 (se Område III) Figur 15. Område I fotograferat mot sydost. Emma Karlsson, ÖM. 14 Profil mot NÖ 21m 22 23 24 25 26 27 28m 10 B L 12 L L L B 14 1 2 Kulvert Gul lera. Svartgrå svagt lerig sand (Feldt muntligen). Den medeltida dateringen bekräftas även av en 14C-analys. Ben insamlat i lagrets nedre del har daterats till 1400 - 1450 e Kr (Ua-47393, 2 sigma). För att bedöma lagrets mäktighet maskingrävdes en smal ränna längs med den nordöstra schaktkanten. Lagret dokumenterades därefter med sektionsritning (A863=L12). Under lagret var grågul lera vilket bedömdes som ett infiltrationslager (L14). Därunder var orörd undergrund i form av lera. Lagret A863 totala omfattning – inom undersökningsområdet – har uppskattats till (maximalt) en yta om 150 m2. (A845), ett möjligt stolphål (A853) och ett stolphål med bevararat trä efter stolpen (A1057). Då undergrunden i området utgjordes av brun lera antog detta först vara bottennivå/orörd undergrund. Men, i samband med undersökning/dokumentation av ovanstående lager A863 framgick att det bruna lagret var påfört. Därför utökades schaktdjupet inom en ca 4 m lång sträcka. Inom denna sträcka, strax norr om kulturlagret, påträffades kanten av en nedgrävning. Nedgrävningen var återfylld med en ljusbrun kompakt lera med enstaka småsten och kol samt relativt rikligt med djurben (L13 i sektionsritning). En överensstämmelse finns mellan läget för nedgrävningskanten och den struktur på 1600-talskartan som tolkats som stadens grop. Gropen Vid förundersökningstillfället fanns inte möjlighet Strax norr om lager A863 schaktades det till en nivå med brun kompakt lera med enstaka kolstänk (L11 i att undersöka gropen mer utförligt eftersom schaktet inte kunde öppnas upp ytterligare. Men under hösten sektionsritning). På denna nivå påträffades en sentida nedgrävning vilken innehöll material av recent karaktär 2013 påträffades gropen vid en annan undersökning, endast 30 m nordöst om schakt 1. Läget för de två nedgrävningarna tyder på att det rör sig om samma struktur som återfinns på 1600-talskartan. I Slottsgatan var anläggningen ca 6 m bred och ca 1,6 m djup. Gropens nedgrävningskanter var ”trappstegsformade” och den var som djupast inom en 2 m lång sträcka. Jordprover för makrofossil och 14C-analys har insamlats i gropen och provsvar är att vänta inom 2014 (Karlsson i manus). Ovan nämnda stolphål A853 och A1057 bedöms utifrån ovan beskrivna stratigrafi sannolikt vara sentida. Dessutom påträffades ytterligare en anläggning vid djupschaktningen. Strax intill nedgrävningen för gropen och i botten av/under L863 var en 0,45 m stor nedgrävning som tolkats som ett möjligt stolphål. I anläggningen hittades djurben i form av ett benfragment från får/get samt ett komplett hästkranium (F2) (Nyberg 2013). Figur 16. Utsnitt ur 1655 års karta med läget för den påträffade nedgrävningskanten (rött streck) samt läget för gropen i Slottsgatan (röd prick) markerade. Skala 1:1000. 15 Stenläggning/väg A532 och A902 I den södra delen av schakt 1 framkom en stenläggning (A532) med 0,10 - 0,15 m stora stenar samt enstaka 0,20 - 0,30 m stora stenar. Stenläggningen, som var vällagd, var ca 1,80 m bred och framkom inom hela schaktets bredd (2,4 m). Ovan och mellan stenarna påträffades obrända djurben samt två hästskosömmar och en spik (F28). I anläggningens nordvästra kant var stenläggningen skadad av ett recent stolphål med rester efter ett gjutet stag. Den nordvästra kanten av packningen var något oregelbunden vilket kan tyda på att anläggningen ursprungligen varit bredare. I schaktkanten (se sektionsritning) framkom stenar vilka kan höra samman med anläggningen. I sådant fall har stenläggningen varit ca 3 m bred. Stenläggningen (A532) gav intrycket av att vara en stenlagd gata. Tolkningen stärktes när ytterligare en stenläggning (A902) påträffades i schakt 2, cirka fyra meter söder om schakt 1 och i jämnhöjd med A532. Stenläggningen, som var ca 3 meter bred, återfanns inom hela schaktet (2,8 m) och bestod av ca 0,15 m stora stenar. Den nordöstra delen hade en tydlig och Figur 17. Stenläggning A532 fotograferad mot nordväst. Emma Karlsson ÖM. Figur 18. Stenläggning A532 fotograferad mot sydsydväst. Emma Karlsson ÖM. 16 rak begränsning medan den i sydväst var mer otydlig. På stenarna låg ett lager med påförd ”ren” och mycket kompakt lera. Vid framresning av stenarna framkom ett djurben med spår efter bearbetning. Båda stenläggningarna var anlagda direkt på den leriga undergrunden. De två stenläggningarna (A532 och A902) har tolkats höra till samma kontext, en väg. Vägen bör vara äldre än sjukhustiden då A532 grävts sönder av ett sentida stolphål. Vidare framkom inte något sentida fyndmaterial vid framrensning av dem. I det historiska kartmaterialet finns inte några strukturer som kan kopplas samman med den påträffade vägen. Det skulle kunna peka på att vägen är från tiden före området blir slottsträdgården. I anslutning till kulturlager L863 påträffades fynd av en gjutform. Fyndet framkom i den sydöstra schaktväggen strax ovan lager 10. Gjutformen är rester efter grytgjutning (Stilborg muntligen). Sammanfattningsvis kan det konstateras att det i område I finns ett medeltida kultur-/odlingslager, rester efter stadens grop och en stensatt väg. Därtill kommer ett par mer svårtolkade lämningar såsom en stenkonstruktion vars funktion och datering inte kunde fastställas. Samt ett till två stolphål som sannolikt ska kopplas till senare tiders aktiviteter i området. Område II Övrigt I samband med dokumentationen av ovanstående lager grävdes även en mindre provgrop i schaktets norra del. Här påträffades ett gråbrunt sandigt lager (L4) med enstaka tegelfragment och kol samt fynd av djurben (F19), hantverksavfall i form av ett bearbetat ben (F9), två odefinierade järnfragment och en skärva keramik (F60). Keramiken bestod av yngre rödgods med klar glasyr. I området för provgropen var ett flertal sentida störningar och mer information om lagrets utbredning kunde inte fastslås. I område II, i undersökningsområdets östra del (schakt 3 - 12) kunde drygt 20 mörkfärgningar registreras i undergrunden (lera). Majoriteten av dem var mellan ca 1,1 - 1,7 m stora i diameter och ett mindre antal var ca 0,4 - 0,8 m. Ett urval av de stora och samtliga av de mindre anläggningarna undersöktes. Vidare framkom en stenläggning samt flera sentida stolphål. De senare stolphålen har redan nämnts i inledningen av detta kapitel och kommer inte behandlas nedan. Figur 19. Område II fotograferat mot nordost. Emma Karlsson, ÖM. 17 S11 678 S5 649 430 629 S12 421 596 587 410 S3 578 568 374 361 S6 559 386 604 548 398 315 301 321 S7 332 S4 407 218 237 278 266 253 289 Figur 20. Plan över område II med anläggningar (nr) markerade. Grå markeringar avser sentida ingrepp. Skala 1:600. Planteringsgropar Vad gäller de större anläggningarna hade många av dem rund form i plan men oregelbundna former förekom. I några fall tycktes det som om anläggningen bestod av flera runda nedgrävningar (ex i schakt 5). Två större anläggningar undersöktes (A253, A321). De var ca 1,10 m i diameter och var runda i plan. Båda anläggningarna var ca 0,2 m djupa nedgrävningar med en fyllning av brun lera. Fyllningen i A253 innehöll dessutom enstaka bitar tegel och kol och i A321 fanns enstaka småstenar. Anläggningarna har tolkats som möjliga planteringsgropar för växter i slottsträdgården. Ett jordprov för makroskopisk analys togs i A253. Provet visade att det organiska materialet i jorden var mycket nedbrutet och det innehöll endast träkol och enstaka benfragment. Det finns inget i provets innehåll som tydligt kan bekräfta att gropen är en planteringsgrop, men Heimdahl menar att träkolet och benmaterialet skulle kunna tolkas som jordförbättring med olika typer av avfall (appendix 2). A253 1 1 2 2 Brun lera, enstaka bitar tegelkross och kol. Ljusbrun lera (undergrund). A321 1 1 2 2 Brun lera, enstaka 0,05-0,10 stora stenar. Ljusbrun lera (undergrund). Figur 21. Sektionsritningar A253 och A321. Skala 1:20. 18 A604 Stolphål Som sagts ovan, undersöktes samtliga av de mindre mörkfärgningarna (A289, A604, A678). Samtliga har tolkats som stolphål men tydligast av dem var A604. Anläggningen bestod av en rund, 0,8 m stor och 0,2 m djup, nedgrävning. I mitten fanns en bevarad trästolpe med en diameter om ca 0,3 m. Stolpen var tyvärr i för dåligt skick för att kunna dateras dendrokronologiskt. Fyllningen, runt stolpen bestod av brun lera med enstaka 0,2 m stora stenar. En jämförelse mellan stolphålets läge och det historiska kartmaterialet visar att den sannolikt är rester efter ett staket/hägnad kring slottsträdgården i mitten av 1600-talet (jfr LMS akt D121-1:d8:15). Det andra stolphålet, A289, bestod av en 0,4 m stor och 0,2 m djup nedgrävning. Fyllningen utgjordes av mörkbrun, svagt sotig lera. Anläggningen har utifrån storlek och utseende tolkats som ett stolphål men kan utifrån kontexten även vara en mindre planteringsgrop. Detsamma gäller det tredje stolphålet A678 som, till form och djup, påminner mycket om A289. Fyllningen i A678 skilde ut sig gentemot övriga anläggningar i området. Den bestod av en mörkbrun, sandig lera med enstaka kolbitar och kalkbruk samt rikligt med tegelfragment. I fyllningen fanns obrända och brända djurben (F18, F23), en spik i Cu-leg (F39), ett oidentifierat järnfragment (F32), slagg (F44) samt bränd lera (F51). Bland de obrända benen (35 g) kunde endast svin identifieras då flertalet fragment var för små för att kunna artbestämmas. Detsamma gällde för de brända benen (3 g). Spiken i Cu-leg är sannolikt någon typ av dekorationsspik. Anläggningen har tolkats som stolphål alternativt en grop. L L 1 2 L 2 L 1 Ljusbrun lera. Beige lera (undergrund). L A289 1 2 1 2 Mörkbrun, svagt sotig lera. Ljusbrun lera (undergrund). A678 2 1 1 2 Mörkbrun, sandig lera. Rikligt med tegel, ben och spik, enstaka kol. Brun lera (undergrund). Figur 22. Sektionsritningar A289, A604 och A678. Skala 1:20. Stenläggning A649 I den norra delen av området, i schakt 5, framkom en stenläggning A649. Den var ca 2,8 m bred och minst 6,3 m lång (den kunde inte begränsas i nordväst och sydost). Stenmaterialet bestod av 0,05-0,25 m stora stenar. Packningens yta var ganska ojämn med stenar på olika nivåer men lägre liggande partier av den såg vällagd ut. Sannolikt har lämningen på något sätt störts av sentida verksamhet, t ex odling där stenarna delvis Figur 23. Stenläggning A649 fotograferad mot öster. Emma Karlsson, ÖM. 19 Figur 24. Stenläggning A649 fotograferad mot söder. Emma Karlsson, ÖM. ryckts ur sina ursprungliga lägen. I samband med att anläggningen grovrensades hittades två hästskosömmar (F27) och ett mindre antal obrända ben (F13). Förutom enstaka tegelfragment fanns inte något sentida material ovan stenarna. Anläggningen var anlagd på orörd undergrund. Anläggningen kan möjligtvis vara en stensatt väg, liknande de tidigare beskrivna A532/A902, men tolkningen får ses som osäker. S13 Sektion R692 513 524 R688 530 515 Figur 25. Plan över område III med anläggningar (nr) markerade. Grå markeringar avser sentida ingrepp. Skala 1:450. 20 Delområde III, i undersökningsområdets sydvästra del, omfattar schakt 13, 14 och 15. I de två förstnämnda schakten påträffades ett odlingslager samt två mörkfärgningar. Lagret undersöktes och beskrivs nedan. De två mörkfärgningarna undersöktes inte men kan utifrån form och storlek möjligen kunna vara stolphål. Det tredje schaktet innehöll inte några lämningar. Odlingslager L513 och L530 S15 S14 Område III I området framkom två lager L513 och 530. Lagren var identiska till utseende och innehåll och har därför bedömts vara ett och samma lager. Totalt frilades ca 32 m2 av lagren och två 1 x 1 m stora provrutor grävdes i dem. Både lager L513 och lager L530 bestod av brungrå sandigt lera med inslag av enstaka tegel- och kalkbruksfragment och kolbitar. Lagret/en var ca 0,1 m tjockt och har tolkats som ett odlingslager. De underliggande lagren såg dock olika ut i de två rutorna och beskrivs därför separat nedan. I L530/R688 kunde det konstateras att det på 0,1 0,2 m djup (i rutan) fanns ett, något brunare lager med inslag av tegelfragment och kolbitar. Därefter vidtog den orörda leran. Övergångarna mellan lagren var mycket otydlig och det underliggande brunare lagret har därför tolkats som en del av A530 men att det rör sig om ett infiltrationsskikt. Figur 26. Område III fotograferat mot sydost. Emma Karlsson, ÖM. I L513/R692 var lagerbilden delvis annorlunda. Lagret grävdes inledningsvis i stick om 0,1 m (stick 1 - 3). På ca 0,2 - 0,3 m djup blev det dock tydligt att lagret/en var betydligt djupare i halva rutan. I sektion framträdde också svaga nyansskillnader och tre lager kunde urskiljas (se figur). Överst var, ca 0,1 m, med ovan beskrivna brungrå sandiga lera (L1=L513). Till skillnad mot L 530/R688 fanns även inslag enstaka träfragment i lagret. Under detta var drygt 0,1 m (L2) med något ljusare, lite mer sandblandat lager med betydligt mer kol- och träfragment än ovanliggande lager. Mellan de två lagren (L1 och L2) var en nivå med enstaka stenar (0,07 - 0,12 m stora). Under L2 var ett tredje skikt, ca 0,3 m tjockt, som påminde mycket om L2. Gränsen mellan de två lagren var mycket otydlig. Fynd framkom i hela L3 men antalet avtog kraftigt från och med ca 0,25 m djup. Lagerföljden i R692 har tolkats på följande sätt: L1, och delvis L2, motsvarar L513 och L530. Lagret/en har, som ovan nämnts, tolkats som odlingslager. Under detta lager finns en nedgrävning i vilket L3 återfanns. Nedgrävningen har, utifrån kontexten, tolkats som en planteringsgrop/ränna alternativt ett mindre dike. L513 R692 mot NV 1 2 3 Figur 27. Sektionsritning av lager L513 i ruta R692. Skala 1:20. Figur 28. Foto på lagerföljden i L513/R692. Vatten trängde upp i botten av rutan. Foto Emma Karlsson, ÖM. 21 I L530/R688 påträffades fynd främst i lagrets översta 0,05 m. I ruta 688 tillvaratogs ca 250 g obrända ben (F4), två hästskosömmar (F26), ett fragment yngre rödgods (F43), ett benföremål (F25) samt en bit slagg (F 45). Keramiken, som hade en vit engobe och gulaktig glasyr, var en mynningsbit som sannolikt kommer från en kanna/ bägare/krus. Benföremålet hade en spetsig form och var ca 8 cm långt och ca 2 cm brett. I mitten var två hål och längsmed sidorna fanns en sicksack-dekoration (se figur 29). Föremålet har tolkats som någon slags nätnål för arbete med fisknät Slaggen bestod av en sintrad sand/ lera, möjligen rester efter en fodring, samt en grönaktig slagg. Den gröna färgen tyder på att det rör sig om någon slags kopparlegering (Stilborg muntligen). Då de tre lagren i L513/R692 först blev synliga i sektion har fynden i rutan inte separerats. (Ett undantag är dock de ben som påträffades i botten av L3). I rutan påträffades ca 1000 g obrända djurben (F8, F10), tio järnföremål/fragment (F30), bränd lera (F49) och en bit slagg (F56). Ett par bitar kalkbruk samlades även Figur 29. I odlingslager L530 hittades ett benföremål. Föremålet har tolkats vara någon slags nätnål för lagning av fisknät. På sidorna var ett sick-sackmönster inristat. Foto Lasse Norr, ÖM. 22 in (F52). Fyndposterna av järn bestod av tre hästskosömmar samt två möjliga hästskosömmar, en nubb, ett spikhuvud samt tre odefinierade fragment. Bland djurbenen kunde nöt, får/get och svin identifieras. I materialet finns såväl köttfattiga som köttrika delar av djuren representerade, dock med en övervikt av de sistnämnda delarna vilket pekar på att det främst rör sig om matavfall. Bland benen i botten av i L513/R692 (L3) var dock de köttfattiga delarna dominerande, vilket tyder att det rör sig om slaktavfall. I benmaterialet från L530/R688 fanns även ett bränt fragment av horn från hjortdjur. Benbiten hade spår efter bearbetning och är sannolikt avfall efter hantverk (Nyberg 2013). Jordprov för makroskopisk analys från L 530 visar att bevarandegraden i lagret är relativt god (i jämförelse med andra kontexter inom undersökningsytan, se appendix 2). Heimdahl (2013) konstaterar att lagret tydligt är gödslat med köksavfall i form av ben, fisk och brända sädeskorn. I provet hittades också ett oförkolnat frö som skulle kunna härröra från en odlad växt, nämligen vit kattost – en växt som länge odlats som medicinalväxt. Förekomsten av bevarat träflis i lagret talar för att det är möjligt att även detta frö härrör från den äldre trädgårdsfloran. Heimdahl redogör även för flera källkritiska dilemman rörande analyserna i sin rapport, se appendix 2. Kalkbruket som påträffades i L513 är av medeltida karaktär. Bruket är ”mjöligt” och har en ojämn ballast vilket pekar på att det kan röra sig om rester efter en murkärna eller ett golv (Feldt, muntligen). Ett ben insamlat i L530 (stick 1, motsvarande L1) har daterats med hjälp av 14C-analys till1430-1630 (Ua-47392, 2 sigma). Sammanfattningsvis kan det konstateras att L513 och L530 utgörs av ett odlingslager. Lagret/en som har en mäktighet om 0,10 - 0,20 m, innehåller köksavfall främst i form av obrända djurben men även keramik, järn- och benföremål. Bland fyndposterna av järn dominerar hästskosöm. Såväl kalkbruk som 14C-analyser pekar på att lagret tillkommit under senmedeltid. Då sökschaktens placering fick göras med hänsyn till den befintliga parken med cykelvägar, buskar, träd m m kunde inte sökschakt 13 och 14 utökas åt sydväst och nordväst. Men, om man antar att betongplattan utgör lagrens/lagrets ”maxbegränsning” i sydväst och det anläggningstomma schakt 15 som begränsning i nordväst kan odlingslagret, som mest, omfatta en yta om ca 400 m2. Radiocarbon determination Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-47392 : 397±30BP 600BP 68.2% probability 1440AD (57.9%) 1500AD 1600AD (10.3%) 1620AD 95.4% probability 1430AD (74.4%) 1530AD 1570AD (21.0%) 1630AD 500BP 400BP 300BP 200BP 100BP 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD 1600CalAD Calibrated date 1700CalAD 1800CalAD Figur 30. Ben i odlingslager L530 daterades med hjälp av 14C-analys. Kalibrerat resultat. 23 Område IV Stolphål Område IV innefattar två schakt (schakt 16 och 17) strax nordväst om område III. Inom ytan påträffades flera kulturlager, tre stolphål och en möjlig stenläggning. I en sektion i schakt 17 kunde även en gles stenläggning iakttagas. Ett urval av lagren undersöktes med hjälp av provrutor/gropar vilka dokumenterades med sektionsritningar. Övriga anläggningar rensades fram och dokumenterades i plan. I schakt 16 påträffades två stenskodda stolphål, A937 och A942. Det förstnämnda framkom i schaktkanten och kom därför inte att friläggas i sin helhet. Stolphålet uppskattas dock vara ca 0,65 m i diameter och i det fanns en resterna efter en trästolpe. Stenskoningen bestod av 0,05 - 0,40 m stora stenar varav flertalet utgjorde av kalkstensflisor. Vid framresning av stolphålet framkom ett par fragment obrända ben (F24), ett fragment tunt bleck av kopparlegering (F38) samt två bitar slagg (F57). Slaggen har bedömts kunna vara rester efter en bit ässjefodring med förglasad insida. Alternativt kan det röra sig om en sekundärt sintrad bit av ett blästerskydd (Stilborg muntligen). Stolphål A942 påminde i mycket om ovan beskrivna anläggning. Det var ovalt i plan med en storlek om 0,8 x 0,6 m. Stenarna, 0,07 - 0,30 m stora, bestod främst av kalkstenar. De låg huvudsakligen i anläggningens kanter och stolphålets mitt var därmed tämligen stenfri. Några rester efter stolpen iakttogs dock inte. Anläggningen påträffades i ett jordlager (L1022) men den stratigrafiska relationen mellan de två kontexterna kunde inte fastställas. De fynd som hittades vid framrensningen av anläggningen har därför knutits till lagret (se nedan). Avståndet mellan de två stolparna var 4,5 m. Mellan dem kunde ett tredje stenskott stolphål anas. I schaktkanten syntes nämligen en stenansamling med ungefär samma mått som de två ovan beskrivna stolphålen (se figur). De tre stolphålen bildar i sådant fall en linje. Sektion 2 970 956 S17 200095 S16 987 Provgrop 1006 1000 937 942 1022 Figur 31. Plan över område IV med anläggningar (nr) markerade. Grå markeringar avser sentida ingrepp. Skala 1:450. Figur 32. Område IV fotograferat mot nordväst. Emma Karlsson, ÖM. 24 I schakt 17 fanns ett, möjligen två, stolphål, A987 och A956. Det förstnämnda, A987, framträdde som en ca 0,65 m stor cirkel av 0,15 - 0,20 m stora stenar. Mitten av anläggningen var stenfri och jordfyllningen innehöll rikligt med tegelfragment. Några rester efter stolpen syntes inte. Den andra anläggningen, A956, var mer svårtolkad. Den bestod av en 1 x 0,8 m stor stenansamling med 0,2 - 0,4 m stora stenar. I sektion tycktes stenarna ligga i anslutning till en yngre nedgrävning men tolkningen får hållas som osäker eftersom de yngre jordlagren var mycket torra och svårtolkade vid undersökningstillfället. Stolphålens ålder var mycket svår att bedöma. Men då det inte fanns något recent material i dem kan det inte uteslutas att de är från medeltid eller från efterreformatorisk tid. Figur 33. Stolphål A937 fotograferat mot sydväst. Emma Karlsson, ÖM. Figur 35. Stolphål A987. Emma Karlsson, ÖM. Figur 34. Stolphål A942 fotograferat mot väster. I schaktkanten intill syns en ansamling med stenar vilka kan markera ytterligare ett stolphål. Emma Karlsson, ÖM. Figur 36. Stolphål(?) A956. Emma Karlsson, ÖM. 25 Matjordslager L1000, L1006 och L1022 Stenläggningar och kulturlager i schakt 17 I botten av schakt 16 påträffades tre lager bestående av mörkbrun, svagt sandig lera (L1000, L1006, L1022). De framkom på ca 0,7 - 0,9 m djup under nuvarande markyta. I matjordslagret/en ovan var ett stort inslag av raseringsmaterial, såsom tegel och kalkbruk, samt recent fyndmaterial, exempelvis stenkol, vilket delvis försvårade tolkningen av de underliggande kontexterna. De tre lagren var mycket lika varandra och ska möjligen ses som delar av samma lager/kontext. I L1000 påträffades rikligt med tegelfragment, kalkbruk och djurben (ej tillvaratagna). Utifrån en mindre provgrop har lagret bedömts vara ca 0,25 m tjockt. Liknande sammansättning av fynd framkom i L1006. Här handgrävdes en mindre provruta (ca 0,4 x1,0 m stor) i vilken det framgick att lagret var ca 0,2 m tjockt. Under lagret var ytterligare ett lager om 0,2 m. Detta var mycket snarlikt L1006 men var något ljusare till färgen. Det underliggande lagret tolkades som ett infiltrationslager. I det översta lagret (L1006) fanns enstaka obrända djurben, ett par bitar sintrad lera, en bit slagg, en spik och flera bitar stenkol. De senare var ca 1 cm stora. I det underliggande lagret påträffades enstaka tegelfragment från taktegel. Ovanstående fynd tillvaratogs inte. Vid framresning av stolphål A942 i L1022 hittades obrända ben (F7, F14), en skärva keramik (F42), två hästskosömmar och en spik (F33, F37) samt en fyndpost med bränd lera, slagg och en metallsmälta (F50). Metallsmältan är sannolikt av en gulmetall. Benmaterialet bestod av ben från nöt och får/get samt oidentifierade däggdjursben. Keramiken var av typen yngre rödgods med en grönaktig glasyr. L1022 var ca 0,35 m tjockt. Tjockleken bedömdes utifrån en mindre provgrop. Tolkningen av de tre lagren var svår. Förekomsten av stenkol i dem tyder på en datering till tiden sent 1800tal/tidigt 1900-tal. Men inslaget av stenkol skulle kunna vara en följd av att rötter dragit ner sentida material i underliggande lager. Som ovan beskrivet innehöll matjordslagret i området rikligt med sentida material. Bilden kompliceras dock av att medeltida lämningar påträffats, på samma nivå, knappt 20 m sydost om schaktet (L513/ L530) samt 6 m nordväst om schaktet (L200095 m fl, se följande kapitel). I jämförelse med L513/L530 som innehöll rikligt med jordförbättrande material (träflis, djurben, kol mm) uppfattades dessa lager som spår efter ett mer extensivt nyttjat område och de har därför inte bedömts som odlingslager/bäddar. Vad lagren representerar kunde inte fastställas under förundersökningen. Som ovan beskrivits påträffades stolphål i det nordligaste schaktet inom område IV (schakt 17). Förutom de två stolphålen framkom även en mindre stenlagd yta, A970, i schaktet. Såväl stolphål som stenläggning låg i/på ett kulturlager (L200095). I syfte att fastställa lagrets tjocklek grävdes en provgrop med hjälp av maskin i schaktets nordöstra del. I sektionen framkom då ett flertal underliggande lager. För att kunna fastsälla stratigrafin öppnades ytterligare en provgrop upp (för hand med spade) längsmed schaktets norra kant. Det ursprungliga schaktdjupet var 0,9 m under nuvarande markyta. På denna nivå framkom L200095 (=L9 i sektionsritning) och stenläggning A970. Stenläggningen fanns inom 1,4 x 1,0 m stor yta och bestod av 0,15 - 0,25 m stora stenar. Stenläggningen framkom på en något lägre nivå än stolphålen (figur 39). I sektionerna framgick att L200095 (=L9 i sektion) utgjordes av ett tunt lager (0,02 - 0,04 m) brun lera med rikligt inslag av tegelkross, kalkbruk och djurben. Benmaterielet bestod av nöt, svin, får/get samt fisk (abborre) och representerade främst de köttrika delarna av djuren (F21, F6). Därtill hittades ett par spikar och några bitar bränd/sintrad lera (ej tillvaratagna). Stenarna i stolphål(?) A956 tycks ligga på detta lager medan stenläggningen A970 överlagrades av det. Under L200095 kunde som mest fyra nivåer med lager iakttagas. Lagerbilden var tydligast i den norra sektionen. Här såg stratigrafin ut på följande vis: Stenläggning A970 var anlagd på ett 0,10 - 0,15 m tjockt lager av brun, svagt sandig lera (L12). Under detta var en tunn lins (0,02 m) med ljus sand (L11) vilket följdes av ytterligare ett brunt lerigt lager (L13). Lagret var ca 0,1 m tjockt och innehöll enstaka tegel och djurben. I botten av L13 fanns Figur 37. Stenläggning A970 fotograferad mot nordväst. Emma Karlsson, ÖM. 26 Figur 38. Översiktsfoto över schakt 17 med A956 i den bakre delen av fotot och A987 och A970 i den främre delen. Foto mot sydväst. Emma Karlsson, ÖM. Profil mot NV 0m 1 7 2 3 4 5m 7 A956 8 8 9 × F3 10 A956 strax SÖ om profilen 12 9 A970 12 × F2 13 × F1 11 ←A 15 14 6 A970 Mörkbrun, kompakt lera. Mörkbrun lera, vari stenpackning A970 ligger. Innehåller enstaka stengods. Mörkbrun lera med små linser av sand. Strimmig sand. Gråbrun lera. Undergrund. Beige lera. Brun lera med linser av ren lera. Brun lera. Brun lera. Innehåller mycket tegelkross, djurben och kalkbruk. Beigebrun, något humös lera. S dli Figur 39. Sektionsritningar upprättade i schakt 17, mot nordväst och sydväst. Skala 1:30. mot SV 2 L V 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 4 B 5 3 L2 = L12 ←A L3 = L11 + L13 6 27 en nivå med småsten (0,03 - 0,07 m) vilken tolkats som ett knadderstenslager (L14), d v s ett lager av utslängd småsten. I kontaktytan mellan L11 och L13 framkom obrända djurben (F16, F20) och ett par spikar (ej tillvaratagna). I benmaterialet fanns bland annat ben efter tamhöna (Nyberg 2013). I tvärsektionen (mot sydväst) kunde en liknande lagerbild anas. Överst var bruna leriga lager (motsvarande L9 och L12) och under dem var ett heterogent lager med stort inslag av sandlinser (motsvarande L11 och L13). Totalt var kulturlagren i schaktet ca 0,35 m tjocka. Lagren har daterats med hjälp av kalkbruk och ett 14C-prov. Båda materialen pekar på en senmedeltida/efterreformatorisk kontext. Kalkbruk insamlat i L200095 (L9) och L11/L13 har bedömts vara av medeltida karaktär (Feldt muntligen) och ett djurben insamlat i knadderstenslagret (L14) har daterats med hjälp av 14C-analys till 1480 - 1660 e Kr (Ua-47394, 2 sigma). Lämningarna i schakt 17 är svårtolkade men den stenlagda ytan och knadderstenslagret skulle kunna vara rester efter en stenlagd (gårds)plan och/eller en förstärkt gångyta. Lagrens delvis heterogena karaktär med inslag av sandlinser talar emot att det är odlingslager. Sannolikt är de tjockare lagren (L12, L13) påförda medan de tunnare är avsatta (L9, L11, L14). Sammanfattningsvis kan det kostanteras att område IV innehåller lämningar i form av kulturlager, stolphål, en stenlagd yta samt ett knadderstenslager. Kulturlager finns inom båda schakten och bedöms som mest kunna beröra ett ca 330 m2 stort område samt vara ca 0,25 0,35 m mäktiga. Radiocarbon determination Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-47394 : 297±32BP 600BP 68.2% probability 1520AD (48.9%) 1590AD 1620AD (19.3%) 1650AD 95.4% probability 1480AD (95.4%) 1660AD 400BP 200BP 0BP -200BP 1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD Calibrated date Figur 40. Ben insamlat i L14 har daterats med hjälp av 14C-analys. Kalibrerat resultat. 28 Slutord och åtgärdsförslag De fyra områdena innehåller som sagt lämningar av skilda karaktärer. I område I fanns rester efter en stensatt väg, kulturlager, en möjlig stenkonstruktion och ett par stolphål. Vid undersökningen påträffades även delar av en nedgrävning som bedömdes kunna vara rester efter stadens försvarsverk. Tolkningen stärktes under hösten 2013 då en sex meter bred nedgrävning påträffades i Slottsgatan strax nordost om området. Område II innehöll främst gropar och stolphål. Groparna har bedömts kunna vara odlingsgropar från tiden för slottsträdgården och ett av stolphålen har kopplats samman med slottsträdgårdens avgränsning. Tydliga odlingslager framkom i område III medan kulturlagren i område IV var mer svårtolkade. I det sistnämnda området hittades även stenlagda ytor, kanske spår efter en förstärkt gångyta. Tre 14C-analyser har genomförts vilka pekar på en datering av lämningarna till perioden 1400-1650 e Kr. Ett kulturlager har en mycket tydlig senmedeltida datering (1400 - 1450 e Kr). Även odlingslagret i område III bedöms vara medeltida med hänvisning till att analysresultatet visar en större sannolikhet för en medeltida datering än för en efterreformatorisk (se figur 30). Knadderstenslagret i område IV har däremot en datering som pekar på att lämningen är från 1500-talet. Det insamlade fyndmaterialet domineras av obrända djurben. De flesta fyndposter hade karaktären av hushållsavfall och uppvisade fragment från både köttrika och köttfattiga regioner. En majoritet av benen var dock från köttrika benfragment vilket tyder på att det i huvudsak rör sig om matavfall, med ett visst inslag av slaktavfall. Till kategorin hushållsavfall hör också ett bryne samt de fåtal skärvor keramik, samtliga av yngre rödgods, som påträffades. Vidare hittades relativt många järnföremål, främst i form av hästskosöm och spik. Dessutom framkom slagg, sintrad lera och ett gjutformfragment vilka pekar på att metallhantverk (i gulmetall/ kopparlegering) förekommit i området/närområdet. Ett annat hantverk som syns i fyndmaterialet är benhantverk. Därtill påträffades ett benföremål vilken tolkats vara ett slags enklare typ av nätnål. Tre jordprover har analyserats makroskopiskt. Heimdahl (2013) konstaterar att bevarandegraden för makrofossilt material i odlingshorisonterna är ganska låg, vilket är förväntat i odlingshorisonter. Dock finns exempel på bevarat trä, fiskrester och enstaka ”Gropen”, från 1655 års karta Område med planteringsgropar och stolphål Kultur-/odlingslager Väg Figur 41. Uppskattad (maximal) utbredning av odlings-/kulturlager inom undersökningsområdet. I den östra delen av området bedöms en ca 4000 m2 stor yta kunna innehålla planteringsgropar och stolphål. En, möjligen två, vägar samt en ett större dike, sannolikt del av stadens försvarsverk, finns också inom området. I den sydvästra delen av området framkom inte några lämningar. Skala 1:1500. 29 oförkolnade fröer som kan härröra från odlingsfasen. Han påpekar också att man vid en eventuell framtida undersökning bör ta hänsyn till bevarandegraden. Om man önskar undersöka det botaniska materialet närmare bör detta ske i större jordvolymer då innehållet alltså generellt sett är fattigt. 493400 Resultatet visar att fast fornlämning finns inom 6 000 m2 av undersökningsområdets totala 8 300 m2. Östergötlands museum bedömer att en exploatering av området bör föregås av en arkeologisk undersökning. 493600 6478200 6478200 Vadstena 21:1 © Lantmäteriverket MS2008/06551 493400 493600 Figur 42. Fornlämning RAÄ 21 begränsning efter undersökningen. Förundersökta ytor (innehållande fornlämning) är markerade med rött och ej förundersökta ytor, där fornlämning kan finnas, med transparent rött. Skala 1:2000. 30 Referenser ATA 968/43. Diverse handlingar rörande ledningsdragningar i Vadstena 1943. Antikvarisk-topografiska arkivet. Stockholm. Bergman, S. 1955. Seklernas Vadstena. Vadstena. Eekboum, J. 1979. Beskrivning till 1705-års karta över Vadstena. Källor till Vadstenas historia Nr 1 1979. Föreningen Gamla Vadstena. Småskriftserie. Feldt, A-C. 2000a. Asylenparken i Vadstena. Antikvarisk kontroll. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2000:6. Feldt, A-C. 2000a. Lilla Läkarvillan. Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2000:18 Magnusson, M. 2012. Nya träd i kv Asylen. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2012:46. Magnusson, M. I manus. Rödtornet. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Nyberg, P. 2013. Osteologisk analys av djurben (ÖLMC4644). Östergötlands museum. Riksarkivets hemsida. Renovation, Band 11: Svenska planteboken, Riksarkivet (Krigsarkivet) (2014-01-30) Rudh, A (red) 1985. Vadstena slott: från residens till landsarkiv. Västerås. Stibéus, M. 2000. Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Stritzke, K. & Fagerström Tronde, A. 2004. Asylen, Vadstena. (PM angående inventering och skötselplan för Asylenparken. Utförd av Sven A Hermelin AB på uppdrag av Vadstena kommun. 2004-09-14). Fritz, B. 2000b. Klostret byggs och staden växer fram. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Söderström, G. 2000a. Topografi och bebyggelse i medeltidens Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000c. Klostret under och efter reformationen. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Söderström, G. 2000b. Kungar, borgargårdar och borgare i 1500-talets Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Hasselmo, M. 1982. Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hedvall, R. 2002. Ett byggnadsverk till ”värn och tröst” – Vadstena medeltida stadsbefästning. I: Arkeologi i Vadstena – Nya resultat med utgångspunkt i undersökningarna i stadsdelen Sanden. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 46. Linköping. Hedvall, R m fl. 2002. Arkeologi i Vadstena – Nya resultat med utgångspunkt i undersökningarna i stadsdelen Sanden. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 46. Linköping. Heimdahl, J. 2013. Makroskopisk analys av jordprover från FU kv Asylen 10, Vadstena stad, Ög. Teknisk rapport. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt. Hellström, S. 2000. Makten över staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Hörfors, O. 1992. Kv Asylen1. Rapport. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum. Karlsson, E. I manus. (Arkeologisk förundersökning i Slottsgatan.) Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Unnerbäck, A. 1981. Gamla Asylen och Slottsträdgården i Vadstena. PM 17 1981-08-26. Riksantikvarieämbetet. I: Kv Asylen, Vadstena. Utredning gällande Södra sjukhusbyggnaden. Östergötlands museum topografiska arkiv. Muntliga Feldt, A-C. Arkeolog, Östergötlands museum. Januari 2014. Stilborg, O. Docent, SKEA. Maj 2013, januari 2014 Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt nr D121-1:d8:15. Upprättad år 1642. Vadstena stad. Östergötlands län. Akt nr D121-1:4. Upprättad år 1705. Vadstena stad. Östergötlands län. Akt nr D121-1:1. Stadsplan, Vadstena stad, Östergötlands län. Förrättningsman och förrättningen verkställd år ? (Lantmäteriet anger inte vilket år kartan är upprättad. I boken ”Vadstena 600 år” anges dock att kartan är från år 1655. Förf. anm.) Källman, D (red). 1999. En enkel Vadstena. En bok om arbetet vid Birgittas Sjukhus och Vadstena Hospital. 31 Tekniska uppgifter Lokal Socken Kommun Län och landskap kv Asylen 10 Vadstena Vadstena Östergötland Fornlämning RAÄ 21 Ekonomiska kartans blad Koordinater (n/e) Koordinatsystem 64E 7j NV 493546/6478255 SWEREF 99TM Lst dnr Lst beslut Lst handläggare 431-1323-13 2013-03-12 Magnus Djerfsten ÖM dnr ÖM projektnummer 57/13 531451 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Vadstena Fastighets AB Vadstena Fastighets AB Projektledare Personal Rapportarbete Emma Karlsson Viktoria Björkhager, Lasse Norr, Anders Pettersson (grävmaskin) Emma Karlsson Typ av undersökning Fältarbetstid Yta Arkeologisk förundersökning 2013-04-29 -- 05-08 8 300 m2 Fynd Foto Analyser ÖLMC4644:2-61 Digitalt 14 C (Ua-47392 - Ua-47394), osteologi och makro Grafik Renritning Grafisk form Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 32 © Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:11 © Östergötlands museum Appendix 1. Osteologisk analys - Petter Nyberg Osteologisk analys av djurben (ÖLMC4644) Den osteologiska analysen genomfördes den 1 juli 2013 av osteolog Petter Nyberg. Skelettmaterialet utgjordes av 23 fyndposter. Analysen var översiktlig, vilket innebar att fragmenten endast artbestämdes och delades upp i tre kategorier; köttrika skelettelement, köttfattiga skelettelement samt lösa tänder. Till de köttrika regionerna räknas ryggrad (exklusive svanskotor), revben, skulderparti, bäcken, lårben, skenben, vadben, armbågsben och strålben. De köttfattiga regionerna består av kranium, underkäke, svanskotor, mellanhandsben, mellanfotsben, handrotsben, fotrotsben, fingerben och tåben. De köttfattiga partierna kan generellt betraktas som rester efter slaktavfall och de köttrika som rester efter matavfall. Det är fördelningen mellan de två typerna av avfall som visar hur stor del av djuren som slaktats på platsen. Om djuren har slaktats och ätits på platsen, skall ben från alla kroppsdelar vara lika vanliga i hushållsavfallet. Om däremot köttkonsumtionen varit högre än den egna produktionen, dominerar ben från djurens köttrika delar. Resultatet redovisas i tabellform nedan. NISP står för fragmentantal (Number of Identified Specimens). MNI står för minsta antalet individer (Minimum Number of Individuals). Samtliga mått är tagna utifrån de måttdefinitioner som redovisas i von den Driesch (1976). Uppgifter för mankhöjdsberäkningar på nötkreatur har hämtats från Zalkin (1960) och formeln som använts är den som är oberoende av kön. ÖLMC4644:200003 (F2) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Häst 20 0 20 0 MNI 1 Får/get 1 0 1 0 1 Totalt 21 0 21 0 2 ÖLMC4644:200005 (F3) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 1 1 0 0 Däggdjur 11 Totalt 12 1 0 0 MNI Övrigt Samtliga fragment kom från samma hästkranium. En del av en överkäke. Övrigt 1 1 33 ÖLMC4644:200007 (F4) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) MNI Övrigt Svin 1 1 0 0 Nötkreatur 11 9 2 0 Stor gräsätare 4 4 0 0 Däggdjur 36 - MNI 1 1 - Hjortdjur 1 - - 1 - Totalt 53 14 2 1 3 ÖLMC4644:200009 (F5) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 14 11 3 0 Får/get 1 0 1 0 Svin 1 1 0 0 Däggdjur 36 Totalt 52 12 4 0 ÖLMC4644:200011 (F6) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 6 4 1 1 Får/get 2 1 1 0 Däggdjur 7 Totalt 15 5 2 1 ÖLMC4644:200013 (F 7) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 2 2 0 0 Får/get 1 1 0 0 Däggdjur 7 Totalt 34 10 3 0 0 MNI 1 1 1 - Övrigt Ett fragment med snittspår. Ett bränt fragment. Ett bränt fragment av horn. Övrigt Två av fragmenten var brända. 3 MNI Övrigt 1 1 2 MNI 1 1 2 Övrigt ÖLMC4644:200015 (F8) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 10 1 7 1 MNI 1 Får/get Däggdjur 1 12 1 - 0 - 0 - 1 - Totalt 23 2 7 1 2 ÖLMC4644:200017 (F9) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 27 19 8 0 MNI 3 Får/get Svin Däggdjur 2 4 9 1 1 - 1 2 - 0 1 - 1 1 - Totalt 42 21 11 1 5 ÖLMC4644:200019 (F10) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 25 14 9 2 Får/get 8 6 2 0 Svin 4 7 4 0 MNI 1 1 1 Däggdjur 94 - - - - Totalt 131 27 15 2 3 Övrigt Mått togs på ett mellanfotsben (GL: 209,1 mm, mankhöjd: 114,38 cm). Övrigt 30 % av fragmenten uppvisade spår av styckning (avhuggna). Mått togs på ett mellanfotsben (GL: 213,7 mm, mankhöjd: 116,89 cm). Övrigt Fyra av fragmenten är avsågade revben. 35 ÖLMC4644:200021 (F11) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 17 9 8 0 Får/get 2 0 0 0 Svin 10 2 4 4 Däggdjur 81 Abborre 4 Fisk 5 Totalt 119 11 12 4 ÖLMC4644:200023 (F12) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 8 4 2 2 Får/get 6 3 2 1 Svin 3 2 1 0 Däggdjur 22 Abborre 1 Totalt 40 9 5 3 ÖLMC4644:200025 (F13) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 2 1 1 0 Däggdjur 11 Totalt 13 1 1 0 ÖLMC4644:200027 (F14) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 3 2 1 0 Däggdjur 4 Totalt 36 7 2 1 0 MNI 2 1 2 1 - Övrigt Fyra fiskfjäll. 6 MNI Övrigt 1 1 1 1 4 MNI Övrigt 1 1 MNI 1 1 Övrigt ÖLMC4644:200029 (F15) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Svin 4 3 0 1 Däggdjur 14 - Totalt 18 3 0 1 ÖLMC4644:200031 (F16) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 3 2 1 0 Däggdjur 17 Tamhöns 1 Totalt 21 2 1 0 ÖLMC4644:200033 (F17) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 3 3 0 0 Totalt 3 3 0 0 ÖLMC4644:200035 (F18) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Däggdjur 1 Totalt 1 - - - ÖLMC4644:200037 (F19) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Får/get 2 2 0 0 Däggdjur 19 Totalt 21 2 0 0 MNI 1 1 Övrigt Minst ett av fragmenten är från en stor gräsätare. 2 MNI Övrigt 1 1 2 MNI Övrigt 1 1 MNI Övrigt 1 1 MNI Övrigt 1 1 37 ÖLMC4644:200039 (F20) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Däggdjur 7 Totalt 7 - - - ÖLMC4644:200041 (F 21) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 9 6 3 0 Svin 1 1 0 0 Abborre 1 Totalt 11 7 3 0 ÖLMC4644:200043 (F 22) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Däggdjur 2 Totalt 2 - - - ÖLMC4644:200044 (F 23) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Däggdjur 4 Totalt 4 - - - ÖLMC4644:200046 (F 24) Art Totalt Köttrika Köttfattiga Tänder (NISP) (NISP) (NISP) (NISP) Nötkreatur 1 1 0 0 Däggdjur 3 Totalt 38 4 - - - MNI Övrigt 1 1 MNI Övrigt 1 1 1 3 MNI Övrigt 1 1 MNI 1 Övrigt Samtliga ben är brända. 1 MNI 1 1 Övrigt Sammanfattning Nötkreatur utgjorde den vanligaste arten utifrån fragmentantal, följt av svin och får. Antalet fragment av får/get respektive svin var ungefär lika stort. I en av fyndposterna förekom en ett tjugotal fragment av ett hästkranium. En mindre mängd fiskben fanns också i det analyserade materialet. Samtliga artbestämda fiskben var från abborre. Även ett benfragment från tamhöns påträffades. Ett spår av hantverkavfall fanns bland de analyserade benen. Endast enstaka skelettfragment var brända. De flesta fyndposter hade karaktären av hushållsavfall och uppvisade fragment från både köttrika och köttfattiga regioner och i vissa fall även lösa tänder. Två fyndposter (200003/F2 och 200015/F8) skilde ut sig. Fyndpost 200003/F2 innehöll endast kraniefragment varav alla utan ett kom från ett och samma hästkranium. 200015/F8 hade en högre andel köttfattiga skelettelement än de övriga fyndposterna och möjligen rör det sig om i huvudsak slaktavfall. Om man ser på det analyserade skelettmaterialet som en helhet är det tydligt att samtliga djurarter (förutom häst) uppvisade en majoritet av köttrika benfragment vilket tyder på att det i huvudsak rör sig om matavfall, med ett visst inslag av slaktavfall. Mankhöjdsberäkningar har varit möjliga att utföra på två av nötkreatursbenen och visade på en mankhöjd av ca 115 cm, vilket är något över medelmankhöjden under medeltiden (Myrdal 1997). Referenser Driesch, A. von den. 1976. A Guide to the Measurement of Animal Bones from Archaeological Sites. Harvard. Myrdal, J. 1997. Medeltida boskap i Sverige. Diskussion kring en avhandling. Fornvännen 92:3/4, s 209-220. Zalkin, V. I. 1960. Metapodalia variation and its significance for the study of antient horned cattle. Biulleten Moskovskoe obshchesto ispytatelei prirody otdel denii biologicheskei, vol 65(1), s 109-126. Moskva. 39 40 Appendix 2. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Makroskopisk analys av jordprover från FU kv Asylen 10, Vadstena stad, Ög Teknisk rapport Jens Heimdahl, UV Mitt 2013-12-11 Bakgrund Under den arkeologiska förundersökningen av kv Asylen, Vadstena stad, Östergötland, sommaren 2013 togs tre jordprover olika strata som antogs kunna vara spår av äldre odlingshorisonter och planteringsgropar från senmedeltid och efterreformatorisk tid. Proverna avsåg analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester, vilka har analyserats under december 2013. Undersökningsområdet ligger i utkanten av den medeltida staden nära Vadstena slott och ingick enligt kartor i slottsträdgården under 16- och 1700-talet. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om 2,5 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-100 gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. Den provtagna jorden innehåller främst förkolnat material men stora mängder även rottrådar daggmaskkokonger och oförkolnade fröer. Materialet måste betraktas som omrört tillföljd av biologisk aktivitet (bioturbation) i sen tid, d.v.s. biologiskt material kan ha förts ner och blandats med de äldre arkeologiska lämningarna. Därför bör i första hand det förkolnade botaniska materialet knytas till den äldre lämningen. De oförkolnade växtmakrofossil som hittades i proven kan också vara spår efter ett äldre växtsamhällen (och odlingar), men de kan inte särskiljas från de yngre växtresterna i den moderna fröbanken och därför måste detta material tolkas försiktigt. Källvärdet för makroskopiskt material i odlingsjord kräver också en särskild kommentar. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (t.ex. vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också bryts ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, 41 eller fortsatt biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en odlingsjord begravs, t.ex. under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. Analysresultat 200053 863 Kontext/anmärkning Provvolym/l Förkolnat material Träkol Träflis Oförkolnade växtfragm Animaliska matrester Rottråd 2,5 2,5 ●● ●●● ●●● ●●● ●● Ben från fågel/däggdjur ●● ● ● ● Tegel ●●● Kalkbruk Tot ident frukter & fröer Förkolnad frukt/frö lat. Vårtbjörk Betula pendula Obestämt sädeskorn (förkolnat) Cerealiea (indet.)* 42 2,5 ●●● ●●● ●●● Fiskben & fiskfjäll Brända ben fågel/däggdjur Oorganiska lämningar Odlingshorisont/kulturlager 200050 253 (Planterings?) -grop L/A 530 PM Odlingshorisont Asylen 10 200047 I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1-3 prickar, där 1 prick innebär förekomst av enstaka (ca 1-5 st) fragment i hela provet. 2 prickar innebär att materialet är vanligt – att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 prickar innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av ●●● 2 1 6 1 1 1 Skalkorn (förkolnat) Hordeum vulgare ssp. vulgare* Vit kattost Malva cf. neglecta 1 Fläder Sambucus nigra 1 Råg (förkolnat) Secale cereale* 2 Kråkvicker (förkolnat) Vicia cf. caracca* 1 1 de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. I tabellen presenteras förkolnade fröer med en asterisk (*) efter det latinska namnet samt med komentaren ”förkolnat” efter det svenska namnet. Diskussion Bevarandegraden för makrofossilt material i odlingshorisonterna är ganska låg, vilket är förväntat i odlingshorisonter. Dock finns exempel på bevarat trä, fiskrester och enstaka oförkolnade fröer som kan härröra från trädgårdsfasen. I en eventuell framtida undersökning bör hänsyn tas till detta, och önskar man undersöka det botaniska materialet närmare bör detta ske i större jordvolymer då innehållet generellt sett är fattigt. A253 Grop Materialet i denna grop var mycket nedbrutet och innehöll endast träkol och enstaka benfragment. Färska jordtrådar hade genomträngt lagret och det oförkolnade björkfrö kan mycket väl härröra från en relativt sen flora. Det finns inget i gropens innehåll som ger en ledtråd om huruvida gropen ifråga är en planteringsgrop, men träkolet och benmaterialet skulle kunna tolkas som ett det rör sig om jord som förbättrats med olika typer av avfall. A530 Odlingshorisont Av beskrivningen av lagrets tjocklek (0,2 m) och homogena struktur förefaller tolkningen som ett äldre odlingslager rimlig. Bevarandegraden i jorden är bättre än i A253, och här finns bl.a. en hel del träflis. Förutom detta är det tydligt att lagret gödslats med köksavfall (ben, fisk och brända sädeskorn). I provet hittades också ett oförkolnat frö som skulle kunna härröra från en odlad växt, nämligen vit kattost – en växt som länge odlat som medicinalväxt. Förekomsten av bevarat träflis i lagret talar för att det är möjligt att även detta frö härrör från den äldre trädgårdsfloran. A863 Odlingshorisont/Kulturlager Beskrivs som sotig, lerig sand som kan vara ett odlingslager och som antingen hänger samman med den medeltida stadens stadsdike, eller tillhör den senare slottsträdgårdsfasen. Av innehållet att döma så innehåller lagret, förutom byggavfall, en hel del köksavfall i form av förkolnad spannmål och fiskben. Det enda färska fröet består av en fläderkärna. Just fläderkärnor är kända för att kunna omlagras av olika insekter och dess förekomst bör därför i detta sammanhang tolkas med stor försiktighet. Innehållet i detta prov kan varken bekräfta eller dementera huruvida det rör sig om en odlingshorisont. Referenser Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571-590. 43 44 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Område I Schakt 1 Intrasisbeteckning Schaktat djup Kontexter 450 0,80 - 1,00 m Stenansamling 709 (recent?) Nedgrävning 853 (recent ?) Kulturlager 863 Stenläggning 532 Stolphål 1037 Recenta lämningar Nedgrävning 845 Stolphål 918 Mäktighet kulturlager ca 0,20 m Övrigt Sektionsritning 2 Schakt 2 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt 909 0,30 - 0,40 m Stenläggning 902 - Område II Schakt 3 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar 352 0,20 m Mörkfärgning 361, 374, 386, 398 Mellan 0,05 - 0,20 m djup innehöll matjordslagret stora mängder sot, slagg och sten. Materialet var av sentida karaktär. Mäktighet kulturlager Övrigt Anläggningarnas begränsning i plan var svår att avgöra p g a mycket rötter. Schakt 4 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar 343 0,20 m Mörkfärgning 407 Mellan 0,05 - 0,20 m djup innehöll matjordslagret stora mängder sot, slagg och sten. Materialet var av sentida karaktär. Mäktighet kulturlager Övrigt - 45 Schakt 5 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter 614 0,50 (0,20 m över A649) Stenpackning 672 Mörkfärgning 410, 421, 430, 629 Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt - Schakt 6 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter 297 0,60 m Mörkfärgning 301, 315, 332 Stolphål 604 Grop 321 Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt Vatten tryckte upp i schaktet. Schakt 7 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter 212 0,50 m Mörkfärgning 218, 237, 278, 266 Grop 253 Stolphål 289 Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt Anläggningarnas begränsning i plan var otydliga (dock tydliga i samband med schaktning).Vatten tryckte upp i schaktet. Schakt 8 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt 46 208 0,50 - 0,70 m Matjorden innehöll kol, sten, tegelkross, kol och slagg av sentida karaktär. Schaktet vattenfylldes snabbt och området upplevdes som vattensjukt. Tjockast matjordslager i söder. Schaktet vattenfylldes snabbt och området upplevdes som vattensjukt. Schakt 9 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt 204 0,50 m Matjorden innehöll kol, sten, tegelkross, kol och slagg av sentida karaktär. Schaktet vattenfylldes snabbt och området upplevdes som vattensjukt. Schakt 10 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt 200 0,30 - 0,65 m (djupast i söder) Under matjordslagret var ett tunt lager med slagg, sot, kol och tegelkross av sentida karaktär. Under detta var ett 0,50 m tjockt mörkbrunt matjordslager vilket var mäktigast i söder (0,50) och tunnast i norr (ca 0,15). Vatten trängde upp i schaktet. Schakt 11 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt 672 0,60 - 0,9 m Grop 678 Under ett 0,40 - 0,50 m tjockt matjordslager var i östra delen av schaktet ett ca 0,20 m sotigt matjordslager (likt dem i S3 och S4) och i väster var ett 0,40 m tjockt lager med ljusbrun lera med innehåll av tegel och enstaka glasbitar. Det senare lagret var, till färg och sammansättning, identiskt med undergrunden. Schakt 12 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar 536 0,40 m Stolphål 548, 559, 568, 578, 587, 596. (Sannolikt lämningar efter plank till rastgård. Asylen, tidigt 1900-tal) Mäktighet kulturlager Övrigt I den sydvästra delen av schaktet var en störning med sten och cementrör (ej inmätt). 47 Område III Schakt 13 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter 507 0,40 - 0,70 m Mörkfärgning 515, 524 Kulturlager 513/Ruta 692 (sannolikt samma kontext som 530) Recenta lämningar Mäktighet kulturlager 0,10 - 0,50 m Övrigt Schaktet var djupast i norr. I schaktets norra del (från schaktet norra kant och dryga 2 m söderut) var flera recenta lämningar i form av stora stenar, tegel, kalkbruk, järnstag och ett stenskott stolphål med välbevarat träplanka (likt dem i schakt 12). Sannolikt ska lämningarna kopplas samman med sjukhustiden. Kulturlager 513 fortsatte även under dessa sentida massor. Schakt 14 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt 498 0,40 - 0,60 m Kulturlager 530/Ruta 688 0,10 - 0,20 Schaktet var djupast i norr. I matjordslagret/en var påförda massor som innehöll sentida material (sannolikt från sockerbruks- och sjukhustiden). I schaktets norra del var en äldre kabel (el?). Schakt 15 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter Recenta lämningar Mäktighet kulturlager Övrigt 48 494 0,40 m I schaktets nordöstra del var en nedgrävning med sentida karaktär (kabel alt dike). I syfte att kontrollera att (botten) leran inte var ett påfört lager grävdes en djupare grop med maskin. Några ytterligare lager påträffades inte. Område IV Schakt 16 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter 927 0,70 - 0,90 m Lager 1000, 1006, 1022 Stolphål 937 (recent?) Stolphål 942 (recent?) Recenta lämningar Mäktighet kulturlager 0,15 - 0,20 m (inom delar av schaktet) Övrigt I matjordslagret/en var påförda massor med stort inslag av raseringsmaterial (såsom tegel och kalkbruk). I lagren påträffades även bitar av stenkol. I den sydöstra delen av schaktet var en större nedgrävning (ca 2 m), sannolikt sentida ledning. Schakt 17 Intrasisbeteckning Schaktets djup Kontexter 950 0,95 m Stenläggning 970 Stenansamling 956 Stenansamling/Stolphål? 987 (recent?) Kulturlager 200095 (motsvarar L9 i profil) (samt L1 - 15, se sektionsritning) Recenta lämningar Mäktighet kulturlager ca 0,40 - 0,50 m Övrigt I matjordslagret/en var påförda massor med stort inslag av raseringsmaterial (såsom tegel och kalkbruk). I lagren påträffades även bitar av stenkol. Sektionsritning 1. 49 50 Bilaga 2. Kontextbeskrivningar 51 Anl nr Typ 218 Form i plan Längd Bredd Diam Färg Material Mörkfärgning Oregelbunden Brun Lera 237 Mörkfärgning Rund Brun Lera 253 Grop Brun Lera 266 Mörkfärgning Rund Brun Lera 278 Mörkfärgning Rund 289 Stolphål 301 Rund Djup 0,20 Form i sektion Rundad Brun Lera Brun Lera Mörkfärgning Rund Brun Lera 315 Mörkfärgning Odefinierad Brun Lera 321 Grop Brun Lera Rund 0,20 Odefinierad 0,18 0,18 Rundad Plan 332 Mörkfärgning Odefinierad Brun Lera 361 Mörkfärgning Oval Brun Lera 374 Mörkfärgning Odefinierad Brun Lera 386 Mörkfärgning Odefinierad Brun Lera 398 Mörkfärgning Odefinierad Brun Lera 407 Mörkfärgning Odefinierad Brun Lera 410 Mörkfärgning Rund Brun Lera 421 Mörkfärgning Oregelbunden Brun Lera 430 Mörkfärgning Oval Brun Lera 513 Lager 515 Mörkfärgning Oval Enstaka Odefinierad 524 Mörkfärgning Rund 530 Lager 52 Kol Odefinierad 0,60 0,40 0,60 0,20 Grå|Brun Lera Brun|Grå Sandig lera Enstaka Bränd lera Trä Sten Storlek sten Tegel Fyllning övr Beskrivning Troligtvis flera mindre anläggningar som skär varandras begränsningar. Enstaka Troligtvis rundad form i plan, går in i schaktkant. Endast en mindre del synlig i schaktet. Endast en mindre del synlig i schaktet. Enstaka 0,01-0,50 Enstaka 0,03-0,10 Enstaka 0,05 Endast en mindre del synlig i schaktet. Endast en mindre del synlig i schaktet. Troligen två rundade anläggningar som skär varandras begränsning. Fortsätter in i schaktkant. I Ruta 692: 1) Brungrå sandig lera, enstaka till måttligt inslag av tegelfragment, kalk, kol och träfragment. Djurben. Mellan lager 1 och 2 mer sten ca 0,07-0,12 m i diameter. Några kalkstensflis. 2)Brungrå sandig lera, liknande lager 1 dock ljusare och mer kol och träfragment.Mellan lager 2 och lager 3 var en svag tunn lerlins. 3)Brungrå sandig lera, liknande övriga lager, kanske något mer sandinblandning. Fynden avtar kraftigt efter 0,25-0,30 m. Djurbenen låg mest i horisontellt och i svagt vertikalt riktning. Ganska mycket spik och hästskosömmar mot botten. Vatten trängde upp i botten av rutan. Tolkning: Odlingslager. Troligen samma lager som A530 samt eventuellt dike i/under, alternativt planteringsgrop/ränna (L3). Möjligt stolphål. Möjligt stolphål. Enstaka Enstaka kalkbruk, enstaka djurben Lagret är ca 0,06-0,10 m tjockt. Fynden framkom i den översta delen. Makro insamlat i översta delen av lagret. Otydlig övergång mot undergrunden (lera). Däremot kulturpåverkan med enstaka inslag av tegel och kol, till 0,2 m djup. Mellan ca 0,1-0,2 är lagret även något brunare. Tolkning: Odlingslager. Troligen samma lager som A513. 53 Anl nr Typ Form i plan 532 Stenläggning Odefinierad 548 Stolphål Rund 559 Stolphål Rund 568 Stolphål Rund 578 Stolphål Rund 587 Stolphål Rund 596 Stolphål Rund 604 Stolphål Rund 629 Mörkfärgning Oregelbunden 649 Stenläggning Odefinierad 678 Stolphål ? Rund 709 Stenansamling Odefinierad 845 Nedgrävning Odefinierad 853 Nedgrävning Oval 863 Lager Odefinierad 902 Stenläggning Odefinierad 918 Stolphål Rund 937 Stolphål Rund 942 Stolphål Rund 956 Stolphål? Odefinierad 54 Längd Bredd Diam 0,80 6,3 Djup Form i sektion Färg Material Kol 0,32 Rundad Brun Lera Brun Lera Brun Sandig lera Enstaka Svart|Brun Lerig sand Måttligt 2,8 0,64 0,24 0,20 Skålformad Bränd lera Trä Sten Storlek sten Tegel Fyllning övr Beskrivning Rikligt 0,10-0,30 Stenstorleken var 0,10-0,15 m med enstaka 0,2-0,3 m stora. Vällagd /tät packning. Fynd av djurben (ovan och mellan stenarna). Tolkning: sannolikt samma som A902. Enstaka 0,25-0,35 Recent stolphål. Stenskoning med kalksten och natursten. Enstaka 0,10-0,20 Recent stolphål. Stenskoning med natursten. Lite av stolpen synlig i plan. Enstaka 0,15-0,30 Recent stolphål. Stenskoning med kalksten och natursten. Enstaka 0,15-0,25 Recent stolphål. Stenskoning med kalksten och natursten. Enstaka 0,20-0,30 Recent stolphål. Ja Enstaka 0,15-0,20 Recent stolphål. Stenskoning. Rester efter träplanka: 0,20-0,04 m stor. Ja Enstaka 0,10-0,20 Rester efter trästolpe, 0,3 m i diam. Troligtvis flera anläggningar som skär varandras begränsningar. Rikligt 0,05-0,25 Ojämn yta. Stenstorlek 0,20-0,25 m samt 0,050,20 m stora stenar. De stora stenarna tenderar att ligga i den västra delen av anläggningen och de små i den östra delen.Begränsad mot NÖ och SV. Vid rensning framkom obrända djurben och enstaka tegel. Stolphål? Rikligt med fynd av tegel, obrända djurben, brända ben och spik. Rikligt 0,15-0,50 Stenansamling men 0,25-0,4 m stora stenar. Anläggningen kunde inte besgränsas åt sydväst p g a en elkabel. Tolkning: fundament? Recent nedgrävning. Rikligt I plan var en tydlig färgskiftning mot underliggande lager. Innehöll större inslag ljus lera samt stenar. Recent? Måttligt Rikligt 0,15 Måttlig kalkbruk Svartbrun, svagt lerig sand. Inslag av sot. Enstaka småsten, måttligt till rikligt med tegelfragment, kol, kalkbruk. Rikligt med djurben. Utgjordes av ca 0,15 m stora stenar. På stenpackningen var ett lager ren lera. Stenläggningen hade en tydlig begränsing i Ö. I V var begränsingen inte lika tydlig. Begränsas i S och N av schaktkanterna. Fynd av bearbetat ben vid framrensning. Tolkning: Väg. Sannolikt samma som A 532. Recent stolphål (betong). Enstaka Enstaka 0,05-0,40 Stenarna utgörs främst av kalksten. I norra delen kantställda stenar. En kraftigt förmultnad stolpe synlig i anläggningen. Enstaka 0,07-0,30 Kantställda kalkstenar. Rikligt 0,20-0,40 Stenansamling med både skarpkantade och rundade stenar. 55 Anl nr Typ Form i plan 970 Stolphål Oregelbunden 987 Stenansamling Rund 1000 Lager Odefinierad 1006 Lager 1022 Lager 1057 Stolphål Rund 0,60 1037 Stolphål Rund 0,40 200095 Lager Odefinierad 56 Längd Bredd Diam Djup Form i sektion Färg Material 0,25 Brun Sandig lera Odefinierad 0,20 Brun Sandig lera Odefinierad 0,35 Brun Sandig lera Brun Kol Bränd lera Trä Sten Storlek sten Tegel Rikligt 0,15-0,25 Rikligt 0,15-0,20 Fyllning övr Beskrivning Möjligt stolphål. En stenfri yta i mitten. Rikligt Rikligt med fynd av tegel, djurben, kalkbruk. Lagret fortsätter mot S. Minst 0,25 m tjockt. Enstaka Humöst Fynd av tegelkross, slagg, kalkbruk, stenkol. Enstaka Humöst Fynd av tegelkross, obrända djurben, hästskosöm och slagg. Lagret slutar i Ö vid en störning (recent) med fyllning av sot, slagg, cementrör. Stenskott stolphål med rester efter trästolpe (recent?). Stolphål? Framkom vid djupschaktning. Först tycktes anläggningen vara en ”svacka” med kulturlager i botten av schaktet men det antog snart en mer regelbunden form. I botten av anläggningen låg ett komplett hästkranie. Rikligt Måttligt - rik- (Motsvarar L 9 i sektionsritning.) ligt kalkbruk, djurben 57 58 59 7m 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 L ≈7 ≈5 L L Ej rensat 2 1 3 9 2 4 L Ej rensat Provgrop 1 10 3 ~ d T ♦ Ej rensat Sektion 1 mot NÖ ~ Sektion 1 mot NÖ ♦ Gul lera. Svartgrå, svagt lerig, sand. Brungrå, kompakt, sandig, homogen lera. Gråbrun, sandig lera. Innehåller enstaka småsten, tegel och kol samt ben och keramik (tillvarataget). Brungrå sandig lera. Gulbrun sandig lera. Gråbrun, sandig lera. Innehåller enstaka tegel och kol, i bottnen finns även kalkstensflis och djurben. Överlagrar stenansamling A709. Påminner om L5/L7. Som L8, men något ljusare. Gul lera, svagt kulturlagerblandad. Brun, homogen lera. Innehåller enstaka kolstänk. Svartbrun, svagt lerig, sotig sand. Innehåller tegel, kol, trä, kalkbruk, enstaka småsten och mycket djurben. Ljusbrun, kompakt lera. Innehåller relativt rikligt med djurben, inslag av grus/småsten och kolstänk. Grågul lera. Infiltration av L12 och bottenlera. Ej rensat 8 L 1 V 0m V V ~ V Dnr 57/13:11 11 4 0 ~ L L 9 8 ~ 12 ~ 5 1m ~ Ej rensat ~ 13 7 5 6 Ej rensat Provgrop 2 L Kv Asylen 10 Schakt 1 Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Sektionsritning Skala 1:20 Dnr 57/13 2013-05-08 Emma Karlsson Renritning Lasse Norr L 6 B 14m 7m Bilaga 3. Ritningar Skala 1:30 60 21m 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Ej rensat 22 13 11 10 B 23 16 12 10 L 14 L 24 17 T B 12 10 Sektion 1 mot NÖ B L Sektion 1 mot NÖ ♦ ♦ Gul lera. Svartgrå, svagt lerig, sand. Brungrå, kompakt, sandig, homogen lera. Gråbrun, sandig lera. Innehåller enstaka småsten, tegel och kol samt ben och keramik (tillvarataget). Brungrå sandig lera. Gulbrun sandig lera. Gråbrun, sandig lera. Innehåller enstaka tegel och kol, i bottnen finns även kalkstensflis och djurben. Överlagrar stenansamling A709. Påminner om L5/L7. Som L8, men något ljusare. Gul lera, svagt kulturlagerblandad. Brun, homogen lera. Innehåller enstaka kolstänk. Svartbrun, svagt lerig, sotig sand. Innehåller tegel, kol, trä, kalkbruk, enstaka småsten och mycket djurben. Ljusbrun, kompakt lera. Innehåller relativt rikligt med djurben, inslag av grus/småsten och kolstänk. Grågul lera. Infiltration av L12 och bottenlera. B 15 V 14m V ″ L V V Dnr 57/13:12 T L B 25 18 T d 0 L L 26 19 L 1m L Skala 1:30 Kulvert 12 L 14 10 Kv Asylen 10 Schakt 1 Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Sektionsritning Skala 1:20 Dnr 57/13 2013-05-08 Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 27 20 28m 21m 61 35m 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Sektion 1 mot NÖ 37m 30 Område med mycket rötter L 31 L Sektion 1 mot NÖ ♦ ♦ Gul lera. Svartgrå, svagt lerig, sand. Brungrå, kompakt, sandig, homogen lera. Gråbrun, sandig lera. Innehåller enstaka småsten, tegel och kol samt ben och keramik (tillvarataget). Brungrå sandig lera. Gulbrun sandig lera. Gråbrun, sandig lera. Innehåller enstaka tegel och kol, i bottnen finns även kalkstensflis och djurben. Överlagrar stenansamling A709. Påminner om L5/L7. Som L8, men något ljusare. Gul lera, svagt kulturlagerblandad. Brun, homogen lera. Innehåller enstaka kolstänk. Svartbrun, svagt lerig, sotig sand. Innehåller tegel, kol, trä, kalkbruk, enstaka småsten och mycket djurben. Ljusbrun, kompakt lera. Innehåller relativt rikligt med djurben, inslag av grus/småsten och kolstänk. Grågul lera. Infiltration av L12 och bottenlera. 36 Kulvert 29 V 28m V V V Dnr 57/13:13 32 0 A532 33 1m Skala 1:30 Kv Asylen 10 Schakt 1 Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Sektionsritning Skala 1:20 Dnr 57/13 2013-05-08 Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 34 35m 0m 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 8 7 10 Ljusbrun lera. Beige lera (undergrund). L L L 9 1 3 2 1 2 3 A956 strax SÖ om profilen A956 2 × F3 × F2 Brungrå, sandig lera, innehåller tegel, kalkbruk, trä, kol och ben. Ljusare brungrå, mer sandig lera. Mer kol och trä. Som L3, men sandigare. Färre fynd. 1 Mörkbrun, kompakt lera. Mörkbrun lera, vari stenpackning A970 ligger. Innehåller enstaka stengods. Mörkbrun lera med små linser av sand. Strimmig sand. Gråbrun lera. Undergrund. Beige lera. Brun lera med linser av ren lera. Brun lera. Brun lera. Innehåller mycket tegelkross, djurben och kalkbruk. Beigebrun, något humös lera. Sandlins. Brun, något sandig lera. Brun, något sandig lera. Innehåller enstaka tegel och djurben. Knadderstenslager. 0,03-0,07 m stora stenar i beige, grusig lera. Strimmig sand. 1 2 1 L L513 R692 mot NV V L A604 V 1 B 5 8 Sektion 2 mot NV V Dnr 57/13:14 7 L 13 2 1 2 12 6 4 14 mot SV × F1 9 3 11 3 2 ♦ A970 A970 Mörkbrun, sandig lera. Rikligt med tegel, ben och spik, enstaka kol. Brun lera (undergrund). 1 A678 ♦ 6 V 1 A253 15 4 0 Brun lera, enstaka bitar tegelkross och kol. Ljusbrun lera (undergrund). 2 L3 = L11 + L13 L2 = L12 ←A ←A 2 1 V 62 12 1 2 2 5m 1m Mörkbrun, svagt sotig lera. Ljusbrun lera (undergrund). 1 A289 Skala 1:30 Brun lera, enstaka 0,05-0,10 stora stenar. Ljusbrun lera (undergrund). Kv Asylen 10 Parkeringen Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Sektionsritning Skala 1:20 Dnr 57/13 2013-05-07 Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 1 2 1 A321 2 Bilaga 4. Fyndlista Fynd id Föremål Material 200003 Fynd 2 Ben Ben Antal Fragm Vikt 0 405 Kontext 1037 Beskrivning 200005 3 Ben Ben 0 25 863, stick 2 200007 4 Ben Ben 0 248 530 200009 5 Ben Ben 0 30 Sektion 2, L14 200011 6 Ben Ben 0 178 Sektion 2, L9 200013 7 Ben Ben 0 55 1022 200015 8 Ben Ben 0 458 513 (R692), mot bottnen 200017 9 Ben Ben 0 3487 863 200019 10 Ben Ben 0 568 200021 11 Ben Ben 0 802 863, stick 1 200023 12 Ben Ben 0 372 532 200025 13 Ben Ben 0 72 649 200027 14 Ben Ben 0 84 1022 200029 15 Ben Ben 0 35 678 200031 16 Ben Ben 0 57 Sektion 2, L11/13 200033 17 Ben Ben 0 66 Sektion 1, L13 200035 18 Ben Ben 0 8,5 Sektion 2, L5 200037 19 Ben Ben 0 25 Sektion 1, L4 200039 20 Ben Ben 0 17 Sektion 2, L11/13 (F1) 200041 21 Ben Ben 0 401 200095 Rensfynd. I provruta. Rensfynd vid schaktning 513 (F2) 200043 22 Ben Ben 0 43 1006 200044 23 Bränt ben Ben 0 3 678 200046 24 Ben Ben 0 19 937 200054 25 Föremål Ben 1 7,7 530 Nätnål(?) se rapporten. 200056 26 Oident Järn 2 10,2 530 2 hästskosöm? 200058 27 Hästskosöm Järn 1 4,8 649 Rensfynd. 200060 28 Hästskosöm Järn 3 38,9 532 2 hästskosöm, 1 spik. 200062 29 Spik Järn 1 7,4 863 Alt hästskosöm. 200064 30 Hästskosöm Järn 11 71,3 513 3 hästskosöm, 2 hästskosöm?, 1 nubb, 1 spikhuvud, 3 oident. 200066 31 Hästskosöm Järn 2 9,8 200068 32 Hästskosöm Järn 1 3,3 678 1 oident fragment. 200069 33 Oident Järn 1 4 942 Oidentifierat järn. 200070 34 Ben Ben 1 13 863 (R886) Botten av stick 2. 200071 35 Ben Ben 2 24 532 Mellan stenar. 200072 36 Bearbetat Ben 2 12 863 (R886) Stick 1, 0-0,1 m. 200073 37 Oident Järn 4 58 942 200074 38 Föremål CU-leg 1 1,5 937 200075 39 Föremål CU-leg 1 2,7 678 200076 40 Bearbetat Ben 1 46 902 200077 41 Bränt ben Ben 24 9 863 (R886) Stick 1, 0-0,1 m. 200078 42 Keramik BII:4 1 Fragm 1,3 1022 Grönaktig glasyr Fragm 10,5 530 Engobe + gul glasyr 5 678 200079 43 Keramik BII:4 1 200080 44 Slagg Slagg 1 Fragm 2 oident fragment. Dekorationsspik. 63 Fynd id Fynd 200081 45 200082 46 200083 47 200084 48 Föremål Material Slagg Slagg Antal Fragm Vikt 1 Kontext Beskrivning 530 Sintrad sand/lera (fodring?) samt en grönaktig slagg (koppar, brons?). Glas 1 0,3 863 (R886) Stick 1, 0-0,1 m. Angripet av glaspest. Ben Ben 1 20 530 I botten av anl. Ben Ben 2 24 863 I profil. 9 Fragm 200085 49 Bränd lera 9 Fragm 135 513 (R692) 200086 50 Bränd lera 2 Fragm 54 1022 200087 51 Bränd lera 6 Fragm 10 678 200088 52 Kalkbruk 2 Fragm 60 513 (R692) 200089 53 Kalkbruk 8 Fragm 16 863 (R886) 200090 54 Kalkbruk 3 Fragm 3,5 678 200091 55 Sandsten 1 Fragm 96 863 (R886) 200092 56 Slagg 3 30 513 200093 57 Slagg 2 21 937 200094 58 Slagg 2 152 863 (R886) Stick 1, 0-0,1 m 200104 59 Ben 1 0,5 L4 Bearbetat - hantverksavfall. 200106 60 Keramik BII:4 1 3 L4 Klar glasyr. 200108 61 Gjutform Bränd lera 1 37 L10 Form efter grytgjutning (Stilborg muntligen). 64 Bryne Stick 1, 0-0,1 m. Stick 1, 0-0,1 m. Östergötlands museum genomförde våren 2013 en arkeologisk förundersökning i kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Uppdragsgivare var Vadstena Fastighets AB. Med undantag för ett område i sydväst framkom fast fornlämning inom hela undersökningsområdet. I den sydöstra delen av området påträffades lämningar som sannolikt hör samman med tiden då området var slottsträdgård. Här hittades flera gropar, vilka tolkats som planteringsgropar. I detta område fanns också ett stolphål som kopplats samman med slottsträdgårdens södra gräns. I den nordvästra delen av området framkom mer komplexa lämningar med flera kultur- och odlingslager, ett eventuellt stenfundament, ett tiotal stolphål, en till två stenlagda vägar samt en till två stenförstärkta ytor. I områdets norra del anträffades även lämningar som sannolikt hör samman med stadens medeltida försvarsverk. Tre 14C-analyser har genomförts vilka pekar på en datering av lämningarna till perioden 1400 - 1650 e Kr. De daterade kontexterna utgörs av två kultur- och odlingslager, samt ett knadderstenslager i den nordvästra delen av området. Förundersökningsresultatet pekar således på att området innehåller lämningar efter stadens förvarsverk, odlingslämningar från medeltid och sannolikt även från tiden för slottsträdgården. Till dessa perioder ska även en till två stensatta vägar knytas. Huruvida området innehåller medeltida bebyggelse är dock oklart. Vid förundersökningen hittades inte några tydliga lämningar efter huskonstruktioner. En stenansamling i den norra delen av området kan möjligtvis ingå i någon typ av huskonstruktion. ISSN 1403-9273 Rapport 2014:11
© Copyright 2024