1. No category

Integrerad rapportering- två
sidor av samma mynt
Författare: Linda Kindberg
Handledare: Petter Boye
Turismprogrammet
Maria Larsson
Examinator: Krister Bredmar
Turismprogrammet
Ämne: Företagsekonomi
Nivå och termin: Kandidatuppsats VT-11
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till de personer som gjort denna uppsats om integrerad
rapportering möjlig.
Först och främst vill vi tacka de respondenter och informanter som avsatt både tid
och engagemang för intervjuer, vilket har givit oss det empiriska material som
uppsatsen till stor del baseras på. Stort tack till Lars - Olle Larsson, Sara Vikman,
Daniel Oppenheim, Magdalena Ellfors, Kenneth Collander, Johan Sandström och
Viktoria Bergman.
Vi
vill
även
tacka
vår
handledare
Petter
Boye,
Universitetslektor
på
Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet och de studenter som under uppsatsen
process fungerat som opponenter och därmed bidragit med betydelsefulla åsikter och
feedback.
Kalmar 26 maj 2011
…………………………………
Maria Larsson
………………………………..
Linda Kindberg
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att genom en begreppsbestämning redogöra för innebörden
av begreppet integrerad rapportering. Uppsatsens empiriska undersökning syftar att
redogöra för utvecklingen av integrerad rapportering genom att identifiera
utvecklingens bidragande drivkrafter och aktörer. Vi syftar även att identifiera och
förklara vilka konsekvenser integrerad rapportering får för företag samt beskriva,
analysera och skapa förståelse för vad som krävs av företag och vilka utmaningar en
tillämpning av integrerad rapportering kan innebära. För att uppnå uppsatsens syfte
har vi formulerat huvudfrågan: Vad är integrerad rapportering och vad kan denna
utveckling komma att innebära för företag? För att besvara huvudfrågan har vi valt
att tillämpa en kvalitativ metod med flerfallsstudier som forskningsstrategi där vi
fokuserat på fyra fallföretag.
Den teoretiska referensramen redogör för intressentteorin och legitimitetsteorin,
vilka beskriver relationen mellan företag och dess intressenter. Den empiriska
referensramen består av två empiriska kapitel; normgivarnas perspektiv samt
företagens perspektiv av integrerad rapportering.
Analyskapitlet sammanför den teoretiska referensramen tillsammans med de två
empiriska kapitlen. De områden som diskuteras i analysen är innebörden av
begreppet integrerad rapportering, de drivande faktorerna till dess utveckling,
problematiken kring införandet av integrerad rapportering samt vilka positiva
effekter integrerad rapportering kan medföra. I uppsatsens slutsats konstateras att
en integrerad rapport bör utgöra företagets primära rapport där de finansiella och
icke finansiella faktorerna sätts i relation till varandra. Företaget demonstrerar
därmed verksamhetens helhet på ett tydligt och transparent sätt. Utvecklingen av
integrerad rapportering är intressentstyrd då det främst är företagets primära
intressenter som efterfrågar en transparent redovisning som inkluderar företagets
hållbarhetsfrågor.
Det huvudsakliga kravet för lyckas med en integrerad
rapportering anses vara ett förändrat synsätt, vilket först och främst krävs i högsta
ledningen.
Nyckelord: Integrerad rapportering, intressentteorin, legitimitetsteorin, hållbarhet
Abstract
The purpose of this paper is to through a conceptual definition, outline the meaning
of integrated reporting. The empirical study aims to identify the development of
integrated reporting in terms of driving forces and participants. We also intend to
identify and explain the effects of integrated reporting and to describe, analyze and
create an understanding of what is required of companies and the challenges an
application of integrated can bring. To achieve the purpose of this paper, we have
formulated a central question; What is integrated reporting and what will this
development mean for companies? To answer the central question of this paper we
have chosen to apply a qualitative approach with case studies as a research strategy.
We have in the case study focused on four separate companies.
The theoretical framework of this paper describes the stakeholder theory and
legitimacy theory, which describes the relationship between the company and its
stakeholders. The empirical study consists of two separate chapters; the perspective
of experts and the corporate perspective of integrated reporting. In these chapters,
we discuss and analyze the theoretical framework along with both of the empirical
chapters.
In the analysis we highlight and discuss the concept of integrated reporting, the
driving forces of its development, problems and complications regarding the
implementation of integrated reporting and the positive effects it can bring. The
paper concludes that an integrated report should represent the company’s primary
report, which includes all aspects of a company’s business. The company’s financial
and non-financial factors are related to each other and therefore the company
demonstrates its business in a comprehensible and transparent manner. The
development of integrated reporting is driven by stakeholders as it is primarily the
company’s stakeholders who require a transparent accounting that include the
information about how the company works with sustainability. The main
requirement for success with integrated reporting is considered a change in mindset,
which has to start in top management.
Key words: Integrated reporting, stakeholder theory, legitimacy theory, sustainability.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
........................................................................................................................................................................................ 1
1. INLEDNING ............................................................................................................................................... 1
1.1 BAKGRUND ............................................................................................................................................................ 1
1.1.1 Hållbarhetsredovisning ............................................................................................................................... 2
1.1.2 Integrerad rapportering ............................................................................................................................. 4
1.2 PROBLEMDISKUSSION ......................................................................................................................................... 5
1.3 FORSKNINGSFRÅGA.............................................................................................................................................. 8
1.3.1 Huvudfråga ........................................................................................................................................................ 8
1.3.2 Delfrågor............................................................................................................................................................. 8
1.4 SYFTE ..................................................................................................................................................................... 8
1.5 AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR ............................................................................................................ 8
1.5.1 Målgrupp ............................................................................................................................................................ 9
1.6 BEGREPPSFÖRKLARINGAR .................................................................................................................................. 9
1.7 DISPOSITION ...................................................................................................................................................... 11
2. METOD .................................................................................................................................................... 12
2.1 FÖRFÖRSTÅELSE ............................................................................................................................................... 12
2.2 FORSKNINGSANSATS......................................................................................................................................... 13
2.3 FORSKNINGSMETOD ......................................................................................................................................... 14
2.3.1 Den kvalitativa metodens begränsningar ........................................................................................ 15
2.4 FORSKNINGSSTRATEGI - FALLSTUDIER ......................................................................................................... 16
2.4.1 Fallstudiers begränsningar ..................................................................................................................... 17
2.5 VAL AV FALLFÖRETAG ...................................................................................................................................... 17
2.6 DATAINSAMLING ............................................................................................................................................... 18
2.6.1 Access................................................................................................................................................................. 18
2.6.2 Sekundärdata ................................................................................................................................................ 19
2.6.3 Primärdata ..................................................................................................................................................... 19
2.6.4 Kvalitativa intervjuer................................................................................................................................. 19
2.7 VAL AV TEORI..................................................................................................................................................... 21
2.8 UNDERSÖKNINGSKVALITET - RELIABILITET OCH VALIDITET .................................................................... 22
2.8.1 Reliabilitet ....................................................................................................................................................... 22
2.8.2 Validitet ............................................................................................................................................................ 22
2.9 KÄLLKRITIK ....................................................................................................................................................... 23
3. TEORETISK REFERENSRAM ............................................................................................................. 25
3.1 ÖKAD KOMMUNIKATION AV HÅLLBARHET ................................................................................................... 25
3.2 INTRESSENTTEORIN ......................................................................................................................................... 26
3.2.1 Intressentteorin ur ett organisatoriskt- och globalt hållbarhetsperspektiv.................... 29
3.2.2 Intressentteorin som utgångspunkt för förändringar................................................................ 30
3.3 LEGITIMITETSTEORIN ...................................................................................................................................... 31
4. NORMGIVARNAS PERSPEKTIV........................................................................................................ 34
4.1 PRECISERING AV BEGREPPET INTEGRERAD RAPPORTERING ..................................................................... 34
4.2 DRIVANDE FAKTORER I UTVECKLINGEN AV INTEGRERAD RAPPORTERING ............................................. 36
4.2.1 Bristen på tillräcklig information ökar kraven från investerare och analytiker........... 36
4.2.2 Med svenska staten som drivkraft ....................................................................................................... 38
4.3 UTVECKLINGSPROCESSEN AV INTEGRERAD RAPPORTERING ..................................................................... 38
4.3.1 Utvecklingen av en internationell rapporteringsstandard ...................................................... 40
4.3.2 Syftet med IIRC och en internationell rapporteringsstandard ............................................... 40
4.4 MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR VID TILLÄMPNING AV INTEGRERAD RAPPORTERING ....................... 42
4.4.1 Ökad förståelse för sambandet av finansiell och icke finansiell information .................. 43
4.4.2 Relationen till intressenter ...................................................................................................................... 43
4.4.3 Identifiera riskområden............................................................................................................................ 44
4.4.4 Ökad transparens som förutsättning för långsiktig överlevnad ........................................... 44
4.4.5 Problematiken kring bristfällig kunskap och kortsiktigt tidsperspektiv.......................... 45
4.4.6 Utmaningar i samband med integrerad rapportering .............................................................. 46
5. FÖRETAGENS PERSPEKTIV .............................................................................................................. 48
5.1 VATTENFALL ...................................................................................................................................................... 48
5.1.1 Företagets nuvarande hållbarhetsredovisning ............................................................................. 48
5.1.2 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering ............................................... 50
5.1.3 Utmaningar och möjligheter vid tillämpning av integrerad rapportering ...................... 50
5.2 STORA ENSO ...................................................................................................................................................... 52
5.2.1 Företagets nuvarande hållbarhetsredovisning ............................................................................. 52
5.2.2 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering ............................................... 53
5.2.3 Utmaningar och möjligheter vid tillämpning av integrerad rapportering ...................... 54
5.3 GREEN CARGO ................................................................................................................................................... 55
5.3.1 Företagets nuvarande hållbarhetsredovisning ............................................................................. 55
5.3.2 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering ............................................... 56
5.3.3 Utmaningar och möjligheter vid tillämpning av integrerad rapportering ...................... 57
5.4 TRELLEBORG AB ............................................................................................................................................... 59
5.4.1 Generella tankar om integrerad rapportering .............................................................................. 59
5.4.2 Företagets nuvarande hållbarhetsredovisning ............................................................................. 60
5.4.3 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering ............................................... 60
5.4.4 Utmaningar och möjligheter vid tillämpning av integrerad rapportering ...................... 62
6. ANALYS.................................................................................................................................................... 64
6.1 DEFINITIONEN AV INTEGRERAD RAPPORTERING ........................................................................................ 64
6.3 PROBLEMATIK KRING INFÖRANDET AV INTEGRERAD RAPPORTERING .................................................... 68
6.3.1 Förändringen mot ett mer långsiktigt företagande .................................................................... 68
6.3.2 Olika språk för olika användare ........................................................................................................... 70
6.3.3 Arbetet bakom en integrerad rapport ............................................................................................... 71
6.4 DEN INTEGRERADE RAPPORTERINGENS KONSEKVENSER .......................................................................... 72
7. SLUTSATS ............................................................................................................................................... 75
7.1 BESVARANDE AV SYFTE OCH HUVUDFRÅGA.................................................................................................. 75
7.1.1 Vad är innebörden av begreppet integrerad rapportering? ................................................... 76
7.1.2 Hur ser utvecklingen av integrerad rapportering ut i termer av drivkrafter och
aktörer? ....................................................................................................................................................................... 77
7.1.3 Vilka konsekvenser får integrerad rapportering för företag? ................................................ 78
7.1.4 Vad krävs och vilka utmaningar ställs företag inför vid tillämpning av integrerad
rapportering? ............................................................................................................................................................ 79
7.2 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ........................................................................................................... 81
7.3 AVSLUTANDE REFLEKTIONER ......................................................................................................................... 82
KÄLLFÖRTECKNING
BILAGOR
1. INLEDNING
Det första kapitlet inleds med en beskrivning av hur dagens samhälle allt mer
uppmärksammar och lägger större fokus på hur företag hanterar frågor kring miljö och
samhälle. Vi redogör för begreppet hållbar utveckling och fortsättningsvis hur företag
redovisar sitt hållbarhetsarbete, något som leder fram till utvecklingen av integrerad
rapportering.
Problemdiskussionen
framhäver
problematiken
inom
rapporteringsområdet och leder fram till uppsatsens centrala forskningsfråga och syfte.
1.1 Bakgrund
Dagens klimatförändringar och överkonsumtion av begränsade naturresurser utgör
ett allt större hot mot vår världs fortsatta välfärdsutveckling (CFO World, 2011).
Ljungberg och Barkland (2010) menar att vi idag måste ta hänsyn till vad vår natur
klarar av, för att samhället ska kunna fortsätta utvecklas och för en långsiktig fortsatt
mänsklig existens.
Hållbar utveckling är ett begrepp som inte endast omfattar miljöfrågor utan som även
avser etiska aspekter så som arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter (Balans,
2011). Målet med hållbar utveckling är att ”tillfredställa dagens behov utan att
äventyra möjligheterna för framtida generationer att möta sina behov”. Målet baseras
på Bruntlandsrapportens definition av hållbar utveckling som år 1987 publicerades
på FN:s världskonferens (Larsson & Ljungdahl, 2008). Enligt Miljödepartementets
skrivelse ”En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och
miljömässig”, handlar hållbar utveckling om att bevara och på lång sikt nyttja jordens
resurser på ett hållbart sätt, mänskliga som materiella resurser. Det syftar till att
minska de negativa effekterna på naturen och värna om vårt ekosystems
produktionsförmåga. Hållbar utveckling handlar även om att skapa social välfärd, ett
ekonomiskt
hållbart
samhälle
med
långsiktig
stabilitet
där
människors
grundläggande behov tillfredställs. Under världstoppmötet i Johannesburg 2002
fastställdes att alla länder från och med 2005 ska arbeta med nationella strategier för
1
hållbar utveckling, som överrensstämmer med en global strävan att uppnå global
hållbarhet (Miljödepartementet, 2004). Dagens globala förenade värld behöver ett
starkt samarbete utifrån miljöns gränser. Sveriges negativa effekter på miljön
påverkar andra nationers ekonomier, samtidigt som andra nationers påverkan på
miljön påverkar Sveriges ekonomi. Därför behövs ett ökat globalt miljösamarbete
som sätter gränser och främjar för världens miljöbegränsningar (Dagens Nyheter,
2011).
Larsson och Ljungdahl (2008) menar att hållbar utveckling är ett fenomen på väg att
bli ett nödvändigt förhållningssätt för näringsliv, regeringar och media. Enligt
Ljungberg och Barkland (2010) kräver ett mer hållbart samhälle ökad kunskap och
medvetenhet kring de effekter olika verksamheter har på miljö, samhälle, människor
och
ekonomi.
Medvetenheten
om
hur
verksamheter
påverkar
dessa
hållbarhetsaspekter ställer krav på att organisationer tar ansvar för dessa frågor.
Samtidigt diskuteras det i olika sammanhang varför det är viktigt att företag arbetar
med hållbar utveckling. Ljungberg och Barkland (2010) menar att ett ansvarsfullt och
medvetet agerande är en förutsättning för långsiktig lönsamhet och effektivitet. Ett
ansvarsfullt och medvetet agerande avser bland annat hushållning med knappa
resurser och relationer med samtliga av företagens intressenter. Även mångåriga
studier visar att företagens hållbarhetsarbete är värdeskapande, där företagens
lönsamhet och marknadsvärde påverkas av frågor kring miljörisker och
miljöprestanda.
1.1.1 Hållbarhetsredovisning
Uppmärksamheten av klimatförändringar och mänskliga rättigheter har stimulerat
den aktuella medvetenhet som råder kring hållbar utveckling. I takt med att
människors intresse för hållbarhetsfrågor ökar blir hållbarhetsredovisningen
betydelsefull i kommunikationen av företagens ansvarsfulla företagande (KPMG
International Survey of CR Reporting, 2008). Hållbarhetsredovisningen tar avstamp i
analysen om vilka ansvarsfrågor som är centrala för företaget och avser att redogöra
för hur dessa frågor identifierats samt hur hållbarhetsarbetet framskridit under
redovisningsperiodens gång. Successivt har företag upptäckt att de måste formulera,
fastställa och kommunicera de värderingar som ligger till grund för deras
verksamhet,
så
som
uppföranderegler
2
och
affärsetiska
principer.
Dagens
konsumenter är idag mer medvetna om deras konsumtionsval och det är ofta en
självklarhet att veta att den produkt konsumenten köper är tillverkad och
distribuerad på ett godtagbart sätt. Samtidigt ställer företagets olika intressenter krav
på vilka ansvarsfrågor de anser företaget bör fokusera på. Historiskt sett har företag
redovisat sitt arbete med miljö i mer än tjugo år tillbaka och idag är miljöfrågan ofta
en naturlig del av de större företagens verksamheter. Idag har miljöaspekten vidgats
med det bredare hållbarhetsperspektivet som nu även innefattar den sociala
aspekten av hållbarhet. (Larsson och Ljungdahl, 2008).
Ett företags redovisning är ett instrument som ständigt förändras och utvecklas.
Redovisningen används i olika syften, bestämda av samhället eller företagens ledning
(Röster om transparent redovisning, 2008). I ett grundläggande och övergripande
avseende syftar redovisningen till att lämna ekonomisk information till företagets
intressenter. Den finansiella redovisningen har utvecklats under en lång tid med
lagstiftning och rekommendationer som varit grundläggande i utformningen (Röster
om transparent redovisning, 2008).
Till skillnad från principerna för finansiell
redovisning är riktlinjerna för hållbarhetsredovisning inte tvingande. Global
Reporting Initiative, GRI fungerar sedan starten 1997, som det huvudsakliga
ramverket för hållbarhetsredovisning. Riktlinjerna är utvecklade i ett internationellt
samarbete och utformade på ett sätt som gör tillämpningen av riktlinjerna relativt
flexibel med olika redovisningsnivåer beroende på redovisningens innehåll och
omfattning (Larsson & Ljungdahl, 2008). GRI syftar till att underlätta för investerare,
analytiker och övriga intressenter att bedöma och jämföra företag ur ett socialt,
miljömässigt och ekonomiskt perspektiv (Finansdepartementet, 2007).
I november 2007 beslutade regeringen om förnyade riktlinjer för den externa
rapporteringen för statligt ägda företag, vilket bland annat innebar ett krav på
hållbarhetsredovisning. I enlighet med GRI:s riktlinjer ska samtliga statligt ägda
företag, från och med räkenskapsåret 2008, redovisa hur de tar ekonomiskt, socialt
och miljömässigt ansvar i sin verksamhet. Att ta ansvar för hållbar utveckling vilket
avser frågor angående mänskliga rättigheter, socialt ansvar, miljö, arbetsförhållande
etc., är en grundläggande faktor för ett ansvarsfullt och professionellt ägande i alla
företag och regeringen menar att statligt ägda företag bör vara föredömen och ligga i
framkant i arbetet med hållbar utveckling (Finansdepartementet, 2007).
3
”Hållbarhetsredovisningen ska fungera som ett verktyg att driva arbetet med hållbar
utveckling framåt, genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och
uppföljning.”
(Finansdepartementet, 2007).
Det är styrelserna i de statligt ägda företagen som har det främsta ansvaret för
hållbarhetsfrågorna och en viktig del av statens ägarpolicy är att företagen har en
genomtänkt strategi för hur dessa frågor ska hanteras. Hållbarhetsarbetet ska inom
företagen kommuniceras både internt och extern och redovisningen av detta ska i
enlighet med GRI:s riktlinjer publiceras på respektive företags hemsida i anknytning
till utgivandet av företagets årsredovisning. (Finansdepartementet, 2007).
Hur företagen redovisar sitt hållbarhetsarbete kan delas in i tre huvudsakliga
kategorier; separat hållbarhetsredovisning, som ett avsnitt i årsredovisningen eller
där hållbarhetsfrågorna är sammanfogade i årsredovisningens förvaltningsberättelse.
Ljungberg och Barkland (2010) menar att då hållbarhetsfrågorna samordnas med
årsredovisningens förvaltningsberättelse redovisar företaget att dessa är en del av
kärnverksamheten. Detta till skillnad från en separat hållbarhetsredovisning som
exkluderar hållbarhetsfrågorna i årsredovisningen. Författarna menar att företaget
då
visar
att
dessa
frågor
är
skilda
från
verksamheten.
Vi tycks nu kommit till en betydelsefull vändpunkt gällande hållbarhetsredovisning,
utvecklingen av integrerad rapportering (Sverigerapporten, 2008).
1.1.2 Integrerad rapportering
“Integrated Reporting is a vital building block to enable the global economy to meet the
challenges of the 21st century: to help the development of an economy which can
maintain standards of living for people who already enjoy a good quality of life, and
create them for the hundreds of millions who do not, without the present unsustainable
over-consumption of the world’s finite natural resources.”
(International Integrated Reporting Committee, 2011)
Enligt Hartomaa (2010) handlar integrerad rapportering om mer än att bara slå ihop
årsredovisningen
med
hållbarhetsredovisningen.
4
Grunden
till
integrerad
rapportering handlar om att fråga sig vad företagens finansiella faktorer har för
relation med icke-finansiella faktorer och hur relationen påverkar företagens
långsiktiga hållbarhet. Företagets icke- finansiella information avser de faktorer som
påverkar
företagets
existens,
marknadsandelar,
kundnöjdhet,
avfallsmängd,
leveranssäkerhet, innovationer, utsläpp av växthusgaser, olycksfallsfrekvens, socialt
ansvar etc. Dessa är mer eller mindre väsentliga beroende av företagens art och
bransch, dock är det finansiella utfallet ofta en följd av hur icke-finansiella faktorer
utvecklas. International Integrated Reporting Committee, IIRC bildades i syfte att
skapa en klar, heltäckande och jämförbar global rapporteringsstruktur inkluderat
organisationers strategiska mål, verksamhetsstyrning och företagsmodeller som
integrerar både finansiell och icke- finansiell information (IIRC, 2011). Hartomaa
(2010) nämner även vikten av att rapporteringen alltid bör återspegla den faktiska
verksamheten för att den integrerade rapporteringen ska bidra till en långsiktig
hållbarhetsutveckling och bringa företroende hos företagets intressenter.
1.2 Problemdiskussion
Dagens snabbt förändrande omvärld skapar ökade krav på att företag inte endast ska
prestera ekonomiskt utan även ta ett socialt ansvar. Klimatförändringar, samhällets
välfärd, utbildning och utveckling samt hur företag arbetar med hållbarhet, är några
av nutidens viktigaste frågor. Ökade krav och förväntningar på företag inom
hållbarhetsområdet medför att företag måste redovisa hur och på vilka sätt de
påverkar den miljö de verkar i. Medvetenheten om hållbarhetsarbetets betydelse och
vikten av att redovisa dessa aktiviteter har resulterat i en kraftig ökning av
hållbarhetsredovisningar. KPMG:s undersökning International Survey of Corporate
Responsibility visar att andelen hållbarhetsredovisningar bland världens 250 största
företag ökade från 52 till 79 procent mellan åren 2005 och 2008 (KPMG International
Survey of CR Reporting, 2008).
Tidigare har aktiemarknadens aktörer varit skeptiska till den information som avser
företagens hållbarhetsfaktorer. Förklaringen är, att det varit och är än idag en otydlig
koppling mellan hållbarhetsinformationen och företagens strategi och finansiella
resultat. Idag är företag, investerare och övriga intressenter överrens om att
företagens ansvarstagande för hållbarhetsfrågor är betydelsefullt då det kan
motverka företagskriser. (Intellecta Corporate, 2010). Woodward i Röster om
5
transparens och hållbarhetsredovisning (2008) menar att företagens ansvar för
etiska, sociala och övriga hållbarhetsrelaterade frågor påverkar i större omfattning de
riskbedömningar och känslighetsanalyser som finansanalytiker baserar många av
sina ekonomiska beslut på.
Idag redovisas företagens arbete med hållbarhet främst genom fristående
hållbarhetsredovisningar eller som särskilda avsnitt i årsredovisningen. Lars Hassel, i
Veckans Affärer (2010) anser att den separata hållbarhetsredovisningen saknar en
tydlig koppling till den finansiella redovisningen. Även Woodward menar att
hållbarhetsredovisning i separata dokument eller som avsnitt i årsredovisningen, inte
har samma kvalitet som den finansiella redovisningen (Röster om transparens och
hållbarhetsredovisning, 2008).
Detta förstärker intrycket av att den finansiella
informationen, så som försäljningsutveckling, väger tyngre i företagens redovisning
än hållbarhetsfrågorna (Veckans Affärer, 2010). Åse Bäckström i CSR i Praktiken
menar att många företag har svårt att få ihop hållbarhet och affär. Detta är något som
ofta återspeglas i redovisningen. (CSR i Praktiken, 2010). Ett sätt att förena
företagens hållbarhetsfrågor med den finansiella informationen och samtidigt
förtydliga hållbarhetsaspekterna i företagets strategi är genom en mer integrerad
rapportering.
Integrerad
rapportering
är
ett
hett
ämne
inom
företagsrapporteringsområdet och är en aktuell fråga i utvecklingen av framtidens
hållbarhetsrapportering (CSR i Praktiken, 2011).
”Integrated reporting is part of the shift in business responsibility”
(KPMG, Integrated Reporting, 2010)
Det finns ett antal bolag med långt framskridet hållbarhetsarbete som redovisar
integrerat. Det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk är ett exempel på företag
som de senaste åren börjat med integrerad rapportering (Ljungberg och Barkland,
2010). Dock är begreppet integrerad rapportering relativt nytt inom media och
publicerad litteratur och idag har endast tre procent av världens företag tillämpat
integrerad rapportering av finansiella och icke finansiella resultat. (KPMG, Integrated
Reporting, 2010). Sara Vikman (2011), manager på Climate Change & Sustainability
Services på KPMG belyser problematiken med att det i dagsläget inte finns en tydlig
definition av begreppet, något som försvårar att fastställa vilka företag som redovisar
6
integrerat. Avsaknaden av en entydig definition kan även försvåra förespråkarnas
ambition att övertyga företag att tillämpa integrerad rapportering. Jessica Fries i IIRC
påpekar att integrerad rapportering kräver en etablerad terminologi och att ett
globalt språk är nödvändigt (CSR i Praktiken, 2011). Idag saknas även ett upparbetat
internationellt redovisningsramverk för integrerad rapportering. Som tidigare nämnt
arbetar International Integrated Reporting Committee, IIRC med utvecklingen av en
redovisningsstandard för integrerad rapportering. Men redovisningsramverket
offentliggörs först, för så kallad public consultation, i juni 2011. IIRC:s ramverk blir
därmed det första internationella ramverket för integrerad rapportering. (IIRC,2011).
Den tidigare nämnda problematiken av en otydlig definition och bristen på en
upparbetad standard framhäver problematiken av vad omställningen till en mer
integrerad rapportering kan komma att innebära för företag. Lina Andersson, konsult
på Halivarsson och Halvarsson skriver i Balans (2011) att integrerad rapportering
kan bli ett stort steg för företag att ta och menar att utvecklingen medför större
förändringar än vid omställningen att börja hållbarhetsredovisa. Andersson menar
vidare att integrerad rapportering förutsätter ett integrerat arbetssätt, något som i
sin tur skapar frågor kring vad som krävs av företag att kunna implementera en mer
integrerad rapportering.
Eccels och Krzus (2010) menar att rapportering har betydelse då den kommunicerar
företagets prestationer, positiva som negativa. Rapporteringen demonstrerar även
den bild företaget har av sig själva och skapar ett engagemang och åtagande att
förbättra verksamheten för framtiden. Förbättringar kan identifieras dels genom
företagets uppsatta mål och genom den respons företaget får från samtliga
intressenter, respons som är baserad på den information företaget försett dem med.
Ett behov att i företagens rapportering förtydliga kopplingen mellan företagets
hållbarhetsfrågor och finansiell information kan antas skapat en drivkraft till
utvecklingen av integrerad rapportering. Det kan dock diskuteras om detta är ett
tillräckligt starkt motiv till varför företag ska redovisa mer integrerat. Problematiken
med att övertyga företagen att börja med integrerad rapportering ligger då i att
framhäva att de positiva effekterna av en mer integrerad rapportering överväger de
eventuella utmaningar företagen kan komma att ställas inför.
7
1.3 Forskningsfråga
De resonemang och argument som förts i problemdiskussionen ovan har resulterat i
en övergripande forskningsfråga som belyser problematiken med integrerad
rapportering. Huvudfrågan bryts ner i fyra delfrågor som tillsammans syftar att
besvara huvudfrågan.
1.3.1 Huvudfråga
Vad är integrerad rapportering och vad kan denna utveckling komma att innebära för
företag?
1.3.2 Delfrågor

Vad är innebörden av begreppet integrerad rapportering?

Hur ser utvecklingen av integrerad rapportering ut i termer av drivkrafter och
aktörer?

Vilka konsekvenser får integrerad rapportering för företagen?

Vad krävs och vilka utmaningar ställs företag inför vid tillämpning av
integrerad rapportering?
1.4 Syfte
Syftet med uppsatsen är att genom en begreppsbestämning redogöra för innebörden av
begreppet integrerad rapportering. Uppsatsens empiriska undersökning syftar att
redogöra för utvecklingen av integrerad rapportering genom att identifiera
utvecklingens bidragande drivkrafter och aktörer. Vi syftar även att identifiera och
förklara vilka konsekvenser integrerad rapportering får för företag samt beskriva,
analysera och skapa förståelse för vad som krävs av företag och vilka utmaningar en
tillämpning av integrerad rapportering kan innebära.
1.5 Avgränsningar och förklaringar
Vi har i vår uppsats gjort en teoretisk avgränsning då vi inom området
hållbarhetsredovisning medvetet valt att fokusera på den aktuella utvecklingen av
hur företag redovisar sitt hållbarhetsarbete, integrerad rapportering. De teorier som
ligger till grund för studiens teoretiska referensram är intressentteorin samt
legitimitetsteorin vilka beskriver relationen mellan företag och dess intressenter. Då
8
vi avser att göra begreppsbestämning av integrerad rapportering har vi använt oss
diverse publikationer och artiklar inom rapporteringsområdet som belyser det
aktuella ämnet samt informanter med kunskap inom integrerad rapportering. Denna
information presenteras vidare i kapitel 4, Normgivarnas perspektiv.
Vidare har vi valt att göra en empirisk avgränsning där vi främst utgår från utvalda
fallföretags kunskap och erfarenheter av integrerad rapportering. Här sträcker sig
avgränsningen till fyra större, svenska företag där samtliga under de senaste åren
uppmärksammats för sitt hållbarhetsarbete samt redovisningen av detta arbete. Två
av de medverkande företagen är även statligt ägda och är därmed, sedan 2008, enligt
lag skyldiga att redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer. Att de
medverkande företagen aktivt arbetar med hållbarhetsfrågor och är kvalitativt
representativa angående deras hållbarhetsredovisningar gör dem aktuella för
tillämpning av integrerad rapportering och är därmed intressanta för vår studie. Då
vår studie avser en explorativ studie där forskning sker av ett samtida komplext
fenomen har vi använt oss av kvalitativa fallstudier.
1.5.1 Målgrupp
Vi har valt att främst rikta vår uppsats till företag som börjat intressera sig för
integrerad rapportering men som idag inte har någon större inblick i vad begreppet
omfattar. Förhoppningen är att skapa förståelse för vad integrerad rapportering är,
motiven bakom utvecklingen samt vilka konsekvenser en tillämpning av integrerad
rapportering
kan
få.
Uppsatsen
riktar
sig
även
till
personer
inom
rapporteringsområdet samt studenter som är intresserade av utveckling och trender
inom företagsrapportering.
1.6 Begreppsförklaringar
GRI: Global Reporting Initiative. En nätverksbaserad organisation som har utvecklat
ett internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning. Många av GRI:s användare
använder GRI:s resultatindikatorer för att kartlägga vilka hållbarhetsfrågor företaget
bör arbeta med (Ljungberg & Barkland, 2010).
CSR: Corporate Social Responsibility. Ett företags samhällsansvar vilket syftar till att
företag tar hänsyn till sociala och miljömässiga frågor i verksamheten och i
9
samverkan med intressenter på en frivillig grund. (European Commission Enterprise and Industry, 2011)
IIRC: The International Integrated Reporting Committee. Utvecklar en global
redovisningsstruktur där företags finansiella och icke finansiella informationen
sammanställs och redovisas på ett tydligt, konsist och på ett jämförbart sätt. (IIRC,
2010).
Hållbarhetsredovisning:
Syftar
att
skapa
en
verklig
bild
av
ett
företags
hållbarhetsresultat genom att redovisa hur företaget mäter och tar ansvar för sociala,
ekonomiska och miljömässiga frågor (Ljungberg & Barkland, 2010).
Intressenter: Grupper eller individer som rimligen kan påverka ett företags
verksamhet eller produkter och påverka företagets förmåga att framgångsrikt
genomföra sina strategier och uppnå uppsatta mål. (Ljungberg & Barkland, 2010).
NGO: Non Governmental Organisations. Icke-statliga organisationer så som
frivilligorganisationer och fackorganisationer (Nationalencyklopedin, 2011).
Ramverk: Grundläggande struktur med en uppsättning av begrepp, riktlinjer och
praxis som stödjer en viss metod för ett särskilt syfte. (FreeDictionary, 2009).
10
1.7 Disposition
Fig. 1 Dispositionsmodell (Egen modell, 2011)
Dispositionsmodellen redogör för uppsatsens uppbyggnad där huvudfrågan är den
övergripande problemställningen. Huvudfrågan bryts ner i fyra delfrågor. Följt av
huvudfråga och
delfrågor presenteras
den
teoretiska referensramen
med
intressentteorin och legitimitetsteorin. Därefter beskrivs uppsatsens empiriska
material som är indelat i två separata kapitel; normgivarnas perspektiv och
företagens perspektiv. I analyskapitlet kopplar vi samman den teoretiska
referensramen med de båda empiriska kapitlen och framhäver essensen av
huvudfrågan vilken syftar att besvaras i slutsatsen.
11
2. METOD
Metodkapitlet behandlar den metodologi som tillämpats i uppsatsen. Inledningsvis
beskrivs vår förförståelse för det valda forskningsområdet följt av studiens
forskningsansats, forskningsmetod, forskningsstrategi samt datainsamlingsteknik.
Avslutningsvis presenteras ett resonemang kring forskningens undersökningskvalitet
och källkritik.
2.1 Förförståelse
Förförståelse för ett ämne innefattar inte endast den förkunskap forskarna har om
det studerade ämnet utan Gummesson (2000) menar att förförståelse även kräver en
viss attityd och engagemang. Personliga erfarenheter är en väsentlig aspekt för att
kunna
samla
in
och
analysera
information.
Då
vi
genomgående
under
forskningsprocessens gång gör tolkningar och slutsatser anser vi att det är av
betydelse att beskriva vår förförståelse kring forskningsämnet.
Som studenter inom turismvetenskap och företagsekonomi med inriktning
ekonomistyrning, har vi under studietiden fått grundläggande kunskap om
företagsekonomins grunder och har flera gånger stött på begreppen hållbarhet och
hållbar utveckling. Det har dock inte lagts något större fokus på hur företag redovisar
sitt hållbarhetsarbete och begreppet hållbarhetsredovisning var innan studien
därmed ett relativt nytt och outforskat ämne för oss författare. Intresset för ämnet
väcktes i samband med de många artiklar och rapporter som publicerats i tidningar
de senaste månaderna, och då vi själva som konsumenter ställer krav på hur företag
ansvarar för miljö och samhälle fann vi området intressant att studera närmare.
Då vi inte har några tidigare erfarenheter eller större insikt om hur
hållbarhetsredovisning går till, dess nytta och värde för företag eller vilka utmaningar
företag ställs inför med att redovisa sitt hållbarhetsarbete, anser vi att vi inleder
arbetet med stor öppenhet och objektivitet till de teorier och empirisk information vi
kommer i kontakt med.
12
2.2 Forskningsansats
Enligt Olsson och Sörensen (2007) finns det tre olika ansatser det vetenskapliga
arbetet följer, deduktiv, induktiv och abduktiv ansats.
En forskning som utgår från arbete med etablerade teorier kallas deduktiv ansats
(Olsson & Sörensen 2007). I det deduktiva förhållningssättet utgår forskare från
allmänna principer och befintlig teori för att dra slutsatser om enskilda företeelser.
Genom en deduktiv ansats bestämmer den redan befintliga teorin vilken information
som samlas in, hur den ska tolkas och hur forskarna ska koppla resultatet med de
befintliga teorierna. (Patel & Davidson 2003) Enligt Alvesson och Sköldberg (2008)
tenderar forskare genom den deduktiva ansatsen missa underliggande mönster vilket
kan påverka studiens resultat.
Den forskning som utgår från insamlad empiri och som utifrån denna utvecklar
teorier, kallas induktiv ansats (Olsson & Sörensen 2007). Bryman och Bell (2005)
förklarar den induktiva ansatsen där teorin är resultatet av en forskningsinsats, då
forskarna drar generaliserade slutsatser som grundar sig i forskarnas observationer.
En risk med att arbeta induktivt är att forskaren egentligen inte vet någonting om
teorins räckvidd då den baseras på empiri från ett specifikt tillfälle. Forskarens egna
idéer och föreställningar kan även komma att spegla de teorier som produceras.
(Patel & Davidson 2003).
Den abduktiva ansatsen är enligt Olsson och Sörensen (2007) en växelverkan mellan
en deduktiv och induktiv ansats. Alvesson och Sköldberg (2008) menar dock att den
abduktiva ansatsen inte är en mix av en induktiv och deduktiv arbetsprocess, utan att
ansatsen är av egen karaktär. Under forskningsprocessen tillämpas empirin
successivt samtidigt som teorin justeras och förfinas vilket enligt Alvesson och
Sköldberg (2008) skapar förståelse för forskningsområdet, till skillnad från de övriga
forskningsansatserna. Dock utgår den abduktiva ansatsen från empirin i likhet med
den induktiva ansatsen men utesluter inte teoretiska samband. (Alvesson & Skölberg,
2008).
Fördelen med att arbeta abduktivt enligt Patel och Davidson (2003) och Alvesson och
Sköldberg (2009) är att forskaren inte behöver följa deduktion eller induktion strikt
som forskare annars gör. Enligt Patel och Davidson (2003) kan abduktion medföra
13
vissa risker då forskaren omedvetet väljer tidigare forskning och utesluter alternativa
teorier då en hypotetisk teori formuleras. Alvesson och Sköldberg (2008) menar att
dock att tidigare teorier kan användas som inspirationskälla för att öka förståelsen
kring forskningsområdet och att forskarna kan upptäcka mönster som kan avspeglas i
studien.
I vår studie tillämpar vi ett abduktivt förhållningssätt då vårt forskningsresultat
grundar sig på ett empiriskt upptäckande med teoretisk förankring. Då teorins
räckvidd inom forskningsområdet är begränsad har vi främst baserat vår studie på
empirisk insamling, där vi använt oss av både informanter och fallföretag. På så sätt
har vi lyckats skapa fler infallsvinklar av forskningsområdet och därmed förstärkt
studiens giltighet. Alvesson och Sköldberg (2008) menar att abduktion tillämpar sig
väl vid fallstudier då forskaren strävar efter att få en djupare förståelse kring
forskningsområdet, vilket är något vi avser att göra med vår studie. Även redan
accepterade teorier förstärker och bidrar till studiens resultat genom att samverka
teorin med det empiriska materialet, för att hitta samband och förståelse kring
integrerad rapportering.
2.3 Forskningsmetod
Inom forskningsmetodiken finns två grundläggande metoder; kvalitativ och
kvantitativ. Dessa angreppssätt delar det gemensamma syftet att skapa bättre
förståelse för det samhälle vi lever i och hur samhällets individer, grupper och
institutioner agerar och påverkar varandra (Holme & Solvang, 1997). Oavsett val av
metod måste forskningen präglas av objektivitet för att resultatet ska vara trovärdigt,
vilket betyder att de ställningstaganden forskaren gör måste vila på saklig
argumentation. Forskare som använder sig av den kvantitativa metoden utgår från
redan accepterade teorier, principer samt egna erfarenheter inom området. Metoden
innebär mätningar, statistisk bearbetning och analys av insamlad data (Patel &
Davidson, 2003). Bryman och Bell (2005) menar att den kvantitativa forskningen är
kopplad till den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt, medan
den kvalitativa forskningen tar avstånd från den naturvetenskapliga modellen och
fokuserar istället på hur individen tolkar och uppfattar verkligheten. Verkligheten ses
som konstant föränderlig då individer har förmågan att skapa och konstruera den
verklighet de lever i. Enligt Jacobsen (2002) avser en kvalitativ metod att få fram hur
14
människor tolkar och förstår en given situation. Denscombe (2009) menar att en
kvalitativ studie ger forskarna möjligheter att redogöra för alternativa förklaringar.
Då arbetsprocessen inte behöver grundas på accepterad teori utan ofta istället bygger
på forskarnas tolkningsskicklighet tillåter den kvalitativa metoden fler än en giltig
förklaring av ett problem. Därför menar Denscombe (2009) metoden har en bra
förmåga att beskriva invecklade situationer.
Vi syftar med vår forskningsstudie att skapa en djupare förståelse kring utvecklingen
av hållbarhetsredovisning, integrerad rapportering, och kommer därför tillämpa en
kvalitativ metod. Då integrerad rapportering i dagsläget är ett relativt okänt begrepp
för många och svårdefinierat skapar den kvalitativa metoden möjligheten för oss att
utifrån den empiriska insamlingen tolka och förstå begreppet integrerad
rapportering och de konsekvenser det får för företag. Som tidigare nämnt har vi som
författare en relativt begränsad förkunskap om hållbarhetsredovisning och
integrerad rapportering, därför anser vi även att ett kvalitativt angreppsätt lämpligt
för vår studie. Att forskare med begränsad förkunskap tillämpar en kvalitativ metod
är enligt Jacobsen (2002) fördelaktigt då detta ofta medför att forskarna är öppna för
oväntade händelser. Då kunskapen kring det forskade ämnet inte var tillräcklig i
forskningsprocessens inledande fas har vi under processens gång utvecklat och
förstärkt den problemställning som är central för vår forskningsstudie. Detta
förfarande är något Jacobsen (2002) kallar interaktiv process, en process som sin i tur
kännetecknar det kvalitativa angreppssättet.
2.3.1 Den kvalitativa metodens begränsningar
Den
främsta
kritik
som
riktas
mot
den
kvalitativa
metoden
är
generaliseringsproblemet, vilket innebär att insamlad data kan vara mindre
representativ då det i en kvalitativ studie kan vara svårt att göra generaliseringar,
tillskillnad från en kvantitativ studie (Denscombe, 2009). Yin (2009) menar dock att
det går att generalisera vissa teoretiska företeelser, dock inte till större populationer.
Vidare menar Denscombe (2009) att studien kan komma att avspegla forskarens
identitet och medföra att studien reflekterar forskarens egna övertygelser.
Forskningsmetoden är även erkänd att vara resurskrävande vilket kan medföra en
risk att studiens förklaringar blir förenklade då forskarna medvetet väljer bort vissa
delar.
15
Under forskningsprocessens gång har vi haft dessa begränsningar i åtanke men då vi
inte avser att generalisera resultatet till en större population anser vi att den
kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig bäst för vår studie för att få en djupare
förståelse kring integrerad rapportering.
2.4 Forskningsstrategi - Fallstudier
Vid insamling av empiriskt material kan forskare använda sig av en rad olika
forskningsstrategier så som undersökningsenkäter, analys av källor och fallstudier.
Vilken forskningsstrategi som bäst lämpar sig beror bland annat på vilken typ av
forskningsfråga som är central för studien. (Yin, 2009)
Då våra forskningsfrågor är av beskrivande karaktär, och då studiens centrala ämne
är en aktuell utveckling inom redovisningsområdet, har vi valt att använda oss av
fallstudier. Med fallstudien vill vi som forskare belysa samspelet mellan en rad olika
faktorer som kännetecknas av integrerad rapportering. Att belysa samspelet mellan
olika faktorer är enligt Merriam (2009) fallstudiers unika styrka, vilket kan göras med
hjälp av olika empiriska material, så som dokument, intervjuer, artefakter eller
observationer.
Yin (2009) nämner att fallstudier kan beskrivas i form av enfallsstudier eller
flerfallstudier. Vi har i vår forskningsstudie använt oss av flerfallsstudier då vi har valt
att fokusera på fyra fallföretag. Detta anser vi är betydande för studiens
forskningsproblem då Yin (2009) menar att flerfallsstudier tenderar att vara mer
kvalitativa än enfallsstudier. Enligt Merriam (2009) kan de fall forskaren väljer att
studera utifrån forskningens syfte, antingen skilja sig eller vara av samma karaktär.
Genom att studera fallföretag som utmärkt sig inom hållbarhetsarbetet kan samtliga
medverkande företag anses vara av samma karaktär. Dock kan deras insikt och
engagemang i integrerad rapportering skilja sig åt och vi avser därför hitta samband
mellan de olika fallen. Merriam (2009) menar att fallstudiens syfte inte är att
forskaren kommer fram till ett korrekt eller trovärdigt resultat, snarare att reducera
felaktigheter och att resultatet av fallstudien består av den mest övertygande
tolkningen.
16
2.4.1 Fallstudiers begränsningar
Merriam (2009) menar möjliga risker med användande av fallstudier kan vara att
forskaren överdriver eller förenklar faktorer i de specifika situationer som studeras
vilket kan ge läsaren felaktiga slutsatser. Genom att vi använder oss av en
flerfallstudie får vi fler infallsvinklar kring synsättet av integrerad rapportering vilket
medför att våra slutsatser och reflektioner baseras på en solid grund.
2.5 Val av fallföretag
Enligt Merriam (1994) finns två olika slag av urval som lämpar sig bäst för en
fallstudie;
sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval. De flesta kvalitativa forskare använder
sig av icke- sannolikhetsurval vilket Merriam (1994) anser vara det lämpligaste valet.
Det finns då ingen garanti att all empiri kommer att användas. Ändamålsinriktat urval
är en form av icke- sannolikhetsurval som syftar till att beskriva de kriterier som
krävs för att en enhet ska kunna inkluderas i urvalet. Vårt val av företag
karaktäriseras av ett ändamålsinriktat urval då vi har utgått från vissa urvals kriterier
vid val av fallföretag. De valda fallföretagen är Vattenfall AB, Stora Enso, Green Cargo
och Trelleborg AB. Samtliga av fallföretagen har uppnått de urvalskriterier vi har
utgått från:

Utmärkelse av företagets hållbarhetsredovisning.

Flerårig erfarenhet av hållbarhetsarbete och redovisning av detta. Något som
visar mognad för en potentiell tillämpning av integrerad rapportering.
Samtliga respondenter på fallföretagen arbetar med hållbarhetsfrågor och har en
ansvarsroll inom området.
Respondenter från fallföretagen:

Magdalena Ellfors: CSR Manager, Vattenfall AB

Kenneth Collander: Vice President Environment Sweden, Stora Enso

Johan Sandström: Miljöansvarig, Green Cargo

Viktoria Bergman: Senior VP Corporate Communications, Trelleborg AB
17
Då vårt syfte med studien är att redogöra för begreppet integrerad rapportering har
vi valt att använda oss av kunniga personer inom rapporteringsområdet, personer
som är väl insatta i utvecklingen av integrerad rapportering. Enligt Merriam (1994)
benämns dessa personer som informanter vilka har stor kunskap kring
forskningsområdet. Informanternas perspektiv av integrerad rapportering kommer
presenteras tillsammans med diverse publikationer och rapporter som inte kan
karaktäriseras som teori. Dessa presenteras i ett separat empiriskt kapitel, vilket
benämns Normgivarnas perspektiv.
Informanter:

Lars- Olle Larsson: Partner PWC, författare, Ordförande i Svenska
Finansanalytikers Förenings Corporate Responsibility Kommitté, svensk
representant i internationella handelskammarens Corporate Responsibility
Group.

Daniel Oppenheim: Climate Change & Sustainability Services, KPMG

Sara Vikman: Manager Climate Change & Sustainability Services, KPMG
2.6 Datainsamling
Larsen (2009) beskriver att forskare vanligtvis samlar in data genom två olika typer
av data; primärdata och sekundärdata. Under vår forskningsprocess har vi använt oss
av både primär – och sekundärdata. Insamlingen har även påverkats av tillgången till
data, vilket Gummesson (2007) benämner som access.
2.6.1 Access
Access syftar till de möjligheter forskaren har att finna relevant emiriskt data och att
använda metoder och tekniker som garanterar relevant information. Det krävs även
förmåga att komma så nära forskningsobjektet som möjligt för att forskarna ska
kunna få en verklig bild av forskningsproblemet. Då forskarna måste begränsa sitt
empiriska urval på grund av brist på resurser finns möjligheten att begränsningen
påverkar forskningsresultatet. Det finns även en risk att den insamlade empiriska
informationen kan vara godtycklig då respondenter undviker känsliga samtalsämnen.
(Gummesson, 2007) Under forskningsprocessen har vi kommit i kontakt med
informanter som är väl insatta i den aktuella utvecklingen av integrerad rapportering
18
vilket har bidragit till att vi har kommit nära forskningsobjektet. Vi är även medvetna
om att vissa av våra intervjuer kan vara mer subjektiva än andra då informanterna
kan anses vara förespråkare för integrerad rapportering. Detta är dock något vi haft i
åtanke under processens gång.
2.6.2 Sekundärdata
Enligt Larsen (2009) består sekundärkällor främst av forskningsdata som andra
forskare har forskat kring med ett annat syfte, vilket bland annat finns tillgängligt i
böcker, rapporter, avhandlingar och tidningsartiklar. Sekundärdata har varit av
betydelse i vår studie då integrerad rapportering är ett relativt nytt ämne. Vi har
använt oss av en rad olika tidskrifter, publikationer, rapporter, artiklar och litteratur
som berör utvecklingen av integrerad rapportering. Författarna av dessa har främst
varit förespråkare för utvecklingen av integrerad rapportering vilket varit nödvändig
för oss för att kunna tolka och hitta samband mellan företagens syn på integrerad
rapportering och den forskning som redan finns tillgänglig. Presentation av den
insamlade sekundärdata återfinns i kapitel 4.
2.6.3 Primärdata
Primärdata består av den information forskaren själv samlar in med hjälp av olika
metoder (Larsen, 2009). Patel och Davidson (2003) beskriver primärkällor som
ögonvittnesskildringar
och
förstahandsrapporteringar
där
intervjuer
och
observationer är exempel på insamlingsmetoder. Primärdata anses vara mer
trovärdiga än sekundärdata då informationen kommer direkt från källan (Merriam,
2009). Den primärdata vi använt i studien är kvalitativa intervjuer med
representanter från fallföretagen samt intervjuer med informanter.
2.6.4 Kvalitativa intervjuer
”Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från
undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja
deras levda värld så som den var före de vetenskapliga förklaringarna.”
(Kvale & Brinkmann, 2009. s.17)
19
I vår empiriska insamling har vi främst använt oss primärdata i form intervjuer, där vi
utfört sex kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört personliga intervjuer med
Magdalena Ellfors, CSR Manager på Vattenfall AB, Johan Sandström, miljöchef på
Green Cargo, Sara Vikman och Daniel Oppenheim på Climate Change & Sustainability
Service på KPMG. Sara Vikman och Daniel Oppenheim deltog båda under ett och
samma intervjutillfälle. Vi har genomfört telefonintervjuer med Kenneth Collander,
miljöansvarig
för
Stora
Ensos
svenska
verksamhet,
Viktoria
Bergman,
kommunikationsdirektör i Trelleborg AB samt Lars-Olle Larsson, partner i PwC.
Samtliga personer tog innan varje intervjutillfälle del av de intervjuernas huvudfrågor
och ämnen som skulle behandlas i intervjuerna. Anledningen till detta var att ge de
intervjuade tid och möjlighet att reflektera över ämnet för att intervjuerna skulle bli
så effektiva som möjligt. Detta blir framförallt av betydelse vid telefonintervjuer.
Samtliga intervjuer har spelats in digitalt, något som gjort det möjligt för oss som
forskare att vara mer närvarande och obundna till att anteckna under
intervjutillfället. Genom att i efterhand genomlyssna och transkribera varje enskild
intervju försäkrar vi oss om att inte gå miste om intressanta reflektioner och värdefull
information.
Bryman och Bell (2005) menar att kvalitativa intervjuer skiljer sig från intervjuer i en
kvantitativ forskning. Skillnaden avser bland annat tillvägagångssättet, som i en
kvalitativ studie tenderar att vara mindre strukturerad. En strukturerad intervju, som
ofta används inom en kvantitativ metod, avser att besvara tydligt formulerade
frågeställningar.
Vid
en
mindre
strukturerad
intervju
är
däremot
dessa
frågeställningar av en mer generell karaktär och det läggs därmed större vikt på
intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt. Att intresset ligger i
intervjupersonernas ställningstaganden till det studerade ämnet är något som
kännetecknar en kvalitativ intervju. Den eftersträvar därför att låta intervjun röra sig
i olika riktningar, något som i sin tur avslöjar vad intervjupersonen anser är relevant
och viktigt. Merriam (2009) kallar en mindre strukturerad intervju för
semistrukturerad. Den semistrukturerade intervjun är till större del styrd till
bestämda teman där intervjufrågor mer fungerar som riktlinjer. Samtliga intervjuer i
vår undersökning karaktäriseras av semistruktur då vi valt att anpassa vårt
frågeformulär efter de intervjuade och även ändrat ordningsföljden av frågorna
20
under intervjuprocessens gång. Vi motiverar vårt val av intervjuteknik med avsikten
att skapa ett så levande samtal som möjligt utan strikta riklinjer.
Vi
har
inför
samtliga
intervjuer
informerat
våra
intervjupersoner
om
forskningsstudiens syfte, forskningsfrågor och upplägg, ett förhållande Kvale och
Brinkmann (2009) kallar ett informerat samtycke. Informerat samtycke innebär även
att intervjupersonerna frivilligt deltar i studien och är medvetna om de risker och
fördelar medverkan i undersökningen medför. Det är enligt Kvale och Brinkmann
(2009) viktigt att skapa en balans mellan att ge intervjupersonerna detaljerad
information om undersökningen och att utelämna information som kan vara
betydelsefull för intervjupersonernas förståelse och uppfattning om studien.
2.7 Val av teori
Enligt Merriam (2009) har forskarens forskningsproblem sitt ursprung i teorin då all
forskning utgår eller tar hänsyn till tidigare forskning. Enligt Yin (2009) har teorin ett
samband med fallstudier då forskaren prövar vissa teorier på det som forskningen
avser och Merriam (2009) menar att teorin skapar mening och helhet till det
forskaren studerar. Alvesson och Sköldberg (2008) menar att tidigare teorier kan
användas som inspirationskälla vid en abduktiv ansats för att öka förståelsen kring
forskningsområdet. Yin (2009) belyser vikten av att teorin är relevant och har ett
samband med det forskningsområdet avser. De teorier vi valt att fokusera på är
intressentteorin och legitimitetsteorin. Intressentteorin syftar till att företag måste
tillgodose en rad olika krav och önskningar från olika parter i samhället. Då olika
parter i samhället ställer höga krav på hur företag idag agerar gentemot miljö, sociala
och arbetsrättsliga aspekter anser vi att teorin är relevant då rapportering är ett
verktyg för att förmedla företags ansvarfulla företagande. Legitimitetsteorin avser
hur intressenter och omvärlden uppfattar företag och hur väl ett företags värde
överrensstämmer med omvärldens syn på företaget. Då omvärlden har en viss
uppfattning om hur företag agerar gentemot hållbarhetsfrågor ser vi även
legitimitetsteorin relevant för vår forskning.
21
2.8 Undersökningskvalitet - Reliabilitet och validitet
Enligt Merriam (1994) utgör reliabilitet och validiteten de faktorer som stärker
studiens resultat.
Validitet syftar till om forskare undersöker det som
undersökningen avser medan reliabiliteten syftar till att informationen är tillförlitlig
(Patel & Davidson, 2003).
2.8.1 Reliabilitet
Enligt (Yin, 2009) avser reliabiliteten att studiens resultat och slutsatser skulle kunna
uppnås av andra forskare då de följer samma tillvägagångssätt. Vid en
intervjusituation där forskarna ställer samma frågor till en person ett flertal gånger
och får olika svar varje gång skulle detta betraktas ha låg reliabilitet enligt den
kvantitativa metoden. Däremot med ett kvalitativt angreppsätt anses reliabiliteten
vid denna intervjusituation som tillräcklig då forskarna tar hänsyn till den unika
situation som råder vid det specifika undersökningstillfället (Patel & Davidson, 2003).
(Denscombe, 2009). Då vår studie avser att undersöka en ny utveckling av
redovisningsområdet där de valda respondenternas samt informanternas kunskap
och synsätt idag är av betydelse, anser vi att ett identiskt resultat av andra forskare
skulle vara relativt osannolikt. I den mån är vi eniga med Denscombe (2009) som
menar att forskaren och forskningsobjektet gör det omöjligt för någon annan att få ett
identiskt resultat då det är omöjligt att kopiera en social inramning, då saker och ting
förändras med tiden. Vi förstärker vår reliabilitet genom att beskriva processens
gång. Vi har även använt oss av samma frågemall vid intervjuerna, med vissa
justeringar inför intervjuerna med informanterna, då informanternas roll i studien
främst syftar till att förklara begreppet integrerad rapportering. Samtliga
intervjuguider finns bifogade.
2.8.2 Validitet
Inom den kvalitativa metoden är inte validiteten endast kopplad till datainsamling
utan beskriver även hur väl forskare lyckas göra trovärdiga tolkningar. Tolkningarna
kräver därför stark argumentation för att påvisa dess rimlighet och trovärdighet.
(Patel & Davidson, 2003) Merriam (1994) beskriver den interna validiteten, i vilken
mån forskarens resultat överrensstämmer med verkligheten. En hög validitet
redovisas genom att forskaren lyckas avspegla verkligheten utan att framhäva egna
22
värderingar. Yin (2009) beskriver även den externa validiteten som utgörs av den
mån forskningsresultatet är generaliserbart.
För att stärka den interna validiteten och även reliabiliteten vi i vår
forskningsprocess använt oss av triangulering, vilket Denscombe (2009) menar
används för att styrka studiens riktighet. Triangulering innebär att forskaren
utnyttjar kontrasterande datakällor för att öka tilliten (Denscombe, 2009). I och med
att vi använder oss av olika slags källor, både i form av primär- och sekundärdata
anser vi att studiens reliabilitet och validitet förstärks och att vårt insamlade
forskningsmaterial ger oss en solid grund att basera våra slutsatser på.
Då vi använder oss av fallstudier som forskningsstrategi inser vi problematiken kring
att uppnå en hög extern validitet då vi inte kan generalisera studiens resultat till
populationer. Yin (2009) menar dock att fallstudier är generaliserbara när det gäller
teoretiska företeelser. Vi har även använt oss av fallstudier i form av flerfallstudie
vilket enligt (Yin, 2009) anses vara av mer kvalitet än enfallstudier.
2.9 Källkritik
Enligt Alvesson och Sköldberg (2008) måste forskaren i källkritiksprocessen,
kontrollera äktheten av olika källor, om källan verkligen är en källa eller inte.
Forskaren bör därför vara observant och tyda upphovsmannens avsikter med källan,
då förfalskningar är relativt vanligt. Det finns även en tendens att upphovsmannen
medvetet eller omedvetet vinklar informationen efter egenintresse, vilket brukar
benämnas som tendenskritik. Ju högre misstanke forskaren har om vinklad
information desto mindre värde har källan. Dock menar författarna att ett svagt värde
av en källa inte behöver avfärdas då den kan ha betydelse för forskningsproblemet.
I studien har vi använt oss av både förstahandskällor i form av intervjuer med
respondenter och informanter, och andrahandskällor i form av diverse artiklar och
litteratur. Då vi har använt oss av en rad olika sekundärkällor är vi medvetna om att
viss information kan vara vinklad efter förespråkares egenintresse. Vi anser dock att
dessa sekundärkällor kring forskningsområdet integrerad rapportering är så pass
betydelsefull för beskrivningen av begreppet integrerad rapportering att den därmed
är nödvändig. Vi har dock haft detta förbehåll i åtanke under studiens gång.
23
24
3. TEORETISK REFERENSRAM
Följande kapitel presenterar de teorier som är grundläggande för uppsatsens teoretiska
referensram. Kapitlet inleds med en beskrivning av den ökade kommunikationen av
hållbarhet. Vidare presenteras intressentteorin där vi redogör för dess innebörd och
syfte, hur intressentteorin kan ses utifrån ett organisatoriskt- och globalt
hållbarhetsperspektiv samt hur denna kan fungera som utgångspunkt vid förändringar.
Kapitlet avslutas med legitimitetsteorin.
3.1 Ökad kommunikation av hållbarhet
Då ett företag är accepterat av samhället som ett ansvarsfullt företag har samhället
vissa förväntningar på företagets agerande kring sociala och miljörelaterade
prestationer (O’Donovan, 2002). Wilmshurst och Geoffrey (2000) menar att den
ökade medvetenheten kring miljöfrågor i samhället påverkar företagsledningar att ta
hänsyn till dessa frågor. De uppmanas redovisa miljökonsekvenserna av företagets
handlingar, något som kan redogöras för i den årliga rapporten. O’Donovan (2002)
menar att redovisningen av företagets hållbarhetsarbete är en funktion av
företagsledningens inställning till att kommunicera med företagets intressenter.
Deegan (2002) menar att regeringar, branschorgan och yrkeskunniga inom
redovisningsområdet riktat större uppmärksamhet mot sociala och miljömässiga
redovisningsfrågor, i synnerhet gällande informationen i den externa rapporteringen.
Forskning visar att även årsredovisningens användare efterfrågar mer information
angående företagets sociala och miljörelaterade frågor i årsredovisningen, och att
denna ska vara den centrala källan för hållbarhetsinformation. O’Donovan (2002)
menar dock att det inte finns en enskild drivkraft till varför företag väljer att redovisa
social och miljörelaterad information. Motiv till att hållbarhetsredovisa är beroende
på företagets uppfattning av olika krav, dessa kan vara av ekonomisk och politisk
karaktär eller strävan av att tillfredställa användarnas behov. Deegan (2002) menar
att vissa företag endast redovisar sitt hållbarhetsarbete då det i samhället råder
misstankar kring företagens agerande i samband med sociala och miljörelaterade
frågor. Det huvudsakliga motivet till dessa företags hållbarhetsredovisningar är
25
därmed inte att intressenter har rätt att få reda på vissa hållbarhetsaspekter utan
snarare på grund av att upprätthålla företagens legitimitet och reducera misstankar
om ett felaktigt agerande.
3.2 Intressentteorin
Enligt Deegan (2002) är intressentteorin en systemorienterad teori som fokuserar på
informationens roll i relation mellan organisationer, stater, individer och grupper.
Inom ett systemorienterat system antas företaget påverkas av samhället samtidigt
som företaget har inflytande på samhället. Teorin baseras på en politisk-ekonomisk
teori som definieras som den sociala, politiska och ekonomiska struktur där
mänskliga livet äger rum. Det är därmed en rad olika teorier som ligger i grund för
den breda beteckningen av intressentteorin.
Enligt Neville och Menguc (2006) påträffas en betydande svaghet i dagens
akademiska förståelse kring relationen mellan företag och dess intressenter. Den
traditionella
uppfattningen
av
intressentrelationen
utgörs
av
en
tvåvägskommunikation mellan det enskilda företaget och dess intressenter. Denna
tvåvägskommunikation tar inte hänsyn till den komplexa interaktionen som kan
förekomma mellan de olika intressenterna. Det traditionella synsättet innebär att de
olika intressentgrupperna självständigt strävar efter ledningens uppmärksamhet och
resurser. Samtidigt poängterar författarna att samarbete förekommer där
intressenter går ihop med andra starka intressenter för att kräva deras ”rätt” mot
organisationen.
Ax et al. (2009) menar att syftet med intressentteorin är att sträva efter att uppnå ett
stabilt
förhållande
med
omgivningen
och
där
företaget
skapar
ett
beroendeförhållande till dess intressenter. Det är viktigt att relationen mellan
företaget och dess intressenter är stabil och där samtliga parter får ut något av
relationen. Att intressenterna får ut något av relationen innebär att de kräver någon
form av ersättning som i sin tur bör överträffa de resurser de erbjuder företaget.
Enligt Ax et al. (2009) är detta en förutsättning för att intressenterna ska vilja tillhöra
företagets intressentgrupp. Garvare och Johansson (2010) menar att intressenter är
aktörer som på företagets begäran tillhandahåller nödvändiga resurser. Om företaget
inte uppfyller intressenternas förväntningar eller möter deras behov kan företaget
26
riskera förlora sina intressenter och därmed de resurser dessa förser företaget med,
resurser som påverkar företagets framtida resultat och existens. En förutsättning för
att företag ska kunna tillfredställa sina intressenters behov är att intressenterna
tydligt identifieras av företaget. Det är då viktigt att förstå relationen till respektive
intressent snarare än att endast identifiera en aktör.
Enligt Neville och Menguc (2006) har varje intressent i ett företag ett verkligt värde,
ett värde som inte endast bör fungera som ett instrument för att maximera
aktieägarnas avkastning. Ofta uppstår en konflikt mellan de olika intressenternas
krav då aktieägare vill maximera sin avkastning och andra intressentgrupper
exempelvis kräver att organisationen ska reducera sociala och miljömässiga brister.
Freeman och Liedtka (1997) menar att anställda, konsumenter och leverantörer
tillsammans skapar ett värde som inte någon av grupperna skulle kunna framkalla
själva, en värdeskapande process som i sin tur kräver kapital. Detta betyder att
relationen mellan företagets ägare och andra intressentgrupper är mer överrens än
de står i konflikt med varandra. De olika intressentgrupperna stödjer företaget på
olika sätt och problematiken med detta är inte att prioritera grupper separat, utan att
skapa en god balans mellan de olika intressentgruppernas önskningar och krav. Ett
företags framgång kräver både ett värdeskapande och bibehållning av detta värde i
form av lönsamhet. Företag måste ha i åtanke att det inte är det enskilda företaget
som skapar kundvärde utan en större grupp av leverantörers förmåga, vilka i sin tur
påverkar ett företags lönsamhet. Även Garvare och Johansson (2010) menar att
intressenter kan påverka företagets lönsamhet negativt då företaget inte uppfyller de
olika parternas intressen. Dagens företag verkar i en osäker miljö där en förutsättning
för långsiktig överlevnad är att tillfredställa de intressenter som berör dess
verksamhet.
Isaksson et. al. (2010) menar att i en värld med begränsade resurser är det näst intill
omöjligt att möta samtliga intressenters krav. Det är endast när företag är medvetna
om befintliga eller potentiella intressenter som de mer grundläggande kan reflektera
över verksamhetens konsekvenser. Enligt Ax et al. (2009) är det uppenbart att
företag inte kan tillgodose alla intressenters krav då dessa kan skilja sig åt betydligt.
Därför sker ofta en kompromiss av företagsledningens bemötande av de olika
intressenternas krav för att garantera fortsatt drift och utveckling av verksamheten.
27
Normalt avser en kompromiss att möta en intressents krav vid ett tillfälle och sedan
tillgodose en annan intressents krav vid ett senare tillfälle. Intressentkraven
uppfattas då inte som motstridiga utan företaget uppnår stabilitet.
Garvare och Johansson (2010) delar in företagets olika intressenter i grupper av
primära respektive sekundära intressenter. Primära intressenter avser de aktörer
med ett direkt inflytande över det stöd och de resurser de bistår organisationen med.
Exempel på primära intressenter är kunder, ledning, anställda, leverantörer,
aktieägare och stater. Sekundära intressenter avser de aktörer som inte har ett direkt
inflytande på ett företags verksamhet, men som har ett tillräckligt stor inflytande för
att inte räknas till de grupper och individer som enbart har ett intresse av företaget.
Exempel på sekundära intressenter är icke-statliga organisationer, media,
akademiker, rättvisandeorienterade organ, miljögrupper eller andra individer och
grupper som kan påverka primära intressenters attityd mot företag då deras behov
och förväntningar inte blir besvarade. I värsta fall kan sekundära intressenter
påverka primära intressenter så pass mycket att dessa inte längre vill stödja
verksamheten, något som kan leda till att företaget misslyckas. (Garvare & Johansson,
2010).
Även Lépineux (2004) gör en indelning av olika typer av intressenter och menar att
dessa
huvudsakligen
består
av
två
kategorier;
samhällsintressenter
och
företagsintressenter. Samhällsintressenter syftar till de intressenter som ställer krav
gentemot samhället som helhet, globalt och lokalt. Kraven ställs inte direkt gentemot
enskilda organisationer utan snarare på samhället företaget verkar i. Exempel på
samhällsintressenter är kommuner, regeringar och media. Företagsintressenter avser
de intressenter som har intressen i eller relationer till företaget och ställer direkta
krav på det enskilda företaget. Dessa intressenter avser exempelvis aktieägare,
anställda, kunder, leverantörer, banker och investerare. Isaksson et al. (2010) menar
att de som inte tillhör dessa intressentgrupper kan tillhöra intresserade parter, vilka
syftar till de aktörer som av något intresse är angelägna i ett företags aktiviteter.
Dessa aktörer har dock ingen makt att påverka företagets tillstånd eller dess
intressenter. Utifrån företagets perspektiv kan intresserade parter ignoreras,
åtminstone på kort sikt. Att ignorera dessa aktörer kan dock inte anses vara ett
lämpligt etiskt agerande. Enligt Freidman och Milers (2006) påverkas i stort sett alla i
28
någon grad av företags strategier, vilka används för att uppnå uppsatta mål. Därför
kan fler grupper och individer utöver de ovannämnda, övervägas vara intressenter.
Författarna syftar bland annat till framtida generationer och miljö.
Enligt Garvare & Johansson (2010) har intressenter utifrån ett bredare perspektiv
blivit definierade som parter som kan påverka eller själva bli påverkade av ett
företags agerande, för att uppnå uppsatta mål. Lépineux (2004) menar att alla typer
av intressenter representerar en kombination av tre olika typer av intressen;
ekonomiska, sociala och moraliska. Hur betydande dessa olika intressen är för
intressenterna beror på vilken grupp av intressenter de tillhör.
3.2.1 Intressentteorin ur ett organisatoriskt- och globalt hållbarhetsperspektiv
Enligt Garvare och Johansson (2010) kräver långsiktig balans mellan samtliga
intressenters intressen, ekonomiskt välstånd och en stabil stadsmakt där både
miljömässiga och sociala frågor är en gemensam angelägenhet. Vår tids ekonomiska
aktiviteter måste vara tillräckligt värdeskapande för att säkerställa samhällets
välmående, utan att förstöra det ekologiska systemet på ett sätt som äventyrar nästa
generationers existens. Detta beskriver innebörden av global hållbarhet.
“Issues of global sustainability affects and should, therefore, also be important to all
types of organizations”.
(Garvare & Johansson, 2010 s. 737)
Organisatorisk hållbarhet syftar till, genom att använda grundprinciperna av
intressentteorin, ett organisatoriskt beteende där organisationer verkar för att
tillfredställa intressenters behov och förväntningar. Målet med organisatorisk
hållbarhet uppnås då företag maximerar produkternas kvalitet för kunder och möter
övriga intressenters förväntningar och önskningar. Organisatorisk hållbarhet kräver
en kategorisering av ett företags intressenter och övriga intresserade grupper samt
en klar precisering av skillnaden mellan organisatorisk och global hållbarhet.
Isaksson et al. (2010) tolkar Corporte Social Responsibility som organisatorisk
främjande av global hållbarhet. Bland dagens organisationer, är etik ett högvärderat
intresse för intressenter. Etiska organisationer avser de företag som långsiktigt
29
behandlar aktörer med ärlighet, rättvisa och respekt för att tillgodose alla berörda
parters intressen. Isaksson et al. (2010) menar att då företag lyckas tillfredställa sina
intressenters behov och möta deras förväntningar blir företaget hållbart. Samtidigt
poängterar
Garvare
och
Johansson
(2010)
att
organisatorisk
hållbarhet
nödvändigtvis inte skapar global hållbarhet. Global hållbarhet syftar till en längre
tidsaspekt och involverar olika aktörer med skilda intressen. Ofta verkar
organisationer genom att planera kortsiktigt medan global hållbarhet sträcker sig
sekler framåt och tar hänsyn till framtida människors intressen. Organisatorisk
hållbarhet syftar till att möta de primära respektive sekundära intressenters
förväntningar. Så länge företag bortser från vissa intressenters behov på grund av
deras otillräckliga inflytande över företaget kommer inte global hållbarhet att nås.
För att uppnå både organisatorisk hållbarhet och global hållbarhet krävs att företag
strävar efter att tillfredställa intressenters önskningar och förväntningar utan att
kompromissa andra parters förmåga att möta deras behov. Det är tydligt att nulägets
organisatoriska beteende och det beteende som krävs för global hållbarhet skiljer sig.
Samtliga aktörer har en moralisk skyldighet att sträva efter global hållbarhet, därför
är det viktigt att parter som inte är intressenter stärker deras position.
Standardisering, lagstiftning och ökad transparens kan bidra till detta. (Garvare &
Johansson, 2010)
3.2.2 Intressentteorin som utgångspunkt för förändringar
Isaksson et al. (2010) menar att dagens drivande behov av ökad hållbarhet ställer
större krav på effektiva förändringar. En förutsättning för att förändringar ska
bedömas vara effektiva är att de är visualiserade. Att diskutera för behövliga
förbättringar då problemet eller möjligheterna bakom förändringen inte är
visualiserbara, tenderar att dessa förändringar vara svårimplementerade.
Företagsledningen kan utifrån intressentteorin urskilja en rad relevanta åtgärder att
förbättra företagets verksamhet. Teorin kan framförallt öka förståelsen för hur olika
intressenter påverkar verksamhetens aktiviteter samt förståelsen för den pågående
interaktion som sker mellan olika intressenter. Intressenterna utgör ett nätverk där
även företaget i sig inkluderas. (Neville & Menguc 2006)
30
Isaksson et al. (2010) menar att ett förverkligande av en mer hållbar ekonomi och
samhällsutveckling förutsätter tekniska innovationer och förändringar i det
organisatoriska
beteendet.
Samtidigt
menar
författarna
att
när
hållbarhetsutvecklingen uppfattas som en politisk verkställande top-down strategi,
tillåts inte långsiktiga och omfattande förändringar. Något som kan undvikas genom
att fastställa grundläggande principer för arbetet med förändringar, principer som
främjar förändringar för ökad hållbarhet. Förändringsarbetet fokuserar därmed på
diverse beteendefaktorer och syftar till att övervinna eventuella svårigheter kring
beteende, i synnerhet i de situationer där direkta behov av förändring inte är
påtagliga. Enligt Isaksson et al. (2010) skapar akuta problem i verksamheter mest
uppmärksamhet och får i regel större fokus. Då klimatförändringar och andra globala
dilemman sträcker sig över ett längre tidsperspektiv får dessa därmed mindre
uppmärksamhet, något som ofta är problemet med hållbar utveckling. Under sådana
förhållanden kan det antas att det finns många outnyttjade möjligheter till
förbättring. Det är därför viktigt att tydligt definiera problemet i den rådande
situationen och även de potentiella möjligheter som en förbättring kan skapa. Detta
kan endast göras när tillräcklig information finns tillgänglig gällande de processer
avsedda att förändras. Information reducerar osäkerhet vid förändringsprocessen
och främjar förståelsen bakom den. Isaksson et al. (2010) menar att det finns tre
typer av information som är nödvändig vid en lyckad förändringsprocess. Först
behövs information angående motivet för förändringen, vilket förväntas skapa större
förståelse om problemet och varför förändring bör ske. Därefter behövs information
om vad som ska förändras samt förtydligande av och kunskap om de utvalda
förändringsalternativen.
Slutligen
behövs
information
om
förändringens
konsekvenser, vilka effekter förändringen skapar.
3.3 Legitimitetsteorin
Precis som intressentteorin anses legitimitetsteorin vara en systemorienterad teori
där företag är en del av ett större socialt värdesystem (Deegan, 2002). Enligt
Cunningham (2002) bör inte intressentteorin och legitimitetsteorin ses som två
separata teorier utan mer som två överlappande teorier då de båda teorierna grundas
i den politisk- ekonomiska teorin. Intressentteorin syftar till att tillgodose separata
intressegrupper medan legitimitetsteorin syftar till själva interaktionen mellan
31
företag och samhället i stort. Då influenser i samhället kan påverka företagets
tillhandahållande av så väl ekonomiska som övriga resurser, utnyttjar företag sin
miljömässiga prestanda för att kommunicera deras ansvarstagande för att erhålla
legitimitet av samhället. Enligt legitimitetsteorin existerar organisationer då
samhället anser att organisationen är legitimt (Deegan, 2002).
Neville och Menguc (2006) skiljer på begreppen makt och legitimitet där de förklarar
att makt syftar till maktförhållandet mellan ett företag och dess intressenter medan
legitimitet syftar till relationens effekter på dess omgivning. Författarna definierar
legitimitet enligt följande;
”A generalized perception or assumption that the actions of an entity are desirable,
proper or appropriate within some socially constructed system of norms, values, beliefs
and definitions.”
(Neville och Menguc, 2006 s. 379)
Enligt Deegan (2002) är legitimitet en resurs som organisationer är beroende av för
dess överlevnad, men det är även en resurs som organisationen kan påverka och
manipulera. När en organisations företagsledning anser att resursen är betydande för
företagets överlevnad måste de försäkra sig av fortsatt leverans av den resursen.
Strategier att försäkra företagslegitimitet kan vara att kommunicera målinriktad
information eller att samarbeta med andra parter som anses vara legitima.
Enligt O’Donovan (2002) måste företaget tillgodose samhällets vilja att agera eller
försöka påverka och förändra samhällets inställning, förväntningar eller värderingar
för att behålla sin legitimitet. Då företag utför förändringar av verksamheten i försök
att
ändra
samhällets
uppfattningar
bör
detta
kommuniceras.
En
otydlig
kommunikation kan skapa förvirring då ämnade målgrupper inte vet vad företaget
gör eller försöker uppnå, vilket i sin tur påverkar företagets legitimitet. Legitimitet
består av en relation mellan företaget och dess intressenter och en utmaning för
företagsledningar är att upprätthålla företagets legitimitet då intressenters behov och
önskemål förändras över tiden. Därför behöver företag vara observanta och
föränderliga för att skydda utförda prestationer och kunna behålla sin legitimitet. För
32
att hantera legitimitet behöver ledningen känna till hur företaget kan skapa,
upprätthålla och förlora sin legitimitet.
Deegan (2002) förklarar att legitimitet kan relateras till konceptet ”socialt kontrakt”,
vilket syftar till ett företags behov att tillgodose samhällets krav för att inte bryta
detta kontrakt och därmed riskera mista sin legitimitet. Då intressenter upphäver
kontraktet kan det exempelvis medföra att företaget förlorar kunder, leverantörer
och anställda. Neville och Menguc (2006) menar att konsekvenserna av att medvetet
eller omedvetet inte anpassa sig till omgivningens krav kan medföra att företag
tvingas arbeta hårt för att överleva.
33
4. NORMGIVARNAS PERSPEKTIV
Följande kapitel syftar att utifrån diverse normgivande organ, artiklar och rapporter
redogöra för innebörden av integrerad rapportering och dess utveckling. Vidare
beskrivs organisationen IIRC och syftet med upprättandet av ett internationellt ramverk
för integrerad rapportering. Kapitlet behandlar även problematiken kring integrerad
rapportering samt vilka konsekvenser en implementering kan få för företag.
4.1 Precisering av begreppet integrerad rapportering
Eccels och Krzus (2010) menar att vår tids nuvarande redovisningssystem för
finansiell information och hållbarhet inte frambringar den nödvändiga information
som krävs för att möta dagens miljömässiga och samhälleliga förändringar. De menar
att allt fler företag publicerar frivilliga CSR och hållbarhetsrapporter som ett
komplement till årsredovisningen men att det oftast saknas en tydlig koppling mellan
rapporterna. För att dessa ska skapa effekt, måste de separata rapporterna vara
integrerade med varandra. På så sätt demonstrerar företaget att de har en strategi
som är baserad på företagets samhälleliga ansvar, ett ansvar som i sin tur bidrar till
ett mer hållbart samhälle som tar hänsyn till alla intressenters behov. Enligt Eccels
och Krzus (2010) är en mer integrerad redovisning av ett finansiellt, miljömässigt,
socialt och ledande utförande väsentligt.
Sara Vikman (2011), manager på Climate Change & Sustainability Services på KPMG
är förespråkare för integrerad rapportering. Vikman (2011) förklarar att det är en
redovisningsmodell, där hon utgår från skillnaden mellan årsredovisning och
integrerad rapportering. Redovisningsmodellen skildrar hållbarhetsstyrningen
integrerad
med
och
lika
tydlig
som
det
finansiella
området,
där
hållbarhetsaspekterna är en del av företagets strategi och med mål som är tydligt
kopplade till kärnverksamheten. Vikman menar att integrerad rapportering även
redogör för risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor, både sociala och
miljömässiga. Daniel Oppenheim (2011), kollega till Vikman på Climate Change &
Sustainability Services på KPMG, är inne på samma spår och förklarar att med en
34
integrerad rapportering presenteras hållbarhetsinformationen på samma villkor som
den finansiella informationen.
Men en enskild och klar definition av integrerad rapportering finns inte. Denna
problematik behandlas bland annat i årets tredje upplaga av Accountancy Futures, en
tidskrift från Association of Chartered Certified Accountants (ACCA), där flera röster
från redovisningsområdet ger sin syn på utvecklingen av en mer integrerad
rapportering av företagens finansiella och icke finansiella aspekter. Enligt Rachel
Jackson, chef för Social and Environmental Issues på ACCA (Accountancy Futures,
2011) är ett förtydligande om vad som menas med integrerad rapportering
nödvändigt. Jackson menar att begreppet utifrån ett bredare perspektiv, kan ses som
det slutliga resultatet av en komplex men omfattande process som integrerar
företagets strategi med väsentliga hållbarhetsfrågor. (Accountancy Futures, 2011).
Nedan följer ett antal definitioner från diverse förespråkare och normgivare av
integrerad rapportering.
”Integrated reporting brings together financial and non-financial information in a clear,
concise, consistent and relevant format.”
(Druckman i Accountancy Futures 2011, s.15)
”It is reporting in a single document, the material measures of financial and nonfinancial (i.e. environmental, social and governance) performance and their
relationships to each other. It is also an integrated website that makes it easy for users
to find and anaylse in one place financial and non-financial information of particular
interest to stakeholders. Finally, integrated reporting is as much about listening and
talking. A company should use its website for dialouge and engagement with
shareholders and all other stakeholders to create a collective conversation.”
(Eccels i Accountancy Futures 2011, s.16)
”A holistic and integrated representation of the company’s performance in terms of both
its finances and its sustainability”
(King Report on Corporate Governance for South Africa, 2010)
35
”Integrated Reporting demonstrates the linkages between an organisation’s strategy,
governance and financial performance and the social, environmental and economic
context within which it operates. By reinforcing these connections, Integrated Reporting
can help business to take more sustainable decisions and enable investors and other
stakeholders to understand how an organisation is really performing.” (IIRC, 2010)
Eccels och Krzus (2010) kallar utvecklingen till en mer integrerad rapportering för
”One Report”.
Termen syftar till ett enskilt dokument, som ett resultat av en
integrerad rapportering. Det är både ett verktyg och en symbolisk skildring av
företagets engagemang i hållbar utveckling. Samtidigt som One Report avser ett
enskilt dokument handlar det även om en fortgående rapportering. Författarna
menar att One Report, integrerad rapportering, framhäver vikten av att skapa en
gemensam dialog mellan företag och dess intressenter. Genom att involvera både
siffror, ord och bilder är One Report både ett dokument men även ett
tillvägagångssätt att främja kommunikationen och relationen med samtliga
intressenter.
4.2 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering
Enligt Larsson, partner på PwC (2011) har den finansiella sektorn, framförallt inom
investerarkollektivet de tre, fyra senaste åren börjat intressera sig för hur deras
portföljföretag tar hänsyn till hållbarhetsrisker och hur de beaktar affärsmöjligheter
för att växa i omställningen till en hållbar utveckling. Larsson (2011) menar att allt
fler investerare påtecknat Principles for Responsible Investments, PRI, som är FN:s
program för investerarkollektivet att ta hänsyn till hållbarhetsfrågorna. Han menar
vidare att många företag idag upplever att investerare allt oftare efterfrågar
information om hur stort koldioxid avtryck företagen har och hur de hanterar frågor
kring mänskliga rättigheter i världen där många företag idag lägger sin produktion.
Enligt Larsson (2011) har det därmed skapats ett behov av att lyfta fram
hållbarhetsfrågorna i årsredovisningen.
4.2.1 Bristen på tillräcklig information ökar kraven från investerare och
analytiker
Enligt Cerin (2011) i boken ”Hållbar utveckling – från risk till värde”, finns det sedan
1990-talet en ständigt växande grupp av analytiker som bistår finanssektorn med
36
information hur företag hanterar de frågor som rör miljö och socialt ansvar.
Finansanalytiker ska fungera som experter i bedömningen av hur företags
framgångar kommer se ut i framtiden och de utgör därmed en viktig roll i att
förmedla denna information. Cerin (2011) menar att det i många företag saknas
information om hur företagen påverkar miljö och samhälle och framförallt hur dessa
aspekter påverkar företagen. Bristen på tillräcklig information försvårar därmed den
externa bedömningen av företag samt betydelsen av dessa frågor, miljömässiga och
sociala, för företagens framtida verksamhet och lönsamhet. (Larsson et. al. Red.
2011).
Oppenheim (2011) förklarar att han vid ett tillfälle fungerade som förmedlare mellan
en kund och dennes externa intressent, som i detta fall var investerare. Den centrala
frågan
i
intervjun
var
om
de
finansiella
analytikerna
läser
företagets
hållbarhetsredovisning. Svaret blev nej. Kunden menade att finansiella analytiker
sällan läser hållbarhetsredovisningen då de inte har tillräckligt med kunskap om
hållbarhetsfrågor. Att informationen inte redovisas i konkreta siffror försvårar även
tolkningen av hur hållbarhetsfrågorna påverkar kärnverksamheten. Oppenheim
(2011) menar att vikten av att integrera hållbarhetsfrågorna med den finansiella
informationen, vid exempel som detta, blir tydligt då det är betydelsefullt för
investerare, som är viktiga intressenter, att kunna värdera företaget.
Larsson (2011) menar att den största drivkraften till omställningen av en mer
långsiktig planering där hållbarhetsaspekterna tas hänsyn till och integreras med den
finansiella informationen, kommer vara företagens investerare. Det är investerarna
som kommer driva frågorna, utifrån både risk och möjligheter, något som bör
uppmärksammas av företagsledningen då investerare i exempelvis AP fonder och
Robur världen över inför system för att analysera företag utifrån dessa
hållbarhetsaspekter. Även Vikman (2011) belyser investerare som en viktig
målgrupp i frågan. Det är främst intressenter som driver utvecklingen av integrerad
rapportering, och investerare fungerar som huvudintressenter. Hon menar vidare att
rapporteringsfrågan diskuteras inom statliga organ, på EU-nivå samt andra
internationella initiativ men att det definitivt är intressentstyrt.
37
4.2.2 Med svenska staten som drivkraft
Larsson (2011) menar att företag med staten som ägare, i Sverige, har gått längre i
sitt hållbarhetsarbete och redovisningen av detta arbete, än de flesta börsnoterade
bolag på Stockholmsbörsen. Larsson (2011) anser att Maud Olofsson, som
näringsminister, tog ett handlingskraftigt grepp då hon införde nya riktlinjer för
rapportering för statens ägda bolag. Något som har medfört att ett femtiotal statligt
ägda bolag idag rapporterar enligt GRI och med krav att denna redovisning ska vara
bestyrkt. Larsson (2011) förutspår att utvecklingen för de statligt ägda företagen
kommer fortsätta mot mer integrerad rapportering då svenska staten som ägare
förtydligat avsikten av att sträva mot ett hållbart samhälle där företag tar sitt ansvar.
4.3 Utvecklingsprocessen av integrerad rapportering
2004 bildade Prins Charles, prins av Wales, ”The Prince’s Accounting for
Sustainability Project (A4S)”. Tillsammans med företag, investerare, den offentliga
sektorn, non governmental organizations (NGO) och akademiker arbetar A4S med att
utveckla praktiska riktlinjer och verktyg för att framhäva hållbarhetsaspekten i
beslutsfattande och rapporteringsprocesser. Under sina fyra första år skapade A4S en
prototyp av ett ramverk för integrerad rapportering tillsammans med praktiska
riktlinjer för hur företag kan bädda in hållbarhet i sin dagliga verksamhet. Ramverket
för vad som enligt A4S benämns som ”Connected Reporting” presenterades i slutet av
år 2007 och används idag av flera företag i Storbritannien. (The Prince Accounting for
Sustainability Project, 2011). Eccels och Krzus (2010) menar att de huvudsakliga
principerna
för
”Connected
Reporting”,
som
illustreras
i
citatet
nedan,
överrensstämmer med grundprinciperna för integrerad rapportering och har varit
grundläggande för utvecklingen mot ett internationellt ramverk för integrerad
rapportering.
"To help ensure that sustainability - considering what we do not only in terms of
ourselves and today, but also of others and tomorrow - is not just talked and worried
about, but becomes embedded in organisations' "DNA"."
(Charles, prins av Wales. Accounting for Sustainability Projekt 2004)
Framåtskridandet av integrerad rapportering sträckte sig globalt i juli 2010 då
International Integrated Reporting Committee (IIRC) bildades. Initiativtagarna till
38
kommittén var A4S, Global Reporting Initiative (GRI) och International Federation of
Accountants och tillsammans med en sammansatt grupp av ledare representerade
från
diverse
företag,
investeringsorgan,
redovisning
och
revisionsbyråer,
värdepappersbranschen, regelverk och normgivande sektioner samt individer från
samhället bildades IIRC att driva frågan om integrerad rapportering. (IIRC, 2011) .
Utvecklingen mot en mer integrerad rapportering kan även urskiljas i Sydafrika. I
september 2009 publicerades bolagsstyrningskoden ”King III Code on Governance
(King III)” som rekommenderar företag att framställa en integrerad rapport över sina
ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. I maj 2010 bildades ”The Integrated
Reporting Committee in South Africa (IRC)” som liksom den internationella versionen
IIRC syftar till att utveckla riktlinjer för integrerad rapportering. Mervyn King,
ordförande för GRI och the King Committee on Governance in South Africa, sitter som
ordförande för IRC. King beskriver integrerad rapportering som en naturlig
utveckling inom rapportering då det skett en förändring i företagens identitet.
(Sustainability South Africa, 2011).
“It’s important to note that integrated reporting is not replacing financial reporting.
Reporting is evolving. The identity of companies has changed and so reporting has to
change. Stakeholders must be able to make informed decisions and ensure that the
company is operating as a responsible corporate citizen.”
(Mervyn King. Sustainability South Africa, 2010)
Eccels och Krzus (2010) menar även att integrerad rapportering utvecklats genom att
innovativa företag i olika länder och branscher världen över tydligt tillkännagett att
de nu publicerar en enskild integrerad rapport. De lyfter bland annat fram det danska
läkemedelsföretaget Novo Nordisk som tidigt presenterade en integrerad rapport.
Företagets årsrapport 2008 för finansiella, sociala och miljöbetingade prestationer är
enligt Eccels och Krzus (2010) ett heltäckande dokument som skildrar företagets
ambition att driva integrationen av de finansiella och icke finansiella perspektiven
inom näringslivet samt hur detta avser att återspeglas i rapporteringen.
39
4.3.1 Utvecklingen av en internationell rapporteringsstandard
I januari 2011 publicerade IRC ett så kallat discussion paper över riktlinjer för
integrerad rapportering, något som i mars 2011 utvecklades till ett ramverk (IRC,
2011). Larsson (2011) förklarar att det finns en börs i världen, Johannesburg
Stocking Exchange, som genom IRC tagit fram ett ramverk för integrerad
rapportering. För att vara noterad på Johannesburgs börs måste företag publicera en
integrerad rapport som följer riktlinjerna i ramverket. Larsson (2011) menar vidare
att denna förlaga, tillsammans med ramverket för Connected Reporting och GRI:s
redovisningsramverk för hållbarhetsredovisning, fungerar som underlag för det
discussion paper IIRC arbetar fram. Enligt Larsson (2011) ska detta discussion paper
publiceras i maj 2011 för public consultation, en remissrunda som i sin tur planeras
vara klar i juni 2011. Tanken är att ett antal pilotföretag ska testa och pröva detta
discussion paper, som kommer fungera som ett utkast för principerna för ett
redovisningsramverk för integrerad rapportering. Försöken att utveckla ett
redovisningsramverk för integrerad rapportering ska sedan diskuteras på det
politiska toppmötet E20 i november 2011. Larsson (2011) menar att det inte är
standardsättare för finansiell redovisning som kommer sätta standarden för
integrerad rapportering, utan målsättningen om hur integrerad rapportering kommer
införas i börsnoterade bolag runt om i världen, är att sätta kalkerpapper på
Johannesburgsbörsens sätt att driva frågan.
”Tanken är att börserna runt om i världen ska följa Johannesburgsbörsens exempel, men
då istället använda IIRC:s redovisningsramverk för integrerad rapportering som
noteringskrav.”
(Larsson 2011-05-02)
4.3.2 Syftet med IIRC och en internationell rapporteringsstandard
Flera standardsättare och reglerade organ är idag ansvariga att upprätta standards
för den finansiella rapporteringen och bildar även ramverk och riktlinjer för ESG
(Environment, Social, Governance) rapporter. Det finns däremot inget normgivande
organ med auktoritet, legitimitet eller kunskap att sammanföra de olika element som
behövs för den integrerade rapporteringen. IIRC avser inte öka arbetsbördan med
rapporteringen för organisationer utan initiativets främsta roll är att utforma ett
40
ramverk för integrerad rapportering som gör det möjligt för företag och
organisationer att skapa samstämmighet och fokus på gemensam rapportering och
förbättra dialogen med dess intressenter. IIRC syftar till att öka medvetenheten kring
hållbarhet, uppnå samförstånd mellan regeringar, noterade myndigheter, näringsliv,
investerare, bokföringsorgan och normgivare för att på bästa sätt möta eventuella
utmaningar för integrerad rapportering. Utöver uppgiften att utforma och utveckla en
globalt accepterad redovisningsstandard för integrerad rapportering har IIRC även
en roll att identifiera prioriterade områden där ytterligare arbete behövs och utforma
en plan för utveckling samt avgöra huruvida en standard inom området bör vara
obligatorisk att följa eller inte. (IIRC,2010).
Integrerad rapportering och dess huvudsakliga mål demonstreras i modellen nedan.
Ramverket är övergripande för vägledning och med riktlinjer för en integrerad
rapport. Syftet med rapporten är att avspegla förbindelsen mellan ekonomiska,
sociala, miljömässiga, styrelserelaterade och finansiella faktorer och dess effekt på
företagets långsiktiga prestation. Hållbarhetsvärdet och det ekonomiska värdet
integreras i företagets strategi och beslutsfattande. Den integrerade rapportens syfte
leder till fyra huvudsakliga mål; att tillfredställa de långsiktiga investerarnas
informationsbehov, att redovisa mer vidsträckta och långsiktiga konsekvenser av
beslutsfattande, föra rapporteringen närmare den information som används av
företagsledningen samt ändra tonvikten av ett kortsiktigt perspektiv för de mått som
mäter företagets prestationer. (IIRC, 2010).
41
Figur 2. Integrerad rapportering (IIRC, 2010)
4.4 Möjligheter och utmaningar vid tillämpning av integrerad
rapportering
Eccels och Krzus (2010) menar att ta ansvar för hållbarhet kräver förståelse för de
risker och möjligheter som miljöbetingade och sociala frågor och trender medför,
samt att tillmötesgå dessa risker och möjligheter. När företag uppvisar ett uppriktigt
engagemang och åtagande till hållbarhet och transparent redovisning, blir en
integrerad rapport en grundprincip till att förbättra de båda då den utgör betydelsen
av fokus och disciplin. Jackson i Accountancy Futures menar att utifrån ett
optimistiskt perspektiv skapar en integrerad strategi en ökad transparens i
redovisningen och ett förtydligande av hur företagens finansiella och icke finansiella
resultat relaterar till varandra (Accountancy Futures, 2011).
42
4.4.1 Ökad förståelse för sambandet av finansiell och icke finansiell
information
Att integrera företagets finansiella och icke finansiella resultat medför enligt Eccels
och Krzus (2010) fyra huvudsakliga fördelar. Först och främst skapar integrerad
rapportering en ökad förståelse och större klarhet av företagets förhållanden och
förpliktelser. Företagsledningen får genom att analysera, förbättra interna system och
processer som krävs vid integrerad rapportering, en bättre förståelse för förhållandet
mellan finansiella och icke finansiella prestationer. Att förtydliga förhållandet mellan
finansiell och icke finansiell information, att genom utvecklade system undersöka och
bekräfta dessa förhållanden och slutligen sammanföra samtlig information i en
integrerad rapport, kräver en hög grad av internt samarbete mellan olika funktioner
och affärsenheter. Författarna menar att bättre beslut fattas, beslut som förstärker
företagets hållbarhetsstrategi då varje affärsenhet ser sin roll ur ett bredare
perspektiv sam med ökad förståelse för de konsekvenser dess beslut och agerande får
på övriga enheter.
4.4.2 Relationen till intressenter
Enligt Eccels och Krzus (2010) kan en integrerad rapportering även skapa en djupare
förbindelse med samtliga intressenter. Författarna menar att i samma grad som
företag tar sig an ett mer integrerad angreppssätt i sin externa redovisning måste
deras intressenter anta ett mer integrerat synsätt på hur deras intressen är
relaterade till andra parters intressen. En integrerad rapport minimerar skillnaden
mellan aktieägare och övriga intressenter, och belyser vikten av att aktieägare inte
endast kan fokusera på företagets kortsiktiga resultat utan skapa en förståelse för att
investeringar som på kort sikt påverkar företagets lönsamhet krävs för en mer
långsiktig avkastning. Samtidigt måste övriga intressenter förstå att företaget måste
generera vinst för att kunna överleva och fortsätta utvecklas. Eccels och Krzus (2010)
instämmer inte med argumentet om att en separat CSR rapport stärker och
bemyndigar andra intressenter än aktieägare genom att behandla dem som en
specifik och separat publik som förtjänar en separat rapport. De menar att en separat
CSR rapport i stället marginaliserar dessa intressenter och degraderar värdet av icke
finansiell information för aktieägare.
43
4.4.3 Identifiera riskområden
I samband med att CSR och hållbarhetsfrågor ökat i betydelse läggs det i dag större
vikt i hantering av ryktesrelaterade risker, risker som anses vara en av de viktigaste
och svåraste riskerna för företag att hantera. Enligt Eccels och Krzus (2010) kommer
en mer integrerad syn på företagets finansiella och icke finansiella prestationer, som
utgörs av en enskild rapport, bidra till att identifiera företagets riskområden.
Riskområden i vilka ryktet och företagets anseende baseras på sammanfallande
resultat. En annan faktor i att hantera ryktesrelaterade risker är behovet av att kunna
bedöma och acceptera konsekvenserna av intressenters förändrade uppfattningar av
och förväntningar på företaget. Dessa kan inträffa plötsligt där en större olycka
exempelvis kan driva frågan om säkerhetsstandarder. Förändrade uppfattningar och
förväntningar kan även utvecklas mer långsamt och över en längre tid, så som den
gradvis ökade oron för koldioxidutsläpp de senaste decennierna. Genom att övervaka
trender, attityder, och media kan företag öka sin medvetenhet om hur sociala normer
och värderingar förändras. En integrerad rapport kan underlätta och förbättra
dialogen med intressenter som kan identifiera nya motiv och farhågor hos mer än en
intressentgrupp. Eccels och Krzus (2010) menar att en enskild integrerad rapport
säkerhetsställer att ett enhetligt och konsekvent budskap når ut till företagets alla
intressenter.
4.4.4 Ökad transparens som förutsättning för långsiktig överlevnad
David Phillips, partner i PwC redogör för fördelarna med integrerad rapportering i
artikeln ” Benifits of Comprehensive Integrated Reporting”. Phillips hävdar att den
främsta fördelen med integrerad rapportering är att det skapar ett helhetsperspektiv
på den information som är väsentlig för företaget, dess kundvärde och strategi.
Integrerad rapportering medför även fördelar så som; ökad tillgång till mer
transparent information från både interna och externa informationskällor, något som
förbättrar analysen av företagets prestationer på både kort och lång sikt; ökad
transparens, återanvändning och samarbete av rapportering och analytiska begrepp
som används av både interna och externa analytiker; ökad informationstillgänglighet
för ledning och intressenter att basera sina kortsiktiga och långsiktiga beslut på samt
ett bredare samarbete av rapporteringsstandarder och begrepp. (FinancialExecutive,
2011).
44
Enligt Larsson (2011) är det huvudsakliga motivet till att företag bör redovisa
hållbarhetsaspekterna integrerat med den finansiella informationen, helt enkelt
långsiktig överlevnad. Det viktigaste för företag är naturligtvis att finnas kvar på
marknaden, och för att möta marknadens alla krav måste företag vidta lämpliga
åtgärder. Larsson (2011) menar att i takt med att konsumenter och bolags
preferenser att välja leverantör, att välja köpa ett fabrikat eller ett varumärke,
förändras måste företag säkerställa att de är delaktiga i förändringen.
Att hållbarhetsfrågorna är kopplade till företagets lönsamhet, att det påverkar
företagets värde både positivt och negativt är vad Vikman (2011) menar bilden som
kan skapas med integrerad rapportering.
”Integrerad rapportering är själva kommunikationen. Arbetet är en annan femma, det
är den stora delen av kakan medan rapporteringen, även om det är ett jättejobb endast
utgör en liten del.”
(Vikman, 2011-04-15)
4.4.5 Problematiken kring bristfällig kunskap och kortsiktigt tidsperspektiv
PwC och Styrelseakademin genomförde i februari 2011 en intervjuundersökning av
95 styrelseledamöter i svenska stora och medelstora bolag. Syftet med
undersökningen var bland annat att få ökad kunskap om vilka synsätt
styrelseledamöter har på värdeskapande, risker, och möjligheter förknippade med
frågor om hållbar utveckling och hur ledning och styrelse kopplar frågor om hållbar
utveckling till affären. Undersökningen resulterade bland annat i att majoriteten av
de intervjuade styrelseledamöterna, hela 89 %, anser att hållbarhetsarbetet påverkar
ett eller flera värden. De tre främsta värden hållbarhetsarbetet anses bidra till, enligt
undersökningen, är starkare varumärke, ett högre börsvärde och en starkare
företagskultur. Övriga värden som angavs i undersökningen var bland annat
kundnöjdhet, personalfrågor, ägarvärden och att det är en fråga om långsiktig
överlevnad. I undersökningen framgick även att mer än 90 % av styrelseledamöterna
anser att hållbarhetsfrågorna bör integreras i bolagens strategier men var tredje
styrelseledamot bedömer samtidigt att hållbarhetsaspekterna idag inte är en
strategisk fråga. (Styrelsebarometern, 2011).
45
Larsson (2011) menar att undersökningen främst belyser två huvudsakliga problem;
kunskap och planeringshorisonten. Enligt Larsson (2011) råder ett kunskapsglapp
där många styrelser idag saknar kunskap om hur råvaru- och resursproblemen
påverkar affärers utveckling. Enligt undersökningen anser endast en femtedel att
börsbolags
styrelser
har
tillräckligt
med
kunskap
och
kompetens
inom
hållbarhetsområdet. Samtidigt visar undersökningen att nio av tio styrelseledamöter
bedömer att hållbarhetsfrågorna i framtiden kommer ta större plats i börsbolagens
styrelsearbete. PwC menar därför i Styrelsebarometern att kunskapen om
hållbarhetsfrågorna måste bli större i börsbolags styrelser, där de strategiska och
långsiktiga besluten fattas. (Styrelsebarometern, 2011).
Larsson (2011) menar
vidare att kunskapen och förståelsen för att det är nödvändigt att ställa om
verksamheten till ett mer långsiktigt företagande är ett problem.
Av det följer
problemet att de flesta företag arbetar alldeles för kortsiktigt. Planeringshorisonten
för börsnoterade bolag är oftast inte längre än två, max tre år. Larsson (2011) menar
att företag därmed sällan får med hållbarhetsaspekterna i sitt budgetarbete.
4.4.6 Utmaningar i samband med integrerad rapportering
Jackson i Accountancy Futures menar dock att skeptiker inom rapporteringsområdet
framhäver de utmaningar integrerad rapportering kan komma att innebära för
företag. Utmaningarna avser en ökad komplexitet i rapporteringen, och i
jämförbarheten samt av kvalitetsförsäkran mellan olika sektorer och länder. Även
Stevenson framhäver kritiken mot integrerad rapportering och menar att skeptiker
till IIRC anser att utvecklingen medför den stora utmaningen att erhålla global
enighet i omställningen till integrerad rapportering. En utmaning med bakgrund i att
det tagit mer än 30 år att skapa global tillämpning av IFRS. (Accountancy Futures,
2011).
Vikman (2011) menar att en utmaning för företag är att från högsta ledning få
acceptans att hållfrågorna bör vägas in, med samma tyngd som de finansiella
frågorna.
Vidare
att
kunna
se
risker och
möjligheter
i
samband
med
hållbarhetsarbetet och vara beredd på att ställa om verksamheten. Det är ett
förändrat synsätt, menar Vikman (2011) där det inte endast är den finansiella
kompetensen som är betydelsefull.
46
Enligt Eccels och Krzus (2010) är invändningarna mot integrerad rapportering
relativt få men författarna redogör för två huvudsakliga argument som ställer sig
kritiskt till begreppet. Det första argumentet är ur kapitalmarknadens perspektiv och
avser att dagens marknader är effektiva nog, där det inte finns någon anledning för
företag att förändra och utveckla sin rapportering. Eccels och Krzus (2010) motsätter
sig dock att marknader är tillräckligt effektiva och menar att det alltid uppkommer
möjligheter, genom bättre information, att förbättra allokering av kapital. Utifrån
företagens perspektiv menar skeptiker att hade integrerad rapportering medfört
påtagliga fördelar hade företag redan tillämpat detta tillvägagångssätt då de hävdar
att företag idag bedrivs optimalt. Författarna bemöter detta argument med att
förvaltning av företag alltid kan förbättras genom innovation, innovationer som
oundvikligen involverar risker och specifika kostnader, men som skapar värde på
lång sikt.
Eccels och Krzus (2010) menar att integrerad rapportering inte är lösningen på
klimatkrisen, en integrerad rapport kommer inte i sig minska världens sociala klyftor
eller se till att alla intressenters behov blir tillfredställa. Integrerad rapportering
kommer inte kunna garantera en felfri företagsstyrning, eliminera överdrivet
risktagande eller reducera risken för och omfattningen av finansiella kriser. Men
författarna menar att en integrerad rapport kan bidra till en förbättring av alla dessa
problemområden och stöds rapporteringen dessutom av ekonomiska, miljömässiga
och sociala policyer kan bidraget vara betydande.
47
5. FÖRETAGENS PERSPEKTIV
Detta empiriska kapitel innehåller primärdata från de undersökta fallföretagen;
Vattenfall AB, Stora Enso, Green Cargo och Trelleborg AB. Kapitlet är strukturerat efter
studiens huvudsakliga frågor och syftar att skildra fallföretagens uppfattningar om
utvecklingen av integrerad rapportering samt vilka möjligheter respektive utmaningar
som kopplade till en tillämpning av integrerad rapportering.
5.1 Vattenfall
I intervjun används CSR rapport och hållbarhetsredovisning som synonyma begrepp.
Vattenfall AB är ett energibolag helägt av Svenska staten. Företaget står för större
delen av Europas elproduktion och anses även vara Europas största värmeproducent.
Vattenfalls huvudprodukter består av el, värme och gas. (Vattenfall, 2011)
Magdalena Ellfors arbetar som konsult på Vattenfall Power Consulting och är sedan
juni 2010 tillförordnad CSR manager på Vattenfall AB. Hon har länge arbetat inom
CSR funktionen, och är därmed engagerad i, och har stor erfarenhet av både CSR och
hållbarhetsfrågor. Ellfors är väl insatt i rapporteringen då hon under flera år varit
projektledare för diverse rapporter och har även arbetat med att ta fram
insamlingssystem för Vattenfalls miljödata. Som CSR Manager var hon även
projektledare för förgående års hållbarhetsredovisning, ett arbete som bland annat
medfört stor kunskap och inblick i GRI:s riktlinjer och hur dessa bör följas.
5.1.1 Företagets nuvarande hållbarhetsredovisning
För Vattenfall är information och resultat av icke finansiell karaktär uppenbar. Det
finns en tydlig koppling mellan hur mycket koldioxid företaget släpper ut och priset
på utsläppsrätter. Ett bevis på att Vattenfalls mest centrala miljöfråga skapar
finansiella effekter och är något som indirekt måste redovisas i samband med de
finansiella resultaten. På det sättet är det integrerat menar Ellfors. Men för övrig
anser hon sig inte vara tillräckligt insatt i utvecklingen av integrerad rapportering för
48
att definiera begreppet och förklarar att Vattenfalls hållbarhetsarbete redovisas i
form av en separat rapport, en så kallad CSR rapport. Ägarnas krav på hur
hållbarhetsarbetet ska redovisas har medfört ett mer integrerat samarbete mellan de
olika funktionerna, framförallt i utformningen av rapporterna. De båda rapporterna
ses fortfarande som två separata produkter men hänvisar till varandra. Ellfors
berättar om sitt nära samarbete med projektledarna för årsredovisningen, ett
samarbete som är viktigt då rapporterna syftar till att förmedla samma budskap.
Samtidigt poängterar hon att årsredovisningen främst redogör för företagets
kortsiktiga perspektiv medan CSR rapporten främst syftar till att redovisa det
långsiktiga perspektivet, företagets hållbarhetsaspekter. Ellfors menar vidare att
Vattenfalls nya strategi handlar om just om det långsiktiga perspektivet, vilket kan
urskiljas i företagets vision;
”Utveckla en hållbar och bred europeisk energiportfölj med långsiktig och ökande vinst
med betydande tillväxtmöjligheter - samtidigt ska Vattenfall vara ett av de företag som
leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”
(Vattenfalls vision 2010)
Men det är inte endast huruvida rapporterna avser ett kortsiktigt eller långsiktigt
perspektiv av företagets mål och strategi som skiljer dem åt. Enligt Ellfors är en stor
skillnad att årsredovisningens utformning till stor del styrs av lagar och att den
främst riktar sig till ägare och internationella finansiärer. CSR rapporten har en annan
publik och riktar sig främst till de svenska ägarna och etiska investerare. I CSR
rapporten måste vi även ta hänsyn till de sju länder i vilka Vattenfall är etablerade,
och deras syn på hållbarhetsfrågor menar Ellfors. Det handlar om att hitta en balans
däremellan. Hon nämner att i en hållbarhetsredovisning utgår företaget i större grad
från intressentperspektivet i jämförelse med årsredovisningen som snarare är en
företagsekonomisk redovisning av olika resultat.
Ellfors anser inte att en integrerad rapport nödvändigtvis behöver utesluta en separat
hållbarhetsredovisning. Hon menar dock att det är viktigt att framhäva och ta hänsyn
till hållbarhetsfrågorna.
”Det finns ju så otroligt många fler aspekter att titta på än de finansiella, de mäter bara
en liten del  det finns så mycket andra saker som spelar roll och är viktiga för
49
samhället än bara det finansiella perspektivet. På något sätt måste man integrera dessa
frågor för att få en hållbar utveckling.”
(Ellfors, 2011-04-13)
Ellfors ser dock en problematik i att integrera de icke finansiella aspekterna med den
finansiella informationen då CSR rapporten är av en mer narrativ karaktär. Hon
förklarar att CSR rapporten i jämförelse med årsredovisningen har en annan
approach, där de narrativa delarna är viktiga som ett alternativt sätt att
kommunicera. Idag är CSR rapportens främsta läsare studenter, anställda och media
och det är därför viktigt att kommunikationen är anpassad till denna typ av
intressenter.
5.1.2 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering
Ellfors menar att det idag inte finns några interna påtryckningar inom Vattenfall av
att införa en mer integrerad redovisning av företagets finansiella och icke finansiella
information. Då Vattenfall började hållbarhetsredovisa enligt GRI 2003, var det en
eldsjäl inom företaget som drev utvecklingen framåt och som förstod vikten av det.
Därefter kom ägarkravet om att alla statligt ägda företag skulle redovisa enligt GRI:s
riklinjer. Men idag är det enligt Ellfors ingen som direkt driver rapporteringsfrågan
framåt, trots att många inom företaget har åsikter om vad CSR rapporten ska
innehålla. Men ur ett bredare perspektiv, med hållbarhetsarbetet i fokus, drivs denna
fråga främst av CSR funktionen samt av miljöchefen på företagets miljöfunktion. Då
de olika funktionerna består av mindre enheter koordinerar de samtliga
hållbarhetsfrågor sinsemellan. Ellfors upplever att det främst är de stora
konsultbolagen som driver frågan om integrerad rapportering externt. Hon menar
även att utvecklingen diskuteras på EU nivå och att ur intressenternas perspektiv är
det troligtvis ägare och analytiker som främst är intresserade av integrerad
rapportering.
5.1.3 Utmaningar och möjligheter vid tillämpning av integrerad rapportering
Inför 2010 års redovisning stod Vattenfall inför två scenarion, att antingen redovisa
två separata rapporter eller att inkludera företagets hållbarhetsfrågor i ett särskilt
avsnitt i årsredovisningen. Resultatet blev en separat CSR rapport synkroniserad med
50
årsredovisningen. Ellfors menar dock att rapporteringsarbetet kan komma att
utvecklas ytterligare då det är viktigt att möta de krav som ställs utifrån.
”Om det är en integrerad rapport omvärlden vill ha så är det ju det vi ska göra”
(Ellfors, 2011-04-13)
Samtidigt menar Ellfors att en integrerad rapport troligtvis kommer innebära mycket
arbete och anser därför att det bör ställas höga krav på hur den utformas då
rapporterna redan idag är relativt komplicerade. Arbetet är tidspressat och för
hållbarhetsredovisningen krävs även en stor insamling av miljödata, något som tar
tid. Företagets externa rapporter innehåller generellt mycket information och Ellfors
menar att en utmaning kan vara att sammanställa och sålla ut den information som
ska redovisas i den integrerade rapporten. Vattenfall följer som tidigare nämnt GRI:s
riktlinjer relativt noggrant i redovisningen av sitt hållbarhetsarbete, och dessutom
använder de sig av så kallade GRI Sector Supplements1, vilket i sin tur medför att
mycket information helt enkelt ska redovisas. GRI:s riktlinjer är idag omfattande,
komplexa och svårarbetade och Ellfors anser därför att dessa bör utvecklas och
förändras för att företaget ska kunna implementera en mer integrerad rapportering.
På frågan om Vattenfall har ett tillräckligt integrerat arbetssätt idag menar Ellfors att
det alltid kan bli bättre. En naturlig förklaring kan vara att företaget är mitt uppe i en
förändringsfas där det är mycket som ännu inte fallit på plats med ny VD, Styrelse och
förnyad strategisk inriktning. Enligt Ellfors skulle det dock vara bra med tvingade
krav på att integrera hållbarhetsfrågorna med den finansiella informationen. Hon
menar att det tar lång tid innan det skapar effekt i arbetet, hur företaget börjar se på
hållbarhetsaspekterna och visar engagemang, något som är bra för företaget ur ett
långsiktigt perspektiv. Genom att utbilda chefer och utveckla arbetet med
hållbarhetsfrågorna genom ledarskap tror Ellfors kan skapa ytterligare betydelse för
hållbarhetsaspekter i beslutsammanhang. Precis som för alla frågor inom ett företag
grundar det sig i vilka värderingar som finns i företaget. Det är cheferna som ska vara
1
GRI Sector Supplements är skräddarsydda versioner av GRI:s riktlinjer. Sector Supplements tar upp
de mest relevanta frågeställningarna som är väsentliga för hållbarhetsredovisningen i en viss sektor.
De syftar därmed till att underlätta i framställandet av hållbarhetsrapporter och göra dem mer
relevanta. (GRI, 2011)
51
ledare och börjar man då utbilda chefer, bildas medvetenhet och intresse för
hållbarhetsfrågorna och även förståelse för dess betydelse som sedan kommuniceras
ut i resten av organisationen. Arbetet måste börja i toppen, menar Ellfors.
5.2 Stora Enso
Stora Enso är ett globalt papper -, förpackning - och trädprodukts företag. De
producerar
bland
annat
tidnings-
och
bokpapper,
finpapper,
diverse
förpackningskartonger och trädprodukter. Företaget är ett publikt bolag, noterat i
Helsingfors och Stockholm. 2009 listades Stora Enso på Global 100 2 som ett bland
världens mest hållbara företag. Deras vision återspeglar hur företaget ser på framtida
utveckling och utmaningar, och hur de utifrån dessa skapar möjligheter;
”Att använda och utveckla sin kompetens inom förnybara material för att möta
kundernas behov och många av dagens globala råvaruutmaningar”.
(Stora Enso vision, 2010)
Kenneth Collander är miljöansvarig för Stora Ensos svenska verksamhet. Han arbetar
med framtagandet av företagets hållbarhetsredovisning men poängterar att det
generella miljöarbetet och hållbarhetskommunikationen sker genom teamwork, vari
han är en del av.
5.2.1 Företagets nuvarande hållbarhetsredovisning
Enligt Collander är utvecklingen av integrerad rapportering fortfarande i ett tidigt
stadium rent formellt, men rapporteringsfrågan är ett område de på Stora Enso följer.
Collander anser att företaget redan i dag till viss del tillämpar en integrerad
rapportering
då
företaget
kommit
relativt
långt
med
att
samordna
hållbarhetsfrågorna med den finansiella informationen. De har bland annat successivt
integrerat de socioekonomiska effekterna i företagets årsredovisning. Sedan 2003 har
Stora Enso redovisat sitt hållbarhetsarbete genom både separata rapporter och
specifika stycken i årsredovisningen. För 2010 års hållbarhetsarbete har de valt att
2
Global 100 List är en lista över 100 av världens mest hållbara företag. Listan syftar till att integrera
hållbarhet i näringslivet och genom att erkänna de företag som är framstående inom
hållbarhetsarbetet skapa en positiv cirkel bland företag och deras arbete mot ett mer hållbart
samhälle. (Global 100, 2011).
52
framställa en separat hållbarhetsredovisning, men Collander hävdar att de även i
årsredovisningen integrerar hållbarhetsaspekterna. De är inkluderade i företagets
strategi och mål och företaget har sedan ett år tillbaka arbetat med att förtydliga
företagets vision och värderingar.
”Vi står inför nya utmaningar som inte skådats tidigare. Med tanke på att det är en
global befolkning som växer väldigt starkt, sätts större fokus på resursförbrukning.
Världen behöver ett nytt förhållningssätt till nytt material.”
(Collander, 2011-04-14)
Enligt Collander är dessa utmaningar särskilt relaterade till Stora Enso som
skogsindustriföretag. Han menar att företagets strategi och grundläggande
företagsidé är att bistå marknad och kunder med produkter som kräver lösningar
baserade på förnybara råvaror. Därmed är miljöfrågan central men Collander menar
vidare att företaget till stor del styrs av deras hållbarhetspolicy som inte endast
inkluderar ett miljöperspektiv utan att ett antal olika hållbarhetsprinciper som är
kopplade till arbetet med miljö, även finns fasställda.
Idag följer Stora Enso GRI:s riktlinjer och enligt Collander fungerar ramverket som en
bra checklista över vad som bör redovisas. Han upplever att riktlinjerna är
heltäckande och ser dem som ett komplement till årsredovisningslagen, men han
anser samtidigt att GRI:s riktlinjer är omfattande och där all information inte
nödvändigtvis är relevant för just deras verksamhet.
5.2.2 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering
Enligt Collander är det en mixad skara som kommer driva utvecklingen av integrerad
rapportering framåt. Han tror att vissa enskilda privata företag, de som är stora och
internationella, kommer vara föregångarna till integrerad rapportering. Han menar
att dessa företag kan komma att vilja testa sina egna principer och modeller kopplade
till en redovisning som integrerar den icke finansiella informationen med den
finansiella. Då Stora Enso är ett större, internationellt företag som under en längre tid
arbetat med hållbarhetsredovisning och tillämpat GRI:s riktlinjer, menar Collander
att även de rent teoretiskt skulle kunna vara ett sådant företag. Han nämner även att
frågan och utvecklingen kring integrerad rapportering i hög grad är konsultdriven.
53
Men påtryckningar om denna rapporteringsfråga kommer även från investerarnas
perspektiv. Collander menar att potentiella och nuvarande ägare kommer driva
utvecklingen vidare genom att ställa krav på hur hållbarhetsarbetet redovisas.
Enligt Collander kommer främst ledningen utgöra den interna drivkraften av
integrerad rapportering och menar att idag hanterar koncernledningen på Stora Enso
hållbarhetsfrågorna löpande. Ett så kallat Sustainability Management Team som
representerar anställda från alla affärsområden och regioner arbetar aktivt med
företagets hållbarhetsarbete där även rapporteringsfrågan är inkluderad.
”Vi har en VD för hela koncernen som är väldigt drivande och engagerad i
hållbarhetsfrågorna, det är där det börjar.”
(Collander, 2011-04-14)
Collander menar att mycket kommer i framtiden bygga på ledningens relation till
integrerad rapportering men även hur Stora Ensos olika intressenter ser på
företagets kommunikation, samt på hållbarhetsarbetet i dess helhet. Under 2010
utfördes en så kallad Materiality Review, där ett antal interna och externa
intressenter tillfrågades om vad de ansåg om Stora Ensos rapportering och om det
var nöjda med utfallet av deras hållbarhetsarbete. Enligt Collander resulterade detta i
en majoritet av nöjda intressenter, hela 97 % av de som deltog i undersökningen
ansåg att informationen i företagets hållbarhetsredovisning tillfredställde deras
behov. I dagsläget är det främst studenter, företagets kunder, investerare och
anställda som läser Stora Ensos hållbarhetsredovisning.
5.2.3 Utmaningar och möjligheter vid tillämpning av integrerad rapportering
Som miljöansvarig följer Collander IIRC:s arbete och menar att det skulle vara
intressant att jämföra Stora Ensos hållbarhetsrapportering med någon form av
ramverk för att undersöka vilka möjligheter företaget har idag för integrerad
rapportering, med det befintliga materialet. Enligt Collander har Stora Enso redan
idag goda förutsättningar att följa ett kommande ramverk för en integrerad
rapportering då han menar att ramverket troligtvis inte kommer redogöra för
riktlinjer som strider mot hur de ledande företag inom hållbar utveckling och
rapportering arbetar idag. Ett ramverk som ligger parallellt med GRI:s riktlinjer
54
skapar möjligheter att sortera och kondensera rapporteringen menar Collander, en
möjlighet som även belyser intressentperspektivet ytterligare. Enligt Collander är det
därmed inte osannolikt att Stora Enso i framtiden kommer presentera en fullt
integrerad rapport.
5.3 Green Cargo
Green Cargo är ett nationellt och internationellt logistikföretag som genom
Näringsdepartementet är helägt av Svenska Staten. Green Cargo erbjuder miljömärkt
transport
och
logistiktjänster
med
tåg
och
lastbil
samt
tjänster
inom
tredjepartslogistik. (Green Cargo, 2010).
”Vi erbjuder hållbara logistiklösningar med socialt ansvar, miljöhänsyn, och ekonomsikt
lönsamhet”.
(Green Cargos vision, 2010)
Johan Sandström, miljöchef på Green Cargo arbetar med sammanställning av
miljödata för företagets hållbarhetsredovisning. Han har även arbetat med
årsredovisningen och den information kopplat till miljö och hållbarhet som redovisas
i årsredovisningen.
5.3.1 Företagets nuvarande hållbarhetsredovisning
Green Cargo har fått stor uppmärksamhet för sitt arbete att leda företaget med hjälp
av den så kallade ”måltavlan”. Ett projekt som skapades och drevs av den tidigare
miljöchefen på Green Cargo, Erica Kronhöffer. Sandström menar att grundtanken
med Måltavlan var att utgå från Triple Bottom Line; people, profit, planet3. Dessa tre
skulle utgöra företagets grundstenar och syftet var att skapa målområden inom alla
tre som företaget sedan kunde styras efter. Måltavlan skulle därmed användas som
ett redskap att se till att ledningsgruppen på toppnivå styr företaget i alla
hänseenden; socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Enligt Sandström var Green Cargo först ut i branschen, redan år 2005, att belysa
betydelsen av den icke finansiella informationen för företag, integrera den med den
3
Triple Bottom Line. En modell i samband med hållbarhetsbegreppet som redovisar företagets
prestationer i tre dimensioner; ekonomiskt, miljömässigt och socialt. (Olve & Samuelsson, 2008).
55
finansiella informationen och därmed redovisa både de finansiella och icke finansiella
aspekterna likvärdigt. Då var detta mer symboliskt, att integrera rapporterna istället
för att publicera en separat hållbarhetsredovisning och årsredovisning. Sandström
menar att det är ett viktigt redskap att bygga varumärket. Namnet Green Cargo valdes
just för att bygga ett varumärke som ledande i hållbar utveckling inom
transportområdet. Företaget har i flera år fört in frågor knutna till miljö och samhälle
i årsredovisningens förvaltningsberättelse. En positiv utveckling menar Sandström
men framhäver även att detta krävde omfattande arbete av sammanställningen samt
att det medförde en viss förvirring bland årsredovisningens läsare och användare.
Sandström förklarar att rapporten såg ut som en vanlig hållbarhetsredovisning men
att det i överkanten stod förvaltningsberättelse. Avsnittet presenterades relativt
tidigt i årsredovisningen och revideras därmed med samma tyngdpunkt som den
finansiella
informationen.
Detta
innebar
att
både
miljö-
och
samhällsarrangemangssiffror blev noggrant granskade. Dock redovisas idag den
finansiella och icke finansiella informationen i separata avsnitt, något som Sandström
menar är nödvändigt för att rapporten ska vara lätt för läsaren att läsa och förstå.
Som statligt ägt företag redovisar Green Cargo sitt hållbarhetsarbete enligt GRI:s
riktlinjer och Sandström förklarar att de upprättar en enskild hållbarhetsredovisning
samt
en
separat
GRI
redovisning.
GRI
redovisningen
fungerar
som
en
sammanställning av de indikatorer och frågor som presenteras i GRI:s ramverk.
Sandström är positiv till GRI:s riktlinjer, han menar att det är bra att det finns en
standard som kan leva och utvecklas. Ramverket är omfattande men riktlinjerna är
flexibla och det finns aspekter i GRI som inte är relevanta för Green Cargos
verksamhet.
5.3.2 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering
Enligt Sandström är det ägarna som skulle kunna komma med eventuella
påtryckningar om en mer integrerad rapportering. Däremot, hade Green Cargo inte
varit statligt ägt anser han att banker, med etiska avdelningar, och investerare som de
främsta drivkrafterna i frågan. Men Sandström menar att det inte är någon intressent
som pratar direkt om hållbarhetsredovisningen i rapporteringssammanhang, utan
det är främst ägaren som ställer ägarkrav. Han menar vidare att företagets
56
intressenter redan har en klar bild av vad Green Cargo står för och hur det
kommunicerar, vilket i sin tur är en påföljd av ett väl upparbetat varumärke.
5.3.3 Utmaningar och möjligheter vid tillämpning av integrerad rapportering
Sandström nämner problematiken med att mäta hur de icke finansiella faktorerna
påverkar de finansiella resultaten. Ofta består hållbarhetsarbetet av flera tusen olika
faktorer som företaget måste tas hänsyn till och det går helt enkelt inte att särskilja
vilka faktorer som påverkar lönsamheten. Hållbarhetsarbetet redovisas vanligtvis
inte som hård fakta utan i en mer beskrivande form. Sandström menar att de på
Green Cargo, i ett avsnitt i årsredovisningen exempelvis redogör för riskkapitalet, där
företaget redovisar vilka nyckeltal som påverkas och hur riskkapitalet exempelvis
påverkar säkerheten. Något som han anser är ett steg på vägen till en mer integrerad
rapportering. Men Sandström menar samtidigt att synsättet av att de ekonomiska
aspekterna väger tyngre inom företaget är svårt att förändra. Det handlar mycket om
att få toppstyrningen mer inriktad på de icke finansiella värdena. Dock kan
tydligheten uppnås, det vill säga framhäva att hållbarhetsfrågorna är inkluderade i
exempelvis företagets mål och strategi.
Inför 2010 års redovisning valde Green Cargo att lyfta ur de icke finansiella
aspekterna ur förvaltningsdelen. Syftet med detta var att minska arbetsbelastningen
då det under den senaste tiden skett stora omstruktureringar i företaget. Responsen
av företagets hållbarhetsredovisning har historiskt sett visat sig vara bra. Enligt
Sandström har det definitivt gynnat företaget att ha varit tidiga och framstående i att
belysa vikten av hållbarhetsfrågorna och hur de till viss del redovisats integrerat med
den finansiella informationen. Han menar att då myndighetskravet på att alla statligt
ägda företag skulle redovisa enligt GRI kom, var Green Cargo redan där, med både
erfarenhet och kunskap i området. Att ha varit tidiga i att hållbarhetsredovisa har
byggt företagets varumärke, något som Sandström menar är en av anledningar till att
de fortsätter arbeta med dessa frågor.
Enligt Sandström kommer inte Green Cargo inom den närmaste framtiden redovisa
hållbarhetsaspekterna integrerat med den finansiella informationen. På grund av
interna skäl, behöver företaget särskilja hållbarhetsfrågorna från de ekonomiska
frågorna menar han. En integrerad rapportering kan komma att innebära mer arbete
57
och resurser, något som företaget inte har kapacitet för idag. Sandström menar att det
i dagsläget finns ett samarbete mellan de olika avdelningarna för hållbarhet och
ekonomi, men frågan om vem som bär på huvudansvaret för helheten är
organisatorisk. Med ett delat ansvar behöver inte avdelningarna vara lika beroende
av varandra och större fokus läggs på att respektive rapport framställs i tid.
Enligt Sandström skulle en integrerad rapportering medföra vissa svårigheter och
utmaningar. Dels angående omfattningen av en integrerad rapport samt
problematiken med att sortera ut den information, både finansiell och icke finansiell,
som är mest relevant. Det finns även en risk i att det här med integrerad rapportering
låter så bra menar han. Att tillämpa detta kan innebära en högre abstraktionsgrad i
själva redovisningen och därmed vara svårt för läsaren att urskilja vad som är vad.
Sandström menar dock att det kan skapa positiva effekter när företaget väl att
etablerat redovisningsmodellen men framhäver problematiken med att det idag är
svårt att föreställa sig hur det skulle kunna se ut.
Vi diskuterar även IIRC och utvecklingen av ramverket för integrerad rapportering.
Sandström påpekar att det är svårt att utforma dessa typer av standarder då de ofta
är formulerade utefter allmänna och generella uppfattningar av näringsliv och
samhälle. Det är lätt att de exempelvis utgår från att ett företag avser en verksamhet
som köper och säljer någonting, och med någon form av utlandsverksamhet, det är
definitionen av ett företag. Vissa standarder passar därför ofta sämre in på oss som
transportföretag menar Sandström, då Green Cargo inte tillhör kategorin av ett
traditionellt företag. Sandström tror därför att en standard för integrerad
rapportering kan vara svår att anpassa till olika typer av företag.
”Författaren har ofta i bakhuvudet ett mer traditionellt företag, som antingen tillverkar
någonting, med insatsprodukter och avfall eller i värsta fall företag som importerar
någonting. Det passar ofta sämre på tjänsteföretag som är mer utspridda och diffusa.”
(Sandström, 2011-04-14)
Ofta är tillämpningen av standarder abstrakta och svåröverkomliga att använda i
början. Sandström menar att detta kunde urskiljas bland företag då kravet på att alla
statligt ägda företag skulle implementera GRI:s riktlinjer kom. En guldgruva för
konsulter menar han. Det ofta är svårt att bryta ner standarder på en greppbar nivå
58
men Sandström frågar sig vem som egentligen har incitamentet att förenkla det hela?
Konsultvärlden vill ändå sälja tjänster och att sitta som en någorlunda okunnig kund
är väl det bästa för dem i denna fråga.
Enligt Sandström kan integrerad redovisning utgöra ett hjälpmedel för företag, ett
internt slagträd för att föra fram frågorna ytterligare. Han anser dock att det krävs ett
engagemang från ledningen för att frågan ska föras vidare, alternativt ett ägarkrav.
Sandström menar att om Green Cargo hade musklerna, ett driv och tillräckligt med
personal skulle de sträva efter en integrerad rapportering, innan ett krav blir ett
faktum.
5.4 Trelleborg AB
Trelleborg AB är en internationell industrikoncern inom polymerteknologi och som
utvecklar produkter som tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer
(Trelleborg, 2011).
”Genom högpresterande lösningar som skapar värde ska vi vara förstahandsvalet för
kunder inom våra utvalda marknadssegment.”
(Trelleborg AB Vision, 2010)
Viktoria
Bergman
arbetar
som
kommunikationsdirektör
och
sitter
i
koncernledningen på Trelleborg AB. Hon ansvarar för företagets rapportering, vilket
inte endast avser hållbarhetsrapporteringen utan även årsredovisningen samt
delårsrapporter. Bergman driver den interna och externa kommunikationen av CSR
arbetet där hon bland annat ansvarar för koordinering och rapportering av dessa
frågor.
5.4.1 Generella tankar om integrerad rapportering
Integrerad rapportering, precis som CSR begreppet, har olika betydelser för olika
personer. Bergman menar att det behövs en tydlig, gemensam och allmängill
definition.
Enligt Bergman syftar inte integrerad rapportering till att slå ihop företagets
hållbarhetsredovisning med årsredovisningen, något som ibland diskuteras utifrån.
En generell uppfattning av integrerad rapportering är därmed att företag samlar sina
59
Key Performance Indicators4, KPI:er, i årsredovisningen. Bergman menar att
integrerad rapportering är mer långtgående än så, då det handlar om att ta ett
helhetsgrepp på företagets alla frågor; ekonomiska och miljömässiga, sociala och
styrningsfrågor. Dessa frågor summeras sedan på ett sätt som gör dem transparenta
för samtliga mottagargrupper. Bergman menar vidare att företaget inte endast måste
arbeta
med
rapporteringen
utan
en
förutsättning
för
en
relevant
informationsinsamling är interna system och processer. Integrerad rapportering är
därmed mer än en enskild rapport.
5.4.2 Företagets nuvarande hållbarhetsredovisning
Vi diskuterar huruvida integrerad rapportering kräver ett integrerat arbetssätt och
Bergman tror att det är få företag som idag kan säga att de arbetar integrerat fullt ut .
Hon menar dock att Trelleborg är på väg i rätt riktning där de i dagsläget är inne i en
process att försöka sammanställa rapporteringen på ett bättre sätt. De strävar efter
att den icke finansiella informationen ska ha samma status i företaget som de
finansiella aspekterna. Något som troligtvis kommer arbetas fram är införande av
samma system för både den finansiella och icke finansiella informationen, att det
finns controllers för icke finansiell kommunikation precis som det finns för finansiell
kommunikation. Enligt Bergman är detta en fråga som är aktuell i flera stora svenska
företag. Hon menar vidare att parallella, integrerade processer behövs ses över i
framtiden, där även inrapporteringen är mer integrerad och där företagen arbetar
mer med KPI:er ute i verksamheten och samordnar finansiell och icke finansiell
information. Tidigare har data för hållbarhetsredovisningen samlats in från
miljösidan medan insamling av finansiell data skett från controllers från annat håll.
5.4.3 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering
Mycket av integrerad rapportering handlar om värdeskapande, lönsamhet, att
hållbarhetsdata sammanställs, strategiska mål för företaget och operativ prestation i
företaget. När företag kommer till insikt att de måste titta på helheten, finns det en
intern drivkraft att arbeta fram dessa frågor. Bergman betonar återigen att denna
förståelse idag saknas i de flesta företag. Denna omställning kräver ett mångårigt
4
Key Performance Indicators är kvantifierbara nyckeltal som fokuserar på de faktorer som är kritiska
för organisationens befintliga och framtida lönsamhet (Parmenter, 2010).
60
arbete att samordna företagets strategier med de mål och strategier företaget har för
sitt hållbarhetsarbete och skapa en övertygelse om att det är lönsamt.
Enligt Bergman är företagens intressenter de främsta drivkrafterna till utvecklingen
av integrerad rapportering där hon menar att kapitalmarknaden är intresserad att se
företaget i sin helhet.
Internt menar Bergman att styrelsen på Trelleborg är intresserade av utvecklingen
inom rapporteringsområdet, men menar att de flesta i företaget, och även generellt
sett, på ledningsnivå och bland managers, inte har någon aning om vad integrerad
rapportering är. Hon menar att det fortfarande är en lång väg kvar att gå där det
krävs en bredare förankring i företagen om integrerad rapportering ska förbli bra
framöver. Som med många företagsekonomiska frågor kommer besluten uppifrån och
Bergman menar att frågan kommer drivas först då ledningen bestämmer sig och när
styrelsen beslutar att tillämpa ett integrerat arbetssätt och rapportering. Något som
kan komma att ta ett par år.
Bergman är positiv till GRI och menar att initiativets riktlinjer varit bra för de flesta
företag då de gör dem jämförbara och kan även underlätta för företag som är
orutinerade i redovisning av hållbarhetsarbete. Hon anser dock att det utgör ett
material för varje enskilt företag men bör inte användas som checklista. Bergman
menar att ett internationellt ramverk, som GRI, är viktigt för Trelleborg då de är ett
globalt företag som arbetar över gränser. I samband med framväxten av integrerad
rapportering anser Bergman att GRI måste fortsätta utvecklas men menar samtidigt
att det är viktigt att de olika redovisningsstandarderna inte krockar utan utvecklas i
en mer generell internationell standard för rapportering.
”GRI har varit viktig i framväxten av hållbarhetsredovisning och kan fortsätta spela en
stor roll, men måste vara delaktig i utvecklingen av integrerad rapportering.”
(Bergman, 2011-04-27)
Bergman menar att GRI behöver utvecklas och förbättras för att integrerad
rapportering ska fungera i praktiken. Hon syftar bland annat till de delar i GRI som
behandlar affärsmöjligheter inom CSR området.
61
5.4.4 Utmaningar och möjligheter vid tillämpning av integrerad rapportering
Bergman menar att det i dag, som ett alternativ till begreppet CSR, pratas om Creating
Shared Value, där fokus ligger på att företaget har ett ansvar i samhället och strävan
att skapa ett gemensamt värde med intressenter. Hon menar vidare att detta ligger i
linje med tanken bakom integrerad rapportering. Enligt Bergman är detta något alla
företag så småningom kommer sträva efter, då det är värdeskapande att se företaget
utifrån ett långsiktigt perspektiv och titta på resurseffektiviteten. Det är inte endast
det som kortsiktigt presteras finansiellt som skapar värde för företaget utan även hur
företaget arbetar på lång sikt. Bergman menar att ett kortsiktigt kvartalstänk är något
de flesta börsnoterade bolag idag tenderar fokusera på. Därför anser hon det vara
värdefullt att arbeta med rapporteringen som omfattar samtliga av företagets
aspekter, både finansiella och icke finansiella, för att få ett helhetsgrepp av företaget
och skapa ett långsiktigt synsätt av verksamheten.
Bergman menar att frågan egentligen väldigt självklar.
”I en verksamhet är det väldigt självklart att alla dessa parametrar; finansiella,
styrning, sociala och miljöparametrar, hänger ihop och påverkar varandra och
tillsammans bidrar till företagets värdeskapande”
(Bergman, 2011-04-27)
Bergman menar att förståelsen i företagen, förståelse för att integrerad rapportering
är värdeskapande och förståelse för utbyggnaden av processer och rutiner är en av de
utmaningar företag kan komma att ställas inför i samband med utvecklingen av
integrerad rapportering. Det handlar om hur ledningens arbete värderas, värdering
av medarbetare och inte endast beräkning av finansiella nyckeltal utan åter igen, en
bedömning av företagets långsiktiga delar. Omställningen kommer därmed kräva en
hel del förändringar i organisationen för att komma hela vägen. Enligt Bergman
kommer det bland annat för Trelleborg medföra ett omfattande arbete i att på ett
grundläggande sätt utveckla och förändra nuvarande system, processer och rutiner.
Bergman menar att Trelleborg ur ett extern perspektiv har potential att redovisa
integrerat, något som säkerligen redan skulle kunna implementeras nästa år. Hon
menar dock att en integrerad redovisning redan 2012 skulle innebära att företaget
inte skulle ha allting på plats internt. Bergman belyser vikten av att arbetet fungerar
62
internt och utförs på rätt sätt innan det kommuniceras. Hon menar att det viktigaste
med hållbarhetsrapportering och corporate responsibility är att det interna arbetet
går i hand i hand med det externa.
Det finns ett behov och påtryckningar utifrån att tillämpa integrerad rapportering,
något Bergman ser som något positivt, men hon poängterar att det är viktigt att hela
verksamheten samverkar i de processer som krävs för en integrerad rapportering
innan det införs.
”Företag är en del av samhället och de måste vara en del att utveckla, förändra och
förbättra samhället.”
(Bergman, 2011-04-27)
63
6. Analys
I analyskapitlet sammanlänkar vi den teori vi tidigare redogjort för i den teoretiska
referensramen med studiens två empiriska kapitel; normgivare respektive företagens
perspektiv. Med analytiska reflektioner diskuterar vi innebörden av integrerad
rapportering, dess utveckling samt problematik och positiva effekter av införandet av
integrerad rapportering.
6.1 Definitionen av integrerad rapportering
Det saknas en tydlig och generell definition av begreppet integrerad rapportering. En
problematik som både belyses inom rapporteringsområdet av såväl representanter i
normgivande organ som bland studiens medverkande företag. Vikman på KPMG
menar att det för redovisningsbranschen inte finns en gemensam uppfattning om vad
integrerad rapportering är. Jackson i ACCA (Accountancy Futures, 2011) påpekar att
det krävs ett förtydligande av begreppet och även Bergman på Trelleborg AB hävdar
att det behövs en allmängill definition då begreppet har olika betydelser för olika
personer. Utifrån rapporter, publikationer och intervjuer med diverse normgivare
inom redovisning och hållbarhetsområdet, åskådliggörs en rad olika definitioner om
vad integrerad rapportering avser. International Integrated Reporting Committe,
IIRC, menar att integrerad rapportering demonstrerar sambandet mellan företagets
strategi, styrning och finansiella prestationer och den sociala, miljömässiga och
ekonomiska omgivning företaget verkar i. Den integrerade rapporten förväntas vara
företagets primära rapport som ger en insikt i ett företags nuvarande och framtida
resultat. Vikman menar att integrerad rapportering även avser de risker och
möjligheter som är kopplade till hållbarhetsfrågorna, en redovisningsmodell som
lyfter fram hållbarhetsaspekterna och gör dem lika tydliga som de finansiella.
Den empiriska studien av de undersökta fallföretagen visar att det saknas allmän
kunskap i företagen om vad som menas med integrerad rapportering. Collander
skildrar begreppet genom att förklara hur de på Stora Enso delvis tillämpar en
64
integrerad rapportering då de integrerar de socioekonomiska aspekterna i företagets
årsredovisning. Hållbarhetsaspekterna är även inkluderade i företagets strategi och
mål. Även Sandström på Green Cargo utgår från företaget i försök att skapa ett
förtydligande av integrerad rapportering. Sandström menar att Green Cargo tidigt,
redan
2005,
integrerade
hållbarhetsredovisningen
med
den
ekonomiska
redovisningen. Rapporterna presenterades likvärdigt och företaget förde in miljö och
samhällsaspekter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Vikman menar dock att
det inte handlar om att införa ett avsnitt om hållbarhet förvaltningsberättelsen eller
endast slå ihop årsredovisningen med hållbarhetsredovisningen. Något som även
Bergman på Trelleborg understryker och menar att det snarare handlar om att ta ett
helhetsgrepp på företagets alla frågor; ekonomiska och miljömässiga, sociala och
styrningsfrågor. Normgivarnas olika försök att förklara integrerad rapportering (se
kap.4) tillsammans med fallföretagens uppfattningar, utgör en rad olika definitioner.
Definitioner som kan tolkas ha samma essens; att genom rapportering skildrar
integreringen mellan företagets alla aspekter, finansiella som icke finansiella.
Det empiriska materialet i form av normgivarnas perspektiv tycks därmed
överrensstämma med den nuvarande uppfattningen bland fallföretagen.
6.2 Drivande faktorer i utvecklingen av integrerad rapportering
Att skapa ett hållbart samhälle kan utifrån den empiriska studien ses som den
grundläggande drivkraften bakom utvecklingen av integrerad rapportering. Eccels
och Krzus (2010) menar att genom integrerad rapportering förtydligar företaget att
de har en strategi som är baserad på företagets samhälleliga ansvar. Rapporteringen
blir därmed ett viktigt redskap att kommunicera det ansvarsfulla företagandet
(KPMG, International Survey of CR Reporting, 2008).
Det är det ansvarsfulla
företagande som bidrar till ett mer hållbart samhälle som tar hänsyn till alla
intressenters behov (Eccels & Krzus, 2010).
6.2.1 Intressentperspektivet
Den teoretiska referensramen redogör för intressentteorin och hur denna beskriver
relationen mellan företag och dess intressenter. Freeman och Liedtka (1997) menar
att företagets olika intressentgrupper stödjer företaget på olika sätt och att det
65
handlar om att skapa en god balans mellan de olika intressenternas önskningar och
krav.
Intressentteorin
beskriver det
teoretiska perspektivet av företagets
beroendeförhållande till dess intressenter där flera författare är ense om att
långsiktig överlevnad förutsätter ett stabilt förhållande till samtliga intressenter.
Utifrån den empiriska studien kan vi urskilja att företagens intressenter är de främsta
drivkrafterna till utvecklingen av integrerad rapportering. Detta belyses av både
representanter från fallföretagen, medverkande informanter samt diverse artiklar
och rapporter inom rapporteringsområdet. Medvetenheten kring betydelsen av
hållbarhetsfrågor har medfört att intressenter ställer krav på hur företag förhåller sig
och tar hänsyn till miljö och samhälle samt hur detta redovisas. King menar att
intressenter måste kunna ta initierade beslut och försäkra sig om att företaget agerar
ansvarsfullt gentemot miljö och samhälle (SustainAbility South Africa, 2010).
Samtliga representanter från de undersökta företagen betonar att utvecklingen inom
rapporteringsområdet är styrt av företagens intressenter. Ellfors på Vattenfall
framhäver att det är viktigt att möta de krav som ställs utifrån och menar att om det
är en integrerad rapport omvärlden efterfrågar är det företagets ansvar att vara med i
utvecklingen mot en sådan. Intressentteorin framhäver vikten av att tillfredställa
intressenternas behov och Garvare och Johansson (2010) menar att företaget
riskerar förlora sina intressenter och därmed de resurser dessa förser företaget med
om de inte uppfyller intressenternas förväntningar. Ellfors resonemang av att möta
externa krav genom en integrerad rapport kan även kopplas till legitimitetsteorin.
Legitimitetsteorin beskriver att en utmaning för företag är att upprätthålla sin
legitimitet då intressenternas behov och förväntningar förändras med tiden. I och
med att intressenternas förväntningar, och samhället i stort förändras måste
företaget förändra sina aktiviteter i samma riktning eller försöka påverka samhällets
förändringar.
Gällande vilka intressentgrupper som står för de största påtryckningarna av en mer
integrerad rapportering tolkar vi, utifrån den empiriska studien med hjälp av de
teoretiska definitionerna av olika typer av intressentgrupper, att det främst rör sig
om primära intressenter med ett direkt inflytande på företaget så som investerare,
ägare och kunder. En annan benämning på denna typ av intressenter är
företagsintressenter, en kategori som enligt Lépineux (2004) ställer direkta krav på
det enskilda företaget. Det direkta kravet avser i detta sammanhang bland annat
66
behovet av tydligare information om hur hållbarhetsaspekterna påverkar företagets
framtida verksamhet och utveckling. Ett hållbarhetsperspektiv som kommit bli viktigt
för intressenter som investerare och analytiker att värdera företaget. Investerare och
analytiker tillsammans med ägare är för övrigt de intressenter representanterna från
företagen framhäver som de främsta drivkrafterna i utvecklingen av integrerad
rapportering.
Vi kan dock urskilja en skillnad mellan vilka intressenter de olika fallföretagen i första
hand framhäver som drivkraft till integrerad rapportering. Vattenfall och Green Cargo
som statligt ägda företag nämner ägarna som de intressenter med störst intresse i
frågan, medan Stora Enso och Trelleborg anser att de drivande aktörerna i
utvecklingen avser intressenter i stort, det vill säga samtliga intressentgrupper. Stora
Enso och Trelleborg nämner även interna påtryckningar från ledning och styrelse.
Collander menar att på Stora Enso hanterar koncernledningen hållbarhetsfrågorna
löpande med ett Sustainabilty Team som aktivt arbetar med hållbarhetsarbetet och
även rapporteringen av denna. Enligt Bergman på Trelleborg är styrelsen
intresserade av utvecklingen inom rapporteringsområden men menar samtidigt att
de flesta på ledningsnivå ännu inte har någon kunskap om just integrerad
rapportering. Ellfors på Vattenfall menar att det idag inte finns några interna
påtryckningar av ett införande av en integrerad rapport, utan att det snarare är
hållbarhetsfrågan i ett bredare perspektiv som drivs av företagets CSR och
miljöfunktion. Det kan därmed tolkas att uppfattningen om interna drivkraften skiljer
sig åt mellan de undersökta företagen.
En annan iakttagelse i frågan om vilka faktorer som driver utvecklingen av integrerad
rapportering är att fallföretagen främst hänsyftar till olika aktörer. Som tidigare
nämnt anser de medverkande representanterna från företagen att det rör det sig om
olika typer av intressenter, både interna och externa. De belyser ett ökat krav på
rapporteringen av hållbarhetsinformation men framhäver inte varför intressenterna
anser frågan är viktig. De bakomliggande motiven till varför intressenter efterfrågar
en mer integrerad rapportering är snarare något normgivare och förespråkare
betonar som de främsta drivkrafterna. Detta redogörs i kapitel fyra där bland annat
ett behov av ökad transparens och ett förtydligande i hur företags finansiella och icke
finansiella resultat relaterar till varandra, ses som en drivkraft till utvecklingen inom
67
rapporteringsområdet (Accountancy Futures, 2011). Utifrån den teoretiska
referensramen menar O’Donovan (2002) att det inte endast är en enskild drivkraft till
varför företag redovisar sitt sociala och miljörelaterade arbete. Drivkrafterna beror
på hur företaget uppfattar motivet bakom hållbarhetsredovisningen, vilka O’Donovan
(2002) menar kan vara av ekonomisk och politisk karaktär eller en strävan efter att
tillfredställa användarnas behov.
Från den empiriska studien kan vi även urskilja att enskilda företag ses som en
betydelsefull drivkraft i utvecklingen av integrerad rapportering. Eccels och Krzus
(2010) menar att det finns ett fåtal innovativa företag som bidragit till den nuvarande
utvecklingen då de i sina rapporter skildrar företagets ambition att integrera de icke
finansiella aspekterna med den finansiella informationen. Även Collander på Stora
Enso anser att privata företag som är stora och internationella kommer vara
föregångarna till framväxten av integrerad rapportering. Finansdepartementet ansåg,
i samband med det nya ägarkravet, att statligt ägda företag bör vara föredömen och
ligga i framkant i arbetet med hållbar utveckling. Larsson på PwC menar att företag
med statens som ägare, efter ägarkravet, har kommit längre i sitt hållbarhetsarbete
och rapporteringen av denna än de flesta börsnoterade bolagen. Larsson tror därför
att Staten som ägare kommer fortsätta driva rapporteringsfrågan och att dessa
företag därmed fungerar som föregångare i utvecklingen mot integrerad
rapportering.
6.3 Problematik kring införandet av integrerad rapportering
Utifrån den empiriska studien har viss problematik uppdagats kring tillämningen av
integrerad rapportering. Den övergripande problematiken avser ett behov av ett
förändrat synsätt.
6.3.1 Förändringen mot ett mer långsiktigt företagande
Larsson belyser genom Styrelseakademins undersökning (se kap.4) behovet av ett
mer långsiktigt fokus bland företagen. Undersökningen visar att de flesta företag idag
arbetar alldeles för kortsiktigt då planeringshorisonten för börsnoterade företag
oftast inte sträcker sig mer än två år. Även Bergman på Trelleborg nämner att många
företag tenderar att fokusera på kortsiktiga resultat och prestationer och att
rapportering av både finansiella och icke finansiella resultat kan skapa ett mer
68
långsiktigt synsätt. Ellfors menar att Vattenfalls nya strategi illustrerar det långsiktiga
perspektivet men menar samtidigt att årsredovisningen främst redogör för företagets
kortsiktiga perspektiv och där det långsiktiga perspektivet främst redovisas i
företagets CSR rapport.
Samtliga representanter från fallföretagen framhäver att det krävs ökad förståelse
och engagemang hos företagsledningen för att kunna ställa om verksamheten till ett
mer långsiktigt företagande. En förändring måste börja hos ledningen för att sedan
kommuniceras ut i hela organisationen. Då hållbarhetsfrågor avser ett mer långsiktigt
perspektiv menar Vikman på KPMG att dessa måste få acceptans i företagens högsta
ledning och vägas in med samma tyngd som de finansiella aspekterna. Sandström på
Green Cargo menar att synsättet av att de ekonomiska aspekterna väger tyngre inom
företag är svårt att förändra. Han menar åter igen att det handlar om få högsta
ledningen att fokusera mer på de icke finansiella värdena. Bergman menar att det
handlar om att skapa förståelse bland företagen, förståelse att integrerad
rapportering är värdeskapande och därför måste viljan komma uppifrån. Genom att
utbilda chefer och utveckla arbetet med hållbarhetsfrågorna genom ledarskap tror
Ellfors
kan
skapa
ytterligare
betydelse
för
hållbarhetsaspekterna
i
beslutssammanhang. Hon menar att frågan om integrerad rapportering, som många
andra företagsekonomiska frågor, baseras på företagets värderingar. Genom att
utbilda chefer ökar medvetenheten och intresset för hållbarhetsfrågorna samt
förståelsen för dess betydelse.
Den tidigare nämnda undersökningen från Styrelseakademin redogör även för
problematiken kring styrelseledamöters kunskap om hur olika hållbarhetsaspekter
påverkar affärers utveckling. Kunskapen om hållbarhetsfrågor måste bli större i
börsbolagens styrelser eftersom det är där de strategiska och långsiktiga besluten
fattas. Kunskapsglappet är även något Bergman på Trelleborg framhäver och menar
att de flesta företag fortfarande har en lång väg kvar att gå. Bergman menar att det
krävs en bredare förankring i företagen om integrerad rapportering ska bli aktuellt i
framtiden.
Den teoretiska referensramen redogör för förändringsprocessen av effektiva
förändringar i samband med ett ökat behov av hållbar utveckling. Isaksson et al.
(2010) menar att en mer hållbar ekonomi och utveckling av samhället förutsätter
69
vissa förändringar i det organisatoriska beteendet. Som redogjorts tidigare i analysen
medför utvecklingen av integrerad rapportering en rad olika förändringar i det
organisatoriska beteendet. Den största problematiken tros ligga i att det handlar om
ett förändrat synsätt, en förändring som Ellfors menar tar tid innan det skapar effekt i
arbetet. Som Sandström tidigare framhäver kan ett synsätt vara svårt att förändra.
Teorin poängterar att långsiktiga och omfattande förändringar är svårrealiserade om
hållbarhetsutvecklingen bedöms utgå från en top-down strategi. Respondenternas
uppfattning av att det är viktigt att börja i toppen talar därför emot teorin.
Sandström påpekar problematiken av att mäta hur de icke finansiella faktorerna
påverkar företagets finansiella resultat. Då hållbarhetsarbetet består av flera olika
faktorer medför det en svårighet att lyfta fram de faktorer som påverkar företagets
lönsamhet. Sandströms resonemang av att det är svårt att redovisa hur
hållbarhetsaspekterna är värdeskapande för företaget kan i sin tur försvåra
omställningen av ett mer långsiktigt synsätt där hållbarhetsaspekterna väger lika
tungt som den finansiella informationen.
6.3.2 Olika språk för olika användare
Ellfors och Sandström framhäver att hur hållbarhetsinformation redovisas skiljer sig
från hur de finansiella värdena presenteras i en årsredovisning. De båda menar att
hållbarhetsredovisningen är av en mer narrativ karaktär som riktar sig till andra
intressentgrupper än användare av en årsredovisning. Att integrera den finansiella
informationen med hållbarhetsinformation i en integrerad rapport kan därmed
komma att medföra en viss förvirring bland dess användare. Detta menar Sandström
som även anser att separata avsnitt underlättar för rapporternas läsare att tolka och
förstå. Att Ellfors och Sandström gör en uppdelning av respektive rapports användare
med olika informationsbehov kan tolkas vara ett synsätt av att intressenterna bör
särskiljas och i viss mån behandlas olika. Ett synsätt som i sin tur kan försvåra en
implementering av integrerad rapportering då Eccels och Krzus (2010) belyser att en
integrerad rapport bland annat avser att minimera skillnaden mellan aktieägare och
övriga intressenter. Genom att särskilja rapporternas intressenter och behandla dem
olika kan medföra att den icke finansiella informationen nedvärderas av aktieägare.
70
En problematik som den teoretiska referensramen framhäver är hur intressenternas
behov kan skilja sig åt och där deras krav kan stå i konflikt med varandra. En
utmaning för företag är då att prioritera vilka krav de väljer att möta och måste
därmed kompromissa mellan intressenternas olika behov. En konflikt mellan
intressenternas krav kan exempelvis avse konflikten mellan aktieägarnas krav på
högre avkastning och övriga samhällsgruppers krav på minskade utsläpp och ökade
investeringar i sociala och miljörelaterade frågor. Enligt Eccels och Krzus (2010) kan
en integrerad rapport minimera skillnaden mellan aktieägare och intressenter och
belyser vikten av att aktieägare inte endast kan fokusera på företagets kortsiktiga
resultat utan skapa en förståelse för att investeringar som på kort sikt påverkar
företagets lönsamhet krävs för en mer långsiktig avkastning.
6.3.3 Arbetet bakom en integrerad rapport
Bergman menar att integrerad rapportering skapar ett behov av att bygga upp och
utveckla företagets processer och rutiner. Något som kan komma att bli en utmaning
för företaget då det handlar om att få hela verksamheten att samverka i de processer
som är nödvändiga för ett integrerat arbetssätt. Integrerad rapportering kräver
därmed ett integrerat arbetssätt vilket syftar till att hållbarhetsaspekterna är
inbäddade i företagets strategi och mål. Att hållbarhetsaspekterna är en tydlig del av
företagets övergripande strategi och mål medför att de även fungerar som
beslutsunderlag vid beslut rörande verksamheten. Eccels och Krzus (2010)
framhäver även att integrerad rapportering kräver en hög grad av samarbete mellan
olika funktioner och affärsenheter, något som även Bergman belyser då hon menar
att det är viktigt att det integrerande arbetet fungerar internt innan det
kommuniceras externt. Bergman menar vidare att det viktigaste med rapporteringen
av hållbarhetsfrågor är att det interna arbetet går hand i hand med den externa
kommunikationen.
Enligt Ellfors kommer integrerad rapportering troligtvis medföra ett omfattande
arbete med rapporteringen då hon menar att rapporteringen redan i dag är relativt
komplicerad och tidskrävande. Komplexiteten är något som även framhävs av
skeptiker som menar att integrerade rapporter kan försvåra jämförbarheten och
kvalitetsförsäkran mellan olika länder och sektorer. Denna problematik har som
tidigare nämnts utvecklat behovet av, dels en tydlig definition av begreppet
71
integrerad rapportering samt behovet av en upparbetat standard och ramverk.
Utifrån den empiriska undersökningen framhävs utmaningen att utforma ett globalt
system för rapporteringen av icke finansiella faktorer. Sandström påpekar att det
generellt är svårt att utforma dessa typer av standarder då de ofta är formulerade
efter allmänna uppfattningar av näringsliv och samhälle. Han menar vidare att en
global standard kan vara svår att anpassa till olika typer av företag. Sandströms
resonemang tyder på att utmaningarna i att kommunicera sitt hållbarhetsarbete
skiljer sig åt beroende på vilken bransch företaget verkar i samt företagets enskilda
förutsättningar. Collander på Stora Enso har en annan uppfattning om ramverket för
integrerad rapportering och menar att den standard IIRC kommer utveckla troligtvis
kommer motsvara hur ledande företag idag arbetar med sin hållbarhetsrapportering.
Isaksson et al. (2010) förklarar problematiken kring förändringar som berör
hållbarhetsutveckling då de sällan omfattar akuta problem i verksamheten, vilka är
de problem som oftast får mest uppmärksamhet. Författarna menar att förändringar
som avser bidra till hållbar utveckling kan anses vara outnyttjade möjligheter till
förbättring. För att dessa möjliga förbättringar ska få mer uppmärksamhet och
realiseras är information av stor betydelse. Isaksson et al. (2010) menar att det bör
finnas information angående motivet bakom förändringen för att skapa förståelse
varför förändringen bör ske, information om vad i verksamheten som ska förändras
och vilken kunskap som krävs för förändringen samt information om förändringens
konsekvenser. Utifrån den tidigare nämnda problematiken kring utvecklingen mot
integrerad rapportering, kan vi urskilja att integrerad rapportering är en förändring
inom rapporteringsområdet som kräver den information teorin redogör för.
Information som är betydelsefull för att integrerad rapportering ska kunna tillämpas
i företag.
6.4 Den integrerade rapporteringens konsekvenser
Trots den problematik och de utmaningar som diskuterats ovan, belyser den
empiriska studien en rad olika fördelar som införandet av integrerad rapportering
kan komma att medföra för företag.
Eccels och Krzus (2010) menar att genom en integrerad rapport markerar företag att
de har en strategi som är knuten till alla företagets frågor; ekonomiska, miljömässiga
72
och sociala. Enligt Paul Druckman i Accounting for Sustainability Project sammanför
en integrerad rapport finansiell och icke finansiell information i ett tydligt, koncis och
relevant format. Något som IIRC menar kan hjälpa företag att ta mer hållbara beslut
och underlätta för investerare och övriga intressenter att förstå hur ett företag
verkligen presterar. Fler hållbara beslut är även något Eccels och Krzus (2010)
framhäver som en positiv effekt av integrerad rapportering. Då integrerad
rapportering kräver ett visst samarbete mellan olika företagsenheter och funktioner i
verksamheten, bidrar detta till att varje enhet ser sin roll ur ett bredare perspektiv
vilket då kan bidra till att bättre beslut fattas, både långsiktiga och kortsiktiga beslut.
Genom samarbetet kan även olika enheter öka förståelsen av olika besluts
konsekvenser, då de olika enheterna ser företaget ur ett helhetsperspektiv.
Helhetsperspektivet är även av betydelse för företagets intressenter då Bergman
menar att integrerad rapportering syftar till att fånga upp företagets alla frågor, vilka
sedan sammanställs på ett sätt som gör dem transparenta för samtliga intressenter.
Förespråkare till integrerad rapportering menar även att en integrerad rapport ökar
tillgången till mer och transparent information vilket i sin tur kan gynna analysen av
företagets prestationer på både kort och lång sikt.
Vidare kan integrerad rapportering enligt Eccels och Krzus (2010) skapa en starkare
förbindelse mellan företaget och dess intressenter. En stark relation mellan företaget
och dess intressenter kan bidra till ett gemensamt värdeskapande. Bergman menar
att begreppet Creating Shared Value ligger i linje med integrerad rapportering då
större fokus sätts på företagets ansvar i samhället och där företag strävar att skapa
ett gemensamt värde med samtliga intressenter. Även den teoretiska referensramen
skildrar betydelsen av värdeskapande mellan företaget och dess intressenter där
intressentteorin belyser att det inte är det enskilda företaget som skapar kundvärde
utan övriga intressenters medverkan. Diskussionen ovan kan även kopplas till
legitimitetsteorin, då starkare relationer mellan företag och dess intressenter kan
bidra till att förtroendet för företaget stärks och en integrerad rapportering kan
därför fungera som ett verktyg för att erhålla företagets legitimitet.
Enligt Eccels och Krzus (2010) medför integrerad rapportering även en mer
integrerad syn på företagets finansiella och icke finansiella prestationer, något som
kan bidra till företagets förmåga att identifiera riskområden. En av de viktigaste och
73
svåraste riskerna i samband med hållbarhetsfrågor är risker relaterade till företagets
rykte. Författarna menar att en integrerad rapport kan skapa en bättre dialog med
intressenter, som i sin tur kan underlätta att identifiera intressenternas förändrade
uppfattningar och förväntningar av företaget. Något som är viktigt då företaget måste
kunna bedöma och acceptera konsekvenserna av hur sociala normer och värderingar
förändras. Sandström på Green Cargo menar att företag som vill skapa en tydlig
uppfattning om och vara ledande inom hållbarhet och miljö måste arbeta med att
bygga ett starkt varumärke. Sandström menar vidare att genom att redovisa
hållbarhetsaspekterna likvärdigt med den finansiella informationen i en integrerad
rapport kan ett företags varumärke förstärkas.
Utifrån den empiriska undersökningen av fallföretagens perspektiv kan vi inte
urskilja några direkta uppfattningar om vilka positiva effekter en integrerad rapport
kan skapa för företagen. Sandström poängterar att integrerad rapportering kan
komma att fungera som ett internt slagträ att föra frågorna kring hållbar utveckling
framåt. Han anser dock att det idag är svårt att förutse och menar att de positiva
effekterna kommer vara tydligare när företag väl har etablerat redovisningsmodellen.
Den teoretiska referensramen redogör för hur företagens hållbarhetsarbete främjar
global hållbarhet. Isaksson et al. (2010) menar att då företag tillfredställer
intressenternas behov uppnår företaget organisatorisk hållbarhet. Författarna
belyser dock att det krävs mer än organisatorisk hållbarhet för att samhället ska
uppnå global hållbarhet. Organisatorisk hållbarhet syftar främst till att tillgodose
företags primära och sekundära intressenters krav vilket oftast avser det kortsiktigt
perspektivet. Global hållbar syftar till ett mer långsiktigt perspektiv där nästa
generationers behov är av betydelse. Som tidigare diskuterats medför integrerad
rapportering ett mer långsiktigt synsätt på företaget i dess helhet, där rapporteringen
och arbetet bakom kan anses främja strävan mot global hållbarhet. Garvare och
Johansson (2010) menar att en förändring i dagens organisatoriska beteende är
nödvändig för att uppnå global hållbarhet.
Som Eccels och Krzus (2010) framhäver är inte integrerad rapportering en lösning på
världens klimat- och miljökriser, och kan inte i sig skapa global hållbarhet men
integrerad rapportering kan bidra till en förbättring mot ett mer hållbart samhälle.
74
7. SLUTSATS
I detta avslutande kapitel redogör vi för studiens resultat där vi genom analysens
diskussion besvarar våra fyra delfrågor, som i sin tur stödjer svaret på vår huvudfråga.
Kapitlet presenterar även förslag till vidare forskning och avslutas med slutliga resultat
och reflektioner.
7.1 Besvarande av syfte och huvudfråga
En ökad uppmärksamhet av hållbarhetsrelaterade frågor och dess påverkan på
företagets lönsamhet har bidragit till ett ökat behov av en tydligare koppling mellan
företagets hållbarhetsaspekter och finansiell information. Ett sätt att förena
hållbarhetsfrågorna med det finansiella resultatet och samtidigt förtydliga
hållbarhetsaspekterna i företagets strategi är genom att presentera en integrerad
rapport.
Integrerad
rapportering
är
en
aktuell
fråga
inom
företagsrapporteringsområdet där utvecklingen uppmärksammas som den senaste
rapporteringsnormen. Problematiken att finna en entydig definition och klarhet vad
som menas med integrerad rapportering har format vårt syfte samt utvecklat den
huvudfråga vilken vi utgått från i uppsatsen.
Syftet med uppsatsen är att genom en begreppsbestämning redogöra för innebörden av
begreppet integrerad rapportering. Uppsatsen empiriska undersökningen syftar att
redogöra för utvecklingen av integrerad rapportering genom att identifiera
utvecklingens bidragande drivkrafter och aktörer. Vi syftar även att identifiera och
förklara vilka konsekvenser integrerad rapportering får för företag samt beskriva,
analysera och skapa förståelse för vad som krävs av företag och vilka utmaningar en
tillämpning av integrerad rapportering kan innebära.
Vi besvarar vår huvudfråga; Vad är integrerad rapportering och vad kan denna
utveckling komma att innebära för företag? genom de fyra delfrågorna;
-
Vad är innebörden av begreppet integrerad rapportering?
75
-
Hur ser utvecklingen av integrerad rapportering ut i termer av drivkrafter och
aktörer?
-
Vilka konsekvenser får integrerad rapportering för företag?
-
Vad krävs och vilka utmaningar ställs företag inför vid tillämpningen av
integrerad rapportering?
7.1.1 Vad är innebörden av begreppet integrerad rapportering?
Vi kan utifrån den empiriska studien av normgivares – och de undersökta företagens
perspektiv urskilja att en tydlig definition av integrerad rapportering saknas. En
jämförelse mellan de olika definitionerna skildrar dock en gemensam innebörd av
begreppet där integrerad rapportering syftar till integrationen av företagets
finansiella faktorer och hållbarhetsaspekter. Genom en integrerad rapport där
samtliga av företagets aspekter sätts i relation till varandra; sociala, miljömässiga,
styrningsrelaterade och ekonomiska, demonstrerar företaget på ett tydligt och
transparent sätt att samtliga aspekter är väsentliga för företagets långsiktiga
verksamhet och utveckling. Därmed belyser företaget verksamheten i dess helhet.
Från analysen kan vi konstatera att integrerad rapportering förutsätter ett integrerat
arbetssätt och integrerad styrning där företagets hållbarhetsfaktorer är inkluderade i
företagets strategi samt att de målsätts och följs upp av styrelsen. Vi drar därmed
slutsatsen om att innebörden av integrerad rapportering är mer långtgående än en
integrerad rapport. Arbetet bakom är större än själva rapporteringen och att ställa
hållbarhetsaspekter i relation till företagets finansiella aspekter kräver därmed att
dessa ses som lika värdeskapande.
Att precisera begreppet integrerad rapportering och skapa en generell och allmängill
definition med ett förtydligat syfte, anser vi är nödvändigt i ett första steg att
motivera företag att följa denna utveckling. Det kan anses vara självklart att då
företag inte vet vad integrerad rapportering är kan de inte veta hur de ska förhålla sig
till det. Frågan är, hur viktigt det är för företag och för näringslivet i allmänhet, att
sätta en stämpel på vilka som redovisar integrerat. Vi anser att det i grunden handlar
om att skapa en förståelse för att hållbarhetsaspekterna påverkar företaget, både
positivt och negativt. Den huvudsakliga ambitionen är att framhäva företagets
strävan mot ett hållbart samhälle.
76
7.1.2 Hur ser utvecklingen av integrerad rapportering ut i termer av
drivkrafter och aktörer?
Från analysen kan vi konstatera att utvecklingen av integrerad rapportering i hög
grad är intressentstyrd. Ur företagens perspektiv framhävs intressenter så som ägare,
investerare och finansanalytiker som främsta drivkrafter i frågan. Baserat på de
teoretiska definitionerna av olika typer av intressentgrupper kan vi från analysen
fastslå att intressenterna främst avser primära intressenter.
Då vi gjort en jämförelse mellan fyra enskilda företag kan vi från analysen urskilja en
skillnad i vilka intressenter företagen i första hand nämner som drivande i frågan. Vi
kan då konstatera att de två statligt ägda företagen främst belyser ägarna som
pådrivande aktörer medan de privatägda företagen framhäver intressenter i stort. Vi
kan därmed dra slutsatsen om att uppfattningen om vilka aktörer som driver
utvecklingen av integrerad rapportering kan bero på vilken ägarform som styr
företaget. Vi betonar dock att denna iakttagelse endast baseras på fyra företag och vi
avser därmed inte att hävda att detta är en generell företeelse.
Normgivarnas perspektiv belyser hur integrerad rapportering underlättar för företag
att möta intressenternas behov, där bristen av transparens och tydlig koppling
mellan företagets hållbarhetsaspekter och finansiell information framhävs vara den
främsta drivkraften till utvecklingen av integrerad rapportering. Från vår analys kan
vi se att en ökad medvetenhet kring hur hållbarhetsaspekterna påverkar företagets
långsiktiga lönsamhet som skapar ett behov hos investerare och finansanalytiker av
en mer transparent och uppriktig redovisning där företagets samtliga aspekter
framställs i sin helhet. Teorin belyser företagens strävan efter en stabil relation med
intressenter då dessa påverkar företagens framtida existens. Analysen betonar vikten
av att tillfredställa intressenternas behov och möta de krav som samhället ställer på
företaget för att uppnå och bibehålla en stabil relation till intressenter. Som tidigare
konstaterat ställer flera av företagets intressenter krav på en mer transparent
redovisning där hållbarhetsfrågorna är kopplade till företagets finansiella
prestationer, något som integrerad rapportering syftar att skapa. Vi drar därmed
slutsatsen att intressenternas krav och behov är drivande i utvecklingen av
integrerad rapportering och att möta och tillfredställa dessa krav och behov är det
77
grundläggande motivet till varför företag idag och i framtiden kommer tillämpa
integrerad rapportering.
Från analysen kan vi konstatera att den interna drivkraften bland fallföretagen är
relativt obetydlig då det inte tycks finnas tillräckligt med kunskap inom företagen om
integrerad rapportering. Representanterna framhäver styrelse, företagsledning och
diverse CSR- och miljöfunktioner som drivande faktorer av hållbarhetsarbetet och
rapporteringsfrågor i allmänhet men frågan om integrerad rapportering är endast i
mindre utsträckning något dessa aktörer har kännedom om.
7.1.3 Vilka konsekvenser får integrerad rapportering för företag?
Vi kan utifrån den empiriska undersökningen konstatera att integrerad rapportering
medför en rad olika konsekvenser för företag. Integrerad rapportering ökar
tillgången till mer och transparent information där företagets alla frågor lyfts fram
och sätts i relation till varandra, något som underlättar för samtliga intressenter att
se företaget i sin helhet och förstå hur företaget verkligen presterar, på både lång och
kort sikt. I vår mening kan detta stärka tillförlitligheten av företagets
hållbarhetsarbete och intressenternas förtroende för företaget, något som vi i
analysen framhäver kan gynna företagets legitimitet. Integrerad rapportering skapar
därmed ett starkare förhållande mellan företaget och dess intressenter, ett
förhållande som i sin tur bidrar till en bättre dialog med och mellan intressenter. Vi
hävdar att denna relation är viktig för företag att vårda då samtliga intressenter mer
eller mindre påverkar företagets nuvarande verksamhet och framtida utveckling. En
bra dialog med intressenter underlättar även för företaget att identifiera
intressenternas förändrade uppfattningar och förväntningar på företaget. Det är först
då företaget är medvetna om intressenternas uppfattningar om och förväntningar på
företaget som de kan sträva efter att förändra, bibehålla och möta dessa. Vi anser att
denna aspekt går hand i hand med den effekt av integrerad rapportering som
framhävs utifrån företagens perspektiv, ett starkare varumärke. Vi anser dock att
intressenternas uppfattningar och förväntningar på företagets prestationer måste
överensstämma med vad företaget kommunicerar i den integrerade rapporteringen
för att varumärket ska förstärkas.
78
Då integrerad rapportering kräver ett integrerat arbetssätt erfordras även ett
samarbete mellan företagets olika funktioner, något som bidrar till att varje enhet och
funktion ser sin roll i ett bredare perspektiv och ökar förståelsen för vilka
konsekvenser olika beslut får för övriga enheter och företaget i stort. Från analysen
kan vi även konstatera att integrerad rapportering kan bidra till att fatta bättre och
mer hållbara beslut, beslut som gynnar företaget på både kort och lång sikt.
I analysen kan vi urskilja att de positiva effekter integrerad rapportering kan medföra
för företag och även för samhället i stort främst identifieras utifrån normgivarnas
perspektiv. Företagen är blygsamma i att spekulera i vilka konsekvenser integrerad
rapportering får för företag och menar att dessa tydligare framkommer först då
integrerad rapportering är etablerat i såväl företag som i rapporteringsområdet med
ett erkänt redovisningsramverk. I och med att integrerad rapportering syftar att
belysa företagets hållbarhetsaspekter och länka samman dessa med den finansiella
utvecklingen skildras ett mer långsiktigt perspektiv. Vi anser därför att svårigheten
av att identifiera vilka positiva effekter som skapas genom integrerad rapportering,
kan bero på det längre tidsperspektivet då ett längre tidsperspektiv skapar större
osäkerhet.
Slutligen kan vi från analysen konstatera att integrerad rapportering kan fungera som
en drivkraft att föra frågorna om hållbarhet framåt i såväl företag som samhället i
stort.
7.1.4 Vad krävs och vilka utmaningar ställs företag inför vid tillämpning av
integrerad rapportering?
Analysen belyser den problematik som kan uppstå vid ett införande av integrerad
rapportering. Vi kan konstatera att en förutsättning för ett integrerat arbetssätt,
styrning och integrerad rapportering av företagets samtliga aspekter, är förmågan att
se företagets verksamhet ur ett mer långsiktigt perspektiv. Analysen redogör för hur
de flesta företag idag tenderar att planera och agera kortsiktigt. Att tillämpa en mer
integrerad rapportering kräver därmed att företag förändrar sitt kortsiktiga synsätt
för att förstå att det även är företagets hållbarhetsaspekter på lång sikt som är
värdeskapande. Vi anser att detta är en stor utmaning för såväl företagen som för
själva utvecklingen av integrerad rapportering. Vi hävdar att det kortsiktiga synsättet
79
är djupt etablerat bland företag och deras intressenter och är inget som kan
förändras utan vidare. Företag måste vara medvetna om att det tar långt tid. I vår
mening är kunskap nyckeln till ett förändrat synsätt. Företag och dess intressenter
måste få kunskap om varför de bör ställa om verksamheten till ett mer långsiktigt
företagande.
Från analysen kan vi konstatera att hållbarhetsaspekterna och behovet av ett mer
långsiktigt synsätt måste uppmärksammas och få acceptans i företagsledningen för
att företag ska kunna tillämpa integrerad rapportering. Här återkommer
kunskapsaspekten där företagets styrelse och företagsledning måste ha kunskap om
hur och varför hållbarhetsaspekterna påverkar företagets verksamhet och utveckling
samt förstå att dessa är värdeskapande. I analysen diskuteras problematiken kring att
kunna mäta och lyfta fram hur företagets hållbarhetsaspekter påverkar företagets
finansiella värden. Detta menar vi kan försvåra ledningens syn av att
hållbarhetsaspekterna är betydelsefulla, då hållbarhetsresultaten inte är lika tydliga
som de finansiella resultaten.
Från analysen kan vi urskilja att det i två av fyra företag sker en uppdelning mellan
årsredovisningen och hållbarhetsredovisningens användare. Vi anser att denna
uppdelning kan hämma utvecklingen av integrerad rapportering då integrerad
rapportering avser att minimera skillnaden mellan aktieägare och övriga intressenter
och inte särskilja de olika användarnas intressen. Vi tror att företagen väljer att
särskilja rapporterna och dess användare på grund av att de anser att vissa
intressenter endast har intressen i de frågor som exempelvis enbart presenteras i en
hållbarhetsredovisning medan de inte är intresserade frågor av mer finansiell
karaktär som redovisas i årsredovisningen. Vi anser dock att samtliga intressenter är
intresserade av, alternativt bör vara intresserade av företagets alla aspekter då dessa
mer eller mindre påverkar varandra.
I analysen diskuterades huruvida olika intressenters behov kan komma att stå i
konflikt med varandra och att företagsledningar då behöver prioritera vissa intressen
framför andra. Utifrån tidigare resonemang att företag tenderar att agera kortsiktigt
kan vi förutspå att långsiktiga intressen som berör hållbarhetsfrågor kan komma att
ställas mot aktieägarnas intressen på kort sikt. Då aktieägares planeringshorisont har
visat sig inte vara längre än två år kan vi anta att aktieägarnas kortsiktiga intressen
80
blir prioriterade, oavsett om hållbarhetsfrågorna på lång sikt har potential för
framtida utveckling för företaget. Detta resonemang får oss att fundera över om
dagens
korta
planeringshorisont
kan
hämma
utvecklingen
av
integrerad
rapportering?
I analysen framhäver vi att förändringar som omfattar hållbarhetsfrågor ofta får
mindre uppmärksamhet i företaget, då de inte betraktas som akuta angelägenheter.
Dessa förändringar kräver därmed information för att de kunna realiseras,
information som kan motivera företagsledningen till att genomföra dessa
förändringar. Vi kan från analysen konstatera att det behövs mer information
angående integrerad rapportering för att en implementering av integrerad
rapportering ska uppfattas som en effektiv förändring. Återigen visar problematiken
kring en otydlig definition, avsaknaden av ett ramverk för integrerad rapportering,
bristande kunskap om hållbarhetsfrågor i företagsledningar och en kortsiktig
planeringshorisont, att det finns ett behov av mer information om den integrerade
rapporteringens konsekvenser och effekter på verksamheten.
Slutligen kan det konstateras att integrerad rapportering kräver utveckling av
processer och rutiner i företaget då hela verksamheten ska samverka i de processer
som är nödvändiga för ett integrerat arbetsätt. Vi anser att detta kan vara en
utmaning för företag då dessa liksom ett förändrat synsätt kan vara djupt etablerade i
verksamheten. Från analysen kan vi även urskilja att en utmaning för företag är att
samla in den information som ska redovisas i den integrerade rapporten, då
insamling och sammanställande kan komma att bli relativt omfattande, komplext och
tidskrävande. Vi anser att integrerad rapportering inte handlar om att samla ihop mer
information utan snarare att plocka ut relevant hållbarhetsinformation som ställs i
relation till de finansiella resultaten. Vi hävdar att om företaget har ett stabilt
förhållande till samtliga intressenter och är medvetna om deras informationsbehov
bör arbetet med integrerad rapportering inte bli särskilt krävande.
7.2 Förslag till fortsatt forskning
Under uppsatsens gång och utifrån vår slutsats har vi stött på områden som vi anser
behöver forskas kring ytterligare. Då integrerad rapportering idag är ett relativt
outforskat ämne och med anledning att det ännu inte finns relevant teori kring
81
integrerad rapportering, anser vi att en liknande studie som denna bör vara
intressant efter att IIRC:s ramverk för integrerad rapportering offentliggörs. Med ett
internationellt ramverk för integrerad rapportering och då en allmängill definition av
begreppet är erkänd, tror vi att konsekvenserna av att tillämpa en integrerad
rapportering kommer framhävas tydligare av såväl företag som normgivare.
Då vi tidigare konstaterat att integrerad rapportering kräver ett förändrat synsätt där
företaget måste värdera hållbarhetsaspekterna med samma tyngd som de finansiella
faktorerna och därmed se företaget ur ett långsiktigt perspektiv, anser vi det
intressant att forska kring hur förändringar ter sig inom företag. Forskningsförslag
kan därmed exempelvis avse huruvida företagsledningen hanterar förändringar, hur
dessa kommuniceras ut i organisationen och intressenternas medverkan i
förändringsprocessen.
7.3 Avslutande reflektioner
Avslutningsvis anser vi att vår studie har bidragit till att skapa ett underlag för
förståelse och kunskap om integrerad rapportering, då det idag gjorts få akademiska
studier av ämnet. Vi anser att studien framkallat en diskussion och väckt ytterligare
intresse för utvecklingen av integrerad rapportering bland de medverkande
företagen.
Studien har belyst relationen mellan företagets hållbarhetsaspekter och de finansiella
resultaten, att dessa går hand i hand och att de mer eller mindre påverkar varandra.
Integrerad rapportering avser redovisningen av samtliga värden, värden som alla
bidrar till företagets vidare existens.
82
KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur
Alvesson M & Skölberg K (2008). Tolkning och Reflektion, vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Ax, C. Johansson, C. Kullvén, H. (2005). Den nya Ekonomistyrningen. Upplaga 3:2.
Malmö: Liber.
Bryman, A och Bell, E (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Eccels, R. & Krzus, M (2011). One Report: Integrated Reporting for a Sustainable
Strategy. New Jersey: John Wiley & Sons Inc.
Gummesson E (2000) Qualitive Methods in Management Research. Second Edition.
Thousand Oakes: Sage Publications Inc.
Holme, I. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur
Jacobsen, D, I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Larsen, A-K. (2009): Metod helt enkelt - En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Larsson, L-O. (red.) (2011). Hållbar utveckling – från risk till värde. Lund:
Studentlitteratur
Larsson,L-O. & Ljungqvist,F. (2008). License to operate : CSR och
hållbarhetsredovisning i praktiken. Stockholm: Ekerlids
83
Ljungberg, M. & Barkland, M. (2010). Konsten att hållbarhetsredovisa - Vägledning för
kommunikation och utveckling av hållbarhetsarbetet. Stockholm: SIS Förlag AB
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Merriam, S.B (1994) Fallstudier som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Merriam, S.B. (2009). Qualitative research – A guide to design and implementation. San
Fransisco, CA: Jossey-Bass, A Wiley Imprint.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen - Kvalitativa och Kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB
Olve, N-G. Samuelsson, L. (2008). Controllerhandboken. Malmö: Liber
Parmenter, D. (2010) Key Performance Indicators – Developing, implementing, and
using winning KPI:s. Second Edition. New Jersey: John Wiley & Sons Inc.
Patel, R & Davidsson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Röster om transparent redovisning (2008). Stockholm: PricewaterhouseCoopers
Yin R ( 2009) Case Study Research, Design and Methods. Sage Publications, Inc,
California
Vetenskapliga artiklar
Cunningham, S. (2002). Theoretical perspectives of corporate environmental
disclosures in annual reports. Central Queensland university: Faculty of Business and
Law.
Deegan, C. (2002) Introduction, The legitimizing effect of social and environmental
disclosures- a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal,
Vol 15, No 3, 282-311.
Freeman, E & Liedtka, J. (1997) Stakeholder Capitalism and the Value Chain. European
Management Journal, Vol 15, No 3, 286-296.
84
Friedman, A. & Miles,S. (2006) Stakeholder: theory and practice. Oxford, New York.
Garvare, R. & Johansson, P. (2007): Management for sustainability - A stakeholder
theory. Total Quality Management, vol 21, No 7, 737-744
Isaksson, R. Johansson, P. Fischer, K. (2010): Detecting Supply Chain Innovation,
Potential for Sustainable Development. Journal of Business Ethics, 425- 442
Lépineux, F. (2004) Stakeholder theory, society and social cohesion, Corporate
Governance :The international journal of business and society.
Neville, B. Menguc, B. (2006). Stakeholder Multiplicity: Toward an Understanding of
the Interactions between Stakeholders. Journal of Business Ethics, 66:377-391.
O’Donovan.G. (2002) Environmental disclosures in annual report, extending the
applicability and predictive power of legitimacy theory, Accounting, Auditing &
Accountability Journal. Vol 15, No 3, 344- 371
Wilmshurst D Trevor, Frost R Geoffrey, (2000) Corporate Environmental reporting- a
test of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol 13, No 1,
10-26
Tidskriftsartiklar
Druckman,P. (2011) Perspective: the entrepreneur. Elektronisk Accountancy
Futures, edition 3. Tillgänglig: 2011-04-25
Eccels,R. (2011) Perspective: the academic. Elektronisk Accountancy Futures,
edition 3. Tillgänglig: 2011-04-25
Halling, P. (2011). Ledare: Från miljöfrågor till hållbarhetsarbete. Elektronisk
Balans, nr.3. Tillgänglig: FAR Komplett 2011-04-01
Lennartsson, R. (2011) Integrerad rapportering – Investerare och analytiker driver
på utvecklingen. Elektronisk Balans, nr.3. Tillgänglig: FAR Komplett 2011-04-01
Stevenson, N. (2011) New dawn for reporting. Elektronisk Accountancy Futures,
edition 3. Tillgänglig: 2011-04-25
85
Tidningsartiklar
Benefits of Comprehensive Integrated Reporting. (2011). Elektronisk Financial
Executives International, mars. Tillgänglig:
http://www.PwC.com/en_US/us/corporate-sustainability-climatechange/assets/benefits-of-comprehensive-integrated-reporting-fei-article.pdf 201105-13
Debatt: Bolagen har mycket kvar att vinna på integrerad rapportering (2010).
Elektronisk CSR i Praktiken, 30 november. Tillgänglig:
http://csripraktiken.se/2010/11/30/debatt-bolagen-har-mycket-att-vinna-paintegrerad-rapportering/ 2010-05-11
Hållbarhet i rapporter ger ansvarsfull tillväxt. (2011) Elektronisk CSR i Praktiken, 5
april. Tillgänglig: http://csripraktiken.se/2011/04/05/bolagsrapporter-medhallbarhetsstatistik-ger-mer-ansvarsfull-tillvaxt/ 2011-04-01
Jakten på hållbara investeringar. (2010). Elektronisk Veckans Affärer, 19 november.
Tillgänglig: http://www.va.se/nyheter/2010/11/19/jakten-pa-hallbarainvesteringar/ 2011-04-04
Svenska bolag missar miljö- och pengar i sin redovisning. (2010). Elektronisk CFO
World, 19 mars. Tillgänglig: http://cfoworld.idg.se/2.13965/1.304019 2011-04-01
Sverige kan bidra till ny vision för en hållbar värld. (2011) Dagens Nyheter, 16 maj.
Tillgänglig: 2011-05-16
Rapporter
Bartels, W. Iansen-Rogers, J. Kuszewski, J. (2008). Count me in. The readers’ take on
sustainability reporting. First Edition. Elektronisk Storbritannien och
Nederländerna: KPMG och SustainAbility. Tillgänglig:
http://www.kpmg.com/GR/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/Sustainabilit
y/Pages/ss_Count-me-in.aspx 2011-04-11
86
Finansdepartementet. (2007). Riktlinjer för extern rapportering för företag med
statligt ägande. Elektronisk Informationsmaterial. Stockholm, Regeringskansliet.
Tillgänglig: http://regeringen.se/sb/d/108/a/94119 2011-04-04
KPMG (2010). Integrated reporting – closing the loop of strategy. Elektronisk
Amsterdam: KPMG. Tillgänglig:
http://www.kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/Pages/In
tegrated-reporting.aspx 2011-04-19
KPMG (2008). International survey of Corporate Responsibility reporting. Elektronisk
Storbritannien: KPMG (RRD-105984). Tillgänglig:
http://www.kpmg.com/LU/en/IssuesAndInsights/Articlespublications/Documents/
KPMG-International-Survey-on-Corporate-Responsibility-Reporting.pdf 2011-0418
Larsson, L-O. (2008). Sverigerapporten. Elektronisk FAR SRS. Tillgänglig:
http://www.pwc.com/se/sv/publikationer/sverigerapporten.jhtml 2011-04-11
Miljödepartementet. (2004). En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk,
social och miljömässig. Elektronisk Skrivelse. Stockholm, Regeringskansliet.
Tillgänglig: http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/17642 2011-04-04
PwC (2010). King III and related legislative requirements. Steering point. Tillgänglig:
http://www.pwc.com/en_ZA/za/assets/pdf/SteeringPoint-KingIII-legislativerequirements.pdf 2011-04-11
StyrelseAkademin (2011). Styrelsebarometern 2011. Hållbar affärsutveckling –
styrelsens ansvar? Tillgänglig: PwC 2011-05-10
Elektroniska källor
Hartomaa, J. (2010). Integrerad rapportering på egna villkor. Intellecta Corporates IRblogg Blogg. 1september. http://irbloggen.se/rapportering/integreradrapportering-pa-egna-villkor/. 2011-04-03
European Commission – Enterprise and Industry
87
Tillgänglig: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-business/corporatesocial-responsibility/index_en.htm 2011-04-03
Free Dictionary
Tillgänglig: http://www.thefreedictionary.com/framework 2011-05-25
Green Cargo
Tillgänglig: http://www.greencargo.com/sv/Om-oss/ 2011-04-11
International Integrated Reporting Committee IIRC
Tillgänglig: http://www.theiirc.org/the-iirc/how-we-work/ 2011-04-03
Tillgänglig: http://www.theiirc.org/the-iirc/ 2011-04-12
Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/sok/NGO?type=NE 2011-0525
Stora Enso. Tillgänglig: http://www.storaenso.com/wood-forest/stora-ensoskog/om-oss/Pages/var-organisation.aspx 2011-04-11
SustainAbility South Africa. Tillgänglig:
http://www.sustainabilitysa.org/IntegratedReporting/WhatisanIntegratedReport.as
px 2011-04-11
The Prince’s Accounting for Sustainability Project. Tillgänglig:
http://www.accountingforsustainability.org/output/Page146.asp 2011-05-02
Trelleborg AB
Tillgänglig: http://www.trelleborg.com/en/The-Group/About-Our-Group/ 201104-11
Vattenfall
Tillgänglig: http://www.vattenfall.se/sv/index.htm 2011-04-11
88
Intervjuer
Bergman,Viktoria, Senior VP Corporate Communications, Trelleborg AB. 2011-0427
Collander, Kenneth, Vice President Environment Sweden, Stora Enso. 2011-04-14
Ellfors, Magdalena, CSR Manager, Vattenfall AB. 2011-04-13
Larsson, Lars Olle, Partner PWC. 2011-05-02
Oppenheim, Daniel, Climate Change & Sustainability Services, KPMG. 2011-04-15
Sandström, Johan, Miljöansvarig, Green Cargo. 2011-04-14
Vikman, Sara, Climate Change & Sustainability Services, KPMG. 2011-04-15
Figurförteckning
Figur 1. Dispositionsmodell. Källa: Egen utformning
Figur 2. Integrerad rapportering Källa: IIRC (2010) Tillgänglig:
http://www.theiirc.org/about/ 2011-04-18
89
BILAGOR
Intervjuguide Fallföretag
-
Som företag lägger ni redan idag stort fokus på miljöfrågor och hållbar
utveckling. Detta demonstreras i omfattande hållbarhetsredovisningar. Vad får
ni för respons av er hållbarhetsredovisning idag?
Kunskap om rapporteringen av hållbarhetsarbetet
-
Vilka i företaget besitter den främsta kunskapen om hållbarhetsredovisning?
-
Hur stor kunskap/kännedom har du om integrerad rapportering?
-
Upplever du att det finns tillräckligt med information om integrerad
rapportering för att kunna rapportera integrerat idag?
-
Använder ni ett integrerat arbetssätt idag? Om ja, hur?
Utvecklingen av integrerad rapportering
-
När började du/företaget involvera er i utvecklingen av integrerad
rapportering?
-
Vilka anser du driver utvecklingen av integrerad rapportering framåt?
-
Vilka är de mest pådrivande aktörerna i frågan, externt respektive internt?
Framtidstankar kring integrerad rapportering
-
Ser du att ert företag i framtiden kommer redovisa sitt hållbarhetsarbete
integrerat med den finansiella informationen?
Om ja. Vad motiverar er till detta?
Om nej. Vad är anledningen?
-
Hur ser ni på utvecklingen av en internationell standard av att redovisa
integrerat?
-
Är det något ni kan tänka er följa i framtiden?
Utmaningar och möjligheter
90
-
Vilka eventuella utmaningar kan ni komma att ställas inför, vid tillämpning av
integrerad rapportering?
-
Vilka möjligheter skapar integrerad rapportering? Positiva aspekter.
Intervjuguide Informanter
-
Vad är integrerad rapportering? Hur skulle du definiera begreppet?
-
Anser du att kunskapen inom området är tillräcklig?
-
Vilka är de främsta drivkrafterna till utvecklingen av integrerad rapportering?
-
Vilka svenska företag/ i vilka branscher ser du kommer vara framstående i
utvecklingen?
-
Varför bör företag tillämpa integrerad rapportering? Vilka möjligheter medför
integrerad rapportering för företag?
-
Vilken problematik, vilka utmaningar kan företag ställas inför? Större
respektive mindre företag?
-
Kan det uppstå en konflikt mellan redovisningsstandarder för finansiell
information respektive icke finansiell information då dessa ska integreras
91
Linnéuniversitet – kvalitet och kompetens i fokus
Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet.
Linnéuniversitetet är resultatet av en vilja att öka kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential för
utbildning och forskning, och spela en framträdande roll i samverkan med det omgivande samhället.
Linnéuniversitetet erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens.
Linnéuniversitetet är ett modernt internationellt universitet som betonar nyfikenhet, nytänkande
och nyttiggörande. För oss är närhet till studenterna, världen och framtiden i fokus.
Linnéuniversitetet
391 82 Kalmar/351 95 Växjö
Telefon 0772-28 80 00
92