Samrådsunderlag Florkölen
Vindkraftpark Florkölen Samrådsunderlag Följande personer har medverkat: Om samrådsunderlaget - läsanvisning Beau Boekhout – uppdragsledare. Nordex Sverige AB. Samrådsunderlaget är ett underlag för det samråd som Nordex genomför inom projektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB: n kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKBhandling avses föreligga i oktober 2013. Anne Walkeapää – projektledare MKB, beskrivningar och bedömningar. Miljö- och hälsoskyddsutbildad med erfarenhet av MKB och rennäring. Enetjärn Natur AB. Tove Hägglund - beskrivningar och bedömningar MKB. Geovetare med erfarenhet av MKB och inventering. Enetjärn Natur AB. Karolina Adolphson – kvalitetsgranskare. Stor erfarenhet av MKB, både från arbete som handläggare på länsstyrelsen och som konsult. MKB-ansvarig på Enetjärn Natur AB. Omslagets framsida visar en vy över Florkölen. I samrådsunderlaget anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. Detta anges med kursiv text i respektive avsnitt. I MKButkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Fotografier: Nordex om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller © Lantmäteriet Dnr 2013/0058. 2013-04-17 2 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning...................................................................................6 1 Inledning......................................................................................................................7 1.1 Sökanden....................................................................................................................... 7 1.2 Syfte med MKB............................................................................................................ 7 1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning.......................................................... 7 1.4 Om samrådsprocessen............................................................................................. 8 1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar................................... 8 2 Lokalisering............................................................................................................. 10 2.1 Lokaliseringsalternativ..........................................................................................10 2.2 Nollalternativ.............................................................................................................12 2.3 Huvudalternativet....................................................................................................12 3 Verksamhetsbeskrivning................................................................................... 14 3.1 Omfattning..................................................................................................................14 3.2 Parklayout...................................................................................................................14 3.3 Transporter och infrastruktur............................................................................14 3.4 Elnät och nätanslutning........................................................................................14 3.5 Verksamhetens olika skeden...............................................................................14 3.6 Totalt markanspråk.................................................................................................14 3.7 Följdverksamheter..................................................................................................14 4 Landskapets värden och förutsättningar.................................................... 15 4.1 Analys av det omgivande landskapet...............................................................15 4.2 Omgivande områden av riksintresse...............................................................16 4.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet................16 4.4 Friluftsliv.....................................................................................................................19 4.5 Kulturmiljö.................................................................................................................19 5 Mark och vatten..................................................................................................... 21 5.1 Skogs- och jordbruk................................................................................................21 5.2 Berg, grus och mineral...........................................................................................21 5.3 Vattentillgångar........................................................................................................21 5.4 Rennäringen...............................................................................................................21 6 Samhällsförutsättningar.................................................................................... 23 6.1 Härjedalens kommun.............................................................................................23 6.2 Bygden kring utredningsområdet.....................................................................23 6.3 Luftfarten....................................................................................................................23 2013-04-17 3 7 Skadeförebyggande åtgärder........................................................................... 25 7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning..................................25 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild.............................25 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer................................25 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen.............25 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer..............................25 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser.............................25 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen................25 7.8 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor...........................25 7.9 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden................................25 7.10 Åtgärder för att begränsa risker.....................................................................25 8 Bedömda konsekvenser..................................................................................... 26 8.1 Metodik........................................................................................................................26 8.2 Klimat- och miljöeffekter......................................................................................27 8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen...................................................................27 8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer...............................................................28 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden..................................................................28 8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna............................29 8.7 Konsekvenser för friluftslivet.............................................................................30 8.8 Konsekvenser för kulturmiljön..........................................................................30 8.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser...................................31 8.10 Konsekvenser för luftfartens intressen........................................................31 8.11 Konsekvenser genom ljudutbredning...........................................................31 8.12 Konsekvenser genom skuggor och reflexer................................................32 8.13 Konsekvenser under byggskedet....................................................................32 8.14 Säkerhet....................................................................................................................32 9 Uppföljning.............................................................................................................. 33 Källor............................................................................................................................... 34 Litteratur..............................................................................................................................34 Webbsidor............................................................................................................................34 Bilagor............................................................................................................................. 35 2013-04-17 4 Icke-teknisk sammanfattning En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen. 2013-04-17 5 1 Inledning rest ca 5000 Nordexturbiner (juli 2012) världen över varav drygt 100 i Sverige. Inom koncernen arbetar ca 2500 tekniker, fysiker, montörer, ekonomer, jurister, marknadsförare m.m. med utveckling av projekt, försäljning av turbiner, bygg och anläggning samt drift och underhåll. Det svenska huvudkontoret ligger i Uppsala och här finns enheter med personal inom projektutveckling, försäljning, bygg och anläggning samt drift och underhåll. Nordex har erfarenhet av att bygga och driva vindkraftparker i kallt klimat. Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ge en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Florkölen utredningsområde för vindkraft ligger i Härjedalens kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Nordex vill därför undersöka förutsättningarna för vindkraft i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är – enligt 6 kap Miljöbalken – att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Avsikten är att till oktober 2013 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftanläggning vid Florkölen, med upp till 6 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan.. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Nordex Sverige AB. Företagets kontaktperson är: MKB: n är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Det finns dessutom en risk att det förekommer sakfel. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. Beau Boekhout Nordex Sverige AB Kungsängsvägen 25 B 753 23 Uppsala Nordex Sverige AB är ett dotterföretag inom Nordexkoncernen. Nordex är börsnoterat på Frankfurtbörsen sedan 2001 och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Koncernen har tillverkning av vindkraftverk i Europa (Rostock Tyskland), Asien (Yinchuan, Kina) och USA (Arkansas). Nordex har 2013-04-17 6 MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av projektets lokalisering och hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. av en vindkraftutbyggnad vid Hemberget. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 3 innehåller en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen. Kapitlen 4 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. Kapitel 4 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. 1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Florkölen kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, dvs. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordex Sverige AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det 2013-04-17 7 skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk” (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: ”Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav.” 2013-04-17 8 2 Lokalisering serna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindkraftanläggningens lokalisering. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Bra vindförutsättningar, tillgänglighet och få motstående intressen Nordex arbete med att identifiera områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett i fem steg, vilka illustreras i figur 1. I denna process preciserades en lista över tänkbara områden utifrån vindförutsättningar, tillgänglighet och motstående intressen. De faktorer som Nordex beaktar i urvalsprocessen listas nedan. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god Vindförhållanden •• Årsmedelvind på 103 m höjd enligt MIUU- kartering. •• Öppet landskap eller höjd med fria vidder, låg turbulens Infrastruktur och tillgänglighet •• Vägar eller möjlighet att bygga väg, inte för brant lutning •• Möjlighet att arrendera mark hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Nordex gått till väga för att ta fram de lämpligaste plat- Nätanslutning •• Ekonomiskt rimligt att dra elledning till anslutningspunkt •• Tillräcklig kapacitet i elnätet Bostäder och skyddade områden •• Tillräckligt långt från bostäder för att klara krav för ljud och skuggor •• Avsaknad av skyddade områden eller riksintressen vars värden påtagligt kan skadas Samhällsplanering •• Gärna område föreslaget som riksintresse för vindbruk •• Gärna utpekat som lämpligt för vindbruk i en kommunal plan för vindkraft om sådan finns Rangordning av områden 1 En illustration av Nordex urvalsprocess vid vindkraftetablering. Områdena som identifierats som lämpliga för vindkraft har jämförts och rangordnats. 2013-04-17 9 Ü Utredningsområde 0 5 2 Karta över utredningsområdets lokalisering i Härjedalens kommun i Jämtlands län. 2013-04-17 10 10 km Rangordningen har baserats på områdenas grad av lämplighet utifrån de faktorer som beskrivits ovan. Områdena med högst bedömd lämplighet har hamnat högst upp i rangordningen. När Nordex sedan gått vidare med planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Florkölen är ett av dessa områden. det utgörs till stor del av skog, som nästan uteslutande är produktionsskog av tall och gran, med inslag av mindre våtmarker. Områdets lämplighet för vindkraft Vindmätningar Nordex kartlägger vindförhållandena genom vindmätningar vid Florkölen. Vindmätningarna har pågått sedan februari 2010 och resultat från dessa mätningar visar på goda vindförhållanden i området. Ytterligare områden som identifierats som lämpiga för vindkraft bör dock inte enbart ses som alternativ till den sökta etableringen utan utgör potentiellt ytterligare områden som projektören kan vara intresserad av att utveckla. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar I detta avsnitt kommer Florkölenprojektet och några andra projekt som ligger högt upp i rankningslistan att beskrivas lite närmare. 2.2 Nollalternativ I detta avsnitt kommer företaget att beskriva vilka konsekvenserna blir om utbyggnaden av vindkraftanläggningen vid Florkölen inte kommer till stånd. 3 En SODAR som Nordex bl.a. mätt vinden med på Florkölen. Topografi 2.3 Huvudalternativet Utredningsområdet ligger på Florkölen som har en markant högre höjd än omgivningarna och är 400-550 m ö.h. Berget utgörs av en smal bergsrygg som är utsträckt i nordvästlig- sydostlig riktning. I detta avsnitt kommer huvudalternativets lokalisering och lämplighet för vindkraft att beskrivas. Avsnittet kommer att utvecklas under det kommande arbetet med MKB:n. Få motstående intressen Lokalisering Vindkraftanläggningen är planerad på berget Florkölen som ligger i Härjedalens kommun i Jämtlands län (se figur 2). Utredningsområdet är ca 330 ha stort och beläget ca 8 km sydost om samhället Ytterhogdal. Närmaste samhälle är Flor som ligger ca 2 km väster om området. Områ- Inga riksintressen berörs av utredningsområdet och det finns få närboende. Infrastruktur Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. Det finns vägar och skogsbilvägar i direkt anslutning till utredningsområdet. 2013-04-17 11 Det finns också förutsättningar för att åstadkomma en anslutning till elnätet. Elnätanslutningen kommer att planeras och projekteras i samarbete med Fortum och Härjeåns Nät som har koncession för elnätet i området. för utbyggnad av vindkraftverk i mindre skala. I tillägget anges rekommendationerför dessa områden (se tabell 1). Planförhållanden Härjedalens kommun har i sitt tematiska tillägg om vindkraft (antaget 2010-11-03) till översiktsplanen pekat ut områden som anses lämpliga för omfattande utbyggnad av vindkraft, områden som anses lämpliga för utbyggnad av vindkraftverk i mindre skala samt områden som ej anses lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Florkölen ligger inom ett område som anses lämpligt Tabell 1. Rekommendationer till vindkraftsexploatörer från Härjedalen kommuns vindbruksplan, samt hur dessa bemöts av Nordex. Härjedalen kommuns riktlijner Nordex kommentar Grupper med maximalt fem verk kan tillåtas Dialog förs med kommunen. Vindkraftsutbyggnad bör medföra lokal eller regional ekonomisk nytta Nordex är positiva att tillföra ekonomisk nytta till bygden. inga etableringar får påtagligt påverka riksintressen för natur- och kulturmiljöer eller friluftslivet Inga riksintressen påverkas påtagligt. Vindkraftverk får inte etableras så att de negativt påverkar värdefulla landskapspartier, viktiga utblickar eller siktlinjer mot etablerade landmärken Det kommer utredas i MKB:n. Riktlinjerna för avstånd till bebyggelse, buller, skuggor, markarbeten, totalhöjd, hinderbelysning, hindersfrihet kring Svegs Flygplats mm skall beaktas Det kommer utredas i MKB:n och riktlinjer samt rekommendationer kommer att uppfyllas. inom de av kommunen utpekade områdena för utbyggnad av vindkraft i mindre skala finns områden med känslig landskapsbild, där det kan vara olämpligt att lokalisera vindkraftverk Inga etableringar tillåts närmare än 500 m från permanent- eller fritidshusbebyggelse om inte geografiska förhållanden skapar erforderlig avskärmning Vid etableringar skall hänsyn tas till regionala och lokala intressen som natur- och kulturvärden, värdefulla biotoper, rovfåglar, områden med djur och växter upptagna i artskyddsförordningen, värdefulla våtmarker, sumpskogar samt fornminnen Avståndet mellan mindre grupper eller enskilda verk bör vara minst 10 km Underlag kommer tas fram och landskapsbildspåverkan kommer redovisas i MKB:n Ingen bebyggelse finns närmare än 500 m. Underlag kommer att tas fram och konsekvenserna kommer redovisas i MKB:n. Det kommer att utredas i MKB:n 2013-04-17 12 3 Verksamhetsbeskrivning markering, fundament, färdigställandearbeten och kringanläggningar. 3.6 Totalt markanspråk Kapitel 3 kommer att utvecklas och innehålla en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen. I detta avsnitt kommer det totala markanspråket att redovisas. 3.7 Följdverksamheter I detta avsnitt kommer följdverksamheter som kommer ha en miljöpåverkan att beskrivas, som t ex försörjningen med grus och bergmaterial. Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker: 3.1 Omfattning I detta avsnitt kommer antal verk, effekt och produktion att beskrivas. Totalt planeras upp till 6 st vindkraftverk av Nordex i Florkölenprojektet. 3.2 Parklayout I detta avsnitt kommer typ av verk och optimal placering att beskrivas. Vindkraftverken kommer att vara av märket Nordex och ha en totalhöjd på upp till 240 meter. 3.3 Transporter och infrastruktur I detta avsnitt kommer transporterna till och inom utredningsområdet att beskrivas. 3.4 Elnät och nätanslutning I detta avsnitt kommer elnätet inom utredningsområdet och nätanslutningen att beskrivas. 3.5 Verksamhetens olika skeden Avsnittet kommer beskriva bygg- och drifttid, avveckling och återställning, hinder2013-04-17 13 4 Landskapets värden och förutsättningar åt norr där sluttningen är längre och mindre brant. Höjdryggens övre del är ca 500 m bred och väl synlig från det omgivande landskapet. Florklöen avgränsas i väster av Ljusnan och dess biflöde Hoan. I dalgången i öster återfinns den långsträckta sjön Fåssjön. De högsta höjderna på bergsryggen utgör en markant nivåskillnad mot de omkringliggande dalgångarna där vattendragen och sjöarna utgör de lägst liggande delarna med Ljusnan på 248 m ö.h. och Fåssjön på 270 m ö.h. I kapitel 4 i MKB:n kommer de förutsättningar som råder kring Florkölen med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer att beskrivas. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets naturmiljöer och arter, friluftslivs- och kulturmiljöförutsättningar. Topografin på Florkölen präglas av många små toppar, från norr till söder benämnda Fönsberget, Västerkölen, Mellankölen och Österkölen. Mellan dessa toppar finns små våtmarksområden. Sluttningen åt öster är mycket brant, nedan den är något flackare åt väster. 4.1 Analys av det omgivande landskapet Berggrunden består helt av sura bergarter. Inom utredningsormådet är jordlagret tunt med stor andel kalt berg. I sänkorna finns morän och torv. I de omgivande dalgångarna domineras jordarterna i dalgångarna av storblockig, kullig morän med mellanliggande torvmarker. Längs vattendragen och sjösystemen återfinns även isälvssediment, i många fall med tydlig åsform. I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, d.v.s. geografi, topografi, naturgeografiska förhållanden och jordarter/ berggrund. Dessutom kommer det att göras en beskrivning av fördelningen av markslag inom området (skog, våtmarker, odlingsmark, sjöar och vattenmiljöer). Höjderna är skogsklädda. Landskapet domineras av barrskogar, de flesta hårt brukade men här finns även mer orörda områden med urskogsartad skog. Som en följd av skogsbruket finns gott om skogsbilvägar i landskapet. Insprängt i skogslandskapet finns våtmarker. I dalgångarna är våtmarkerna bitvis stora och sammanhängande medan de på höjderrna är mindre och mer avgränsade. Omgivande marker utgörs av det för södra Norrlands inland karaktäristiska bergkulleterränglandskapet med oregelbundna dalstråk. Landskapet är rikt på vattendrag och långsmala sjöar utsträckta i nordvästsydostlig riktning. Här finns många väl avgränsade bergkullar i varierande storlek som omges av dalgångar som är omväxlande smala och vidsträckta. Bergkullarna når ca 400 - 600 m ö.h. med ökande höjder åt väster. De omgivande dalgångarna ligger på ca 250 - 270 m ö.h. Hela utredningsområdet och de omgivande dalgångarna ligger över högsta kustlinjen. I dalgångarna längs vattendragen bryts skogslandskapet av småskalig jordbruksmark. Utredningsområdet ligger på Florkölen, som är en tydligt avgränsad höjdrygg utom Utredningsområdet ligger inom den mellanboreala vegetationszonen och i den naturgeografiska region som kallas Norrlands vågiga bergkulleterräng med mellanboreala skogar. 2013-04-17 14 4.2 Omgivande områden av riksintresse 4.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet I detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i utredningsområdets omgivning. En särskild naturinventering och en sammanställning av känd kunskap för utredningsområdets olika naturmiljöer ska genomföras. Naturinventeringen kommer att sammanfattas i MKB:n och i sin helhet utgöra en bilaga till MKB:n. Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns tre naturreservat och tre olika typer av riksintressen: naturvård, väg och Natura 2000-områden. Utredningsområdet omfattar de övre delarna av Florkölen. Terrängen är måttligt till starkt sluttande, med branta partier främst åt nordost. De lägsta delarna inom utredningsormådet ligger på 400 m ö.h. och de högsta bergen på ca 550 m ö.h. I sänkorna mellan höjdpartierna finns flackare dalgångar. Dessa områden redovisas i tabell 2 och åskådliggörs i figur 4 (ID i tabell hänvisar till markering på kartan) Utredningsområdet ligger ovanför högsta kustlinjen vilket innebär att jordarterna domineras av morän och torv. Här och var går berg i dagen, främst som branta hällar och lodytor. Skog Det aktuella området utgörs till stor del av skogsmark. Skogsmarken nyttjas för skogsproduktion. Tabell 2. Områden av riksintresse inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i figur 4. ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km) 1 Fåssjön Riksintresse för naturvården Geologiska värden i form av en distinkt ås som nordväst om Fåssjön övergår i ett fält av kamestyp med åsnät. 2,3 3 Väg 45 Rinsintressant väg Viktig infrastruktur 6,4 2 4 5 Långsidberget RåtjärnbergetDjupdalsberget Västansjöbrännan Natura 2000, naturreservat Natura 2000, naturreservat Natura 2000, naturreservat Brandpräglad barrskog med flera lövbrännor som utgör livsmiljö för flera skyddsvärda brandgynnade arter. Olikåldrig, brandpräglad tallnaturskog i sent successionsstadium. Skogen är bitvis urskogsartad och de äldsta träden är ca 270 år. Ett 16 hektar stort brandfält som troligtvis blixtantänds den 24 juni 2001 och som nu utgör en viktig livsmiljö för sällsynta, brandgynnade arter. 2013-04-17 15 2,8 7,7 10 # # # # # # # # # # # # # # Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X 5 Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X X Y Y X # # # # # # # # # # # # # # 1 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Y X Y X X Y Y X Y X X Y X Y Y X Y X Y X Y X Y X Y X X Y 3 Y X X Y Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X 2 Y X Y X Y X Y X X Y Y X X Y Y X Y X 4 Y X Y X X Y XY Y X Y X Y X Y X Y X X Y Y X Y X Y X Y X X Y Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Riksintressant väg Y X Natura 2000 Y X VMI Klass 2 Y X VMI Klass 1 10 km buffertzon Y X Utredningsområde Ü 0 Naturreservat 5 10 km # # # Riksintresse # för naturvården # # # # # # # # 4 Karta över områden med höga naturvärden inom 10 km från utredningsområdet. Skogsbestånden utgörs främst av yngre och medelålders skogar med gran och tall. I de västra och södra delarna av området finns stora hyggen och ungskogar. Skog med höga naturvärden återfinns främst på blöt mark i anslutning till våtmarker och i branterna öster om Mellankölen och Österkölen (se figur 5). I branten finns två nyckelbiotoper som är biotopskyddsområden. I det norra biotopskyddsområdet finns äldre naturskogsartad barrskog av främst gran. I området finns rikligt med död ved, brandspår, mycket hänglavar och rörligt markvatten. Även i det södra biotopskyddsområdet finns äldre naturskogsartad barrskog, dock med ett högre 2013-04-17 16 Ü Utredningsområde Biotopskydd Nyckelbiotop 0 Naturvärde enligt Skogsstyrelsen 0,5 1 km Sumpskog 5 Karta över områden med kända höga naturvärden inom i anslutning till utredningsområdet. Våtmarker inslag av tall. Här utgörs värdena främst av den höga förekomsten av död ved samt senvuxna och spärrgreniga träd. Skogarna kommer att beskrivas närmare utifrån vad som framkommer under naturvärdesinventeringen. Inom utredningsområdet finns några mindre våtmarker. Våtmarkerna kommer att beskrivas närmare utifrån vad som framkommer under naturvärdesinventeringen. 2013-04-17 17 Kulturmiljöutredningen kommer att utgöra en bilaga till MKB:n. Sjöar och vattendrag Inom utredningsområdet finns inga sjöar eller större vattendrag, men väl ett antal mindre bäckar. Bäckarna kommer att beskrivas utförligare i MKB:n med stöd av naturvärdesinventeringen. Inom utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Närmaste fornlämning är ett fångstgropssystem från Fåssjön till Niptjärnen, beläget ca 1 km sydost om utredningsormådet (se figur 6). I övrigt finns många kända fornslämningar i de omgivande dalgångarna. Fågelliv Fågellivet i utredningsområdet och det omgivande landskapet kommer att kartläggas genom en fågelutredning (skrivbordsutredning) som kommer att pågå under mars och april 2013. Spelflygande kungsörn har inventerats under mars 2013. Resultatet av fågelutredningen och kungsörnsinventeringen kommer att inarbetas i MKB:n. Inom ca 10 km från utredningsområdet finns inget område av riksintresse för kulturmiljövården. Det närmaste är Holmsjöområdet, beläget ca 11,5 km norr om utredningsområdet. Däggdjur Djurlivet kommer att beskrivas närmare i MKB:n. Allmänna skogsarter såsom älg, rådjur, räv, hare och ekorre antas förekomma inom utredningsormådet. En fladdermusutredning kommer att utföras under våren 2013 och inarbetas i MKB:n. 4.4 Friluftsliv Friluftslivets förutsättningar i området kommer att beskrivas genom kontakter med lokala föreningar, jaktklubbar, markägare m.fl. Viktig kunskap införskaffas också under samrådet. Viktiga aspekter är nyttjandet av markerna i form av vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. Vinternyttjandet i form av skid- och skoteråkning m.m. kommer också att beskrivas. 4.5 Kulturmiljö Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. En särskild kulturmiljöutredning med sammanställning av känd kunskap för utredningsområdet och det omgivande landskapet kommer att tas fram. 2013-04-17 18 !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! !!!! ! ! !! !!! !!! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !!!! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! !! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !!!! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !!! ! ! Ü Utredningsområde 10 km buffertzon ! Fornminnen 0 4 8 km 6 Karta över registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetes databas inom 10 km från utredningsområdet. 2013-04-17 19 5 Mark och vatten maste riksintresse för värdefulla ämnen är Enåsen, Romsjöfältet och Enåsfältet, belägna ca 18 km nordväst om utredningsormådet. Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring Florkölen med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. 5.3 Vattentillgångar Inom utredningsormådet finns varken brunnar eller vattentäkter. Närmaste vattentäkt finns i Fåssjödal, ca 3 km nordöst om utredningsormådet (se figur 7). En vattentäkt finns även i Ytterhogdal. 5.1 Skogs- och jordbruk Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs uteslutande av skogsbruk. Huvuddelen av den mark som berörs är produktiv skogsmark. Marken ägs och brukas i huvudsak av Sveaskog och privata skogsägare. I kommunens tilläggsplan för vindkraft anges inriktningen att skogsbruket i huvudsak fortsatt ska kunna bedrivas även inom nya vindkraftsanläggningar. 5.4 Rennäringen Inom stora delar av Härjedalens kommun bedrivs rennäring av fyra olika samebyar. Florkölen ligger dock utanför renbetesområdet. Den närmaste samebyn är Tåssåsen som har sina åretruntmarker i Bergs och Härjedalens kommuner samt sina vinterbetesmarker i Ånge, Härjedalens, Bergs, Åre och Krokoms kommuner. Utredningsområdet ligger som närmast ca 6,5 km från Tåssåsens samebys vinterbetsmarker väster om väg E 45. Skogsbestånden utgörs till stora delar av brukade skogar av gran och tall. I de västra och södra delarna av utredningsområdet finns stora hyggen och ungskogar. Skog med höga naturvärden återfinns främst på blöt mark i anslutning till myrmarker och i den branta terrängen i områdets östra del. Till följd av skogsbruket är vägnätet mycket väl utbyggt med flera vägar som leder in i utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i anslutning till byarna Flor och Fossjödal, belägna i dalgångarna som omger Florkölen. 5.2 Berg, grus och mineral Några kilometer sydväst om utredningsområdet finns en grustäkt. Utredningsområdet omfattas inte av några undersökningstillstånd. Närmaste undersökningstillstånd är beläget ca 5 km norr om utredningsområdet (se figur 7). När- 2013-04-17 20 ! ( Utredningsområde ! ( Ü Grustäkt 10 km buffertzon Vattenskyddsområde 0 Undersökningstillstånd 4 8 km 7 Karta över vattenskyddsområden och områden med undersökningstillstånd inom 10 km från utredningsområdet.. 2013-04-17 21 6 Samhällsförutsättningar 6.2 Bygden kring utredningsområdet Bebyggelsen i landskapet där vindkraftanläggningen planeras är koncentrerad till vattendragen i dalgångarna öster och väster om utredningsområdet. I Ljusnans och Hoans dalgång ligger Ytterhogdals tätort och byarna Flor, Storån och Stänna. Ytterhogdal är den närmaste tätorten, belägen ca 7,5 km från utredningsormådet med ca 900 invånare. Närmaste by är Flor, på ca 2 km avstånd från utredningsormådet. Kapitlet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, dvs. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Den planerade vindkraftanläggningen ligger ca 35 km nordost om Sveg i Härjedalens kommun. I dalgången öster om utredningsområdet ligger byarna Fåssjö och Känne närmast utredningsormådet, på ca 3 km avstånd. I övrigt finns spridda boställen på större avstånd från utredningsområdet. 6.1 Härjedalens kommun Härjedalen är en kommun i de södra delen av Jämtlands län. Kommunen angränsar till Älvdalen och Mora i söder, Orsa och Ljusdal i öster och Ånge och Berg i norr. I väster angränsar kommunen till Norge. Kommunen är Sveriges femte största kommun till ytan, med en areal av nära 12 000 kvadratkilometer. Befolkningen uppgår till ca 10 500 personer, vilket ger en befolkningstäthet på mindre än en invånare per kvadratkilometer. Ungefär hälften av befolkningen bor i centralorten Sveg eller i dess närhet. Befolkningstrenden är stadigt nedåtgående sedan 1980. 6.3 Luftfarten I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftanläggning. Generellt om luftfartens hinderytor När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Näringslivet i Härjedalen har sin bas i trä, turism, torv, tillverkningsindustri och tjänsteföretag. Här finns även elkraftföretag, en del småskalig industri och lokal produktion av livsmedel. I de västra delarna av kommunen samt i Lofsdalen och Vemdalen är turismen basen för sysselsättningen. Mot öster avtar turismens betydelse och en kombination av industri, skogs- och jordbruk samt under senare tid även tjänsteföretag har blivit basen för sysselsättningen. Den planerade vindkraftanläggningen vid Florkölen ligger ca 34 km från Svegs flygplats och hamnar således inom MSA-ytan för denna flygplats. En hinderutredning är utförd och Luftfarsverket meddelar att 2013-04-17 22 vindkraftverken inte kommer att påverka in- och utflygningsproceduren för Svegs flygplats. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. 2013-04-17 23 7 Skadeförebyggande åtgärder 7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning I detta kapitel kommer företaget att utveckla vilka åtgärder som kommer att vidtas för att lindra eventuella negativa konsekvenser av vindkraftanläggningen. 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer Till sådana åtgärder räknas: •• bortval av etablering i och/eller särskild hänsyn till känsliga områden •• åtgärder för att minska påverkan på vattendrag, våtmarker och andra värdefulla natur- och/eller kulturmiljöer •• begränsning av markskador i anläggningsskedet •• val av vindkraftverksplaceringar i syfte att reducera påverkan genom ljud, skuggor och reflexer •• m.m. 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker: 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen 7.8 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor 7.9 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden 7.10 Åtgärder för att begränsa risker 2013-04-17 24 8 Bedömda konsekvenser kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. I detta kapitel kommer projektets bedömda konsekvenser över en rad aspekter att redovisas. Inledningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna, därefter följer en redovisning av projektets konsekvenser på en övergripande nivå. Merparten av kapitlet utgörs dock av bedömningarna av lokal påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö etc. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 3). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. 8.1 Metodik Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Florkölen. Den kunskap Nordex får genom de underlagsutredningar som ska genomföras kommer att ligga till grund för eventuella justeringar av layout och skadeförebyggande åtgärder som kan bli aktuella att genomföra. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, dvs. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som Nordex Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva. 2013-04-17 25 Tabell 3. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Stora Måttliga Små Obetydliga Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. 8.2 Klimat- och miljöeffekter 8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från Positiva Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Analysen kommer att visa för vilka av miljökvalitetsmålen som vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelse. Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs 2013-04-17 26 8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts til�låtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Konsekvenserna kommer att beskrivas med utgångspunkt från fotomontage från några olika platser i vindkraftanläggningens omgivning. Finns andra befintliga eller planerade vindkraftanläggningar i utredningsområdets närhet kommer också de kumulativa effekterna på landskapsbilden att beskrivas. Även hinderbelysningen kommer att behandlas. Idag finns fem förordningar om miljökvalitetsnormer: •• Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) •• Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) •• Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) •• Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) •• Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli. Utredningsområdet ligger på Florkölen, som är en tydligt avgränsad höjdrygg utom åt norr där sluttningen är längre och mindre brant. Höjdryggen, vars toppar ligger på ca 550 m ö.h. utgör en markant nivåskillnad från de omgivande dalgångarna på ca 250- 270 m ö.h. Det omgivande landskapet är rikt på sjöar och här finns gott om bergkullar med samma höjd som Florkölen. Florkölen är ett skogsbeklätt område men väl synlig från öppna platser i det omgivande landskapet. Vindkraftetableringen vid Florkölen bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Tabell 4. Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Den preliminära bedömningen är att förändringen av landskapsbilden blir måttlig till liten. Stor förändring Måttlig förändring Liten förändring Obetydlig förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. 2013-04-17 27 Tabell 5. Tabellen kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Den kommer att redovisa omgivande bebyggelse med antal invånare, riktning mot vindkraftanläggningen, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet och centrala delen av orten/byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur vindkraftanläggningen kommer att blir synlig. Bebyggelse, besöksmål Inv Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Fotomontage nr Bedömning X-by XX N-NV X XX X Byn vänder sig i huvudsak mot XXsjön i sydväst, medan vindkraftanläggningen kommer att ligga i sydost. Några av vindkraftverken kommer att vara synliga från byn. Vindkraftverk placerade på höjdryggen kommer att synas från långt håll. På grund av de branta och skogsklädda sidorna åt söder, öster och väster kommer vindkraftverk på Florkölen troligen inte att synas i närområdet. Enstaka vindkraftverk kan dock dominera utblickar lokalt vid öppna våtmarker inom utredningsormådet, liksom vid partier med öppen sikt till följd av kalhyggen. Naturen inom utredningsområdet består i huvudsak av produktiv skogsmark som till stor del är påverkad av modernt skogsbruk. Brukad skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och en vindkraftetablering på denna skogsbruksmark bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som finns i området i någon större grad. Inom utredningsormådet finns ett antal områden som sedan tidigare är kända för att hysa höga skogliga naturvärden. Det rör sig om äldre naturskogsartade barrskogar och sumpskogar. Vindkraftetableringen bedöms emellertid vara möjlig att genomföra i stort sett utan att inkräkta på de områden som är speciellt känsliga för ingrepp eller hyser högre naturvärden då verksplaceringar, väg- och kabeldragnig kommer att planeras med hänsyn till dessa områden. Naturvärdesinventeringen kommer att ge ett ökat underlag för bedömning av påverkan på naturvärden knutna till skog, våtmarker och vattendrag. Den preliminära bedömningen är att förändringen av landskapsbilden blir liten till måttlig. 8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Resultaten av naturinventeringen, fågelutredningen, kungsörnsinventeringen och fladdermusutredningen kommer att ligga till grund för en analys av hur naturvärden, fåglar och övrig fauna kommer att påverkas. Vad gäller fågellivet kan vindkraft innebära både störning och risk för kollisioner för vissa utsatta arter. Utifrån den fågelutred- 2013-04-17 28 Tabell 6. Bedömningsgrunder för naturmiljöer. En första preliminär bedömning är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/ regionalt intresse. Förbättrade förutsättningar för naturvärdena. Däggdjur ning och kungsörnsinventering som ska genomföras kommer denna risk inom Florkölenprojektet att utredas. Fågelutredningen kommer att utgöra en bilaga till MKB:n och dess resultat inarbetas i densamma. Kungsörnsinventeringen kommer av sekretesskäl inte att utgöra en bilaga till MKB:n. 8.7 Konsekvenser för friluftslivet Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Samrådet kommer att ge goda inblickar i hur området används för friluftslivet idag och hur friluftslivet kan komma att påverkas. När det gäller påverkan på övrig fauna är det främst fladdermöss som riskerar att påverkas av en vindkraftetablering. Förutsättningarna för fladdermöss inom utredningområdet kommer att undersökas i den kommande fladdermusutredningen som kommer att utgöra en bilaga till MKB:n. Utifrån resultatet av fladdermusutredningen kommer en bedömning av påverkan på fladdermöss att göras. Området kring Florkölen nyttjas troligtvis för jakt, vandring, svamp- och bärplockning. Det kommer även fortsättningsvis att vara möjligt att använda området för dessa aktiviteter även om friluftsupplevelserna i viss mån kommer att förändras av den planerade vindkraftetableringen. Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivets intressen kommer att vara små till måttliga. Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna kommer att vara små. Denna bedömning görs dock med stor osäkerhet då mer detaljerad kunskap om utredningsområdets förutsättningar saknas. Säkerheten i bedömningen kommer att öka när de planerade underlagsutredningarna genomförts och kunskapen om området ökat. 8.8 Konsekvenser för kulturmiljön Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den särskilda kulturmiljöutredning som kommer att tas fram kommer att ligga till grund för konsekvensbedömningen. De underrubriker som preliminärt kommer att användas i den färdiga MKB:n är: Skyddade områden Skogliga naturvärden Våtmarker Vattendrag Fåglar 2013-04-17 29 Tabell 7. Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att konsekvenserna blir positiva. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Utslagning av större objekt av regional betydelse. Väsentligt försämrade förutsättningar för nyttjande av större objekt av regional betydelse. Försämrade förutsättningar för större objekt av regional betydelse. Obetydlig påverkan. Anläggningen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrigt inte markanvändningen. Förbättrade förutsättningar att nyttja och utveckla naturresurserna eller att skydda särskilda objekt. Stor påverkan på areell näring. Måttlig påverkan på areell näring. Liten påverkan på areell näring. 8.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser Sveg flygplats. Luftfartsverket har yttrat sig att vindkraftanläggningen på Florkölen inte kommer att påverka in- och utflygningsproceduren för Svegs flygplats. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den naturinventering som genomförts och samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur utnyttjandet av naturresurser kan komma att påverkas. 8.11 Konsekvenser genom ljudutbredning Nordex kommer att genomföra en särskild analys av ljudutbredning vid närliggande byggnader. Denna kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. Pågående markanvändning inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk. Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal (vanligen ca 5 % av utredningsområdets areal) som sker till följd av anläggningsytor, vägar och ledningar. Det bortfall som ändå sker kan i viss mån kompenseras genom en bättre åtkomst till skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftanläggningen. Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för nyttjandet av naturresurser kommer att vara obetydliga. Ljudet från vindkraftverk skiljer sig från annat industribuller. Ljudet från vindkraftverk alstras dels från maskinhuset och dels uppkommer ett aerodynamiskt svischande ljud då rotorbladen passerar genom luften. För vindkraft tillämpas i regel Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Med riktvärde avses värden som normalt inte bör överskridas. I de flesta fall har 40 dB(A) vid bostäder angetts som villkor av tillståndsmyndigheten vilket ofta uppfylls om vindkraftverken placeras på ett större avstånd än ca 5001000 m. Riktvärdet avser maximalt tillåten ljudstörning och beräkningsmetoden utgår från ett värsta fall d.v.s. att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. 8.10 Konsekvenser för luftfartens intressen Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Det är känt att den planerade vindkraftanläggningen ligger inom MSA-sektor för Obetydlig påverkan på areell näring. När det är stiltje står vindkraftverken stilla och alstrar inget ljud. När vindhastigheten överstiger 8 m/s överröstas svischet från rotorbladen av vindbrus, lövprassel 2013-04-17 30 och annat bakgrundsljud. Det är alltså vid vindstyrkor från startvind vid 3 m/s och upp till 8 m/s som vindkraftverken hörs mest, och de maximala värdena uppnås när det blåser ca 8 m/s. I marknivå invid vindkraftverket är ljudnivån ca 55 dB(A) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston under ett vindkraftverk i drift. skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen (Boverket, 2009). Med störningskänsliga platser avses bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. Nordex kommer att utfoma vindkraftanläggningen så att gällande riktlinjer för buller följs. 8.13 Konsekvenser under byggskedet Om risk för skuggor föreligger kan vindkraftverk förses med skuggdetektorer som automatiskt stänger av turbinerna under den kritiska tiden. En ljudberäkning kommer att genomföras enligt Naturvårdsverkets rekommendationer i simuleringsprogrammet WindPRO. Generellt sett kan konsekvenserna av en vindkraftanläggning beskrivas som större i byggskedet än i driftskedet. I byggskedet är dock konsekvenserna tillfälliga och övergående. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. 8.12 Konsekvenser genom skuggor och reflexer Nordex kommer att genomföra en särskild analys av skuggutbredning vid närliggande byggnader. Utredningen kommer även att beröra påverkan genom reflexer. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. 8.14 Säkerhet Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Här kommer bl.a. frågan om riskerna med iskast och isfall från vindkraftverken att belysas. Riskscenarier/möjliga oönskade händelser, sannolikheten för att de ska inträffa samt konsekvenserna om de inträffar kommer också att redovisas. När solen står lågt på en klar himmel och det blåser så att rotorn snurrar kan vindkraftverket kasta långa svepande skuggor. Om skuggorna når in på tomten eller in genom fönster i bostadshus kan de uppfattas som störande. Nordex kommer att beräkna de teoretiskt maximala antalet skuggtimmar med hjälp av dataprogrammet WindPRO. Beräkningen kommer att visa antalet skuggtimmar per år för det värsta fallet, d.v.s. att solen alltid skiner från en klar himmel, att det alltid blåser så att rotorn snurrar vinkelrätt mot bostaden och inga hinder i form av vegetation eller byggnader finns. Boverkets vindkraftshandbok anger att det inte finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk, men att det genom praxis arbetats fram en rekommendation. Den innebär att den teoretiska 2013-04-17 31 9 Uppföljning I det fortsatta arbetet kommer det att göras en bedömning om det är relevant att följa upp någon eller några av de konsekvenser som kan förväntas för vindkraftanläggningen. Det kan röra sig om någon av de aspekter där det finns en stor osäkerhet om konsekvenserna eller där de förväntas bli särskilt stora. 2013-04-17 32 Källor lfv.se/sv/Om-oss/Sveriges-flygplatser/ (2013-03-05) Sametingets hemsida med information om samebyar: http://www.sametinget.se/ (2013-03-05) Litteratur Boverket. 2009. Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. SGU kartgeneratorn - berggrunds- och jordartskartor: http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html (2013-0305) Härjedalens kommun. 2004. Översiktsplan Härjedalens kommun. SGU:s kartvisare - information om mineralrättigheter: http://www.sgu.se/kartvisare/kartvisare-mineralrattigheter-sv.html (2013-03-05) Härjedalens kommun. 2010. Vindkraft i Härjedalens kommun tillägg/fördjupning till översiktsplan. Länsstyrelsen Jämtlands län. 2005. Beslut över Långsidbergets naturreservat. SGU:s kartvisare - information om brun�nar: http://www.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar-sv.html (2013-03-05) Länsstyrelsen Jämtlands län. 2007. Beslut för naturreservatet Råtjärnberget-Djupdalsberget. Skogens pärlor, Skogsstyrelsens information om kända naturvärden: http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ (2013-03-05) Länsstyrelsen Jämtlands län. 2010. Beslut för bildande av Västansjöbrännans naturreservat. Naturvårdsverket 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss – en syntesrapport. Rapport 6467. November 2011. SNA Sveriges Nationalatlas. 2002. Berg och Jord Nordiska ministerrådet. 1977. Naturgeografisk indelning av Norden. Nordiska ministerrådet. 1998. Vegetationstyper i Norden. Webbsidor Fornsök, Riksantikvarieämbetets infomation om kända formlämningar: http:// www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search. html (2013-03-05) Härjedalens kommuns hemsida med information om kommunen: http://www. herjedalen.se/ (2013-03-05) Luftfartsverkets hemsida med information om Sveriges flygplatser: http://www. 2013-04-17 33 Bilagor 2013-04-17 34
© Copyright 2024