Braheskolan föreslås nya kombiskolan heta
Aboa - Vårt Åbo Svenska Folkpartiet i Åbo r.f. Medlemstidning Juni 2013 Braheskolan föreslås nya kombiskolan heta Här arkitektbyråns vision av skolans fasad Svensk service i äldreomsorgen problem i Åbo Tuff start för Åbos nya Arbis-rektor Komplicerade reformer väntar riksdagen i höst Sid 5 Sid 6 Sid 3 Aboa - Vårt Åbo Sid 2 LEDARE Om strategins koreografi Svårt och hårt jobb med Åbos nya strategiplan V arje organisation med ambitioner torde i dag ha en strategi. Strategi handlar om förhållningssätt till framtiden; glider man bara med strömmen, är man reaktiv, proaktiv eller med om att skapa sin egen framtid. En strategi beskriver i stora drag hur man tänker sig sin framtid och kan fungera som karta i organisationens verksamhet. En strategi är således ett hjälpmedel, ett verktyg. Som hjälper oss att nå mål. Det är viktigt att komma ihåg att en organisation består av människor - strategier, strukturer, processer är bara verktyg för att hantera en komplicerad verklighet. För att kunna styra en verksamhet bör information och resurser nå ut till mänskorna. Aldrig förr i historien har vi varit så beroende av ekonomi som vi är i dag. För att en strategi ska kunna förverkligas måste den gå hand i hand med ekonomin. Att leda en organisation med hjälp av ekonomisk styrning är vardag i snart sagt alla enheter där vi är aktiva. För att människorna ska kunna hålla sig inom givna ekonomiska ramar måste de veta vilka ramarna är. Denna självklarhet är tyvärr inte alltid förverkligad i våra organisationer. Åbo stad kunde stå som ett exempel på detta. Under inskolningsperioden av nya förtroendevalda denna vår har jag frågat alla enhetschefer om de har uppdaterad ekonomisk information över den enhet som de leder; intäkter, kostnader och andra faktorer. Svaret har varit nekande över hela linjen. Som förmildrande omständighet kan man framföra att Åbo stad har en ny organisation som trädde i kraft vid årsskiftet. Det finns säkert utmaningar i förverkligandet av en ny stor reform - det kräver både tid och pengar. Ett omfattande strategiarbete inför reformen har resulterat i ett batteri av andra strategier. De kan förverkligas bara av de personer som utgör organisationen. Därför bör strategierna brytas ner så att de är möjliga att förverkliga för alla dem som jobbar inom Åbo stad - på alla nivåer. Människorna bör vara medvetna om vad strategin betyder i praktiken för just deras uppgifter. Strategin bör också vara knuten till ekonomin. För att kunna följa upp de ekonomiska målen bör ekonomifunktionen snabbt kunna leverera aktuell information till varje enhet. En förutsättning för att hålla sig inom budgeten är att man vet hur de ekonomiska ramarna ser ut och var man befinner sig i förhållande till dem. Strategier och förnyelseprogram i alla ära men stadens högsta ledning kan bara stå och se på nedmonteringen av stadens organisation om man inte klarar av att engagera hela personalen och kåren av förtroendevalda i det spartalko som stadens ekonomiska situation i dag förutsätter. Det är nämligen bara människorna som gör resultatet. För att vara uppdaterad behövs pålitlig information. Koncist, exakt och snabbt! På så sätt kan vi vara med om att förverkliga stadens strategi och hålla oss inom givna ekonomiska ramar. Det är viktigt att komma ihåg att en fin strategi är effektiv bara om den förverkligas. Barbro E. Schauman Ordförande Svenska folkpartiets kommunorganisation i Åbo r.f. F ullmäktige har den otacksamma uppgiften att skriva en ny strategi under ekonomiskt osäkra tider. Ekonomicentralen ger tydliga signaler att verksamheten måste anpassas och kostnadsökningen bromsas. Frågetecknen kring de kommande stora strukturreformerna är många och försvårar för sin del det strategiska beslutsfattandet på lokal nivå. Finns det då alls något positivt att se fram emot i vår? Visst finns det! Ett bra exempel är planerna på att återinföra spårvagnar i gatubilden. Planeringen görs delvis tillsammans med Tammerfors, där projektet har ett brett stöd bland beslutsfattare och invånare. Trots en viss aboensisk skepticism framskrider planerna också i Åbo. Den slutliga kostnaden klarnar först då planeringsarbetet framskridit ytterligare, så alla de belopp som hittills nämnts är endast uppskattningar. Helt klart är, att det är frågan om en mycket kostsam investering. Men samtidigt skall projektet ses som en investering i framtiden: i smidigare kollektivtrafik och mindre utsläpp för att inte tala om den stimulans spårvagnarna förväntas ge centrum och all den positiva framförhållning beslutet förknippas med. Beslutet om ett spårvagnsnät ligger s.a.s. i tiden och är den typens vitaminspruta staden nu behöver. Dagisköer Spårvagnar, nya broar och t.ex. Fortunakvarteret till trots, glömmer vi inte allvaret kring de brister som finns inom den kommunala servicen. Familjer som köar för dagvårdsplats, bristen på behörig personal och daghemsfastigheternas skick, skolorna som kämpar med dålig inneluft för att inte tala om de enorma utmaningarna vi har inom äldrevården. Ständig vakthund Då de stora linjedragningarna görs glöms den svenska dimensionen ofta bort. SFP:s uppgift är att ständigt bevaka och påtala vikten av att beakta den svenskspråkiga servicen redan i planeringsskedet. Då det görs, undviks mycket missnöje och frustation vi i nuläget tyvärr allt emellanåt stöter på. Men också här försöker vi se positivt: än sålänge är behörighetsgraden bland svensspråkig dagvårdspersonal och lärarkår betydligt högre hos oss än i huvudstadsregionen. Behovet av vikarier är dock stort och framtida rekryteringar kommer att bli en utmaning. Positivt är även att Cygnaeus skolfastghet har renoverats och problemen med dålig inneluft är åtgärdade. Glädjen över Katedralskolans efterlängtade renovering och Kombi (Brahe) skolans byggstart har dock i skrivande stund något grumlats i och med föreslagna uppskjutningsbeslut. En sak är dock helt klar, SFP går med klara prioriteringar med i förhandlingar som bl.a berör stadens kommande investeringar. Christel von FrenckellRamberg SFP-fullmäktigegruppens ordförande och stadsstyrelsemedlem Aboa - Vårt Åbo Sid 3 Tuff motvind för resultatpolitiken D Populistutmaning en politiska våren håller på att övergå i försommar och i riksdagen betyder det att takten ökar. En stor mängd propositioner skall ännu manglas i utskotten och sedan stora salen före midsommar, då lagstiftningsarbetet tar paus. orsaker till att reformer behövs – mera i visa delar av landet än i andra. I lagutskottet, där jag är viceordförande, har många intressanta frågor behandlats under våren. Till dem hör exempelvis frågan om kriminalisering av förberedelse av grova brott, förbud mot olaga förföljelse av människor samt hovrättsreformen, som dessbättre innebär att anrika Åbo hovrätt fortsätter sin verksamhet som förr. Nästa vecka landstiger för övrigt lagutskottet i Åbo och besöker då hovrätten, tingsrätten samt fängelset i Starrbacka. Skojigt att få vara värd för sina kolleger på hemmaplan. Bättre och sämre Som med alla andra reformer måste man ändå hela tiden ha klart för sig vad man eftersträvar. Den enkla frågan man bör ställa sig är: blir det bättre eller sämre med exempelvis socialoch hälsovårdens tillgänglighet, kvalitet, förvaltning, politiska styrning eller kostnadsstruktur om man genomför reformen? Det samma gäller också kommunstrukturen. Att slå samman kommuner kan aldrig vara något självändamål i sig. En ytterligare utmaning är förstås de spänningar som stundande val skapar både inom regeringen och mellan blocken. Om ett år har vi EU-parlamentsval, som trots ett tyvärr ganska lågt valdeltagande ändå brukar fungera som en politisk barometer. Vem lever i politiskt högtryck och vem i lågtryck? Projekt hal som en tvålbit Däremot är det ett självändamål att trygga servicen, närdemokratin och trivseln. Kommunfusioner kan i så fall vara ett medel för att nå målet – självändamålet – men kan inte vara en tvångstanke. Åboländska intressen Ett projekt som inte kommer att fås i paket före midsommaren är förstås den mångomtalade kommun- och strukturreformen. Man behöver inte vara doktor i förvaltningsvetenskaper för att inse att reformen blivit mer komplicerad och politiskt tuffare att genomföra än planerat. Det har varit svårt att få grepp om denna tvålbit till projekt. Tyngdpunkten har glidit av och an mellan kommunstrukturen och social- och hälsovården. Än har det sett ut som att tjänstemännen duperar ministrarna, än tvärtom. Då dessutom helt nya arbetsgrupper sent omsider tillsatts för att öka styrfarten kan helhetsintrycket te sig minst sagt spretigt. Varierande reformbehov Ändå skall vi komma ihåg att utgångspunkterna för reformerna inte har förändrats. Befolkningsutvecklingen och kostnadsstrukturen är två starkt bidragande Dessutom är det pågående reformarbetet egentligen bara en andra halvlek av KSSR-processen, som startade 2005-06 men aldrig gick tillräckligt långt. Originell regering Svårighetsfaktorn i detta med reformer blir inte mindre av att vi har en regering med en tämligen originell sammansättning. Det finns i inte många andra länder där högern och yttervänstern samsas i samma regering med gröna och kristdemokrater - och det mesta däremellan. Det betyder också att det oundvikligen blåser upp till smärre dispyter ibland. Då de stora regeringspartierna dessutom dras med dalande gallupsiffror och de två oppositionspartierna bytt ordningsföljd vad gäller understödet är det klart att allt mer handlar om hur politiken ser ut, inte bara vad den handlar om. På andra sidan staketet sitter populistoppositionen och skjuter på allt som rör sig utan en tillstymmelse till egna fungerande alternativ. Oftast kommer populisterna otillåtet lätt undan i speciellt kvällspressen. Behovet av rubriker är ju ett symbiotiskt, gemensamt intresse. Valet blir därmed också en avstamp för följande hållplats, alltså riksdagsvalet 2015. Riksdagsarbetet är ändå inte bara en boxningsmatch inför öppen ridå utan också mycket stretande bekom kulisserna. Den åboländska intressebevakningen har fortgått hela våren. I beredningen av social- och hälsovårdsreformen har det varit viktigt att säkra att kommuner med minst 20.000 invånare får arrangera delar av den grundläggande social- och hälsovården själva. Det är i högsta grad en åboländsk angelägenhet, där alternativet är att flagga upp allt till en högre nivå utan så mycket till inflytande. Också skärgårdstrafiken, skyddsjakten på gråsäl och ombudsmannaposternas framtid i Rosala- och Hitisområdet är konkreta, lokala frågor som varit föremål för aktivitet från den åboländska riksdagsledamotens sida. Stefan Wallin Åboländsk riksdagsledamot Aboa - Vårt Åbo Utgivare Svenska folkpartiets kommunorganisation i Åbo r.f. Ansvarig utgivare Barbro E. Schauman Layout Andreas Martin Redaktion Kjell Wennström Yrsa Lindroos Tryckeri Salon Lehtipaino Ansvar Tidningens ansvar för fel begränsar sig till annonskostnaden SFP:s kansli i Åbo Auragatan 1 B, 20100 Åbo Fax 02 - 232 7274 Linda Lindholm Kontaktchef Sfp i Åboland r.f. 040 560 3062 [email protected] Maisa Lindqvist Svensk Ungdom i Åboland 044 257 9743 [email protected] Annalena Sjöblom verksamhetskoordinator för Kimitoön och Pargas Tillträder tjänsten 12.8.2013 [email protected] (fr.o.m 12.8.2013) Anders Lauren Riksdagsassistent för Stefan Wallin 09 432 4011 [email protected] Aboa - Vårt Åbo Sid 4 Utbildningsfrågor hjärtesak för SFP F ungerande lösningar för den svenskspråkiga utbildningen och fostran – det är en del av stommen i politiken för SFP i Åbo. Den svenska utbildningssektorn har från årsskiftet igen en egen budget, det visar att ett målmedvetet politiskt arbete ger resultat. Mellanåren, då de svenska skolpolitikerna och tjänstemännen hade föga att säga till om hur de svenska resurserna fördelades, är till all lycka historia. I och med förändringarna vid årsskiftet är det den svenska sektionen vid nämnden för fostran och undervisning, som handhar basen för den svenska skolpolitiken i Åbo. Det är en rätt unik sektion eftersom den till skillnad från de finska sektionerna verkligen kan hantera ”ett livslångt lärande”. Den svenska sektionen har på sitt ansvarsområde allt från dagvården, den grundläggande undervisningen, gymnasiet, yrkesutbildningen till vuxenutbildningen. SFP i Åbo har alltid prioriterat de svenska utbildningsfrågorna högt. Med sina tre ordinarie ledamöter är SFP den största gruppen i den svenska sektionen och innehar dessutom ordförandeposten. Ordförandeskapet sköts av Barbro Schauman medan Sixten Westerby och Vesa Hanski är medlemmar. Schauman sitter dessutom som SFP:s representant i nämnden för fostran och undervisning. Många järn i elden SFP i Åbo satsar på skolfrågor mer än så. Partiet har en s.k. matrisgrupp just för frågor Så här skall nya skolan i Lillheikkilä se ut som berör fostran och utbildning. Alla som är intresserade att påverka kan anmäla sig till gruppens sammankallare Sixten Westerby eller ta kontakt med någon annan inom SFP. Dessutom ordnar SFP regelbundet informations- och diskussionskvällar kring aktuella frågor. Annonser om kvällarna hittar du i ÅU. Ett eget arbis Vad har då SFP gjort i utbildningsfrågor och vad gör man nu? Under de senaste åren har SFP bl.a. jobbat aktivt för att bevara Åbo svenska arbetarinstitut som ett självständigt institut. Det blev också fallet. SFP har jobbat för att St Karins svenska skola skulle komma i gång – först som en del av Sirkkala skola och nu som en självständig skola. Samarbetet är fortsättningsvis viktigt eftersom de flesta av de svenska St Karinsbarnen senare kommer att gå i St Olofsskolan och i Katedralskolan. Den s.k. kombiskolan i Lillheikkilä har varit ett annat långsiktigt mål. Byggstarten sker snart och en namntävling har utlysts. Jurygruppen leddes av SFP:s Christer Hummelstedt det namnförslag som fick det starkaste stödet var Braheskolan. Katedralskolan söker nytt hus Ett annat mål som snart rors i hamn är renoveringen av gymnasiet Katedralskolans utrymmen. Just nu gäller det att hitta lämpliga tillfälliga utrymmen för 2014-2015. SFP strävar efter att välja de utrymmen som bäst gynnar det pedagogiska arbetet, är hälsomässigt så trygga som möjligt och dessutom ur en helhetssynvinkel är de mest ekonomiska för Katedralskolan. Mot den bakgrunden anser SFP att Aboa Mares f.d. utrymmen är de bästa för det svenska gymnasiets elever och personal. ”Lilla hanken” ska tryggas Det som däremot är en öppen fråga är hur den svenska enheten för handel och data vid Åbo yrkesinstitut (Lilla hanken) ska bäst kunna verka i framtiden. Enheten har hamnat i kläm i den organisationsmodell som är aktuell på den finska sidan. SFP vill tillsammans med enheten hitta en lösning som för våra ungdomar också i framtiden ska garantera en livskraftig utbildning på svenska i Åbo inom data och handel. Lösningsförslagen är många och SFP jobbar just nu med dem på många fronter. Det som SFP i Åbo kräver är att en språkkonsekvensbedömning görs oberoende av vilken lösningsmodell man går in för så att den svenska utbildningen inom data och handel ska kunna fortsätta på ett gynnsamt sätt med en välmotiverad personal och framgångsrika studerande. Sixten Westerby Medlem av svenska sektionen till nämnden för fostran och utbildning Aboa - Vårt Åbo Sid 5 Också den äldre ska få säga sitt om sin vårdplan E n ny ”äldreomsorgslag” (Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, 28.12.2012/980) träder i kraft första juli i år. Lagen stadgar hur kommunen skall ta hand om de äldre, vars funktionsförmåga börjar avta, och vilken rätt till vård och omsorg de skall ha. Enligt lagen är en tvåspråkig kommun skyldig ordna denna service på finska och svenska samt att utse en ansvarig kontaktperson för en äldre person som behöver hjälp i frågor som hänger ihop med utförandet och samordningen tjänsterna. Kommunen är skyldig att snarast möjligt, i praktiken inom en vecka, inleda en utredning av behovet av service efter det att den äldre personen eller en anhörig har sökt sådan bedömning och att slutföra den utan dröjsmål. När att servicebehov utretts ansvarar kommunen för att det utarbetas en plan för hur servicebehovet skall kunna tillgodoses. I serviceplanen bör beaktas alla de tjänster som både de anhöriga och kommunen som såväl den privata som den tredje sektorn kan bidra med. Planen ska utarbetas utan ogrundat dröjsmål, i praktiken inom tre månader, efter det att den äldre personens servicebehov har utretts. Man ska rådgöra med den äldre personen och vid behov med hans eller hennes anhöriga hur man kan åstadkomma en sådan service. Den äldre personens synpunkter på alternativen ska tas med i planen. Detta medför att den äldre eller hans eller hennes anhöriga har rätt ta del av serviceplanen och har rätt att påtala brister i serviceplanen samt naturligtvis att godkänna planen om den är bra. boende som bäst skulle passar den äldre samt göra upp en service- eller vårdplan för ett sådant serviceboende. Den äldre eller hans eller hennes anhöriga har naturligtvis en möjlighet att framföra önskemål om hur servicen kunde ordnas, men kommunen har själv rätt att välja hur den ordnar denna service. Utmaningar När kommunen utrett servicebehovet och i samarbete med klienten gjort upp en serviceplan skall den även utse en kontaktperson som kan informera och hjälpa den äldre eller hans eller hennes anhöriga för att förverkliga serviceplanen. När den äldre inte längre klarar av eller önskar att bo hemma med denna hjälp och service skall kommunen på motsvarande sätt utreda vilket typ av Vi känner till att endast ett fåtal av de svenskspråkiga klienterna inom stadens äldreomsorg har en svenskspråkig kontaktperson som har en godkänd serviceplan samt att ytterst få av dessa ges hemhjälp på modersmålet. Vi vet även att hälften av våra svenskspråkiga äldre som bor på ett serviceboende har ett finskspråkigt boende. Åbo stad står inför stora utmaningar. Kjell J Wennström SFPs representant i vård- och omsorgsnämnden Stora brister i Åbos svenska äldreomsorg D en bristande och slumpmässiga servicen till Åbos äldre oroar. SFP har nu till social- och hälsovårdsnämnden sänt ett krav om en utredning om hur nämnden ser till att servicen för de svenska klienterna ordnas i enlighet med lagen. Den nya lagen, om stöd för den äldre befolkningens funktionsförmåga, träder i kraft redan om drygt en månad den 1 juli. Enligt den skall tvåspråkiga kommuner ordna de äldres service på finska och svenska. Kommunen ska utse en ansvarig kontaktperson för äldre personer som får kommunens service. -Vi känner i dag till att endast ett fåtal av de svenska klienterna inom stadens äldreomsorg, säger Kjell Wennström, som har undertecknat brevet till nämnden i vilken han sitter som ersättare. Lagen stipulerar att det ska finnas en kontaktperson som kan ge information på svenska och service där hemhjälpen ska kunna svenska. tersom staden inte lyckats organisera äldreomsorgen så att man kunnat garantera svenska klienter service på deras modersmål i enlighet med lagstiftningen. Vi känner till att hemvårdens arbetsrutiner och datasystem, ordnats på ett sätt som saknar stöd för att garantera korrekt språklig service. Ett datasystem innehåller information om klientens servicespråk, ett annat information om personalens språkkunskaper samt ett tredje gör upp personalens arbetsturlistor utan att beakta vare sig klientens servicespråk eller personalens språkkunskaper. Det är också känt att få klienter har vård-/serviceplaner som stadgas i lagen. Det är få svenska äldre som har en sådan plan på svenska och att få har fått bekantat sig med den eller att det finns en godkänd sådan. - Och det finns inget manuellt system som rättar till bristerna i ovan nämnda datasystem, konstaterar Wennström. Vi känner även till att de manuella rutiner, vilka man förlitat sig på de senaste åren, inte har fungerat ef- - Vi vill få utrett hur välfärdssektorn ämnar se till att äldreomsorgsservicen för de svenskspråkiga klienterna ordnas i enlighet med lagen, säger Kjell Wennström Bonsdorff-gruppen SFPs arbetsgrupp för vård- och omsorgsfrågor Halvfärdigt – eller Åbos hängande trädgårdar Foto: Kjell Wennström Aboa - Vårt Åbo Sid 6 Rivstart för Arbis nya rektor S ixten Westerby har valts till ny rektor för Åbo svenska Arbis. ABOA gratulerar. När börjar du? - Tack, tack! Jag tillträder som rektor den första augusti. Det ska bli en verkligt positiv utmaning att få jobba för en så viktig svensk institution som Arbis i Åbo! Har du redan hunnit bekanta dig med Arbis verksamhet och har du fått möjlighet att påverka det kommande studieprogrammet med din föregångare? - Jag har varit på Arbis några dagar i maj. Jag är glad för att min nuvarande arbetsgivare gav mig den chansen - jag är ju personalchef vid Kårkulla samkommun. Min företrädare Gunnar Nyström slutade med semester 22.5 och ännu för några dagar sedan var det oklart om också institutssekreteraren skulle ha slutat 31.5. Nu är situationen i alla fall under kontroll. - I ett skede under våren hotade Arbis att bli helt utan administrativ personal under ett antal månader och dessutom under den tid då höstens stomme borde planeras och lärare vidtalas. Hur fungerar det nu då och vad kommer detta att betyda för Arbis verksamhet? - Liliane Kjellman fungerar som vikarierande rektor under sommaren och Arbis fick äntligen en planerarbefattning fr.o.m. 1.6.2013. Det är den gamla institutssekreterarbefattningen som har ombildats till planerare. Det är verkligen nödvändigt för institutet och en process som har varit aktuell under flera år! Men priset för det är att Arbis samtidigt förlorar en annan befattning, servicesekreteraren (=vaktmästare/kvällsövervakare). Den befattningen har visserligen varit obesatt en tid men de facto är det ett tråkigt faktum att en befattning på Arbis nu helt dras in. Känner du redan till hur kursprogrammet för hösten ser ut? -Jag har rätt ytligt hunnit gå genom vissa tankegångar inför hösten med min företrädare och med den övriga personalen. Planeraren Isa Hudd och vår fast anställda lärare Anja Lindqvist försöker som bäst göra sitt bästa med att förverkliga en stomme för höstens program. - Jag tillträder som sagt först i augusti, så särskilt mycket har jag inte ännu hunnit med höstens program. Jag har ju dessutom inga befogenheter att fatta några bindande beslut förrän jag tillträtt. Det att vi nu är inne i sommaren och ingen ordentligt hunnit med höstens programplanering betyder att de svenska kurserna inte hinner med i den tvåspråkiga kurskatalogen i höst. Deadline för den var 31.5. Normalt görs ju höstens program rätt hög grad under våren. Det blir visst rivstart för dig just Anja Lindqvist, Isa Hudd och Sixten Westerby inför den nya terminen. Hur blir det då med det svenska programmet? - Vi hoppas kunna ge ut en separat svensk kurskatalog i augusti - men den ska vara klar för tryckning redan ca två veckor efter jag har tillträtt, så det blir bråttom. Dessutom är det ju mycket annat som man ska ta del av då man börjar på ett nytt jobb hos en ny arbetsgivare. En rivstart kommer det att bli, men vi gör så gott vi kan. Och på webben finns alltid vårt uppdaterade kursprogram tillgängligt. Har du redan tankar på hur kursprogrammet kunde se ut? Kanske nåt nytt? - Visst har jag det! Det är ju det som är den spännande och kreativa förmånen med att få jobba med Arbis! Att få skapa Foto: Mika Tammenkoski kurser och utbildningar som lockar och inspirerar Åboborna. Men eftersom vi av förekommen anledning inte har tid till någon omfattande kursplanering inför höst så vill jag återkomma till frågan senare. - Men det jag redan nu vill poängtera är att det inte är rektor och personalen som gör Arbis . - Det handlar om en växelverkan mellan oss som jobbar på Arbis och Åboborna. Arbis har möjlighet och flexibilitet att kunna förverkliga mycket av det som många stadsbor annars skulle bli utan. ABOA önskar dig lycka till i ditt nya uppdrag. - Tack och välkomna till Arbis. Kjell Wennström Redaktionschef Det nya normala I april i år var 8,8 procent av finländarna arbetslösa (Statistikcentralen). Antalet arbetslösa i Egentliga Finland steg med 25 procent från året innan. De flesta av dessa går utan jobb pga. det ekonomiska läget som gör att det inte finns arbete att få inom den bransch de utbildat sig inom. Enligt Egentliga Finlands sysselsättningsöversikt finns det samtidigt en brist på arbetskraft inom flera branscher. Som exempel kan nämnas restaurangbranschen, hem- och sjukvården samt försäljningsbranschen. Arbete finns alltså, likaså arbetstagare, men av olika orsaker möts inte utbud och efterfrågan. På workshopen Företagen för ungdomsgarantin i Helsingfors i slutet av maj lyfte såväl arbetsminister Lauri Ihalainen som samtliga företagsrepresentanter upp de så kallade flitfällorna som ett av de största hindren för att anställa unga. Kommentaren ”jag får mer av socialen”påstås vara mer än bekant i samband med löneförhandlingarna. I arbetslöshetsbidrag från staten får samtliga arbetslösa minst 843,96 € i månaden - detta utan några som helst tillägg. Därutöver kan hushåll med låga inkomster få allmänt bostadsbidrag från FPA till värdet av högst 80 procent av skäliga boendeutgifter. Allt detta stöd blir den arbetssökande av med samma sekund hen får ett arbete, oavsett lönenivå och trots att den första lönen sällan utbetalas förrän en dryg månad efter anställningen. Det är helt enkelt olönsamt för en arbetssökande finländare att ta emot lågavlönat arbete, och det nya normala är att man istället lever på utkomststöd. Det är uppenbart att det socialskyddssystem vi har i dag inte uppmuntrar och sporrar till arbete, utan passiverar dem som en gång fallit utanför. Samtidigt är byråkratin kring socialstödet uppbyggd så att enbart de mest insatta i systemet kan utnyttja det, i stället för de som absolut mest skulle behöva det. Social- och hälsovårdsministeriets andel av statsbudgeten är nästan 20 procent, av vilken 2,8 miljarder € går till utkomststöd och bostadsbidrag. Många mer eller mindre seriösa lösningar på problematiken har föreslagits, men den modell som de facto uppmuntrar till arbete, allokerar resurserna till dem som behöver dem mest och dessutom blir billigare än dagens system heter negativ inkomstbeskattning, och finns som motionsförslag till SFP:s partidagen i Borgå. Beata & Niklas ÖVERSÄTTNINGAR till många språk. Snabbt och med kvalitet. Auktoriserade translatorer. E-post: [email protected] Tfn: 040-501 610, (02) 230 3501 Fax: (02) 231 4191 Aboa - Vårt Åbo Jämställdhet målet för kvinnoförbundet S venska Kvinnoförbundet är Svenska folkpartiets (SFP) kvinnoorganisation, som arbetar för jämställdhet i Finland. Vi samlar kvinnor och män som vill delta i arbetet för att nå jämställdhet på det politiska, sociala och ekonomiska planet. och har 100 medlemmar. Utgångspunkten är ett liberalfeministiskt perspektiv, ett samhälle som är jämställt med lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för var och en, oberoende av kön. Beslut som gällt dagvård, undervisning och upphandling av skolskjutsar samt språkets ställning har Kvinnoförbundet lämnat tydliga spår efter sig. Kvinnoförbundet i Åbo är en av riksförbundets 28 lokalföreningar runtom i Svenskfinland Avdelningen grundades 1919 och har aktivt deltagit i det politiska arbetet i Åbo med att driva frågor som berört hälsooch sjukvård, bl.a. införande av mammografi och nu arbetet för Åbolands sjukhus. Kvinnoförbundets insatser behövs när det blir fråga om hur jämställdhets-, mångfalds- och minoritetsfrågor skall skötas i politiken. I dag är vi också med om att bekämpa våld mot kvinnor och våld i familjen, arbeta för en flexibel vårdpenning, jämlikhet i lönerna mellan kvinnor och män. Frågorna är många och kan variera allt från trafikplanering till förbud mot sexköp. Verksamheten är mångsidig. Vi skickar ut medlemsbrev, som informerar om kommande aktiviteter. Den 22 maj ordnade vi en trivsam kväll i Peltola koloniträdgård och i augusti planerar vi att besöka Fiskars bruk. SFP i Åbo fick egen miljöplan Svenska folkpartiet i Åbo har arbetat fram en egen miljöplan Miljöplanen är skräddarsydd för SFP-kansliet i Åbo, men kan tillämpas också på andra kanslier. sidentvalet. Nu planerar vi redan för det kommande EU valet. Du som vill arbeta för ett jämställt samhälle, där jämlikhet, mångfald och respekt är viktiga värden kom med. Mera info ger ordförande Liisa Johansson tfn 040 527 7008 eller medlemsansvariga Gunveig Jörkell tfn 040 567 9527 S ett komplett medlemsregister. Det senaste året var vi aktivt med i såväl kommunal- och pre- Det är en utmaning att hålla registret kontinuerligt uppdaterat så att vår information når fram. Vi ber därför meddela SFP om adress- och andra förändringar. E-postadress är också bra att ha så medlemmarna kan nås snabbare och effektivare. Vår adress är [email protected]. Du kan naturligtvis även i fortsättningen kontakta medlemsvårdsgruppen per telefon eller brev och utbyta tankar. Vi se gärna att medlemmarna tar kontakt och deltar i de olika aktivitetsgruppernas verksamhet. I mars sände vi ut det första medlemsbrevet tillsammans med blankett för medlemsavgiften. Vi är glada över att många redan har betalat - tack. En påminnelse kommer till dem som inte ännu har erlagt den. Miljöplanen som går under namnet Projekt miljöplan SFP Åbo presenterades för avdelningen i Åbo den 11 april och togs emot med applåder. Miljöplanen innehåller sjutton sidor och berör både ekonomin och nytänkande. Planen berör miljömärkt kaffe, engångsmuggar, tryck på två sidor, sopsortering, återanvänt spillpapper, ledlampor, metalinsamling, batteriinsamling, pappersinsamling, glasinsamling, Åbonejdens avfallsservice, självtransport och rörelsen Ett skräp om dagen. Därutöver består miljöplanen av en komplettering. Den innehåller Åbonejdens avfallsservices avfallsteckning över 498 material och Lassila & Tikanojas färgkoder. Avfallsförteckningen finns att tillgå på avfallsservicens kontaktsida www.tsj. fi. Förteckningen innehåller fullständig sopsorteringsrådgivning. TSJ:s hemsida är tvåspråkig, men avfallsförteckningen finns bara på finska. Här hittar man bland annat också hur man ska sopsortera glödlampor, energilampor och batterier. Aktiviteter för SFP-medlemmar FP i Åbo:s grupp för medlemsvård bildades i samband med att den nya styrelsen konstituerade sig vid årsskiftet. Gruppen består av åtta aktiva SFP:are som ser som sin främsta uppgift att medlemmarna trivs i partiet efter sammanslagningen av sex lokalavdelningar till ett stort gemensamt SFP i Åbo. Dessutom vill vi ge information om vad som är aktuellt inom Åbopolitiken samt försöka upprätthålla Sid 7 I augusti ordnas i samarbete med Kvinnoförbundet en utflykt till Fiskars bruk. Följ med annonsering i Åbo Underrättelser. Trevlig sommar! Maud Stenroth Medlemsgruppens kontaktperson 050 342 4342 Lassila & Tikanojas färgkoder finns på www.lassila-tikanoja.fi. Partikansliet i Åbo har tagit i bruk miljövänligt och inhemskt printpapper som är tillverkat av returpapper och har EU-miljöcertifikat. Magnus Taxell som fungerar som projektledare för miljöplanen. Magnus Taxell Svenska Samhällspolitiska föreningen i Åbo r.f. Visst använder vi alla cykelhjälm! - borde man kanske använda flytväst också? Foto: Kjell Wennström Aboa - Vårt Åbo Sid 8 Persontransporter med 4 och 6 pers. taxibilar och 14, 16 och 50 pers. bussar. Även bil med INVA- och bårutrustning. 0400-720 097, 458 5009 ffax 454 4187 www.taxi ostman.fi www.taxi-ostman.fi Vi är det liberala partiet i Finland med stark nordisk och europeisk förankring. Sommarens bilpaket! Vår liberalism bygger på respekt för människan, individens friheter och rättigheter, jämställdhet samt ett socialt och globalt ansvar. Åbo-Stockholm Helsingfors-Stockholm Helsingfors-Tallinn Ännu förmånligare med ”Köp tidigt -rabatten”! Tänker du som vi? www.sfp.fi Boka hos resebyrån eller direkt: Resetjänst 0600-41577 (1,64€/besvarat samtal + lna/msa) Sköna behandlingar, skärgårdslandskap och vårsolens värme är goda orsaker att besöka Kasnäs. Hur vill du sköta dina bankärenden? I vår nya mobilbank kan du enkelt betala en faktura eller kontrollera ditt saldo precis när det passar dig. Om du behöver personlig rådgivning kan du lätt kontakta oss även om kvällarna. Vi sköter ditt ärende per telefon eller bokar en tid till dig till kontoret. Ta del av Nordeas nya mobilbank på nordea.fi/mobil eller ring 0200 5000 (lna/msa) mån–fre 8–20. Frisk luft, en avkopplande stund i bubbelpolen och god mat gör under för kropp och själ. Gör det möjligt Kasta loss från vardagen hos oss! Vårt sommarpris 130€ inkl. logi i dubbelrum, frukost samt fri tillgång till bad och gym. Välkommen till Kasnäs! 0200 5000 nordea.fi ”Samma på svenska” www.abctext.fi Barbro Sipilä 040 523 4529 [email protected] Nordea Bank Finland Abp www.vikingline.fi
© Copyright 2024