1. No category

FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten FUB Södertälje/Nykvarn ([email protected]) FUB Stockholms län ([email protected]) FUB Ombudsman ([email protected]) Frösunda LSS AB ([email protected]) Frösunda LSS AB ([email protected]) FUB Stockholm ([email protected]) Boende former enligt LSS Emanuel Mörk presenterade de tre boende formerna enligt LSS och som går under samlingsnamnet ”Bostad med särskild service”. Där ingår Gruppbostad, Servicebostad och Särskilt anpassad bostad. Gruppbostaden ska ha 3‐5 boende men i undantagsfall 6 personer (om alla personer tillförsäkras goda levnadsvillkor). Gruppbostaden ska ha personal dygnet runt och det ska vara fullvärdiga bostäder och ett gemensamhetsutrymme (där de boende kan umgås) ska finnas. För personer som har ett stort behov av stöd är gruppbostaden sannolikt den bostadsform som passar bäst. Gruppbostaden bör vara lokaliserad så den enskilde kan delta i samhällslivet. Tanken med detta är att komma bort från den tidigare institutionaliseringen av personer med funktionsnedsättningar. Servicebostad. Denna form passar personer som inte har ett lika stort behov av stöd som i en gruppbostad. Servicebostaden är fullvärdiga lägenheter som ligger i samma hus eller i närhet till varandra och har fast personal kopplat till den. Det kan bo fler personer i en servicebostad än i en gruppbostad, det får dock inte bo så många att det blir en institutionell prägel över boendet. Särskilt anpassad bostad. Denna bostadsform är utan någon fast bemannad personal utan är en viss anpassning av lägenheten till en funktionsnedsättning. På förslag har LSS‐kommittén föreslagit att en ny insats skall införas i LSS. ”Stöd och service i ordinärt boende”. Det ska vara en insats som gör att man kan få stöd i sin egen bostad. Idag finns det ingen sådan insats i LSS utan för personer som vill bo i sin lägenhet eller hus får då ansöka om boendestöd enligt SoL. Det har dock inte kommit någon proposition på detta förslag ännu. Bra länkar: Bostad med särskild service enligt LSS, av socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8930/2007‐101‐6_20071016.pdf FUB:s remissvar till LSS‐kommitténs förslag: http://www.juridik.fub.se/Dokument/FUB%20remissvar%20LSS.pdf Bedöma ett boende Ulf Uddsten presenterade vilka faktorer som han ansåg vara viktiga att studera när man skall bedöma ett boende. Han påpekade att den slutliga bedömning alltid handlar om hur väl boendet uppfyller den funktionshindrades behov och eftersom behoven är olika så kan ett boende passa bra för en person men mindre bra för en annan person med andra behov. Man bör även komma ihåg att behoven vanligtvis ändras med åren. a) Graden av självbestämmande och delaktighet b) Personalens kompetens och attityd c) Boende gruppens sammansättning d) Hälsa och motion e) Möjlighet till social gemenskap i och utanför boendet f) Bostadens utformning och placering Ett område som debatterades var vilken kompetens som personalen på boendet borde ha och hur man kan skaffa sig denna nödvändiga kompetens. Den allmänna meningen var att den kompetens som personalen har på många boende kan förbättras. Det finns ett stort utbud av nödvändiga kurser. T.ex. nämndes kompetensutvecklingsprogrammet CARPE (www.projektcarpe.se) som vänder sig till anställda inom kommunen. För att personalen skall få möjlighet att vidareutbilda sig så krävs att enhetschefen har en positiv inställning till personalens kompetensutveckling. Utbildning bör ses som en investering för att förbättra såväl den egna personalens nöjdhet som brukarnas/anhörigas nöjdhet. Det ställer höga krav på en personalgrupp som har sin arbetsplats hemma i någons hem, till skillnad mot en ”vanlig” arbetsplats. Personalens utbildning måste därför anpassas till detta och fortlöpande vidareutbildning och handledning är önskvärt även efter starten av ett boende. FUB har tagit fram en metod för brukarstyrd utvärdering av boende för funktionshindrade, BUKU. Som ett delresultat kan en sådan granskning ange vilken typ av utbildning som personalen behöver för att än bättre utföra sitt uppdrag. Att tänka på vid start av grupp­ och serviceboenden Peter Rinman och Tomas Eriksson från företaget Frösunda berättade vad man bör tänka på när man vill skapa ett eget boende och vad man som förälder/anhörig bör tänka på. Här är några goda råd: Ensam är inte stark. Undersök gärna i ditt nätverk och försök att hitta kanaler att komma i kontakt med andra i samma situation och med liknande ambitioner. Fundera kring hur mycket tid och engagemang du vill/kan lägga. Svaret på den frågan styr i förlängningen också hur mycket samarbete som krävs med andra för att realisera planen. Vad är ambitionen? På den frågan finns tre olika huvudspår, dessa spår kan sedan i olika omfattning gå in i varandra. • Driva själva i form av exempelvis ett föräldrakooperativ • Initiera för att sedan låta kommunen driva frågan till genomförande • Ta hjälp av annan part i form av exempelvis ett omsorgsföretag så som Frösunda. Det finns ingen vits med att uppfinna hjulet två gånger. Ta hjälp av och rådfråga andra som gjort en liknande resa. Sök samarbetspartners för att fylla upp med den kompetens som ni själva saknar. Börja i tid. Processen tar oftast ganska lång tid, inte minst arbetet med att finna en lämplig fastighet eller tomt för verksamheten. Våga! Låt dig inte begränsas av att du inte känner till allt från start. Du lär dig längs vägen och det finns möjlighet att knyta till sig samarbetspartners. Erfarenhet från att ha skapat ett eget boende Rolf Södervall presenterade hur det gick till när han tillsammans med ett antal andra föräldrar till funktionshindrade skapade ett eget gruppboende. Rolf började med att berätta hur det kom sig att han fick iden att starta ett eget boende. Hur gruppen med föräldrar satte sig ner och skrev ner de absoluta kraven och även sina önskemål. Hur Rolf bearbetade politiker och tjänstemän, hur några andra föräldrar letade bostäder och att det tog 10 månader från start tills det att samtliga bostäder vara färdig anpassade. Därefter gick det en tid att möblera upp baslägenheten och grabbarnas lägenheter samt att skaffa personal innan inflyttning kunde ske. Den största fördelen med att driva en gruppbostad i egen regi är att man får precis den inriktning man vill ha. Viktigt att man sätter upp mål med boendet, både kortsiktiga och på lång sikt. Lika viktigt att man följer upp målen och förändrar/förnyar sina mål och följer upp de nya målen. Viktigt är att man har en enhetlig syn på vad det är man vill med boendet. Vilken inriktning man vill skapa och därifrån söka kompetent personal som samtycker med inriktningen och vill arbeta i dess anda. Viktigt att man förstår att när ens barn flyttar hemifrån så övergår det dagliga ansvaret till boendet. Man kan ha ett ansvar som God man men det alldagliga sköts av boendet. Det möter dock inga hinder att man skriver ett avtal med boendet om någon/några saker som man absolut vill ha hand om och göra tillsammans med sitt barn. Det kan vara läkarbesök, nagelklippning, hårklippning eller dylikt. Viktigt att man har en positiv attityd till boendet i alla samtal där ens barn deltar. Om man snackar skit om boendet och går omkring och klagar så mår man själv dåligt men man drar också med sig barnet som per automatik inte trivs med boendet. Sådant som inte är bra tar man upp enskilt med personalen. Om ens barn har något att klaga på så ska det självklart få vara med när man tar upp det med personalen. Gå inte och dra på det utan ta upp det så fort som möjligt. Ibland kan det vara ett rent missförstånd och ibland är tillvägagångssättet annorlunda men resultatet detsamma. Fördelen med att ha en homogen grupp redan innan man startar ett eget boende är många. Föräldrarna känner varandra och deras barn. Barnen känner varandra och deras föräldrar. Tryggheten för både barnen och föräldrarna ökar och de syns på deras förhållningssätt och attityd. Är föräldrarna trygga så smittar det av sig till barnen. Ett problem är hur personalen uppfattar oss i våra roller. Är vi arbetsgivaren, God man eller förälder. Här är det speciellt viktigt att man inom föräldragruppen klargör vilka roller man har. Det ska vara tydligt och samtliga föräldrar ska förstå innebörden och det ska även förmedlas till personalgruppen så inga missförstånd uppstår. Idag behöver man inte uppfinna hjulet själv utan det finns erfarenhet i redan startade boenden och det finns företag som är specialister på att sätta igång processen och det ska man utnyttja för komma rätt och korta ner tiden för processen. Vad kan FUB hjälpa till med? Harald Strand presenterade områden som FUB kan hjälpa till med. I FUB´s lokalföreningars styrelser finns aktiva och erfarna föräldrar som både vill och kan hjälpa till både som bollplank samt ibland även praktiskt i möten med kommens ansvariga handläggare och ansvariga. FUB´s lokalföreningar kan också vara med i hela kedjan från analys, planering och byggande av bostäder. Detta via att det i LSS står i § 15:7 ”Till kommunens uppgifter hör att samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder”. På Läns FUB´s hemsida under fliken ”Material” kan övriga lokalföreningarna hitta några dokument och mallar till hjälp för att ”avtala” med kommunen. I FUB Stockholm och på LänsFUB finns även en ombudsman som kan hjälpa till med råd och stöd samt tips. Det har visat sig att kunskapen om LSS ofta är bättre hos personer inom FUB än hos ansvariga i kommuner – så tveka inte att ta kontakt. FUB kan hjälpa till att ”utbilda/upplysa” ansvariga tjänstemän och politiker. En specifik insats som är särskilt viktig för planering av bostäder är den så kallade Individuella Planen. Även information/mallar för detta kan du hitta på Läns FUB´s hemsida under fliken ”Material”. En annan plan som är viktig för dig som redan har en bostad enligt LSS är ”Genomförandeplan” som det finns krav på att finnas. Se till att du som förälder/god man är med i skrivande av denna plan. Där kan du t.ex. se till att önskade fritidaktiviteter skrivs in. Du kan tipsa er kommun att FUB har en metod för utvärdering av grupp‐ och servicebostäder som heter BUKU (Brukarstyrd Utvärdering och KvalitetsUtveckling). Mer information om detta hittar ni på RiksFUB´s hemsida. Denna utvärdering kommer att bli särskilt viktig när LOV (lagen om valfrihet) införs i din kommun. På LänsFUB hemsida under fliken ”Material” hittar du mer information om byggnormer, LSS lagen samt andra publikationer kring bostäder med särskild service. Bra exempel är Socialstyrelsens publikation ”Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS” och Hi:s publikation ”Att ha egen
nyckel”.