SOCIALFÖRVALTNINGEN Minnesanteckningar Möte med LSS-samrådet 2013-01-24 Närvarande: Bo Törnros Bertil Bengtsson Per-Gunnar Pettersson Staffan Eriksson Laszlo Toreki Attention FUB FUB NHR NHR Deltar ej: Claes Lydén, FA Ann Clarino RBU Monika Johansson-Björk/ Socialförvaltningen Gisela Thomas Ruthér/ Socialförvaltningen Pia Waldemarsson/ Socialförvaltningen Daniel Johansson/ Utvärderingsringen/ Praktikant Marie Langemark / Socialförvaltningen Åsa Sörman-Paulsson / Socialförvaltningen, (mötesordförande) Torbjörn Lagergren / Socialförvaltningen 1. Föregående minnesanteckningar. Godkändes och lades till handlingarna efter en korrigering av frågeställare under punkt 6, frågan om parkeringstillstånd togs upp av NHR och inte av FUB som det felaktigt står i anteckningarna. 2. Redovisning av planering och nybyggnation av gruppbostäder. Det inte så mycket som är klart angående de 2 återstående boendena som finns i budget. Det planerade är att de skall byggas på tomterna i Brottet och Snöstorp. När de blir färdiga och för vilken målgrupp de skall byggas för är upp till socialnämnden att besluta. Bägge projekten är i budget angivna med kostnadsram på 15 mill.kr och avsedda för 5 - 7 lägenheter. 3. FUB anser att max 5 +1 lägenheter är tillräckligt stort. Socialnämnden har inte begärt pengar för fler nya boenden i sitt senaste äskande inför budget 2014. Det som är på gång är, Stomgården i Trönninge färdig maj i år (2013), Gatenhjelmsvägen (tillfälliga moduler/villa för två boende med verksamhet i samverkan med daglig verksamhet) färdig augusti (2013) och Åled eller Vapnö som kan bli färdigt 2014/2015. Taxor, kommunens fordon. Socialnämnden beslutade 1 januari, 2011 att resor med socialförvaltningens fordon ska följa Hallandstrafikens riktlinjer och taxor gällande färdtjänst och riksfärdtjänst (SFS 1997:782). Enligt tidigare beslut i socialnämnden ska den som åker med socialförvaltningens fordon i princip betala lika mycket för sina resor som om färdtjänst eller riksfärdtjänst anlitats. Resbehovet för den enskilde ska alltid i första hand tillgodoses genom den allmänna kollektivtrafiken eller den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänst. I enstaka fall, då detta inte är möjligt kan socialförvaltningens fordon användas. Den enskildes kostnader för resan ska vara densamma vare sig han eller hon använder sig av färdtjänst eller socialförvaltningens fordon. Hyrestak 2013. I Halmstad kommun tillämpas sedan 2003 ett hyrestak för hyror i kommunens gruppbostäder. Detta oavsett om de drivs i kommunal eller privat regi. Med hyrestak menas att kommunen inte tar ut en högre hyra av hyresgästen, än det som anges för hyrestaket. Hyrestak för år 2013 blir 6 012 kronor. Tillströmning av nya brukare, nivån på stöd och serviceinsatser? Efterfrågan på boendestöd ökar i förhållande till boende i gruppbostad. Det finns även en ”byteslista” om man som boende vill byta bostad. Förfrågan har gjorts till ungdomar om hur man vill bo i framtiden,” lagom stor lägenhet, plats för fyra ätande i köket, extra sovplats för övernattande kompisar, diskmaskin, ingen trädgård gärna balkong, rent och snyggt, bo centralt”. För ingen var det särskilt viktigt att bo nära kompisar. Jobbigt med ensamhet, allt som skall köpas, betala räkningar osv. På fritiden önskar man, bjuda hem kompisar, hälsa på grannarna, gå på fester och titta i affärer. Kvarboendeskap i bostad med särskild service, diskussion. Generationsväxling på gång vilket kan innebära att en yngre brukare blir erbjuden en plats där äldre brukare bor. Var går egentligen gränsen mellan äldre och yngre? Viktigast kanske med liknande intressen, hur hanterar vi detta? FUB föreslog för att komma till rätta med åldersstrukturen kan brukare som är villiga att byta boende premieras med något som är vanligt i dagens samhälle. Där det sker med ett antal hyresfria månader. Har framtidens gruppbostäder god tillgänglighet (fråga från NHR)? Ja, alla gruppboenden byggs enligt byggnormerna och lite till. Egna lägenheter kan erhålla bostadsanpassning. Förvaltningen inrättar framöver ett genomgångsboende med boende i rumsform för ”boendeträning” för att bättre förbereda hyresgästen på eget boende och för att bättre kunna bedöma vilken nivå på boendeservicen man behöver, gruppbostad/egen lägenhet. 4. Bevakningslistan, nio punkter. 1. Handikappomsorgen skall göra en inventering av hur många personer i särskilt boende, korttidsverksamhet och senare även personlig assistans som har behov av Teckenspråk eller annan alternativ kommunikation. Det skall även göras en undersökning av personalens kompetens i alternativ kommunikation med tyngdpunkt på teckenkommunikation. (Från möte 120126)? Verksamhetens Logoped gjorde en inventering i särskilt boende, hon delade in alla hyresgäster/boende i fyra olika nivåer allt från personer med behov av tecken/bilder till stöd, till att ha behov av ett komplett teckenspråk. Logopeden har nu undervisat personal som behövde den lägsta nivån av kompetensutveckling medan teckenspråkslärare från företaget ”Teknologen” upphandlades och har genomfört en 5- dagars kurs och nu till hösten startas en ny utbildning om ytterligare fem dagar. FUB undrar, hur många brukare som finns i vardera av de fyra grupperna? Monika sänder materialet med utbildningsbehovet i varje grupp till FUB. FUB förordar att det vid anställning av ny personal, anställs personal med teckenspråkskunskap/kompetens. 2. Kollektiv ledsagning vid HBKs fotbollsträning för funktionsnedsatta? HBK får nu utökat föreningsbidrag och avdelningen är inte klar med hur frågan skall lösas slutligt. Frågan kvarstår på bevakningslistan. 3. Lägerverksamhet bedrivs vid Bojen/Lotsen men ej på Östergårds- och Sannarps fritids. FUB anser att lägerverksamhet bör bedrivas vid samtliga fritids! Beskedet från avdelningen är att läger anordnas på loven och det ska finnas läger för alla målgrupper, man gör en intresseanmälan. 4. Frågan om vilka hjälpmedel som finns inom kommunen att låna för att personer med funktionshinder skall kunna delta i eller utöva fritidsaktiviteter kom också upp under mötet? Arbetsterapeuterna har tagit fram uppgifter om fritidsmaterial som lånas ut av Region Halland, materialet lämnades ut under mötet. Information om fritidshjälpmedel finns på www.regionhalland.se/hmc. Det handlar om ”Parcykel, rullstolscykel i två storlekar och hippocampe som är en vagn för bad och terräng”. I kommunens regi kan man på ”handikappbaden” låna badrullstolar och i Arenans reception kan man låna sittkälkar för lek på is. 5. Handikappomsorgen har i socialnämndens verksamhetsplan för 2012 fått uppdrag att arbeta med näringslära och dietetik i särskilt boende. Hur går detta? Svårt mål beroende på system med hushållskassa där de boende väljer matsedel. Den boende bestämmer själva vad man vill äta, tid behövs för att utforma tankarna. Utbildning i projektform med hjälp av dietist eller med hjälp av hemkunskapslärare bör kunna genomföras? Frågan återkommer på bevakningslistan. 6. Frågan handlar om personer som bor på gruppbostad dit det kommer personer som bor i så kallade satellitlägenheter kan få hyreskompensation för ”utlåningen” av de gemensamma ytorna? Besked har lämnats från förvaltningschefen att någon hyreskompensation till de boende inte är aktuellt. Man skulle kunna överväga en form an avgift men för detta krävs beslut av socialnämnden. Det rör sig om max 2 personer som det hela handlar om. FUB tar med frågan och återkommer. 7. FUB: Flera Lex-Saraärenden har kommit under sommaren, bl.a. Lex-Sara utan att anmäla vidare till socialstyrelsen? Hur ser Lex-Sara anmälningarna ut i jämförelse mellan kommunens verksamhet och Caremas verksamhet? Pia utreder Lex Sara – tar upp ärende till SN för beslut om vidareanmälan till socialstyrelsen, 2012 =12 Lex Saraanmälningar totalt, bra att dessa anmälningar lyfts för att belysa eventuella missförhållanden, inblandade avdelningar är vuxenavdelningen, personlig assistansverksamhet och avdelning boende och korttids boenden. Privata utförare utreder sina egna Lex Sara anmälningar (2012=2 st) men även de privata utförarna skall sända utredningarna till Pia (kommunens inspektör). Stor medvetenhet i verksamheten om vad som är en kränkning eller övergrepp. (motsvarande inom kommunens boenden inom handikappomsorgen, 4 anmälningar). Inte bara vikarier som anmäler nu längre vilket är positivt. FUB föreslår att all personal skall ha repetition om Lex Sara en gång om året, tips att ta upp frågan i utvecklingssamtal så blir det repetition vid två årliga tillfällen. 8. Kommunens intention med projekt ”ett meningsfullt liv” för att finansieringen inte kunde komma i den nivån som var tänkt? Flera arbetsgrupper är igång men vad är den politiska tanken med projektet för ungdomar med autism? Mikaela tar med sig frågan. (20121122). Frågan står kvar på bevakningslistan till kommande möte med politiken. 9. Svårarer att få parkeringstillstånd, 19 Europeiska länder har tillståndsgivning för medpassagerare? Frågan ställs från flera olika organisationer varför den bör besvaras så att fler organisationer får höra svaret, frågan föreslås överföras till kommunala handikapprådets referensgrupp. 5. Gemensam och ömsesidig diskussion Brukarundersökningen utsänd till samtliga mötesdeltagare. Utvärderingsringen har vid tre tillfällen genomfört undersökningar av kvaliteten inom LSS-insatsen boenden med särskild service för vuxna. Undersökningarna utfördes på uppdrag av socialförvaltningens funktionshinderomsorg med start i maj 2008, därefter i september 2010 respektive september 2012. Vid undersökningen 2008 hade ännu inte Carema tagit över 20 gruppbostäder men man visste vilka enheter som skulle ut på entreprenad, undersökningen gjordes för att få ett utgångsläge för vidare undersökningar. De tre undersökningarna är inbördes överensstämmande och har genomförts bland såväl de boende som anhöriga/gode män till dessa. Anhöriga/gode män har deltagit i undersökningen via en postal enkät medan de boende har intervjuats genom personliga besök. De övergripande syftena med att undersöka kvaliteten inom funktionshinder-omsorgens boenden med särskild service är att: - - mäta hur brukarna upplever kvaliteten i sitt boende, mäta hur anhöriga/gode män upplever kvaliteten för den boende, klargöra vilka frågor som anhöriga/gode män anser är allra viktigast, samt att betrakta undersökningsresultaten utifrån den förändring av driftform som genomfördes 2008 för totalt 20 boendeenheter. Anders Lundkvist, Utvärderingsringen har varit ansvarig för undersökningen. Intervjuerna har genomförts av Daniel Johansson och Karin Lundkvist från Utvärderingsringen. Intervjupersonerna är de samma som genomförde intervjuerna vid undersökningstillfällena 2008 och 2010. Brukarrevision på gång med hjälp av Halmstads Klippangrupp och Pia Waldemarsson, inspektör. - Kompetensutredningen, utdelad under mötet. Verksamhetsområdet som rör personer med funktionsnedsättning är ett område som riktar sig till en bred målgrupp med mycket skiftande behov. Det handlar om olika typer av funktionsnedsättningar för barn, ungdomar, vuxna samt åldringar .Detta får konsekvenser för personalen som arbetar inom området. Frågor som ställs utifrån detta är: Vad är det för yrke? Är det ett eller flera olika yrken? Vilka kunskaper behövs för att arbeta inom området? Vilka vägar kan man gå för att utveckla kompetens? I takt med att samhället ställer allt större krav på personal och personalens kompetens rent generellt aktualiseras frågan även inom funktionshinderområdet. Inom äldreomsorgen har frågan utretts och statliga medel har satsas under flera år vilket har stimulerat till kompetenssatsningar. Inom funktionshinderområdet har liknande satsningar inte gjorts hittills. En god kunskapsutveckling är en viktig förutsättning för kvalitet i verksamheten, och samtidigt stimulerande för personalen som får möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Det har i sin tur effekt på möjligheten att rekrytera personal inför framtiden. Att arbeta inom vård och omsorg behöver uppvärderas för att klara den framtida personalförsörjningen inom både äldre- och funktionshinderområdet konstateras i flera utredningar. Denna utredning handlar om den personal som arbetar i det direkta arbetet med brukare i olika verksamheter inom funktionshinderomsorgen. Dock inte personal som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar inom vuxenavdelningen eftersom de nyligen avslutat ett liknande arbete. Utredningens samlade förslag. Frågan om vilken kompetens som personal bör ha för att kunna arbeta inom funktionshinderomsorgen har tydliggjorts i en rad centrala utredningar och konkretiserats i det arbete som Carpe har genomfört med att ta fram de 6 yrkeskraven. Förslaget innebär en ambitionshöjning när det gäller kompetens inom området. Utifrån ovanstående utredning föreslås : att socialnämnden godkänner de yrkeskrav som Carpe tagit fram för arbete inom funktionshinderområdet att förvaltningen ställer sig positiva till en titelförändring från vårdare till stödassistent i likhet med GR-regionen att förvaltningen ställer sig positiva till inrättandet av en ny yrkesroll med titel stödpedagog i likhet med GR-regionen att titelförändringarna utgår från särskilda kompetenskrav att boendestödjarna behåller sin nuvarande titel att personliga assistenter behåller sin titel att förvaltningen avvaktar med beslut om titelförändringar tills Region Halland diskuterat frågan färdigt att utredningen presenteras i förvaltningens kommande omvärldsanalys att förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en strategi för genomförande av förändring av kompetenskrav och titulatur inom funktionshinderområdet 6. Frågor från föreningarna: Frågor tas upp vid nästa möte. 7. Övrigt. Fråga från NHR om Örjans vall och arenans tillgänglighet överlämnas till KHR. 8. Nästa möte 2013-05-30, i rum 633, våning 6, Kungsgatan 12, kl 17.30, med politisk medverkan. Vid tangenterna Torbjörn