1. No category

Lär känna din bygd
2013-10-07
Lär känna din bygd
2013-10-07
”Varför är det som det är i den fysiska miljön
och vad blir det i framtiden? ”
Ingvar Blomster
Innehållsdeklartion
Inledning - overtyr
I går
Avbrott för information om vägar
I dag
I morgon
”Das war das”-avslutning
Inledning - overtyr
1
Lär känna din bygd
2013-10-07
HAMMARSKOG OCH DALBYBORNA
De äldsta svenska avbildningen av en midsommarstång sägs vara från Dahlbergs Suecia-verk, där han på
avbildningen av Hammarskogs herrgård i Uppland har tecknat bönder som dansar kring en midsommarstång i
förgrunden. Stången har ett flertal vertikalt placerade kransar kring stången.
Erik Dahlberg fick 1661 uppdrag att "geografiskt afteckna Sveriges förnämsta städer m. m. samt däröver göra en kort beskrifning". Hans
teckningar stacks sedan på koppar av holländska och svenska grafiker och utgavs, dock utan texten, under titeln Suecia antiqua et hodierna.
Fortsatt dans i
Dalby Västeråker på 1920-talet
Dalby-Västeråker på 1920-talet
2
Lär känna din bygd
2013-10-07
Riksrådet Knut Posse 1655
Hammarskog på 2000-talet
Midsommarfirande fortfarande
Bygden i går
3
Lär känna din bygd
2013-10-07
Kvek gården
Karta från 1860 - före laga skifte
4
Lär känna din bygd
2013-10-07
Gräna by före laga skifte 1865-1866
Gräna by – byggnader som återstod 1987
5
Lär känna din bygd
2013-10-07
1920-talet - Första sommarhusen i bygden
1950-talet – Nya mangårdsbyggnader och
egna hem
1960-1990 – Nya hus för personer med
anknytning till socknarna
KOMMUNAL PLANERING FRÅN FÖRR
Generalplan 69 –
Dalby och Västeråker ingår i Uppsala kommun
Kommunprogram 75 – Program under ”gröna vågens” tid. Glesbygden ska minska
Översiktsplan 90 –
Prognosen innebar ökning 1990-2010 med 2000 personer
Generalplan
1969
6
Lär känna din bygd
2013-10-07
Landsbygdsbefolkningen beräknades minska från
16.800 personer 1974 till 13.500 personer år 1985
Lite om…
Vägar, kommunikationer
Karta från 1860 – landsvägar i samma läge
7
Lär känna din bygd
2013-10-07
VÄGAR och KOMMUNIKATIONER
Väghållningen börjar i Norden regleras i riks- och landskapslagar.
Häradsväg var i Sverige före 1891 en förbindelseled av mindre betydelse
än landsväg men större än en sockenväg. En häradsväg skulle vara minst
6 alnar (3,6 meter) bred, men skillnaden mellan häradsväg och sockenväg
var dock inte särskilt väldefinierad. Enligt 1891 års väglag ersattes både
häradsväg och sockenväg med bygdeväg. Huvudansvaret för
underhållet av vägarna låg på den jordägande
menigheten. I Sverige läggs ansvaret för vägarna på staten
1944.
Staten genom Trafikverket ansvarar idag för de statligt ägda allmänna
vägarna. Kommunerna förvaltar kommunala gator. Enskilda vägar
förvaltas av vägföreningar eller av enskild fastighetsägare.
Dalby och Västeråker ingår i Trafikverkets driftområde Enköping.
Regionkontoret ligger i Eskilstuna
Första mjölkbilen med passagerare
Evert Lundqvist vid vår buss
8
Lär känna din bygd
2013-10-07
Vår buss vid bussstationen
Trafikverket besöker och besiktigar alla våra vägar en gång minst var 14:e dag.
Vägarna är indelade i underhållsklasser som avgör hur ofta och hur snabbt
Trafikverket underhåller vägen.
När Trafikverket får en fråga/ påpekande eller önskemål om bättre eller
tätareunderhåll, t.ex. lagning av skador m.m. så kan Trafikverket göra en
trafikräkning, det kan ta en månad eller så innan detta genomförs. Visar det sig
då att trafiken ökat så att detta föranleder att vägen bör ha en högre klass, så
klassas den om. Vägar kan förstås också klassas ner.
Planändringar eller nya detaljplaner, exploatering eller permanentning av
fritidshusboende kan leda till att vägar behöver beläggas eller få ett betydligt
bättre underhåll. Det är då bra om anslutande vägföreningar eller boende hör av
sig till Trafikverket med sina önskemål, synpunkter och frågor.
Trafikverkets driftsentreprenörer är ofta kunniga om vägens status och funktion
men har ju inte alltid koll på kommunens planer eller områdets utveckling.
Enklaste sättet att nå Trafikverket är på telefon 0771 921 921.
Bygden i dag
9
Lär känna din bygd
2013-10-07
Nya lite större bosättningar
inom Dalby och Västeråker
Hässle 2013
10
Lär känna din bygd
2013-10-07
Markanvändning
Översiktsplan2010
Stadens närmaste omgivning – Stadens omland
Inom omlandet gäller generellt stor försiktighet avseende markanvändningsförändringar. Omlandsmarkeringen har två funktioner:
att bevara värden och säkra framtida stadsutveckling.
För det första innefattas i omlandet det stora slättlandet med skogsbryn runt
Uppsala stad. Karaktären av tydlig gräns mellan stad och landsbygd liksom
karaktären av staden på slätten är viktig att bevara. Jordbruksmarken är
av hög klass. Berg- och moränkullarna i slättlandskapet har ofta höga natur- och
rekrationsvärden. Slättlandet ska därför bevaras öppet och kullarna bör inte få
ytterligare bebyggelse.
Ingrepp som försvårar fortsatt hävd ska undvikas, liksom ny bebyggelse och andra
anläggningar som saknar koppling till jordbruket. Bebyggelse/anläggningar som
ändå tillkommer ska anpassas till skala och utformning för att ej påtagligt framträda.
För det andra innehåller omlandet delar som i en mer avlägsen framtid kan komma att
behövas för stadens expansion eller ny transportinfrastruktur, samtidigt som ett
högt bebyggelsetryck föreligger här på grund av närheten till staden. Omlandet ska
därför också ses som ett strategisktområde för framtida stadsutbyggnad som hålls
fritt från bebyggelsetillskott och andra förändringar som kan försvåra en senare
ändamålsenlig utbyggnad och/eller bevarande för rekreationsändamål.
Detaljplanekravet enligt PBL 5 kap 1§ kan hävdas för omlandet.
Dalbydalgången – skydd för landskapsbilden
11
Lär känna din bygd
2013-10-07
Översiksplan 2010
Skydd för landskapsbilden
I naturvårdslagen (NVL) 19 § i dess lydelse före den 1
januari 1975 står att läsa:
”Finnes anledning att antaga att nybyggnad, upplag eller
annat arbetsföretag av visst slag, som ej omfattas av tillståndstvång
enligt 18 §, skulle inom visst område komma
att i väsentlig mån skada landskapsbilden, äger länsstyrelsen
förordna att företag av det slaget icke må utföras inom
det området utan länsstyrelsens tillstånd. I samband med
tillstånd må länsstyrelsen meddela sådana föreskrifter
att företagets menliga inverkan på landskapsbilden såvitt
möjligt begränsas eller motverkas.”
NVL 19 § förändrades 1974, men beslut enligt 19 § som
tagits före 1974 gäller fortfarande med sin gamla lydelse
och innebörd. Förordnandet gäller inte företag som ska
prövas enligt miljöbalken. I Uppsala kommun finns tolv
förordnanden enligt landskapsbildsskyddet. Sex för större
avsnitt, dalgångar och sex mer begränsade, därav fyra
kyrkor.
Riksintressen
12
Lär känna din bygd
2013-10-07
Riksintresset FISKE och FRILUFTSLIV OCH TURISM
Fiske
Enligt MB 3 kap 5 § ska mark- och vattenskyddsområden som har betydelse
för vattenbruket så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan
försvåra näringarnas bedrivande. Mälaren inklusive Ekoln är av riksintresse
för yrkesfisket.
Friluftsliv och turism
Mark- och vattenområden som har betydelse ur allmän synpunkt med
hänsyn till turismen och friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt påverka eller skada natur- och kulturmiljön.
Behovet av grönområden i tätorter eller i närheten av tätorter ska särskilt
beaktas. Områdena som är av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot
åtgärder som avses i första stycket (MB kap 3 och 4). Mälaren är med
hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena av riksintresse enligt
MB 4 kap. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till
stånd endast om de kan ske på ett sådant sätt som inte påtagligt skadar
natur- och kulturvärdena. Vid bedömningen ska turismens och friluftslivets,
främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Bestämmelserna
innebär dock inte någon restriktion för utvecklingen av tätorter och det lokala
näringslivet.
Naturvårdsinventering
ur Översiktsplan 2010
Kulturmiljöer - ur översiktsplan 2010
13
Lär känna din bygd
2013-10-07
Kulturhistorisk bebyggelseinventering
Hagunda Upplandsmuseet 1987
Lämplighetsprövning
Föregår avstyckning av nya tomter
Bygglov
Krävs för nybyggnad av bostadshus
Krävs inte för ekonomibyggnader
Bygglovbefrielse för friggebodar 15 kvm.
Bygglov krävs inte för mindre tillbyggnad och för komplementbyggnader
i anslutning till huvudbyggnaden
Strandskyddsområdet
Skydd för landskapsbilden
Undantag från bygglovplikt
Enligt plan- och bygglagen 8 kap 4b § får mindre tillbyggnader och komplementbyggnader
på en- och två-bostadshus utföras utan bygglov om huset ligger utanför detaljplanelagt
område och inte ingår i samlad bebyggelse.
Kommunen avgör vad som är att betrakta som ”mindre tillbyggnad” och komplementbyggnad.
Byggnadsnämnden beslutade 2004-03-18 att som ”mindre tillbyggnad” betraktas
tillbyggnader på upp till 50 procent av den befintliga huvud byggnadens bruttoarea,
dock högst 40 kvadratmeter, under förutsättning att hela byggnaden nyttjas
till samma ändamål som tidigare.
En komplementbyggnad är en byggnad i högst en våning belägen i huvudbyggnadens
omedelbara närhet samt fyller ett behov som komplement till bostaden. Åtgärden får inte
utföras närmare tomtgränsen än 4,5 meter.
Tillstånd kan komma att krävas enligt annan lagstiftning såsom t ex
miljöbalken, kulturminneslagen, naturvårdslagen eller väglagen.
14
Lär känna din bygd
2013-10-07
Samlad bebyggelse
Dalby Udd/Säby, Gunggräna, Björk
Områden med samlad bebyggelse
Områden där byggnadsnämnden
tolkat att samlad bebyggelse föreligger. Inom
de markerade områdena krävs bygglov för mindre tillbyggnader och komplementbyggnader vilket inte annars
krävs utanför detaljplan. Bygglovplikten inom samlad
bebyggelse motiveras av att ansamlingen av byggnaderna
är av sådan art och omfattning att åtgärderna här i högre
grad kan inverka på olika enskilda och allmänna gemensamma intressen.
Utformningen av den bebyggda miljön ur
Översiktsplan 2010
• Vid bebyggelsekompletteringar på landsbygden ska platsernas värdefulla
karaktärsdrag tas tillvara och utvecklas
• Viktiga siktlinjer ska inte skymmas. Det gäller t ex siktlinjer från vägar till
kyrkor, och andra större karaktärsbyggnader. Värdefulla utblickar mot
dalgångar, sjöar och vattendrag ska värnas.
• Nya tomter och byggnader på landsbygden ska placeras i anslutning till
befintlig bebyggelse, där det uppstått luckor i byarna, eller till lägen som liknar
traditionella tomtplatser. Traditionella tomtplatser är i skogsbryn och på
höjdlägen. Inom och invid det öppna slättlandskapet är byggnaders placering
särskilt viktig.
• Master och torn av teknisk karaktär bör lokaliseras i skogsområden eller i
anslutning till andra höga anläggningar eller utformas som karaktärsbyggnad
med hög arkitektonisk kvalitet.
.
15
Lär känna din bygd
2013-10-07
Utformningen av den bebyggda miljön ur
Översiktsplan 2010 forts..
Kyrkomiljöer:
• Kulturhistorisk hänsyn till kyrkans placering och utformning i
landskapet ska ges största vikt vid tillskott och förändringar i
kyrkomiljön och kringliggande landskap. Såväl utblickar mot
kyrkan som utblickar från densamma ska värnas
Bygden i morgon
Ökar befolkningen?
Växer landskapet igen?
Förfaller ekonomibyggnaderna?
Stiger vattnet ?
Växer Dalby-Västeråker ytterligare?
Generellt sett har kommunikationslägen och tillgång till service blivit allt viktigare vid
bostadsval.
Närhet till vatten alltid intressant men knappast troligt med fler strandtomter i området.
Vägar och allmänna kommunikationer kommer marginellt att kunna förbättras.
Stora exploateringar inte aktuella.
Utvecklingen sker genom avstyckningar gjorda av fastighetsägare på trakten.
Andrahandsvärdet borde vara en frågeställning för tillkommande bosättare.
16
Lär känna din bygd
2013-10-07
Befolkningsutvecklingen
Förr fanns det både höns, får, kor och hästar!
Idag bara hästar?
Underhållet av bebyggelsemiljön
17
Lär känna din bygd
2013-10-07
Das war das - avslutning
Bevara de små byggnaderna!
Detaljer – vredet och handtaget
18
Lär känna din bygd
2013-10-07
Fjädern som håller dörren - snart 100 år
Tack för mig !
19