Studiecirkel 2013-05
2013-05-11 Lär känna din bygd • Del 1 Historisk tillbakablick – (ca 100 sidor som uppdateras med text och bild) • Del 2 Tjugohundratalet i Dalby och Västeråker – (cirka 50 sidor med intressanta artiklar som berättar om nutid med blickar framåt) • Del 3 Byarna i Dalby och Västeråker – (cirka 100 sidor med nya kartor och bilder samt uppdaterade texter. Skall omfatta alla fastigheter i socknarna) • Del 4 Källor och referenser – (cirka 10 sidor som redovisar tillkomst och referenslitteratur) • Del 5 CD eller DVD – (CD med omslag som inlaga i bok som innehåller ljudfiler och filmer) • Del 6 Webbplats – (publicering av utvecklingsarbete, ljudfiler, länk till bokprojekt…) Lär känna din bygd 1 2013-05-11 Studiecirkel tider och innehåll • 4 mars Bosse – Geografin, kartorna med koppling till historien • 25 mars Becke – Gårdarna, den byggda miljön med traditionen • 15 april Hilding – Människorna med sina roller och funktioner • 6 maj Bosse – Verksamheterna, uttryckt i yrken och samhällsnytta • 27 maj Becke – Samhället uttryckt genom politik, förening och kyrka • 17 juni Björkdalagård – Utflykt 18-22 alla cirklar Lär känna din bygd Studiecirkel 2013-05-06 Verksamheterna, uttryckt i yrken och samhällsnytta • Jordbruket • Andra näringsverksamheter • Verksamheternas byggnader • Kommunal service Att diskutera • 25års-perspektivet (1988) • 100års-perspektivet (1913) • 300års-perspektivet (1713) Lär känna din bygd 2 2013-05-11 Studiecirkel 2013-05-06 Verksamheterna, uttryckt i yrken och samhällsnytta • Referens skrift 1991 – – – – – – – – – – – – – – – – – – Förord De båda socknarna Dalby Fornminnen Soldater Bygemenskap Kommunikationer Bondenäringen Församling och förening Ur gamla handlingar -Dalby Västeråker Sockenstämmor Kontrakt och syn Spelmansstämma Enebygården Ur gamla handlingar-Västeråker Dalby och Västeråkers byar Källor sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid sid 3 6 8 20 25 28 34 41 56 64 65 76 79 83 84 85 86 155 Lär känna din bygd Vilka bor i bygden eller har anknytning till den? • • • • Detta talade vi om i föregående sammankomst Statistiken visar antalet boende enligt folkbokföringen Av dessa pendlar en hel del ut men andra pendlar in Vi har inte statistik på fritidsboendet Lär känna din bygd 3 2013-05-11 Befolkning Lär känna din bygd Statistik Södra Hagunda Lär känna din bygd 4 2013-05-11 Vad gör de? • • • • • Detta berörde vi också i föregående sammankomst men nu kommer vi till det resultat som verksamheterna syftar till Vissa har sin verksamhet i den bygd där de bor, andra reser till arbetsplatsen ”Grönavågeneffekter” ”Bredbandsfrågan” Några roller som berördes då – – – – – – – • Kyrklig verksamhet Utbildning Transporter Offentlig service Jordbruket Fiske Konstnärlig verksamhet Sedan har vi statistikens grupperingar Lär känna din bygd Verksamheter 2,9% Tillverkning och utvinning 6,5% Energi och miljö 0,6% Byggverksamhet 8,0% Handel 9,3% Transport 4,1% Hotell och restauranger 1,9% Information och kommunikation 3,2% Kreditinstitut och försäkringsbolag 2,3% Fastighetsverksamhet 1,6% Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret 14,6% 8,1% Utbildning 14,4% Vård och omsorg 17,8% Personliga och kulturella tjänster, m.m 3,7% Okänd bransch 1,2% 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Serie1 Jordbruk, skogsbruk och… Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restauranger Information och… Kreditinstitut och… Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter och… Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella… Okänd bransch Jordbruk, skogsbruk och fiske Lär känna din bygd 5 2013-05-11 Verksamheter Riket VDU Diff A jordbruk, skogsbruk och fiske 2,2% 2,9% 0,7% B+C tillverkning och utvinning 13,4% 6,5% -6,9% D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 1,0% 0,6% -0,4% F byggverksamhet 7,0% 8,0% 1,0% 12,3% 9,3% -3,0% H transport och magasinering 5,2% 4,1% -1,1% I hotell- och restaurangverksamhet 3,1% 1,9% -1,2% J information och kommunikation 3,8% 3,2% -0,6% K finans- och försäkringsverksamhet 2,0% 2,3% 0,3% L fastighetsverksamhet 1,5% 1,6% 0,1% 11,2% 14,6% 3,4% 5,6% 8,1% 2,5% P utbildning 10,3% 14,4% 4,1% Q vård och omsorg; sociala tjänster 15,9% 17,8% 1,9% R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 4,3% 3,7% -0,6% 00 okänd verksamhet 1,2% 1,2% 0,0% G handel M+N företagstjänster O offentlig förvaltning och försvar Lär känna din bygd Andra näringsverksamheter • • • • • • • • • • • Byggmästeri Rörinstallatörer Elinstallatörer Dalbyhemmet Förskola Hammarskog Kyrka Entreprenörer Pendling till Uppsala Annan pendling Distansarbete Lär känna din bygd 6 2013-05-11 SNI 2007: Bransch Kod Benämning A B Företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske Gruvor och mineralutvinningsindustri C Tillverkningsindustri D El-, gas- och värmeverk E Vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar F Byggindustri G Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar H Transport- och magasineringsföretag I Hotell och restauranger J Informations- och kommunikationsföretag K L Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare M Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N O Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Civila myndigheter och försvaret P Utbildningsväsendet Q Enheter för vård och omsorg, socialtjänst R Enheter för kultur, nöje och fritid S Andra serviceföretag T Förvärvsarbete i hushåll; Hushållsproducenter av diverse varor och tjänster för eget bruk U Internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Lär känna din bygd Mer statistik; Familjer med bil Antal personbilar Familjer med bil Familjer utan bil Kvot B/C 141 Sävja-Bergsbrunna 1 981 1633 1358 1,20 1616 1040 491 2,12 977 654 285 2,29 211 Södra Hagundabygden 252 Södra Rasbobygden Lär känna din bygd 7 2013-05-11 Jordbrukets statistik Lär känna din bygd Jordbrukets statistik Lär känna din bygd 8 2013-05-11 Jordbruket Jordbruket har genomgått mycket stora förändringar under Mellansvenska Sänkan Östgötaslätten, Närkeslätten och Mälardalen. Vegetationsperioden är ca 6 månader. Området var havsbottnen efter istiden och jorden är därför väldigt bördig. Innan man fick ordentliga plogar på 1800-talet kunde man inte plöja den delvis hårda leran. Innan dess var dessa fält ängar som boskap betade på. Nu odlar man istället foder till djuren på ängarna. Detta är en typisk nordisk utveckling för alla länder utom Island. Gårdarna i mellansvenska sänkan är i regel större än i andra delar av Sverige. Här finns gårdar och slott som har haft tillhörande marker ända sedan 1600-talet. Många gårdar ägnar sig inte åt boskapsskötsel utan bara åt odling. Här odlar man vallväxter, potatis, korn och vinbär, främst vete och raps. Raps började man odla i Sverige under andra världskriget när man inte kunde importera mejeriprodukter från andra länder . Lär känna din bygd Jordbruket, den agrara revolutionen På 1700-talet och 1800-talet skedde den agrara revolutionen. Då införde man växelbruk, vilket innebar att man varje år odlade olika grödor på samma åker för att marken inte skulle förlora sin näring. Man odlade klöver och andra växter som boskapen åt och som var bra för jorden. I Sverige började man odla potatis. Dessutom skiftades jorden. Det innebar bland annat att små åkrar slogs samman till större. Under 1900-talet mekaniserades jordbruket. Man började använda traktorer, skördetröskor och andra maskiner, vilket i sin tur ledde till att man fick större skördar men inte behövde så många arbetare. Innan det plöjde man med dragdjur, sådde för hand, rensade ogräs med hackor och skördade med lie. För det krävdes många arbetare. Lär känna din bygd 9 2013-05-11 Jordbruket, storskifte en från bl.a. England inspirerad jorddelningsreform som ytterst syftade till förbättring av jordbruket genom upplösning av byarna med deras ägoblandning och bundna driftsystem. Förslag till en radikal reform lades fram av Jacob Faggot i en rapport till Vetenskapsakademien 1741. Reformen inleddes försiktigt av riksdagen i lantmäteristadgan 1749, senare i förordning från 1757, då skiftesvitsord infördes (dvs. skifte skulle genomföras om en markägare i byn begärde detta). I realiteten kom storskifte endast att medföra en omskiftning av åker och äng till färre, större tegar. Målet som uppsattes 1762 - högst fyra skiften i åker och lika många i äng per gård - nåddes inte alltid ens vid förnyade storskiften. Från 1783 kunde enskild gård begära fullständig separation och utflyttning från byn, ett förebud till enskiftet 1803. Sådan utskiftning föregicks av ägogradering, med vägning av yta mot jordens godhet. Lär känna din bygd Jordbruket, laga skifte laga skifte, benämning på det skiftessystem för jord som infördes genom 1827 års skiftesstadga. Målsättningen med denna skiftesstadga var i viss mån densamma som hade varit gällande för enskiftesreformen, som började genomföras i Sverige i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet; man ville lägga samman jordägarnas ägor i så få skiften som möjligt. Varje delägare i en by kunde enligt 1827 års skiftesstadga påfordra skifte, och skifte kunde företas av jord som hörde till by eller hemman vari två eller flera ägde del. I princip skulle skiftet omfatta all mark. Utflyttningstvånget, dvs. böndernas skyldighet att flytta ut från byarna och bosätta sig på de nya skiftena, som införts med enskiftet, skulle enligt 1827 års stadga bestå. Ehuru en del ändringar vidtogs under årens lopp i 1827 års skiftesstadga och en ny skiftesstadga utfärdades 1866 förblev principerna från 1827 års stadga gällande till 1928. Lär känna din bygd 10 2013-05-11 Jordbruket 1900-talet Resultatet av denna skiftesreform blev att laga skifte genomfördes i så gott som hela landet. Den 1 januari 1928 ersattes 1866 års skiftesstadga av 1926 års jorddelningslag. I denna lag skilde man mellan tre olika slag av fastighetsbildningsinstitut på landet: laga skifte, avstyckning och andra lantmäteriförrättningar. Gradering av jord skulle i huvudsak ske enligt tidigare gällande regler. Rättegång rörande skifte skulle som förut äga rum vid ägodelningsrätt. År 1970 ersattes 1926 års jorddelningslag av fastighetsbildningslagen, som trädde i kraft 1 januari 1972. Med den lagen avskaffades begreppet laga skifte i svensk fastighetsrätt Lär känna din bygd Gräna 2:3 1773 resp 2013 Lär känna din bygd 11 2013-05-11 Jordbruket exempel Gräna Jordbruket har genomgått mycket stora förändringar under • Storskifte genomfördes för Säby och Hässle 1764-65 medan rågångsförrättning för angränsande byar (Gräna). Storskifte för Gräna 1773. • Laga skifte 1864 upplästes i Dalby Kyrka 2/7 1865 • Under 1900-talet har i huvudsak jorden brukats av sina ägare • Världskrigen har inneburit förändringar i verksamheterna med ransoneringar, inkallade bönder som kompletterats med tillfällig arbetskraft • Tjugohundratalet har inneburit ytterligare en strukturomvandling med krav på stordrift som inneburit arrenden • Utvecklingen från Kobonde till jordägare under 30 år Lär känna din bygd Jordbrukets företag Lär känna din bygd 12 2013-05-11 Jordbrukets byggnader • • • • • Arrenden Underhåll Annat nyttjande Rivning Med mera Lär känna din bygd Boende med anknytning till Jordbruket • • • Året runt utan koppling till jordbruk Året runt med koppling till jordbruk Fritidsboende Lär känna din bygd 13 2013-05-11 Pendling i en expansiv region Lär känna din bygd Kyrka Lär känna din bygd 14 2013-05-11 Hammarskog Lär känna din bygd Dalbyhemmet Lär känna din bygd 15 2013-05-11 Bygg och installation Lär känna din bygd Distansarbete Lär känna din bygd 16 2013-05-11 Vägföreningar • • När jag för några år sedan valdes till kassör för Dalbygård - Säby vägsamfällighet ärvde jag ett par pärmar med aktuella handlingar och en "bandy portfölj" med äldre, osorterade handlingar. Arkivet är nu i en någorlunda ordning och arbetet med detta gjorde mig intresserad av Dalbys historia. Av en granne fick jag låna det imponerande verket "Inom Dalby - Västeråker Sockengrindar", vilket gav ytterligare näring till Dalby intresset. För några år sedan tog jag initiativet till investeringen i ett reningsverk för fastigheterna runt Björkberget, vilket gav mig ytterligare kontakter med fastighetsfrågor och fastighetsägare gränsande till Säbyvägen och Ekoln. Till vägsamfällighetens 50-årsjubileum 2012 samlade jag en del av mitt material till en "Jubileumsskrift", vilken blev mycket uppskattad av samfällighetens medlemmar, men den är riktad till den målgruppen och säkert av begränsat intresse för andra. Jag åtar mig att korta ner den för en bredare målgrupp, men jag hinner inte just nu. Jag har mer material och min avsikt är att av personligt intresse sammanställa det och förhoppningsvis komplettera det med vidgade vyer i backspegeln. Lär känna din bygd Andra verksamheter i bygden, exempel • • • • • • • • • • • • • Djurfoder på nätet, www.petfynd.se Tomatodlare Hacksta Gård, http://hackstagard.ekogardar.se/ Sundblads lantbruk Ridskolor Gräna och Ubby Silversmed Louise Backman, www.foramlouise.se Guldsmed Suzzanne Färnert http://www.lindahlfarnert.se/ Författere Sussanne Levin Konstnär Jessica Faiss http://jessicafaiss.com Konferns Björkdala Gård www.bjorkdalagard.se Farmartjänst Foto, design www.ewdesign.se Växtskydd Maj-Lis Pettersson Lär känna din bygd 17 2013-05-11 Ingen näringsverksamhet • • • • Studerande Pensionärer Hemarbete Övriga Lär känna din bygd Offentlig service • • • • • • • Buss, taxi och transport Väghållning Skola Barn och äldreomsorg Tele El Stadsplanering och bygglov Lär känna din bygd 18 2013-05-11 Bygemenskap • • Samfälligheter Byalag och vägföreningar – – – – – – – – – – Björk Gräna Säby Sundbyvägens vägförening Viggeby 2 Västeråkers Björks Malm/Andershov Ubby Hässle Hässleborg Med flera Lär känna din bygd Fortsättning följer… • • • • • • • Jordbrukets strukturomvandling är sannolikt klar Västeråker/Dalby del i en expansiv region Miljöfrågorna i fokus. Dit hör kommunikationer Historien kan vi dokumentera men framtiden kan vi delvis påverka Fortsätt att vårda bygemenskapen Föreningstillhörighet Busstrafik Lär känna din bygd 19
© Copyright 2024