Årsredovisning 2012 - Tekniska Verken i Kiruna AB
Årsberättelse 2012 Innehåll Kort om oss Kort om oss 2 Tekniska Verken i Kiruna AB:s styrelse 3 Vår bolagsstruktur 4 VD:n har ordet 5 Stadsomvandlingen 6 Kvalitet, miljö & arbetsmiljö 8 Logistik 9 Energi 10 Fjärrvärmemätarbyten 11 12 Teknik Säkrare skolväg 13 Kommunikation & marknadsföring 14 15 Barn på besök Personal & hälsa 16 Våra hälsoinspiratörer 17 Grattis till årets hälsoprofil 17 Kiruna Kommunpartner AB 18 Renhållning 19 Gator & parker 20 Vatten & avlopp 21 Årsredovisning Tekniska Verken i Kiruna AB ansvarar för renhållning, fjärrvärme, vägar, dricksvatten, avlopp och parker i Kiruna kommun. Genom att vår ägare är Kiruna kommun så får vi en roll i samhället där vi går en balansgång mellan att vara ett företag som ska drivas affärsmässigt och samtidigt leverera samhällsnytta. Vi finns för att kontinuerligt tillhandahålla en effektiv service för hela kommunen, och vi levererar affärsmässig samhällsnytta på flera sätt. Vi driftar exempelvis cirka 40 vatten- och avloppsreningsverk, snöröjer åtskilliga mil väg efter varje snöfall samt hämtar sopor och avfall i hela kommunen. Dessutom driver vi åtta återvinningscentraler och två värmeverk, allt med en tydlig miljöprofil. Vi gör det här för att hela Kiruna kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Våra drivkrafter är en positiv utveckling inom energi, miljö och samhällsservice - till nytta för kommunmedborgarna. Kiruna Kommunpartner AB bildades i december 2009 och är ett dotterbolag till Tekniska Verken i Kiruna AB. Bolaget hanterar all kommunal uppdragsverksamhet och ansvarar för de uppdrag som är taxefinansierade inom 23 Tekniska Verken i Kiruna AB 2013-03-27 2 vatten och avlopp, hushållsavfall och slamtömning, samt de skattefinansierade uppdragen inom gator och parker. Vår vision: Med hög samlad kompetens och ny innovativ teknik är Tekniska Verken i Kiruna AB den ledande aktören inom energi, miljö och samhällsservice på Nordkalotten. Våra värdeord: Ansvarsfulla Kompetenta Effektiva Stolta Tekniska Verken i Kiruna AB:s styrelse Styrelsens berättelse 2012 Övre raden från vänster: Bruno Haapalahti, Robert Johansson, Peter Niemi, Pia Falk, Barbro Olofsson, Roland Holmdén, Henry Emmoth, Tommy Öhman. Nedre raden från vänster: Lars-Göran Stålnacke, Sten Stridsman (vice ordförande), Bengt Keisu, Mattias Abrahamsson, Lars Törnman (ordförande). Saknas på bild gör: Jörgen Lövgren, Sören Sidér, John Tomas Påve, Tage Thornlund, Ann-Kristin Nilsson. Lars-Göran Stålnacke avgick i augusti 2012, ny arbetstagarrepresentant i styrelsen blev Ulf Stålnacke. Känner stor stolthet och tillfredställelse i egenskap av ordförande att leda TVAB:s styrelsearbete. Styrelsen har under de senaste åren tagit mycket stort ansvar för att hitta lösningar som säkerställer bolagets framtid i en för Kiruna svår situation med allt vad stadsomvandlingen för med sig men också att få en ekonomisk vändning från de svåra förluståren före 2009. Med det senare har styrelsen genom tydliga direktiv till bolagsledningen visat vägen. Under året har i stort alla styrelsemöten handlat om hur ekonomin skall förbättras men också möjliga vägar att skapa stora och trygga samarbetspartners för främst energiverksamheten. Tack vare det engagemang som alla från styrelse till anställda visat under omställningsåren ser styrelsen framtiden med ljus tillförsikt vilket också årets resultat visar på plus 7,2 miljoner kronor. Soliditeten för bolaget har under ett antal år stigit till 21% mot bara 1% 2008. Styrelsen vill tacka all personal i Bolaget och dess dotterbolag för arbetsinsatsen under det gångna året och överlämnar därmed årsredovisningen för 2012. Lars Törnman Styrelseordförande 3 Vår bolagsstruktur Tekniska Verken i Kiruna AB bildades 2003 genom en sammanslagning av Kiruna Värmeverks AB, Kiruna Renhållnings AB och förvaltningen Tekniska kontoret på Kiruna kommun. Syftet och målet med sammanslagningen var att hitta synergieffekter och att åstadkomma ett mernyttjande av resurserna som fanns i de olika enheterna. Mellan åren 2003 och 2010 drevs verksamheten i ett bolag, Tekniska Verken i Kiruna AB, men med de olika enheterna som egna avdelningar. Från och med 2010 gick bolaget in i en ny organisation och är nu uppdelat i moderbolag samt två dotterbolag. Syftet är att skapa en tydlig skiljelinje i både verksamhet och redovisning mellan den affärsmässiga verksamheten i moderbolaget och den skatte- samt taxefinansierade verksamheten som placerades i dotterbolaget Kiruna Kommunparter AB, den så kallade uppdragsverksamheten. Det andra dotterbolaget Kiruna Kraft AB har funnits med sedan 1995 och verksamheten har alltjämt begränsats till ägandet av energiproduktionsanläggning- arna, vilket även fortsättningsvis kommer att vara fallet. Kiruna Kraft AB har inga anställda. Den affärsmässiga verksamheten i koncernen ligger kvar i moderbolaget tillsammans med huvuddelen av maskinella och personella resurser. På detta sätt skapas även förutsättningar för mernyttjande av TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB (Moderbolag) KIRUNA KOMMUNPARTNER AB STAB All uppdragverksamhet samlas i ett bolag som ansvarar för uppdragen: - Drift av vatten och avlopp - Inköp - KMA - Gator och parker, renhållning och slamtömning driftas av interna och externa entreprenörer. 4 ENERGI LOGISTIK Energiproduktion och nät bl.a: - Fjärrvärmedistribution - Drift KAA Transport- och maskinresurser samlas. Utför på uppdrag: - Entreprenadverksamhet - Belysning, trafikljus och skyltar - Renhållning - Övrig körning - Slamtömning Verkstad i egen regi HR & KOMMUNIKATION Personalavdelning och administrativt stöd för hela koncernen. - Lager & godsmottagning - Marknadsföring - Information - Kommunikation - Reception KIRUNA KRAFT AB Äger energiproduktionsanläggningarna i koncernen. EKONOMI TEKNIK Ekonomifunktion för hela koncernen. Funktion för hela TVABkoncernen samt kommun. - Projekt - Stadsomvandling maskiner. För uppdragsverksamheten innebär detta att endast den del av kostnaderna för maskiner och personal som nyttjas kommer att belasta verksamheten. På detta sätt säkerställs kvalitet och långsiktighet. VD:n har ordet Det går bra nu! Det är riktigt roligt att kunna konstatera att vi återigen kan presentera ett riktigt bra ekonomiskt resultat för 2012 på cirka + 7 miljoner kronor. Det är flera faktorer som ligger bakom resultatet men det är framför allt personalens insatser som jag i första hand vill lyfta fram. Många är de timmar som personalen har jobbat med ständiga förbättringar i sin vardag i strävan att effektivisera och utveckla sin verksamhet men också för att erbjuda bättre tjänster och produkter till våra kommunmedborgare. Stadsomvandlingen upptar alltmer tid för mig personligen men också för en betydande del av vår verksamhet. Många samhällen i världen drömmer om en nystart. En möjlighet att göra om allt det gamla men nu på ett nytt sätt, rätt sätt. Inte minst när det gäller hållbarhet och teknisk infrastruktur. I de flesta fall är detta en mycket långdragen process då samhället sitter fast i gamla lösningar och tunga investeringar. Kirunas förnyelse medför en unik möjlighet. Den är till och med så unik att ingen riktigt har svaren på vad som är rätt eller fel sätt, åtminstone inte i Kirunas klimat och med våra förutsättningar. Vi kan vara säkra på att den resa vi i Kiruna kommer att göra under de kommande åren, kommer resten av Sverige göra förr eller senare. Vi kan också vara säkra på att det kommer krävas både mod, vilja och resurser för att göra det vi vill göra – ett nytt sätt, rätt sätt. Tekniska Verken i Kiruna AB fortsätter att stärka vänskapsbanden på Nordkalotten. Vi tror på samarbete och under 2012 har vi utvecklat vårt samarbete med andra aktörer inom energi- och miljöområdet. Det innebär att vi även de kommande åren kommer att kunna erbjuda kommunmedborgarna attraktiva och efterfrågade energi- och miljölösningar. Vi förbereder oss på bästa sätt för att möta 2013 med alla dess utmaningar och möjligheter. Det är nu vi ska börja bygga och forma vår nya stad. Peter Niemi, VD och koncernchef « Många samhällen i världen drömmer om en nystart. En möjlighet att göra om allt det gamla men nu på ett nytt sätt, rätt sätt. 5 Stadsomvandlingen - en del av vardagen Liksom för resten av Kiruna kommunkoncernen så tar stadsomvandlingsprocessen allt mer resurser i anspråk för Tekniska Verken i Kiruna AB och utgör redan idag en del i många av medarbetarnas vardag. Det har sagts många gånger att detta är både en utmaning och en möjlighet. Den bakomliggande orsaken är känd sedan ett antal år. LKAB:s gruvdrift gör att stora delar av Kiruna kommer att påverkas av sprickor som söker sig upp till markytan. Det här är en händelseutveckling som har gjort att det jobbas intensivt med planering av ett nytt samhälle då stora delar av nuvarande Kiruna stad kommer att påverkas. För Tekniska Verken i Kiruna AB har arbetet med detta påbörjats redan för flera år sedan. Det första som påverkas av sprickorna är av naturliga skäl ledningsnäten under mark, det vill säga både vatten och avlopp, belysning samt fjärrvärme. Dessutom är det samma infrastruktur som 6 först måste byggas ut för att det nya samhället ska kunna förverkligas. Vi har under de senaste åren rustat och förberett oss för arbetet som nu ska genomföras till följd av stadsomvandlingsprocessen. Organisationen kring omvandlingen utvecklas och vi har fått en allt viktigare och tydligare roll. Nya lösningar handla om att ifrågasätta våra nuvarande tekniska lösningar då Kiruna står inför möjligheten till systemskifte i stor skala. Ett tydligt och konkret exempel är att utreda möjligheterna att transportera bort avfall med vakuumsug under marken istället för med lastbil. Detta skulle reducera utsläppen och dessutom skapa en trevligare och säkrare boendemiljö med mindre tung trafik. Det är en otroligt spännande tid som väntar oss och under Exempel på andra utmaningdet senaste året har arbetet konkretiserats. Detta har gjort ar och möjligheter är det faktum att Kiruna har chansen att de första studierna av att byta enerlösningar för gikällor. Med infrastruktur Stadsomvandreducerad enhar påbörjats. ergiförbrukning Vi på Teklingen är både i samhället som niska verken en utmaning och ett resultat av i Kiruna AB att byggnadshar redan möjlighet. beståndet förfrån start nyas i kombinamenat att ett tion med teknisk utveckling, nytt samhälle byggt utan att så skapas förutsättningar för nya tekniska lösningar har att göra ett omtag rörande studerats och prövats skulle energiförsörjningen. Vår amvara ett misslyckande. Av bition och målsättning måste den anledningen ägnas en vara att minimera behovet av hel del tid åt omvärldsbevakenergitillförsel och dessutom ning. Detta kan till exempel « tillvarata redan befintliga energier och resurser på ett optimalt sätt. Vår vision Inom ett antal år kommer flera viktiga anläggningar och infrastrukturdelar att påverkas av deformationszonen och stadsomvandlingen. Bland dessa finns naturligtvis ledningsnäten men också Kiruna kraftvärmeverk och även Kiruna Avfallsanläggning. Detta är centrala och mycket viktiga funktioner i samhället och planering för nya lösningar har påbörjats. Vår vision är att bygga nya anläggningar som överträffar de förväntningar och krav som är normgivande idag. Stadsomvandlingsprocessen ger på olika sätt mervärden och möjligheter. Förutom förnyelsen som samhället står inför så skapas även en plattform och arena för innovationer. Detta är något vi har tagit fasta på i projektet Attract som startats gemensamt mellan Kiruna kommun, Gällivare kommun och LKAB tillsammans med Luleå Tekniska Universitet. Totalt deltar 18 samarbetspartners i projektet som finansieras av Vinnova. Mål och syfte är att utifrån de behov som uppstår inom ramen för stadsomvandlingen så ska produkter och tjänster utvecklas. Vi vet att vi har en unik situation som också ställer krav på innovativt tänk om vi ska leva upp till förväntningar och ambitioner. Uppslagen till produktutvecklig är många, - kan vi till exempel motivera och bygga passivhus i vårt klimat? Hur ska vi energiförsörja samhället? Kan vi bygga infrastruktur på ett effektivare sätt? Jobbar vi rätt i planeringsprocessen? Allt detta är frågeställningar som mycket väl kan resultera i nya produkter och tjänster som kommer näringsliv och kommun till gagn i många år om de paketeras rätt. Inom Tekniska Verken i Kiruna AB är vi övertygade om att stadsomvandlingen kommer att kräva mycket intensivt och hårt arbete men att den samtidigt ger oss en unik möjlighet som många andra städer drömmer om. Vi väljer att se stadsomvandlingen som en möjlighet. LKAB:s gruvdrift gör att stora delar av Kiruna kommer att påverkas av sprickor som söker sig upp till markytan. Det här är en händelseutveckling som har gjort att det jobbas intensivt med planering av ett nytt samhälle då stora delar av nuvarande Kiruna stad kommer att påverkas. 7 Kvalitet, miljö & arbetsmiljö Kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet/brand är fyra viktiga områden inom Tekniska Verken i Kiruna AB. Bolaget startade sin miljöresa år 2003 med att vissa enheter miljöcertifierades. Ett kvitto på att detta arbete fortsätter är det förnyade miljöcertifikatet som vi fick efter den externa revision som skedde under hösten 2011. Certifikatet gäller i tre år. områdena är det systematiska arbetet med till exempel inventering av utrustning, riskanalyser och genomgång av våra arbetsprocesser. I kvalitetsarbetet ser vi över rutiner och processer för att säkerställa kvaliteten på det arbete vi utför för våra kunder. Skyddsronder görs en gång per år då man ser över arbetsmiljön i våra kontor och lokaler där vi verkar och arbetar. Säkerheten på våra anläggningar är självklart Tre arbetsgrupper inom viktig för våra Tekniska Verarbetstagare ken i Kiruna Tekniska Verken men även för AB driver i Kiruna AB nöjer försäkringsfrågorna kring kvalitet, sig inte bara med bolagen som kräver ett miljö, arbetsatt uppfylla lagkrav aktivt säkermiljö och sähetsarbete. kerhet/brand utan sätter dessmed repreutom upp egna Att vara sentanter miljöcertifiefrån de olika miljömål. rade är en stor avdelningkonkurrensförarna inom del, och ställer krav på både koncernen. Målet är att certipersonalen och företaget. En fiera hela koncernen Tekniska väl fungerande systematik Verken i Kiruna AB enligt ISO för arbetet med att förbättra 14001, ISO 9001 och OHSAS organisationen är framtagen. 18001. Arbetsgrupper för miljö, Gemensamt för de fyra « 8 arbetsmiljö och säkerhet har bildats och tillvaratar personalens kunnande inom de olika områdena. Egna miljömål Tekniska Verken i Kiruna AB nöjer sig inte bara med att uppfylla lagkrav utan sätter dessutom upp egna miljömål. Vi satsar till exempel på att bli 90% klimatneutralt till år 2015. Vi vill bedriva vår verksamhet där vi så lite som möjligt bidrar till de globala klimatförändringarna. Verksamheten arbetar med att beräkna och kontrollera sina utsläpp samt att successivt genomföra åtgärder i den egna verksamheten. Genom mätbara och kvantifierbara miljömål når vi resultat som gynnar både miljön och ekonomin. Målen innefattar bland annat att minska andelen fossilt bränsle genom att optimera förbränningen av avfall som till största delen är klimatneutral och utnyttja energiresurser i avfall på bästa sätt, samt att använda mer klimatneutral el. I hela företaget pågår mil- jöarbetet som en röd tråd och utgör en viktig och naturlig del i vår verksamhet. Logistik Avdelning Logistik är en sammanslagning av avdelningarna Renhållning och Gatu/park. Syftet är att samla transport- och maskinella resurser i en avdelning och på detta sätt göra fler samverkansvinster. Det handlar om att använda de resurser vi har på ett bättre och effektivare sätt. Logistikavdelningen driftar återvinningscentralerna i kommunen samt genomför renhållningsuppdraget åt Kiruna Kommunpartner AB. Avdelningen ansvarar även för driften av Kiruna Avfallsanläggning där avfall tas emot, bearbetas och förädlas. I uppdraget övrig körning ingår inhämtning av byggoch verksamhetsavfall från företag och industrier inom kommunen. I avdelningen ingår även fordonsverkstad för att säkerställa drift och underhåll av den egna fordonsparken. Gatu/parkuppdragen genomförs på uppdrag av Kiruna Kommunpartner AB. Det är en bred verksamhet med inriktning mot drift och underhåll av kommunal infrastruktur, däribland underhåll av gator, gångbanor, trafikanordningar, parker och lekplatser. I verksamheten ingår även underhåll av isbanor och fotbollsplaner på uppdrag av fritids- och kulturförvaltningen. Året som gått Snöröjningsuppdraget utgör en stor del av verksamheten under perioden oktober till maj månad. Uppdraget omfattar Kiruna tätort med undantag av Kiruna C samt delar av bostadsområdet Lombolo. Parkverksamheten med skötsel av grönytor, parker och lekparker har under 2012 prioriterats. Fem handledare har under perioden handlett skolungdomar inom verksamheten. Samarbete med LKAB och kommunen har under året fortsatt vilket som helhet har inneburit ökat uppdrag i form av grävning och ordningsställande av områden som berörs av stadsflytten. Avdelning Logistik ansvar för underhåll och drift av de gruvstadsparker som uppstått i samband med LKAB:s expansion. För att ytterligare effektivisera och vara så kostnadsoch miljöneutrala som möjligt har det försök som påbörjats 2010 med att placera hushållskärl på en sida vid villakvarter fortsatts under 2012 med utökade områden. Målsättningen är att inom en femårsperiod genomföra förändringen inom större delar av upptagningsområdet. Logistik är med sina 60 medarbetare den största avdelningen inom Tekniska Verken i Kiruna AB, och med den högkonjunktur som råder i Malmfälten och synnerligen i Kiruna är ambitionen att ytterligare utveckla verksamheten. Samarbetet med företaget SAKAB där vi tar emot, mellanlagrar och behandlar förorenade jordar har utvecklats under 2012. Den planerade utbyggnaden av befintlig yta på Kiruna Avfallsanläggning med ytterligare 5000 m2 har genomförts under hösten 2012 och omfattar i dag 18 000 m2, allt för att kunna mottaga och behandla den mängd förorenade massor som förväntas uppstå i samband med stadsomvandlingen. Förhandling med Mark- och miljödomstolen om tillstånd att behandla de förorenade jordarna har skett under december månad. Unik anläggning Våra mål och visioner innefattar teknisk utveckling och effektivisering inom avdelning Logistiks enheter. Vår unika anläggning på Kiruna Avfallsanläggning har en rejäl utvecklingspotential. Avfall kan rätt hanterat gå från att vara ett miljöhot till att vara en resurs. Med våra behandlingsanläggningar och med möjligheter att leverera miljövänliga helhetslösningar öppnas en möjlighet för Tekniska Verken i Kiruna AB och avdelning Logistik att ytterligare utveckla samarbetet inom regionen. 9 Energi Inom avdelning Energi omvandlar vi framförallt avfall, torv och flis till värme och el för kirunaborna. Avdelningen har ansvar för produktion och distribution av fjärrvärme som är den största delen av verksamheten. Tekniska Verken i Kiruna AB levererar fjärrvärme genom cirka 13 mil fjärrvärmeledningar till en tredjedel av alla villor och 90% av alla större fastigheter i Kiruna. Nätet är utbyggt i centrala Kiruna och i Vittangi finns ett lokalt nät med en mindre fliseldad närvärmeanläggning. Energi har dessutom ansvar för underhåll och drift för VA ledningsnät, gatubelysning och slamtömning åt Kiruna Kommunpartner AB. Året som gått Det var en extremt kall början av året och ett mycket blött och milt mellanparti medan slutet på 2012 återigen var mycket kall. Detta sammantaget medförde att vi hade en bra energiförsäljning som hamnade ungefär enligt budget. Elpriset har varierat med relativt högt pris under våren 10 för att senare under året ligga på rekordlåga nivåer. Detta har både påverkat vår elförsäljning men också vår kostnad för elpannekraft. Genom att noga välja när vi ska producera el och medvetet jobba med bränsleval så har lönsamheten för anläggningen förbättrats. Under året har mängden energiåtervunnet avfall passerat 70 000 ton, vilket är andra gången i historien. Återvunnen restvärme från LKAB har också legat på en mycket hög nivå. Under 2012 har kvalitetsfrågan på bränsle varit högsta prioritet. Kvalitetsbrister har medfört ett antal stopp i produktionen för vår avfallseldade panna som direkt kan föras till en hög andel skrot i avfallet. Kvalitetsbrister i BIObränslet i form av storlek och fukthalt har medfört både problem att klara av miljövillkoren i Kiruna och stora merkostnader i Vittangi. Bortsett från störningarna på grund av bristande bränslekvalitet så har anläggning- arna haft en normalt stabil drift. Satsningarna på ett ökat underhållsfokus fortsätter och förväntas ge avkastning i framtiden. Sommarens underhållsstopp av vår avfallseldade huvudpanna genomfördes planenligt cirka sju veckor under sommaren. Kvaliteten på avfallet påverkar inte bara miljön utan kan också ha en stor påverkan på tillgängligheten på huvudpannan och är därför en av de viktigaste frågorna för verksamheten. Kompletterat med ett medvetet och långsiktigt arbete med service och förebyggande underhåll ska vi åstadkomma en ännu högre driftsäkerhet. Går pannan bra får vi bra ekonomi och bra miljövärden. Ett gott exempel på att ekonomi och miljö går hand i hand. Allt större fokus läggs på den pågående stadsomvandlingen i Kiruna. Under året har bland annat en gemensam förstudie med LKAB genomförts, där säsongslagring belysts. Även en ny huvudkul- vert till Östra Industriområdet har anlagts. Tydlig miljöprofil Vi på Tekniska Verken i Kiruna AB arbetar för att vara resurssnåla samt att minska miljö- och klimatpåverkan och därför producerar vi vår energi med omkring 90% klimatneutrala bränslen redan idag. I över 25 år har kirunabornas eget energibolag levererat energi med låg miljö- och klimatbelastning. Eftersom vi förbränner avfall, energiåtervinner vi en resurs som tidigare kördes till soptipp med utsläpp av bland annat växthusgasen metan till följd. Avfallsbränslet kompletteras av biobränsle som i huvudsak består av flis och till viss del torv. Hela vår förbränningsanläggning är utrustad med en mycket effektiv rökgasrening och på det sättet lever vi upp till de högt ställda krav som myndigheterna har på vår verksamhet. Vi producerar helt enkelt miljövänlig energi. Vi återvinner även restvärme från LKAB, vilket är en viktig del i att bidra till ett resurssnålt samhälle. Att tillvarata restvärmen från industrier är ett område som det är stort fokus på just nu eftersom stora energimängder i hela landet fortfarande går till spillo samtidigt som samhället strävar efter minskad energiförbrukning och sänkta koldioxidutsläpp, ett område där fjärrvärmen gör viktiga insatser. Utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige har resulterat i minskade utsläpp av koldioxid, och Tekniska Verken i Kiruna AB har tillsammans med andra fjärrvärmeföretag på ett betydande sätt bidragit till att Sverige redan lever upp till den internationella överenskommelsen om minskade koldioxidutsläpp som Kyotoprotokollet innebär. Energi- och klimatfrågan är en global och inte en lokal fråga. För att lösa denna nyckelfråga så krävs samarbeten och nya lösningar. I ett regionalt samarbete med nordnorska kommuner importerar vi avfall och energiåtervinner det. Om det istället skulle ha hamnat på deponi i Norge hade det ökat utsläppen av metangas som är en kraftig växthusgas. Det finns väldigt begränsat med förbränningsmöjligheter i Norge varför vi importerar deras avfall och samtidigt gör en stor miljötjänst. För varje ton avfall vi bränner ger det minskade utsläpp motsvarande 800 kilo koldioxid. Fjärrvärmen är ett ekonomiskt och konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ med låga investeringskostnader för kunden, och vår ambition är att våra kunder ska känna sig trygga och nöjda med sitt val av fjärrvärme som uppvärmningsalternativ. Ur det globala miljöperspektivet så handlar det om att arbeta bort ett el- och oljeberoende, och istället nyttja och ta tillvara på de energiresurser som till exempel finns i avfall. Fjärrvärmemätarbyten Under hösten 2012 påbörjade Tekniska Verken i Kiruna AB arbetet med att byta ut gamla fjärrvärmemätare mot nya radioavlästa mätare för att förbättra driftsäkerheten. Arbetet beräknas pågå fram till våren 2013. Mätarbytena har skett etappvis av en entreprenör anlitad av Tekniska Verken i Kiruna AB. Alla mätare ska bytas ut, och det handlar om cirka 1500 mätare. I samband med detta byts även vattenmätarna ut i många fastigheter. Det nya systemet med radioavlästa mätare har en ny teknik som har högre tillgänglighet jämfört med det trådbundna systemet som finns idag. Det är ett säkrare system där mätarna kommunicerar med varandra och kan hitta alternativa vägar för att skicka data. Till exempel kan åska störa dagens insamlingssystem, men med den nya tekniken ökar vi tillgängligheten på mätvärden. I framtiden kommer våra kunder även att kunna läsa av sin förbrukning via vår hemsida och app. 11 Teknik Avdelning Teknik levererar kompetens och resurser inom projektledning, utredning, miljö och GIS. Inom avdelningen samlas resurser och kompetenser för nyttjande inom hela kommunkoncernen. Avdelningens verksamhet präglas av komplexitet och bredd. Vi är tidigt engagerade i både planering och genomförande och utgör ofta en teknisk resurs och referensfunktion inom både kommunal infrastruktur, anläggning och miljöfrågor. Verksamheten spänner över uppdrag hela vägen från mindre utredningar inom Tekniska Verken i Kiruna AB och till helhetsansvar rörande utveckling av kommunal infrastruktur för det framtida Kiruna i samband med stadsomvandlingen. Vår verksamhet domineras av projektledningsuppdrag från Kiruna kommun rörande den kommunala investeringsportföljen, uppdrag i stadsomvandlingsorganisationen samt de företagsinterna uppdragen med tyngdpunkt 12 på energiverksamheten. Vi utreder, planerar och bygger på uppdrag av våra beställare. För att kunna leverera lösningar som lever upp till ställda förväntningar så förutsätter detta att personalen inom avdelningen är uppdaterad inom den tekniska utvecklingen. Avdelningen har därför i uppdrag att bevaka och följa den utveckling som sker inom berörda områden. Mycket arbete sker i samverkan med externa konsulter och i dessa fall leder personalen på avdelning Teknik de externa resurserna. Genom ett djupt engagemang i respektive uppdrag säkerställer vi att vi inom Kiruna kommun i alla lägen behåller kunskap och kompetens inom koncernen. Den koncentration på miljöfrågor som av naturliga skäl äger rum i världen påverkar vår verksamhet. Allt fler uppdrag har sitt ursprung i åtgärder för att minska miljöpåverkan. Detta är en naturlig del i Tekniska Verken i Kiruna AB:s strategi och uppdrag i Kiruna kommunkoncern. En loppsledningar i Svappavaara, av de mest spännande utmaett helt nytt industriområde ningarna och samtidigt den öster om Kiruna, nya belysstörsta möjligheten är att vara ningspunkter både i centrala en del i att utveckla energiKiruna och i byarna och ett system och fortsatt arbete infrastruktur med nytt vatten En av de mest för det nya för Kiruna C. Kiruna. Även spännande utmaavdelningen Vi har under ningarna är att vara våren färdigsjälv har att hantera en del i att utveckla ställt ett nytt miljöfrågor i villaområde i energisystem och Tuolluvaara där den vardagliga verkinfrastruktur för det infrastrukturen samheten. är byggd på ett nya Kiruna. För att nytt sätt. VA säkerställa och fjärrvärme kvalitet på vår egen verksamsamförläggs. het ur ett miljöperspektiv Värmen från fjärrvärmeröret så kommer avdelningen att håller VA-ledningarna frostfria ISO-certifiera sig inom miljö och därför kan förläggningsunder 2013. Efter detta följer djupet reduceras. På detta arbetsmiljö och kvalitet med sätt sparas både pengar och målet att samtliga certifiemiljö. Tekniken ska nu utvärringar skall vara genomförda deras och studeras i sam2015. verkan med Luleå Tekniska Universitet inom ramen för projektet Attract. Året som gått Attract är ett projekt som Avdelningen har haft en profinansieras av Vinnova. Syftet jektvolym som uppgått till 54 är att utifrån de behov som miljoner kronor under 2012. identifieras under stadsBland projekten märks till omvandlingen i Kiruna och exempel nya vatten- och av- « Malmberget så ska produkter och tjänster utvecklas. Huvudaktörer i projektet är Kiruna kommun, Gällivare kommun och LKAB. Totalt ingår 18 parter i projektet. Stadsomvandlingsprocessen tar allt mer tid och redan idag har vi ett djupt engagemang både i projektet Gruvstadsparken och i utvecklingen av det nya i projektet Kiruna 2030. Vårt deltagande är självklart då infrastrukturen i marken är både det första som påverkas till följd av deformationerna från gruvan och det första som ska anläggas inför etablering av det nya Kiruna. är ett arbete där avdelning Teknik har en mycket central roll. Vi står inför en i många stycken unik möjlighet att skapa en mösterstad 250 kilometer norr om polcirkeln. En mönsterstad ur perspektivet långsiktig hållbarhet och även vad gäller boendekvalitet. De kommande åren har mycket spännande att erbjuda. Kvalitet och miljö på flera sätt Som nämnts tidigare står avdelningen inför ett intensivt arbete kring kvalitet, miljö och arbetsmiljö under de kommande åren med målsättningen certifiering. Samtidigt står kvalitet och miljö i fokus när vi närmar oss frågor kring försörjning av det nya samhället som skall byggas. Detta Säkrare skolväg Kiruna kommun har tillsammans med Tekniska Verken i Kiruna AB byggt en ny gångoch cykelväg efter Forskarevägen. Forskarevägen har tidigare saknat en sådan, men nu står den färdig i anslutning till nya Raketskolan och ska ge våra skolbarn en säkrare skolväg. Gångbanan är prioriterad och ska snöröjas inom 5 timmar när 5 cm snö fallit. 13 Kommunikation & marknadsföring Tekniska Verken i Kiruna AB har som bekant en verksamhet som berör alla kirunabor, såväl företag som privatpersoner. Detta skapar ett stort intresse för vad som händer i bolaget, samtidigt som en driftverksamhet av detta slag är beroende av att aktivt nå ut med information kring händelser som påverkar leveranserna eller arbeten som ska utföras. Detta är viktigt både för vår egen del men främst för att våra kunder ska få en så friktionsfri dag som möjligt. Vår image, det vill säga hur andra uppfattar oss, är ett resultat av alla intryck vi gör på omvärlden, våra kunder, leverantörer och övriga intressenter. Kommunikation, information och marknadsföring är väsentliga och viktiga delar för att bibehålla en god kommunikation med våra kunder. Avdelning Marknad/Information ingår under avdelningen HR & Kommunikation. Året som gått Under 2012 har både vår externa webbsida för våra 14 kunder och den interna webbsidan för alla medarbetare utvecklats. Båda baserar sig på ett modernt publiceringsverktyg och skapar även förutsättningar för interaktion mellan oss och våra kunder. Exempel på detta är att man kan använda sidan för att rapportera sin vattenförbrukning, och framöver kommer kundärenden, beställningar och felanmälningar rörande renhållningsverksamheten att kunna göras tillsammans med felanmälningar för hela bolagets verksamhet. Denna webbplattform kommer att serva hela koncernen och utgör ett viktigt steg i att öka tillgängligheten för våra kunder. I slutet av 2012 arrangerade vi TVAB-dagen på Folkets Hus i Kiruna med aktiviteter som lockade både stora och små. Det är ett sätt för oss och våra kunder att träffa varandra. Vi bjöd på fika och för barnen fanns aktiviteter som bio, ponnyridning och möjlighet till en åktur i Räddningstjänstens högfor- don. Jan Fjordell höll även en föreläsning om fjärrvärme. Som vanligt var TVAB-dagen välbesökt. Självklart har även andra marknadsföringskampanjer och tillfällen där vi träffat våra kunder anordnats under året. Tekniska Verken i Kiruna AB och Kiruna Kommunpartner AB har bland annat medverkat på Kirunafestivalen, Näringslivsgalan, Snöfestivalen och flertalet mindre events. Vi har även haft studiebesök från både barn och vuxna som är nyfikna på vår verksamhet. Vår säljare besöker cirka 300 kunder varje år och jobbar i huvudsak med att utveckla relationen mellan Tekniska Verken i Kiruna AB och våra kunder. Då vi inte uteslutande har traditionella kunder så är inte heller säljarbetet av traditionell karaktär. Mycket tid ägnas åt dialog där vi samlar in synpunkter och åsikter som sedan förmedlas till berörd avdelning. Kort sagt är vår säljare i huvudsak en kom- munikatör placerad på fältet. Vårt mål är att alla företag ska få ett besök av oss varje år för att vi i god tid ska fånga upp signaler om behov våra kunder har. Värdegrund Vi ska enligt affärsplanen arbeta med att stärka Tekniska Verken i Kiruna AB:s NKI-tal (nöjd kund-index). Ett av fokusområdena för 2012 har vartit att arbeta med bolagets värdegrund och varumärke. Våra värdeord är ansvarsfulla, kompetenta, effektiva och stolta. Detta arbete fortsätter under 2013, allt för att stärka varumärket Tekniska Verken i Kiruna AB. För oss är det viktigt att forma en positiv bild av Tekniska Verken i Kiruna AB till omvärlden, men också att förankra bilden i vår egen organisation. Barn på besök I december arrangerades TVAB-dagen på Folkets Hus, ett trevligt och givande sätt för oss och våra kunder att träffa varandra. Under maj månad 2012 har Tekniska Verken i Kiruna AB haft flera studiebesök från skolor och förskolor i kommunen och även från Ryssland. Ungdomarna och barnen är nyfikna på att se våra anläggningar och få veta mer om vår verksamhet. I slutet på maj hade vi till exempel Vittangi förskola på besök, och barnen fick bland annat se en sopbil, prova åka traktor, besöka kontrollrummet och se avfallsklon. 15 Personal & hälsa och följa upp dessa bland Tekniska Verken i Kiruna personalen. AB är en arbetsplats som En del i detta arbete är ska vara fri från diskriminegemensamma aktiviteter ring och ge lika möjligheter med bland annat personalför alla medarbetare utifrån dagar, prova-på-aktiviteter, individuella förutsättningar. föreläsningar, Alla anställda ska delta i Ett bra hälsoarbete skidtävlingar med mera. Vi arbetet med blir en av konkur- samarbetar att skapa en arbetsplats rensfördelarna då med till exempel Kirunabosom aktivt detta bidrar till att städer, Kirsam främjar jämställdhet och göra oss till en att- och Kiruna kommun i hälmångfald. raktiv arbetsgivare. sofrämjande Alla ska ha aktiviteter. samma möjligheter och rättigheter till Ett bra hälsoarbete blir en utveckling och avancemang av konkurrensfördelarna då oavsett kön, etnisk tillhödetta bidrar till att göra oss righet, religion och andra till en attraktiv arbetsgivare. aspekter. Vi kommer därför att fortsätta satsningarna på friskvård Hälsodiplomerade som ett prioriterat område. Tekniska Verken i Kiruna AB Det finns mycket att vinna har under många år jobbat både för företaget och för medvetet och målinriktat individen själv med ett hälmed hälsofrågor, och sedan sotänk. Företagets vinst blir 2005 har vi varit hälsodipproduktiva medarbetare och lomerade genom Korpen. individens vinst blir en ökad För att uppnå ett diplom ska livskvalitet. Hälsoarbetet är man ha en hälsoorganisation också en del av vårt systemasom stimulerar träning och tiska arbetsmiljöarbete, det hälsa, samt ha mål för hälsa « 16 vill säga ingår som en naturlig del i bolagets strategiska arbete. Som idékläckare och förebilder i hälsosammanhang har vi våra hälsoinspiratörer som utgörs av representanter från bolagets alla avdelningar. Deras uppgift är att inspirera oss andra medarbetare till hälsa, motion och bra kost. Kosten är en viktig del i hälsoarbetet, varför hälsoinspiratörerna bjöd på frukost två veckor under året. Lågt sjuktal Tekniska Verken i Kiruna AB betalar träningskort till anställda, för att främja hälsa. Varje anställd får gå på läkarundersökning vart tredje år, där man erbjuds åtgärdsprogram och återträffar med den kompetens som behövs. Vi dokumenterar både på yrkesgruppsnivå och individnivå, och det ger positiva resultat i form av till exempel viktminskning, ändrad kost, bättre motion och minskat blodtryck. Frukostveckan två gånger om året är en del i hälsoarbetet. Det är individens ansvar att ta hand om sin hälsa, men Tekniska Verken i Kiruna AB erbjuder hjälp och stöd. Vi har ett mycket lågt sjuktal. 2012 låg siffran på 3,26%, och vi är övertygade om att detta beror på vår hälsomedvetenhet och våra hälsosatsningar, men också på hur organisationen är utformad. Alla medarbetare känner sig behövda och har sitt ansvar, och man ser resultat av sitt arbete i organisationen. Grattis till årets hälsoprofil! TVAB:s hälsoinspiratörer: Christer Eliasson, Kent Johansson, Rolf Hagebjörk, Bengt-Göran Rova, Annika Holmblad och Jenny Skoglind. Saknas på bild gör Liina Svonni. Våra hälsoinspiratörer Tekniska Verken AB är en genom Korpen hälsodiplomerad arbetsplats. Vi har blivit hälsodiplomerade då vi kunnat påvisa ett strategiskt hälsoarbete där hälsa är en del i vår organisation och verksamhet, med strategier och aktiviteter inom rekreation och friskvård. Tekniska Verken i Kiruna AB har egna hälsoinspiratörer. Deras uppgift är att inspirera oss medarbetare till hälsa, motion och bra kost. Hälsoinspiratörerna ordnar bland annat personaldagar, skidtävlingar, gemensam gruppträning, frukostveckor och andra aktiviteter. Tekniska Verken i Kiruna AB jobbar medvetet och målinriktat med hälsofrågor och är en genom Korpen hälsodiplomerad arbetsplats. Man får gärna komma med egna förslag på aktiviteter till våra hälsoinspiratörer. Årets hälsoprofil är en titel som Tekniska Verken i Kiruna AB har tagit fram för att lyfta fram personer som gjort någon form av varaktig livsstilsförändring. Årets Hälsoprofil 2012 blev Kenneth Frånberg. Motiveringen lyder: ”Kenneth har visat på en enorm styrka genom att bli nykter alkoholist. Kenneth har varit nykter sedan november 2009 och har gjort en beundransvärd resa som kräver styrka, mod och envishet. Han har dessutom blivit företagets förlängda arm och är nu arbetsgivarens stöd i alkohol- och drogärenden och utbildar även nyanställd personal. I samband med sitt återfrisknande har Kenneth tagit tag i sin fysiska hälsa genom att börja motionera och äta sunt. Detta har resulterat i en viktnedgång på över 20 kg och han har även kunnat sluta med sina mediciner för högt blodtryck. Kenneth har visat att det går att vända ett destruktivt beteende och dessutom erhålla en bra hälsa. Kenneth är väl värd priset som årets hälsoprofil och förebild.” – Jag blev väldigt överraskad, glad och hedrad av den fina utmärkelsen. Jag är mycket tacksam för att ha förmånen att arbeta i ett sådant fint företag och den ledning som Tekniska Verken och Kiruna Kommunpartner är och har, säger Kenneth. 17 Kiruna Kommunpartner AB Den nya organisationen inom Tekniska Verken i Kiruna AB som skapades från och med 2010 innebar bland annat bildandet av ett dotterbolag, Kiruna Kommunpartner AB. I och med detta genomgick den tidigare gatu/VA-avdelningen en omfattande förändring. Som en del i Tekniska Verken i Kiruna AB ansvarar Kiruna Kommunpartner AB (KKP) för den taxe- och skattefinansierade uppdragsverksamheten gentemot Kiruna kommun. I 18 uppdraget ingår vatten- och avloppsverksamheten, gator och parker, hushållsavfall samt slambrunnar. Kiruna Kommunpartner AB sköter även den praktiska driften av vattenoch avloppsreningsverk i hela Kiruna kommun och utöver detta ansvarar vi för hela den verksamhet koncernen har i den östra kommundelen. Den största anledningen till den nya bolagsstrukturen var att skapa en tydlig skiljelinje mellan ekonomierna för den skatte- och taxefinansierade verksamheten och den affärsmässiga verksamheten som ligger kvar i moderbolaget. På detta sätt skapas tydliga transaktioner som gör det lättare att följa upp verksamheten. Då Kiruna Kommunpartner AB ägs till 100% av Tekniska Verken i Kiruna AB så delar bolagen styrelse och VD med varandra, en förutsättning för att säkerställa att besluten går hand i hand inom kon- cernen. Parallellt med detta delar bolagen även administrativa resurser och i många fall levererar moderbolaget även maskinella och personella resurser för genomförande av de uppdrag Kiruna Kommunpartner AB ansvarar för. Även detta ger effektiviseringsfördelar då den skatte- och taxefinansierade verksamheten bara belastas ekonomiskt i den grad man nyttjar olika resurser. Renhållning Vad vi gör med avfallet från vårt hem eller vår verksamhet har blivit allt mer aktuellt i takt med en ökad medvetenhet kring miljöfrågor. Att en långsiktigt hållbar avfallshantering är en förutsättning för ett framtida hållbart samhälle är nog en självklarhet för de flesta. Att sedan omsätta detta till verklig handling är inte alltid helt lätt. Avfall och avfallshantering är en fråga som både berör och upprör alla i samhället och orsaken är enkel – alla genererar vi avfall. Detta gör att renhållning ständigt är en aktuell fråga. Vi har hand om insamling och transport av hushållsavfall, och vi strävar efter att ta hand om kirunabornas avfall så effektivt som möjligt. Kiruna kommun är unikt med sina enorma ytor och vi hämtar avfall hela vägen från finska till norska gränsen. Dessutom har vi åtta återvinningscentraler spridda över hela kommunen för att skapa förutsättningar för en fungerande och levande landsbygd. Året som gått Ett försök med införande av enskilda låsbara kärl istället för samlingskärl har påbörjats, i första steget utefter Nikkaluoktavägen och utvärdering kommer att ske under 2013. En fast avgift för hushållssopor har införts för företag, vilket medför en rättvisare avgiftsfördelning. efter Nikkaluoktavägen och Norgevägen mellan mars och oktober. Tömning har som ett led i avfallsplanens mål ”Renare fjäll” under denna säsong utökats till en gång per vecka jämfört med tidigare tömning varannan vecka. Avfall i framtiden Arbetet med den nya renhållningsordningen och avfallsplanen ger möjligheter att påverka avfallshanteringen Upphämtning av sopkärl på och dess miljöpåverkan inför en och samma gatusida har framtiden. Ny 2012 införts teknologi kan inom TuolAvfallshanteringen även hjälpa oss luvaara. i vår strävan berör var och en, efter framtida Vid komäven små förbätt- miljönytta och munens ringar ger ett lång- unika förutsättåtervinningsningar skapas centraler siktigt bra resultat. när samhället ses en trend ska förnyas i med ökande stadsomvandlingsprocessen. mängder inkommet avfall. Detta är i allra högsta grad förenligt med Kiruna komDå ordinarie sopkärl inte är muns visioner och strategier tillräckliga för toppbelastning där målet är att Kiruna ska i samband med Rautaspreligga i framkant på energimiären ställdes sopcontainrar och miljöområdet. Frågor tillfälligt ut på parkeringar i kring framtidens avfallshanRautas och i Rensjön. Sopkärl tering kan komma att beröra för friluftslivet har placerats både ny bebyggelse och nya tekniska lösningar som skapar förutsättningar för att minska utsläppen. Avfallshanteringen berör var och en, och därför ger i många fall även små förbättringar ett långsiktigt bra resultat. Information om avfallshantering, och kanske framför allt farligt avfall samt dess miljöpåverkan, är viktiga åtgärder som kan medföra stora förbättringar. « 19 Gator & parker Kiruna Kommunpartner AB ansvarar bland annat för att våra vägar blir snöröjda på vintern, att gatubelysningen längs våra vägar, cykelbanor och parkeringar fungerar samt att våra parker är trivsamma och att lekparkerna är hela och roliga att leka i. Vi vill att Kiruna ska vara en ren och trevlig miljö att vistas i - året om. barn, ungdomar och föräldrar. Lekplatserna utvecklas successivt för att erbjuda barnen säkra och varierande lekmiljöer som är lockande, trevliga och utmanande. med varsin handledare samt ordinarie personal. Slyröjning av Kasenområdet har påbörjats och kommer att fortsätta nästa år, bland annat har pulkbackar öppnats upp. Året som gått En större reparation/underhåll har utförts av järnvägsparkens lekplats och siktning/ utbyte av sand har utförts i tre lekparker. Plogningskriterierna innebär att plogning av prioriterade vägar ska påbörjas när snötäcket uppnår fem cm och vara åtgärdade inom fem Kiruna Kommunpartner timmar. För övriga vägar ska AB ansvarar för skötseln av plogning påbörjas vid åtta Kirunas 15 parker. Vi ser till cm snötäcke och vara åtgäratt gräsmattor blir klippta, dade inom blomrabatter 15 timmar. rensade och Vi vill att Kiruna ska Prioriterade att träd och vägar utgörs buskar blir vara en ren och av centrum, omskötta. I trevlig miljö att vis- huvudvägar, början av juni busslinjer och varje år låter tas i - året om. viktiga GCvi plantera vägar. Övriga cirka 20 000 vägar utgörs av bostadsomblomplantor som pryder samråden. Under 2012 föll totalt hället under sommaren. 2,15 m uppmätt snö och det gjordes 33 prioriterade och 16 Totalt har vi 30 stycken övriga plogsvängar. lekparker i Kiruna, varav tio är handikappanpassade. Grönyteskötseln har varit Lekparkerna ska inbjuda till mycket bra, den har skötts av lek och upplevelser samt vara fyra grupper skolungdomar attraktiva mötesplatser för « 20 Mer beläggningsarbete än normalt av större vägar och ett villaområde på Lombolo har kunnat utföras då pengar utöver ordinarie budget har tillförts från kommunen. Även Viikusjärvi- och Tuolpukkavägen, vilka är grusvägar, har delvis förbättrats med bland annat trumbyten och pågrusning med extra tilldelade pengar. I likhet med tidigare år har en vårrondering av belysning utförts. Ny armatur inklusive stolpar har anlagts efter flera gator i Kiruna C. Avveckling av kvicksilverarmaturer har medfört att belysning bytts ut i Saivomuotka, Mertajärvi, Idivuoma, Masugnsbyn och Kurravaara. Vid Raketskolan har en ny gång- och cykelväg inklusive belysning anlagts. Vatten & avlopp Kiruna Kommunpartner AB ansvarar för Kirunas dricksvatten och för skötsel och underhåll av avloppssystemen i kommunen. Vi förser Kiruna kommuns invånare med friskt, gott och hälsosamt vatten från någon av våra vattentäkter. Inom Kiruna kommun har vi kommunal vattenförsörjning i 20 orter, utspridda från Riksgränsen i väster till Saivomuotka i nordöst. transporteras partiklar och organiskt material från omgivande marker till älven. Det medför att det vatten som ska renas till ett dricksvatten kan vara missfärgat och ha viss smak och lukt av myrmark, något som är välkänt bland kirunaborna. För att komma tillrätta med de återkommande kvalitetsproblemen vid Kiruna vattenverk i samband med snösmältningen utreds möjligheterna att komplettera Kiruna kombehandlingsmun har 20 Vi har alla ett anprocessen. avloppsresvar att inte spola Under 2011 ningsverk utfördes ett vars uppgift ned föremål eller är att rena farliga ämnen i av- storskaligt fällningsföravloppsvatloppet. sök över ett ten innan det sandfilter och återförs till under 2012 har naturen igen. samma typ av försök men med Alla skadliga ämnen kan inte en annan fällningskemikalie renas från avloppsvattnet och utförts. Resultaten har varit därför har vi alla ett ansvar att lovande och utredningar för inte spola ned föremål eller att hitta rätt typ av process farliga ämnen i avloppet. fortsätter. dricksvattenbrunnar i Rensjön tätats, en havererad ledning i Porfyrens pumpstation har ersatts av en kraftigare ledning och ett antal vatten- och avloppsledningar har reparerats eller bytts ut. Under året har en del förbättrings/reparationsarbeten utförts, bland annat har två För att i framtiden bibehålla en god vattenkvalitet har arbetet med framtagande och « Året som gått Vattentäkt för Kiruna stad är Torne Älv. Vid vårens snösmältning och vid kraftigt regn I Svappavaara har vatten-, avlopps- samt dagvattenledningar efter Kopparstigen bytts ut mot nya ledningar och i Nedre Soppero har ett nytt miniavloppsreningsverk byggts. Vid Kapellet i Tuolluvaara har ett nytt bostadsområde, vilket inkluderar gator, VA och fjärrvärme anlagts. I området har VA- och fjärrvärmeledningar, på försök, samförlagts i isolerade lådor. Under sommaren har ett provfiske utförts i Viepmatluokta och i Vassijaure och resultatet visade inte någon påverkan från Katterjåkk avloppsreningsverk. fastställande av vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna fortsatt. De interimistiska vattenskyddsområdena för Jukkasjärvi, Kuttainen, Vassijaure och Rensjön har förlängts med ytterligare ett år till och med juni 2013. Ansökan för permanent vattenskyddsområde i Rensjön har skickats in till Länsstyrelsen. Minska utsläppen Kvaliteten på vattnet i vår kran är beroende på hur naturen mår i våra omgivningar och genom att vara rädd om vår natur kan vi vara med och höja kvaliteten på vårt vatten. Vi är väldigt måna om att skydda våra vattentäkter från utsläpp och föroreningar, och vatten är det livsmedel som kontrolleras hårdast. Vi arbetar hela tiden hårt för att minska utsläppen i vår natur för att på så sätt förbättra och bibehålla kvaliteten på råvaran till vårt dricksvatten. 21 Årsredovisning för koncernen Tekniska Verken i Kiruna AB 2012 Årsredovisning Tekniska Verken i Kiruna AB 24 Årsredovisning Kiruna Kommunpartner AB 43 Årsredovisning Kiruna Kraft AB 50 23 Styrelsen och verkställande direktören för Tekniska Verken i Kiruna AB får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Tekniska Verken i Kiruna AB Information om verksamheten Tekniska Verken-koncernen ansvarar för fjärrvärme, renhållning, gator, vägar, parker, samt vatten- och avloppsreningsanläggningar i hela Kiruna kommun. Bolaget är även huvudman för Kiruna Avfallsanläggning och för återvinningscentraler i kommunen. Tekniska Verken i Kiruna AB skapades 2003 genom att verksamheterna i de tre dåvarande driftsavdelningarna slogs ihop. Sedan 31 december 2009 är bolagets verksamhet indelad i moderbolaget Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) samt dotterbolaget Kiruna Kraft AB (KK) och Kiruna Kommunpartner AB (KKP), tillsammans benämnd koncernen. De olika bolagens verksamheter redovisas nedan. Moderbolaget Avdelning Energi: Driftavdelning Energi producerar, säljer och distribuerar fjärrvärme från värmeverket i Kiruna C 24 och från värmeverket i Vittangi. Produktionen i Kiruna sker med en varierande bränslemix bestående av till största delen avfall som kompletteras med restvärme från industrin, flis och torv, samt i de fall som krävs olja och el. I Kiruna produceras även el. Värmeverket i Vittangi eldas till största del med flis och kompletteras med el och olja när så krävs. Under året har värmeproduktionen uppgått till ca 273,3 GWh (246,4) och elproduktionen till 29,6 GWh (31,4). Totalt har 70 536 ton (69 872) avfall förbränts under året. Tillstånd finns för att förbränna 98 000 ton/år. Avdelningen sköter även driften av de ledningsnät som koncernen ansvarar för, dvs fjärrvärme, VA och belysning. Avdelning Logistik: Logistik sköter på uppdrag av KKP renhållningstjänsten i Kiruna kommun samt säljer renhållningstjänster och transport av verksamhetsavfall på den lokala marknaden. Avdelningen sköter Kiruna Avfallsanläggning där avfall tas emot, bearbetas och förädlas. I uppdraget från KKP ingår även drift av de åtta återvinningscentralerna i Kiruna kommun samt Miljöenheten som transporterar och omhändertar miljöfarligt avfall. Logistiks uppdrag innefattar även övrig körning och fjärrtransporter där avfall från kunder hämtas och transporteras till förbränning i Kiruna värmeverk. Avdelningen tillhandahåller även personal och maskiner för genomförande av det ansvar KKP har för drift av gator och parker sommar- och vintertid. Övriga avdelningar: Utöver driftsavdelningarna finns Teknikavdelningen som tillhandahåller kompetens och konsulttjänster inom bolaget och inom den övriga kommunkoncernen. Dessutom finns avdelningarna Ekonomi och avdelningen HR & Kommu- nikation i bolaget, dessa två avdelningar servar driftsavdelningarna. Kiruna Kommunparter AB Inom KKP är den skatte- och taxefinansierade verksamheten samlad. KKP ansvarar för den kommunala driften inom följande områden; vatten och avlopp, slamtömning, gatu/ park, insamling av hushållsavfall och återvinningscentraler. KKP sköter drift och underhåll av 21 vattenverk och 20 avloppsreningsverk. Varje år produceras och distribueras ca 4 miljoner m3 dricksvatten och en jämförlig volym renas i avloppsreningsverken. Driften av de geografiskt åtskilda VA-verken utförs av personal stationerad i Kiruna, Abisko, Vittangi och Karesuando. Från vår östra enhet sköter KKP även driften av de fem återvinningsstationerna som är placerade i den östra kommundelen. Kiruna Kraft AB Kiruna Kraft AB äger energiproduktions- och distributionsanläggningarna i koncernen men innehåller ingen personal. Koncernens investeringar Investeringsvolymen uppgår till ca 30 miljoner kronor för koncernen och bland de större investeringar syns investeringar i panna 3 Kiruna, branddamm samt två hjullastare. Uppdragsverksamhetens investeringsprojekt för Kiruna Kommuns räkning Kiruna Nytt Vatten. Arbetet med nytt vatten för Kiruna C har fortsatt med fällningsförsök och studier av tekniska lösningar för att förbättra vattenkvaliteten. Katterjokk/Riksgränsen Vattentäkt. För att möta behoven av vatten i samband med exploateringar i Riksgränsenom- rådet så har arbeten påbörjats med nya borrhål för utökat grundvatten. Östra industriområdet etapp 2. För att möta den efterfrågan som råder gällande industritomter har den sedan tidigare planlagda andra etappen av östra industriområdet byggts. Nya tomter kv Kapellet. I Tuolluvaara har sju nya tomter för villabebyggelse anlagts. Tomterna förses med va och fjärrvärme genom samförläggning av ledningarna. Svappavaara Kopparstigen. Arbetet med byte av VAledningar längs Kopparstigen i Svappavaara avslutades under 2012. Belysning Kiruna C. Ett antal belysningspunkter längs Kyrkogatan och Finngatan byttes för att förnya stolpar och byta till lågförbrukande ljuskällor. Ny belysning, byar. I Saivomuotka, Mertajärvi, Närvä, Idivuoma, Masugnsbyn, Kurravaara, Piksinranta har belysningen glesats ut samtidigt som kvicksilverarmaturer bytts ut. Gång- och cykelväg Forskarevägen. En ny gång- och cykelväg anlades längs Forskarevägen bl a för att skapa säker tillgänglighet till den nya Raketskolan. Årets resultat Koncernen Tekniska Verken i Kiruna AB fortsätter resan med positivt resultat för tredje året i följd och årets resultat uppgår till 7,2 miljoner. Energiverksamheten gör en vinst på 15 miljoner, orsaken till detta står att finna dels i ett gynnsamt värmeår och dels i fortsatta satsningar i verksamheten. Satsningarna är i form av strategiska investeringar, utvecklat underhåll och körstrategier för energiproduktionsanläggningarna. Avdelning Logistik gör en förlust på 8 miljoner vilket till största del beror på uteblivna marknadsintäkter för omhändertagande av förorenade jordar men också på grund av kostnadsökningar på våra långväga transporter. Kiruna Kommunpartner AB gör ett nollresultat då denna verksamhet är skatte- och taxefinansierad och eventuell vinst/förlust förs över till nästkommande räkenskapsår. Framtida utveckling Stadsomvandlingen. Tekniska Verken i Kiruna AB:s roll i stadsomvandlingsprocessen blir allt mer tydlig. Vårt fokus ligger på teknik och infrastruktur men även hållbarhetsfrågor främst med koppling till energi och avfallshantering. Arbetet med anpassning av infrastrukturen i Gruvstadspark 1 fortsätter. Parallellt med detta utförs studier av befintlig infrastruktur som kommer att påverkas med syfte att skapa ett beslutsunderlag. Även planeringen inför arbetet med ny infrastruktur för det nya samhället har tagit fart. Arbetet är dock i ett tidigt skede och omfattar till stor del förberedande studier av de planer som presenterats och omvärldsbevakning av tekniska lösningar. Tillsammans med planeringsfunktionerna i Kiruna kommun så utformas arbetssätt och rutiner för att skapa förutsättningar för det kommande arbetet. Kiruna kommun har med anledning av Gruvstadsparkens påverkan ersatt TVABkoncernen för utrangering av anläggningar samt för kommande investeringar i nya områden. Partnerskap för framtiden. Vi fortsätter vårt arbete med att söka samarbeten i regionen kring miljö- och energifrågor. Samtliga kommuner i Nordkalotten står inför utmaningar när det gäller att lösa avfallsproblematiken och att hitta energiförsörjningslösningar som går i linje med de krav som ställs från stat och myndighet. Tekniska Verken i Kiruna AB är en stor aktör i detta geografiska område och kan med befintliga anläggningar, samarbeten och kompetens leverera lösningar främst inom avfallshantering och behandling men även kompetens inom energiproduktion och omställning. Risker och osäkerhetsfaktorer. Bolagets främsta finansiella risk ligger i en framtida ränteuppgång, detta då belåningsgraden är hög. För att motverka risken ska egenfinansieringen av framtida investeringar öka. Den andra stora risken är minskad värmeförsäljning, både på grund av klimat och minskat kundunderlag. För att möta detta drivs just nu ett projekt i Tuolluvaara där mer effektiva installationssystem för fjärrvärme, kombinerat med vatten och avlopp, testas. Satsningen mot tilläggstjänster fortsätter också. Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöfrågor samt säkerhet/brand Det systematiska arbetet med de viktiga frågorna kring kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet/brand fortsätter inom koncernen. Ett kvitto på detta arbete är det förnyade miljöcertifikatet som Tekniska Verken i Kiruna AB fick efter den externa revision som skedde under hösten 2011. Certifikatet gäller i tre år. De tre arbetsgrupperna inom Tekniska Verken i Kiruna AB driver frågorna kring kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet/brand i tvärorganisatoriska grupper med representanter från de olika avdelningarna. Målet är att certifiera hela koncernen. Miljöpåverkan Koncernen bedriver 21 anmälningspliktiga och 7 tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Energiproduktion: Energiproduktionsverksamheten är en 25 tillståndspliktig verksamhet. Värmeverket har tillstånd för värme- och elproduktion genom förbränning av högst 98 000 ton avfall per år. Verksamheten påverkar den yttre miljön genom utsläpp till luft och vatten. Den tillståndspliktiga energiproduktionen, i Kiruna och Vittangi, motsvarar 44% av koncernens nettoomsättning. Avfallstransporter: Den anmälningspliktiga verksamheten består av insamling och transport av avfall från hushåll, industri och företag. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön härrör främst från transporterna genom utsläpp till luften. FA-verksamheten: Bolaget innehar ett tillstånd enligt miljöskyddslagen att samla in farligt avfall från allmänheten och företag samt mellanlagra detta avfall på bolagets Miljöenhet. Bolaget innehar även ett tillstånd för transport av farligt avfall. Allt avfall skickas vidare för upparbetning eller destruktion. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön består av utsläpp till luften genom transport av avfallet till 26 destruktionsanläggning. Tillståndet för Miljöenheten kommer att omprövas i samband med tillståndsprövningen för värmeverket, eftersom anläggningen finns inom samma fastighet samt har ett gemensamt tillstånd som ej är prövat enligt Miljöbalken. Kiruna Avfallsanläggning: TVAB har ett tillstånd för deponiverksamhet där det fås tas emot, sorteras, behandlas samt lagras maximalt 50 500 ton avfall per år. Slutna klass 1-celler med lakvattenrening omhändertar förbränningsavfall från värmeproduktionen vid värmeverket som klassas som farligt avfall. Denna verksamhet påverkar miljön genom utsläpp av lakvatten. Bolaget har deponiceller för farligt avfall med lakvattenuppsamling och rening samt hårdgjorda ytor för sortering, balning och mellanlagring av avfall. För utsläpp av lakvatten gällde provisoriska villkor fram till och med 2009-12-31 då förslag till slutliga villkor lämnades in till Miljödomstolen (nu Mark- och miljödomstolen). Den 19 april 2012 fastställde Mark- och miljödomstolen slutliga villkor för utsläpp till vatten. Ansökan om ett nytt och utökat tillstånd har lämnats in till Mark- och miljödomstolen under hösten/ vintern 2011. Detta för att skapa förutsättningar att nyttja befintliga anläggningar bättre och att rusta och utveckla verksamheten inför de avfallsströmmar som väntas uppstå i samband med stadsomvandlingen, där samarbetet med Sakab på den gemensamt anlagda ytan för mottagande, lagring och behandling av förorenade jordar kommer att spela en betydande roll. Huvudförhandling med domstolen har genomförts 4-5 december 2012. Mark- och miljödomstolen har i sin dom 2013-01-30 beslutat att ej bevilja tillstånd för den sökta verksamheten. Domstolen anser inte att ansökan uppfyller deponeringsförordningens krav på bl.a. konstruktion och avslutningsåtgärder för de deponier som ansökan omfattar. Verksamheten på Kiruna avfallsanläggning fortsätter inom nuvarande tillstånd som sträcker sig till 2017. VA-verksamheten: Inom VAverksamheten har avloppsreningsverken den största påverkan på miljön genom utsläpp till vatten. Beroende på typ av rening och uppnådd reningsgrad sker utsläpp av övergödande (fosfor, kväve) och syreförbrukande ämnen. Vissa miljöfarliga ämnen (t.ex. medicin, kemikalier) kan inte avlägsnas vid reningen och det är viktigt att dessa inte tillförs avloppet. Samtliga avloppsreningsverk omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Inom Kiruna kommun omfattas tre avloppsreningsverk av tillståndsplikt (>2 000 pe) och 17 av anmälningsplikt (<2 000 pe). Tillsynsmyndigheten lämnar gränsvärden för tillåtna utsläppshalter avseende bl a syreförbrukande ämnen och fosfor. Reningen kan ske mekanisk, kemiskt och biologiskt. Flerårsöversikt Moderbolaget 2012 2011 2010 2009 VÄRME (drift MWh) 254 164 268 105 245 940 270 704 Produktion 216 893 221 057 200 853 221 218 Försäljning ELKRAFT (MWh) 24 029 30 690 31 438 29 540 Produktion 19 703 20 802 21 914 24 862 Försäljning Energiproduktionens fördelning (MWh) 201 452 214 376 196 205 195 664 Fast bränsle 16 836 16 216 13 066 19 556 Rökgaskondensering 21 283 9 051 7 408 10 598 Elpannor 6 216 9 551 8 211 7 146 Olja 8 377 18 912 21 714 37 740 Spillvärme (LKAB) 254 164 268 105 246 604 270 704 Totalt EKONOMI 325 267 260 280 Omsättning (MKR) 11 6,6 4,5 7,2 Resultat (MKR) 211 191 203 176 Balansomslutning (MKR) 18 25 29 37 Eget kapital (MKR) 9 13 14 21 Soliditet (%) 127 128 130 145 Antal anställda 72 65 71 75 Personalkostnader (MKR) 63 36 32 30 Investeringar koncern (MKR) 2008 250 027 219 618 23 267 18 908 177 619 22 485 16 124 5 671 28 128 250 027 295 -5 496 7 1 128 69 34 27 Förslag till behandling av ansamlad förlust Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor): ansamlad förlust årets vinst -17 545 7 201 -10 344 behandlas så att i ny räkning överföres -10 344 Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med til�läggsupplysningar. 28 Koncernens resultaträkning Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Koncernens Resultaträkning Not Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter 1 8 (31) 2012-01-01 -2012-12-31 2011-01-01 -2011-12-31 336 737 1 329 4 291 342 357 330 983 71 2 238 333 292 -29 396 -11 646 -124 709 -89 585 -29 946 -7 345 -130 705 -84 008 6 -64 575 -319 911 -61 068 -313 072 Rörelseresultat 7 22 446 20 220 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 8 234 -15 479 -15 245 215 -15 968 -15 753 Resultat efter finansiella poster 7 201 4 467 Resultat före skatt 7 201 4 467 0 0 7 201 4 467 Rörelsens kostnader Bränslekostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Årets skatt Årets resultat 2 3, 4 5 29 Koncernens balansräkning Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Koncernens Balansräkning Not 9 (31) 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag 9 1 551 1 409 1 551 1 409 10 11 12 87 209 361 163 35 393 90 369 398 208 39 144 13 11 975 495 740 2 663 530 384 0 0 0 0 0 0 497 291 531 793 14 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 7 375 6 350 Förskott till leverantörer Förskott för varor och tjänster 1 385 1 423 76 011 1 520 11 931 89 462 40 847 2 426 11 529 54 802 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 3 814 102 036 11 510 74 085 SUMMA TILLGÅNGAR 599 327 605 878 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 Koncernens Balansräkning 10 (31) Not 2012-12-31 2011-12-31 14 600 30 345 32 000 -47 528 7 201 36 618 14 600 30 345 32 000 -51 995 4 467 29 417 7 145 1 368 8 513 6 992 1 197 8 189 0 102 659 358 744 461 403 0 114 289 388 806 503 095 328 0 18 575 11 946 61 944 92 793 328 0 26 171 15 300 23 379 65 178 599 327 605 878 EGET KAPITAL OCH SKULDER Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 16 Eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar 17 18 Summa avsättningar Långfristiga skulder Checkräkningskredit Skulder till kreditinstitut Skulder till Kiruna kommun Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till Kiruna kommun Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 20 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 21 Inga Koncernens kassaflödesanalys Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Koncernens Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Not 2012-01-01 -2012-12-31 11 (31) 2011-01-012011-12-31 7 201 65 229 4 458 63 111 72 430 67 569 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager och pågående arbeten Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 025 -34 622 27 617 64 400 -2 113 -43 -4 941 60 472 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäjning av materiella anläggningstillgångar Omklassificering av finansiella tillgångar 0 -142 -30 262 0 0 0 0 -21 127 815 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -30 404 -20 312 Förändring lån och checkkredit -41 692 -35 491 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -41 692 -35 491 Årets kassaflöde -7 696 4 669 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 11 510 3 814 6 841 11 510 22 Finansieringsverksamheten 31 Moderbolagets resultaträkning Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Moderbolagets Resultaträkning Not Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter 1 2012-01-01 -2012-12-31 2011-01-01 -2011-12-31 280 390 1 329 3 259 284 978 259 180 71 604 259 855 -29 396 -7 616 -147 571 -76 263 -29 946 -7 345 -135 488 -70 767 Rörelsens kostnader Bränslekostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6 -15 671 -276 517 -10 986 -254 532 Rörelseresultat 7 8 461 5 323 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 8 174 -1 434 -1 260 7 201 109 -974 -865 4 458 Resultat före skatt 7 201 4 458 Årets resultat 7 201 4 458 Resultat efter finansiella poster 32 2 12 (31) 3, 4 5 Moderbolagets balansräkning Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Moderbolagets Balansräkning Not 2012-12-31 13 (31) 2011-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag 9 1 551 1 409 10 11 12 22 577 35 304 26 773 18 673 35 944 32 408 13 50 84 704 1 577 88 602 14 Summa anläggningstillgångar 3 270 0 3 270 89 525 3 270 0 3 270 93 281 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Moderbolagets Balansräkning 14 (31) Not 2012-12-31 2011-12-31 14 600 32 000 345 46 945 14 600 32 000 345 46 945 -17 545 7 201 -10 344 36 602 -22 003 4 458 -17 545 29 400 7 145 1 368 8 513 6 992 1 197 8 189 Summa långfristiga skulder 74 076 301 74 377 7 056 629 7 685 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 328 13 984 3 984 6 905 31 242 56 443 328 15 496 123 948 1 562 16 815 158 149 175 935 203 423 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga EGET KAPITAL OCH SKULDER TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 15 16 7 375 6 351 67 893 30 1 042 10 070 79 035 35 154 57 819 2 315 8 504 103 792 86 410 110 143 175 935 203 423 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond Reservfond 17 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar 18 Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till Kiruna kommun Skulder till kreditinstitut SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 19 20 33 Moderbolagets kassaflödesanalys Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Moderbolagets Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 34 15 (31) Not 22 2012-01-01 -2012-12-31 2011-01-01 -2011-12-31 7 201 13 293 4 458 12 932 20 494 17 390 -1 024 -2 114 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av varulager och pågående arbete Förändring av kundfordringar Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av leverantörsskulder Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 757 -3 073 -101 706 -57 479 57 761 69 964 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -142 0 -9 071 0 0 -9 213 624 0 -18 973 1 096 -2 000 -19 253 Finansieringsverksamheten Förändring av nyttjande av checkkredit Upptagna lån Minskning/omläggning av lån 67 020 0 -328 -50 383 0 -328 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 66 692 -50 711 Årets kassaflöde - - Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut - - Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). I de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer samt uttalanden från dess akutgrupp. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget erhållit eller kommer att erhålla. Det innebär att företaget redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel direkt vid leveransen. Avdrag görs för lämnade rabatter. Vid försäljning av varor redovisas företagets inkomster som intäkt när företaget har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande till köparen, när företaget inte behåller något engagemang i den löpande förvaltningen som förknippas med ägande och utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts, när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som företaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla företaget samt när de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Leasing Leasingavtal redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Det innebär att leasingavgiften kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Varulager Varulagret värderas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd 2000:3. Varulagret värderas till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess verkliga värde på balansdagen enligt den s k FIFU-principen. Koncernredovisning Redovisningsprinciper Vid upprättande av koncernredovisningen har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. Koncernredovisningen omfattar de företag i vilket moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4. Dotterföretagens resultat ingår i koncernens resultat från och med förvärvstidpunkten fram till och med då det avyttras. rättas enligt förvärvsmetoden. Vid förvärvsmetoden betraktas ett företags förvärv av ett dotterföretag som en transaktion varigenom moderbolaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Konsolideringsmetod Koncernredovisningen upp- 35 Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 18 (31) Noter Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Noter Not 3 Arvode till revisorer Not 1 Nettoomsättningens fördelning Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag. Koncern Nettoomsättningen per rörelsegren Energidistribution Renhållningstjänster Gatu- park- slam- & VA –verksamhet Övriga konsulttjänster Intäkter som ej fördelas på rörelsegren Moderbolag Nettoomsättningen per rörelsegren Energidistribution Renhållningstjänster Gatu- & VA –verksamheten Övriga konsulttjänster Intäkter som ej fördelas på rörelsegren 2012 2011 150 308 28 927 73 547 4 438 79 517 336 737 135 437 24 536 70 719 3 678 96 613 330 983 2012 2011 187 229 31 064 6 188 4 438 51 471 280 390 169 823 34 979 5 389 3 678 45 311 259 180 Koncern Försäkringsintäkter Reavinst anläggningstillgångar Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Övriga intäkter Moderbolag Försäkringsintäkter Reavinst anläggningstillgångar Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Övriga intäkter Koncern KPMG AB Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB Lekmannarevisionsuppdrag Moderbolag KPMG AB Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB Lekmannarevisionsuppdrag Not 2 Specifikation av sammanslagna resultatposter 36 19 (31) 2012 2011 805 460 399 2 627 4 291 340 -3 911 15 5 785 2 229 2012 2011 803 460 300 1 696 3 259 340 -727 11 980 604 2012 2011 193 13 206 144 60 204 18 18 15 15 2012 2011 162 13 175 111 60 171 18 18 15 15 Not 4 Leasingavtal Koncern Årets betalda leasingavgifter avseende leasingavtal, uppgår till 16 745 tkr (14 401 tkr). Inom ett år Senare än ett år men inom fem år Senare än fem år 2012 2011 13 374 94 238 16 503 44 309 107 612 60 812 - - Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 20 (31) Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Moderbolag Moderbolag Årets betalda leasingavgifter avseende leasingavtal, uppgår till 16 543 tkr (16 962 tkr). Medelantalet anställda Inom ett år Senare än ett år men inom fem år Senare än fem år 2011 13 295 94 238 16 314 44 175 107 533 60 489 2012 2011 39 131 170 30 124 154 1 402 62 023 63 425 1 471 56 238 57 709 Pensionsförpliktelser Tidigare styrelse och verkställande direktör 275 5 792 18 102 24 169 245 5 086 18 366 23 697 87 128 81 406 Upplysning om sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid Andel sjukfrånvaro med sammanhängande tid över 60 dagar Andel sjukfrånvaro för kvinnor Andel sjukfrånvaro för män Andel sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre Andel sjukfrånvaro för anställda i åldern 30-49 år Andel sjukfrånvaro för anställda i åldern 50 år eller äldre 1 541 1 541 1 434 1 434 3,3 % 24,7 % 2,6 % 3,4 % 1,4 % 3,2 % 3,9 % 2,5 % 15,9 % 2,2 % 2,5 % 1,9 % 3,9 % 1,2 % Not 5 Anställda och personalkostnader Koncern Medelantalet anställda Kvinnor Män Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör Pensionskostnader för övriga anställda Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader Pensionsförpliktelser Tidigare styrelse och verkställande direktör Upplysning om sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid Andel sjukfrånvaro med sammanhängande tid över 60 dagar Andel sjukfrånvaro för kvinnor Andel sjukfrånvaro för män Andel sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre Andel sjukfrånvaro för anställda i åldern 30-49 år Andel sjukfrånvaro för anställda i åldern 50 år eller äldre Kvinnor Män 2012 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör Pensionskostnader för övriga anställda Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 21 (31) 2012 2011 37 108 145 27 103 130 1 402 52 738 54 140 1 471 47 225 48 696 275 4 764 15 243 20 282 245 4 039 15 317 19 601 74 422 68 297 1 541 1 541 1 434 1 434 3,5 % 24,3 % 2,8 % 3,8% 1,5 % 3,5% 4,3% 2,8 % 17,9 % 2,0 % 3,0% 1,9 % 4,2 % 1,7 % Av styrelsens ordinarie ledamöter är 86 % män.och 14% kvinnor, av styrelsens suppleanter utgör män 83% och kvinnor 17 %. Av styrelsens ordinarie ledamöter är 86 % män.och 14% kvinnor, av styrelsens suppleanter utgör män 83% och kvinnor 17 %. 37 Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Koncern/Moderbolag Koncern/Moderbolag Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas i både koncern och moderbolag: Materiella anläggningstillgångar Byggnader Markanläggningar Ledningar Elpannor, undercentraler Containers, lastväxlarflak & komprimator Övriga inventarier och övriga fordon Stationära hetvattencentraler Reservdelslager Byggnader, markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Ledningar 5% 5% 3% 5% 10 % 10-20 % 5% 10 % 5% 5-20 % 3% 2012-12-31 2011-12-31 151 268 144 906 3 723 -11 1 448 156 428 6 245 -46 163 151 268 -60 899 -53 101 11 -8 331 -69 219 -7 798 -60 899 87 209 90 369 2012-12-31 2011-12-31 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 21 830 3 548 -11 1 448 26 815 17 442 4 225 0 163 21 830 Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -3 157 11 -1 092 -4 238 -2 276 0 -881 -3157 Utgående redovisat värde 22 577 18 673 0 0 0 0 Ingående avskrivningar i moderbolaget Förvärv av dotterföretag Försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Moderbolag Moderbolag Inköp har gjorts inom TVAB koncernen med 65 643 tkr. Försäljning har gjorts inom TVAB koncernen med 58 442 tkr. Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 38 1 022 387 1 409 Ingående anskaffningsvärden i moderbolaget Förvärv av dotterbolag Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Inköp har gjorts inom Kiruna kommun koncernen med 20 780 tkr. Försäljning har gjorts inom Kiruna kommun koncernen med 93 628 tkr. Ränteintäkter från koncernföretag Övriga ränteintäkter 1 416 135 1 551 Koncern Inköp och försäljning har gjorts inom TVAB koncernen med 124 084 tkr. Moderbolag 2011-12-31 Not 10 Byggnader och mark Koncern Ränteintäkter från koncernföretag Övriga ränteintäkter 2012-12-31 Elcertifikat Utsläppsrätter CO2 Not 7 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Koncern 23 (31) 22 (31) 2012 2011 135 99 234 85 130 215 2012 2011 105 69 174 4 105 109 Taxeringsvärden byggnader Taxeringsvärden mark Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 24 (31) Ingående anskaffningsvärden Förvärv av dotterföretag Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Omklassificeringar till inventarier Uppskrivning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Förvärv av dotterföretag Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar till inventarier Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Moderbolag Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Omklassificeringar till inventarier Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Omklassificeringar till inventarier Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde 25 (31) Not 12 Inventarier, verktyg och installationer Not 11 Maskiner och andra tekniska anläggningar Koncern Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 2012-12-31 2011-12-31 817 234 0 7 620 -9 376 389 2 478 0 818 345 813 272 0 4 821 -859 0 0 0 817 234 -419 028 0 6 324 0 -44 478 -457 182 -373 847 0 853 0 -46 034 -419 028 361 163 398 206 2012-12-31 2011-12-31 57 932 200 -280 0 56 960 972 0 0 60 328 57 932 -21 988 227 -3 263 0 -25 024 -18 700 0 -3 288 0 -21 988 35 304 35 944 2 476 0 Koncern 2012-12-31 2011-12-31 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Omklassificeringar från maskiner Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 90 923 7 641 - 11 636 130 -2 478 84 580 84 652 12 318 -7 168 0 1 121 90 923 Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar från maskiner Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -51 779 10 106 0 -7 514 -49 187 -51 665 7 013 0 -7 127 -51 779 35 393 39 144 2012-12-31 2011-12-31 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Omklassificeringar från maskiner 74 585 5 273 -11 588 130 -2 478 68 386 12 121 -7 043 0 1 121 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 65 922 74 585 Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Omklassificeringar från maskiner Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -42 177 10 089 0 0 -7 061 -39 149 -42 249 6 889 0 0 -6 817 -42 177 26 773 32 408 Utgående redovisat värde Moderbolag Utgående redovisat värde 39 Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 26 (31) Not 13 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningar Koncern Vid årets början Omklassificeringar till anläggningar Nettoinvesteringar under året Moderbolag Vid årets början Omklassificeringar till anläggningar Nettoinvesteringar under året 2011-12-31 2 663 7 617 -1 966 -2 697 2012-12-31 2011-12-31 1 577 -1 577 50 50 3 394 -1 284 -533 1 577 -2 257 2 663 Not 14 Specifikation andelar i koncernföretag Moderbolag Namn Kiruna Kraft AB Kiruna Kommunpartner AB Kapitalandel 100% 100% Rösträttsandel 100% 100% Ingående accumulerade anskaffningsvärden Tillkommande/avgående fordringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde 40 Koncern Förutbetald leasing Förutbetald försäkring Upplupna intäkter Förutbetalda rörelsekostnader Moderbolag Förutbetald leasing Förutbetalda försäkringar Upplupna intäkter Förutbetalda rörelsekostnader Not 17 Förändring av eget kapital Bokfört värde 1 170 2 100 3 270 Koncern Belopp vid årets ingång Not 15 Fordringar hos koncernföretag Moderbolag 27 (31) Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012-12-31 11 278 11 975 Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 2012-12-31 2011-12-31 57 819 -57 789 30 57 803 16 57 819 30 57 819 Disposition enligt beslut av årets årsstämma: Avsättning uppskrivningsfond Årets resultat Belopp vid årets utgång Moderbolag Belopp vid årets ingång Disposition enligt beslut av årets årsstämma: Årets resultat Belopp vid årets utgång 2012-12-31 2011-12-31 310 15 7 048 4 558 11 931 532 27 3 723 7 247 11 529 2012-12-31 2011-12-31 310 15 5 358 4 387 10 070 507 27 2 190 5 780 8 504 Aktiekapital Överkursfond Bundna reserver Balanserat resultat Årets resultat 14 600 32 000 30 345 -51 995 4 467 4 467 -4 467 14 600 32 000 30 345 -47 528 7 201 7 201 Aktiekapital 14 600 Överkursfond 32 000 Reservfond Balanserat resultat -22 003 Årets Resultat 4 458 4 458 -4 458 7 201 7 201 14 600 32 000 345 345 -17 545 Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 28 (31) Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Redovisat värde vid årets ingång Årets värdeförändring Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012-12-31 2011-12-31 6 992 153 7 145 6 462 530 6 992 Koncern Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Moderbolag Moderbolag Redovisat värde vid årets ingång Årets värdeförändring 2012-12-31 2011-12-31 6 992 153 7 145 6 462 530 6 992 Förfaller senare än 1 och tidigare än 5 år efter balansdagen Kreditinstitut Kiruna Kommun Förfaller senare än 5 år efter balansdagen Kreditinstitut Kiruna Kommun Moderbolag Förfaller senare än 1 och tidigare än 5 år efter balansdagen Kreditinstitut Kiruna Kommun Förfaller senare än 5 år efter balansdagen Kreditinstitut Kiruna Kommun Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader 2012-12-31 2011-12-31 31 348 30 596 61 944 8 569 14 810 23 379 2012 -12-31 2011 -12-31 10 161 21 081 31 242 8 427 8 388 16 815 Not 21 Ställda säkerheter Not 19 Långfristiga skulder Koncern 29 (31) 2012-12-31 2011-12-31 102 659 0 102 659 114 289 0 114 289 0 358 744 358 744 0 388 806 388 806 2012-12-31 2011-12-31 301 0 301 629 0 629 0 74 076 74 076 0 7 056 7 056 Koncern Kiruna Kraft AB har pantsatt hyresavtal och hyresströmmar som säkerhet för sitt lån hos Nordea Finans AB. 41 Tekniska Verken i Kiruna AB Org.nr 556204-3439 30 (31) Not 22 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Koncern Avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar Förändring avsättning pensioner Förändring avsättning deponi Övriga poster Moderbolaget Avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Förlust vid avyttring av anläggningtillgångar Förändring avsättning pensioner Förändring avsättning deponi Övriga poster 42 2012-12-31 2011-12-31 60 321 0 4 584 153 171 65 229 61 068 0 0 530 171 1 342 63 111 2012-12-31 2011-12-31 11 417 0 1 552 153 171 10 986 0 1 245 530 171 604 12 328 13 293 Styrelsen och verkställande direktören för Kiruna Kommunpartner AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012–01–01 – 2012–12–31. Förvaltningsberättelse Kiruna Kommunpartner AB Bolaget är ett helägt dotterbolag till Tekniska Verken i Kiruna AB, 5562040-3439. Information om verksamheten Bolaget ska producera och distribuera dricksvatten av god kvalitet, rena avloppsvatten för att medverka till en uthålligt god miljö, samt utföra slamhantering och insamling av hushållsavfall. Bolaget ska även på uppdrag och mot ersättning till självkostnad ansvara för förvaltning av väghållning, gatubelysning och parkskötsel. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserat resultat årets resultat 4 587 0 disponeras så att i ny räkning överföres Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. En större omorganisation inom TVAB-koncernen genomfördes vid årsskiftet 2009-2010. Omorganisationen innebar bl a bildandet av ett dotterbolag, Kiruna Kommunpartner AB. Inom KKP är den skatte- och taxefinansierade verksamheten samlad. KKP ansvarar för den kommunala driften inom följande områden; vatten och avlopp, slamtömning, gatu/ park, insamling av hushållsavfall och återvinningscentraler. KKP sköter drift och underhåll av 21 vattenverk och 20 avloppsreningsverk. Varje år produceras och distribueras ca 4 miljoner m3 dricksvatten och en jämförlig volym renas i avloppsreningsverken. Driften av de geografiskt åtskilda VA-verken utförs av personal stationerad i Kiruna, Abisko, Vittangi och Karesuando. Från Vittangi sköter KKP även driften av Vittangi värmeverk samt de fem återvinningsstationerna som är placerade i den östra kommundelen. 4 587 43 Resultaträkning 2 (11) Kiruna Kommunpartner AB Org.nr 556797-5049 44 Resultaträkning Not Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter 1 2 2012-01-01 -2012-12-31 2011-06-24 -2011-12-31 117 714 0 947 118 661 112 888 0 1 624 114 512 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 3, 4 5 -104 858 -13 322 -100 981 -13 241 6 -483 -118 663 -387 -114 609 Rörelseresultat 7 -2 -98 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 8 9 59 -57 2 106 -8 98 Resultat efter finansiella poster 0 0 Resultat före skatt 0 0 Årets skatt 0 0 Årets resultat 0 0 Balansräkning Kiruna kommunpartner AB Org.nr 556797-5049 Balansräkning 3 (11) Not 2012-01-01 -2012-12-31 2011-01-01 -2011-12-31 Kiruna kommunpartner AB Org.nr 556797-5049 Balansräkning TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Anläggningstillgångar Eget kapital Aktiekapital Aktieägartillskott Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 10 11 108 2 445 138 561 12 0 2 553 0 699 2 553 699 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förskott till leverantörer Förskott för varor och tjänster Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till koncernföretag Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 14 1 385 1 423 17 520 162 1 799 19 481 16 969 2 014 3 026 23 432 3 814 3 814 11 510 34 942 27 233 35 641 4 (11) Not 15 16 2012-01-01 -2012-12-31 2011-01-01 -2011-12-31 100 2 000 5 0 2 105 100 2 000 5 0 2 105 0 30 9 028 4 218 11 852 25 128 0 2 21 447 6 593 6 394 33 536 27 233 35 641 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 45 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna), i de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvär- 46 den där inget annat anges. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget erhållit eller kommer att erhålla. Det innebär att företaget redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel direkt vid leveransen. Avdrag görs för lämnade rabatter. Vid försäljning av varor redovisas företagets inkomster som intäkt när företaget har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande till köparen, när företaget inte behåller något engagemang i den löpande förvaltningen som förknippas med ägande och utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts, när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som företaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla företaget samt när de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Leasing Leasingavtal redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Det innebär att leasingavgiften kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Varulager Varulagret värderas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd 2000:3. Varulagret värderas till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess verkliga värde på balansdagen enligt den s k FIFU-principen. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Noter Kiruna kommunpartner AB Org.nr 556797-5049 6 (11) Noter Not 5 Anställda och personalkostnader Not 1 Nettoomsättningens fördelning Nettoomsättningen per rörelsegren Renhållningsintäkter VA-intäkter Gatu- och parkintäkter Slamintäkter Övriga intäkter Not 2 Övriga rörelseintäkter Försäkringsintäkter Övriga intäkter 2012 2011 24 176 62 239 27 731 1 831 1 737 117 714 21 965 59 675 27 347 1 896 2 005 112 888 2012 1 946 947 2011 0 1 624 1 624 Not 3 Arvode till revisorer Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag. KPMG AB Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Kiruna kommunpartner AB Org.nr 556797-5049 2012 2011 26 0 26 23 0 23 7 (11) 2012 2011 3 23 26 3 21 24 0 9 287 9 287 0 9 013 9 013 0 1 027 2 859 3 886 0 1 047 3 049 4 096 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 13 199 13 109 Upplysning om sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid Andel sjukfrånvaro med sammanhängande tid över 60 dagar Andel sjukfrånvaro för kvinnor Andel sjukfrånvaro för män Andel sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre Andel sjukfrånvaro för anställda i åldern 30-49 år Andel sjukfrånvaro för anställda i åldern 50 år eller äldre 1,8 % 26,1 % 0,7 % 1,9 % 2,1 % 0,5 % 2,3 % 0,7 % 6,5 % 4,1 % 0,3 % 0% 1,3 % 0,4 % Medelantalet anställda Kvinnor Män Löner och andra ersättningar Verkställande direktör Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader för verkställande direktör Pensionskostnader för övriga anställda Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal Av styrelsens ordinarie ledamöter är 86 % män.och 14% kvinnor, av styrelsens suppleanter utgör män 83% och kvinnor 17 %. Not 4 Leasingavtal Årets betalda leasingavgifter avseende leasingavtal, uppgår till 202 tkr (272 tkr). Inom ett år Senare än ett år men inom fem år Senare än fem år 2012 2011 79 0 0 79 189 134 0 323 47 Kiruna kommunpartner AB Org.nr 556797-5049 Kiruna kommunpartner AB Org.nr 556797-5049 Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar Not 11 Inventarier, verktyg och installationer Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas i både koncern och moderbolag: Ingående anskaffningsvärden Avyttring/utrangering Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 5-20 % Not 7 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Inköp har gjorts inom TVAB koncernen med 52 877 tkr. Försäljning har gjorts inom TVAB koncernen med 2 926 tkr. Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter från koncernföretag Övriga ränteintäkter 2012 2011 30 29 59 81 25 106 Not 10 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2011 50 7 57 7 1 8 2011-12-31 Ingående anskaffningsvärden Avyttring/utrangering Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 216 275 216 -94 35 216 Ingående avskrivningar Avyttring/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -78 -93 -30 -108 88 -73 -78 108 138 2011-12-31 1 038 966 -125 197 1 038 Ingående avskrivningar Avyttring/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -477 -289 Utgående redovisat värde 2 445 561 17 -453 -913 124 -312 -477 Not 12 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningar 2012-12-31 Vid årets början moderbolag Försäljning Årets anskaffningar Not 13 Förskott för varor och tjänster Bankgaranti Bergen el Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012-12-31 Utgående redovisat värde 48 2012 2012-12-31 -48 2 368 3 358 Not 9 Övriga räntekostnader och liknande poster Räntekostnader från koncernföretag Övriga räntekostnader 9 (11) 8 (11) Förutbetald leasing Förutbetalda försäkring Upplupna intäkter Förutbetalda rörelsekostnader 2011-12-31 1364 -1 364 0 0 2012-12-31 2011-12-31 1 385 1 385 1 423 1 423 2012-12-31 2011-12-31 1 690 25 0 1 533 109 1 799 1 468 3 026 Kiruna kommunpartner AB Org.nr 556797-5049 10 (11) Not 15 Förändring av eget kapital (tkr) Belopp vid årets ingång Disposition enligt beslut av årets årsstämma: Årets förändring Årets resultat Belopp vid årets utgång AktieKapital 100 Aktieägartillskott 2 000 Reservfond 100 2 000 Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Övriga upplupna kostnader 0 Balanserat resultat 5 Årets Resultat 0 5 0 2012-12-31 2 333 8 199 1 320 11 852 0 2011-12-31 142 4 980 1 272 6 394 49 Styrelsen och verkställande direktören för Kiruna Kraft AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Kiruna Kraft AB Information om verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta samt uthyra fast egendom för energiändamål och därmed förenlig verksamhet. Bolaget äger tomträtten till fastigheten Värmen 2 i Kiruna kommun, på vilken kraftvärmeverk och andra byggnader är uppförda. Kiruna kommun har med an- ledning av Gruvstadsparkens påverkan ersatt Kiruna Kraft AB för kostnader vid utrangering av anläggningar samt för kommande investeringar i nya områden. Ägarförhållanden Bolaget är sedan 2009-07-01 ett helägt dotterbolag till Tekniska Verken i Kiruna AB. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst årets resultat disponeras så att i ny räkning överföres 11 691 0 11 691 11 691 Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar. 50 Resultaträkning Kiruna Kraft AB Org.nr 556526-8371 Resultaträkning Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat 2 (9) Not 1 2 3 2012-01-01 -2012-12-31 2011-01-01 -2011-12-31 62 716 3 086 65 802 64 961 9 64 970 -3 394 -48 421 -48 815 13 987 -280 -49 695 -49 975 14 995 0 -13 987 -13 987 0 0 -14 986 -14 986 9 0 9 51 Balansräkning Kiruna Kraft AB Org.nr 556526-8371 Balansräkning 3 (9) Not 2012-01-01 -2012-12-31 2011-01-01 -2011-12-31 Kiruna Kraft AB Org.nr 556526-8371 Balansräkning TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Anläggningstillgångar Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 4 5 64 631 330 859 71 695 367 232 6 11 925 407 415 1 086 440 013 407 415 440 013 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfodringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 7 0 122 352 300 4 944 345 62 5 351 122 652 0 5 351 0 122 652 412 766 562 665 Not Summa eget kapital Långfristiga skulder Skulder till Kiruna kommun Skulder kreditinstitut 9 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skatteskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 10 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser 2012-01-01 -2012-12-31 2011-01-01 -2011-12-31 100 100 12 0 12 3 9 12 8 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Ställda säkerheter 52 4 (9) 112 112 284 668 102 358 381 750 113 660 387 026 495 410 0 0 4 964 1 814 58 180 0 504 8 289 170 18 850 25 628 67 143 412 766 562 665 Inga Inga 11 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). I de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämn- den har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget erhållit eller kommer att erhålla. Det innebär att företaget redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel direkt vid leveransen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redo- visas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Koncernuppgifter Kiruna Kraft AB är ett helägt dotterbolag till Tekniska Verken i Kiruna AB (orgnr 5566204-3439) med säte i Kiruna. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. 53 Kiruna Kraft AB Org.nr 556526-8371 7 (9) Noter Kiruna Kraft AB Org.nr 556526-8371 6 (9) Noter Not 5 Maskiner och andra tekniska anläggningar Not 1 Övriga rörelseintäkter Ersätttning från Kiruna kommun för kostnader vid utrangering av anläggningar i Gruvstadsparken 3 000 tkr. Not 2 Arvode till revisorer Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. KPMG AB Revisionsuppdrag 2012 2011 5 5 10 10 Not 3 Avskrivningar och nedskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Not 4 Byggnader 2012-12-31 2011-12-31 129 438 Ingående anskaffningsvärden Utrangering/försäljning Inköp Omklass från pågående nyanläggningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 129 613 127 464 -46 332 1 688 129 438 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -57 743 -7 239 -64 982 -50 823 -6 920 -57 743 64 631 71 695 Utgående redovisat värde 54 5% 5-20 % 175 Ingående anskaffningsvärden Utrangering/försäljning Inköp Omklass pågående nyanläggning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Utrangering/försäljning Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde 2012-12-31 2011-12-31 771 146 -9 096 7 420 389 770 859 769 097 -765 2 919 895 772 146 -404 914 6 097 -41 183 -440 000 -362 949 765 -42 730 -404 914 330 859 367 232 Not 6 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningar Pågående ordrar Inköp Nettoinvestering under året Omklassificeringar 2012-12-31 1 086 11 228 -389 11 925 2011-12-31 2810 859 -2 583 1 086 Kiruna Kraft AB Org.nr 556526-8371 8 (9) Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012-12-31 Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Not 8 Förändring av eget kapital Antal aktier: 1 000 Aktiekapital Belopp vid årets ingång 100 Disposition enligt beslut av årets årsstämma: Årets resultat Belopp vid årets utgång 100 2011-12-31 62 0 62 Balanserat resultat 9 Årets resultat 3 3 -3 0 0 12 Not 9 Långfristiga skulder Förfaller senare än 1 och tidigare än 5 år efter balansdagen Kreditinstitut 3 026 2012-12-31 3 026 2011-12-31 102 358 102 358 113 660 113 660 284 668 284 668 381 750 381 750 2012-12-31 2011-12-31 Förfaller senare än 5 år efter balansdagen Internbank Kiruna Kommun Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Outnyttjat investeringsbidrag från Kiruna kommun 18 850 18 850 170 170 Not 11 Ställda säkerheter Bolaget har pantsatt hyresavtal och hyresströmmar som säkerhet för sitt lån hos Nordea Finans AB. 55 Tekniska Verken i Kiruna AB, 981 85 KIRUNA, tel 0980-707 23, fax 0980-181 25, [email protected], www.tekniskaverkenikiruna.se
![[Klicka här och skriv avsändare, namn och adress]](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/002899772_1-a12301ac184125349d7f2010328d0744-250x500.png)
© Copyright 2024