1. No category

Undervisningsprogram i Estetik
Vårterminen 2015
Registrering, Introduktion, Expedition och Studievägledning,
Undervisning, Skrivningar, Seminarier
Filosofiska föreningen, Studentföreningen Filosofilerna
Lärare och kursansvariga vid Avdelningen för estetik
Presentation av ämnet estetik
Kursbeskrivningar
Baskurs A, Estetikens grunder 30 hp
När är det konst? 7,5 hp
Estetik från Platon till Nietzsche 7,5 hp
1900-talets estetik 7,5 hp
Kulturens estetisering 7,5 hp
Estetik B 30 hp
Estetiska teorier och begrepp 15 hp
Estetik och metafysik
B-uppsats 7,5 hp
Estetik C 30 hp (ges inte denna termin)
Masterprogrammet i humaniora inriktning estetik
Forskarutbildningen
Lärarlista
Filosofiska institutionen
Avdelningen för estetik
Välkommen till studier vid Filosofiska institutionen
Registrering
För att börja studera måste du registrera dig. Ska du läsa en av våra
nybörjarkurser gör du detta genom Studentportalen.
Har du UpUnet-S-konto loggar du in i Studentportalen och registrerar dig.
Där står vad du är antagen till och mellan vilka datum registreringen är
öppen.
Har du inte UpUnet-S-konto, behöver du din personliga pinkod som du fått
i ett brev från Uppsala universitet i samband med att du fick ditt andra
antagningsbesked. Det använder du tillsammans med ditt personnummer när
du loggar in i Studentportalen. I samband med registreringen ansöker du om
studentkonto.
Har du inte tillgång till internet, kan du kontakta expeditionen på telefon 018471 72 99. Vänligen var noga med att registrera dig i tid, så att vi kan sköta
eventuell efterantagning.
För fortsättningskurser sker registreringen i samband med första
undervisningstillfälle.
Avhopp
De som av olika skäl inte avser påbörja de studier de blivit antagna till bör
snabbast möjligt, inte minst för att ge reserverna en chans, meddela detta till
institutionen. Du gör det enklast genom att skicka ett e–brev till
kursadministratör Paulina Hansen [email protected]
Expedition och studievägledning
Vi finns på plan 2 i hus 2 i Engelska Parken. Gå till huvudentrén och följ
skyltarna.
Kursadministrationen sköts av Paulina Hansen, 018–471 72 99.
Studievägledning sköts av studierektor Rysiek Sliwinski, 018–471 73 51.
Man kan även nå oss per fax (018–471 73 70) eller per e–post
([email protected] resp. [email protected] ). Se även
vår hemsida www.filosofi.uu.se
2
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Den är i
huvudsak ej obligatorisk men möjligheten att klara av de olika kurserna minskar
avsevärt om man inte följer den. Därför rekommenderar vi starkt alla studenter
att delta i så mycket undervisning som möjligt.
OBS! Vi tillämpar akademisk kvart. All undervisning börjar 15 minuter efter
angiven tid.
Seminarier
Studerande som är intresserade är även välkomna att delta i de högre
seminarierna i praktisk och teoretisk filosofi samt i de övriga seminarierna.
Filosofiska föreningen
Filosofiska föreningen sammanträder minst fyra gånger per termin. Alla, även
icke medlemmar, är välkomna till sammanträdena. Dessa inleds med ett
föredrag. Efter föredragen anordnas en sexa, i vilken alla är välkomna att delta.
Bli medlem i föreningen under ett läsår genom att betala in (endast) 50 kronor
på postgiro 570360–8, så får du personliga kallelser till sammanträdena hem i
brevlådan.
Lärare och kursansvariga vid Avdelningen för estetik
Karl Axelsson (KA), FD, [email protected]
Carl-Filip Brück (C-FB), doktorand, [email protected]
Claes Entzenberg (CE), docent, lektor, mottagning onsdagar 13-14, eller i
samband med undervisningen. Rum 2-2054. [email protected]
018-471 16 09
Camilla Flodin (CF), FD, [email protected]
Maria Forsberg (MF), doktorand, [email protected] eller
[email protected]
Kamilla Freyr (KF), doktorand, [email protected]
Paul Maslov Karlsson (PMK), doktorand, [email protected]
Rebecka Molin (RM), doktorand, [email protected]
Christopher Natzen (CN), FD, [email protected]
Andreas Wikblom(AW), doktorand, [email protected]
3
Ansvarig för forskarutbildningen:
Elisabeth Schellekens Dammann (ESD), professor. Rum 2-2055.
[email protected] 018-471 15 82
Gemensamt faxnummer 018-471 73 70
Förklaring till rumsnumren: 1:a siffran anger husnumret; första siffran efter
strecket anger våningsplan, och de två sista själva rummet. Ex. 2-2067 = hus 2,
våning 2, rum 67
Filosofiska institutionens seminarierum har nummer 2-1022
Om kurslitteraturen:
Institutionen försäljer till självkostnadspris en del av kurstexterna.
Förkortningen [BH] betyder att boken ifråga endast kan köpas i bokhandeln.
4
PRESENTATION AV ÄMNET
Vad är konst (bildkonst, litteratur, musik, teater, film etc.)? Hur har det allmänna
konstbegreppet vuxit fram? Vilken funktion har konsterna idag, och hur har de
förändrats över tiden? Hur kan konst värderas? Hur förhåller sig de olika
konstarterna till varandra? Hur förhåller sig estetiken till andra vetenskaper som
har konsten och konstarterna som sitt objekt? Vad innebär “estetiseringen” av
kulturen och vardagen och vilka konsekvenser får den för estetiken? Dessa och
liknande frågor belyses och diskuteras i våra estetikkurser.
Estetiken betraktas utomlands nästan alltid som en filosofisk disciplin (filosofisk
estetik eller konstfilosofi) och de flesta estetiker verkar nu vid filosofiska
institutioner eller vid avdelningar för estetik tillhörande filosofiska institutioner.
Även estetiken vid Uppsala universitetet är numera en avdelning vid den
Filosofiska institutionen. Ett särmärke för Uppsalaestetiken är dock
kombinationen av ett idéhistoriskt och ett filosofiskt-teoretiskt förhållningssätt
till konsterna, konstvärlden och till estetiska fenomen i vid mening.
Historisk utblick
Estetik som begrepp skapades av den tyske filosofen Alexander Baumgarten i en
avhandling om poesins grunder 1735 och vidareutvecklades i hans stora
Aesthetica (1750), ett arbete som har givit upphov till termen estetik i modernt
språkbruk. Baumgartens grundläggning av estetiken som en självständig
filosofisk disciplin, som en konstens och sinnesförnimmelsernas filosofi
(grekiskans “aisthesis“ betyder varseblivning) kan ses som ett gensvar på
framväxten (med början under sent 1600-tal) av det s.k. moderna konstsystemet,
innefattande poesi (litteratur), måleri, skulptur, arkitektur och musik. I den nya
disciplinen kunde konsterna nu studeras teoretiskt ur ett enhetligt perspektiv,
och konstens kulturella och kognitiva roll liksom likheter och olikheterna mellan
de olika konstarterna och deras funktionssätt kom att stå i centrum för
konstfilosofin under de kommande 150 åren.
Det moderna konstsystemet har aldrig varit helt slutet även om kärnan i systemet
bestått fram till våra dagar. Nya konstformer som foto och film har tillkommit
och djupgående förändringar i konstvärlden har gett upphov till nya genrer inom
de etablerade konstarterna (performance, installationer, etc.), som i sin tur ställer
estetiken både som idéhistorisk och filosofisk disciplin inför nya problem och
utmaningar. Inte minst konstbegreppet har varit ett centralt tema i den estetiska
diskussionen under de senaste femtio åren. Mycket tyder på att det traditionella
konstbegreppet är i gungning, vilket inte minst återspeglas i konstfilosofiska
debatter om konstbegreppet och konstens funktion idag. Den s.k. estetiska
vändningen, som bl.a. markerar en “estetisering” av livsstilar, moral,
massmedier och av vardagslivet i stort tyder på att “det estetiska” i viss mån
lämnat konstens sfär för att sprida sig till andra sociala och kulturella områden,
5
och den estetiska vändningen har därmed
kulturfilosofiska och kulturkritiska potential.
aktualiserat
estetikens
Grundutbildningen
Ämnet estetik, som det bedrivs idag, skiljer sig från de övriga estetiska ämnena
genom att intresset är koncentrerat främst till övergripande teorier och idéer om
konstens väsen, sambandet mellan de olika konstarterna och konstens roll i
samhället, samt olika estetiseringsprocesser i vardagslivet och kulturen i stort.
Målet för utbildningen är att ge en överblick av hela det estetiska fältet. En
orientering i filosofisk estetik, begreppsanalys och teorier om konstnärligt
skapande tjänar detta syfte. Idéhistoriska insikter spelar en stor roll för
förståelsen av dagens konstnärliga och kulturpolitiska situation. Därför intar
studiet av idéer och teorier om konsten och dess funktioner en framträdande
plats i baskurs A. Den idéhistoriska översikten tjänar som en bakgrund för
fördjupade studier av aktuella problem på fortsättningskurserna B och C.
Forskarutbildning
Uppsala universitet är det enda lärosätet i Sverige med forskarutbildning i ämnet
estetik. Doktorsavhandlingar som lagts fram och som är under arbete behandlar
estetikhistoriska, konstteoretiska och konstfilosofiska teman. För vidare
information se institutionens hemsida http://www.filosofi.uu.se
6
KURSBESKRIVNINGAR
BASKURS A. ”Estetikens grunder” (30 hp)
(kursansvarig: CE)
Kursens syfte som helhet är att ge en översiktlig framställning av estetikens
idéhistoria från antiken till nutid, att presentera och belysa betydelsefulla
riktningar och frågeställningar i den estetiska diskussionen och även olika försök
att utvidga och/eller underminera estetikens traditionella gränser.
Moment 1. ”När är det konst?” (7,5 hp)
(Kursansvarig: CE, lärare: KA, CE, MF)
I kursen studeras det moderna konstsystemets uppkomst och förvandling samt
konstbegreppets historiska transformationer och nutida svar på frågan. Vad är
konst?
Undervisningen sker i rum 2-1022 mellan kl. 915-11 följande dagar:
Mån 19/1 Introduktion (CE)
Ons 21/1 Konsten och konstsystemet Kristeller (CE)
Fre 23/1 Konstens vägar (CE)
Mån 26/1 Konstens irrvägar (CE)
Ons 28/1 Konstbegreppet och konstteorier Warburton (MF)
Fre 30/1 Konstbegreppet och konstteorier Warburton (MF)
Mån 2/2 Konstbegreppet och konstteorier Warburton (MF)
Tors 4/2 Exkursion till Stockholm och några muséer (KA)
Fre 5/2 Seminarium (CE)
Litteratur
Kristeller, P.O. Konsternas moderna system (Stockholm: Raster, 1996), 88 s.
[BKH]
Warburton, N. The Art Question (London: Routledge, 2003), 133 p. [BKH]
Moment 2. ”Estetik från Platon till Nietzsche” (7,5 hp)
(Kursansvarig: CE, lärare: C-FB, CE, CF, AW)
Kursen avser att ge en översiktlig framställning av estetikens idéhistoria från
antiken till nutid genom att presentera och tematiskt belysa centrala
frågeställningar i den estetiska diskussionen.
Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl. 915–11 i rum Eng21022:
7
Mån 23/2 Introduktion + Antiken 1 (CF)
Ons 25/2 Antiken 2 (CF)
Fre 27/2 Medeltiden (CE)
Fre 27/2 kl. 13-15 Seminarium (AW)
Mån 2/3 Renässansen (CE)
Ons 4/3 Klassicism (CE)
Fre 6/3 Upplysning (Hume & Kant) (CF)
Fre 6/3 kl. 13-15 Seminarium Upplysning (CF)
Mån 9/3 1800-talet: Idealism (Hegel och historicismen) (CF)
Ons 11/3 Seminarium: Hegel och konstfilosofin (CF)
Fre 13/3 1800-talet: Schopenhauer och Nietzsche (CF)
Mån 16/3 1800-talet: Romantik och de nya begreppen (CE)
Ons 18/3 1800-talet: Realismen och det inomvärldsliga (CE)
Fre 20/3 Sammanfattning och diskussion CE)
Litteratur
Översikter och kommentarer
The Routledge Companion to Aesthetics. Ed. B. Gaut och D. M. Lopes.
(London: Routledge, Tredje reviderade upplagan 2012).
Texter
Aristoteles, Om diktkonsten övers. J. Stolpe, 45 s.
Austinus, Ur Bekännelser, bok 10, 23s.
Baudelaire, S., "Eugène Delacroix" Salongskritik från 1846 11 s.
Beauty, en begreppslig och historisk översikt, 29s)
Boileau, N., Diktkonsten, 22 s.
Cennini & Alberti & Leonardo, Traktater om måleri i urval (Kurslitteratur nr
27) 103 s.
Dante, A., Ur ”Om litterär konst på folkspråket”, 10s.
Hume, D., "Of the Standard of Taste" (Kurslitteratur nr 22) 22 p.
Lessing, G.E., Hamburgisk Dramaturgi, ett urval, 8 s.
Platon, Ion samt Staten i urval (Kurslitteratur nr 5) ca 110 s.
Plotinos, Enneaderna i urval (Kurslitteratur nr 10) 13 s.
Schlegel, F., Kritiska fragment + Atheneumfragment i urval, sv. övers.,10 s.
Wordsworth, W., Förordet till Lyrical Ballads I urval, sv. övers., 17 s.
Zola, E., "Den experimentella romanen" (Kurslitteratur nr 16) 35 s.
Seminarietexter tillkommer
Moment 3. ”1900-talets estetik” (7,5 hp)
(Kursansvarig: CE, lärare: C-FB, CE, RM, CN)
Syfte med kursen är att konfrontera förändringarna av 1900-talets konstscen i
8
vid mening med den konstfilosofi, teoretiska och praktiska estetik som
utvecklats i nära anslutning till förändringarna i konstvärlden: modernism,
postmodernism, konstens dematerialisering, implosion och nya frihet. tendenser
inom musikens, litteraturens, arkitekturens och bildkonstens teori och praktik
utgör kursens huvudtema.
Undervisningen äger rum (om inte annat anges) mellan kl. 915–11 i rum 2-1022:
Mån 30/3 Modernism: Moderna manifest (CE)
Ons 1/4 Formalism & Expressionism (CE)
Ons 8/4 Marxism (CF)
Fre 10/4 Feminism (RM)
Mån 13/4 Fenomenologi & Hermeneutik (Heidegger och Gadamer) (CE)
Ons 15/4 Postmodernism (CE)
Fre 17/4 Bildkonst och bildkonstteori (KF)
Mån 20/4 Litteratur och litteraturteori (CE)
Ons 22/4 Arkitektur och arkitekturteori (RM)
Fre 24/4 Musik och musikteori (CFB)
Mån 27/4 Film och filmteori (CN)
Ons 29/4 1900-talets teknologisk utveckling, ny kultur och ny konst CE)
Litteratur
Översikter och kommentarer
The Routledge Companion to Aesthetics, eds. Berys Gaut & Dominic McIver
Lopes, (London: Routledge, tredje reviderade upplagan 2012).
Texter
Adorno & Horkheimer, "Kulturindustrin" från Upplysningens dialektik ca 18 s.
Bell, C., "The Aesthetic Hypothesis" (Kurslitteratur nr 25) 19 s.
Benjamin, W, "Konstverket i den tekniska reproduktionsåldern", 33 s.
Futurismens och dadaismens manifest, 29 s.
Lauter, E., ”Re-Enfranchising Art: Feminist Interventions in the Theory of Art”,
16 s.
Lyotard, J-F., “Svar på frågan: Vad är det postmoderna?”, 12s.
Sklovskij, V., "Konsten som grepp" (Kurslitteratur nr 25) 21 s.
Seminarietexter tillkommer
Moment 4. ”Kulturens estetisering” (7,5 hp)
(Kursansvarig och lärare: CE)
Kursens tema utgörs av aktuella teorier och diskussioner om estetikens
utvidgning och olika former av estetiseringsprocesser i det kulturella fältet och
vardagslivet, såsom politik, omgivning, kropp och livsstil.
9
Fre 8.5 Estetikens historia: känsla, upplevelse, sinnlighet (stenciler)
Mån 11.5 Den estetiska vändningen (Welsch)
Ons 13.5 Omgivningsestetik (Carlson)
Fre 15.5 Den kroppsliga aspekten: kroppens fenomenologi (Shusterman)
Mån 18.5 Konstens dematerialisering och annektering av vardag (Fisher,
Lippard/Chandler)
Ons 20.5 Konstens Värde (John, Kieran)
Fre 22.5 Konstens historicitet och kontextualitet (Entzenberg, John)
Mån 25.5 Om skönhet (De Clercq)
Ons 27.5 ’Retromania’ och ’det digitala’ (stenciler, Press, Pause, Play)
Litteratur
Claes Entzenberg Art From Death Originated. (Stockholm: Art and Theory,
2013) 103s. [ BKH]
Ett textkompendium kommer att finnas tillgängligt vid kursens start.
ESTETIK, FORTSÄTTNINGSKURS B (30 hp)
(Kursansvarig: CE)
Kursblocket syftar till att, genom ett ingående studium av estetisk värdeteori, av
grundläggande estetisk/filosofiska frågeställningar och av den aktuella estetiska
debatten samt genom författandet av en kortare vetenskaplig uppsats, ge en
vidgad syn på estetiska grundfrågor och problem.
Moment 1. "Estetiska teorier och begrepp" (15 hp)
(Kursansvarig: CE; lärare: C-FB och PMK)
Med den akademiska estetikens moderna klassiker som grund ger kursen en
orientering och fördjupning av olika tanke- och forskningsinriktningars sätt att
diskutera centrala estetiska problemställningar. Här inringas begrepp som
autonomi, konst, representation, form, uttryck, skönhet, estetiska egenskaper,
estetisk erfarenhet, intention, tolkning, kön och universalitet, varvid
konstfilosofiska riktningar som analytisk, postanalytisk och kontinental estetik
aktualiseras.
Undervisningen äger rum mellan kl. 915–11 i rum 2-1022:
Tis 20.1
Tors 22.1
10
Tis 27.1
Tors 29.1
Tis 3.2
Tors 5.2
Tis 10.2
Tors 12.2
Tis 17.2
Tors 19.2
Tis 24.2
Tors 26.2
Litteratur
Davies, Stephen Philosophy of Art (Oxford: Blackwell, 2006), 256 s. [BH]
Gadamer, H-G, Konst som spel, symbol och fest (1977) sv.övers. Pehr Sällström,
Dualis 2013
Gadamer, H-G, Truth and Method (translation revisited by Joel Weinsheimer
and Donald G. Marshal, Continuum 2004.
Kompendium, som kommer att komplettera huvudböcker, säljes på expeditionen
(Paulina).
Moment 2. Valbar BC-kurs (7,5 hp).
Denna termin ges undervisning på Estetik och metafysik
(Kursansvarig: ESD)
Tisdag 10.3
Torsdag 12.3
Tisdag 17.3
Torsdag 19.3
Tisdag 24.3
Torsdag 26.3
Tisdag 31.3
Torsdag 2.4
kl. 0915-1100 Eng3-1012
kl. 0915-1100 Eng3-1012
kl. 0915-1100 Eng3-1012
kl. 0915-1100 Eng3-1012
kl. 0915-1100 Eng3-1012
kl. 0915-1100 Eng3-1012
kl. 0915-1100 Eng3-1012
kl. 0915-1100 Eng3-1012
Inledning
Vad är ett musikstycke?
Vad är ett litterärt konstverk?
Konstens ontologi - övergripande teorier
Restaurering och kopior
Koncept konst – konsten som idé
Vad är en estetisk egenskap?
Estetiska egenskaper och metafysik
Kurslitteratur
Davies, David. 2004. Art as Performance. London: Blackwells.
De Clerq, Rafael. 2013. “The Metaphysics of Art Restoration”. British Journal
of Aesthetics 53:3.
11
Goldie, Peter & Schellekens, Elisabeth. (eds). 2007. Philosophy and Conceptual
Art. Oxford: Oxford University Press.
Levinson, Jerrold. 1990. Music, Art & Metaphysics: Essays in Philosophical
Aesthetics. Ithaca & London: Cornell University Press.
Sibley, Frank. 2001. Approach to Aesthetics. Benson, John & Redfern, Betty &
Roxbee Cox, Jeremy (eds). Oxford: Clarendon Press.
Thomasson, Amie. 2005. "The Ontology of Art and Knowledge in Aesthetics".
Journal of Aesthetics and Art Criticism, 63:3.
----- 2010. "Ontological Innovation in Art". Journal of Aesthetics and Art
Criticism, 68:2.
Moment 3. "Uppsats" (7,5 hp)
(Kursansvarig: CE)
Momentet avser att förmedla grunderna för författandet av en kortare
vetenskaplig uppsats omfattande 12-15 textsidor. Uppsatsen skall ge uttryck för
ett visst mått av självständighet och kritiskt tänkande samt följa vedertagen
praxis beträffande formalia. Uppsatsämne väljs i samråd med
handledare/examinator.
Litteratur
Frängsmyr, T.
Liten handbok för avhandlings- och uppsatsskrivare
(senaste utgåva) eller någon likvärdig introduktion till
akademiskt uppsatsförfattande
Masterprogrammet i humaniora inriktning estetik (60/120 hp)
(Kurs- och programansvarig: ESD)
Du hittar information om programmet på
http://www.masterhumaniora.histfilfak.uu.se/Startsidan/
FORSKARUTBILDNINGEN
(Kursansvarig: ESD)
Seminarium för forskarstuderande äger rum tisdagar 16.1518.00 efter
kallelse och leds av Elisabeth Schellekens Dammann. Information om
antagning till doktorandstudier i ämnet lämnas av Elisabeth Schellekens
Dammann.
12
Filosofiska Institutionen, Uppsala universitet
Postadress: Box 627, 751 26 Uppsala
Besöksadress: Engelska parken, Humanistiskt centrum, Thunbergsvägen 3 H,
hus 2.
Fax 018 – 471 73 70 Hemsida http://www.filosofi.uu.se
Prefekt
Folke Tersman
018–471 73 04 <[email protected]>
Studierektor
018 – 471 73 51
Rysiek Sliwinski
<[email protected]>
Kursadministratör
Paulina Hansen
018 – 471 72 99 <[email protected]>
Lärare vid Filosofiska institutionen vårterminen 2014
ANDERSSON, Emil, 018 – 471 73 87,<[email protected]>
ARKETEG, Åsa, 018 – 471 72 11, <[email protected]>
BERGMAN, Karl, <[email protected]>
BOBERG, Johan, <[email protected]>
BRÜCK, Carl-Filip, <[email protected]>
CALLERGÅRD, Robert <[email protected]>
CARLSON, Erik, 018 – 471 73 59, <[email protected]>
EKENBERG, Tomas, 018 – 471 73 60, <[email protected]>
EKHOLM, Rikard, <[email protected]>
EKLUND, Matti, <[email protected]>
ENTZENBERG, Claes, 018 – 471 16 09, <[email protected]>
FRANZÉN, Nils, <[email protected]>
FREYR, Kamilla, <[email protected]>
GUSTAVSSON, Kent, <[email protected]>
HÅLLÉN, Elinor, 018 – 471 73 64, <[email protected]>
JANSSON, Erik, <[email protected] >
JEDENHEIM, Magnus, <[email protected] >
JOHANSSON, Jens, 018–471 73 54 <[email protected] >
JOHANSSON, Lars-Göran, 018–471 73 61 <lars–[email protected] >
MINDUS, Patricia, <[email protected] >
MOBERGER, Victor, <[email protected] >
MOLIN, Rebecka, 018-471 73 57 <[email protected] >
RIDER, Sharon, 018 – 471 73 69, <[email protected]>
NATZEN, Christopher, <[email protected]>
RYDÉHN, Henrik, <[email protected] >
SCHELLEKENS, Elisabeth, <[email protected]>
SLIWINSKI, Rysiek, tel. 018 – 471 73 51, <[email protected]>
TERSMAN, Folke, tel. 018 – 471 73 04, <[email protected]>
WIKBLOM, Andreas, <[email protected]>
13