1. No category

2012-10-29
Betyg och bedömning
- hur tar jag reda på vad elever kan?
Del 2
Föreläsning den 29 oktober 2012
Lars Nohagen,
Cesam
Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
© Lars Nohagen
1
Vad ska bedömas?
- faktakunskaper, problemlösningsförmåga
eller kritiskt tänkande?
© Lars Nohagen
22
1
2012-10-29
Skolverket: Att organisera kunskap, s. 64-68
Vilka förmågor efterfrågas i dagens samhälle?
 kunskap om människan och hennes omvärld.
Att förstå sammanhang
- om hur det varit, hur det är och hur det kanske blir
 problemlösningsförmåga
Kognitiv kompetens
Kommunikativ kompetens

kritiskt tänkande

perspektivseende

flexibilitet och kreativitet

användbara språkkunskaper

interkulturell kompetens
 informationskompetens samt förtrogenhet med IT
Social kompetens

samarbetsförmåga

organisatorisk förmåga, ledarskapsförmåga

en etisk kompass i överensstämmelse med samhällets värdegrund
 yrkesskicklighet, entreprenörskap,
Yrkeskunskap
 kunna arbeta självständigt och ta ansvar
Vad är det som ska bedömas?
I skolan handlar det numera om att bedöma förmågor. Enligt skolans
kunskapssyn är en förmåga uppbyggd av kunskapsformer som fakta,
förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar
med varandra.
Fakta är kunskap om något.
fakta
Förståelse är att begripa, uppfatta
meningen eller innebörden av något.
förståelse
färdighet
Färdighet är att veta hur något ska
göras och sedan kunna utföra det.
förtrogenhet
Förtrogenhet är när allt detta ”sitter i
ryggmärgen”. Ofta en tyst kunskap.
© Lars Nohagen
4
2
2012-10-29
Vad är en förmåga?
erfarenheter
upplevelser av att
tidigare gjort något
liknande
erfarenheter
egenskaper
Medfödda eller
förvärvade förmågor som
t.ex. uthållighet,
inlevelseförmåga eller
dyslexi
färdighet
kunskaper
Teoretiskt eller praktiskt
orienterade inre bilder
(förtrogenhet,
skicklighet)
kunskaper
egenskaper
I centrum av en förmåga finns alltid en färdighet
En färdighet är att kunna utföra något
© Lars Nohagen
5
Vilka förmågor behövs på högskolan?
Här nedan finns de förmågor som högskolor och universitet
lyfte fram vad gäller högskoleförberedelse och vad de anser att
blivande studenter behöver ha med sig från gymnasieskolan.
6
3
2012-10-29
Det svenska betygsystemet
77
© Lars Nohagen
Olika betygssystem
Kunskapsrelaterat betygsystem
Elevrelaterat betygsystem
© Lars Nohagen
4
2012-10-29
Kunskapsrelaterat betygsystem
Elevrelaterat betygsystem
© Lars Nohagen
Varför en ny betygsskala med fler steg?
• Fler steg ger rättvisare betygssättning.
• Fler steg ger tydligare information.
• Fler steg gör det lättare att höja betygen.
5
2012-10-29
Betygsstegens uppbyggnad
Kvalitet
Betyg A
•Mycket väl godkänd
Betyg C
Avstånden mellan
betygsstegen är okända
Betyg E
Minimikrav
Icke Godkänd
Omfång
En jämförelse
Uppfyller kriterierna
för A i sin helhet
Till övervägande del:
Uppfyller kriterierna
för C och till
övervägande del för A
A
B
C
Uppfyller kriterierna
för C i sin helhet
Uppfyller kriterierna
för E och till
övervägande del för C
Uppfyller kriterierna
för E i sin helhet
D
E
Uppfyller inte
kriterierna för E
Bedömningsunderlag
saknas
6
2012-10-29
Hur bedöms mina prestationer?
- om de generella kunskapskraven
Progressionstabellen
Betyg E
Betyg C
Betyg A
Redogöra
översiktligt
utförligt
utförligt och nyanserat
Dra slutsatser
enkla
välgrundade
välgrundade och
nyanserade
Utföra
med visst handlag
med gott handlag
med mycket gott
handlag
Värdera
enkla omdömen
nyanserade omdömen
nyanserade omdömen
samt ger förslag på hur
arbetet kan förbättras
Dessa ska öka likvärdigheten i betygsättningen mellan olika ämnen
Att kommunicera mål,
bedöma elevprestationer
och sätta betyg
- lite konkreta tips
© Lars Nohagen
1414
7
2012-10-29
Ämnesplanens uppbyggnad
Kursplaner
• Varför finns ämnet?
• Ämnets karaktär
• Undervisningsmål
• Långsiktiga lärandemål
Vad eleverna ska
lära sig
Vad ska behandlas i
undervisningen?
Hur visar eleverna kunskaper
på olika kvalitativa nivåer?
(Betygskriterier)
Viktiga frågor att ställa inför undervisningen
Frågor riktade mot elevers lärande:
Frågor riktade mot undervisningen:
MÅL
MEDEL
Vilka är eleverna? Vad kan de redan? Vilka
uppfattningar, intressen och behov har de?
Kunskapsinventering, kartläggning
Vad ska eleverna kunna efter kursen?
Lärandemål och kunskapskrav (A-C-E)
Hur jag reda på vad eleverna lär sig under
kursen? Formativ bedömning
Hur kommunicerar jag detta till eleverna?
Utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen
Hur bedömer elevernas kunskaper och
förmågor efter kursen?
Summativ bedömning
Hur kommunicerar jag detta till eleverna?
Betyg, ev. omdömen
Hur organiserar jag en undervisning som
skapar goda förutsättningar för eleverna
att nå sina mål?
Undervisningsmål, centralt innehåll,
Hur tar jag reda på om undervisningen
hjälper eleverna att nå sina mål?
Formativ utvärdering
Hur tar jag efter kursen reda på om
undervisningen varit ändamålsenlig?
Summativ utvärdering
8
2012-10-29
Bedömningens dilemma
- coach eller domare?
Pettersson (2005): Bedömningens påverkansfaktor.
17
© Lars Nohagen
Olika sätt att kommunicera en bedömning
betyg
Källa: Skolverket.
omdöme
© Lars Nohagen
18
9
2012-10-29
Att formulera tydliga uppgifter
Vi uppmanar elever att i olika uppgifter göra exempelvis en tolkning, reflektion
eller en utredning.
Men vad menar vi egentligen med dessa begrepp?
Vad kännetecknar exempelvis en analys? Hur vet vi att en elev kan analysera?
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
Ett exempel:
Olika kvalitativa nivåer av en analys i skolämnet historia
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
10
2012-10-29
Kvalitativ bedömning
Cunningham:
Avancerad
Kvalificerad
Lärling
Novis
Bedömningsmatris för en laborationsrapport i kemi
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
Källa: Skolverket
11
2012-10-29
Att skriva lokala kunskapskrav – några råd:
1. UTGÅ FRÅN VAD SOM STÅR I ÄMNESPLANEN
2. BÖRJA MED ATT FORMULERA GRÄNSEN FÖR GODKÄND (betyg E)
Fastställ först minimikunnandet för godkänt.
Bestäm därefter gränserna för övriga betygssteg.
3. FUNDERA TIDIGT PÅ EXAMINATIONSFORMERNA
muntligt – skriftligt,
enskilt – gemensamt,
memorerande/beskrivande eller undersökande/analyserande
4. GE EXEMPEL PÅ PROVFRÅGOR OCH ELEVSVAR
konkretisera gärna betygskriterierna med olika exempel på:
- tänkbara provfrågor (uppgiftsprototyper) på olika kvalitativa nivåer,
- elevsvar, t.ex. från tidigare prov
5. HÅLL ISÄR DIN EGEN AKTIVITET FRÅN ELEVERNAS
Det är elevernas kunskaper som skall bedömas.
6. TÄNK KVALITATIVT!
23
© Lars Nohagen
Att skriva tydliga mål
Ord med vida
tolkningsmöjligheter
Ord med färre
tolkningsmöjligheter
 veta
 skriva
 kunna
 beskriva med egna ord
 förstå
 identifiera
 verkligen förstå
 särskilja
 inse
 lösa
 fatta betydelsen av
 konstruera
 tro
 bygga
 integrera
 jämföra
Vad menar du när du i en provuppgift vill att eleven ska visa kunnande?
Menar du att eleven ska kunna beskriva något med egna ord,
lösa ett problem eller konstruera något?
© Lars Nohagen
24
12
2012-10-29
Kunskapens former
- en kunskapsdiamant
Vad kan göras åt detta?
handla, tillämpa, utföra, lösa
GÖRA
Är det bra eller dåligt?
Varför är det så?
FÖRSTÅ
Klimathotet
VÄRDERA
prioritera, tycka ta ställning
analysera, förklara,
se samband och finna mening
VETA
Hur är det egentligen?
observera, beskriva, samla fakta
© Lars Nohagen
25
Lästips
Gratismaterial från Skolverkets webbplats:
© Lars Nohagen
26
13
2012-10-29
Lästips
Gratismaterial från Skolverkets webbplats:
© Lars Nohagen
27
Lästips
Gratismaterial från Skolverkets webbplats:
© Lars Nohagen
28
14
2012-10-29
Ta ställning!
tar helt
avstånd
tar delvis
avstånd
instämmer
delvis
instämmer
helt
1. En elev som svarar felfritt på alla skriftliga prov, men är tyst på lektionerna,
kan inte få MVG.
2. Man ska sätta betyg på varje prov.
3. Skrivningar ska kodas så att läraren kan rätta dessa anonymt.
4. Grupparbeten ger fördelar till latare elever (”free-riders”)
5. Hemskrivningar borde inte vara tillåtna på grund av att en del elever fuskar.
© Lars Nohagen
29
Tankar inför undervisningen
Lars Nohagen,
Cesam
Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
15
2012-10-29
Tankar inför egen undervisning
SYFTE och MÅL
ELEVERNA
• Varför detta kunskapsområde? (syfte)
• Vad ska eleverna lära sig? (kunskapsmål)
• Ålder, sammansättning, förkunskaper, motivation,
studieförmåga, etc.
RAMFAKTORER
• Tidpunkt, lokal, möblering, utrustning, etc.
ALLMÄNNA
FÖRBEREDELSER
• Egen inläsning av kunskapsområdet.
• Val av innehåll: nyckelidéer, centrala begrepp, etc.
Organisering av detta till en meningsfull struktur.
• Val av arbetsformer och läromedel . Lärobok?
• Hur förebereder sig eleverna?
• Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Studieplan?
PLANERING AV
LEKTIONERNA
• Hur inleder jag och hur avslutar jag?
• Hur är variationen mellan olika inslag?
• MAKIS: Motivation–Aktivitet–Konkretion–Individualisering–Samarbete
UPPFÖLJNING
• Hur visar eleverna vad de lärt sig? (Examination)
• Hur tar jag reda på hur undervisningen fungerat i
förhållande till målen? (Utvärdering)
© Lars Nohagen 2006
Undervisningsmetoder
- några exempel
•
•
•
•
•
föreläsning
demonstration
laboration
lärarledda samtal
caseundervisning
Lärare
Innehåll
•
•
•
•
•
•
•
elevdiskussion
”bikupa”
”akvariet”
rollspel, simuleringar
kognitivt skrivande
projektarbete
problembaserat
lärande (PBL)
Elev
32
16
2012-10-29
Några råd inför vfu:n
• Klargör tidigt syfte, mål och kunskapskrav (betygskriterier) .
• Se till att tydliga ”ramar” för undervisningen samt ha väl
fungerande rutiner.
• Utgå från elevernas förförståelse. Särskilt från diffusa
föreställningar, fördomar och olika ’missförstånd’,
• Presentera ny kunskap så att eleverna kan integrera den med
och differentiera den från det de redan vet. Detta kan ske
genom att jämföra eller kontrastera nya begrepp mot
tidigare begrepp.
• Var klar över att elever har olika lärstilar, att de lär sig saker
på olika sätt. Ta hänsyn till detta vid planeringen.
© Lars Nohagen 2006
Några råd inför vfu:n
• För att undervisningen ska skapa goda förutsättningar för
lärande krävs en medveten organisation av innehållet, dvs. en
god struktur (”en röd tråd”).
• Förankra undervisningen kring ett antal centrala begrepp och
sammanhang, s.k. nyckelidéer.
• Försöka arbeta medvetet med induktiva och deduktiva
strategier – åk hiss” mellan mark- och helikopterperspektiv.
• Inrikta undervisningen mot tänkande och förståelse. Det kan
du göra genom att låta eleverna lära sig:
- att skilja på fakta och värderingar
- att se det allmänna i det särskilda, dvs. att generalisera.
- att se orsakssamband, dvs. att förklara
- att se likheter och skillnader, dvs. att jämföra
© Lars Nohagen 2006
17
2012-10-29
Några råd inför vfu:n
• Utveckla förmågan att förklara komplicerade begrepp och
sammanhang med hjälp av olika bildmässiga förklaringar, t.ex.
bildmodeller, begreppshierarkier, metaforer och lexivisioner.
• Ha tillgång till en bred och varierad repertoar av olika
konkretiseringar, t.ex. rollspel, case, studiebesök, fotografier,
filmer, nyhetsartiklar, etc.
• Utveckla den egna kompetensen med att arbeta med
värderingsfrågor samt att leda och moderera diskussioner.
Kunna skapa god ”takhöjd” och ha klara regler för samtalet.
• Inrikta dig på kvalitet – inte kvantitet
• Signalera höga förväntningar – det ökar elevers lärande
• Försök förena nytta med nöje.
© Lars Nohagen 2006
18