1. No category

Kriterierna för gott ledarskap är avsedda att stödja utvecklingen av ledarskapet framför allt
inom den offentliga sektorn. Kriterierna lyfter fram sådana frågor som just nu innebär
utmaningar för det offentliga ledarskapet.
De infallsvinklar som presenteras i kriterierna är avsedda att fungera som bedömningsgrunder,
diskussionsöppnare, reflektionsstöd och vägvisare för utvecklingen av ledarskapet. Med hjälp av dem kan
organisationerna utvärdera och utveckla sin verksamhet och sitt ledarskap.
Förnyelse sker i samarbete mellan olika aktörer.
Ø
Ø
Ø
Ø
Ø
Man drar nytta av den sakkunskap och de erfarenheter som finns hos användarna (medborgarna,
kommuninvånarna, medlemmarna, de boende, kunderna). Användarnas medverkan underlättas
så långt som möjligt.
I samband med förnyelsearbetet tar man vara på personalens kompetens, resurser, idéer och
erfarenheter.
Ledningen drar upp riktlinjerna för förnyelsearbetet och ger personalen ansvar och befogenheter
att delta i planeringen och genomförandet.
Ledningen och cheferna uppmuntrar personalen att testa nya arbetssätt både i organisationen och
på de enskilda arbetsplatserna och ser till att också andra får ta del av testresultaten.
Man följer hur användarna och personalen mår, både under genomförandet av förnyelsen och vid
utvärderingen av dess effekter.
©Nätverket för ledarskapsutveckling
www.johtamisverkosto.fi
Ömsesidigt förtroende är en förutsättning för kreativitet och aktiv
utveckling av arbetsgemenskapen.
Ø
Ø
Ø
Ø
Ø
Ledningen och personalen litar på varandras förmåga att få arbetet att löpa bra och
organisationen att bli framgångsrik.
Ledningen och personalen vinnlägger sig om att handla på ett etiskt hållbart sätt.
Personalen upplever att man tryggt kan föra en öppen och konstruktiv diskussion om frågor som
gäller det egna arbetet och hela organisationen.
Ledarskapet upplevs som rättvist och alla känner sig respektfullt bemötta.
Ledningen visar att den litar på personalen genom att delegera både ansvar och befogenheter.
Genom samarbete och nätverksbyggande skapar man nya möjligheter att
utveckla innovativa och kundanpassade tjänster.
Ø
Ø
Ø
Ø
Ø
Genom samarbete mellan ledningen, personalen och användarna (t.ex. medborgare,
kommuninvånare, kunder) säkerställer man att verksamheten blir resultatrik och verkningsfull.
Man gör verksamheten till en gemensam angelägenhet och ser till att viktig information når dem
som behöver den.
Nätverksbaserad, gränsöverbryggande verksamhet är ändamålsenlig, målinriktad, flexibel och
initiativskapande. Ansvarsfördelningen är fastställd.
I organisationen sätter man värde på arbetsgemenskapsfärdigheter: vilja och förmåga att arbeta
konstruktivt i arbetsgemenskapen genom att ge chefen och arbetskamraterna sitt stöd.
Man kommer överens om rutiner och arbetssätt, följer hur de fungerar i praktiken och utvecklar
dem efter hand.
Genom att utveckla sin kompetens kan organisationerna och
arbetsplatserna klara sitt grundläggande uppdrag med framgång nu och i
framtiden.
Ø
Ø
Ø
Ø
Ø
Kompetensutvecklingen är strategibaserad, planmässig och resultatfrämjande.
Organisationens kompetensbehov utreds proaktivt i samråd med olika aktörer.
Inom arbetsgemenskapen ger man varandra fortlöpande feedback som bidrar till att utveckla
verksamheten.
Uppgifts- och arbetsfördelningen stödjer organisationens lärande och förnyelse.
Organisationens praxis främjar det individuella och gemensamma ansvaret för att höja
kompetensen och dela med sig av sitt kunnande.
Mångfald ses som en faktor som främjar kvalitet och framgång i
arbetslivet. Med mångfald avses både mänsklig och organisationsmässig
mångfald.
Ø
Ø
Ø
Ø
Ø
Mångfald betraktas som en tillgång i organisationens verksamhet.
I organisationen beaktar man att människor har olika kompetens, erfarenhet och bakgrund och
tar vara på det.
Ledarskapet garanterar allas lika möjligheter, rättigheter och behandling.
Ledarskapet stödjer proaktivt deltagandet i arbetet för individer i olika livssituationer och med
olika arbetsförmåga och resurser.
Inom organisationen är man medveten om de krav som ställs på ledarskapet i olika
verksamhetsmiljöer, bl.a. via den politiska styrningen, lagstiftningen och principerna för god
förvaltning.
©Nätverket för ledarskapsutveckling
www.johtamisverkosto.fi