Här - Femklövern i Skåne
BUDGET • REGION SKÅNE SKÅNE – Livskvalitet i världsklass Foto: Christiaan Dirksen Foto: Anders Tukler Verksamhetsplan för 2015 –2016 Foto: Lasse Davidsson Foto: Klara Leo 2014 RF 2013-09-30 – 2013-10-01 Budget och verksamhetsplan 2014 med plan för åren 2015 till 2016 Grafisk form: Jenny Willman, Wilma Designbyrå Foto omslag: Anders Tukler, Christian Dirksen, Lasse Davidsson, Klara Leo Innehåll Vi ska sätta Skåne på världskartan 4 Sammanfattning budget 2013 6 Skåne – livskvalitet i världsklass 7 Strategikarta 2014–2016 – från vision till mål 8 Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål 14 God hälsa är grunden för ett bra liv Skåne bjuder på möten och upplevelser Region Skånes verksamhet ska främja hållbarhet Kollektivtrafiken binder samman Skåne 18 27 27 32 Region Skåne ska vara en drivande utvecklingsaktör 36 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare 44 Verksamhet och resultat i fokus 47 Långsiktigt stark ekonomi 50 Skattemedlen ska användas effektivt 52 Region Skånes ekonomiska förutsättningar 52 Intäcktsutveckling53 Region Skåne investerar för framtiden 60 Investeringsprocessen61 Bygginvesteringar61 Fastighets- och servicenämnden 64 Kollektivtrafiknämnden64 Regionstyrelsen65 Investeringar, medfinansiering och förskottering 65 Regionfullmäktiges beslut 68 Bilagor 1.Resultatbudget 69 2.Kassaflödesbudget 3.Balansbudget 4.Regionbidrag 5.Investeringsbudget 6. Region Skånes majoritetsägda bolag 7. Budgetprocessen och annan verksamhetsstyrning 8. Regionstyrelsens och nämnders uppdrag 70 71 72 73 74 77 81 3 Vi ska sätta Skåne på världskartan 4 4 SKÅNE – LIVSKVALITET I VÄRLDSKLASS Skåne är fantastiskt. Vår region erbjuder stor variation, nybyggaranda, bördig jord, människor med bakgrund i jordens alla hörn och en rik kulturhistoria. OECD anser att Skåne är en av de bästa platserna i världen att bo och verka på. Vi har också satt ribban högt – vi ska sätta Skåne på världskartan genom att erbjuda livskvalitet i världsklass. Region Skåne har ett viktigt uppdrag att bidra till högre välstånd och ökad attraktionskraft, både genom att vara en samlande kraft i regionen, och genom den verksamhet som Region Skåne finansierar och producerar. Skåne ska i framtiden erbjuda ännu bättre hälsa, tillväxt och hållbarhet. Skåne har stor potential, men det finns också utmaningar. Att komma till rätta med Skånes låga sysselsättning och produktivitet är centralt för att framtiden ska bli ljus i vår del av världen. Region Skåne leder arbetet med att under 2014 ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för hela Skåne. Våra uppdragsgivare – medborgarna – ska kunna lita på att vi använder deras skatteinbetalningar på bästa vis. Region Skåne ska leverera och presentera goda resultat. Medborgarna ska vara nöjda och i större utsträckning kunna välja själva. Region Skåne ska bli en mer modern organisation, som alltid sätter människan i fokus. Empati, tillgänglighet och professionalitet är viktiga ledord. Region Skåne har kompetenta och hängivna medarbetare och jag vill rikta ett särskilt tack till dem för deras utomordentliga insatser. Vården har också mer resurser än någonsin. Mellan 2002 och 2013 har den skånska vården fått nära 4 miljarder kronor mer i fasta priser. Vi satsar ytterligare cirka 1,5 miljarder kronor på hälso- och sjukvården i Skåne under 2014. Riktade insatser görs på Skånes universitetssjukhus, hälsovalet, vårdval, psykiatri och vård i livets slutskede. Dessutom ska betydande investeringar i IT ske för att skapa bättre förutsättningar för verksamheten att bli mer effektiv och tillgänglig. För att ge fler en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden lägger vi fram ett jobbpaket. Region Skåne går in i sitt sextonde verksamhetsår och femklövern är fast besluten att fortsätta förbättra villkoren och öka frihetsgraderna i Skåne. Vår politik handlar om att skapa förutsättningar för människor att leva de liv de önskar. Drömjobbet, det perfekta boendet, goda kommunikationer, de spännande uttrycken, varsamhet om miljön. Detta vill till för att vi ska nå målet om att Skåne ska vara Europas mest innovativa och attraktiva region 2020, som erbjuder en livskvalitet i världsklass. F OTO: © PRECI OUS PEOPLE Pia Kinhult Regionstyrelsens ordförande 5 SKÅNE – LIVSKVALITET I VÄRLDSKLASS Sammanfattning budget 2014 Förutsättningar • Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt. • Skåne har en ung och växande befolkning, samtidigt som sysselsättning och produktivitet ligger under riksgenomsnittet. • Skattekraften i Skåne är låg och behöver ökas. • Region Skånes omsättning är större än någonsin, 39,2 miljarder kronor. • Resultatmål: Region Skånes resultat, över en femårsperiod, med start 2013 ska minst uppgå till 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag, samt att resultatet årligen minst bör uppgå till 1 procent av de samlade intäkterna. • Finansieringsmål: Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. • Utdebiteringsmål: Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. • Budgeten är det styrande dokumentet i Region Skåne och budgetdisciplin ska råda. Prioriteringar • Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål. • Medborgarna ska kunna göra smarta val. • Region Skåne leder arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Skåne. • Varumärkesarbetet ska förstärka Skånes attraktionskraft. • Skånepaketet ska få mer avgörande infrastruktur till Skåne. • Medborgarna ska ha god tillgänglighet till den verksamhet som Region Skåne finansierar. • Hälso- och sjukvården i Skåne får totalt 27,6 miljarder kronor, vilket är 1 477 miljoner kronor mer än under 2013. • Vårdcentralerna prioriteras och hälsovalet förstärks. • Skånes universitetssjukhus får en riktad satsning. • Psykiatrin för vuxna prioriteras, liksom insatser för barn och ungas psykiska hälsa. • Avancerad sjukvård i hemmet ska utökas. • Särskilda medel för nationella riktlinjer för cancer anslås. 6 • Fler vårdval införs. • Nya ersättningsmodeller som stärker effektivitet och värde för patienten ska utvecklas. • Betydande investeringar i e-hälsa och IT ska göras. • Att resa kollektivt ska förenklas och kollektivtrafiken får en förstärkning på 220 miljoner kronor. • Kollektivtrafiktaxorna höjs med 5 procent. • Fler ungdomar ska ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden genom en särskild satsning. • Planerat fastighetsunderhåll får ett ökat anslag. • Energieffektiviseringar i Region Skånes fastigheter ska genomföras. • Skattesatsen blir 10,69 från och med 1 januari 2014. • Investeringsnivån är fortfarande hög under 2014. Investeringsbudgeten för 2014 är 2,4 miljarder kronor, och totalt 7,2 miljarder kronor under planperioden 2014-2016. Vision och långsiktiga mål • Skåne ska erbjuda livskvalitet i världsklass • Skåne ska vara Europas mest innovativa och attraktiva region 2020 • Skåne ska vara fossilbränslefritt 2020 Vision Skåne – livskvalitet i världsklass Verksamhetsidé Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Kännetecken Region Skåne är en direktvald och skattefinansierad aktör, vars uppdragsgivare är medborgarna. Organisationen kännetecknas av kvalitet, professionalism, lyhördhet, kompetens, kreativitet, öppenhet och empati. Mål • • • • • • Nöjda medborgare En effektiv verksamhet med hög kvalitet En drivande utvecklingsaktör Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Verksamhet och resultat i fokus Långsiktigt stark ekonomi SKÅNE – LIVSKVALITET I VÄRLDSKLASS Skåne – livskvalitet i världsklass Skåne är en av världens bästa regioner att leva och verka i. Vi har fantastiska möjligheter med en växande och ung befolkning, en stark innovationskultur och en hälsosam miljö. Skåne är en del av Nordens mest tätbefolkade område, Öresundsregionen, med 3,8 miljoner invånare. Vi är en region med flera noder som rymmer många olika människor kulturer och språk. Det är inte bara kombinationen av mångfalden, det geografiska läget och Sveriges vackraste och viktigaste jordbruksbygd som ger oss vår unika position. Här finns också dynamik, framtidstro och en hög kunskapskoncentration. Undersökningar visar att redan idag är skåningarna de som är mest nöjda över att bo och leva i sin region, jämfört med befolkningen i andra delar av Sverige. Dessa mjuka värden är en central tillgång inför framtidens utmaningar, där människor i högre grad än tidigare är rörliga, samtidigt som de själva kan undersöka, jämföra och välja var de vill bo och arbeta. Samtidigt finns det skillnader i värderingar och prioriteringar och det är viktigt att Skåne rymmer alla typer av människor. Skåne ska erbjuda livskvalitet i världsklass. OECD slår fast i sin Territorial Review för Skåne att vår landsända är en av de mest framstående regionerna i världen gällande innovation och teknologi. Skåne är utan tvekan väl positionerat för att kunna bli en av OECD:s mest konkurrenskraftiga regioner. På båda sidor om Öresund växer Medicon Valley fram, ett internationellt känt område med spetsforskning, företagsamhet, utbildning och sjukvård. Skåne kommer att få mycket stora investeringar inom life science och medicin inom en tjugoårsperiod. ESS, Max IV, Medicon Village och Region Skånes mångmiljardsatsningar på bland annat Skånes universitetssjukhus bäddar tillsammans för en spännande utveckling, givet att Region Skåne arbetar strategiskt, målmedvetet och tillsammans med andra aktörer. Gränsregionen Öresund erbjuder även en stor arbetsmarknad och god tillgänglighet genom hamnar och flygplatser. Skåne ska attrahera såväl stora forskningssatsningar som globala företag och innovativa småbolag. Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt tillsammans med andra i Skåne. Region Skånes erbjudande och löfte till invånarna i Skåne är att finansiera och tillhandahålla god hälso- och sjukvård, bra kommunikationer, upplevelser och genomföra tillväxtstimulerande och miljöfrämjande reformer för att bidra till att göra vår region till en av de mest attraktiva i Europa. Ambitionen är även att Skåne ska bli fritt från fossila bränslen och den mest innovativa regionen 2020. FO T O: © SV EN PERSSON – SWELO 7 – från vision till mål Förtroendet ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val. Nöjda medborgare Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. PE K RG AR PE RS Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. Medborgaren ska uppleva en hög nytta. VE TI BO Medborgarnas kännedom om Region Skåne och dess politiska ledning ska öka. MED BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2014 med plan för åren 2015 till 2016 Strategikarta 2014-2016 EKO Region Skånes resultat, över en femårsperiod, med start 2013 ska minst uppgå till 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomiskt utjämning och generella statliga bidrag, samt att resultatet årligen minst bör uppgå till 1 procent av de samlade intäkterna. PE RS PE TI K Vision Skåne – livskvalitet i världsklass. MI I strategikartan anges vision, mål och måltal för Region Skåne. Region Skåne har en viktig roll att fylla för att skapa ett Skåne med livskvalitet i världsklass. Region Skåne ska bidra till ett öppet och tolerant samhälle som ger näring till kreativitet och innovativa utvecklingsmöjligheter. Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården, utvecklingen av näringsliv, kollektivtrafik, kultur och samarbete med andra regioner i och utanför Sverige. NO Budget och verksamhetsplan pekar ut viljeinriktningen för den kommande planperioden och vilken utveckling som ska ske inom Region Skåne. VE T Långsiktigt stark ekonomi Verksamhetsidé Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Kännetecken Region Skåne är en direktvald och skattefinansierad aktör, vars uppdragsgivare är medborgarna. Organisationen kännetecknas av kvalitet, professionalism, lyhördhet, kompetens, kreativitet, öppenhet och empati. 8 Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. T BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2014 med plan för åren 2015 till 2016 Patienternas makt ska öka. Människor ska bemötas med respekt. Produktiviteten ska öka. Kunskapsstyrningen ska öka. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Tillgängligheten ska öka. Den kliniska forskningen ska öka. Patientsäkerheten ska vara hög. Europas mest innovativa region 2020. VER KS AM HE T SP En drivande utvecklingsaktör ER SP EK TIV ET Norra Europas ledande matregion 2025 – ”Matlandet Skåne”. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden Fritt från fossila bränslen 2020. SP EK TIV ET SKÅNE – livskvalitet i världsklass ER Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare ME DA E RB TA RP Verksamhet och resultat i fokus Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökning ska öka Det dynamiska fokustalet i medarbetarundersökning ska öka. Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. 9 STRATEGIKARTA 2014 – 2016 – från vision till mål MEDBORGARPERSPEKTIVET Nöjda medborgare Förtroendet ska öka. Nuläge: • Befolkningens förtroende för vården: 64 %. • Patientens förtroende för vården: primärvård 82, somatisk öppen vård 92, somatisk slutenvård 87, psykiatri öppen vård 73, psykiatri slutenvård 70, akutmottagning 85. • Nöjd kundindex för Skånetrafiken: 64 %. • Region Skåne som trovärdig samarbetspartner. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Nuläge: • Befolkningens upplevelse av tillgänglighet till vården: 80 %. • Patientens upplevelse av tillgänglighet till vården: primärvård 82, somatik öppenvård 78, somatik slutenvård 79, psykiatri öppenvård 63, psykiatri slutenvård 66, akutmottagning 50. • Samarbetspartners nöjdhet med tillgänglighet. • Öka medborgarnas tillgänglighet till arbete (kollektivtrafikens samhällsnytta: tio dagliga resmöjligheter till regionalt centrum inom 60 min): 91,5 %. • Resandeökning inom kollektivtrafik: 3-6 %. • Tillgängligheten till Region Skånes verksamhet och lokaler. 100% av så kallade enkelt avhjälpta hinder ska avlägsnas i publika lokaler/platser. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Indikatorer: • Andelen personer med låg fysisk aktivitet ska minska. Nuläge: 13 % kvinnor, 15,6 % män har låg fysisk aktivitet • Andelen dagligrökare ska minska. Nuläge: 15 % kvinnor och 14 % män. • Andelen personer med psykisk ohälsa ska minska. Nuläge: 20 % kvinnor, 16 % män har psykisk ohälsa. • Andel av personer med låg tillit ska minska. Nuläge: 38 % kvinnor, 36 % män har låg tillit. • Andel av personer med lågt socialt deltagande ska minska. Nuläge: 40 % kvinnor, 42 % män har lågt socialt deltagande Medborgaren ska uppleva en hög nytta. • Genomföra undersökning kring vad de skånska medborgarna lägger i begreppet livskvalitet samt hur de uppfattar sin egen livskvalitet. Medborgarnas kännedom om Region Skåne som organisation och dess politiska ledning ska öka. Nuläge: • Kunskapen om Region Skånes ansvarsområden. • Genom medborgardialog få fördjupad förståelse till resultat i genomförda mätningar kring medborgarnas kännedom och attityd till politik. Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val. • Den upplevda valfriheten ska öka. Antal aktiva omlistningar på hälsovalsenheter ska följas. Kvalitetsindex med mera ska publiceras regelbundet för att underlätta smarta val. • Fler vårdval ska införas. • Genom medborgardialog få fördjupad förståelse till resultat i genomförda mätningar kring medborgarnas kännedom och attityd till politik. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. 10 Skåne ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande region för boende, företag och besökare. Företag ska välja etablering i Skåne framför andra regioner i norra Europa. Medborgare och samarbetspartners ska känna stort förtroende för Region Skåne. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på våra tjänster är god. • Andel av befolkningen som minst en gång per kvartal har besökt kulturaktivitet enligt Riks-SOM: bibliotek 32 %, historiska sevärdheter 20%, studiecirklar 14%, konstutställning 9%, fornminne 9%, museum 12%, bio 27%, teater 9%, rock/popkonsert 6%, musikal 5%, klassisk konsert/opera 4%, balett/dansföreställning 2%. • Fördjupning och utveckling av kulturundersökningar genom till exempel medborgardialog. STRATEGIKARTA 2014 – 2016 – från vision till mål VERKSAMHETSPERSPEKTIVET En effektiv verksamhet med hög kvalitet Skånes medborgare finansierar i huvudsak vår verksamhet och skåningarna är våra uppdragsgivare. Skattemedlen ska användas så att vi får bästa möjliga resursanvändning. Människor ska bemötas m ed respekt. • Kunskap om en gemensam tolerant värdegrund bland medarbetare och medborgare ska öka. • Åtgärd: 100 % av introduktionsprogrammen för chefer och ledarutvecklingsprogrammen ska ta upp mångfalds- och likabehandlingsperspektivet. Patienternas makt ska öka. • Utöka vårdval och öka mångfalden. • All information ska vara lättillgänglig. Patienter ska kunna kommunicera med vården med hjälp av e-post och andra moderna kanaler. • Utveckla E-hälsa. • Utveckla mobil vård. Kunskapsstyrningen ska öka. Tillgängligheten ska öka. Patientsäkerheten ska v ara hög. Produktiviteten ska öka. En drivande utvecklingsaktör • Systematiskt arbete med nya riktlinjer och metoder inom hälso- och sjukvården, inkluderat uppföljning och utvärdering. • Kunskap om medborgarnas behov som underlag för ett långsiktigt prioriteringsarbete i öppen dialog. • Krav på resultatet för patienten genom patientprocesser. • Systematiskt arbete för att verksamheterna ska genomsyras av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet. • Utveckla nya metoder och verktyg för uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet. • Regionala och nationella krav inom hälso- och sjukvården ska uppfyllas. • Kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till 2025. • Kollektivtrafikens punktlighet ska öka. • Insatserna för ökad tillgänglighet till kulturen ska förstärkas. • Nollvision ska gälla avseende vårdskador. • Regionala och nationella krav ska uppnås. Nyckeltal att följa: • Nyckeltal kommer att tas fram under 2014. Region Skåne ska vara den naturliga och samlande utvecklingsaktören i Skåne för att Öresundsregionen ska erbjuda livskvalitet och möjligheter i världsklass för såväl människor som företag. Europas mest innovativa region 2020. • Systematiskt ledningsarbete för innovation på alla nivåer. • Samtliga verksamheter inom Region Skåne ska känna till den internationella innovationsstrategin för Skåne. • Under begreppet Green Valley ska Region Skåne etablera fler, samt fördjupa etablerade samarbeten med näringsliv och forskning för utveckling av produkter, tjänster och lösningar som bidrar till Region Skånes miljö- och energieffektiviseringsmål. Den kliniska forskningen ska öka. • Förbättringar som verksamheten har gjort genom att tillämpa upptäckter/rön som enhetens forskning har bidragit med och som lett till förbättrat medicinsk resultat för patienten. Nuläge: Enligt enkäten ”Årlig rapport för klinisk forskning i landstingen” uppger Region Skånes förvaltningar inom hälso- och sjukvården att 47 medicinska forskningsresultat har förbättrat för patienten. • Klinisk forskning som resulterat i någon kommersiell produkt. Nuläge: Sex stycken namngivna produkter. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet o ch högskolor, föreningsliv och näringsliv. • Uppväxlingseffekt av varje insatt krona. • Åtgärd: Formerna för dialog med kommunerna ska utvecklas. 11 STRATEGIKARTA 2014 – 2016 – från vision till mål Kultur ska synliggöras för medborgarna inom R egion Skånes samtliga verksamhetsområden Fritt från fossila bränslen 2020. Norra Europas ledande matregion 2025 – ”Matlandet Skåne”. • 2012-2014 ska minst 200 personer delta i ”Kultur på recept”. • 2014 ska minst 75 procent av värmeenergin komma från förnybara källor. • 2014 ska minst 70 procent av alla transporter ske med förnybara bränslen. • Alla verksamheter ska känna till matvisionen ”Matlandet Skåne”. MEDARBETARPERSPEKTIVET Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, spännande och utvecklande arbeten. Kunskapsutveckling och innovation ska premieras. Det dynamiska fokustalet i medarbetarundersökningen ska öka. Nuläge: 66,3 Verksamhet och r esultat i fokus Region Skåne ska ha chefer som tydliggör målen i dialog med medarbetarna, och arbetar aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka Nuläge: 65,9 Rätt kompetenser genom a tt andelen bristspecialiteter ska minska. Nuläge • Elva bristspecialiteter eller yrkeskategorier: allmänmedicin, klinisk patologi, psykiatri, geriatrik, obstetrik och gynekologi samt operationssjuksköterska, barnsjuksköterska/ BVC-sköterska, intensivvårds-, psykiatri-, röntgen- och distriktssköterska. • Extra satsning för att utbilda fler specialistsjuksköterskor innebär att 30 fler sjuksköterskor kan utbildas utöver förvaltningarnas satsningar. EKONOMIPERSPEKTIVET 12 Långsiktigt stark ekonomi Region Skånes ekonomi ska vara stark och ett flerårigt perspektiv är viktigare än de enskilda räkenskapsåren. Alla verksamheter som Region Skåne finansierar ska vara effektiva. Resultatmål Region Skånes resultat, över en femårsperiod, med start 2013 ska minst uppgå till 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomiskt utjämning och generella statliga bidrag, samt att resultatet årligen minst bör uppgå till 1 procent av de samlade intäkterna. Finansieringsmål Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. Utdebiteringsmål Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. SKÅNE – Livskvalitet i världsklass 13 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL F OT O: © LEI F J OHANS S ON, X - RAY F OT O FO TO : © LE I F JOHAN SSON, X-R AY FOTO NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Skåne ska vara en attraktiv, tillgänglig och växande region för boende, företag och besökare. Företag ska välja etableringar i Skåne framför andra regioner i norra Europa. Medborgare och samarbetspartners ska känna stort förtroende för Region Skåne. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på tjänsterna är god. Tvåvägskommunikationen mellan medborgare och region ska fungera väl på alla nivåer. Skånes medborgare finansierar i huvudsak verksamheten och skåningarna är Region Skånes uppdragsgivare. Skattemedlen ska användas på bästa möjliga vis. 14 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Skåningarna ska ha anledning att känna trygghet för de viktiga samhällsfunktioner som Region Skåne finansierar eller tillhandahåller i egen regi. Tjänsterna ska hålla en hög kvalitet och finnas nära medborgaren. Den enskilde ska kunna välja i så stor utsträckning som möjligt och Region Skåne genomför reform efter reform för att öka valfriheten och frihetsgraderna. Samtidigt skärps kraven på att lämna ut data, resultat och information till omvärlden. Region Skåne ska vidare arbeta aktivt för att garantera god uppföljning och utvärdering. Det ska finnas flera och korta vägar för att kommunicera och komma fram till Region Skåne. Att öka kvalitet, trygghet och valfrihet ska vara ett självklart förhållningssätt i Region Skånes utvecklingsarbete. Effektivitet och kvalitet går hand i hand Nöjda medborgare är det primära målet för Region Skåne. Medborgaren ska vara nöjd i egenskap av skattebetalare, patient, anhörig, arbetssökande, resenär, operabesökare, turist och så vidare. God kvalitet och hög kundnytta i den flora av kvalificerade tjänster som Region Skåne erbjuder är nyckeln till högt förtroende och till att behålla en hög legitimitet för den skattefinansierade verksamheten. Det handlar inte bara om funktion och faktiska resultat, utan även exempelvis om gott bemötande, fungerande dialog, estetiska miljöer, miljömedvetenhet och att maten som serveras på sjukhusen är tilltalande och god. Tillgänglighet, transparens och tydlighet är andra viktiga ledord. Därför ska dessa aspekter bli mer markanta i Region Skånes verksamhet, och vara viktiga vid till exempel investeringsbeslut och innovationsupphandlingar. All verksamhet som finansieras av skattebetalarna i Region Skåne ska syfta till ökad medborgarmakt, kvalitet, kontinuitet, mångfald och ekonomisk effektivitet. Ersättningsmodeller och incitamentssystem ska premiera förbättringsarbete och god kvalitet i enlighet med Region Skånes målsättning – medarbetarna ska ständigt uppmuntras att arbeta smartare för att kunna ge så god service som möjligt till medborgarna. Alla Region Skånes verksamheter ska ha ett ständigt pågående förbättrings- och effektivitetsarbete. Detta innebär inte per definition att minska antalet anställda, utan att arbetet ska utföras på ett smartare sätt. I årets budget finns det inte definierat en särskild nivå som förvaltningarna ska effektivisera, utan det är en del av chefsuppdraget att utveckla sin verksamhet på ett bättre sätt så att budgetutfallet hamnar inom givna ramar. Kvalitet ska, vid sidan av pris, vara ett viktigt kriterium vid all upphandling. Innovationsupphandling ska användas där det är lämpligt för att förfina såväl kvalitet, utveckling som effektivitet. All verksamhet inom Region Skåne ska inte bara fullfölja sina uppdrag, utan även arbeta aktivt för att öka intäkterna genom att producera fler tjänster till personer och andra aktörer utanför Skåne. Införandet av en sammanhållen IT- och medicinteknisk (MT) miljö skapar förutsättningar för en effektivare arbetsmiljö och verksamhet inom hälso- och sjukvården. Där verksamheten kommer att få informationen samlad och aggregerad på ett ställe, som ett stöd för rätt insats och behandling. Samtidigt kommer medborgaren att få en bättre bild över utbud, mina vårdkontakter och andra relevanta hälso- och sjukvårdstjänster. Ett utvecklat IT/MT-stöd innebär även att onödiga moment med dubbelregistrering och sökande efter information i flera olika system skall minimeras. I samband med att nya processer och arbetssätt etableras ska Region Skåne alltid utvärdera om dessa kan effektiviseras med hjälp av IT. Denna utveckling måste samtidigt ske på ett sätt som beaktar den personliga integriteten. Region Skåne ska ha en samordnande roll för att information om e-sjukvårdstjänster i Skåne ska förmedlas till vårdtagaren på bästa vis. Likvärdighet mellan offentliga och privata vårdgivare när det gäller IT-relaterad information och service ska uppnås. Systemen ska utvecklas så att de olika verksamheterna har löpande tillgång till relevant information, som är av vikt för deras interna kontroll och uppföljning. Region Skåne har i sin budget- och verksamhetsplanering de senaste åren strävat 15 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL efter att åstadkomma mer resurser till kärnverksamheten genom att effektivisera stöd- och servicefunktionerna. Regionservice ansvarar för vårdproducenternas hela försörjningsfunktion och under 2013 har en konsolidering genomförts för att skapa en regiongemensam leverans av stöd och service. Under 2013 har antalet förvaltningar mer än halverats inom Region Skåne, från 17 till 8 stycken. Den största förändringen har skett inom hälso- och sjukvården. Grund för det fortsatta arbetet med att effektivisera stöd- och servicefunktionerna ska vara standardisering och styrning av utbudet. Jämförelser med andra landsting, privata aktörer och organisationer ska ske avseende brukarnöjdhet, kostnad och servicenivå, bland annat för att avgöra om stöd och service ska drivas i egen regi eller i en alternativ driftform för att nå högsta möjliga nytta och effektivitet. Ett långsiktigt arbete för att tydliggöra och förbättra dessa tjänsters betydelse för vården kommer att göras under i projektet ”Vårdnära tjänster”. Utvärdering är en förutsättning för att veta om målsättningarna uppfylls, och för att verksamhetsutveckling ska fungera. Region Skåne har under 2013 infört en internetbaserad Skånepanel, som ett led i att förstärka medborgardialogen och kunna göra kvantitativa jämförelser av skåningarnas upplevelser, baserat på Skånes geografi och i olika målgrupper. Resultaten från det arbete som utförs genom beredningarna för medborgardialog ska komma till användning i hela koncernens omvärldsanalys. Regelbundna opinionsmätningar om huruvida skåningen är nöjd ska genomföras, och resultaten ska spridas både till Skånes medborgare och till Region Skånes medarbetare. Tillgänglighet och dialog bygger förtroende Medborgarna ska uppleva en god tillgänglighet i all den verksamhet som Region Skåne finansierar. Tillgänglighet, utifrån medborgarens perspektiv, har många dimensioner. Det måste vara tydligt för medborgarna vart de kan vända sig när de behöver hjälp, och att medborgarens behov alltid kommer före organisatoriska gränsdragningar. En ny patientlag som tydliggör patientens rätt till inflytande är under framtagande. Lagen ska stärka patientens ställning, främja integritet, självbestämmande och delaktighet. Den enskilde ska tillåtas ta ett större ansvar i den egna hälso- och sjukvården. För att stärka invånarnas egenmakt, ge bättre insyn och överblick i vårdprocessen och därmed ökad möjlighet att medverka i sin vård kommer delar av journalen att göras tillgänglig via nätet. Detta införs på bred front under 2014. En handlings- och tidplan ska finnas för införandeprocessen, det vill säga i vilken takt och vilken journalinformation som ska göras tillgänglig för invånaren. Befolkningen efterfrågar flexiblare möjligheter att kommunicera med Region Skåne och nya kommunikations- och informationskanaler behöver användas i större utsträckning. För verksamheterna betyder det att de i större utsträckning ska arbeta för att medborgaren alltid ska komma fram på telefon i rimlig tid, få svar på sina frågor och att hitta rätt information på ett enkelt sätt. En viktig aspekt av tillgänglighet är bemötandet; att vara delaktig och känna sig sedd. Samtalet är av central betydelse, oavsett om det sker i ett fysiskt möte, telefon eller via internet. Tillgänglighet och valfrihet ökar när man kan utföra sina ärenden via e-tjänster, via internet, e-post och applikationer i smartphones. I en förbättrad tillgänglighet ingår även att telefontillgängligheten inom hälso- och sjukvården kompletteras med moderna e-tjänster som går att använda dygnet runt. Arbetet med att förbättra telefontillgängligheten ska intensifieras under 2014. För patienter är det viktigt att få tid till rätt behandling inom rimlig tid, kunna påverka och komma överens om tid för besök och inläggning, och att öppettider är anpassade på ett bra sätt. Under 2014 görs även satsningar för att medborgaren ska kunna boka tid på sin vårdcentral och vårdmottagning via Mina vårdkontakter. Även geografisk närhet är viktig för tillgängligheten. Region Skåne ska arbeta för att det – 16 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL F OT O: © ROG ER L U ND HOLM Region Skånes satsar på att modernisera IT-miljön. oavsett driftsform – finns minst en vårdcentral och en tandvårdsenhet i varje kommun. Region Skånes satsning på att modernisera IT-miljön fortsätter. Under 2014 kommer ytterligare steg att tas för att komma närmare målbilden med möjlighet för medborgarna att komma åt så många tjänster som möjligt digitalt via e-tjänster. För medborgaren innebär detta att man ska få möjlighet att planera och följa sin vård, samt se status på sina ärende. Det ska också vara möjligt att ha e-besök och e-ärende med sin läkare, samt att tekniken ska göra det möjligt att utföra mer vård i hemmet. Genom olika e-tjänster skapas en bättre tillgänglighet och som medborgare upplever du att vården alltid finns där. Efter genomförd kontakt med vården ska man ha möjlighet att utvärdera sin kontakt. Detta skapar förutsättningar för att förstå vad patienten upplevt och önskar. Arbetet som startade 2013 med att lansera en ny e-tjänst i månaden fortsätter och informationen kring detta kommer att öka. Dessutom ska en fristående visionsgrupp med externa och interna deltagare ta fram förslag på IT-stöd, e-tjänster och digitala tjänster som kan förbättra såväl för verksamheten som för medborgarna. Det är särskilt viktigt att både tillvarata medarbetarnas kunskaper och att undersöka vad skåningarna efterfrågar för kanaler och tjänster. Region Skåne ska även öppna upp databaser och register (open data) när det är möjligt, för att underlätta för andra aktörer att skapa ny kunskap och hitta nya lösningar på olika problem. Region Skåne ska genom öppenhet i sinne och praktik underlätta för innovation där medborgarna deltar och medverkar i det praktiska utvecklingsarbetet. Fantasi och förmåga att möta efterfrågan ökar om fler släpps in i arbetet. Ett strukturerat arbetssätt kring informationsöverföring ska säkerställa att data och information görs tillgängligt för utvecklare av olika applikationer och system. Detta arbete sker samtidigt som Region Skåne implementerar patientdatalagen med syftet att stärka patientsäkerhet, driftsäkerhet och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen fastslår att vård ska ges på lika villkor. Att få sjukvårdsrådgivning på telefon på sitt eget språk gör att fler känner sig trygga i att få hjälp, rätt råd och därmed rätt vård direkt. Under 2013 har ett projekt pågått med trepartstolkning på två språk, arabiska och somaliska. Kundnöjdheten är hög. Verksamheten ska fortsätta under 2014 i samverkan med andra landsting och regioner och tillgång till sjukvårdsrådgivning per telefon på fler språk ska inledas under året. Att fysiskt kunna ta sig fram är grundläggande för var och en, och en god tillgänglighet är viktig för att hela Skåne ska vara attraktivt för besök, boende och företagande. Bra kollektivtrafik och utvecklad infrastruktur för resande, varutransporter och IT är en Fordonen ska vara anpassade för alla inom kollektivtrafiken. F OTO: © LARS STRAND BERG 17 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL central del i denna attraktionskraft. Region Skåne ska leverera trafik i hela Skåne, till angränsande regioner i samverkan med länsgrannar och via Öresundsbron till Danmark i samverkan med danska Trafikstyrelsen. Region Skåne ska medverka till att infrastrukturen för väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter och IT-kommunikation sköts och utvecklas så bra att tillgänglighet kan erbjudas till invånare och företag, samt att det sker genom långsiktigt hållbara lösningar. Gemensam planering av kollektivtrafik i Öresund ska utredas under året. Punktligheten är ett viktigt fokusområde inom kollektivtrafiken för att garantera att resenärer kommer fram i utlovad tid. Det är också viktigt att fordonen är anpassade för alla. Det ökade resandet och en större efterfrågan innebär att kollektivtrafiken behöver byggas ut för att tillgängligheten ska kunna säkerställas. Uppdraget kring färdtjänst och sjukresor är viktigt och arbetet med att överta det samlade ansvaret för färdtjänsten samt tillgänglighetsanpassa all trafik i Skåne fortsätter. Tillgängligheten till kultur är ytterligare en fokusfråga, och med den digitala tekniken öppnas nya möjligheter att bättre tillgängliggöra kultur även på mindre orter. I detta arbete är folkbiblioteken viktiga noder. Region Skåne stöder bland annat projekt som ska möjliggöra för folkbibliotek att utvecklas till kulturhus som kan ta emot digitala utsändningar från operahus, konserthus och teatrar. Region Skåne stöder också ekonomiskt resurscentrum för scenkonst för att stärka arrangörs- och producentledet, och därigenom förbättra förutsättningarna att nå ut med scenkonst i hela Skåne. Region Skåne vill även stärka Skånes position som en av landets starkaste bildkonstregioner genom ett resurscentrum för bildkonst. Region Skånes verksamheter, såväl egna som de som har avtal med Region Skåne, regionägda bolag och bidragsfinansierade, ska vara tillgängliga med en miljö som inte hindrar personer med funktionsnedsättning. En viktig handikappolitisk aspekt är att Region Skåne arbetar utifrån den enskilde personens fokus. Detta tydliga medborgarfokus innebär att samverkan med patient- och handikapporganisationer och enskilda personer med funktionsnedsättning är viktigt. Funktionshindersrörelsen samverkar på övergripande nivå med politiker via Brukarpanelen och med tjänstemän på förvaltningsnivå. Region Skåne måste även vara tillgänglig när verksamheten har begått misstag eller när tjänsterna är av bristande kvalitet. Medborgarens kunskap om vart man vänder sig om det har blivit fel, uppstått problem eller att man har klagomål på en tjänst eller verksamhet är viktig. Medborgaren behöver som patient och närstående ha kunskap om att det finns en patientnämnd inom hälso- och sjukvården dit man kan vända sig för stöd, hjälp och vägledning. Anhöriga ska involveras mer i diagnos, vårdplanering och rehabilitering. God hälsa är grunden för ett bra liv Att vara frisk och må bra är för många en viktig förutsättning för god livskvalitet. Förhoppningen är att så få som möjligt ska behöva uppsöka sjukvården för olika besvär. Därför är det prioriterat med förebyggande arbete för att motarbeta ohälsa och sjukdomar. Att fler har ett arbete att gå till, att barn och ungas uppväxtvillkor förbättras och att förutsättningarna för delaktighet stärks är exempel på viktiga faktorer som spelar roll för befolkningens hälsa. Ett utvecklat samarbete mellan region, kommun, näringsliv och civilsamhälle påverkar folkhälsan positivt. Samarbetet ska öka förutsättningarna för människor att själva ta ansvar och göra hälsosamma val. Fokus för folkhälsoinsatserna bör ligga på de områden där Skåne utmärker sig negativt och där insatser kan ge långsiktiga effekter för de med svårast situation. Den regionala folkhälsostrategin och faktaunderlag om hur skåningarna mår utgör grunden för arbetet. Hälso- och sjukvården i Skåne ska vara tillgänglig, kvalitativ och svara mot skåningarnas behov och fria val. Patienten ska vara utgångspunkten för hur vården 18 Genom införandet av Hälsoval Skåne 2009 har människor fått mer makt att själva välja bland fler vårdgivare än tidigare. FO T O : © CHR IS T IA A N DIR KS EN organiseras. Omhändertagandet ska ske samlat och på rätt vårdnivå så att resurserna används på bästa sätt. Detta innebär bland annat att öppna vårdformer ska erbjudas i ökad utsträckning. Den utveckling med mer öppen mottagning som äger rum ska uppmuntras i syfte att förstärka den. Vårdcentralen ska vara skåningens naturliga förstahandsval. Förutom detta ska till exempel hemsjukvård, valfrihetssystem inom specialiserad vård och andra lösningar vidareutvecklas. Region Skåne har kunskapen, kompetensen och möjligheterna att erbjuda skåningarna ännu bättre hälso- och sjukvård genom att utveckla en väg in i hälso- och sjukvården och att bedriva en nära vård på rätt vårdnivå. Hälso- och sjukvården ska i högre grad vara patientstyrd, där vård nära patienten och patientens behov ska vara i fokus. Prevention och hög kvalitet i vården bidrar till god hälsa Hälso- och sjukvården och tandvården ska genomsyras av ett hälsofrämjande perspektiv och arbeta aktivt med prevention, i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik hälsa. Region Skåne ska på olika sätt erbjuda stöd för förändrade levnadsvanor. Arbetet med förebyggande insatser och psykisk ohälsa behöver få mer plats och en tydligare struktur, inte minst inom primärvården. I fokus för satsningen ligger bland annat att intensifiera arbetet med rökavvänjning och överviktsprevention. Rökning och övervikt utgör två områden där Skåne utmärker sig negativt och som medför lidande för den enskilde, men också långsiktig belastning för hälso- och sjukvården. En viktig förstärkning som infördes under 2013 var att erbjuda hälsosamtal till unga kvinnor på barnmorskemottagningar i Skåne. Incitamenten har även förstärkts till vårdcentralerna att erbjuda hälsosamtal, vilket lyft fram de hälsofrämjande åtgärderna inom ramen för Hälsoval Skåne. Region Skåne ska fortsätta att identifiera ohälsosamma levnadsvanor, initiera, utföra och följa upp korrekt åtgärd samt dokumentera insatser och resultat. Region Skåne ska säkerställa en jämlik hälso- och sjukvård som innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla medborgare i Skåne. Regel- 19 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL FO T O : © R O GER LUND HOLM NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Grundläggande är patientens valfrihet, tillgång till tillräcklig information om vad man har att välja på och slutligen möjlighet att kunna påverka vården. Införandet av Lag om valfrihetssystem (LOV) är en av de mest genomgripande reformerna inom svensk hälso- och sjukvård. bunden uppföljning och utvärdering krävs för att utveckla vårdens kvalitet och garantera att verksamhet bedrivs utifrån medborgarnas behov och önskemål. Det finns omkring 80 nationella kvalitetsregister i Sverige. Region Skånes uppföljning ska riktas mot hela sjukdomsgrupper och att utveckla kvalitetsindexområden, istället för att enbart studera enskilda indikatorer. Varje år genomförs Nationell patientenkät, vilket är ett sätt att ta reda på vad de skånska patienterna anser om vården över tid. Årligen görs även mätningar enligt Vårdbarometern som mäter befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården. Skåningen ska erbjudas fler valmöjligheter Patienter önskar kunna påverka innehållet i vården. En mångfald av aktörer – offentliga, privata, kooperativa och idéburna – är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna öka kvaliteten, samtidigt som produktiviteten ökar. En mångfald av aktörer är således till gagn för Skånes patienter och skattebetalare. Ersättningssystem och ackreditering ska därför uppmuntra patientmakt, kontinuitet, kvalitet, mångfald och effektivitet. Det ska vara naturligt för skåningarna att i första hand vända sig till sin vårdcentral när de är i behov av hälso- och sjukvård. Genom införandet av Hälsoval Skåne 2009 har människor fått mer makt att själva välja bland fler vårdgivare än tidigare. I Region Skåne finns en mångfald av utförare bland annat tack vare de olika vårdval som införts som också skapar fler enheter på fler orter än tidigare. Den öppna specialistvården inom ramen för hälsovalet stärks och under 2014 görs ytterligare hälsofrämjande insatser inom ramen för hälsovalet. För att få en ännu bättre tillgänglighet, ett effektivt omhändertagande och fler vårdgivare kommer betydande satsningar på Hälsoval Skåne att göras under 2014. Bland annat vidareutvecklas och förstärks tidigare satsningar på äldre, delvis genom fler planerade hembesök, upprättande av fler ”vård- och omsorgsplaner i samverkan” och genomförandet av fler läkemedelsgenomgångar. Vårdcentralerna i Region Skåne har genom hälsovalet påbörjat en stor resa men det finns fortfarande en stor förbättringspotential. Konkurrensen mellan närliggande vårdcentraler kan utvecklats mer, vilket märks framför allt på bristen av information till medborgarna från enskilda enheter, men också på bristen av profilering, specialisering och innovationer. Det finns en stor förbättringspotential när det gäller mer tillgänglighet vad det gäller öppettider och telefontillgänglighet. Enskilda enheter inom den offentligt ägda primärvården fick under 2013 större frihet och bättre drivkrafter att utvecklas för att nå en större mångfald, kvalitet samt öka tillgängligheten, till gagn för såväl patienterna, medarbetarna som Region Skånes ekonomi. Vårdcentralerna ska ha ett nära samarbete med de skånska sjukhusen och ska ges större frihetsgrader för att på egen hand utveckla, specialisera och marknadsföra sina aktiviteter ännu mer under 2014. Grundläggande är patientens valfrihet, tillgång till tillräcklig information om vad man har att välja på och slutligen möjlighet att kunna påverka vården. Införandet av Lag om valfrihetssystem (LOV) är en av de mest genomgripande reformerna inom svensk hälso- och sjukvård. LOV har hittills i Region Skåne använts inom audionommottagning, barnavårdscentraler, vårdcentral, multimodal smärtbehandling, kognitiv beteendeterapi, interpersonell psykoterapi, barnmorskemottagning, allmän barn- och ungdomstandvård och gråstarroperationer. Region Skåne ska utvärdera och utveckla 20 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL befintliga vårdval. Fler vårdval ska också utredas och implementeras, utifrån medborgarnas behov och ohälsotal. Förberedelser pågår för att under 2014 starta vårdval inom specialisttandvård för barn och ungdomar, hudsjukvård, läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (LARO), psykoterapi samt ögonsjukvård utöver befintligt vårdval för gråstarr. Det kommer även införas tilläggsuppdrag till befintliga vårdval inom viss öppen gynekologisk vård samt hjärtsvikt. För området rehabilitering av personer med kronisk neurologisk sjukdom, knä- och korsbandsskador samt för personer med behov av rehabilitering efter traumatiska hjärnskador pågår utredning. Den vård som kan ges hemma ska fortsatt prioriteras och ta sin utgångspunkt i patienternas och familjens behov, önskemål och förväntan. Samarbetet mellan patient, familj, vård och omsorgen ska samordnas bättre bland annat genom tydligare fokus på att utveckla individuella planer. Patienten ska ha en väg in i hälso- och sjukvården, varför möjligheterna till att utveckla 1177 och utökade hembesök ska prioriteras. Kompetenssamverkan mellan primärvård och specialistsjukvård ska stärkas, där patienten i högre grad ska få möjlighet till konsultationer av specialistsjukvården inom primärvården. Medborgaren ska kunna göra smarta val Medborgaren behöver ha tillgång till data rörande kvalitet, tillgänglighet, utbud, profilering etcetera för att kunna göra smarta val. Region Skåne ska sörja för att presentera all av Region Skåne skattefinansierad verksamhet på ett lättfattligt sätt för medborgarna. Patientrelevant data, såsom kliniska resultat samt information om olika verksamheters profil, ska publiceras lättillgängligt och kontinuerligt, på såväl internet som i tryckta medier. God tillgång till information om verksamhetens utformning och resultat är en grundförutsättning för att valfriheten inom vården ska fungera väl och särskilda informationsinsatser ska göras regelbundet för att informera medborgarna om Region Skånes vårdval. Detta är inte minst viktigt när det finns ett nationellt, såväl som europeiskt, fritt vårdsökande från och med 2013. Region Skåne ska intensifiera arbetet att presentera och publicera patientrelevant data under 2014. Region Skåne har skrivit under den nationella digitala agendan. Det innebär att aktivt arbeta för ”IT i människans tjänst”. Region Skåne ska initiera och stödja utvecklandet av tjänster där IT underlättar arbetet för både medborgaren och vårdenheten. Region Skåne ska, där det gagnar Skånes medborgare, ta en mer aktiv roll nationellt och säkerställa att effektiva och ändamålsenliga tjänster utvecklas i syfte att öka tillgången till information. Mobil vård och personlig e-hälsa ökar patienters hälsa Region Skåne har för avsikt att utveckla den mobila vården och personlig e-hälsa. Med mobil vård avses vård som utförs utanför en vårdenhet ibland understödd av IT- och telekommunikation (IKT). Mobil vård finns idag i Region Skåne genom exempelvis mobil röntgen, som kan minska onödigt lidande för patienten och öka effektiviteten för hälso- och sjukvården. Studier från europeiska forskningsprojekt visar att inläggningar och återinläggningar på sjukhus av patienter med kroniska sjukdomar minskar vid ett införande av mobila vårdlösningar och telemedicin. Under 2014 ska utvecklingen av mobil vård fortsätta genom flera olika projekt. Målet är att erbjuda mer mobil vård. Arbete ska bedrivas för att på så sätt öka förutsättningarna för Region Skåne att utöka sitt tjänsteutbud. Området personlig e-hälsa bör utvecklas vidare och i Region Skåne är det framförallt inom de stora sjukdomsgrupperna, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, KOL och diabetes som telemedicin bör utvecklas. Patientsäkerheten är fortsatt prioriterad Ingen ska bli skadad i samband med vård. I Region Skåne har patientsäkerheten högsta prioritet och nollvision gäller för alla vårdskador. Alla verksamheter ska ha kunskap Appen Vård i Skåne visar bland annat öppettider för Skånes vårdcentraler och hur man hittar till dem. 21 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL om och rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Patienter och närstående ska, på ett tydligt sätt, ges möjlighet att vara delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. En övergripande patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne ska årligen upprättas, i vilken det bland annat ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet är organiserat och hur ansvaret är fördelat, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Även förvaltningarna ska upprätta patientsäkerhetsberättelser för att öka medborgarnas delaktighet. Allt för att kunna garantera Skånes medborgare en säker vård. Säker läkemedelsbehandling är en prioriterad patientsäkerhetsfråga. Under 2014 ska fler läkemedelsgenomgångar genomföras bland äldre patienter. Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar, den så kallade LIMM-modellen ska följas, vilket bidrar till ökad kvalitet och ett mer strukturerat och likvärdigt arbetssätt. På sikt förväntas modellen leda till att antalet läkemedelsorsakade inläggningar på sjukhuset minskar. Skåne har högst användning av antibiotika i landet, och ett särskilt fokus ska läggas på att förskrivningen av antibiotika ska ske i enlighet med läkemedelsrådets anvisningar. Patientnämnden i Region Skåne ska vara till hjälp för patienten och hälso- och sjukvården. Genom att stödja patienter och ta tillvara deras upplevelser, synpunkter och klagomål kan dessa bidra till kvalitetsutveckling i verksamheterna och hög patientsäkerhet. Personer med psykisk ohälsa ska få bättre stöd Kunskap om psykisk ohälsa behöver spridas både i samhället och inom vården. Psykiatriska diagnoser tillhör de vanligaste, men upplevs av många som stigmatiserande. Att drabbas av psykisk ohälsa behöver inte betyda att man har en psykiatrisk sjukdom, men kan vara nog så svår att bära. Det är viktigt att omgivningen får större förståelse för hela spektrumet inom psykiatrin. Region Skåne ska sprida mer kunskap om vad psykisk ohälsa innebär för att stigmatseringen av sjuka ska minska och på sikt försvinna. Det påbörjade arbetet med attitydförändringar inom vården och i befolkningen ska fortgå med aktiva insatser, och en naturlig del i detta är att brukarinflytandet stärks. Att stärka psykiatrin och skapa en likvärdig vård över hela Skåne är ett övergripande mål. Under 2013 har arbetet med att förverkliga den strategiska planen inom psykiatrin skett med hjälp av extra resurser. Implementeringen av den strategiska planen ska fortsätta under 2014. I arbetet ingår att stärka patientmakten och förbättra samverkan med kommunerna. Syftet är att patienterna ska må bättre genom god tillgänglighet, och att vården ges på rätt vårdnivå. Det fortsatta arbetet ska präglas av att alla har rätt till vård oberoende av vad som orsakar ohälsan. Samarbetet mellan primärvård och psykiatrin behöver stärkas avseende psykisk ohälsa. Hälsovalsenheterna, som ansvarar för allas totala hälsa, ska vara den själklara kontakten för alla som behöver söka vård på primärvårdsnivå. Det är även angeläget ur synvinkeln att de med psykisk ohälsa inte sällan även lider av somatiska besvär och att det finns en tendens att de söker vård i lägre omfattning för dessa. Att drabbas av psykisk ohälsa betyder inte att man lider av en psykiatrisk sjukdom. Det finns dock de som har en psykiatrisk sjukdom och som kräver omfattande och kontinuerlig vård. Med anledning av detta skjuts extra resurser till psykosvården i budget för 2014. Budgeten omfattar även en extra genomgång och satsningar av vården som rör ätstörningar. Under 2013 startade fyra mottagningar för barn och unga och en fortsatt förstärkning inom detta område ska göras. Cancerpatienter ska få bättre vård och stöd Cancer är tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och södra Sverige toppar listan över flest cancerfall i Sverige. Cancerprognoser 22 Goda uppväxtvillkor ger bättre livschanser Barnkonventionen är utgångspunkten för arbetet med barn och ungas uppväxtvillkor och ska genomsyra all verksamhet som möter denna grupp och deras familjer. Medvetenheten om barns rätt till skydd och inflytande ska stärkas bland såväl personal som föräldrar och barnen själva. Region Skånes arbete kring barn och unga som far illa vidareutvecklas under 2014. Genom ett permanent kunskapsstöd till personalen ska vården i ökad utsträckning uppmärksamma barn som utsätts för misshandel eller omsorgssvikt. Information och riktlinjer för råd och stöd till barn vars närstående vårdas för sjukdom ska göras känd för medarbetarna. Barn och ungas psykiska ohälsa utgör en stor utmaning. Utvecklad samverkan mellan Region Skånes verksamheter, kommunerna och det civila samhället är nödvändig för att förbättra stödet till barnen och deras föräldrar. Under 2014 kommer en gemensam informationsportal att etableras tillsammans med de skånska kommunerna. Portalen ska ge en samlad bild av vart man kan vända sig när barnet mår dåligt. Hälso- och sjukvårdens insatser för unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa fortsätter genom en utökad satsning på nya mottagningar i Skåne. Familjecentraler fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet och under 2014 vidtas åtgärder för fler familjecentraler i Skåne. Ungdomsmottagningarna fordrar en bredd av kompetenser för att ge råd och stöd, men även för att kunna hänvisa ungdomar vidare när så behövs. Tillgängligheten ska fortsätta att öka, bland annat genom ett projekt med en mobil ungdomsmottagning. Öppettiderna behöver anpassas mer till ungdomarnas skolgång, arbete och fritidsvanor. NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL för 2030 förutser att andelen män som kommer drabbas av cancer blir 130 procent fler än nu, och andelen kvinnor 70 procent fler. Region Skåne måste agera nu och satsa på prevention, behandling, forskning, utbildning och kommunikation. Regionalt cancercentrum syd (RCC) är en kunskapsorganisation i södra sjukvårdsregionen, som tillsammans med fem övriga regionala cancercentra, ska utveckla cancervården utifrån ett tydligt patientperspektiv. Inrättandet av regionala cancercentra syftar till att genom samordning förbättra och utveckla hela cancerprocessen, från prevention och diagnostik till behandling, uppföljning, rehabilitering samt lindring för patient i livets slutskede. RCC Syd innefattar Region Skåne, Region Halland, Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge. Genom samarbete mellan regioner och landsting, hälso- och sjukvårdspersonal, forskare och patientföreträdare syftar RCC Syd till att på bästa sätt möta framtida utmaningar inom cancerområdet. Under 2014 kommer framtagandet av en gemensam cancerplan för Södra sjukvårdsvårdsregionen vara i fokus där områdena kompetensförsörjning och nivåstrukturering är särskilt viktiga. Preventionen är viktig för att minska antalet cancerfall eftersom en tredjedel av all cancer går att förebygga. Levnadsvanor såsom rökning, kost, alkoholintag, motion och solande är faktorer som spelar stor roll. Mycket förebyggande arbete återstår att göra utöver det som redan görs, både för att förbättra folkhälsan i stort och för att förebygga cancer. Utöver det förebyggande arbetet bör fokus vara på samverkan mellan behandlingsforskning och klinisk verksamhet samt välfungerande patientprocesser. Patientens process genom vården är särskilt viktig vid vård av cancerpatienter och ger möjlighet till bättre stöd för patienten och dess anhöriga. Därför bör patientprocessorienterad vård särskilt prioriteras vid vård av cancerpatienter. Socialstyrelsen har under 2013 givit riktlinjer att alla patienter med de tre största cancerdiagnoserna ska får en kontaktsjuksköterska. Att införa en form av kontaktperson i vården som kan lotsa dessa patienter och fler kroniskt sjuka rätt är önskvärt och ska utredas. Särskilda medel för nationella riktlinjer för cancer anslås. FOTO: © CHRI STI AAN D I RK SEN Barnkonventionen ska genomsyra all verksamhet som möter barn och deras familjer. 23 FO T O : © C HRI S T I AAN D I RK S EN NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Vården för våra äldre ska vara sammanhållen. Bättre sam verkansformer behövs mellan primärvården, kommunerna och sjukhusen. Äldre ska få god vård Att skåningen lever allt längre och har hälsan allt längre upp i åren är glädjande. Samtidigt ställer det stora krav på sjukvården att anpassa sig efter nya behov så att en värdig vård även kan garanteras i framtiden. Det handlar om ett helhetsperspektiv på äldres hälsa som både innefattar hälsofrämjande insatser och förbättrad tillgång till avancerad sjukvård. Felaktig användning av läkemedel är en vanlig orsak till sjukhusbesök och onödigt lidande, särskilt bland multisjuka äldre. Läkemedelsgenomgångar behöver göras på bred front och samverkan med den kommunala hemsjukvården förbättras. Alla patienter som skrivs ut från sjukhus ska få en utskrivningsinformation som innehåller en läkemedelsberättelse. Vården för våra äldre ska vara sammanhållen. Gemensam vårdplanering mellan sjukhus, primärvård och kommun måste ske i ökad utsträckning och utformas så att den äldre och dennes anhöriga känner sig delaktiga och informerade. Ett prioriterat projekt är Hälsostaden i Ängelholm som avser att höja vård- och omsorgskvaliteten genom en gemensam organisation av primärvården, kommunen och slutenvården. Utskrivningsprocessen från sjukhus ska anpassas bättre till den enskildes särskilda behov. Goda exempel ska tas tillvara och spridas. Det är viktigt att undvika att sjukhusbesök sker i onödan. Därför ska exempelvis primärvården i större utsträckning erbjuda hembesök, också med ett hälsofrämjande syfte. Riktade insatser görs för att stimulera skapandet av särskilda äldrevårdcentraler för att på bästa sätt möta äldre personer. Arbetet med att tidigt uppmärksamma minnessvikt och demenssjukdom ska prioriteras i syfte att identifiera det stora mörkertal som föreligger och kunna erbjuda korrekt behandling och ett bra bemötande. När sjukhusbesök är nödvändigt ska de multisjuka äldre mötas av multiprofessionella team, som har en helhetssyn på åldrandets sjukdomar så att patienterna inte behöver flyttas runt. Arbetet med direktinläggningar ska intensifieras så att äldre med kända besvär inte behöver sitta på akuten och vänta. Alla över 65 år som skrivs in på sjukhus ska bedömas avseende risk för undernäring, fall och trycksår. Även munhälsa kan komma att behöva bedömas. Preventiva åtgärder ska sättas in för patienter med riskfaktorer och uppföljning ska ske. Den psykiska ohälsan bland äldre måste även fortsättningsvis uppmärksammas 24 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL inom vården. Region Skåne har också en uppgift i att motverka den ensamhet som många äldre upplever, bland annat genom utvecklad samverkan med idéburen sektor och andra krafter i civilsamhället. Fler ska få god vård i livets slutskede Alla har rätt att sluta livet med minsta möjliga ångest och smärta. Att säkra en god vård i hela Skåne handlar om att värna människovärdet. Vården i livets slutskede måste fortsätta att utvecklas och byggas ut i Skåne. Medicinsk utveckling och allt större andel äldre gör att behovet kommer att öka i framtiden. Den antagna handlingsplanen för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt specialiserad palliativ slutenvård sträcker sig till 2018 och utgör grunden för hur vården ska förbättras. Avancerad sjukvård i hemmet ska kunna erbjudas till andra diagnosgrupper än cancerpatienter. Utvecklingen ska också inriktas på att barn och unga ska kunna erbjudas denna vårdform i större utsträckning än idag. Den palliativa vården, som drivs i egen regi, har fått en ny organisation med en gemensam chef. Genom tydligare styrning och ledning ska organisationsförändringen säkerställa en likvärdig vård i hela Skåne. Det palliativa kompetenscentrat är unikt i sitt slag och ska bidra till förbättrad kvalitet genom forskning och utbildning av personal. ASiH har en stor utvecklingspotential även utanför den palliativa vården. Ambitionen är att fler patienter ska få kvalificerad vård hemma, om de så önskar. Detta är en viktig utveckling som ska förstärkas under 2014 för fler patientgrupper. En god tandhälsa förbättrar livskvaliteten Tandhälsan i Skåne är i allmänhet god och i synnerhet bland barn och unga. Den enskilde skåningen har goda valmöjligheter när hon söker vård. Kombinationen av många privata tandläkare och Folktandvården Skåne innebär en bra konkurrenssituation inom såväl barn- som vuxentandvård. Under 2013 har beslut fattats om att från och med den 1 januari 2014 driva Folktandvården Skåne AB som ett av Region Skåne helägt aktiebolag. De främsta skälen till bolagiseringen är att underlätta för folktandvården i Skåne att verka på den konkurrensutsatta marknaden genom ökade frihetsgrader och kortare beslutsvägar. Utgångspunkten är även fortsatt att skåningarna ska ha tillgång till en tandvård av allra högsta klass och att Folktandvården Skåne är ett viktigt verktyg för att så ska ske. Under 2014 kommer ett vårdval inom den specialiserade barn- och ungdomstandvården att införas. Arbetet med att stärka det förebyggande arbetet inom barn- och ungdomstandvården kommer att fortsätta, liksom med att finna en bredare samverkan mellan hälso- och sjukvård och tandvård. Vidare kommer det första forskningsprojektet inom forskningsplanen för tandvård, och ett visions- och planeringsdokument för tandvården i hela Skåne kommer att antas under 2014. Under 2000-talet har flera politiska beslut fattats som har förändrat och moderniserat Folktandvården Skånes klinikstruktur. Inom barn- och ungdomstandvården har vårdval införts under 2013, vilka ytterligare förstärker den enskildes inflytande över den egna vårdsituationen. Mobil tandvård ska öka framöver för att säkerställa tillgänglighet av tandvård för medborgaren även på landsbygden. En viktig del blir att stärka den uppsökande och nödvändiga tandvården samt att minska den ojämlika tandhälsan bland barn och unga. Rikssjukvården ska värnas och utvidgas Rikssjukvård har hela landet som upptagningsområde och finns på SUS i Skåne. Det är Rikssjukvårdsnämnden som beslutar vilka områden, som ska anses vara rikssjukvård och vilka landsting som får bedriva denna vård. Dessa områden handlar om sjukvård som kräver speciellt stora resurser och speciell kompetens för ovanliga sjukdomar eller F OTO: © LARS STRAND BERG Folktandvården Skåne får bättre möjligheter att hävda sig i konkurrensen. 25 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL FO T O : © A ND E R S TU KL E R FO T O : ©LEIF J O HA N S S O N , X - R AY FOTO Barns och ungas tillgång till kultur i olika former är ett högt prioriterat mål. tillstånd. För att bevara och locka till sig hög kompetens i den konkurrens som råder mellan universitetssjukhusen måste Region Skåne hålla hög kvalitet. Region Skåne ska behålla den rikssjukvård den idag bedriver, och även sikta på att få fler områden särskilt med tanke på det kommande patientrörlighetsdirektivet inom EU. Klinisk forskning ska stärkas Region Skåne har en mycket stark ambition att stärka den kliniska forskningen. Genom att tillskapa mer resurser och öka nyttiggörandet av forskningsresultat kan hälso- och sjukvården utvecklas och förbättra skåningarnas hälsa. Att man i Skåne bedriver en högkvalitativ hälso- och sjukvård är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda den nödvändiga tekniska plattformen för den kliniska forskningen och för att kunna bedriva kliniska studier av olika slag. De kliniska prövningarna ökade under 2013 i motsats till övriga Sverige, och Region Skåne ska uppmuntra denna utveckling både vad gäller kvalitet som kvantitet under 2014. En del av den life science-strategi som formuleras ska fokusera på ytterligare förbättringar av klinisk forskning. Center of Excellence används som samlingsnamn för en sammanslutning av olika kompetenser som bildar ett kunskaps- och kompetensteam inom ett visst fokusområde. I Region Skåne är det inom hälso- och sjukvårdsområdet som ett Center of Excellence är mest angeläget och målsättningen är att skapa en ökad attraktionskraft såväl till kliniskt arbete, utbildning som till excellensforskning. 2013 utlyses Center of Excellence i Skåne och utdelning av tre Center of excellence kommer att ske under 2014. Region Skåne har tillsammans med danska Region Hovedstaden och Region Själland inlett ett unikt samarbetsprojekt med delstaten Massachusetts i USA. Initiativet syftar till att stärka samarbetet mellan Öresundsregionen och ett av världens starkaste life science-kluster i och runt Boston. Avtalet har fokus på forskning med särskild inriktning på life science, bioteknik, läkemedel och medicinteknik; områden som är väl upparbetade i svensk-danska Medicon Valley. Ett forskningskluster som har utvecklats till ett av det starkaste i sitt slag i Europa. I Massachusetts bedrivs forskning i världsklass och där finns också de välkända universiteten MIT och Harvard. Cambridge Biotech är dessutom ett av världens största forskningscentra inom life science-området. Tillsammans med aktivt utbyte mellan forskningsstudenter och klinisk forskning ska parterna identifiera särskilda projekt, partnerskap och samarbete mellan parter som kan tillföra eller förstärka befintliga forskningssamarbeten. Under 2014 kommer konkreta samarbeten 26 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL att inledas mellan företag i Massachusetts och Öresundsområdet i syfte att skapa tillväxt. Det kommer även att ske medarbetarutbyte mellan samarbetsparterna. Forskningssatsningen Big 3 omfattar de tre stora sjukdomsgrupperna kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer och hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med forskningen är att försöka hitta gemensamma mönster i de olika sjukdomsmekanismerna och på så sätt få fram nya läkemedel och nya behandlingar. Det i sin tur kan minska både lidande som samhällskostnader. År 2103 har en pilotstudie avslutats och samtliga godkännande erhållits, varför BIG 3s huvudstudie under 2014 kommer att påbörjas i Lund. Därtill sätts studien även upp i Malmö eller på annan plats i Skåne. Region Skåne ska tillsammans med övriga partners i avtalet identifiera och använda relevanta statliga resurser och program för att stödja samarbete och marknadsföra resultat samt forsknings- och utvecklingsprojekt. Tillsammans vill parterna etablera ramverk för hur de ska kunna ingå i varandras nationella och/eller EU-finansierade forskningsoch utvecklingsprojekt så att nya produkter och processer kan marknadsföras globalt. För att sporra denna utveckling har Region Skåne tillsammans med Region Hovedstaden och Region Själland instiftat ett Öresundspris för excellensforskning. Skåne bjuder på möten och upplevelser Kultur är en viktig faktor för hur attraktiv en region är för invånare, besökare och näringsidkare. I Skåne finns en mängd kulturaktörer av varierande storlek och inriktning; alltifrån kommunerna med sina bibliotek och sitt stöd till det lokala kulturlivet samt de stora institutionerna, till fria grupper, enskilda konstnärer och andra kulturaktörer, folkbildningen och föreningslivet. Alla dessa aktörer behövs för att utveckla Skåne som attraktiv region. Region Skåne ska arbeta för att stärka samspelet mellan de olika delarna och därigenom bidra till synergieffekter för hela sektorn. Region Skåne ska arbeta för att stödja ett rikt konst- och kulturliv med både bredd och spets samt med hög grad av tillgänglighet. Region Skåne ger därför olika typer av ekonomiska bidrag till professionella kulturaktörer som bedriver verksamhet av regional betydelse. En annan viktig uppgift för Region Skåne är att erbjuda arenor för möten mellan de olika aktörerna för att stimulera ökad samverkan med kulturområdet. Barns och ungas tillgång till kultur i olika former är ett högt prioriterat mål. Särskilt fokus ska därför ägnas åt att öka ungas tillgång till kultur och eget kulturutövande. Det är viktiga byggstenar för att långsiktigt stärka social hållbarhet och ökad delaktighet i Skåne. Region Skåne ska värna och lyfta fram Skånes kulturlandskap och naturområden som en del av Skånes unika tillgångar. Varierande landskap med möjligheter till naturupplevelser utgör attraktiva besöksmål och är en viktig del av Region Skånes turismutbud. Region Skånes verksamhet ska främja hållbarhet Nya branscher växer fram i spåren av en naturlig strukturomvandling, där Skåne ligger väl till vad gäller miljöteknik, exempelvis Green Valley och Sustainable Business Hub. Framgångsfaktorn för Skåne handlar om att skapa framtidens jobb, utan att slösa på naturresurserna. Medvetenheten om vikten av att använda resurser på ett mer effektivt vis ökar i samhället och Region Skånes verksamhet ska bedrivas med tre dimensioner av hållbarhet i åtanke: 1. Ekologisk hållbarhet: Klimat, luft, mark, vatten, ekosystem. 2. Social hållbarhet: Delaktighet, jobb, hälsa, boende, utbildning, integration. 3. Ekonomisk hållbarhet: Investeringar, kreativitet, ekonomisk utveckling och stabilitet, infrastruktur. 27 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL FO T O : © C HR IS T IA N A ND E R S S ON Ingen av dimensionerna kan särskiljas från varandra, utan är intimt sammanflätade. Detta synsätt är också en grundbult i hela budgeten. Hållbarhet är centralt i det regionala utvecklingsuppdraget, där resonemangen om social och ekonomisk hållbarhet särskilt utvecklas. Skåne har unika förutsättningar att bli ledande på området biogas. Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne Det miljöstrategiska programmet anger Region Skånes utåtriktade miljöarbete för att bidra till att uppnå de nationella och regionala miljömålen. Programmet har ett utvecklingsperspektiv och i de beslutade delmålen klargörs Region Skånes ambitioner både för den egna organisationen och för externa intressenter. Genom det miljöstrategiska programmets sju utpekade insatsområden ges vägledning och stimulans för åtgärder och aktiviteter som bidrar till en positiv miljöutveckling i Skåne. Under 2014 fortsätter åtgärderna vad gäller hav och vatten, omställningen till ett hållbart energisystem i Skåne med bland annat Skånes färdplan för biogas samt Skåneledens utveckling och exportmognad. Planeringsarbetet kring hav och kust fortsätter för bättre kustskydd, hållbart fiske, oljeskyddsberedskap och förebyggande av läkemedelsrester i vatten. Bluetech, näringslivsutveckling för att lösa havets miljöproblem, är en viktig del i regionens Green Valley. Ett brett samarbete med universitet, näringsliv och organisationer ska synliggöra ekosystemtjänsternas betydelse för näringslivet och Skånes utveckling. För att minska klimatpåverkan och förbättra miljötillståndet medverkar Region Skåne till att öka energieffektivisering i Skåne. Vidare stödjer Region Skåne utveckling av biogas, solenergi och vindkraft för att användning och produktion av förnybar energi ska öka. Likaså ska utvecklingen av nya energikällor som vågkraft, biometanol och flytande gaser samt till energilagring av vätgas fortsätta för optimalt energiutnyttjande. Region Skåne behöver inventera de mest akuta investeringsbehoven för att omställningen till ett grönt samhälle ska bli verklighet. Det kan exempelvis gälla VA-system, smarta elnät, vindkraftverk, klimatanpassning, storskalig omställning till förnybar energi, energieffektiviseringar, läkemedelsrester, näringsretention, transporter etc. Arbetet med energibesparingar ska intensifieras under 2014. Under 2014 kommer Region Skåne även att kraftsamla för att kunna exportera högkvalitativa upplevelser och besök på Skåneleden till medborgare och besökare inom och utanför Öresundsregionen. Möjligheterna ligger i kombinationen av besök i både storstadsnära naturupplevelser, motion och vildmarksliv, vilket gynnar de många enoch fåmansföretag på landsbygden i nära anslutning till Skåneleden. Region Skåne ska arbeta klimatsmart Klimatförändringar som är orsakade av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största problemen människan ställts inför. Problemet är globalt, och Region Skåne ska ta ansvar för klimateffekterna av den egna verksamheten med att intensifiera arbetet för målet om att ha en verksamhet som är fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad senast 2020. Miljöarbetet kräver långsiktiga strategier och genom ett offensivt miljöarbete ska Region Skåne ta ansvar för dagens och kommande generationer. Region Skåne ska bedriva ett kraftfullt och effektivt miljöledningsarbete med fokus på miljöeffekterna av verksamhetens effektiviseringsarbete. Miljöprogrammet ska stärka och utveckla det interna miljöarbetet. Med drygt 30 000 medarbetare finns en kunskap och erfarenhet som – om den tas tillvara – utgör en god grund för att nå de miljömål som är uppsatta. Vid utgången av 2012 uppgick Region Skånes andel av förnyelsebara energislag som används i kollektivtrafiken, person- och godstransporter samt uppvärmning och el till 73 procent. För att uppnå målet om fossilbränslefri verksamhet ska dialogen med fjärrvärme- och drivmedelsleverantörer intensifieras. Planerad utfasning av regionbussar och fordon som drivs med fossila drivmedel ska fortsätta. 28 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL FO T O : © C OLOU RB OX . C OM Initiativ har tagits för att Region Skåne ska äga egen producerad vindkraftsel som motsvarar 40 procent av det egna behovet. Ett långsiktigt och strategiskt hållbarhetstänkande med kontinuerlig kunskapsinhämtning och uppföljning ska prägla Region Skånes egna verksamheter och byggnader. De hållbarhetslösningar som används ska vara flexibla och kunna hantera framtida behovsförändringar. Fortsatt dialog med fjärrvärmeleverantörer ska prioriteras i syfte att garantera fossilbränslefri fjärrvärme senast 2020. Energiförbrukningen och avfallsmängden i Region Skånes verksamhet ska minska. Användningen och utbytet av hälso- och miljöfarliga kemikalier i verksamheten ska fortsätta och intensifieras. Särskilda insatser och resurser ska tillföras i enlighet med den handlingsplan som upprättats för att nå målen om minskad energiförbrukning i de egna fastigheterna. Arbetet med energieffektiviserande åtgärder i fastigheter ska prioriteras. Sedan 2008 har Region Skåne köpt 20 procent vattenkraftsbaserad el av sitt energibehov och sedan 2011 omfattar elförsörjningen 100 procent ”bra miljövalsel”. Vindkraftsproducerad el får en allt större del i den svenska energiproduktionen och av klimathänsyn och ekonomiska skäl avser Region Skåne ta ett större ansvar för sin egen elproduktion. Initiativ har tagits för att Region Skåne ska äga egen producerad vindkraftsel som motsvarar 40 procent av det egna behovet. Avfallsmängderna ska minska genom en effektivare materialanvändning och en effektivisering av hela upphandlingsprocessen samt tydliga och uppföljningsbara parametrar för hållbarhet. Arbetet med att byta ut hälso- och miljöfarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fortsätta och intensifieras. Region Skåne har ett särskilt ansvar för läkemedelsrester i slam och avloppsvatten. Under planperioden ska tjänsteresor med egen bil och flyg minska. Efterlevnaden av Region Skånes resepolicy ska bli bättre, samtidigt som möjligheterna för medarbetarna att använda kollektiva resor och poolbilar ska förbättras. Region Skåne ska i större utsträckning använda virtuella mötesformer. Klimatsamverkan Skåne, KSS, fokuserar under 2014 på kommunikation och stöd till näringslivets klimatarbete i Skåne bland annat via miljövårdsfonden. Genom detta kommer KSS att fungera som en arena för diskussion mellan samhällets aktörer, igångsättare och opinionsbildare med det gemensamma målet om ett fossilbränslefritt Skåne år 2020. 29 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Under begreppet Green Valley leder och samordnar Region Skåne, tillsammans med skånskt näringsliv och forskning, arbetet mot att Skåne ska vara ett nationellt och interregionalt center för den miljötekniska sektorn cleantech. Skåne har unika förutsättningar att bli ledande på området biogas. Målet är att producera 3 TWh biogas till år 2020. Om detta uppnås, beräknas bruttoregionprodukten öka med 5,5 miljarder kronor och 3 300 arbetstillfällen skapas tack vare biogasen. Under planperioden kommer Region Skåne att stärka sin roll som utvecklingsaktör när det gäller biogasens framtid i Skåne. I arbetet för att få en fossilbränslefri och klimatsmart trafik i Skåne ska Skånetrafiken spela en aktiv roll. Region Skåne ska även vara en aktiv part för att förbättra infrastrukturen för distribution av biogas. Lösningar för distribution av biogas genom ett fast gasnät ska ytterligare undersökas. Finansieringen av nätet kan i ske i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Samarbetet med Sustainable Business Hub intensifieras. Inom ramen för SBH, och tillsammans med TEM, bedrivs också ett arbete kring så kallad Sustainable Healthcare, för att skapa en hållbar sjukvård med en helhetssyn på allt från byggnader till patient, personal och arbetsmetoder. Här finns stor potential för Skåne att bli starkare, inte minst genom de kontakter som skapats via konferensen CleanMed som arrangerades i Malmö 2012. Det passar dessutom väl in i innovationsstrategiarbetet kring life science och personlig hälsa. Ett annat område med grön tillväxt är biobaserad samhällsekonomi, det vill säga en samhällsekonomi som baseras på resursanvändning från förnybara råvaror samt avfall. Nyttan för medborgarna vad gäller förnybar energi handlar om att göra det lättare att göra miljömässigt hållbara val, exempelvis vad gäller val av bil, val av uppvärmning av hus eller val av produkter. Under begreppet Green Valley leder och samordnar Region Skåne, tillsammans med skånskt näringsliv och forskning, arbetet mot att Skåne ska vara ett nationellt och interregionalt center för den miljötekniska sektorn (cleantech). En stark och konkurrenskraftig utveckling och produktion av miljöteknologiska produkter, tjänster och lösningar är nödvändig för övergången till en långsiktig hållbar region bland annat genom Sustainable Healthcare. Riktade satsningar på cleantech stärker även kopplingen mellan näringsliv och hållbarhet, vilket i sin tur är centralt för ökade regionala sysselsättningsoch exportmöjligheter. Region Skåne kan med sin omfattande verksamhet vara med och stimulera denna utveckling genom att tillhandahålla så kallade testbäddar för produkter. Vid utgången av 2012 uppgick andelen ekologiska livsmedel till 27 procent. Enligt miljöprogrammet ska andelen ekologiska livsmedel uppgå till 50 procent 2016, och Region Skåne ska under 2014 utarbeta en handlingsplan för hur detta mål ska nås. Regionen måste göra sin del så att skåningarna kan ha en giftfri vardag. Därför ska hormonstörande ämnen såsom bisfenol fasas ut i Region Skåne. Inom ramen för Öresundskomitéen har det inrättats ett miljöutskott som leds av Region Skåne. Som exempel ska Region Skåne tillsammans med andra aktörer se över och lägga strategier för hur och i vilken omfattning respektive part kan bidra till att det övergripande målet uppfylls. Vid sidan av den omedelbara miljönyttan gynnar Green Valley de egna verksamheternas hållbarhetsarbete, regionens exportpotential samt fler arbetstillfällen inom landsbygdssektorn. Under 2014 ska Region Skåne arbeta vidare enligt det nya samarbetsavtalet med den polska regionen Västpommern. Ett närmare samarbete ska utvecklas inom främst 30 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL regional utveckling i bred bemärkelse, infrastruktur och transporter (med särskild tonvikt på den Europeiska Gruppering för Territoriellt Samarbete, där Region Skåne och Västpommern är två av grundarna), näringslivssamarbete, samt kultur och turism. Avsikten är bland annat att utveckla gemensamma projekt inom dessa områden, samt att utbyta kunskap och erfarenheter, men också att främja samarbete mellan organisationer och universitet i de båda regionerna. Strategiskt arbete för social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit och tolerans, sociala nätverk, kultur, miljö- och klimatfrågor är alla viktiga bestämningsfaktorer för hälsan hos befolkningen. Befolkningens hälsa påverkar den ekonomiska utvecklingen i en region och skapar goda förutsättningar för en miljömässigt hållbar utveckling. Region Skånes övergripande folkhälsoarbete utgår från det nationella målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. All verksamhet i Region Skåne ska förhålla sig till detta och för att nå målsättningarna behövs tvärsektoriella insatser. Exempel är samverkan med de skånska kommunerna och den idéburna sektorn, för att gemensamt kunna ta sig an Skånes sociala och hälsomässiga utmaningar. En livskraftig idéburen sektor spelar en avgörande roll i att bidra till exempelvis ökad delaktighet och social tillit i samhället. Det är även viktigt att hänsyn tas till den idéburna sektorn bland annat vid de upphandlingar som Region Skåne genomför. Under 2014 ska överenskommelsen mellan Region Skåne och Nätverket Social Ekonomi Skåne ses över och förnyas. Ytterligare satsningar kommer att genomföras under 2014 i samverkan med andra samhällsaktörer för att skapa stödjande miljöer med särskilt fokus på barns och ungas uppväxtvillkor. Hit hör bland annat att vidareutveckla samverkan med de skånska kommunerna och den idéburna sektorn för att gemensamt kunna ta sig an Skånes sociala och hälsomässiga utmaningar. En grundförutsättning för strategiskt utvecklingsarbete är kunskapen om behoven och hälsoläget i befolkningen. Syftet med Region Skånes epidemiologiska bevakning, som genomförs via folkhälsoenkäter, är att kunna beskriva invånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten från undersökningarna ger värdefull information F OTO: © CHRI STIA AN D I RK SE N Region Skåne samverkar med de skånska kommunerna och den idéburna sektorn, för att gemensamt kunna ta sig an Skånes sociala och hälsomässiga utmaningar. 31 FO T O : © KA S P ER D U D ZI K NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Att kollektivtrafiken fortsätter att vara första valet för arbetspendlingen gynnar både Skånes utveckling och miljön. och används som underlag vid planering, beslut och prioriteringar inom Region Skånes och de skånska kommunernas verksamheter. Att analysera och sammanställa denna typ av data är ett viktigt led i Region Skånes övergripande kvalitetssäkringsarbete. Dessutom är de en viktig grund för epidemiologisk forskning kring sambanden mellan sociodemografiska faktorer, psykosociala faktorer, levnadsförhållanden/livsstil, fysisk miljö och den ojämlika hälsan. Resultaten från 2013 års folkhälsoenkät ska spridas såväl internt i Region Skåne som externt, med syfte att öka kunskaperna om hur skåningarna mår och därmed kunna rikta fler nödvändiga insatser mot ohälsan. Genom ett strategiskt folkhälsoarbete och ett ökat fokus på förebyggande åtgärder inom hälso- och sjukvården har Region Skåne en bra plattform i folkhälsoarbetet. En bra uppväxt och goda möjligheter till utbildning för alla är en förutsättning för regionens utveckling. Under 2014 ska arbetet med den sociala investeringsfond som inrättades 2013 vidareutvecklas med målet att ytterligare förstärka det förebyggande arbetet och i möjligaste mån tidigt kunna bryta negativa händelseförlopp hos barn och ungdomar till följd av utanförskap. Fonden ska möjliggöra för aktörer inom Region Skåne att tillsammans med aktörer i de skånska kommunerna och i den idéburna sektorn, identifiera de ungdomar som befinner sig i riskzonen för framtida utsatthet som kan ha konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjligheterna att delta i samhället. En annan del som är viktig för den personliga utvecklingen och bör ses som en hälsoresurs är kulturen. Den så kallade Skånemodellen för kultur i äldreomsorgen har blivit framgångsrik och ska utvecklas vidare. Region Skåne ska även fortsätta utveckla Kultur på recept som ger långtidssjukskrivna eller personer med risk för sjukskrivning en möjlighet att med kulturens hjälp tillfriskna. Kollektivtrafiken binder samman Skåne I en tid när jobben rör sig allt snabbare blir behovet av god infrastruktur allt viktigare. Med Skånes flerkärniga storstadsregion binder kollektivtrafiken samman Skånes olika delar och fungerar som en förlängd arbetsförmedling. Väl fungerande person- och 32 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL godstrafik är blodomloppet i ett modernt samhälle och är nödvändigt om Skåne ska fortsätta vara konkurrenskraftigt. Utvecklingen av kollektivtrafiken i Skåne är i mångt och mycket en framgångssaga vilket visar sig i årliga resandeökningar. Den skånska kartan för kollektivtrafiken har på många sätt ritats om och viktiga delar förändrats genom betydelsefulla infrastrukturinvesteringar såsom Öresundsbron, nya västkustbanan och Citytunneln. Region Skåne har samtidigt påtagit sig stora investeringar i nya tåg och ett markant förbättrat trafikutbud med både tåg och buss. Att kollektivtrafiken är det självklara valet för arbetspendlare gynnar både Skånes utveckling och miljö. Fler och nöjdare kunder skapas genom en väl utbyggd kollektivtrafik, hög kvalitet och tillförlitlighet, hög tillgänglighet, god service och trevligt bemötande. Ett attraktivt kollektivtrafiknät skapar gynnsamma förutsättningar att vidga Skåne som en sammanhållande och funktionell region med avseende på arbete, utbildning, boende, service, kultur och fritid. Trafikförsörjningsprogram pekar ut riktningen Skåne måste knytas samman mer, så att Skåne och Öresundsregionen blir en funktionell arbetsmarknadsregion. För att uppnå detta krävs utbyggd infrastruktur och att mer djuplodande utredningar kring samhällsekonomiska vinster genomföras. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet beskriver hur kollektivtrafiken ska bedrivas och utvecklas i Skåne. Det öppnar för möjligheter att genom ökad samverkan och konkurrens bidra till att ytterligare öka måluppfyllelsen och därmed öka tillväxten och attraktionsförmågan för den skånska trafikförsörjningen. Programmet bygger på det regionala utvecklingsprogrammet gällande strategier för utvecklingen av den regionala tåg- och busstrafiken samt andra regionala strategidokument. En revidering av gällande program pågår i nuläget och ett nytt trafikförsörjningsprogram planeras bli klart för beslut våren 2014. Gemensam planering av infrastuktur i Öresund ska utredas under 2014 med syftet att nå bättre kapacitet, ökad trafik och högre tillförlitlighet. Kollektivtrafik i framkant i det flerkärniga Skåne Sedan Region Skåne bildades 1999 har utvecklingen och omvandlingen av den skånska kollektivtrafiken bidragit till att fler skåningar har fått möjligheten att leva och bo runt om i det skånska landskapet. Nu ligger den främsta utmaningen i att bidra till förverkligandet av den flerkärniga och gröna miljonstaden Skåne. Skånes tågsystem i kombination med det finmaskiga nätet av busstrafik i regionen och städerna, ger snabba och effektiva tågresor. Tillsammans binder de samman länet, ökar den geografiska spridningen i länet och till grannregioner samt stärker den regionala utvecklingen. Med kortare restider underlättas rörligheten mellan de fyra större noderna i Skåne: Malmö/Lund, Helsingborg, Kristianstad och Ystad. Utbyggnaden av Pågatågstrafik fortsätter genom att det startas trafik till många orter inom ramen för Pågatåg Nordost. För att möta framtiden kommer förutsättningarna att utredas för en tredje dimension i tågsystem med snabbtåg under 2014. För kollektivtrafiken i Skåne är Pågatågsutbyggnaden en milstolpe och för landet en unik satsning på modern kollektivtrafik. Det är naturligt att ta nästa steg i utbyggnaden av denna trafik och därför satsa på ett koncept kring Pågatåg Sydost, utarbetat tillsammans med kommunerna och näringslivet. Det kan innebära ett steg närmare ett förverkligande av Simrishamnsbanan. Öresundstågstrafiken är ett unikt tågsystem i Sverige som binder samman Sverige med Danmark och är tillsammans med Pågatågen pulsådern i det skånska tågsystemet. Modern kollektivtrafik binder inte bara samman Skåne utan ger även friskare resenärer och en bättre miljö. Med kollektivtrafikens hjälp får fler skåningar möjligheten att uppleva Skånes fantastiska natur och kultur. Med natur och kulturbussens arbete kommer fler skåningar kunna ta del av nya och spännande upplevelser. Likaså kommer konceptet för evenemangsbiljetter erbjudas till intresserade aktörer för att göra 33 I LLU S T RAT I ON: © K ONT ORET ARK I T EK T ER NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Helt nya produkter är under utveckling i stadstrafiken i form av superbuss och spårvagnstrafik. natur och kultur mer tillgängligt för alla skåningar. När framtiden formas måste arbetet med att sänka trösklarna till kollektivtrafiken fortsätta. Att resa med kollektivtrafiken ska vara snabbt, enkelt och effektivt. Därför görs det betydande satsningar för att förenkla för skåningen att resa kollektivt såsom det digitala kundmötet och framtidens betallösningar som införs under 2013-2014, en helt ny hemsida, förbättrad och mer kundvänlig e-handel samt nytt kundsystem. I det digitala kundmötet ingår planer för flera nya enkla Jojo-tjänster, en prenumerationslösning och automatisk laddning av Jojo-kortet. Nya biljettformer lanseras bland annat till företag och förutsättningar att införa en tur och returbiljett kommer att utredas. Tillgängligheten för turister måste också öka och ska utredas under 2014. Kollektivtrafiken är under stark utveckling, såväl rörande tekniken i fordon som sättet att förmedla information, ta betalt för resan och att skapa trygghet till kund. Den nya avtalsmodellen som tillämpas för trafikföretagen har en sådan utgångspunkt och bygger på nytänkande och ett nytt mer innovativt synsätt för framtidens samarbete. Möjligheterna att använda innovationsupphandlingar som ett sätt att utveckla och stimulera markanden ska prövas. När Skåne växer och utvecklas måste kollektivtrafiken bidra till att binda samman och skapa förutsättningar för hela Skåne. Ett högt prioriterat område är att utveckla nya och innovativa lösningar för framtidens kollektivtrafik. Region Skåne har med anledning av detta tagit fram en produktutvecklingsstrategi som kommer att införas under 2014. För att kunna attrahera nya resenärer krävs nya lösningar med hög komfort och hög tidvärdighet. Under 2014 introduceras bland annat det helt nya konceptet MalmöExpressen. Ett avgörande steg för att möta framtiden och det resandebehov som redan finns och som fortsätter öka. Viktiga element är insteg i alla dörrar, nya hållplatslösningar och trafik i övervägande egna körbanor. Ett liknande koncept planeras för regionbusstrafiken. Arbetet med spårvagnar i Skåne är ett annat exempel. Kollektivtrafiken måste ständigt anpassa sig till nya förutsättningar och resenärernas ökade behov av god kollektivtrafik. Utöka samarbetet med fler aktörer Region Skåne ser positivt på kommersiella trafikföretag och ser det som en möjlighet att förbättra utbudet och erbjuda kunderna ett större trafikutbud. Samverkan med kommersiella trafikföretag kan hjälpa till att stärka kollektivtrafiken i svaga stråk. På 34 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL mindre orter och landsbygden ska Region Skåne bidra till att hitta innovativa former för att samordna all samhällsfinansierad trafik, exempelvis skolskjutsar, färdtjänst och linjetrafik. Det så kallade Söderåsprojektet kan spridas till fler delar av Skåne. I Söderåsprojektet har Region Skåne, Trafikverket och ett antal kommuner i nordvästra Skåne gått samman och skapat integrerad skolskjuts med ordinarie linjetrafik. Därigenom har förutsättningarna för en levande och attraktiv region i nordvästra Skåne stärkts. Region Skåne ska även, i samverkan med både kommersiella och ideella aktörer, se över möjligheterna att starta ny trafik på sträckor som för närvarande inte har någon. Möjligheten att utöka befintlig eller införa ny matartrafik till pågatågsstationer och busscentra ska analyseras utifrån perspektivet att hela Skåne ska leva. En viktig del i Region Skåne fortsatta arbete med att utveckla kollektivtrafiken är relationen med andra aktörer, såsom Trafikverket, Trafikstyrelsen i Danmark och tågentreprenörerna. Under 2014 ska detta arbete intensifieras och förslag på förbättringar ska utredas och presenteras. Tågtrafikens stora utmaning handlar om bristande infrastruktur och underhåll samt om otillräcklig spårkapacitet i centrala delar av spårsystemet. Trafikverket har vidtagit åtgärder för tågtrafiken vilket har resulterat i ökad punktlighet och kundnöjdhet. Från Region Skånes sida har betydande satsningar lagts för att förbättra informationen vid förseningar eller andra trafikstörningar. Målet är att informationen ska vara som bäst när trafiken fungerar som sämst. Den positiva resandeutvecklingen ska fortsätta För att få fler skåningar att välja tåget eller bussen framför bilen måste både relationen till befintliga kunder behållas och stärkas, samt trafiken byggas ut och förtätas. För att attrahera nya kunder ska Region Skåne arbeta med att i större utsträckning använda och erbjuda resenärerna modern teknik och kommunikation. Nöjda kunder skapas genom en väl utbyggd kollektivtrafik, hög kvalitet och tillförlitlighet, hög tillgänglighet, god service och trevligt bemötande. Regionfullmäktige har angett en årlig utvecklingstakt för resandeutvecklingen på 3 till 6 procent. Målet för 2014 ska vara en fortsatt resandeökning som följer den långsiktiga målsättningen. En fortsatt resandeökning ska ha som målsättning att marknadsandelarna ökar. Region Skåne har antagit målet om att fördubbla resandet till 2020. Marknadsandelarna ökar successivt (mäts som andel av alla motorburna resor) och ligger nu på cirka 25 procent. Målet är en marknadsandel på 40 procent år 2030. Under 2014 kommer mer fokus att läggas på lokala aktiviteter när det gäller att informera och väcka intresse för att resa kollektivt, då arbetet kring information är ett prioriterat förbättringsområde. Pendlarexperimentet som genomfördes 2012 med omkring 30 000 testresenärer, fick ett mycket gott utfall. En fortsättning planeras under 2014. Denna grundsyn ingår som en viktig del i Skånetrafikens nya avtalsmodell, där trafikföretagen tar ett direkt ansvar för att driva och genomföra lokala kampanjer. 35 F OT O: © J OAK I M LLOYD RAB OF F REGION SKÅNE SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Region Skåne ska vara en drivande utvecklingsaktör Region Skåne ska vara den naturliga och samlande utvecklingsaktören i Skåne för att Öresundsregionen ska erbjuda livskvalitet och möjligheter i världsklass för såväl människor som företag. 36 REGION SKÅNE SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Det regionala utvecklingsarbetet ska under 2014 fokusera på tre prioriterade områden: ökad sysselsättning, kompetensförsörjning och god miljö. Region Skåne ska vara med och forma ett välkomnande och öppet samhälle med fina möjligheter till arbete och företagande, hälsosamt liv, bra boende, god infrastruktur med väl fungerande kollektivtrafik, stort utbud av utbildningar, intressant och kittlande kultur samt en fantastisk natur och rekreation. Skåne ska vara ett självklart val för den som söker ett gott liv. Denna prioritering vilar på analysen att Skåne är en del av en öppen och exportberoende marknad, och att Skåne måste bli – och profilera sig som – en av världens bästa makroregioner för att attrahera talanger och investeringar just till Skåne och Öresundsregionen. Enligt OECD är Skåne en av världens bästa regioner att leva och verka i, en hälsosam grön region. Vi har goda möjligheter att bli en av OECD:s mest konkurrenskraftiga regioner. I sin analys lyfter OECD fram Skånes centrala geografiska placering, framtidstro, innovationskraft och vårt ambitiösa hållbarhetsarbete som tydliga styrkor. Skånes starka innovationspotential utgör en stabil grund i en hårdnande konkurrens på en global marknad. Men för att behålla vår position måste vi förverkliga den internationella innovationsstrategin för Skåne och använda potentialen i Skåne fullt ut. Utmaningarna består bland annat att komma till rätta med hög ungdomsarbetslöshet, låg sysselsättningsandel och svagt entreprenörskap. Kvaliteten i utbildningen och matchningen på arbetsmarknaden måste också förbättras i Skåne. Skåne måste vidare tillhandahålla bra bostäder, använda mer förnybar energi och öka tillgängligheten för att kunna attrahera högutbildade, samt få till stånd fler nyetableringar och mikroföretag. Skånes unika flerkärnighet i ortsstrukturen i kombination med en stor jordbrukssektor och vacker natur gör att man kan tala om ”den gröna miljonstaden”, och denna kombination av stad och landsbygd är en unik tillgång för Skåne. Under 2013 har arbetet med att ta fram strategier för den flerkärniga miljonstaden fortsatt och efter beslut behöver dessa växlas ut i handling och genomförande. Fokus i arbetet ligger på ökad samhandling med de skånska aktörerna; att behålla upparbetade samverkansarenor och att utveckla kommundialogen. Samverkan i kommunernas översiktsplanering är helt avgörande för framgång, eftersom fysisk planering har stor betydelse för hela regionens utveckling och trafikförsörjning. Intentionerna och målen i trafikförsörjningsprogrammet bör få en central plats. Region Skåne har numera ett skarpt uppdrag att samordna de regionala utvecklingsfrågorna, och i Region Skånes omvärldsanalys är det faktorer som gäller Skånes utveckling som har högst strategisk påverkan för Region Skåne. Exempelvis drabbas Skåne av den svaga makroekonomiska utvecklingen med dämpad tillväxt av skatteunderlaget som följd. Skåne har en låg sysselsättningsgrad och samtidigt arbetskraftsbrist. Skånes traditionella tillverkningsindustri påverkas starkt av omställningen till tjänsteutveckling i näringslivet, vilket bidrar till en regional obalans. Vidare minskar tilliten till samhällsinstitutionerna och hälsoskillnader och psykisk ohälsa hos ungdomarna ökar. Region Skåne ska bidra ännu mer till en positiv utveckling i Skåne. Fler personer ska kunna arbeta, inte minst för att stärka egenmakt och framtidstro. Att få ekonomin att växa är även avgörande för att stärka den långsiktiga skattekraften i Skåne och därmed finansieringen av Region Skånes verksamhet. Sveriges BNP kan öka med omkring 40 miljarder kronor om vi i Skåne lyckas öka sysselsättningen och produktiviteten till riksgenomsnittet. Under 2014 fattas beslut om den nya regionala utvecklingsstrategin, som kommer att vara vägledande för Region Skånes verksamhet de närmaste åren. Strategin kommer att bestå av en målbild för Skåne, där Skånes mobiliseringskraft kommer att uttryckas 37 F OT O: © L EI F J OH ANS S ON, X - RAY F OT O REGION SKÅNE SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Målsättningen är att vara Europas mest innovativa region 2020. i ett antal strategier för att nå målbilden. Region Skåne håller ihop dialogen och förankringsprocessen, men det är samtidigt viktigt att Region Skånes målsättningar och vision får genomslag i den nya utvecklingsstrategin, liksom OECDs Territorial Review och strategierna från projektet TITA. Parallellt sjösätts EU:s strukturfonder, där Region Skåne kommer att kraftsamla kring nya projekt kopplat till strategierna inom utvecklingsstrategin. Det pågår flera spännande arbeten inom Region Skåne: framtidens hälso- och sjukvård, Skånes innovationssystem, ett Skånepaket om infrastrukturinvesteringar, trafikförsörjning, kompetensförsörjning, eventuell regionförstoring, strukturomvandling inom näringslivet och det gröna Skåne. Samhället utvecklas bäst när aktörerna i Skåne tillsammans kan mobilisera robusta partnerskap. I samband med kommundialogen kopplat till utvecklingsstrategin, Skånesamtalen, har ett förtroendekapital byggts upp kring ett gemensamt ansvar för Skånes framtid. Arbetet i Strukturbild för Skåne, TITA-projektet, OECD-analysen, satsningar för att förbättra folkhälsan, samtal inom överenskommelsen med idéburen sektor och innovationsarbetet har präglats av ett samarbete med ambitionen att bygga upp kraftfulla samverkansplattformar. För att nå framgång krävs nämligen att riktiga strategiska beslut fattas inom stadsbyggnad, utbildning, kultur, infrastruktur, värderingsfrågor, miljö, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik. Den Internationella innovationsstrategin för Skåne ska implementeras och det är centralt att de fem strategier som tagits fram genom arbetet inom projektet TITA genomsyrar det regionala utvecklingsarbetet. Strategierna tar sitt avstamp i en fortsatt regional mobilisering och handlar om att stärka näringslivets konkurrens- och innovationskraft, säkerställa kompetensförsörjningen på alla nivåer, skapa dynamiska forskningsmiljöer kring ESS och Max IV, öka tillgängligheten i hela regionen samt utveckla regionens internationella attraktivitet. Möjligheten finns att förstärka en expansiv och dynamisk utveckling i regionen och underlätta framväxten av de starka kluster i Skåne. För Region Skåne som utvecklingsaktör är det även angeläget att stärka Medicon Valley i Öresundsregionen. Våra målsättningar om att vara Europas mest innovativa region 2020 och fria från fossilbränsle vid samma tidpunkt står fast. Sysselsättning och tolerans ger tillväxt Alla människor ska känna sig välkomna i Skåne. Alla typer av rasism och främlingsfientlighet ska aktivt motarbetas i Region Skånes egen verksamhet, men också i 38 REGION SKÅNE SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR samhället. Det är av avgörande betydelse att intoleransen minskar i Skåne, inte minst bland ungdomar. Intolerans riskerar att öka spänningar mellan dem som bor här, men också att skrämma bort minoriteter, besökare och de som funderar på att flytta till Skåne. Dessutom finns det ett samband mellan tolerans och tillväxt. Släpps fler människor med olika bakgrund in i samhället uppstår dynamik och tillväxt, och ju mer välståndet ökar desto mer ökar toleransen. Region Skåne ska verka aktivt för att denna positiva spiral ska förstärkas, och motverka den ibland mycket negativa bild som tecknas kring det intoleranta Skåne. Det är angeläget att det regionala utvecklingsarbetet fokuserar på att skapa nya möjligheter för samtliga i befolkningen, inte minst eftersom det eftersträvas migration och social rörlighet för att bli Europas mest innovativa region 2020. Tolerans ska vara ett skånskt signum. Sysselsättningen är i en nationell jämförelse låg i Skåne, samtidigt som vi har en växande befolkning, vilket bidrar till en stagnerad tillväxt per capita i regionen. En ung arbetskraft med varierande bakgrund kämpar för att finna arbeten som motsvarar kvalifikationerna. Tillgång till arbete beror på företagsklimat och konjunktur, men också om värderingar. Skåne måste bli mer öppet och välkomnande. Att utrikesfödda står utanför arbetsmarknaden är inte bara kostsamt utan också ett resursslöseri. Därför behöver Region Skåne arbeta för att förändra attityderna i Skåne. Talanger och färdigheter ska tas tillvara oavsett människors ålder, kön eller ursprung. En framgångsfaktor i det regionala utvecklingsarbetet är att bejaka mångfalden så att outnyttjad kompetens tillförs arbetsmarknaden. Region Skåne satsar därför på ökad matchning på arbetsmarknaden och att underlätta för unga att få tillträde till arbetsmarknaden. Region Skånes insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten ska öka, gärna i samarbete med kommun, stat och näringsliv. Skånes och Region Skånes varumärken ska stärkas OECD pekar på vikten av att bygga på regionens styrkor och profilera varumärket Skåne utanför regionen. Det kräver ett strategiskt arbete i Region Skåne, och ett samordnat tillvägagångssätt i Öresundsregionen. Region Skåne ska fortsätta att prioritera varumärkesarbetet. Varumärkespolicyn och kommunikationspolicyn ska genomsyra hela Region Skånes organisation och all kommunikation. De kommer att fortsätta att implementeras under 2014. Varumärkesarbetet syftar till att bidra till att stärka både Skånes och Region Skånes varumärken, attraktionsförmåga och konkurrenskraft. Region Skånes kärnvärden är hälsa, hållbarhet och tillväxt. All verksamhet och kommunikation ska harmoniera med dessa kärnvärden, och utgå ifrån visionen, Skåne – livskvalitet i världsklass. Kommunikationens långsiktiga syfte och mål – vår önskade position – är att Skåne ska uppfattas som Europas mest attraktiva och innovativa region att bo och verka i, att besöka och återvända till, med en livskvalitet i världsklass. Utifrån dessa grundläggande premisser ska Region Skånes kommunikation vara tydlig, tillgänglig, trovärdig och tilltalande. Varumärkesarbetet har gett Region Skånes medarbetare en ny kommunikationsstrategi och verktyg för att bidra till att uppnå den önskade positionen och kunna kommunicera bättre med medborgarna. Fortsatt varumärkesarbete, inklusive satsningar på arbetsgivarvarumärket och www.skane.se sker under 2014. Arbetsgivarvarumärket handlar främst om att attrahera nya och behålla redan anställda medarbetare. Medarbetarna ska få större kunskap om visionen, utvecklingsarbetet samt vad hela Region Skånes organisation utför. Region Skåne avser att kontinuerligt bygga sitt arbetsgivarvarumärke – att marknadsföra och positionera sig som en attraktiv arbetsgivare, att kommunicera och förmedla värderingar, vision och målsättningar både externt och internt. Stolta och motiverade medarbetare sprider en positiv bild om Region Skåne och agerar som goda ambassadörer. Fokus läggs på webbplatsen www.skane.se för att den ska bli Region Skånes primära F OTO: © PRECI OUS PEOPLE Enligt OECD är Skåne en av världens bästa regioner att leva och verka i. 39 REGION SKÅNE SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR sida på internet, med information om såväl Skåne som Region Skåne. Implementeringen och utvecklingen av Region Skånes varumärke fortsätter under 2014. Bland annat görs en intern mätning av varumärket. Fler utbildningar och workshops genomförs med Region Skånes medarbetare och ett generellt utställningskoncept färdigställs. Målet är att Region Skåne ska vara en välkomnande organisation, som präglas av kvalitet, professionalism, kreativitet och som utvecklas i dialog med medborgarna. Region Skånes relation till medborgarna ska präglas av respekt, tillit, samarbete och empati. F O TO: © P ELLE ES TB O R N Under 2013 har det pågått ett arbete för att öka ungas inträde på arbetsmarknaden. Detta arbete kommer att utökas under 2014. 40 Arbetsmarknaden ska bli mer funktionell och effektiv i Skåne I OECD-rapporten lyfts bland annat fram att Skåne är en framträdande kunskapsregion, samt att kompetensutveckling och innovationskraft i det breda näringslivet är av avgörande betydelse för att främja tillväxten och minska utanförskapet. Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden i riket, och den enskilt största utmaningen för Skåne är att öka sysselsättningen. Låg sysselsättningsgrad innebär kostnader för både individen (arbetslöshet), samhället (skattekraften) och för näringslivet (svårt att finna rätt kompetenser). Den låga sysselsättningen beror bland annat på kort utbildning samt bristande matchning mellan tillgången och efterfrågan på de kompetenser som näringslivet efterfrågar. En annan förklaring är att delar av Skånes näringsliv inte är tillräckligt konkurrenskraftigt. För att öka sysselsättningen måste vi arbeta på flera fronter med insatser som ger resultat på lång och på kort sikt. Det gör vi genom att stärka det befintliga näringslivet i små och medelstora företag och arbeta för att skapa bättre matchning på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på unga. Under 2014 ska Region Skåne driva ett ”jobbpaket”. Fram till 2020 ska Skånes målsättning vara att uppnå en placering intill de två andra storstadsregionerna, vilket skulle innebär att cirka 25 000 nya arbetstillfällen måste skapas i Skåne. Under 2013 har det pågått ett arbete för att öka ungas inträde på arbetsmarknaden. Detta arbete kommer att utökas under 2014. Det innebär bland annat att synliggöra väl fungerande projekt som är riktade mot målgruppen, säkerställa att dessa implementeras i den ordinarie verksamheten. Vidare ska Region Skåne inhämta goda exempel från andra regioner, både nationellt och internationellt samt att synliggöra skånska initiativ gentemot den nationella nivån. Därtill ska Region Skåne satsa på att vidareutveckla och stärka de initiativ som är under utveckling. Vi vill även stärka länken mellan skola och näringsliv, vilket skulle innebära en långsiktig strukturförändring inom entreprenörskapsområdet. Under 2014 kommer även en särskild satsning på jobb för ungdomar. Dels kommer detta ge ungdomar som står utanför arbetsmarknaden viktig arbetslivserfarenhet, dels är förhoppningen att det ska väcka intresse hos fler ungdomar att vilja arbeta inom Region Skåne i framtiden. Regionala tillväxtnämnden och kulturnämnden ska också fortsätta att utveckla samarbetet kring projektet Kultur och kreativa näringar. Detta är en viktig del i kampen mot ungdomsarbetslöshet. Många ungdomar kommer in i arbetslivet via jobb inom turism och besöksnäringen, som byggs upp runt det regionala kulturutbudet. Samarbetet får tyngd av en bred samsyn bland kommunerna i Skåne om vikten av att arbeta för att utveckla Kultur och kreativa näringar. Arbetet med ”Industriell plattform” som utgör fortsättning av projektet TITA ska fortsätta under 2014. Etableringen av ESS och Max IV ska fungera som en tillväxtmotor för skånska små och medelstora företag. För att detta ska ske måste vi ytterligare förstärka våra insatser på detta område. I Skåne finns det stora skillnader i hur arbetsmarknaden ser ut och vilken bakgrund de arbetssökande har. Trots att det finns väldigt REGION SKÅNE SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR goda intentioner från statens sida, så är inte arbetsförmedlingen anpassad efter det som de lokala förutsättningarna kräver. Vi åstadkommer mer om vi samordnar alla resurser som staten, regionen och kommunerna satsar för att få fler i arbete. Därför ska Region Skåne arbeta för att Skåne ska bli ett pilotlän för en lokalt organiserad arbetsförmedling med regional samordning, samt att de statliga resurserna för arbetsförmedlingen inom ramen för en pilotlänssatsning fullt ut hanteras av de skånska kommunerna och Region Skåne. Region Skåne har sedan ett par år infört hälsoval som möjlighet för medborgarna att söka vård. I takt med att nya hälsoval beslutas ökar behovet av att stärka entreprenörskapet kopplat till vård och omsorg. En god kompetensförsörjning och rätt matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden kräver konkret samverkan mellan arbetsgivarna och utbildningssystemen i alla led. Kompetensutmaningen i Skåne kommer att vara störst inom vård och omsorg, teknik och industri samt pedagogik och utbildning. Många företag behöver rekrytera högskolekompetens för att stärka konkurrenskraften och utveckla nya affärsområden. Därför vill Region Skåne fördjupa arbetet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Innovationer bidrar till hållbar tillväxt Innovation innebär att man skapar nya värden av gammalt och nytt. Det kan vara ett smartare sätt att arbeta eller en ny produkt. Innovation är eftersträvansvärt, eftersom den oftast leder till att resurser används på ett bättre vis. Det går inte att beställa fram innovation, utan det handlar om att skapa goda praktiska förutsättningar, men också att uppmuntra ett nyfiket och entreprenöriellt beteende. Det är av största vikt att Region Skånes medarbetare sporras att tänka nytt, pröva nya arbetssätt, forska och uppfinna. Innovation och förnyelse är den högst prioriterade området i EU 2020 och strukturfondsprogrammet kommer därför i betydande avseenden fokusera på innovationskraft. Om visionen att Skåne ska bli Europas mest innovativa region ska vara uppnåbar, krävs ökade gemensamma insatser och en stark positionering i EU, ett synsätt som delas helt av Forsknings- och Innovationsrådet (FIRS) och referensgruppen Soundingboard. Målet är tillväxt och fler jobb, på kort och på lång sikt. Innovationsupphandling är ett annat område som har hög prioritet inom det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. De senaste åren har ett omfattande arbete genomförts i Skåne för att långsiktigt utveckla innovationssystemet och stärka innovationskraften. Den internationella innovationsstrategin som tagits fram inom ramen för FIRS befinner sig i en genomförandefas. För att främja innovation bör Region Skåne definiera delmål för arbetet utifrån den internationella innovationsstrategin och följa upp och utvärdera resultaten. Gränsöverskridande kluster- och innovationsarbete bör stärkas och den privata sektorn måste involveras mer. Att vidga basen för innovationer kommer att kräva att antalet aktörer ökar i innovationsarbetet, och det inbegriper att öka engagemanget bland små företag och stötta innovation i den offentliga sektorn. Det krävs också långsiktiga investeringar i Skånes innovationsarenor, innovationsmiljöer och innovationsområden. Region Skåne ska prioritera att så sker. Utveckling av kunskapsbaserade öppna innovationsarenor inom exempelvis materialvetenskap, livsmedel, media, mobil kommunikation, turism, kultur, logistik, packaging, cleantech, city training och life science är verktyg i skapandet av framtidens innovationer. Större vikt och kraft måste läggas vid omsättning av nya innovationer till konkreta arbetstillfällen i Skåne. Kunskapen om hur nya produkter och tjänster rent konkret säljs till kund på en internationell marknad ska stärkas. Att exporten ökar är även en nationell målsättning. Region Skånes upphandlingar ska bidra till en mer innovativ och hållbar tillväxt i Skåne. 41 REGION SKÅNE SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Skånepaketet ska få mer infrastruktursatsningar till Skåne Skånes roll för den nationella transittrafiken är av avgörande betydelse för export och import. I dag går cirka hälften av värdet av svensk export via Skåne. Öresundsbron och flera viktiga hamnar är nav i denna logistik. Hamnarna i Skåne har genomfört och planerar för betydande investeringar och 2021 planeras en fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland stå klar. Den ständigt ökande exporten och importen medför emellertid ökad belastning på både vägar och järnvägar och innebär enligt den statliga kapacitetsutredningen en mycket stor risk för allvarliga kapacitetsstörningar. Detta påverkar både hela Sverige, och den regionala trafiken i Skåne. Skåne förväntas ha drygt 100 000 fler invånare 2020, vilket kan leda till ökad trängsel i transportsystemet och belastning på miljön. Stora samhällsbyggnadsprojekt pågår och förbereds i alla större städer i Skåne. En större funktionell arbetsmarknad i hela Öresundsregionen ökar förutsättningen för matchning och ekonomisk utveckling. Men den rådande kapacitetsbristen i Skånes infrastruktur försvårar ambitionen att göra Skåne rundare genom goda möjligheter för pendling till studier, arbete, fritid och kultur. Skåne är enligt OECD en förebild genom utvecklingen av miljövänlig trafik, i första hand kollektivtrafik. Detta är en viktig del i regionens attraktionskraft och behöver dessutom vidareutvecklas för att möta klimatutmaningarna. Således är det avgörande att få till stånd fortsatta satsningar på infrastruktur som möjliggör fortsatt utveckling av kollektivtrafik, cykeltrafik och gröna godstransporter. Effektivare logistik skulle även bidra till att stödja regionens näringsliv, särskilt vad gäller utveckling av regionens strategiskt viktiga branscher med höga krav på goda transportmöjligheter. Under 2014 ska beslut fattas om de långsiktiga satsningarna i infrastrukturen. Region Skåne och regeringen kommer efter dialog med andra aktörer lägga fast en regional respektive en nationell tolvårig infrastrukturplan. Arbetet i Skåne utgår från mål för transportsystemets utveckling byggt på att: • stärka regionförstoring och regionintegrering i det flerkärniga Skåne • stärka stad och landsbygd utifrån deras respektive behov • utveckla ett hållbart resande • förbättra Skånes förbindelser med omvärlden • transportsystemet ska vara effektivt, säkert och ska kunna nyttjas av alla. En viktig del i arbetet är att skapa ändamålsenliga finansieringslösningar. Målet är att få till stånd en samlad satsning på bättre infrastruktur, ett Skånepaket, som vilar på ett nära partnerskap mellan region, Skånes kommuner och staten, som kan möta de stora utmaningarna inom transportområdet och som tillgodoser såväl kommunala som regionala och nationella behov av satsningar i regionen. För att Skåne ska få nödvändig infrastruktur närmre i tid kan Region Skåne överväga olika former av medfinansiering i samverkan med staten och kommunerna i Skåne. Den digitala agendan främjar utvecklingen Region Skåne har skrivit under den nationella digitala agendan. Arbetet är inlett och kommer att fortsätta nästkommande år. Målbilden är att genom utveckling av den IT-miljö som finns kunna främja en mer aktiv utveckling av demokratin, forskningen och näringsliv genom bättre tillgång till information. Arbetet ska präglas av enkelhet, öppenhet, standarder och följa gällande lagar avseende sekretess och skydd. Arbetet ska även drivas med målet att stödja en effektivisering av dagens verksamhet och i den mån det sänker våra kostnader samordnas nationellt. Medborgarna står i centrum och arbetet ska utgå från deras behov. Region Skåne ska med utgång i den digitala agendan leta efter nya former och processer för att använda IT, som en katalysator för regionens 42 REGION SKÅNE SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR fortsatta utveckling. Skåne samlar betydande kreativitet och erfarenhet som gemensamt kan bidra till ett innovativt näringsliv och ett starkt kunskapskapital. Målet är att 95 procent av Skånes hushåll och arbetsplatser ska ha tillgång till internetuppkopplingar med hastigheten 100 Mbit/sek år 2020. Motsvarande mål i Sverige är 90 procent. Utbyggnaden bör ske från tätort till landsbygd, vilket innebär att de sista procenten kommer bli svåra att nå. 4G-master kräver även fiberuppkoppling. Därför ska man i ett tidigt skede koordinera utbyggnaden av fibernätet med utbyggnaden av mobiltäckningen, för att säkra tillgänglighet och kapacitet. Mobil internetuppkoppling blir allt viktigare och det räcker alltså inte att gräva ned fiber i marken. För att nå målet krävs investeringar i ett öppet fibernät, vilket ger bredband till slutkund genom olika tekniker. Det finns i dag svaga kontaktytor mellan privata och offentliga initiativ för att bygga ut fibernätet, och ett samarbete behöver upprättas och utvecklas för att samordna satsningar på fibernät. Här har Region Skåne en viktig roll, inte minst genom sitt bolag Skånet AB. Patienters rörlighet inom Europa är en viktig möjlighet Skåne är en dynamisk gränsregion som har ett geografisk unikt läge. I Östersjöområdet, Skåne och södra Sverige bor sammanlagt över 20 miljoner människor som kan ha behov av hälso- och sjukvårdstjänster. När patientrörlighetsdirektivet inom EU införs senast oktober 2013 gäller det att utnyttja denna unika möjlighet och locka hit patienter från andra länder inom de områden där regionen har en unik kompetens och kan öka produktiviteten. Region Skåne ska se till att de skånska medborgarna på ett enkelt sätt får information om utbud, kvalitet och förutsättningar för vård i annat EU-land och vilka behandlingsalternativ som finns. Informationen till potentiella patienter i andra länder är lika viktig och det ska vara lätt att ta del av skånsk sjukvård. Blir skånsk hälso- och sjukvård framgångsrik kommer förtroendet för den att förstärkas och intäkterna att öka samt bidra till förbättrad kvalitet och vårdutveckling. Sjukvården är en tillväxtbransch och Region Skåne ska exportera mer sjukvård. Region Skåne ska aktivt ta fram en strategi för hur regionen på bästa vis ska kunna utnyttja potentialen i ökad patientrörlighet. Norra Europas ledande matregion 2025 – ”Matlandet Skåne” Enligt visionen om Matlandet Skåne ska Skåne bli norra Europas bästa matregion 2025. Det förutsätter ett brett och fokuserat arbete på flera fronter, där innovationspilotprojektet på Trelleborgs lasarett är betydelsefullt inte minst när det gäller Region Skånes egen verksamhet. Målet är att Region Skåne ska servera aptitlig, näringsrik och god mat till patienter inom sjukvården. Hela måltidsituationen är av största betydelse för att patienten ska vilja äta. Att möjliggöra innovationsupphandlingar, förenkla för mindre företag att lämna anbud, se över matsvinnet och understödja arbetet för att göra mat och måltider till en viktig del i en ökad turism är andra fokusområden. Samverkan med andra aktörer ska utvecklas, exempelvis genom kunskapsnätverk som Skånsk skolmatsakademi. En handlingsplan för att förverkliga matvisionen ska tas fram. OECD lyfter fram att turism är en relativt liten sektor i Skåne, och det finns utrymme att öka sysselsättningen i branschen. För att bli ekonomiskt hållbart på lång sikt, utan att vara beroende av offentligt stöd, måste Skånes kulturtillgångar locka en större publik till regionen. En möjlighet är att profilera regionen som en hälsosam destination och bygga på Skånes starka position inom livsmedelsindustrin. Detta skulle också bidra till att göra Skåne till en mer attraktiv plats att bo och arbeta på. FO T O : © KR IS T IA N S TA D KO MMUN , CLA ES SAND ÉN Skåne ska bli norra Europas bästa matregion 2025. 43 KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare F OTO: © JKF PHO TO, HELSI NGBOR G Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, spännande och utvecklande arbeten. Kunskapsutveckling ska erbjudas och premieras. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förändringsarbetet. 44 KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE Region Skånes ambition är att bli Sveriges ledande arbetsgivare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Vi tillhör en kunskapsintensiv sektor och måste kunna konkurrera med andra arbetsgivare om duktiga medarbetare. För det krävs det att Region Skåne med rätta kan uppfattas som en modern arbetsgivare med möjligheter till egen utveckling och eget ansvar. Medarbetare ska också uppmuntras till att skapa innovationer och att få ut sina resultat på marknaden när detta är möjligt. Region Skåne ska fortsatt driva utvecklingen till förmån för lönespridning där målinfrielse, utbildning och kompetens är viktiga kriterier som ska öka lönespridningen. Enheter som både lever upp till ekonomiska och kvalitetsmässiga krav ska kunna belöna sina medarbetare ekonomiskt. Individuella löner är ett viktigt instrument och måste därför självklart även framöver sättas lokalt. Detta är centrala komponenter för att klara framtidens behov av rekrytering av goda medarbetare. För att uppmuntra förbättringsarbete och goda resultat ska även löneutrymmesstyrning utvecklas vidare. Region Skåne ska i sin verksamhet även motverka osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Region Skåne ska fortsatt arbeta med att stärka varumärket, bland annat genom förbättrad introduktion och säkrad rekrytering. Region Skånes 32 000 medarbetare är de viktigaste ambassadörerna för verksamheten. För att stärka varumärket krävs också att Region Skåne ökar kunskapen om vad alla olika delar inom Region Skåne uträttar, bredden på yrkesgrupper, framtida utveckling och behov, samt anställnings- och arbetsvillkor. Vidare krävs att Region Skåne utvecklar den hälsofrämjande, flexibla och individanpassade arbetsplatsen. En mångfald bland medarbetarna är också betydelsefullt. Även jämställdhetsarbetet och övrigt likabehandlingsarbete måste konkretiseras och användas för att göra Region Skåne till en bättre arbetsgivare. Det innebär bland annat att Region Skåne intensifierar sitt arbete och vidtar nödvändiga åtgärder för att öka antalet rekryteringar av personer med olika sorters funktionsnedsättning. Region Skåne ska som arbetsgivare arbeta utifrån ett jämlikhetsperspektiv, för allas lika värde och mot diskriminering samt aktivt arbeta med att internationella och nationella mål inom ungdoms-, jämställdhets-, integrations- och funktionhinderspolitiken uppnås. Det är även avgörande för framgång, utveckling och arbetsglädje att medarbetarnas engagemang och delaktighet uppmuntras, tas tillvara och premieras. Samtliga medarbetare tar ansvar för en väl fungerande arbetsplats och för att hålla sig informerade och vara 45 FO T O : © ROGER LU ND HOLM KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE Region Skåne ska uppfattas som en modern arbetsgivare med möjligheter till egen utveckling och eget ansvar. öppna för förändring och utveckling. Region Skånes medarbetare förväntas att alltid ha medborgarna, patienterna och kunderna i fokus. Sjukfrånvaron ska minska i Region Skåne. Det långsiktiga målet är att nå ner till 14 dagar per medarbetare. Den korta sjukfrånvaron tenderar att öka, målet är att minska med 0,2 kalenderdag per år mot det långsiktiga målet 4,5 dag. För att fokusera på det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet införs en rutin i budgeten kring årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultaten kommer även fortsättningsvis att mätas med hjälp av bland annat en regionövergripande medarbetarundersökning. Medarbetarundersökningen har ett viktat, övergripande mått på framtida hälso- och prestationskapacitet, benämnt dynamiskt fokustal. Region Skåne ska förbättra det dynamiska fokustalet. Under 2013 har en handlingsplan tagits fram för att Region Skåne ska kunna uppnå målet att bli Sveriges ledande arbetsgivare. Utgångspunkten har varit arbetet kring att stärka arbetsgivarvarumärket och arbetet med en långsiktig kompetensförsörjning. Att stärka arbetsgivarvarumärket är att leva, kommunicera och bygga sitt arbetsgivarerbjudande. Det fortsatta arbetet rymmer allt från att fortsätta arbetet med gemensamma processer inom HR, såsom rekrytering, kompetensförsörjning till att arbeta med generationsväxling och att attrahera yngre målgrupper. Att kommunicera arbetsgivarerbjudandet är att tydliggöra och synliggöra karriärvägar, utvecklingsmöjligheter och incitament som uppmuntrar medarbetarna till nya intressanta jobb inom Region Skåne. Arbetet syftar till att öka stoltheten bland nuvarande medarbetare till goda ambassadörer för Region Skåne. Trovärdigheten för arbetsgivarerbjudandet kommer inifrån. Förverkligandet av handlingsplanen kräver att medel avsätts i budgeten för 2014. Beslut har redan fattats under 2013 kring arbetslivsintroduktionsanställningar, utbildnings- och introduktionsanställningar, Vägen in – ökad rekrytering av personer med psykisk funktionsnedsättning samt Handlingsplan Sveriges ledande arbetsgivare – stärka arbetsgivaransvaret och medel för detta avsätts enligt dessa beslut i budget 2014. 46 Region Skåne ska ha chefer som tydliggör målen i dialog med medarbetarna och arbetar aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Chefer ska ha både ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat. 47 VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS F OT O: © B ENGT F LEMARK Verksamhet och resultat i fokus VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Chefsrollen och ledarskapet är av stor vikt för att Region Skåne ska utvecklas och att uppdrag blir väl genomförda. Aktiviteter för att identifiera och stärka framtida chefer är av stor betydelse. Chefer som inte fungerar väl måste antingen få stöd och utbildning för att klara sin roll, eller bytas ut. Detta är en förutsättning för att målkvaliteten ska bli bättre. En ändamålsenlig och individanpassad introduktion för chefer är en viktig framgångsfaktor för ett gott ledarskap. En koncerngemensam grundutbildning för Region Skånes chefer samordnas och leds av koncernstab HR. Ledarskapsutbildningar är ett prioriterat område under 2014. För att uppnå målen krävs ledarskap och chefer som kan åstadkomma resultat. Det krävs att Region Skånes chefer har förmåga att leda i ständig förändring, skapar goda relationer och en ändamålsenlig struktur. Det betyder att chefer ska kunna agera utifrån helhetssyn och långsiktighet, skapa förutsättningar för utveckling, ständiga förbättringar och livslångt lärande. Chefer ska också tydliggöra och kommunicera visioner, mål och strategier, samverka och inbjuda till dialog, bland annat genom att tillvarata och utveckla medarbetarnas kompetens, engagemang och ansvarskänsla. För att detta ska bli möjligt krävs tydliga chefsuppdrag med kontinuerlig uppföljning och feedback från närmaste chef. Det ska också finnas stödfunktioner inom till exempel ekonomi, HR och förbättringsarbete som kan vara samtalsparter till chefen. Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka. Det är även viktigt att chefer på alla nivåer ser till att det är rätt sammansättning av kompetenser på arbetsplatsen och att var och en gör det den är utbildad för, så att kompetensförsörjningen blir optimal. Kompetensförsörjning på lång och kort sikt Kompetensförsörjningsprocessen är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och uppdrag. Arbetet med kompetensförsörjningsplaner ska integreras i budget och verksamhetsplaneringen inom samtliga förvaltningar. Arbetet med att införa ett ledningssystem för kompetensförsörjning fortgår och införande av en kompetensmodul, ett IT-verktyg påbörjas 2014. För att långsiktigt klara kompetensförsörjningsbehovet i Region Skåne krävs att samtliga verksamheter, oavsett driftsform tar ansvar för utbildning och bidrar med både praktikplatser och handledarresurser. Bättre samverkan behöver utvecklas mellan utbildningsanordnarna, Region Skåne, privata vårdgivare och kommunerna. Detta är nödvändigt för utbildningsplanering och strategiska kompetensförsörjningsfrågor. Tvärprofessionella utbildningsarenor behöver utvecklas. Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs. Med hänsyn till att pensionsavgångarna ökar, både i Region Skåne och i det omgivande samhället, blir det än viktigare att vara en attraktiv arbetsplats som förmår rekrytera tillräckligt med medarbetare som bemannar det behov av kompetens som Region Skåne har. Kompetensförsörjning handlar om att attrahera, rekrytera och behålla rätt medarbetare. Kompetensutveckling för att bredda eller höja kompetensen hos medarbetarna, är en del i den strategiska kompetensförsörjningen. För att möjliggöra att kompetensutveckling sker på ett kvalitetssäkrat, kostnadsoch tidseffektivt sätt kommer e-lärandet att utvecklas och implementeras med syfte att öka tillgängligheten. Ungas intresse för omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå är 48 fortsatt lågt. En etablering av Vård- och omsorgscollege i hela Skåne ökar sannolikt attraktionskraften då vård- och omsorgscollege står för ökad kvalitet för såväl innehåll i utbildningen som ökad kvalitet på handledning i den kliniska praktiken. Utmaningen är att i framtiden behålla sökandetrycket till vårdutbildningarna och samtidigt se till att Region Skåne får en sammansättning av medarbetare som speglar det mångkulturella samhället. Strategisk kompetensförsörjning möjliggör en systematisk kartläggning av behov och tillgång på kompetens inom förvaltningarna. Inom hälso- och sjukvården har fem specialiteter/yrkeskategorier identifierats som bristspecialiteter. Det kommer att krävas en ökad styrning av specialistutbildningar för både läkare och sjuksköterskor. Medel avsätts under 2014 för att höja ersättningen till de sjuksköterskor som går en specialistutbildning. Den pågående kunskapsutvecklingen med ny diagnostik och nya läkemedel kommer att påverka det framtida behovet av medarbetare. På vilket sätt detta påverkas är svårbedömt, då ny behandling kan kräva mer personal samtidigt som ny teknik kan effektivisera verksamheten och således minska personalbehovet. Likaså kan förändrade vårdbehov på grund av demografi och ändrat sjukdomspanorama betyda både ökade och minskade behov. Det står dock klart att utvecklingen innebär att det kommer att finnas behov av nya kompetenser vilket också kommer att ge möjligheter till andra sätt att organisera verksamheten. Det finns ett medarbetaransvar i så måtto att man har en lojalitet till sin yrkesroll. Det handlar bland annat om att kontinuerligt utbilda sig och att hålla sig à jour med såväl organisatorisk som vetenskaplig och klinisk utveckling. För att upprätthålla en klinisk utveckling på hög nivå inom vården är det centralt att var och en av medarbetarna funderar på hur de skulle kunna arbeta mer effektivt för att lösgöra mer tid och resurser. 49 VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS Chefer ska kunna agera utifrån helhetssyn och långsiktighet, skapa förutsättningar för utveckling, ständiga förbättringar och livslångt lärande. Chefer ska också tydliggöra och kommunicera visioner, mål och strategier, samverka och inbjuda till dialog, bland annat genom att tillvarata och utveckla medarbetarnas kompetens, engagemang och ansvarskänsla. LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Långsiktigt stark ekonomi F OTO: © COLOURBOX.COM Region Skånes ekonomi ska vara stark och ett flerårigt perspektiv är viktigare än de enskilda räkenskapsåren. Alla verksamheter som Region Skåne finansierar ska vara effektiva. 50 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Riktlinjer för god ekonomisk hushållning En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten, och därmed ge regioninvånarna en god service i form av säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Att uppfylla god ekonomisk hushållning både i verksamheten och i ekonomin är i sin tur en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt stark ekonomi. Regionfullmäktige föreslås därför besluta om nedanstående riktlinjer för god ekonomisk hushållning: Regionens finansiella ställning ska stärkas Region Skåne har i jämförelse med andra regioner/landsting en svag finansiell ställning. Det egna kapitalet uppgår till -21 000 miljoner kronor och soliditeten beräknad enligt fullfonderingsmodell är -91 procent. Nettolåneskulden uppgår till drygt 3 000 miljoner kronor och rörelsekapitalet är cirka -2 000 miljoner kronor. Det är nödvändigt att ha en balans i ekonomin, att leva upp till det lagstadgade balanskravet, som innebär att intäkterna överstiger kostnaderna. Det omvända förhållandet leder annars till att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Regionfullmäktige har fattat beslut om nedanstående finansiella mål som leder till att regionens finansiella ställning stärks. Det krävs full acceptans och strikt följsamhet till de finansiella målen för att nå god ekonomisk hushållning. Långsiktigt resultatmål Region Skånes resultat ska över en femårsperiod minst uppgå till två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Kortsiktigt resultatmål Region Skånes resultat bör årligen minst uppgå till en procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Ett överskott är nödvändigt av flera olika skäl. Regionen står inför ett investeringsbehov, framförallt avseende sjukhusbyggnader i mångmiljardklassen åren framöver. Investeringsutgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverksamheten. Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott. Region Skåne saknar idag denna buffert. Finansieringsmål Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent. Av ovan nämnda skäl bör lånefinansiering begränsas och därför ska utrustningsinvesteringar alltid självfinansieras till 100 procent. Fastigheter har ett bestående värde och därmed kan lånefinansiering vara en acceptabel finansieringsform. Regionens byggnader är ofta specialanpassade och därför bör inte belåningsgraden överstiga 50 procent. Självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken uppgår för närvarande till 60 procent. Därmed kan en motsvarande lånefinansieringsgrad motiveras. 51 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Utdebiteringsmål Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. Beskattningsrätten är Region Skånes viktigaste instrument för att hantera ekonomin. Detta instrument måste hanteras med stor försiktighet eftersom det får direkt genomslag på hushållens köpkraft och höjningar riskerar att dämpa tillväxten. Skattemedlen ska användas effektivt Region Skånes verksamhet finansieras i allt väsentligt av de skånska skattebetalarna. Med detta följer en skyldighet att varsamt hushålla med skattemedlen på bästa vis och att ständigt arbeta för att öka såväl produktivitet som effektivitet i verksamheterna. Region Skånes uppdragsgivare är medborgarna och därför är nöjda medborgare det främsta målet. God ekonomisk hushållning uppfylls genom att Region Skåne uppnår målet nöjda medborgare utifrån att bedriva en effektiv verksamhet och att vara en drivande utvecklingsaktör. Detta ska ske utifrån ramen av en långsiktigt stark ekonomi. En förutsättning för att nå god ekonomisk hushållning är att vi har kompetenta, stolta och motiverade medarbetare med verksamhet och resultat i fokus. God ekonomisk hushållning förutsätter ett system för att säkerställa en tillräcklig ledning, styrning, uppföljning och kontroll. I arbetet med att nå en god ekonomisk hushållning måste sambandet mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter vara tydligt. Region Skånes budgetprocess är en viktig del i att skapa en effektiv styrning med budgetdisciplin och budget i balans. Vidare ska målen vara tydliga och mätbara för att insatta resurser ska kunna värderas mot målen. Region Skånes styrning tar utgångspunkt i att minimera kostnadsnivån genom att hålla en hög kvalitet. En hög och jämn kvalitet innebär minskade kvalitetsbristkostnader med färre misstag och högre effektivitet. Detta förutsätter engagerade ledare, ständiga förbättringar samt systematiska aktiviteter för att mäta och följa upp. I Region Skåne omfattar uppföljningen månatlig uppföljning, delårsrapport, årsredovisning, intern kontroll, kvalitetsbokslut samt dialog. Region Skånes ekonomiska förutsättningar 2014-2016 Den ekonomiska utvecklingen har i år varit fortsatt svag såväl internationellt som i Sverige. Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. BNP i EU-länderna beräknas i år, liksom ifjol backa något. Den tröga utvecklingen i omvärlden fortsätter hålla tillbaka tillväxten i Sverige. Såväl Finansdepartementet som Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att konjunkturen håller på att bottna och att en viss återhämtning inleds under hösten 2013. När exporten minskat har det varit den inhemska efterfrågan som har hållit uppe den svenska konjunkturen. Trots en svag tillväxt i svensk ekonomi under 2012 och 2013 har ökande pensionsinkomster och en arbetsmarknad som varit bättre än den nedgång som befarats bidragit till ett stabilt skatteunderlag 2012 och 2013. I reala termer har skatteunderlaget växt med drygt 1,5 procent dessa år trots en tillväxt i BNP på cirka en procent. Nästa år slår pensionsbromsen till och bidrar till att pensionsinkomsterna endast ökar marginellt. Trots större lönehöjningar och sysselsättningsökning 2014 ökar inte skatteunderlaget i reala termer med mer än en knapp procent. För perioden 2015-2016 bedömer SKL att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten minskar till 6,5 procent jämfört med över 8 procent 2013. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. Skatteunderlaget växer därmed snabbt både realt och nominellt. Den ekonomiska utvecklingen medför även för Region Skånes del en svag intäktsökning 2014 som växer sig allt starkare mot slutet av planperioden. 52 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Ekonomiskt utgångsläge Region Skånes finansiella ställning är svag. Det egna kapitalet uppgår till -21 000 miljoner kronor och soliditeten är vid en jämförelse med övriga regioner/landsting den tredje svagaste i landet. Medelskattekraften (skattekraften i förhållande till rikssnittet) i Skåne uppgår till 92,7 procent enligt den första preliminära taxeringen för 2013. Detta innebär en femtonde plats bland landets 21 regioner/landsting. I andra avseenden är Region Skånes utgångsläge mycket bra; nettokostnaderna per invånare totalt och nettokostnaderna per invånare inom hälso- och sjukvård var 2012 tredje lägst i landet och låg cirka 1 000 kronor lägre än riksgenomsnittet. Region Skåne har justerat för verksamhetsinnehåll den lägsta utdebiteringen av landets regioner/landsting 2013. Befolkningstillväxten har under 2000-talet enbart överträffats av Stockholm i landet. Årsbokslutet 2012 visade ett ekonomiskt underskott på 292 miljoner kronor, vilket var 313 sämre än 2012 års budgeterade resultat. Detta resultat påverkades positivt av jämförelsestörande poster på 400 miljoner kronor, främst återbetalda försäkringsavgifter från AFA. De samlade intäkterna från skatt, statsbidrag och utjämning ökade endast med 1,7 procent, vilket var den lägsta intäktsökningen i Region Skånes historia. Verksamheten visade stora budgetunderskott; vårdproducenterna på 540 miljoner kronor och kollektivtrafiken på 84 miljoner kronor. Samtidigt var kostnadsutvecklingen relativt låg och uppgick till 2,3 procent justerat för jämförelsestörande poster. Prognosen för innevarande år 2013 tyder på en utveckling som i stort överensstämmer med utfallet för 2012. Ett undantag är kollektivtrafiken, som har fått ner kostnadsutvecklingen och ökat sina intäkter och därmed vänt en negativ trend till ett förväntat överskott 2013. För vårdproducenterna ser det fortsatt bekymmersamt ut med ett prognostiserat underskott på cirka 500 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen är också i år relativt låg med ett halvårsutfall, som ligger under 2 procent justerat för jämförelsestörande poster. Bruttokostnadsutvecklingen på regionens sjukhus var 0 procent efter första halvåret. Intäktsutvecklingen har varit låg de senaste åren och effektiviseringsåtgärderna inom sjukvården har inte fullt ut nått upp till budgeterad nivå. Detta i kombination med ett ökat behov inom vården och en hög ambitionsnivå medför att det är nödvändigt med en intäktsförstärkning 2014 på 700 miljoner kronor via en skattehöjning. Intäktsutveckling Skatteintäkter I denna budget används Sveriges Kommuner och Landstings prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket och Skåne avseende skatteunderlaget för perioden 2012-2016 (augusti 2013). Den prognostiserade ökningen av skatteunderlaget för inkomståret 2012 uppgår till 4,2 procent i riket. Motsvarande prognos för Skåne är strax över 4 procent. Det betyder att Skånes skatteunderlag ökar mindre än rikets för tredje året i rad och att den relativa skattekraften minskar. För perioden 2013-2014 antas en ökning av skatteunderlaget i Skåne som ligger något under nedanstående redovisade ökning för riket, medan ökningen för Skåne 2015 åter når riksnivån. Medelskattekraften (skatteunderlaget per invånare i relation till riksgenomsnittet) har minskat med en procentenhet från 2009 (93,7 procent) till 2012 (92,7procent) Skattekraften i Skåne bedöms i slutet av planperioden ligga på 92,5 procent jämfört med medelskattekraften i riket. I denna budget föreslås en ökning av utdebiteringssatsen med 30 öre per skattekrona. Skattehöjningen beräknas medföra ett tillskott av skatteintäkter med 697 miljoner kronor 2014. Skatteintäkterna ökar därmed totalt med 1 359 miljoner kronor eller med 5,8 procent jämfört med 2013. Ökningen 2015 beräknas till drygt 1 100 miljoner 53 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI kronor (4,5 procent) och 2016 till drygt 1 300 miljoner kronor (5,1 procent) båda dessa år med oförändrad skattesats. Den nya skattesatsen på 10,69 kronor innebär fortsatt att Region Skånes skattesats är bland de lägre av landets regioner/landsting och cirka 50 öre lägre än riksgenomsnittet 2014. Kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag I vårpropositionen för 2013 föreslog regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Regeringen aviserade dock en omfördelning av medel från staten till kommuner och landsting enligt propositionen Patientrörligheten i EU – förslag till ny lagstiftning till följd av direktiv från EU om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Eventuella förändringar av anslagen presenteras av regeringen i budgetpropositionen 2014. Denna budget utgår dock från en oförändrad nivå på anslaget för utjämning och bidrag under hela planperioden 2014-2016. I höst kommer regeringens proposition om förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Beslut i frågan förväntas i december och förslaget ska sedan börja gälla från den 1 januari 2014. Förslaget om ändring i inkomstutjämningen innebär att kommuner och regioner/landsting med en skattekraft över 115 procent kommer att få en sänkt avgift i inkomstutjämningen. Detta förslag får ingen ekonomisk effekt för Region Skåne. Det viktigaste förslaget till förändring i kostnadsutjämningens hälsooch sjukvårdsmodell är att den del av befolkningen som nu räknas till den vårdtunga gruppen och deras kostnader läggs in i den matrismodell som används för övrig befolkning. Förslaget medför stora förändringar för enskilda regioner/landsting från ett bättre utfall med 852 kronor per invånare till ett sämre utfall med 1 333 kronor per invånare. Jämfört med kostnadsutjämningsavgiften 2013 beräknas det nya systemet inklusive avgift för införandebidrag ge en lägre avgift med 36 kronor per invånare för Region Skåne 2014. Förändringen är beaktad i budgeten. Enligt nya rekommendationer ska det tidigare generella statsbidraget för minskad sjukfrånvaro (sjukskrivningsmiljarden) från och med 2013 redovisas som ett specialdestinerat bidrag. Region Skåne har budgeterat med ett bidrag på 100 miljoner kronor 2014. Det enda återstående generella bidraget är statsbidraget för läkemedelsförmånen. Det träffades inget avtal 2012 om statsbidraget mellan regeringen och SKL och i nuläget finns ingen överenskommelse om anslagsnivån för 2013 och framåt. I denna budget har antagits en oförändrad anslagsnivå för hela planperioden. Ovanstående beräkningsförutsättningar för skatt, utjämning och statsbidrag innebär att regionens intäkter ökar med 1 437 miljoner kronor eller med 4,7 procent jämfört med prognosen för innevarande år. Exklusive skattehöjningen hade intäkterna enbart ökat med 742 miljoner kronor eller med 2,4 procent. 54 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI INTÄKTSUTVECKLING 2012 2013 2014 20152016 bokslut prognos budget plan plan Skattesats kr per skattekrona 10,39 10,39 10,69 10,69 10,69 Skatteunderlagsutveckling i % 4,2% 3,3% 3,2% 4,5% 5,3% Skatteintäkter (Mkr) 22 693 23 482 24 841 25 947 27 264 Inkomstutjämningsbidrag kr/inv 3 836 4 037 4 099 4 247 4 477 Kostnadsutjämningsavgift kr/inv -297 -317 -186 -191 -198 Regleringsbidrag kr/inv -194 -236 -397 -458 -563 Utjämning (Mkr) 4 187 4 397 4 473 4 628 4 833 Läkemedelsförmånen (Mkr) 2 820 2 820 2 822 2 824 2 826 Bidrag för minskad sjukfrånvaro 127 - - - Generella statliga bidrag (Mkr) 2 947 2 820 2 822 2 824 2 826 Summa skatt, utjämning och generella statliga bidrag 29 827 30 699 32 136 33 400 34 922 Intäktsökning jfr med föregående år 1,7% 3,4% 4,7% 3,9% 4,6% Intäktsökning exkl skattehöjning 2,4% Kostnadsutveckling I bokslutet för 2012 hade Region Skåne en kostnadsutveckling på 2,3 procent exklusive jämförelsestörande poster. Volymutvecklingen, kostnader i fast pris understeg 1 procent. Landstingsprisindex (LPIK) som används för omräkning av löpande pris till fast pris, uppgick till 1,5 procent 2012 (2,3 procent exklusive läkemedel). För 2013 beräknas LPIK till 1,7 procent, (2,1 procent exklusive läkemedel). Årets prognos pekar på justerad kostnadsutveckling på drygt 3 procent vilket skulle innebära en volymutveckling på cirka 1,5 procent. Kostnadsutvecklingen i den förvaltningsdrivna sjukvården har dämpats under 2012-2013 men inte tillräckligt för att nå budgeterad nivå. Budgeten för 2014 medger en volymutveckling som ligger något högre än 2013 års prognosticerade nivå. LPIK ökar relativt kraftigt 2014 främst beroende på ökade arbetsgivaravgifter och specifikt avgifterna för kollektivavtalad pension. KOSTNADSUTVECKLING 2012 2013 2014 20152016 bokslut prognos budget plan plan Nettokostnader (Mkr) Nettokostnadsutveckling Justerad kostnadsutveckling 1) Landstingsprisindex (LPIK) LPIK exklusive läkemedel 28 689 29 628 31 087 31 810 32 715 1,9% 3,3% 4,9% 2,3%2,8% 2,3% 3,3% 4,0% 2,1% 2,4% 1,5% 1,7% 2,3% 1,8% 2,8% 2,3% 2,1% 2,7% 2,1% 3,2% 1) Utveckling exklusive pensionskostnader, reavinster/förluster och återbetalning från AFA. 55 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Pensionskostnad De totala pensionskostnaderna sjunker 2014 med 430 miljoner kronor eller med 18 procent jämfört med 2013, exklusive effekten av sänkt diskonteringsränta. Kostnadsutvecklingen är dock tudelad. Den del av pensionskostnaderna som avser nyintjänad pension ökar med knappt 130 miljoner kronor eller cirka 9 procent. Det är denna del som ingår i ovanstående tabell över nettokostnadsutvecklingen. Ökningen beror bland annat på en blygsam ökning av inkomstbasbeloppet, som medför att fler medarbetare blir berättigade till förmånsbestämd pension. Kostnaderna för den andra delen av pensionskostnaderna som avser värdesäkring av pensionerna minskar med knappt 560 miljoner kronor eller med cirka 60 procent. Denna minskning beror bland annat på att pensionsbromsen slår till 2014 och att prisbasbeloppet sänks. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot förväntas successivt försämras under planperioden. Trots i stort sett oförändrad nettoskuld bedöms det negativa finansnettot öka på grund av förväntningar om stigande räntor med cirka 15 miljoner kronor. De korta räntorna som styr cirka hälften av Region Skånes lånekostnader, förväntas stiga från i genomsnitt 1,6 procent 2014 till 2,75 procent 2016. Övriga beräkningsförutsättningar Befolkningsökningen i Skåne som för närvarande uppgår till cirka 0,8 procent i årstakt, beräknas i slutet av planperioden återgå till en nivå över en procent. Antalet invånare används som en parameter vid beräkningarna i utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Internräntan för 2014 har fastställts till 4,0 procent i enlighet med av regionstyrelsen beslutad beräkningsprincip. För Skånetrafiken är internräntan fastställd till 2,5 procent för 2014 i enlighet med fastställda beräkningsprinciper, vilket motsvarar den förväntade genomsnittliga räntesatsen i Region Skånes låneportfölj för 2014. Internräntan används för beräkning av kapitaltjänstkostnader och påverkar bland annat den interna hyresprissättningen. Kreditivräntan används för att belasta investeringsprojekten under byggnads-/utrustningstiden. Räntesatsen motsvarar regionens genomsnittliga ränta på den totala låneskulden. Den lagstadgade delen av arbetsgivaravgiften är oförändrad 2014. AFA har aviserat avgiftsbefrielse på sina försäkringar under nästa år, vilket inräknats i nedanstående tabell för avtalsförsäkringar. För åren 2015-16 förutsätts oförändrade avgifter. På grund av ökade kostnader för den förmånsbestämda pensionen ökar pensionspåslaget med 1,5 procentenheter 2014. Arbetsgivaravgifterna är lägre för personer födda 1988 och senare och för personer födda 1948 och tidigare (se nedan). 56 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI ÖVRIGA BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2012 Invånare per 1 nov föregående år (ökning %) 2013 201420152016 1 251 986 1 262 068 1 272 097 1 286 535 1 300 403 0,80 0,81 Internränta (%) 4,0 4,0 0,79 4,0 1,13 Internränta, Skånetrafiken (%) 3,5 2,75 2,5 1,08 Ränta vid finansiell leasingMarknadsränta Kreditivränta (%) 2,5 2,5 Regionens snittlåneränta Arbetsgivaravgifter (%) 1) Lagstadgade Avtalsförsäkringar 31,4231,4231,4231,4231,42 0,21 0,210,210,210,21 Kollektivavtalad pension 12,30 12,35 13,85 12,19 12,84 Summa 43,93 43,98 45,48 43,82 44,47 1) Arbetsgivaravgiften 2014 för personer födda 1988 och senare är preliminärt 21,29% Arbetsgivaravgiften 2014 för personer födda 1938-1948 är preliminärt 15,81% Arbetsgivaravgiften 2014 för personer födda 1937 och tidigare är 0% Resultatbudget Med ovanstående beräkningsförutsättningar och angiven utveckling av Region Skånes intäkter och kostnader summeras resultatbudgeten till 625 miljoner kronor 2014, 570 miljoner kronor 2015 och 950 miljoner kronor 2016. Resultatförsvagningen 2015 beror på ökade pensionskostnader detta år. Jämfört med regionens samlade intäkter motsvarar resultaten 1,9 procent, 1,7 procent och 2,7 procent för åren 2014-2016. Det sammanlagda resultatet för planperioden motsvarar 2,1 procent av de samlade intäkterna och ligger därmed i nivå med regionens långsiktiga finansiella mål. I detta sammanhang ska också påpekas att i beräkningen för planperioden ingår inga utökningar av de generella statsbidragen. Regionen har ett återställningskrav enligt balanskravet av det egna kapitalet på 255 miljoner kronor för 2012 beräknat enligt blandmodellen, vilket ska återställas senast 2015. Ovanstående resultatnivåer för 2014-2015 visar att återställandekravet för negativt resultat 2012 kommer att uppnås. Kassaflödes- och balansbudget Under innevarande år förväntas likviditeten trots ett sämre prognostiserat resultat än budgeterat öka med cirka 700 miljoner kronor, vilket främst beror på en positiv skatteavräkning för 2011 och återbetalning av avgifter från AFA samt fastighetsförsäljningar. Under planperioden beräknas ett sammanlagt negativt kassaflöde med cirka 1 300 miljoner kronor vilket främst förklaras av en amortering på långfristiga lån på 1 000 under 2015. De höga investeringsnivåerna och förskotteringarna till infrastruktur medverkar också till det negativa kassaflödet. Den samlade nettolåneskulden beräknas vid 2014 års ingång ligga strax under 3 000 miljoner och beräknas öka med cirka 430 miljoner kronor 2014, för att därefter minska de kommande åren med 680 miljoner kronor, vilket sammantaget innebär att nettoskuldsättningen minskar med cirka 250 miljoner kronor under planperioden. Ramen för den totala låneskulden uppgår för närvarande till 8 100 miljoner kronor, vilket bedöms vara tillräckligt under planperioden. Låneramen föreslås därför vara 57 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI oförändrad 2014. Soliditeten som vid årsskiftet 2013-2014 har försämrats på grund av sänkningen av diskonteringsräntan 2013 till -91 procent kommer att förbättras till cirka -76 procent vid utgången av 2016. Regionbidrag 2014 I det följande beskrivs i grova drag den fördelning av regionbidrag som görs till respektive nämnd. Det totala bidraget som fördelas ut på Region Skånes nämnder avseende budgetåret 2014 uppgår till 31 849,8 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 857 miljoner kronor (+ 5,7 procent) jämfört med föregående år. Av den totala uppräkningen utgör 652,1 miljoner kronor kompensation för löne- och prisuppräkning (LPIK) med 2,3 procent respektive 2,7 procent. Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag uppgår till 26 951,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 459,8 miljoner kronor. De största satsningarna är; särskild satsning på Skånes Universitetssjukhus, genomförande av Hälsovalets tredje steg, satsning rörande avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ vård, särskild psykiatrisatsning samt förverkligande av nya vårdval. Kollektivtrafiknämndens regionbidrag uppgår till 2 239,9 miljoner kronor, vilket är en ökning med 170 miljoner kronor. För året nya satsningar och tillfört bidrag omfattar bland annat; nystart av tåglinjer Hässleholm-Markaryd samt Hässleholm-Växjö, miljösatsning biogasbussar, snabbtåg Malmö-Älmhult samt renovering av gamla Öresundståg. Regionstyrelsens regionbidrag uppgår till 1 591,6 miljoner kronor, vilket är en ökning med 193 miljoner kronor. Satsningar som finansieras genom Regionstyrelsen är bland annat personal- och ungdomssatsning och en riktad IT-satsning Regionala tillväxtnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 123,9 miljoner kronor. Kulturnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 276,0 miljoner. Patientnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 14,2 miljoner kronor. Revisionen tillförs ett regionbidrag som uppgår till 17,3 miljoner kronor. Habiliteringsnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 635,4 miljoner kronor. Respektive nämnds regionbidrag uppräknas motsvarande en ökning av det planerade underhållet. Totalt avsatt för underhåll, utökat underhåll 2014 är 15 miljoner kronor. 58 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI REGIONBIDRAG 2013 KN KTN RTN HAB HSN RS PN REV Summa 277,0 2 069,9 109,3 618,7 25 491,7 1 395,6 13,8 16,8 29 992,8 Regional Utveckling Vård och Hälsa Övrigt 2 456,2 26 110,4 1 426,2 29 992,8 FÖRÄNDRING REGIONBIDRAG 2014-2013 KN KTN RTN HAB HSN RS PN REV Summa -1,0 +170,0 +14,6 +16,7 +1 459,8 +196,0 +0,4 +0,5 1 857,0 Regional Utveckling Vård och Hälsa Övrigt +183,6 +1 476,5 +196,9 1 857,0 REGIONBIDRAG 2014 KN KTN RTN HAB HSN RS PN REV Summa 276,0 2 239,9 123,9 635,4 26 951,5 1 591,6 14,2 17,3 31 849,8 Regional Utveckling Vård och Hälsa Övrigt 2 639,8 27 586,9 1 623,1 31 849,8 Tekniska justeringar Nedan beskrivs de omfördelningar av regionbidrag som föranletts av förändrat ansvar för respektive aktivitet. Regionstyrelsens regionbidrag ökas med 3 miljoner kronor till följd av att den Regionala tillväxtnämnden överlämnar ansvaret för Teknopol ABs verksamhetsbidrag som därmed får minskat regionbidrag med motsvarande belopp. Den regionala tillväxtnämndens regionbidrag ökas med 5,7 miljoner kronor till följd av att Kulturnämnden överlämnar ansvaret för ungdomsorganisationer och därmed får minskat regionbidrag med motsvarande belopp. 59 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Region Skåne investerar för framtiden FO TO : © FOJAB AR KI TEK TER Region Skåne har de senaste åren genomfört stora investeringar inom hälso- och sjukvården men också inom kollektivtrafiken. Denna utveckling kommer att fortsätta under den kommande planperioden. Att tillhandahålla den senaste tekniken inom såväl medicinteknik som kollektivtrafikresande är en prioriterad uppgift för Region Skåne. 60 REGION SKÅNE INVESTERAR FÖR FRAMTIDEN Åren 2014 till 2016 kännetecknas av en accelererande investeringsnivå. Sammantaget föreslås att 7,1 miljarder kronor avsätts under perioden. Skåne står inför stora investeringar inom fysik, kemi och medicin i form av ESS, MAX IV, Medicon Village och Region Skånes satsning på bland annat Skånes universitetssjukhus och sjukhusområdet i Helsingborg. Möjligheten finns att förstärka en expansiv och dynamisk utveckling i regionen och underlätta framväxten av klustret inom life science – Medicon Valley – om rätt strategiska beslut fattas inom stadsbyggnad, utbildning, kultur, infrastruktur, värderingsfrågor, miljö, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik. Öresundsregionen har en unik chans att vara med och skapa något betydligt större än varje investering i sig om vi fattar strategiskt riktiga och samordnade beslut. Utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården måste vara långsiktigt och ha ett helhetsperspektiv. För att kunna utvecklas optimalt behöver områdena vård och hälsa hanteras tillsammans med arbetet kring innovationer, näringsliv, kompetensförsörjning, forskning och utveckling, kommunikationer, infrastrukturplanering, samhällsplanering, kultur, utbildning, miljö och klimat. Frågan om framtidens sjukvård hanteras därför som en del av arbetet med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) med sikte på 2030. En viktig utgångspunkt i det fortsatta långsiktiga arbetet med att utveckla den skånska hälso- och sjukvården är att se de investeringsbehov som finns ur ett verksamhetsperspektiv och att det långsiktiga arbetet ligger i linje med arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Estetik ska vara en viktig faktor vid investeringsbeslut. Region Skåne ska erbjuda tjänster i miljöer som uppfattas som trevliga och tidsenliga, både för att behålla sin legitimitet och för att kunna attrahera kunder och medarbetare. Investeringsprocessen Som en del av förnyelsearbetet genomfördes en översyn av investeringsprocessen vilket resulterade i att regionstyrelsen under våren 2009 fastställde riktlinjer för investeringsprocessen. Utifrån den förändrade politiska organisation efter valet 2010 gjordes en översyn och anpassning som innebar att en reviderad process fastställdes under våren 2011. I huvudsak har riktlinjerna fungerat väl men det kan konstateras att den i några avseenden måste anpassas till nya förhållanden. Under 2013 har den övergripande budgetprocessen i Region Skåne förändrats innebärande en tidigareläggning av budgetbeslutet vilket även har implikationer på de tidplaner som investeringsprocessen bygger på. Region Skånes organisation både avseende koncernledning, koncernkontor och förvaltningsstruktur har förändrats. Nya koncernråd avseende fastighetsutveckling respektive investeringar har inrättats med nya roller inom investeringsprocessen. Region Skåne har sedan tidigare en policy avseende leasing och funktionsupphandling. Behov finns av en översyn av denna samt en närmre koppling till investeringsprocesen. En justerad investeringsprocess föreslås fastställas av regionstyrelsen under hösten 2013. Bygginvesteringar Region Skåne står inför mycket stora investeringar inom hälso- och sjukvården framförallt när det gäller byggnader. Det är av stor strategisk vikt att det vid planeringen och genomförandet av dessa investeringar ges förutsättningar för att skapa möjligheter till en mer effektiv hälso- och sjukvård och stärka synen på ett sammanhållet hälsooch sjukvårdssystem. I juni 2009 fastställde regionstyrelsen en byggplan för Region Skånes hälso- och sjukvård. I planen redovisades behovsbilden utifrån de utvecklingsplaner som tagits fram för flertalet sjukhusområden under åren 2005-2008 och utifrån denna gjordes en regional prioritering. Planen konstaterade att behoven på grund av den ålderstigna 61 REGION SKÅNE INVESTERAR FÖR FRAMTIDEN fysiska strukturen var stora och lyfte fram ett antal nya större investeringsprojekt. Under 2013 har flera av de projekt som startades i samband med byggplanen avslutats. För de i planen mest omfattande projekten utvecklingen av sjukhusområden i Malmö, Lund och Helsingborg kommer arbetet under den kommande planperioden att intensifieras. Nedan beskrivs respektive pågående projekt över 50 miljoner kronor. Sjukhusområdena i Malmö och Lund Sedan ett antal år tillbaka pågår ett arbete med att genom nybyggnation möjliggöra en fysisk koncentration av verksamheten på sjukhusområdet i Malmö med utgångspunkt från akut- och infektionsbyggnaden. Konsekvenserna av bildandet av Skånes universitetssjukhus (SUS) innebar att projektet utökades med att även inkludera sjukhusområdet i Lund. Den fysiska utvecklingen av förutsättningarna för sjukhusvården i Malmö – Lund är av stor strategisk vikt för Region Skåne. Att bygga den framtida skånska hälso- och sjukvården ställer krav på en transparant process och bred politisk förankring. Skånes universitetssjukhus är en betydande aktör och har en betydande innovationsdrivande roll genom både den kliniska verksamheten och forskningen som bedrivs. Att bli bäst i Sverige på vård ger ett försprång i konkurrensen om rikssjukvården. Det kräver en vård som håller hög kvalitet och en forskning som kan hävda sig såväl nationellt som internationellt. Inom ramen för arbetet med att ta fram en regional utvecklingsstrategi (RUS) har det därför lagts ett särskilt tilläggsuppdrag om att ta fram en vision och en målbild för Skånes universitetssjukhus (SUS). Denna är av stor vikt för byggnationerna på sjukhusområdena. Under 2011 togs fastighetsutvecklingsplaner över sjukhusområdena i Malmö och Lund fram, som Regionstyrelsen fastslog i november 2011. I dessa redovisas en fördjupad analys över sjukhusområdenas möjligheter till fortsatt förnyelse och utveckling av byggnader och infrastruktur. Fokus i planen ligger på bebyggelse trafik- och teknikstruktur och förutsättningar för logistik. Samtidigt påbörjades ett arbete med att ta fram lokalförsörjningsplaner för att skatta verksamhetens behov av lokaler. Det är viktigt att detta ses i ett regionalt perspektiv och att en samordning görs med övriga stora fastighetsprojekt. Under 2014 intensifieras arbetet med åtgärder på framförallt sjukhusområdet i Malmö med dels planering av evakueringsåtgärder och dels förberedande arbete för påbörjandet av bygginsatser. Laboratoriemedicinskt centrum i Lund Labmedicin Skåne som en del av Medicinsk service har bland annat i uppdrag att effektivisera interna processer, anpassa strukturen av utbudet till Skånsk livskraft – vård och hälsa, tillvarata den tekniska utvecklingen med specialitetsoberoende plattformar samt att fastlägga principer för centraliserad kontra patientnära analysverksamhet. En förstudie för Laboratoriemedicinskt centrum med denna inriktning togs fram och överlämnades till regionstyrelsen under hösten 2011. Under 2012 kompletterades denna med en förstudie avseende möjligheten att genomföra de bärande idéerna med LMC inom ramen för befintliga byggnader för ett snabbare genomförande till ett lägre pris. I den fortsatta processen ses projektet som en del av den fysiska utvecklingen av sjukhusområdet i Lund. Utvecklingsplan för sjukhusområdet i Helsingborgs och nytt hus i Helsingborg Regionstyrelsen godkände i mars 2012 utvecklingsplanen för sjukhusområdet i Helsingborg och avsatte medel för den fortsatta planeringen. En översyn av projektets samlade omfattning och genomförandetakt pågår, kopplad dels till den förändrade förvaltningsstruktur som Skånevård 2.0 har inneburit och dels den fortsatta översynen av hälso- och sjukvårdens struktur. Den fortsatta utvecklingen av sjukhusområdet i 62 REGION SKÅNE INVESTERAR FÖR FRAMTIDEN Helsingborg ska ses i ett regionalt perspektiv och en samordning ska göras med övriga stora fastighetsprojekt. Lokaler för psykiatrin Psykiatrin är ett av Region Skånes prioriterade områden. Samtidigt är dess lokaler på många håll undermåliga. Som en del av Region Skånes byggplan för hälso- och sjukvården uppdrogs åt den då nybildade psykiatriförvaltningen att ta fram en övergripande plan för sina lokaler. Planen innebar en inventering av befintliga lokaler och en strategi för den akutpsykiatriska slutenvården som innebär att koncentrera denna till fyra orter i Skåne, Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad. En mängd projekt för bättre lokaler för Psykiatri Skåne är nu i olika skeden av genomförande. Rättspsykiatri i Region Skåne Organisation och lokaler för den rättspsykiatriska vården har utretts vid ett flertal tillfällen sedan början av 1990 – talet. Under 2010 identifierades en ny lokalisering av rättspsykiatrin till Mellanköpinge i Trelleborgs kommun. Under 2012 färdigställdes planeringsarbetet och projekteringsarbetet inleddes. Under 2012 avgjordes den arkitekttävlan som inleddes under 2011 avseende inre och yttre gestaltning av den nya anläggningen. Samarbetet med Trelleborgs kommun fortskrider. Markavtalet som Regionservice arbetat med under 2011 är undertecknat och mycket arbete har lags på detaljplanen som bör vinna laga kraft 2013. Enligt den nu liggande tidplanen påbörjas produktion under 2014 med ett färdigställande till sommaren 2016. Den beräknade bygginvesteringsutgiften är 487 miljoner kronor och dessutom tillkommer utrustningsinvesteringar. F OTO: © F OJAB ARK I TEK TER Hälsostaden Ängelholm Region Skåne har tillsammans med PEAB och Wihlborgs fastigheter AB bildat ett bolag med syfte att utveckla sjukhusområdet med inriktning att koncentrera sjukvårdsverksamheten till det norra sjukvårdsområdet samt att genom om- och tillbyggnader möjliggöra ett effektivt lokalutnyttjande förenat med konceptet Hälsostaden. I maj 2013 beslutade regionstyrelsen om ramavtal avseende om-/ nybyggda lokaler på sjukhusområdet i Ängelholm. Förslaget innebär dels ombyggnad av den befintliga huvudbyggnaden och dels uppförande av en helt ny byggnad. Projektet beräknas vara färdigställt 2017. Nytt Kommun- och Regionhus i kv Kristian IV Hösten 2009 beslutade Regionfullmäktige om att påbörja ett arbete tillsammans med Kristianstad kommun för att skapa ett nytt kommun- och regionhus i kvarteret Kristian IV i Kristianstad. Projektet innebär betydande nybyggnation inom ramen för det befintliga kommunhuset i Kristianstad där fasaden behålls. Projektet omfattar cirka 20 000 kvadratmeter och ska vara färdigställt i januari 2014. För Region Skånes del som omfattar drygt 45 procent av projektet beräknas arbetsplatser för ca 290 medarbetare skapas. Nya Regionhuset i Kristianstad. Mindre pågående byggobjekt Utöver de större objekten som pågår finns sedan tidigare beslut om ytterligare två objekt som påverkar 2014 års investeringsbudget, ombyggnad av sterilcentral vid Centralsjukhuset i Kristianstad och ombyggnad av en vårdavdelning vid kvinnokliniken i Lund. Planerade bygginvesteringar inom hälso- och sjukvårdssektorn Liksom tidigare år bedöms det finnas ett behov av lokala potter till hälso- och sjukvårdens 63 REGION SKÅNE INVESTERAR FÖR FRAMTIDEN förvaltningar om drygt 100 miljoner kronor. Dessutom finns utrymme för ytterligare projekt bland vilka kan nämnas insatser på sjukhuset i Kristianstad avseende mottagningar och akutenheten, ett projekt som går under samlingsnamnet västra vingen. Ytterligare medel avsätts för ombyggnader av expeditionsplan vid lasarettet i Trelleborg och fortsatta insatser på sjukhusområdena i Malmö och Lund i avvaktan på de större projekten inom ramen för den fysiska koncentrationen. Utöver detta är det sedan länge känt att sjukhuset i Ystad har behov av åtgärder framförallt kopplat till akutenhet och operationsverksamhet. Stora förändringar har skett avseende den verksamhet som bedrivs på sjukhusområdet och det finns därför skäl att göra en översyn av den utvecklingsplan som finns framtagen sedan tidigare. Utrustningsinvesteringar inom hälso- och sjukvårdssektorn Planeringsramen för investeringar i utrustning inom hälso- och sjukvårdssektorn uppgår till 1,6 miljarder kronor, varav 464 miljoner kronor under 2014. Region Skånes ska kunna erbjuda patienter hälso- och sjukvård av hög kvalitet. För att möjliggöra detta är en viktig delkomponent att den medicintekniska utrustningen som används för behandling och diagnostik håller en hög teknisk nivå och att det inom regionen finns tillgång till den senaste teknologin trots att de ekonomiska resurserna är begränsade. För att kunna göra detta är det av stor vikt att de utrustningar som finns används kostnadseffektivt och att tillgänglighet avseende dessa ses i ett Skåneperspektiv. Under 2014 ska en modell som möjliggör utvärdering av behov av utrustningar tas fram. Vårdproduktionsutskottet har att under hösten 2013 fatta beslut om innehållet i ramen för utrustning inom hälso- och sjukvården med en fördelning mellan lokala potter och objekt över 5 miljoner kronor. F OT O: © S TU D IO E Fastighets- och servicenämnden Fastighetsägarinvesteringar Ramen för fastighetsägarinvesteringar används för att förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras befintliga tekniska system, där förändringen inte huvudsakligen beror på verksamhetsförändringar hos hyresgästen. Fastighetsägarinvesteringarna disponeras av Fastighets- och servicesnämnden och föreslås uppgå till 156 miljoner kronor per år under 2014-2016. Investering regionservice verksamheter Vid årsskiftet 2011/2012 utökades fastighets- och servicenämndens ansvarsområde då den försörjningsverksamhet som tidigare legat linjemässigt under sjukvårdens förvaltningar överfördes till regionservice. Verksamhetens karaktär innebär investeringsbehov framförallt kopplat till logistik-, städ- och kostverksamheterna. Fastighets- och servicenämnden föreslås disponera en lokal ram för investeringar i utrustning och byggnader kopplat till sin verksamhet om 20 miljoner kronor per år. Kollektivtrafiknämnden Leveransen av nya Pågatåg fortsätter under planperioden. 64 Kollektivtrafiksnämnden disponerar under planperioden investeringsmedel i syfte att förbättra informationen till resenärerna, genomföra anpassningar för funktionshindrade och för att öka framkomligheten för busstrafiken. För detta ändamål avsätts 40 miljoner kronor årligen. Inom ramen för dessa finns utrymme för att bland annat införa system för automatisk passagerarräkning på Öresunds- och Pågatåg. Leveransen av nya Pågatåg fortsätter under planperioden. Under 2013 och 2014 levereras den första tilläggsbeställningen om ytterligare 20 tåg (tåg 50-69). En preliminär leveransplan innebär att 11 tåg levereras under 2013 och ytterligare 9 under 2014. De 20 Pågatågen beräknas innebära en investering om 1,1 miljarder kronor 2011-2014. REGION SKÅNE INVESTERAR FÖR FRAMTIDEN Under 2013 har beslut fattats om att beställa ytterligare 5 tåg med trolig leverans under 2017. Regionstyrelsen Regionstyrelsen föreslås disponera ett utrymme för byggnads- och utrustningsinvesteringar inom dess verksamheter, resultatneutrala investeringar, samt oförutsedda behov. Investeringsutrymmet föreslås uppgå till totalt 504 miljoner kronor 2014. Regionfullmäktige har beslutat att ge regionstyrelsen i uppdrag att efter framställan från kollektivtrafiknämnden, avropa optioner och teckna avtal avseende högvärdeskomponenter och specialverktyg till de nya Pågatågen. Investeringsutgiften för dessa inklusive de 20 senast beställda Pågatågen är beräknade till 106 miljoner kronor. Under 2010 avropades första delen högvärdeskomponenter samt specialverktyg. Kollektivtrafiknämnden har att vid behov återkomma med förslag om avrop av ytterligare medel. Under planperioden avsätts även medel för påbörjandet av installation av ERTMS som är ett säkerhetssystem för tågtrafik. Behovet av Öresundståg ökar och under planperioden kommer det att finnas behov av att lägga nya beställningar av tåg. Behovet uppskattas för Region Skånes del till fyra nya tåg. En översyn av behovet av Öresundståg ska göras vilket kan innebära att ytterligare tåg måste beställas. I samband med detta ska det även utredas framtida behov av lokalisering av ny verkstad för Öresundstågen. I arbetet med TITA ”Regional mobilisering kring ESS och Max IV” föreslås en etablering av spårväg mellan Lund C – ESS som en viktig del i etablering av en attraktiv kollektivtrafik. Regionala tillväxtnämnden har tecknat en avsiktsförklaring med Lunds kommun och Trafikverket innebärande att Region Skåne ska stå för spårvagnar och spårvagnsdepå. Utifrån detta har kollektivtrafiknämnden påbörjat en upphandling av spårvagnar. En utbyggnad av spårvagnar i Lund förutsätter en statlig finansiering som förväntas bli klargjord under 2014. Medel för dessa behov reserveras under regionstyrelsen. Nämnden för kollektivtrafik har att återkomma med beslutsförslag avseende dessa objekt. Fastighets- och servicenämnden fastställde 2012 en handlingsplan för att nå Region Skånes energimål inom lokalförsörjning. Handlingsplanen innebär både en övergång till förnybara energikällor och att minska energianvändningen. Regionservice har nu tagit fram en plan för att genomföra energieffektiviseringar i det av Region Skåne ägda fastighetsbeståndet som innebär investeringar om 30 miljoner kronor 2014 och 40 miljoner kronor 2015. Av både ekonomiska som miljöskäl är Region Skånes mål att 40 procent av dess totala elförbrukning ska bestå av egenproducerad vindkraftsel. Under 2013 har arbetet inletts med att anskaffa 10 vindkraftverk med en sammanlagd förväntad investeringsutgift om 350 miljoner kronor. Under 2013 har beslut om medel för planering av insatser avseende mottagningskök/avdelningskök. I budget för 2014 avsätts medel för genomförandet av insatserna. Fastighets- och servicenämnden har att återkomma med beslutsförslag avseende dessa objekt. Investeringar, medfinansiering och förskottering Som en följd av Region Skånes ansvar för regional utveckling och tillväxt kommer Region Skåne att medverka till finansieringen och utvecklingen av världsledande forsknings- och innovationsmiljöer i regionen, i första hand MAX IV och ESS. Vad avser MAX IV har regionfullmäktige i juni 2010 beslutat om ett avtal med Lunds universitet, där Region Skåne förbinder sig att på lämpligt sätt bidra till 65 REGION SKÅNE INVESTERAR FÖR FRAMTIDEN FO T O : © L A S S E D AV ID S S ON Region Skåne kommer att medverka till finansieringen och utvecklingen av världsledande forsknings- och innovationsmiljöer i regionen, som t ex MAX IV och ESS. 66 finansieringen av forskningsanläggningen med totalt 168 miljoner kronor. Utbyggnad av vägar och spårbunden trafik är ett statligt ansvar. Region Skåne har dock som ansvarig för den regionala utvecklingen och som huvudman för regional och lokal kollektivtrafik ett starkt intresse av att utbyggnaden sker i sådan tid och på sådant sätt att regionens utveckling inte bromsas. Region Skåne kommer därför att aktivt stödja och i förekommande fall även ta finansiellt ansvar för sådan utbyggnad av infrastrukturen. Detta kan även ske i samverkan med extern part. Insatserna kan ske genom att Region Skåne med eget ägande investerar i infrastrukturella satsningar men även genom medfinansiering och förskottering av medel. Nyligen ändrad lagstiftning har inneburit att kommuner och landsting nu kan bokföra medfinansiering till statliga infrastrukturprojekt som en tillgång på balansräkningen. Detta innebär att kostnaden för satsningarna kan fördelas över hela nyttjandetiden istället för att som tidigare belasta det enskilda året då beslutet tas. Effekten blir den samma som vid egna investeringar och genererar kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta, men förutsätter till skillnad från investeringar inget eget ägande. Detta kvarstår i sin helhet hos staten. Region Skåne har tillsammans med Staffanstorps respektive Burlövs kommuner åtagit sig att bidra till utbyggnaden av södra stambanan mellan Lund och Malmö. Region Skåne kommer att finansiera sammanlagt 125 miljoner kronor av de 2 300 miljoner kronor som projektet beräknas kosta. När det gäller sträckan som löper igenom Burlövs kommun innebär Region Skånes del ett ägande av de delar som finansieras, 75 miljoner kronor. För sträckningen genom Staffanstorps kommun har den nya lagstiftningen använts, vilket innebär att Region Skånes del hanteras som en medfinansiering. Utgifterna och utbetalningarna bedöms ske efter planperioden och kostnaderna kommer därefter att periodiseras på ett antal år därefter. Under 2013 sätts 25 miljoner kronor av för kommande beslut om medfinansiering av Marieholmsbanan. Ett ytterligare verktyg för stimulans av den regionala tillväxten är att förskottera medel till angelägna infrastrukturinvesteringar. Detta möjliggör att satsningarna genomförs flera år tidigare än Trafikverkets planer. Förskotteringen innebär tillfällig räntefri utlåning från Region Skåne till Trafikverket och medför minskad likviditet och därigenom lägre ränteintäkter. Bland de projekt som Region Skåne har medverkat till de senaste åren kan nämnas förlängningar av järnvägsplattformar, 200 miljoner kronor och 90 miljoner kronor för åtgärder på väg 11 i Sjöbo kommun. Regionfullmäktige har utöver detta beslutat om förskottering avseende pågatågstrafiken i nordöstra Skåne med 304 miljoner kronor. Återbetalning sker då medel är tillgängliga i Trafikverkets gällande investeringsplan. I november 2011 beslutades om en förskottering om 931 miljoner kronor för att möjliggöra en tidigareläggning av utbyggnaden av E22:an Linderöd-Vä till motorväg. Utbyggnaden av E22:an pågår för närvarande på sträckorna Hurva-Rolsberga och Hörby Norra-Linderöd. Medel för sträckan Linderöd-Vä finns avsatta i den nationella planen för transportsystemet 2010-2021 som beslutades av regeringen 2010-03-29. Förskotteringen innebär en tidigareläggning av projektet så att byggstart kan ske 2013. Byggtiden är beräknad till 3 år. En beräknad återbetalning 2017-2020 innebär en räntekostnad för Region Skåne på 146 miljoner kronor. I Region Skånes färdplan för biogas slås målet om en årlig Skånsk produktion på 3 TWh fast. Ett flertal utredningar påpekar dock att investeringsviljan i framtidens biogasproduktion också är avhängigt av förekomsten av ett fast distributionsnät för biogasen. Region Skåne ska inleda diskussioner med andra aktörer på området i avsikt att hitta en finansieringsmodell för att bygga nätet samt ta aktiv del i finansieringen av detta. REGIONFULLMÄKTIGES BESLUT 67 REGION SKÅNE INVESTERAR FÖR FRAMTIDEN REGIONFULLMÄKTIGES BESLUT Regionfullmäktiges beslut Med hänsyn till vad som ovan och i bilagorna anförts beslutar regionfullmäktige om följande: 1. Regionfullmäktige fastställer för 2014 skattesats om 10,69 kronor. 2. Regionfullmäktige fastställer riktlinjerna för god ekonomisk hushållning för Region Skåne i enlighet med regionstyrelsens förslag. 3. Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget för 2014 enligt bilaga 1, 2 och 3. 4. Regionfullmäktige fastställer regionbidrag till Region Skånes nämnder för verksamhetsåret 2014 enligt bilaga 4. 5. Regionfullmäktige fastställer en ökning av taxan inom Kollektivtrafiken med i genomsnitt 5 procent från och med 2013-12-15. 6. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska till regionstyrelsen vidarefördela bidrag avseende förvaltningsdriven vård. I övrigt har hälso- och sjukvårdsnämnden att omdisponera inom ramen för givet regionbidrag. Regionfullmäktige bemyndigar regionstyrelsen att i samband med beslut om förändringar mellan Region Skånes förvaltningsdrivna vård och upphandlad privat vård, besluta om omdisponering av regionbidrag mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. 7. Regionfullmäktige fastställer investeringsram för 2014 enligt bilaga 5. Investeringsramen ställs till regionstyrelsens förfogande. Styrelsen äger rätt att vidarefördela investeringsanslag till annan nämnd. 8. Regionfullmäktige fastställer ramen för långsiktig upplåning (inklusive leasing) till 8 100 miljoner kronor 2014. 9. Regionfullmäktige uppdrar åt nämnder och regionstyrelse att genomföra de uppdrag och vidta de åtgärder som beskrivs i regionstyrelsens budgetförslag inklusive bilagor samt att följa den inriktning som i övrigt anges. 10. Regionfullmäktige uppdrar åt nämnder och regionstyrelse att fastställa uppdrag och budget för verksamheten i enlighet med angiven inriktning i denna budget och verksamhetsplan. 11. Regionfullmäktige uppdrar åt beredningarna för medborgardialog att föra medborgardialog utifrån strategikartans måltal: • • • • Medborgarna ska uppleva en hög nytta Medborgarnas kännedom om Region Skåne som organisation och dess politiska ledning ska öka Medborgarna ska känna sig informerad och kunna göra smarta val Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka BILAGA BILAGOR 69 BILAGA 1. RESULTATBUDGET (miljoner kronor) BudgetBudgetBudgetBudget 2013201420152016 Verksamhetens intäkter 7 107 7 104 6 973 7 105 Verksamhetens kostnader -35 197 -36 948 -37 469 -38 426 Avskrivningar -1 226 -1 242 -1 314 -1 368 Verksamhetens nettoresultat -29 316 -31 087 -31 810 -32 689 Skatteintäkter 23 307 24 841 25 948 27 264 7 376 7 295 7 452 7 658 50 77 62 53 Finansiella kostnader -155 -147 -150 -146 Finansiella pensionskostnader -962 -355 -932 -1 190 Kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag Finansiella intäkter ÅRETS RESULTAT 70 300 625 570 950 BILAGA 2. KASSAFLÖDESBUDGET (miljoner kronor) Budget BudgetBudgetBudget 2013 201420152016 VERKSAMHETEN Årets Resultat + ej likviditetspåverkande av- och nedskrivningar ± realisationsvinster/realisationsförluster + ej likviditetspåverkande avsättningar ± övriga ej likviditetspåverkande poster - pensionsutbetalningar ± rörelsekapitalförändring Medel från verksamheten 300 625 570 950 1 125 1 242 1 314 1 368 -153 -129 -42 -32 1 654 1 263 1 666 2 026 23 -25 -25 -25 -1 030 -1 076 -1 103 -1 164 559 69 -238 -30 2 478 1 969 2 142 3 093 INVESTERINGAR Förvärv av immateriella tillgångar -50 -25 -25 -25 -2 300 -2 390 -2 386 -2 350 Förvärv av leasade materiella tillgångar 0 0 0 0 Förvärv av finansiella tillgångar 0 0 0 0 Förvärv av materiella tillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 150 97 10 0 Erhållna investeringsbidrag 0 0 635 0 Försäljning av finansiella tillgångar 0 0 0 0 -2 200 -2 318 -1 766 -2 375 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån 0 000 Nyupptagen leasing 04500 Amortering av lån Amortering av leasing Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -216 0 -1 000 0 -86 -84 -174 -333 -115 -136 -306 -402 1 67 157 168 -416 -108 -1 323 -567 0 -13 -13 -13 ÅRETS KASSAFLÖDE -138 -470 -960 138 Likvida medel vid årets början 1 843 2 655 2 185 1 225 Likvida medel vid årets slut 1 705 2 185 1 225 1 364 Årets förändring av räntebärande nettoskuld -431 214 471 Räntebärande nettoskuld vid årets början 2 823 3 254 3 040 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 3 254 3 040 2 569 71 BILAGA 3. BALANSBUDGET (miljoner kronor) BUDGET BUDGETBUDGETBUDGET 2013 201420152016 Immateriella tillgångar 191 239 252 263 Fastigheter 8 416 8 511 9 885 11 208 Utrustning 8 009 8 135 7 845 7 518 39 46 46 46 572 595 744 978 17 226 17 527 18 773 20 014 Värdepapper, andelar mm Långfristiga fordringar Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur 50 48 46 44 Förråd 280 284284284 Kortfristiga fordringar 4 526 4 143 3 508 3 508 Kortfr. placeringar, kassa o bank 1 682 2 185 1 225 1 364 Omsättningstillgångar 6 488 6 612 5 017 5 156 SUMMA TILLGÅNGAR 23 765 24 187 23 836 25 213 Eget kapital därav årets resultat -18 550 -20 750 -20 180 -19 230 300 625 570 950 Pensionsförpliktelser Övriga avsättningar Avsättningar 27 134 30 059 30 622 126 77 64 31 484 51 27 260 30 136 30 686 31 535 Långfristiga skulder, lån 2 207 1 571 1 571 1 571 Långfristiga skulder, leasing 2 538 2 433 2 100 1 767 Övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder 633 761 702 643 5 379 4 765 4 373 3 981 Kortfristiga låneskulder 683 Kortfristiga leasingskulder 101 174333333 1 309 309 309 Övriga kortfristiga skulder 8 893 8 553 8 316 8 286 Kortfristiga skulder 9 677 10 036 8 957 8 928 SKULDER 15 055 14 801 13 331 12 909 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 72 23 765 24 187 23 836 25 213 BILAGA 4. REGIONBIDRAG (miljoner kronor) Budget BudgetPlanPlan 2013 201420152016 Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Regionala tillväxtnämnden Summa Regional utveckling 277,0 276,0 279,0 285,1 2 069,9 2 239,9 2 264,5 2 314,4 109,3 123,9 125,3 128,0 2 456,2 2 639,8 2 668,8 2 727,5 Habilitering och hjälpmedelsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa Vård och hälsa 618,7 635,4 642,3 656,5 25 491,7 26 951,5 27 436,6 28 204,8 26 110,4 27 586,9 28 078,9 28 861,3 Regionstyrelsen Patientnämnden Revision Summa övriga förvaltningar 1 395,6 1 591,6 1 609,1 1 644,5 13,8 14,214,414,8 16,8 17,317,517,9 1 426,2 1 623,1 1 641,0 1 677,2 TOTALSUMMA 29 992,8 31 849,8 32 388,7 33 266,0 Resultatkrav (Mkr) Fastighets- och servicenämnden 10,0 Folktandvården Skåne 35,0 --- 10,0 10,0 10,0 Primärvården Skåne 34,7 34,734,734,7 73 BILAGA 5. INVESTERINGSBUDGET (miljoner kronor) ”Budget tom 2013” 2014 2015 2016 ”Total inv” Bygginvesteringar, (inklusive större externa förhyrningar) Rättpsykiatri, Psykiatri Skåne 65 100 200 122 487 Planering fysisk koncentration Malmö & Lund 63 0 0 0 63 0 0 0 0 0 Planering, Hälsostaden Ängelholm, (extern förhyrning) ”Planering, nytt kommun- och regionhus i Kristianstad, extern förhyrning” Planering Helsingborg sjukhusområde Summa pågående bygginvesteringar över 50 Mkr 0000 0 52 0 0 0 52 179 100 200 122 601 Pågående bygginvesteringar under 50 Mkr 11 19 0 Ram för nya objekt hälso- och sjukvårdssektorn 575 1 109 1 245 Fastighetsägarinvesteringar156156156 SUMMA BYGGINVESTERINGAR 842 1 484 1 523 UTRUSTNINGSINVESTERINGAR Pågående utrustningsobjekt, vård & hälsa, 38 22 0 Planeringsram nya utrustningsobjekt , vård & hälsa 427 554 576 Kollektivtrafiken, varav 5604040 -tilläggsbeställning 20 pågatåg 520 0 0 1 145 -tilläggsbeställning 5 pågatåg000 355 -övrig utrustning404040 SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR 1 024 616 616 Regionstyrelsen (bygg & utrustning), varav 504 264 184 -Högvärdeskomponenter och specialverktyg pågatåg 0 0 0 106 Fastighets- och servicenämndens verksamhet (bygg & utrustning) 20 20 20 SUMMA INVESTERINGAR TOTALT 2 390 2 384 2 343 Kreditivränta, tåg*322 Kreditivränta, bygg 22 25 30 INVESTERINGAR inklusive kreditivränta 74 2 415 2 411 2 375 BILAGA 6. REGION SKÅNES MAJORITETSÄGDA BOLAG Region Skånes engagemang i aktiebolag Ny koncern Den verksamhet som inom Region Skåne bedrivs i bolagsform har under de senaste åren ökat och kommunallagen ställer krav på att Region Skåne ska ha inflytande och kontroll över all egen verksamhet i syfte att skapa en aktiv ägarstyrning och möjliggöra verksamhetssynergier har Region Skåne beslutat att samla merparten av de av Region Skåne ägda aktiebolagen i en koncern med Region Skåne Holding AB som moderbolag. Den grundläggande principen är att bolag som helt eller delvis ägs av Region Skåne ska ingå i denna koncern. Genomförandet av byggandet av koncernen kommer att ske under hösten 2013 med målet att vara genomförd inför 2014. Den av regionfullmäktige antagna bolagspolicyn ska tygliggöra roller och ansvar, skapa gemensamma regler för styrning och uppföljning och därigenom utveckla relationen mellan Region Skåne och dess bolag. De av Region Skåne ägda aktiebolagen består av hel- och delägda bolag inom skilda sektorer. Ett antal bolag är beroende av bidrag från Region Skåne och övriga ägare för att kunna bedriva sin verksamhet. I några bolag regleras bidragsgivningen genom aktieägaravtal och för andra bolag fastställs storleken på bidragen årligen. I det följande redovisas de bolag i vilka Region Skåne har ett engagemang i form av ägande. Inom parentes anges Region Skånes ägarandel. Region Skåne Holding AB (100 procent) Moderbolag i Region Skånes nybildade koncern. Bolaget ska äga och förvalta aktier i aktiebolag som Region Skåne använder för att bedriva verksamhet som är till nytta för Skåne och dess medborgare. Aktiebolag som helt eller delvis ägs av Region Skåne ska under hösten 2013 med målet att vara genomfört till årsskiftet, överföras till koncernen. Folktandvården Skåne AB (100 procent) Region Skåne har beslutat att regionens tandvårdsverksamhet ska bedrivas i ett av regionen helägt bolag. Bolaget ska bedriva allmän och specialiserad tandvård för barn och vuxna i Skåne. Verksamheten i bolaget kommer att starta den 1 januari 2014. Healthcare Skåne Holding AB (100 procent) Under 2010 bildades Healthcare Skåne Holding AB och samtliga aktier i bolagen Skåne Care AB och Innovator Skåne AB, tillfördes bolaget. Bolaget ska äga och förvalta aktier. Aktiekapitalet uppgår till 0,05 miljoner kronor. Skåne Care AB Bolaget bildades 2008 och är helägt av Healthcare Skåne Holding AB. Bolaget utvecklar och bedriver vårdexportverksamhet samt export av konsult- och utbildningstjänster inom vårdområdet. Aktiekapitalet uppgår till 0,4 miljoner kronor. Innovator Skåne AB Bolaget påbörjade sin verksamhet 2008 och är helägt av Healthcare Skåne Holding AB. Bolaget har till uppgift att stödja utvecklandet av innovationer med ursprung inom Region Skåne. Bolaget förvaltar för närvarande ett antal utvecklingsbara innovationer, varav ett par innovationer bedöms kunna utvecklas från prototyp till användning i reell miljö. Aktiekapitalet uppgår till 0,1 miljoner kronor. Clin Trails Skåne AB (100 procent) Bolaget bildades under 2009 och ska erbjuda en infrastruktur inom hälso- och sjukvården för klinisk forskning och prövning så att det blir attraktivt för företag och forskare att genomföra klinisk prövning. Aktiekapitalet uppgår till 0,1 miljoner kronor. Bolagets verksamhet är under uppbyggnad. Skåne European Office (100 procent) Bolaget ska ansvara för ett representationskontor för Region Skåne i Bryssel. Syftet med att etablera en skånsk representation är främst att stärka och synliggöra regionen gentemot EU:s institutioner och andra aktörer, öka intressebevakningen och främja Skånes intressen i den europeiska policyutvecklingen samt bistå den egna organisationen och andra aktörer i Skåne i arbetet med EU:s fonder och program. Aktiekapitalet uppgår till 0,2 miljoner kronor. Teknopol AB (100 procent) Bolaget ska genom råd och anvisningar ge affärsrådgivning till innovativa uppstartsföretag samt att utveckla och testa nya och bättre metoder för tillväxtfrämjande innovation. Under 2012 har Region Skåne 75 BILAGA förvärvat aktier av Innovationsbron AB (49 procent) och ALMI Företagspartner Skåne AB (10 procent) och bolaget är därmed helägt av Region Skåne. Aktiekapitalet uppgår till 0,1 miljoner kronor. Malmö Opera- och Musikteater AB (90 procent) Sedan 2006 ägs bolaget till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent av Malmö kommun. I ägardirektivets programförklaring sägs bland annat att bolaget med Malmö som bas har ett regionalt ansvar att producera, främja, stärka och utveckla opera och annan musikdramatisk verksamhet i regionen. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 20,0 miljoner kronor. Skånes Dansteater AB (90 procent) I likhet med Malmö Opera- och Musikteater AB ägs bolaget till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent av Malmö kommun. Av ägardirektivet framgår bland annat att bolaget har till uppgift att producera och utveckla dansverksamheten i regionen. Verksamheten ska kännetecknas av hög konstnärlig kvalitet. Aktiekapitalet uppgår till 3,0 miljoner kronor. Business Region Skåne AB (85 procent) Business Region Skåne AB är moderbolaget i den koncern för marknadsföring av Skåne som bildades 2008. Bolaget ägs till 85 procent av Region Skåne och till 15 procent av Kommunförbundet Skåne. Moderbolaget äger i sin tur fyra dotterbolag – Event in Skåne AB, Tourism in Skåne AB, Invest in Skåne AB samt Film i Skåne AB. De tre förstnämnda bolagen verkar i tur och ordning för att stora evenemang förläggs till Skåne, marknadsför Skåne som turistmål samt främjar utländska direktinvesteringar i Skåne. Film i Skåne AB, som övertogs av moderbolaget under 2009, har bland annat till uppgift att bedriva utbildning, information och kompetensutveckling avseende film- och medieverksamhet. Bolaget kan också genom finansiering delta i filmproduktioner som genomförs i Skåne. Enligt aktieägaravtalet ska Region Skåne årligen bidra med minst 27,8 miljoner kronor till moderbolaget. Vidare ska Region Skåne och Kommunförbundet Skåne vardera bidra med 0,58 öre per skattekrona till Tourism in Skåne AB. Koncernen omsatte 104,5 miljoner kronor 2011. Aktiekapitalen uppgår till 1,0 miljoner kronor i respektive bolag. Bolaget sorterar närmast under regionstyrelsen 76 SkåNet AB (91 procent) Bolaget ägs till 91 procent av Region Skåne och till 9 procent av Kommunförbundet Skåne. Bolagets uppgift är att samordna bredbandsutbyggnaden i Skåne. Det ursprungliga målet att BAS-nätet ska nå samtliga skånska orter med mer än 200 invånare har uppnåtts. Bolaget ska framöver ha en aktiv roll i genomförande av Bredbandstrategi för Skåne. Aktiekapitalet uppgår till 0,4 miljoner kronor. ALMI Företagspartner Skåne AB (49 procent) Region Skåne äger ALMI Företagspartner Skåne AB tillsammans med majoritetsägaren ALMI Företagspartner AB, det nationella moderbolaget. Bolagets verksamhetsidé är att genom riskfinansiering och affärsutveckling stärka nyföretagande och konkurrenskraften i företag och därigenom medverka till ett växande och dynamiskt näringsliv. Aktiekapitalet uppgår till 2,0 miljoner kronor. Öresundståg AB (40 procent) Bolaget har bildats under 2009 av trafikhuvudmännen för Öresundstågstrafiken. Bolaget ska tillhandahålla service och utföra operativa förvaltningsuppgifter hänförliga till offentlig kollektivtrafik med tåg till bolagets ägare. Aktiekapitalet uppgår till 1 miljon kronor. Science Village Scandinavia AB (35 procent) Bolaget ska utveckla den mark som finns inom Brunnshögsområdet i Lund där Max IV och ESS ska byggas. Bolaget samägs av Region Skåne (35 procent) Lunds kommun (35 procent) samt Lunds Universitet (30 procent) sedan 2011 då Region Skåne och Lunds kommun gick in som delägare i bolaget. Hälsostaden Ängelholm Holding AB (33 procent) Bolaget ägs med vardera en tredjedel av Region Skåne, Peab AB och Wihlborgs Fastigheter AB. Bolaget bildades under 2009. Bolaget äger samtliga aktier i dotterbolaget Hälsostaden Ängelholm AB vars verksamhet är att äga, förvalta, utveckla och exploatera fastigheterna på Ängelholms sjukhusområde. Aktiekapitalet uppgår till 15 miljoner kronor. BILAGA Samverkansprojektet E 22 AB (20 procent) Bolaget ägs tillsammans med Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Regionförbundet Östsam samt Sydsvenska Handels- och Industrikammare och ska verka för att en tidigareläggning av E 22:ans utbyggnad genomförs. Bussdepån i Kristianstad AB (15 procent) Bolaget driver och förvaltar bussdepån i Kristianstad. Bolaget eftersträvar största möjliga kostnadseffektivitet enligt självkostnadsprincipen. Anläggningen är självfinansierad genom hyresintäkter från brukarna. Aktieägare är endast trafikföretag med trafikavtal med Skånetrafiken, samt Region Skåne med en minoritetspost som främst säkerställer insyn i verksamheten och ger inflytande över förändringar i ägande kopplat till nya trafikupphandlingar. Aktiekapitalet uppgår till 0,4 miljoner kronor. SLTF Resekortet i Sverige AB (13 procent) Resekortet i Sverige AB verkar för målet att det på sikt ska bli möjligt att resa med kollektivtrafiken över länsgränserna i Sverige på ett och samma kort. Region Skåne äger bolaget tillsammans med sex andra aktieägare, huvudsakligen trafikhuvudmän. Aktiekapitalet uppgår till 0,5 miljoner kronor. AB Busspunkten Helsingborg (10 procent) Bolaget driver och förvaltar depån Busspunkten i Helsingborg. Bolaget eftersträvar största möjliga kostnadseffektivitet enligt självkostnadsprincipen. Anläggningen är självfinansierad genom hyresintäkter från brukarna. Aktieägare är endast trafikföretag med trafikavtal med Skånetrafiken, samt Helsingborgs stad och Region Skåne med minoritetsposter. Minoritetsposten säkerställer främst insyn i verksamheten och ger inflytande över förändringar i ägande kopplat till nya trafikupphandlingar. Aktiekapital uppgår till 0,1 miljoner kronor. Bolag där Region Skåne har en ägarandel som är mindre än 10 procent: AB Transitio (5 procent) Inera AB (4,5 procent) Samtrafiken i Sverige AB (2 procent) HSN N CRC Malmö AB och LB Kiel Pildammen AB (1 procent) 77 BILAGA 7. BUDGETPROCESSEN OCH ANNAN VERKSAMHETSSTYRNING Ekonomi- och verksamhetsstyrning är ett medel för att uppnå önskat resultat, effektivitet och budget. Budgeten gör oss effektivare Budget och verksamhetsplanen är ett regionövergripande styrande dokument som fastställs av regionfullmäktige varje år. Budget och verksamhetsplanen ska ses som ett medel för att uppfylla det demokratiska uppdraget som är givet av medborgarna och är det främsta styrdokumentet för alla verksamheter. Varför en budget? Budgetprocessen ska bidra till en effektiv styrning med budgetdisciplin och en budget i balans. I budget med verksamhetsplan anges inriktning för utvecklingen under den kommande planperioden. Budget och flerårsplan ska ligga till grund för Region Skånes strategiska och konkreta arbete och ska ytterst leda till att våra skattemedel används på ett effektivt sätt. När verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten, uppnås en god ekonomisk hushållning. En förutsättning är tydliga mål. Vad kännetecknar budgetprocessen? Processen ska kännetecknas av hög delaktighet och bra beslutsunderlag. Det ska finnas samstämmighet mellan Region Skånes centrala budget, de uppdrag som ges till förvaltningarna och det lokala budgetarbetet. Omvärldsanalys och uppföljning Budgetarbetet startar med en analys av omvärld, behov, ekonomi och verksamhet. Årsredovisning, nuläge och trendanalyser är viktiga underlag i planeringen. Med utgångspunkt i analyser definieras en strategikarta och planeringsförutsättningar. Budgetdirektiv Regionstyrelsen beslutar om ett budgetdirektiv som riktar sig till Region Skånes nämnder och bolag. Direktivet innehåller en strategikarta med mål och måltal för Region Skånes verksamheter samt specifika uppdrag som nämnder och bolag har att besvara i sina yttranden över budgetdirektivet. Budgetdirektivet för budget och verksamhetsplan 2014 till 2016 innehåller inga ekonomiska förutsättningar och förslag till regionbidrag. 78 Nämnder och förvaltningar Nämnderna ska yttra sig över regionstyrelsens budgetdirektiv. Efter regionfullmäktiges beslut av budget med verksamhetsplan beslutar nämnderna om ett uppdrag till den förvaltning nämnden ansvarar för. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om ett samlat uppdrag till hälso- och sjukvården, inklusive den privata vård som finansieras av Region Skåne. Vårdproduktionsberedningen ska, utifrån hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag, ta ställning till och bereda uppdragen till sjukvårdsförvaltningarna inför beslut i regionstyrelsen. Parallellt med att nämnderna arbetar fram uppdrag till verksamheten, ska förvaltningarna på grundval av regionstyrelsens budgetdirektiv och nämndernas budgetyttranden i nära dialog med koncernledningen arbeta fram förslag till förvaltningsbudgetar. Förvaltningarna ska omsätta uppdrag och budget i verksamhetsplaner samt bryta ned uppdrag och budget i verksamhetens olika delar. Budgetbeslut i regionfullmäktige Budgetdirektiv, beaktande av nya förutsättningar samt nämndernas yttranden utmynnar i en samlad budget för hela Region Skåne. Under hösten beslutar regionfullmäktige om kommande års budget och verksamhetsplan. Samtidigt som man beslutar om budget bestämmer man också vilken skattesats som ska gälla under kommande år. Styrning med flera dimensioner En bra styrning kräver en tydlig viljeinriktning i form av mål, men ska även kunna tala om hur målen omsätts och implementeras i verksamheten. Strategikartan skapar ramverket Region Skånes strategikarta beskriver vision, verksamhetsidé, kännetecken, mål och måltal. Den anger inriktningen oavsett var man befinner sig i organisationen. Region Skånes strategikarta skapar ramverket för prioriteringar och utgör en röd tråd genom hela budget- och uppföljningsprocessen. Målen ska vara så konkreta att de kan brytas ned i mätbara mål för verksamheten. Med mål avses vad som sätts i särskilt fokus under budgetåret och planperioden för att Region Skånes vision ska uppnås. Med måltal avses ambitionsnivån för det vi mäter och följer upp. BILAGA Måltalen har karaktären av en riktning mot vad organisationen vill nå, antingen utifrån en ökning från ett nuläge eller uppfyllelse av ett procentuellt utstakat måltal. Balanserad styrning ger helhetsbilden Strategikartan är indelad i fyra olika perspektiv. De olika perspektiven skapar en helhet med en styrning som är tydlig, ger ökad delaktighet och helhetssyn, samt som sträcker sig från politik till praktik. Varje perspektiv bryts ned i mål och måltal. Inom ramen för de olika perspektiven beskrivs vad som ska göras för att uppnå målen. Medborgarperspektivet speglar de förväntningar och behov som våra medborgare och samarbetspartners har på Region Skåne och ger oss kunskap om vad som är avgörande för att uppfylla det demokratiska uppdraget. Verksamhetsperspektivet beskriver hur resurserna ska användas för att nå målen och möta medborgarnas och andra intressenters förväntningar som lyfts fram i medborgarperspektivet. Medarbetarperspektivet beskriver hur Region Skåne tar tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens, engagemang och ansvarskänsla som ett led i att uppnå mål och vision. Ekonomiperspektivet beskriver hur Region Skåne ska hushålla med tillgängliga resurser. Ledningssystem berättar hur vi ska arbeta Ytterligare en del i Region Skånes styrmodell är ledningssystemen som handlar om hur vi omsätter strategikartan i verksamheten. Ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett tydligt ansvar, rutiner och identifierade processer. I ledningssystem ligger också den interna kontrollen, det vill säga både verktyg för att följa upp mål och se till att vi arbetar kostnadseffektivt och med rätt saker. Exempel på ledningssystem är Region Skånes miljöledningssystem samt God vård – ledningssystemet för kvalitet, patientsäkerhet och effektivitet i hälsooch sjukvården. Region Skånes styrning av organisationen kan ses utifrån fyra olika delar. Ägarstyrning innebär att säkerställa en effektiv användning och samordning av organisationens totala resurser och effektiv förvaltning och utveckling av verksamheten. Behovsstyrning syftar till att påverka befintligt utbud av hälso- och sjukvårdstjänster så att det bättre motsvarar befolkningens behov. Produktionsstyrning innebär styrning, ledning och samordning av den produktion som bedrivs i egen regi. Processen att ta fram förvaltningsuppdragen kommer att ses över under året. Kunskapsstyrning ska leda till att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten. Ekonomistyrning och ersättningssystem Ersättningsmodeller för vårdval Region Skåne har infört fem vårdval inom primärvård. De omfattar vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagning samt kognitiv beteendeterapi/ interpersonal psykoterapi och multimodal smärtbehandling inom rehabiliteringsgarantin. Region Skåne har även infört valfrihetssystem inom specialiserad vård. För närvarande finns behandling av grå starr samt utprovning av hörselhjälpmedel. Under budgetåret 2014 kommer fyra nya vårdval inom specialiserad vård att införas i Region Skåne. Områdena som omfattas är; ögon (exklusive grå starr), hud, psykoterapi och läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (beroendevård). Dessutom kommer några av de befintliga vårdvalen inom primärvård att utökas med tilläggsuppdrag inom hjärtsvikt och gynekologi. Vårdval är den styr- och ersättningsmodell som man uppfattar har bäst förutsättningar att nå de uppsatta målen för respektive område. De ska stödja utvecklingen att erbjuda rätt vård på rätt vårdnivå inom rimlig tid. Ersättningsmodeller för vårdval ska också leda till önskvärt beteende hos vårdgivarna avseende till exempel att arbeta i enlighet med nya riktlinjer och mot önskvärda mål. Det finns två typer av ersättningsmodeller inom vårdvalen. Den ena är en kapitationsersättning. Den innebär att patientens val av vårdgivare styr vad respektive vårdgivare får i en fast årlig ersättning. Ersättningens storlek bestäms utifrån hur många patienter vårdgivaren ansvarar för, oavsett hur många besök som görs. Om individen byter enhet (dvs väljer en annan vårdgivare) tar han ersättningen med sig till den nya vårdgivaren. Den andra typen är rörliga ersättningar som i princip är ersättningar för specifika åtgärder i samband med ett besök hos en vårdgivare. Sjukhusintern ersättningsmodell 2013 Ersättningsmodellen för sjukhus och psykiatri inom Region Skåne utgår från uppdraget som är kärnan för styrning. Det finns en gemensam struktur för uppdragsbeskrivningen och kopplat till detta ersättningar med enhetlig konstruktion. 79 BILAGA År 2012 beslutades om en förändrad ersättningsmodell för sjukhus och psykiatri. Den sjukhusinterna ersättningsmodellen förändrades för att närma sig möjligheten att styra på effektivitet och mot resultat. Förändringen går ut på att den framräknade prestationsrelaterade finansieringen utbetalas periodiserat i förskott utan att någon fakturering mot hälso- och sjukvårdsnämnden sker av den utförda produktionen. Denna förändring innebär en stimulans för förvaltningarna att optimera sina vårdprocesser. Modellen ligger fast för 2014. Under 2014 ska Region Skåne utveckla ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvården med syfte att öka inslaget av värdebaserad ersättning. Det innebär en ersättning som bygger på en kombination av prestationsersättning och utfalls-/ resultatberoende. Målet är att ersätta på det som skapar värde för patienten. Från och med 2014 flyttas ansvaret för den målrelaterade ersättningen från koncernnivå till förvaltningsnivå. Region Skånes hyresmodell Fördelning av hyreskostnad sker enligt två principer, en för konkurrensutsatt verksamhet och en för ej konkurrensutsatt verksamhet. För konkurrensutsatt verksamhet (främst vårdcentraler och tandvårdskliniker) kommer hyreskostnaden utgå från en marknadslik prissättning som tar hänsyn till läge och funktionalitet. Investeringar kommer att hanteras med hjälp av separata tilläggskontrakt och prisuppräkning kommer ske årligen enligt KPI. Detta för att skapa marknadslika hyreskontrakt och därigenom främja konkurrensneutralitet. För inte konkurrensutsatt verksamhet ses hyran som en ”tjänst” och syftet är att kostnaden per kvadratmeter varierar efter vilken typ av lokal som hyrs och möjligheter till effektiv produktion. Respektive förvaltnings hyreskostnad baserar sig på information i fastighetsdatabasen på rumsnivå. Kostnadsnivån avgörs av antalet kvadratmeter och med koefficienter för komplexitet (beskrivs nu av typ av rum) och funktionalitet (beskrivs nu av fastighetens ålder). I hyreskostnaden ingår samtliga kostnader för berörda fastigheter exempelvis kostnader för underhåll, fastighetsägarinvesteringar, media och drift för gemensamma ytor och finansiella kostnader vilket ger en för förvaltningarna jämn och förutsägbar kostnadsfördelning över året. Framöver kommer en utvärdering och utveckling av de koefficienter som styr hyresnivåerna på den ej konkurrensutsatta vården att göras. Arbetet med hur man ska bygga in incitament för att dämpa investe- 80 ringsviljan kommer att fortgå. Det finns också anledning till att fortsätta diskussionen om definition och fördelning av gemensamma ytor liksom framtida tillämpning av facility management-hyror. Budgetmodell för läkemedel Nuvarande budgetmodell för läkemedel infördes 2009. Modellen innebär att läkemedel inom förmånshanteringen delas upp i: • Basläkemedel (läkemedel som förskrivs främst inom primärvården) med ett befolkningsbaserat kostnadsansvar. • Klinikläkemedel (läkemedel som förskrivs främst av specialister på sjukvårdsförvaltningar) med ett förskrivarbaserat kostnadsansvar. Kostnadsansvaret för läkemedel som rekvireras, främst inom sjukvårdsförvaltningarna till inneliggande patienter, ligger fullt ut på rekvirerande förvaltning och finansieras via uppdragsersättning. Kostnadsansvaret för den mindre del läkemedel som berör smittskydd, solidariskt finansierade läkemedel med mera ligger fortfarande på hälso- och sjukvårdsnämnden. I introduktionsskedet av den nya budgetmodellen delades kostnadsansvaret mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och hälsovalsenheterna för basläkemedel. Avsikten är att kostnadsansvaret ska utökas för att till slut bli 100 procent på Hälsovalsenheterna. För 2014 ska kostnadsansvaret för vårdcentralerna ligga kvar på samma nivå som 2013, det vill säga 75 procent. Solidariskt finansierade läkemedel definieras nationellt och berör främst genetiska sjukdomstillstånd, men även tillstånd som HIV som inte anses vara ha en jämn geografisk utbredning. Förskrivningen sker ute på sjukhusförvaltningarna, men budgeten för förskrivna läkemedel finns på hälso- och sjukvårdsnämnden. Budgeten för solidariskt finansierade läkemedel delas mellan berörd sjukvårdsförvaltning (10 procent) och hälso- och sjukvårdsnämnden (90 procent) för att skapa incitament för förskrivare att ta kostnadsansvar även för dessa läkemedel. Det finns vissa dyra läkemedel som helt eller under en tid inte ingår i läkemedelsförmånen. Detta kan då leda till stora kostnader för patient eller verksamhet. En fastställd process reglerar de krav som ställs för att regional finansiering ska kunna komma i fråga. Budgeten för regionalt finansierade läkemedel delas mellan berörd förvaltning (10 procent) och hälsooch sjukvårdsnämnden (90 procent). BILAGA Ny affärsmodell i kollektivtrafiken Från och med upphandling av trafik med trafikstart under 2013 har en ny affärsmodell införts. Den nya affärsmodellen ger trafikföretagen ett utökat ansvar och mandat för trafik- och tidtabellsplaneringen. Trafikföretagen kommer även att ansvara för lokal marknadsföring inom respektive trafikuppdrag. Tillsammans med respektive trafikföretag, arbetar Skånetrafiken fram en gemensam affärsplan för varje trafikuppdrag. Denna belyser aktuell trafik och gemensamma mål sätts. Ersättningen för utfört uppdrag i den nya affärsmodellen bygger på ett resandeincitament där trafikföretaget får cirka 30 procent av den totala ersättningen utifrån antalet betalande kunder. Rapportering Förvaltningarna rapporterar delar av sin ekonomi och verksamhet månatligen. En mer omfattande rapportering sker en gång per år samt i årsredovisning till regionfullmäktige. Dessutom ska en finansrapport redovisas till regionstyrelsen i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Uppföljning rapporteras i nämnder och regionstyrelsens arbetsutskott månatligen. 81 BILAGA 8. REGIONSTYRELSENS OCH NÄMNDERS UPPDRAG Här beskrivs vilket ansvar regionfullmäktige, nämnder och regionstyrelsen inom Region Skåne har. Regionfullmäktige är Region Skånes högsta beslutande församling och har 149 folkvalda ledamöter. Regionfullmäktige beslutar i de stora övergripande frågorna för Region Skåne, bland annat om budget, skattesats för länet och patientavgifter. Regionfullmäktige väljer samtliga ledamöter till styrelse, revision och nämnder. Direkt under fullmäktige finns fyra beredningar för medborgardialog. Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet mellan regionfullmäktiges möten. Styrelsen har uppsikt över övriga nämnders verksamhet och följer de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Man ansvarar också för att upprätta ett budgetförslag och en samlad årsredovisning. Styrelsen beslutar om hur Region Skånes samlade resurser inom hälso- och sjukvården och tandvården ska utnyttjas. Regionala tillväxtnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom näringslivsutveckling, planering, infrastruktur och miljö. Nämnden ansvarar också för forskningsfrågor inom sitt ansvarsområde. Regionala tillväxtnämnden ansvarar för framtagande av trafikförsörjningsprogrammet, som sedan fastställs av regionfullmäktige. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för planering och genomförande av den mesta kollektivtrafiken och för sjukresorna i Skåne. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för verkställandet av trafikförsörjningsprogrammet och utvecklingen av såväl den upphandlade som kommersiella trafiken. Kulturnämnden fördelar bidrag till kulturlivet i Skåne och även de statliga bidragen till de regionala kulturinstitutionerna. Därutöver stödjer, initierar och samverkar nämnden i utvecklingsarbete inom kulturområdet. Fastighets- och servicenämnden ansvarar för Region Region Skånes revisorer väljs av regionfullmäktige för att självständigt granska all verksamhet i organisationen, så att regionfullmäktiges beslut genomförs på ett effektivt och bra sätt. Skånes fastighetsverksamhet, den samlade tvätt- och transportverksamheten samt för den regiongemensamma stöd- och serviceverksamheten i enlighet med riktlinjer från regionstyrelsen. Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården. Nämndens uppdrag omfattar framför allt den hälsooch sjukvård samt tandvård som bedrivs och finansieras helt eller delvis av Region Skåne. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att utveckla den skånska hälso- och sjukvården med utgångspunkt från det samlade behovet av vård. Hälso- och sjukvårdsnämnden bereder också övergripande vårdpolitiska frågor (inklusive habilitering och hjälpmedel samt tandvård) som ska beslutas av regionstyrelsen och regionfullmäktige. Habilitering- och hjälpmedelsnämnden har som uppdrag att göra livet mera möjligt för barn, ungdomar och vuxna med varaktig funktionsnedsättning. I uppdraget ingår övergripande frågor kring hjälpmedel, tolkservice för döva och hörselskadade, klimatresor, olika former av bidrag samt LSS-beslut. 82 Fyra beredningar för medborgardialog Regionfullmäktige Tillfälliga beredningar Revisorer Patientnämnden Valberedningen tskottet Arbetsu Regionstyrelsen en ning ered en desb o v r ing A dn pere b p n o ka e äls di ing lkh n o n F Ha red e b Perso nalarbets och givaru tskott Vår et dpr odu U -ber ktionsu st pp edn tsko ra ha inge ttet te nd / n gi ut ling sk s ot te t Tillfälliga beredningar Flera rådsorgan Regionala tillväxtnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Verkställande utskott Verkställande utskott Tandvårdsutskottet Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Närsjukvårdsutskottet/ beredningen Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Region Skåne 291 89 Kristianstad Telefon: 044-309 30 00 www.skane.se www.skane.se/kontakt
© Copyright 2024