Vintermöte
Alnarp den 5 mars 2014
Kan kalk lyfta lerorna?
Olsson Å.
NBR Nordic Beet Research
Borgeby, Sweden
[email protected]
http://www.youtube.com/watch?v=NXGPqON5YNk
Kalkning till sockerbetor 2009-2012
52 olika jordar
4 ton CaO/ha
Försöksplan :
1. Okalkat
2. Sockerbrukskalk
3. Kalkstensmjöl
Frågor
• Vilken potential har kalkning att höja
sockerskördarna på bra betjordar?
• Inverkan på sockerskördar på jordar
med och utan kalkbehov enligt
nuvarande rådgivning?
• Upptagning av växtnäring?
• Hur påverkas rotbrand av kalkning?
Sockerskördar på jordar med och utan
kalkbehov enligt nuvarande rådgivning
Kalkslag
Med kalkbehov
21 platser
Utan kalkbehov
31 platser
Okalkat
13,62
12,85
Sockerbrukskalk
13,68
+60 kg 13,07
+220 kg
Kalkstensmjöl
13,70
+80 kg 13,34
+490 kg
Vad skiljer de här två grupperna åt?
Med kalkbehov
Utan kalkbehov
21 platser
pH
Ca-AL
Mull
31 platser
pH
Ca-AL
6,5
199
2,8
7,0
343
3,1
Socker6,8
brukskalk
230
2,8
7,3
421
3,2
Kalkstens
6,8
-mjöl
250
2,8
7,2
408
3,2
Kalkslag
Okalkat
Mull
Fyra viktiga faktorer:
Lerhalt, mullhalt, pH, kalciumtal
Sockerskörd vid ökande mullhalt
Kalkslag
<2 %
2-3,3 %
Okalkat
13,7
13,2
Sockerbrukskalk
13,7
13,6
+400 kg
+2,2 ton betor
13,8
13,6
+400 kg
+2,2 ton betor
NS
Signifikant högre
sockerskörd!
Kalkstensmjöl
Kalkgivans betydelse
12 olika jordar
Försöksplan:
1. Okalkat
2. 4 ton/ha kalkstensmjöl
3. 8 ton/ha
4. 16 ton/ha
5. 32 ton/ha
6. 16 ton S-kalk
Kalkgivans betydelse
Sockerskörd i 12 kalkstegar
13,8
13,6
100
105
108
107
Okalkat
4 k-mjöl
8 k-mjöl
16 k-mjöl
105
106
13,4
13,2
13
12,8
12,6
12,4
12,2
12
32 k-mjöl
16 S-kalk
Skördeökningar från 600 till 1040 kg socker!
Rotskörd 1,5 till 4,5 ton betor/ha
Rotbrand minskar med kalkning
Okalkat
S-kalk
K-mjöl
100
90
80
DSI 0 - 100
Minska riskerna för
angrepp:
1.pH minst 7
2.Högt Ca-AL, > 250
3.Mullhalten!
70
60
50
40
30
20
Före kalkning
Efter 6 mån
Efter 1 år
Upptag av växtnäring
Minskad
tillgänglighet av
Mn och B vid
högre pH
Plats
Lerhalt Okalkat S-kalk K-mjöl
24
100
94
91
Svedala - PF
5
100
95
84
Everöd - P
6
100
95
97
Gårdstånga - PF
-Signifikant lägre
Mn-halter i
plantorna efter
kalkning.
Lätta jordar och
vid plöjningsfri
odling.
Växtnäring
250
Gårdstånga
Svedala
Everöd
200
150
100
50
0
Okalkat
S-kalk
K-mjöl
Slutsatser
Fyra viktiga faktorer: lerhalt, mullhalt,
pH och kalciumtal. Stor potential!
Lägre rotbrandsindex, effekten kvarstår
efter 1 år! Men vad händer sen... forskning pågår!
Växtnäringsupptagningen kan påverkas
negativt vid dålig inblandning av kalken i
jorden.
Så här går vi vidare:
”Ökad produktivitet i växtföljden genom
kalkning – effekt på sockerbetor” - SLF
•Verifiera! Praktisk skala
•Nytt! Struktureffekter, släckt kalk
•Undersöka effekter på skörd i andra grödor
(spannmål, oljeväxter, ärtor i första hand) som i
sockerbetor.
•Undersöka vilken roll kalkning kan spela i ett
odlingssystem som baseras på principerna för IPM
Nu kör vi!
2 platser kalkade hösten 13 – till våren
sår vi betor här...
Tack för uppmärksamheten!